Från vilken del av världen kommer den första litteraturen,hur gammal är den och vad bestod den av?
Det beror väldigt mycket på vad du menar med litteratur. De äldsta bevarade texterna (egyptiska, sumeriska och kinesiska) är knappast litteratur i vår mening. Ett tidigt litterärt verk är Gilgamesheposet, ett annat De dödas bok, båda knappt 4000 år gamla. Mer modernt disponerade litterära verk hittar man tidigt i Kina, se t.ex Krigskonsten.
Svaret på din fråga beror också på vad du menar med "hur gammal" - många av världslitteraturens klassiker har nämligen traderats muntligt i många århundraden innan de först skrevs ner. Ramayana och Illiaden kan tjäna som exempel.
Ibland när jag gäspar eller helt enkelt spänner munnen på ett visst sätt märker jag att munnen liksom "automatiskt" spottar ut saliv. Är det någon annan som har upplevt det här? Är det någon som kanske t.o.m. vet vad det här beror på? Herrn13 november 2008 kl. 02.46 (CET)[svara]
Vi har flera spottkörtlar, bl.a. glandula sublingualis (med denna latinska vokabulär låter jag mer lärd än jag är) som sitter under tungan och vars saliv mynnar ut i en smal glipa i tungbandet. När jag känner efter, märker jag att saliven inte flödar kontinuerligt utan närmast satsvis. Detta plus plötsliga anspänningar av vissa muskler i munnen bör kunna pressa fram en sats saliv med lite kraft. Om då tungbandet är sträckt borde man kunna få en spruteffekt. Jämför med hur lugnt rinnande vatten kan börja spruta när man trycker fingret mot kranens mynning. Jag har själv noterat denna effekt ibland. Men en tandläkare borde ha både rätt utbildning och en rik erfarenhet av detta som grund för ett mer proffsigt svar. /Rolf B15 november 2008 kl. 23.58 (CET)[svara]
Jag har också noterat det vid många tillfällen, och känner mig säker på att det är något typiskt för människan som art, så du behöver inte känna dig ensam. En läkare borde dock kunna ge ett professionellt svar på din fråga. --Andreas Rejbrand16 november 2008 kl. 00.07 (CET)[svara]
En rolig notis är att det faktiskt går att öva upp den här "förmågan". Själv hade jag en bekant som kunde skjuta iväg salivstrålar på liknande sätt på kommando. Rätt irriterande. Sanzet2 december 2008 kl. 10.23 (CET)[svara]
Vad händer om en kille tar ett p-piller samt är det ohälsosamt?
Hej! Jag citerar. "Om man som kille äter kvinnliga könshormoner (som finns i p-piller) får man på sikt påverkan på kroppen. Bland annat kan bröstkörtlarna börja växa." - Fråga Eva (P-piller.nu)
Det finns ett flertal farliga ämnen i datorer. Bland annat bly, kadmium, kvicksilver, sexvärdigt krom och vissa bromerade flamskyddsmedel. Se även http://www.idg.se/2.1085/1.127386.
Hej jag undrar om ni kollar efter bevis om något stämmer innan ni ställer det ut på hemsidan eller kan man bara skriva vad som helst och bara skicka in det.
Hej på dig med och välkommen hit! Vem som helst kan skriva vad som helst här. Målet är dock att all information som står här skall vara verifierbar. Därför uppmanas skribenter att ange källor för sin information. Precis som att vem som helst kan lägga till information så kan vem som helst också plocka bort information och korrigera faktafel. Eftersom alla kan redigera så hoppas vi att det som står här skall bli bättre och bättre med tiden.--Korall16 november 2008 kl. 05.57 (CET)[svara]
Vem som helst kan ändra och det syns genast. Men det går mycket lätt att titta på ändringar på sidor man bevakar och återställa dem. Det är vanligt att vi kräver bevis för en tveksam uppgift med markeringen "källa behövs". Men ändringar syns direkt på svenska wikipedia.
På tyska wikipedia har man infört en princip att sidor visas bara om de är godkända. Man kan dock se den senaste versionen under en särskild flik. För att ha rätt att godkänna sidor tror jag det räcker att ha haft konto ett tag och inte fått varning för oseriösa ändringar. Om man är godkänd syns ens egna ändringar direkt på tyska wikipedia. På alla wikipedia, även den svenska, kan man "halvlåsa" sidor om många vandaliserar den. Det betyder att bara sådana som har konto sedan minst 4 dagar får ändra. Det är rätt effektivt mot vandaler. --81.230.2.2384 december 2008 kl. 22.50 (CET)[svara]
Det här har jag funderat ett tag på nu utan att kunna bestämma mig. Antag ett hus där temperaturen regleras av en termostat. Det är vinter så huset hålls varmare än omgivningen. I huset har jag en apparat igång som står och drar ström utan att jag använder den, t ex en dator.
En del av mig säger att det här inte innebär någon energiförlust eftersom all till synes onödig energiförbrukning i datorn omvandlas till värme som går ut i rummet och därmed (givet termostat) sänks elementens energiförbrukning med motsvarane mängd energi. Plus minus noll alltså jämfört med att inte ha igång datorn. En annan del av mig tänker att det måste gå åt mindre energi för att hålla igång 1) ett hus med en viss temperatur, än 2) samma hus med en viss temperatur plus en trekilos dator inuti huset som har högre temperatur än resten av huset. Så länge jag har datorn igång kommer den ju att vara varmare än resten av huset. Sammanlagda skillnaden mot den omgivande vinterdagen måste ju vara större i alternativ 2, dvs kosta mer energi. Eller? //E1753 december 2008 kl. 13.17 (CET)[svara]
Vi antar för enkelhetens skull att huset har elradiatorer. Då gör det i teorin ingen skillnad på elförbrukningen. Datorn kommer då att fungera som en eldriven fläktkonvektor. CalleC3 december 2008 kl. 13.21 (CET)[svara]
Om man använder något annat än elradiatorer kommer det dock göra skillnad. Det mest uppenbara fallet torde vara om man har en eldriven värmepump, som skulle ge en tre gånger så mycket värme för samma kostnad. I andra fall kommer kostnaden bero på vad priset för värme är, men det torde i vilket fall krävas mer exergi om man skall värma huset med sin dator.
Som sagt så spelar det ingen roll om du värmer ditt hus med datorn eller elradiatorer. Däremot finns det ju andra, mera effektiva uppvärmningsformer än elradiatorer, såsom värmepumpar och fjärrvärme. Det sunda förnuftet säger mig att fjärrvärme alltid måste vara billigare än ström (på en fri marknad). --Ace903 december 2008 kl. 21.35 (CET)[svara]
Att en del av huset (datorn) är varmare än resten av huset ökar inte energiförbrukningen. Det som bestämmer energiförbrukningen (i genomsnitt över en tid av några timmar) är hur mycket energi som lämnar huset genom tak, väggar och golv.Sjö5 december 2008 kl. 11.54 (CET)[svara]
Hej jag udrar om vad man kan skriva på ett rymden projekt i skolan om årstider?? jag har varit massa sjuk och hinner inte med i dkolan behöver massa hjälp kramar en tjej som snart börjar få betyg
Tja, skriv till exempel om varför vi har olika årstider, om hur jordaxelns lutning påverkar årstider, om årstider runt ekvatorn och årstider vid högre latituder och värför de är olika. Nitramus4 december 2008 kl. 20.59 (CET)[svara]
Lupe är ett tyskt ord (de:Lupe) som på svenska heter "lupp" eller "förstoringsglas". "Zeitlupe" är då något som gör att du kan studera med "expanderad tidaxel". Det kan ju förekomma i "slow-motion-film", oscilloskop, diagram över tidsvariabla förlopp, mm. Mvh / Mkh4 december 2008 kl. 23.19 (CET), tillägg: 5 december 2008 kl. 10.22 (CET), tillägg: 5 december 2008 kl. 16.29 (CET)[svara]
Hej Wikipedia.
Jag heter Palle Zethraeus och försöker lösa olika frågor i Navigation som tidningen Båtliv har i sitt senaste nummer.
Frågan som jag behöver er hjälp att lösa lyder som min rubrik antyder, nämligen:
Vad menas med "Smärta" i båtsammanhang ?
Hoppas få svar från er !
Med vänlig hälsning
Palle Zethraeus
Nu är detta inte en sida för att få hjälp med korsord, tävlingar eller läxor, men... att smärta en vajer är att lägga om den med tygremsor. Detta gör man innan man klär den med garn. Ev tacksamhet uttrycks bäst med en liten donation, se längst upp på sidan :-) Mvh NH5 december 2008 kl. 00.10 (CET)[svara]
Hej vi sitter här två kompisar och funderar på årtionden.
Vad kallas åren mellan 00-09
normalt sägar man ju tjugotalet trettiotalet osv.
vi har även lite fundering på om det heter tiotalet mellan 10-19
tittade runt lite här och fick uppfattningen att man säger 2000-talet om första årtiondet, men det känns ju lite fel eftersom det ju kan vara benämning för hela århundradet
Tacksam för svar
Två fundersamma kompisar
Hej! Det har diskuterats ett antal gånger på Wikipedia, se bl a här under rubriken "Benämning på 2000-talets första decennium"! Vänliga hälsningar Nitramus5 december 2008 kl. 18.08 (CET)[svara]
En liten sammanfattning: 00-talet ("nollnoll-talet") brukar ofta rekommenderas av språkvårdare. Det används också av de flesta etablerade medier, och tidskriften 90-tal bytte namn till 00-tal när det blev, just det, 00-tal. Jag vill också minnas att jag sett uttrycket 00-talet användas vid förra sekelskiftet. Det är dock inte helt uppenbart, "tusentalet" används ju om både tiohundratalet och andra årtusendet. Problemet uppstår helt enkelt inte tillräckligt ofta för att våra språk ska hinna skapa sig en bra praxis, och man får försöka förtydliga sig (första decenniet, etc) när det finns risk för missförstånd. //Rotsee5 december 2008 kl. 19.19 (CET)[svara]
Om det är en svensk rätt skulle det kunna vara nån i Hässleholm som döpt nån rätt efter honom, han tillbringade en längre tid i Sverige vid slutet av första världskriget. Vad det är för något har jag dock ingen aning om.--Ankara6 december 2008 kl. 18.22 (CET)[svara]
En googlesökning på "Ludendorffare" ger inga vettiga träffar och den tyska former "Ludendorffer" verkar bara ge länkar kopplade till politiskt/ideologiskt orienterade sidor (jfr de: [1]). Det är rätt många år sedan jag läste James Cavallies bok Ludendorff och Kapp i Sverige, men jag har inga minnen av att det i denna nämns någon maträtt förknippad med Ludendorff. Möjligen skyulle det kanske kunna handla om en benämning på någon mat de tyska trupperna under första världskriget fick? /FredrikT
I det är fallet är det något så obskyrt som jag någon gång snubblat över på den här hemsidan... alternativt i den tidning de ger ut och som jag snubblat över någon gång. Riggwelter6 december 2008 kl. 23.02 (CET)[svara]
En gissning: med tanke på hur soldathumor typiskt yttrar sig, och det faktum att det rådde hungersnöd i Tyskland vid första världskrigets slut skulle det kanske kunna röra sig om en beteckning på nödproviant eller sämre mat som lagats till soldater under kriget, alternativt senare serverad mat som liknade sådan mat? Tomas e7 december 2008 kl. 12.27 (CET)[svara]
Tryck och temperatur är två skilda saker som dock ändå kan bero på varandra. Hur menar du med din fråga, kan du utveckla den? //Grizzly8 december 2008 kl. 12.12 (CET)[svara]
D.v.s om T=0 --> p=0. T=0 innebär att rörelsen hos molekylerna har upphört, så dessa är väl inte då längre i gasform? I verkligheten går aldrig T=0 att uppnå, men skulle det gå, så skulle inget gastryck föreligga, som jag förstår formeln rätt, men jag är kanske är ute och cyklar? Taxelson8 december 2008 kl. 14.05 (CET)[svara]
Nej, det är väldigt svårt att undvika van der Waals-bindning (Londonkrafter). Men lätta ädelgaser är i gasform väldigt långt ner på temperaturskalan. Men vid tillräckligt låga temperaturer torde även dessa bilda kristaller (om de inte kyls för fort), och då torde den termiska energin ge sig till känna som kristallvibrationer, eller som fononer. Men om man har stor volym V och liten substansmängd n blir dessa kristaller väldigt små, så kanske kan man räkna med dem som en gas trots allt. --Andreas Rejbrand8 december 2008 kl. 14.17 (CET)[svara]
Spontant skulle jag vilja hänvisa till de statistiska definitionerna av temperatur och tryck vilka bygger på derivator av entropin. Dock måste jag sitta och tänka lite på vad som händer när . --Andreas Rejbrand8 december 2008 kl. 14.20 (CET)[svara]
Kristaller är inte en nödvändighet. Man kan få annat skoj som suprafluider också.
Den ideala gaslagen som nämns ovan är som namnet avslöjar en idealisering av hur gaser och materia beter sig under "vanliga" förhållanden och hur den reagerar på förändringar, högre temperatur kan exempelvis medföra högre tryck om volym och antal partiklar är konstant. Denna idealisering bryter samman lite grann när man går allt längre ner på temperaturskalan och andra krafter kommer in och får större påverkan på systemet.
Först lite histora, när man först började förstå hur termodynamiken fungerar i början på 1800-talet så kom en vetenskapsman (han var fransman så jag är inte helt säker på stavningen av hans namn) på att om man ritar upp hur en vätskas tryck varierar med temperaturen finner man att den avtar (så gott som) linjärt. Om man sedan förlänger denna kurva mot lägre tryck och lägre temperatur så får man till slut ett tryck på 0 och en absolut lägsta möjliga temperatur. (vi kan ju inte ha ett negativt tryck, negativ tryckskillnad går men inte negativt tryck). Denna temperatur som han förutsade som den lägsta möjliga ligger inte alls långt ifrån det vi idag kallar absoluta nollpunkten.
Åter igen till sakfrågan, vad händer vid absoluta nollpunkten, 0 Kelvin? Jo, dels så tillkommer ett par andra krafter som nämndes ovan så ideala gaslagen gäller inte fullt ut utan den måste kompletteras. Men alltefter att partiklarna mister sin temperatur så saktar de in i sin rörelse och exempelvis bildas suprafluider men om man fortsätter ännu längre och sänker temperaturen allt mer (något som blir svårare och svårare ju kallare man ska få det eftersom värme normalt vill flöda från det som är varmt till det som är kallt) så kan partiklarnas vågfunktioner börja breda ut sig i rummet. Detta hänger samman med Heisenbergs osäkerhetsprincip, se även kvantmekanik. När vågfunktionerna blivit tillräckligt stora så börjar de överlappa varandra och kvantmekaniskt sett så har partiklarna mist sin identitet, de vet inte längre vilken del av den sammanslagna vågfunktion som var deras utan partiklarna är överallt i hela vågfunktionen samtidigt... Ett så kallat Bose–Einstein-kondensat har bildats. Det är inte helt enkelt att förklara med ord vad som sker men om du är mer intresserad av den absoluta nollpunkten så kan jag varmt rekommendera en populärvetenskaplig dokumentär som BBC4 har sänt för ett par år sedan. Den finner du, och alla andra, på http://video.google.com sök på "Absolute zero". Den är uppdelad i två delar, vardera på 59 minuter (de första två resultaten i listan). //Schweden9 december 2008 kl. 01.28 (CET)[svara]
Uppgiften "volymen 8 kvadratcentimeter" är ju oriktig, det kanske var tänkt "8 kubikcentimeter"? Men en annan tanke kan ha varit "kubens sida är 8 kvadratcentimeter". Här har du två tal att lösa - kan bägge ge rimliga svar? Mvh / Mkh9 december 2008 kl. 16.24 (CET)[svara]
Engelska wiki påstår en:Inch#Metric_or_decimal_inch att den gamla svenska decimaltummen om 29,69 mm och decimalfoten om 296,9 mm, och som infördes 1855, hade ett långt liv. Dom påstås fortfarande användas vid vissa tillfällen i svenska byggnadsbranschen och lantmäteriet. Uppgiften är inlagd av IP 209.105.199.136 den 9 januari 2006. En skojare eller en teknikhistoriker? Dom vissa tillfällena är väl bara när det dyker upp gamla dokument från 1800-talet som man behöver kunna lite sortförvandling? Men det är knappast unikt för just Sverige. Någon fackman som vet bättre borde redigera uppgiften. Mvh / Mkh3 december 2008 kl. 11.57 (CET)[svara]
I byggbranchen används millimeter som grundenhet, typ överallt. 3-tum-spik är ett "smeknamn" på 75mm-spik, 2-tum-4 är ett "smeknamn" på brädor med måttet 50x100mm ohyvlat, eller 45x95mm hyvlat. De normala längderna på trä är oftast jämnt delbara med 300mm. Vanliga avstånd mellan balkar är 600mm och 900mm. De måtten kan vara en kvarleva från fot-mått men benämns inte så. Så i dagens material är tum avrundat till 25mm, och fot används inte direkt. -- boivie ✎3 december 2008 kl. 14.29 (CET)[svara]
Det här har inget att göra med "dagens tum", som ju ofta bekvämt och approximativt refererar till anglosaxisk inch. Det handlar i stället om den speciellt svenska decimaltum som beskrivs i Decimalsystemet och Verkmåttsystemet, och som den anonyme IP 209.105.199.136 (från Canada) av någon anledning tror fortfarande vara i bruk i Sverige. Mvh / Mkh3 december 2008 kl. 22.42 (CET)[svara]
Nu stryker jag enwiki's overifierade påstående om förlängd lantmätaranvändning av decimalfot efter metersytemets införande. Frågan är avslutad. Mvh / Mkh10 december 2008 kl. 14.36 (CET)[svara]
Söker man igenom listan i engelskspråkiga Wikipedias artikel "National Day" [2] så verkar det inte så. Däremot alla de närmast följande dagarna: 15 (Serbien), 16 (Litauen), 17 (Kosovo) och 18 (Nepal & Gambia). /FredrikT9 december 2008 kl. 19.38 (CET)[svara]
Själv tittade jag i "Fakta kalendern 2007" som också den påstår att INGA länder har nationaldag den 14:e februari. Det närmaste jag kan hitta som du kanske menat är, bland andra, Estland 24 februari, Frankrike 14 juli, Gambia 18 februari, Israel 14 maj, Litauen 16 februari, Myanmar 4 januari, Paraguay 14 maj och Sri Lanka 4 februari.
Statens biografbyrå har till uppgift att granska filmer för att sätta en lämplig åldersgräns, detta för att skydda minderåriga från psykisk skada. Tips: sök efter "filmcensur" innan du skriver här, då hade du hittat svaret mycket snabbare! ;-) //Grizzly10 december 2008 kl. 18.46 (CET)[svara]
Hur beskriver man en person som spelar munspel? Om personen spelar gitarr säger man ju exempelvis "en gitarrspelande person", men om personen spelar munspel? "Munspelspelande" eller "munspelande"? Om det är det tidigare, heter det då "munspelspelande" eller "munspelsspelande"? Herrn7 december 2008 kl. 15.15 (CET)[svara]
Det heter "munspelsspelare" på samma sätt som det heter "fotbollsspelare". Grundregeln är att sammansatta ord får fog-s vid ytterligare tillägg av ordled. "Munspelare" är ju analogt med dragspelare, men faller på att det låter lite löjligt eftersom det kan associeras till att spela med munnen/på munnen, "spela på läpp". Tyvärr börjar bruket av genitiv-s och fog-s vackla i svenskan (På grund av infuenser från engelskan?). T.ex. "Svenska fotboll(s)förbundet" och "Linköping(s) Konsert & Kongress". -- Rex Sueciæ7 december 2008 kl. 15.45 (CET)[svara]
En klassisk variant på svårböjda ord är ju annars att uttrycka dem annorlunda, som att helt enkelt säga att "personen står och spelar munspel". Vivodisk.↔7 december 2008 kl. 15.56 (CET)[svara]
Intressant fråga! SAOB tar bara upp själv instrumentet utan att angiva några benämningar på den som trakterar det (dessutom verkar SAOB mena att munspel urspr syftade på vad man numera kallar mungiga och att den nuvarande användningen är en sammanblandning med vad som egentligen heter harmonika). Inte heller Bonniers musiklexikon ger någon vägledning i vad traktören av detta instrument bör kallas. Jag försökte därför gå omvägen att slå på ett par kända sådana traktörer i Myggans nöjeslexikon, nämligen Larry Adler och Toots Thielemans och se med vilket epitet de benämns. Svaret visade sig i båda fall vara "munspelsvirtuoser" samt i Adlers fall även "munspelsartist". Känns alltså som om de som ställs inför att substantivera denna sorts musicerande varit tvungna att gå litet av en "språklig omväg" för att komma förbi den oklarheter som Herrn påpekar. /FredrikT7 december 2008 kl. 16.12 (CET)[svara]
Jag ser nu att vi själva här på Wikipedia faktiskt använder formen "munspelare"; se Kategori:Munspelare med underkategorier! Jag hittar även denna form på sr.se ("Munspelare unik högskolestudent" [3]) och i ett flertal tidningsartiklar m m. /FredrikT7 december 2008 kl. 18.25 (CET)[svara]
Mitt inlägg rörde mest det språkliga. Väl medveten om att det heter dragspelare tycker jag, men det är min personliga åsikt, inte att det kan heta munspelare. Man spelar inte mun, utan munspel. Men munspelare har uppenbarligen tagit sig en plats i vokabulären. Men också Sohlmans musiklexikon undviker termen, både i den ganska väl tilltagna artikeln "munspel" och i artikeln om t.ex. Toots Thielemans. -- Rex Sueciæ7 december 2008 kl. 20.28 (CET)[svara]
En dragspelare spelar inte drag heller, utan dragspel. Språket är inte alltid logiskt och ibland tar det genvägar; det är lättare att säga dragspelare än att säga dragspelsspelare och detsamma gäller nog när det kommer till munspel. Det är dock en intressant, om än något kuriosabetonad, fråga som jag aldrig har funderat på tidigare. E.G.11 december 2008 kl. 12.41 (CET)[svara]
Fick denna fråga av min flickvän och jag svarade spontant "ja", men eftersom jag inte är extremt bevandrad inom fysiken så funderade jag lite. Består ljus t.ex. av partiklar som i sin tur kan räknas som massa? Hur är det med gravitation? Vet att jag hört något om gravitoner, en partikel som borde finnas men som inte bevisats, och som i så fall inte ska ha någon massa. Hur är det egentligen, finns det något annat än massa och energi? Vad är det i så fall? Enligt fysiken alltså, fritidsfilosofer undanbedes vänligen. »поτωışτ(disk.|bidr.)24 november 2008 kl. 20.50 (CET)[svara]
Ljuspartiklar (fotoner) kan i vilket fall böjas av av gravitation; se gravitationslins. Fotoner har ingen vilomassa, men väl energi. Gravitonen skall, enligt gällande teorier, även den sakna vilomassa. Allt som har med gravitation att göra är dock tämligen outforskat, eftersom det är en så svag kraft att den knappt kan experimenteras med.
Med "allt" menar jag "allt". Åtminstone alla saker och ting omkring oss, alla fysiska saker eller alla företeelser. Ljus, gravitation, stjärnor, bananer. Något kan väl ha både massa och energi, men kan det ha enbart massa eller energi? Om något inte är enbart massa, enbart energi eller både och, vad är det då? »поτωışτ(disk.|bidr.)24 november 2008 kl. 22.17 (CET)[svara]
Seriöst, har du inget bättre att bidra med än grammatiska pekpinnar så kan du väl hålla dig utanför? När jag menar "allt" så menar jag naturligtvis alla saker omkring oss. Med saker menar jag materiella saker som går att ta på och/eller observera. Inte lingvistiska termer. »поτωışτ(disk.|bidr.)24 november 2008 kl. 23.43 (CET)[svara]
Mitt inlägg var seriöst. Jag ämnade illustrera problemet med att använda ordet "allt" (energi kan du inte ta på (i klassisk mening i varje fall), och satsradningar kan du observera). Jag misstänkte att du med "allt" menade "all materia", och i sådana fall blir ju frågan trivial. Klassiskt är ju massa en egenskap hos materia, och vad säger du då om laddning, spinn, isospin, och alla andra kvanttal? Dessa saknar dock den eleganta relationen . Och om du avser "fundamentala ... saker ... i universum" så tycker jag att materia/energi, dimension och medvetande är tre lämpliga kandidater till svar. Jag hade inte en tanke på att ditt ursprungliga meddelande innehöll en satsradning när jag skrev mitt svar. Jag ber om ursäkt om du misstolkat mig. Jag är en användare som aldrig driver med andra användare. (Även om jag ofta klagar på språkfel, men då i explicit form. Till exempel bör man ju inte blanda ihop "en" och "än".) --Andreas Rejbrand25 november 2008 kl. 12.24 (CET)[svara]
Massa är bara en av energins former, så strängt taget kan man säga att allting är energi. Det låter kanske fattigt och tomt. Men energin kommer i alla fall i många olika smaker (se där en anglicism för Andreas att bita i). Vi har energi med stor potential eller exergi i vår sol och energi utan potential i den omgivande rymdens bakgrundsstrålning. Jorden ligger väl någonstans mitt emellan, men vi har å andra sidan något som de andra inte har, nämligen komplexitet. Jämför väte- och heliumplasmat i solen eller de enstaka globetrotterfotonerna i kalla rymden med det oöverskådliga nätverket av liv i en regnskog som inte ens låter materien ruttna till jord innan den är upptagen i en ny livsform! På jorden finns även energiformer som är medvetna om sig själva och som t.o.m. kan fundera över universums övriga energi. En enastående energimix av materia i oräkneliga varianter, av värme, ljus, elektricitet, rörelser och smaker är den värld som just vi fått den stora äran att leva i. Vi får väl se hur länge det håller... /Rolf B25 november 2008 kl. 09.28 (CET)[svara]
En föreläsare på Linköpings universitet talade en gång om att information (tex satsradning) innehöll energi. Det skulle vara lösningen på paradoxen om Maxwells demon. Kan inte svara för ämnet helt då det egentligen bara var ett sidospår i en föreläsning om ett helt annat ämne som jag inte fördjupat mig i. /Innocent bystander25 november 2008 kl. 09.35 (CET)[svara]
Vid sidan av massa och energi, skulle också vilja slå ett slag för entropin - eller "måttet av ordning och oordning" i förenklad populärvetenskaplig beskrivning. Detta kan också sägas täcka in information som företeelse (som mig veterligen inte kan förklaras särskilt väl med energi). I översiktliga beskrivningar av materiens struktur och innersta väsen blir fokuset gärna "E=mc2", men för att förstå fenomen på molekylnivå och uppåt i skala måste man förstå entropin som drivkraft. (Termodynamiken tilldrar sig dock betydligt mindre populärvetenskapligt intresse än nyare delar av fysiken, förmodligen för att den är subtil snarare än spektakulär.) Sedan är det en fysikaliska svar på "filosofiska" frågor blir oftast formulerade på ett sätt som inte gör frågeställaren särskilt nöjd. :-) Tomas e25 november 2008 kl. 10.13 (CET)[svara]
Entropin är ju bara en storhet, ett tal, som anger (logaritmen av) antalet mikrotillstånd, så jag tror inte det är något som "finns" i Notwists mening (även om det är en väldigt fundamental storhet). --Andreas Rejbrand25 november 2008 kl. 12.37 (CET)[svara]
Nja, enligt Lexin (sök på stinka, jag reder inte ut att länka) är stunkit den korrekta formen. Nordstedts svenska ordbok verkar vara inne på SAOL-linjen, medan Tyda går sin egen väg och säger stinkt. Kärt barn har många namn, eller inga namn alls. --Meloman30 november 2008 kl. 22.27 (CET)[svara]
På samma sätt som det tar emot att säga "färst" är inget ord mer felaktigt än vad det är etablerat. Vi styr språket, inte SAOL. /Grillo1 december 2008 kl. 13.21 (CET)[svara]
I brist på konsensus i den allsmäktiga svenska språkeliten så tror jag man får gå efter egen känsla, jag personligen skulle nog spontant säga "stinkt", "Jag kan tänka mig att det har stinkt här inne". Kan ha att göra med var i Sverige man kommer ifrån, dialektala avvikelser är knappast ovanliga. »поτωışτ(disk.|bidr.)1 december 2008 kl. 13.29 (CET)[svara]
Böjningsmönstret slinka - slank - slunkit känns etablerat. Kanske kan man också (eller dialektalt) säga slinkt och stinkt i supinum, men att därmed förneka stunkit tror jag inte på. /Rolf B1 december 2008 kl. 14.52 (CET)[svara]
Fördelen med stinka-stank-stunkit är att det då passar in i en grupp verb som har just i-a-u som vokaler i sina respektive temaformer,som springa-sprang-sprungit, rinna-rann-runnit och hinna-hann-hunnit. Jag skulle nog spontant säga stunkit, men inte ha några svårigheter med att förstå stinkt.Nitramus7 december 2008 kl. 16.19 (CET)[svara]
Calandrella, de flesta moderna lingvistiker, grammatiker och språkvetare verkar nog att anse att språkbruket avgör vad som är "rätt" eller "fel".
SAOB (som just beskriver språkbruket i "nysvenska", d. v. s. svenskan från 1500-talet och framåt) skriver "stinka, stank, stunkit", men också "stinka, stinkade, stinkat" eller "stinka, stinkte, stinkt", men de stenare (svaga) varianterna är enligt SAOB nu för tiden ovanliga, utom i vissa trakter, och "bygdemålsfärgade". Även formerna "stinkit" (supinum, 1855) och "stunckit" (perfektparticip, 1586) har förekommit. Jörgen B12 december 2008 kl. 21.08 (CET)[svara]
Eftersom de flesta har stött på vegetarianer och veganer kanske du menade ur ett längre historiskt perspektiv? Människan är "konstruerad" som allätare, men allt tyder på att den moderna människan har blivit vad hon blivit (i jämförelse med andra primater, t.ex. större hjärnstorlek) genom att ha tillgång till ett visst mått av högvärdigt protein, således ett inslag av kött i födan. Tomas e1 december 2008 kl. 20.45 (CET)[svara]
Tja, så vitt jag vet så finns det inga livsviktiga ämnen som inte finns i någon typ av vegetarisk kost. Däremot har jag uppfattat det som att det är betydligt viktigare att vara noga med sin kost som vegetarian eftersom man lätt kan missa ämnen som kommer naturligt som köttätare. »поτωışτ(disk.|bidr.)2 december 2008 kl. 01.24 (CET)[svara]
Med vegetarian menas vanligen (i dagligt tal) den som förutom grönsaker, bönor, frukt m.m. även äter ägg och/eller mjölk och för dessa är det inga problem att få i sig alla essentiella aminosyror och B12. Veganer kan enligt uppgift(??) få i sig alla essentiella aminosyror genom att äta bönor och linser i kombination med t.ex. quinoa eller bovete. Det skulle vara intresant att få reda på om någon känner till mer om detta. MiCkE2 december 2008 kl. 18.40 (CET)[svara]
Veganer kan få i sig proteiner via till exempel bönor inklusive soja och andra proteinrika baljväxter, som är av god biologisk kvalitet. Värre är det med B12. Vegetarianer är det inget problem med, och många veganer klarar sig rätt bra också. B12 kan lagras väldigt effektivt i levern, och återanvänds också i kroppen. Därför behöver det inte vara något större problem; även om beganer som varit veganer i flera år men är friska kan få biokemiska förändringar som talar för B12-brist är en manifest B12-brist med blodbrist och neurologiska symptom ovanligt (det finns beskrivet hos småbarn som ammar där mammorna har helt vegansk kost). Proteiner går dock att få i sig fullvärdigt som vegan, även om det är svårt och kräver en hel del av både kunskap och planering i mathållningen. (Källa: Garrow/James/Ralph: Human Nutrition and Dietetics, 10 utgåvan, Churchill Livingstone, London 2000). Nitramus2 december 2008 kl. 21.27 (CET)[svara]
Uppfattningen att kött skulle ha varit nödvändig för hjärntillväxten är rätt spridd, såvitt jag kan bedöma; men att "allt tyder på" detta tror jag är en felaktig sammanfattning av forskningsläget. De evolutionsbiologer av facket som delar denna uppfattning torde dessutom i allmänhet inte vara anhängare av tanken att förvärvade egenskaper ärvs genetiskt, utan ha mer sofistikerade förklaringar. Jörgen B12 december 2008 kl. 21.16 (CET)[svara]
Livsmedelsverket har en bra vego-sammanfattning av vitamin B12 [4]. Där kan man läsa att alger och jästa produkter innehåller mycket B12, men att säkra studier om kroppens upptag av vegetabiliskt B12 saknas. I min Campbell/Reece: Biology (sjätte upplagan) finns en fin tabell prydd med en bild på en majskolv (som representerar allt spannmål) och en bönstjälk (som representerar alla baljväxter) där majsen innehåller alla essentiella aminosyror för vuxna människor utom isoleucin och lysin och bönan alla utom tryptofan och metionin. (De gemensamma är alltså valin, treonin, fenylalanin och leucin). Vivodisk.↔12 december 2008 kl. 21.59 (CET)[svara]
Jag såg nyss på Aftonbladets webbplats när en amerikansk reporter sticker till Nordkorea. I videon påstår han att han träffar en kvinna som inte har träffat någon på tio månader och att vägarna utanför Pyongyang är totalt öde. Kvinnan han träffar sägs kunna tala engelska men verkar mest kunna säga "coppee" (coffee) och mer än det ser man aldrig. Detta kan väl omöjligen stämma? Först det att hon tydligen inte har träffat någon på tio månader (hur vet de detta när hon inte kan engelska) och sen det att vägarna skulle vara helt fria från bilar, när man bara ser ett par sekunder av en för tittaren godtycklig väg. Är det bara jag som känner detta eller är det här bara amerikansk anti-Nordkorea-propaganda? "Nothing normal ever happens here." Herrn4 december 2008 kl. 21.55 (CET)[svara]
Det går ju inte komma med annat än spekulationer men om jag ska agera djävulens advokat och argumentera mot dig så skulle jag säga följande. Till att börja med tolkar jag det som att han syftar på att kvinnan inte haft några kunder på tio månader. Med tanke på att inrättningen finns helt och hållet för turister och inte för lokalbefolkningen så kanske inte det är så otroligt. För även om det kommer en hel del turister så ingår kanske inte en tur till denna teinrättning i alla rundturer. När hon inte står i tebutiken gör hon säkert något annat arbete. Även om hon inte kan så mycket engelska så tycker jag det låter som att hon skulle kunna säga hur ofta det kommer kunder med tanke på att reporter i form av berättarröst säger att kvinnan kan engelska. Reporten åker ju dessutom knappast runt själv utan har troligen en tolk med sig.--Kruosio4 december 2008 kl. 23.42 (CET)[svara]
För att spekulera vidare... Om de nu var eskorterade av diverse nordkoreanska turistguider, varför skulle guiderna/"vakterna" då gå med på att ens erkänna att hon inte haft några kunder på tio månader? Det hade ju knappast fått Nordkorea att framstå i bättre dager. Och var någonstans säger han att inrättningen finns enbart för turister? Vad är det för mening med att ha den enbart för turister, när väldigt få utlänningar får komma in i landet? Han själv säger sig ju ha "smugglats in" i landet. Herrn5 december 2008 kl. 20.29 (CET)[svara]
Jag ser inga "guider" i videon och enligt filmarna själva (i del 2) så smög de ju in i landet och smugglade med en kamera. Sen är väl det där med Nordkoreas tomma, men extremt breda, motorvägar knappast något man behöver ifrågasätta för det ju allmän kunskap. Naturligtvis är det ur ett "amerikanskt perspektiv" men även som svensk måste jag ju säga att Nordkorea känns ganska skrämmande, och jag skulle knappast kalla dokumentären för "propaganda". Men eftersom den är ganska gonzo så är det ju givet att det finns värderingar i den. »поτωışτ(disk.|bidr.)8 december 2008 kl. 13.10 (CET)[svara]
Lustigt; jag hörde för några dagar sedan en av våra doktorander berätta om en filmsnutt från Nordkorea. Reportrarna hade inrte alls smugglats in i landet, och klagade över att de hade svårt att träffa vanligt folk. De bodde på en våning i ett stort lyxhotell, där de flesta planen verkade nedsläckta. De hade bland annat besökt en butik där kvinnan som stod där uppgav att hon inte hade haft någon kund på många månader.
Kan det finnas något samband?
En annan sak är att jag inte tror att amerikanska medborgare har rätt att åka till Nordkorea enligt amerikansk lagstiftning. Åtminstone förr brukade USA-pass innehålla en passus "Valid for all countries, except..." + en uppräkning av en handfull "värstingstater", däribland Nordkorea. Vet någon om det fortfarande är så? I så fall kunde ju "smugglingen" syfta på smussel visavi USAmyndigheter snarare än nordkoreanska.
I vilket fall tror jag inte att det finns skuggan av en chans att en europé skulle kunna röra sig i Nordkorea, besöka butiker m. m., utan myndigheternas vetskap. Verkade reportern att vara av europeiskt eller asiatiskt ursprung, att döma av utseendet? Jörgen B12 december 2008 kl. 21.35 (CET)[svara]
Siffran låter något häftig men inte omöjlig. Vad gäller orsakerna är väl en generellt viktig grund för stigande medellivslängd ofta sänkt spädbarnsdödlighet. /FredrikT11 december 2008 kl. 22.52 (CET)[svara]
Låter som en skoluppgift... Här är en bra pdf från SCB som förklarar varför. Den visar också ett diagram där man kan se att mellan 1905 och 2005 har "medellivslängden" (egentligen livslängdsförväntan, för det är inget medelvärde, det är ett tal för hur länge man räknar med att någon ska leva, givet en viss ålder), ökat med ungefär 25 år. /Grillo11 december 2008 kl. 23.00 (CET)[svara]
Förresten ska man tänka på att livslängdsförväntan vid födseln inte är den högsta, speciellt inte i länder med hög spädbarnsdödlighet. I sådana länder räknar man med att ett antal barn dör inom tre år. Ungefär vid 4-5 års ålder får man ett rättvisande livslängdsförväntanstal. Det är alltså möjligt att om man använder dessa siffror istället för de vid födseln, får man ett någorlunda annorlunda resultat. Då har man nämligen räknat bort alla spädbarnsdödslar. /Grillo11 december 2008 kl. 23.05 (CET)[svara]
Det där avslutet med "varför" får det att låta misstänkt mycket som en skoluppgift. Men när det handlar om just norden tror jag det vore orimligt att säga något annat land än Island, men det är bara en gissning. »поτωışτ(disk.|bidr.)11 december 2008 kl. 23.21 (CET)[svara]
Genom en egen mindre undersökning stämmer inte alls uppgifterna om de vanliga kommersiella lågenergilampornas livslängd, som uppges av handeln och miljöorgan till 8000-10000 h.
De egna mätningarna på ett 30-tal lampor av skiftande pris och kvalitet ger till resultat
c:a 2000 till max. 4000 h. Har vi alla blivit lurade? Nu skall dessutom EU förbjuda de vanliga glödlamporna!
Hempa, Nyköping 213.101.45.12312 december 2008 kl. 21.03 (CET)1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Osäker på svaret men jag ser att du postat tre olika frågor under tre olika rubriker. I framtiden kan det vara bra om du håller dig till allt i en sammanfattad fråga. Dessutom, när det kommer till frågor som "finns det något sånt här?" så kan det vara bättre att faktiskt söka själv eftersom man rimligtvis inte kan anta att någon på Wikipedia sitter inne med kunskapen om alla forskningsrapporter i hela världen. »поτωışτ(disk.|bidr.)13 december 2008 kl. 14.39 (CET)[svara]
Hur lång tid har man på sig att ta sig till akuten om man blivit kolmonoxid förgiftad samt "märker" man att man blivit det? 192.121.84.24112 december 2008 kl. 23.04 (CET)1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Vår svenskspråkiga artikel kolmonoxidförgiftning är kort, men en:Carbon monoxide poisoning är betydligt fylligare för den som kan läsa engelska. Svaret tycks vara att det väldigt mycket beror på dosen. Det går att dö inom minuter av mycket höga doser, men det finns även potentiellt dödliga doser där man har ett par timmar på sig. Med tanke på symptom som huvudvärk, illamående, yrsel och medvetlöshet kan man nog vara lite tveksam om man vid riktigt höga doser verkligen för egen maskin förmår att ta sig till vård i de fall där den skulle behöva sättas in fort. Så mycket frisk luft som möjligt så fort som möjligt och assistans av någon som inte själv är förgiftad låter som en faktor som påverkar möjligheterna att klara sig. Tomas e13 december 2008 kl. 00.13 (CET)[svara]
Sedan är det så att Wikipedia inte ger medicinska råd. Misstänker du att du blivit kolmonoxidförgiftad rekommenderar jag att du tar dig till sjukhus eller ringer 112 snarast. /Grillo13 december 2008 kl. 14.49 (CET)[svara]
Tredimensionell. Spegelbilden återger höger-vänster och upp-ned helt korrekt. Men framåt-bakåt byter plats: Du har din näsa mot spegelbildens näsa, din nacke har du bakåt. Men spegelbildens nacke vetter i motsatt riktning. Detta är spegelns funktion i 3 dimensioner. Mvh / Mkh15 december 2008 kl. 17.13 (CET)[svara]
Jag vet inte om det var riktigt så jag tänkte. Jag menar mer: Är spegelbilden bara en tvådimensionell avbildning av det som finns på "min" sida av spegeln, eller är den tredimensionell på samma sätt som ett hologram? CalleC15 december 2008 kl. 17.16 (CET)[svara]
Om man har normal syn på två ögon, så får man ett tredimensionell intryck av en spegelbild. Det beror på att man får något olika bilder på respektive öga, på samma sätt som om det speglade föremålet verkligen hade stått "bakom" spegeln. /B****n15 december 2008 kl. 17.17 (CET)[svara]
Aha! Då var det som jag trodde då. Jag misstänkte det, eftersom jag märkt att avlägsna föremål i spegelbilder blir suddiga (jag är närsynt). Ehuru jag ser bra på båda ögonen med glasögonen har jag dock tyckt att det varit lite svårt att avgöra hur det egentligen låg till med den här saken. Tack! CalleC15 december 2008 kl. 17.41 (CET)[svara]
Jag tror problemet ligger i hur du formulerar din fråga. Om bilden "är" två eller tre-dimensionell är ju en definitionsfråga. Du ser ju en direkt avbildning av något tredimensionellt (du och omgivningen) på ett tvådimensionellt plan (en spegel). Ett "hologram", eller åtminstone de som existerar i verkligheten idag så vitt jag vet, projicerar också en tvådimensionell bild men ändrar bilden beroende på varifrån man kollar. Att projicera ett tredimensionellt hologram är än så länge något som bara finns i science fiction, tror jag. »поτωışτ(disk.|bidr.)15 december 2008 kl. 17.43 (CET)[svara]
Det är väl som jag sa en definitionsfråga? Materialet i spegeln som reflekterar ljuset är väl "tvådimensionellt" (naturligtvis är det tredimensionellt för annars hade det haft 0 i tjocklek men du fattar förhoppningsvis hur jag tänker) men det du ser är ju en reflektion av en tredimensionell värld. Det hade vart lite lättare att förstå vad du menar om du inte bara i två meningar drygt konstaterade ett faktum, det är mycket möjligt att jag har fel men om du vill påpeka det kan du åtminstone göra det på ett vänligt och konstruktivt sätt. »поτωışτ(disk.|bidr.)15 december 2008 kl. 18.29 (CET)[svara]
Själva spegelytan kan givetvis betraktas som tvådimensionell, men det som speglas är tredimensionellt och finns framför spegeln. Det ser ut att ligga lika långt bakom spegelplanet och är fortfarande tredimensionellt. Det som verkar ligga dolt bakom spegelkanten kan vi se om vi flyttar oss, precis som när vi tittar ut genom ett fönster. Vi kan på samma sätt se olika sidor av en tärning i spegleln genom att flytta oss själva i sidled. Så spegelbilden måste kallas tredimensionell. Det spegeln gör är att se till att ljuset från det som speglas kommer precis som om föremålen hade funnits bakom spegelytan. Om spegeln är bra och vi inte ser oss själva, kan det strängt taget vara omöjligt att avgöra om det är ett fönster eller en spegel vi tittar på. Rolf B (diskussion) 15 december 2008 kl. 19.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Enligt artikeln om Tanzania är landet en republik och har alltså en president. Enligt den engelska Wikipedia-artikeln en:Politics of Tanzania är landet en enhetsstat och saknar alltså, liksom till exempel Sverige, delstatsindelning. Presidenten är både statschef och regeringschef. Politiskt är landet sedan 1994 ett flerpartisystem som domineras av Revolutionära statspartiet. Vad du menar med frågan om mänskliga rättigheter vet jag inte riktigt. Menar du möjligen hur väl landet anses leva upp till FN:s deklaration eller hur aktivt de arbetar för att nationellt och internationellt främja mänskliga rättigheter? /dcastor10 december 2008 kl. 01.31 (CET)[svara]
Amnesty har en samling rapporter som rör Tanzania här. Där hittar du mer om hur FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna efterlevs. Zanzibar, det mindre delen av unionen Tanganyika-Zanzibar som utgör Tanzania kan vara särskilt intressant att titta på. //Rotsee10 december 2008 kl. 06.08 (CET)[svara]
Jag hittar inte uppgifter i den engelska artikeln om att Tanzania numera skulle ha övergått till att vara en "enhetsstat". Tanzania uppstod som en union mellan Tanganyika och Zanzibar, och mycket länge ansågs skillnaderna mellan riksdelarna som mycket stora. Om jag minns rätt, så brukade det anses att de mänskliga rättigheterna utsattes för avgjort mer kränkningar på Zanzibar än i den tidigare Tanganyikadelen. Jag vet inte alls om detta i så fall fortfarande är fallet.
Den engelska artikeln uppger att Zanzibar fortfarande har en egen president och ett eget parlament (som sköter viss lagstiftning som bara gäller Zanzibar). Därför är det nog fortfarande riktigare att kalla Tanzania en unionsstat än en enhetsstat. Jörgen B12 december 2008 kl. 21.57 (CET)[svara]
Ja, så är det. Tanzania är en unionsrepublik, bestående av två regeringar som på engelska kallas the Union Government och the Zanzibar Revolutionary Government. I konsitutionen kan man läsa mer om det. På Zanzibar används för övrigt fortfarande unionsflaggan (Zanzibars flagga med den tanzanska flaggan i ena hörnet). //Rotsee16 december 2008 kl. 08.58 (CET)[svara]
Råd och rön, som jag tycker brukar vara utförliga, har testat lågenergilampor. Texten finns inte tillgänglig gratis på nätet, men R&R finns ju på biblioteken. Här är en länk. Man kan ju fundera över vad man skulle anse vara en "vetenskaplig" test av livslängden och hur man skulle undersöka inverkan av faktorer som hur ofta man slår på och av lampan, omgivningstemperatur etc. /NH14 december 2008 kl. 00.44 (CET)[svara]
Hej!
Skulle vilja veta mer kring "Skomakar-tår". Opererade mig för 6 år sedan för det men läkarna berättade inte så mycket om det. Har letat på nätet men hittar inget. Kommer inte ihåg det riktiga ordet för det symptomet.
Skulle uppskatta all hjälp jag kan få!
79.102.101.166 16 december 2008 kl. 01.26 (CET)1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
"Den 22 april slöts ett avtal med kungen av Futu (Feta) att upplåta området till Sverige och Carloff blev den förste guvernören." står det i artikeln om Svenska guldkusten. Någon som vet vem kungen är? Kan det ha varit en awutu-/efutukung? Kan det ha funnits ett awuturike på platsen vid den tiden?
//Rotsee16 december 2008 kl. 07.37 (CET)[svara]
Hej mitt namn är Daniel. Undrar bara om någon besitter vetskapen om hur man skulle kunna få hjälp att få ett nytt uttryck ( så som t.ex stockholmsyndromet) att få fäste. eller vart man möjligtvis skulle kunna vända sig för att få sitt egna uttryck prövat.
83.248.101.46 16 december 2008 kl. 12.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Om och hur snabbt ett uttryck får fäste är nog svårt att styra. Däremot brukar språkvårdare vara duktiga på att se vilka nya uttryck som är väl lämpade att smälta in i svenskan, och kanske komma på förslag på hur ord och uttryck kan förändras för att fungera bättre. Svenska språkrådet (tidigare Språknämnden) har en frågelåda på sin hemsida för den typen av frågor. //Rotsee16 december 2008 kl. 13.13 (CET)[svara]
Tror det är en ganska missriktad tro att språket skulle vara nåt byråkratiskt som kan styras med hjälp av någon typ av central myndighet som kan pumpa ut nya "bra" termer till folket. Språket har alltid varit levande och decentraliserat, och kommer förmodligen alltid så att förbli. Nya termer skapas av folk och sprids sen automatiskt om de är bra, eftersom folk tycker att uttrycket är bra. Du får väl börja använda ditt uttryck och se om andra hakar på. »поτωışτ(disk.|bidr.)16 december 2008 kl. 18.29 (CET)[svara]
Å andra sidan känns många av de nyord som presenteras på text-tv runt nyår vara just byråkratiska påhitt, alternativt Stockholmsfenomen, så man förstår ju frågan. Jag menar Lattemamma? Taggmoln? Förortare? Örådiserad? Älgtest? Vivodisk.↔16 december 2008 kl. 18.44 (CET)[svara]
Språkrådet nämndes tidigare här i diskussionen. De har också en avdelning som heter "Nyord". Där finns bland annat en nyordslista som ges ut årligen samt en nyordbok. Det är ju ett sätt att få sitt nyord prövat, men om det sedan får fäste är en annan femma. För mera info se [6] /smuliman16 december 2008 kl. 19.05 (CET)[svara]
Jag och Flinga diskuterade nyss på IRC något som hände för några år sedan. I h*ns familj hade de sparat ett målat påskägg i många år, men en dag exploderade det och lämnade en inte helt trevlig lukt efter sig. Hur kommer det sig att det stod i flera år innan det slutligen gav upp? Vad gjorde att det gav upp över huvud taget? /Grillo16 december 2008 kl. 08.07 (CET)[svara]
Nu gissar jag (till LA2:s förtret), men det bör väl helt enkelt handla om skalets tjocklek och därmed förmåga att motstå kraften i den gasutveckling som rimligen bör ha blivit effekten av äggets "inre" förruttnelseprocess. En dag blev gastrycket helt enkelt för kraftigt och skalet brast. /FredrikT16 december 2008 kl. 08.30 (CET)[svara]
Ett äggskal är inte hermetiskt tätt (annars skulle bakterierna inte kunna ta sig in i ägget). Hos mig har vi målade ägg som inte gått sönder på mer än 15 år och sådana som gått sönder tidigare utan att efterlämna någon lukt. Däremot är äggskal biologiskt nedbrytbart, man lägger ju skalen i kompostavfallet. Det kan ha varit så att Flingas ägg förvarats i en miljö där nedbrytningen av skalet gått fortare än uttorkningen av innehållet eller att hans ägg hade ovanligt tunt skal. Man kan konservera (täta) ägg med vattenglas. --Elav W17 december 2008 kl. 14.07 (CET)[svara]
Brev med mjältbrandssporer (anthrax är engelska för mjältbrand) som skickades till olika politiker under mjältbrandsattackerna i USA. Breven fick stor uppmärksamhet eftersom de skickades under terrorhysterin strax efter 11 september-attackerna, och bland andra George Bush spekulerade om att Irak eller Al-Qaida skulle ha varit inblandade. Det har hävdats att FBI-utredningen försvårades för att Vita huset krävde bevis för kopplingar till en terrororganisation. Spåren ledde dock till en forskningschef vid amerikanska armén, som tog livet av sig innan en rättegång hann börja. Attackerna har fött flera konspirationsteorier. En fyllig artikel finns på engelska Wikipedia. //Rotsee17 december 2008 kl. 08.41 (CET) (redigeringskrock med Pieter Kuiper)[svara]
Existerar det någon skillnad mellan jordbävning och jordskalv eller är de synonyma? Mitt personligen intryck är att Jordskalv används (åtminstone i pressen) ofta om mindre skalv, i synnerhet när det gäller skalv i Skandinavien. Men det behöver inte betyda så mycket. Finns motsvarigheter till dessa två skilda ord också i andra språk? --Ankara17 december 2008 kl. 14.23 (CET)[svara]
Om jag missförstått golvstorleken rätt så borde volymen bli 1600 * 2200 * 20 mm³, vilket sedan kan konverteras till lämpligare volymmått. -- boivie ✎18 december 2008 kl. 11.03 (CET)[svara]
Vilket (också?) är en modern myt. Han använde ordet "overseas", d.v.s. till länder utanför Nordamerika [7] (och det gällde import).Sjö5 december 2008 kl. 11.51 (CET)[svara]
Brigitte Bardot är känd för att ha sagt något liknande: "Om Frankrike tar emot fler invandrare så emigrerar jag" eller något i den stilen. Går säkert att googla fram en källa. //E1758 december 2008 kl. 21.37 (CET)[svara]
Repliken är från TV-programmet Tequila, som sändes i SVT 1998. Björn Skifs var programledare. Det var några skådespelare som spelade en sketch, har dock inte hittat namnet på dem. Madfan8719 december 2008 kl. 13.30 (CET)[svara]
Om (när?) polarisen smälter kommer världshavens yta som bekant att stiga. Detta leder till att mer och mer land kommer att bli vattentäckt och därmed att världskartan kommer att behöva ritas om. Min undran är hur världskartan kommer att se ut om havsnivån höjs med en meter, sju meter, 20 meter o.s.v?
JAg svarar inte på din fråga nu --- men om polarisen vid nordpolen smälter kommer INTE havet att stiga. Prova att titta i ett glas vad som händer om en isbit i glaset smälter. Det mesta av höjningen beror i vilket fall på att havet blir varmare - det blir en värmeutvidgning. Kom ihåg att havet är flera tusen meter djupt - en liten utvidgning ger stor höjning. /Innocent bystander19 december 2008 kl. 17.20 (CET)[svara]
Du har helt rätt, jag förenklade omvedvetet frågan. Dock ligger isen på Antarktis på en kontinent och om den isen smälter bidrar det till en höjning eftersom den isen inte redan ligger i vattnet. Huruvida höjningen kommer att gå till är dock inte själva poängen med frågan utan hela saken handlar om hur världskartan kommer att se ut vid en höjning av havsnivån. Men tack för att du förtydligade frågan! :-)
Glöm inte att varmare vatten tar större plats än kallare vatten (över +4° i alla fall). Så ifall havet blir varmare kan vattenytan stiga även om man inte räknar med isen. Jag är förresten också intresserad av att se världskartor med annan havsnivå, om någon vet var sådana kan hittas. -- boivie ✎19 december 2008 kl. 18.03 (CET)[svara]
Här finns animationer [8] (jag har dock problem med att visa några av dom på min mac, avi-filerna blir bara svarta). Är inte amerikanska bilder och illustrationer förresten PD och de kanske kunde användas på wikipedia?--Ankara19 december 2008 kl. 18.15 (CET)[svara]
(unindent) Den is som först kommer att smälta i Antarktis är shelfisar som redan ligger i vatten. Men om Östantarktis smälter kommer taxeringsvärdet att kraftigt sjunka för mitt hus. Det blir liksom vatten på tre håll: under, över och i. En landhöjning på en meter under hundra år räcker inte då... /Innocent bystander19 december 2008 kl. 18.46 (CET)[svara]
Läs mer på engelska: en:Sea level rise. Östantarktis smälter inte, det är aldrig varmare än -20 grader i det inre. Lite kan det smälta vid kusten. Västantarktis och Grönland kan bidra en del. Men beräkningar av olika experter ger cirka en halvmeter höjning totalt till år 2100. Det är såpass långsamt att man hinner bygga vallar, fast till jättekostnader. Tyvärr höjs ibland havsytan tillfälligt vid orkaner, och om vallarna är för låga blir det katastrof, såsom orkanen Katrina. --BIL19 december 2008 kl. 19.40 (CET)[svara]
Hittar inget när jag googlar nu, men vår föreläsare tog en skräckartikel i Aftonbladet som exempel på när sensationsjournalistiken gör att det blir svårt att göra någon sorts seriös klimatforskning. För om ens resultat inte är att "omg jorden går under" är man "klimatförnekare" och köpt av oljebolagen. /Grillo20 december 2008 kl. 21.01 (CET)[svara]
Efter hackerattacken mot IE häromdagen, kom jag att undra om man själv är medveten om ifall man blivit hackad. Hur vet man det i så fall? Jag sökte i datorn efter en fil som man skulle ha laddat ner för att hackas i just denna attack, men hittade den inte. Om man inte själv vet om att man hackats, hur visste då journalisterna och produktutvecklarna för IE att så många blivit hackade?//--IP18 december 2008 kl. 11.01 (CET)[svara]
"Detta är ingenting som användaren märker" säger Kaja Narum, nordisk säljchef på säkerhetsföretaget Trend Micro i Svenska Dagbladets artikel. Se artikeln. Nu har ju däremot Microsoft redan släppt en uppdatering som ska fixa detta problem så se till att datorn din är uppdaterad. //83.253.253.1118 december 2008 kl. 13.58 (CET)[svara]
Vet någon om en gammal Mac med OS10.4 och IE v5.2.3 är i riskzonen? Mac brukar ju i princip vara okänsligare än PC mot såna här otrevligheter. Kan man lita på det?? Mvh / Mkh18 december 2008 kl. 21.05 (CET)[svara]
Alla system är sårbara. Mac är mindre utsatt för attacker men det är viktigt även där att hålla program uppdaterade och ha lite sunt förnuft vad gäller användandet. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 15.15 (CET)[svara]
Jag skulle rekommendera er allihop att byta till Firefox, som nästan garanterat inte omfattas av säkerhetshålet. Firefox finns både till Windows och Mac. Internet Explorer är en utdöende mjukvara som inte hänger med i svängarna. Se även switch2firefox.com »поτωışτ(disk.|bidr.)20 december 2008 kl. 17.35 (CET)[svara]
Jag menade bara att diskussionen om vilken webbläsare som är bäst kan diskuteras i oändlighet. Grundfrågan handlade däremot specifikt om Internet Explorer. Då kan det kanske vara lämpligt att diskutera IE vs FF vs Opera i en annan tråd?
En gissning, vet inte om det var så just den här gången: En del antivirus- och andra skyddsprogram rapporterar automatiskt incidenter till tillverkaren över internet. Kanske har en del virusprogram reagerat, och eftersom man vet hur många som använder just de programmen kan man grovt uppskatta hur många av världens internetanvändare som är drabbade. /NH20 december 2008 kl. 20.36 (CET)[svara]
Jag såg för runt ett halvår sedan, kanske lite längre, en dokumentär på SVT som jag inte minns vad den handlade om. Den var inspelad i Finland och i åtminstone ett klipp sjöng en finländsk kvinnlig artist en låt som i låttexten har ordet "apelsinträd" (appelsiini nånting på finska). I dokumentären sjöng hon den i ett växthus, men det var ingen musikvideo eller liknande. Hon ska tydligen vara något av en kultartist i Finland och är i övre medelåldern om jag minns rätt. När dokumentären spelades in var hon något överviktig som äldre kvinnor brukar vara. Vad heter hon och vad heter låten? Herrn20 december 2008 kl. 22.14 (CET)[svara]
Apelsinträd översätts med appelsiinipuu. Med lite googlande får jag fram att det finns någon låt som heter "Alla appelsiinipuun" (under apelsinträdet) som spelats in av Liisa Tuulikki Salolahti [10] samt en låt med samma namn av ett band som kallar sig för Akimowskaja Sisters & Brothers [11] och samma låt av en Liisa Akimof (vilket säkert är samma akimof som i bandet tidigare nämnt) [12](vilken även finns att lyssna på om du har ett Spotifykonto). Akimofs låt låter i mina öron som klassisk finsk tango. Det finns även en artikel om Akimof på fi:Liisa Akimof. Hoppas detta är till någon hjälp. /smuliman21 december 2008 kl. 17.14 (CET)[svara]
Hur går man, som myndig svensk medborgare, till väga för att byta sitt efternamn mot ett nytt namn? Jag gissar att man måste fylla i ett formulär från Skatteverket? --Andreas Rejbrand22 december 2008 kl. 19.48 (CET)[svara]
Genom anmälan till Skatteverket kan man byta till ett efternamn som man tidigare har använt som ogift, byta till sin makes efternamn eller byta till ett efternamn som någon av ens föräldrar bär. Blankett för detta finns på Skatteverkets hemsida [13]. I princip alla andra efternamnsbyten måste ske genom ansöktan till Patent- och registreringsverket (PRV), följ länken ovan. /137.61.234.22525 november 2009 kl. 12.13 (CET)[svara]
Tveksamt om man får svaret där. Åtminstone vete kan både höstsås och vårsås, och mognar då vid olika tidpunkt. Jag antar att det inte är i så särskilt stora delar av världen det är meningsfullt att tala om "de fyra sädesslagen", och de finns i olika varianter även av dessa. Man får nog förutsätta att frågeställaren menar i de delar av Sverige där det är aktuellt att odla alla fyra. Frågan återstår alltså och själv kan jag inte svara. Taxelson23 december 2008 kl. 22.42 (CET)[svara]
Min mamma ställde precis frågan: "Varför blir skorpmjölet på julskinkan brunt i botten, men inte uppe på skinkan?" Nån som har nåt svar...? /Grillo23 december 2008 kl. 17.44 (CET)[svara]
Jag kan absolut inget om matlagning och vet inte vad skorpmjöl är, men rimligtvis befinner sig julskinkan i ett tyngdkraftsfält och ligger stilla på en plåt eller ett galler av något slag. Jag gissar att största bidraget till uppvärmningen av skinkan är strålning från metallen i ugnen (väggarna, plåtarna, gallren) snarare än från den varma luften, eftersom luften är så pass tunn. Följaktligen borde de delar av skinkan som är närmast en sådan strålningskälla värmas mest, och om skinkan ligger på en plåt eller ett galler är dessa delar "undersidan" av skinkan. --Andreas Rejbrand23 december 2008 kl. 22.12 (CET)[svara]
Värmetransport via konvektion från luften förekommer absolut i en ugn, och är nog den huvudsakliga mekanismen för värmetransport vid typiska ugnstemperaturer och -storlekar. Det är därför det går snabbare att laga mat i en varmluftsugn (va? en rödlänk!) - konvenktionen (s.k. påtvingad konvektion) blir effektivare, men det rör sig inte om en annan mekanism, och därför kan de i allmänhet användas på samma sätt och för samma maträtter. För att strålningsvärmen ska ta överhanden behöver man slå på grillgallret, som är betydligt hetare än sidorna på ugnen, och då får också värmebehandlingen ett riktningsberoende. För att gå åter till skinkan: om "i botten" betyder i kontakt med formen som skinkan står i, är de kanske utsatta för en mer effektiv värmeledning genom att de är i kontakt med den varma formen? Denna ger säkert en ökad värmetillförsel än konvention + lite strålningsvärme. Tomas e24 december 2008 kl. 12.09 (CET)[svara]
Jag skulle tro att det beror på att skorpmjölet uppe på skinkan är i kontakt med ett svalare objekt – det sker alltså en kontinuerlig värmeöverföring från skorpmjölet (ytskiktet av skinkan) in i skinkan. Samma fenomen kan man se om man vid sidan av söndagssteken lägger en liten spillbit – den sistnämnda kommer att vara genombränd långt innan steken är färdig. /dcastor24 december 2008 kl. 12.38 (CET)[svara]
Hej!
Jag minns att när jag var liten i början av 1980-talet såg vi regnbågar väldigt ofta. Det räckte med att det regnade på sommaren så såg man dem. Nu kan jag inte dra mig till minnes att jag sett en regnbåge på flera år. Jag hoppas detta beror på att jag inte tittar efter längre, men frågan är: Kan klimatförändringar ha gjort att regnbågar är mer ovanliga i Sverige nu än förr? / Antonysson
Som en som tittar efter regnbågar så kan jag intyga att de fortfarande finns! Jag kan heller inte komma på någon vetenskaplig anledning för att den nuvarande klimatförändringen skulle ha påverkat antalet nämnvärt. Det är nog en kombination av att du särskilt minns dagar från din ungdom med regnbågar och att du inte längre letar som du får intrycket av att antalet har minskat. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 15.29 (CET)[svara]
Wikipedia har en rätt utförlig artikel om regnbågar och där står att regnbågar är ett optiskt fenomen som uppträder: "då det finns regndroppar i luften och solen befinner sig lågt och bakom betraktaren. Klarast lyser regnbågen då halva himlen fortfarande är täckt med mörka moln som avger regn och betraktaren befinner sig under klar himmel. Man kan även se en regnbåge vid vattenfall; genom att själv sprida vattendroppar i luften; ibland i motljus intill moln; eller som vertikala band intill avlägsna regnfronter och fallstrimmor." --Ankara21 december 2008 kl. 15.41 (CET)[svara]
Eftersom regnbågar inte påverkas av de små temperaturförändringar vi sett så tror jag att vi ganska säkert kan dra slutsatsen att klimatförändringarna inte har något med din subjektiva upplevelse av antalet regnbågar att göra. »поτωışτ(disk.|bidr.)26 december 2008 kl. 10.44 (CET)[svara]
Men så ska man kanske heller inte glömma att det var i detta tidevarv som svenska flygvapnet tillfördes jetflygplan som behövde längre banor än de tidigare planen, och att grundtanken avseende skydd mot kärnvapenanfall alltid har varit utspridning, d.v.s. tillgång till många baser. Således fanns det goda skäl att ägna sig åt basutbyggnad i detta tidevarva. Tomas e29 december 2008 kl. 02.50 (CET)[svara]
Hur lång och bred är banan? Och för att kunna ta emot B-52:or behöver man även förstärka banans bärighet, B-52 tomvikt 83 ton + max 120 ton last. Mvh / Mkh29 december 2008 kl. 00.41 (CET)[svara]
Jag vet inte så mycket mer än det som står i artikeln om Fällfors...
Från mellersta Norge skulle flygförbanden via Sverige angripa mål i södra Finland och i Baltikum och från Sydnorge skulle angrepp riktas mots södra Östersjöområdet. I den sistnämnda planläggningen ingick inte bara överflygning av svenskt område utan också att återvändande flygplan skulle kunna landa på svenska baser. De anpassningsåtgärder vid en rad svenska flygbaser i Syd- och Mellansverige under 1960-talet som Neutralitetspolitikkommissionen kunde kartlägga har här förmodligen en viktig del av sin förklaring.
Fällfors kanske inte fanns med i dessa planer eftersom det ligger i Norrland? Någon som har tillgång till SOU 1994:11 "Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd" kanske kan se om det står något där? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 29 december 2008 kl. 00.54 (CET)[svara]
B-52 teorin är en seglivad myt myt myt och inget annat än en myt !! Den faller på sin egen orimlighet. Man bygger inte banor med 30 eller 45 meters bredd och räknar med att en B-52 med en 56 meter spännvidd och hjulställ under vingspetsarna ska kunna dimpa ner och hälsa på obehindrat! När SAS långt senare köpte sin första 747 (med bara en något längre spännvidd än B-52) kunde inget svenskt flygfält, inte ens Arlanda, ta emot den! Och varför skulle en B-52 med sin i stort sett oändliga räckvidd överhuvudtaget ens behöva landa i Sverige? "Anpassningsåtgärder" handlade inte om "återvändande flygplan"! --Towpilot29 december 2008 kl. 01.16 (CET)[svara]
Flygfält i Sverige handlade väl snarast om nödlandningsmöjlighet för återvändande plan, eventuellt skadade, än "staging" på inåtgående rutt? Tomas e29 december 2008 kl. 02.46 (CET)[svara]
Jag har just fått "Svensk Flyghistorisk Tidskrift", nr 1/2009. Där finns en artikel Flygbasutbyggnad i rekordfart av Jan-Henrik Torselius. Han skriver att ovannämnda Om kriget kommit ... påstår att åtgärder vidtogs för att i begränsad omfattning möjliggöra västligt militärflyg på svenska baser. Torselius, som då var huvudhandläggare av flygbasutbyggnader, skriver att han aldrig fick några signaler om sådana utbyggnader. Mvh / Mkh12 februari 2009 kl. 00.04 (CET)[svara]
Det är ju inte alltid kallare i bilen än utanför så det beror väl på många olika saker. Om det är vindstilla och sol ute och bilen står i skuggan så är det naturligtvis kallare i bilen därför. »поτωışτ(disk.|bidr.)29 december 2008 kl. 14.58 (CET)[svara]
På morgonen kanske luften runtomkring bilen börjar värmas upp snabbare än vad bilen själv gör? För så länge bilen inte själv alstrar värme, och inte nås av värmestrålning (från solen typ), så är kanske den omgivande luften det enda som värmer bilen. -- boivie ✎29 december 2008 kl. 15.27 (CET)[svara]
Bilen består av många kilogram järn som under den långa natten anpassar sig till nattluftens låga temperatur. När det senare blir dag med rörelser i lufthavet och dagsljus/solstråning så tar det (mänskligt uppfattat) en lång tid innan allt järnet hinner komma i kontakt med den varmare luften. Men bilen har ju ofta kupévärmare och den igångsatta motorn fixar snart värmebehovet om det inte är alltför kraftig vinterköld... Mvh / Mkh29 december 2008 kl. 15.38 (CET)[svara]
Har laddat ned Inkscape och ska lära mig att göra vapen med blasonering. Men jag vet inte hur man gör och hittar ingen knapp där det står just blasonering. Är det nån som vet var jag kan hitta den? // Bopper93Scientia est potentia31 december 2008 kl. 16.57 (CET)[svara]
Det finns nog inte. Du får helt enkelt översätta texten, vilket är ganska enkelt i och med att de heraldiska reglerna är mycket lika världen över (förutom på vissa speciella ställen). Vad är det du tänker göra? /Mikael Lindmark1 januari 2009 kl. 23.23 (CET)[svara]
Jag tänkte göra min första blasonering på Helsingborgs tingsrätts vapen. Här är blasoneringstexten: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött, samt däröver en röd ginstam belagd med en balansvåg av silver. Hur översätter man sådana texter till engelska så att det blir precis som det ska vara? // Bopper93Qui tacet, consentit2 januari 2009 kl. 10.42 (CET)[svara]
Vilket/vilka länder är just nu ledare av EU? Jag hörde att Tjeckien är "huvudledare", men att en trio länder leder EU nu. Stämmer det? Vilka är de tre länderna isåfall? Calandrella2 januari 2009 kl. 11.34 (CET)[svara]
Man kan notera att 18-månaders-tripletterna innehåller nästan alltid ett stort land och två små eller medelstora länder. Modellen infördes härom året för att göra det lättare för små EU-länder att klara av ett ordförandeskap, och det är samma triplett 18 månader åt gången. Före den nuvarande ordningen var ordförandeskapen i bokstavsordning (efter officiell namnform på franska eller något ditåt) och trion var rullande, så som ett tidigare svar angav. Sedan kan man notera att även om det är mycket jobb med ett ordförandeskap, och det ger landet möjlighet att sätta agendan på många möten under 6 månader, är det inte alla arbetsgrupper inom EU som har ett roterande ordförandeskap. Det går att få intrycket att ett ordförandeskap ger mer makt och inflytande för landet än vad som faktiskt är fallet, men däremot mycket jobb. Sverige är ordförandeland 2:a halvåret 2009, ifall någon missat detta. Tomas e2 januari 2009 kl. 19.01 (CET)[svara]
jag undrar hyr kann man syka hjälp i norges kyrkan som azylsökande i svegie kann non hjälpa mej,svergie ska utvisa mej utan barnet jag försykte i svenks kykan men jag har inte lykas so jag vil be noriges kykan om hjälp 0730371468 tack Vjollca (diskussion) 2 januari 2009 kl. 14.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Norges kyrka har en hemsida på kirken.no, där finns förmodligen kontaktinformation. Annars hittade jag en sida som heter asylgruppen.se som visserligen ligger i Umeå, men de har ett mobilnummer under "kontakta oss" där du kanske kan få hjälp att få tag i någon annan. Lycka till. »поτωışτ(disk.|bidr.)2 januari 2009 kl. 14.29 (CET)[svara]
Jag läste på en hemsida om Magnus Uggla för alltför många år sedan att lambdatecknet som syns på vissa av hans omslag, blandat med tecknena för kvinna och man, står för homosexuell frigörelse. Finns det någon källa på detta? Jag har då inte lyckats hitta någon. Herrn16 november 2008 kl. 23.41 (CET)[svara]
Tecknet används också i spelet Half-Life där huvudpersonen ju är en forskare, ändå var det en diskussion i PC Gamer kommer jag ihåg huruvida Valve Corporation "menade" något med den symbolen. Jag tror man ska ta det med en nypa salt, den är nog inte så brett använd och används förmodligen oftare i en annan mening. »поτωışτ(disk.|bidr.)19 november 2008 kl. 13.30 (CET)[svara]
Lambda är väl ändå ett tecken som har att göra med halveringstid? Spelet heter Half-Life, vilket gör symbolen till en väldigt logisk sådan. 81.8.177.230
Man "skjuter in" en extra dag, en extra sekund, i den ordinarie följden av dagar, resp sekunder. Ordet "skottår" syftar på att året innehåller en skottdag. Mvh/Mkh4 januari 2009 kl. 19.00 (CET)[svara]
Men om katten inte vill ha dom [morrhåren]? Alltså, om man som jag känner att hon verkligen inte vill ha dom, kan man in te klippa av dom då? 83.254.129.19 4 januari 2009 kl. 20.41 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Jag tror då att katten ändå behöver dem för att känna vart den är.. mycket kännsel sitter ju i morrhåren..
Varför skulle katten inte "vilja ha" sina morrhår? Det är nog snarare du som inbillar dig att du tror vad katten vill. Katten vill garanterat ha sina morrhår kvar. »поτωışτ(disk.|bidr.)4 januari 2009 kl. 22.48 (CET)[svara]
Med anledning av att jag i dag knåpat ihop ovanstående artikel har jag gått bet på två saker som jag gärna skulle vilja ha hjälp med. Den första är om någon kan hitta en exakt uppgift om Björkesons födelseår (och förstås även gärna datum). Jag har hittills bara indirekt kunnat sluta mig till detta genom uppgifter om hur gammal B. var när han blev överdirektör resp när han dog. Den andra frågan är vad "realläroverket i Göteborg" heter numera (förutsatt att det finns kvar), så att en korrekt länkning kan göras från denna i dagsläget röda länk.
Jag har lagt till lite från Anno och Vem är det. (Vem är det utelämne uppgiften om hans föräldrar. Konstigt.)//--IP5 januari 2009 kl. 14.04 (CET)[svara]
Tack Thureson och IP - den här artikeln har ju snabbt blivit alldeles utmärkt! Vad gäller Vem är det så kommer ju uppgifterna däri delvis från de omskrivna personerna själva, så det är kanske Björkeson själv som valt att utelämna uppgifterna om sina föräldrar? /FredrikT5 januari 2009 kl. 14.30 (CET)[svara]
De tryckta källorna (åtminstone de två jag lagt in) är av övergripande natur och behandlar Björkesons karriär i stort. Noterna till externa länkar styrker enstaka "specialuppgifter" som saknas i de tryckta källorna. /FredrikT5 januari 2009 kl. 19.53 (CET)[svara]
Kan kan man väl, men då får man ju i princip ha samtliga dessa källor angivna efter var och varannan mening i hela texten, och det blir nog dels väldigt grötigt (inte minst i redigeringsläge), dels "overkill" i förhållande till avd som står på Wikipedia:Källhänvisningar om när man bör ha explicita källhänvisningar. /FredrikT6 januari 2009 kl. 16.18 (CET)[svara]
Hur pass toxiskt är det flamskyddsmedel som mitt nya nätaggregat är indränkt i? Datorn avger en väldigt stark lukt när den är på. Är det farligt för människor, kaniner, råttor och hundar? --Andreas Rejbrand5 januari 2009 kl. 13.10 (CET)[svara]
Svårt att säga utan att veta vilket ämne det är. en:Flame retardant kanske kan vara till hjälp?
Även om jag kan tycka att påståendet inte alls är lite vågat utan någon källhänvisning, så håller jag med om att det rimligtvis inte borde vara så farligt, med tanke på hur extremt vanligt det är att människor köper produkter dränkta i flamskyddsmedel. --Andreas Rejbrand6 januari 2009 kl. 22.44 (CET)[svara]
Jag googlade "flamskyddsmedel". Första träff Kemikalieinspektionen ! Där finns mycket kunskaper redan på websajten. Dom borde kunna ge dig rimliga svar – bättre ju tydligare ditt aggregat kan beskrivas. Du bör nog kräva besked från nätaggregatets leverantör. Om dom slingrar sig – hota med att anmäla dom för Kem.Insp. för oseriös hantering av farliga ämnen. Mvh / Mkh6 januari 2009 kl. 23.07 (CET), 6 januari 2009 kl. 23.10 (CET)[svara]
Nu vet jag att detta är en plats för frågor och inte för debatt, men jag måste bemöte Petters inlägg. Med tanke på EU:s hantering av REACH så skulle jag inte vilja påstå att det finns regler som nödvändigtvis gör att en kemekalie behöver vara ofarlig bara för att den används. Faktum är ju att de allra flesta kemikaler som vi använder inte har någon dokumentation rörande hälsoeffekterna. /Grön✉7 januari 2009 kl. 01.13 (CET)[svara]
Tja, fast å andra sidan har väl betydligt fler personer dött av vatten, som i allmänhet betraktas som ofarligt, nyttigt och naturligt, än av förgiftning av samtliga syntetiskt tillverkade ämnen. På ett filosofiskt plan är det intressant hur bl.a. medieuppmärksamhet kan orsaka så otroligt olika riskperception för olika typer av risker - helt oberoende av hur det faktiskt ser ut. Tomas e7 januari 2009 kl. 10.40 (CET)[svara]
Två användare har haft synpunkter på mitt inlägg. Jag står dock fast vid att en modern datorn troligen inte är hälsofarlig vid normal drift. Att datorn "avger en väldigt stark lukt" tycker jag dock tyder på att nätaggregatet bör bytas. --Petter7 januari 2009 kl. 15.58 (CET)[svara]
Nja, aggregatet är ju helt nytt (och det är därför det lukar - nu några dagar efter inköpet luktar det inte lika mycket längre). Det är mycket vanligt att nyinförskaffad hemelektronik luktar av flamskyddsmedel. --Andreas Rejbrand7 januari 2009 kl. 17.43 (CET)[svara]
Ja, den var emm väldigt stark. Nu är ju doftintryck subjektiva, men jag tror att de flesta skulle hålla med om beskrivningen. Lukten kändes tydligt så fort man bara kom in i samma rum, och där dominerade den över alla andra tänkbara dofter. Men jag tror inte att det är ovanligt att ny elektronik avger starka lukter. --Andreas Rejbrand7 januari 2009 kl. 21.57 (CET)[svara]
Är du säker på att det är flamskyddsmedlet som avger doften? Det kan t.ex. inte vara en oljeinnehållande rostskyddsbehandling av någon metalldetalj? Tomas e7 januari 2009 kl. 10.40 (CET)[svara]
Om man har druckit mycket av något vätskedrivande som t ex kaffe eller öl så blir man lätt kissnödig. Men när man väl går och kissar så kommer det inte lika mycket som när man kissar i vanliga fall. Hur kommer det sig?
Jag läste ett referat av en undersökning (jag tror det var på Scienceblogs) som visade att urinproduktionen inte ökade av kaffe. Artikeln om kaffe säger också att den urindrivande effekten är omtvistad. Min gissning är att man blir kissnödig oftare, kanske av psykologiska orsaker, men att urinproduktionen per timme är samma. Då blir effekten att mängden urin per gång är mindre.Sjö7 januari 2009 kl. 19.53 (CET)[svara]
Julius Cesar är rätt känd för att framhålla sig själv och framställa händelser som att det är han personligen som åstadkommit dem. Man bör då inte glömma bort att hans verk som De bello gallico blev ett stöd för hans politiska ambitioner. Senare tiders historiker har inte tyckt att hans korta besök på Storbritannien egentligen var särskilt väsentligt; det var betydligt senare som de nutida England och Wales införlivades med det romerska imperiet. När han beskrev resultatet av sin expedition var det alltså helt naturligt att han bara talade om sig själv, inte om soldater, tross, sjömän med mera. Jörgen B8 januari 2009 kl. 02.43 (CET)[svara]
Om du tittar på nedre halvan av den föreslagna engelskspråkiga artikeln hittar du ett antal wikilänkar till artiklar om olika marginaleffekter. Artikeln på svwp kan nog enklast länkas till Pieter Kuipers förslag men är inte uttömmande, den svenskspråkiga texten handlar ju till största delen om marginaleffekter från förändringar i skatter och transfereringar vilket kanske bäst motsvaras av http://en.wikipedia.org/wiki/Tax_rate#Marginal. Jämför också vår egen Marginalnytteteorin med .
När man klickar runt på enwp:s nationalekonomiska sidor ser man vad eftersatt området är på svenskspråkiga wp... Att göra någon gång kanske. El Maco9 januari 2009 kl. 00.25 (CET)[svara]
Mitt tips är att du kollar programmet för att se vilka som var där, och sedan googlar på deras namn för att se om någon är någorlunda lika de på bilderna. Så brukar jag göra på de kändisar på Bokmässan som jag fotat och inte känner igen 100%.//Hannibal7 januari 2009 kl. 22.44 (CET)[svara]
När man tittar på t.ex skidtävlingar från t.ex Tyskland så har folk publiken ofta en slags snurrgrej (i trä?) som låter. Det är ett handtag och sedan är det en rektangulär grunka som åker runt. Vad kallas den grejen? Hoppas att någon fattar vad jag menar, det är lite svårt att beskriva... Kanske finns det någon artikel om det nånstans i nån annan språkversion? / Elinnea8 januari 2009 kl. 18.30 (CET)[svara]
För mig att avgöra om det jag upplever är riktigt är väldigt arbetsamt. Det skulle t.ex. behöva börja med att skapa grafer över tillväxten av sv.wikipedia.org och sedan normalisera det på ett vettigt sett. Därefter gå vidare och via versionshistoriken titta hur ofta korslänkningen sker och inte sker.
Du skriver i din blogg "sv.wikipedia.org har ju ett antal aktiva användare som hör till "särintressen". Där har jag bl.a. indentifierat flera som hör till SEKTEN". "Sekten" definierar du i ett annat inlägg, Sekten & Icke rationell: Att hjälpa till bättre åsikter där du bland annat skriver "De medverkar till att homosexuella och dyligt [sic!] förföljs genom att påstå att de är farliga för världen" och hela inlägget verkar handla om religiösa extremister (jag orkar ärligt talat inte läsa hela). Jag ska inte linda in vad jag tänker: Är du galen? Tror du på fullt allvar att svenska wikipedia "styrs" av religiösa fanatiker? Jag har dessutom stora problem att förstå hur detta passar ihop med Wikipedias "läsvärde" du pratar om. Kan du, helst utan att skriva en hel utläggning, förklara vad du menar? »поτωışτ(disk.|bidr.)10 januari 2009 kl. 17.11 (CET)[svara]
Om så kallad interwiki-länkning har blivit mindre vanlig vet jag inte. Däremot kan du själv hjälpa till att hitta artiklar som saknar länkning, dels genom att redigera artiklar du hittar utan länkar (läs mer om att redigera en sida här), och dels genom att använda något av de externa verktyg som finns för att aktivt leta efter artiklar utan interwikilänkar. Ett sådant verktyg är Wikipedia Interwiki-Link-Checker. //Rotsee10 januari 2009 kl. 17.21 (CET) (redigeringskrock med Notwist)[svara]
Jag som tycker det är väldigt viktigt med interwikilänkning och gärna drar ett lass för att sv-wp ska bli bättre interwikilänkat har inte märkt någon stagnation på det området. Att det skulle bero på de orsaker du spekulerar om i din blogg, motsätter jag mig absolut. //Knuckles...wha?10 januari 2009 kl. 19.51 (CET)[svara]
Jag svarar här: Blir formateringen fel får du gärna ändra.
Jag skrev exakt så här: "sv.wikipedia.org har ju ett antal aktiva användare som hör till 'särintressen'." Tolkar du det som att jag menar att hela sv.wikipedia.org styrs av särintressen är det en felaktig tolkning. Däremot är flera religiösa sekter representerade och den vi i motrörelsen normalt kallar SEKTEN arbetar här precis som på alla stora forum och i bloggosfären. Vad de håller på med är samhällsförstörande desinformation i flera frågor. Där har vi också identifierat flera här. Att många både från SEO- och PR-samhället är aktiva vet jag också mycket väl eftersom jag känner många av dem. Jag bedömer inte det som ett stort problem med sv.wikipedia.org just genom att er arbetsform balanserar det. Vidare hör naturligtvis de flesta användare inte till dessa grupper.
Avseende läsvärde av sv.wikipedia.org är det för mig och övriga jag känner i media till största delen för att översätta fackuttryck mellan språk. Det finns egentligen ingenting lika bra brett eller ens jämförbart brett referensverk som täcker upp fackuttryck inom så många områden. sv.wikipedia.org är här något i särklass. Själva materialet på sv.wikipedia.org har däremot ännu många år att gå innan det har något värde för vår grupp. Det är naturligt och måste vara så genom att svenska är ett litet språkområde och få därför jobbar med det. Utvecklingen av materialet måste få ta tid. en.wikipedia.org håller däremot enormt hög kvalitet särskilt genom den fina kvalitetsgranskningen där problem med artiklar tydligt anges. en.wikipedia.org liksom commons.wikipedia.org är också fantastiskt för att hitta bra illustrationer som är public domain eller creative commons.
Att orsakerna jag spekulerar om är fallet behöver naturligtvis inte vara fallet. Eller ens troligt huvudsakligen. Likväl var det bra att peka ut dem som möjligheter och de kan nog spela in av och till. Här känner jag ju t.ex. väl till hur SEO-samhället av och till arbetar för att få in lämplig länk och sedan ranka upp wikipedia-sidan för att driva trafik till målsajten. Dessbättre är ni väldigt duktiga på att upptäcka sådant. Kring att peka på möjliga förklaringar där inget svar finns bör man som skribent i den typ av media SEOTaktik.com är vara ganska komplett med så länge man är korrekt och anger det just vara möjligheter.
Möjligheten som togs upp nedan om att lägga till det är intressant. Själv känner jag ofta att jag inte vågar göra det av rädsla att ha sönder något i Wikipedia. Jag menar formatet i Wikipedias är ju legacy som jag aldrig lärt mig. Men samtidigt hittar jag inte översättning via sv.wikipedia.org gör jag ju det på annat håll och lägger naturligtvis gärna till det. Dock kanske kunde man göra någon väldigt lättanvänd funktion för det för oss dummies?
Kanske kunde sv.wikipedia.org också ta upp frågan till engagerade skribenter i uppslagsboken? Peka på hur anvädnbart det är. Sedan är det givetvis inte alltid så himla lätt att göra för mer än några enstaka språk även om man är expert på ämnet.
Att korslänkning mellan en.wikipedia.org blivit mindre vanligt tror jag dock att jag har rätt i men jag kom sagt inte avgöra det säkert. Det är här olyckligt att jag inte fört statistik över antalet fall där jag lyckats respektive misslyckats med att använda sv.wikipedia.org på det här sättet.
I övrigt verkar ingen här egentligen tillfört något. Ser någon erfaren användare t.ex. någon effektiv metodik för att ta ut statistik på ett vettigt sätt? Så kan jag eller ngåon annan stoppa in det i Matlab och se hur det ser ut? I så fall kan man ju sedan gå vidare om man vill och t.ex. mappa aktuella sidor mot kostnad på Adwords-nyckelord eller om det är frågor som engagerar sekten. 83.255.57.48 11 januari 2009 kl. 08.57 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)[svara]
Antalet språklänkar till enwp ökar nog bara, men det skulle kunna vara så att andelen blir lägre. Orsaken kan vara nya artiklar här där de inte har tillagts än. Det händer också att man på enwp sammanfogar småartiklar över näraliggande områden till något större, så att en exakt motsvarig artikel för varje delterm saknas. Om enwp skulle ha en artikel om lärft, så tror jag inte att det finns något separat om alicialärft. /Pieter Kuiper11 januari 2009 kl. 09.14 (CET)[svara]
Det du säger kan nog vara en trolig förklaring. Jag tror jag tog upp det som en möjlighet. D.v.s. just tillväxttakten. Det är ju också så att översättning av fackuttryck är svårt. Därför är ju Wikipedia värdefullt. Så det kan ju behöva ta tid.
Jag tyckte också att den första kommentaren var väldigt lyckosam därför den pekar på behovet och ansvaret hos oss skribenter att vara tydliga i alla frågor där folk lätt blir känslosamma och därmed icke-rationella. Det är vi ju alla känsliga för!
Jag äger en BMW 525i av årsmodell 2001. I instruktionsboken står det att motorn i bilen är optimerad för 98 oktanig bensin men går ändå att köra på 95 oktanig bensin. Nu till min fråga. Kan jag tanka Shell V-power (99oktan) utan att förstöra bilen och motorn och om nej, varför inte. Är väldigt nyfiken på hur viktigt det där med oktantal är! 83.255.57.48 10 januari 2009 kl. 17.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Ju högre oktantal det är i bensinen ju bättre kvalité är det på bensinen. Att din BMW är optimerad för 98 oktanig bensin betyder att din bil egentligen kräver bra kvalité på bensinen, men som som du skriver så funkar det alldeles utmärkt att använda 95 oktanig bensin. Att använda Shell V-power borde därför inte vara något problem, men för att vara på den säkra sidan kan du alltid fråga personalen på bensinmacken, dom borde veta. /Poxnar(D)11 januari 2009 kl. 13.29 (CET)[svara]
Hmmm... åtminstone förr var inte det helt självklart att bränsle med högre oktantal var överlägset på precis alla sätt. Förr åstadkoms ofta höga oktantal med hjälp av blytillsatser; och förutom sin miljöpåverkan kunde dessa tillsatser skada avgasreningskatalysatorer. Numera används blyblandad bensin knappast för vanliga bilar (men däremot fortfarande i viss mån som flygbränsle). Jag vet dock inte vilka ämnen som har ersatt blytillsatsen, och inte heller huruvida de kan skada katalysatorer eller något annat. Jörgen B12 januari 2009 kl. 00.02 (CET)[svara]
Varför finns bokstaven c i svenska språket? I alla ord det används skulle det väl kunna ersättas med s, förutom i "ck", där det skulle kunna ersättas med "k"? Calandrella10 januari 2009 kl. 19.08 (CET)[svara]
Tja, "ck" kan ju inte ersättas med "k" eftersom "ck" betecknar att vokalen innan ska läsas snabbt. Jämför skillnaden mellan "tak" och "tack" eller "bok" och "bock". Jag antar att man skulle kunna genomföra en språkreform där man kör med "tak" och "ták" istället, men det motverkar ju syftet att förenkla lite. Sen finns den nog också där för att kunna göra inlånade ord med rättvisa, särskilt ord från latinet som t.ex. "caesar". »поτωışτ(disk.|bidr.)10 januari 2009 kl. 19.32 (CET)[svara]
Jo det skulle naturligtvis fungera och det är ju exakt så det fungerar i finska språket, ett språk som för övrigt är känt för att vara betydligt mer konsekvent än det svenska språket i meningen att själva stavningen av ett ord överensstämmer med de faktiska ljud som produceras när någon uttalar det. Svenska språket är fullt av uttalsskillnader och i brist på något bättre exempel kan vi ta "pannkaka" som ingen människa uttalar som det stavas utan assimilerar det till "pangkaka" eftersom ljuden a > ng > k är bekvämare att växla mellan än a > n > k. Samma fenomen hittar man förresten i ordet "anka" (angka) och troligtvis många fler, om inte alla, ord som innehåller "nk".
Språk är något komplicerat som växt fram under mycket lång tid, och det är nästan magiskt hur förändringar genomförs eftersom de ju kommer från någon typ av kollektivt medvetande. Ett exempel i vår nutid är hur de/dem allt mer ändras till "dom", en förenkling som vi kan spekulera i vad för resultat den kommer ha om 100 år. Kanske blir "dom" standardsvenska. Den som lever får se. »поτωışτ(disk.|bidr.)10 januari 2009 kl. 19.57 (CET)[svara]
I norska är det mer konsekvent. Det heter takk och kvikk, inte tack och kvick. Norska skriftspråket är framtaget från noll i mitten av 1800-talet. Innan dess fanns inget norskt skriftspråk (utöver ett medeltida skriftspråk som inte användes) utan danska var det enda officiella skriftspråket. Man valde att ta danska men göra stavningen mer konsekvent, bland annat med sj som enda stavning av sje-ljudet. Att ändra skriftspråk har traditionellt gjorts med lagstifting eller liknande. Tidningsjournalister är normalt för konservativa att ändra stavning på egen hand av grundordet. Det skulle anses som stavfel. Så om man vill ha kk istället för ck får makthavarna bestämma det. --BIL10 januari 2009 kl. 20.30 (CET)[svara]
Ett annat ord som kan se konstigt ut för en svensk i norskan är "express" som norskarna (och andra språk också iofs) stavar "ekspress". Det är väl som sagt något som bara handlar om allmän opinion, personligen tror jag inte det finns någon vilja i sverige att ändra stavningen till något mer konsekvent, även om det är ett oerhört problem för folk som ska lära sig svenska som andraspråk. Hur i hela friden ska man egentligen veta hur man ska stava "skjuta" och "skövla" när båda har samma sch-ljud men olika stavning, dessutom helt utan logiska regler? Och när vi ändå är inne på ologiska språkfenomen (ni kanske märker att jag är intresserad av detta) så kan vi ju ta de två svenska genusen, utrum och neutrum (ett/en) som inte heller har några regler överhuvudtaget. Dock är ungefär 70 % av våra ord (tror jag det var) neutrum (en), så om man är osäker kan man alltid chansa :) »поτωışτ(disk.|bidr.)10 januari 2009 kl. 20.35 (CET)[svara]
Ja, utrum och enutrum borde avskaffas, emedan de icke fyller någon funktion i språket. Jag tycker att det egentligen alltid borde gälla vid språk; om något saknar funktion, bör det inte finnas i språket. Detta är dock förstås svårt att applicera på redan existerande språk, och jag anser, politiskt och filosofiskt, att alla former av politiska ingrepp för att styra ett språk är förkastliga. Det är mycket bättre - men svårare - att försöka få folk att inte använda utrum, att stava "e[...]press" "ekspress" och så vidare. Calandrella10 januari 2009 kl. 20.48 (CET)[svara]
En tumregel är väl att ord som har samma plural brukar vara "ett-ord" och har de plural är man lägger till vokal+r brukar det vara "en-ord". Det är nog bara en tumregel och bygger på att man vet plural. Alla språk är föresten svåra. Svenska anses nog hyfsat lätt. Jag ville lära mig franska för cirka 3 år sedan och gick en nybörjarkurs och sedan två kurser till. Men grammatiken är svår. Verben varierar med person, inte bara tempus. Det finns tre parallella regelbundna sätt att böja dem, undantaget de helt oregelbundna som är de grundläggande verben såsom hjälpverben. Varje verb böjs i ett 20-tal olika former beroende på situation. För de oregelbundna måste varje variant läras för varje verb. Som tur är slipper man tyskans ackusativ/dativ-former, de används bara för pronomen i franska, och prepositioner styr inte där. Det svåraste med franska är dock hörförståelsen. Det är helt omöjligt att förstå, för de för normalt ihop orden i tal så man inte hör ordgränser, och de kapar slutbokstaven ifall det går snabbare att säga, och till råga på allt inför ofta de nya ordgränser i talet, inte där det är mellanslag i skriften utan mitt i orden. Jag kan läsa franska wikipedia, fast långsamt, men jag förstår inte franska på TV:n. Jag ångrade att jag inte läste spanska tills jag fick veta att spanska precis som latin kapar pronomena om det är ihop med verb eftersom det ändå framgår av verbformen vem som gör något. "Jag går" och "du går" blir bara "går" eftersom "går" heter olika i olika situationer. Men då missförstår man ju eller säger helt fel om man inte kan alla verbformer. Nej svenska är nog ändå lätt. Inga dativformer och inga personvarianter. Två genus, men det har ju de flesta språk. --BIL10 januari 2009 kl. 23.47 (CET)[svara]
Bara för att ett språk har en enkel grammatik är det inte enkelt. Språket måste fortfarande kunna uttrycka sig lika bra som andra språk, och blir istället mera invecklat vad gäller ordföljd och betoning. Extremfallet är väl engelska.
Jag håller dock med BIL om att svenskans genus kunde avskaffas, som i engelskan, då de inte längre har någon funktion. --Ace9011 januari 2009 kl. 09.21 (CET)[svara]
Jag är tillräckligt gammal för att ha lärt mig fyra genus - fem, mask, neutrum, reale - mask och fem betecknade dock bara ord av typen: flicka, man, karl etc. Farmor använde han resp hon om många ord som vi idag säger den om - så det har redan skett en rejäl förenkling. /Innocent bystander11 januari 2009 kl. 11.04 (CET)[svara]
För att återgå till grundfrågan, har bokstaven c historiska skäl och finns i samma funktion i engelskan (quick, stick), precis som de olika stavningarna av sje-ljudet (skjuta kommer av skott som troligen fått någon typ av diftong i verbformen som sedan dragits ihop till sje-ljud, medan skövla torde komma av skovel som har s-k-ljud i början och därför inte dragits ihop till sje). För den som är mer intresserad av det här finns en hel del böcker i ämnet och även en del tidskrifter. Titta på biblioteket, är mitt förslag.//Hannibal11 januari 2009 kl. 12.20 (CET) (PS. Kul att andra också är intresserade av språk och stavning.)[svara]
De flesta sje-ljud har ursprungligen uttalats som de skrivits, t.ex. skjuta. Samma sak gäller t.ex. ord som kök som ursprungligen uttalats med hårt k. I vissa dialekter kan man ibland ännu höra dessa uttal. Dessutom böjde man vissa verb ännu för 70 år sedan i plural, t.ex. vi gingo och sprungo. För att inte tala om att svenskan i tiden haft dativ, som ännu lever kvar i vissa uttryck som stundom och lagom. Svenskan har helt enkelt förenklats över tiden och förenklas hela tiden. --Migro11 januari 2009 kl. 13.00 (CET)[svara]
Man bör nog skilja på svårigheter i språket som det används och svårigheter på grund av stavningskonventioner eller "språkvårdares" ovisa nit... Neutrum och reale (eller utrum) används faktiskt som kategorier av de allra flesta talare. Stavningarna "tack" och "express" motsvarar inte något nuvarande eller äldre språkbruk, och kunde för min del utan vidare få ersättas med "takk" och "ekspress". Det finns absolut ingen vettig orsak att skriva "tack"; vad det gäller "express" finns möjligen skälet att detta är ett lånord, men vi har ju redan försvenskat stavningen genom att dubbelteckna s-et.
Jag tror egentligen att det största skälet till att inte vi reformerar bort -ck-stavningen är att alltför många tycker att det skulle se litet "norskt" ut. För mig är detta dock inget skäl emot en reform, snarare tvärtom. De nordiska språken svenska, norska och danska är mycket närliggande; och att uppehålla artificiella skillnader där de är praktiskt taget identiska är EMRÅ direkt fånigt. (Jag är inte helt ensam om den åsikten. Ett exempel som ibland framförs är man/mand/mann, samma ord men tre olika stavningar.)
En hel del historiska stavningar av t. ex. sje-ljud kan det vara värt att behålla, på grund av etymologiska samband, och för att vissa svenska mål ibland uttalar dem, och just för det nordiska sambandets skull. Till exempel uttalar man i finlandssvenskan ofta d-et i ord som "djup". Jag vet inte att l-et i "ljud" fortfarande skulle uttalas i någon större svensk dialektgrupp; men det är lättare att känna igen det danska "lyd" om man vet att det svenska ordet stavas med l. (Dessutom sammanhänger ordet etymologiskt med t. ex. "lydelse".)
Det är riktigt att språket hela tiden ändras. Det är inte sant att det hela tiden blir enklare, i betydelsen "får färre former". Det är inte heller självklart att färre böjningsformer automatiskt skulle göra ett språk enklare.
Till sist två exempel på EMRÅ mindre lyckade "språkvårdarinsatser":
Orden "och" och "ock" (som i "Giv åt Stål en penning även, eller tag ock min!") är språkhistoriskt helt identiska. Skillnaden i stavning kommer sig av att en tyskinfluerad boktryckare noterade att användningarna motsvarar två helt olika ord i tyskan ("unt" respektive "auch"). Han började därför stava "och" som "ock" när det användes ungefär i betydelsen "auch". Detta har också spritt sig till sammansättningen "också". (Stavningen "och" motsvarade å- + ett mjukt ljud, inget k. Uttalet "å" är det äldre och "etymologiskt riktigare" för ordet i alla användningar och stavningar, inklusive "åsså" som uttal av "också".)
Skillnaden mellan "supinum" och "perfekt particip" för starka verb är en ren konstruktion, förmodligen påverkad av att latinet har så många former. Det äldre uttalet och en äldre stavning är -it i båda fallen. (Alltså både "Jag har funnit det" och "Det är funnit".) När vissa "språkvårdare" införde denna skillnad, ledde det till protester; och åtminstone en författare skrev att det aldrig skulle gå att få folk att ändra uttalet av "(det är) funnit" till "funnet", hur mycket några nitiska personer än ville... Tyvärr hade han fel. (Man införde också skillnader i stavningen av "supinum" och "presens particip" för vissa svaga verb; t. ex. "Jag har kokat upp vattnet" men "Vattnet är kokadt"; jämför Skollärare John Chronschoughs memoarer; men den skillnaden försvann lyckligtvis i en senare stavningsreform.)
Av någon orsak som gör mig frustrerad klickar min muspekare av sig själv ibland. Om den råkar vila på en länk t.ex. när jag befinner mig i redigeringsläge här på wp kan den plötsligt ta mig från redigeringsläge till en annan sida alternativt spara om den råkar ligga på den knappen. Om muspekaren hamnat mitt i ett stycke börjar jag skriva mitt i det föregående jag skrivit. Går detta att ändra, så att jag aktivt måste trycka på musknappen för att detta ska hända? Jag har Vista.//--IP11 januari 2009 kl. 08.37 (CET)[svara]
Om du har en touchpad ("laptopmus") så är det antagligen det som är problemet, och de brukar gå att stänga av på vissa laptops med en knapp i närheten av touchpaden. Om det är en vanlig mus skulle jag tippa på att det är ett hårdvarufel, typ glapp eller liknande, och då är nog den enklaste lösningen att köpa en ny mus. En bra mus går att få för ett par hundralappar. »поτωışτ(disk.|bidr.)11 januari 2009 kl. 11.08 (CET)[svara]
Jag hade ett liknande problem med min mus men det som var "fel" med min mus var att jag råkade trycka till på knappen med fingret rent impulsivt. Testa att vila ditt finger på något annat ställe på musen än precis på knappen så kanske det går bättre. Om inte så får du nog köpa en ny. /Poxnar(D)11 januari 2009 kl. 12.14 (CET)[svara]
Om jag fattade IP rätt så händer det medans h*n skriver i "redigeringsläge". Just det där med att man blir skjutsad till ett annat ställe i texten eller råkar klicka någonstans känner jag igen just från laptops, eftersom man av misstag kan komma åt touchpaden och en lätt "touch" på en touchpad räknas som ett klick. »поτωışτ(disk.|bidr.)11 januari 2009 kl. 12.20 (CET)[svara]
Touchpads har den funktionen att två tryck på samma ställe på den räknas som en knapptryckning, medan två tryck på olika ställen räknas som början av en musförflyttning. En musförflyttning på en touchpad är att man trycker ned fingret flyttar det och lyfter fingret. Man måste flytta fingret långt nog annars räknas andra trycket som en klick om det är på samma ställe som föregående tryck. Gillar dem inte. --BIL11 januari 2009 kl. 14.46 (CET)[svara]
Ni hade rätt, det är en sådan där läskig laptopmus. Kan jag avinstallera Touch Pad Driver? Försvinner spökeriet då?//--IP11 januari 2009 kl. 18.14 (CET)[svara]
Med "laptopmus" menar du alltså en touchpad? En platta i själva datorn? För när jag tänker på "laptopmus" så tänker jag på såna där små trådlösa möss med batteri som många använder till laptops. Om du menar en platta så kolla om det finns en knapp i närheten av plattan för att stänga av den tillfälligt. Det brukar finnas. »поτωışτ(disk.|bidr.)11 januari 2009 kl. 21.04 (CET)[svara]
Ja, en platta. Och tydligen räcker det att jag bara nuddar den lätt en gång för att den ska uppfatta det som att musen klickar. Men någon avstängningsknapp verkar jag inte ha. Om det inte går att avinstallera programmet får jag väl lappa över den med något.//--IP12 januari 2009 kl. 07.22 (CET)[svara]
Det brukar kunna finnas en knappkombination man kan trycka för att stänga av touchpad. Vanligen Fn+någon f-tangent. På min dator är det Fn+f6. Fn-tangenten brukar sitta nere till vänster brevid Ctrl. Symbolerna för Fn-funktionerna brukar vara blåa. Ett annat alternativ är att du går till inställningar för musen och sänker kännsligheten för den.--Kruosio12 januari 2009 kl. 07.57 (CET)[svara]
Kan jag få hjälp med en länk till en karta med gränserna mellan Israel och Palestina före 1967 års krig. Jag vill se om Harmas raketer slår ner i Israel eller på ockuperad mark. --Elav W10 januari 2009 kl. 19.52 (CET)[svara]
Fast nu frågade faktiskt Elav efter gränserna före 1967, inte FN:s delningsplan från 1947 vilket ser annolunda ut. Delningsplanen som inte var bindande accepteras aldrig, förutom av Israel och genomfördes aldrig, så här såg (och ser Israels) internationellt erkända karta ut [17] med Gazaremsan och Västbanken markerade. Så alla raketer som slår ned utanför Gazaremsan och Västbanken, slår ned på internationellt erkänt Israeliskt territorium.
Frågan är också något märkligt formulerad, Palestina uppstod aldrig som en stat 1948 eftersom att Jordanien ockuperade Västbanken omedelbart i samband med 1948 krig, medan Egypten ockuperade gazaremsan så Israel erövrade områderna i kriget 1967 från Jordanien och Egypten (inte från något Palestina).--MvhAnkara11 januari 2009 kl. 09.37 (CET)[svara]
De områden som allmänt betecknas som ockuperade, som får i stor uppmärksamhet för detta, ligger nog i allmänhet i närheten av Västbanken, t.ex. i samband med Israels barriär på Västbanken. Sedan finns Israel-ockuperat territorium i Golanhöjderna också, som de erövrade från Syrien när detta land var oförsiktigt nog att anfalla Israel i sexdagarskriget 1967 i det troliga syftet att utplåna Israel från kartan. Men då talar vi så vitt jag vet inte om territorium som skulle vara aktuellt för det palestinska självstyret att disponera när det blir en stat. Däremot får Golanhöjderna ibland uppmärksamhet när Systembolaget upptäcker att hur man än vänder sig har man rumpan bak; det är svårt att använda beteckningar på omstridda områden som alla är nöjda med.[18] (Ursprungslandet anges numera som "Övriga ursprung".) Tomas e11 januari 2009 kl. 13.05 (CET)[svara]
Det är en kontroversiell tolkning. Syrien attackerade israel med massiva granatbeskjutningar så vem som inledde striderna mellan Syrien och Israel 1967 är omstritt.--MvhAnkara11 januari 2009 kl. 13.37 (CET)[svara]
Ankara, allt verkar ju att vara omstritt när det gäller denna konflikt... Jag undrar om du kan utveckla två utsagor ovan: (a) att FN:s delningsplan aldrig "accepterades" (jag trodde att den låg till grund för FNs beslut att upprätta staten Israel), och (b) i vilket avseende Israels gränser efter de första krigen och före 1967 blev "internationellt erkända". Jag vet att dessa gränser hanterades som erkända i så måtto att de hamnade i svenska kartböcker, och att man ofta refererar till dem som gränserna för det "riktiga" Israel; men fick de någonsin något officiellt internationellt erkännande? Jag vill också minnas att det redan då var visst bråk om Jerusalems status.
Jag skulle också vilja veta om någon har säkrare besked om varför Folke Bernadotte dödades. Jag har för länge sedan läst något om att han var inne på att revidera delningen; men såg någon gång på en:wp en utsaga om att han skulle ha krävt att alla flyktingar från israeliskt område skulle få återvända. Uppenbart hade i alla fall många israeler (och inte bara de "terrorister"(*) som dödade honom) starka känslor i frågan; och det är rätt irriterande att inte veta varför.
(*)Den beteckning FN officiellt fastställde avseende dem som låg bakom dådet. Eftersom Bernadotte var FN:s ombud, kan det förstås uppfattas som att organisationen agerade litet i egen sak. Jörgen B11 januari 2009 kl. 22.38 (CET)[svara]
För det första; delningsplanen (resolution 181) föreslog en delning, som alla resolutioner från generalförsamlingen är den rådgivande och inte tvingande. De judiska represetanterna accepterade planen, medan arabförbundet och Arab Higher Committee (representanterna för araberna i palestina) inte godtog den. Eftersom att delningsplanen var rådgivande, aldrig genomfördes och inte accepterades av den ena sidan är det fullt rimligt att hävda att den inte accepterades. Och dessutom leddes FN:s senare förhandlingar fram till freden 1949 (se nedan) som gav dagens gränser.
Din gissning att den låg till grunden för att upprätta Israel är delvis felaktig. Israel utropades av de judiska organisationerna i området, som proklamerade sin självständighet efter att det brittiska mandatet hade gått ut den 14 maj (och därmed var området inte under kontroll av någon stat när Israel utropades, vilket är en viktig folkrättslig poäng). Israels folkrättsliga status vilar inte på ett beslut av FN, utan på att den judiska befolkningen i området skapade en stat. Samma sak hade gällt en Palestinsk stat om en sådan utropats, nu skedde det aldrig eftersom att Jordanien och Egypten ockuperade Gaza och Västbanken.
Angående fråga två, om gränserna, kan jag rekommendera två artiklar från engelskspråkiga wikipedia: Border of Israel och 1949 Armistice Agreements. I extrem korthet, gränsfrågorna löstes från 1949 och framåt, och samma år anslöt sig Israel till FN. Se förresten också [19]. Även den engelskspråkiga artikeln om Israel är utförlig.
Med tanke på att det är ett kontroversiellt ämne tror jag att det är bättre att att hänvisa till artiklarna, än försöka ge egna svar.
Jag frågade efter 1967 års gränser eftersom Palestinagrupperna i Sverige verkar erkänna dem. Och då slår raketerna faktiskt ner i Israel, (vilket dock inte på något sätt rättfärdigar Israels oproportionerliga angrepp. Men det kommer att avbrytas innan Bush avgår).--Elav W12 januari 2009 kl. 00.24 (CET)[svara]
Bra att du fått svar på din fråga! Det senare är en åsikt, denna sida är tänkt att vara en sida för frågor och svar och ingen diskussionssida.--[[user:|MvhAnkara]] 12 januari 2009 kl. 00.28 (CET)
Ankara, avseende min kommentar om Bush så var det en spekulation som kom med av obetänksamhet, vilken jag därför stryker. Men det som är ett faktum för mig måhända är en åsikt för dig. Eftersom jag inte vill ge intryck av att acceptera Israels oproportionerliga krigföring, trots Hamas raketer, så får den kommentaren stå kvar tills det bevisats att det inte är ett faktum.--Elav W12 januari 2009 kl. 21.39 (CET)[svara]
Ankara, tack för referenserna! Jag tycker dock inte att de ger stöd åt uppfattningen att något som helst officiellt erkännande givits åt de delar av 1949 års vapenstilleståndslinjer som gick mellan Israel å ena sidan och de av Transjordanien och Egypten annekterade/ockuperade delarna av det tidigare mandatområdet Palestina å den andra. Tvärtom står det på åtskilliga ställen att alla sådana gränsdragningar var preliminära och utan avgörande juridisk betydelse.
Gränserna mellan Israel å ena sidan och Jordanien respektive Egypten å den andra har däremot fastställts av fredsavtal, fast i senare skeden. Artikeln ger också visst stöd för att den ena av de Israelisk-Libanesiska gränsdragningarna (den "gröna linjen", inte alls den "blå") skulle omnämnas i avtalstexten som en etablerad gräns, även om Israel och Libanon aldrig slutit något fredsavtal.
Även i övrigt ger EMRÅ just dessa källor inte helt och totalt samma bild av det juridiska läget som du gav, Ankara; men som någon påpekat är detta ett forum för faktafrågor, inte politisk diskussion; och det är alltför lätt att hamna i polemiska positioner vad gäller det här inflammerade ämnet. Har du ytterligare referenser vad gäller statusen för 1949-1967 års gränser eller precis vad kritiken mot Bernadotte handlade om, så tittar jag gärna på dem; i övrigt avslutar jag nog för egen del nu deltagandet i denna tråd. (Ev. ytterligare diskussion kan ju alltid tas på användardiskussionssidor.)
Som jag skrev ovan tror jag inte det är lämpligt eller speciellt konstruktivt att ge egna svar i ett omstritt område. Att jag svarade dig beror på att du ställde en konkret fråga riktad till mig, det har med normalt hyfs att göra. Jag gav inte heller några referenser, utan förslag på sidor som kunde leda dig vidare. Om du hittar två källor som ger totalt samma bild av konflikten skulle jag bli förvånad.
Jag kan inte se varför jag skulle ha någon anledning att ägna tid åt att besvara en fråga om Bernadotte, frågorna här riktas till dem som vill svara (wikipediagemenskapen) och inte till en enskild användare. Att jag svarade Elaw och råkade använde det i mitt tycke korrekta (men möjligen omstridda) ordet erkänd berodde på en vilja att hjälpa frågeställare och ge det enkla och korrekta svaret, det internationella samfundet anser inte marken där granaterna slog ned är ockuperade från palestinierna.
Om du letar igenom artiklarna om folkrätten borde du åtminstonde på engelska wikipedia få ett svar på en viktig definitionsfråga, nämligen vad "internationellt erkända gränser" kan tänkas innebära, och den rätt snåriga internationella rätten som vilar på tre grunder egentligen är och hur internationell praxis skapas, frågor som är själva grunden för att kunna besvara den frågan du ställde till mig. Jag utgår från att du menar väl, och frågade just för att få ett svar och inte för att diskutera så om du tycker att svaren är väldigt elementära beror det på det.
Någon privat diskussion med dig har jag verken tid eller lust till, det finns vettigare och konstruktivare saker att göra på wikipedia. --MvhAnkara13 januari 2009 kl. 00.36 (CET)[svara]
Två klargöranden: (1) Jag anser att samtliga dina inlägg i denna tråd är präglade av "normalt hyfs"; jag hoppas du inte uppfattat mina som alltför ohyfsade. (2) Frågan om Bernadotte är ställd till hela Wikigemenskapen; beklagar att min referens till detta i samma mening som referensen till gränsernas status gav ett felaktigt intryck. M. v. h., Jörgen B13 januari 2009 kl. 01.08 (CET)[svara]
Jag har inte på något sätt uppfattat dig som ohyfsad och ditt inlägg klargör det enda frågetecknet. Nu lämnar jag denna tråd åt sitt öde. --MvhAnkara13 januari 2009 kl. 01.12 (CET)[svara]
Undertecknad har "hittat" en blåklint på er sida (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blåklint), och undrar om jag får använda denna blåklint till ett privat visitkort. Visitkortet ska "byggas" på www.vistaprint.se.
Vilken är etymologin bakom staden Västerviks namn? Den ligger ju inte väster om stadens äldre placering (Gamleby), den ligger inte väster om Östersjön eller på västkusten och det verkar inte finnas något specifikt "åt väster" på platsen. Vet någon varför Västervik heter just det? Thuresson14 januari 2009 kl. 02.29 (CET)[svara]
Enligt Svenskt ortnamnslexikon har staden namn efter viken som Gamleby låg vid, som antagligen fick namn från att den var västligare än Gudingefjärden och en forntida fortsättning.
Ett förtydligande: "Gamleby" hette alltså "Västervik" innan landhöjningen ledde till att huvudorten flyttades. (Detta dock enligt min mor, som råkar vara uppvuxen i Gamleby.) Frågan gäller alltså rätteligen varför Gamleby hette Västervik. Att namnet överflyttades till den nya huvudorten verkar att vara rätt vanligt; jämföt rill exempel Uppsala och Gamla Uppsala, eller för att ta ett riktigt modernt exempel Tyresö. (Det som nu är Tyresö Centrum hette Bollmora när jag var barn; det som var det "egentliga" Tyresö kallas nu Gamla Tyresö.) Jörgen B14 januari 2009 kl. 15.00 (CET)[svara]
Funderade på en sak häromdagen när jag var extra sysslolös (låg i badet).
Hur kommer det sig att t. ex. en handduk blir blöt omedelbart när man lägger den i vatten, men inte torr omedelbart när man lyfter upp den i luften? Den blir ju torr efter ett tag, men varför inte direkt?
Funderade lite, kanske är jättemycket ute och cyklar, men...
Anledningen till att den blir blöt är att vattnet ersätter luften som finns i tyget?
Vatten har högre densitet än luft?
Vatten är flytande, luft är...typ...gas?
Ånga har ju ungefär samma effekt som vatten? (Tyget blir blött.)
Hur fungerar det med andra flytande ämnen som inte primärt består av vatten? (Jag kom typ inte på några, förutom kvicksilver och flytande kväve...och kvicksilver dränker väl inte in saker, det ligger ju bara för sig själv som en liten kula. Ytspänning? Och flytande kväve fryser ju bara sönder allting.)
Som ni ser så är jag helt lost på sånt här så förklara för dummies :)
Ytspänning är ju delvis rätt. Ytspänning ger kapillärkraft, vilket är det som hjälper tyg att suga upp vattnet. Efter det måste vattnet rinna bort, för att till slut gå över till att vara tvunget att avdunsta bort. Sånt tar tid. -- JIESDEO7 januari 2009 kl. 22.17 (CET)[svara]
Så man kan säga att svaret på MellonCollies fråga är att olika sorters processer tar olika lång tid. Det går snabbt för handduken att bli blöt eftersom det utnyttjar kapillärkraften, och det går långsamt för den att torka eftersom det tar tid för vattnet att avdunsta. Det är väl ett enkelt svar? Ett lite mer avancerat är att avdunstningen kräver mycket mer energi än vad som krävs för att handduken ska bli blöt. Den energin måste tillföras till handduken och vattnet i den, till exempel genom att luften värmer upp den, och det kan ta tid.Sjö7 januari 2009 kl. 22.26 (CET)[svara]
Ytterligare ett svar, lite mer språkfilosofiskt: Frågan är inte riktigt "rättvist" ställd, eftersom vi inte använder blöt och torr som ytterligheter på en skala, utan snarare är torr en ytterlighet (inget eller mycket lite vatten bundet till föremålet) medan blöt utgör resten av skalan. När jag till exempel kliver ut ur duschen betraktar jag mig som blöt trots att det går mycket snabbt tills mängden luft överstiger mängden vatten inom en halv millimeter från min hud. Hade torr och blöt varit jämförbara ytterlighetsbegrepp hade jag i det skedet varit mer torr än blöt. /dcastor7 januari 2009 kl. 22.54 (CET)[svara]
Ämnen med mindre ytspänning än vatten (tex alkohol) har väl en tendens att göra saker blöta fortare?
Jag funderade på om Operation Gjutet bly är en felöversättning av engelskans "cast lead". Någonstans i bakhuvudet har jag hört uttrycket "stöpt bly", är det egentligen inte den rätta översättningen? Eller vad är stöpt bly? //Knuckles...wha?8 januari 2009 kl. 07.56 (CET)[svara]
Man kan möjligen säga "stöpa" om bly också, annars är ju uttrycket vanligare om tenn, och "tennstöpning" -se där, en rödlänk, vi är tydligen inte färdiga med Wikipedia än- är ju ett ganska vedertaget begrepp. Jag skulle väl säga att stöpning i detta sammanhang är något slags specialuttryck för "fingjutning av småsaker", eftersom det går att gjuta/stöpa just tenn med ganska fina detaljer. Annars är ju cast iron samma sak som gjutjärn eller gjutet järn, så cast lead borde nog faktiskt bli gjutet bly, även om jag också har tyckt att uttrycket låter lite konstigt på svenska som namn på en militär operation. Tomas e8 januari 2009 kl. 09.55 (CET)[svara]
Jag tycker att Operation Gjutet bly är en fullgod för att inte säga bra översättning. När det gäller ordet stöpa så tycker jag - utan att kunna belägga det med annat än magkänsla - att till exempel stöpa ljus innebär att veken doppas upprepade gånger i den varma stearinmassan. Man kan gjuta ljus också men då sker det i en form. När det gäller stöpa bly eller tenn skulle jag vilja reservera ordet till att förfarandet när den varma metallen hälls i vatten för att stelna. Det här ingick i gamla tiders skrock och hopp om att kunna sia om framtiden. Gjuta bly eller tenn borde då reserveras för de fall då metallen hälls i en form. Stöpa innebär alltså ett frihandsförfarande och gjuta ett formbundet. PS Det finns ju kannstöpning också men det överlåter jag på någon annan att försöka reda ut. VSB ///Mvh --Quadrigarius10 januari 2009 kl. 17.50 (CET)[svara]
Lexin har följande variant. Engelskt uppslagsord: cast. Svensk översättning: kasta, få något att fara genom luften (transitivt verb). Exempel: cast lots = dra lott och cast one's vote = avge sin röst. Stående uttryck: cast one's gaze on something = kasta ett öga på något.
Kan inte betydelsen vara slungat, kastat, bly, eller lite lösare ett regn av bly?
(Kannstöperi är något helt annat enligt SAOB: ovederhäftigt o. osakkunnigt politiserande l. pratande i offentliga angelägenheter; konkret, om ovederhäftigt uttalande, projekt, antagande o. d. (från 1766, efter Holberg)) Mvh / Mkh16 januari 2009 kl. 00.26 (CET)[svara]
1834 kunde man läsa i Tidskrift för läkare och pharmaceute om orgasm: med. o. fysiol. onormalt stor tillströmning av blod o. andra kropps- vätskor till ngt organ; numera vanl. om dylik företeelse i könsorganen, t. ex. under samlaget o. särsk. om den maximala lustkänslan vid den sexuella utlösningen. Källa SAOB.--MvhAnkara9 januari 2009 kl. 10.30 (CET)[svara]
Det finns föreläsningsanteckningar från Linné i en bok med namnet Om sättet att tillhopa gå. Samlaget beskrivs i detalj i kapitlet Om bägge könens umgängelse och dess delars tilhopa sättande. Ordet orgasm finns inte där, men stark trånad och ljuflig lust och ... när det nu kommer till den smällen, att den starka wätskan eller semen skall utgå .... Så nog visste man vad det handlade om på 1700-talet. Mvh / Mkh16 januari 2009 kl. 00.01 (CET)[svara]
Bodanis' utdrag var i kortaste laget. Så jag måste upprepa frågan om någon känner till ngn publikation med hela brevet översatt. Mvh / Mkh16 januari 2009 kl. 09.16 (CET)[svara]
Al Jazeera har lagt ut några videoklipp på en webbplats. De flesta av dessa videoklipp är väldigt restriktivt licensierade (CC-BY-NC-ND), men några är väldigt fria (CC-BY). Vad skall attributeras? De enskilda skaparna av videoklippen (journalisterna och fotograferna), eller bara "Al Jaazera" (typ att de har upphovsrätten, och därför skall de få attribution)? Calandrella14 januari 2009 kl. 21.04 (CET)[svara]
Om de har angett licensen CC-BY utan att ange någon specifik fotograf eller annan upphovsrättsinnehavare så kan jag inte tänka mig annat än att du bara behöver attribuera Al Jazeera. Njaelkies Lea (d) 14 januari 2009 kl. 23.00 (CET)[svara]
Attributionskraven skiljer väl inte mellan CC-BY och CC-BY-NC-ND? Det är väl bara vad man får göra med videoklippen som skiljer? Hur som helst, så här står det om författare: "Original Author" means, in the case of a literary or artistic work, the individual, individuals, entity or entities who created the Work or if no individual or entity can be identified, the publisher; Alltså, antingen författaren/filmaren eller förlaget om det inte går att se vem som är författare. Al Jazeera borde duga alltså. MiCkE15 januari 2009 kl. 12.32 (CET)[svara]
Nej, attributionskraven lär inte skilja (jag ville bara poängtera att alla inte var så fria). Följdfråga: Får CC-BY-NC-ND-filer användas i blogginlägg på Wordpress.com? Calandrella15 januari 2009 kl. 18.39 (CET)[svara]
Hmmm, vad är definitionen på bygga vidare? Om jag använder det som del i ett blogginlägg, bygger jag då vidare på det? Det kan jag egentligen inte tänka mig det, för det är ju en separat fil som enkelt särskiljs från resten av blogginlägget. Och angående "tjäna pengar": Wordpress.com tjänar pengar. Jag tjänar inte pengar på att använda det. Får jag använda materialet på min blogg? Vänligen, Calandrella15 januari 2009 kl. 22.26 (CET)[svara]
Så länge du inte redigerar bilden (vilket Micke nog menar med "bygger vidare", läs hellre "förändrar det") så kan du använda den. Vad Wordpress gör är Wordpress ansvar, inte ditt. /Grillo16 januari 2009 kl. 00.07 (CET)[svara]
Varför blir man kall när man kommer ut från en varm dusch?
Vattnet på din hud består av snabba och långsamma molekyler. Deras medelhastighet är din kroppstemperatur. De molekyler som avdustar är de snabba -- därför sjunker medelhastigheten och -temperaturen och du fryser. --Petter13 januari 2009 kl. 19.34 (CET)[svara]
Nja, riktigt så brukar det nog inte förklaras. Man kyls även av att ljummet eller varmt vatten avdunstar, och även om praktiskt taget allt vatten avdunstar. Den naturliga biologiska mekanismen svettning bygger just på det. Poängen är snarast att det behövs rätt mycket energi, "ångbildningsvärme", för att förgasa vatten.
Det "går åt" mer energi när två gram vatten avdunstar, än vad som krävs för att värma en hel liter vatten en grad.
Så länge luftfuktigheten är rimligt låg och man har tillgång till vatten att svettas ut, kan man alltså långsiktigt hålla kroppen svalare än omgivningen. Det är också därför det är så viktigt att dricka mycket under riktigt heta sommardagar. Andra exempel på samma princip är klassiska porösa lerkärl för förvaring av vatten (eller till exempel vin) i varmare länder. Leran tillåter hela tiden litet vatten att avdunsta, vilket håller vätskan svalare än omgivningen.
Jag menar att i ett (tänkt) slutet och isolerat rum där en skål med vatten får avdunsta kan hela rummets temperatur därmed sjunka. Jörgen B14 januari 2009 kl. 15.04 (CET)[svara]
När man blir varm utvidgas blodkärlen och blodflödet ökar i huden för att leda bort värmen. När man stiger ur duschen till ett kallare rum kyls huden och därmed blodet snabbt, detta resulterar i att blodkärlen snabbt drar ihop sig, vilket brukar upplevas som ett obehag. Ifall temperaturskillnaden är stor kan kroppen "överreagera" på avkylningen så mycket att man börjar skaka för att skapa värme i kroppen. /Mikael Lindmark15 januari 2009 kl. 11.27 (CET)[svara]
Den främsta orsaken till att man börjar frysar när man går ur duschen är dock inte temperaturskillnaden, utan skillnaden i luftens fukthalt. Vid den lägre fukthalten som råder utanför badrummen avdunstar vattnet på huden mycket snabbt vilket kräver energi. --Ace9017 januari 2009 kl. 16.29 (CET)[svara]
En näraliggande fråga är varför kan det förekomma ånga vid rumstemperatur, dvs varför vattnet avdunstar. Luften innehåller ju alltid en viss andel fukt, luftfuktighet, trots att temperaturen är under 100 grader Celsius. Men samtidigt ska ju vatten vid atmosfärstryck omvandlas till ånga först vid 100 grader. /Breakdance Breakdance (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Hej! Jag har just börjat använda min nya, bärbara, dator. Den är en Asus eee 904, om jag inte missminner mig. Jag har ett problem. Endast Internet Explorer (och Windows XP som operativsystem; i framtiden vill jag ladda ned Ubuntu, men det är en senare fråga) är förinstallerad på datorn. Emellertid vill jag inte använda IE; jag vill använda Mozilla Firefox. Hur gör jag? Mer konkret/exakt? Vart laddar jag ner den? Hur gör jag sedan? Måste jag göra något mer efter att jag laddat ner FF? Tar FF mycken plats? Tar det lång tid matt ladda ned? Tack på förhand, Calandrella15 januari 2009 kl. 22.24 (CET)[svara]
Firefox finns på www.firefox.com och direkt på framsidan så borde du få fram en länk till den svenska versionen, annars finns den här. Den är ca 7 mb stor så det borde gå rätt snabbt att ladda ner. När du laddat ner installationspaketet så är det bara att dubbelklicka på det för att starta installationen. Installerat tar själva programmet Firefox hos mig 27 mb, men sedan tillkommer inställningar, plugins, cache och annat. Så det beror lite på hur man räknar. /Fluff?Fluff!15 januari 2009 kl. 22.27 (CET)[svara]
Kanske orelaterat, men om jag inte minns fel säljs väl en kategori av eee-datorerna med ubuntu förinstallerat? I så fall antar jag att du betalat för en Windows-licens i priset och det är ju lite tråkigt om du ändå vill använda ubuntu.. »поτωışτ(disk.|bidr.)15 januari 2009 kl. 22.49 (CET)[svara]
Jag har för mig att versionen med någon Linuxversion (den med Linux jag sett hade inte Ubuntu) inte var konkurrenskraftig nog och har slutat säljas, åtminstone i Sverige. /Grillo16 januari 2009 kl. 00.04 (CET)[svara]
Om du skall använda Ubuntu så kan jag rekommendera att du provar ubuntu-eee (eller Easy Peasy som den numera bytt namn till) det är en ubuntu-baserad distribution som är anpassad för Asus eee och andra netbooks och du kan ladda ner den här: http://www.geteasypeasy.com/. Du kan också ladda ner ett smidigt program där som kopierar image-filen till ett usb-minne eller sd-kort eller liknande. Mason17 januari 2009 kl. 15.06 (CET)[svara]
Jag har redan laddat ned Firefox. Anledningen till att jag inte googlade eller så var att jag trodde att det skulle vara mycket mer komplicerat än det var. Angående Ubuntu/Linux: min modell av datorn är nummer 904, det vill säga bättre än 901. 904 finns mig veterligt inte med Ubuntu/Linux, inte i Sverige åtminstone. Tack för länken till http://www.geteasypeasy.com/; emellertid verkar det för avancerat för mig med USB:er och sådant. Calandrella17 januari 2009 kl. 22.25 (CET)[svara]
Min fråga är om det går att få ta del av manuskriptet till en En dåres fösvarstal som Kjell Grede skrev för TV
Jag har sökt Kjells adress utan framgång
Vänliga hälsningar
PA Olofsson
Jag antar att du inte menar Strindbergs originaltext (eller dess svenska översättning, för den skrevs väl ursprungligen på franska) utan det specifika tevemanuskriptet? Gissningsvis är texten alldeles för färsk för att få spridas fritt. - Tournesol17 januari 2009 kl. 13.23 (CET)[svara]
Du skulle kunna höra dig för hos Avdelningen för audiovisuella medier, inom Kungl. biblioteket, KB. (Fram till 1 januari 2009 gick de under namnet Statens ljud- och bildarkiv). Du har möjlighet, om exemplar finns, att få det lånat via fjärrlån till ett bibliotek i närheten till dig dvs om du inte själv tar dig till Kungl. biblioteket. (dock får du inte ta med dig exemplaret hem utan får läsa/se/lyssna på det på plats) //Schweden17 januari 2009 kl. 23.11 (CET)[svara]
Hur kommer det sig att Tigerns ar 2010 i Kinesiska kalendern infaller den 10 febr. Forsta nymanen i Vattumannes tecken infaller ju den 14 febr enligt svensk kalender.
Att det kan skilja en dag mellan svensk kalender och kinesiskt nyar kanner jag till men inte 4 dagar.
Tacksam for svar
Kent Wizen
Phuket, Thailand
Gotland, Sverige
Hej Sverige! Jeg har et spørgsmål til jer ved indianere. Hvad hedder høvdingens store fjer prydning på dansk? Hilsen linda fra Danmark via mail till OTRS 18 januari kl 22.42, inlagt av Riggwelter19 januari 2009 kl. 00.19 (CET)[svara]
Ibland funderar jag över om någon brytt sig om att räkna ut den "optimala tiden" för när det är värt att antingen göra det ena eller det andra i en vardagssituation. Ett bra exempel är när man hamnar med bilen framför en broöppning — hur lång tid ska man egentligen räkna med att stå stilla för att det ska vara en besparing att stänga av bilen? Om någon har några andra vardagsexempel får ni gärna flika in det för det vore intressant att veta. »поτωışτ(disk.|bidr.)17 januari 2009 kl. 11.55 (CET)[svara]
Sånt har en tendens att påverkas av en viss Murphy har jag märkt... När man åker fram till drivethrun och ska hämta sin mat håller man motorn på ett tag, sen till slut tänker man "det här kommer ta tid" och stänger av den, då kommer undantagslöst alltid någon med maten... Skämt åsido har jag också undrat främst om tomgångskörning. Hoppas jag inte kapar frågan nu för det här är väl relaterat. Många orter har en "tomgångskörning max en minut", är det verkligen effektivt? Jag har hört att det sparar mer bränsle att hålla motorn igång om man stannar 2-3 minuter. Plus förstås att start och stopp gör att batteriet laddas ur. /Grillo17 januari 2009 kl. 12.40 (CET). Men prioriterar du miljon och halsa over bränsleåtgang och bilbatteri sa gor du bast i att inte starta bilen om du inte tankt att kora ivag i den pa en gang. En ganska enkel sak att komma ihag for de flesta. Lagen rorande tomgångskörning handlar om att man inte ska starta bilen bara for att värma upp den eller kora igang luftkonditioneringen. Om man fastnar i en bilko gäller inte samma lag. Läs mera pa t.ex. http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Miljo--halsa/Luftkvalitet/Tomgangskorning/ och även http://www.abc.net.au/science/articles/2007/09/27/2044311.htm[svara]
Läste en (lite humoristisk) artikel i "Det bästa" om hur man ska välja kassa i snabbköpet. När man beaktat alla parametrar, (antal barn, antal rullatorer, storlek på inköpen etc) har det gått så mycket tid att det hade lönat sig att bara ställa sig någonstans. Lite enklare vore att bara ställa sig i kön med den bästa kassörskan. Såg en annan mer seriös uträkning som visade att man oftare väljer "fel" pga något jag inte förstod. (Murphy i praktiken.) /Innocent bystander17 januari 2009 kl. 13.01 (CET)[svara]
Optimeringsproblem är mycket vanliga inom industrin och till exempel logistik, men de blir ofta väldigt svåra att lösa. Problem som redan från början är enkla måste ofta avsvärt förenklas för att kunna lösas. För att lösa optimeringsproblem måste man ibland hantera derivator, differentialekvationer, linjärprogrammering eller något ännu svårare. Exemplet med den minsta tid som krävs för att det ska vara lönsamt att stanna bilen är svårt eftersom man måste kunna uppskatta vad det kostar att starta bilen igen, vilket antagligen är rätt svårt. Annars vore det ett rätt så simpelt problem, då kostanden för tomgång per sekund lätt kan beräknas. --Ace9017 januari 2009 kl. 16.24 (CET)[svara]
Att det är rätt simpelt problem det kan jag hålla med om men den stora svårigheten ligger i när man ska tillämpa lösningen. Ska man exempelvis stänga av bilen när man kommit fram och det råkar vara broöppning just då eller ska man vänta och hoppas att bron stängs igen innan dess att tiden har hunnit gå så långt att det hade varit bättre att stänga av bilen från början. Ska man då stänga av, eller fortsätta vänta lite till? Problemet är ju att man aldrig riktigt vet hur länge bron är öppen. //Schweden17 januari 2009 kl. 22.54 (CET)[svara]
Nej man vet inte hur länge bron kommer att vara öppen varje gång. Men om man noterar tiden för några tiotals öppningar så kan man få en ungefärlig uppfattning om hur ofta det inträffar vanliga, långa resp korta väntetider. Det blir ett beslutsunderlag som i varje fall är bättre än inget. Köteori är ett av kapitlen i optimeringsmatematiken. Google ger åtskilliga svenska träffar på "köteori". Libris har 12 svenska verk plus 125 på engelska om köteori. Mycket handlar om tillämpningar i telefonväxlar och data&telesystem. Men det finns tiillämpningar inom trafiken, produktionssystem, vårdköer, osv, osv. Mvh / Mkh18 januari 2009 kl. 00.08 (CET), tillägg 18 januari 2009 kl. 00.31 (CET)[svara]
Till den ursprungliga frågan: Trafikforskare har räknat på den typen av frågor. Som påpekat ovan betyder "räknat på" dock "räknat på en modell av problemet". Man får rätt olika svar beroende på vilka grundantaganden man gör.
Här är ett lustigt exempel: Hur lång tid bör ljuset vara grönt i en vägkorsning med trafikljus? Antag att det är helt slumpmässigt (och likafördelat) när ett fordon kommer fram till korsningen, och från vilket håll det kommer antag att alla fordon som står vid ett rödljus hinner över när ljuset slår om, men antag att den "gula fasen" tar viss tid. I så fall blir slutsatsen att den gröna fasen bör vara exakt 0 sekunder lång, d. v. s. att ljuset bör slå om till gult i samma ögonblick som det slår om från rödgult. (Räknas ut med hjälp av en rätt enkel derivata...) Jörgen B20 januari 2009 kl. 23.59 (CET)[svara]
Fast om man med juicepress menar en avsedd för citrusfrukter, och särskilt sådana för hushållsbruk, har de ju ganska olika utforming jämfört med vinpressar. Gamla vinpressar är ofta korgpressar som den här, med någon form av hävarm eller skruvmekanism för att kunna pressa hårt. De består i huvudsak av trä, möjligen med enklare metalldelar. Juicepressar helt i metall för att pressa enskilda apelsiner bör vara en betydligt yngre uppfinning. Tomas e20 januari 2009 kl. 09.58 (CET)[svara]
Var går gränsen för "juicepress"? Knappast vid citruspress väl, saftpressar ("juice" i stället för "saft" är ett relativt nytt ord) för att för att kunna pressa bär och frukt, fanns långt tidigare. Citruspress förresten; innan metallpressarna kom, var de i porslin eller glas, men fortfarande med samma funktion. Jag tror nog att begreppet verkligen är mycket gammalt, behov att pressa frukter och bär för att få dryck (både jäst och ojäst) har nog funnits redan i förhistorisk tid. / LawD20 januari 2009 kl. 10.09 (CET)[svara]
Frågan är dock om det i t.ex. antiken verkligen funnits någon utbredd vana att dricka pressad fruktsaft snarare än att äta hela frukten? Någon som är påläst på antikens motsvarighet till läroböcker i hemkunskap och kan kolla? :-) Från läsning av vinhistorisk litteratur vet jag i och för sig att det finns väldigt gamla omnämningar även av druvsaft som dryck. (Dessa referenser, där man ibland inte riktigt vet om det är saft eller vin som åsyftas, har en tendens att dyka upp i diskussioner om alkoholvanor resp. alkoholförbud i allehanda monoteistiska religioners tidiga historia.) Just detta kan dock inte ha varit någon alltför vanlig dryck, för icke-kyld icke-behandlad druvsaft spontanjäser mycket snabbt till vin, särskilt i varma förhållanden, och opressade druvklasar är också svåra att bevara någon längre tid utan tillgång till bra kylning. Den s.k. neolitiska hypotesen kring vinets uppkomst går just ut på att druvor/druvklasar (som var goda att äta på plats och därför plockades för att tas hem) inte överlevde transporten från vilt växande vinrankor till "baslägret" för jägar- och samlarfolken. Tomas e20 januari 2009 kl. 23.01 (CET)[svara]
Ett problem är kanske att begreppet juicepress inte är sådär kristallklart definierat. Menas det citruspress, alltså en apparat med en upprättstående, vanligtvis refflad kon i mitten, runt vilken man pressar citronen/apelsinen/limonen? I så fall är den inte särskilt gammal, enwp daterar den till det tidiga 1700-talets Turkiet (och anger John Carswell, The Lemon-Squeezer; an Unique Form of Turkish Pottery (1971) ISBN 2-85399-015-X som källa). Men, med juicepress förstår i alla fall jag ett mycket mer generellt verktyg, avsett att urvinna saft ur bär och frukter. I det begreppet måste nog både citruspressar och vinpressar räknas som delmängder, och då tror jag begreppet faktiskt är förhistoriskt. Om det finns en hypotes att (ett förstadium till) vin framställdes redan under yngre stenålder, måste druvorna rimligtvis ha pressats på något sätt, med något verktyg. / LawD21 januari 2009 kl. 16.27 (CET)[svara]
Artiklarna runsten och bildsten säger inget om materialet, men nog är de flesta runstenar i Mellansverige (däribland Rökstenen) av granit medan bildstenarna på Gotland är gjorda av kalksten? Och nog är de flesta medeltida stenkyrkorna byggad av kalksten? Varför är det så? Var bruket av kalksten något som kom till Skandinavien med kristendomen? Behövdes det bättre verktyg för att bryta kalksten, medan tillräckligt släta granitstenar ligger i dagen? Vad är stenhanteringens teknikhistoria? Eller var det så att vikingarna hade massor av runstenar i kalk, men att dessa var lättare för missionärerna att slå sönder, så att vi idag bara har granitstenarna kvar? Det vore fint om vi kunde hitta källor att citera inom detta område, så vi inte börjar med gissningar eller egen forskning. --LA220 januari 2009 kl. 15.38 (CET)[svara]
Att runstenar i stor utsträckning skulle ha förstörts i och med kristendomens införande tror jag inte; mig veterligen är en majoritet av de bevarade svenska runstenarna tvärtom t o m huggna och resta under kristen senvikingatid och har ofta kristna kors i ornamentiken. Med risk för att få smäll på fingarna för att jag "gissar" tror jag att det enkla svaret handlar om tillgång. Gotland är rikt på kalksten och därför är både bildstenar och kyrkor på denna ö naturligt nog ofta gjorda i detta material. Jag är inte så insatt i Mälardalens geologi, men misstänker att kalksten är betydligt ovanligare där, och gissningsvis så även andelen kalkstenskyrkor. I Skåne är medeltida stenkyrkor - t ex Lunds domkyrka - gärna gjorda i sandsten eftersom det finns gott om sådan sten att bryta här (t ex i Höör). Än vanligare är dock troligen tegel som ju lätt låter sig framställas i ett landskap med mycket lerjord.
Enligt artikeln är Berggrund består den svenska berggrunden huvudsakligen av av magmatiska (som t ex granit, generellt en av de vanligaste bergarterna ö h t) och metamorfa (t ex gnejs) bergarter, medan sedimentära bergarter (som kalk- och sansten) är något ovanligare. /FredrikT20 januari 2009 kl. 16.05 (CET)[svara]
Det finns kalkbrott i Lanna väster om Örebro, Borghamn söder om Vadstena och på Kinnekulle. Landet är inte utan kalksten. Den utgör berggrunden i Mellansveriges slättlandskap (västra Östergötland, Skaraborg, Närke) där det också finns gott om gamla kloster och kyrkor. Men det är en sten som måste brytas och detta klarade kanske inte vikingarna? Alvastra kloster är byggt (1143) med kalksten bruten i Borghamn. Jag vet inte varifrån man tog kalksten till Vreta kloster och Linköpings domkyrka. Kan man ha fraktat den så långt som från Borghamn? --LA220 januari 2009 kl. 18.21 (CET)[svara]
Som alltid upptäcker man hur dåligt Wikipedia är när man letar efter något specifikt. Exeter Cathedral i England tycks ha byggts i kalksten med start 1133, men det är den äldsta säkra dateringen från norra Europa jag hittar i Wikipedia. Nidarosdomen är byggd i täljsten och detta bygge började på 1140-talet. Äldre delar byggda i sten (från 1070-talet, okänt vilken sten) står inte kvar idag. Den gamla Old St Paul's Cathedral i London som brann upp på 1600-talet byggdes i sten med start 1087, men det framgår inte vilken sorts sten. Dock hittade jag i de:Backstein#Mittelalter en intressant historisk notis om ett annat populärt byggmaterial: "Medan tegelbyggandet fortsatte i obruten tradition i Italien, försvann det helt från Nordeuropa vid Romarrikets slut, men dök plötsligt åter upp under 1100-talet och spred sig snabbt tack vare sin bättre stabilitet och måttnoggrannhet jämfört med natursten. Roskilde domkyrka i Danmark är ett tidigt exempel." Detta var alltså starten för den i Tyskland så omhuldade tegelgotiken. Kan det ha varit en boom för kalkstensbyggandet i början av 1100-talet som öppnade denna ekonomiska nisch för teglet? Detta borde finnas beskrivet i litteraturen. Nordisk familjebok har en utförlig artikel om kalksten, men där skrivs inget om kalkbrytningens historia. --LA220 januari 2009 kl. 19.27 (CET)[svara]
Resta runstenar är ofta gjorda av lösa block som kan antas tagna på platsen. På Öland är alla utom en runsten gjorda av kalksten eller åtminstone sedimentär bergart. Det fanns knappast någon anledning att bryta sten för att sätta upp en runsten, möjligen om man gjorde runstenar i stor skala på någon plats, kanske på beställning, som fallet tycks ha varit i Köpingsvik, se Ölands runinskrifter Köping(från kristen tid, 1000-tal). Materialmängden till en kyrka var givetvis betydligt större än till något gravmonument, och det gick då inte alltid att förlita sig på flyttblock. Fanns sedimentär kalk- eller sandsten tillgänglig så var detta mycket lättare att bryta och bearbeta än den mycket hårdare graniten (Jag känner inte till några medeltida eller tidigare granitbrott i Sverige, men någon av de arkeologiskt kunniga på listan kan kanske rätta mig). Vill minnas att de folkvandringstida borgarna på Öland delvis är byggda av bruten kalksten. I mellansverige byggdes dock kyrkor ofta av "gråsten", d.v.s flyttblock, där "ornamentik" i form av dörr- och fönsteröppningar och gavelspetsar gjordes av tegel. En del av kyrkorna i denna grupp klassificeras enligt Gerda Boëthius terminologi "De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand" (diss. 1921) och daterades av henne till 1300-talets senare hälft om jag minns rätt. Taxelson20 januari 2009 kl. 20.44 (CET)[svara]
Åtminstone yttermurarna i Linköpings domkyrka är till stora delar byggd av "väl tuktad borghamns- och vretakalksten" enl. Ralph Edenheim: Allmän byggnadsbeskrivning i Linköpings domkyrka: I kyrkobyggnaden, 1987 ISBN 91-7192-668-2 s.19. Taxelson20 januari 2009 kl. 20.55 (CET)[svara]
En nyckelhändelse i sammanhanget tycks vara gotikens födelse, som sätts till 1136 då man började bygga Klosterkyrkan Saint-Denis i Paris. Nu är de svenska kyrkorna från 1100-talet (däribland Lunds domkyrka) byggda i den äldre romanska stilen och inte i gotik. Men att gotiken föddes just i detta årtionde berodde tydligen på att det rådde en högkonjunktur för kyrkobyggen i sten i Frankrike och att man tog sig friheten att experimentera med nya former för att överträffa konkurrenterna. Det var denna byggnadsboom som spred sig även till Skandinavien, och som gjorde att även teglet togs upp som konkurrent till naturstenen, vilket gav upphov till tegelgotiken. Att det rådde en byggboom i Frankrike berodde på goda tider. Men om man hade ett ökat välstånd, varför var det just stenbyggnad man satsade på? Det måste ha varit ett område som gav värde för pengarna, till skillnad från korståg, havsfärder, tulpanlökar, väderkvarnar eller annat som man kunde sätta sina pengar på. IT-boomen på 1990-talet berodde ju dels på ökat välstånd, men också på Internet-teknikens genombrott som var något verkligt nytt som det kändes vettigt att satsa stora pengar på. Gotiken är ju bara ett "stenbyggnad 2.0" (jämför webben 2.0), ett andra lyft i en redan stark trend. Vilka tekniska genombrott inom stenbyggnaden hade gjorts under årtiondena innan gotiken föddes på 1130-talet? --LA221 januari 2009 kl. 13.05 (CET)[svara]
Tulpaner hade varit svårt, de kom veterligen inte till Europa förrän 400 år senare. Däremot tror jag det faktiskt kan vara så enkelt som att svaret är "ökat välstånd". Jämför med hur man idag bygger idrottsanläggningar och konserthus – och kom ihåg att kyrkor var ännu mer prestigefyllda. Att bygga kyrkor var helt enkelt ett sätt att demonstrera makt och rikedom (ungefär som runstenarna tidigare!), samtidigt som det var Gudi behagligt.
Statistiken säger att det är större sannolikhet att träffas av blixten tre gånger på ett år än att vinna drömvinsten på lotto (sju rätt + ett par siffror rätt på joker). Drömvinsten delas ut några få gånger per år. Om ovanstående påstående stämmer innebär detta att det varje år finns ett antal människor i Sverige som träffas av blixten tre gånger. Kan detta stämma?
/PM
Vilken statistik säger det? Det låter som ett påstående som en gång var baserat på en sanning, men som har utvecklats till en myt.
Ungefär 2000 personer träffas av blixten per år i världen. Det skulle kunna betyda ungefär 3 i Sverige, men det är bara en gissning som inte tar någon hänsyn till åskfrekvens och annat. Att de tre sedan skulle vara samma person är så osannolikt att det nog aldrig har hänt i Sverige. —CÆSAR22 januari 2009 kl. 10.51 (CET)[svara]
Såna här påståenden är bara skojeri från lotteriets reklamavdelning. Vilka förutsättningar gäller? Säg att sannolikheten för en svensk att bli träffad av blixten under ett år är av storleksordningen en på miljonen. Då är sannolikheten för samme svensk att bli träffad av blixten tre gånger samma år en på millioners millioner million, eller en på miljarders miljard, eller 10-18. Är det 100000 svenskar som regelbundet spelar på lotto? Två stycken av dom får drömvinst. Dessa spelares chans att få drömvinst under året är 1 på 50000, eller 2x10-4.
Men såna här räkningar är omöjliga, det är som att jämföra "äpplen med päron". Ska man räkna med att alla, eller bara några, spelar regelbundet på lotto? Är utfallet ren slump, eller beror det på hur man satsar? Ska man räkna på alla drygt nio millioner svenskar, eller bara på dom som regelbundet är ute när det åskar? Mvh / Mkh22 januari 2009 kl. 11.52 (CET)[svara]
Med lite folkvett inser man också att denna typ av faktoider är idiotiska eftersom det finns så otroligt många variabler som kan ändras (och inte nämns). Givetvis är risken större att bli träffad av en blixt utomhus på ett fält under ett åskoväder än inomhus, och alla lotterier i världen har knappast samma vinstodds heller för den delen. »поτωışτ(disk.|bidr.)22 januari 2009 kl. 12.03 (CET)[svara]
Sannolikheten att vinna drömvinsten är 1 på 336 miljoner. Enligt Läkartidningen vårdas i medeltal 17,5 personer per år för blixtolyckor. Alltså är risken att träffas av blixten under ett år cirka 1 på 500 000 (baserat på att Sverige har 9 miljoner invånare). Risken att träffas av blixten tre gånger under ett år är då (om jag räknat rätt) 1 på 125 biljarder (1,25 x 1017) jämfört med 1 på 336 miljoner (3,36 x 108) för att vinna drömvinsten. Om man nöjer sig med att bara bli träffad av blixten två gånger på ett år är det fortfarande nästan 1 000 gånger så osannolikt som att vinna drömvinsten. -- [ jiˈesˌdeːo ]25 januari 2009 kl. 00.57 (CET)[svara]
Frågan om ifall det är oberoende eller kopplad sannolikhet är enormt viktig, men förmodligen väldigt svår att svara på i detta fall om det inte finns bra undersökningar att stödja sig på. Kanske finns det yrkesgrupper som löper stor risk, typ kraftledningsbyggare och ytbärgare. /Rolf B25 januari 2009 kl. 18.38 (CET)[svara]
Om man bara ansträngde sig så skulle det nog inte vara något problem att träffas av blixten tre gånger per år. Vet inte riktigt om det går att säga att risken att träffas av blixten är si och så, då det beror ganska mycket på yttre omständigheter om man befinner sig på en plats där man riskerar att träffas av blixten, precis som mkh skriver ovan. GhostRider ♠ 25 januari 2009 kl. 18.43 (CET)[svara]
Professor Gerald Wilde, Queens University i Ontario, har hittat gott om bevis för att människan omedvetet bedömer risker hela tiden. Han är expert på risk. I sin bok "Target risk", PDE Publications, Toronto 1995, ger han många exempel på hur vi naturligt och omedvetet upprätthåller en konstant risknivå, "risk-homeostasen". (Jag har inte läst boken, bara läst om den i "The brain", s 117... av Jack Challoner.) Vi trivs bara när vi ligger inom ett litet intervall nära vår individuella risk-homeostas, annars ändrar vi vårt beteende. Vissa äventyrare åker störtlopp off-pist, andra hoppar fallskärm från byggnader. Kanske utsätter sig vissa för blixten för att få en kick? /Rolf B25 januari 2009 kl. 19.11 (CET)[svara]
Jag har hört att man förr i tiden kopplade plus-plus, minus-minus när man starta bilar med startkablar. När slutade man med det och vad är det som kan hända då? Är det samma sak som man kopplar "minuskabeln" för nära batteriet när man gör startförsöken? /NatoX25 januari 2009 kl. 19.14 (CET)[svara]
Har man slutat med det? Hur gör man isåfall idag? Att undvika att koppla bägge kablarna direkt till batteriet har med risken för gnistbildning att göra. Det kan bildas vätgas (poff). /Innocent bystander25 januari 2009 kl. 19.17 (CET)[svara]
Slutat har man kanske inte, men man ska numera koppla plus-plus, minus (levande bil)-kaross (död bil). Jo, jag misstänkte också vätgasen. /NatoX25 januari 2009 kl. 19.27 (CET)[svara]
Exakt vilken bil man kopplar till karossen är inte så noga - risken finns (gnistan bildas) när man sluter kretsen - så karossen är den sista man bör koppla.
Om man redan har kopplat minuskabeln är det noga att man inte kommer vid någon metalldetalj med plusklämman medan man sträcker sig in i motorrummet för att koppla pluskabeln — gör man det uppstår en kraftig kortslutning med risk för brännskador och t o m brand. Om man däremot kopplar pluskabeln först finns inte den risken (om bilarna inte är sammankopplade på något annat vis kan ju ingen ström flyta). En lös minusklämma är inte lika "farlig" att tappa — den ska ju ändå anslutas till minuspolen/chassit. /NH26 januari 2009 kl. 13.00 (CET)[svara]
Relaterat till ovan men inte helt och hållet ett optimeringsproblem: hur mycket bensin går åt för att starta bilen, relativt till att gå på tomgång? Det vill säga, hur länge ska man stå stilla med motorn avstängd för att det ska rättfärdiga en nystart? Hur mycket påverkar om starten görs i kallt väder eller med en kall motor? I de flesta städer står det ju "tomgång max en minut" men för min del känns det som om starten borde dra betydligt mer än en minuts tomgångsskörning? /Grillo24 januari 2009 kl. 21.50 (CET)[svara]
Jag tror inte att start av en varm motor drar så mycket bensin. Och att ha bilen på tomgång för att motorn inte ska kallna låter heller inte optimalt. Vissa nya extrem-snål-bilar stänger av motorn själva automagiskt vid rödljus och sånt. -- boivie ✎24 januari 2009 kl. 23.12 (CET)[svara]
Jo, Priusen bland annat gör ju det och den har jag kört. Den tänder ju inte motorn som man gör när man vrider på nyckeln så den har väl nån annorlunda konstruktion som väl inte riktigt känns relevant för den vanliga bensinbilen. /Grillo25 januari 2009 kl. 00.16 (CET)[svara]
En del gamla "sanningar" om bilmotorer stämmer inte med bilar från 90-talet och 00-talet. De har en motordator som är noggrannt utprovad. Till exempel angående start så drar de inte mer än vad som behövs. Man ska inte längre röra gaspedalen och då går inte varvtalet över tomgångsvarvtalet. Med gamla bilmotorer trampade föraren ner gaspedalen för att få tillräckligt med bensin till starten och då varvade gärna motorn upp. Om bilen var svårstartad varvade gärna föraren en stund efter den startat och det drog bränsle och orsakade miljöutsläpp. Men så är det inte längre. En kall motor drar mer än en varm i starten även på moderna bilar men frågan gällde en motor som just stängts av. Svaret är: inte många sekunder. --BIL25 januari 2009 kl. 17.39 (CET)[svara]
Motortemperaturen spelar stor roll. En tumregel jag hört säger att motorvärmare sparar 1 dl bensin per start. Troligen lönar det sig "alltid" att stänga av motorn vid rödljus, för någon ny BMW som låg under den där magiska 120 g CO2/km-gränsen (en diesel, iofs) stängde av motorn när man lade i friläge och släppte upp kopplingspedalen. CalleC30 januari 2009 kl. 14.16 (CET)[svara]
I artikeln Svinesundsbron finns det i alla fall en bild (klicka för större) och på den ser det inte ut att finnas någon gång- eller cykelväg i sikte. Jag vet dock inte med säkerhet, har du prövat att söka på Google? »нотвыст(d.|b.)30 januari 2009 kl. 16.14 (CET)[svara]
Lingbo tillhör Hälsingland, men det finns inte med under Hälsingland.
Är det rätt?
Det finns 6 kommuner i Hälsingland,
men Lingbo tillhör inte någon av dom,
utan ockelbo kommun som ligger i Gästrikland.
Dock så ligger Lingbo i Hälsingland så då
borde väl Lingbo stå att det ligger i
Hälsingland?
Med Vänliga Hälsningar
Helene
Möjligheternas Hus i Lingbo.
Tack för er info om Lingbo, som var min fråga. Nedan följer lite annan intressant info om mellanslag och radbrytningar samt vad man kan säga och inte säga på ett debattforum m.m. För övrigt har jag bara positiva saker att säga om Wikipedia.
(till att börja med, skriv utan att börja raden med ett mellanslag och gör helst inte manuella radbrytningar) Svar på din fråga: Listan över "orter och socknar" i Hälsingland verkar väldigt slumpmässig. Egentligen borde man väl bestämma sig för vad en sån lista bör innehålla. Förmodligen innehåller den inte alla tätorter i Hälsingland utan bara ett urval. Bättre vore väl om den just hade innehållit allihopa. /Grillo30 januari 2009 kl. 18.30 (CET)[svara]
Lingbo står faktiskt med i artikeln Hälsingland, och har gjort det hela 2008. I artikeln Lingbo står det att det ligger i Hälsingland. För övrigt är det Wikipedias styrka att läsarna kan rätta felaktigheter eller saknad info själva, man behöver inte maila en administratör eller påpeka på ett debattforum. --BIL31 januari 2009 kl. 17.33 (CET)[svara]
Citronplommon har jag lyckats köpa, och konstaterade att detta är en mycket god frukt. den jag köpte var dyr ca 100.- kilot och kom från chile. fråga: kan man odla dessa i Sverige och var köper man trädet ? 212.105.19.92 31 januari 2009 kl. 12.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)[svara]
I undervisningsmaterial för elektroteknik finner man ibland en mening med ungefär följande påstående:
I en fysikbok från 1800-talet står det att "Elektricitet är en okänd kraft, som knappast kommer att få någon praktisk betydelse."
Jag undrar om någon känner till från vilken 1800-tals fysikbok eller författare, som påståendet ursprungligen är hämtat. Tacksam för tips. Mvh / Mkh1 februari 2009 kl. 23.06 (CET), 1 februari 2009 kl. 23.07 (CET)[svara]
I "Uppfinningarnas bok" (finns på Projekt Runeberg) från 1870-talet ställer man sig mycket skeptisk till den nyuppfunna elmotorn, och tror att det aldrig kommer att bli mer än en plojgrej. Kan det vara den boken? CalleC2 februari 2009 kl. 10.39 (CET)[svara]
Tack, CalleC, för det tipset. Men den boken kan knappast vara den som mitt citat om "okänd kraft" avser. På 1870-talet fanns en hel del elektroteknik i vardande. Band 2 av Uppfinningarnas bok från 1874 innehåller över 100 sidor om befintlig elektroteknik, även om elkrafttillämpningar inte var färdigutvecklade då.
Hur ska man skriva "Jorden" egentligen. Jag tänker mig att det är ett egennamn och skriver därför Jorden, men då brukar jag rättas så jag undrar om någon har en åsikt i frågan? /NatoX2 februari 2009 kl. 13.50 (CET)[svara]
Jorden, solen och månen skrivs med gemener. Tellus skrivs däremot med inledande versal. Varför det är så vet jag inte. Personligen kan man tycka att både solen och månen borde ha mer specifika namn, men det behövs väl inte förrän 2063 :) /Grillo2 februari 2009 kl. 13.51 (CET)[svara]
Vad gäller himlakroppar och astronomiska objekt så skrivs solen, jorden, månen och universum normalt med gemener, medan de övriga, såsom Venus, Tellus, Triton, Aldebaran och Andromedagalaxen, stavas med versal, enligt Wikipedia. mvh Sofokles2 februari 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Lite allmän spekulation utan källor: Rent grammatiskt är jorden, månen och solen, de bestämda formerna för substantiven jord, måne och sol. För måne och sol är det ju rätt naturligt att prata om andra månar och andra solar (även om de oftast då kallas stjärnor), och bestämd form används i sammanhang när det är självklart vilken sol och vilken måne det handlar om. Andra jordar är det väl lite mer sällsynt att man pratar om, men finns det inte i religiösa skrifter typ tal om att det ska komma en ny himmel och en ny jord? I jämförelse med andra planeter så är det mycket svårare grammatiskt att få till att prata om nya Venusar eller nya Jupitrar. --boiVie 2 februari 2009 kl. 14.18 (CET)[svara]
Såg på animalplanet igår om tranor som flyttade över Himalaya och blev lite fundersam över vilken fågelart som flyger högst och hur högt är det? GhostRider ♠ 5 februari 2009 kl. 10.34 (CET)[svara]
Jag har för mig att det skall vara någon typ av gås eller svan som har högsta observerade höjden. Kanske var det stripgås, som i alla fall på enwp nämns som en av de mest högflygande fåglarna.
hej, jag har en hemsida som finns på en web.me.se server. Jjag har oxå köpt en domän hos loopia.se men hur gör jag för att få min domännamn "www.domännamn.se" att länka till den hemsidan som nu finns på web.me.se/minhemsida, är det dedär med nameserver man ska ändra då? För nu står det bara "Parkerad hos loopia.".
Du bör nog be Loopia om hjälp med detta. Generellt vågar jag påstå att det finns tre sätt att göra detta på.
Du kan flytta din webbsida till den nya servern. (rekommenderas)
Du kan vidarebefordra den nya adressen till den gamla.
Du kan göra en HTML-ram som pekar till den gamla adressen. (rekommenderas ej)
men jag använder inte loopias server, så 1 funkar ju inte. Det finns ju ingetn "ny server" utan det är en gammal server, men som jag vill ha ny url til. 2 och 3 vet jag iaf inte hur jag skulle göra så det går ju'nte.
Caesar är helt ute och cyklar. Som du själv antyder är det det där med namnservrar som skall ändras. Wikipedia är dock inget supportforum, även om du kan läsa på om DNS och sånt här - maila support@loopia.se! Plrk5 februari 2009 kl. 20.55 (CET)[svara]
Du noterade kanske inte att hans nuvarande adress är "web.me.se/minhemsida". Ställ om DNS:en till det så får du en medalj av Paul Vixie. —CÆSAR6 februari 2009 kl. 14.51 (CET)[svara]
alltså, det är mer web.me.com/minsida/undersida.html som är startsidan (om det spelar nån råll), men web.me.com skrev nåt om att ändra CNAME till web.me.com. Jag vet att det inte är ett supportforum, men ni har ju kompetensen liksom och det går ofta snabare att få svar här än av support.
Om loopia pekar om "www.domännamn.se" till "web.me.se" så kommer din sida ändå att ligga på "www.domännamn.se/minhemsida/undersida.html". —CÆSAR6 februari 2009 kl. 16.16 (CET)[svara]
Om du läser på Loopias supportsida hittar du hur du gör med CNAME-inlägg. Och som tidigare påpekats är WP inte ett supportforum. Ibland är det enklare att bara leta på nätet och bland supportsidor. MVH/NatoX7 februari 2009 kl. 13.10 (CET)[svara]
Har aldrig hört något namn för en:hydrogen deuteride på svenska, jag skulle kalla det för en vätemolekyl, man gör sällan skillnad i nomenklaturen för kemiska föreningar beroende vilka isotoper så vitt jag vet. På den andra frågan är svaret ja, det blir ammoniumhydrosulfid känner jag mig rätt säker på. Annars kan du ju alltid fråga Användare:Kemitsv direkt, han jobbar ju med kemi, jag är bara lite hobbykemist./NatoX7 februari 2009 kl. 13.19 (CET)[svara]
Aldrig hört en kemist använda beteckningen Deuterium i en förening - det brukar vara fysikers specialitet. "Tung vätemolekyl" hade jag chansat på - men jag är absolut ingen kemist... /Innocent bystander7 februari 2009 kl. 15.52 (CET)[svara]
Nej, man har kanske inte så mycket med deuterium att göra som kemist, men man borde ändå kunna känna till denna molekyl tycker jag. Den finns i hyfsad omfattning i atmosfären hos jätteplaneterna men tyvärr har jag bara hört det engelska namnet på den. Jag drog till med vätedeuterid förut fast det visade sig inte ge någon träff på Google. Tack för bekräftelsen av ammoniumhydrosulfid i alla fall. :) Njaelkies Lea (d) 7 februari 2009 kl. 16.33 (CET)[svara]
När jag plöjer genom mina asteroider stöter jag ständigt på disskusioner i olika vetenskapliga artiklar om spektraltyper och geologi. Jag har bara blivit lite visare av att läsa enwp's artiklar (inte så att jag kan skriva om ämnet) och ytterligare lite visare av att läsa dessa vetenskapliga artiklar. Men jag tror vi behöver en hängiven exo-geolog (hur ngt geo nu kan vara exo samtidigt, men jag tror ni fattar) att skriva lite artiklar i ämnet... /Innocent bystander7 februari 2009 kl. 17.54 (CET)[svara]
I NEs artikel "deuterium" används 'namnet' "molekylen HD". D2 kallas dels "molekylen D2", dels "tungt väte"; men den senare beteckningen används även för isotopen. Mest logiskt vore alltså "halvtung vätemolekyl", men av någon orsak tror jag inte riktigt på det namnet...
Njaelkies Leas förslag vätedeuterid ligger närmast det jag spontant skulle ha gissat. Problemet är förstås att jag inte heller har hittat något belägg för det. Det närmaste jag kommer är att NE förklarar deuter(i)erade föreningar som dito med väte bytt mot deuterium. I värsta fall får du väl använda "molekylen HD", som åtminstone är belagd. Det är dock ett olyckligt artikelnamn. Jörgen B7 februari 2009 kl. 21.18 (CET)[svara]
Tyska förgreningssidan de:HD använder "deuterierter Wasserstoff", ordagrant "deuterierat väte", vilket väl formellt kan stämma med NE. Jag vet bara inte om kvalifikationen "deuterierad" betyder att en eller samtliga lättväteatomer ersätts med deuterium. Jörgen B7 februari 2009 kl. 21.23 (CET)[svara]
Det låter ju bara skumt, isf tror jag mer på att direktöversätta det engelska namnet (vätedeuterid) och sen länka alla tänkbara alternativ dit. Jag köper halvtungt väte också, men ingen av dessa termer verkar vara speciellt använda. Man kan inte skicka iväg något mejl till Kungliga Vetenskapsakademin eller nån kemiinstution på något universitet då? /NatoX7 februari 2009 kl. 21.29 (CET)[svara]
NE ger båda formerna, varav "deuterierad" är sökordet. Jag såg nu också att NE i artikeln "deuterium" vidare skriver att deuterierade eller deutererade föreningar har "en eller flera" vätemolekyler utbytta. Det verkar inte särskilt entydigt. Jörgen B7 februari 2009 kl. 21.39 (CET)[svara]
Generellt brukar man kunna översätta systematiska kemiska namn till svenska genom att översätta/translitterera stavelse för stavelse. Jag ser därför inga problem med vätedeuterid som namn på HD även om jag inte hört det förut, "monodeuterierat väte" eller liknande konstruktioner blir väl tungrott som namn på en artikel. Ammonium hydrosulfide blir ammoniumvätesulfid på svenska (hydro kan vi låta vara kvar i Norge). Tomas e7 februari 2009 kl. 22.12 (CET)[svara]
Är kemist men har faktiskt inte stött på denna förening, men sådant händer ju ofta inom mitt yrke och då får man tillgripa rationell namngivning. I detta fall ska denna förening heta vätedeuterid. Ammonium hydrosulfide heter på svenska ammoniumvätesulfid och denna förening har jag stött på i en del sammanhang. --Tor8 februari 2009 kl. 12.31 (CET)[svara]
Hydroxyl/hydroxigrupp/hydroxid syftar om jag förstår det rätt alltid på gruppen OH. Namnet används gissningsvis snarast för att skilja på "riktiga" väteföreningar och "OH-föreningar". I NE kan man däremot träffa på följande förbluffande påstående om en "riktig" väteförening:
Vi har en vattenbrunn ca 50 meter från en liten insjö.nu har vi väldigt lite vatten beror det på att sjönivån har sjunkit? 90.239.74.211 8 februari 2009 kl. 11.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Det beror kanske på vad det är för material i marken, men det låter rimligt att anta att vattennivå i brunnen och sjön är relaterade. -- bOIViE8 februari 2009 kl. 13.38 (CET)[svara]
Jag vet inte; men artikeln en:The Grass is Singing använder inget specifikt uttryck, även om "poverty" nämns. Att döma av denna handlar det trots allt om jordägare som har ett antal underlydande svarta arbetare och tjänare. Även när gården börjar gå sämre, är de inte i närheten av de svartas situation. "White trash" skulle jag gissa är ett rätt utpräglat amerikanskt uttryck och avsåg nog vita i ett så föraktligt tillstånd av elände att de kunde jämföras med svarta, enligt det gammaldags rasistiska synsättet.
Varför kan man ibland höra kraftiga smällar från isbelagda sjöar?
Is har olika densitet beroende på temperatur, så då temperaturen ändras kan isen behöva mer eller mindre utrymme, vilket leder till spänningar, vilket kanske skulle kunna leda till smällar då spänningarna släpper på ett eller annat sätt. Så tror jag i alla fall. --Boıvİe5 februari 2009 kl. 19.40 (CET)[svara]
Sedan blir ljudet ofta förstärkt av eko mot sjöbotten och/eller närbelägna slänter, klippor etc. (Detta kan man prova själv genom att stampa hårt på isen på en mindre sjö). Vivo9 februari 2009 kl. 21.19 (CET)[svara]
Ledtråd: i just det här fallet är nog faktiskt det lättast att först eftersöka subjektet, som denna gång innehåller mer än man först tror. Sedan blir det inte så mycket kvar av meningen, och predikatsverbet kan då lätt hittas. Jörgen B8 februari 2009 kl. 23.37 (CET)[svara]
Har funderat på att byta från ADSL till mobilt bredband så att jag kan surfa på sommarstället också. Men finns det någon rauter i handeln som jag kan ansluta det trådlösa modemet till för att även fortsättningsvis kunna ha ett LAN i hemmet? --Elav W8 februari 2009 kl. 23.38 (CET)[svara]
Eftersom de mobila modem som används för mobilt bredband kopplas in via USB så är det enda alternativet att ha det mobila bredbandet kopplat till en dator som sedan får dela ut nätverket till de andra datorerna via ett ad hoc-nätverk. Med andra ord: en dator måste alltid vara påslagen och agera "router" för andra datorer på nätverket. »нотвыст(d.|b.)9 februari 2009 kl. 00.02 (CET)[svara]
Är detta sjukhus det största i Sverige? Och är det den största byggnaden i Sverige? Jag misstänker detta. Fem enorma "klossar" bildar denna byggnad. Jag kan inte tänka mig något större i Sverige. 94.191.157.213 10 februari 2009 kl. 03.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Vilken storlek menar du? Antal patienter per tidsenhet? Antal vårdplatser) Vårdlokalernas yta? Antal läkare? Det finns många olika begrepp som man kan ge omdömet "störst" om. Riggwelter10 februari 2009 kl. 14.50 (CET)[svara]
Påminner om att Karolinska universitetssjukhuset bildats genom en sammanslagning av Karolinska Sjukhuset och med Huddinge universitetssjukhus, fast utan att byggnaderna slogs ihop... När man pratar om "största sjukhus" så menar man väl oftast "största antal vårdplatser", och då inräknas ju de i Huddinge. Vår artikel anger sammanlagt 1600 vårdplatser. Tittar man i artikeln Sahlgrenska Universitetssjukhuset, så ser man att detta göteborgssjukhus bildats genom en sammanslagning av ännu fler sjukhus, och har ännu fler vårdplatser - drygt 2100 eller 2300, beroende på var i artikeln man läser. Sahlgrenska sjukhuset är alltså i denna mening större.
Universitetssjukhuset i Lund har en massa "kalenderbitardata" om vårdplatser, vårddagar, anställda, budget etc på sin hemsida [22]. Måhända har även andra stora sjukhus motsvarande information på sina hemsidor? /FredrikT10 februari 2009 kl. 16.15 (CET)[svara]
För att krångla till det så finns det på KS ett universitet också - sjukvården och universiteten brukar vara mycket detaljerade i att dela upp lokalkostnader, vilket kan göra det svårt att få fram hur "stort" sjukhuset är. Om inte min morbror varit svårt sjuk hade jag kunnat fråga honom, då han varit vaktmästare där... Innocent bystander10 februari 2009 kl. 21.22 (CET)[svara]
jag tror att den stora brytpunkten var Andra Vatikankonciliet, som avhölls åren 1962-1965. Låt mig återge den 36 avdelningen ur Sacrosanctum Concilium: (Nota bene, texten är sannolikt copyrightskyddad, och återges i detta sammanhang med stöd av citaträtten.)
36. §1. Linguae latinae usus, salvo particulari iure, in Ritibus latinis servetur.
§2. Cum tamen, sive in Missa, sive in Sacramentorum administratione, sive in aliis Liturgiae partibus, haud raro linguae vernaculae usurpatio valde utilis apud populum exsistere possit, amplior locus ipsi tribui valeat, imprimis autem in lectionibus et admonitionibus, in nonnullis orationibus et cantibus, iuxta normas quae de hac re in sequentibus capitibus singillatim statuuntur.
§3. Huiusmodi normis servatis, est competentis auctoritatis ecclesiasticae territorialis, de qua in art. 22 § 2, etiam, si casus ferat, consilio habito cum Episcopis finitimarum regionum eiusdem linguae, de usu et modo linguae vernaculae statuere, actis ab Apostolica Sede probatis seu confirmatis.
§4. Conversio textus latini in linguam vernaculam in Liturgia adhibenda, a competenti auctoritate ecclesiastica territoriali, de qua supra, approbari debet.
Denna text visar omedelbart en fortsatt användning av latin inom den romersk-katolska kyrkan: i officiella dokument. Vidare slår kapitlets första paragraf fast att latin skall fortsätta att användas vid "latinska riter", utom där annat föreskrivs. Å andra sidan uppmanar nästa paragraf till översättning av stora delar av gudstjänsttexterna till "folkspråket" (lingua vernacula). §3 och §4 föreskriver hur översättningarna sanktioneras, och §3 påpekar också att man i angränsande områden bör ha likartade översättningar - med andra ord, när katolska kyrkan i Tyskland och katolska kyrkan i Österrike låter översätta gudstjänsttexterna till tyska, så bör översättningarna vara mycket likartade.
Här och i andra delar av dokumentet förklaras orsaken till reformen: Man vill på olika sätt öka gudstjänstdeltagarnas förståelse av och deltagande i gudstjänsten; och detta underlättas nog något av att besökarna begriper vad som sägs...
Jag skall erkänna att jag fuskat litet i översättningen av denna text, vilket var möjligt därför att kyrkan också publicerat en engelsk version; jag ögnade igenom den först, och letade sedan rätt på rätt avsnitt i den latinska texten.
Så svaret är nog att fram till 1960-talet gällde det du säger, men sedan dess har latinets roll minskat betydligt.
Vad gäller bibelöversättningen, så är det riktigt att Vulgata är på latin. Detta är en bibelöversättning med ungefär samma syfte som det den nya reformen har. På den tiden pratade nämligen vanligt folk i den västra delen av romarriket mest latin, och hade ofta dålig förståelse för grekiska. Man äversatte därför bibeln till "det vanliga folkets språk". (Vulgus, vulga, vulgum betyder just "vanlig(t)" på latin; du kan hitta ordet i många namn på allmänt förekommande växtarter.) Detta visar sig också i att Vulgata innehåller ett "modernare" latin än det "klassiska latin" som vid denna tid var vanligt i offentliga dokument och litterära texter, och som var präglat av exempelvis Vergilius och Ciceros äldre språkbruk. Vulgata är verkligen skriven för att vara lättläst och lättförstådd för vanligt folk.
Tack för ett så utförligt svar. Imponerande! Har jag förstått det rätt: att latin mestadels används för enkelhetens skull, för att alla ska förstå varandra och ha en så "lik" liturgi som möjligt? Ifall detta stämmer; varför just latin? Är det för att katolicismen "började" i Romarriket eller? Σοφοκλῆς3 februari 2009 kl. 20.38 (CET)[svara]
Latin var modersmål i Latinum - där Rom ligger. Bibelöversättningar görs väl alltid för att sprida texten så mycket som möjligt och då skapar man så moderna översättningar man förmår - sedan lyckas man kanske inte alltid på grund av konservatism och för att kunniga översättare lever i sin egen värld där man använder ord som Svensson inte alltid är bekanta med.
Ett klargörande: Latin användes vid den här tiden (300-talet) både i Latium och över stora delar av Romarriket som talspråk. I dag är detta inte längre fallet, så Vulgatans text är inte alls lika lättilllgänglig som den var för 1600 år sedan. Jörgen B3 februari 2009 kl. 23.02 (CET)[svara]
En liten korrigering, Vulgata skrevs inte på vulgärlatin, och språket i Vulgata skilde sig från talspåket vid Hieronymos översättning. Mig veterligt motiverades inte översättningen på samma sätt som reformationens upphöjelse av folkspråken. Det hade varit intressant med källa till detta påstående.//--IP9 februari 2009 kl. 12.01 (CET)[svara]
Det var flera frågor på en gång.
Vulgatan skrevs mycket riktigt inte på vad som väl oftast menas med vulgärlatin; även om nu ordet "vulgär" också på långt håll kommer från det latinska "vulgus", så används vulgärlatin för ett senare språkstadium (och talade dialekter). Men vulgatan skrevs inte heller på klassiskt latin. I bibeltexterna låg Hieronymus språk låg betydligt närmare det talade språket vid Hieronymus tid än vad det klassiska språket gjorde. I andra saker han skrev visade han att han behärskade klassiskt latin mycket väl.
Min ursprungliga källa till detta var vad vi fick lära oss på en studiecirkel i latin. Vi fick lära oss att det talade latinet vid denna tid ofta ersatte klassiska konstruktioner med prepositionsuttryck, och hade förenklad meningsbyggnad; och att detta togs upp i Vulgatan. Detta kan förstås inte räknas som "godtagbar källa". Du kan dock läsa om det enklare ecklesiastiska latinet i Vulgata i första stycket av en:wpartikeln en:Ecclesiastical Latin:
Ecclesiastical Latin (sometimes called Church Latin) is the Latin used by the Roman Catholic Church ... in various forms: as syntactically simple as the Vulgate, as hieratic as the Roman Canon of the Roman Rite Mass, as terse and technical as Aquinas' Summa Theologica, and as Ciceronian as Pope John Paul II's encyclical letter Fides et Ratio.
Det där är förstås wp och alltså inte heller en fullgod källa för användning i artiklar. Möjligen kan man använda Encyklopædia Britannicas artikel "Latin". Där definieras "vulgar Latin" litet bredare än vanligt, så när EB skriver
The Vulgate, St. Jerome’s translation of the Bible (ad 385–404), and some of the works of St. Augustine (ad 354–430) are among Christian works written in Vulgar Latin.
så avser de nog snarare den syntaktiska förenkling vi diskuterar här.
Att motivet för Vulgatans tillkomst liknade reformationens och senare andra vatikankonciliets önskemål om ökad förståelse: Ja, delvis, såvitt jag har förstått det; men jag vet inte i vilken mån den uppfattningen bygger på enbart en textläsning (texterna är faktiskt skrivna på "modernare" och "enklare" latin) eller även på explicita källor. Jag ögnade igenom en del av Hieronymus förord till de olika bibelböckerna; de motiveringar som ges där för den nya översättningen verkar i hög grad att handla om bättre trohet mot orginalet. (Naturligtvis fanns det också för både reformationen och andra vatikankonciliet andra överväganden än förståelsen med i bilden.) Det är alltså möjligt att du har rätt vad gäller hur översättningen och bearbetningen explicit motiverades.
Man bör också hålla i minnet att det viktigaste var att man undvek grekiskan, som vid det här laget många latintalande i västra delen av Romarriket kunde rätt dåligt. Men det fanns översättningar till latinet redan före Hieronymus "vulgata". Jörgen B12 februari 2009 kl. 01.48 (CET)[svara]
Latin är av historiska skäl lingua franca i den världsvida Katolska kyrkan, och blev så enligt Cuius regio, eius religio, om man i stället för "religio" tänker språk. Sedan har språket genom åren blivit hävdvunnen tradition. Man har troligen förklarat det i anslutning till translatio imperii, men detta är en gissning. Detta inom teologin (termer osv) och liturgin (böner med mera). Det gemensamma språket har en sammanhållande funktion. Men det finns många, många som läser sina böner på sitt eget språk. Även inom liturgin anvädns folkspråk. Men latinet blir lätt den stadardiserade formen för de olika namnvarianter som finns.//--IP9 februari 2009 kl. 16.41 (CET)[svara]
Eftersom tråden tydligen fortfarande är aktiv: Jag frågade Torvindus, som vänligt letade rätt på ett par länkar. Denna visar att (Romersk)-katolska kyrkan i Sverige i hög grad stöder Bibel 2000 som modern svensk bibelversion, men också bearbetar vissa av texterna däri för att få vad de tycker är vettiga svenska versioner att använda i liturgin. De påpekar noga att de gör sina bearbetningar i samförstånd med Svenska Bibelsällskapet. Jag utgår från att även den svenska katolska kyrkan är med i detta ekumeniska samarbetsorgan.
Självklart utförs de svenska bearbetningarna också i samförstånd med och efter godkännande av den Heliga stolen. Den andra länken från Torvindus beskriver regler för bland annat denna typ av bearbetning.
En kommentar till IP: Som du konstaterar är naturligtvis de viktigaste skälen till latinets ställning historiska. Jag har dock också sett försök till en teologisk motivering; man har då hävdat att det finns tre heliga språk (eller vad det nu kallades), nämligen hebreiska, grekiska och latin. Jag känner inte närmare till hur man motiverat detta; men om jag också skall gissa litet, så skullre jag kunna tänka mig att man kan hänvisa till att inskriften på korset om Jesus som Judarnas konung enligt Bibeln var avfattad på just dessa tre språk. Jörgen B9 februari 2009 kl. 19.49 (CET)[svara]
Tack för detta svar Jörgen.
Så som det står i den första länken - "Den kan revideras på de punkter där man gjort ett annat läsartsval än den liturgiska och teologiska traditionen, eller där man kan välja att återge (den hebreiska resp. grekiska) grundtexten på ett annat sätt med hänsyn till liturgins och den kyrkliga traditionens förståelse" - tycker jag är fult. Fult att försöka omformulera eller skriva om bibelstycken för att det ska passa med Katolska kyrkans tro; vilket i mina ögon onekligen visar på att deras tro på flera punkter avvikit från Bibeln och den ursprungliga kristna läran.
Jag tycker vidare att det är konstigt om man har upphöjt latinet till ett heligt språk bara för att anslaget på Jesu kors - vilken Pontius Pilatus lät skriva - delvis var på latin. Jag skulle väldigt gärna vilja läsa om teologiska motiveringar för användandet av latin. Om du hittar någon länk, Jörgen, får du hemskt gärna skicka den. Observera för övrigt att jag inte på något sätt kritiserar ditt svar här, utan jag riktar kritiken mot Katolska kyrkan själv. mvh [sopʰoklɛ̂ːs]9 februari 2009 kl. 21.21 (CET)[svara]
Min gissning att kanske texten på korset skulle kunna åberopas är verkligen bara min idé. De katolska teologer som väl argumenterat för detta har kanske haft helt andra argument. Jag har heller ingen aning om huruvida detta någonsin omfattats av hela kyrkan, upphöjts till dogm e.d.. De gamla argumenten (för över 1600 år sedan) handlade alltså om att vanligt folk skulle förstå texterna; och de nya argumenten (från Andra Vatikankonciliet) för att minska användningen av latin handlar alltså om samma sak.
Svar i övrigt: Ja, det är även enligt min åsikt mycket fult att förvränga textinnehållet för att den skall passa bättre med en kyrkas doktriner, särskilt om dessa bygger på en äldre missuppfattning eller felöversättning. Observera dock noga att svaret i Torvindus första länk mycket noga tar avstånd från den sortens förvrängningar. Det är mer en annan sorts ändringar det svaret verkar att förespråka:
Det finns fall när samma sakinnehåll kan återges olika.
Samma sakinnehåll kan ibland återges olika.
Man kan ibland skriva samma sak på litet olika sätt.
Jag har just skrivit tre olika meningar. Ingen av dem kan sägas vara en förvrängning av en annan, lika litet som "Vår far i himlen" är en förvrängning av "Fader vår i himmelen" eller tvärtom. Däremot kanske vissa formuleringar passar bättre än andra att högläsas vid en gudstjänst. Den första länken (den svenska) försvarar faktiskt kraftigt innehållet i Bibel 2000, med motiveringen att detta är en mycket noggran översättning som noga följer orginaltexterna, men säger sig däremot vilja arbeta med några av formuleringarna.
Om du tittar på vår artikel Bibel 2000, så kommer du däremot att hitta en del kritik som är mycket mer lik det du talar om, alltså att man som troende kristen bör välja att skriva med ett annat innehåll än vad som är historiskt riktigt. (Fram tills den här diskussionen började, var den kritiken ännu kraftigare; jag mildrade skrivningen en aning, för att minska POVen.) I Sverige är det dock mer vissa protestantiska grupperingar än katoliker som har stått för den sortens kritik. Jag har vid ett tillfälle läst en helt förbluffande hänvisning till att Bibelkommissionens text vore oförenlig med Svenska Kyrkans lära; kritikerna citerade ur Augsburgska bekännelsen... Detta exempel hör dock inte riktigt till den här frågan; om du vill, kan vi ta det exemplet på din användardiskussionssida.
Du kan möjligen hitta något man kanske kunde se som tendenser till att vilja medvetet förvränga textens innehåll i några av detaljanvisningarna i Torvindus referens 2, alltså de centrala direktiven från den Heliga stolen till de lokala katolska kyrkorna. Det är dock inte entydigt, eftersom samma dokument också noga betonar att man skall följa ursprungstexternas innebörd och gärna samarbeta med experter inom (språk)områdena. Men direktiven går ju också ibland ut på att man skall följa grundtexten även när den nutida kristna tolkningen är litet annorlunda. "Han" i grundtexten skall alltså återges med "han" i översättningen, även när enligt nutida katolsk uppfattning både män och kvinnor avses.
Jag skall dock erkänna att detta är intrycket jag fick när jag skummade igenom text nummer 2. Jag kanske ändrar mig om jag läser den riktigt noga. Jörgen B9 februari 2009 kl. 23.50 (CET)[svara]
Javisst, jag diskuterar gärna vidare på min diskussionssida om det rör ett så intressant ämne som detta - även andra ämnen förstås. Jag har dock ingenting just nu att tillägga eller påpeka till ditt svar ovan. Men hör gärna av dig för fortsatt samtal. mvh [sopʰoklɛ̂ːs]10 februari 2009 kl. 17.03 (CET)[svara]
Ankara, om ditt påstående att Katolska kyrkan skulle vara styrda av teologiska överväganden: du utgår från att Bibel 2000 skulle vara neutral och sakna spår av att översättningen gjorts av människor som tillhör frikyrkorna eller Svenska kyrkan. En sådan "ren" översättning är alltid en utopi, och detta är inget Svenska Bibelsällskapet sticker under stol med, att det finns olika sätt att översätta texten på. Jag kan tyvärr inte direktlänka, men se deras hemsida, den blå spalten tv, klicka på Så översattes Bibel 2000. Det kan tyckas som att de olika versionerna är ekvivalenta, men man förstår om man tittar lite närmre att det är fullt av (teologiskt motiverade?) avvikelser och utvikningar som skiljer sig från grundtexten. Detta är inte menat som klander mot SB från min sida - jag inser att det är oundvikligt. Dessvärre har de inte redogjort för vilka överväganden de har haft. Jag tänker ffa på denna utveckling av en sats: utom av trädet som ger vetskap om allt >>> utom av trädet som ger kunskap om allt, gott som ont >>> utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. "Kunskap om allt" skulle ju kunna tolkas på andra sätt än som det nu står "kunskap om gott och ont" som bara är en moralisk förståelse. Denna tolkning stämmer med Vulgata (som jag hittade på wikisource), som skriver lignumque scientiæ boni et mali, vilket överensstämmer med hur den hebreiska texten översätts inom judendomen.[23]//--IP10 februari 2009 kl. 07.23 (CET)[svara]
Hm, IP, som sagt: Jag har sett mer av kritik mot Bibel 2000 från frikyrkligt håll och vissa grupper inom Svenska Kyrkan än från katoliker; Folkbibeln är väl exempelvis mycket mer en protestantisk än en katolsk angelägenhet? Men jag är inte väldigt insatt, och det är mycket möjligt att jag har missat mer teologisk kritik från katolskt håll. Har du andra erfarenheter?
Jag måste nog också förtydliga att länken vi talar om här i första hand går till ett rätt kraftigt försvar av Bibel 2000: Anders Piltz skriver där: Bibel 2000 är exegetiskt, litterärt och stilistiskt en bedrift (resultatet av ett mångårigt arbete av landets ledande experter) som vi inte kan eller behöver överträffa. Jag ser nu att samma tråd längre ner innehåller inlägg både från enskilda inom katolicismen och inom Svenska Kyrkan som kritiserar på det sätt Sòfokles och jag tycker illa om; jag kanske bör påpeka att min fråga till Torvindus och h*ns svar gällde katolska kyrkans inställning, och den redovisas ju av Piltz.
Det är möjligt att vi borde ta upp litet mer om den utomvetenskapliga kritiken mot Bibel 2000 i den artikeln, om vi kan hitta något vi kan enas om är en vettigt objektiv och saklig framställning. Om.
Jag förstår inte hur argumentet att det förekommit mer kritik från ett annat håll, på något sätt hör till denna sakfråga om katolikers kritik. Uppenbarligen anser Katolska kyrkan att översättningen, som de ser det, har vissa brister. Annars hade de inte strävat efter att göra en egen översättning, ens av partier.//--IP10 februari 2009 kl. 15.01 (CET)[svara]
Jag konstaterar att Anders Piltz säger precis samma sak här som i länken ovan - om inte rentav den användes som källa? Däremot är Martin Pender mer kritisk; men det framgår inte om han utalar sig i tjänsten, som Piltz gör.
Uppgiften om kritiken från Vatikanen är intressant. Tror du att den går att hitta mer explicit? I så fall kunde den vara värd att ta upp i artikeln Bibel 2000
Om Svenska Bibelsällskapet skriver sv:wp just nu: I dess huvudmannaråd finns representanter från alla kristna samfund. "Alla" är ett väldigt starkt ord, som jag oftast undviker i sådana här sammanhang; men man hittar lätt den här listan över representerade samfund, och som du kan se är katolikerna med. Katolska kyrkan har ju till och med en representant i Svenska Bibelsällskapets styrelse! (Det är väl också därför Piltz så hårt trycker på samarbetet med bibelsällskapet.) Det framgår av dess hemsidor att det är ekumeniskt och bildades år 1815. Jörgen B10 februari 2009 kl. 16.01 (CET)[svara]
Jag tror inte att auktoriserade personer från Katolska kyrkan godkände Bibel 2000, eftersom de inte får använda den. Att de ingår i styrelsen nu, nio år senare, säger inte heller detta. Jag tycker att du läser in för mycket i Piltz tydligt diplomatiskt formulerade kritik. Vore den så bra hade kyrkan förstås använt den. Nu är den förbjuden.//--IP10 februari 2009 kl. 16.08 (CET)[svara]
Mot bakgrund av den artikel du hittade får jag ge dig rätt i att Piltz svar delvis kanske är diplomatiskt och underdriver Vatikanens kritik. Det vore som sagt vädigt trevligt att se vad denna egentligen gick ut på.
SB är ekumeniskt sedan 1946 (enligt NE). Idén att KK skulle ha gått med i SB först nu är befängd. Styrk den eller ta tillbaka.
En del av problemet kan vara att det är lätt att blanda ihop nivåer. Av de dokument från Vatikanen jag läst de senaste dagarna framgår klart att bibelöversättningar förväntas utföras lokalt efter riktlinjer från Vatikanen, gärna i samarbete, men sedan också slutgiltigt godkännas av Vatikanen. Att döma av den länk du hittade så har Vatikanen inte gjort detta slutliga godkännande. En av kritikerna klagade ju däremot över att faktiskt Bibel 2000 används: "I katolska kyrkan använder vi oss liturgiskt av Bibel 2000:s översättning till det svenska språket när vi firar ordets liturgi."
"Ansvariga personer i svenska katolska kyrkan" är inte detsamma som "de i sista hand ansvariga personerna inom katolska kyrkan"; Bibel 2000 kan mycket väl ha godtagits lokalt för att sedan underkännas av Vatikanen. Dokumenten gör det mycket tydligt att den Heliga stolen reserverar sig den absoluta rätten att godkänna översättningar.
"Svenska Bibelsällskapet" är också definitivt något annat än "Bibelkommissionen". Det är alltså inte riktigt så enkelt som att SB är "den grupp som stod bakom Bibel 2000". Det är inte ens så att den bibelkommission som påbörjade arbetet är den bibelkommission som slutförde det.
Din artikel och Piltz inlägg tyder på att utdrag ur Bibel 2000 inte får användas rakt av i liturgiska texter. Artikeln och det kritiska inlägget ovan tyder på att Bibel 2000 används av KK som bibel.
Slutligen, observera att Vatikanens missiv innehåller förhållningsregler som delvis går åt motsatt håll mot den svenska utomvetenskapliga kritiken. De katolska direktiven klargör noga att man skall utgå från grundtexten och inte lägga in ideologiska tolkningar åt det ena eller andra hållet. Därmed inte sagt att inte kanske kritiken sammanfaller på några punkter; det vore som sagt var trevligt att få se den. Jörgen B10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)[svara]
Bibelkommissionen som utarbetade Bibel2000 var inte ekumenisk utan vetenskaplig. Inga kyrkor hade några officiella representanter, även om åtskilliga hade ett eget religiöst engagemang. Harald Riesenfeldt (rödlänk?!) hade stort inflytande över utarbetandet av NT, och konverterade sedemera till katolska kyrkan. Detta och liknande förhållanden är irrelevanta, eftersom de ras uppdrag baserades enbart på deras kompetens såsom översättare. Översättningen hade ambitionen att vara vetenskaplig och ickekonfessionell. Taxelson10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)[svara]
Det finns en aspekt till, som främst gäller översättningen av GT. Traditionell kristen läsning av GT (oavsett om den är katolsk eller protestantisk) utgår från att GT handlar om Jesus (se exempelvis Luk 24:25-28). Den utgångspunkten är givetvis omöjlig i en vetenskaplig översättning, och därmed måste man välja att till målspråket överföra sådana betydelser som kan antas rimliga utifrån författarens och hans ursprungliga läsares horisont, medan formuleringar i den hebreiska texten (eller LXX) som i senare, kristen, tradition har kunnat tolkas som profetiskt syftande på Jesus, inte kan beaktas i någon högre grad. Exempel på sådana texter är väl t.ex "jungfrun" i Jes 7:14 och "kvinnans säd som söndertrampar ormens huvud" i Gen 3:15, som är på gränsen till poänglösa när de läses i gudstjänsten ur Bibel2000. Här kan det finnas ett behov att översätta på ett sådant sätt så att nutida läsare/lyssnare har möjlighet att följa tidigare generationers tankegång, när de menat sig se Jesus i de gamla texterna. Taxelson10 februari 2009 kl. 15.15 (CET)[svara]
Enligt min åsikt bör man - även om det kan "finnas ett behov att översätta på ett sådant sätt så att nutida läsare/lyssnare har möjlighet att följa tidigare generationers tankegång" - i samtliga fall hålla sig så nära den hebreiska grundtexten (eller den grekiska) som möjligt, för att översättningen inte skall avvika från denna eller tillföra den något som inte fanns där från första början. De som läser Gamla testamentet på ett sådant traditionellt sätt som du beskriver ovan och som menar sig se Jesus i texterna kan naturligtvis undervisa om sin [enskilda?] bibelsyn vid sina gudstjänster. Det kan dock inte anses som acceptabelt att på ett visst sätt "manipulera" översättningen av t.ex. Gamla testamentet för att få texten att passa bättre ihop med sin egen trosuppfattning och bibeltolkning (detta gäller givetvis inte bara den katolska kyrkan utan samtliga kristna trossamfund, även de protestantiska). Det kanske heller inte kan anses vara moraliskt riktigt, då Bibeln vanligtvis tros ha skrivits ned under den gudomliga andens ingivelse. Och vem har gett människan rätt att ändra "Guds ord"? mvh [sopʰoklɛ̂ːs]10 februari 2009 kl. 17.03 (CET)[svara]
Nja, poängen är att det faktiskt fanns där från början (i den hebreiska texten eller i den före Jesus befintliga grekiska översättningen, LXX), men den vetenskapligt arbetande exegeten utifrån sina premisser betraktar det som irrelevant, och tar ingen hänsyn till det när texten formuleras på målspråket. Taxelson10 februari 2009 kl. 17.25 (CET)[svara]
Det tror jag inte. Om något inte uttryckligen och klart och tydligt står skrivet i grundtexten skall det absolut inte heller finnas med i översättningen av den. Då blir det precis som jag sade ovan: översättningen blir på ett sätt "manipulerad" och det tillförs den något som överhuvudtaget inte fanns med i den ursprungliga texten. Och då är det inte Bibeln längre, vars böcker är gudomligt inspirerade. Då har det istället blivit människans ord, vilka helt skiljer sig från de judiska och kristna skrifterna. Och Bibeln förvarnar läsarna att se upp för människornas förvillande läror (Matt. 15:9; Ef. 4:14; 2. Pet. 2:1-3). mvh [sopʰoklɛ̂ːs]10 februari 2009 kl. 17.52 (CET)[svara]
Med all respekt så anser jag nog att det är just den aspekten vi diskuterar här. Problemet med Jes. 7:14 är typiskt nog också en fråga om en skillnad mellan grundtexten och den grekiska översättningen Septuaginta. Som jag har fått det förklarat är grundtextens hebreiska ord alma, med betydelsen "jungfru eller annan ung kvinna", även gift; medan Septuaginta om jag minns rätt har parthenon, med betydelsen "jungfru". Översättningen av "alma" med "parthenon" är kanske världshistoriens mest skickelsedigra felöversättning... Referenserna i NT är till Septuagintas text. Jörgen B10 februari 2009 kl. 16.09 (CET)[svara]
Och min avsikt var att förtydliga detta, främst föranlett av Sofokles kritik ovan av katolska kyrkans behov av en reviderad översättning, som jag tror delvis beror på ett missförstånd. Problemet är inte bara katolska kyrkans, utan i hög grad gemensamt för alla kristna kyrkor. Problemet med relationen mellan LXX och Mass. och den kristna läsningen håller jag förstås med om. Det är alltså både fråga om läsartsval och om översättningsval. Problemet, från "liturgiskt perspektiv", är dock att "vad som driver Kristus" (för att använda ett ganska illa valt uttryck i sammanhanget) inte är relevant i ett vetenskapligt översättningsarbete. Taxelson10 februari 2009 kl. 17.15 (CET)[svara]
Flikar bara in för att be dig notera att jag i mitt inlägg här ovan (från kl. 17:03) betonar att "detta gäller givetvis inte bara den katolska kyrkan utan samtliga kristna trossamfund, även de protestantiska". mvh [sopʰoklɛ̂ːs]10 februari 2009 kl. 17.52 (CET)[svara]
OK, uttrycket "grundtexten" var slarvigt; som du antydde avsåg jag den masoreiska versionen; jag vet faktiskt inte alls vad som står i Jesajasutdragen man hittat i Qumran. Jörgen B10 februari 2009 kl. 17.22 (CET)[svara]
[Avindenterar] Jag har nu kontrollerat saken noggrannare. Anders Piltz satt i Bibelkommissionens styrelse. Han är nu ordförande för Katolska liturgiska nämnden och får alltså sägas vara en katolik i ledande ställning som "godkänt" Bibel 2000. Det är dock i sista hand inte vad svenska katoliker tycker och tänker utan vad Vatikanen slår fast som är den katolska linjen, och där finns synbarligen mer kritik mot Bibel 2000 än i den svenska katolska kyrkans ledning. Jag har också inhämtat ytterligare bekräftelse på att Bibel 2000 i dag faktiskt används inom den katolska kyrkan. (Det framgår som jag skrev ovan även direkt av Torvindus första länk.) När Piltz "i tjänsten" avvisar behovet av en egen katolsk nyöversättning, hänvisar han tydligen till ett avgörande av Vatikanen från hösten 2007 av hur problemen skall lösas, och den innebär att man för liturgiskt bruk i mässböcker o. d. använder stilistiskt bearbetade versioner av Bibel 2000; med undantag av texter ur Psaltaren, där man snarare återgriper på 1917 års översättning.
Innan Vatikanen godkänt de nya försöken till moderniserad liturgisk litteratur, kan man dock inte veta vad slutresultatet blir.
Det är riktigt att Bibelkommissionen enligt sina instruktioner i grunden arbetade från ett vetenskapligt perspektiv - med både fililoger och exegeter som arbetande experter. Men det ingick också i direktiven att översättningen skulle vara samfundsöverskrindande, ekumenisk; och det var en väsentlig orsak till att Staten utsåg ledande reprresentanter från vitt skilda samfund till Bibelkommissionens styrelse. Det är också en väsentlig orsak till att Bibel 2000 i dag används såpass brett i olika samfund som den gör - trots kritiken från många enskilda individer och en del grupperingar. Jörgen B12 februari 2009 kl. 02.11 (CET)[svara]
Finns det något smidigt sätt att undersöka hur många besökare en mindre hemsida (under Alexa 100 000-lista) har haft under en viss tidsperiod om man inte ligger bakom webbplatsen? /NatoX11 februari 2009 kl. 21.17 (CET)[svara]
Du kan köra ett CGI-, ASP- eller PHP-skript som sparar användardata, likt en loggfil. Annars, om du inte vill programmera något själv, finns det tjänster som loggar åt dig bara du t.ex. lägger en bild från tjänstegivarens webbplats på en av dina webbsidor. --Andreas Rejbrand11 februari 2009 kl. 21.54 (CET)[svara]
Förlåt. Jag läste för fort och tolkade det som att det bara var ett begränsat webbhotell (jämfört med om man har en egen server med full tillgång till loggfiler osv.). --Andreas Rejbrand12 februari 2009 kl. 16.15 (CET)[svara]
Jag tittade på några systerartiklar till Arbetarpartiet (Israel). Det verkar som om det hebreiska ordet ofta har bestämd form, och därför börjar på en förstavelse ha-. Enligt den spanska artikeln ligger tonvikten på sista stavelsen: haAvodá.
Om du inte är rädd för att redigera på hebreiska Wikipedia så skulle jag förslå att du frågar där: [25]. De har alltid varit varit vänliga och hjälpsamma när jag har ställt frågor. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 16.37 (CET)[svara]
Vad är det för skillnad mellan en originallitografi och en litografi ?
Vi har en kort artikel om Litografi som tyvärr inte besvarar din fråga. På denna webbsida beskrivs processen i detalj, och det framkommer att man gör tre tryckserier: först onumrerade provtryck, sedan en numrerad grundupplaga och sist konstnärens privata upplaga med speciell numrering i romerska siffror. Litografierna i den numrerade grundupplagan borde vara goda kandidater för benämningen "originallitografi". De övriga två borde normalt aldrig finnas till försäljning. Men upplagan är begränsad och äldre, populära litografier kanske därför även ges ut i faksimil. En sådan bild ser ut som en litografi, men är egentligen en trogen avbildning av ett original som är en litografi. Gissningar är inte alltid uppskattade här, men min gissning är ändå att originallitografi betyder att exemplaret verkligen tryckts litografiskt, medan "litografi" kanske ibland användas även om exemplar som bara återger en litografi. /Rolf B12 februari 2009 kl. 00.09 (CET)[svara]
Svaret verkar finnas i detta avsnitt i tyskspråkiga Wikipedias artikel om liografi. Tydligen har den ursprungliga stentryckstekniken under 1900-talet alltmer ersatts med en form av billigare offsettryck, vilket innebär att det i dag bara är exklusivare, hantverksmässigt framställa litografier som trycks på det gamla sättet och betraktas som "originallitografier". /FredrikT12 februari 2009 kl. 16.54 (CET)[svara]
En äkta litografi, till skillnad från en tryckt reproduktion, skall inte ha något raster. Detta kontrolleras med hjälp av ett förstoringsglas eller helst en lupp. Beroende på var benämningen "originallitografi" kommer ifrån skulle det kunna vara en marknadsföringsterm avsedd att understryka att det rör sig om en äkta litografi, dvs en bild utan raster. --Elav W12 februari 2009 kl. 23.25 (CET)[svara]
...förutom hår och naglar? Med anledning av en diskussion, där jag på grund av en aftonbladetartikel jag tror mig ha läst för 250 år sedan (ungefär) hävdade att händer och öron (på män specifikt, tror jag) växer hela livet, och motparten inte trodde mig, undrar jag nu om någon vet besked. Jag har sökt lite på nätet, och olika bud verkar råda, men någon helt trovärdig källa tycker jag inte att jag har hittat. Vissa hävdar att det är en myt, att t ex öron och näsa ser större ut med åren beroende på att ansiktet smalnar och "sjunker ihop" (en vanlig formulering). Men vilket är då den verkliga myten, att t ex öron hos män växer med upp till två cm mellan 20 och 70 års ålder, eller att detta är en myt? --ɐbuı|ɟ6 februari 2009 kl. 18.25 (CET)[svara]
Frågan verkar tydligen svår att svara på, men det bästa jag hittat i ämnet är dessa länkar: [26], [27], [28]. I korthet anger den första att öron, näsa och eventuellt underkäke fortsätter växa hela livet. Den andra redovisar en vetenskaplig undersökning, där mäns öronstorlek jämfördes beroende på ålder, och den verkade i vuxen ålder vara i genomsnitt 0,22 mm större per år (möjliga felkällor är ifall yngre män idag ofta genomgår öronplastik, eller ifall alla män med större öron har bättre överlevnadschanser och helt enkelt blir äldre). Det verkar alltså som att i alla fall mäns öron växer under hela deras "vuxendom". Hypotesen verkar oftast inte gälla kvinnor. --ɐbuı1ɟ14 februari 2009 kl. 15.26 (CET)[svara]
Jag brukar kolla på en sida som heter http://swedishcharts.com/index.asp och liknande för andra länder, där man kan se vilken musik som haft framgångar på listor i olika länder. Den verkar vara ihopsatt mellan olika länder. Låtar och album kommenteras, men oftast är det på tyska (även svenska hits). Varför? Är den huvudsakligen riktad till tysktalande områden (den täcker ju alla möjliga länder). J 198213 februari 2009 kl. 20.01 (CET)[svara]
Lönar det sig att lämna in en DVD-spelare för reparation, eller blir det billigare att köpa in en ny? (Min DVD-spelare gick sönder, och jag har provat att byta säkring i den, varvid den funkade igen men bara tillräckligt mycket för att jag efter två försök kunde få ut skivan som låg i spelaren. Sedan var strömmen borta i den igen.) E.G.14 februari 2009 kl. 16.12 (CET)[svara]
Kanske om du går till någon liten lokal tv-repararatör eller liknande. Möjligen är detta ett enkelt fel, men de stora kedjorna tar mer betalt för att bara titta på apparaten än vad en billig dvd-spelare kostar. /NH14 februari 2009 kl. 16.19 (CET)[svara]
Jag tappar delar av tangentbordet med j'mna mellanrum. Som nu s[ m'rker ni att jag inte har n[gra svenska tecken som ['; eller {": och f;rs;ker jag hitta specialtecken s[ f[r jag leta l'nge f;r att hitta tex> &. Det jag klarar 'r att s'tta punkt f;r denna mening. / n[gon som har ett tipps p[ vad som 'r fel_ Det 'r s[ h'r p[ b'gge datorerna men bara i webl'saren / inte i ordbehandlaren, suck & / signera kan jag inte heller, hmmm> Innocent bystander
Jag har ingen aning oavsett, men det för andra kanske det underlättar om du skriver vilket operativsystem du använder, samt vilken webläsare (inklusive versionnummer). --bOİvİe9 februari 2009 kl. 11.35 (CET)[svara]
Vista och IE, nej jag vet inte vernr - jag vet att det inte är värdens bästa - men det är det jag kan -- Innocent bystander9 februari 2009 kl. 11.46 (CET) -- se nu kunde jag signera igen, datorerna var bättre på åttiotalet - de hade inte så mycket egen vilja då.[svara]
ctrl+shift funkar inte (prövade precis), alt+shift ändrar tangentbordslayouten och av någon outgrundlig anledning har svenska vista/xp både engelska och svenska layouten, vilket gör att om man råkar trycka alt+shift nån gång så byter man till engelsk layout. Idiotiskt, egentligen. Om den engelska layouten bara inte inkluderats alls så hade inte problemet funnits, och varför skulle den inkluderas egentligen? »нотвыст(d.|b.)9 februari 2009 kl. 11.49 (CET)[svara]
Kontrollpanelen->Nationella inställningar->Tangentbord->Byt tangentbord, markera engelska och klicka ta bort, så har du tagit bort snabbytet mellan engelskt och svenskt tangentbord. När vi ändå är på tangentbordslayouter kan jag rekommendera sydsamisk (SM) layout som är identisk med den svenska, men med AltGr+ö ger ø, AltGr+ä ger æ, AltGr+Shift+ä ger Æ, osv. Med andra ord så kan man befinna sig i Norge och Danmark utan större bekymmer. // Castrup14 februari 2009 kl. 23.39 (CET)[svara]
Jag har några gånger varit med om att datorer (fast det har nog främst varit Macar) till synes utan anledning gått över från svensk till amerikansk-engelsk tangentbordsinställning, varvid naturligtvis å, ä och ö försvinner, men även vissa andra tecken byter plats. Kan det vara detta som hänt Dig? /FredrikT9 februari 2009 kl. 11.49 (CET)[svara]
Ser ut som Notwist lösning funkar - varför skulle jag vilja byta till engelskt tangentbord när jag har mina svenska tecken permanent inmålade på tangentbordet - annat vore om jag skaffade ett ryskt tangentbord med latinska bokstäver samtidigt... /Innocent bystander9 februari 2009 kl. 11.53 (CET)[svara]
Ibland brukar det bli CAPS LOCK hos mig utan att jag tryckt in knappen. Även andra konstiga saker händer i samband med detta, bland annat fungerar den vänstra knappen på musen som den högra, och länkar på webben öppnas i nya flikar eller fönster istället för i ett och samma. Då brukar ctrl+shift fungera för att fixa det. Vet inte om detta är ett vanligt problem. Kanske är det bara jag som har okunskap i hur det funkar. [sopʰoklɛ̂ːs]9 februari 2009 kl. 11.56 (CET)[svara]
På mitt engelska Vista är det ctrl+shift som ändrar layout, trodde det var samma på svenska men jag måste minnas fel. För övrigt tror jag (hur mycket nu det kan vara värt..) att ni som inte har intresse av den engelska layouten kan ta bort den i kontrollpanelen under språkinställningarna. Njaelkies Lea (d) 9 februari 2009 kl. 12.16 (CET)[svara]
De eländiga datorerna ändras titt som tätt, stup i decenniet... Annat var det när jag var ung, då var det minsann emacs med minibuffer i teco och inget annat som gällde (när man hade tillgång till time sharing, och inte skickade hålkortsbuntar två gånger dagligen till QZ för batchkörningar, förstås). Enkla, behändiga regler: ESC och inget annat för att avsluta strängar, samt som prefix för att "verka på helt ord" (t. ex. ESC DEL för att ta bort föregående ord i stället för bara föregående tecken), o. s. v.. Jag minns väl min chock första gången jag på en nyare dator skulle deleta hela det föregående s-uttrycket (ung. "parentesbalanserade uttrycket"), genom att använda det vanliga S-uttryckskombinationsprefixet C-M- (kontroll-meta-) som alltid fungerat för just det ändamålet. Tänk er själva: där sitter jag alltså helt fredligt och trycker in mitt kontroll-alt-delete för att ta bort ett balanserat parentesuttryck... FY FÖR NYMODIGHETER! Jörgen B9 februari 2009 kl. 18.41 (CET)[svara]
Moderniserade ett forskningslab en gång - den modernaste datorn när jag kom dit var från 1975 - stor som en garderob, minst två meter hög. Den äldre datorn var två garderober exkl styrsystem. Trasiga för jämnan... /Innocent bystander9 februari 2009 kl. 19.28 (CET)[svara]
[Redigeringskonflikt] I riktigt gammal tid var det båda... Vår emeriterade kollega Göran Björck var ned på ett hörn på 50-talet, när Sverige (enligt Göran) var världsledande ett tag med maskinerna Bark och Besk. Han har berättat hur varje minnesbit på en av dem bestod av ett elektronrör som med korta mellanrum riktades mot ett ställe på en platta och åstadkom att detta laddades. Såvitt jag fattar, avsöktes regelbundet positionerna, och om en var laddad, så aktiverades röret igen. Nå, problemet var nu, enligt Göran, att man när man programmerade (vilket nog idag snarast motsvarar assemblerprogrammering), så måste man tänka på att inte använda angränsande minnesenheter för tätt på varandra, för då kunde laddningen från den ena positionen spilla över till den andra med resultatet att man fick en 1:a där man borde ha haft en 0:a.
När det händer mig så är det oftas att dagens frukost/lunch/middag/mellanmål trillat under en tangentm vanligtvis CTRL. Lite städning så fungerar tangentbordet igen. Skaka upp och ner, dammsuga och gnugga med lite rödsprit. NERIUM9 februari 2009 kl. 21.14 (CET)[svara]
På Knuff.se finns till höger på huvudsidan en ruta med rubriken "En personlig knuff". Jag har tagit en skärmdump av sidan, och beskärt skärmdumpen så att enbart den rutan är med. Uppnår rutan verkshöjd? Det vill säga, får jag eller får jag inte publicera min beskärda skärmdump? Rutan ifråga innehåller inte särskilt mycket mer än rubriken med röd bakgrund samt en lista med några länkar. Calandrella31 januari 2009 kl. 22.59 (CET)[svara]
hur tar jag reda på henes ålder?
.....
philip160000@hotmail.com
Om det är en vuxen sköldpadda, vilket jag antar att det är, så verkar det svårt. Vissa sköldpaddor har ringar på skalen som påminner om årsringar hos träd, dessa används ibland men det råder oenighet om det är ett bra mått eller inte. Åtminstone för sköldpaddor i fångenskap så fungerar det inte bra. Det bästa förslaget jag kan komma på är att visa upp den för en expert och be denna gissa åldern, men även experter tycks ha problem att åldersbestämma dem. Vet du inte vem som ägde sköldpaddan före dig? Njaelkies Lea (d) 16 februari 2009 kl. 12.17 (CET)[svara]
Denna redigering fick mig att fundera på hur det egentligen är med de/dem, så vitt jag förstått så handlar det om att det är antingen subjekt eller objekt man talar om. Om vi tar som exempel den meningen som finns med i diffen:
Bland dem som därmed tackat nej till Bundesverdienstkreuz hör förbundskanslern Helmut Schmidt som tidigare senator i Hamburg.
Jag tycker det blir konstigt med "dem" (som det rättades till) här, om man till exempel skulle ta bort första ordet "bland" så skulle ju meningen börja med "Dem som därmed tackat nej" och det måste väl vara fel? Detta är ju något pinsamt eftersom jag faktiskt studerar svenska men jag känner att jag måste få detta utrett en gång för alla. Den andra delen i meningen som jag fetstilat är väl rimligtvis objektet, alltså det som skulle kunna bytas ut mot "dem" (även om det nu då bara handlar om en person). Tack. »нотвыст(d.|b.)14 februari 2009 kl. 22.13 (CET)[svara]
Detta är ett klassiskt problem (som bland andra Erik Wellander ägnat mycket tid åt) och båda varianterna anses numer korrekta. För att slippa problemet kan man ändra till: "En som tackat... är..." eller "En av de som...". -- Rex Sueciæ14 februari 2009 kl. 23.47 (CET)[svara]
Till att börja med var meningen fel även efter redigeringen; det skall vara "Till dem som... hör..." – man hör till något, inte bland något. Sedan finns det ett enkelt sätt för den som känner sig osäker att "lyssna in" om pronomenet är subjekt eller objekt: byt helt enkelt ut de/dem mot vi/oss; de flestas språköra har av någon anledning lättare att höra distinktionen i första person än i tredje. Sedan är det så som Rex Sueciæ skriver att "de som" brukar godtas även som objekt utifrån tanken att det är en stelnad form, tveksamt i mina ögon, mindre tydligt och absolut inte lika stilistiskt snyggt, men formellt godkänt alltså. /dcastor15 februari 2009 kl. 00.12 (CET)[svara]
Visst är det så "till dem ... hör" eller "bland dem ... (åter)finns/är". Jag ändrade nu i texten igen. Ingen stor sak. Ändra tillbaka om du tycker, ;) -- Rex Sueciæ15 februari 2009 kl. 00.25 (CET)[svara]
Klart att det skall stå dem. Det är Helmut Schmidt som är subjekt i meningen. Det är kanske enklare att förstå om man vänder meningen till en rakare ordföljd: "Schmidt är en av dem som tackat nej..." Det är förstås fel att skriva "En av de som...". E.G.17 februari 2009 kl. 06.40 (CET)[svara]
Jag skapade igår artikeln om Apohele-asteroiderna - en grupp av asteroier som aldrig färdas längre ut i solsystemet än till den inre kanten av jordens omloppsbana.
Begreppet verkade väl verifierat när jag sökte runt på Google. Men när jag samlade material till en artikel om en speciell Apohele-asteroid: 163693 Atira började jag bli mer osäker.
Är begreppet Apohele-asteroid spritt av Wikipedia? När jag läste artiklar om Atira visade sig nämligen att alla astronomer hellre väljer begreppet "Inner Earth Object". De flesta artiklarna om Apohele verkar vara mer eller mindre inspirerade av Enwp.
Nej, jordnära objekt är en:Near-Earth Object. Efter lite research kan jag konstatera att Wikipedia i alla fall inte var först med Apohele. Det omnämns i denna artikel från 2002 som ett "proposed name" av Tholen D. J. and Whiteley R. J. (1998). I samma sökning finns ett fåtal andra omnämnanden i vetenskapliga artiklar. Med tanke på att det känns lite fånigt med "innanför jorden"-objekt eller vad man nu annars ska kalla dem tycker jag att det verkar vara ett vettigt uppslagsord. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 18.17 (CET)[svara]
Nej, wikipedia var inte först, men det verkar vara vi som spridit begreppet. Den här länken vore intressant om man kunde se vart den leder - jag kom inte igenom med bibliotekets inloggning. Och, ja - innanför jorden objekt/asteroid låter bara löjligt. /LavallenD(fd Innocent bystander)17 februari 2009 kl. 18.40 (CET)[svara]
Hade namnet föreslagits efter upptäckten hade kategorin sannolikt hetat Atira-asteroider, men ensidigt införa den beteckningen går nog inte - då hittar vi på själva... /LavallenU(fd Ib)17 februari 2009 kl. 18.48 (CET)[svara]
Jag skulle inte vara så väldigt bekymrad om vi har bidragit till dess spridning, vi hittade i alla fall inte på det. Jag kommer åt artikeln men den säger inte mycket, den enda meningen som berör namnet säger "We still have only poor estimates of how many of these Aten-type or apohele asteroids there might be." Kan maila artikeln till dig, tror jag har din adress fortfarande. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 18.57 (CET)[svara]
Någon som vet om det finns någon bokhandel (fysisk eller internetbaserad) som fortfarande säljer den? Den finns ju på diverse antikvariat, men någon annanstans hittar jag den inte. /NatoX20 januari 2009 kl. 16.32 (CET)[svara]
Minns jag rätt, gjordes den svenska översättningen från den engelska; till skillnad från många andra som översattes direkt från kinesiska. Därför är kanske ändå den engelska utgåvan att föredra.
Boken kom som jag minns det i tre upplagor; den första med förord av Kinas president Liu Shaoqi, Maos gamla vapenbroder, som dock avpolleterades i kulturrevolutionen; den andra med förord av medkulturrevolutionären Lin Biao, Maos något yngre vapenbroder, som dock omkom när planet han flydde mot Sovjetunionen i efter ett misslyckat försök till statskupp störtade (om man får tro de officiella uppgifterna); den tredje upplagan utan signerat förord. Det är den andra upplagan, med förord av Lin Biao (där kanske stavat Lin Piao), som blev den mest spridda (och är den som översattes från engelska till svenska). Jörgen B21 januari 2009 kl. 00.21 (CET)[svara]
Vår artikel Maos lilla röda stämmer i huvudsak med min minnesbild; men det har tydligen kommit betydligt fler svenska upplagor, den senaste år 1994. Det borde alltså finnas ett ISBN-nummer... Jörgen B21 januari 2009 kl. 00.35 (CET)[svara]
Hej!
Jag fann inget uppslagsord (eller annan info) om "CD-brännare" eller "DVD-brännare". Så om det möjligen finns någon som vill skriva om dessa begrepp skulle Sv Wikipedia bli ännu bättre!
Ska man använda punkt eller kolon som skiljetecken mellan timmar och minuter respektive minuter och sekunder i svenskan? Mellan timmar och minuter känns det som om man ska använda punkt (exempelvis "klockan 20.57"), men hur är det med minuter? I engelskan använder man, om jag förstått det rätt, kolon i båda fallen. Digitala ur, mobiltelefoner, datorer etc, använder kolon, men det kanske är för att de är anpassade efter engelska skrivsätt. Lite förvirrande ... -- Lapplänning13 januari 2009 kl. 20.57 (CET)[svara]
Enligt TT-språket använder man punkt för att skilja timmar, minuter, sekunder men man använder komma för att markera bråkdelar. Man skriver alltså 3.03.36,52 (tre timmar, tre minuter, 36 sekunder, och 52 bråkdelar). Man skriver alltså också 18.30 (inte 18:30) men 1,5 timmar. TT:s språkråd är utmärkta för den som söker svar på sådana här frågor [29]--MvhAnkara13 januari 2009 kl. 21.04 (CET)[svara]
Tack så mycket och särskilt för länken! Nu behöver jag aldrig mer leva i osäkerhet när det gäller skrivsättsfunderingar; inte under någon längre tid iaf :) -- Lapplänning13 januari 2009 kl. 21.13 (CET)[svara]
Det finns en ISO-standard ISO 8601:2004 Data elements and interchange formats -- Information interchange -- Representation of dates and times. Den rekommenderar ett begränsat antal skrivsätt för datum och tid, som det är bra om man håller sig till. Mvh / Mkh14 januari 2009 kl. 01.51 (CET)[svara]
Observera att svenskan är ganska säregen med detta klockslagsformat. De flesta (anglosfäriska) länderna använder kolon. Det har jag åtminstone fått för mig... Calandrella14 januari 2009 kl. 17.25 (CET)[svara]
Enligt iso-standarden ska man använda kolon eller skriva ihop. Några tillåtna skrivsätt: 23:59:00, 23:59, 235900, 2359. TT-språket följer alltså inte iso-standarden. Att punkt inte är tillåten i standarden beror kanske på att punkt används som decimalavskiljare i många länder/språk. --BoiVie 19 februari 2009 kl. 19.37 (CET)[svara]
Är en stor fan av serien M*A*S*H.
CO Sherman Potter har som hobby att måla tavlor och han målar av hela gänget, både tillsammans och en och en.
Jag skulle så gärna vilja köpa dessa tavlor, eller åtminstone en av dem.
Har frågat FoxHome men de har ingen rekvisita kvar från serien.
Var i all världen kan jag få tag på dessa tavlor???
Nu är visserligen Wikipedia ingen affär och vi gör ingen reklam, men några tips kanske jag ändå kan ge: sådana originaltavlor är sällan billiga men kanske kan köpas via auktionssajter på nätet eller på M*A*S*H-konferenser. Om du är medlem i någon fanclub kanske det går att annonsera där. Annars skulle jag nog satsa på någon stor affisch-tillverkare eller -återförsäljare som kan ha kopior. Lycka till.//Hannibal22 februari 2009 kl. 10.33 (CET)[svara]
Jag undrar, vad är ett normal a i dagens läge, tidigare var det väl 440 svängningar har för mig, stämmer det? är det lika idag eller har det blivit ändrat? Hoppas det är någon som kan svara på detta. Väntar Högaktningsfullt på svar Thord Näslund Timrå.
Om man googlar på det hittar man bland annat denna sida där man kan läsa "Ett A är 440 svängningar eller hertz per sekund. Om man fördubblar eller halverar antalet hertz per sekund får man samma ton fast en oktav högre upp eller lägre ner. 220 och 880 hertz per sekund är alltså också ett A." så ja, du verkar ha rätt, 440 hz verkar vara ett "normal-a" »нотвыст(d.|b.)22 februari 2009 kl. 10.59 (CET)[svara]
Ett "normal-A" är fortfarande 440 Hz. Däremot är det vanligt idag att man avviker från normal-A och använder en högre stämton, framför allt i symfoniorkestrar. Stämtonen är då vanligen 442 eller 443 Hz (Se: A (ton) och Korton). Detta förutsätter i många fall att instrumenten är byggda för en högre stämton. När man idag framför äldre musik på tidstrogna eller gamla instrument använder man ett äldre normal-A som motsvarar dagens ton ass. -- Rex Sueciæ22 februari 2009 kl. 12.14 (CET)[svara]
I spelfilmer kan man ibland se mordscener där någon elektrisk apparat slängs ned i ett badkar varvid det badande offret dör av elchock. Men detta kan väl knappast överensstämma med verkligheten? Strömmen tar väl kortaste vägen inne i apparaten?
Om man istället för ner en elektrod i varje ända av badkaret och lite badsalt i vattnet, skulle då strömmen (230V) gå genom vattnet som Faradays bur eller genom en kropp i vattnet? --Elav W23 februari 2009 kl. 22.23 (CET)[svara]
Den totala strömmen kan bli ganska stor. Särskilt när badkaret är jordat blir det sannolikt att det går en del genom bålen och hjärtat, och några tiotals milliampère är dödlig. Jag har för mig att det hänt olyckor med telefonapparater i badet. /Pieter Kuiper23 februari 2009 kl. 22.38 (CET)[svara]
Elektrisk spänning (mäts i volt), och det är strömmen (mäts i Ampere) som du skall vara rädd för. Den kortaste vägen (minst motstånd) är förmodligen inte i apparaten utan mellan fasen och jorden (den elektriska) och det kan vara genom kroppen. Så en 50mA brukar väl räknas som dödligt? Ghostrider ♠ 23 februari 2009 kl. 23.04 (CET)[svara]
Vattnet leder inte ström så bra och om apparaten inte är jordad kan bästa vägen till jord bli genom kroppen. I princip ska ojordad utrustning vara så isolerade att det är ofarligt, men jag vet inte om de är isolerade mot vatten. Jordfelsbrytare är bra såsom det står i MythBusters artikeln nämnd ovan. --BIL24 februari 2009 kl. 14.20 (CET)[svara]
Jag rekommenderar verkligen inte att testa ;-) När man talar om ojordad utrustning (hyggligt modern sådan) så menar man ofta sådan som är dubbelisolerad - symboliseras av en kvadrat med en mindre kvardat i. Kraven för denna typ av utrustning är IP2X vilket innebär att det endast är krav på att du inte ska kunna stoppa in fingrarna i den. Det finns inga krav på att den ska vara vattentät. Läs mer om kapslingsklassning här //FredrikLähnn (Feffe)24 februari 2009 kl. 18.25 (CET)[svara]
Som jag fattat det är tvåkronor fortfarande giltigt betalningsmedel. Hur är det med myntautomater och liknande. Är de byggda för att ta emot tvåkronor, i de (förmodligen unika) fall de skulle användas? Speciellt såna där myntautomater som finns i matbutiker numera, där de väl knappt har nån manuell hantering längre? Jag inser att förmodligen ingen vet nåt svar på den här frågan, men min nyfikenhet är enorm. Det är ju inte som att man lär få tillfälle att testa... /Grillo24 februari 2009 kl. 04.37 (CET)[svara]
Den äldre, större 50-öringen drogs ju in som officiellt betalningsmedel för några år sedan. Man passade inte möjligen på att även avskaffa 2-kronan då också? Det vore på sitt sätt konstigt om den fortfarande vore giltig med tanke på att det inte präglats några nya mynt i denna valör sedan (om jag minns rätt) 1972 - samma år man tog bort 1- och 2-öringarna samt de stora 25-öringarna. /FredrikT24 februari 2009 kl. 11.32 (CET)[svara]
Enligt Riksbanken är tvåkronorsmynten samt "minnes- och jubileumsmynt präglade sedan 1897" giltiga betalningsmedel liksom alla gamla 1, 5 och 10- kronorsmynt [30] .--Ankara24 februari 2009 kl. 11.41 (CET)[svara]
I praktiken tar nog inte butiker emot tvåkronor, och definitivt inte automater. De är nog giltiga betalningsmedel bara för att förbudet mot nedsmältning ska gälla. De innehåller silver och har metallvärde på grovt räknat 10 kronor (mer för äldre än 1940-talet). Åtskilliga exemplar är nog nedsmälta utomlands. Mynthandlare säljer slitna svenska silvermynt i 1 kg-påsar till drygt metallvärdet. --BIL24 februari 2009 kl. 14.12 (CET)[svara]
Som en kommentar till diskussionen kan jag berätta att man inom kontanthanteringsbranschen har mer eller mindre full koll på problemmyntpar. Detta innebär exempelvis att någon skum afrikansk valuta har ett mynt, som om det stoppas i en viss myntmaskin, kanske går igenom som 1 EUR. Detta får inte hända, och därför har jag mycket svårt att tänka mig att olika (moderna) myntautomater skulle acceptera tvåkronan. Detta dels för att den kanske skulle kunna passera en automat som en annan valör, och dels för att det finns så få tvåkronor. //Mippzon24 februari 2009 kl. 14.22 (CET)[svara]
Stämmer det att det är problem med turkiska mynt, eftersom att 1 lira i princip är en kopia av 1 euro fast med ungefär halva värdet. Klarar maskinerna av så lika mynt?--Ankara24 februari 2009 kl. 14.26 (CET)[svara]
Jag vet inte så mycket om specifika myntpar, men man undersöker generellt sådant hela tiden. Hittar man ett sådant par, gäller det att skilja dem från varandra, genom att ställa in maskinerna än mer noggrant. Vilket blir möjligt i takt med att tekniken går framåt. //Mippzon24 februari 2009 kl. 14.31 (CET)[svara]
På tal om det, får man egentligen vägra att ta emot giltig valuta som betalning i Sverige? Om vi bortser från att busschauffören inte kan förväntas växla en Gustav Vasa. —CÆSAR24 februari 2009 kl. 14.27 (CET)[svara]
Giltig valuta som i jubileumsmynt (men de har kanske alltid samma form som det vanliga myntet med samma valör, så de iaf funkar i automater?) eller som i för höga valörer? Hur är det med tiotusenlappen? Och varför avskaffades egentligen den gamla femtioöringen som giltigt betalningsmedel. Minns att jag förlorade flera kronor för att jag glömde växla in dem i tid :D /Grillo24 februari 2009 kl. 14.42 (CET)[svara]
Grillo: All giltig valuta per Riksbanken. Just tvåkronorsmyntet är ju ett sådant exempel. Jag har aldrig hört talas om någon som har försökt att använda ett sådant till att betala med, men om någon försökte så skulle försäljaren antagligen vägra ta emot myntet. Det förringar värdet hos myntet, vilket gör det värdelöst som betalmedel, det vill säga inte värt två kronor. —CÆSAR24 februari 2009 kl. 15.35 (CET)[svara]
Varför tror du att en försäljare skulle vägra att ta emot det? Är det någon här som testat att betala med en gammal tvåkrona eller med ett jubileumsmynt av nåt slag? /Grillo24 februari 2009 kl. 19.51 (CET)[svara]
När man köper en DVD, varför skall man straffas genom att det tar en sådan lång tid innan man kan börja titta på filmen? Oftast så kommer det flera minuters film om att det är olagligt att ladda ner och sprida filmerna, sedan kommer texten om att det är förbjudet att visa dem på diverse platser, som oljeriggar etc. och oftast så går det inte att spola fram eller hoppa över, borde vara en del som tröttnar och laddar hem istället? GhostRider ♠ 31 januari 2009 kl. 18.31 (CET)[svara]
Den frågan borde nog hellre ställas till de som tillverkar DVD:n. De tycker förmodligen informationen är viktig och ser det nog inte som ett straff. //StefanB31 januari 2009 kl. 18.35 (CET)[svara]
Jag tycker det är bra att allmänheten påminns om att digitalt material kan vara upphovsrättsskyddat trots att det är så lätt att kopiera det! Människor i allmänhet är ju lite bortskämda med det faktum att de flesta lagar faktiskt är lite svåra att bryta mot (mord, misshandel, stöld och liknande liksom "tar emot"), så de har svårt att förstå hur det kan vara olagligt att använda Ctrl+C, Ctrl+V ibland. Men om filmer av den här typen har motsatt effekt, är det givetvis inte bra. Dock har jag aldrig stött på en "It's a crime"-film som inte gått att spola förbi (i Windows Media Center). --Andreas Rejbrand31 januari 2009 kl. 19.54 (CET)[svara]
En klar fördel för VHS... Och dessa varningstexter är väl en sak, men när man dessutom lägger in reklamfilm, då har det gått för långt.
Jag håller med Elinnea (i själva sakfrågan tycker jag inte att reklamen är bra; de har antagligen med den för att filmindustrin verkligen tar till nästan vilka metoder som helst för att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse). Calandrella31 januari 2009 kl. 22.22 (CET)[svara]
Jo, det finns absolut en fördel: VHS:en startar direkt när man sätter i bandet, medan det ofta krävs en del knapptryckningar för att starta en DVD. Min tvåårige son kan alltså starta VHS:en, men inte DVD:n. Jag var bara tvungen att svara, trots att krafter verkar för att inte diskutera detta här. MVH, Birdie Nam Nam26 februari 2009 kl. 13.57 (CET)[svara]
På ICA kan man antingen betala varorna kontant, med bankkort eller med ICA-kort. Om kassören är osäker på om kunden vill betala kontant eller med ICA-kortet, tycker man att hon borde ställa frågan "Vill du betala med kortet?", men i stället ställer hon den ytterst kryptiska frågan "Vill du ta det på summan?". Ta vad?? På vilken summa?? "på" en summa?? Om jag skulle gå in i en ICA-butik och få den frågan utan att i förväg veta vad hon menar, skulle jag inte begripa något alls. Vad är etymologin till detta uttryck, och, framförallt, motiveringen till att de frivilligt riskerar att förvirra kunderna? --Andreas Rejbrand8 februari 2009 kl. 13.48 (CET)[svara]
Lämnar du fram kortet utgår h*n ifrån att du ska betala med kortet. Då frågas det om du vill betala exakta beloppet eller om du vill att h*n ska dra kortet på nåt annat belopp. Exempelvis finns det folk som vill dra det på närmsta hundralapp, för att få växel med sig, eller dra det på en eller ett par hundralappar över för att få med sig kontanter. Numera går det ju även i många butiker att ta ut pengar utan att handla, och jag har många gånger använt sånt som bankomat. /Grillo8 februari 2009 kl. 13.51 (CET)[svara]
Jo, visst är det som Grillo säger. Så "summan" refererar till summan på kvittot, och "ta på" handlar om hur mycket man vill belasta sitt konto. Om summan är t ex 127 kr, så brukar jag säga "ta det på 327 kr", så får jag två hundralappar tillbaka. -- BoıvİE8 februari 2009 kl. 14.28 (CET)[svara]
Efter att ha läst Boivies svar många gånger i rad tror jag att jag nu förstår vad som avses med uttrycket. "det" är alltså kortet, eller "bankkontot". Det handlar alltså om att "ta ut pengar från banken", och så frågar de om man vill ta ut ("ta" kortet på ett visst belopp) exakt det belopp som varorna går på och betala med detta (eller om man vill ha ut ännu mer och få med sig kontanter hem). En översättning till begripligt språk vore alltså "Vill du ta ut exakt så mycket pengar från kontot som behövs för att betala varorna, eller vill du ta ut ännu mer pengar?". Men trots att jag nu uttalat "ta det på summan" säkert hundra gånger i huvudet, har jag fortfarande väldigt svårt att tolka orden. Min hjärna är verkligen inte kompatibel med det här uttrycket. Jag hade nog inte på lång tid kommit på Boivies förklaring själv... --Andreas Rejbrand8 februari 2009 kl. 14.59 (CET)[svara]
Jag tror att "det" i det här fallet syftar på "debiteringen av kortet". Det låter ganska logiskt (tycker jag) om man ersätter och får "Vill du ta debiteringen av kortet på summan?". Själv brukar jag göra som Boivie, fast med modifieringen att jag ber kassörskan att "lägga på" en viss summa, t.ex. 200 kr, för att slippa räkna själv och få 200 kr i näven :) »нотвыст(d.|b.)9 februari 2009 kl. 00.08 (CET)[svara]
Jag ser på din användarsida att du flyttat från Stockholm till Linköping. Uttrycket "ta det på summan" (och liknande) är, enligt min erfarenhet, typiskt lokala uttryck som förekommer i mindre städer, men inte i Stockholm. Jag blev själv konfunderad över detta då jag flyttade från Stockholm till en mindre stad. Skulle gissa att uttrycket beror på lägre tillgång till banker och uttagsautomater; i (centrala) Stockholm finns bankomater överallt så det finns inget behov av att ta ut pengar i matbutiken. I mindre städer kan det däremot vara ont om banker och bankomater så därför har det uppstått ett behov av att ta ut pengar när man handlar. Koios16 februari 2009 kl. 12.09 (CET)[svara]
Såg en hel Standup-föreställning igår där uttryck av denna karaktär behandlades på ett mycket underhållande sätt. Det är märkligt hur vissa helt vansinniga uttryck utvecklas. Hur kan två flygplan som kommer för nära varandra beskrivas som en "nära miss" när det snarare handlar om en "nära krasch". /Innocent bystander8 februari 2009 kl. 14.27 (CET)[svara]
Nej, jag tror inte alls på Koios fundering. Att man tar ut lite extra pengar handlar nog oftast inte om att det inte finns automater att tillgå; det är faktiskt ofta närmre till närmaste automat i mindre städer helt enkelt för att alla avstånd är mindre. Att ta ut pengar i samband med köp har snarare med effektivisering att göra eller med säkerhet. Det finns en hel del, inte minst äldre, som inte känner sig bekväma med att hantera pengar ute på gatan. Jag har svårt att tro att den oron skulle vara mindre i storstaden. /Dcastor26 februari 2009 kl. 14.47 (CET)[svara]
Att ta ut pengar i affären är dessutom varmt och skönt vintertid, till skillnad från blåsiga bankomatköer. I Stockholm finns det ju dessutom dygnet runt-öppna 7-Eleven, så åtminstone i innerstaden slipper man besöka bankomaterna som inte fungerar/någon har kräkts på/endast innehåller 500-lappar... CalleC27 februari 2009 kl. 13.08 (CET)[svara]
"Treat" kan översättas på många sätt men några förslag enligt tyda.se är "upplevelse", "nöje", "gåva" där det i detta fallet förmodligen är närmast "upplevelse" i en positiv bemärkelse. Kort och gott så betyder det något i stil med "Då kommer du att få uppleva något [bra]" eller något i den stilen. Det är nog inte helt enkelt att översätta på ett bra sätt. »нотвыст(d.|b.)20 februari 2009 kl. 01.46 (CET)[svara]
Det betyder bokstavligen att "du kan förvänta dig något stort (en upplevelse)", men det används också ofta sarkastiskt om en negativ överraskning. Jag skulle kanske säga "då har du något att se fram emot" på svenska. —CÆSAR20 februari 2009 kl. 14.08 (CET)[svara]
Skulle någon som är duktig på kameror kunna ta en titt på Mall:Infobox kamera + dokumentation som jag skapade lite hastigt. Lens mount, frame-rate och dimensions är väl de termer som kändes mest luddiga även om jag förstår innebörden. Jag översatte orden till linsfattning, frames per second (efter iw-länkar) och dimensioner. "Hot shoe" var en annan term som jag hittade i dokumentationen som någon gärna får översätta om det finns en bra svensk motsvarighet./Natox24 februari 2009 kl. 22.03 (CET)[svara]
När jag sätter på min dator kommer det upp ett meddelande att det inte går att starta windows eftersom följande fil är saknas eller är trasig: <windows-rot>\system32\ntoskrnl.exe.
Det står sedan att jag ska installera en kopia av filen.
Var får jag tag på en kopia av filen och hur installerar jag den? Vänliga Hälsningar PK
Jag uppmanades ställa den här frågan här, och kanske det finns någon som kan och vill svara. Jag skulle vilja veta hur många kvinnor som valdes in i de kungliga akademierna i Sverige före 1900, särskilt under 1700-talet; vilka de var, och hur många de var. Det är svårt att få tag på information om. Wikipedia har en del exempel, och även en lista över ledamöterna i musikaliska akdemien, som jag har studerat, men den listan kanske inte är fullständig, och någon lista över konstakademien finns inte. Det skulle var aintressant att veta vem den första var; kanske var Ulla Adlerfelt först i konstak.? Det står ite vilket år hon invaldes. Kanske någon här vill och kan svara? Jag tackar redan på förhand alla som postar ett svar! --85.226.42.12924 februari 2009 kl. 18.33 (CET)[svara]
Det borde fritt översatt här betyda något i stil med taggigahuset (eller spikhuset), vilket refererar till fasaden form. --Ankara4 mars 2009 kl. 13.44 (CET)[svara]
Motioner år ju förslag till en styrelse. Om det då finns en förslagslåda och där sammlas medlemmarnas förslag som gås igenom av styrelsen. Vid årsmötet tas inte förslagen upp av den anledningen att det inte är skrivet någon motion.
Detta skulle då betyda att man lämnar förslag i lådan samtidigt som man måste skriva en motion. Det blir ju onödigt omständligt.
Vad gäller? Tacksam för svar.
Hälsningar
Eive Johansson
Motion är ju ett förslag som läggs fram för årsmötet, det är inte riktat till styrelsen utan behandlas av medlemmarna på årsmötet. Allt sådant finns fastlagt i föreningens stadga. Så ja, vill du att förslaget tas upp på årsmötet (och att årsmötet skall fatta beslut om det) så måste du lämna in förslaget som en motion. Vill du däremot bara diskutera det, finns det sannolikt en punkt som heter "övriga frågor" på årsmötet där du kan ta upp det. Det finns ytterligare en poäng med motioner, de skickas ut tillsammans med kallelsen vilket ger alla stämmoombud möjlighet att läsa igenom motionen och ta ställning.--Ankara5 mars 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Jag undrar varför det innersta skalet i en atom heter K och att man sedan namngett skalen därefter med L,M, osv. Varför börjar man inte med bokstaven A istället?
Den förklaringen jag har hört är helt enkelt för att man inte var helt säker på om K-skalen var innerst och därför tog man en bokstav en bit in i alfabetet för att kunna lägga till inre såväl som yttre. /Natox5 mars 2009 kl. 17.06 (CET)[svara]
Läste att en stor del av kvinnans hjärna släcks ner när dom får orgasm,med detta mennar jag att det blir mindre aktivitet i en del av hjärnan. Som ex rädsla. Händer det samma sak med männens hjärnor?
Hoppas jag lyckats förklara min fråga lite bättre.Ryggraden5 mars 2009 kl. 12.38 (CET)[svara]
Har bara upplevt hur det är att få orgasm som man - så lite svårt att jämföra.
Upplevelsen som man är nog kortare, så jag vet inte om man kan tala om "nedsläckning" i egentlig mening. Det handlar nog mer om "blink" i så fall. Men det ligger nog ofta lite i vad Fredrik säger... /ЛаваллэнLavallen5 mars 2009 kl. 14.46 (CET)[svara]
Källa behövs på Ryggradens ursprungliga påstående. Vad betyder "släcks ner"? Betyder det att kvinnan blir avsvimmad, faller i koma, blir väldigt okoncentrerad eller saknar förmåga att lösa komplexa matematiska tal? Någon sorts specificering för att kunna jämföra med en manlig orgasm. Undersökningar har visat att kvinnans orgasm-fas är längre, men jag är inte säker på exakta tal eller vad det säger om hur mannens hjärna fungerar vid ögonblicket för orgasm. Med vänliga hälsningar, Hannibal5 mars 2009 kl. 15.30 (CET)[svara]
Jag kom direkt att tänka på den franska termen La petite mort (sv: den lilla döden) och kollade genast upp detta på en:La petite mort. Där fanns följande citat att finna angående en nyligen avslutad studie på hjärnaktiveringsmönster:
"To some degree, the present results seem to be in accordance with this notion, because female orgasm is associated with decreased blood flow in the orbitofrontal cortex, a part of the brain that is crucial for behavioural control."
Fakta om konstnären Gösta Werner och om konstnären August Lundberg har i mitt minne tidigare förekommit på Wikipedia. Är detta korrekt? I sånt fall var har denna info tagit vägen?
Den äldsta som nämns i Wikipedia är hustrun till Ingjald Illråde som hette Göthild, och de regerade i så fall på 600-talet, troligen bara i Mälardalen. Det är omöjligt att veta om det var sant att de funnits, för källorna skrevs ner runt 500 år senare, och den äldsta informationen i dem är upppenbara sagor med Oden och så vidare.--BIL8 mars 2009 kl. 21.46 (CET)[svara]
Om det är ett skolarbete så står det i läroboken. Det står också i artiklarna latin, klassisk grekiska och grekiska. Om du med grekiska menar gammalgrekiska (jag antar att skolläxan är inriktad på det och därför kallar gammalgrekiska för grekiska) så är det mest för historisk forskning. Grekiska mer generellt är nationalspråk för Grekland och Cypern och spelar därför mycket stor roll i dessa länder. --BIL6 mars 2009 kl. 23.22 (CET)[svara]
Kan man en del grekisk och latinsk vokabulär blir innebörden uppenbar för många vetenskapliga ord (isotop, isometri, nilpotent, idempotent, isobar osv.). --Andreas Rejbrand8 mars 2009 kl. 13.40 (CET)[svara]
Hej!
Om man reser med privat båt på exv en kryssning, hur fungerar det med passkontroller och tull? Jag tvivlar på att det bara är att åka in till kajen hur som helst. Jag är främst intresserad av att veta vad som gäller i Sydostasien, pga efterforskningar inför en roman. / Antonysson
På svenska tullverkets sida [32] står det i varje fall att personer som kommer med fritidsbåt måste anmäla sig. Man måste i icke EU länder få en stämpel i passet som anger att man släppts in av passpolisen, annars blir polisen inte så glada om de upptäcker det.--BIL8 mars 2009 kl. 21.54 (CET)[svara]
Tack för hjälpen. Det känns som om det är rätt lätt att smita. Jag tänker på hur mycket kontroller det är när man flyger. Oärliga människor är nog smartast om de tar båten. / Antonysson
Det förefaller inte orimligt att respektive tullmyndighet har lite koll på sina vatten, för att upptäcka smugglare och sånt. Hur mycket de kollar vet jag dock inget om. Gällande flyget så handlar en del av kontrollerna om att man inte ska kunna ta med sig något som kan äventyra säkerheten för själva flygningen. -- BOİviE11 mars 2009 kl. 16.31 (CET)[svara]
Vad är den första åtgärd en dator gör när man trycker på startknappen? Gör den något innan den hämtar instruktioner från BIOS? Jag monterade ett minne och när jag sedan skulle starta datorn så blinkar kontrollampan till och fläktarna drar igång ett halvt varv. Jag gissar att jag trotts försiktighet orsakat statisk urladdning, men vet inte om jag nu måste köpa ett nytt moderkort. Klantig 8 mars 2009 kl. 12.51 (CET)
Det första du bör göra är att ta bort den nya RAM-modulen och försöka starta datorn utan den. Det kan ju vara så enkelt att den nya modulen är trasig (eller inte sitter helt rätt). Om det ändå inte går kan du kanske försöka att ta bort moderkortets batteri för några minuter, för att nollställa BIOS-inställningarna. Sätt sedan tillbaka batteriet och försök starta datorn, först utan den nya RAM-modulen och sedan med den (om det går att starta utan den). --Andreas Rejbrand8 mars 2009 kl. 13.35 (CET)[svara]
Om du har otur så har du satt i RAM-minnet snett (inte klickat i det helt, det krävs en del kraft så det är lätt missat) vilket lett till att du bränt moderkortet när du startat datorn. Det har hänt mig en gång, och då var det bara att köpa nytt. En dyr lärdom :( »нотвыст(d.|b.)8 mars 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Tack för tipsen. Idag kontrollerade jag kontakten för moderkortets strömförsörjning, efter tips från en tredje person. Den är placerad jämte minnesmodulerna och den hade lossnat en bit. Nu går datorn! ~Klantig 11 mars 2009 kl. 12.26 (CET)
Hur mycket kostar en Coca-Cola maskin för privat bruk?
Finns det ens tillgängligt för privatpersoner? Du menar en maskin som blandar vatten med "Coca-Cola-pulvret" (jag vet inte riktigt hur Coca-Cola tillverkas) och kolsyrar? Eller menar du bara en automat som fylls med drycken (och på sin höjd kolsyrar den)? --Andreas Rejbrand8 mars 2009 kl. 20.25 (CET)[svara]
Att söka på "Coca Cola maskin" hittar begagnatannonser där det t.ex. kan stå att de kostar i nypris 23.000 och finns begangande för några tusen. Vitsen med dem är att snabbare hälla upp i restauranger mm. Jag rekommenderar nog att du köper Coca-Cola flaskor på vanligt sätt, för maskinen kräver påfyllning, nya kolsyretuber mm. --BIL8 mars 2009 kl. 21.44 (CET)[svara]
Om du tänker dig en maskin i stil med de de har på Burger King och Max så kostar de c:a 70 000 för hela anläggningen. Till maskinen kopplar man 10 eller 20-liters kartonger (bag in box) med "syrup", alltså koncentrerad Coca-Cola (eller Fanta, Sprite osv) denna syrup blandas i förhållandet 1:4 eller 1:5 med vatten som kolsyrats. Kolsyran hämtas från en större (oftast fast tank) eller mindre (lös) gastub med koldioxid. Denna anläggning behöver service på daglig basis av dig som användare och på månadsbasis av tekniker (beroende på hur mkt den används givetivs). Är alltså inte att rekommendera i hemmiljö även om jag själv lockats några gånger... 217.174.65.6110 mars 2009 kl. 11.03 (CET)[svara]
Det finns ju maskiner som man fyller med burkar och som sedan håller dem kylda också. De verkar enligt annonser på blocket kosta mellan 10 000 och 20 000 kr i "modernt" utförande. Men hemma vill man kanske ha något med nostalgilook från 50-talet? CalleC9 mars 2009 kl. 13.47 (CET)[svara]
Man ska tänka på att en sån maskin surrar rätt så mycket. Förmodligen mer än vad man tänker på när man ser en på stan. Vi fick dra ur sladden varje gång vi hade möte på jobbet, för att den överröstade oss själva. /Grillo10 mars 2009 kl. 10.58 (CET)[svara]
Jag vet inte var jag har sett dem, men jag tror att det finns nostalgiska "vardagsrumskylskåp" som man laddar med Coca-Cola-burkar. Kanske med myntinkast för 25-centare? De har möjligen adsorptionskylmaskin utan rörliga delar för att gå tystare, ungefär som minibarer på hotellrum. Läsk på burk är ju, icke att förglömma, godare än läsk på kran. CalleC10 mars 2009 kl. 13.00 (CET)[svara]
Om du bara är ute efter att få cola hemma så kan man köpa cola-essens till en vanlig soda-streamer. / Antonysson
Problemet med essenser till sodastremrar är att de så gott som alltid innehåller sötningsmedel som mer eller mindre förstör smaken. --boıvİe12 mars 2009 kl. 16.47 (CET)[svara]
Och det är inte Coca-Cola, utan någon "generisk" cola, som inte smakar likadant. Själv kan jag bara dricka äkta Coca-Cola, inte Pepsi, Freeway Cola, CubaCola, ICA Cola och allt annat som finns. --Andreas Rejbrand12 mars 2009 kl. 21.38 (CET)[svara]
jag har i min släkt en man som levt under 1600-talet. Var kan jag vända mig för att få reda på var han tjänstgjort, eventuella slag han deltagit i och vilken grad han haft?
På frågan om våren kommit måste medges att det snöat i Göteborg idag. 5-10 cm, allt är vitt. Annars har det mestadels varit barmark i Göteborg denna vinter.--BIL12 mars 2009 kl. 21.36 (CET)[svara]
Jag har med åren blivit rätt bra på att hitta information om författare till böcker, men nu ville jag veta något om sången "Låt inte din skugga falla här" som Ann-Louise Hanson hade en svensktoppshit med 1978. Här duger inte Libris-katalogen och SMDB-katalogen (SLBA/KB) är inte lika detaljrik. Jag fann en uppgift om att låten skrivits av A. Glenmark, B. Glenmark och T. Minor och hade en annan titel som var "Don't darken my doorstep". Inget sådant fanns på Youtube. Jag antog att detta var en amerikansk låt som försvenskats av Glenmarkarna. Detta skrev jag in i artikeln Svensktoppen 1978. Men nu tror jag att Thomas H. Minor är en svensk STIM-medlem född 1943. Kanske är det en svensk låt, som senare har översatts till engelska. Men var hittar jag den informationen? Finns det kataloger på visarkivet eller hos STIM som man kan söka i? Sveriges radios skivarkiv? Under mina sökningar i SMDB kommer det upp ett sidospår: "Nils dacke spelar partyorgel" från 1979. Tydligen finns det en Nils Dacke (musiker) och kanske är partyorgel en generell synonym till hammondorgel? Men vilka källor finns till sådana begrepp? Finns det några bra popmusikuppslagsverk eller är det årgångar av gamla musiktidskrifter som gäller? Finns det artikelregister till sådana tidskrifter, så att man kan hitta alla gamla artiklar om T. Minor eller denne Nils Dacke? --LA213 mars 2009 kl. 21.28 (CET)[svara]
Om man misstänker att en låt har amerikansk bakgrund kan den amerikanska kompositörs- och musikerorganisationen ASCAP:s databas (sökfunktion finns här) vara en bra hjälp (även om jag inte tror att den är komplett). Där finns i detta fall ett antal personer som passar in på namnet "T. Minor" men ingen träff på "Don't darken my doorstep", vilket väl stärker teorin att det kan vara en svensk låt redan i grunden. /FredrikT14 mars 2009 kl. 10.59 (CET)[svara]
PS Partyorganisten Nils Dacke kan ingen som är regelbunden melodikrysslyssnare ha missat. Han var med så sent som i dag.
På slutet av 1980-talet spelades det relativt ofta en låt på Radiosporten som innehöll refrängen "On the other side of the Atlantic". Mina frågor är helt enkelt: Vilken låt är egentligen detta? Vilken artist? --HolyCow14 mars 2009 kl. 09.09 (CET)[svara]
Vår artikel om månen antyder att den förr befann sig närmare jorden än den är idag. NE uttrycker detta ännu tydligare: "Våra tidvatten orsakas till största delen av månen [...] Detta får månbanan att sakta avlägsna sig från jorden, f.n. med ca 3,2 cm per år". Men krävs det inte ett energitillskott för att lyfta en satellit till en högre bana, snarare än en energiförlust som drivandet av tidvattnet borde leda till? Apollofarkosterna behövde det tredje raketsteget för att få energi nog att ta sig från en omloppsbana nära jorden till att nå månen. De bromsade sig inte till månen, de arbetade sig dit. Så hur kan månens bana bli allt vidare med tiden? /Rolf B14 mars 2009 kl. 22.53 (CET)[svara]
Energin kommer från jordens rotation, denna minskar alltså samtidigt som månen "lyfts" högre. När månen roterar runt jorden utövar den som bekant tidvatteneffekter på jorden vilken i viss mån deformerar jorden och skapar utbuktningar på vardera sidan. Men eftersom jorden samtidigt roterar runt sin axel åt samma håll som och snabbare än månens rotation runt jorden befinner sig utbuktningen faktiskt framför månen (som synes i figuren). Utbuktningen gör att gravitationskraften blir något starkare i riktningen framför månen vilket skapar ett vridmoment som accelererar månen samtidigt som jordens rotation saktas ner. Hade jordens axel eller månen roterat åt andra hållet skulle effekten ha blivit den motsatta. Hoppas jag lyckades förklara något så när. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 00.05 (CET)[svara]
Bra! Att månen åstadkommer tidvatten är ju känt. Att tidvattenrörelserna ger förluster är inte konstigare än att luften stjäl fart när vi cyklar eller kör bil, samtidigt som luften själv dras med lite i samma riktning som fordonet. Vi har alltså en lös men dubbelriktad koppling mellan jordens och månens rörelser. Det är som om månen sträcker fram sina händer och håller om jorden mycket löst. Jorden slirar i greppet, men det uppstår tidvatten, jordens rotation bromsas långsamt och månens fart ökar. Detta borde pågå ända tills de når en gemensam rotationshastighet så att månen ser ut att stå stilla över samma del av jorden. Månens långsamt ökande rotationsenergi ger den en alltmer avlägsen bana. Et voilà! Tack för hjälpen. /Rolf B15 mars 2009 kl. 01.56 (CET)[svara]
Ja, om systemet fick fortsätta ostört länge nog så skulle det sluta med att månen hela tiden befinner sig på samma plats på himlen. Men det skulle i praktiken ta så lång tid att haven kommer hinna koka bort (vilka står för den största delen av effekten) och solens liv hinna ta slut långt innan denna punkt skulle kunna nås. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 09.19 (CET)[svara]
Ja, och Pluto-Charon är som du säkert visste ett sådant system. Hur lång tid det tar för en låsning varierar förstås mycket beroende på ursprunglig rotationshastighet, hur stora massorna är i förhållande till varandra, avståndet mellan kropparna och kropparnas styvhet. Månen som påverkas av den betydligt större jorden har ju redan nått denna punkt för länge sedan och visar nu samma sida mot jorden. Jorden har dock långt kvar på grund av dess stora massa jämfört med månen, men dygnet har ändå förlängts avsevärt under jordens historia. Njaelkies Lea (d) 15 mars 2009 kl. 10.42 (CET)[svara]
Animering av jordens och månens ömsesidiga dans finns i tredje bilden hos Tidvatten. Tidvattnets ursprung och effekt är välkänd. Mindre känt är att även den fasta marken rör sig och deformeras. Termen för detta är tidjord, som har en egen artikel på engelska: en:Earth_tide. Mvh / Mkh15 mars 2009 kl. 11.04 (CET)[svara]
Är det korttidsminnet eller långttidsminnet som "försvinner" vid en psykos?
Ovetenskapligt, men av egen erfarenhet, vet jag att det som hände runt psykosen nu bara finns kvar fragmentariskt och delvis förvanskat i minnet. (Tack och lov!) Det som hände innan finns kvar, och nu efteråt har jag inga problem med minnet. -- Lavallen15 mars 2009 kl. 09.33 (CET)[svara]
Känner någon till något om Daniel Westlings släktträd? Han är tydligen född i trakten runt Örebro och son till Olle Westling ocg hustrun Eva, men varifrån kommer hans släkt? //--IP24 februari 2009 kl. 14.23 (CET)[svara]
Problemet med det släktträdet var bara att det inte var källstyrkt. Men jag har utifrån det i historiken på moderns sida kunnat nosa rätt på detta - hans släkt verkar komma från trakterna runt Ockelbo (Jan Eurenius är en duktig släktforskare). Detta förutsatt att vad som var i historiken stämmer.//--IP24 februari 2009 kl. 14.55 (CET)[svara]
Ovanstående fick mig att fundera på vad som gäller för uppsättning av holkar, får man sätta upp såna själv vart man vill, eller måste man ha något godkännande från nån (vilka?). Hemma på sin tomt antar jag att man får göra som man vill (?), och kanske även i skogen (eller då kanske man måste söka markägarens tillstånd?), men jag får väl inte på eget bevåg klättra upp och sätta upp en holk i ett träd på "min gata i stan" eller i Rålis eller nåt? / Elinnea15 mars 2009 kl. 14.14 (CET)[svara]
Det brukar inte vara populärt att plugga in stålspikar i vad som är tänkt som timmer - men mervärdet av en holk gör kanske att jag faktiskt aldrig hört någon klaga. Lavallen15 mars 2009 kl. 14.19 (CET)[svara]
Och man behöver ju inte spika fast den heller. Intressant fråga faktiskt! det skulle vara skoj att sätta upp fågelholkar och se reaktionerna. Ghostrider ♠ 15 mars 2009 kl. 14.24 (CET)[svara]
Mmm, man kanske skulle ta och sätta upp en massa fågelholkar här och var på stan... Undrar nån vad man håller på med så kan man ju alltid säga att man är från Konstfack, så framstår det hela som rätt harmlöst, jämfört med deras tidigare projekt. / Elinnea17 mars 2009 kl. 20.22 (CET)[svara]
Det behövs inget bygglov eller något sådant för fågelholkar men det kan vara brottsligt att spika upp de i andras tråd (åverkan). Att sätta upp fågelholkar på stan är dock en gammal idé som genomförts flera gånger. Se t.ex. http://holk.fonky.org/ för bilder från akayism-projektet som gick ut på att sätta upp fågelholkar med innovativt utseende i Stockholms centrala delar.
Komprimering av luft (9) för förbränningskammaren (4) som skapar kraft både för framdrivandet av fordonet genom utblåset (5) och för drivandet av de turbiner (7) som ger kraft till komprimeringen (9).
Skulle flygplan kunna flyga utan sina blad i jet/turbinmotorn? Är det motorn eller bladen som skapar den framåtriktade rörelsen?—osignerat inlägg av 83.250.34.44 (diskussion • bidrag) 17 mars 2009 kl. 08.13
Bladen komprimerar luften åt motorn, men det är själva förbränningen av bränslet (i den komprimerade luften) som skapar den framåtriktade kraften. Huruvida luftkomprimering är nödvändig för funktionen, eller bara prestandaförbättrande vet jag dock inte. Det kanske står i artikeln Jetmotor? --BoİviE17 mars 2009 kl. 08.22 (CET)[svara]
Efter att ha läst lite i artikeln, och i den engelska artikeln en:Jet engine, har jag fått intrycket att komprimerad luft är nödvändig för jetmotorns funktion. Men i de första jetmotorerna så användes externa kraftkällor för att komprimera luften. Så man kan förmodligen säga att jetmotorn behöver tryckluft och bränsle för att fungera. --boİVİe 17 mars 2009 kl. 08.50 (CET)[svara]
Ramjetmotorn har inte några blad eller andra rörliga delar. Den fungerar dock bara när den har god fart framåt så att ny luft pressas in av fartvinden. I alla jetmotorer måste man på något sätt se till att jetstrålen inte blåser ut genom det man tänkt sig skulle vara luftintaget. Det är övertryck i motorn, och alla öppningar blir möjliga flyktvägar för trycket om man inte gör något åt det, exempelvis arrangerar turbinblad före och efter som tvingar gaserna att välja den bakre vägen. /Rolf B17 mars 2009 kl. 09.05 (CET)[svara]
För att förstå framdrivningen är det bäst att se hur Raket#Raketdrift fungerar. Ett antal kilogram förbränningsgaser kastas bakåt med hög hastighet. Därvid rör sig farkostens kilogrammassa åt andra hållet, med något lägre hastighet. Jetmotorn gör samma sak som raketmotorn. Jetmotorn tar in och komprimerar den luft som behövs för förbränningen. För propellerflyg är det motsvarande princip, luft kastas bakåt. Sedan tillkommer snedställda vingar och roder för att bära och styra flygplanen i lufthavet.
Massa x hastighet kallas impuls. Impulsen framåt (hos flygplanet) och impulsen bakåt (hos förbränningsgaserna) är lika vid konstant rörelse. Luftens friktion komplicerar bilden en aning. Impuls kallas också rörelsemängd, om du vill studera teorierna mera ingående. Mvh / Mkh17 mars 2009 kl. 09.18 (CET), tillägg 17 mars 2009 kl. 09.25 (CET)[svara]
När man åker bil på kvällen och tittar på förbipasserande bilars hjul så ser det ut ibland som om de sakta rullar baklänges. Samma sak gäller rotorbladen i ett flygplans motor eller en helikopter... hur kommer det sig?83.250.34.44 17 mars 2009 kl. 11.54 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Om man googlar "wheel seems to spin backwards" på Google så är första träffen denna sida där man bland annat kan läsa "But during the daytime, what you’ll notice is that the reversal of the hubcaps is sporadic. It only happens once in a while. And you usually have to stare at a hubcap for a while to see it happen. And in that case, what you’re seeing is the perceptual rivalry between the two interpretations. (...) In other words, there are two different interpretations that your brain can make of a spinning wheel. That is, while you activate the motion detectors in your brain of the wheel spinning forward, you’re also “tickling” a different set of detectors, telling your brain that the wheel is spinning backwards. And these two possible interpretations in your brain compete with one another." »нотвист(d.|b.)17 mars 2009 kl. 14.25 (CET)[svara]
1. Är hare, skogsfågel, älg, rådjur, kattuggla och ren utrotningshotade?
2.Kan man ha kattugglor som "post-ugglor"?
3.Kan man ha kattugglor till husdjur?
/Tack på förhand från mig, en tio-årig tjej!
Hej!
1. "Skogsfågel" finns det ingen egen art som heter, så det går inte direkt att svara på om de är utrotningshotade (det finns både starkt hotade arter och arter som är mycket livskraftiga). Annars är ingen av de andra djuren hotade.
2 och 3: Det är nog svårt att hålla ugglor som husdjur, eftersom de vill ha stora revir och utrymme att flyga. Å andra sidan kan man ha andra rovfåglar som husdjur, så det kanske inte är omöjligt. Som brevbärare är de nog ganska odugliga. Brevduvor har en stark känsla för var "hemma" är och återvänder dit om de släpps, men de går inte att få dem att flyga fram och tillbaka mellan två orter. Jag tror inte ugglor har så stark hemlängtan.
Om man tolkar ordet "husdjur" lite bredare, har man chans att få ökad kontakt med kattuggla om man sätter upp en kattuggleholk. Inte för att ugglan kommer och sätter sig på axeln när man ropar, men man får chansen att höra den om natten, ibland se den och kanske fascineras av hur otroligt ljudlöst den kan flyga strax ovanför ens huvud. Att den håller undan möss och råttor är ingen nackdel. Nu är rätta tiden att sätta upp en fågelholk för kattuggla. Förmodligen kan traktens ornitologiska förening ge tips om både holk, lämplig miljö och hur holken bör sitta. Det finns säkert också böcker med sådana tips på biblioteken. En hastig googling ledde mig till Anders Melins holksida. Skrolla ner så hittar du en innehållsförteckning, lite om ugglor i holk, mått för olika slags holkar mm. /Rolf B15 mars 2009 kl. 13.59 (CET)[svara]
Nja, det är faktiskt inte lagligt att ha vilda djur som husdjur i Svergie.
Efter Harry Potter-filmerna har intresset växt för att ha ugglor som husdjur, men tydligen är de inte alls lämplig att ha som husdjur. Dels kan de skada ägaren och dels ställer de höga krav på motion och mat för att må bra. Här är länkar till artiklar [33][34][35].Sjö18 mars 2009 kl. 12.35 (CET)[svara]
Köpte en atv fyrtakt till barnen. Billig variant. Den gick från början men efter ett tag gick det inte att starta den. Vad är fel? 81.230.238.4 18 mars 2009 kl. 13.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Du bör nog hellre ställa den frågan på ett motorforum, med en mer detaljerad felbeskrivning. Njaelkies Lea (d) 18 mars 2009 kl. 19.28 (CET)Månne är det en liten 50cc köpt på Jula. Hade själv en sådan med just detta fel. Jula i Skara tog tillbaka maskinen så jag antar att det är ett kännt problem.[svara]
Hej jag hater Hans Langervik och har just bebuterat på nätet med min första bok.
Boken heter Århundradets roligast bok och finns på sajten www.digitalboken.se
Min förläggare heter Jan Svärd, janne@skrivareforlaget.se
Jag söker efter komikerparet Stefan och Krister, min förhoppning är att dom kanske kan läsa denna fenomenalt roliga bok och att dom skulle kunna ge mig en uppfattning om den har några roliga aspekter ur deras sätt att se på min humor?
Jag undrar om Wikipedia skulle kunna förmedla detta meddelande till Stefan o Krister eller på annat sätt kunna sätta mig i förbindelse med dessa?
Stefan och Krister har en artikel här. Där finns deras riktiga namn. Jag föreslår att du använder Eniro för att hitta dem. Wikipedia är ett uppslagsverk, ingen förmedlingstjänst. Ditt inlägg förefaller mest vara reklam för din bok?--Ankara18 mars 2009 kl. 19.27 (CET)[svara]
Jag och min bror har diskuterat huruvida det är nyttigt att värma redan varmt vatten från kranen eller om det är bättre att värma kallt vatten. Personligen brukar jag alltid fylla kastrullen med skållhett vatten från kranen eftersom det går snabbare, men min bror påstår alltså att det skulle vara onyttigt på grund av att varmt vatten tar upp metall från ledningar eller något. Är det något ni känner igen eller är det bara snack? »нотвыст(d.|b.)15 februari 2009 kl. 23.06 (CET)[svara]
Japp, jag känner igen det där, har inga vetenskapliga fakta att presentera i målet, förutom svaga minnen från kemin i skolan, med utfällning av metaller i vattnet. Har man riktigt otur kan tappvarmvattnet se ut så här: [36]
Dock skulle jag själv aldrig använda tappvarmvatten i matlagningen, tror inte det är uteslutet att det finns mikrorganismer i vattnet (som dör vid kokning, men ändå). Sedan har jag haft lite att göra med ångpannor, som är stora vattenvärmare, och efter ett tag så blir det ganska mycket utfällningar i dessa och jag misstänker det är samma sak i varmvattenberedare. Om jag inte minns fel så är lösligheten av Kalcium omvänd proportionell mot temperaturen, vilket ger en ansamling i varmvattenberedare (förkalkalkning) som förmodligen kan spolas ut i tappvattnet. Ghostrider ♠ 15 februari 2009 kl. 23.30 (CET)[svara]
SLV skriver: "Använd inte varmvatten ur kranen till matlagning eller dryck. Kopparhalterna kan normalt minskas betydligt om vattnet spolas någon minut eller till jämn låg temperatur." [37]. Ghostrider ♠ 15 februari 2009 kl. 23.37 (CET)[svara]
Tipsar om införskaffning av vattenkokare. Då går det ändå fort med kallt vatten också. Från någon som har otjänligt kranvatten och måste koka för att kunna dricka det. /Grillo16 februari 2009 kl. 14.42 (CET)[svara]
visst stämmer det att lösligheten av mineraler och rost från ledningar och skarvar ökar vid spolning i hög temperatur vilket i sig inte är bra att få i sig. dessutom finns det mer eller mindre patogena mikroorganismer i vårat vattenledningssystem. dessa mikroorganismer växer ganske långsamt eftersom det finns mycket lite näring för dem i vattnet, men under gynnsamma förhållanden till exempel gynnsam temperatur kan de växa till sig. vid kokning under en längre tid dör visserligen dessa mikroorganismer, men det är viktigt att veta att vattnet behöver vara kokande under en längre tid för att vara på den säkra sidan. det är alltså jättedumt att använda ljummet/varmt vatten från kranden då man kokar te eller kaffe, just av denna anledning
218.213.226.21019 mars 2009 kl. 02.07 (CET)S[svara]
Här ska ni få nåt att bita i. Jag har en stationär dator med Windows XP och ett tangentbord från Dell som har fungerat bra tidigare. Men nu har något konstigt hänt. Jag kan inte längre skriva O på vanligt sätt. Lilla o är inga problem. Men om jag trycker in shift+o för att få stora O händer inget; datorn reagerar inte alls. Detta gäller i alla program jag har testat (Internet Explorer, MS Officeprogrammen). Om jag trycker in Capslock kan jag dock skriva stora O som vanligt. Alla andra bokstäver kan jag skriva både stora och små med shift eller Caps lock som vanligt. Om jag har capslock intryckt kan jag alltså skriva stora O men inte lilla (dvs Capslock+shift+o fungerar inte). Tips, idéer, tankar? Visst är det knäppt? Jag har föreläsning snart och sitter och jobbar på min powerpoint så det vore bra att få något tips från någon smart person. Nitramus26 februari 2009 kl. 23.41 (CET)[svara]
Har du prövat med ett annat tangentbord? Om problemet försvinner med ett annat tangentbord utan några ändringar i operativsystemet så är det nästan garanterat fel på tangentbordet. »нотвыст(d.|b.)26 februari 2009 kl. 23.43 (CET)[svara]
Det verkar snarare som att den fil som genererar versala bokstäverna har fått en skada. Har du laddat ner något eller uppdaterat programmen precis innan problemet uppstod?//Hannibal27 februari 2009 kl. 14.06 (CET)[svara]
Efter att ha studerat artikeln om ögonfärg kom jag på en följdfråga.
När det gäller hudfärg finns det ju en klar evolutionär poäng i att utveckla mörk hy i solrika trakter (t ex Afrika och Australien) för att undvika solsveda och hudcancer. Omvänt kan det på de molniga brittiska öarna vara fördelaktigt med blek hy för undvikande av A-vitaminbrist (något som lär kunna drabba svarta afrikaner som bor i Sverige).
Finns det någon motsvarande evolutionsbiologisk fördel (hos människor) med att ha en viss ögonfärg i en viss miljö? Blå ögon, t ex, förekommer ju nästan bara bland européer och ättlingar till europeiska invandrare till andra kontinenter. CalleC27 februari 2009 kl. 13.44 (CET)[svara]
Pupillerna blir större eller mindre beroende på vilket ljus som de utsetts för. I mörker blir pupillerna större och i ljus blir de mindre. De blir så för att pupillerna ska få så mycket ljus som möjligt vid mörker och ta in tillräckligt med ljus vid starkt ljus. Men jag antar att du redan visste det, det jag menar är att vid starkt ljus så kanske det är så att en mörk ögonfärg hjälper till med att släppa in mindre ljus in i pupillerna och en ljus ögonfärg släpper in mer. Däremot har alla ögon i princip samma ögonfärg vid mörker på grund av att pupillerna blir större och då borde man kunna se lika bra i mörker oavsett om man är blåögd eller brunögd. /Poxnar(D)27 februari 2009 kl. 18.45 (CET)[svara]
Ögonfärgen finns i iris som alltså fungerar som bländare och inte som filter för det ljus som passerar in genom pupillen. Kanske är det en fördel med mörka färgpigment på iris i trakter med stark solstrålning för att undvika att ljus som ska skärmas bort tränger igenom i alla fall. I trakter med mindre solstrålning kanske detta spelar mindre roll. I så fall är blå ögon ingen fördel, bara en nackdel som inte märks på tempererade breddgrader. /Rolf B5 mars 2009 kl. 16.34 (CET)[svara]
Förutom den eventuella estetiska fördelen, som jag skulle gissa inte är en obetydlig faktor vad det gäller evolutionen av olika ögonfärger.
Kan man inte tänka sig tillämpandet av en av evolutionens grundbultar: Sådant som varken gör från eller till blir ofta kvar? Om det blev en mutation som gjorde att ett par grenar av folkvandringen ut ur Afrika blev grön- eller blåögda, men detta inte påverkade vare sig den sexuella preferensen hos det motsatta könet eller utsattheten för sjukdomar, rovdjur och dylikt ärvs dessa mutationer sakta men säkert vidare. Vivo18 mars 2009 kl. 23.52 (CET)[svara]
Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från WP:WF, och flyttades hit den 18 mars 2009
Hej
Kan någon säga mig om valar,delfiner,späckhuggare har hår eller bara ren hud??
Vi är mitt uppe i detta med skolan och min brors dotters klass o fröken.
Jag säger nej men hennes skolfröken säger alla däggdjur har hår???
Kan någon vara så vänlig att hjälpa oss lösa denna twist
MVH Jocke Andersson
Jag har för mig att jag hört uppgiften att alla däggdjur har hår, och en litteraturkontroll i Biology 7th ed, av Campbell och Reece, utgiven på Pearson/Benjamin Cymmings 2005 skriver på sid 694 att hår är ett kännetecknande drag för däggdjur. Observera dock att hår inte är detsamma som tät, tjock päls. Vi människor har ju t ex också hår på (i princip, med undantag för t ex handflator och fotsulor) hela kroppen, men på många ställen är det mycket tunt. Nitramus18 mars 2009 kl. 20.20 (CET)[svara]
Vet ni vad, där står det ju att de inte har hår! Men ingen källa, så jag får söka vidare och finner då, tro det eller ej, att detta verkar stämma. I en artikel i Nature från 2001 nämner Therwissen et al i förbigående att valar inte har något hår, men anger ingen referens till uppgiften. Det behöver man inte göra om uppgifter som kan anses allmänt accepterade, men jag får kolla vidare. Till slut finner jag i en artikel av Spearman i Journal of Anatomy från 1972, en lite längre diskussion angående valars hår eller inte hår. De hänvisar till ett antal studier från 1960-talet av valars hud, där något hår inte funnits förutom enstaka, isolerade hårstrån på huvudet. Valar har troligen utvecklats ur håriga, landlevande djur men har förlorat håret, enligt artikeln. För ett vattenlevande djur har håret ingen värmeisoleradnde funktion, och kan dessutom försämra rörligheten. Mina källor är:
Thewissen JG, Williams EM, Roe LJ, Hussain ST (2001): Skeletons of terrestrial cetaceans and the relationship of whales to artiodactyls; Nature 413(6853):277-281
Spearman RI (1972): The epidermal stratum corneum of the whale; Journal of Anatomy 113(3):373–381
Och när du kollar i artikeln däggdjur under kännetecken/hår kan du läsa: "Även om vissa däggdjur (till exempel valar) saknar hår, utvecklades de ur hårbärande förfäder och de har åtminstone som embryon hår på kroppen." Hälsningar, --NordelchFör Wikipedia - i tiden20 mars 2009 kl. 13.13 (CET)[svara]
Hur skalas de räkor som säljs på burk? Det är ju rätt pilligt att göra för hand, så man undrar om en maskin kan göra det rent mekaniskt eller om det finns något annat knep. //Salsero19 mars 2009 kl. 09.38 (CET)[svara]
Men en fråga kvarstår, kan halshuggningen göras med maskin också? Även i den pedagogiska filmen stoppar de in huvudlösa räkor i maskinen?--Ankara20 mars 2009 kl. 13.26 (CET)[svara]
När jag var barn på tidigt 1950-tal hade vi en barnbok (bilderbok) i mitt föräldrahem som handlade om en pojke och flicka som gick ombord på en lastångare där de blev ofrivilliga fripassagerare och hamnade till sist i Afrika. Jag älskade denna bok som barn och undrar om någon möjligtvis vet vad boken heter och vem som skrev den? Jag tror att den kan heta "Petter och Lotta reser till Afrika" (eller något liknande) Finns det någon som känner till denna bok?
Det finns ingen bok med den titel i libris. Men det finns en barnbok från 1950 som heter "Tvillingarna reser till Afrika" som handlar om två missionärsbarn som reser till Tanzania. Se här [39]. Den är skriven av Ella Sennegård. Dock skall den enligt libris vara 96 sidor, vilket är lite långt för en bilderbok kanske?--Ankara18 mars 2009 kl. 19.18 (CET)[svara]
Det måste vara fråga om "Peter och Kajan på långresa" av Erling Gunnar Fischer, utgiven 1946. Jag kommer också ihåg den från min barndom på 50-talet. /Lars Törnqvist20 mars 2009 kl. 13.50 (CET)[svara]
Stort tack! Peter och Kajan på långresa av Erling Gunnar Fischer är säkert den bok jag söker!
Olle
Efter lite googlande verkar det vara utom tvivel att film-Gunnar är samma person som författar-Gunnar, trots att förnamnet Erling endast hittats i samband med författarskapet. Folkbokföringen har en 98-årig Erling Gunnar Emil Fischer med samma födelsedatum som hittats på ett flertal webplatser som handlar om Gunnar som filmskapare. -- BoİViE20 mars 2009 kl. 23.15 (CET)[svara]
På nätet sägs hon ursprungligen vara judinna. Med tanke på den judiska historien, så skulle det vara intressant att veta. Är detta sant? --85.226.46.3419 mars 2009 kl. 14.17 (CET)[svara]
Det vill jag helst slippa; den sidan är inte seriös utan tycks vara en nazist-sida. Men det kan ju vara sant ändå, även om en sådan sida använder informationen på ett sådant sätt. Jag vill dock inte lita på en sida av det slaget. Själv tycker jag det vore intressant med tanke på den judiska historien; under en tid av antisemitism, var det säkert ovanligt att en judinna utnämndes till hovsångare, så det vore en rolig och ovanlig framgång att framhäva! Det skulle påminna om Lovisa Augusti, som hade en likanade framgångssaga. --85.226.45.4720 mars 2009 kl. 17.47 (CET)[svara]
Hi there. Sorry for writing in english, but I don´t speak your language. Does anyone know what a "forbikobler" is? This word is mentioned in the manual of my burglar alarm system. You can program an alarm-zone as "forbikobler zone" and it is mentioned, that this is a common thing in Scandinavia. Since this could be a usefull thing, i would really like to know what this is. Greetings 80.245.147.8124 mars 2009 kl. 10.47 (CET)[svara]
Welcome! The word means by-passer (think it's in Danish though) but I am not sure what that means in reference to your alarm system. Maybe someone has a burglar alarm and will know if it doesn't already make sense to you. Njaelkies Lea (d) 24 mars 2009 kl. 11.01 (CET)[svara]
Hey!
"Forbikobler Keypad Set Your system may be programmed to use a special type of entry or exit zone called a Forbikobler zone. The word "forbikobler" means "bypass" in Danish. These zones are used to connect external keypads or access controllers. If an exit is programmed as a Forbikobler zone with an external keypad, a trigger from the keypad within the exit time stops the timer and sets the system." From [40]
Many thanks. Now I know, that this zone-type makes no sense for me hence I arm and disarm the system via a keyswitch besides the door. And this type of zone seems to be pretty useless to me, because you can connect a button to the control unit of the bruglar alarm which does exactly the same. If you are out of the door and press the button the system is armed. "Fascinating" =;o). Anyway, thank you again! 80.245.147.8124 mars 2009 kl. 11.35 (CET)[svara]
Flera årtal saknas! Jag funderar på att skriva om henne i en annan encyklopedia, men vill gärna ha årtalen; levnadsår, samt årtal för när hon grundade sitt eget badhus? Finns det någon som vet? --85.226.45.4725 mars 2009 kl. 14.52 (CET)[svara]
Såg att det i flera artiklar har ändrats från Beijing till Peking, det är ju inte precis fel men har uppfattat det som att Beijing är det "modernare" namnet på staden? I svwp ligger ju också artikeln om staden under detta namn, så är lite osäker. Någon som vet och finns det någon konsensus om vad som bör användas? Mvh, Höstblomma25 mars 2009 kl. 14.29 (CET)[svara]
Peking är väl en "västifiering" av stadens namn?! Beijing (eller hur det stavas) är väl det officiella namnet som vi borde försöka övergå till - även om Peking nog fortfarande är det "minst förvirrande". -- Lavallen25 mars 2009 kl. 14.35 (CET)[svara]
Kanske intressant att skumma igenom lite olika tidningar och se hur det är i Sverige, enwp skriver "formely known as Peking", men det är ju enwp det.. ;-) Höstblomma25 mars 2009 kl. 14.46 (CET)[svara]
Artikelns titel bör namnges i enlighet med de principer svwiki har för namngivning. På övriga ställen staden omnämns är det nog bäst att använda samma namn som artikeltiteln, såvida det inte finns speciella skäl för annat namn (t ex boktitel). --bOiviE 25 mars 2009 kl. 14.52 (CET)[svara]
Har inte hur staden benämnts varierat med tiden. Jag vill minnas att Beijing var vanligast fram till OS, varefter jag hört Peking oftast. -- Lavallen25 mars 2009 kl. 14.59 (CET)[svara]
Nationalencyklopedin hänvisar Peking till Beijing, men sökningar med Google ger vad jag kan uppskatta fler resultat för Peking (i sidor på svenska) än för Beijing. Varierande användning i tidningar som Aftonbladet, DN etc. Höstblomma25 mars 2009 kl. 15.05 (CET)[svara]
Hej! Jag tror att det svenska namnet (Det som står i pressen) är Peking. Det var iallafall det som användes vid de olympiska spelen i Peking/Beijing 2008. I däremot Norge så används Beijing. Ett förslag är ju att man skriver Peking/Beijing på alla ställen i artikeln, och bestämmer vad själva artikeln ska heta. Peking eller Beijing alltså. Ojojoj nu blev det rörigt, men hoppas att ni förstår ända.Gabbe.g25 mars 2009 kl. 15.11 (CET)[svara]
Detta har diskuterats åtskilliga gånger, och hittills har det funnits konsensus kring att behålla Peking, såsom det mest använda namnet på svenska. (Alla större svenska medier skriver Peking.) Vad som är det officiella namnet spelar mindre roll – vi skriver ju Hongkong, inte Xiānggǎng (pinyin från standardkinesiska) eller Heunggong (kantonesiska); Macao, inte Machiao och Köpenhamn, inte København.
Under Wikipedia:Återgivning_av_främmande_språk#Kinesiska finns den aktuella rekommendationen: Om det finns en etablerad svensk stavning för ett begrepp (i allmänhet enligt Wade-Giles-systemet) så ska denna användas. Annars ska pinyin användas. I just fallet Peking används som sagt Wade-Giles-transkriberingen av hävd, både på svenska och på många andra språk.
TT:s princip låter vettig, och stämmer hyfsat med minsta förvirringens princip. Men när det gäller Tibet blir det ytterligare komplikationer av att "Xizang" är det kinesiska namnet, medan landet heter "Phö" på tibetanska. Att välja det ena eller det andra tolkas lätt som ett politiskt ställningstagande för eller emot den kinesiska ockupationen. Att kalla det "Tibet" är neutralare.Lsj25 mars 2009 kl. 15.30 (CET)[svara]
Anledningen till att vi skriver Köpenhamn är att Köpenhamn och Själland är undantagna enligt Mediespråksgruppen, övriga nordiska orter ska skrivas med æ och ø. 81.232.127.21025 mars 2009 kl. 15.16 (CET)[svara]
I och för sig verkar de flesta tidningar konsekvent skriva ae, ä eller ö istället för æ eller ø troligen för att de inte har æ eller ø på tangentbordet. Även för personnamn. --BIL25 mars 2009 kl. 16.25 (CET)[svara]
Tar ett tag innan man hänger med i vad som diskuterats tidigare och inte, är ju inte så gammal på Wikipedia än ;-) Undrade eftersom det inte var i nya artiklar det ändrades, utan i artiklar som verkade ha haft namnet Beijing inskrivet under en tid. Mvh Höstblomma25 mars 2009 kl. 15.48 (CET)[svara]
Alls inget att be om ursäkt för, sådana här diskussioner mår bara bra av att hållas levande! (Och det blir meningslöst att hänvisa till uppnådd konsensus utan dem) //Rotsee25 mars 2009 kl. 16.02 (CET)[svara]
Eftersom det av diskussionen ovan framgår att det är stor skillnad i hur insatta de diskuterande är ger jag en liten sakupplysning: Peking och Beijing är inte olika namn på samma stad, där det ena är nyare och det andra äldre, eller det ena västerländskt och det andra kinesiskt. Båda skrivsätten är transkriberingar av samma kinesiska namn på staden. I engelska är Beijing numera det nästan allenarådande (när jag besökte staden för något tiotal år sedan nämnde man tre sammanhang i vilka den äldre formen Peking fortfarande används, det enda jag kommer ihåg är rätten pekinganka), men på svenska används som sagt ofta fortfarande Peking. /Dcastor25 mars 2009 kl. 16.49 (CET)[svara]
Ortnamnsfrågor har förstås ett icke försumbart politiskt värde, och det är ganska uppenbart att Kinas folk och regering föredrar att pinyin-namn (ex Beijing) för att hävda oberoende från de forna kolonialherrarna i Europa och Japan (stadens namn uttalas Peking på japanska). Det skulle de förmodligen göra oavsett inrikespolitiskt klimat i Kina - se motsvarande fall för konflikten om ortnamn i Indien. Trycket på att använda lokala, "politiskt korrekta", namn är förstås starkare på enwiki, där det finns användare från hela världen. Svwiki är mer av ett skyddat hörn, och frågan är fortfarande öppen. /Yvwv[y'vov]25 mars 2009 kl. 18.01 (CET)[svara]
Vad som är politiskt korrekt är inte så relevant för Wikipedia. Vi ska använda etablerat svenskt namn när det finns, annars lokalt namn enligt den dominerande transkriberingsmetoden. Frågan här är alltså om varianten Peking är tillräckligt etablerad i svenska språket (nutida tidningar, tidskrifter, böcker, bloggar o.dy) för att frångå varianten Beijing som transkriberas enligt den nuvarande mest använda transkriberingsmetoden. --boıviE 25 mars 2009 kl. 19.45 (CET)[svara]
Eftersom det är under faktafrågor bör vi kanske föra diskussioner om namngivning på andra sidor. Som sagts ovan är det alltså samma ord på kinesiska men olika västerländska återgivningar av det. Peking är den traditionella, Beijing är pinyin; det betyder "norra huvudstaden" och uttalas [pèitɕíŋ] med IPA, alltså ungefär pej-tjing med hörbart t-ljud. (Den första konsonanten är alltså tonlös, men pinyin använder b för att skilja från det aspirerade ljudet.) Anledningen till Peking är att det uttalades ungefär så när européerna började komma till Kina (än längre i de sydliga dialekterna som européerna hade mer kontakt med), men mandarin har senare undergått en ljudförändring. (Peking är alltså inte Wade-Giles, det blir Pei-ching enligt detta system.) Finns förresten ett avsnitt om detta i artikeln. /Fenix25 mars 2009 kl. 22.10 (CET)[svara]
Är det någon som vet varför Sveriges Radio inte pausar ibland och spelar låtar i programmen i P1? Min teori är att det finns folk som inte vill ha avbrott för musik i radio, precis som de som hatar reklamavbrott under program i TV, och då blir en helt "talande kanal" bra för dem. J 198226 mars 2009 kl. 00.07 (CET)[svara]
Liknande radiostationer där man inte spelar musik finns ju på många andra platser, tex. Radio 5 Live i Storbritannien och NRK P1. Thuresson26 mars 2009 kl. 16.54 (CET)[svara]
Jomenvisst är J 1982 på rätt spår med sin "teori". Likaväl som det finns personer som gärna hör musik, så finns det självklart personer som blir underhållna eller stimulerade eller upplysta av det talade ordet. Och Sveriges Radio har ett uppdrag att göra program även för dessa. För dom som inte tycker om P1, finns det P2, P3 och P4 att lyssna på. Mvh / Mkh26 mars 2009 kl. 17.25 (CET)[svara]
Jag hör definitivt själv till dem som gillar P1 just för att kanalen är musikfri. Jag har inget emot musik generellt, men skvalmusik som jag inte själv har något inflytande på valet av och som dessutom hugger sönder intressanta resonemang kan jag mer än gärna vara utan. Har därtill själv blivit intervjuad i radio några gånger (bl a P4 i somras) och då irriterat mig väldigt på att man inte hinner fullfölja en enda ordentlig diskussion eller tankegång innan programledaren skall "påa" en låt. Gudskelov för P1! /FredrikT27 mars 2009 kl. 19.00 (CET)[svara]
Det handlar hel enkelt om kanalprofilen. Alla SR-kanaler har sina egna karaktärer. P1 koncenterar sig på samhälle och kultur i talform, P2 "konstmusik", P3 ungdomar och P4 populärkultur, sport mm blandat med musik, samt lokalt/regionalt. Så har det (i princip) varit sedan P2 och senare Melodiradion började sina sändningar (1955 respektive 1961). Det finns dock ett undantag - "Sommar" som varvar tal och musik.--Janders27 mars 2009 kl. 19.22 (CET)[svara]
På den tiden var inte Södermalm en ö, utan hängde samman med det som vi idag uppfattar som Hammarby-området. Hammarby sjö var just en sjö, och inte (som nu) en del av Saltsjön. Södermalm blev en ö när Hammarby kanal och Hammarby sluss byggdes på 1930-talet.--Janders27 mars 2009 kl. 19.28 (CET)[svara]
Efter Magnus Ladulås död tog en förmyndarstyrelse under ledning av marsken Torgils Knutsson makten. Helvig verkar ha varit testamentsexekutor men om hon satt i rådet eller hade något inflytande kan jag inte hitta någon som påstår.
"Hvarest drottning Helvig framlefde sina dagar efter konung Magnus’ död, veta vi icke, men antagligen var det i hennes lifgeding på Dåfö i Westmanland. Huru högt förtroende konung Magnus hyste för henne, torde i någon mån framgå deraf, att han gjorde henne till en bland verkställarne af sitt testamente. Något inflytande på de handlande personerna ägde hon dock derföre icke. Dessa stodo henne dock mycket nära. De voro hennes egna söner, hvilka kifvade med hvarandra och voro i färd med att af Sveriges rike göra trenne. Den som mest under dessa brödrastrider led, det var den, som låg den gamla drottningen mest om hjertat, nämligen bonden, men hon förmådde intet öfver de mäktige, hon kunde blott bedja i tysthet och gråta."
Svenska Familje-Journalen, band XI, årgång 1872, s. 194
Den inte alltid helt tillförlitlige Åke Ohlmarks skriver in sin Alla Sveriges drottningar att "1291 drog hon [Helvig] sig tillbaka till sitt livgeding Dåvö gård i Morgongåva i östra Västmanland." 1302 skall hon ha varit närvarande vid sonen Birgers kröning, men i övrigt verkar hon ö h t inte ha rört sig i maktens centrum efter makens död. /FredrikT27 mars 2009 kl. 21.42 (CET)[svara]
Finns det fler arter på jorden än människor som har ett medvetande (i brist på bättre översättning av sentient being)? Även grundläggande sådant? Finns det några teorier för varför inte fler arter har nått människans medvetandenivå? Som jag har förstått det har vissa aparter grundläggande medvetande och kan använda tillbehör. Vore det inte möjligt att dessa med tiden kan evolvera till att bli varelser som lever likt oss? Eller för den delen andra djur. Vad är det vår hjärna har som alla andra arters hjärnor saknar? /Grillo15 februari 2009 kl. 01.14 (CET)[svara]
Peter Gärdenfors bok Hur homo blev sapiens, Nya Doxa 2000, belyser denna svåra fråga från många olika håll. Hur själva upplevelsen av medvetandet egentligen uppstår kan nog ingen säga, men förmågan att skapa en inre värld är en nyckel. Vi tror att vi upplever omvärlden direkt, men egentligen kombineras intrycken från alla sinnena med erfarenheter och våra medfödda tolkningsförmågor till en inre värld som är den vi egentligen upplever. Vi fyller omedvetet i många luckor och är t ex övertygade om att en människa är hel trots att bara översta delen syns över muren. Alla däggdjur har förmodligen en avancerad inre värld, men olika arter har olika förmåga att frikoppla sin inre värld från sinnesintrycken för att använda den till simuleringar – fantasier, planer, drömmar. Deras grad av medvetande varieras säkret stort, men människoaporna är ganska klart de mest utvecklade. Dessutom finns en del fåglar som visat överraskande tendenser till avancerat tänkande. Bara människan kan i välmågans stund inse att det kommer sämre tider och frivilligt (nåja) gå ut i kylan för att förebygga framtida problem. Ekorrens samlarbeteende är ren instinkt och den samlar även om man redan fyllt dess förråd och slutar även om man plundrat förrådet. Människan kan dessutom skapa representationer av sina egna tankar i sin inre värld, och alltså inte bara uppleva sin omvärld, utan även en del av sitt eget tänkande. Det är vi troligen ensamma om. Men så har vi också extremt stora frontallober med de födelsesmärtor och de outvecklade och osedvanligt hjälplösa spädbarn som vi får betala för det. /Rolf B15 februari 2009 kl. 02.09 (CET)[svara]
Ett mycket intressant svar! Men är delfinernas förmågor en myt då, eller är det så att de ligger ganska nära oss i tänkande?
Ett svar jag läst ngn gång i "Ill Vet" (nej har ingen ref) eller liknande var att tom amöbor har ngn form av medvetande - de har en "kropp" att kunna vara medveten om. Sedan hoppar jag i min minnesbild ett antal steg till en hund - den kan se i spegeln och se "Oj!, en hund vad kul!", en apa kan se i spegeln och se "Oj, det är ju jag, vad intressant!", medan en människa kan se i spegeln och tänka "Ja, det är jag, men vem är jag egentligen?" - hur nästa steg skulle se ut kan vi inte ens föreställa oss, vi har inte förmågan att föreställa oss hur det medvetandet skulle se ut... /LavallenD(fd Innocent bystander)15 februari 2009 kl. 13.31 (CET)[svara]
Jag såg på "vad är en människa" (tror jag att det var) för länge sen att hjärnornas uppbyggnad är väldigt intressant om man jämför t.ex. en människa med en orm. Anledningen att människan är så "filosofisk" (eller vad man vill kalla det) är att vi har väldigt många nervbanor som kopplar samman t.ex. syncentrat med andra delar av hjärnan. Jämför man med en orm så är delarna av hjärnan väldigt isolerade och har inte speciellt många kopplingar. Man tog som exempel att om en mus skulle rusa bakom en gardin och sen komma ut på andra sidan skulle ormen inte kunna koppla att det är samma mus, eftersom den delen av hjärnan som styr synen är dåligt sammankopplad med resten av hjärnan, eller något i den stilen. När ormen gick in i "jaktläge" så var de andra sinnena nästan avstängda. Det är väl ungefär också vad vi människor kopplar samman med att vara "primitiv", att gå på instinkt och inte koppla samman sinnen. Föreslår att ni kollar på programmet om ni är intresserade, mitt minne är inte alltid helt 100 :) »нотвыст(d.|b.)15 februari 2009 kl. 14.00 (CET)[svara]
Alla högre stående djur har medvetande (åtminstone är jag lika säker på det som att Grillo har medvetande - men den enda person jag helt säkert vet har medvetande är jag själv). Förhoppningsvis vet du redan det. Jag tycker inte om att ordet "medvetande" används i andra, icke-egentliga, betydelser, eftersom folk i allmänhet har så otroligt svårt att förstå vad den egentliga betydelsen innebär. Du menar kanske "intelligens", "medvetenhet om sin egen plats i naturen" eller något liknande. Om du undrar vad "medvetande" egentligen betyder, läs avsnittet "Medvetande i box" i min artikel Livsfilosofi II. --Andreas Rejbrand15 februari 2009 kl. 14.15 (CET)[svara]
Det går ju ändå inte att definiera "medvetande" eftersom det är subjektivt, det kan vara allt från medvetande om sin egen existens (vilket alla djur bör ha på någon nivå) till medvetande om sin plats i världen med någon typ av analys (vilket jag inte tror något djur har förutom människan) »нотвыст(d.|b.)15 februari 2009 kl. 14.18 (CET)[svara]
Du har fel, och ditt resonemang bevisar att du inte har någon aning om vad den egentliga betydelsen av begreppet "medvetande" är. Det har absolut inget att göra med något av det du nämner ovan. --Andreas Rejbrand15 februari 2009 kl. 14.27 (CET)[svara]
Menar du att det finns någon som har en exakt kunskap om sådana här saker? Jag upplever inte att jag ens har exakt samma typ av medvetande som min hustru ens - LavallenD(fd Innocent bystander)15 februari 2009 kl. 14.34 (CET)[svara]
Jag känner mig hedrad att ha stött på den enda människan i världen som med säkerhet kan säga vad den "riktiga" definitionen av ordet "medvetande" är »нотвыст(d.|b.)15 februari 2009 kl. 14.41 (CET)[svara]
Nej, vi är ganska många, men det verkar som om den stora majoriteten av människor har extremt svårt att förstå vad "medvetandet" är för något. Däremot är det ingen som har den minsta aning om hur det uppkommer eller fungerar. Bland personer som vet vad det är, i alla fall, är det allmänt känt att majoriteten av befolkningen inte vet det. --Andreas Rejbrand15 februari 2009 kl. 14.50 (CET)[svara]
Snälla, låt inte det här urarta till vem som har rätt och vem som har fel. Jag tackar dock så mycket för främst Rolfs och Lavallens intressanta svar. Följdfrågan är väl fortfarande, om en apa kan förstå att den ser sig själv i en spegel, borde den då inte kunna utvecklas till att i en avlägsen framtid kunna bygga hus, skapa ett ekonomiskt system och så vidare? Människan har ju utvecklats genom tiderna och hade ju samma förutsättningar för många år sedan som nu, men kan man inte tänka sig att de mest intelligenta typerna av apor kan evolvera på samma sätt som människan gjorde? /Grillo15 februari 2009 kl. 15.01 (CET)[svara]
En intressant notis i Aftonbladet idag skriver lite om ny forskning kring medvetandet hos djur, sammanfattningsvis att slutsatsen är att många djur har högre medvetandende än vad flertalet människor anser "bekvämt" att tillskriva dem. En poäng i artikeln är också att forskining om medvetande hos djur är svårt eftersom det inte är så lätt att skilja mellan medvetande och interligens. Rhesusapor tillskrivs i alla fall samma känsla för plus och minus som studenter och som student får jag väl då känna mig lite smickrad..? ;-) Höstblomma15 februari 2009 kl. 16.34 (CET)[svara]
Utveckling som diskuteras här tar miljontals år, och det är mycket som ska klaffa på vägen. Människan och chimpanserna skiljdes åt för sådär 6 miljoner år sedan. Så där blir mycket programmering som skulla behöva göras om för att rätta in chimpanserna på vårt spår. Läs gärna Lasse BergsGryning över Kalahari – Hur människan blev människa, 2005, Ordfront, ISBN 978-91-7324-934-8 . Mvh / Mkh15 februari 2009 kl. 17.15 (CET)[svara]
Elav W frågar om delfiner. Det har gjorts så många undersökningar på schimpanser och bonoboer (dvärgschimpanser) så delfinerna drunknar nästan i mängden. Men det var slarvigt av mig att nämna både människoapor och vissa fåglar men bara glida förbi delfinen. Förlåt, Flipper! I Hur homo blev sapiens nämns delfiner på sid 70 och man får intrycket att de borde ha en inre värld som ligger i närheten av människoapornas. Kanske är det vår likhet med människoaporna (fysiken - inte minst våra händer, generna, livsmiljön) som gör att det känns enklare att försöka förstå aporna.
Notwist jämför ormens och människans hjärna. Det h*n skriver stämmer väl med boken. Hjärnstammen är en liten del av vår hjärna, en förlängning av ryggmärgen som även kallas reptilhjärnan. Vad jag förstår har reptiler bara den, medan däggdjuren har stora påbyggnader och vissa av oss dessutom en utvecklad hjärnbark utanpå alltihopa. Jag ser det som att med mera hjärna kan vi få ut mer och mer av våra sinnen. Vi kan kombinera sinnesmodaliteter (syn, hörsel, ...), vi kan jämföra med erfarenheter, vi kan förutsäga konsekvenser och hantera dem redan innan de inträffar, vi kan lära av varandra, även på en abstrakt nivå, och vi kan föreställa oss hur andra tänker. Sherlock Holmes behöver inte många ledtrådar innan han inser hur saker och ting ligger till...
Evolutionen har för vissa arter funnit det lönande att bygga ut hjärnan mer och mer för att uppnå sådana förmågor. På sikt kan den förvandla vilken art som helst, men i det korta perspektivet (några miljoner år) ligger schimpans och bonobo nog bäst till. De har redan kommit långt och de har till 98,5 % samma gener som en art som redan nått dit vi snackar om. Ett stort aber är förstås att deras populationer är så små, och därmed också antalet mutationer och korsningar som behövs för att de ska komma nånstans.
Inom psykologin talar man om tvåprocessmodellen - automatisk och kontrollerad bearbetning. Den automatiska är omedveten, intuitiv, snabb, heuristisk, kan göra flera saker på en gång men kräver inövning (eller medfödda förmågor). Den kontrollerade är medveten, långsam, ansträngande, delvis logisk, kan bara göra en sak i taget men kan tackla nya och okända situationer. Människan med sitt utvecklade medvetande har ett fruktbart samspel mellan de två tankesätten. Vi vill nog oftast tro att medvetandet är herre på täppan, men hade det varit det skulle vi aldrig kunna spela pingis, köra bil och prata med passageraren samtidigt eller känna på oss något som sedan visar sig vara genialt.
För mig är det avancerat men egentligen inte konstigt att en stor och komplex hjärna kan få ut allt detta ur informationen från sinnena och styra sitt agerande efter det. Däremot tycker jag att det är rena trolleriet att vi dessutom upplever oss själva mitt i alltihopa, och jag kan inte bli klok på om det har någon betydelse för hur vi fungerar eller om denna medvetande-upplevelse bara är en kuriös bieffekt. Det är bara att hälla upp en öl, luta sig tillbaka och njuta!
/Rolf B15 februari 2009 kl. 20.35 (CET)[svara]
En av de mer angenäma varianterna av svar på frågeställningar, är IMHO de som inte mekaniskt stannar vid porten utan istället låter oss få en glimt av vad som finns innanför och kanske även får oss att associera och försöka föreställa oss vad som finns på denna okända mark. Jag upplevde mig i alla fall le och luta mig tillbaka efter orden ovan och oavsett om dessa tankar erkänns av alla, var det en mycket underhållande läsning (medvetet eller ej). /Ronny15 februari 2009 kl. 21.31 (CET)[svara]
Apropå den här forskningen och svårigheten att tillskriva andra djur egenskaper som vi gärna vill ska vara uteslutande mänskliga så stod det i DN häromdagen om att schimpanser har bättre (korttids)minne än människor. En av forskarna gjorde en parallell till autistiska människor som också har lätt för att komma ihåg detaljer, men fick genast påpeka att det inte var att säga att autistiska människor är mer lika apor än vi andra. Man får inte jämföra människor med apor, inte ens när det är positiva egenskaper som gott minne. Det är en kulturell spärr. —CÆSAR16 februari 2009 kl. 11.47 (CET)[svara]
En detalj om "98,5 % samma gener" hos chimpanser / bonobo; det beror på hur man mäter. Enligt flera nyare studier är det betydligt lägre än så. Koios16 februari 2009 kl. 12.44 (CET)[svara]
Den främsta kognitiva skillnaden mellan människor och andra däggdjur är intelligensen och hjärnans storlek. Människor har radikalt högre intelligens än andra djur, och som någon skriver ovan, så påverkar det även medvetandet. Den högre intelligensen hos människa beror främst på större hjärna, på större hjärna i förhållande till kroppsstorleken och på större yta hos neocortex (yttersta delen av hjärnbarken). Hjärnbarken är den del av hjärnan som har hand om medvetandet.
Helt orelaterat finns det en mycket intressant forskning som visar våra "medvetna beslut", vanligen faktiskt inträffar efter det att hjärnan (undermedvetet) redan har utfört en själva handlingen! "Medvetandet" kan alltså ses som en slags "film" som spelas upp av hjärnan i efterhand. Koios16 februari 2009 kl. 12.44 (CET)[svara]
Ang. Caesars kommentar minns jag att det blev ett himla liv för några år sedan när någon jämförde en autistisk femårings intelligens med en gris. Det är synd att det ska vara så kontroversiellt att diskutera djurs intelligensnivå. Till exempel vill ju många se intelligens hos huskatter eller -hundar, men här är jag mer skeptisk. De verkar i och för sig känna igen en och förstå hur man får tag på mat, men det är väl mest instinkt. Jag har själv två katter som bor hos mig just nu och den första vägrade vara i närheten av mig de första veckorna men har nu accepterat de tillfälligt nya förhållandena. Man kan tycka att det handlar om nån sorts tillvänjning? Kan det ses som intelligens? /Grillo16 februari 2009 kl. 14.51 (CET)[svara]
Ursäkta, jag måste inflika... Jag arbetar med katter och det är MYCKET intelligenta djur. Har man sk. "djuröga" så märker man det. Känner man djur, i mitt fall katter, väldigt bra, så lär man sig urskilja tecken på såväl intelligens som känslor samt vad som många människor betraktar som "medvetande". Jag har sett fd. hemlösa katter lida av depressioner p g a svårigheter de varit med om. De MINNS och de KÄNNER. Det vet alla som har "djuröga" och de som påstår att det måste finnas vetenskapliga bevis för att kunna hävda något sådant har FEL. Allt kan inte bevisas. Jag har ingen övernaturlig förmåga, jag är bara en vanlig människa som har lätt för att förstå (läsa av) djur. Katter kan också känna empati, både för varann och för människor. De förstår när man är ledsen eller sjuk och vakar över en. (Om man ger dem kärlek alltså, annars ger de fan i en). Jag kan ge exempel på detta om någon tvivlar. För övrigt, sedan jag skaffade akvarium har jag insett att även de simplaste små djur är smartare än vad man tror. Glöm aldrig bort att människor också är djur - varför skulle vi vara så annorlunda? / Antonysson85.228.37.891 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
"98,5% samma gener" - Har ni tänkt på att det skiljer en hel kromosom mellan en man och en kvinna, dvs drygt 2% - jag skulle alltså ha mer genetiskt material gemensamt med en chimpanshanne än med min egen syster - mätmetoden ger konstiga effekter... /LavallenD(fd Innocent bystander)16 februari 2009 kl. 14.55 (CET)[svara]
Mja, eftersom X-kromosomen finns hos både man och kvinna, och Y-kromosomen är en av de allra genfattigaste kromosomerna över huvud taget, så tror jag inte att din systers avsaknad av en ynka Y-kromosom gör så mycket... :) / LawD16 februari 2009 kl. 15.08 (CET)[svara]
Lavallen: Jag vet ju många kvinnor som glatt skulle säga att den genetiska skillnaden förklarar mycket av mäns uppförande. :) Sjö27 februari 2009 kl. 09.03 (CET)[svara]
@Grillo→ För att ta upp din fråga igen: det är klart att det är möjligt för apor att utvecklas i samma riktning som människan redan gjort. Varken människan eller något annat djur har ju slutat utvecklas, däremot är det ju långt i från säkert att det finns nått evolutionärt tryck i den riktningen för någon annan art, eller att människan för den delen skulle fortsätta att utvecklas i riktning mot högre intelligens. MiCkE28 mars 2009 kl. 19.18 (CET)[svara]
Under kungens frånvaro eller sjukdom kunde ju kunde ju drottningen vara utövande regent (Jag talar alltså inte om en monark, som drottning Kristina, utan om en tillfällig regent). Men jag har inte hittat så många sådana exempel i just Sverige. Vem var den första kvinna i Sverige som var regent utan att ha varit monark? Fanns det någon under medeltiden? Jag känner bara till Ingeborg Håkansdotter, som ska ha haft en plats i rådet, men fanns det någon annan? Det tycks ha varit ovanligt i Sverige. Har någon svensk drottning varit tillfällig regent på detta sätt? Eller kanske någon riksföreståndarfru? --85.226.45.22727 mars 2009 kl. 23.13 (CET)[svara]
Finns det något som talar för att Sigrid var regent vid något tillfälle? Drottning Margareta var monark, men jag vill gärna veta om någon svensk drottning formelt varit regent någon gång. Filippa ska faktiskt ha varit regent medan maken var utomlands; 1423 tror jag. --85.226.45.22728 mars 2009 kl. 17.20 (CET)[svara]
Jag misstänker att det är svårt att hitta några belagda drottning-regenter före Ingeborg Håkansdotter; om inte annat så för att det ö h t är sällsynt med samtida administrativa dokument före denna tid. Det man har att gå på dessförinnan är företrädesvis sentida krönikor och skrönor. /FredrikT29 mars 2009 kl. 00.09 (CET)[svara]
Hej! Jag heter hanadi och går på ``Bransch och produkt`` kurs. Jag jobbar med en projekt om blöjor därför behöver jag er hjälp med följande frågor.
1.Banschförbundets historia
2.Verksamhetsområde
3.Antal medlemar
4.Politiska kontakter mm.
5.vad är aktuellt i branschen?
6.Vilka produkter ,lagar,avtal,utbildningar har kommit fram?
OBS: Jag undersöker Pampers blöjor.
Jag hoppas aat få svaret snrast för att det ska vara klart till torsdag den 2009-04-02
MVH Hanadi
e-post:h.aiche@hotmail.com
Kolla på artiklarna Pampers, en:Pampers, samt Pampers hemsida. Hittar du inte vad du söker där kanske ett email till nordicsconsumers@custhelp.com kan ge något. Det är väl ungefär så mycket hjälp du kan hoppas på att få här, som sagt gör vi inte skolarbeten åt folk. Njaelkies Lea (d) 28 mars 2009 kl. 13.41 (CET)[svara]
Hej! Vi är några personer som vill starta en sida gällande ett band (musik) som hette The Hip Horace, som är en av den svenka Indiepop scenens pionjärer. Jag började skriva men sidorna har raderats av Annika64 och Obelix. I Annikas fall stod det något om att man inte fick skriva om sig själv????? Och i Obelix fall så fattar jag ingenting? En 17-åring som raderar en sida om en musikgrupp som frotterar sig med miljonsäljarband som The Cure. Vad är det som händer hos er? Mvh/ Mats Ekblom Mekblom (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Hej,
Den här frågan är en av de vanligaste på Wikipedia: "varför får inte artikel X finnas?" Wikipedia har som alla uppslagsverk gränser. För att man ska kunna lita på vad som står i Wikipedia krävs att det går att verifiera att något har funnits. Om ni kan precisera källor som anger att Hip Horace uppfyller Wikipedias relevanskriterier så kommer ingen att ifrågasätta artikeln. Lycka till.//Hannibal29 mars 2009 kl. 23.55 (CEST)[svara]
Hur ska man förstå texten på runstenen i artikeln om Håkan Röde? Är Gylla och Gyla två olika personer? Finns det källor? Finns det någon information om hans drottning? Kan man säga att Gyla är ett tänkbart namn? Vilka barn hade hon, när levde hon? Anses det att hon var gift även med kung Erik?--85.226.45.22731 mars 2009 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Jag åker ibland med tåg av typen X31. När de startar och ökar farten hörs toner som sakta stiger och sedan plötsligt faller. Det upprepas fyra fem gånger tills tåget har fått upp farten. Det låter lite som när man accelererar en bil (när man lägger i en ny växel går ju motorvarvet ner), men "växlingen" är blixtsnabb, och ett elektriskt tåg har väl inga direkta växellådor? Är det möjligen frekvensen på drivströmmen till motorerna som ändras, och isåfall varför? Eller är det något helt annat? /NH31 mars 2009 kl. 23.21 (CEST)[svara]
Frekvensen på drivströmmen kan det knappast vara. - Den ska vara närmast konstant. I luftledningarna finns 16 2/3 Hz växelström som omformas till 50 Hz med en generator i loket. -- Lavallen1 april 2009 kl. 08.28 (CEST)[svara]
Jag tror att motorerna drivs av växelström med variabel frekvens som åstadkoms i loket med en frekvensomvandlare. Det som låter som växling kan vara att man vid visst varvtal övergår till att mata motorlindningarna i en ny ordning för att slippa komma alltför högt i frekvens. Om ljudet kommer direkt från den övertonsrika omriktade matningsspänningen eller från någon styrspänning vet jag inte, inte heller om det är någon komponent med magnetiska egenskaper, t ex en transformator eller någon effekthalvledare med piezoelektriska egenskaper som gör signalen hörbar. /Rolf B1 april 2009 kl. 08.58 (CEST)[svara]
I gratistidningen man får ombord på SJ:s tåg finns sedan ett par år en spalt som heter "Fråga lokföraren" eller något i den stilen. Där brukar man kunna få bra svar på denna typ av frågor. /FredrikT1 april 2009 kl. 11.43 (CEST)[svara]
Ipred-lagen trädde ikraft för ca 5 timmar sen. Nu undrar jag, är det lagligt att ladda ner musik filer från youtube via youtubedownloader eller gäller lagen även där???83.250.33.68 1 april 2009 kl. 04.26 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) signerad av Lavallen1 april 2009 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Vad jag förstår har inget ändrats vad gäller hur lagligt det är att ladda ner något, det som är olagligt nu var olagligt igår med. Lagen gör det istället möjligt för upphovsrättsinnehavare och deras ombud att få ut abonnentuppgifter på folk som fildelat olagligt. Det hela bygger dock på att de får tag på användarnas IP-adresser genom att t.ex. själv ladda ner eller upp till dessa användare. Det finns ingen möjlighet för dem att se vem som har laddat ner vad från Youtube eftersom de inte har någon direkt kontakt med nedladdaren utan allt lagras på Youtubes servrar. Att ladda ner material från Youtube är nog inte nödvändigtvis lagligt, men det är heller inget som den här lagen kommer hjälpa att stävja. Den enda möjlighet som finns att stoppa spridning från Youtube är nog att vara på Youtube som iglar och se till att de plockar undan skyddat material, vilket ju också görs. Läs gärna vår artikel om Ipred-lagen. Njaelkies Lea (d) 1 april 2009 kl. 09.08 ¨
Eftersom du laddar ner musik från Youtube utan upphovsrättshavarens tillstånd så har det alltid varit olagligt att ladda ner musik från Youtube. Däremot om det är upphovsrättshavaren själv som har laddat upp filen så är det ok att ladda ner den. /Poxnar(D | B)1 april 2009 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Inte helt säkert. Eftersom upphovsmannen (eller kvinnan) har rätt till sitt verk kanske denne bara valt att lägga upp filen på youtube för att folk ska kunna se den just på youtube. Att ladda ner filen kan fortfarande vara olagligt om artisten inte _vill_ att folk ska kunna ladda ner den; en bisarr följd av att politiker inte fattar hur Internet fungerar. Skulle du till exempel ladda ner en youtube-video upplagd av artisten, rippa ljudspåret, konvertera till mp3 och lägga ut på pirate bay skulle du plötsligt vara kriminell. Enda skillnaden är dock att ljudet kommer från dig och inte från youtube.
För övrigt har IPRED som sagt att göra med att ISP:er får begära ut vem som står bakom IP-nummer. "Olagligheten" i att fildela är inte förändrad. »нотвист(d.|b.)2 april 2009 kl. 14.31 (CEST)[svara]
Hej! På denna artikel är sektionen om hennes familj placerad före hennes biografi. Ser det inte lite otympligt ut? Det skulle se prydligare och, ja, helt enkelt bättre ut för en artikel att ha biografin först. Personen finns ju på wikipedia pga av det han/hon uträttat, så familj etc är ju bara en mindre del i sammanhanget, kort sagt inte lika viktigt. Dessutom ser ju hela artikeln prydligare ut med biografin (det viktigaste) först. Bara ett förslag!--85.226.45.2274 april 2009 kl. 20.03 (CEST)[svara]
Vilka svenska drottningar (eller kanske riksföreståndarfruar, som Ingeborg Tott?) har varit utövande regenter? Jag menar alltså inte monarker, som Drottning Margareta, drottning Kristina och Ulrika Eleonora, utan kvinnor som tillfälligt varit regenter då kungarna varit utomlands, frånvarande, sjuka, etc. Det var vanligt i andra länder, men tycks inte ha varit det i Sverige? Jag har hört om Kristina av Holstein-Gottorp var regent under kungens frånvaro 1605 (var hon det fler gånger?) och Ulrika Eleonora var regent då kungen var i Hessen 1731 och 1738. Finns det fler exempel? Ingeborg Tott? Mette Dyre? Kristina Björnsdotter? Någon annan? --85.226.45.22729 mars 2009 kl. 12.05 (CEST)[svara]
Jag och min syster har haft en lite diskussion om vad det är som är den största drivkraften inom tekniken. Jag anser att människan själv är den största drivkraften och hennes vilja att leva i utopi medan hon anser att den största drivkraften är oljan (i alla fall för modern tid). Så då undrar jag om kan man säga att den största drivkraften är människan? Och så undrar jag vilka uppfinningar eller liknande som har varit de största drivkrafterna för olika perioder.
Nej, ingen faktafråga. Men jag har observerat att det är få saker som har gett så mycket teknisk utveckling som krig, tragiskt nog. Inget ger så mycket uppfinnarlusta som att hitta nya vägar att döda varandra. Det gäller allt från Arkimedes krigsmaskiner till det senaste... -- Lavallen2 april 2009 kl. 11.08 (CEST)[svara]
Krig och hot om krig. Håller med Lavallen. Det måste vara den drivkraft som ger mest resultat, mycket förstås på grund av de enorma resurser stater lägger ner på sådant i kniviga situationer.. Njaelkies Lea (d) 2 april 2009 kl. 14.37 (CEST)[svara]
Listan Teknikhistoria är lite osystematiskt ihopsatt av olika bidragsgivare. Men den ger en ungefärlig bild av framstegen. Jag menar att alla "framsteg", militära eller civila, vinststyrda eller behovsstyrda, baseras på att någon tillräckligt envis och initiativrik tänkare har sagt: "kan inte detta göras bättre / annorlunda / billigare / snabbare / smartare ... ?" Då och då överskrids "trösklar" som nästan ingen har tänkt på förut. Boktryckarkonsten; t ex, det var ett helt system av innovationer inom olika teknikområden som Gutenberg införde. Newton och Leibnitz uppfann och införde oändligheten och det infiniesimalt lilla i den matematiska analysen, vilket banade väg för nya sätt att studera dynamiska förlopp. Upptäckten av bakterier var en revolution för mänsklighetens hälsa. Drivkraften för framstegen ska kanske sökas bland de som äger kreativt tänkande? Var tid har sina innovationer. Jag minns en professor som brukade säga: "De stora uppfinningarna har gjorts av dem som har gjort sig förtjänta för det." Nils Ferlin har en kort dikt: "Stenen, elden, metmasken - tre trappsteg till Rockefeller." (citerat fritt ur minnet) Mvh / Mkh2 april 2009 kl. 16.34 (CEST)[svara]
Det finns en punkt i samtidshistorien, den 25 maj 1961, som på många sätt har varit avgörande för de senaste decenniernas samhällsutveckling. Då förklarade president Kennedy att USA, innan 1960-talet var slut, skulle ha landsatt en människa på månen. Så skedde också, sommaren 1969. Hans målsättning var ett svar på de sovjetiska rymderövringarna med Sputnik (1957) och Gagarin (1961). Rymdkapplöpingen var delvis följd av arbetet med militära missiler som utvecklades under andra världskriget. Rymdtekniken med alla dess följder i form av uppfinningar och teknik var en oerhörd stark faktor i den dator- och kommunikationsutveckling - både militär och civil - som präglade den senare delen av 1900-talet. All utveckling är inte styrd av militära intressen, men mycket av det som vi idag ser som självklart - små datorer, lätta mobiltelefoner, satellikommunikation m m - har på detta sätt en bakgrund i maktkampen mellan stormaktsblocken, kalla kriget och terrorbalansen. Rymdkapplöpningen skapade förutsättningar för teknikutvecklingen. Resultatet blev en samhällsomvandling för hela mänskligheten. Janders2 april 2009 kl. 17.02 (CEST)[svara]
En vanlig modell för teknikutveckling (som jag nog bara sett på engelska) beskriver den som en kombination av technology push och market pull. Tyngdpunkten mellan dessa två kan växla mellan branscher och tidpunkter. Poängen med modellen är att varken "det som kommer ut från forskningslabben blir nya produkter" eller "det som efterfrågas på marknaden tas fram" ensamt på ett tillfredsställande sätt förklarar hur teknikutveckling går till. Kopplingen till teknikutveckling under perioder av krig (framför allt större och långdragna krig mellan större länder) förklaras då av att det då finns ett stor efterfrågan på nya lösningar som backas upp av tillgänglig finansiering och en allmän vilja att få saker gjorda fort. Man kan kanske beskriva detta som en "operation dammsugning" av pågående och genomförd forskning. Utvecklingen av kärnvapen under andra världskriget är väl ett bra exempel - de grundläggande fysikaliska principerna hade upptäckts några år tidigare - men utan pågående världskrig hade det knappast blivit någon finansiering av ett sådant gigantiskt projekt. Tack vare att Manhattanprojektet tog fram de första kärnreaktorerna o.s.v. lades också grunden för fredligt utnyttjande av kärnenergin i form av energigenerering, medicinsk strålterapi, materialforskning m.m. Detta hade kanske kommit ändå, men troligen tagit längre tid. Möjligheten att utnyttja olja (och andra fossila bränslen) för att skapa ett bekvämare och mer mobilt samhälle har onekligen varit en faktor som lett till stora samhällsförändringar (samt ett oljeberoende och miljöproblem), men så har också exempelvis informations- och kommunikationsteknik, modern materialteknik, samt utveckling av läkemedel och mindre uppmärksammade teknikområden som livsmedelshygien, vattenförsörjning och sanitet. Tomas e5 april 2009 kl. 18.45 (CEST)[svara]
I sin bok "Lewis resa" påstår P.O. Enquist att L.P. 1913, när pingströrelsen skapades, föreslog att i § 1 skulle stå: "Filadelfiaförsamlingen i Stockholm är en förening av bekännare utav den evangeliska lutherska trosläran, vilka sammanslutit sig osv." Stadgarna antogs först 1916, men då antogs de.
Min fråga är: Är detta historiskt korrekt? Kallade sig pingströrelsen för "evangelisk LUTHERSK"??? Var Lewi Petrus så okunnig om vad luthersk innebär, nämligen betoningen av dopet som ett sakrament, vilket skänker barndopet fullödig biblisk betydelse, eller var han så infernaliskt listig att han ville blanda bort korten för folk i allmänhet, genom att kalla rörelsen "luthersk"? Jonashjalmar (diskussion) 5 april 2009 kl. 17.08 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Citatet återfinns på sid. 178 i P.O. Enquists bok.[svara]
Nu gissar jag bara, men en förklaring kan väl vara att man skulle kunna vara med i Filadelfiakyrkan och Svenska Kyrkan samtidigt. Fribrytare sågs inte med så blida ögon från statskyrkan, men om man kunde vara med i båda samfunden var det kanske inte lika illa. Det "lutherska" skulle i så fall kanske inte tolkas så bokstavligt utan mer vara tänkt för utomståendes ögon? E.G. den 5 april 2009 kl. 22.33 (CEST)[svara]
jag och min pojkvän har haft en diskusion om ordet brädlapp. Jag tycker inte det är ett riktigt svenskt ord men det tycker han. jag tycker mer det är något som tex dalmasarna har hittat på. Kan någon hjälpa mig??
Alla ord som används i svenskan är riktiga svenska ord, och alla ord är på ett eller annat sätt påhittade av någon/några. --bOiviE 5 april 2009 kl. 21.56 (CEST)[svara]
Om man sätter en lapp på en bräda, så är väl det en brädlapp? Det är klart att man kan bilda ordet på det sättet. (Ordet kan förstås också ha någon annan, mer specifik betydelse, fast det känner jag inte till.) Ordet finns med i nionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista (det finns inte med i tionde upplagan, men det betyder inte att det inte skulle vara ett "godkänt" ord längre), så nog är det ett riktigt ord. E.G. den 5 april 2009 kl. 22.46 (CEST)[svara]
Brädlapp är nog inget ord från Dalarna. Det används i Småland också, i alla fall i min släkt. Jag har hört det användas för mindre brädor vid snickeriarbeten. Till exempel har jag hört följande i min barndom, Hej, pöjk kan du skicke hit en brälappMarcustisk5 april 2009 kl. 22.58 (CEST)[svara]
SAOB finns på nätet. Om man slår upp brädlapp finner man att "BRÄD-LAPP" betyder "(kortare) stycke af en bräda". Den uppgiften har SAOB hämtat från ett svensk-tyskt lexikon från 1738. Man ger också ett annat exempel "Ett .. trähus, med en brädlapp öfver dörren, på hvilken var skrifvet 'Hôtel'." Meningen har stått i en målares biografi från 1870-talet. SAOB "godkänner" inga ord. Dom rapporterar när ordet hittats första gången i skrift, och ger exempel på vad det då betydde. Mvh / Mkh5 april 2009 kl. 23.33 (CEST)[svara]
Jodå.. nog är det etablerat. En kort bräda eller en liten brädstump, t ex den överblivna delen av en kapad bräda. Känns helt självklart i mitt språk, som inte är särskilt dialektalt. Janders6 april 2009 kl. 12.42 (CEST)[svara]
Musse är en mus, Kalle är en anka, men vad är Långben? Och kom inte dragande med att han är en hund, för i den genren har vi ju Pluto och Bolivar, och de är ju inte direkt verbalt kommunicerbara på samma sätt som Långben.
Men hur förklarar man då distinktionen mellan Långben och Pluto/Bolivar? Alltså att den förstnämnde är "humanoid", dvs går på två ben och kan prata, medan de andra två är "animaliska", dvs går på fyra ben och är stumma? De ska ju i så fall vara fabeldjur/fabelhundar allihop. --HeavyStuff5 mars 2009 kl. 14.22 (CET)[svara]
Jag hörde en gång historien om ett barn som hade löst gåtan om hur hunden Pluto kunde vara Musses husdjur, medan hunden Långben är hans vän. "Långben har ju kläder!" löd förklaringen. :-) Tomas e5 mars 2009 kl. 14.29 (CET)[svara]
Efter insikten att Långben är en hund börjar jag tycka att situationerna när han går omkring med Pluto i koppel är lite kinky. CalleC9 mars 2009 kl. 13.51 (CET)[svara]
Det finns ju ibland även ankor, möss, björnar och annat som vanliga djur medan de även är de människoliknande varelserna Kalle, Musse och Björnligan. Kanske är det lite mycket begärt att en serietidning ska vara helt logisk? :) Njaelkies Lea (d) 5 mars 2009 kl. 14.31 (CET)[svara]
med tanke på att tidningen Kalle Anka & Co utkommer en gång i veckan och har en upplaga på c:a 100.000 exemplar så indoktrineras ju hela tiden nya generationer i konsten att tänka ologiskt. Ett klart fall för regeringen, tycker jag! :-) --HeavyStuff5 mars 2009 kl. 14.55 (CET)[svara]
Beagle är ju också ett öl från den chilenska ögruppen Tierra del Fuego. Kanske det blev någon slags sammanblandning här: Beagle Boys - Beer Boys - Bear Boys? Eller något liknande? 8)--HeavyStuff5 mars 2009 kl. 15.33 (CET)[svara]
Om någon är intresserad så kallas egenskapen att något icke-mänskligt får mänskliga drag för antropomorfism (från antropos för människa, finns även i t.ex. "antropologi"), det är egentligen helt logiskt alltså att Långben och Pluto båda är hundar, men Långben är en antropomorfisk sådan. »нотвист(d.|b.)7 april 2009 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Seriewikin har en auktoritativ och utförlig presentation: Den "riktige" Långben, den knasiga och måttligt intelligenta tvåbenta hunden, gjorde sin entré i serieversionen av "Musse Pigg", på en söndagssida i dagspressen den 8 januari 1933. Mvh / Mkh7 april 2009 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Enligt en källa var han dömd för för order- och subordinationsbrott mot sin höge chef H. K. H. Hertigen. Han blev benådad från "arkebuseering till 20 års och 1 dags fängelse på Warbergs fästning" 1789. Se här [41].--Ankara30 mars 2009 kl. 20.13 (CEST)[svara]
Jag är tveksam om Anjalaförbundet. Amatörmässigt nyfiken slog jag upp två böcker: Officerarna som fick nog av Allan Sandström (1996) [Tema Anjalamännen och Ryska kriget 1788-90] och Ekot av ett skott av Alf Henrikson (1986) [Tema kungamordet 1792]. Ingen av dessa böcker har någon Cronstedt i personförteckningarna i slutet. Och utdraget om fästningsfångar anger lydnadsbrott mot "Hertigen". Denne bör ha varit kungens bror Karl som då var amiral vid flottan under Gustav III:s ryska krig. Så 85.226.45.227 får nog leta i flottans dokument om vad brottet kan ha bestått av. Mvh / Mkh6 april 2009 kl. 14.08 (CEST)[svara]
Då PM är förkortning av promemoria. Varför heter det då ett PM och en promemoria? Logiskt sett borde det heta en PM? Men det låter inte alls rätt. Vad beror detta på? Marcustisk5 april 2009 kl. 22.31 (CEST)[svara]
Det heter en PM, men eftersom bokstäver normalt står i neutrum ("ett-genus") så kan det låta fel. Det gör att många också säger ett PM. E.G. den 5 april 2009 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Det hela kompliceras också numera av att folk i "internetgenerationen" tenderar att asociera PM snarare med "personal message" än med "promemoria", och att det i så fall faktiskt heter "ett PM" (eftersom den svenska motsvarigheten till message = meddelande är neutrum). /FredrikT6 april 2009 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Nu när vi ändå är inne på (ne)utrumdiskussioner så undrar jag hur man kan veta vad det är för genus på namn? Wiktionary säger ju exempelvis att Johan är utrum, men varför? /Natox6 april 2009 kl. 12.34 (CEST)[svara]
Troligen för att utrum är en sammanslagning av femininum och maskulinum.
Personnamn har av naturliga skäl alltid maskulint eller feminint genus (eller båda, vissa namn kan ju bäras av både kvinnor och män). Om du är tveksam, fundera på vilken av följande meningar som låter mest riktig: "Det var en skrämd liten Johan som kom till mamma på kvällen" eller "Det var ett skrämt litet Johan som kom till mamma på kvällen." E.G. den 6 april 2009 kl. 23.30 (CEST)[svara]
KAMMARFRU: (förr) den förnämsta kvinnliga (eg. gifta) tjänaren hos furstinna (l. hos döttrarna i furstlig familj) l. hos annan högt uppsatt dam, anställd för biträde med hushållssysslor, toalettbestyr, vård av garderob o. d. (vid hovet i rang närmast efter hovdamerna).
KAMMARJUNGFRU: tjänarinna hos förnäm dan, l. i förnäm familj med uppgift att betjäna husmodern vid toaletten, ha tillsyn över hennes garderob o. husets linneförråd, biträda med sömnad m. m.; äv.: (kammar)husa.
Termen "chamberlady", förekommer i ett antal artiklar på engelskspråkiga Wikipedia, alla relaterade till det portugisiska hovet, men verkar vara en något högre rankad post än den svenska kammarfrun. Så här står det t ex i artikeln en:Marquis of Abrantes:
Two of the Marchioness of Abrantes had their title upgraded to the duchess rank (only during her lives), when they became the queen's Chamberlady (Camareira-Môr), the highest palatine office for a lady.
Varför brinner nästa allt upp då när det kommer in i jordens gravitaionsfält, samt måste ett förmål befinna sig utanför för att de ska börja brinna? 83.250.38.01 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Inte helt säker men jag tror det har att göra med vad som nämns här ovan, nämligen friktion. När föremålet går från rymden (som är tom, dvs vakuum) mot jorden så ökas farten hela tiden av jordens dragningskraft, detta i kombination med atmosfären gör att det uppstår friktion som gör att det blir varmt. Om föremålet är litet så brinner det upp, om det är väldigt stort kan det klara av att komma igenom (som meteoren som utrotade dinosaurierna, till exempel). Det som kallas "stjärnskott" är i själva verket meteoriter som brinner upp i atmosfären, utan atmosfären hade de slått ner på jorden istället och vi hade levt under konstant bombardemang :) »нотвист(d.|b.)9 april 2009 kl. 20.37 (CEST)[svara]
"Geni" uttalas ju med ett "sje"-ljud, men jag hör jämt och ständigt folk uttala "genialt" med ett "j"-ljud. Vilket är "rätt"? (Nu blev det många citationstecken...) Herrn13 april 2009 kl. 20.47 (CEST)[svara]
Wikipedia är ju ett riktigt fågelskådarnäste, så jag tänkte fråga om någon vet vad det är för änder jag har fotat? Bilden är tagen i sjön Tisken i Falun. Vivo (diskussion) 6 april 2009 kl. 12.48 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Kan det vara bläsänder i eklipsdräkt (vinterdräkt)? Jag läste nyss att de inte har någon bläs på vintern. Eller vad kan det vara? Vi har väl bara runt 30 andfåglar i Sverige? Vivo8 april 2009 kl. 16.59 (CEST)[svara]
Simänder, eller drickande dykand?
Efter mycket bildtittande verkar det fortfarande mest se ut som en hybrid mellan brunand och bläsand, men det finns väl inte? Kan jag chansa på att det är brunand? Vivo8 april 2009 kl. 22.09 (CEST)[svara]
Nog känns det väl ändå som en simand i alla fall? Och 4 april borde den väl ha hunnit anlägga sommardräkt. Och ett par dessutom... Men vad det är vet jag inte. Inget som finns i min fågelbok i alla fall. Fel på kompassen, eller rymlingar kanske? Taxelson8 april 2009 kl. 22.28 (CEST)[svara]
30 mars, närmare bestämt. Jag tyckte också att det såg ut att vara simänder, men det kan ju vara vilseledning. Jag hittar inget bra i någon av mina böcker eller via Googlebilder. Vivo9 april 2009 kl. 21.24 (CEST)[svara]
Jag vidarebefordrade frågan till tyska Wikipedia och hittills har jag fått 2 svar, bägge menar att det varken är bläsand eller brunand. De tyska skribenterna känner ingen vildand med liknande utseende (särskild de vita ringar kring ögonen är unik) och föreslår därför en regional sort av tamanka. --NordelchFör Wikipedia - i tiden15 april 2009 kl. 20.37 (CEST)[svara]
varför fäller det ut då man kokar det, likaså når det har varit fryst, när isbiten i wickyn har smält så finns det partiklar av kalk på botten av glaset, varför?
Kurt Andersson
Kalciumvätekarbonat Ca(HCO3)2 är relativt lättlöslig, medan kalciumkarbonat CaCO3 är svårlöslig. Det betyder att vid överskott av löst koldioxid (kolsyrajoner) CO32-, så löser sig kalciumkarbonaten genom att övergå till kalciumvätekarbonat, men när man exempelvis värmer denna lösning avgår CO2, och svårlöslig CaCO3 faller ut. Fenomenet förekommer i stor skala i naturen vit t.ex bildning av droppsten, och utfällning av s.k bleke i vattensamlingar på kalkberggrund. Taxelson17 april 2009 kl. 19.04 (CEST)[svara]
Jag heter Anna Wikner och jobbar på Tasteline, vi undrar om ursprunget för: trerätters, 3-rätters? var och när fenomenet 3-rätters uppkom?. Vore hemskt tacksam för återkoppling!
Tack på förhand!
Bästa hälsningar,
Anna Wikner
anna.wikner@tasteline.com
Inlagd den 16 mars 2009 kl. 16.47 av 144.63.171.64 (datum+ID tillfogat av Mkh)
Hej Anna!
Det var en intressant fråga, men det är inte lätt att hitta något exakt svar. Du har fått vänta länge, för det finns nog ingen "uppfinnare" som går att identifiera till namn och tidpunkt. Kolla med Restauranghögskolan i Grythyttan om dom vet något.
Utan att veta säkert, skulle jag kunna tänka mig att Frankrike under 1800-talet kan vara en bra början att leta. För riktigt länge sedan lär "fina middagar" ha innehållit massor av rätter, och ofta varit bufféliknande, för att visa upp överdåd. Att begränsa sig till färre rätter (oavsett om vi talar om tre, fyra eller fem) "känns" som något som bör ha kommit när mattillgången var bättre, och man snarare imponerade med kvalitet än kvantitet bland dem som hade råd. Jag har för mig att en av Jean Anthelme Brillat-Savarins (1755-1826) åsikter var att man efter en gourmetmåltid inte skulle vara proppmätt och däst, utan ha en känsla av lätthet, så det kan ju vara en bra börja att leta bland hans skriverier om hur en måltid borde vara komponerad. Å andra sidan har jag någon gång hört att 4-rätters (förrätt - soppa - huvudrätt - efterrätt) skulle ha varit standard på eleganta svenska middagar tidigare under 1900-talet, så kanske har 3-rätters uppstått ur 4-rätters. En beskrivning av Nobelmiddagarnas utveckling verkar säga att de i början av 1900-talet var 7-rätters, blev 4-rätters på 1920-talet och 3-rätters på 1940-talet. Tomas e18 april 2009 kl. 19.07 (CEST)[svara]
Hej. Minns att jag för några år sedan såg ett ofantligt roligt fotografi med en äldre herre som stod i ett DJ-bås på någon nattklubb och log mot kameran. Då hade någon lagt på texten "mixa zutten, shaka göten". Jag vill minnas att bilden fanns på istheshit.net men jag har trots mycket letande inte lyckats hitta den. Kan någon hitta bilden? Har någon annan sett bilden? Herrn18 april 2009 kl. 14.52 (CEST)[svara]
Det finns något i aerodynamiken som kallas "stagnationstemperatur" en:stagnation temperature och som beskriver temperaturhöjningen från "luftströmmens friktionsvärme". Det ska behövas flera hundra km/h innan det ens blir 1°C höjning. Men det växer kvadratiskt med Mach-talet, så att vid Mach ≈ 1 är temperaturstegringen omkring 60°C. Mvh / Mkh9 april 2009 kl. 01.58 (CEST), tillägg 19 april 2009 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Under senaste året tycker i alla fall jag att kritiken mot lågenergilampor har ökat. Bland de yttranden som oftast hörs finns de om att lågenergilampor inte sparar energi, miljörisker med trasiga lampor, belastning på miljön vid tillverkning, effekten på elöverkänsliga. Det finns några till som nämns i Wikipediaartikeln. Lågenergilampor är ju minilysrör och lysrören borde väl ha samma nackdelar som lågenergilamporna, men man hör sällan kritik mot lysrör. Finns det egentligen någon väsentlig skillnad mellan lamporna och lysrör i de avseenden jag nämnde?Sjö13 april 2009 kl. 21.04 (CEST)[svara]
Skillnaden ligger i att det finns elektronik i en lågenergilampa som hos ett lysrör finns i armaturen (och därför används för flera lampor). Det är viktigt att denna är väldesignad för att det verkligen ska bli någon energivinst att tala om.
När man ser kritik av detta slag ska man alltid titta efter vems intressen den talar för. - Det finns knappt några oberoende forskare inom dessa områden. -- 194.17.16.15919 april 2009 kl. 12.33 (CEST)[svara]
hej jag är en tjej som fick tvillingar för snar tre år sedan och jag fick så mycket hud kvar på magen jag mår så dåligt av det jag gråter var dag och vill bara gå och gömma mig.det känns som om att jag alldrig får lov att må bra igen i min kropp=(finns där nån stripendium som kan hjälpa mig så att jag kan få göra en opration så att jag kan få må bra igen =)alla mina närmaste blir drabbade för att jag mår så här SNÄLLA kan ni hjälpa mig.MVH emelie
Jag har för mig att man i vissa fall kan genomföra korrektiv kirurgi av det här typen genom den allmänna sjukvården. Kontakta din läkare så kan han/hon säkert bistå. Dock tror jag inte att det finns stipendier att få, men det vet säkert läkaren. Riggwelter19 april 2009 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Stipendier känner jag inte till något om. I vissa fall kan man få plastikkirurgi inom den allmänna sjukvården. I första hand gäller det efter olyckor eller om man har medicinska problem av för mycket hud, som till exempel svårläkta sår eller infektioner i hudveck. Det är landstingen som bestämmer vilka regler som gäller, så det beror på var du bor i Sverige. Oavsett vilket tycker jag att det låter som en bra idé att gå till en läkare. Du beskriver att du gråter varje dag, att du aldrig kommer att må bra igen och att du upplever att det drabbar din omgivning. Ibland kan en depression göra att man upplever att ens utseende som värre än vad kanske andra tycker, och en viktig uppgift för läkaren blir att bedöma om du har en depression (det är omöjligt att avgöra såhär på nätet utan att träffa dig), och om du kanske i så fall skulle kunna ha nytta av annan hjälp också för att må bättre. Mitt råd är att du så snart som möjligt kontaktar din vårdcentral och ber om en tid. De kan också bedöma huden på din mage och vet mer om vilka medel som står till buds och så i just ditt landsting. Med vänliga hälsningar Nitramus19 april 2009 kl. 21.57 (CEST)[svara]
Alan Bullocks grundliga Hitlerbiografi ger i vart fall ingen uppgift om något annat namn. Med tanke på att andra större språkversioner av Wikipedia heller har något uppgift om några ytterligare förnamn misstänker jag att några sådana inte är kända. /FredrikT29 mars 2009 kl. 00.19 (CET)[svara]
Inte heller Nationalencyklopedin, Encyclopedia Britannica eller Encyclopedia Judaica anger något annat förnamn/mellannamn. Hans far Alois Hitler var dock oäkting och gick under en tid under moderns efternamn "Schicklgruber". MiCkE29 mars 2009 kl. 12.33 (CEST)[svara]
I Ian Kershaws "Hitler en biografi" återges i faksimil Hitlers medlemskort i DAP från 1920. Där står: "Mitgliedskarte für /oläsligt/ Adolf Hitler". Stavningen av efternamnet verkar rättad från "Hittler" till "Hitler". Men det som fått mig nyfiken är det oläsliga ord som står före "Adolf". Det skulle förstås kunna vara "Herrn" men ser inte riktigt ut så.--Ericus Rex29 mars 2009 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Jag har inte läst den boken och har den inte tillgänglig, men jag kan tänka mig att det är någon annan titel än herr. Kanske korpral? E.G. den 5 april 2009 kl. 22.21 (CEST)[svara]
Gefreiter är det tyska ordet för korpral, ifall det hjälper med texttydningen. Kunde också tänka mig att man kunde förkorta det till Gefr.. Tomas e19 april 2009 kl. 23.58 (CEST)[svara]
Jag håller på med en artikeln om en nationalpark på Eldslandet. Jag skulle behöva hjälp med de svenska namnen på tre trädarter; ñire (Nothofagus antarctica) sydbok?, lenga (Nothofagus pumilio) och coihue (Nothofagus dombeyi). Är det någon trädkännare som kan hjälpa mig?--Ankara19 april 2009 kl. 15.01 (CEST)[svara]
Det enda jag hittade på svenska via Google var denna publikation från SLU. Jag är ingen expert men N. dombeyi benämns "sydbok/coihue" och N. pumillio benämns "sydbok/lenga". Kunde inte hitta att N. antarctica skulle benämnas ñire, dock. -- [ jiˈesˌdeːo ]20 april 2009 kl. 12.37 (CEST)[svara]
I artikeln "Sydbokar" i NE (på nätet) översätts Nothofagus antarctica med "chilebok". Några fler enskilda namn på sydboksarter förekommer tyvärr inte i artikeln. /FredrikT20 april 2009 kl. 13.41 (CEST)[svara]
Menar du fågelvägen längs jordens krökning, avståndet längs trafikflygets korridorer eller bilvägen? Google Earth (som du kan ladda ner från http://earth.google.com) har en linjalfunktion du kan använda för fågelvägen, och jag får det till ungefär 1300 kilometer. - Tournesol20 april 2009 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Under en ganska sen kväll nu i helgen hade jag och några vänner en diskussion om olika möjligheter att tjäna pengar med hjälp av Internet och med minsta möjliga arbetsinsats. Trafikdragarsidor som handlar om populära ämnen och som drar in pengar på annonser är ju ganska välkända, men de måste fortfarande skrivas, vilket innebär arbete. Vi enades om att det absolut "arbetsfriaste" måste vara sidor med användargenrerat, växande och föränderligt innehåll som kräver ett minimum av administration från sajtägaren. En av mina vänner anförde en svensk sida med användarskrivna vuxennoveller som det mest uttalade exemplet h'n sett i den vägen (de flesta som skriver den typen av noveller är inte intresserade av att hävda upphovsrätt och få sitt namn satt i samband med texten). Det vi inte lyckades enas om var huruvida en ägare av en sajt med mer rumsrent användargenererat innehåll (där användarna kan vara eller kan bli intresserade av att hävda upphovsrätt) är beroende av de innehållsgenererande användarnas godvilja under hela sajtens livslängd. Dvs; finns det lagligt utrymme för sajtägaren att begära att användarna ska gå med på att överlåta sina bidrag till sajtägaren exklusivt? Kan bidragsgivarna ändå ändra sig och återkalla lämnade bidrag (vilket de inte kan på exempelvis Wikipedia)? Vad händer om sajtägaren eller andra användare har modifierat bidragen? Är sajtägaren skyldig att/kan åläggas att på begäran specificera vem upphovspersonen är? Finns det färdigformulerade licenser som rör den här typen av fall? Finns det några sidor där innehåll skapas under de förutsättningarna? Jorva20 april 2009 kl. 11.55 (CEST)[svara]
Jag har tidigare skrivit ganska mycket dikter och lagt upp på Sockerdricka.nu, och även (ytterst) lite på Allpoetry.com. Där har jag fattat det som att det är mina verk, som jag kan plocka bort när jag vill och har dem hela tiden i samband mitt användarnamn (som man liksom på Wikipedia kan koppla till sitt riktiga namn, eller låta bli), även om de är gratis och öppna att beskåda för alla som besöker sidan. Jag tror att det finns relativt många sådana portaler på nätet i olika genrer, men jag vet inte exakt hur de fungerar lagtekniskt. Vivo20 april 2009 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Hej, det skulle vara intressant att få veta om mer om kompositören Gustav Nordqvist, familjen, vem var han gift med? Hade han barn? Vilka var dom?
hälsningar Inga-Lill
fråga om de fem sola: jag har en fundering. jag kan inte latin och det är därför svårt för mig att veta detta jag ska fråga, så jag använde mitt sunda förnuft. eftersom att i alla fem sola finns just sola i olika former med. och eftersom det enda ordet som är med i alla översättningar är "allena" antar jag att sola översätts till allena. och jag antar efter egna funderingar och slutföranden att "sola" är gällande för den/det. eftersom kristus var en person av manligt kön, betyder det alltså att "solus" är är ett pronomen för "han". men det kan inte stämma eftersom gud som också borde beskrivas som en han är skriven med soli. alltså finns det tre alternativ: antingen var inte Jesus Christus man, antingen påstår de att gud inte är en man eller så är det fel. och om alternativ två är rätt, vad är gud då? för så vitt jag vet skulle han i så fall vara en kvinna, eftersom han knappast skulle kunna vara en "ni" "du" eller liknande.
Jag hoppas att någon med latinkunskaper kan ge utförligare svar, men noterar själv att det finns en skillnad mellan satserna sola gratia och soli Deo gloria däri att sola/soli i det andra fallet har en riktning: "bara till Gud hör äran". /Dcastor21 april 2009 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Ja, uttrycket Soli Deo gloria indikerar alltså dativ. Vän av ordning skulle då kunna ifrågasätta dativformen av adjektivet solus och mena att det bör formuleras Solo Deo gloria. Dativformen i singularis av solus är dock oregelbunden och slutar på "i", således soli. torvindus • Et tu, Brute?22 april 2009 kl. 00.09 (CEST)[svara]
Utrymmet (och tiden) medger inte en fullständig grammatik men, solus är ett adjektiv som betyder ’ensam’ m.m. Det böjs i genitiv solius, dativ soli, i ackusativ solum. Sen böjs det förstås efter genus: sola est - 'hon' är ensam, solus est – 'han' är ensam, etc. Solum är också adverb och betyder ’endast’, ’blott’, etc. Rex Sueciæ22 april 2009 kl. 00.19 (CEST)[svara]
Hur uttalar man det? Då menar jag i sammanhanget exempelvis "tio gånger à 1000 kr" (eller om det är "á", jag minns aldrig). Herrn22 april 2009 kl. 01.27 (CEST)[svara]
De äldsta skriftliga beläggen i SAOB är från mitten av 1600-talet (10 aktier à 50 kr. 1644, Spanmåhl à 3 Daler 1654). Även ordets andra betydelse (mellan ... och ...) tycks ha varit med ett tag i svenskan (30 à 40,000 D(a)l(e)r. 1670) //Rotsee22 april 2009 kl. 18.57 (CEST)[svara]
Om jag förstått det hela rätt så är à besläktat med @. Det vill säga att man kan/kunde (på vissa språk) säga 10 aktier @ 50 kr. Eller är jag helt ute och cyklar? --BOIVİe 22 april 2009 kl. 19.48 (CEST)[svara]
Artikeln om @ på engelska Wikipedia avhandlar bland annat det eventuella släktskapet med à liksom bruket i modern engelska och en översikt över andra språk. //Rotsee23 april 2009 kl. 07.36 (CEST)[svara]
Är det nån som känner till nåt bra datorprogram som är enkelt att använda i Windows, där man kan ladda in kartor från olika källor (för visning i offlineläge, helst), tillsammans med en gps, som navigator? Helst open source- eller freeware-program, men i värsta fall även program som kostar pengar. Letar runt men vet inte riktigt vad jag ska söka på... Helst ska man kunna ladda in OSM-data i programmet, och kanske även andra karttyper. Jag söker alltså något likt Mgmaps, men för datorn. Tack på förhand! /Grillo23 april 2009 kl. 01.14 (CEST)[svara]
Jag undrar hur man använder ordet "samnordisk" (har tittat i min ordbok, där stod det inget). Om något är samnordiskt, t. ex. en samnordisk filmproduktion, ska det då innefatta alla nordiska länder eller räcker det med två länder, exempelvis Sverige-Norge? Är meningen "Filmen X är en samnordisk produktion av Sverige och Norge" korrekt?--Crocuta23 april 2009 kl. 16.36 (CEST)[svara]
Jag är inte helt hemma i filmvärlden - men jag misstänker att dessa samproduktioner går under ett samarbete som lyder under hela eller stora delar av norden. Men varje projekt/film engagerar inte nödvändigtvis alla inblandade länder. På samma sätt så engagerar väl inte ens alla frågor i nordiska rådet/ministerrådet varje gång alla länder/områden. -- Lavallen23 april 2009 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Helvigs nationalitet är inte helt klargjort: hon kallas både tysk, svensk och svensk-tysk : var hon tysk eller svensk medborgare? Kanske var hon medborgare i den svenska delen av Tyskland? Finns det någon som vet?--Aciram23 april 2009 kl. 21.20 (CEST)[svara]
Jag tror att det är svårt att sortera ut de summor som använts till "kriget" från andra insatser. T.ex. så finansieras vissa delar separat och vissa delar av försvarsbudgeten. Skall kostnaden för t.ex. flygbränsle som används av hangarfartygsplan som flyger uppdrag i afghanistan hamna under denna summan, då de flugit ändå? Ghostrider ♠ 19 april 2009 kl. 23.31 (CEST)[svara]
Vart kan jag få tag i namnet på en fantastisk plats jag sett i en av alla dessa slideshow som cirkulerar i mail? Bilden i sig har ingen märkning. 83.140.50.193 24 april 2009 kl. 08.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Därtill kan snarkningar (och medföljande andningsuppehåll) leda till en försämrad sömn och ständig trötthet. Prata med en vårdcentral om du vet med dig att du snarkar mycket. Lycka till! Mvh Jopparn8 maj 2009 kl. 03.11 (CEST)[svara]
Vilken veckodag var den 9:e juni förra året? Någon som har en gammal kalender och orkar kolla eller vet något nätbaserat sätt att ta reda på detta? Gagarin8 maj 2009 kl. 02.42 (CEST)[svara]
Kolla här. Det finns säkert smidigare universalkalendrar men jag vet inte vad jag ska söka på. Det här duger väl dock tills vidare. Svaret på frågan är alltså måndag. /Grillo8 maj 2009 kl. 02.55 (CEST)[svara]
Eller, åtminstone så länge det handlar om tidpunkter relativt nära nutid, öppna den egna datorns klockfunktion och börja bläddra bland månaderna. (Exakt hur det ser ut beror på vilket operativsystem man kör.) /Dcastor8 maj 2009 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Ytterligare en metod: om man använder något Unixliknande operativsystem kan kommandot date svara på frågan:
Som bekant infördes germanska namn på veckodagarna i den julianska kalendern, genom att de romerska gudarna "översattes" till germanska motsvarigheter; därav svenska, tyska och engelska namn på dem. Men när finns de belagda skriftligt för första gångerna på de respektive språken?//--IP8 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)[svara]
Företrädare för andra partier brukar ofta anse Sverigedemokraterna rasistiska eller åtminstone främlingsfientliga, men Sverigedemokraterna själva anser sig inte vara rasistiska. -- boıviE8 maj 2009 kl. 13.11 (CEST)[svara]
Det var ju inte ovanligt att kungar hade älskarinnor förr. Men jag har aldrig någonsin läst någonstans att Gustav Vasa hade en älskarinna. Det tycks inte som om han hade det. Men kanske har jag fel? Känner någon till någon? --Aciram6 maj 2009 kl. 17.44 (CEST)[svara]
Jag har läst åtskilligt om svenska kungar i mitt liv och har heller aldrig sett någon referens till att "gamle kung Gösta" skulle ha haft älskarinnor (kanske heller inte är möjligt om man skall orka med tre fruar... ;) ). Den senaste utförliga källan man kan konsultera i frågan är väl dock Lars-Olof Larssons Gustaf Vasa-biografi som kom härom året (som jag dock inte läst själv). /FredrikT8 maj 2009 kl. 11.53 (CEST)[svara]
Jag kan inte påminna mig att Larsson skriver något om eventuella frillor, men det var ett par år sedan jag läste boken.
Histrien om Gustav Vasa utformades väl delvis av hans söner och de hade gott öga till honom. Så han fick gott eftermäle trots att han med våld slog ned ett inbördeskrig. Hans eventuella älskarinnor talades det väl tyst om. Erik XIV:s historia skrevs också av efterträdarna, hans bröder, som inte gillade honom. Då fick han ett mycket dåligt eftermäle som galning. --BIL8 maj 2009 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Vi känner flera älskarinnor för kungar vars historia skrivits av välvilliga personer, t.ex. för Gustav II Adolf. Det var inte riktigt samma skam som idag.
Situationen var helt annorlunda då. Nu anses det en skandal därför att även kungligheter numera gifter sig för kärlek, vilket gör det till otrohet : förr var äktenskapen politiska och det var alltså inte otrohet i emotionell mening. Rent formellt ansågs det fel för en kung att ha en älskarinna pga av det officiella skenet som rättade sig efter kyrkans moral, och det kunde därför användas i dålig propaganda. Men i verkligheten ansågs det fullt i sin ordning, liksom även för andra män : det var endast när en kvinna var otrogen som det blev verklig skandal och inte bara en skandal till namnet. Alla Gustavs söner hade om jag minns rätt många älskarinnor och ingen brydde sig om det. Fast det där är ju egentligen betydelselöst! Jag skulle gissa på att han inte hade någon efter 1536, då först förhållandet med Margareta ska ha varit så lyckligt och han sedan var så sjuklig, men kanske före? Under 1520-talet och det första äktenskapet? Det fanns trots allt också kungar som faktiskt inte hade det. Men om någon skulle veta något, vore det intressant! --Aciram9 maj 2009 kl. 15.31 (CEST)[svara]
Hur registreras tvillingfödsel runt tolvslaget? Det är kanske inte något som hör till vanligheterna, men det måste väl ändå inträffat någon gång att tvillingar fötts på olika sidor av det magiska klockan tolv, kanske tom. tolvslaget på nyårsafton? Fixas och trixas det så det blir samma datum, eller finns det exempel på tvillingar som har olika födelsedagar? Ghostrider ♠ 8 maj 2009 kl. 15.30 (CEST)[svara]
Nu spekulerar jag, men jag har svårt att tänka mig att den svenska folkräkningsbyråkratin skulle finna det angelägnare att ge tvillingar samma födelsedag än att korrekt följa klockslaget vid födseln. Och eftersom det mig veterligen kan gå åtskilliga minuter mellan att två tvillingar "tittar ut" måste den situation som Ghostrider beskriver statistiskt sett ha inträffat då och då (fast det är klart: eftersom tvillingar väl oftare förlöses med kejsarsnitt än "vanliga" barn så har ju läkarna en större chans att styra tidpunkten, och väljer kanske att undvika midnatt den 31:e december...). /FredrikT8 maj 2009 kl. 15.42 (CEST)[svara]
Här står det om trillingar, varav två är födda år 2000, men den första 1999, olika sekel alltså. I mitt googlande noterade jag även möjligheten att ett tvillingpar kan ha varsin far. Användande av surrogatmamma kan innebära att tvillingar föds flera veckor isär, och juridiskt har olika biologiska mödrar, åtminstone enligt lagen i Missouri (länk). Genom att frysa ner ett embryo kan man få tvillingar med flera års åldersskillnad (länken ger exempel på tvillingar med fyra års åldersskillnad, men det hävdas att femton år är möjligt med dagens teknik). En googling ger åtskilliga intressanta varianter... /Dcastor8 maj 2009 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Det är nog upp till sjukvårdspersonalen, de skriver en födelseattest eller vad intyget kallas och folkbokföringen följer vad som står där angående datum. --BIL8 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)[svara]
När jag var liten och gick i skolan fanns det två tvillingsystrar där som hade fötts på var sin sida av midnatt. De hade olika födelsedagar. De var födda i Sverige och det visar hur det fungerar där. Calle Widmann8 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Det är möjligt jag är dum, men jag kan inte riktigt förstå hur det skulle vara på annat sätt, åtminstone med de förlossningar där medicinskt utbildad personal är närvarande. Vad för anledning skulle de ha att förvanska tiden för ett barns födelse? Ingen tjänar något på det, två syskon (tvillingar eller ej) far inte illa av att ha olika födelsedagar. Varför skulle man då fixa och trixa så de fick samma födelsedag om de faktiskt hade fötts på olika dagar? / LawD8 maj 2009 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Tja, om de föds på olika år på grund av det här och det leder till att de får gå i olika årskurser i skolan, är det kanske inte så roligt för varken barnen eller föräldrarna. /Grillo8 maj 2009 kl. 20.41 (CEST)[svara]
Jag skulle tro att det är rätt lätt att få dispens i ett sådant fall, med tvillingar som råkat födas på ömse sidor om ett årsskifte – det är ju i högsta grad ett särfall. Att medicinska myndigheter regelmässigt skulle förfalska journaler för att möjliggöra för två syskon att gå i samma klass har jag faktiskt litet svårare att tro på än du, Grillo. / LawD8 maj 2009 kl. 21.05 (CEST)[svara]
Jag har inte sagt nåt om att man gör så. Jag har bara nämnt att det kan finnas nackdelar med att födas på olika dagar. /Grillo8 maj 2009 kl. 22.24 (CEST)[svara]
Naturligtvis låter man dem börja skolan samtidigt. Man behöver inte trixa med personnummer etc för det. /NH8 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)[svara]
I det här specifika fallet: Ingen. Om man inte kan lita på att de verkligen skriver som det är i journalerna: Väldigt många. / LawD9 maj 2009 kl. 10.49 (CEST)[svara]
Hej, både basgörande kalcium/magnesium karbonater och D-vitamin ska ju ha en positiv effekt på bl a inflammationstillstånd i kroppen (muskelfästen/leder).
Eftersom stora doser D-vitamin kan orsaka förkalkning i njurar och lungor undrar jag om detta påskyndas och man dessutom tillför kalcium/magnesium.
Jag äter kalcium/magnesium dagligen mot just dessa besvär och funderar nu på att även tillföra D-vitamin. Någon som kan något om detta?
mvh Lena
Varför är jag alltid trött? Vad kan det bero på. Förut sportade jag mycket, och orkade göra saker efter skolan men nu är jag alltid svintrött,jag har dålig kondition, orkar inte sätta mig in i saker etc. Jag går i åttan i högstadiet om det spelar någon roll. Finns det någonting som typiskt framkallar trötthet? Jag kan tillägga att jag brukar sova kanske 8-9 timmar per natt. Fladderfisk (diskussion) 9 maj 2009 kl. 22.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Nja, skolmaten är ju skit så mycket lunch blir det inte.
Det är så mycket som händer i den åldern med hormoner, växande och sånt, så det är inte konstigt att det tar på energin. Men "det finns elever som inte äter. De är extra trötta och får huvudvärk" sa en skolsköterska till Helsingsborgs Dagblad. Visst ska man klaga om maten är kass, men god eller ej, äter man inte straffar man ut sig själv. Hoppar man dessutom över frukosten hemma med samma eller annan ursäkt, så vet jag inte var man ska få sina vitaminer och annat nödvändigt ifrån.
Har du inte alltför många km till skolan så borde du också testa att cykla dit. Du får lite motion, lite fart på blodet och lite mer eller mindre frisk luft utan att egentligen lägga någon extra tid. Jag fattar att det kan låta otänkbart innan du kommit över tröskeln, men nån form av tröskel måste du ju ändå ta dig över för att göra något åt din trötthet och dåliga koncentration.
Jag tror att de här två billiga tricken tillsammans fungerar om man ger dem en ärlig chans. Det gjorde de för mig. Byt gärna cykeln mot någon annan daglig rörelsevana om du föredrar det, bara den garanterat är daglig. /Rolf B10 maj 2009 kl. 02.16 (CEST)[svara]
Fanta produceras lokalt, antingen i egna fabriker eller av fristående fabriker på licens. Den första producerades i Tyskland 1940. Se också nedan--Ankara9 maj 2009 kl. 22.10 (CEST)[svara]
Finns det någon vetenskaplig benämning (i likhet med koprolali och logomani) på tvångsmässig vana att citera saker (citat från t ex filmer eller låtar och som inte är menade att vara inlägg i en diskussion eller att föra samtalet framåt)? Exempel: Ett sällskap diskuterar dörrar, vilket föranleder en person i sällskapet att börja sjunga på "Seven doors hotel". Det kan också vara citat som inte triggas av något i omgivningen utan som personen "får i skallen" och måste uttala för att få sinnesro. Vid vilka personlighetsstörningar kan denna typ av tvångsmässigt citerande förekomma? Jorva11 maj 2009 kl. 00.13 (CEST)[svara]
Har köpt en tujliknandeväxt i Polen vars latinska namn är Chamaecyparis colum undrar om vad det svenska namnet är. /Mvh PENO Peno (diskussion) 9 maj 2009 kl. 13.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Har letat men tyvärr inte hittat något övertygande. Här finns Chamaecyparis-arterna listade. Tyvärr saknar vi artikel om Chamaecyparis, men den finns i alla fall på en:Chamaecyparis, dock inte just column. Kanske det är en "ospecificerad" art i släktet, med ett "kolonn-likande" växtsätt, och så har man "hittat på" en beteckning? Eventuellt handlar det kanske om Ädelcypress? Eller någon som har bättre förslag? Taxelson12 maj 2009 kl. 19.05 (CEST)[svara]
Det beror på. Varifrån har du fått problemet? Militärt? CIA? Jordbruksforskning? Vädertjänst? Får det vara dagsljus, vackert väder, natt & månsken, hur litet, kamouflagemålat? Har du kikare eller obeväpnat öga? Synligt på radar? Hur långt bort i rymden befinner sig observatören? Mvh / Mkh11 maj 2009 kl. 16.33 (CEST):[svara]
Jag skulle gissa att frågeställaren menar i uttryck som "kinesiska muren är jordens enda byggnadsverk som är synligt från rymden". Men i sådana fall får man väl fråga den som hävdade att så är fallet, hur den definerar det. Se även här angående just det exemplet. --BoiVIE 11 maj 2009 kl. 16.57 (CEST)[svara]
Jag gillar verkligen det pedagogiska exemplet "Det är lika omöjligt som att se en glassvåffla från 380 km avstånd".--Ankara11 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)[svara]
Jag skulle faktiskt säga att alla föremål är synliga från rymden. Bakgrunden till det kanske lite besynnerliga svaret är att alla föremål finns i rymden (även jorden), vilket då självklart gör att man kan se dem därifrån, förutsatt att det finns synligt ljus på platsen. //Sertiondisk.|Bidrag11 maj 2009 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Säg att "rymden" är 100 kilometers höjd och att man ska kunna se med blotta ögat (alltså inte med kikare eller liknande). Isåfall skulle jag tippa att föremålet måste vara ungefär 100 meter "stort" (t ex en liten sjö med diametern 100 meter). Detta eftersom jag själv kan se ett föremål som är ungefär en centimeter stort (t ex en spelkula) på tio meters avstånd, men knappast ett föremål som är tio gånger mindre (dvs en millimeter - t ex ett knappnålshuvud). Ungefär samma förhållande mellan storlek och avstånd tycker jag borde gälla också på längre håll. Allt detta förutsatt att föremålet och dess bakgrund inte är för lika, etc. Mvh NH12 maj 2009 kl. 00.07 (CEST)[svara]
I artikeln om tändspolen står att induktionen av den höga spänningen sker när strömmen till primärlindningen bryts. Går det att enkelt förklara? (Jag har grundläggande kunskaper om induktion). Vad jag minns så ställer man tändningen i förhållande till när brytarkontakterna sluts. Betyder det att strömmen till primärlindningen bryts när brytakontakterna sluts?--Elav W23 april 2009 kl. 22.39 (CEST)[svara]
Nej. När brytarkontakterna sluts börjar det gå ström genom primärspolen. Eftersom den är en induktans, och det finns resistans i kablage och spole, så tar det en viss tid innan strömmen nått slutvärdet och järnkärnan blivit fullt magnetiserad. När primärströmmen plötsligt bryts vill magnetfältet omedelbart sjunka till noll - vilket genom induktion skapar en kortvarig högspänd puls i tändspolen och över tändstiftets gnistgap. – Tändförställningens finesser "är inte min avdelning". Mvh / Mkh23 april 2009 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Brytarkontakterna bryts väl ett visst antal vinkelgrader efter att de sluts, så då kan verkstadshandboken lika gärna specificera vid vilken vinkel de ska slutas. Var det det där man kollade genom att koppla en lampa till brytarspetsarna och vrida på fördelaren? CalleC13 maj 2009 kl. 13.47 (CEST)[svara]
I vår mall för förnybara energikällor ligger bergvärme, markvärme, vattenvärme och värmepump alla som en undergruppering till geotermisk energi. Alla dessa är ju bara olika sätt att utnyttja solenergi och den geotermiska energins inverkan är ju i princip försumbar, dvs. om man definierar geotermisk energi som energi som härstammar från jordens inre och radioaktivt sönderfall många hundra meter ner i jorden. Jag tycker de passar bättre under "solenergi" men det är ju inte riktigt bra det heller. Om man ser på det hela är ju allt utom geotermisk energi och till viss del tidvattenkraft i längden också solenergi. Några tankar eller förslag? /Natox12 maj 2009 kl. 17.58 (CEST)[svara]
En snabbläsning av geotermisk energi ger att ämnet kan tolkas på två sätt: En ytlig som inkluderar bla berg och markvärme som bygger på solen och en djupare som bygger på sönderfall och kristallering djupt där nere. Med en striktare kategorisering där geotermisk tolkas bara enligt det senare finns det ingen artikel utöver just Geotermisk energi i ämnet. Med en bredare (ytligare) tolkning får fler ämnen plats såsom bergvärme. (Sedan tycker jag man ska granska artikeln om markvärme.)
Precis, det var lite den diskussionen jag vill dra igång. Det är många av energikällorna som är lite konstigt kategoriserade och definierade. Och många av våra artiklar i ämnet skulle behöva kvalitetskontrolleras. /Natox12 maj 2009 kl. 21.21 (CEST)[svara]
Men borde inte solenergi räknas till vågenergi, liksom vattenenergi och vindenergi? Eller i alla fall om man förutsätter att det är ljusvågorna som ger energi? //moralist12 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Att foga samman sol-, vind- och vattenenergi bara för att allt har sitt absoluta ursprung i solen är nog ingen bra idé då det skulle vara ganska förvånande även om det är tekniskt korrekt. Det är väl i praktiken bara den djupa geotermiska energin och tidvattenenergin som inte kommer av solstrålning. (Även saltkraft kommer därifrån då energin tillförs vid avdunstningen.) -- Lavallen13 maj 2009 kl. 09.16 (CEST)[svara]
Om man ska vara petig bygger ALLA energikällor ytterst på kärnkraft (solens fusion och fissionen av framförallt uran, thorium och kalium i jordens inre) men som Lavallen säger är det inte så bra att klumpa ihop allt på det sättet. Frågan är hur långt tillbaka i kedjan vi tycker att man ska gå när man klassificerar energikällorna. Jag är skeptisk till att kalla bergvärme m.fl. för geotermisk energi eftersom det sänder ut fel signaler om ursprunget (givetvis beroende på hur man definierar "geotermisk energi"). Finns det någon vedertagen definition för geotermisk energi? Är det mediet (vatten, jord, vind, sol) man ska definiera utifrån eller ursprunget av energin (solen, vinden, jordens inre)? Det kanske är enklast att utgå från mediet även om det kan ge en lite missvisande bild? /Natox13 maj 2009 kl. 13.43 (CEST)[svara]
(För att vara ännu petigare så tror jag även kärnkraften bygger på entropi. Och den mesta av den energi som kommer innifrån jordens inre beror av kristalliseringkälla saknas och inte av sönderfall.) Hur är det med Markvärme egentligen? Är inte Jordvärme ett mer spritt begrepp? Åtminstone jag (som kanske inte hängt med på ett tag) hade aldrig hört det namnet. Och snacket om permafrost - är det ett skämt? -- Lavallen13 maj 2009 kl. 15.09 (CEST)[svara]
Visst bidrar kristallisering, men även jag skulle vilja ha en källa som säger att den bidrar mer än sönderfallet ^^. Och jag håller med dig om jord-/markvärme. Skulle nog också säga att jordvärme är mer vedertaget. Det är iaf vad jag hört mest. Permafrost har jag ärligt talat ingen koll på så jag låter bli att skriva något om det :p /Natox14 maj 2009 kl. 08.28 (CEST)[svara]
Jag tycker också det är intressant att vattenvärme och havsvattenvärme har två olika artiklar och enligt vår mall har olika ursprung. /Natox14 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)[svara]
Vad är det som har gjort att ens telefon etta börjar uppe i vänstra hörnet medans på en dator alternativ miniräknare börjar ettan nere i vänstra hörnet? 81.225.41.2191 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Vem var den första kvinnan i Sverige som innehade någon form av formell politisk position? Nu talar jag inte om kungligheter, utan om poster inom det moderna politiska systemet. Var det kanske Kata Dalström, då hon blev medlem i socialdemokraternas verkställande utskott år 1900?--Aciram12 maj 2009 kl. 23.32 (CEST)[svara]
Mig veterligen kunde förmögna ogifta kvinnor ha kommunal rösträtt (som var egendoms- och inkomstbaserad) redan innan kvinnor fick allmän rösträtt till riksdagen i Sverige. Jag gissar därför att man kanske skall hitta de första kvinnliga politiska makthavarna lokalt snarare än på riksplanet. /FredrikT13 maj 2009 kl. 14.15 (CEST)[svara]
På Göteborgs universitetsbiblioteks hemsidan finns en årtalslista vad gäller kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige [44] där förresten Dalström nämns. Enligt den blev kvinnor 1889 "valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom)" och som Fredrik säger 1907-09 genom en rösträttsreform valbara till kommunala uppdrag, förutsatt att de var rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.
Den enda årtal som nämns i listan när det gäller invalda kvinnor är 1913 i Malmö, men det finns anledning att vara skeptisk till att kvinnorna i Malmö var de första. I Lund valdes Hanna Persson in i ett fyllnadsval 1911, och efter valet 1912 ska det ha funnits tre kvinnor i kommunfullmäktige. Persson, samt Anna Bugge-Wicksell och Elna Persson om den här källan är korrekt [45].--Ankara13 maj 2009 kl. 14.52 (CEST)[svara]
Här är förresten en text från 1912 skriven av Anna Bugge-Wicksell angående de ekonomiska villkoren för att kvinnorna skulle kunna rösta innan den allmänna rösträtten [46].--Ankara13 maj 2009 kl. 15.36 (CEST)[svara]
Tack för länkarna. När blev de första kvinnorna formella medlemmar i partierna? Då menar jag främst i blandat sällskap och inte i kvinnoavdelningar. Dalström blev medlem i socialdemokraterna år 1893. Kanske fanns det någon tidigare? --Aciram13 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Myndiga kvinnor (vid den tiden endast änkor) som uppfyllde de ekonomiska kraven etc ska formellt ha haft rösträtt redan under frihetstiden 1718-1771, en rätt som avskaffades 1771 och återinfördes 1862, men jag antar att ingen kvinna med den rätten ändå blev invald någonstans under tiden 1718-71 och 1862-1907? --Aciram13 maj 2009 kl. 19.38 (CEST)[svara]
När man talar om "medlemmar" i ett parti skall man minnas att de flesta partier kring förra sekelskiftet snarare var lösliga grupperingar i själva riksdagen än formella organisationer ute i landet (Socialdemokraterna var väl närmast undantaget på denna punkt). /FredrikT14 maj 2009 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Då kanske man kan säga att Dalström var den första partimedlemmen 1893? Att ingen invaldes i fullmäktige förrän tidigaste 1907, och att den första med god chans var den 1911 som nämns ovan? --Aciram16 maj 2009 kl. 00.25 (CEST)[svara]
Dalström var inte första medlemmen (om årtalet 1893) stämmer, föregångaren till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet grundades 1892 och anslöt sig samma år till partiet, vilket rimligen innebär att medlemmarna också blev medlemmar av partiet.--Ankara16 maj 2009 kl. 09.20 (CEST)[svara]
Kvartsfinalerna är avklarade 24:e. Sen räknar de kanske med att USA, Canada och Ryssland går till semi, och de har förmodligen inga elitseriespelare. Det fjärde semifinallaget kan ha några elitseriespelare, men förmodligen inte fler än att elitserielagen kan klara sig utan dem en omgång. Eller jag vet inte. -- BOİvıe13 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)[svara]
Hej! jag och min kompis,vi forskar om just,Australien och vill hitta lite mer spännande fakta.Så om någon där ute kan en bra hemsida så tipsa mig.
Hejsan! Det finns en uppsjö av källor att använda varför det är svårt att ge tips utan att veta en mer exakt avgränsning. Varför inte ta en titt på de källor som används i sv.Wikipedias artikel om Australien? Det är en bra grund! Annars kan jag tipsa om Landguiden.se om ni vill ha en svensk sida som har mycket information om världens länder (man måste dock logga in på den, men er skola/ert bibliotek har troligtvis ett konto ni kan använda). CIA World Factbook kan också vara intressant. Om inte de sidorna är användbara så råder jag er att gå till närmsta bibliotek för att få tips på böcker etc. Bibliotekarierna är proffs på att hitta information, så de kan säkert hjälpa er. Mvh Jopparn19 maj 2009 kl. 18.52 (CEST)[svara]
Varför lämnade von Trier visningen av sin egen film? Tyckte han inte den var bra (mindre trolig förklaring eftersom han med all sannolikhet själv redan sett den åtskilliga gånger)? Var han missnöjd med publikens reaktioner? Fick han en ångestattack? Hade han bråttom någonstans? --Andreas Rejbrand19 maj 2009 kl. 22.37 (CEST)[svara]
Spamproblem på "småwikier" - hur öppet kan man ha det?
Vi är några som avser öppna en wiki om ett ganska smalt naturvetenskapligt ämne, Dendrokronologi, (huvudsakligen engelskspråklig med WM-kompatibla licenser, men annan policy än wp:NOR och wp:REL). Det vi funderar över är hur öppen man kan våga ha en sådan för nyregistreringar med tanke på spammare (vi är ju så få att vi ju inte inte kolla "senaste ändringar" kontinuerligt...). Jag antar att en del andra wp:ianer är engagerade i likartade projekt och har erfarenheter. Jag tänker mig att e-postkonfirmerad användare kan få tillgång, då jag har lite svårt att förstå att spammare skulle ha något större intresse av oss, men erfarenheten från ett forum (alltså inte wiki) i samma ämne förskräcker (5-10 spamregistreringar per dag - och de var garanterat inte intresserade av dendrokronologi...), men företäller mig att en liten wiki i ett udda ämne som vårt inte är så intressant för dem. Är jag naiv? Den andra frågan är om det finns något slags forum för folk som administrerar den typen av småwikier, där frågor som denna kan diskuteras? (Inser att detta är på gränsen för vad som är en lämplig faktafråga och hoppas på överseende). Taxelson19 maj 2009 kl. 11.02 (CEST)[svara]
Det går att ställa in lite hur som helst vem som får redigera och det går också att göra så att man får ett konto tilldelat sig efter ansökan via e-post t.ex. Det finns även olika captcha-lösningar man kan implementera. Man kan tänka sig lite olika lösningar helt enkelt. Vi är nog flera stycken som kan hjälpa er att reda ut detaljerna via e-postlistan (som jag och Caesar administrerar för övrigt) när planerna är lite mer konkreta. Knanske kan också denna bok vara av intresse? MiCkE19 maj 2009 kl. 11.45 (CEST)[svara]
Den enda "specialwiki" jag har erfarenhet av är Seriewikin. På den måste man i o f s vara inloggad för att redigera, men om jag minns rätt så var själva registreringen helt autmatisk, och trots det har jag inte upplevt några spambesvär där. /FredrikT19 maj 2009 kl. 18.53 (CEST)[svara]
I situation A är det normalt blå bil som ska lämna företräde. I situation B brukar det i de flesta fall vara röd bil som ska lämna företräde, men då detta för det mesta är markerat med skyltar och vägmarkering torde det vara så att samma regel gäller för A som för B om det är oskyltat; annars borde skyltarna/markeringarna enligt enkel logik vara onödiga. Jorva20 maj 2009 kl. 22.27 (CEST)[svara]
Det är just det som är problemet. Många blåa bilar struntar i att lämna företräde i fall B då de tror att den röda bilden har en skylt på sin sida, men så är inte fallet – nu undrar jag – varför skapar Vägverket farliga ställen som dessa? Jag hittade minst 8 ställen till med oklara markeringar. --NordelchFör Wikipedia - i tiden20 maj 2009 kl. 22.41 (CEST)[svara]
I princip är det väl högerregeln som gäller? Och högerregeln efterföljs olika bra i olika städer. Där jag bor brukar störst väg gå före (Känner en kille som nyligen blev av med körkortet p g a missad högerregel). Och i situation B kommer kanske blå bil på en bredare väg än den rödas lilla påfart. --BoıvİE 20 maj 2009 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Jag har en liknande korsning nära där jag bor, men den uppåt/nedåtgående vägen har 2+2 körfält och mittremsa, och extra svängfält. Jag brukar köra som röd bil, men om det kommer en bil som den blå på bilden, är det en praxis att släppa fram den, annars blir den stående mitt i vägen där det kommer snabba bilar. Egentligen borde blå bil vänta i sitt vänstersvängkörfält tills det är fritt från bilar typ "röd bil", men det gör de inte alltid. Högerregeln ger röd bil företräde. "Största vägen" är ofta en sedvana, men ingen regel. Antingen gäller högerregeln eller väjningsplikt enligt skyltar.--BIL20 maj 2009 kl. 23.50 (CEST)[svara]
Såvitt jag känner till har begrepp som "största vägen" inte någon betydelse alls för trafikreglerna! Det är trafikljus, skyltar eller högerregel som gäller, oavsett vägarnas relativa storlekar. --Andreas Rejbrand21 maj 2009 kl. 00.02 (CEST)[svara]
Ja, ni har helt rätt. "Störst väg går före" är en sedvana (ovana) som inte har stöd bland trafikregler, trafikskolor eller poliser. Det är högerregeln som ska gälla där det saknas skyltar eller trafikljus. Men i vissa städer (till exempel den jag bor i) är det många som glömmer bort eller struntar i högerregeln, i synnerhet vid T-korsningar och där den ena vägen "känns" avsevärt viktigare eller större för trafikanterna. --BOivİe 21 maj 2009 kl. 07.46 (CEST)[svara]
Sen ska man för den delen inte glömma att högerregeln kan vara irriterande. Ute på landet kan en smal väg möta en annan lika smal väg. Kommer man från höger och ska vänster, och bilen till vänster stannar, kan det vara otroligt trångt att komma fram och det vore smidigare om bilen från vänster kört först... Sedan finns ju utfartsregeln, där man ska väja från utfarten, även om den inte är skyltad. När jag läste Körkortsboken stod det att högerregeln följdes noga i Norge. I Sverige känns det som om många inte ens vet att den existerar. Vad gäller Nordelchs situation brukar jag invänta bilar som ska svänga höger, innan jag svänger vänster från vägen mittemot, just eftersom jag inte räknar med att någon kommer att stanna för att släppa ut mig och jag därför kommer att sitta fast mitt i vägen. /Grillo21 maj 2009 kl. 09.12 (CEST)[svara]
I min stad är det "lägst hastighet stannar"-sedvänjan som mestadels gäller, och jag liksom andra trafikanter blir alltid lika förvånade när någon tillämpar högerregeln (vilket jag dock försöker göra i möjligaste mån). Vi har också en konstig smal gata där de som kommer ut från den har stoppplikt, men de som ska in på den brukar vänta på den som ska ut, p.g.a framkomligheten. Vivo21 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)[svara]
Ett annat typexempel på en informell regel som helt saknar referens i lagboken hade vi i min uppväxt-stad. De som körde "rakt fram i en T-korsning" ansågs ha företräde. - Det orsakade så mycket problem att man var tvungen att börja skylta den mest trafikerade T-korsningen. -- Lavallen21 maj 2009 kl. 16.58 (CEST)[svara]
Hej! jag läser just nu en bok om frimureri, i texten har jag stött på en liten notis om frimurarelogen P2 i Italien som orsakade en skandal 1982, med bland annat 140 bankchefer, 30 parlamedntsledamöter, generaler, höga domare, chefen för hemliga polisen med flera. Det står inte något om skandalens art, jag har sökt på P2 och frimureri här på wiki för att få lite info men hittar inget, någon som vet? Janee21 maj 2009 kl. 09.38 (CEST)[svara]
Jag söker en text om översättandets finlir. Jag har läst texten för länge sedan. Minns varken publikation eller författare. Sannolikt i en bok, troligen skrivet av en känd utländsk (litterär?) person.
Han(?) beskriver, som ett exempel på svårigheter, översättningen av Dostojevskis "Brott och straff". Den ryska texten innehåller en gatuadress - "Snickargatan" (kanske?) jag minns inte alls namnet. Gatunamnets nämnande ger, för den som känner St Petersburg, en viss lokalfärg som kan vara intressant för dramats scenografi. Vad gör översättaren med detta namn? Bibehåller det på svåruttalad ryska? Översätter det till Carpenter's Lane? Skriver "S-gatan" med en fotnot som upplyser om den geografiska kontexten? Den text jag läste löste, såvitt jag minns, inte översättarens problem. Den "bara" beskrev svårigheterna att översätta texter med underförstådda bibetydelser. Kan någon upplysa mig om var jag kan återfinna ovan beskrivna text. På förhand tack! Mvh / Mkh20 maj 2009 kl. 16.40 (CEST)[svara]
En bok om översättandets finlir som är skriven av en känd utländsk litterär person är Mouse or Rat? : Translation as Negotiation av Umberto Eco. Men exemplet från Dostojevskij finns inte i den boken. /Lars Törnqvist22 maj 2009 kl. 09.11 (CEST)[svara]
Enligt Einsteins teorier så går tiden snabbare ju fortare man färdas. Nu vet jag inte om mitt påstående är rätt men om man antar att människor som befinner sig vid ekvatorn färdas snabbare än de människor som befinner sig i nord/sydpolen, borde dom inte åldras i större utsträckning?
Rent teoretiskt kanske, men jag skulle inte tro att det rör sig om mer än en sekund på en livstid i så fall. Om jag inte minns fel åldras man med "hastigheten" (där alltså 1 motsvarar något slags normalfart vid v = 0) och det resultatet hamnar inte särsklt långt från 1inte blir mycket för v i häradet några hundra meter per sekund. - Tournesol22 maj 2009 kl. 08.34 (CEST)[svara]
Snarare tvärtom - det går långsammare med ökad hastighet vilket artikeln som Mkh hänvisar till bekräftar. Men effekten är försumbar om man inte har ett atomur. -- Lavallen22 maj 2009 kl. 08.49 (CEST)[svara]
Just det! För sådär en 30 år sedan började atomuren bli så robusta konstruktioner att man kunde sända sådana ur (med klockan igång) med flyg kors och tvärs över världen för att kontrollera hur mycket olika länders tidnormaler egentligen skilde sig från varandra. Då konstaterade man denna tvillingparadoxeffekt och fick korrigera de resande klockornas tid med små men märkbara belopp. Korrektionen kunde beräknas med kännedom om upplevda accelerationer under den faktiska flygtransporten. Mvh / Mkh23 maj 2009 kl. 19.15 (CEST), justering 26 maj 2009 kl. 10.41 (CEST)[svara]
När ja va på smester i Frankrike så blev ja ihop med en kille som heter Kevin :) Vå träffades på en camping som heter "Lö Ranche"
Vi gav varandra våra nummer och våran hotmail
Men nu, när jag försöker ringa, skicka meddelanden eller lägga till honom på MSN så går det inte. Och om ja ringer svarar bara telefonsvararen: "Nummret har ingen abonent eller är tillfäligt avstängd". jag vet verkligen inte varför och vill VERKLIGEN VERKLIGEN VERKLIGEN veta riktnummer till frankrike
(Ställe: Frankrike, Canne)
Jag har hanns hem nummer men han skrev det lite konstigt :S, han skrev såhära: 06_63_72_31_27
och jag vet inte varför han skrev understreck??
Och här kommer frågorna:
Varför skrev han understreck?
Vad är riktnummret till frankrike?
Vad är första nummrena för att ja ska kunna ringa honom?
Varför kan ja inte lägga till honom på MSN?
När man ringer utomlands slår man först 00 (eller +), sedan landskoden (33 för Frankrike), sedan tar man bort nollan i riktnumret. Att han skrev understreck var nog mest för att markera mellanrum mellan siffrorna. MSN-problemet kan troligast vara att du eller han stavat adressen fel och behöver inte betyda att han dissar dig. Vivo24 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Franska nummer som börjar på 06 63 är mobilnummer. Från andra länder slår du alltså 00 33-6 63 72 31 27 för att komma till honom. --BOiVie25 maj 2009 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Formatet 06.12.34.56.78 är det franska standardnotationen för att skriva telefonnummer, och alla nummer som börjar med 06 är (såvitt jag vet) mobilnummer. Fasta telefonnummer i den nordvästliga fjärdedelen av landet börjar alltid på 02, den nordostliga har 03, sydost har 04 och sydväst har 05. Paris med omgivningar (kanske en fem- eller tiomilsradie) har 01 och specialnummer börjar ofta på 08.
Systemet infördes hösten 1996 och tidigare hade Frankrike en uppsättning åttasiffriga nummer för Parisområdet och samma uppsättning nummer för hela Frankrike utanför Paris. Man var då tvungen att slå 01 först när man skulle ringa mellan Paris och landsorten, men inte om man ringde inom Paris eller från låt säga Toulouse till Lyon. Antagligen [källa behövs] var det detta en bidragande faktor till att man valde att ge Paris prefixet 01, betydligt fler bor utanför Paris än i Paris, och denna majoritet var redan van vid att slå 01 som prefix för Parissamtal. - Tournesol25 maj 2009 kl. 15.21 (CEST)[svara]
Inte om man befinner sig i skuggan, men däremot i solen. Ljusare kläder absorberar mindre solljus än mörka, och det absorberade solljuset blir värme. Tournesol26 maj 2009 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Jo, man kan kanske säga att solen skickar på en massa värmestrålar, men om man har ljusa kläder så studsar strålarna bort mer än om man har mörka kläder på sig? --bOiVİe 26 maj 2009 kl. 09.42 (CEST)[svara]
Fram till 1858 var en ogift kvinna omyndig som ett barn oavsett ålder, fram till 1921 även gifta kvinnor - medan däremot änkor var myndiga (varför var det f.ö. annorlunda för dem?). Jag kom då att tänka på: hur var det för frånskilda kvinnor förr? Var de myndiga eller omyndiga? Vilka regler gällde för dem? Jag vet att skilsmässor var sällsynta på 1800-talet, men de fanns. Kan någon svaret? --Aciram26 maj 2009 kl. 13.51 (CEST)[svara]
Eftersom jag har tillgång till en närmast komplett serie av SFS från 1800-talet på arbetet så kollade jag upp författningen om kvinnans myndighet från 1858 för att se om den gav någon ledning. Den var dock ytterst kortfattad och talade endast om "ogift qwinna, hvilken fyllt tjugufem år". Som en frånskild kvinna väl dock tekniskt sett måste räknas som ogift blir min tolkning att även skilda kvinnor bör ha kunnat bli myndiga på samma sätt som ännu inte gifta. /FredrikT26 maj 2009 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Jag gissar på något liknande efter 1858 FredrikT, men före 1858? Det är verkligt intressant. Även änkor var ju ogifta efter makens död. Man kan ju tänka sig att skilda kvinnor kan ha räknats både som ogifta eller som änkor. Skilsmässa var ovanligt, men inte så ovanligt att det skulle saknats regler (särskilt som de flesta som skilde sig före 1858 nog ofta kom från klass med pengar). Exempel är Ebba Morman (1792) adelsdamen Christina Charlotta Cederström (1799). --Aciram26 maj 2009 kl. 16.06 (CEST)[svara]
Jag blir inte riktligt klok på om den genom Andreas Kalsenius instiftade Kalsenianska professuren i teologi vid Uppsala universitet fortfarande finns, eller om den övergått till en professur i kyrkohistoria som finansieras av universitetet?[48] Är det någon som vet besked?//--IP20 maj 2009 kl. 07.42 (CEST)[svara]
Inom friluftsverksamhet använder man ibland så kallade funktionskläder av syntetmaterial som andas bättre och torkar fortare än vanliga bomullskläder. Det jag undrar är hur man översätter "funktionsskjorta" till engelska? Ska man tro Google Translate och ordböcker torde översättningen vara "function shirt" men jag är osäker på om det verkligen är en korrekt översättning.
Jag läste i Signums svenska kulturhistoria, (Gustavianska tiden), om en kvinna som kallades Anna Ekelöf. Detta var inte hennes rätta namn- tydligen fick man aldrig reda på hennes ursprungliga namn. Hon nämndes där som en en av sin tids mest omtalade brottslingar, en bedragare som levt under en lång rad olika identiteter, både som adelsdam och som utklädd till man. Det ska alltså ha varit på 1700-talet. Tyvärr stod det inte så mycket om henne, men det låter som ett fascinerande livsöde och jag skulle gärna vilja veta mer om henne. Jag tackar på förhand om någon har några uppgifter om henne!--85.226.42.927 maj 2009 kl. 16.46 (CEST)[svara]
När och var avrättades den sista i Europa för kätteri? Även i Sverige ska personer ju ha avrättats för hädelse; när var sista gången? --85.226.42.927 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)[svara]
Egentligen är det omöjligt att svara på frågan eftersom det inte finns några ordentliga källor, men det finns en teori om att vanerna (Frej, Freja, Njord/Nerthus och några andra gudomar) skall ha varit en äldre uppsättning gudar som senare fick sällskap av asarna – Oden, Tor, etc.
Vad är egentligen deras specifika uppgift? I både nu och dåtid. Jag har aldrig läst en arbetsbeskrivning någonstans. Var det helt enkelt att utgöra sällskap och följe, att kort sagt bara vara närvarande? --85.226.42.927 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)[svara]
Jag undrar om någon känner till några exempel om Sveriges slavar? Jag menar inte trälarna, som friades 1334, inte heller slavarna på svenska St Barthelemy, utan snarare de slavar som fanns i själva Sverige under tidigmodern tid, 1500-1700-talet.
Ett exempel är Gustav Badin. Om jag minns rätt ska redan Gustav Vasa ha haft "Blåmän", dvs män från Afrika vid sitt hov; under denna tid var det ju inte ovanligt att ha slavar av afrikanskt ursprung vid de europeiska hoven som ett slags exotiskt inslag. På samma sätt brukade man också ha kortväxta personer vid hovet, som ju då föraktfullt kallades "dvärgar" - något jag också är intresserad av, jag vet inte om det förekom i Sverige. Jag har läst notiser om att personer från Afrika och även Indien och Amerika ska ha förts till Sverige och döpts under 1700-talet. Kanske hade inte bara hovet utan även adeln och andra svenska privathem denna vana?
Hur deras civilrättsliga status egentligen såg ut är förstås svår att bedöma? --85.226.42.927 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)[svara]
Gustaf III:s "finansminister" Erik Ruuth höll sig även han med en svart tjänare, ursprungligen kallad Leprynin och senare omdöpt till Paulus. I samband med att denne år 1786 genomgick kristet dop i Skårby kyrka noterade kyrkoherden där dock att Paulus hade blivit "köpt från Träldom" av Ruuth, vilket jag tolkar som att denne löst slavstatusen och alltså gjort Paulus till en juridiskt sett fri man. Jag skulle gissa att även Badin tekniskt sett inte räknades som slav i Sverige. /FredrikT27 maj 2009 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Tack, mycket intressant! Paulus var alltså faktiskt en slav under sin tid i Sverige fram till dopet, så då kanske även Badin tekniskt sett också räknades som slav i Sverige fram till sitt dop. Hur mycket samband med dopet det hade vore ju också intressant att veta - slavarna i USA var ju kristna och ändå slavar. --85.226.42.928 maj 2009 kl. 16.05 (CEST)[svara]
I Peter Englunds Förflutenhetens landskap läste jag om en man som avrättades i Göteborg 1691 dömd för att ha haft samlag med ett bergrå. Finns det någon som känner till något liknande? Bestraffningar och dödsdomar över människor anklagade för att ha umgåtts med tomtar, troll, älvor etc? Eller rent av anklagade för att ha varit sådana?
I Frankrike och Estland ska folk ha blivit avrättade dömda för att ha varit varulvar. Förekom det i Norden? --85.226.42.927 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)[svara]
Tack, men jag menade egentligen andra än häxprocesser, där häxorna anklagades för att ha haft sex med Satan, som ju är ondskans "gud" i den kristna religionen snarare än ett naturväsen ur folktron. Känner man till något fall liknande det med bergrået ovan, eller en varulvsprocess? --85.226.42.928 maj 2009 kl. 16.02 (CEST)[svara]
Efter att fått hjälp med min knäppa mus förr här, dristar jag mig till att ta upp nya problem i samma ämne. Min mus har börjat rulla av sig själv! Jag går in på en sida, och då börjar sidan rullas ner. Det händer inte hela tiden, men ibland, och detta utan att jag kommer åt något, vad jag vet. Kan det vara ett virus? Vet någon vad det är för fel?//--IP27 maj 2009 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Är det sidan som scrollar ner? Beror det på musen? Om man har inställt nedrullning på rullhjulet brukar den rulla om man trycker och sedan håller under eller över, men då ska man ju ha (råkat) trycka på scrollhjulet. Min trådlösa mus brukar bli spattig när batteriet tar slut (ungefär varannan dag), men då är det bara muspekaren som spattar, den brukar dra sig till nåt hörn på skrämen och fastna där. Entheta27 maj 2009 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Ja, sidan rullar ner. Jag tror att det har att göra med att jag scrollar lite, och sedan får den fnatt, men det händer inte hela tiden. Jag har trådburen mus, för jag tycker att det är jobbigt med batteribytena.//--IP27 maj 2009 kl. 19.06 (CEST)[svara]
Om du trycker ner musens scrollningshjul, visas det då en liten pricktavla med en upp- och en nertriangel (eller någon annan ny symbol) vid muspekaren? För i så fall är det precis som Entheta säger. Det räknas som finess, men är inte alltid så välkommet. Ibland går livet mest ut på att undvika alla överomtänksamma finesser som anfaller från alla håll. /Rolf B27 maj 2009 kl. 20.39 (CEST)[svara]
Jag har heller aldrig förstått varför den finessen finns. Scrollhjulet är ju just ett hjul, som går att snurra på, så varför ska man då vilja scrolla genom att klicka på det? Entheta27 maj 2009 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Det gör det för mig. Jag kör XP och letade i kontrollpanelens musinställningar men hittade ingen möjlighet att stänga av beteendet. Om man vet vad det heter kan man kanske googla fram ett sätt. Det måste finnas fler som irriterats över detta. Någon som vet vad funktionen heter? /Rolf B27 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Jag tror man måste stänga av det i sin webbläsare.
Det brukar stoppa om man klickar någonstans. På min är det iallafall så att symbolen kommer fram och så scrollar den, uppåt om man håller muspekaren ovanför, och neråt om man håller den under ikonen. Ju längre upp/ner, desto fortare scrollar den, och sen om jag klickar så stannar den. Lyckligtvis är scrollhjulet på min mus inte så känslig så det brukar inte hända. Men det borde finnas nån sorts inställningar för musen där man kan ställa in vad som ska hända om man klickar på scrollhjulet, men jag är inte säker på om och isåfall var de finns. Kontrollpanelen nånstans kanske, eller som andejons skrev, kanske i webbläsaren. Entheta27 maj 2009 kl. 22.52 (CEST)[svara]
Jag tror jag hittade inställning i Firefox för det. Verktyg -> Inställningar -> Under rubriken "Webbläsning", avmarkera "Använd autorullning". Entheta27 maj 2009 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Min mus har självscrollat utan att ikonen syntes, men ikonen syns om jag klickar. Men nu verkar det ha slutat.//--IP27 maj 2009 kl. 23.02 (CEST)[svara]
Tack, det ser ut att stämma någorlunda mot linjen i kartan, dock tycker jag att det är märkligt att man inte ser DMZ på satelitbilderna? Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Det gör man om det är bra upplösning, till exempel [49]. Själva gränsen syns inte, för båda sidor håller sina anläggningar på ett visst avstånd från gränsen. --BIL29 maj 2009 kl. 14.57 (CEST)[svara]
Jag tror Google Maps gränslinje (med "visa etiketter") är lite fel, ett par hundra meter, för den går ibland rakt över risfält, inte längs den orörda terräng som DMZ är. Att Google Maps gränslinje är lite fel är något jag sett på fler ställen. --BIL29 maj 2009 kl. 15.01 (CEST)[svara]
Hej. En kompis till mig har hittat 3 andungar. En bil mötte dom och körde över deras mamma och ett syskon. Kan ni förklara för mig vilken ras det är? Då kan jag ge dom den rätta maten. Så att dom överlever. Kan ni säga vilka fiender dom har? Det skulle vara bra. Här komer en beskrivning på hur dom ser ut:
Beskrivning:
huvudet: brunt huvud, svart rand,mest brun med svarta prickar.
nacken vit. halen svart. magen vit. lyfter på vingen vit. hela kroppen ungefär klika ut. samma färg. föterna grå. Bmlt (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Du kan ju titta i den engelska artikeln om gräsand, där finns en bild på gräsandens ungar och se om de liknar dem, låter lite som det. Dock tror jag att det skulle vara bra om du vände dig till något djurhem, naturskyddsförening eller vetrinärklinik i närheten av där du bor för mer råd, då det är väldigt svårt att föda upp vilda fågelungar. Höstblomma29 maj 2009 kl. 19.20 (CEST)[svara]
Sohlmans musiklexikon band 4, ISBN 91-7198-024-5, har en artikel. Finländsk sopran, f 1765, d 1795. Sohlmans skriver att "då hon ofta nämns i samband med den gustavianska operans mest framstående namn torde hon ha hört till de värderade konstnärerna". Gifte sig med Uttini 1788. Janders28 maj 2009 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Hmmm, var inte det där en skröna skapad av GV själv (eller av ngn på hans uppdrag) för att skapa en hjälte-myt runt hans person? -- Lavallen27 maj 2009 kl. 18.32 (CEST)[svara]
Ja, då minns jag fel. Det står inte om Stigsdotter var adelsdam eller bondkvinna. Varför inte föra in Kerstis namn, om man har källan! --85.226.42.930 maj 2009 kl. 18.15 (CEST)[svara]
Hej Thommy! I Wikipedia kan man läsa att Mjölktänder ersätts av Permanenta tänder och det bytet är normalt fullbordat vid tolvårsåldern. Men de permanenta tänderna utvecklas mera och de sista är visdomständer, som inte alla får, men som kan komma sent i tjugoårsåldern.
På detta youtubeclip www.youtube.com/watch?v=mu6P0IzZhf4 spelas en låt. Vad är detta för låt? Jag känner igen den och är ganska säker på att det är ett soundtrack till en film. Hälsningar TK
Själva låten heter dock Lux Aeterna (evigt ljus) och är skriven av Clint Mansell. Det lite maffigare arrangemanget för trailern till De två tornen är gjord av Simone Benyacar, Dan Nielsen, and Veigar Margeirsson. -- [ jiˈesˌdeːo ]2 juni 2009 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Vad uttrycket att någon företeelse "genomsyrar samhället" vet de flesta innebörden av, men vad är det för något som gett upphov till uttrycket genomsyrar? --Elav W2 juni 2009 kl. 13.32 (CEST)[svara]
Närmare bestämt tänker jag på Surdeg, och bibliska liknelser som ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.” (Matt 13:33). /Pieter Kuiper2 juni 2009 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Bägge betydelserna är belagda sedan länge i svenskan, Cajsa Warg använde det i en bokstavlig mening 1755 och sedan 1800-talet finns det belägg för ordet i den bildliga meningen (enligt SAOB som just hänvisar till Matteus 13:33).--Ankara2 juni 2009 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Jag undrar om det inte finns en möjlighet att jättegrytor har bildats samtidigt som bergen bildades, genom att gas från jordens inre blev fångade i den stelnande bergsmassan och att inlandsisen eller errosion har blottlagt dessa håligheter.
Nej, knappast troligt. Då skulle man hitta liknande hålrum när man borrar och spränger i berg. Jag kan inte heller se någon mekanism som skulle skapa fina runda bubblor i berg när det bilds.Sjö28 maj 2009 kl. 21.27 (CEST)[svara]
(Spånar) Gas som blir instängt under geologiska processer, kan de bilda håligheter på decimeter/meter-nivå? - Nja, låter osannolikt. Naturgas är väl en sådan gas, som finns i porösa bergarter. De håligheter naturgasen finns i, är på mikroskopisk nivå... -- Lavallen28 maj 2009 kl. 21.29 (CEST)[svara]
Vad du menar med jättegrytor vet jag inte riktigt. Men det finns en möjlighet för magma (trögflytande smält berg) att bilda ihåligheter, i berg. När vulkanen är aktiv eller har ett utbrott så är trycket nerifrån vulkanen så kraftigt att magman stiger och kan i vissa fall pressa sig fram genom berg. I riktning uppåt så får vi ett klassiskt utbrott så som de flesta tänker sig ett vulkanutbrott, men det kan även ske horisontellt och då bildas en tunnel. När trycket senare minskar så minskar även flödet och det är mycket möjligt att det helt försvinner, om förutsättningarna är de rätta kan då en hålrum skapas. Vulkaner finns ju främst vid gränserna mellan de olika kontinentalplattorna och därför är även detta fenomen vanligast där. Tack och lov så är vi i Sverige skonade ifrån dessa (vulkaner, jordbävningar osv) eftersom vi inte ligger på gränsen mellan kontinetalplattorna och istället har ett mycket gammalt urberg tyvärr går vi dock miste om dessa fantastiska bi-effekter. Det saknas dock en svensk artikel på wikipedia inom detta men det finns en kortare artikel på engelskspråkiga se en:Lava_tube //Schweden30 maj 2009 kl. 02.21 (CEST)[svara]
Men gamla vulkaner finns det väl ändå här? I de fall som det inte bildas håligheter så lämnas istället ofta ovanliga mineraler kvar. Och det är ofta runt sådana som vi byggt våra gruvor. -- Lavallen30 maj 2009 kl. 08.06 (CEST)[svara]
Hamnpaviljongen (bild) brann faktiskt aldrig ner, utan byggnaden revs i februari 1946. Byggnaden hade tagits över av försvaret under fem år under kriget, vilket ledde till att restaurangrörelsen lades ner, och tydligen fick byggnaden under dessa år förfalla så mycket att den var tvungen att rivas. -- [ jiˈesˌdeːo ]30 maj 2009 kl. 10.37 (CEST)[svara]
En stilla undran: Varför finns det ingen artikel om denna byggnad? Jag kan tänka mig att det sitter folk ute i Sverige och tittar på en bunt med vykort som de ärvt av någon avlägsen släkting och blir nyfikna på vad det är för byggnad, vad den har för historia och framför allt finns den kvar. // Castrup3 juni 2009 kl. 12.21 (CEST)[svara]
Det kan definitivt skapas en artikel om Hamnpaviljongen, då den var en stor del av Helsingborgs nöjesliv under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Det verkar dock mest vara jag som arbetar med artiklar med anknytning till Helsingborg och jag är upptagen med att utöka artiklar just nu. Men jag ska se om jag kan hitta lite mer information om Hamnpaviljongen, så kommer det nog en artikel så småningom. -- [ jiˈesˌdeːo ]3 juni 2009 kl. 17.19 (CEST)[svara]
Om man tar samtliga bilar som finns och har funnits på jorden och adderar deras totala körsträckor med varandra, hur långt ut i rymden kommer man då? /Sten
Omöjlig att veta med någon större noggrannhet men det borde inte va allt för svårt att göra en hyfsad uppskattning av storleksordningen om man bara orkar leta reda på lite data om antal sålda bilar och nån slags medelvärde för hur långt de brukar gå i olika länder/tider. Känns inte som att det här inlägget bidrog med så mycket men.. --Skizziktalk31 maj 2009 kl. 19.22 (CEST)[svara]
Nja, ska väl inte vara helt omöjligt att komma fram till åtminstone rätt magnitud. -"Around the world, there were about 806 million cars and light trucks on the road in 2007; they burn over 260 billion gallons of gasoline and diesel fuel yearly."[50]
Hur många gallon drar en bil per km? - Det borde ge en siffra på hur långt bilarna körde under ett år (2007). Får man sedan fram hur produktionen av bilar utvecklats under det senaste århundradet så borde vi kunna approximera. -- Lavallen1 juni 2009 kl. 10.13 (CEST)[svara]
En amerikansk gallon: 3,78541 liter × 260×109=9,48×1011 liter. 0,07 liter/km ger 9,48×1011/0,07=1,4×1013 km=94 000 AU = 1,5 ljusår - vi har alltså passerat Oorts kometmoln redan efter ett år. -- Lavallen1 juni 2009 kl. 10.30 (CEST)[svara]
Eller 14 biljoner km. Förbrukningen 260 miljarder gallons är nästan 1 miljard kubikmeter = 1 kubikkilometer per år. Det ger cirka 3 miljarder ton koldioxid. --BIL1 juni 2009 kl. 11.19 (CEST)[svara]
Alternativt ett paradis för rattfyllerister. Åtminstone fram till för några år sedan vet jag att Malta hade den högsta promillegränsen i Europa. /FredrikT2 juni 2009 kl. 12.15 (CEST)[svara]
Statistisk årsbok 2007 (sid 250) har räknat ut att det under år 2005 fanns drygt 4,3 miljoner personbilar i Sverige. Med en genomsnittlig årlig körsträcka om 1420 mil producerade Sveriges personbilar en sträcka motsvarande 1,5 miljoner varv runt ekvatorn, eller 80000 tur&returresor till månen, eller 200 tur&returresor till solen. Detta meddelas här för den som vill avstämma de tidigare beräkningarna mot SCB:s kalkyler. Mvh / Mkh3 juni 2009 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Om alla bilar i världen har samma körvana (1420 mil/år) så förbrukas det i genomsnitt 0,086 l/km. Inte bara japaner alltså. -- Lavallen3 juni 2009 kl. 17.23 (CEST)[svara]
Trolovning är en sak, men giftermål är en annan. Men eftersom den enda källan som fanns för hennes födelseår var en genealogisk hemsida, som i andra sammanhang visat sig kunna innehålla tvivelaktiga uppgifter, så verkade det som om det där med 6 år vilade på ganska lös grund.
Har någon ett tips på hur man får bort salter (åtminstone lite är, av färgen att döma, kopparsalter) ur värmeslingorna på vattenkokare? De sitter kvar efter jag har kalkat av den (alltså fungerar inte citronsyra). Vivo27 maj 2009 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Ja, en gång om året (om jag orkar) på vattenkokaren, kaffebryggaren, handfaten och köks- och badrumskranarna och annat som kan få kalkbeläggningar. De innehåller något som heter fosforsyra och oxalsyra ser jag på förpackningen. Du kan knappast ha kopparärg i vattenkokaren, det måste vara kalk. Vattenkokare av koppar låter giftigt. --NERIUM31 maj 2009 kl. 23.34 (CEST)[svara]
Finns det turkosa kalksalter? Jag misstänker att de kommer från vattenledningsrören och/eller blandaren (eftersom kallvattenrören bör vara av järn men varmvattenrören ofta är av koppar). Jag ska prova att går till affären. Vivo2 juni 2009 kl. 13.13 (CEST)[svara]
Det är anledningen till att man inte ska använda varmvatten från kranen till matlagning, utan bara kallvatten. (Ja, det tar längre tid att koka upp.) Men annars funderar jag på om det verkligen är rören som släpper ifrån sig särskilt mycket - varmvattenberedaren torde vara en mycket större källa. (Har du förresten någon källa på att det skulle vara olika metaller i varm- och kallvattenrör? Jag ser inte riktigt vitsen med det...) \Mike6 juni 2009 kl. 19.57 (CEST)[svara]
Koppar är ju en mycket dyrare metall, men det är mycket möjligt att varmvattenrören inte heller är av koppar, även om det är rätt troligt då jag bor i ett 50-talshus. Jag använder f.ö. inte kranvarmt vatten till vattenkokaren, men det finns ju rätt ofta kvar i blandaren eftersom det känns onödigt att spola vatten rakt ner i vasken bara för att värma upp det kalla vattnet igen. Vivo6 juni 2009 kl. 20.19 (CEST)[svara]
Jag har länge funderat över allt bråk det blivit med skolavslutningar i kyrkor och det "kränker muslimer" och liknande. Men är det inte så att muslimer ideologiskt hellre håller till i en kyrka än exempelvis en gymnastiksal? Islam tar väl generellt större avstånd från ateism än de abrahamitiska religioner? Här i Västerås vet jag exempelvis att muslimerna tog över gamla pingstkyrkan när pingst byggde ny eftersom byggnaden redan var helig. Har jag rätt eller är jag ute och cyklar? Och isf undrar jag hur en muslim skulle kunna känna sig kränkt av att vara i en kyrka (bara byggnaden alltså). Jag tycker snarare det borde vara tvärtom och isf är det väl snarare någon form av okunskap från skolledningens håll. /Natox2 juni 2009 kl. 12.07 (CEST)[svara]
Generellt brukar muslimer vara mer toleranta mot kristna än tvärtom. Det finns dock andra grupper som inte är lika förtjusta. Men det är nog mer en fråga för den enskilda individen än för en hel församling/religion. -- Lavallen2 juni 2009 kl. 12.12 (CEST)[svara]
Jag tror inte kränkningen är central, och inte heller handlar det om ateism. Att inte blanda ihop religion och stat handlar inte ateism, utan handlar om ett annat koncept laïcité (se en:laïcité). Det vanliga resonemanget är att därför blir det kontroversiellt att ha en skolavslutning i en skola. Skolan är också (precis som ett uppslagsverk) en institution med ett primärt mål, att förmedla kunskap, och bör inte blandas ihop med trossatser. Turkiet, som har en övervägande muslimsk befolkning, har tagit det mycket längre än den svenska skolan. Där vore det otänkbart med en lärare eller elev som bar ett kors eller slöja eller någon annan religiös symbol och tanken på att ha avslutningen i en moské orimlig. Eftersom att en neutral plats för en skolavslutning inte är ett uttryck för ateism, ser jag inte heller något problem från verken ett muslimskt eller kristet perspektiv att ha avslutningen i en gymnastiksal? En kyrka innehåller dessutom symboler och utsmyckningar som strider mot islams tro, exempelvis Jesus korsfästning. --Ankara2 juni 2009 kl. 13.01 (CEST)[svara]
Problemet i den här frågan är att argumentet om kränkta muslimer ofta har lyfts fram som ett huvudargument, dock sällan av muslimer själva och förmodligen ofta utifrån bristfälliga insikter. /Dcastor3 juni 2009 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Jag har varit med om att muslimska familjer deltagit i skolavslutning i kyrkan utan att reagera, däremot hade vi på min tid en kille som var med i Jehovas och där kan vi snacka om bråk, han var aldrig med på skolavslutningen. Ghostrider ♠ 3 juni 2009 kl. 11.32 (CEST)[svara]
Jag vet inte vad muslimer tycker om det men det mest rimliga anser jag vore om de hellre hade skolavslutning på skolan, dvs "religiöst neutral mark" än i en annan religions kyrka. Skolavslutningen är ju ingen religiös ritual så det finns ingen anledning att ha den i en religiös byggnad (annat än om det vore så att man bor på någon plats där det verkligen inte finns någon annan samlingssal än kyrkan, men skolor brukar väl ha en aula). Att de sen skulle känna sig kränkta verkar ju lite överdrivet, men med risk för att låta fördomsfull är ju inte en stark religiös övertygelse något som i regel leder till vidsynthet och tolerans. Nu börjar jag kanske komma från ämnet lite, men iallafall... Entheta3 juni 2009 kl. 11.23 (CEST)[svara]
Det är just på grund av synen på (till exempel) muslimer såsom uppvisande bristande tolerans som det är viktigt att påpeka att det oftast inte är från den gruppen kritiken mot kyrkolokaler vid exempelvis skolavslutningar kommer, men att de används som slagträ av andra grupperingar. /Dcastor3 juni 2009 kl. 12.35 (CEST)[svara]
Men snälla nån, vi bor ju i Sverige. Sverige är ett kristet land. Jag tycker att ha skolavslutning i kyrkan är en trevlig tradition som vi borde ha kvar. De utlänningar med annan religion som flyttar till Sverige får acceptera att vi har skolavslutning i kyrkan. Dessutom så brukar dom inte ta upp någonting om Gud på skolavslutningen. Iallafall har inte jag varit med om det. Kstaden7 juni 2009 kl. 18.27 (CEST)[svara]
DO menar också att det i skolorna måste finnas utrymme för traditioner som på något sätt har anknytning till kristendomen. I övrigt så tycker jag att Dcastor sammanfattar det bra och undrar om Kstaden läst hans svar. Ghostrider ♠ 7 juni 2009 kl. 19.12 (CEST)[svara]
Med tanke på att det här är en en plats för faktafrågor föreslår jag att vi sätter punkt här innan det utvecklas till en diskussion. --Ankara7 juni 2009 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Det är en av Sveriges fyra grundlagar, Regeringsformen som reglerar detta, 3 kap 10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Och rösträtten regleras i 3 kap 2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.Ghostrider ♠ 7 juni 2009 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Jag har vid något tillfälle skrivit t.ex. "på internet" och fått det rättat till "på Internet" med hänvisning att det är ett namn och därför ska versaliseras. För mig personligen känns det inte som ett namn, men jag har svårt att på rakt arm motivera eller förklara varför det känns så. Finns det någon typ av bestämmelse för detta, där det fastslagts vad "Internet" är för ord - om det är ett namn eller bara ett vanligt substantiv? Entheta7 juni 2009 kl. 02.50 (CEST)[svara]
"Nätet" har ett namn: Internet. Talar du istället om protokollet så heter det internet med gemen (om det inte står först i en mening), har jag fått lära mig av en nörd en gång. -- Lavallen7 juni 2009 kl. 08.10 (CEST)[svara]
Rikstermbanken (som för övrigt ofta är en bra hjälp i dessa sammanhang) skriver: "Skriv i första hand Internet med stor begynnelsebokstav, även i sammansättningar, t.ex. Internetabonnemang. Att skriva internet, internetabonnemang - alltså med liten begynnelsebokstav - kan dock också accepteras. Kortformen nätet skrivs med liten bokstav."
Det finns många nätverk. Själv har jag ett lokalt nätverk i min bostad, och Linköpings universitet, där jag studerar och arbetar, har också ett nätverk. Det största nätverket av dem alla täcker i stort sett hela jorden, och har namnet Internet. --Andreas Rejbrand7 juni 2009 kl. 12.57 (CEST)[svara]
Jag försöker skapa ett nytt användarkonto och loggar in med nytt användarnamn och lösenord enligt konstens alla regler MEN ICKE. Jag får bara felmeddelande!!VARFÖR?!
Hälsningar
Gunilla Samuelson
Jag har egentligen ingen aning, men kan gissa att enskilda parlamentsledamöter vill på så sätt visa sitt stöd för tibets "befrielsekamp"/"separatiströrelse". -- boİviE8 juni 2009 kl. 20.09 (CEST)[svara]
Jag hade fel, tydligen togs bilden i oktober 2008, men anledningen till att vi kan se extra många tibetanska flaggor hänger i alla fall samman med upproret.--Bothnia12 juni 2009 kl. 01.52 (CEST)[svara]
Jag tror det. [51][52]. Sen tror jag det är så att familjemedlemmar inte avlägger ed om de vittnar i mål som familjemdelem är inbladad i, men jag är osäker. Entheta11 juni 2009 kl. 23.08 (CEST)[svara]
I Sverige finns en generell skydlighet att vittne, men det finns några undantag i 36 kap 3§ RB:
”
Den som med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller som på liknande sätt är parten närstående, vare ej skyldig att avlägga vittnesmål.
Om nu någon släkting väljer att vittna ska han/hon höras under ed det vill säga under straffansvar, vilket kan medföra att om släktingen ljuger så kan han dömas för mened. Om detta kan man läsa här https://lagen.nu/dom/nja/2001s183
Skälet för att släktingar inte behöver vittna är att staten inte vill att någon inom en familj ska bli tvungen att välja mellan att vara lojal mot familjemedlem och ljuga och att tala sanning och skapa konflikt inom familjen.
Vill bara göra Wikipedia uppmärksam på att det under orten Rångedal står följande:
Rångedala är en tätort i Borås kommun.
Rångedala är en sjukt trevlig liten by med många trevliga invånare. En trevlig pojke är Dennis som har sprungit naken i byn och ollat det mesta han har kommit över
Då kan jag passa på att göra dig uppmärksam på att du själv har möjlighet att korrigera alla felaktigheter du kan hitta på Wikipedia. --boiVIE 12 juni 2009 kl. 10.46 (CEST)[svara]
Hitler följde ideologin att samla allt tyskt område under Tyskland, men ville nog inte invadera Schweiz eftersom det var tyskdominerat, tyskvänligt och det fanns en sympati för Schweiz i Tyskland. Österrike gick frivilligt ihop med Tyskland. Polen och Tjeckien anfölls för att de hade tyskspråkiga områden Hilter ville ta över. Frankrike anfölls som hämnd för första världskriget, och för att ta över en del tidigare tyskspråkiga områden. Norge för dess strategiska betydelse och för att hindra britterna att dra nytta av landet, Danmark för att det var längs vägen till Norge. Sverige lydde Tysklands krav och sålde villigt järnmalm och annat tyskarna behövde, så tyskarna hade bättre ställen att anfalla. --BIL12 juni 2009 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Jag har läst "i hans frånvaro sades hon härska klokt över slott och län" om Ingeborg, men exakt vid vilket tillfälle var hon då regent? Var hon någon gång ställföreträdande regent i Sverige under makens frånvaro? Eller gällde hennes styre endast makens privata länsområden?--85.226.42.911 juni 2009 kl. 14.39 (CEST)[svara]
Det finns fyra möjliga svar på frågan: 1) Jo, och det händer inte. Alltså finns det inte synska människor. 2) Jo, men alla synska låter bli att spela på turspel av moraliska skäl. 3) Jo, och det händer men de synska människorna håller det hemligt för att de kan se att om de pratar om det kommer de att bli överhopade med önskningar om nästa veckas Lottorad. 4) av någon orsak fungerar det inte att se in i framtiden när det gäller turspel...Välj själv vilket som verkar mest logiskt.Sjö26 maj 2009 kl. 08.32 (CEST)[svara]
Har haft släktingar som varit synska. - Synskhet är på ett sätt inget som man verkar vara på beställning. - Det man blir varse, blir man varse lite varken man vill eller inte. På samma sätt verkar man inte kunna varsebli något på beställning. - En släkting till mig ska ha gjort någon enstaka framgångsrik fastighetsaffär med hjälp av sin synskhet, men det skedde inte på beställning. - Till en av de mer kusliga kunskaperna samma släkting fick var att han många år i förväg visste när han skulle dö. -- Lavallen26 maj 2009 kl. 21.06 (CEST)[svara]
Det finns olika sätt att definiera klimat. Ett sätt är Köppens klimattyper. Där sägs att Sverige har klimattyp C längs de södra delarna av västkusten och E på kalfjället. Däremellan klimattyp D. Artikelns bild kan man klicka klicka på och förstora.
"Bara några år...?" Så här säger Språkrådet: Vad är minoritetsspråk? Enligt Europarådets minoritetsspråkskonvention är huvudkriterierna för att erkännas som minoritetsspråk att språket ska ha talats länge i landet, åtminstone 100 år eller tre generationer och att språket ska vara ett eget språk, inte en dialekt. Rådet uttrycker en förmodan att arabiska, som är ett religionsspråk för många, kan bli ett minoritetetsspråk om femtio år. Mvh / Mkh17 juni 2009 kl. 17.38 (CEST), tillägg 17 juni 2009 kl. 21.23 (CEST)[svara]
Ibland om man kollar på bilannonser, tex på Blocket, så ser man på bilder att ratten är helt sned. (se t.ex. [54][55]) Ibland har jag sett att ratten har varit helt upp-och-ner. Varför blir det så och innebär det att det är nåt fel på bilen? Entheta17 juni 2009 kl. 05.10 (CEST)[svara]
Jag tycker att rattarna ser runda ut så jag antar att du menar att ratten inte är rak? Ifall du ser på framhjulen på dessa bilar så står inte dessa helt parallellt med bilen och ett halft varv med ratten är egentligen inte så mycket av hur mycket man kan svänga. /Mikael Lindmark17 juni 2009 kl. 06.59 (CEST)[svara]
Ratten på Opeln är ju bara snurrad ett kvarts varv. Nu har jag sällan kollat exakt hur däcken står vid olika rattlägen, men det läget känns helt normalt för den däckpositionen. /Grillo17 juni 2009 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Ja, jag tittade lite på min bil i dag, och ett kvarts varv på ratten syns inte alls så mycket hjulen. Trots allt skulle bilar vara ganska otäcka att köra om hjulen var mer känsliga. --Andreas Rejbrand17 juni 2009 kl. 23.01 (CEST)[svara]
Hej!
Jag stannade till i Vittsjö och där sam några sjöfåglar. Eftersom jag gillar att fota så gjorde jag det på dessa. En var en gås men jag kan inte finna den på Era sidor. Hur kan jag skicka bilden till er så att ni kan hjälpa mig att artbestämma fågeln?
Till vänster finns en länk som heter Ladda upp filer. Där står det om hur man kan ladda upp bilden. Sen kan du skriva här vad den fått för filnamn så kan vi kolla på bilden. Själv kan jag inte mycket om fåglar, men det finns det andra som kan. -- boıviE17 juni 2009 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Hej!
Muntlig tradition i vår släkt säger, att vi var släkt med Nils Dackes syster Anna i rakt nedstigande led på min mormors sida. Har inte sett bevis på att Nils Dacke verkligen haft någon syster eller vad hon i så fall hette. Vet någon om Nils Dacke hade en syster, som hette Anna??
Min mormor kommer från släkten Berggren, som bl.a. skötte masugnar och stångjärnshammare i trakten av Fågelfors (nära Virserum) och även i Hornsö, Långemåla socken i Hndbörds härad. De var många barn och trakten är stenig och mager och ättlingarna spred sig allt längre från trakten.
Den äldste Berggren vi har funnit ännu så länge är: Jean, även kallad Jan/Johan,Berggren född 1772. Var han var född är okänt,liksom vilken månad/dag. Hans son hette Hindrich och var född 1812-12-28 och var min mormors morfar.
Skulle vara roligt att få veta om Nils dacke verkligen hade en syster, som hette Anna samt var och när hom var född/död eventuella barn osv.
När man köper en kopp kaffe för 19 kronor på Pressbyrån går det utmärkt att betala med kort, men när jag i eftermiddags ville köpa en limpa för 40 kr i ett bageri ville de lägga på fyra kronor.
Vad styr detta? Banken? Butikens kortavtal med banken? Butikens eventuella regler för att kunna ta betalt för den minut kassapersonalen måste ägna åt att dra kortet, printa ett kvitto, få det påskrivet och kolla leg? Lagen?
Det är butikerna som vill kompensera sig för bankernas avgift, däremot så finns det i avtalet med VISA (inte t.ex. MasterCard) att affären inte får ta ut en avgift. Om de kräver avgift, så begär att få det på originalkvittot (så åker butiken på moms), ta kontakt med Visa eller din bank så tar de kontakt med butiken.
Jag tycker mig minnas att jag har läst någonstans att det gick rykten om trolldom kring Karin. Orsaken ska ha varit den häpnad folk kände över att Erik gifte sig med henne trots dåtidens klassklyftor. Det ska visserligen inte ha varit några särskilt allvarliga rykten, men dock förekom de. Tyvärr minns jag inte nu vars det var jag läste det. Kanske någon kan bekräfta dem? --Aciram26 juni 2009 kl. 00.12 (CEST)[svara]
Hej jag letade efter information om "Internationales ehe und kindschaftsrecht" men wikipedia saknade en artikel om det verket, så jag tänkte att jag skulle svänga ihop något själv.
Hur mkt får man låna från NE?
kortfattat vad "Internationales ehe und kindschaftsrecht" är på svenska heter den ungefär: (Internationella äktenskapslagar och barns rättigheter.)
vad jag vet så Skapades den från början av Dr Alexander Bergman.
Verket innehåller 130 länders materiella och formella regler och lagar för äktenskap och skilsmässa, barns rättigheter osv.
Du kan i och för sig använda NE som en av flera källor, men man bör inte bygga en hel artikel endast på ett uppslagsverk (av samma anledning som man inte skall basera verk på saker man hittat på Wikipedia...). Du får givetvis inte planka text rakt av eller liknande. Det bästa är att söka efter olika källor, läsa dessa och sedan tota ihop en artikel med verifierbarakällhänvisningar. Ju mer arbete man lägger ner på förarbetet, desto bättre förutsättningar har artikeln. Riggwelter1 juli 2009 kl. 15.54 (CEST)[svara]
Svart består av samtliga färger, så varje färg i det svarta tar upp värme. T.ex. så tar blå upp en viss mängd värme, och samma blåa färg i det svarta tar upp lika mycket värme, samtidigt som t.ex. det gula och röda i den svarta färgen också tar upp värme. Svaret är alltså svart. 1 juli 2009 kl. 12.03
Nja, det ovanstående svaret bör man nog ta med en nypa salt. Ljus är vågor av elektromagnetiska fält (elektriska och magnetiska fält, som svänger i plan vinkelräta mot varandra). Olika våglängder uppfattar vi som olika färger. Människor kan se ljus av våglängder från 400 nm (blått) till 750 nm (rött). Ljus med kortare eller längre våglängder ser vi inte (ljus med längre vågor, infrarött ljud, ser däremot TV-apparater). Det mesta ljus vi ser, däremot, är blandningar av vågor med en massa olika våglängder, som vår hjärna tolkar som en viss färg. Om vi mottager ljus av alla våglängder mellan 400 nm och 750 nm, uppfattar vi det som vit färg. Om våra ögon inte mottager något ljus alls, uppfattar vi det som svart. Ett föremål som är rött, och som vitt ljus infaller på, absorberar ("förstör") ljus av färger som inte är röda, men reflekterar rött ljus. Därför uppfattar vi föremålet som rött. Ett vitt föremål reflekterar alla våglängder som vi kan se, och ett svart föremål absorberar alla våglängder vi kan se. Observera emellertid att färgbegreppet är subjektivt: för en art som kan se ett annat intervall av EM-strålning (fler eller färre våglängder), kan föremål som människor uppfattar som svarta eller vita, naturligtvis ha helt olika "färger". Två föremål som vi människor uppfattar som identiskt vita (eller svarta), kan den arten säga har olika färger.
Nu: ljus är energi. Om ett föremål absorberar ljus, blir det till termisk energi (kanske fononer). Så ett föremål som ser svart ut, och därmed absorberar alla färger vi människor kan se, borde bli varmast. Men: ett svart föremål sänder också ut mest ljus, för annars skulle det bli varmare och varmare (om det befann sig i vakuum, i varje fall). Detta ljus är ren svartkroppsstrålning, och är infrarött (om det inte är extremt varmt!), så vi människor ser det inte.
Om ett föremål känns varmt, beror också på föremålets värmekapacitet och värmeledningsförmåga. Osv. Det finns nog mycket mer att säga i frågan, men jag måste åka och hämta hundburen nu... --Andreas Rejbrand1 juli 2009 kl. 12.52 (CEST)[svara]
När jag kopierar in text i editorn börjar texten "Normal 0 21" synas överst på den förhandsgranskade versionen. Jag kan sedan radera det ur editorn, men varför kommer det dit överhuvudtaget? Jag har prövat med en annan dator och det gav ingen sådan effekt (den hade Vista, till skillnad från min XP) --Salisbury3 juli 2009 kl. 23.49 (CEST)[svara]
Jag kopierar från MS Word. Är det webläsarens cache som borde tömmas? I så fall börjar väl surfandet gå långsammare? (Min dator är mycket långsam annars också.) --Salisbury4 juli 2009 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Ser inte hur webbläsarcachen skulle kunna påverka detta, texten läggs troligen till av ordbehandlingsprogrammet. Testa att klistra in i programmet Anteckningar/Notepad, den bör synas där också. Tocant4 juli 2009 kl. 20.26 (CEST)[svara]
Hur kommer det sig att travsport är så populärt i Sverige men inte exempelvis galopp som dominerar många andra länder? Herrn17 juni 2009 kl. 22.49 (CEST)[svara]
Generellt sett är det väl så att vissa sporter är populära i vissa länder för att det är en tradition. Folk är uppvuxna med trav, fotboll med mera i Sverige och många är därför intresserade. I andra länder är andra sporter etablerade. Det handlar tror jag mycket med vad folk är uppvuxna med, folk får en känsla för dem. Det är svårt att etablera nya sporter. --BIL18 juni 2009 kl. 11.46 (CEST)[svara]
Är galopp och trav egentligen så stort som sport någonstans? Tycker det mest är själv tippandet som uppmärksammas. I fotboll hejar man främst på sitt lag, och långt ifrån alla intresserade tippar. Vad jag vet är det inte många som tittar å trav utan att ha tippat. Angående Sverige tycker jag annars många sporters popularitet kommit och gått under 1900-talet. J 19825 juli 2009 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Jag undrar hur ovanliga tornseglare är just nu. Tre tornseglare kretsade en stund över vår villa på Långgatan 18 i Nässjö. Jag har inte sett tornseglare här på flera år. mvh rune anderson
Just hur det är med tornseglare i Nässjö känner jag inte till, men tornseglaren är inte hotad i Sverige och inte heller globalt. Mvh Höstblomma28 juni 2009 kl. 09.47 (CEST)[svara]
Vanligen flyger tornseglare mycket högt varför de då inte läggs märke till så mycket; när det är lågtryck flyger de närmre marken, varför det är enklare att notera dem då (att de flyger lågt beror för övrigt på att insekterna flyger lågt vid lågtryck, varför tornseglarna inte har någon anledning att vara långt uppe i luften). Tornseglare finns dessutom i Sverige enbart på sommaren. Calandrella6 juli 2009 kl. 14.59 (CEST)[svara]
I krig dör vanligen fler människor av andra skador än direkta vapenskador. I många länder är man dock mycket medveten om problematiken och vill inte tysta ned den. Vad avser USA speglas detta i artiklar som den här i USA Today och från intresseorganisationer som den här. I Storbritannien har det uppmärksammats av media som The Daily Telegraph och i USA finns indikationer på att 25% av soldaterna i arméförbanden drabbas av hörselskador, detta enligt Army Times. I Sverige har FOI noterat detta och konstaterar att hörselproblem är en av de vanligaste skadorna bland svenska soldater. Försvarsmakten har under lång tid varit medvetna om detta och därför är användandet av hörselakydd en av de punkter som ständigt inpräntas hos soldaterna. Under min egen tid som yrkesverksam officer var soldathälsa och hörselproblem en fråga redan i den grundläggande officersutbildningen. Så svaret är nej, det tystas inte ner. Men det är inte en supersexig fråga att spegla i media och på så sätt blir den inte så känd. Riggwelter1 juli 2009 kl. 15.42 (CEST)[svara]
Jag har läst att man inom artilleriet (de som sköt kanoner) särskilt i första världskriget hade ett teckenspråk för ordergivning med tanke på alla döva soldater. --BIL6 juli 2009 kl. 16.10 (CEST)[svara]
Hur många signaler kan en (fast) telefon ringa (utan telefonsvarare eller dylikt) innan det på något sätt automagiskt läggs på? Finns det någon gräns över huvud taget? Vad händer när man når gränsen? Hade testat själv om jag hade fast telefon. Herrn7 juli 2009 kl. 00.06 (CEST)[svara]
Jag minns inte säkert, men jag har för mig jag testade det nån gång för länge sedan (70-80-talet). Tidsperioden kan ha varit i storleksordningen 30-60 minuter, och jag tror man fick en spärrton som liknar upptagettonen fast långsammare. --BoiVİe7 juli 2009 kl. 00.33 (CEST)[svara]
Jag har något vagt minne från barndomen om att man då fick lära sig att det max gick fram 20 signaler, sedan kopplades man ner. /FredrikT7 juli 2009 kl. 08.48 (CEST)[svara]
Jag har gjort samma experiment som Boivie, och har också ett bestämt minne av att man fick spärrton efter en ganska lång tid, kanske 30 minuter. Rotsee7 juli 2009 kl. 09.37 (CEST)[svara]
I Sverige är det bara samtalskostnaden som kostar, vad jag vet... Utlandssamtal till Lettland, där ingen svarat, har jag blivit debiterad. -- Lavallen7 juli 2009 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Hur kommer det sig att de flesta "fina" widescreen-filmer har en aspect ratio på 16:9 medan widescreen-skärmar till datorer oftast har 16:10?
Har det gjorts några studier som visar att 16:9 känns bättre för tittaren än 16:10 eller diverse andra aspect ratios?
Vilken var den första filmen som visades i 16:9 för en större publik och vilket år skedde detta?
Kommer 16:9 att bli standarden även för datorer inom den närmsta framtiden eller kommer det att gå andra hållet, d.v.s till 16:10 för filmer? Kanske någon helt annan ratio?
Har filmer alltid spelats in med 16:9 i åtanke, även om de har skalats om för att passa 4:3-skärmar i videovarianter?
Har någon större filmvetare/-skapare eller någon annan person som kan anses vara särskilt relevant för filmindustrin uttalat sig negativt om 16:9-formatet?
Sätt gärna ett nummer framför frågan som du svarar på så blir det mer överskådligt vilka frågor som redan har svarats på för andra användare! Tack på förhand. Herrn7 juli 2009 kl. 00.14 (CEST)[svara]
1. Jag kallar det "aspektförhållande".
2. Jag har hört någon gång att man skall kunna visa en 16:9-film på datorn, samtidigt som man visar ett horisontellt verktygsfält på skärmen. Då passar 16:10 bättre, för då får man ju lite extra utrymme på höjden.
6. På 50-talet började filmindustrin göra widescreenfilm, främst för att konkurrera med TV. Det var ungefär samtidigt som färgfilm tog över på riktigt, även om det naturligtvis funnits länge. Den första Cinemascope-filmen var Den purpurröda manteln. Innan dess var det vanliga formatet i Hollywood 1,37:1. Men så länge video funnits har widescreen varit det vanliga för biofilm och sedan har man slaktat dem för video. Entheta7 juli 2009 kl. 14.26 (CEST)[svara]
Det förlorar sig nog i historiens töcken. Lakrits lär vara beskrivet redan av Herodotos för 2400 år sedan. Se vidare Sydsvenskan. Men just pip-formen kan väl inte vara äldre än bruket av röktobak som väl är sådar 500 år gammalt. Mvh / Mkh4 juli 2009 kl. 12.33 (CEST)[svara]
En lakritspipa är en typ av "gjuten" konfekt med en förhållandevis avancerad form. En ren gissning är därför att detta är något som kommer först när man börjar tillverka godis i mer industriell skala, d v s under 1800-talets senare del. /FredrikT6 juli 2009 kl. 08.36 (CEST)[svara]
det tycks som om man alltid varit tvungen att gjuta lakrits för att få det till något som inte är lakritsrot. Enligt denna sida How products are made så gjöt man lakrits på medeltiden och att det var i Nederländerna man började dra ut lakritsen till stänger. Därifrån är inte steget inte så långt ifrån den här enkla formen på pipa:Lakritspipa. (de jag kommer ihåg från 1980-talet var klart mer 3dimensionella)
Tydligen utvecklades "the candy industry" i mitten på 1800-talet, inte otroligt att man började med piporna då men vem vet? En utvikning är att en så klassisk sak som de:Gummibär inte uppfanns förrän 1920! /Johan Jönsson8 juli 2009 kl. 16.58 (CEST)[svara]
Nja, kollar du klippet förstår du säkert genast vad jag menar. Simple Plan är väl mest åt det hållet av det du listade. Förstår ärligt talat inte varför folk kallar skiten för punk över huvud taget... Herrn7 juli 2009 kl. 00.05 (CEST)[svara]
Ja, jag kollade på det i efterhand. Min teori står fast (kanske ytterligare ett utvecklingssteg efter Blink och Simple Plan...), men det är förstås möjligt att någon som faktiskt pluggat musikteori skulle ge ett annat svar. /Grillo7 juli 2009 kl. 15.31 (CEST)[svara]
Vidrig och skit kanske ska användas mer försiktigt på Faktafrågor/Bybrunnen/Wikipedia-frågor. Jag har inte kollat in länken, men varför inte läsa lite på en:Pop punk? Vivo7 juli 2009 kl. 17.15 (CEST)[svara]
Jag har läst den engelskspråkiga artikeln, men den handlar inte heller (direkt) om musiken All Time Low gör. Jag ser en ganska stor skillnad mellan All Time Low och exempelvis Green Day och Blink-182. Herrn8 juli 2009 kl. 10.21 (CEST)[svara]
"Jag är hungrig som en gnu", "trött som en gnu", etc., Google ger en hel del träffar med olika varianter [57]. Ja, det kanske är så enkelt som att det är ett roligt ord. Iallafall har jag själv inte någon bättre anledning att jag använder uttrycket. Entheta8 juli 2009 kl. 10.40 (CEST)[svara]
Jag har hört det (ibland i formen "som en liten gnu") som ett adverbial (föga överraskande kanske) som indikerar framför allt intensitet. Exempel: "När jag skulle flytta ut ur min lägenhet fick jag inte tag på någon städfirma, så jag fick ta ledigt två dagar från jobbet och jobba som som en gnu för att bli klar". - Tournesol8 juli 2009 kl. 10.42 (CEST)[svara]
Ja, just "sliter som en gnu" är en av de första googleträffarna. Sedan finns det allt möjligt, som det jag nämnt ovan, och "kåt som en gnu" och liknande. Just jobba/slita som en gnu, och att vara trött som en gnu (vilket ju kan vara resultatet av att ha slitit som en gnu) verkar vanligast. Entheta8 juli 2009 kl. 10.53 (CEST)[svara]
Som du säger Entheta, så används det om lite av varje. Blev osäker på vilken som var den vanliga men jobba på som en gnu, så är det ju. Min första tanke när jag läste frågan var om det inte kunde vara något liknande "gno som en gnu" som låg bakom? men isåfall borde man väl säga så, och det har jag aldrig gjort. /Johan Jönsson8 juli 2009 kl. 16.24 (CEST)[svara]
Gnuer vandrar ju och korsar floder med krokodiler och utstår en hel del annat elände bara för att gräset är grönare på andra sidan.. kanske liten motivering till "slita som en gnu" och "trött som en gnu"..? Så var man ju ganska konfuderad över djurets utseende när det först "upptäcktes" också och fann det ganska lustigt. Höstblomma8 juli 2009 kl. 20.56 (CEST)[svara]
Jo, när jag hör uttrycket tänker jag alltid på de naturfilmer från Afrikas savanner som visades på 1980-talet; gnuernas långa mödosamma vandringar var ett stående inslag vad jag minns. Någon äldre här som kan dra sig till minnes när det hördes första gången?/Johan Jönsson8 juli 2009 kl. 22.18 (CEST)[svara]
Om du inte hittar det på internet (kan vara svårt) kan du besöka ett större bibliotek och leta böcker och tidingar om simning från den tiden. Inom vissa sporter såsom friidrott skrevs det årsböcker med massa resultat. Fråga någon bibliotekarie. --BIL8 juli 2009 kl. 19.55 (CEST)[svara]
Det beror på mängden öl, barnets ålder/storlek och graden av aggressivitet (vilka konsekvenser ilskan fått). Stora mängder öl kan troligen vara skadligt för små barn och om barnet blivit permanent aggressivt efteråt bör du ta barnet till en läkare. Förhoppningsvis går effekten över annars. (Observera dock att jag inte är medicinskt skolad utan bara går på vad jag själv hört.)//Hannibal9 juli 2009 kl. 13.22 (CEST)[svara]
En svårare fråga är om du menar att du har en tonåring som är på glid, gärna dricker och blir aggresiv om försöker tala honom/henne tillrätta eller hindra honom/henne att ha öl eller gå ut på kvällen med skumma kompisar. Barnen måste ha förtroende för dvs tro på föräldrarna annars bryr de sig inte om vad föräldrarna säger. Hur man får det ifall man tappat det är en bra fråga. --194.17.253.1219 juli 2009 kl. 14.33 (CEST)[svara]
När jag använder min tvättmaskin avslutar den alltid tvättprogrammet med att, efter centrifugering, mycket stillsamt snurra lite planlöst fram och tillbaka och så att säga bara puffa lite på tvätten. Detta kan den ägna sig åt i flera minuter och den tid detta tar tycks inte ingå i maskinens automatiska tidåtgångsuppskattning som istället tycks ange när centrifugeringen är avslutad. Detta för med sig att jag då och då anländer för tidigt till tvättstugan och får ägna några minuter åt att invänta att maskinen ska avsluta denna märkliga manöver. Är det någon som vet vad det är tvättmaskinen sysslar med dessa sista minuter? Gagarin10 juli 2009 kl. 00.02 (CEST)[svara]
Den snurrar några gånger fram och tillbaka för att det tvättgods som "centrifugerats fast" till trummans yttervägg ska få separeras isär och tumla omkring med tyngdkraftens hjälp. Eljest hade du fått riva och slita för att skilja de kompakt centrifugerade tvättkläderna från varandra. Om du har bråttom kan du kanske manuellt avbryta tumlandet genom att stoppa maskinen. Mvh / Mkh10 juli 2009 kl. 02.02 (CEST)[svara]
Är det någon som känner till ett bra gratis Snake-spel som funkar till Vista? Jag hade ett bra Snake-spel som följde med nån dator vi hade när jag bodde hos föräldrarna, jag minns inte vilken dator det var, kanske den som hade Windows 95. Hur som helst, någon som vet? Entheta10 juli 2009 kl. 02.15 (CEST)[svara]
Jag har nyligen gjort iordning en innehållssajt; www.hundsajten.org Jag tyckte att det skulle
vara trevligt med lite bilder så jag har laddat ner ett tiotal från flickr.com, jag är dock inte
helt säker på att jag refererat korrekt på min sajt. Jag har tagit bilder som har den mest liberala
licensen och det har jag angett som "CC". Namnet på fotografen har jag skrivit utefter deras
nicknames på flickr.com eftersom jag inte kunde hitta deras riktiga namn. Jag vill ha en seriös
sida för hundintresserade och jag vill använda dessa bilder på korrekt sätt. Om ngn av er som
läser detta har kunskap och en minut till övers så gå jättegärna in på min sajt; www.hundsajten.org
och kolla under flik "hundraser och kennlar", där har jag bilderna och jag hoppas att jag angett
allting som man bör. Min mejl; talking_point86@hotmail.com
Vänliga hälsningar! -- 10 juli 2009 kl. 09.31 (CEST)
Hej, den här frågan är en faktafråga och jag har därför flyttat den hit från Wikipediafrågor. Flickr har ingen relation till Wikimediaprojekten. Förhoppningsvis kan någon hjälpa dig ändå. /Grillo11 juli 2009 kl. 14.04 (CEST)[svara]
Utan att ha kollat på sajten eller att vara en upphovsrättsexpert så tycker jag det låter som att frågeställaren har gjort på rätt sätt. --boİvİe 11 juli 2009 kl. 15.09 (CEST)[svara]
"CC" är inte rätt. Creative Commons har många licenser. Specificera vilken av licenserna så borde det vara fullgott refererat. Exempel: Wikipedia använder numera CC-BY-SA 3.0. Att göra licensnamnet till en länk till licenstexten på creativecommons.org är en bonus som är lätt att implementera :-) Tänk på att om "BY" (eller "Attribution") är specificerat så kan enskilda upphovsrättshavare ha särskilda önskemål om hur man ska attribuera. De flesta nöjer sig dock med det du redan har gjort.
För din personliga webbplats kan du till och med använda bilder som är upphovsrättsskyddade men för extern användning av bilder har flickr speciella regler. Du ska klistra in webbadressen (URL) för varje bild. För den första bilden skulle den vara http://www.flickr.com/photos/valeriebb/2962653117/. HTML-koden på din webbplats ser därför så här ut:
Hej igen och tack för all information! Om jag uppfattat er rätt så ska jag alltså tillägga följande på min innehållssajt;
1) Klistra in följande brevid varje bild; CC-BY 2.0 (detta ska jag även länka till licenstexten på cc.org)
2) Klistrar in webbadressen för varje bild (ska hela adressen stå bredvid bilden eller kan man ha en liten länk bara?)
3) Räcker det med att jag använder nicknames, eller ska man mejla fotografen och be om deras riktiga namn? Behöver det överhuvudtaget stå?
Vill bygga sajten på rätt sätt men är rätt okunnig när det gäller datorer. Tacksam för er hjälp!
Hej igen! Jag har nu uppdaterat min sajt; www.hundsajten.org, skulle vara toppen om ni kunde kolla så att jag gjort rätt? Jag har gjort samma förändring med alla bilder, så ni behöver bara kolla en. //Tack på förhand
Definitionen kan vara rent statistisk, i så fall finns det flera "städer" i USA med någon enstaka invånare. Om definitionen är "ett tätbebyggt område där folk samlats för att bedriva handel" eller liknande, är frågan troligen helt omöjlig att besvara. Tänker du på huvudstäder vet jag inte svaret, men ett gott tips är huvudstad till något polynesiskt land. /Grillo12 juli 2009 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Det kan finnas städer i Belgien som har noll (0) invånare, nämligen sådana som ödelades under första världskriget men sedan aldrig återbefolkades eller byggdes upp igen efteråt.--Ericus Rex13 juli 2009 kl. 12.19 (CEST)[svara]
Hur kommer det sig att tex en måne eller en planet stannar i en omloppsbana och inte antingen dras in i föremålet eller lämnar omloppsbanan(tex stjärnan eller planeten) den kretsar runt?
Är det så att hastigheten och massan i föremålet som "fastnar" i omloppsbanan är i förhållande till föremålet (vars omloppsbana den "fastnar" i) en slump av exakt rätt ingångs hastighet och massa(tyngd) i förhållande till planeten eller stjärnans dragningskraft och avstånd?
Till en början så är inte omloppsbanor så stabila som det verkar. Vår egen måne är på väg bort med en mycket låg hastighet. I mer komplicerade fall finns det ibland en dynamik som gör att banorna har en viss stabilitet. I fallet med Jupiters stora månar så har de omloppstider runt planeten i förhållande 1:2 (7 dygn:3,5 dygn:1,75 dygn) till varandra. Om någon av månarna skulle försöka ramla ur ett sådant förhållande skulle de andra putta tillbaka den. Hos Haumea har man hittat ett par stycken månar. Den mindre befinner sig idag inte alls där man hittade den för några år sedan. Den har knuffats bort av den större månen och av det faktum att själva planeten har en mycket oregelbunden form vilket gör dragninskraften mycket ojämn över ett varv.
Det finns även månar som är på väg att långsamt störta ner i planeten. Men i de flesta fall så händer istället att månen slits i stycken när tidvattenkrafterna blir för starka. Det kommer kanske att hända Mars månar, varefter Mars kommer att få en ring.
När det gäller planeterna så är det så att de yttre planeterna innehåller alldeles för mycket lätta gaser för att kunna ha bildats på den plats de har idag. Detta gäller i synnerhet Uranus och Neptunus som skulle ha varit kala isklumpar om de bildats där de befinner sig idag. Istället har de bildats närmare solen och "vandrat" utåt till där de är idag.
Samtidigt så tunnas asteroidbältet långsamt ut av att Jupiter kommer nära och kastar in asteroiderna i allt mer långsträckta omloppsbanor tills de krashar med någon planet, oftast Jupiter och mycket sällan jorden. -- Lavallen13 juli 2009 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Finns det olika enheter att mäta alkoholhalter i? Har sett flera amerikanska program där personnen i fråga uppges ha 4 promille i blodet, fast han beter sig ej som han vore så full snarare runt en promille. SÅ finns det andra enheter man mäter alhkoholhalten med?
Skillnaden verkar vara ganska liten mellan olika system. Man räknar visserligen procent i USA och bilkörargränsen är 0,08% (0,8 promille). 4 promille är fortfarande dyngfull, som bara personer erfarna med alkohol kan klara utan att spy och kräla på golvet. Om du sett en film eller TV-serie så är det skådespelare som låtsas. --BIL13 juli 2009 kl. 20.23 (CEST)[svara]
Nog kan människor påverkas olika av alkohol. Jag klarar knappt en cider utan känna av det. - Jag har blivit bakfull av att tvätta maskindelar. -- Lavallen13 juli 2009 kl. 21.09 (CEST)[svara]
I trafiksäkerhetstexter ser man ibland liknelser av typen "en väska som egentligen väger X kilo motsvarar Y kilo om du krockar när du kör i A km/h".
Hur räknar de om det? Rörelseenergin och rörelsemängden hos en kropp som står still är ju noll, och vid N km/h har en dubbelt så stor massa dubbelt så stor rörelseenergi. Borde det inte stå "om du har en väska som väger X kilo i baksätet och krockar när du kör i A km/h motsvarar det Y kilo vid en krock i B km/h"? Vad skall det i så fall vara för värde på B, som aldrig skrivs ut?
Det som menas är förmodligen att en person upplevs som lika tung som en elefant – alltså utövar en kraft på sisådär 50000 N. De underförstådda uppgifterna är alltså tyngdaccelerationen och tiden det tar för väskan att bromsas.
Elefanträknandet baseras på en formel som kan härledas ur mekanikens lagar. Den tar hänsyn till kollisionssträckan snarare än till tiden under bromsförloppet. En version är "elefantfaktorn" E =∆v2 / (S x g). Här är ∆v krockhastigheten i m/s, S är "elefantens bromssträcka" i meter under själva krocken, g är normalaccelerationen ≈ 9,8 m/s2. "Elefantfaktorn" E blir ett dimensionslöst tal.
I ett exempel kan utgångshastigheten vara ∆v = 15 m/s = 48 km/h, och S är bromssträckan varunder krockvåldet "arbetar", exvis 0,02 meter när en obältad framsätespassgerares huvud slår en buckla i instrumentbrädan. Siffrorna ger E = 152 / (0,02 x 9,8) ≈ 1150
Om passageraren i stället fångas av bilbältet så kanske hans överkropp bromsas upp under 0,3 meter. Då blir elefantfaktorn E = 152 / (0,3 x 9,8) ≈ 75. Om den passageraren väger 80 kg kan man säga att hans "krockvikt" är 75 x 80 kg = 6000 kg = 6 ton. Med en sådan person obältad i baksätet vill säkert kamraten i framsätet undanbe sig att få en "elefant" i ryggen vid en eventuell krock. Och det låter ju målande och dramatiskt att man inte vill ha en sex-tons obältad elefant bakom sig.
Dom här beräkningarna görs mest för att åskådliggöra krockvåld i trafiksäkerhetsdebatten. Beräkningar vid analys av olyckor och vid laboratoriekrockar sker med betydligt större detaljeringsgrad.
Skrivet ur minnet under sommaren 2009, med underlag utom räckhåll. Mvh / Mkh10 juli 2009 kl. 15.45 (CEST), tillägg 11 juli 2009 kl. 18.30 (CEST), 14 juli 2009 kl. 22.00 (CEST)[svara]
Man kan blanda ihop de gaser som Jordens atmosfär består av i rätt koncentration, ja. Sådan luft skulle dock vara nästan identisk med "riktig" luft, så det är kanske fel att kalla den konstgjord. --Ion-513 juli 2009 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Frågan är varför du ska tillverka luften, och då var nånstans och vilka ämnen du har tillgång till där. Jag menar, om man behöver tillverka luft så är det väl troligt att man är på något ställe där luft inte finns. Till exempel i rymden, på andra planeter, eller djup ner i havet. Så om jag får tillåta mig att omformulera frågan. Kan man tillverka luft på månen? Kan man tillverka luft på havets botten? Finns det på sådana platser tillgång till de råmaterial man behöver för att kunna få ihop gaser som passar för mänsklig inandning? -- BOİviE 13 juli 2009 kl. 14.07 (CEST)[svara]
Menar du att din konstgjorda luft ska ha alla de beståndsdelar som vår vanliga luft innehåller? Den behöver du inte tillverka - den har vi ju ständigt runt omkring oss. Men du kanske snarare tänker på det för oss så viktiga syret? Det produceras hela tiden åt oss i naturen av de gröna växterna.
Men - för mänskliga aktiviteter i rymden, i havet, och andra särskilda utrymmen använder man lagrat syre i tryckkärl av stål. Där kan man också använda välvalda kemikalier som genom lämpliga processer avger syre under kontrollerade former. Det finns wikiartiklar om detta, tyvärr bara på engelska en:Chemical_oxygen_generator och tyska de:Sauerstoffkerze. Mvh / Mkh13 juli 2009 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Bra svar. Att tillverka luft på månen borde alltså tillgå så att man har välvalda kemikalier som förmås avge syre under kontrollerade former.--Ericus Rex14 juli 2009 kl. 19.24 (CEST)[svara]
Varför kör alla lärare med exemplet ryska traktorer när de försöker förklara planekonomi? Har ryssarna gjort något dåligt val och producerat en sjuehelvetes traktorer i onödan? 81.225.40.81 13 juni 2009 kl. 23.20 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Det kan ju te sig lite komiskt med den planekonomiska stordriften, oavsett vilket exempel man drar. Min gissning är att just traktorerna fastnat på grund av en återkommande sketch i det svenska humorprogrammet Helt apropå där det delas ut en himla massa traktorer i någon from av sovjetiskt parlament. /Johan Jönsson14 juni 2009 kl. 12.40 (CEST)[svara]
En bidragande orsak kan kanske vara att traktorer ju användes i de storskaliga kollektivjordbruken, kolchoserna, som allmänt betraktas som ett exempel på sovjetekonomins mindre lyckade sidor. (Där sovjetstaten också visade sig från sin mest totalitära sida när de infördes.) Således är traktorer ett exempel med mycket tydligare "sovjetkänsla" än att ta ett exempel som gäller konsumtionsvaror för privatpersoner, som t.ex. tvål. Men visst var Helt appropå-sketchen kul. :-) Som jag minns det var det voiceover på ett tal av Gorbatjov där han i Helt apropå-versione förklarade vad man hade att erbjuda en svensk handelsdelegation. "En traktor" - applåder - "en traktor till" - applåder - "ännu en traktor" - applåder - "ett mentalsjukhus" - applåder - "nej, förlåt, traktor" - ... Tomas e15 juni 2009 kl. 12.35 (CEST)[svara]
Den engelska versionen av inslaget, som är lite annorlunda, finns att beskåda här här. Den svenska versionen var dock bättre, tycker jag. Tomas e15 juni 2009 kl. 12.38 (CEST)[svara]
Min föreläsare i nationalekonomi använde ett exempel med spikar. "Jag vill ha 100 kg spik" ledde till en leverans av en 100 kg tung spik. Han var i och för sig ursprungligen britt... Grillo15 juni 2009 kl. 20.00 (CEST)[svara]
Jag minns en bild i en svensk historiebok där man visar en låååååång rad av traktorer på ett jättefält på någon sovchos eller liknande. Det var viktigt för Sovjetunionen att visa på framgång för den socialistiska politiken och teknik och styrka var därför vanligt återkommande teman i bland annat propaganda. Detta är visserligen att förenkla det hela, men jag är övertygad om att fler än jag sett denna bild och då blir referensen kanske inte så långsökt. Riggwelter1 juli 2009 kl. 15.46 (CEST)[svara]
Jag vill minnas att min gamla historielärare nämnde att det ibland hände att barn fick namn som skulle höja arbetsmoralen och att det kunde hända att man döptes till just Traktor. Efter en googling hittades namnet Dazdrapetrak som är en förkortning av Da Zdrastvyet Pervi Traktor (Länge leve den första traktorn). Källan nämner dock att det inte är bekräftat huruvida detta är ett rykte eller om ett stackars barn verkligen döpts efter en jordbruksmaskin. Samma sida nämner även att just Den första traktorn är namnet på flera målningar i stilen socialistisk realism i samband med den begynnande kollektiviseringen av det sovjetiska jordbruket. Se Children of the Revolution in St. Petersburg samt en:The First Tractor för mera intressant information. /smuliman15 juli 2009 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Hur länge har min och mina syskons föräldragård funnits?
Önskar få reda på hur länge min och mina syskorns föraäldragård har funnits.Även vilka som bodde där under tiden från 1300-talet till fram i slutet på 1800-talet..
Gården heter numera Daltorp ligger i Södermanland vid Sibbofjärden.Kommun Nyköping och i BÄLINGE TYSTBERGA FÖRSAMLING.
Hälsningar Siw Sjöholm Johansson
Oxelösund
Hej Siw! Lantmäteriet har ansvar för, och tillgång till, "alla" historiska kartor sedan 1600-talet. Försök med
Internationella rymdstationen drivs väl främst av amerikanare och ryssar? Så jag skulle gissa att alla som ska dit behöver kunna både engelska och ryska för att kunna förstå varandra och förstå kommunikationen med Houston och Ryssland. För andra rymdfärder, som administreras av endast en nations rymdmyndighet, betvivlar jag att krav på flerspråkighet krävs. --BOiviE13 juli 2009 kl. 15.32 (CEST)[svara]
Flera olika rymdstyrelser bidrar med delar till den internationella rymdstationen, men själva ledningen sitter i Houston. Det är även därifrån som all kommunikation sker ifrån. Därför behöver man inte kunna ryska för att resa ut i rymden, dock behöver man kunna engelska (men det är kanske inte lika svårt). Däremot är det en fördel att kunna ryska där uppe eftersom det alltid finns minst en kosmonaut i ISS och halva rymdstationen är byggd i Ryssland. Fuglesang till exempel, som kan båda språken, pratade engelska med markkontrollen och större delen av besättningen men pratade ryska med den ryska kosmonauten. /Poxnar(D | B)17 juli 2009 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Min fråga är.
Hur många miljoner har dom olika regeringarna lånat eller(tagit)från AP-fonderna från den tid dom innfördes.
mvh
Tommy
Efter att ha tittat igenom "Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2007, Skr. 2007/08:130" från finansdepartementet lite lätt så verkar det som att regeringen (sedan fonderna skapades på 1960-talet) endast tagit pengar från dessa till statskassan en gång, 1 jan. 1999. Citerar skrivelsen, sida 18: "Riksdagen har hittills beslutat om överföringar från AP-fonderna till statsbudgeten motsvarande sammanlagt 258 miljarder kronor per detta datum (prop. 1999/2000:46 s. 62). Frågan om överföringarnas slutliga storlek hänsköts till en kontrollstation 2004.". Hoppas att det besvarar din fråga annars kanske du hittar mer information här eller så kan du och alla andra intresserade läsa skrivelsen här. //Schweden17 juli 2009 kl. 01.18 (CEST)[svara]
Hej! Vill veta namnet på fotografen var är bilden tagen, och vad heter hunden och var finns hunden eller fanns?
Bitte Jonsson
Klövsta 8
646 91 Gnesta
Hej Bitte, bilden i artikeln malteser är tagen av användaren Sannse på engelska Wikipedia, enligt bildens beskrivningssida (du kommer dit om du klickar på bilden) i samband med en hundutställning i Birmingham i augusti 2003 (City of Birmingham Championship Dog Show). Du kan lämna ett meddelande på hennes diskussionssida här om du vill veta mer! Rotsee17 juli 2009 kl. 10.32 (CEST)[svara]
Varför förbjuder inte länder inresor i respektive land förutom det nödvändigaste som transportpersonal för att hindra smittan? Är jag helt fel ute men borde det inte slöa ner smittan om alla länder stängde sina gränser?
Ett totalt stopp för annat än absolut nödvändiga resor skulle rimligen ses som en betydligt allvarligare konsekvens för samhället än sjukdomen i sig. Njaelkies Lea (d) 17 juli 2009 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Jag tog några blom- och växtbilder sist jag var ute i Stockholms skärgården för att kunna illustrera naturavsnittet bättre och även bygga ut artikeln om Ålö där bilderna togs. Jag är inte speciellt kunnig när det gäller växter och skulle bli glad för lite hjälp att identifiera växterna.
Ingen aning
styvmorsviol?Även tyskarna tror på Styvmorsviol, definitivt en viol iaf
Sannolikt samma som föregående bild, men de gula blommorna? På tyska Wikipedia tror dem också att de gula är smörblomma, och de blåa kråkvicker, det gröna skall tror de är Veketåg och de vita de:Sternmieren
Tack, kråkvicker verkar stämma bra med bilden och växtplatsen, ett soligt plats mellan en åker och en grusväg. Tack också för tipset om tyska Wikipedia, jag har ställt frågan där också.--Ankara20 juli 2009 kl. 20.07 (CEST)[svara]
Har det någonsin blivit missväxt i modern tid så det har drabbat ett i-land?
Ja, skördar har slagit fel många gånger även i i-länder på grund av frost, torka, översvämningar eller skadedjursangrepp. Dock har det inte medfört stora svältproblem då i-länder kan kompensera bortfallet i den egna livsmedelsproduktionen med import. El Maco21 juli 2009 kl. 01.39 (CEST)[svara]
Jo, men SEO verkar däremot gå längre tillbaka och försöker härleda ordet kummels ursprung. Så vad Kumla betyder kanske helt enkelt har att göra med hur gammal orten är. -- [ jiˈesˌdeːo ]22 juli 2009 kl. 02.30 (CEST)[svara]
Den här frågan känns det som om den diskuterats några gånger förr, men när jag tittade på det här släktträdet kunde jag inte låta bli att tycka att prins Bertil borde ha gått före den nuvarande kungen i tronföljden. Han var ju kronprinsens bror, och flyttas inte tronföljden i samma led innan den går till nästa? Går Victorias eventuella barn före Carl Philip också? Ursäkta om jag missförstått allting fullständigt, men det känns som om en vandring i samma led innan det går till nästa vore mer "rättvist", även om det kanske vore ogörligt eftersom syskonen kanske kan vara väl gamla när det väl blir dags för dem att äntra tronen. /Grillo17 juli 2009 kl. 20.05 (CEST)[svara]
En sak till... Om förra kungen dött innan nuvarande kungen blivit myndig, hade då prins Bertil blivit kung tills han dog eller bara fram tills Carl Gustaf blev myndig? /Grillo17 juli 2009 kl. 20.06 (CEST)[svara]
Nja, jag ingen expert, men Calle G hade nog blivit "kung", hur gammal han än varit när farfar dog. Men med den tronföljd som fanns tidigare så hade Bertil gått före Calles systrar om Calle inte fötts eller dött ung... -- Lavallen17 juli 2009 kl. 20.16 (CEST)[svara]
I Successionsordningen står att "Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande". Dvs den omkomne kronprinsen Gustaf Adolf, som var den äldste sonen till Gustaf VI Adolf, hade företräde före den yngre sonen, hans bror Bertil. Och eftersom vår nuvarande kung är efterkommande till den det äldre syskon som hade arvsrätten hade han företräde före Bertil (yngre syskon). Om vår nuvarande kung inte hade fötts när hans far dog hade Bertil blivit kung. Janders17 juli 2009 kl. 20.28 (CEST)[svara]
Teoretiskt sett finns det förstås oändligt många varianter för hur successionsordningar kan bestämmas, även om det finns en hel del typvarianter som då har olika namn. Ordningen bestäms i varje konstitution för sig. E.G. den 23 juli 2009 kl. 13.52 (CEST)[svara]
Hitlerstenar? (bilden blev tyvärr inte så bra för kameran ställde in skärpan på träden i förgrunden)
Finns det någon bra tillförlitlig information skriven om de så kallade "Hitlerstenar" som tycks finnas lite varstans i Sverige där det har funnits stenbrott. Jag gick förbi dem på bilden i helgen och fick då höra, från två personer, att stenarna hade huggits under andra världskriget på order från Tyskland, för något segermonument åt Hitler. Lite googlande på "hitlerstenar" antyder att stenarna inte var till ett segermonument utan till något annat som Hitler planerat. Inte långt ifrån där dessa ligger har det tydligen tidigare legat flera likadana, med emballage och allt från 40-talet, men de har nyligen blivit flyttade av markägaren. Är det någon som vet vad, om något, som är sanning i de här historierna, och finns det något skrivet om det? Entheta8 juli 2009 kl. 10.36 (CEST)[svara]
Jag förstår tyvärr inte tyska, men det var intressanta bilder. Finns det någon bekräftelse på att det var detta som de svenska stenarna var ämnade för? Entheta8 juli 2009 kl. 17.34 (CEST)[svara]
Graniten beställdes i massor och användes inte, som myten säger, till ETT segermonument, utan till massor byggnare och monument. För flera miljoner gjordes beställningar. Man var bland annat i Göteborg och skrev under kontrakt med svenska granitåterförsäljaren Kullgrens Enka.
Ett svenskt filmproduktionsbolag jobbar just nu med en dokumentär som behandlar just detta ämne. Sök på Hitlerstenen - på youtube, eller kolla på www.kmafilm.se - om du vill ha mer info om hitlerstenen, kontakta kmafilm.
I Berlin finns ett sovjetiskt segermonument rest efter kriget, som byggdes med röd bohusgranit som tyskarna hade beställt och fått levererad men ännu inte börjat bygga något av när kriget tog slut. Sten från svenska stenbrott har nog ofta använts i andra länder. E.G. den 24 juli 2009 kl. 17.06 (CEST)[svara]
Min rulle som tjänstgjort perfekt i många år vill inte släppa bromsen,kan bara kasta några meter. Har Ni något tips om hur det kan avhjälpas.Rullen är i övrigt som ny.
Mvh
Mats Mejlert 83.249.84.154 10 juli 2009 kl. 19.04
Varför går du inte in i en välsorterad fiskebutik och frågar??
Känner någon till exakt när ovanstående "institution" grundades? Det står inte i artikeln. Kanske är det en definitonsfråga? Kan man säga att sångarna i Hovkapellet (som före 1773 ju sjöng vid hovet) ska benämnas hovsångare?
Jag har en lärare som sa att om vi inte åkt till månen utan lagt de pengarna på annan utveckling skulle vi kunnat ha löst hungersnöden kan det stämma? Realtime20 juli 2009 kl. 21.46 (CEST)[svara]
Fråga läraren vilken annan utveckling som han avser, men som Mkh skriver så är det inte så enkelt. Och det är inte heller så att pengarna som satsas av staten på olika sorters projekt som Apolloprojektet, JAS projektet etc. bara försvinner, de genererar andra saker, som t.ex. skatteintäkter ökad konsumtion av de personer som är involverade i projektet och en hel drös med nya tekniker som kommer att användas i framtiden. Ghostrider ♠ 21 juli 2009 kl. 01.16 (CEST)[svara]
Utan Apolloprojektet kanske vi inte haft kabel-tv, där de fantastiska galorna som samlar in så otroligt mycket pengar för att lösa hungersnöden visas (obs: ironi...). Hur som verkar du ha en väldigt enkelspårig och okunnig lärare som dessutom inte verkar vilja hålla sig politiskt neutral i klassrummet. /Grillo21 juli 2009 kl. 01.25 (CEST)[svara]
Det läggs flera hundratals miljarder kronor i bistånd i världen varje år, så månprogrammet var inte så stort ändå. För övrigt lägger folk ännu mer på rent nöje, och en del som prioriterar skola, sjukvård och bistånd skulle helst vilja förbjuda nöje. Hungersnöd beror på krig, korruption, maktkamp och liknande situationer där ledarna inte har tid med välståndspolitik. --BIL21 juli 2009 kl. 23.25 (CEST)[svara]
Enligt ett dokument på FN:s hemsida skulle det kosta 5 miljarder dollar per år att utrota hunger till 2030. [61] En annan sida ger siffran 30 miljarder dollar utan tidsplan. [62] --Petter28 juli 2009 kl. 10.05 (CEST)[svara]
Nils Heribert-Nilsson and the Swedish Botanical Institute
I apologise for writing in English, but I have no Swedish.
There has been recent discussion on various websites regarding Nils Heribert-Nilsson and the Swedish Botanical Institute. We can find no record of such an institute or of his book Synthetische Artbildung apart from various websites promoting creationism and those opposing it. Any information would be received with thanks. I am "Toast" at Rationalwiki. See also hereTheresaWilson21 juli 2009 kl. 08.59 (CEST)[svara]
As far as I can see from a quick Google search Nils Heribert-Nilsson was a professor at Lund University. The Swedish Botanical Institute should probably translate to Botaniska institutionen (I'm not sure of the proper English translation, but it's probably something like the Academic Department of Botany). The book does exist according to Google Scholar, but it's old and can hardly be used to disprove any current evolutionary thought http://scholar.google.de/scholar?hl=en&q=Heribert+Nilsson+Synthetische+Artbildung&btnG=Search. What specific information do you need?Sjö21 juli 2009 kl. 10.10 (CEST)[svara]
Many creationist websites use the following quote in support of their views: My attempts to demonstrate Evolution by an experiment carried on for more than 40 years have completely failed. At least, I should hardly be accused of having started from a preconceived antievolutionary standpoint. . . It may be firmly maintained that it is not even possible to make a caricature of an evolution out of paleo-biological facts. The fossil material is now so complete that it has been possible to construct new classes, and the lack of transitional series cannot be explained as being due to the scarcity of material. The deficiencies are real, they will never be filled. - Dr. Heribert Nilsson, Synthetische Artbildung, Verlag CWK Gleerup, Lund, Sweden, 1953, pp.1185 and 1212.. We are currently discussing the point with an idiot. ;) TheresaWilson21 juli 2009 kl. 10.18 (CEST)[svara]
Re the quote, the book is available at a few universities http://libris.kb.se/hitlist?q=Synthetische+Artbildung&d=libris&m=10&p=1&s=r and it's possible that someone could check the quote for you, if they have the time. As I'm sure you know you should never trust a creationist to quote correctly and in context.Sjö 21 juli 2009 kl. 10.44 (CEST) I see that it's also in the Library of Congress (which is the only US library I can check) and a few British Libraries.Sjö21 juli 2009 kl. 11.08 (CEST)[svara]
Since someone actually seems to want to read about him I created the articles Nils Heribert-Nilsson and en:Nils Heribert-Nilsson. I wrote a typical short scientist biography based on the most readily available Swedish sources, and didn't cover any directly evolution-related material. In botany and plant breeding he was definitely an established and respected scientist in his day. Tomas e21 juli 2009 kl. 12.59 (CEST)[svara]
Here's my very rough translation of what Carl Fehrman's Lärdomens Lund (a semi-offical history of Lund University) has to say about Heribert-Nilsson:
Heribert Nilsson [sic!] was an orthodox follower of Mendel's teachings, but was sceptical towards those of Darwin. In a work on the origin of species which was more original than convincing, he claimed that no continious evoltion had ever happened. Instead he presumed, like Cuvier in the early 19th century, that a series of gigantic catasatrophes, caused by forces outside of the earth, had caused rapid changes among plants and animals and almost completely exterminated the flora and fauna that had existed previously.
Vad heter "chapstick lesbians" på svenska? Lesbianism omdirigerar till homosexualitet. Har ni inga flator i Sverige? Jag skulle be om ett svar, men jag vill hellre att man ska redigera de gällande artiklarna. Eller gör subjektet er allt för obekväma? Det går inte att bara översätta de engelska artiklarna eftersom det inte skulle ta i besittning svensk kultur. Behöver ni mer information om min bakgrund och varför jag är intresserad så ska ni läsa min hemsida på engelska Wikipedia, en:User:Deepmath, där jag har även skrivit någon information på svenska därför att ni svenskar varit så pryda att ni blockerat mig. 22 juli 2009 kl. 02.25 (CEST)[svara]
Jag tror inte att det finns någon direkt översättning av begreppet chapstick lesbian till svenska, utan man får nog hellre beskriva beteendet om man vill skriva om det på svenska. På svenska avses med homosexualitet både kvinnlig och och manlig homosexualitet, till skillnad från vardaglig engelska där man med homosexuality ibland bara avser den manliga homosexualiteten. E.G. den 22 juli 2009 kl. 10.21 (CEST)[svara]
Jag noterar också att den engelska artikeln helt saknar källor och att den en gång infogats i en:Libstick lesbian med motiveringen att det var en overifierad neologism. Deepmath har nyligen återskapat artikeln, så det återstår att se om den får vara kvar. Sjö22 juli 2009 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Deepmaths engelska användarsida ger också lite insikt i hur personen resonerar och varför. Om det som står där är allvarligt menat är det inte något översättningsverktyg som gör det svårt att förstå inläggen.Sjö22 juli 2009 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Snarare än automatöversättning skulle jag gissa på finsktalade med vissa kunskaper i svenska. Har länkat till finskspråkiga artiklar på både enwiki och svwiki; gör grammatiska fel som jag har sett bland andra finsktalade, och de uttalade åsikterna om svenskar är inte riktigt i linje hur svenskfientlighet yttrar sig i ex.v. anglosaxiska världen. Tomas e24 juli 2009 kl. 14.53 (CEST)[svara]
Jag har också lite svårt att tro att Deepmath är seriös, med tanke på att dennes artikel om lesbianism i princip bara innehöll att "Lesbiska kvinnor heter ibland flator. Ordet tycks ibland låta lite nedsättande, men jag älskar flator med flätor.". [63] är också tramserier. Jag har inte hunnit kolla igenom användarens övriga inlägg men det ger starkt utslag på trollradarn. Entheta22 juli 2009 kl. 12.05 (CEST)[svara]
Orelaterat: vad är så konstigt med Deepmaths resonemang om Bibeln? Den gamla svenska skiljer sig mycket från den engelska texten. Bibel 2000 överensstämmer med den engelska. --Petter28 juli 2009 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Det som kommenteras ovan är väl snarast det som numera är flyttat till en:User talk:Deepmath#Felaktiga "gamla" ord i svenska bibeln. Deepmaths resonemang synes utgå ifrån att den språkliga utformningen av den gamla svenska bibeltexten skulle vara överdrivet ålderdomlig på ett skämtsamt sätt. Jag är egentligen ingen expert på svensk språkhistoria, men ser inget konstigt i den gamla textens grammatiska utformning. Se även Användardiskussion:Deepmath#Bibeln här på svenska Wikipedia. E.G. den 28 juli 2009 kl. 15.45 (CEST)[svara]
Jaha, det där med språket var ju lite avigt. Dock har han väl en poäng att den gamla Bibeln skulle kunna vara felöversatt, eftersom det verkar vara fixat i Bibel 2000? --Petter29 juli 2009 kl. 17.28 (CEST)[svara]
Portrait by Alexander Roslin of (from left to right) king Gustav III, prince Frederick Adolf and prince Charles.
Jag vet inte om bildtexten har rätt här? Min gissning är att det är Gustav III i rött, Karl XIII i gult och Fredrik Adolf i lila. Någon som har någon tanke kring detta? Han i rött anges som Fredrik och illustrerar hans artikel, men jag tycker att han i rött ser mycket mer ut som Gustav. Kanske är texten fel, och Fredrik är han med lila kläder? Om det är så, borde man kanske byta bild i hans artikel. --85.226.42.24627 juli 2009 kl. 19.31 (CEST)[svara]
1) I ett TV-program nyligen förklarades det faktum att universum utvidgas, med att de galaxer som ligger längst bort är rödförskjutna beroende på att vi rör oss bort från dem med högre hastighet. De elektromagnetiska vågorna dras därmed ut. Är detta rätt uppfattat?
2) Om det är så, vart har de ultravioletta vågorna, som borde sänts ut från samma galaxer tagit vägen? Borde inte de också ha stäckts ut så att de kommit in i fönstret för synligt ljus och därmed kompenserat rödförskjutningen? --Elav W30 juli 2009 kl. 14.21 (CEST)[svara]
Spontant låter båda antagandena rimliga, om vi antar att man tittar på ett enda kontinuerligt spektrum. Dock tror jag att man studerat våglängder i närheten av vätets grundfrekvens, och då borde man kanske se en rödförskjuten topp? - Tournesol30 juli 2009 kl. 14.25 (CEST)[svara]
Finns det någon artikel på WP som beskriver hur det går till att skilja ut och mäta vätets strålning från all annan strålning från samma källa?--Elav W30 juli 2009 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Jag har just parkerat en "Provisorisk bild av spektralanalys" hos Diskussion:Spektralanalys. Där ser man, hoppas jag, hur spektralanalysen är tänkt att fungera. Vätets spektrallinjer är välkända och de starkaste kallas Balmerserien. Klicka där på bilden så den blir större, så ser du bättre de fyra spektrallinjerna. Deras våglängd är enligt en fysikbok 656, 486, 434 och 410 nanometer. Mvh / Mkh30 juli 2009 kl. 23.09 (CEST), rättat våglängdsdata 30 juli 2009 kl. 23.31 (CEST)[svara]
Det finns också Lymanserien som är ultraviolett strålning som sänds när väte återgår till sitt grundtillstånd. De har 121, 102, 97 och 94 nanometer. Den har ingen svensk artikel eftersom strålningen är osynlig, men en engelsk artikel, en:Lyman series. De kan rödförskjutas till synligt ljus, men då krävs det mycket rödförskjutning. --BIL31 juli 2009 kl. 02.22 (CEST)[svara]
Hur skapar jag en ny kategori? Har försökt med "Småländska författare" - Moberg Lagerkvist med flera - men bara kommit en bit på vägen. Vad behövs för att slutföra åtgärden? Undrar mvh L Haglund1 augusti 2009 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Du har sannolikt gjort helt rätt. Det man behövde göra (vilket jag nu gjort) är att klicka på den röda kategorin och kategorisera kategorin. Normalt har man inte så mycket text i kategorin, den fylls istället av artiklarna. Sedan kan man ofta ta bort kategorin "svensk författare" i Moberg-artikeln, eftersom det finns underförstått, när han är kategoriserad som smålänning... -- L a v a l l e n 1 augusti 2009 kl. 17.58 (CEST)[svara]
Vad brukar bli varmast på baksidan av ett kylskåp och ett frysskåp? Jag ska montera in ett av dem, och det vore ju bra då om man tog det som blir lite mindre varmt. Vivo29 juli 2009 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Jag är inte helt säker på att jag tolkat frågan rätt, men om de är lika stora och lika välisolerade bör baksidan av ett frysskåp vara varmare.
De bör vara lika i fråga om isolering o. dyl. eftersom det är ett kyl-/fryspaket från samma tillverkare. Finns det kanske rentav någon uträkning någonstans om hur mycket kompressorn arbetar utifrån genomsnittsvärden på hur kallt man har (andejons svar) och hur ofta man öppnar dörren (Lavallens svar)? Vivo29 juli 2009 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Det kanske finns någon sorts medelförbrukning angiven i en reklambroschyr eller så? Den borde ju vara hyfsat nära relaterad till hur mycket värme som avges. Njaelkies Lea (d) 29 juli 2009 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Dom har väl inte riktigt samma arbetssätt, så att en test av värmen på baksidan blir ju inte hela berättelsen. Här finns variabler: Hur många kW drar skåpen för att hålla önskad temperatur? Frysen ska hålla 10 - 20 grader kallare än kylskåpet, men dörren öppnas inte så ofta. Så det är lite olika design på systemen.
Jag tänkte tipsa om att Konsumentverket väl fortfarande gör tester på hushållets apparater. Men det gör dom inte längre på samma sätt som förr. Nu publiceras testerna i tidningen Råd o Rön som man måste skaffa sig. Men man kan ju låna tidningen på offentliga bibliotek. Kylfrysar testades förra hösten, se http://www.radron.se/templates/ProduktTest____2081.aspx. Mvh / Mkh30 juli 2009 kl. 17.10 (CEST)[svara]
Vad heter detta tecken? •
Den länkar till listpunkt men enligt artikeln är listpunkt ett samlingsnamn för punkterna •, ▪ och ‣. Men stämmer det? Fotnotens länk fungerar ej. --JoolzWiki28 juli 2009 kl. 18.38 (CEST)[svara]
Du kan hitta dem i Windows teckenuppsättning (charmap.exe), i Avancerat läge (titta på ett bra Unicode-teckensnitt, såsom Arial Unicode MS). Du kan också hitta dem t.ex. på fileformat.info. Vissa texteditorer kan också automatiskt visa information om det markerade tecknet ([64]). --Andreas Rejbrand30 juli 2009 kl. 18.01 (CEST)[svara]
...där används dock namnet för alla tecken i den funktionen, t.ex. även alinea, när sådan används i listor. Något särskilt namn för just en fylld cirkel finns inte med. Rotsee3 augusti 2009 kl. 09.50 (CEST)[svara]
Vad är oddsen att alla fem korten på bordet i texas hold'em är samma färg?
Jag såg precis följande pokerhand utspelas. Spelet är texas hold'em. Två spelare var all in. Den ena hade två äss, den andre två åttor. Ingen av dem hade en klöver. Så delades de gemensamma korten ut på bordet, alla fem var klöver, vilket innebar att båda spelarna spelade bordet, dvs färg, och delade på potten. Vad är oddsen att det händer, dvs. att alla fem korten på bordet är av samma färg? Entheta2 augusti 2009 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Om man bara drar fem kort är chansen att de skall ha samma färg ungefär 1 på 1203 (=63*62*61*60/(12*11*10*9)). Sedan tillkommer ju saker i spelet som modifierar sannolikheten för att verkligen se fem kort i samma färg på bordet.
48 om fyra redan spelats ut, vilket i detta fall var fyra ickeklöver, vilket ökar sannolikheten ytterligare något att fem klöver ska spelas ut. Vivo2 augusti 2009 kl. 18.27 (CEST)[svara]
Fyra kort har spelats ut, ingen klöver. Det ger 48 kort kvar. Sannolikheten för att det första kortet på bordet är en klöver är 13/48, sannolikheten för det andra 12/47 och så vidare. Detta ger:
.
Detta är alltså sannolikheten för att alla skulle bli klöver. Jag vet inte vad de övriga korten hade för färg, så en annan färg än klöver kanske också hade fungerat. Om frågan bara var vad sannolikheten för fem kort av samma färg är, finns svaret ovan. --Petter2 augusti 2009 kl. 21.16 (CEST)[svara]
Fast frågan var egentligen bara hur stor chansen är att alla fem korten på bordet är av samma färg. Då kan man bortse från redan fådda kort. Likaså kan första kortet på bordet vara av valfri färg. För de fyra andra gäller då: --bOİviE2 augusti 2009 kl. 22.49 (CEST)[svara]
För att få det riktigt exakt kanske man borde räkna in hur stor chans det är att det första kortet som läggs ut inte är av samma färg som någon av de som spelarna har på handen. Men då måste man veta vilka färger spelarna hade på handen. Är dessa fördelade på hjärter, spader och ruter är chansen att första kortet är klöver 13 på 48. Har spelarna bara två av färgerna på hand är chansen att det är en av de två övriga färgerna 26 på 48 och skulle spelarna endast ha kort av en färg är chansen 39 på 48 att det är någon av de tre övriga.
I det första fallet blir oddsen enligt Petters uträkning ovan 1 på 1330. I det andra fallet halveras oddsen till 1 på 665 och i det tredje fallet 1 på 443. -- [ jiˈesˌdeːo ]3 augusti 2009 kl. 00.55 (CEST)[svara]
Om vi ska räkna med sannolikheten att ingen av spelarna har något kort i samma färg som korten på bordet så kan man räkna dem efteråt, då borde det bli --Boİvıe3 augusti 2009 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Eller i och för sig så kanske man inte kan räkna exakt så, eftersom de korten är beroende av vad spelarna valt att slänga i tidigare omgångar. Men om man skulle anse korten på handen var slumpvis utdelade skulle det nog kunna bli så. -- BOIVie3 augusti 2009 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Räknar inte det exemplet med att spelarna får sina kort efter att de gemensamma korten delats ut? Fast slutresultatet bli i och för sig detsamma. Förutom det faktum att korten är beroende av vad övriga spelare vid bordet har slängt, om det nu finns fler än två, måste man kanske även räkna in att givaren slänger bort ett kort innan både floppen, turnen och rivern. Mer komplicerat än man tror, alltså. -- [ jiˈesˌdeːo ]3 augusti 2009 kl. 14.32 (CEST)[svara]
Ordningen spelar ingen roll, inte heller att kort läggs bort, eftersom ingen bryr sig om exakt vilka kort som ligger där, på samma sätt som man inte bryr sig om de tre understa korten i leken. Det som däremot kan spela roll är hur spelarna reagerar om de ser att det finns tre eller fyra kort i samma färg, eftersom det kan ändra chansen att man över huvud taget får se alla fem kort.
Fast vad de andra spelarna slängt vet man ju inte så då måste man väl räkna med att det är 48 kort kvar i kortleken. Och eftersom båda spelarna var all-in (eller åtminstone en av två var det) kommer ingen av dem att lägga sig och därför kommer automatiskt alla fem korten på bordet att delas ut oavsett vilka de tre första är. Entheta3 augusti 2009 kl. 16.14 (CEST)[svara]
Jag råkar ha titel, men inte boken, (http://libris.kb.se/bib/2944891) på en matrikel över några årgångar av KTH-elever på 1890-talet. Kan flera sådana källor grävas fram - från bägge skolorna - så kanske identiteten på Edströms tekniska skola kan fastställas... Mvh / Mkh2 augusti 2009 kl. 17.36 (CEST)[svara]
"Polytechnic" är definitivt en benämning på en ingenjörs-skola, inte en konst skola (pröva till exempel att gå till engelska wikipedias artikel om "en:Polytechnic Institute" och se vad som händer). Det borde vara Teknologiska Högskolan dom refererar till, om det inte är ett misstag. 83.250.236.755 augusti 2009 kl. 13.57 (CEST)[svara]
Förmodligen är det enklast att kontakta ett fackförbund och fråga. Om du inte är medlem är det dock inte säkert att de vill hjälpa dig, om du frågar i egen sak. Tomas e21 juli 2009 kl. 01.20 (CEST)[svara]
De hjälper dig nästan helt garanterat, oavsett om du är medlem eller ej. De, och deras medlemmar, tjänar bäst själva på att arbetare inte utnyttjas. Dessutom är du en prospektiv framtida medlem. Rursus(fer tjyjven! "kreditera" så här)6 augusti 2009 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Att använda Wikipedia som juridisk hjälp brukar avrådas från, det finns ingen garanti att det som kan stå här om olika lagar faktiskt stämmer. Njaelkies Lea (d) 28 juli 2009 kl. 11.04 (CEST)[svara]
Ordet måne är från en tid när tanken att jorden var en planet och att andra planeter också kunde ha månar var otänkt. När andra månar upptäcktes fick de egennamn medan vår måne förblev månen, ungefär som att det finns andra kungar, men bara en kungen. —CÆSAR23 juli 2009 kl. 22.06 (CEST)[svara]
Månen hade för länge sedan egennamnet Månen (på svenska) men astronomerna valde att kalla andra månar också för just månar och då förvandlades måne till en kategoribeteckning. Fast man kan som CÆSAR säga att Månen är ett egennamn fortfarande. --BIL23 juli 2009 kl. 23.24 (CEST)[svara]
Det har väl diskuterats ibland huruvida "Månen" är ett namn eller bara en typbestämning av himlakroppen ifråga, om det är ett namn, skall det stavas Månen, om det inte är det, skall det stavas månen. Månen har också kallats Luna efter den romerska mångudinnan (vars grekiska motsvarighet var Selene) och Måne efter månguden Måne i den förkristna nordiska mytologin; båda dessa ansågs i respektive mytologi vara identisk med himlakroppen. E.G. den 24 juli 2009 kl. 17.28 (CEST)[svara]
En alternativ kategoribeteckning (som jag inte upplever som helt bekväm) är naturlig satellit.
Var gränsen går mellan att en himlakropp är en måne eller en av två objekt i ett binärt system upplever jag inte helt klarlagt, åtminstone inte i svenska källor. Charon roterar ju egentligen inte runt Pluto, utan runt en jämviktspunkt som finns mellan de två kropparna. Även Pluto och de mindre månarna roterar runt samma punkt... -- Lavallen24 juli 2009 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Månen hade namn under antiken; det namn månguden/mångudinnan hade inom de olika förkristna religionerna. Det var den benämning den hade förr. Luna, tex, var romarnas mångudinna. --85.226.42.24627 juli 2009 kl. 19.39 (CEST)[svara]
Var går gränsen för att en stad ska räknas som liten? Jag vet att den det inte finns någon gräns i Sverige, där pyttesmå byar tillhör samma kategori som Göteborg och Stockholm (tätorter), men i andra länder? I USA tycks orter som i Sverige skulle räknas som medelstora betraktas som småstäder. Jag har sett uttryck som "X är en typisk småstad med 50 000 invånare". När blev Luleå en småstad? Visserligen finns inte SCB:s genialiska tätortsbegrepp i andra länder, där det område som faktiskt är tättbebyggt räknas till tätorten i statistiska sammanhang. (På det sättet ligger tätorten Stockholm i flera kommuner. När man jämför internationella storstäder med varandra måste man ofta ta siffror för hela den administrativa storstadsregionen, t ex Stockholms län, vilket inte är samma sak.)
Kanske man i USA räknar hela kommunen, så att en ort med 50 000 invånare kanske bara har 20 000 i det som med svenska ögon sett är tätorten och därmed kan ha en utpräglad småstadskaraktär och rimligen kan betraktas som sådan? »WolfgangusMozart27 juli 2009 kl. 23.07 (CEST)[svara]
En ort i USA med 50 000 invånare är oftast en småstad, åtminstone i delstater som Kalifornien eller New York. Kommer du ut på landsbygden kommer du se ett landskap som mer och mer liknar det svenska med landsbygd så långt ögat når (läs: Minnesota). Där är största staden i klass med Malmö. Allt är relativt till vad man har omkring sig. Ska man prata administrativt istället kan i princip vad som helst i USA klassas som en "stad". När jag skriver om Alaska stöter jag ofta på storstäder som Bettles och Holy Cross. När jag tittade runt efter mer svenskanknutet i USA för att länka till här stötte jag förresten på den lustiga meningen "The Town of Stockholm is in the northeast part of the county and is northeast of Potsdam." i en:Stockholm, New York. /Grillo28 juli 2009 kl. 09.11 (CEST)[svara]
Jo, kommer man från ett land där sjätte största orten har under 100 000 invånare, är det kanske lite svårt att få perspektiv. Kommer man till Kina har småstäderna miljoner invånare. /Grillo28 juli 2009 kl. 10.01 (CEST)[svara]
Jag bara måste berätta om en kongress jag var på i Innsbruck i Österrike för ett par år sedan. Bredvid mig på planet dit satt en asiat som flyttat till Innsbruck och nu bodde där. Jag hade för mig att Innsbruck var ungefär som Linköping i storlek, men frågade ändå honom hur stort det var. "Åh, inte så stort, bara omkring 1 300 000 invånare". I själva verket var det en tiopotens för mycket, men han var väl så inställd på att det var den storleken städer hade så han inte hade riktigt räknat nollorna utan utgått från att stan hade 1,3 miljoner invånare. Där ser man vad förväntningar kan göra för hur man tolkar saker och ting. Nitramus6 augusti 2009 kl. 18.41 (CEST)[svara]
Kineser uttrycker större tal som grupper av 4 siffror istället för 3 som vi gör (en:Chinese_numerals). Därför händer det att de gör fel när de ska uttrycka stora tal på engelska. Det är också en möjlig förklaring, om han nu var kines. --Mgr6 augusti 2009 kl. 21.17 (CEST)[svara]
Man ser ofta i slutet av filmer att de skriver årtalet med romerska siffror, exempelvis MMVII för 2007. Varför gör man det?
Ni har säkert sett på filmaffischer att det längst ner står en massa information om filmen, som regissör, producent och skådespelare. Typsnittet som använts är väldigt högt och väldigt smalt och går knappt ens att läsa. Varför gör man så?
På fråga 1 svarar jag vet inte varför man skriver med romerska siffror ist. för vanliga. På fråga två gissar jag att det är för att man ska få plats med mycket text, särskilt när de på nyare filmer har med väldigt många namn i den texten. De affischer som hänger på mina väggar, som är lite äldre, har inte lika många namn (i princip bara bolag, skådespelare, producenter, manusförfattare, regissör)och inte heller det typsnittet. Entheta1 augusti 2009 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Någonstans har jag läst att en bidragande orsak till de romerska siffrorna skulle vara att det på så sätt är svårare att läsa hur gammal filmen är, och att biobesökare som bara vill se splitternya filmer därmed skulle luras att stanna kvar för att se även lite äldre filmer. Jag vet dock inte hur pass trovärdig den förklaringen är, och den är nog i vilket fall som helst inte den enda förklaringen. //Essin1 augusti 2009 kl. 18.45 (CEST)[svara]
Man kanske borde ställa den här frågan på engelskspråkiga Wikipedia i stället, för det är väl mest amerikanska filmer som använder romerska siffror så? Hornet II3 augusti 2009 kl. 09.43 (CEST)[svara]
Gällande den lilla text längst ner på affischer, så vet jag inte exakt svaret, men jag misstänker starkt att det faktiskt är så enkelt som en fack-förenings-fråga. För fack-föreningarna som är involverade med produktion av filmer (Screen Actors Guild, the Writers Guild, the American Society of Cinematographers, etc. etc.) är regler gällande "credits", dvs. i vilken ordning människorna som skapat filmen kommer i för- och eftertexterna. Dom här reglerna är extremt komplicerat och väldigt rigida. Det är därför så gått som alla filmer presenterar titlarna på människorna i exakt samma ordning (först filmbolaget, sen skådespelarna, sen typ casting, osv., och till slut producenterna, manus-författaren och regissören). Ett bra exempel på hur knäppt detta är är till exempel Steven Soderbergh. Han redigerar och filmar nästan alla sina filmer själv, men förtexterna hävdar ofta att "Peter Andrews" har skött fotot och att "Mary Ann Bernard" har redigerat den. Detta är fiktiva människor, alias för Soderbergh själv. När han filmade Traffic så ville han att det skulle stå "Photographed and Directed by Steven Soderbergh", men det kunde han inte. The Writers Guild har en regel som säger att författaren måste få credit efter fotografen, och dom vägrade att låta Soderbergh ändra på det. Eftersom han inte ville att hans namn skulle stå mer en än gång i inledningen (det minskar liksom kraften i namnet), så blev det så att han hittade på Peter Andrews.
Jag misstänker starkt att lika konstiga regler finns gällande den lilla texten på affischerna. Fackföreningarna kräver att deras medlemmar får credit på affischerna, annars kommer dom strejka. Hollywood har nog inte nåt val. 83.250.236.755 augusti 2009 kl. 13.53 (CEST)[svara]
Hejsan! Jag har länge gått och lekt med tanken att jag skulle göra en svensk version av detta ascoola projekt. Men för att kunna göra det måste man ha latitud och longitud-koordinater på Sveriges vägar, och jag har nu surfat runt hur länge som helst på Lantmäteriet och diverse andra departements hemsidor, men jag kan inte hitta det. Man borde ju kunna tycka att det vore sån information dom publicerade på nätet (vägarna är ju ändå offentligt finansierade), men kanske inte.
Finns det någon som vet något sätt jag kanske skulle kunna få tag på den här informationen (utan att man behöver betala super-mycket pengar helst), så skulle jag vara väldigt tacksam. 83.250.236.755 augusti 2009 kl. 13.36 (CEST)[svara]
OpenStreetMap är det enda projekt jag känner till där man kan få ut koordinater på vägar. Men i Sverige är det en bra bit ifrån komplett än så länge. --BoİVie 5 augusti 2009 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Materialet det hänvisas till på sidan (TIGER) är fritt från upphovsrätt. I princip hela resten av världen (inklusive Sverige) är sådant material skyddat av upphovsrätten. Lantmäteriverket äger alltså upphovsrätt för den mesta svenska kartdatan. Därför skapar vi OpenStreetMap (går ut och spårar vägar själva med GPS), för att skapa en alternativ och fri GIS-databas. Du får gärna hjälpa till! /Grillo6 augusti 2009 kl. 05.41 (CEST)[svara]
Det är tydligen i stort sett allt som är tecken i Unicode. Inklusive / (snedstreck) och ː (kolon), fast kolon inte kan hanteras direkt i länkar i artikelkoden. Det verkar gå bra att ha kolon och snedstreck rakt av inuti namn. Radbyte (0A(hex) eller %C0%8A) funkar däremot inte. --BIL6 augusti 2009 kl. 23.06 (CEST)[svara]
Jag ställer frågan eftersom jag upptäcke att K (Kelvin, U+212A) och Å (Ångström, U+212B) behandlas som K respektive Å, så tydligen fungerar inte alla unicode-tecken, åtminstone inte som inledningstecken. Rotsee6 augusti 2009 kl. 23.13 (CEST)[svara]
När jag provar så kan jag klistra in U+212A-U+212C i editorn och det blir just det, men det sparas som KÅℬ. Tydligen tillåts inte U+212A-U+212B ens i ren text, de konverteras. Det är kanske icke-rekommenderade Unicodetecken. Unicode är en snårskog av tecken nån lyckats klämma in. --BIL6 augusti 2009 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Hej mitt namn är Geir GUndersen och undrar om det är möjligt att ett "norskt" ab-bolag kan ha sin post-box hos er? MVH.:Geir
E:adress =Geirnorge@hotmail.com
På 1600-talet grundades Göteborg i ett sankt område några kilometer in från mynningen av Göta älv. Sedan dess har landhöjningen verkat i över 350 år. Den så kallade Postglacial landhöjningen verkar de senaste seklet ha legat på cirka 2 mm per år men det skall visst vara en avtagande trend. Jag funderar på hur vattennivån i kanalerna förhåller sig till husen och gatorna; de kanaler som byggdes i begynnelsen, de borde ha klart högre kajkanter nuförtiden än förr om tiden. En intressant komplikation för beräknignarna skulle kunna vara hur mycket högre vattenståndet är i Göta älv än vad det är i havet. Trevlig sommar: Johan Jönsson7 augusti 2009 kl. 11.34 (CEST)[svara]
Avtagande, Ja, men samtidigt logaritmiskt avtagande, varför ingen jätteförändring, vad avser landhöjningshastigheten, borde ha skett de senaste århundradena.
Gäller frågan hur mycket landet höjt sig i Göteborg inom vallgraven, i hela Göteborg, förändringen av strandlinjen eller båda? först då kan man klara ut de olika parametrarana. mvh --Ymer8 augusti 2009 kl. 00.20 (CEST)[svara]
Tack för svaren, enligt Lavallen har landhöjningen varit ganska konstant sen 1600-talet, enligt Elinnea är den 1,17 mm/år. 1,17*350=409,5 mm alltså cirka en halvmeter. Det borde innebära att Kronhuset som står på berggrund höjt sig en halvmeter.Det borde innebära att det är lite jobbigare att rulla upp en kanon från vattenbrynet upp till det gamla lagret nuförtiden men inget drastiskt. Om kajerna hade varit kvar sedan 1600-talet byggda på stengrund så skulle det vara en halvmeter längre ner till vattnet från kajkanten nu än var det var då.
Det jag tror jag försöker fundera ut är hur mycket vattennivåhöjning vi har tillgodo (Inom Vallgraven) innan vattennivån är tillbaka på den nivån som stan byggdes för en gång i tiden. Intressant om havsnivåhöjningen, tydligen 250 år *0,1 mm/år +100 år*2 mm/år=225 mm. Notera att elinneas siffror var faktisk landhöjning i förhållande till havsvattenytan, så antagligen kan jag ignorera havsnivåhöjningne i beräkningarna./Johan Jönsson8 augusti 2009 kl. 02.09 (CEST)[svara]
Kronhuset som står en cirka 5 meter över havet verkar alltså alltid ha stått behagligt torrt. Ostindiska huset, två kvarter bort, vid Stora hamnkanalen är bara 250 år och dessutom byggt på lera. Om leran beter sig som berg så har huset höjts 30 cm sen det byggdes. Ibland sägs det (bl.a. på museets stadsvandring) att husen i Göteborg "flyter på leran" genom en spikmatta av täta men korta pålar, om det även innebär att leran beter sig lite flytande så blir det lurigt eller om grundvattennivån under husen är det som avgör hur högt huset står. Kanske flyter ostindiska huset på konstant nivå över havet hela tiden, om något hörn råkar stå på berg borde det i så fall bli jobbigt med en hel del sättnignar(30 cm). Jag är nog nöjd nu, det var storleksordningen på den här höjningen jag var ute efter.
Förresten,letade upp en gammal bild från 1793 och redan då var kajkanterna högre än en manshöjd. Inte för att jag skulle kunna se en förändring på 30 cm vid en sådan grov koll, men ändå roligt att se att så höga kajkanter vara något man skapat avsiktligt./Johan Jönsson8 augusti 2009 kl. 02.59 (CEST)[svara]
Det är minst fem år sedan jag hade en telefonförsäljare senast, men nu har det dykt upp två på en vecka. Är det bara jag, eller har de blivit mycket mer aggresiva i sin försäljning? Nu ifrågasätter de varför man säger nej och tar upp detaljer i jämförelsen med nuvarande leverantör. De uttrycker stor förvåning över att man kan säga nej till "att få ngt". -- Lavallen23 juni 2009 kl. 18.24 (CEST)[svara]
Telefonförsäljning är ondska. Jag har själv jobbat som säljare i fyra dagar innan jag fick nog och vet av erfarenhet att företag som sysslar med det drivs av onda människor. Jag tycke det borde vara dödsstraff på det. De flesta säljare är dock naturligtvis stackare som utnyttjas, men de som trivs med att jobba med sånt lurendrejeri är nog också onda. Anmäl dig till Nix-registret är mitt tips. Entheta23 juni 2009 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Nix hade kanske inte hjälpt i detta fall, då jag redan var kund. Däremot har hemligt nummer hindrat många från att ringa de senaste tio åren. -- Lavallen23 juni 2009 kl. 18.34 (CEST)[svara]
Jag tycker ärligt talat det är värre med de som står utanför mataffärerna och försöker prata med en. Eller för den delen folk som "bara vill ha ett litet bidrag" till Rädda barnen eller nåt liknande, som är ute efter att man ska må dåligt om man inte skänker nåt. Invasion av det privata utrymmet kallas det, och det finns faktiskt en vetenskaplig term för det. /Grillo24 juni 2009 kl. 03.07 (CEST)[svara]
Det jävligaste påfundet från telefonförsäljare måste ändå vara att vissa har en funktion som ringer upp flera telefonnummer samtidigt, bara för att lägga på hos alla andra när den första stackaren svarar. Som tur är har jag ingen hemtelefon, utan kör endast med mobil numera och de kan tydligen inte få tag på mitt nummer på något vis. (Ta i trä) -- [ jiˈesˌdeːo ]24 juni 2009 kl. 03.22 (CEST)[svara]
Man måste säga hejdå och lägga på i örat på dem. Bara så. De slutar inte samtalet själva. Möjligen om man använder kraftuttryck men det är också taskigt mot dem. De har alltid varit påstridiga och envisa så det är inget nytt. De ringer oftast inte mobiler för det är mycket dyrare från fastnummer. --BIL6 juli 2009 kl. 16.06 (CEST)[svara]
Det finns alternativet att driva dem till fullkomligt vansinne, om man vill vara ond tillbaka. Man börjar då med att hålla med, men just när de skall försöka få till ett intalat kontrakt, säger man bara att "det där var jag inte med på att vi skulle göra, men hej då, vi säger så", och så lägger man på innan de hinner svara någonting. Då har man även slösat bort deras telefontid. Rursus(fer tjyjven! "kreditera" så här)6 augusti 2009 kl. 15.22 (CEST)[svara]
På vårt företags interna hemsida finns ett stort antal elektroniska kurser. Ett av dem är telefonförsäljning. Jag startade den (videofilm) och gick till avsnittet om invändningar. Det sägs inget om att avsluta om kunden säger nej utan först ska man lugna kunden om kunden är irriterad, t.ex. genom att delvis hålla med. Sedan ska man ta reda på varför kunden säger nej. Om det är en standardinvändning, finns standardsvar. Har inte råd, för dyrt — produkten är så bra att det lönar sig. Har redan en bra leverantör — vår produkt är bättre. Och så vidare. Detta lär de sig att säga. Om svaret är sant eller inte spelar tydligen ingen roll. Hur vet man att en telefonförsäljare ljuger? Svar, man hör dem prata. --BIL7 juli 2009 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Fick ett samtal idag igen. Det var, kan man kalla, annorlunda!
Hej, jag sökte egentligen "namnet på min hustru", men du kanske kan svara! Ni är väl fortfarande inte intresserade av att läsa "namnet på lokaltidningen"? - Nej! - Bra, tack! -- L a v a l l e n 29 juli 2009 kl. 20.30 (CEST)[svara]
Jag brukar rätt snabbt säga nåt i stil med "Tackjagärinteintresseradhejdå!" i ett enda andetag och sen lägga på innan de hinner säga nåt. Värst är ett otyg som börjat på sistone med försäljare som ringer på på dörren och försöker sälja telefonabonnemang, elabonnemang, två tandborstar hemskickade i månaden i resten av ens liv och så vidare. Såna har jag mest svårt för. Folk som säljer typ telefonabonnemang på stan kan bara gå förbi och låtsas att man inte hör dom. Nitramus9 augusti 2009 kl. 22.19 (CEST)[svara]
Har gjort lite grundläggande hemmaforskning om fettsyror..
Hittar som vanlig det mesta på vikipedia men hittar ingenting om Gammalinolensyra?
Hittar dessutom inga direkta länkar från Prostaglandiner till Linol- Linolen- Gammalinolen- och Arrakidonsyra..
(Har jag fått det om bakfoten eller är det inte dessa fyra fettsyror som bildar prostaglandiner?)
Arakidonsyra är grunden för prostaglandiner, leukotriener och nåt till, och arakidonsyra i sin tur bildas från linolensyra som finns i cellmembranen, så mycket minns jag i huvudet, men om du inte får nåt mer svar ska jag gå igenom vederbörliga artiklar och göra lite research och förbättra dem. Tack för att du påpakade behovet! Nitramus9 augusti 2009 kl. 22.24 (CEST)[svara]
hur vädrar man ett källarplan skall man öppna alla fönster och dörrar är inte då risken att fuktig luft kommer in och att det bildas kondens är det någon som har några åsikter om detta vore jag /ronny
Om du har en panna (där du eldar) nere i källaren tycker jag inte du ska vara överdrivet orolig. Den värme och omsättning på luften som då sker är oftast god hjälp för att hålla den tillräckligt torr. -- L a v a l l e n 8 augusti 2009 kl. 17.02 (CEST)[svara]
Var kan jag kontrollera hur mycket en viss summa pengar ett visst år motsvarar i dagens penningvärde? Summan jag är nyfiken på är 110 000 kronor år 1918. Gagarin9 augusti 2009 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Läste i bilens (SAAB 9-5) instruktionsbok att om man kör med eluppvärmd bakruta kan man få ökat bränsleförbrukning, kan det verkligen stämma och om det stämmer är det väl ingen större ökning? Realtime10 augusti 2009 kl. 00.45 (CEST)[svara]
Allt som drar ström ökar förstås förbrukningen (nånstans måste ju elen komma ifrån). Förmodligen (med all sannolikhet) är ökningen minimal. Man har ju dessutom bara bakrutan eluppvärmd för att ta bort imma. /Grillo10 augusti 2009 kl. 15.24 (CEST)[svara]
Jag skulle gissa att bakrutevärmaren drar ca 100 Watt. Isåfall går det åt grovt räknat 0,1 liter bensin extra per timme (eller 0,01 liter per mil extra vid landsvägskörning). /NH10 augusti 2009 kl. 17.14 (CEST)[svara]
Jag vet inte hur NH räknade ut sin siffra, men hur mycket bränsle som går åt beror på motorns, generatorns och batteriets verkningsgrad. Det går alltså åt betydligt mera energi än det 100 Watt som själva värmaren drar. --Ion-511 augusti 2009 kl. 13.36 (CEST)[svara]
Realtime, när du säger "ha på värmaren", vad menar du då? Har du på den hela tiden? Det är meningslöst. Då är det bättre att lägga den energin på AC:n, om du har det. /Grillo11 augusti 2009 kl. 20.54 (CEST)[svara]
AC:n drar extra energi bara när den kyler (och då drar den nog rätt mycket mer än en bakrutevärmare). För uppvärmning används överskottsvärme från motorn. /NH11 augusti 2009 kl. 23.02 (CEST)[svara]
Självklart. Jag menar att bakrutevärmaren ger ändå ingen värme, så är den på är det förmodligen för att förebygga imma. Men vem sitter och andas på bakrutan hela tiden? Under den här årstiden behöver man nog snarare kyla än värme. Just nu har jag ingen källa, men jag har för mig att tester visat att det extra AC:n drar rätt bra motsvarar vad det ökade luftmotståndet drar om man har rutan nere. /Grillo12 augusti 2009 kl. 00.57 (CEST)[svara]
Nej jag kör inte med bakrutevärmaren på hela tiden iaf inte så här års, nu är det väl ac:n som drar extra soppa. Fast på vintern brukar jag ha på bakrutevärmaren en 5-10 minuter för att få bort isen på bakrutan. Fast ger inte generatorn inte alltid lika mycket belastning på motorn? Eller är den som AC:n och kan koppla bort sig med en koppling från drivremmen? :S
Generatorer ger olika motstånd beroende på belastning (effekt som plockas ut). Ja, AC borde vara det i bilen som förbrukar mest energi förutom motorn. En kul historia från när jag gick i skolan är när min klasskompis pappas SAAB 9000 turbo blev stulen av några som använde bilen i ett bankrån och då hade rånarna plockat ut säkringen till AC för att få lite mer effekt till hjulen på bilen. Ghostrider ♠ 14 augusti 2009 kl. 09.57 (CEST)[svara]
När jag översatt artiklar har jag ibland stött på uttrycket "12th century" och undrar hur man översätter detta. Är det så att engelsmännen tänker att vi lever i det 21:a århundradet och att man därför ska översätta "12th century" med 1100-talet?
Det är faktiskt ganska logiskt när man tänker på det, eftersom århundradet mellan 0-100 blir "1st century", alltså blir århundradet mellan 100-200 "2nd century". Av denna anledning får man räkna "bakåt" ett steg, alltså blir 21st century 2000-talet. »нотвист(d.|b.)20 april 2009 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Om man går in på artikeln 1900-talet och kollar länkarna till andra språk, verkar de allra flesta (som går att tolka för mig) ha en direktöversättning av "20:e århundradet", fast svenskan har 1900-talet. Så engelska är inte ensamma. Det kommer nog från latin, som räknat århundraden från det första och framåt.--81.230.2.9720 april 2009 kl. 20.06 (CEST)[svara]
En detalj (som oftast inte spelar någon roll) är att 1900-talet räknas som 1900-1999, medan 20:e århundradet är 1901-2000. Detta eftersom tideräkningen börjar på år 1 (det första året). -- bOiVIE20 april 2009 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Tjugoförsta århundradet säger vi ju ibland på svenska. "Sverige och det tjugonde århundradet" heter en bok som gavs ut 1934, så det är nog ingen ny anglicism heller. Ska man vara petnoga finns dock en skillnad: Det tjugonde århundradet löper från år 1901 till år 2000, medan 1900-talet är de år som börjar på 19 (1900-1999). //Rotsee20 april 2009 kl. 20.57 (CEST)[svara]
Och tvåtusentalet sträcker sig från 2000 till 2999 medan tjugohundratalet sträcker sig från 2000 till 2099, vilket är anledningen till att det sista uttrycket är att föredra.--Elav W23 april 2009 kl. 22.52 (CEST)[svara]
Det är decennier som de markerar på det viset, så 1900-1909 är det som gäller. Jfr. t.ex. "pop of the (19)60s" = "(nittonhundra)sextiotalspop", "pop från (19)60-talet". \Mike6 juni 2009 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Även århundraden kan skrivas så på engelska, även om det inte är lika vanligt som att skriva XXth Century (på engelska skriver man dessutom alltid stort C när man anger ett visst århundrade, även om det är med litet c när det används som vanligt substantiv). E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)[svara]
Vilket i sig inte är skäl nog att säga "tjugohundraXX" om enskilda årtal, fast det gör folk ändå... :-p Tvåtusentalet kan ju för övrigt *också* stå för det nuvarande århundradet. E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)[svara]
Att ett tusental ska kunna stå för ett århundrade låter fel. Sedan att säga år tjugohundranio är logiskt i förhållande till hur vi sa om förra seklets årtal. Aldrig att det hette att andra värlskriget slutade ettusenniohundrafyrtiofem. Då ska heller inte exempelvis den senaste borgerliga valsegern anses ha inträffat tvåtusensex utan istället tjugohundrasex. Så brukar årtal heta.--Ericus Rex13 juli 2009 kl. 12.50 (CEST)[svara]
Språk är inte alltid logiskt. Innan en språkvetare hittade på formen tjugohundra på 1980-talet var tvåtusen den helt dominerande uttalsformen för årtal från och med 2000. Det finns också exempel på att man har använt former som "etttusenåttahundra" om årtal på 1800-talet och det har länge varit vanligt att säga tusen i början av årtalen 1000-1099 och tusentalet om det århundradet. När det kommer till valuta, finns det nog fler som använder uttryck som femtonhundra kronor än som säger tjugofemhundra kronor, det hör liksom till talen 11-19 att man kan använda dem så. Det är snarast hundraformen som är undantag från svenskans normala form, inte tusenformen. E.G. den 24 juli 2009 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Notera även att orden "nitton hundra" är klart kortare än "ett tusen nio hundra", medan "tjugo hundra" är aningen längre än "två tusen". --boİvıe 24 juli 2009 kl. 17.28 (CEST)[svara]
Hejsan, tittade nyss på ett tvprogram där en tjej säger att hon bott i Seagate, New Yorks sista inhägnade område. Vad exakt betyder inhägnade i det här fallet? Får man inte gå ut vissa tider eller något sånt? Hon var svart så jag antar att det är en förortslösning på något sätt. / Trill15 augusti 2009 kl. 00.23 (CEST)[svara]
Gated community är rätt vanliga i USA (och många andra länder), det betyder att området i varierande grad är stängt för andra än de boende och deras besökare. Det skulle kunna vara det som personen syftade på. Engelska Wikipedia har förresten en artikel om en:Sea Gate, Brooklyn, finns även på ivrit yi:סי געיט--Ankara15 augusti 2009 kl. 00.35 (CEST)[svara]
Av Trills beskrivning låter det som nåt helt annat än gated community, som alltså är ett lyxområde som omringas av vakter, för att de som bor där ska känna sig "trygga". /Grillo15 augusti 2009 kl. 15.55 (CEST)[svara]
Å andra sidan ställer jag mig mycket tvivlande till sådana områden som Trill beskriver existerar i USA, där området är inhängat (av några andra än de boende) och invånarna inte får gå ut vissa tider från området. Att det rörde sig om en förort, vilar det på något annat än att vederbörande var svart? (nu är i och för sig Gated community ofta i förorter och förekommer ofta där medelklassen och överklassen söker sig bort från centrum). Jag har inte hittat något annat område med namnet Sea Gate i NY, men jag kan förstås ha fel eftersom jag inte sett programmet.--Ankara15 augusti 2009 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Du har rätt, jag trodde att det rörde sig om en klassisk förort som var inhägnad, men denna person i programmet är tydligen överklass och verkar vilja betona det vilket var anledningen att hon nämnde det. / Trill16 augusti 2009 kl. 04.36 (CEST)[svara]
Hur, exakt, förväntar du dig att man skulle kunna inhägna ett helt bostadsområde utan godkännande från de som bor där? Tycker du att det låter som ett förfarande som hör hemma någon annanstans än i Nazityskland? 81.227.135.18816 augusti 2009 kl. 12.20 (CEST)[svara]
81.227 , undantagstillstånd är ett bra exempel på när en stat stänger in folk. Självklart vet jag väl att de får gå ut, men det skulle kunna vara stängt på vissa tider, vilket politiker har diskuterat i t.ex rosengård att inte tillåta personer ute efter 21. Nu fick jag dock veta att Gated communitys är tvärtom, där man spärrar in sig för att skydda sig själv. / Trill16 augusti 2009 kl. 12.56 (CEST)[svara]
En gated community behöver nog inte nödvändigtvis vara stängd för boendes in- och utpassering på vissa klockslag. Tänk snarast på det sätt som en jättelik industritomt fungerar, fast vi pratar istället om ett bostadsområde: in- och utpassering via vissa punkter, och då enbart de som endera bor där eller har ärende där. Således samma inställning till ett helt bostadsområde (vanligtvis bestående av småhus) som en typisk svensk bostadsrättsförening har till sina trappuppgångar, om jämförelsen tillåts. Fast det är märkligt att höra att något är det sista gated community i en delstat, för jag trodde fenomenet var i ökande. Tomas e19 augusti 2009 kl. 21.09 (CEST)[svara]
Nu rörde det sig inte om en delstat utan om NYC, en stad enligt rubriken. ~
När jag ändå är igång och frågor kan jag ju fråga en fråga till. :) Vart kan jag hitta statistik över hur många besökare hemsidor har över världen, och gärna besökarstatistik för vissa specifika wikipediaartiklar, har googlat efter det men tyvärr inte hittat något. / Trill15 augusti 2009 kl. 02.06 (CEST)[svara]
Denna sida anger antal träffar för specifika artiklar, både månadsvis och per dag. Välj bara språkversion och för vilken månad du vill ha statistik och sök sedan på uppslagsordet. -- [ jiˈesˌdeːo ]15 augusti 2009 kl. 03.03 (CEST)[svara]
Jag håller på att översätta en:Isle of Wight till svenska och råkade på uttrycket jutish. en:Jutish omdirigerar till den jylländska dialekten av danska, och den här sidan bekräftar att det handlar om Jylland. Men som jag nu skrivit, "ett jylländskt kungarike", låter inte riktigt bra. Är det bara för att ordet bara används om en ö numera som det känns fel, eller finns det någon annan historiskt korrekt term? /Grillo16 augusti 2009 kl. 03.51 (CEST)[svara]
Det är det gamla germanska folkvandringsfolket juter (jutar) som avses, men det verkar redan vara wikilänkat o klart nu. (Ordnade wikilänkning på en-wiki med) /Johan Jönsson19 augusti 2009 kl. 22.06 (CEST)[svara]
Under en båttur i Blekinge fick jag syn på ett skär där någon satt upp tre stora vita pinnar. De är åtskilliga meter höga och tycks fast monterade (se högupplöst version av bild). De är placerade i en triangel. Är det någon som vet vad de är till för? Entheta12 augusti 2009 kl. 00.52 (CEST)[svara]
Nej. Nu minns jag inte vad skäret hette, men det ligger utanför kusten kring kommungränsen Karlshamn/Ronneby, i närheten av Tjärö. Var ute med familjen, det var pappa som läste sjökortet och han brukar ha koll på sjömärken och liknande men han visste inte vad pinnarna var. Han kanske minns vad skäret hette; jag ska maila och fråga. Entheta12 augusti 2009 kl. 15.33 (CEST)[svara]
En gissning är vertikalantenner arrangerade för pejling av riktningen till en radiosändare. Genom att mäta skillnader i fas mellan antennerna bör man kunna avgöra från vilket håll radiosignalen kommer. Traditionell pejling kräver en rörlig antenn, men det borde inte behövas här. /Rolf B12 augusti 2009 kl. 19.02 (CEST)[svara]
(Redigeringskrock) Hmm, på Eniros sjökort står det bara att det finns en stång på det skäret, men det är kanske inte helt uppdaterat. Borde ju framgå att där står tre, tycker man. Möjligen är det tänkt att man ska kunna ha två av dem som ensmärke åt något håll. Rotsee12 augusti 2009 kl. 22.41 (CEST)[svara]
Det skulle kunna vara ett dubbelt ensmärke som definierar de två gränserna för en sektor med spetsen vid skäret. Mvh / Mkh14 augusti 2009 kl. 09.45 (CEST)[svara]
Men då bör dessa enslinjer anges på sjökortet och de svenska tavlorna för enslinje användas. Dessutom borde väl stängerna vara olika så att man var helt säker på vilken av de sex möjliga riktningarna man är på. (Enslinjer med vanliga tavlor är enkelriktade med den bakre tavlan högre än den främre och deras baksidor gråa.) Hur som helst kan masterna hjälpa sjöfarare att identifiera skäret bland alla andra skär i trakten. Hoppas att aktuella sjökort anger att det är tre stänger – annars tror man nog att man siktar fel skär. Men det vore intressant att veta om stängerna är isolerade från marken och alltså kan fungera som antenner. Fotot antyder en sådan möjlighet. Placeringen ut mot öppet hav vore mycket lämplig för pejling. FRA kanske kan förklara. /Rolf B21 augusti 2009 kl. 09.34 (CEST)[svara]
Obligatoriskt alkolås på skåp där man förvarar Jägermeister är annars ett krav ett populistiskt enfrågeparti hade fått åtminstone min röst på. - Tournesol21 augusti 2009 kl. 09.45 (CEST)[svara]
Hej! Med anledning av ditt stora intresse av att ställa frågor av sexuell natur på Wikipedia föreslår jag att du går och lånar en bok på biblioteket, t.ex. den här: Almsberg, Jeanette; Johansson Sara (2009). Sexikon: ett sexuellt lexikon. Borås: Nicotext. Libris11222799. ISBN 978-91-85869-73-2 i stället för att utnyttja Wikipedia som frågespalt för dina funderingar. Vänligen, Rex Sueciæ21 augusti 2009 kl. 20.03 (CEST)[svara]
Är det någon som vet om tv-programmet Insider har lagts ner? Det gick ingen säsong i våras, det har ännu inte kommit fram om det ska sändas i höst (2009). Dessutom avslutades förra säsongen med en blick på tidigare reportage, som skulle kunna tyda på ett 'tack och adjö för gott'. Jag vet att jag kanske borde ta detta på sidans diskussionssida, men av tidigare erfarenhet från andra diskussioner på diskussionssidor har detta inte lett till några svar, så därför tar jag upp detta på Bybrunnen istället. /H1623 augusti 2009 kl. 13.26 (CEST)[svara]
Efter att ha kollat på sidan bilden kommer ifrån så verkar stövlarna göras för att passa vaderna. I så fall ska det förmodligen vara "Vadpassande stövelkollektion nu i ..." Den engelskspråkiga sidan skriver "Boutique Collection Calf Fit Boots". -- BoİViE12 augusti 2009 kl. 07.09 (CEST)[svara]
Ach so, vielen dank. Jag fattade inte att orden var delade, och ocksa inte att sentensen var oavslutad. Engelska texten ar lattare att fatta. Jag bytte lanken till en "permalink" nu. John Anderson (talk) 24 augusti 2009 kl. 14.27 (CEST)[svara]
vilka grässorter växer bäst i norr dvs norr om 60 breddgraden det finns ängar där det växer mycket bra och det kanske beror på jordarna det borde också vara en fråga om gräsarter och en blandning av gräsarter Urbanericson (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Min gissning är att Urban vill veta vilka av alla våra vanliga grässorter som växer i Norra Sverige. Till exempel så bör det inte finnas någon Ag (växt) där. Däremot så kan de inom jordbruket (vall-odling) vanliga arterna timotej och alsikeklöver odlas i hela landet utom i fjällen./Johan Jönsson24 augusti 2009 kl. 21.28 (CEST)[svara]
Hej !
Vi hade besök av ett italienskt par, som hade hyrt en stuga i Trosa.
När de var hos oss kom vi in på att "trosa" inte bara är en stad, utan också beteckningen på ett damunderplagg.
Vi sökte efter någon form av sammanhang mellan det två olika betydelserna.
Vet Ni om det finns något sammanhang mellan Trosa och trosa, eller hur ordet trosa har uppkommit ?
Enligt min mening är det ordet inte speciellt gammalt. När jag var ung,40-talet, tror jag inte det fanns.
Med vänlig hälsning,
Lennart
Enligt Trosa är det en av Sveriges äldsta städer med anor från 1300-talet, så att namnet skulle vara nytt verkar inte stämma. Men du kanske syftar på damplagget när du skriver "ordet"? Letade lite etymologi men hittade inget. Skulle dock tippa på att orden inte är besläktade. /Grillo20 augusti 2009 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Enligt ett annat uppslagsverk lanserades plagget trosa på 1960-talet, så den svenska benämningen på detta plagg är sannolikt från sextiotalet. För att besvara frågan måste vi nog hitta någon källa kring hur det svenska ordet för den typen av damunderbyxor myntades.--Ankara20 augusti 2009 kl. 21.04 (CEST)[svara]
Hellquists etymologiska ordbok (1957) säger att orten på medeltiden kan ha hetat Trosö; han har inget om byx-betydelse. Dambyxans namn gissar jag är ett senare inlån från engelska trousers, som enl. ordbok först betydde långbyxor för män (irländsk rot). Tvivlar på att damtrosa fanns i Sverige på 40-talet. Mvh / Mkh20 augusti 2009 kl. 21.28 (CEST)[svara]
På ryska heter underbyxor трусы, vilket påminner om det svenska ordet. Men jag vet inte om det finns någon koppling, eller hur gammalt det ryska ordet är. BOivİe20 augusti 2009 kl. 22.23 (CEST)[svara]
Behovet av en ny, ambitiös svensk etymologisk ordbok är smått akut. Utan att ha slått upp ordet trosa någonstans skulle jag gissa att det är ett lån från engelskans trousers. Att trosa och Trosa skulle vara relaterade ser jag som osannolikt. /Julle21 augusti 2009 kl. 09.55 (CEST)[svara]
NE:s ordbok: "trosa (troligen av fr. trousses 'pagebyxor', av trousser 'fästa upp kläder (på)'), tättsittande damunderbyxa utan ben. Typen lanserades på 1960-talet samtidigt med strumpbyxan och minikjolen. Även herrkalsonger finns i trosmodell, utan gylf." Rex Sueciæ21 augusti 2009 kl. 15.44 (CEST)[svara]
Äsch. Det hade varit min nästa gissning. Oavsett kan man, även om NE inte heller är säker, konstatera att det är synnerligen osannolikt att ordet kommer från orten och att orten definitivt inte är döpt efter plagget. /Julle22 augusti 2009 kl. 01.26 (CEST)[svara]
Jag har ägnat väldigt lite tid åt Wiktionary, men jag vet inte om etymologisk originalforskning där är att rekommendera mer än originalforskning är det på Wikipedia, med tanke på hur väldigt lätt det blir fel (se ovan, även om jag nu knappast hade varit dum nog att tvärsäkert hävda det) och falska etymologier skapas. Och då är man aldrig bättre än (det sammanlagda värdet av) sina källor. /Julle22 augusti 2009 kl. 01.26 (CEST)[svara]
Nya Ordhandboken (1984) av Björn Collinder definierar utan kommentar trosor som helkorta kalsonger. Det faktum att ordet normalt ju är plural (brallor, byxor och trosor räknas i par) gör väl att ett eventuellt samband med orten "Trosa" helt kan avföras. Mvh / Mkh25 augusti 2009 kl. 21.57 (CEST)[svara]
Handlar det där verkligen om motorvägar? Det står bara "highway", dvs landsväg, i bildbeskrivningen, och artikeln heter "huvudvägar". Har lite svårt att tänka mig fyrfiliga motorvägar som går igenom så pass relativt lågtrafikerade områden. Dessutom ska stora delar av nätet vara oasfalterat. /Grillo25 augusti 2009 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Ja, det var en dålig översättning av "highway". Vad säger man på svenska? Huvudväg? Har inte åkt på just den vägen men på många andra vägar i samma klass och del av världen, och nej, med undantag för områdena närmast storstäderna brukar det inte vara några fyrfiliga motorvägar. Däremot skulle jag gissa att den aktuella sträckan till övervägande del är asfalterad. //Rotsee25 augusti 2009 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Jag blev lite fundersam varför några (många?) dialekter uttalar ordet socken med mjukt/långt o (som i stol och bord), men stocken, rocken eller sockel med hårt/kort o. Har någon en förklaring? Hur uttalas det fornnordiska sokn, som det lär komma från? Vivo23 augusti 2009 kl. 21.49 (CEST)[svara]
Dialekter lever sitt eget liv som inga myndigheter styr över. Språkforskarna noterar vad/hur folk säger och har sagt. Se vidare den intressanta artikeln Dialekt. Mvh / Mkh24 augusti 2009 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Jo Boivie, jag menade förstås samma o som i boxaren och bommen, trög kvällshjärna gjorde uttalet segare i huvudet. Mkh: Det är nog som du säger, att dialekter kan man inte riktigt styra över. Men åter till sista delen i frågan, hur uttalas sokn? Vivo24 augusti 2009 kl. 11.20 (CEST)[svara]
Jag vill minnas att det är så här: I svenskan fans tidigare fyra olika typer av stavelser; kort (kort vokal, kort konsonant), lång (kort vokal, lång konsonant), lång (lång vokal, kort konsonant) och överlång (lång vokal, lång konsonant). Nu för tiden finns bara två långa varianterna kvar. När dessa två typer av stavelser försvann (och fyra tidigare typer av a-uttal fick samsas om två) ledde det till en vokalförskjutning där a i en del fall blev å, å blev o och o blev u. Detta skedde på 1400-talet och det var då bokstaven å kom till, samt det för många språk märkliga u-ljudet tillkom. Gissar att det är därför den dialektala skillnanden finns i det här fallet. Detta är spridda minnesbilder av 5 p fornsvenska för många år sedan och kan därför vara felaktigt på någon punkt. MiCkE24 augusti 2009 kl. 12.35 (CEST)[svara]
I artikeln Yngre fornsvenska står det:Under yngre fornsvensk tid ägde en förändring i uttalet av långa vokaler rum som kallas den stora vokaldansen. [a:] övergick till [o:](modernt "å-ljud"), [o:] övergick till [u:](modernt "o-ljud") och [u:] övergick till [ʉ:](modernt "u-ljud"). Så det verkar som om jag mindes mer eller mindre rätt. MiCkE24 augusti 2009 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Igår försökte jag lära min kinesiska inneboende att säga u. Det gick sådär. Det är så mycket svårare att förklara hur man skall göra för någon som aldrig läst fonetik. /Julle25 augusti 2009 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Marknaden. Aktier prissätts fritt på en marknad där köpare och säljare bestämmer priset. En köpare som vill köpa sig Ericsson B på börsen lägger in en köporder på exempelvis 45 kronor, och den som vill sälja lägger in en säljorder, och om deras bud matchar varandra så blir det en affär.--Ankara22 augusti 2009 kl. 08.27 (CEST)[svara]
Det vill säga: hur mycket den som skall köpa är beredd att betala för den. Hur mycket det är varierar förstås och beror på en lång rad faktorer och är ohyggligt svårbedömt. Främst företagets tillgångar (en aktie är ju en liten del av ägandet i ett företag), men även de förväntningar som folk har på företaget, och om man hoppas att det skall gå bra i framtiden så att man är beredd att lägga lite mer per aktie för att tjäna igen pengarna sedan – både i form av utdelning (de pengar som företaget delar ut till sina ägare per aktie) och i värdeökning, om man planerar att sälja aktien inom överskådlig framtid. /Julle22 augusti 2009 kl. 08.33 (CEST)[svara]
På lång sikt är det alltid företagets vinster som styr. Detta kan exempelvis visa sig i större årliga utdelningar eller av en ökning av aktiekursen. Ju bättre ett företag går (ju mer pengar det tjänar) desto mer vill marknaden betala för en aktie i företaget. Ett vanligt, och relativt enkelt sätt att värdera en aktie efter företagets vinster är P/E-tal.
Vad som verkligen driver aktiepriser är en omstridd fråga, och det finns olika skolor som förespråkar olika synsätt. Inom fundamental analys menar man som Diupwijk skriver ovan att det underliggande företagets värde borde återspeglas i aktiepriset och att en aktie som har ett "för lågt" pris kommer att stiga så snart marknaden (det vill säga alla som handlar med aktier och analyserar aktiepriser) inser företagets rätta värde. Problemet med teorin är att den inte kan förutsäga hur lång tid det kommer att ta, eller ens om det någonsin kommer att bli så att marknaden värdesätter företaget på rätt sätt. Ekonomen John Maynard Keynes uttryckte det som att "The market can stay irrational longer than you can stay solvent". Ett annat synsätt är teknisk analys, där man antar att priset på en aktie helt och hållet bestäms av processerna i marknadssystemet. Till exempel försöker man hitta mönster i den historiska kursutvecklingen för en aktie (man bryr sig alltså inte om vilket företag det handlar om utan tittar bara på kurvor över t.ex. pris och handelsvolym) och därigenom förutse hur kurvan kommer att röra sig. Teknisk analys är generellt hårt kritiserad eftersom ytterst få vetenskapliga rön stödjer tillvägagångssättet, men i och för sig har man heller inte kunnat visa att det går att tjäna mer pengar på aktier än genomsnittet genom fundamental analys. Det av vetenskapen omhuldade sättet att se på aktiers prisutveckling är kvantitativ analys, där man antar att aktiepriset är helt slumpmässigt. Genom olika modeller kan man då utarbeta hur hedging och arbitrage faktiskt kan ge stora vinster åt en investerare. //Salsero22 augusti 2009 kl. 20.40 (CEST)[svara]
Jag undrar lite om Svarta Madam, Vita Madam och Lila Madam, som jag kommer ihåg att jag och mina kompisar försökte "kalla på" när vi var mindre.
Jag kommer ihåg att vi uttalade orden "svarta madam svarta madam kom fram" och så bytte vi ut "färgerna" när vi ville framkalla de andra "madamerna".
Är det någon som vet något mer om denna legenden?
Det är väl ingen legend direkt, utan det är väl en slags lek, som går ut på att skrämma varandra? Man står några stycken i mörkret inne på toa och säger "svarta madam, svarta madam, kom fram!" kollar in i en våt spegel och plötsligt skriker nån "Jag såg nåt där bakom!!!" och så får alla panik och springer ut och kan inte sova sen. Jag minns inte de andra "madamerna", utan bara "svarta madam". Antar att folk hittat på olika varianter allteftersom. Jag var skiträdd för svarta madam när jag var liten, när jag skulle gå på toa på natten hemma (eller ännu värre om man sov över hos nån) så vågade jag knappt kolla i spegeln (även fast jag hade tänt lyset) för jag tänkte att "tänk om jag råkar tänka "svarta madam" och nåt dyker upp där bakom mig! (Ja, jag vet att det är löjligt och jag trodde ju inte på det egentligen, men när man är liten har man ju en tendens att skrämma upp sig för allt möjligt...) / Elinnea26 augusti 2009 kl. 20.22 (CEST)[svara]
Borde inte detta komma från att ögonen tar tid att vänja sig vid mörkret och den silhuett som så småningom dyker upp i spegeln egentligen är ens egen spegelbild man börjar skönja? -- [ jiˈesˌdeːo ]26 augusti 2009 kl. 20.33 (CEST)[svara]
Det är ostasiatiska parenteser som används i bland annat japanska och kinesiska, där varje tecken, inklusive skiljetecken, har samma bredd. De finns i både vertikalt och horisontellt utförande, eftersom språken kan skrivas i båda ledder. //Rotsee26 augusti 2009 kl. 22.58 (CEST)[svara]
Såg på The Ultimate Fighter att de hoppade ner i stora dunkar med vatten och is och satt där inne i minst 3 min med endast huvudet över vattennivån. Detta pga att de sa att kylan gjorde så att alla eventuella muskelinflammationer försvann. Nu undrar jag om detta är fakta eller myt? Om det är fakta, vad är det som exakt händer i kroppen, som gör att inflammationen försvinner? Har själv en inflammation i vänster axel som jag drog på mig under en fotbollsmatch. Är denna metod att rekommendera?
MVH Naaik 83.250.35.101 21 augusti 2009 kl. 07.03 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Jag har ingen koll på vad som händer i kroppen, men även i andra sporter lägger man väl ispåsar på ömma delar av kroppen efteråt? Amerikansk-fotboll-spelare lägger sig förresten också ibland i isbad efter matcher. --boıviE21 augusti 2009 kl. 08.12 (CEST)[svara]
Som alltid när det gäller behandling av existerande problem så bör du konsultera medicinskt expertis och höra vad de anser om förslagen, inte Wikipedia (eller någon annan encyklopedi). /Julle21 augusti 2009 kl. 08.14 (CEST)[svara]
Du tar inte bort en inflammation med kyla, däremot kan det vara värklindrande. Det är inte farligt att pröva med kyla, men det tar inte bort inflammationen. Vila, antiinflammatoriska tabletter och eventuellt kortisoninjektioner i axeln är saker som kan dämpa eller ta bort inflammationen. Jag vill inte sitta och ordinera saker via internet, men om din inflammation är besvärlig tycker jag att du ska kontakta din vårdcentral. Nitramus28 augusti 2009 kl. 19.53 (CEST)[svara]
Bensin har enligt [67] 5,52 skatt i Sverige om det är miljöklass 1. Till det kommer moms, och det är 20 % av det belopp inkl moms som kunden betalar. Bensin verkar just nu kosta 12,24 och då är momsen 2,45 och total skatt 7,97, alltså 65 % i skatt. --BIL23 augusti 2009 kl. 14.27 (CEST)[svara]
Det är nog inte att betrakta som sjukt, utan det är nog avsikten. Tanken med bensiskatten är just att få folk att åka mindre bil (omiljövänliga bensinslukande bilar i alla fall). MiCkE23 augusti 2009 kl. 15.03 (CEST)[svara]
Hur mycket skatt ligger det på E85:an då? Är det mindre eftersom den är "miljövänligare"?
På Jet kostar E85 9,34:- av det är drivmeddelsskatt, miljöskatt och moms totalt 2,56 :- alltså ca 27,4 % vilket ju är betydligt lägre. MiCkE23 augusti 2009 kl. 15.34 (CEST)[[svara]
Den här sidan är alltså till för faktafrågor, inte politisk debatt. Vill man klaga över Sveriges energipolitik eller uppmana andra att välja andra alternativ än bilen, kan man blogga om det. En annan intressant fråga i sammanhanget är hur mycket skatt det är på diesel respektive biogas, de två alternativ som numera är de som anses vara miljövänliga, när E85 inte verkar framhävas längre. /Grillo23 augusti 2009 kl. 15.52 (CEST)[svara]
En fråga relaterat till det: När började diesel betraktas som miljövänligt? Om man läser i Teknikens värld nr 24 1998 s.50 finns en artikel om att diesel är "dubbelt så dyrt för miljön", att Naturvårdsverkat gjort en rapport om att om andelen dieselbilar skulle öka till 20% skulle partikelutsläpp öka med 240% och att den minskade förbrukningen bara har en marginell effekt. Jag antar att det är något liknande som ligger bakom straffskatt på dieselbilar. Men på senare år har jag från olika håll börjat höra att diesel är miljövänligt, vilket är tvärt emot det jag hört tidigare. Är det någon som kan reda ut och förklara detta? Entheta23 augusti 2009 kl. 18.14 (CEST)[svara]
Diesel har nog låga koloxid-halter eftersom de körs med luftöverskott, i alla fall om man ställer in dem rätt. Å andra sidan har de höga sothalter (partiklar, hälsofarligt) och höga kväveoxidhalter (miljöfarligt). --BIL23 augusti 2009 kl. 23.21 (CEST)[svara]
Glöm inte att en dieseldriven bil drar mindre bränsle, så i koldioxidtermer är dieseldrivna bilar bättre (mindre dåligt) än bensin-dito. Tomas e24 augusti 2009 kl. 16.59 (CEST)[svara]
Hur mycket av bensinpriset är vinst till macken? Har hört att det är riktigt löjligt lågt 20 öre kan det stämma? Och javisst kan man ta cykeln istället men det blir lite trögt att lasta 200 kilo på cykeln och cykla 3 mil^^ 81.225.43.8324 augusti 2009 kl. 01.16 (CEST)[svara]
Vilket ger ännu en följdfråga: varför finns obemannade mackar? Klarar de av att gå med vinst genom att slippa ha personal att avlöna? Vissa bolag, som DinX och Jet, verkar ju sätta det här i system och har kanske en Sibyllakiosk eller fristående bilverkstad i lokalen intill. /Grillo25 augusti 2009 kl. 12.58 (CEST)[svara]
Förmodligen kan man vända på resonemanget. Ska man bara sälja drivmedel finns det idag varken tekniska eller ekonomiska skäl som talar för att ha personal på plats under hela öppettiden. Men med en butik som säljer varmkorv, badbollar och Expressen (för torkarblad och tändstift finns väl knappt längre på mackar?) så går det trots allt ihop med att ha anställd personal. Enbart därför finns nog bemannade mackar kvar. Tomas e25 augusti 2009 kl. 16.35 (CEST)[svara]
Avgaser är avgaser med koldioxid i vanlig ordning. Jag tror mej ha läst att man med miljövänlig diesel menar ett dieselbränsle som framställs av avfall från trä- och cellulosaindustrin. Det är då ingen fossil källa som blir utnyttjad. Och det biologiska cellulosaavfallet ska ändå tas om hand på ngt smart sätt. Vilket väl kan sägas vara miljövänligt. Kolla gärna om jag har uppfattat argumentationen korrekt. Mvh / Mkh25 augusti 2009 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Se biodiesel. Fast när du hittar något som du kan tanka en vanlig dieselbil med rör det nog sig om en viss andel biologisk produkt, d.v.s. det bidrar till att minska miljöbelastningen av dieselfordonet, ej ta bort den helt. Tomas e25 augusti 2009 kl. 16.40 (CEST)[svara]
Jag vet att Sverige införde ledig lördag på vissa företag under 1950- och 60-talen, samt i skolan från läsåret 1968/1969 (fanns säkert tidigare experiment under under 1950- och 60-talen också). Kring 1970 var det väl mer eller mindre någon slags standard i Sverige. Men andra länder än Sverige (menar länder där kristendomen dominerat samhället)? Sverige var väl ganska sena med det, eller? (med tanke på att vissa länder länge spelat match på lördagseftermiddagen, i Sverige var det ju söndag en bra bit in på 1970-talet oavs) Kan jag se någonstans på Internet när ledig lördag blev standard i till exempel USA, Norge, Storbritannien och liknande, eller någon här som vet förhållanden. J 198227 augusti 2009 kl. 15.19 (CEST)[svara]
Lediga lördagar innebär i princip att man gjorde de flesta helgdagsaftnar lediga, medan man tidigare bara hade varit ledig på särskilda sådana, som julafton och påskafton. Jag hittar ingen artikel om helgdagsafton, borde det inte finnas? /137.61.234.22528 augusti 2009 kl. 13.06 (CEST)[svara]
Det här är kanske mer en filosofisk fråga än en faktafråga. I religioner med reinkarnation och någon form av nirvana så återföds själen i en ny varelse beroende på hur man levt i föregående liv. Med andra ord så finns det någon form av ett själsligt kretslopp. Nu till frågan: Är kretsloppet ett slutet system där antalet själar är konstant, förutom de som lyckas uppnå nirvana, eller tillkommer det nya själar? // Castrup28 augusti 2009 kl. 08.24 (CEST)[svara]
Och vad säger de troende om det faktum att det troligtvis inte fanns några själar alls på jorden för några få miljarder år sedan? Räknas antalet själar i universum (d.v.s. inklusive eventuella utomjordiska livsformer)? --Andreas Rejbrand28 augusti 2009 kl. 08.56 (CEST)[svara]
Liksom för alla religioner i stort, kanske det inte finns något etablerat svar på saker som inte verkar gå ihop inom tron. Folkmängden på jorden, och därmed antalet själar, har ju växlat genom tiderna. Men om man nu filosoferar fritt, så kanske man kan tänka sig att vissa själar har levat fler liv än andra, och att möjligheten för fler själar att reinkarneras har öppnat sig då folkmängden på jorden ökade. Ungefär som ett företag har anställningsplatser för fler personer då det expanderar, och att fler "arbetslösa" själar får chansen till en kropp nu när levnadsförhållanderna på jorden förbättras. Så kanske man kan tänka sig svaret enligt resonemanget. Men det var bara en spontan tanke. --85.226.45.1028 augusti 2009 kl. 15.29 (CEST)[svara]
En religionslärare förklarade en gång den buddhistiska själavandringstanken så att din själ som sådan inte återföds, men att summan av dina erfarenheter, din moral och allt annat som hör din själ till gör det, och tillsammans med andra själfragment besjälar nytt liv. Om det är en representativ syn vet jag inte. //Rotsee28 augusti 2009 kl. 15.46 (CEST)[svara]
Hintrik Peltoniemis sorgmarsch är nog den vanliga översättningen till svenska, även om det också skulle gå bra med begravningsmarsch istället för sorgmarsch. /B****n28 augusti 2009 kl. 23.00 (CEST)[svara]
Känner någon till exakt när ovanstående "institution" grundades? Det står inte i artikeln. Kanske är det en definitonsfråga? Kan man säga att sångarna i Hovkapellet (som före 1773 ju sjöng vid hovet) ska benämnas hovsångare? Den som vet kanske kan lägga till det i artikeln? Det vore intressant att veta.
I en av mina statistikböcker står, angående punktskattnign av populationsvarians utifrån urvalsvarians, angivet dels den klassiska formeln och dels en alternativ formel som de presenterar utan härledning och som lyder . Nu är inte min matematik tillräcklig för att förstå hur de går från den första formeln till den andra, så om någon skulle kunna förklara detta för mig som man förklarar det för en treåring(eller åtminstone som man förklarar det för nån som har sin gymansiematte lite långt bak i tiden) hur den första formeln blir till den andra så skulle jag vara mycket tacksam för detta. Nitramus29 augusti 2009 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Det räcker förstås med att visa att täljarna är lika. Börja med att utveckla kvadraten, så att du får tre termer. Summan av hela uttrycket kan då i stället tas för varje term för sig, så att du får tre olika summor. Den första av dem är lika med Den första summan i uttrycket du vill komma fram till. I de andra två kan du flytta fram konstanter framför summatecknet, och det intressanta är då att medelvärdet av X, alltså X:et med ett streck över sig, också är en konstant. DÅ har du kommit en bit på väg. Definitionen av medelvärde kommer också att komma till nytta. //Salsero29 augusti 2009 kl. 18.46 (CEST)[svara]
Tja, jag vet inte. Kanske kan jag trösta dig med att överhuden byts ut kontinuerligt och ersätts med ny hud underifrån, så snart försvinner den av sig själv. Jag vet inte om det är så mycket tröst dock.Nitramus31 augusti 2009 kl. 21.35 (CEST)[svara]
Jag hittade nyss Tavelsjö byanät och det slog mig att företaget var baserat i Västerbotten. Jag var helt övertygad om att foge-a var unikt skånskt. Det mest uppenbara exemplet är väl "byaväg", och just nu kan jag tyvärr inte komma på fler exempel, men jag har aldrig hört eller sett exempel på det utanför Skåne. Är detta alltså falskt, eller har Tavelsjö byanät bara dabbat sig (kanske har en dum skåning i ledningen?)? /Grillo3 september 2009 kl. 05.59 (CEST)[svara]
Förutom de dialektala skillnader som finns är det ju också så att vissa substantiv får, ibland, och bara i vissa sammansättningar, egna foge-vokaler. By är ett sådant, där byalag torde vara det bästa exemplet på en sammansättning som inte är dialektal och byanät är väl sannolikt bildat efter byalag som förebild. Sedan heter det på de flesta håll byväg och byskola. Skånskan verkar, som du säger mer generös med foge-a som i ”äggakaga”, men också –e som i ”spiddekaga”. Kyrka är ett annat intressant ord som ibland får –o, ibland inte; kyrkogård, kyrkomöte, men kyrkvaktmästare och kyrksilver. Sedan har vi gata som får bildar gatsten, men gatukök och gatukorsning. I artikeln Foge-s finns en del exempel, men den skulle kunna byggas ut. Rex Sueciæ3 september 2009 kl. 07.41 (CEST)[svara]
Gotland ska väl ha klarat sig hyfsat från alla folkvandringar, varför de nog ska tillhöra den "ursprungliga" rasen. - Resten av oss lär vara invandrare.[källa behövs] -- Lavallen22 juli 2009 kl. 17.26 (CEST)[svara]
Eftersom Gotland är en ö, skulle jag tro att den var en av de sista delarna av Sverige att befolkas. De olika folkslagen hade troligen blandats vid den tiden. -- [ jiˈesˌdeːo ]23 juli 2009 kl. 01.01 (CEST)[svara]
Visserligen fanns det folk här innan den senaste istiden men efter Weichselistiden, för bortåt 10 000 år sedan var vi inne i den del av stenåldern som kallas Mesolitikum, läs den senare artikeln så står det om diverse stenålderskulturer som ägnade sig åt jakt, fiske och samlande i spåren av den tillbakadragande isen./Johan Jönsson22 juli 2009 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Ras finns inte, rent biologiskt, bland människor eller bland bonobos. Eller vi kan säga det så här: det skulle kunna ha varit "afrikanska negrer" som var blonda, rakhåriga, hade blå ögon och tunna läppar. Fullt möjligt alltså: "närmast besläktade med dagens zambier men såg ut precis som dagens samer". Anledningen är att all denna genetiska variation finns inom varje folkgrupp. Det genetiska avståndet inom varje folkgrupp är mycket större än avståndet mellan genomsnittet på två olika folkgrupper. Så förhåller det sig bland människor och bonobos. Rursus(fer tjyjven! "kreditera" så här)6 augusti 2009 kl. 16.01 (CEST)[svara]
Språktidningen nr 4/2009 säger på sid 32 att av folkens genuppsättningar runt Östersjön är svenskars och tyskars mest lika varandra. Arvsfaktorerna mellan svenskar och danskar/norrmän skiljer sig mera. Mvh / Mkh21 augusti 2009 kl. 09.27 (CEST)[svara]
Skippar rasfrågan och går på den första. 14.000 f. Kr. blir de första delarna av Sverige synliga nedanför glaciären. Då skall man komma ihåg att det handlar om en stenig strand, isfri någon månad om året i ett polarhav. Ungefär 1000 år senare ligger isfronten jämnsmed Lund. Då fanns fortfarande inga träd i Sverige, och därmed ingen Ren. Möjligen isbjörn och säl. Ett folk som har ett levnadssätt liknande eskimåerna skulle då kunna leva här, men hittils finns inget som tyder på att människor kom hit förrän renen hade invandrat, omkring 13.000 f. Kr. Det finns flera spår av Hamburgerkultur, men tyvärr finns inga daterade boplatser. Dels låg de bästa boplatslägena vid kusten, och havsnivåernas höjning har gjort att dessa boplatser i Skåne idag ligger under havsytan.
För att datera boplatserna krävs också eldstäder med bevarat kol, några sådana finns ännu inte. Redan de första människorna som kom hade med sig båtar, och Gotland är inte sista platsen som får bosättningar, det är Norrlands inland, där isen försvinner runt 6.500 f. Kr. (glömde signera...--FBQ6 september 2009 kl. 16.47 (CEST))[svara]
Vad menas med "Frigör barnet inom dig"? Många psykologer som skriver så på sina hemsidor angående terapi. Ser gärna en lång och innehållsrik förklaring som möjligt. =)
Tack på förhand!
En enkel googling på frasen "Frigör barnet inom dig" ger 800 träffar som samtliga anger att frasen är en boktitel av författaren John Bradshow med översättare Lars Göran Larsson, tryckt första gången1991. Bokens titel på engelska är "Homecoming", så titel-frasen har väl översättaren och förlaget hämtat ur boken. Svaret du söker kan nog finnas i bokens text. Mvh / Mkh6 september 2009 kl. 11.31 (CEST), 6 september 2009 kl. 11.44 (CEST)[svara]
Vet inte om denna fråga bör ställas här eller på Wikipediafrågor: Hur många artikar om professionella fotbollsspelare finns det på svenska Wikipedia, och hur många finns det på engelska Wikipedia? Hur kan man lättast räkna ut sånt? Sofokles6 september 2009 kl. 13.54 (CEST)[svara]
...och 67 714 på engelska. (Minus något hundratal som inte handlar om spelare.) Men hur många av dem som är att betrakta som professionella är nog svårt att avgöra. Du får ta ett stickprov på hundra slumpvis valda artiklar och kolla hur många av dem som handlar om spelare som har spelat för lön under sin karriär. //Rotsee6 september 2009 kl. 15.35 (CEST)[svara]
Oj, det var stor skillnad. Jag tror att engelska Wikipedia har många fler artiklar om före detta fotbollsspelare och att det till viss del kan vara därför. Tack för svaret. Sofokles6 september 2009 kl. 19.10 (CEST)[svara]
Det är som sagt en väldigt kontroversiell fråga för att vara en faktafråga. För givet en exakt definition av "Gud", är det klart att "Gud" antingen finns eller inte. Det som gör det kontroversiellt är att det är så känsligt för många människor. Betraktar man Gud som en medveten, odödlig, allsvetande och allsmäktig varelse, som skapat universum på ett sätt som liknar det som beskrivs i bibeln, så är är svaret på frågan "nej": Gud finns inte. Om man tar bort kravet på att det skall likna bibeln, så... Kanske är vårt universum bara en (dator-) simulering skapad av medvetna varelser i ett annat, mer "riktigt", universum. I sådana fall skulle kanske "programmeraren" kunna kallas för skaparen, eller "Gud". Men den sortens Gud skiljer sig nog från den sort som de flesta religiösa tror på. Jag misstänker att de flesta religiösa som tror på en Gud, faktiskt tror på något som inte ens är avlägset rimligt. Betraktar man däremot "Gud" som summan av alla människors erfarenheter, viljor, och känslor, eller som människors (potentiella förmåga till) godhet: jo, då finns Gud. --Andreas Rejbrand31 augusti 2009 kl. 12.29 (CEST)[svara]
Det är ju också något kontroversiellt i och för sig att säga att det inte finns någon som är som Gud i Bibeln. Som sagt: är det överhuvudtaget en faktafråga (en del filosofer anser ju att religiösa utsagor överhuvudtaget inte kan ha något sanningsvärde, det vill säga att de varken är sanna eller falska) så är det nog en faktafråga som varken vi wikipedianer eller någon annan kan svara på. Den som dör får - kanske - se. Nitramus31 augusti 2009 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Nja, det är väl snarare logiskt sett ett faktum att den gud som beskrivs i Bibeln inte kan finnas eftersom han har egenskaper som är inkompatibla med varandra (allvetande/allsmäktig, etc.). Sen skulle det ju teoretiskt sett kunna finnas någon "gud" eller högre väsen, men i brist på bevis finns det väl ungefär lika stor anledning att tro på det som att tro att Russells tekanna existerar. Entheta31 augusti 2009 kl. 21.43 (CEST)[svara]
Tja, det beror ju på hur man definierar begrepp som allvetande och allsmäktig, om de är logiskt förenliga med varandra eller inte. Och det råder ju också delade meningar även bland kristna om vilka egenskaper "den gud som beskrivs i Bibeln" egentligen har, så frågan är knappast avgjord så lätt som varesig vissa troende eller vissa icketroende skulle vilja. Nitramus2 september 2009 kl. 23.39 (CEST)[svara]
Ja, filosofiska frågor är kul. Borde inte ett allsmäktigt väsen i så fall även veta allt som skulle kunna hända? Alltså oavsett vilket val man gör kommer Gud att veta vad som händer. Om Gud däremot inte har kontroll över vår fria vilja, borde det isåfall göra att Gud inte är allsmäktig. Fast å andra sidan kan jag ha makten att döda en fluga, men välja att inte göra det. Jag har däremot fortfarande makten att göra det. -- [ jiˈesˌdeːo ]4 september 2009 kl. 22.01 (CEST)[svara]
Är ungefär som att diskutera: "Låg det en äppelskrutt som någon tapapt under femte sätet bakifrån i bussen mellan Karlstad och Västerås på förmiddagen den 30 april 1982, och studsade den från höger till vänster då föraren svängde ut på landsvägen". J 19822 september 2009 kl. 23.48 (CEST)[svara]
"Undvik det gudlösa pratet och invändningarna från en kunskap som bara är kunskap till namnet. Somliga berömmer sig av den - så har de också kommit bort från tron" - Första Timotheosbrevet 6:20-21. Svaret är: Gud finns. Men han "bor i ett ljus som ingen kan nalkas" och ingen människa har sett eller kan se honom (1 Tim. 6:16). Eller som Koranen säger: "Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från alla försök att beskriva Hans Väsen" (Al-Mu'minun, vers 91).
"Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se" (Hebréerbrevet 11:1). "Den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom" (Hebr. 11:6). / Sofokles4 september 2009 kl. 21.46 (CEST)[svara]
Ja, det var ju citat som med all önskvärd tydlighet visar att till och med de religiösa erkänner att tron på gud är ett uttryck för önsketänkande, när man till och med anger avsaknaden av bevis som belägg för guds existens. Säga vad man vill om teologi men ingen annan disciplin kan bjuda på sådana intellektuella akrobatkonster. Entheta4 september 2009 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Tron på Gud är inte ett "uttryck för önsketänkande" utan en visshet och kännedom om att Han finns, grundat på personliga erfarenheter, övertygelse (att Gud uppenbarat sig för människor, som Bibeln berättar om) och i vissa fall gudomliga upplevelser och bönesvar. Det kan vara annorlunda för de som blivit s.k. "religiöst indoktrinerade", dvs. som inte anslutit sig till kristendomen av "egen vilja", med ett rätt hjärta och vid mogen ålder. Är man troende söker man Guds vilja i sitt liv och tror på hans ledning och hjälp. Det största av allt är att uppleva gemenskap med Herren. / Sofokles5 september 2009 kl. 01.43 (CEST)[svara]
Jag håller däremot med Tournesol i att detta är en filosofisk fråga och att svaret på den därför är högst individuellt. Personligen litar jag inte på personer som säger sig kunna ge ett självklart svar på frågan. Vare sig det är fanatiska troende eller fanatiska icke-troende. -- [ jiˈesˌdeːo ]4 september 2009 kl. 22.08 (CEST)[svara]
Jag brukar för min del säga att det inte skulle hjälpa att man kunde bevisa Guds existens ifall man inte samtidigt trodde på honom. Att vara överbevisad respektive att känna förtröstan är två rätt olika tillstånd. /FredrikT4 september 2009 kl. 22.14 (CEST)[svara]
En kollegas mor köpte inte ballonger till honom på Skansen när han var liten (1960-tal). Motiveringen var att de var fyllda med vätgas och kunde explodera på bussen. Har barnballonger varit fyllda med vätgas eller var detta bara en mycket skicklig ursäkt för att inte behöva köpa en ballong? Om det har förekommit, när slutade man/när förbjöds det?
Mvh
Patrik
Jag vet inte svaret, men vågar mig på en liten rimlighetsanalys.
Eftersom väte är ett så vanligt grundämne och kan utvinnas på många sätt borde vätgas vara avsevärt billigare än helium (den såvitt jag vet enda andra gas som vid normalt tryck och temperatur är lättare än luft) och det borde därför vara kostnadsmässigt intressant att fylla ballonger med vätgas. Vätgas är visserligen brandfarligt, men i de mängder det rör sig om i en enda ballong borde det inte vara någon större fara. - Tournesol4 september 2009 kl. 09.59 (CEST)[svara]
På högstadiets lektioner i kemi eldades vätgas. Lågan var inte så spännande, men det blev en högljudd explosion vid rätt blandningsförhållande. Jag minns inte exakt vilken mängd vätgas som användes, men den var förmodligen jämförbar med en uppblåst ballong. -- BoİvİE4 september 2009 kl. 11.39 (CEST)[svara]
Metan är också lättare än luft. Lite mindre farligt än vätgas, borde vara billigare också.
Jo, ballonger var fyllda med vätgas när jag var barn på 50-talet. Jag minns att min far frågade mig om vätgastuben blev tyngre eller lättare när den tömdes. Det var först i gymnasiet som jag förstod varför den faktiskt blev lättare. Jag har också hört talas om vad som hände när någon sköt en tänd fimp med slangbella på zigenartantens ballong"kluster". --Elav W8 september 2009 kl. 22.51 (CEST)[svara]
Det ska finnas ett namngivet syndrom som betecknar kvinnor som hela tiden pratar illa om fadern till sina barn, jag undrar vad det heter?
Kanske är det en:Parental alienation syndrome du syftar på? Det betecknar hur ett barn skapar distans mot en av sina föräldrar, där en av orsakerna kan vara att den andra föräldern (inte nödvändigtvis modern) talar illa om den förälder som barnet utvecklar aversion mot. //Salsero8 september 2009 kl. 11.06 (CEST)[svara]
Sidan verkar mest handla om antalet spel eller antalet möjliga ställningar efter ett visst antal drag. Att räkna ut antalet speltekniskt möjliga ställningar borde inte vara så knepigt, men jag kanske misstar mig. Man kan ju konstatera att en övre gräns är antalet sätt att placera ut 32 pjäser på 64 rutor, vilket är större än det eftersökta talet då exempelvis bönderna och löparna inte kan stå var som helst. En övre gräns är alltså (se binomialkoefficient):
En ställning Är det väl även om någon pjäs är borttagen? Således kan man utöka den övre gränsen med en faktor 2^29 = 0,5e9(som färst tre pjäser kvar), tror jag. –dMoberg 8 september 2009 kl. 22.31 (CEST) Iofs ska ju inte de borttagna pjäserna placeras ut, så det kanske blir , där en 'ruta' är utanför spelbrädet. Sedan är ju den inre ordningen av vits respektive svarts bönder irrelevant, och kan divideras bort, et.c. –dMoberg8 september 2009 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Man kan ju inte tänka alls som jag gjorde ovan, ty jag ställde ut pjäserna oordnade! En giltig övre gräns verkar vara , något exaktare verkar inte finnas. //Calle8 september 2009 kl. 22.36 (CEST)[svara]
Kaotiskt!Starka politiska höger-o vänstervindar blåser i svenska
samhället.Skolor bränns ned(dagligen enl. media)bilar bränns och
den destruktiva aktiviteten i landet verkar öka för varje dag
utan att Vi egentligen reagerar! 20000 poliser skall lösa en del
av problemen fick Vi reda på nyligen.
För mig verkar det som att kulturella motsättningar och
vidhängande sociala problem inom några år kommer att öka till en
nivå där den goda tanken om solidaritet överges och "rädde den som
kan" mentalitet kommer att råda!
Övertyga mig att jag har fel!
Nej, det här är ingen diskussionssida där någon ska övertygas om något. Var är din faktafråga, ser ingen fråga alls i stycket ovan. / Elinnea8 september 2009 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Pga av en seglivad diskussion, ställer jag nu en fråga om hur "slott" definieras. Första bilden ovan föreställer en byggnad som jag antar att de flesta efter en blick kan konstatera att det är ett slott. Men när det gäller andra och tredje bilden framgår det, tycker jag, att det inte handlar om byggnaden (dess arkitektur eller storlek) huruvida det är ett slott eller ej. Bild 3 visar väl en större byggnad, men det kallas för herrgård.
Min fråga är därför: Finns någon definition på "slott" utöver att det är ett slags byggnad? Jag har tittat i Ugglan och NE och tycker att detta antyds, men jag är inte säker. Engelska wp är här inte mycket till hjälp eftersom de har ett helt annat ord (och jag har för mig att såväl slott som herrgård översätts med castle). Kanske finns något i någon bok om arkitektur eller så.//--IP6 september 2009 kl. 17.35 (CEST)[svara]
Tyvärr, gränserna mellan slott och herrgård är flytande. Det finns inget krav på storleken på byggnaderna. De som har en historia av att kallas slott heter slott - andra är herrgårdar. Kungliga byggnader brukar nästan alltid benämnas slott. Annars skulle jag nog säga att med Castle medas slott eller borg, en herrgård benämns country house, hall eller mansion.--FBQ6 september 2009 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Godtyckligt är det inte - men det bestämms av så mycket mer än hur byggnaden ser ut - det krävs viss status för byggnaden för att den skall kunna uppnå benämningen slott - som också kommer av vem som är ägare, hur stora jordegendommarna är - och kraven har också växlat över tid. En byggnad som väl kommit att kallas slott förblir slott - även om det skulle byggas pampigare nya byggnader som bara är herrgårdar.--FBQ6 september 2009 kl. 17.54 (CEST)[svara]
Det var sådant jag efterlyste (se oven: "... definition på "slott" utöver att det är ett slags byggnad"). Jag läste i NE att slott haft representativa uppgifter, och det var i sådana banor jag tänkte.//--IP6 september 2009 kl. 17.56 (CEST)[svara]
Råkade visst bli redigeringskonflikt här :-) nå, tänkte exemplifiera med dina bilder Neuschwanstein har inga problem att kvala in som slott - däremot är det ju ursprungligen byggt som en borg - möjligen skulle det om det legat i Sverige fortfarande ha namn av borg, men säkert är det inte. Att Charlottenborg kallas slott handlar om att det ligger på platsen för ett medeltida stenhus, och möjligen (jag var där i somras men kunde inte se om några sådana fanns) delvis är uppbygd av dessa. Forsmark är bruksherrgård, och har aldrig varit någon sätesgård i egentlig mening, därför räknas den som herrgård, även om den är större än många slott.--FBQ6 september 2009 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Det här är en fråga som inte har något svar, men jag tror att den vinner på att delas upp i två delar.
Ett slott är en byggnad som är avsedd för en kunglig person eller adelsperson. Därvid har storleken eller utseendet ingen som helst betydelse.
Ett slott är en byggnad som är stor och pampig gärna med torn och försvarsanläggningar. Därvid har det ingen betydelse vem som bor där eller för vem det byggdes.
Drar vi sedan in herrgård i resonemanget så blir svaret likartat. Dels en gård, byggd för eller bebodd av, en herre, dvs. en adelsman, dels en gård som vi uppfattar som så stor och präktig i sin byggnadsstil att vi kallar den för herrgård. ”Herrgårdsliknande” är ett vanligt ord hos mäklare…
På engelska har vi palace och castle. Då får man bl.a. denna definition på palace:
the official residence of a king, queen, bishop, or other sovereign or exalted personage. Och för castle:
a fortified, usually walled residence, as of a prince or noble in feudal times.
the chief and strongest part of the fortifications of a medieval city.
Första punkten för "slott" skulle dock även stämma för "herrgård" - adelspersoner kunde uppföra både slott och herrgårdar.//--IP7 september 2009 kl. 09.41 (CEST)[svara]
En del slott var väl de länscentrum där konungens befallningshavare höll hus, ett slott per län. De stämmer med den engelska definitionen på palace. Hmm detta har jag nog fått från de gamla slottslänen./Johan Jönsson 7 september 2009 kl. 18.50
(CEST)
Jag kommer att tänka på en scen i Brideshead Revisited (som ju spelades in på Castle Howard), där Charles tittar på slottet och frågar: Why do you call the house a castle?, och Sebastian svarar : Beacause it used to be one. Detta visar på att i engelskan bestäms alltså benämningen castle fullständigt av användningen (det måste vara befäst), medan en sådan distinktion inte fungerar på samma sätt på svenska.(Ingen svensk skulle nog få för sig att kalla Castle Howard för ett hus... Jag har aldrig sett serien med svensk översättning - det hade varit roligt att få veta hur översättaren handskats med dialogen ovan!--Idunius9 september 2009 kl. 13.30 (CEST)[svara]
På Engelska finns ju den gamla betydelsen av hus - house mer påtaglig. På svenska har ju hus betytt en befäst gård - som i Östhammarshus, Brahehus m. fl. medeltidsborgar. Att kalla vanliga stugor för hus är en relativt ny användning även i svenskan - men på engelska kan det också betyda herrgård.--FBQ13 september 2009 kl. 22.21 (CEST)[svara]
hur översättas "knas" bäst till engelska? t.ex. i "för alla shonar som har para-knas" eller "inget kommer gratis i dessa dagar av knas". tack i förväg! 79.194.57.2813 september 2009 kl. 01.07 (CEST)[svara]
"Knas" i ovan nämnda sammanhang betyder ungefär "bekymmer" och kan förslagsvis översättas med problems, worries eller rent av trouble. —CÆSAR13 september 2009 kl. 01.58 (CEST)[svara]
Jag kör vista och har hittat plugins som jag skulle vilja använda till GIMP (framför allt för att reducera brus i bilder), men jag har inte lyckats få dem att fungera. Finns det någon erfaren GIMP-användare här som kan förklara hur man gör för att få t.ex denna att fungera? --Korall13 september 2009 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Vad är det som inte fungerar?
Ladda hem programmet
Kopiera wavelet-denoise.exe till C:\Users\användare\.gimp-2.6\plugins.
Kör det från Filter -> Förbättra -> Wavelet denoise
Häromdagen i Linköping såg jag något jag aldrig sett där förut: ett tåg, som varken kördes av SJ eller ÖstgötaTrafiken, utan av Veolia Transport. Tåget var av den klassiska typen, där ett "general purpose"-lok drar en mängd vagnar av i stort sett samma typ, likt SJ:s InterCity-tåg (där ett RC6-lok drar vagnar av typen A7, A9, B7, B9 m.fl.), och alltså inte av mer homogen typ (typ X2, där ett specialgjort lok (X2) drar vagnar som liknar loket (UA2X, UB2X, URB2X, m.fl.) och en förarhytt återfinnes även i tågets andra ände), eller ett enhetligt set typ X12, X14, X40 eller X50 (Regina). Däremot var loket inte ett RC6-lok, och vagnarna var för mig okända, men föreföll vara av samma "generation" som de i SJ:s InterCity-tåg (eller något äldre/billigare/mindre moderniserade). Jag kommer dessvärre inte ihåg vagnarnas littera, men jag tror att tåget kallades något i stil med "Lapplandståget" (men troligtvis inte just så). Nu till frågan: dörrarna (ja, vagnarnas ingångar) såg oroväckande manuella ut. Det såg ut som om de inte var elektriska eller automatiserade alls. Betyder det att någon anställd på tåget måste gå och stänga varenda dörr före avgång? Betyder det att vem som helst kan öppna en dörr under färd? --Andreas Rejbrand23 augusti 2009 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Det kanske var just Lapplandståget som av någon anledning tog en vända runt Linköping? Jag minns att åtminstone vissa äldre SJ-tåg för sådär 15 år sedan hade dörrar som var helt manuella, och att personalen alltså fick stänga dem om inte passagerarna gjort det. Jag tror det fanns något fjärrmanövrerat lås som gjorde att det inte gick att öppna dem under färd, men är inte säker. /NH23 augusti 2009 kl. 17.57 (CEST)[svara]
Veolia bedriver numera trafik på sträckan Stockholm-Malmö, som ett led i avregleringen av tågtrafiken är numera SJ monopol upphävt även på den sträckan. Sannolikt var det deras tåg du såg. När jag bodde i England i början av 2000-talet var manuella dörrar på tågen rätt vanliga, på sträckan Brighton-London som jag åkte rätt ofta fanns det bara en mycket smal gång i tåget som gick längs väggen och varje kupe hade sina eget dörrpar som man öppnade manuellt, det var mycket vilsamma tåg eftersom det aldrig var något spring i dom. Dock har jag för mig att de då höll på att fasa ut dem tågmodellerna på grund av ålder och säkerhet.--Ankara23 augusti 2009 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Lapplandståget går via Linköping. Se [69]. Wikipedia har en artikel om 1980-talsvagnar som har fjärrmanövrerade dörrar. Äldre vagnar finns också, men mycket för att det är viss brist på vagnar. Dessa har manuella dörrar, men de låses automatiskt när tågen rör sig. --BIL23 augusti 2009 kl. 23.11 (CEST)[svara]
I fredags såg jag ett annat (liknande) tåg som Veolia körde på spår 7A (så den stackars X2:an klockan 16.24 fick gå från spår 6A i stället). Jag observerade då att de flesta dörrarna på insidorna hade klistermärken med texten "Livsfarligt att öppna dörren under färd" (så när som på att jag inte kommer ihåg den exakta formuleringen). Jag noterade också att vagnskaran var heterogen; gamla vagnar blandades med väldigt gamla, såg det ut som. Mycket intressant (men gammal) restaurangvagn, dock. --Andreas Rejbrand15 september 2009 kl. 09.02 (CEST)[svara]
Jag har i mitt omkategoriseringsprojekt av svenska orter råkat på ett mindre problem. Jag har tidigare inte kategoriserat fäbodar eller gårdar som orter, men har upptäckt att vissa redan är kategoriserade som det. Jag undrar nu om fäbodar och storgårdar brukar klassas även som byar eller inte. Det bodde ju trots allt främst i äldre tider relativt mycket människor i närheten av en storgård, men by är kanske ändå att ta i? /Grillo8 september 2009 kl. 02.14 (CEST)[svara]
Svårt att säga - i Norduppland kallas de flesta jordebruksenheter efter gammalt byar. Många av dessa har faktiskt under perioder bestått av en enda gård, och ändå kallats gårdar. Däremot räknas ju inte en frälsegård som by - normalt inte heller prästgårdar och militärboställen, även om de skulle ha torp med samma namn. Inte helt enkelt vad som är vad... Fäbodar är inte gårdar, men i Dalarna och på andra platser har ju många hemfäbodar övergått till fast bebyggelse och då blivit byar. Sedan finns ju ibland exempel på flera torp med samma namn, grupperade tillsammans, det är ju egentligen heller inte någon by.
Kanske kan man jobba på att se över det, men tycker nog att det är värre att stationssamhällen, brukorter som helt saknat bybebyggelse eller egnahemområden definierats som byar. Tror det behövs en rejäl genomgång av vad som klassas som vad...--FBQ9 september 2009 kl. 12.33 (CEST)[svara]
Fäbodar är ju lite knepigt, särskilt om du kommer upp till Dalarna och Hälsingland. Där har man ju haft både långfäbodar och hemfäbodar. Långfäbodarna hade bara betesmark, och ofta ganska enkla byggnader. Vid hemfäbodarna hade man jordbruk och ofta gårdar ganska lika dem i hembyn, och många hemfäbodar blir med tiden permanenta gårdar - särskilt i Dalarna där realarvspricipen tillämpats - då kan hälften av gårdarna vara vanliga hemman och hälften hemfäbodar. Man måste nog se från fall till fall. --FBQ15 september 2009 kl. 01.18 (CEST)[svara]
Många wikipedior med andra alfabet än det latinska har en länk på engelska överst på första sidan till en sida med info om hur man laddar ned deras språks fonter. --NERIUM10 september 2009 kl. 19.44 (CEST)[svara]
Hej, jag undrar om ni vet något om hagel? Jag har en geografi läxa om hur det egentligen kan bli hagel, är det så att det är normal kallt högt uppe i luften , sen så ungefär kanske 6 meter ofanför en vuxen person,så är det som ett poff!!! så är det iskallt att regn dropparna blir till is???!!!!! SNÄLLA! SVARA!
/julia veronica stefanusson klass 5:E/
Svaret finns förmodligen i din lärobok. Annars kan du ta en titt i hagel och se om du hittar något där. Som det står högst upp på den här sidan är den inte till för att göra läxor till folk, men tipsa om var du kan hitta rätt svar gör vi. Jag passade också på att ta bort lite utropstecken ovan... Ingen blir mer benägen att svara av att du lägger in fler utropstecken i inlägget. MVH Grillo15 september 2009 kl. 20.31 (CEST)[svara]
Den som läst Liftarens guide till galaxen vet att guiden är en apparat med en digitalt encyklopedi. På grund av begränsat minnesutrymme finns bara utvald information med. Det har lett mig till funderingen hur Wikipedia skulle klara sig i en motsvarande situation. Anta att man kan paketera hela den engelska wikin och lägga in all dess information i en typ av handdator eller liknande. Hur stort minnesutrymme skulle då den apparaten behöva ha? Och hur mycket minne skulle behövas om samtliga språkversioner fanns med? Jag antar att storleken skulle motsvara de databasdumpar jag hört att man gör av Wikipedia men jag känner inte till storleken på dessa.
Och drygt en gigabyte i uppackat, så länge man inte är intresserad av att inkludera historiken. Hela svenska Wikipedia får alltså plats på ett normalstort USB-minne. /Grillo9 september 2009 kl. 13.06 (CEST)[svara]
Enwp då... Enligt sidan Caesar länkar till är den komprimerat på drygt 5 GB. Uppackat tänker jag inte kontrollera, för det har jag inte plats till. Det handlar dock fortfarande inte om enorma mängder, så länge man bara vill ha nuvarande version av varje artikel. Jag är dock inte säker på om tumnaglar av de bilder som inkluderas i artiklarna ingår här, eller om man måste hämta dem separat från Commons. /Grillo9 september 2009 kl. 20.33 (CEST)[svara]
En stund senare... Det var ju Micke som skrev ovan (sorry) och han hänvisar till HTML-dumparna och inte XML-dumparna. Jag misstänker väl att det ändå handlar om ungefär samma storleksnivåer. Inget astronomiskt alltså, om man inte tänker på hur mkt det skulle bli på papper. Problemet är som sagt bilderna. /Grillo10 september 2009 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Man skall väl tänka på att Liftarens guide till galaxen nog får antas innehålla information om alla 400 miljarder stjärnor som finns i Vintergatan, medan Wikipedia i stort sett bara innehåller information om en viss liten planet i Solsystemet. Skulle ett USB-minne kunna svälja 400 miljarder gånger så mycket info som finns på hela Wikipedia?
Under tiden när vi vet så mycket om universum (så snart som det är i en viss tv-serie blir det nog dock inte) finns det nog format som klarar det som är i storleksklass med ett USB-minne :) /Grillo15 september 2009 kl. 23.53 (CEST)[svara]
Varför slog man ihop Kristianstad och Malmöhus län till Skåne län?
För att skapa en modernare länsstruktur än den som gällt sedan 1600-talet och som delade upp Skåne på ett onaturligt sätt, med en länsgräns som gick diagonalt över landskapet och som inte tog hänsyn till nutida förhållanden som kommunikationer, befolkningskoncentration, näringsliv o s v. Janders16 september 2009 kl. 20.52 (CEST)[svara]
Kommunikationerna har alltid gått mot Skånes huvudorter som även på 1600-talet var Malmö, Lund, Helsingborg. Man delade på 1600-talet upp Skåne i två län för att minska Skånes betydelse. Man var oroliga för det nya folktäta landskapet. Så man återställde på 1990-talet till det som alltid varit naturligt.--BIL16 september 2009 kl. 21.40 (CEST)[svara]
Det där med att "minska Skånes betydelse" låter lite som en konspirationsteori. I andra delar av landet, exempelvis Jämtlands län, anser man ju att man får större betydelse genom att inte slås ihop till ett större län. Med den logiken borde åtminstone norra Skåne ha haft större betydelse före sammanslagningen. Det kan inte ha varit så enkelt som att Skåne var folkrikt nog, med 1600-talets mått, för att det skulle framstå som lämpligt att dela upp i två län? Tomas e16 september 2009 kl. 22.36 (CEST)[svara]
Hej, som du kanske vet är Wikipedia ett uppslagsverk som alla kan bidra till. Det finns alltså ingen "ni" utan även du ingår bland uppslagsverkets skribenter! Lägg gärna till den informationen som saknas där den passar in. Vilken artikel syftar du mer exakt på? Att någon har en son, om inte sonen är viktig i sig, är inte nödvändigtvis något som platsar i artiklarna, men visst kan det göra det ibland. /Grillo16 september 2009 kl. 21.42 (CEST)[svara]
Långt ifrån alla biografiska artiklar på Wikipedia innehåller fullständiga uppgifter om de omskrivna personernas familj, och det finns även de som menar att detta är en typ av privat information som inte är "encyklopediskt relevant". Personligen tycker jag dock att sådana uppgifter gärna får finnas med (det förekommer ofta i olika typer av tryckta biografiska uppslagsverk), men en förutsättning är förstås att uppgiften finns belagd i någon trovärdig och tillgänglig källa. Om Du har tillgång till en sådan kan Du gärna själv lägga in uppgiften om sonen i artikeln om Ivo Cramér. /FredrikT16 september 2009 kl. 21.45 (CEST)[svara]
Du behöver inte skaffa en egen domän för att ha en egen hemsida. Du kan skaffa en gratis hemsida via olika hemsidestjänster på Internet, men det innebär ofta att du inte kan välja din adress helt själv och att du sannolikt kommer att få ha reklam på din sida som du inte kan styra över. Skaffar du en egen domän kan du välja namn själv (så länge det är ledigt) och du kan ha större kontroll över sidan. Nitramus10 september 2009 kl. 19.32 (CEST)[svara]
Man skulle kunna säga att en webbplats är som ett hus. Du kan köpa en tomt (webbhotellskonto eller liknande) och bygga ditt hus där men utan en motsvarighet till domännamn kommer adressen till huset vara i stil med Domängatan 42, 12345 Webbstaden, Sverige. Med ett domännamn kan du byta ut den otympliga adressen mot något kortare och smidigare, som Nitramus hus. Exemplet är kanske lite krystat men förhoppningsvis blev det lite klarare ändå. Vill du veta mer om hur du går tillväga med registrering av domännamn får du gärna skicka ett meddelande. //Scouten17 september 2009 kl. 13.42 (CEST)[svara]
En webbplats är en samling (sinsemellan länkade) dokument, som är åtkomlig via WWW, eventuellt kompletterat med innehåll som genereras vid behov med hjälp av en databas eller lämpliga program. En hemsida är väl en webbplats bestående av ett enda dokument i HTML-format eller "första sidan" på en webbplats.
Vi behöver alltså ett dokument, en samling dokument eller eventuellt ett program som genererar dokument vid behov. Så behöver vi en dator och ett datorprogram som gör dokumenten tillgängliga (en webbserver). Till slut behöver vi en adress, med vilken andra kan hitta till vår webbplats. Detta sista steg är vad domännamnet behövs till.
En WWW-adress (URL) till ett dokument består av protokoll och användarinformation (vanligen "http://"), ett domännamn (sv.wikipedia.org, www.example.com) och sökvägen till dokumentet (/ngn/katalog/dokument.html). Protokoll och användarinformation är oväsentliga för frågan. Domännamnet kan registreras under en toppdomän à la .se eller tilldelas som underdomän av någon som redan har ett domännamn (registreringen kan man göra själv eller låta någon firma göra det i sitt eller ens eget namn). Domännamnet hänvisar mer eller mindre till en dator, dock så att en dator kan ha flera namn och ett namn med specialarrangemang kan delas av flera datorer (à la www.google.com). På datorn kan flera webbplatser dela samma domännamn genom att dokumenten finns i olika kataloger (/ngn/, /ngnannan/, /ngn/ngntredje/ o.s.v.).
Vi behöver alltså
en dator eller avtal med någon som har en internetkopplad dator (vanligen ett webbhotell eller en existerande webbserver, men vilken som helst dator duger, förutsatt att den är på och trafiken inte är spärrad av en brandvägg eller NAT-arrangemang)
ett någorlunda stadigt ip-nummer, ett domännamn eller avtal med någon med ett domännamn, så att vår dator kan nås (varje internetkopplad dator har ett IP-nummer, så denna punkt är egentligen överflödig)
Det enda domännamnet behövs till är alltså att vi kan nås på en adress som dels är lätt att komma ihåg (i motsats till ip-nummer), dels inte anspelar på någon annan organisation (såsom då vi använder en underdomän eller en gren av filträdet på en existerande webbserver).
Hm. detta borde stå i begriplig form under Webbadress.
Vad är det som gör att en laptop kan växla till batteri utan att den stängs av innan den växlar? Är det så att den hela tiden drivs av batteriet som i sin del laddas hela tiden av nätagget?none 16 sept 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)
Det finns nog elektronik som snabbt växlar över till batteri om nätkabeln kopplas loss. Det går att köra med nät utan batteri också. Det finns en kondensator som håller uppe spänningen under den korta tid det tar för elektroniken att upptäcka nätbortfall. --BIL16 september 2009 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Nätströmmen måste ju likriktas innan den når in i elektroniken. En sådan likriktare innehåller alltid en resevorar av ström, eftersom växelströmmens natur är att den, i praktiken, stänger av sig själv 100 gånger varje sekund. -- Lavallen21 september 2009 kl. 09.32 (CEST)[svara]
Hej, jag blev nyfiken. Jag kikade hos wiki-portugisiska pt:Enrico_Caruso. Där står mot slutet: "No filme Fitzcarraldo de Werner Herzog, com Klaus Kinski no papel de Fitzcarraldo, aparece no início da projeção uma entrada de Caruso na Ópera de Manaus, no Brasil, onde Caruso de fato nunca se apresentou."
För oss som inte kan portugisiska så erbjuder Google knagglig översättningshjälp: "I filmen Fitzcarraldo av Werner Herzog med Klaus Kinski i rollen som Fitzcarraldo, i början av en projektion inträde Caruso Opera i Manaus, Brasilien, där Caruso aldrig riktigt presenterade sig." Det ska väl betyda att Caruso aldrig var i Manaus, men att Werner Herzog kanske ville tro det? Mvh / Mkh21 september 2009 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Sonen kom hem från första pianolektionen med en läxa - att träna på skalan. Pianomagistern hade skrivit ut skalan under noterna - C D E F G A B C.
Min fråga är ; När jag i min barndom spelade en smula piano fick jag lära mig skalan C D E F G A H C. Har H.et döpts om till B? Varför? Vad kallar man isf det jag fick lära mig var B - upphöjt (svarta tangenterna)? Och vad kallas då en gammal konsert i H-dur t.ex.? Döper man om musikstyckena också? --Idunius22 september 2009 kl. 09.39 (CEST)[svara]
Jag har en Fiat Punto som för det mesta går som en klocka. Men vid cirka var 50-100:de startförsöket vägrar den fullständigt! Om jag försöker lite senare hoppar den igång direkt! Den kan även rullas igång om möjligheter finns. Det är full kraft i batteriet. Har haft den på märkesverkstad vid flera tillfällen och fått den loggad men ingen annan åtgärd har gjorts.
Känner du till problemet, kontakta mej!
Vivi
Jag såg här att PTS gör vissa undantag i tillståndsplikten för mobila radiosändare när det gäller jord- och skogsbruk samt jakt. Vissa frekvenser upplåts fritt till dem med viss maximala sändareffekt och kanalindelning. Man kan tänka sig att en radio som är anpassad till de frekvenser och effekter som är fria för jakt kan kallas jaktradio. En walkie-talkie i allmänhet kanske är begränsad till vad gemene man får göra. /Rolf B23 september 2009 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Jag gav bara ett förslag på vad som kunde tänkas vara skillnaden mellan begreppen jaktradio och walkie talkie. Jag vet inte om det är tillåtet att äga en radioutrustning som kan göra saker som ägaren inte har tillstånd till. Kanske får man använda jaktradio för allmänt bruk om man undviker att använda de extra kanaler som bara är till för jord- och skogsbruk samt jakt, men risken att man gör fel i okunskap eller av misstag är förstås överhängande. Säkrast är att fråga PTS. /Rolf B25 september 2009 kl. 13.32 (CEST)[svara]
För jaktradio måste man ha sändartillstånd ([71]). Amatörradiotrafik generellt (inklusive bruk av walkie-talkies) måste följa PTS föreskrifter om frekvenser och signalstyrkor ([72], obersevera att ändringar i dessa sker den första oktober 2009). Vivo25 september 2009 kl. 13.56 (CEST)[svara]
Jag har en flagga med gul bakgrund, med en röd stjärna i mitten omsluten av en grön krans, inte helt olik den på Cyperns flagga, men med längre kvistar. Jag misstänker att den har någon relation till PKK och/eller Kurdistan, men har inte kunnat hitta något om den. Vad är det för flagga? Herrn25 september 2009 kl. 11.17 (CEST)[svara]
-logi är ett efterled som betyder ’lära’, ’vetenskap’ av grekiskans efterled -logia med samma betydelse bildat av logos som betyder 'ord'. -grafi är ett efterled som betyder -skrivning, -beskrivning, -registrering och ingår i många vetenskaper som innebär att dessa hade en beskrivande karaktär. Inom medicin är det bl.a. undersökningsmetoder eller radiologiska metoder som resulterar i en bild eller grafisk framställning som får ändelsen -grafi. Av grekiskans -graphia av grapho 'skriva'. Ludologi är alltså 'läran om spel' och ludografi en 'sammanställning av spel'. Rex Sueciæ27 september 2009 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Sammanfattning:Spelografi är inget grekiskt ord. Ludografi är ett grekiskt ord. Så, vad har det med svenska språket att göra? Frågan är väl vilka ord som brukar användas på svenska för uppställningar av spel? --boiVIE 27 september 2009 kl. 17.47 (CEST)[svara]
Ludografi, ludography, ludografie, ludographie ger samtliga ett antal träffar på google och på andra språkversioner av Wikipedia, vilket tyder på att det används i vissa kretsar. Om det är ett bra ord och/eller om det ska användas på Wikipedia har jag ingen bestämd uppfattning om, men det förefaller väl så användbart som alla andra lånord i branschen som diskografi, bibliotek m.fl. Rex Sueciæ27 september 2009 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Boivie, jag vet inte något annat ställe än Wikipedia där man kan hitta sådana listor med spel. Det vore ju förstås bra att följa någon standard om det finns. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 18.40 (CEST)[svara]
Och vem tusan vet vad ludologi eller ludografi betyder? (Möjligtvis de som var med när projekt:datorspel diskuterade namnbyten fram och tillbaks iofs :P). Spelografi eller spellista fungerar väl utmärkt? Annars =Spel där Mario figurerat=. Det är väl inte farligt att använda ett nytt ord om betydelsen är uppenbar? –dMoberg27 september 2009 kl. 22.28 (CEST)[svara]
Länka gärna till diskussionen om namnbyten. Jag tog upp ämnet eftersom jag tyckte spelografi lät lite fjantigt. Själv föredrar jag ludografi eller spellista. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 september 2009 kl. 22.43 (CEST)[svara]
Håller med om att spelografi låter ohyggligt självpåhittat. Ludografi är åtminstone baserat på etablerade principer för bildande av liknande ord. Ludografi ger till och med fler Google-träffar. Man kan ju inte undvika att använda ord bara för att man tror att folk inte vet vad de betyder. Jag förstår inte heller Boivies argument eftersom till exempel biografi, bibliografi och diskografi också är baserade på grekiskan. Ska vi ta bort alla ord baserade på grekiskan blir det många vetenskapliga termer och liknande som försvinner. -- [ jiˈesˌdeːo ]27 september 2009 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Min tanke var att biografi, bibliografi och diskografi är ord som är väl etablerade i svenska språket, medan ludografi är ett helt nytt ord för mig. Och om det inte används i annan svenskspråkig litteratur så är Wikipedia inte rätt plats att lansera det, även om det råkar vara bildat på samma sätt som andra ord som används. Själv tycker jag Mobergs förslag låter vettigast hittills. -- boİvİE27 september 2009 kl. 23.44 (CEST)[svara]
Fram tills ludografi blir etablerat som bibliografi och liknande bör det imo undvikas. Bättre att använda "Spellista". Vi använder ju även "Låtlista" och inte "Sångografi" eller nåt annat bildat delvis/helt från grekiskan. /Grillo27 september 2009 kl. 23.54 (CEST)[svara]
Om ludografi är helt nytt som ord, så är spelografi det också. Använd hellre ordet spellista på Wikipedia, vi skall inte hitta på nya ord här och vi skall inte krångla till det. Vill man använda ett ord som låter "finare" är ludografi klart att föredra framför den konstruerade och oetablerade termen "spelografi". E.G. den 27 september 2009 kl. 23.56 (CEST)[svara]
Jag vet faktiskt inte hur etablerat ordet är i spelkretsar, men Rex Sueciæ länkade i artikeln ludografi till ett examensarbete i interaktionsdesign, där termen används. Skulle det innebära att termen används inom utbildningskretsar anser jag den som etablerad, kanske inte bland den stora massan, men åtminstone bland invigda. Jag vet inte hur bevandrad Overengen, som skapat artikeln, är i sådana termer, men denne verkar åtminstone väldigt intresserad av spel, baserat på användarsidan. -- [ jiˈesˌdeːo ]27 september 2009 kl. 23.59 (CEST)[svara]
Jag drar mig till minnes en gammal diskussion om konstruerade ord, Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv_9#Sveofil.2Fsvedofil.3F. Om man skall skapa nya ord, anser jag att man skall använda ordled som hör ihop genom att de har samma ursprung och brukar sättas ihop på ett visst sätt. Nu finns visserligen filmografi på svenska och det ordet är etablerat, men jag tycker inte att det är skäl nog för att skapa ordet spelografi. E.G. den 28 september 2009 kl. 00.17 (CEST)[svara]
Jag har nu kontaktat Språkrådet och fått följande svar:
"Såväl ludologi som ludografi med de förklaringar som återges verkar fullt rimliga ord.
Men vi vill avråda från spelografi. Och det av två skäl. För det första verkar det konstigt att å ena sidan ha ludologi med en förled av latinskt ursprung (ludo-) och å andra sidan ha spelografi med en förled av germanskt ursprung (spel-) och där man tvingas lägga till ett -o- för att ordet skall se ut som andra på -grafi (biografi, demografi, fotografi). Det andra skälet är att man inte brukar kombinera -grafi med andra förleder än sådana av grekiskt eller latinskt ursprung. Ett undantag finns, nämligen filmografi med film, som har germanskt, närmaste bestämt engelskt ursprung. Men där finns inget latinskt ord som konkurrerar.
Med vänliga hälsningar, Birgitta Lindgren Språkrådet" Rex Sueciæ28 september 2009 kl. 11.20 (CEST)[svara]
Jag har en fråga som jag försökt få svar på från en massa olika ställen (Ifpi, stim mfl) men som jag inte lyckats få svar på: av Gyllene Tider och Roxette, vilket band har sålt flest skivor enbart i Sverige? Är det någon som vet svaret, eller vet vem som skulle kunna veta? detta skulle lösa en mycket segdragen vadslagning mellan mig och en vän! /Marxmax30 september 2009 kl. 15.40 (CEST)[svara]
Intressant fråga. Kan inte svaret, men kanske kan du försöka använda http://www.hitparad.se/index.asp som inte uppger siffror, men listplaceringar.
Här har du lite statisik för Sverige, försök utgå från den:
Om man inte bara skall se till musikförsäljning upplever jag som att Gyllene Tider-hysterin rådde inuti Sverige, Roxette-hysterin utanför (kanske främst Argentina, USA). J 198230 september 2009 kl. 15.56 (CEST)[svara]
Tack för hjälpen! wikipedia är, som vanligt, fantastiskt. Har gjort en liten uträkning som visar att (enbart gällande album) roxette sammanlagt legat på listan i 204 veckor med en "högsta snitt"-placering på 5,54. GT har legat på listan i 247 veckor, med en "högsta snitt"-placering på 7,64. detta kanske tyder på någotsånär dött lopp, men samtidigt så borde ju en hög placering 1992 innebära fler sålda skivor än en hög placering 2004. Hmmm, det var krångligare än jag trodde att få svar på detta!/Marxmax1 oktober 2009 kl. 12.17 (CEST)[svara]
Såg i filmen fast and fourious att de snackade om nitrometan är det samma sak som i lekmanna ord kallas nos eller är det en översättningsmiss? Realtime (diskussion) 30 september 2009 kl. 09.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Föreställer bilden i artikeln Magdalena Karlsdotter (Bonde) verkligen Magdalena? Jag tycker mig minnas att jag har sett den förut och att den då föreställde Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud). Kan någon bekräfta saken? Om den föreställer Katarina, kunde man flytta dit den, och det är kanske viktigare att ha en bild på henne. Jag minns inte var jag såg bilden förra gången, så jag kan inte göra det själv. --Aciram2 oktober 2009 kl. 14.45 (CEST)[svara]
Ätten Bondes vapen (i hjärtskölden).
Det är i vart fall ätten Bondes vapen (se hjärtskölden ur riksvapnet från Karl Knutssons tid härintill) som är avbildat under henne, vilket indikerar att identifieringen är korrekt. /FredrikT2 oktober 2009 kl. 15.00 (CEST)[svara]
Jag skulle tvärtom säga att regeln var att en kvinna avbildades med sitt eget vapen. Jag tycker mig f ö känna igen just den här målningen och är rätt säker på att den utgör endast den högra halvan av en målning med båda makarna, där säkert han har sitt vapen och hon sitt (jämför det ungefär samtida porträttet av Kristian I med drottning i dennes artikel). /FredrikT2 oktober 2009 kl. 15.59 (CEST)[svara]
Ja, jag kan inte säg något säkert. Det allra bästa vore förstås om man säkert kunde identifiera den i stället för att gissa. Kanske har någon sett denna bild i någon bok och kan säga säkert? Det var nog just det jag frågade efter. Diskussioner brukar inte tjäna så mycket till. Hoppas någon ha gjort detta och kan klara upp saken, vad nu resultatet än blir! Jag kan det inte. Mvh--Aciram2 oktober 2009 kl. 16.12 (CEST)[svara]
Tror att jag hittat nyckeln till förvirringen. Bilden i fråga återfinns i Åke Ohlmarks Alla Sveriges drottning som illustration till artikeln om Katarina Gumsehuvud på ett sätt som lätt kan ge intryck att den föreställer henne. Läser man bildtexten står det dock "Av drottning Katarina finns inget porträtt bevarat, väl däremot av hennes dotter Magdalena Tott, som ses ovan, efter en altarskåpsbild". Tyvärr framgår det inte vilken kyrka altarskåpet sitter/suttit i. Som bildkälla angives Nationalmuseum/Svenska porträttarkivet. /FredrikT3 oktober 2009 kl. 08.39 (CEST)[svara]
Jaså, det var där jag hade sett den! Ja, det förklarar ju förväxlingen. Synd att det inte finns någon bild av Katarina, men bra att saken är uppklarad nu. Tack. --Aciram3 oktober 2009 kl. 12.20 (CEST)[svara]
Hallå! Jag undrar vad det är för små snurrande bollar som finns på vissa tak?
Mvh Richard
De snurrande bollarna sitter vid utblåsningen av en ventilationsfläkt. Konstruktionen är skapad för att sluta sig när ingen luftström går genom "bollen", så att regn och luftföroreningar inte ska kunna komma in, och öppna sig när luft strömmar ut. Då den mestadels roterar, i och med att ventilationen är på, förhindras även att fåglar sitter på den och smutsar ner den. Mvh / jlundqvi21 september 2009 kl. 09.02 (CEST)[svara]
Mig veterligen är bollen (brukar vara kromad) en liten vinddriven fläkt som förstärker draget i hus med självdragsventilation. CalleC5 oktober 2009 kl. 11.02 (CEST)[svara]
En sak jag tänkt på är ju att hemma hos oss i kalla sverige så är det ju nåstan alltid kallare än 4 grader 3-4 månader om året. Så varför "pumpar" man inte bara in kalluft utifrån in till kylskåpet? Då skulle ju kylskåpet praktiskt taget inte dra någonting en stor del av året? Tänkte jag rätt eller skulle det bli för stora problem med att såga upp hål i väggar?
Jag antar att man vill ha en mer kontrollerad miljö i kylskåpet. Man vill ju till exempel inte ha en frusen ost på morgonen om det har varit frost, eller en möglig mjölk om det har varit varmare än planerat. En annan sak är väl att man måste filtrera bort orenligheter från uteluften. Det skall också sägas att jag inte är en expert i ämnet :) – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 4 oktober 2009 kl. 23.04 (CEST)[svara]
Problemen med minusgrader skulle ju gå att lösa med nån slags luftblandare med termostat som skickar inte lagom blandning inomhus- och utomhus-luft. Ett filter behöver nog heller inte vara ett stort problem. Sen måste det ju även finnas kylmöjlighet för den icke-kalla tiden på året. Det är kanske det som är problemet, att du måste ha all teknik kylskåpen har idag, plus de extra kostnader det blir för att installera kanaler och styrning för cirkulation av kallluft. Det man sparar på att inte ha elkylning på vintern kanske inte uppväger de extra kostnaderna? Eller jag vet inte. Rent principiellt borde det dock funka tycker jag. -- boİVie4 oktober 2009 kl. 23.45 (CEST)[svara]
Kylskåpet fungerar som en värmepump och hjälper till att värma inomhusluften vintertid (och tyvärr även sommartid). Plus att det, som Boivie skriver, skulle bli en krånglig anläggning om kylskåpet skulle utnyttja s k frikyla. CalleC5 oktober 2009 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Ett alternativ till jordkällare, som jag hört om, är att sänka ner färskvarorna i en grävd brunn, där temperaturn är ganska konstant sval. -- Lavallen5 oktober 2009 kl. 11.23 (CEST)[svara]
Och denna jordkällare/brunn kan förstås finnas i bostadshusets undervåning. Man kan också placera kylskåpet (eller då hellre frysen) i ett svalt utrymme i källaren, varvid mindre värme behöver pumpas (av samma orsak måste det finnas god ventilation bakom kylskåpet, så att det slipper flytta ut värme till redan uppvärmd luft). Vid den här lösningen bör man kolla att kylskåpet är gjort för den lägre temperaturen: kylskåp/frysar avsedda för rumstemperatur kan ha usel verkningsgrad vid låga temperaturer (ämnet som flyttar värmen måste ha rätt kokpunkt för att det hela skall fungera effektivt). --LPfi6 oktober 2009 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Flera gånger när jag använt punkt som tusentalsavdelare har det ändrats till mellanslag istället. Vad gäller egentligen? Såvitt jag lärt mig är de helt utbytbara, men det kanske ändrats på senare år? När man ändrar punkt till mellanslag bör man också tänka på att använda sig av hårt mellanslag ((et)nbsp(semikolon)) för att undvika att det blir en radbrytning mitt i värdet. Detta är till stor del varför jag använder punkt. Man slipper riskera radbrytning, det är lättare än att skriva en html-kod och det är ändå helt korrekt. /Grillo7 oktober 2009 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Jag har för mig att jag läst på någon sida om språkvård att man hellre skall använda mellanslag än punk, det du skriver om hårt mellanslag ovan hade jag inte koll på, men skall tänka på det framöver, har inte tidigare sett att det kan bli en radbrytning i texten annars. Mvh Höstblomma7 oktober 2009 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Svenska språknämnden nämner båda möjligheterna i sin handbok Svenska skrivregler, men rekommenderar generellt fast mellanslag framför punkt, för att undvika sammanblandning med decimaltecken bland läsare som tar del av litteratur på olika språk. Ungefär samma resonemang för Typografisk handbok (Hellmark 94), och rekommenderar 2/18 fyrkant fast utslutning som tusentalsavgränsare i tryck. I ISO 31 är den internationella rekommendationen fast mellanslag som avgränsare i tekniska och matematiska texter. De flesta etablerade medier verkar använda fast mellanslag. SVT använder dock punkt (i texter som ska visas i texttv, av tekniska skäl). Fast mellanslag verkar kort sagt som en vettig rekommendation, men punkt är inte fel, och det verkar väl petigt att gå in och ändra bara just det i artiklar. //Rotsee7 oktober 2009 kl. 20.11 (CEST)[svara]
I nya artiklar brukar jag försöka fixa till även små saker om jag uppfattar någon, eftersom jag ändå brukar läsa några sådana som verkar intressanta varje dag. Men att leta efter just detta i andra artiklar skulle jag däremot inte lägga tid på. Om det uppfattas som petigt så är jag ledsen, det var bara i all välmening. Vet visserligen inte om Grillo syftar på denna redigering men kan tänka mig det. Höstblomma7 oktober 2009 kl. 20.26 (CEST)[svara]
I stycket som andejons hänvisar till ovan står: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''' Jag brukar skriva fast mellanslag även före sorten, dvs.: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''' för att undvika radbrytning där. Några åsikter om det? Rex Sueciæ7 oktober 2009 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Det skall vara mellan siffrorna (som t.ex. tusentalsavgränsare) och mellan mätetal och enhet. Det ser väldigt illa ut om en rad slutar med mätetal eller inleds med en enhet. Tips: för att skriva i HTML, skriv &nbsp;. --Andreas Rejbrand7 oktober 2009 kl. 22.57 (CEST)[svara]
Angående den ursprungliga frågan: I engelskan används alltid punkt som decimalavgränsare. Till exempel är 1/4 = 0.24. Engelskan är ju något av ett internationellt standardspråk, inte minst inom vetenskapen, så även svensk matematisk litteratur på högre nivå använder sig numera av decimalpunkt i stället för decimalkomma. I dag finns två mycket vanliga svenska läroböcker i grundläggande matematisk analys (det första man läser på högskolan), Persson, Böiers och Forsling, Neymark, och båda använder decimalpunkt i stället för -komma. Därför är det bra om man använder blanksteg i stället för punkt som tusentalsavgränsare i svenskan, tycker jag. --Andreas Rejbrand7 oktober 2009 kl. 23.03 (CEST)[svara]
Vad jag förstått det är den engelskspråkiga världen ganska ensamma om att använda decimalpunkt, än så länge. Ur det perspektivet är det i min mening trist att det börjar författas svenska böcker som använder sig av (än så länge) avarten decimalpunkt. Nu är ju inte Wikipedia forskning och befolkningssiffror är inte matematisk analys, så jag ser inte riktigt varför vi så kategoriskt måste undvika tusentalsavgränsarpunkt. Är rekommendationerna skrivna av engelskinfluerade matematiker? Jag passar på att ändra, eftersom så tydlig konsensus att använda mellanslag inte verkar finnas.
MAtematikens värld är nog lite speciell. Det är ganska ovanligt med svensk litteratur över A-nivå. Det finns iofs grenar som svenska forskare är mycket långt framme i och där finns det, men sällan där jag läst, eller ens haft svenska lärare. Jag vet inte ens de svenska namnen på de begrepp som används... -- Lavallen8 oktober 2009 kl. 12.06 (CEST)[svara]
Umeå IK har sett ut att gå i konkurs. Nu verkar det fixa sig enligt http://svt.se/2.21391/1.1719121/umeas_klubbdirektor_soker_jobb&from=rss men hur hade det blivit om klubben gått i konkurs innan Damallsvenskan i fotboll 2009 avslutades? Hade man spelat vidare med spelare från ungdomslaget (som något lag i Danmark fick göra för några år sedan) eller strukit alla resultat, som inom basket i Sverige, där klubbar gått i konkurs mitt under pågående säsong (väldigt pinsamma historier). J 19827 oktober 2009 kl. 21.01 (CEST)[svara]
Hittills så har alla resultat för aktuell säsong strukits i svenska serier. Halmstad Hammers försvann ur Hockeyallsvenskan på det sättet 2005 och rörde om rätt så bra i tabellen och spelprogrammet. Orsaken till denna hantering är att det är den juridiska personen som har platsen i serien och dess "skyldigheter och rättigheter" försvinner i och med konkursbeslutet. Det finns alltså ingen som kan spela matcherna och då säger reglerna att samtliga resultat ska strykas för att få så rättvis tabell som möjligt. // Castrup8 oktober 2009 kl. 12.32 (CEST)[svara]
OK. Fallet i Danmark var Lyngby BK, som säsongen 2001/2002 var proffs men blev en amatörklubb igen för några år. Man kunde spela några matcher med amatörer. J 19828 oktober 2009 kl. 13.37 (CEST)[svara]
Har engagerat mig i en diskussion [75] på enwp's faktafrågor om en tydligen vida spridd kinesisk tidningsartikel som berättar en fantastisk historia om en svensk stad på 25 000 invånare där endast kvinnor är tillåtna att vistas, komplett med muskulösa kvinnliga skogshuggare och speciella regler om bad efter att man träffat en man. i vissa artiklar är det en stad, men i vissa artiklar är det istället ett slott. försöker övertyga frågeställaren om att detta bara är påhitt, och skulle vilja veta om någon vet vilket slott det egentligen är som avbildas i den här artikeln [76]?
/Marxmax2 oktober 2009 kl. 13.31 (CEST)[svara]
Slottet ser inte svenskt ut. Antingen är det en modern byggnad som försöker se gammal ut, eller också från Skottland eller kanske Tyskland. --Aciram2 oktober 2009 kl. 14.55 (CEST)[svara]
Man kan ju undra hur källkritiska användarna på zhwp är när sånt här får ligga kvar så pass länge... Den har ju "källhänvisning". Kanske något vi själva kan lära oss något av, även om det här är ett extremfall. /Grillo2 oktober 2009 kl. 18.13 (CEST)[svara]
Artikeln verkar förekomma i en samling mer eller mindre sanna fantastiska anekdoter som publicerats som lustifikationer jämte resereportagen från en stor nyhetsbyrå, och ha spridits därifrån, men jag gissar att den har sitt ursprung i någon kinesisk klintbergare? //Rotsee2 oktober 2009 kl. 23.52 (CEST)[svara]
På engelskspråkiga Wiktionary hittade jag följande (om användningen av motsvarande ord på engelska): "Philosophers usually differentiate the meanings of “epistemic” and “epistemological”. They generally use “epistemic” in the sense “of or relating to knowledge or cognition” and use “epistemological” in the sense “of or relating to epistemology”." och "Many philosophers consider the standard sense of "epistemological" to be "of or pertaining to epistemology" and reserve the term "epistemic" for the sense "of or pertaining to knowing or cognizing."" -- boİViE9 oktober 2009 kl. 12.45 (CEST)[svara]
Det hade varit enklare om man hade fått veta lite information om var den sågs, i vilken landtyp, speciella omständigheter och så vidare. Om man skall börja nysta, är det helt klart att det är en slags and. Bilden är ju inte klockren, så därför är det svårt. Hade det varit ett exemplar hade det kunnat vara en partiellt leucistiskgräsand, men inte så många. En amerikansk bläsand KAN komma på besök till Sverige, men relativt sällan. Och antagligen inte så många samtidigt. //TanzaniaDiskutera med mig11 oktober 2009 kl. 22.13 (CEST)[svara]
En bil som är avställd är juridiskt att betrakta som vilken stor plåtklump som helst. Man behöver inte betala skatt för den, man behöver inte ha någon försäkring för den, den behöver inte vara godkänd vid kontrollbesiktning och den får inte framföras i trafik.
Om man använder sin bil under exempelvis sommaren men inte alls på vintern är det billigare att ha den avställd under vinterhalvåret. För att ställa av eller på en bil vänder man sig till Transportstyrelsen. - Tournesol12 oktober 2009 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Om man blir påkommen med att köra en avställd bil får man betala böter och trafikförsäkring hos Trafikförsäkringsföreningen, ganska hög avgift. Om man orsakar en olycka så får man betala kostnaden för olyckan. Är det en dyr bil man krockat med eller det blivit allvarligare personskador blir det dyrt.--BIL12 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)[svara]
Tänkte åka till något slott utanför som har visning nu i helgen. Undrar om någon har något förslag på något intressant och stämningsfullt slott som man kan besöka i områdena kring Göteborg. Hälsningar GK
Jag stötte på en facebookgrupp som argumenterar mot att man inte bör utsätta sig för svininfluensevaccinet, det skulle enligt uppropet till och med kunna vara dödligt. Redan när jag läste en av de första meningarna "Mina vänner, var så god och ta detta medelandet seriöst och var rädd om vår frihet att välja. Om en person vägrar att ta vaccinationen kan polisen tvinga den person men om en miljon personer vägrar så blir Sverige inte en Polis Stat." ryggade jag och tänkte att det här är samma konspiratoriska bullshit-upprop (komplett med särskrivningar och massor av utropstecken) som man ser flyta omkring på nätet med ojämna mellanrum. Nästa påstående är "Sverige har undertecknat ett dokument med WHO (World Health Organisation) om att WHO får lov att beordra Sverige (och c:a 140 andra länder) att tvångsvaccinera befolkningen om WHO bedömer att det är nödvändigt."
Jag försökte i god källkritisk anda leta efter någon skrivelse från myndighetshåll att det är frivilligt att ta vaccinet, men hittar inte. Jag känner på mig att det finns fel på så många plan i uppropet att man borde strunta i det, men kan ni hjälpa mig med ett par länkar? //Knuckles...wha?27 september 2009 kl. 21.39 (CEST)[svara]
Såvitt jag vet är sjukvård frivillig i Sverige, och det inkuderar även vaccinationer. Vissa unga, missbrukare eller psykiskt sjuka människor kan dock tvångsvårdas. Exempel. Om tvångsvård kan man läsa exempelvis på [79]. --Korall27 september 2009 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Håller med Julle. Det känns lite bakvänt att leta efter ett dokument som styrker att det är frivilligt, du borde leta efter ett dokument som tyder på tvång. Tydligen ska ett sådant finnas mellan WHO och Sverige. Detta känns mest som den vanliga vi-är-rädda-för-vaccin-utan-riktig-vetenskaplig-anledning spetsad med globala konspirationsteorier. //Calle27 september 2009 kl. 22.44 (CEST)[svara]
Kommunen skall anordna allmänna obligatoriska vaccineringar för förhindrande av spridning av en sådan smittsam sjukdom som kan åsamka avsevärd skada på hälsan för hela befolkningen eller en del av den, eller av andra viktiga hälsovårdsskäl. Statsrådet beslutar om tidpunkten för obligatorisk vaccinering och om vilken befolkningsdel, grupp eller åldersklass vaccineringsskyldigheten omfattar, hur länge beslutet är i kraft samt vad som i övrigt skall iakttas vid vaccineringen. Innan beslutet fattas skall Folkhälsoinstitutets utlåtande i ärendet inhämtas, om inte Folkhälsoinstitutet har gjort en framställning i saken.
När obligatorisk vaccinering anses synnerligen brådskande kan social- och hälsovårdsministeriet fatta ett temporärt beslut om verkställandet av dem. Beslutet skall utan dröjsmål meddelas statsrådet, som skall fatta slutligt beslut i saken.
Saknas sådan bestämmelse i motsvarande svensk lagstiftning?
(Sedan återstår att bedöma huruvida personerna bakom kampanjen gjort en mer balanserad analys av för- och nackdelar än de ansvariga myndigheterna kan antas göra innan sådana beslut.)
En liten reflektion. Uttalandet som citerades i frågan andas inte bara konspriationsteori i allmänhet, utan specifikt sådan som jag mest förknippar med scientologin. Allt som oftast är det i deras världsbild psykiatrikerna som är ute för att förslava oss alla, men de har även spridit allehanda påståenden om AIDS, så infektionssjukdomar och deras ursprung och bekämpning står också på deras agenda sedan tidigare. Jag säger bara fluoridation! Tomas e28 september 2009 kl. 13.41 (CEST)[svara]
Vaccinationsprogrammet är ett erbjudande till befolkningen och en tydlig rekommendation, men inget påbud eller tvång. Jag har talat med en verklig auktoritet på frågan och hans svar är entydigt: "Nej, det är inte tillåtet att tvångsvaccinera". Och Socialstyrelsens Anders Tegnell säger att han är glad över att så stora delar av befolkningen vill vaccinera sig, men att det finns grupper som trots allt bör undvika vaccinationen: "...till exempel spädbarn och personer med kraftig äggallergi"[80]. Janders28 september 2009 kl. 15.50 (CEST)[svara]
"2 § /Träder i kraft I:2010-02-15/ Om någon som med fog kan misstänkas bära på en allmänfarlig sjukdom motsätter sig den undersökning som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger, får förvaltningsrätten på ansökan av smittskyddsläkaren besluta om tvångsundersökning. Beslut om sådan undersökning får meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas.
Vid undersökningen får det inte förekomma ingrepp som kan förorsaka annat än obetydligt men.
Den läkare som utfört undersökningen skall omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om resultatet av denna. Lag (2009:840)."
Om det då bekräftas att patienten är smittad är patienten skyldig att enligt 4 kap. Förhållningsregler:
"2 § Den behandlande läkaren skall besluta om individuellt
utformade förhållningsregler i syfte att hindra smittspridning
för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig
sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse
inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet,
förbud mot att donera blod och organ,
förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg,
skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap,
skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap,
skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning,
skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner, eller
skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlandeläkare.
Förhållningsreglerna skall meddelas skriftligt så snart det är möjligt samt tas in i den undersöktes patientjournal. Läkaren skall så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs."
Vid allmänfarlig sjukdom får dock isolering ske.
"1 § Den som bär på en allmänfarlig sjukdom får isoleras om
1. det av omständigheterna klart framgår att den enskilde inte är beredd eller i stånd att frivilligt underkasta sig de åtgärder som krävs för att förebygga eller så långt som möjligt minska risken för smittspridning, eller
2. det finns grundad anledning anta att den enskilde inte följer de förhållningsregler som har beslutats.
Beslut om isolering får meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas."
Det innebär enligt 5 kap. Isolering:
"3 § /Upphör att gälla U:2010-02-15/
Om någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom och genom sitt beteende utsätter någon annan för omedelbar risk att smittas får smittskyddsläkaren besluta om tillfällig isolering. Ett sådant beslut förfaller om det inte senast inom fyra dagar underställs länsrätten.
Tillfällig isolering som fastställts av länsrätten får bestå i högst två veckor, räknat från den dag beslutet verkställdes."
Längre isolering skall ske på en vårdinrättning som drivs av ett landsting, i högst tre månader, räknat från den dag beslutet verkställdes.
I teorin kan man alltså isoleras om man vägrar att vaccinera sig. Men det är knappast relevant i det här fallet eftersom hela poängen är att en absolut majoritet av befolkningen måste vaccineras för att en pandemi skall kunna stoppas (trots att jag har en kurs i bakfickan om det här kommer jag inte ihåg den exakta siffran). Sverige har ju historiskt satsat på frivillighet och inte tvång när det gäller sådana vaccinationer (till skillnad från ex. Japan och Frankrike) så det är ju troligt att det görs även nu, så jag betvivlar inte det Janders säger. Däremot finns ju möjligheten till tvångsmedel om smittskyddsläkaren finner det nödvändigt (om sjukdomen nu lagts till i lagen). Jopparn30 september 2009 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Om någon skulle få en muterad variant av influensaviruset som ex. ökar mortaliteten så lär det ju dock bli aktuellt att isolera den patienten, vare sig den vill det eller inte. Jag har däremot inte hittat något om WHO-avtalet som omnämns... Jopparn30 september 2009 kl. 00.43 (CEST)[svara]
"I teorin kan man alltså isoleras om man vägrar att vaccinera sig." Fast smittskyddsreglerna gäller om det är konstaterat att någon bär på sjukdomen, och om det är fallet är väl vaccinering inte meningsfull?Sjö30 september 2009 kl. 17.36 (CEST)[svara]
Som du ser i sista citatet står det att isolering får ske "[o]m någon bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom [...]" (undertecknads kursivering). Som du ser så har jag dock inte skrivit att det går att tvångsvaccinera patienterna, utan bara isolera dem. Sedan lär det väl aldrig göras eftersom det först och främst skulle leda till att en rätt stor andel människor skulle behöva isoleras (vilket är dyrt och knappast försvarbart på grund av den begränsade effekten, utan snarast leda till ökad ovilja och motstånd mot vaccinationen). Om majoriteten är vaccinerade spelar de sista procenten ingen roll ur smittspridningssynpunkt (däremot för deras egna hälsa och för deras arbetsgivare som får betala deras sjukfrånvaro...) Jag misstänker dock att det är här som ursprunget till Facebook-gruppen snedvridna idéer kan finnas, eller åtminstone till bakgrund för några av de källor, av blandad kvalité, som finns angivna där... Jopparn1 oktober 2009 kl. 15.16 (CEST)[svara]
Jag är inte jurist, men enligt det jag förstått av Smittskyddslagen skulle det knappast gå att tvångsvaccinera hela befolkningen. Inte ens för sjukvårdspersonal är vaccinering mot A/H1N1-flunsan obligatorisk. Inget talar för att vaccinet skulle vara farligt. Det liknar det vanliga säsongsinfluensavaccinet till sin tillverkning, bara det att det är mot en annan influensa. Det finns vissa kontraindikationer (det vill säga vissa saker som kan göra att en enskild person inte bör vaccinera sig, eller bör tänka över det en gång extra) och det rör sig framför allt om allergi mot ägg, kyckling eller olika hjälpämnen i vaccinet enligt produktresumén. Dessa gäller för alla influensavacciner som tillverkas på det här sättet. I någon kvällstidning för ett tag sedan stod nån varning om att "Professor: Du kan bli FÖRLAMAD av INFLUENSAVACCINET" eller nåt liknande, men något mer tydligt om vad det handlade om stod inte i artikeln. Möjligtvis kan det ha syftat på Guillain-Barrés syndrom, som är en sällsynt akut inflammatorisk nervsjukdom som i en studie från 1976 visade sig kunna orsakas av vaccin mot en svininfluensa (dock inte den nya influensan). Andra studier har dock inte kunnat visa någon säker association, och även influensa kan orsaka Guillain-Barré, och sannolikt är risken större än efter vaccinet (dock är det viktigt att påpeka att risken att drabbas av Guillain-Barré efter både influensan och vaccinet sannolikt är extremt liten). Hittills är det alltför få som har hunnit vaccineras med det nya vaccuinet för att risken för GBS ska kunna värderas, eftersom det är en extremt sällsynt komplikation till vaccinering. Nitramus2 oktober 2009 kl. 20.31 (CEST)[svara]
På enwp finns en rätt bra sammanställning över oönskade bieffekter av influensavaccinering generellt, men döden är inte en av dem. Jag tar inte ställning vare sig för eller emot vaccinering, men vill bara påminna om mediahysterin kring fågelinfluensan och sars, och varför inte påminna om Olrogs visdomsord. Vivo15 oktober 2009 kl. 20.55 (CEST)[svara]
Egentligen borde man tala om frekvensomvandlare. Elmotorer som går på växelström klarar bara av att gå på en frekvens, elnätets frekvens. Den är alltså antingen på eller av. Med en frekvensomvandlare kan man ställa in frekvensen, så att motorn endast går med den frekvens som behövs. Då sparar man energi. --Ion-515 oktober 2009 kl. 15.28 (CEST)[svara]
Jag jobbar på ett bussgarage och nu när det börjar närma sig vinter tid har jag märkt en grej. Trots att alla bussar samt min bil visar mellan 2 till 4 + grader så bildas det frost på alla mina rutor. Måste det inte vara minus grader för att det ska bildas frost? Tacksam för svar.
MVH X
Frosten bör väl rimligtvis vara kallare än noll (under normala omständigheter), men det behöver inte betyda att luften omkring är det. En vild gissning är att det är ångbildningsvärmet som spökar: vatten som avdunstar binder mycket värme och kan kyla ner den yta där det funnits. Är det på morgonen detta händer? Om rutorna var våta efter natten (dagg) kan kanske avdunstningen (då den varmare morgonluften klarar av att suga upp mer fukt) sänka rutornas temperatur tillräckligt för frostbildning. En fysiker eller meteorolog kunde kanske ge formlerna för fukt- och temperaturbalansen. --LPfi16 oktober 2009 kl. 14.31 (CEST)[svara]
Glasrutorna blir kalla nattetid för att de strålar infrarött ljus. (Glas absorberar infrarött, och har alltså i detta våglängdsområde en hög emissivitet.) Nattetid går strålningen uppåt mot rymden utan att det kommer något tillbaka, och som LPfi redan säger, blir rutan då ofta kallare än luften. Rutan kan lätt få en temperatur under luftens daggpunkt - det ger dagg (eller vid minusgrader frost). Under en carport händer inte detta - carportens innertak strålar IR mot bilrutan, och den blir då inte så kall. /Pieter Kuiper16 oktober 2009 kl. 18.26 (CEST)[svara]
Jag har bara tillgång till två andra porträtt av Katarina att jämföra med, båda visande henne i en betydligt yngre ålder än den hon förefaller vara i på wp-bilden. Vissa drag kring mun och näsa känns dock likartade, särskilt jämfört med den ena ungdomsporträttet (vilket dock angives vara osäkert i identifieringen). /FredrikT14 oktober 2009 kl. 21.51 (CEST)[svara]
Jag har undrat över den bilden. Modet, kragen och frisyren, anger den nuvarande bilden till tiden 1620-1640. Att bära utsläppt hår som kvinnan på bilden gör var mycket sällsynt under tiden före 1630 - däremot har kvinnan just den krage och frisyr som stämmer med 1630-talet. Hur som helst: bara för att vara helt säker, vore det kanske bäst att helt enkelt ladda upp en bild som med all säkerhet föreställer henne? En bild på henne som drottning vore bra. De mest kända bilderna av henne föreställer henne i änkedräkt, och även en sådan vore fin. Det kanske vore bäst. --Aciram15 oktober 2009 kl. 12.19 (CEST)[svara]
Jag drog ju upp frågan - så jag kanske skulle bidra, men tyvärr vet jag inte om jag har någon bild som är fri. Bokförfattaren skall alltså varit död i 70 år, det finns inget undantag? Jag skall leta se om jag hittar någon bok som kan uppfylla kriteriet...--FBQ15 oktober 2009 kl. 16.14 (CEST)[svara]
Bokens författare behöver inte ha varit död i 70 år, det är bildens upphovsman som är intressant. Dock skall man kanske vara litet försiktig med foton av äldre konst i nyare litteratur eftersom det händer att den som tagit fotot av tavlan hävdar upphovsrätt. Men t ex en bok från 1950-talet utan uppgift om vem som stått för avfotograferingen av konstverken i den skulle jag inte tveka att skanna från. /FredrikT15 oktober 2009 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Gränsen för enkla fotografiska bilder ligger vid 1969. Men Commons struntar i upphovsrätt för nya bilder av gamla tavlor, så de går att ladda upp. Jag kollade Nationalmuseum. De har två tavlor med Katarina Stenbock, men de har inte lagt ut bilden. /83.254.195.7415 oktober 2009 kl. 17.22 (CEST)[svara]
Blev inte så snygg, vill någon göra det bättre senare får ni gärna byta ut den - är inte helt hemma på fotografering och uppladdning än...--FBQ18 oktober 2009 kl. 10.20 (CEST)[svara]
Rent maktbegär, dvs önskan att ta kontroll över ett annat land är väl en vanlig anledning. En annan är rädsla för diverse underminerande verksamhet såsom terrordåd såsom Israel mot Gaza eller USA mot Irak/Afghanistan. Sedan kan ju terrordåd vara en förevändning när det är maktbegär egentligen. Religion kan skapa hat och vara en bra förevändning också. --BIL17 oktober 2009 kl. 23.06 (CEST)[svara]
Tror knappast det blev bråk bara på grund av fotboll. Artikeln förklarar mer. Däremot är det lite fotbollskrig i många storstäder. Storstadsderby = huliganslagsmål. J 198217 oktober 2009 kl. 23.17 (CEST)[svara]
Jag bor i södra Lappland. Varje år i slutet av oktober, när kylan sätter in, brukar talgoxarna rensa mitt uteaskfat på cigarrettfimpar. Dom plockar upp fimparna och flyger iväg med dem ett stycke. Varför gör dom det och för vilket ändamål? Svara nu inte att jag ska sluta lägga ut fimpar; jag är redan redan totalt nedmobbad som rökare!
Ett enkelt antagande är att talgoxarna inte förstår att det är cigarettfimpar. Fåglarna är så vana vid att vi matar dem, att de tror att vad vi lämnar kvar ute är åt dem. Således antar talgoxarna att dina cigaretter är mat. //TanzaniaDiskutera med mig17 oktober 2009 kl. 23.11 (CEST)[svara]
De kanske använder fimpars filter som tätningsmaterial i sina bon så de inte ska vara så dragiga? Alltså att de petar in dem mellan grenar och så som isolering? En ren gissning, jag är ingen ornitolog. Att det är fimpar, och att det nog inte är så bra för dem, har de nog tyvärr inte så stor koll på. Du kanske kan skaffa nåt slags övertäckt askfat? / Elinnea18 oktober 2009 kl. 10.47 (CEST)[svara]
Hur kommer jag till en gammal officersmössa fran Svenska Polisen ?
En vän till mig som bor i Tyskland som jag sammlar Polismössor fran hela Världen och har
fragat mig om hjälp, men jag känner tyvärr ingen Polis?
Nu skulle det vara vänligt om ni kunde hjälpa mig tack Anna.
Du kanske kan kontakta Polismuseet och höra om de kanske har nån över~från sina samlingar som de vill sälja, eller så kanske de kan vidarebefordra dig till någon annan som kan hjälpa dig. / Elinnea18 oktober 2009 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Jag har noterat att TV4 "Fakta" sänder en massa program som inte på långa vägar handlar om fakta (vetenskap, teknik, natur, IT, historia, språk, kultur etc.) utan om skrämselfiktion om "andar", "spöken" och annat, som de mer eller mindre påstår existerar. Metoderna de använder för att undersöka dessa fenomen är dessutom extremt ovetenskapliga, till en sådan grad att även ett barn skulle kunna hitta bristerna. Är det i Sverige ens tillåtet att låta en TV-kanal som säger sig sända "fakta" sända sådan fiktion? Dessutom använder de små barn i dessa program. Häromdagen fick ju SVT mycket kritik för det här barnpsykologiprogrammet, som inte på långa vägar är lika utelämnande som när de här barnen får springa runt i mörker och berätta om vilka "andar" de "ser" (barnen kanske har diverse hjärnskador, eller bara blivit hjärntvättade, eller så är hela progammet fiktion som sänds som om det vore en dokumentär, så att TV4 och företagen i maskopi kan tjäna pengar på människors dumhet). Kan man som privatperson stämma TV4 för den här skiten? --Andreas Rejbrand17 oktober 2009 kl. 14.54 (CEST)[svara]
Jag betalar inte för några extrakanaler, utan har bara markbunden fri-TV: SVT1, SVT2, SVT24, SVT Barn-/kunskapskanalen, TV4, TV6 och de där småkanalerna. Det lilla jag sett av TV4 "Fakta" är hos bekanta. --Andreas Rejbrand17 oktober 2009 kl. 23.21 (CEST)[svara]
Nej, du kan nog knappast stämma TV4. De säljer ju inte ens några produkter i de där programmen; det är ju bara underhållningsprogram. Jag har mycket svårt att se vad själva stämningen skulle gå ut på. Dessutom är det ju rätt fria regler för vad man får sända. Och så tycker jag nog det ska vara; det skulle få väldigt konstiga konsekvenser om man gick ut och sade att vissa program inte fick sändas eller inte fick kallas för vissa saker. Det är en sak om de skulle marknadsföra någon produkt för att hjälpa folk att komma i kontakt med andar, men det gör de ju inte. Nej, låt bli att titta helt enkelt. Man kan inte reta upp sig på allt här i världen, utan man får välja sina strider. Nitramus19 oktober 2009 kl. 21.00 (CEST)[svara]
Hej!
Mitt namn är Anders Zackres, tonsättare om musiker och historiker/kulturskribent. Jag sökte för en ett arbete information om kyrkosångaren Göran Stenlund- en riktig svensk storsångare. När jag sökte på det vanliga sättet får jag bara upp en massa om skivor odyl som är till salu etc .. när jag sökte på Göran Stenlund. Sen skulle jag göra en koll på Einar Ekberg och så hittade jag Stenlunds namn i blå text - tryckte på den och fick då upp en sida .. med mycket relevant information om Göran Stenlund. En informativ och faktaspäckad artikel med fina källor odyl. Varför ligger inte den ute så den kommer upp när man söker på Göran Stenlund .. det borde den faktiskt göra. Han var en av Sveriges mest kända, populära kyrkosångare under hela 1900-talet och med en osedvanligt bred repertoar. I de utbildningar som jag bl.a är involverad i tex kyskosångsutveckling är informationen om honom viktig .... det var genom att mina elever sökte info om honom som jag upptäckte att han inte fanns med om man sökte på hans namn men väl om man går vägen via Einar Ekberg. Det här borde ni ämdra så att han kommer upp när man söker på hans namn
Med vänlig hälsning
Anders Zackres
Får jag gissa att du sökte efter honom på Google? Som du märker har vi en artikel om honom, Göran Stenlund, men om man hittar den när man söker på Google beror på en mängd saker, bland annat hur många andra sajter som länkar till den artikeln. Vi kan inte göra mer än att göra artikeln så bra att många vill länka till den, resten är något som alla andra användare på internet får arbeta med. (Förresten plockade jag bort din e-postadress för att den inte ska bli uppsnappad av spammare.)Sjö19 oktober 2009 kl. 19.57 (CEST)[svara]
(redigeringskrock) Om du med att söka på det vanliga sättet menar att söka på Google kan anledningen att du inte fick upp Wikipedias sida vara att artikeln är relativt nyskapad (15 oktober) och förmodligen inte har hittats av Googles robot än. Det tar alltså lite tid innan artiklar på Wikipedia dyker upp i de olika sökmotorer som finns på nätet och det är inget vi kan råda över. Vill du vara säker på att hitta en artikel på Wikipedia är det bäst att söka efter den i våra egna sökrutor. -- [ jiˈesˌdeːo ]19 oktober 2009 kl. 19.59 (CEST)[svara]
Vilka faktorer är det som bestämmer hur högt upp ett flygplan ska stiga för att det ska vara optimalt? Varför nöjer sig inte piloten att komma strax över hus och skorstenar? //Salsero16 oktober 2009 kl. 15.43 (CEST)[svara]
Det finns flera skäl. Flygplanet kan utnyttja medvindar på hög höjd för att komma fram snabbare och minska bränsleåtgången, se Jetström. Det är ofta säkrare att flyga på hög höjd, eftersom piloten då har mer tid på sig att reda ut besvärliga situationer som motorproblem och spinn. När planet är på hög höjd minskar bullerstörningarna på marken. Faktorer som kan verka för låg höjd är att det går åt mer bränsle för att stiga än att flyga rakt fram, och att om flygplanet inte har tryckkabin är maxhöjden begränsad. Slutligen vet jag att när det gäller stridsflygplan är en faktor på vilka höjder man kan vänta sig kondensstrimmor (man undviker helst de höjderna eftersom k-strimmorna syns på långt håll).Sjö16 oktober 2009 kl. 18.44 (CEST)[svara]
Jag tror det främst handlar om bränsleåtgång. Jetmotorer blir mycket mer effektiva på högre höjd. På längre sträckor försöker man också passa in jetströmmar om det finns några i lämplig riktning. De kan göra att man sparar flera timmars flygtid. På kortare flygningar beror höjden mest på en avvägning mellan bränsleåtgången för stigning jämfört med bränslesparandet för höghöjdsflygning. -- BOiVİe16 oktober 2009 kl. 23.24 (CEST)[svara]
Hur mycket betydelse har det faktum att många flygplan trängs i luftrummet över till exempel Europa? Separeringen av flygplan borde väl också begränsa valet av flyghöjd.--Kruosio16 oktober 2009 kl. 23.36 (CEST)[svara]
Det där vet jag inte så mycket om, men jag skulle kunna tänka mig att det inte är så trångt däruppe att man inte kan få en flyghöjd som ligger ungefär på det som är bränslemässigt optimalt för sin flygning. Jag tror luftrumsträngseln är klart större vid till exempel inflygning till flygplatser. --bOIViE17 oktober 2009 kl. 09.43 (CEST)[svara]
Det sägs att passagerarflygplan går upp på normal marschhöjd även på ganska korta sträckor såsom Stockholm-Göteborg. En viktig faktor är nog att luftmotståndet är mycket lägre. Det är luftrumsträngsel, men vid inflygning måste de ju gå mycket lägre ändå. Vid inflygning går alla plan åt samma håll i bestämda flygvägar, så de ligger på rad efter varandra. Varje bana används i en bestämd riktning som bestäms varje dag efter vindriktningen så att det helst är motvind. --BIL21 oktober 2009 kl. 22.44 (CEST)[svara]
Det är nog helt enkelt så att skillnaden mellan noll och två millimeter syns mycket tydligare än den mellan två och fyra millimeter. Därmed ser det ut som att det växer snabbare på den som är nyrakad. /Dcastor18 oktober 2009 kl. 11.53 (CEST)[svara]
Inom akustiken finns det ju i alla fall en regel för att något som ökar med 2 decibel eller något sådant upplevs som en fördubbling. Glömt bort det mesta inom fysiken, men kanske finns något liknande inom optiken? (Vild chansning dock). //TanzaniaDiskutera med mig18 oktober 2009 kl. 13.33 (CEST)[svara]
Att en ökning av ungefär 3 decibel upplevs som en fördubbling beror ju på att decibel är ett logaritmiskt mått och . Dvs, det har helt enkelt med sättet man anger saker, inte någon speciell effekt. //Calle18 oktober 2009 kl. 13.42 (CEST)[svara]
Som fysiker kan jag intyga att det aktuella problemet inte har något alls med optik att göra (mer än att Dcastors rimliga svar handlar om visuell perception)! --Andreas Rejbrand18 oktober 2009 kl. 14.17 (CEST)[svara]
En annan anledning till att de känns och syns mer är att hårstråt är rakt avskuret och därmed tjockare i spetsen än ett orakat eller slitet hårstrå som kan vara lite mer spetsformat. --Tudro21 oktober 2009 kl. 13.08 (CEST)[svara]
Nyligen hörde jag en svensk professor (mins ej namnet), i ett vetenskapsprogram i P1, säga att mänskans andel av omsättningen CO2 är 1/10 000-del av de naturliga utsläppen. Om vi minskar våra utsläpp med 50% så minskar de totala utsläppen med 1/20 000-del. Är det verkligen sannolikt att det får betydelse för växthuseffekten?
--Elav W20 oktober 2009 kl. 19.35 (CEST)[svara]
Absoluta tal för utsläppen spelar inte så stor roll; det viktiga är om utsläppen är större än det som åter binds. Det finns dessutom mätningar som visar att koldioxidhalten i atmosfären ökat stadigt det senaste halvseklet eller så.
Att det skulle vara 1/10 000 är dessutom fullständigt fel, det rör sig om i storleksordningen 1/20-1/25 som människan direkt eller indirekt står för. Se t.ex. [81] eller vår egen (något bristfälliga) artikel om kolcykeln för beskrivning av hur mycket vi bidrar med. Siffrorna är en aning gamla men stämmer ganska väl, vi bidrar med något mer nu.
Även detta kan ju låta ganska lite, men att det trots allt påverkar halten koldioxid så mycket beror som andejons påpekar att systemet tidigare var väl balanserat. De processer som tillförde koldioxid till atmosfären var nästan exakt balanserade av processer som för bort gasen igen (kolcykeln) och halten var tämligen konstant under lång tid. Nu ändrar vi på den ekvationen vilket betyder att mängden koldioxid kommer att öka fram till att en ny balansnivå nås. En större mängd koldioxid i atmosfären betyder att mer också kommer föras bort.
Låt ingen lura er att vi inte påverkar halten av koldioxid i atmosfären, det är inte ens något som de mer seriösa skeptikerna ifrågasätter (däremot debatteras det i vilken grad detta sedan påverkar klimatet). Njaelkies Lea (d) 20 oktober 2009 kl. 21.31 (CEST)[svara]
Någon mer som hört radioprogrammet eller som vet vilken den nämnda professorn är? Han verkar ju helt uppenbart räkna på ett annat sätt än det vedertagna. Han skulle ju kunna ha sagt att mänskan tillför 1/1000-del per år, men jag är tämligen säker på att han sa som jag refererat ovan.--Elav W21 oktober 2009 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Vet att det är 24 oktober. 1 september 1939 var dagen som Tyskland anföll Polen. Om det är sådana frågor i skolan tycker jag det är helt sjukt. Årtalet är ganska stort och något att kunna, men att rabbla datum så där är ju helt knäppt. J 198221 oktober 2009 kl. 20.33 (CEST)[svara]
När man trycker på en tangent på ett piano slår samtidigt en hammare på en sträng inne i pianot vilket gör att strängen börjar vibrera och det skapar då ett ljud. Ljudets ton bestäms av hur tjock och lång strängen är, ju tjockare och längre strängen är desto mörkare blir tonen. Ett piano fungerar därmed alltså ungefär som en gitarr, fast med fler strängar och istället för att använda fingrarna använder man små hammare via tangenter. /Poxnar(D | B)21 oktober 2009 kl. 22.25 (CEST)[svara]
När föddes Frank Gray, uppfinnaren av den s.k. graykoden? Lever han fortfarande?
Hälsningar
Sivert Lundgren
sivert.lundgren@liu.se
Tyvärr finns ingen artikel om Frank Gray på svenskspråkiga Wikipedia, men däremot finns information på tyska Frank Gray (Physiker) och engelska Frank Gray (researcher). Däri står ej födelsedatum eller eventuellt dödsdatum, men av verbtempus (war, was) och det faktum att han var verksam redan under 1920-talet kan man anta att han avlidit. /Diupwijk22 oktober 2009 kl. 23.28 (CEST)[svara]
bliver det någon ljudmässig skillnad mellen att lysna till klassisk musik, via vanliga bra lurar , eller trådlösa?
vänlig hälsning Holten
Jag har i många år använt mig av Philips trådlösa hörlurar (SBC HC8445) och tycker de fungerar utmärkt. Däremot är det så i allmänhet med (analoga) trådlösa hörlurar, att det kan förekomma störningar, och ibland kan det vara svårt att få så starkt ljud som man vill ha. --Andreas Rejbrand23 oktober 2009 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Jag gissar att detta är en kvarleva från äldre svenska då många ord hade han eller hon-genus. Titta tex. på de äldre texterna på wikisource, där man ofta stöter på att ting kallas hon eller han istället för den. -- Lavallen23 oktober 2009 kl. 10.00 (CEST)[svara]
Jag infogar här en länk till 2 Mos 4:3 där Mose blif beordrad att ta sin staf och kasta honom ifrån dig på marken.. Denna text (som varken är färdig-renskiven eller korrekturläst än) kommer från Karl den tolftes bibel från 1703, men är moderinserad senast runt ca 1850. -- Lavallen24 oktober 2009 kl. 11.59 (CEST)[svara]
Exakt. I norska (åtminstone nynorska) finns fortfarande femininum (hokjønn) kvar och en klokke omtalas därför som "ho". Detta språkbruk lever även kvar i endel svenska dialekter, varför man då fortfarande kan höra folk referera till klockan som "hon". /Diupwijk23 oktober 2009 kl. 19.36 (CEST)[svara]
Jag har börjat läsa Gordon Browns nya bok "Den förlorade symbolen" Han nämner i sin fakta del i början av boken bland annat "Institutet för neotikstudier" jag undrar vad det är för organisation och vad det sysslar med.Soren 96 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Ord för ord – svenska synonymer och uttryck, andra upplagan av Herbert Friedländer, Norstedts 1977, ISBN 9117651123 ger följande synonymer till "låta udda vara jämnt":
ha överseende med, överse med, låta vara, finna sig (i), låta bero, se genom fingrarna med, låta passera utan anmärkning, inte säga emot, låta saken falla, inte bry sig om saken mera, inte vara kinkig, inte bry sig om att bråka om (ngt).
Jag tror inte att varken Robban eller Salsero eller jag uppfattar att "låta udda vara jämnt", och dess synonymer, skulle vara avsett som en trivial algebraisk finess.
Boken Ord för ord (1:a uppl kom 1960) har inga åldersuppgifter på synonymerna. Åldern på uttrycket "låta udda vara jämnt" skulle man möjligtvis kunna hitta i SAOB. Tyvärr har det verket inte kommit fram till bokstaven U ännu. Ordet "jämnt" i svenska matematiska sammanhang är tidssatt av SAOB till år 1633 i Æ. Aurelius Arithmetica eller een kort och eenfaldigh räknebook. Mvh / Mkh25 oktober 2009 kl. 17.39 (CET)[svara]
Det som gör austenitisk stål dess avvikande magnetiska egenskaperna är att atomavstånden förändras i gamma-fasen. Vanligt varmt stål är därför inte heller magnetiskt på samma sätt som kallt. -- Lavallen25 oktober 2009 kl. 13.09 (CET)[svara]
Vad kallas det felslut inom organisationer som innebär att man tenderar att se enstaka framgångar hos en anställd som bevis för att det är en skicklig individ, när i själva verket är så att det är stor slumpmässighet inblandad, så att en skicklig individ lika gärna kunde ha stått för ett par misslyckanden, och att de vunna framgångarna lika gärna kunde uppnåtts av en mindre skicklig anställd? Jag har läst om det här på engelska, och det var en namngiven "fallacy". Jag har också för mig att det talades om skillnaden mellan "the common sample" och något annat "sample". //Salsero26 oktober 2009 kl. 12.59 (CET)[svara]
Jag undrar om du inte tänker på "ludic fallacy", som myntades av Nassim Taleb. Jag tycker dock inte det begreppet passar in på situationen du beskriver, som i och för sig diskuteras mycket av Taleb. --Petter26 oktober 2009 kl. 19.12 (CET)[svara]
Nej, det är nog inte "ludic fallacy", där man blandar ihop modeller med verkligheten. Det jag söker handlar om att underskatta slumpens inverkan (eller variansen av resultatet) och överskatta individens inverkan. //Salsero26 oktober 2009 kl. 19.24 (CET)[svara]
Jag ser att du slänger in "the fallacy of the false dilemma" också. :)
Nej, jag har inte läst Talebs böcker, men jag har läst om dem och jag har läst en:ludic fallacy, vilket jag tror är tillräckligt för att konstatera att du inte behöver vara rätt ute bara för att jag inte har läst böckerna. Ifall du tycker att ludic fallacy kan appliceras på det exemplet jag först frågade om så får du förstås gärna förklara hur. //Salsero26 oktober 2009 kl. 23.38 (CET)[svara]
Hur funkar det med lagar och bestämmelser på internationellt vatten? Vad jag förstått gäller samma lagar till sjöss som på det land fartyget är flaggat under. Har jag fått allt om bakfoten eller tänker jag rätt?Realtime16 oktober 2009 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Olika länder reglerar situationen olika, men traditionen om hostis humani generis låter vilket land som hellst döma individer som begår brott "mot mänskligheten", det vill säga, ingen protesterar om du fångar och dömer en pirat. Om du begår ett brott enligt det land du flaggar under, kommer ingen heller protestera om det landet fångar och dömer dig heller. Det finns även gemensamma bestämmelser från FN; dessa går att hitta på den engelska wikin. Utöver dessa bestämmelser och tidigare nämnda traditioner är internationellt vatten en väldigt svår fråga, då det faktiskt inte enhälligt går att framföra vad som är internationellt vatten och inte; vilket finns förklarat i större detalj på engelska wikins artikel om den förstnämnda traditionen. Кαґρετη16 oktober 2009 kl. 23.46 (CEST)[svara]
Menar du medborgare med "landet du flaggar under". Men man hör ju ofta att olja släppts ut från oljebåtarna för att det är billigare än att köra in båten i någon hamn och rengöra. Då använder miljöbovarna internationellt vatten. J 198217 oktober 2009 kl. 15.08 (CEST)[svara]
En någorlunda hyffsad parallell kom nyligen då en engelsman(?) levt rövare på ett plan från England till Baltikum varpå planet tvingades landa på Landvetter och mannen dömdes för någon vecka sedan i svensk domstol till fängelse i åtta(?) månader. Ghostrider ♠ 28 oktober 2009 kl. 11.33 (CET)[svara]
Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98) har en bra redogörelse i kapitel 2 för de olika principerna som används för att hävda jurisdiktion. Universalitetsprincipen kallas till exempel den princip som gör att t.ex. Sverige kan döma för folkmord begånget i ett annat land, flaggstatsprincipen handlar om brott på fartyg under landets flagga och den passiva personalitetsprincipen handlar om brott riktade mot landets medborgare. Det varierar hur accepterade dessa och andra principer är och hur olika länder har valt att tillämpa dem. Jag gissar att det är mycket sällsynt att någon begår en "brottslig handling" som inte kan straffas för att ingen har jurisdiktion.Sjö28 oktober 2009 kl. 13.09 (CET)[svara]
Utan att ha någon som helst källa är jag fullständigt övertygad om att 95-oktanig är överlägset mest såld av de två varianterna. Det är ju också 95-oktanig bensin som finns på mackar som bara har en oktantyp. /Grillo21 oktober 2009 kl. 14.49 (CEST)[svara]
Där jag tankar finns det 95-bensin, diesel och E85. Så den mack-ägaren räknar nog också med att 95-oktanigt säljs klart mer än 98-oktanigt. -- BOİvİe 21 oktober 2009 kl. 16.37 (CEST)[svara]
Min gissning är att 98-oktanig bensin används i huvudsak till äldre bilar, dvs till bilar som har förgasare istället för insprutning. Samtidigt är 98-okantig besin dyrare än den 95-oktaniga, så instämmer i det Grillo skriver, dvs att den 95-oktaniga är den mest sålda. //Joshua0621 oktober 2009 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Nu tror jag att Joshua06 förväxlar 98-oktanig bensin med den gamla blyade bensinen som behövs till bilar utan härdade ventilsäten. Förgasare eller insprutning har inget med oktantal (eller för den delen blyförekomst) att göra. Bensin med högt oktantal används i motorer med högt kompressionsförhållande, t ex sportbilar. Vissa bilar som går att köra på 95-oktanig bensin får högre prestanda med 98 oktan, men inte alla. CalleC29 oktober 2009 kl. 13.09 (CET)[svara]
Ruta = ytmått använt vid torvupptagning, nyodling, betupptagning och liknande jordbruksarbeten. 1 ruta = 100 kvadratfamnar = 317,2 m2. Se vidare Måttordboken av Sam Owen Jansson. Mvh / Mkh28 oktober 2009 kl. 12.26 (CET), 28 oktober 2009 kl. 13.26 (CET)[svara]
Det finns en artikel Mänskliga rättigheter också. Och artikeln Demokratiindex visar att innebörden av begreppet "demokratiskt land" varierar enormt. Det kan nog förekomma en viss mängd av mänskliga rättigheter även i länder som är dåliga på demokrati. Mvh / Mkh28 oktober 2009 kl. 22.03 (CET)[svara]
Om det är så du defineierar diktatur. Men en upplyst despot (äsch, artikeln är en eländig missvisande "stub") kan respektera dem – och många demokratiska stater bryter flagrant mot mänskliga rättigheter.
Frågans kärna ligger kanske i att demokratiska regeringar kan antas få fler röster om de respekterar mänskliga rättigheter, medan icke-demokratiska regimer ofta är beroende av begränsningar i det fria ordet och t.o.m. rädsla för att hålla kvar sin ställning. En icke-demokratisk regim som har folkets förtroende av andra skäl än okunskap kan dock gott främja mänskliga rättigheter (och därigenom öka förtroendet).
Ifråga om "goda" icke-demokratiska regimer, så förekommer sådana säkert i mindre samhällen (idag väl närmast söderhavsöar), men möjligheten till sådana i större skala har diskuterats mycket i anslutning till begreppet upplyst despot. Det svåraste problemet gäller att makt korrumperar och demokrati ses väl ofta som den enda medicinen i det långa loppet (Gud ses av en del som en annan möjlig garant, jfr av Guds nåde).
Demokrati i sig garanterar ingenting, då dels en majoritet kan förtrycka minoriteter, dels majoriteten kan vara vilseledd av de makthavande à la Du sköna nya värld (jag rekommenderar boken både som skönlitteratur och samhällskritik) eller 1984.
Om frågan är om demokrati är en garant för att mänskliga rättigheter upprätthålls är svaret som ovan nej. Om däremot frågan är om något annat system än demokrati är förenligt med mänskliga rättigheter skulle jag nog svara nej, diktatur (även i form av en upplyst dispot) strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Både direkt mot artikel 21 och de facto mot en lång rad av de politiska och medborgliga rättigheterna som förutsätter ett öppet samhälle (därtill hänvisas i artikel 28 till det demokratiska samhället). Det finns också en genomgående syn på människan i deklarationen som svårligen kan förenas med diktatur; som det står i artikel 2: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.
Sedan finns det olika regionala system med olika fokus, exempelvis EKMR i Europa, med lite olika fokus. Det Europeiska systemet har en större fokus på politiska och medborgliga rättigheter än det afrikanska systemet som fokusera på mera på sociala och ekonomiska rättigheter.
När det gäller demokrati och MR bör man också beakta artikel 30 i FN:s deklaration; Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter. För några år sedan tog Europadomstolen upp fallet Refah Partisi (välfärdspartiet) and Others v. Turkey där partiet (som var Turkiets största parti, och regeringsparti) klagade över att författningsdomstolen hade upplöst och förbjudit partiet med motivering att det hotade den sekulära författningen. Fallet slutade med att Europadomstolen kom fram till att det inte stred mot Europakonventionen att förbjuda partiet [82].--Ankara29 oktober 2009 kl. 16.40 (CET)[svara]
Gamla Grekland var demokrati, men innan mänskliga rättigheter (kanske fanns någon medborgarrätt). Det gällde inte om man var slav, men i Sverige 2009 gäller inte rösträtten om man är barn (svenska statens skolslav?) heller. J 198229 oktober 2009 kl. 22.25 (CET)[svara]
Tills någon lyckas konstruera ett samhällsskick som inte grundar sig på demokrati, men som ändå i övrigt kan tros kunna främja sådana värden också på lång sikt, är ju frågan akademisk, men jag ser ändå inte i deklarationen något direkt förbud mot statsskick som jag inte skulle betrakta som demokratiska.
Artikel 21 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är väl den som klarast tar ställning mot icke-demokrati:
Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud.
Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land.
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden.
Man kunde ändå tänka sig en upplyst despot (eller ett styrande råd), med en vald rådgivande församling som stöd. Genom denna valda församling kunde var och en delta i landets styrelse och genom denna (och det fria ordet) kunde folkets vilja formuleras och utgöra grundvalen för de styrande statsmakternas myndighet (övriga artiklar verkar också kunna uppfyllas genom denna konstruktion).
Mindre föreningar och informella grupperingar fungerar ju ofta så: en eller några personer besluter de facto vad man skall göra och hur man skall förhålla sig till olika frågor, medan de andra finner sig i dessa beslut utan att ta till en eventuellt existerande formell demokratisk struktur (att tvinga fram formella omröstningar kan vara socialt otänkbart). De som har den verkliga makten är ändå tvungna att lyssna på de andra för att inte förlora sin makt.
Med en annan definition av de mänskliga rättigheterna kan det hända att det vore lättare att konstruera system som formellt uppfyller dem. Det väsentliga är ändå att demokratin (i någon form) verkar vara det bästa möjliga samhällsskicket med tanke på både de mänskliga rättigheterna och flera andra värden vi håller som viktiga.
Ett börsnoterat företag är ett företag vars aktier (de brukar vara aktiebolag) kan köpas och säljas på en börs. Börsarna brukar ställa krav på bolagen, t.ex. kan kraven på redovisning vara strängare än vad lagen skulle förutsätta.
För mindre familjeföretag eller liknande, med ägare som känner varandra, är behovet av en extern handelsplats liten och de är sällan börsnoterade. För externa finansiärer är det däremot en fördel att kunna sälja aktier på börsen och den extra byråkratin ger bättre insyn och förtroende att bolaget sköter sig, varför expanderande företag ofta låter notera sina aktier.
Eftersom börsarna är centrala för åtminstone västvärldens ekonomi finns det numera speciallagstiftning som gäller börshandel, också om börsarna ursprungligen var bolag eller sammanslutningar utan någon speciell ställning. Vem som helst kunde sätta upp en marknadsplats, där man förmedlar värdepapper eller låter säljare och köpare hitta varandra. Eftersom det är en fördel att ha många potentiella köpare och säljare finns det i allmänhet endast en börs i ett visst område.
I samband med artikelnomineringen av Hakarps kyrka har frågan vem Horwath är, en person som nämns under Restaurering av nya den kyrkan och som skall ha varit från Danmark. Horwath skall ha uppfunnit/konstruerat att värmesystem anpassat till kyrkobyggnader. Även att det var jag som skrev in den informationen, nämns det inte i källorna jag angett vem denne Horwath är. Jag kan inte hitta några andra källor på att det existerat någon Horwath, och jag börjar misstänka att namnet är felstavat eller liknande. Är det någon som har någon aning om vem denne Horwath är? //TanzaniaDiskutera med mig29 oktober 2009 kl. 20.05 (CET)[svara]
Finns det ingen dokumentation om värmesystemet, skötselinstruktioner, reservdelsleverantör, adress till tillverkaren, faktura från leverantören, och mera sådant som kan ge ledtrådar? Där kanske det finns andra namngivna och spårbara personer som kan ha idéer om vem denne Horwath kan ha varit? – "Systemet användes i en del (andra) kyrkor" - vilka då? Vad vet man där? Mvh / Mkh31 oktober 2009 kl. 16.21 (CET)[svara]
Ska försöka ta mig till kyrkan snart och fråga den ansvarige. Eftersom det bara är drygt 30 år sedan så kan ju de ansvariga vara vid liv. Verkar finnas noll om det på internet i alla fall, så det kan ju inte vara någon världsledande operatör i alla fall.. //TanzaniaDiskutera med mig31 oktober 2009 kl. 16.32 (CET)[svara]
Varför syns inte decimalkommat i area-fältet i geoboxen i Świnoujście? Jag har kollat geoboxmallen ifall det fanns någon kvarglömd formateringsparsing kvar från enwp, men där ser det bra ut, såvitt jag kan se, och i Köpenhamn fungerar det ju. //Rotsee31 oktober 2009 kl. 11.26 (CET)[svara]
Hur man än vänder sig har man ändan bak. Vad ger {{#iferror: {{#expr: {{{area|}}}+1}}}} för area 123,4 respektive 123.4? Om det förra ger ett fel kan man kanske använda en sådan sats för att skilja på inmatningar med komma och inmatningar med punkt? Edit: Testade nu, det skulle fungera bra att göra så!Rotsee31 oktober 2009 kl. 13.21 (CET)[svara]
Eftersom mallen på flera ställen använder #expr-funktionen, för att till exempel automatiskt räkna ut befolkningstäthet, bör alla tal anges så att de är kompatibla med denna funktion. Dessa omvandlas sedan till svensk formatering när mallen visas. Men visst hade det varit enklare om man hade kunnat skriva in svenskt formaterade tal samtidigt som uträkningarna hade funkat. Det hade till exempel förenklat för nybörjare. -- [ jiˈesˌdeːo ]31 oktober 2009 kl. 13.49 (CET)[svara]
...fast sådana uträkningar ska alltid kolla att inmatade tal är korrekt formaterade, så att inga oförutsedda fel uppstår. Så jag ser inte att det skull vara ett argument mot att tillåta både komma och punkt enligt ovan? Rotsee31 oktober 2009 kl. 14.29 (CET)[svara]
Jo, den svarar ju med ett felmeddelande (Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken ",") om det är något fel. Uträkningen fungerar fortfarande inte om det står decimalkomma istället för decimalpunkt i parametern. Däremot kan man ju vända på det med {{formatnum:XXXX|R}}, som omvandlar decimalkomma till decimalpunkt istället. Man får i så fall lägga till {{#expr: ({{{population}}} / {{formatnum:{{{area}}}|R}}) round {{{population_density_round}}} }} på de ställen uträkningen finns. Det omvandlar 5,5 till 5.5 så att #expr: fattar. Den verkar dock inte fungera med tusentalsavgränsare. -- [ jiˈesˌdeːo ]31 oktober 2009 kl. 15.12 (CET)[svara]
Och så måste man ju lägga till formatnum kring uträkningen så att svaret blir formaterat på svenska. {{formatnum:{{#expr: ({{{population}}} / {{formatnum:{{{area}}}|R}}) round {{{population_density_round}}} }} }}
Just det, du har rätt, men då kan man fortfarande välja att ta emot både komma och punkt, även om koden blir lite komplex på några ställen. Och nej, tusentalsavgränsare kan vi nog inte hitta något sätt att komma undan. Rotsee31 oktober 2009 kl. 16.08 (CET)[svara]
Jag söker ett ord som jag hörde när jag pluggade. Innebörden är att rationalisera en process av något slag genom att först "lyfta bort" allt för att därefter plocka tillbaka det som verkligen är viktigt, bit för bit.Qvintan (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
I dagen Göteborgs Posten står det att "Tidkulan" i Navigationsskolan inte fungerar längre, men det står inte vad en Tidkula har för funktion. Någon som kan ge mer information? Det finns kanske någon WP artikel som beskriver apparaten eller vad det nu är för något. --Elav W1 november 2009 kl. 17.54 (CET)[svara]
En kula som faller vid en bestämd tidpunkt får mig att även tänka på startskottet i segeltävlingar som kan visualiseras på just detta sätt. /Rolf B1 november 2009 kl. 18.38 (CET)[svara]
EN liten teoretisk fråga vad skulle hända om man dubbade ett dubbfritt vinterdäck? Skulle det bli sämre än ett vanligt dubbdäck då? Eller är bara de dubbfria däcken dubbbdäck utan dubb?95.209.117.150 18 oktober 2009 kl. 16.39 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Ring en däckfirma och fråga. Min gissning är att det inte går så bra att dubba ett däck som inte är gjort för det.--BIL1 november 2009 kl. 23.06 (CET)[svara]
Det finns en vattendelare där mellan, så att vattnet på ena sidan rinner mot sydost och på andra sidan mot nordväst (eller nordost). Att ta sig fram utan att bära eller släpa båten förutsätter en kanal, en sjö med utlopp åt båda hållen eller liknande. Någon sådan kanal finns knappast (jag har inte hört talas om en och vattenvägarna i den trakten har främst använts för småbåtar och stockflottning, för vilka kanalen skulle vara för dyr). En sjö kunde i princip finnas, men jag känner inte någon sådan.
Ravinen Hiidenportti i Hiidenportti nationalpark ligger faktiskt i vattendelarområdet, så att ena ändan avvattnas mot Ule älv och den andra mot Vuoksen (se karta på enwiki). Under vårflödet är det faktiskt möjligt att det finns kontakt här, knappast tillräcklig för båtfärder, men antagligen ändå det du far efter.
Eftersom Mayafolkens tidsuppfattning var cyklisk markerar detta datum endast slutet på en era, som sedan kommer att efterföljas av en ny era och så vidare. Kalenderns riktiga slutpunkt ska enligt uträkningar ske 4,134105 × 1028 år in i framtiden, vilket är tre triljoner gånger mer än universums nuvarande ålder. Engelska Wikipedia har en artikel om ämnet, se en:2012 phenomenon. Där står till exempel att "The idea of a global event occurring in 2012 based on any interpretation of the Mesoamerican Long Count calendar is rejected as pseudoscience by the scientific community, and as misrepresentative of Maya history by Mayanist scholars." -- [ jiˈesˌdeːo ]3 november 2009 kl. 15.58 (CET)[svara]
Hur kommer det sig att svenskar hyser ett så stort agg mot automatisk växellåda? Vad jag märkt så verkar det nästan vara spöstraff på att inte köra manuellt. Javisst drar det lite mer soppa med automat då men varför detta hat? 81.225.42.1397 augusti 2009 kl. 17.18 (CEST)[svara]
Jag känner inte till något sådant hat. Det beror väl snarast på vad för umgängeskrets du har. Källa? Jag kan väl möjligen tänka mig att det går hand i hand med USA-hat, där som bekant i princip alla bilar är automatare. /Grillo7 augusti 2009 kl. 17.20 (CEST)[svara]
Jag tror det kan ha med våra respektive amerikanernas vägar och bilvanor att göra. Kör man mycket på landsvägar är nyttan av en automatlåda inte så stor och man kan köra en bil med rätt liten motor hyggligt snabbt genom att växla aktivt. Kör man däremot en bil med stor motor är behovet av detta mindre, och nyttan med automatlåda ökar om man kör mycket i stadsmiljö med många start och stopp. När det väl börjat etableras tendenser blir de lätt förstärkta av vanan, i "automatländer" associeras manuell låda då med billiga bilar, och i "manuella länder" associeras automatlåda med föga skickiga, lata förare. - Tournesol7 augusti 2009 kl. 17.35 (CEST)[svara]
Folk vill ju ofta ha status, kunna skryta lite bland släkingar och vänner. Folk vill inte att folk ska skratta bakom ryggen. Samma sak när det gäller val av märke. Sedan är det en annan sak att manuell ofta ger sämre acceleration för många som inte vill gå upp på höga varv (och de vill ha manuell för att automatlådan inte ska gå upp på höga varv, för det låter så illa tycker de) --BIL7 augusti 2009 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Hat och hat, finns inget hat mot automatlåda. Utan är som Tournesol skriver, dyrare bil eller bli en skickligare förare, ditt val ;-)
Sen är ju en annan aspekt av de två olika växellådorna, att den manuella lådan gör de ju enklare kan rulla igång bilen om startmotorn gått sönder. Och när Sverige tidigare haft en av Europas äldsta bilpark så kan det varit en bidragande faktor?? //Joshua067 augusti 2009 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Jag minns när min far skulle för första gången sedan jag fötts skulle köpa ny (begagnad) bil; detta var 1977. Jag var med i en oherrans massa affärer och tittade på och provåkte olika modeller med honom och min minnesbild är att var och varannan bil vi tittade på då hade automatlåda och att det nästan var svårt för min far som ville ha en manuellt växlad att hitta en bra sådan, så kanske har trenden svängt sedan dess? /FredrikT7 augusti 2009 kl. 23.53 (CEST)[svara]
På diverse bilmekarforum har jag lärt mig följande: Volvos automatlådor (eller kombinationen växellådor/motorer) på 1970- och 1980 talen var inte vidare bra, bland annat genom att de gav ordentligt förhöjd bränsleförbrukning jämfört med manuella växellådor (och Volvos automatlådor måste väl varit bland de vanligaste automatlådorna i Sverige på den tiden). I Sverige har bränslepriserna varit relativt höga jämfört med t ex USA, och därför blir det en viktigare faktor här än där. /NH8 augusti 2009 kl. 00.03 (CEST)[svara]
Surt sa räven, jag tror inte det är konstigare än det att det i Sverige är relativt dyrt att välja automatisk låda istället för manuell, så därför så hittar man på den ena ursäkten efter den andra att det inte är något bra med automatlåda. Jag har inte träffat en enda person som kört en automatväxlad bil regelbundet som föredrar manuell låda. Ghostrider ♠ 10 augusti 2009 kl. 15.29 (CEST)[svara]
Jag är en av de personer du inte träffat och som kör båda typerna någorlunda regelbundet. Själv tycker jag manuell växellåda är roligare eftersom den ger mer körglädje än automatare. Dock har automatare fördelen att vara enklare och på så vis bekvämare när man bara vill transportera sig. Antagligen handlar det bara om en smaksak. //Scouten8 september 2009 kl. 23.05 (CEST)[svara]
Det kan ha funnits flera skäl. Dels drar gamla automatväxlade bilar (utan lock-up) mer bensin än bilar med manuell låda. Skillnaden är inte lika stor idag. Automatlådan stjäl också en del effekt. Det är inte ett lika stort problem idag, men på 70-talet var det inte så mycket kräm i de flesta bilar. En Volvo hade kanske 90 hk och blev nog väldigt seg med automat. Ett annat argument som jag har fått höra när jag frågar typiska söndagsbilister om varför de inte har automatlåda är "det går ju inte att bogsera (igång) bilar med automat". Det var säkert ett gångbart argument för 20 år sedan, men knappast idag (nya bilar ska inte bogseras igång, och de får inte motorstopp titt och tätt som förr). En del påstår att automatlåda inte är "tillräckligt sportigt" för deras Ford Ka/Hyundai Atos/annan godtycklig shoppingbil. Konstigt nog levereras många Chevrolet Corvette och Ford Mustang däremot med automat :-) CalleC5 oktober 2009 kl. 10.50 (CEST)[svara]
Europeiska bilar hade för klena motorer för automatlådorna som fanns på 60-talet, dessutom ökade bensinförbrukningen vilket spelade stor roll i Europa med våra höga bensinpriser. Rädslan för att den komplexa aumtomatlådan skulle gå sönder var också en faktor. Dessa fördomar har hängt kvar trots att utvecklingen har gått framåt. Ännu värre är det i länder som Frankrike kanske för att deras bilar var ännu klenare. /OSSA 78.69.11.18 12 oktober 2009 kl. 23.44
Mmm.., för mig har det tidigare varit farhågan att automatlådan skulle krångla och bli dyrare i underhåll, jämfört med en manuell som normalt håller tiden ut. Som redan nämnt drog tidigare automatbilar märkbart mer bränsle och kunde minska effekten, vilket slår kraftigare i samband med ett högre bränslepris eller vid en relativt motorsvag bil. Det svenska klimatet har nog också påverkat en del och en trögstartad bil blir ju ännu mer opraktisk om man inte ens kan dra igång den. Prisbilden var ju till automatens nackdel, både vid inköp av den nya bilen och ett försämrat värde som begagnad, då den är närmare en eventuellt dyr service.
Olika känslomässiga associeringar, som brukar skapas tidigt i livet, påverkar nog också som att de som kör automatlåda skulle var tvungna att köra det, vilket förstärks i de fall som körkortet dessutom är begränsat till en sådan lösning. Idag upplever iaf jag att automatlådans nackdelar påverkar mindre och nettonyttan blir större, beroende på vilken körning man förväntar sig, vilken biltyp man siktar på samt vilket yrke man har. En av de skönaste bilar jag haft var en relativt motorstark automat, medan tanken inte föddes att köpa en äldre begagnad motorsvag dito med automat. För de som inte prövat automat finns några halvt manuella varianter som medger en manuell styrning av växlingen (Tiptronic, Steptronic, mm, beroende på bilmärke) och efter att ha paddlat ett tag med växlingen, landar nog många i beteendet att låta automatlådan sköta jobbet, om den nu ändå finns. /Ronny W17 oktober 2009 kl. 12.08 (CEST)[svara]
"Hat" är ett väl starkt ord, men automatare ger generellt sämre känsla för kontrollen över fordonet, i synnerhet om det är halt ute. Problemet är inte så mycket den ryckigheten i automatlådor utan snarare att det inte finns någon frikoppling. Vill man tvunget slippa växla skall man lära sig flyga eller köpa en motorbåt istället. Då får man å andra sidan inte tro att en roderstyrd farkost
uppför sig som en bil med ratt... 83.249.33.2 4 november 2009 kl. 20.04
Antagligen flera. Alla de första ångmaskinerna i svenska gruvor användes för att pumpa ur vattnet ur gruvorna - ganska säker på att det även gäller Engelska kolgruvor. Ibland när de väl fanns på plats lät man dem även driva hissmaskinerierna.
I senare tid kan de dock ha haft andra funktioner också.--194.71.123.23 november 2009 kl. 20.22 (CET)[svara]
Finns det belägg för om det är bra respektive dåligt att ligga på spikmatta? 85.227.237.195 7 november 2009 kl. 18.07; singatur tillagd i efterhand (vänligen signera ditt inlägg genom att skriva ~~~~ nästa gång!)
På finska heter turneringen visst Karjala-turnaus, vilket på svenska förstås borde bli Karjala-turneringen och inte Karjala Tournament. Turneringen verkar dock inte ha något officiellt namn på svenska, trots att Finland är tvåspråkigt, se turneringens hemsida. Den kallas Karjala Cup även på engelska ibland, se icehockeylinks.net.
Hittar du ingen källa på det, ta bort det. Jag tar det inte för troligt att det bodde 225 miljoner människor i Europa på 1300-talet när det bor bara 2-3 gånger så många idag. Låter som en väldigt långsam folkökningstakt? //TanzaniaDiskutera med mig4 november 2009 kl. 22.42 (CET)[svara]
Vet inte om jag vill göra någon gissning beträffande dödstalen för hela europa eller världen, men det här aktualliserar en fråga jag tidigare har ställt beträffande en befolkningstabell för Sverige här på Wikipedia, där jag aldrig fick något svar. Det påstås där att Sveriges befolkning före digerdöden skulle ha överträffats först på 1660-talet. Av allt att döma stämmer det inte. Antalet byar och utbredningen av bebyggelsen är alla fall redan i slutet på 1400-talet större än den var i början av 1300-talet. Exakta siffror blir svårt att ge när källmaterialet är så dåligt som det är.
Förlåt, det var jag som skrev inlägget ovan, ville inte logga in från jobbdatorn. Skulle ju vara intressant att se vad de baserar sina uträkningar på innan man bedömmer vilka uppgifter som är trovärdiga.--FBQ6 november 2009 kl. 00.22 (CET)[svara]
Konstaterar också att stycket talar om pesten 1350-1750 - alltså inte epedemin på 1350-talet. I Sverige kommer pesten 1710 och på 1650-talet också, antar några omgångar där emellan. Vet inte hur många omgångar pesten drabbat övriga världen.--FBQ6 november 2009 kl. 00.25 (CET)[svara]
Det finns inga entydiga svar. Det beror på hur man frågar. Vilka år, vilka geografiska områden tänker man på? Vilka källor är trovärdigare än andra? Dick Harrisons bok Stora döden – den värsta katastrof som drabbat Europa är på nästan 500 sidor. Den bjuder på flera olika perspektiv. Rekommenderas. Mvh / Mkh9 november 2009 kl. 22.27 (CET)[svara]
från javiera munoz
Forfarande fel info har ej firma regresterad. Min syster har dock en. Skall vända mig till GP.Har dock personskyddad indentitet kan det spela roll? Mangomango 9 november 2009 kl. 21.44; singatur tillagd i efterhand (vänligen signera ditt inlägg genom att skriva ~~~~ nästa gång!)
Vi för diskussionen här: Wikipedia:Anmäl ett fel#Javiera MunozRex Sueciæ 9 november 2009 kl. 21.50; singatur tillagd i efterhand (vänligen signera ditt inlägg genom att skriva ~~~~ nästa gång!)
Vad heter marängsviss på främmande språk? Och varför kallas den schweizisk hovdessert när Schweiz inte har haft något kungligt hov? Thuresson12 juni 2009 kl. 17.05 (CEST).[svara]
Desserten kallas sällan schweizisk hovdessert. Får bara 15 träffar på Google och flera av dem kommer från Wikipedia så det är nog ett wikipediaord. Marängsviss, marängsuisse och hovdessert är de vanligaste namnen enligt googlesökning. --NERIUM12 juni 2009 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Ordet marängsviss kommer av att rätten innehåller maränger och att den till utseendet liknar snöklädda alper, som ju finns i Schweiz, vilket då har givit efterleden -sviss. Detta är väl anledningen till att synonymen innehåller ordet "schweizisk", medan namnet "hovdessert" förmodligen skall stå för att det är en elegant efterrätt. Namnet är alltså inte sammansatt av "schweiziska hovet" och "dessert" utan av "schweizisk" och "hovdessert". E.G. den 30 juni 2009 kl. 23.35 (CEST)[svara]
Om det inte finns något ord för denna rätt på andra språk, kanske den egentligen bara finns i Sverige? Hade man glass i marängsvisch redan från början eller var det bara grädde då? Hornet II23 juli 2009 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Om man söker på "meringue suisse", som är den korrekta franska stavningen, så framgår det att meringue suisse egentligen är namnet på vanliga maränger. Detta till skillnad från exempelvis "meringue italienne" som görs med smält socker. I Sverige har sedan denna benämning på något sätt fått ge namnet till en speciell maräng-rätt - marängsviss. /B****n20 augusti 2009 kl. 22.20 (CEST)[svara]
Jaha, i så fall är den förklaring jag ger ovan (och som jag har läst en gång i någon källa som jag inte minns men som verkade vederhäftig) om likheten med alper felaktig. E.G. den 25 augusti 2009 kl. 23.35 (CEST)[svara]
Att "hovdessert" skulle ha att göra med att det är en elegant dessert tror jag kan vara helt riktigt. Under 1600- och 1700-talen bestod aristokratins desserter av bord översållade med konfektyr och finare bakverk. Kanske tyckte man att marängsuissen liknade sådana desserter. /B****n28 augusti 2009 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Enligt mitt svensk-finska lexikon heter marängsviss hovijälkiruoka på finska (Ilse Cantell, Nina Martola, Birgitta Romppanen, Mats-Peter Sundström, Anja Sarantola, Tauno Sarantola: Suomi-ruotsi-suomi-sanakirja, Werner Söderström Osakeyhtiö, Helsingfors 2000, ISBN 951-0-24663-8). Det betyder ordagrannt "hovefterrätt". E.G. den 10 november 2009 kl. 20.53 (CET)[svara]
I och med att jag har läst frågetexten från IP.85.227.234.11 så finns i min och många andra läsares hjärnor lagrat en association mellan BMW-grill och Hitler-mustasch. Om detta kan anses som symbolisering, så måste din fråga besvaras med ja! Men om du med symbolisering menar ett orsakssamband mellan Hitler-mustaschen och BMWs designingenjörer så gäller nog Nordelchs svar. Mvh / Mkh27 oktober 2009 kl. 11.53 (CET)[svara]
Så du menar att så fort någon säger till dig att det finns ett samband mellan två olika saker, oavsett riktigheten och rimligheten i detta, så kommer du att komma ihåg det för all framtid och rent av litegrann tro att det är sant? :-) -Ulla5 november 2009 kl. 10.35 (CET)[svara]
Nej, jag menar inte att man minns och tror på allt man hör. Jag menar bara att sånt som råkar fastna i minnet ofta har någon slags (personligt) uppmärksamhetsvärde. En sanning, en lögn, en stollighet, en smärta, en vits, ett beröm, en åthutning, ett citat, en solnedgång, ... etc. Mvh / Mkh10 november 2009 kl. 22.51 (CET)[svara]
Det finns en gammal(?) progglåt(?) i vilken SAP kritiseras för att ha övergivit sina ideal. Den framförs i ganska lugn trubadurstil av en svensk manlig sångare och en textrad lyder (ungefär): "Nu har guldet börja flagna omkring namnet SAP". Trots intensivt letande på internet har bekantskapskretsen inte lyckats hitta någon information vare sig om låten eller sångaren. Finns det någon på wp som vet? Vilken är låten? När skrevs den? Vem är sångaren? Går det att hitta texten någonstans? Jorva6 november 2009 kl. 12.06 (CET)[svara]
Nej, tyvärr. Det är en mycket lugnare låt än den länkade; mer trubadurkänsla och melankoli istället för rock-/protest-känsla. Jorva6 november 2009 kl. 18.16 (CET)[svara]
I en låt av Nationalteatern och Nynningen som heter Bozeman Trail (Spotify, ej fullständig låttext) kan man vid 4:40 höra Ulf Dageby sjunga "...lade de sig att sova på en bädd av gorde roj". Jag har ingen aning vad det är han säger egentligen eller vad det är han syftar på. Vet någon? Herrn 10 november 2009 kl. 19.55; sign. tillagd i efterhand
Ja, när jag tittar närmare misstänker jag också att det är handtextat.. Men fonterna JSDO hittade är helt klart good enough för mina syften, tack för hjälpen! //Knuckles...wha?11 november 2009 kl. 08.05 (CET)[svara]
Vad för säkerhetsfunktion lanserade saab 1972 för att skydda passagerarna? 79.138.213.134 12 november 2009 kl. 20.10; singatur tillagd i efterhand (vänligen signera ditt inlägg genom att skriva ~~~~ nästa gång!)
Jag satt tidigare idag och pratade om miljön med en bekant, då han påstod att man genom att söka på google släpper ut oerhört mycket dåliga gaser på grund av den enorma mängd energi som serverdatorerna tar. Hur är det med wikipedia, är det lika dåligt för miljön? //TanzaniaDiskutera med mig24 oktober 2009 kl. 22.16 (CEST)[svara]
Antagligen är allt lika dåligt för miljön som vartannat, man kan sluta äta så skulle allt lösa sig. Skämt åsido, frågan kanske var konstigt formulerad. Jag menade inte att man skulle sluta söka på wikipedia, utan jag undrade bara om wikipedia är en lika stor källa till utsläpp som google, och om det överhuvudtaget är en summa värd att notera, eller är summan som släpps ut egentligen onödig att räkna? //TanzaniaDiskutera med mig24 oktober 2009 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Det står här att Google har 200.000 servrar, som kanske drar 100 MW grovt gissat, ungefär som 10.000 eluppvärmda villor. Men wikipedia har mycket färre antal än Google, grov gissning en hundradel. --BIL25 oktober 2009 kl. 00.06 (CEST)[svara]
Mängden energi som förbrukas per användare är antagligen försvinnande liten. Wikipedia-användande har nog en väldigt marginell inverkan på klimatet (per person), jämfört med att t.ex. köra bil. --Ion-511 november 2009 kl. 09.04 (CET)[svara]
Man ska väl skilja på två saker. Hur mycket effekt drar datasystemet i pauser när inga meddelanden sänds eller mottages? Respektive hur stor blir ökningen när meddelanden sänds och mottages under någon sekund? Det är väl bara den senare effekten som man vill att googleanvändarna och wikipedianerna ska skämmas för? Mvh / Mkh11 november 2009 kl. 10.21 (CET)[svara]
Nja, utan användaren behövs ju inte servern alls. Men oavsett så tror jag nog energiåtgången är fullständigt betydelselös. --Ion-511 november 2009 kl. 14.06 (CET)[svara]
För övrigt beror det väl också på vilken energikälla som används. Om Google använder el från rena energikällor som vattenkraft, vind eller kärnenergi lär det inte innebära någon negativ miljöpåverkan att söka på Google. /137.61.234.22525 november 2009 kl. 12.01 (CET)[svara]
När Windows har nya uppdateringar att installera stängs datorn automatiskt av, vilket ofta innebär att en film avbryts mitt i, eller att alla program måste startas upp på nytt. Är det någon som vet hur man stänger av denna fruktansvärt irriterande funktion? (Jag använder, tyvärr, Windows Vista). Jopparn29 oktober 2009 kl. 20.35 (CET)[svara]
Hm, jag har lyckats få datorn helt att sluta göra några uppdateringar. Men det var av misstag och en bug någonstans och jag tycker det är så SKÖNT! Min hustru försökte i ett par timmar idag få liv i sin dator efter att den "uppdaterats" som det så förskönat heter, denna datorpenalism. -- Lavallen29 oktober 2009 kl. 22.00 (CET)[svara]
Värre öden än att använda Vista finns även om man kanske inte får full pott på nördskalan. :) Det går hur som helst att inaktivera de automatiska uppdateringarna i säkerhetsinställningarna i kontrollpanelen. Njaelkies Lea (d) 29 oktober 2009 kl. 22.16 (CET)[svara]
Det är absolut inget fel på Vista, även om jag personligen har bytt till 7. Du hittar inställningar under kontrollpanelen -> Windows Update. Självklart skall inte datorn starta om utan att fråga dig. --Petter29 oktober 2009 kl. 22.41 (CET)[svara]
Det dyker alltid upp en ruta som informerar om att datorn startar om om ett antal sekunder, men att man kan skjuta upp det i upp till fyra timmar. Jag tycker också att rutorna är otroligt irriterande, men anser att det är en bieffekt man får leva med. Det är bättre att säkerhetshål täpps till än att jag kanske blir avbruten i en film någon enstaka gång. Däremot är det ett ofog att den i princip kräver att datorn ska startas om. Den borde fråga, men nej skulle alltid kunna vara ett alternativ... /Grillo29 oktober 2009 kl. 23.57 (CET)[svara]
Jag är osäker på just Windows Vista då jag numera bytt till Linux (Xubuntu), men för XP finns möjlighet att skjuta upp dessa meddelanden i upp till 24 timmar. Det vill säga att man låter Windows ladda ner säkerhetsuppdateringarna och installera dessa men istället för att irritera användaren med påminnelser om att datorn behöver starta om var tionde minut så sker dessa en gång per dygn. Under den tiden har man ju ändå nästan garanterat tvingats starta om datorn. Det är rekommenderat att inte stänga av uppdateringarna helt, då Windows ofta har många läckor som utnyttjas (för otrevliga syften) rätt så fort efter att de blivit upptäckta. Inställningar för att ändra detta finner ni i det som kallas "Redigerare för Grupprincipobjekt". Jag skulle inte rekommendera att ni går in och ändrar hej vilt i denna om ni inte vet vad ni gör, men vill ni försöka så startar ni (för XP) denna redigerare genom att leta upp "C:\Windows\System32\gpedit.msc" eller genom att klicka på "Start"-"Kör.." och skriva in "gpedit.msc" i fönstret som kommer upp. Tyvärr kommer jag inte ihåg exakt vad de inställningarna heter, men letar ni runt där så finner ni nog de rätta. Obs för att genomföra ändringarna krävs att konton ni är inloggade med har administratörsrättigheter, så se till att ni loggar in på ett användarkonto som har de rättigheterna först. Det borde med all sannolikhet finnas något liknande i Vista och Windows 7. //Schweden17 november 2009 kl. 02.04 (CET)[svara]
Varför beskattas diesel bilar mycke hårdare än bensin dito? Även fast en diesel släpper ut mindre koldioxid?
Förmodligen eftersom diesel innehåller mycket mer svavel än bensin (åtminstone förr) och därför släpper ut mycket mer svaveldioxid, som i naturen kan omvandlas till svavelsyra. -- [ jiˈesˌdeːo ]4 november 2009 kl. 15.14 (CET)[svara]
Jag skulle nog vilja ge ett mer cyniskt svar, för att det varit så länge, sedan den tid då diselfordon släppte ut mer svaveldioxid och partiklar och betraktades som allmänt smutsigare och olämpliga för privatbilism. Denna vana vad gäller beskattning har sedan levt kvar i Sverige. Den relativa beskattningen av diesel- och bensinbilism är inte riktigt anpassad till dagens svenska politiska retorik om koldioxidutsläpp som det värsta miljöhotet, men då ska man också minnas att beskattning av trafik och oljeprodukter traditionellt är en "kassakossa" för svenska staten (och för all del de flesta andra stater i Västvärlden) i kanske högre utsträckning än det är ett miljöstyrmedel. På den europeiska kontinenten är diseldrivna personbilar för övrigt klart vanligare än i Sverige. Tomas e4 november 2009 kl. 20.20 (CET)[svara]
Det låter mer som en konspirationsteori. Vad skulle någon tjäna på att det vore meningslöst att utveckla nya bränsleformer? Det faller dessutom på sin egen orimlighet, när man tänker på att det inte är lika dyrt att köra fordon på miljöbränslen såsom biogas eller elhybrid. /Grillo5 november 2009 kl. 17.19 (CET)[svara]
Jag skulle varit lite tydligare, jag skulle ha skrivit: "det kvittar om man kör på bensin eller diesel". Hoppas jag gjorde mig själv förståddRealtime5 november 2009 kl. 20.38 (CET)[svara]
Tycker fortfarande det låter som en konspirationsteori framtagen av missnöjda dieselbilköpare. Sånt som man säger över en öl: "jag köpte en diesel men tro fan att det ändå går jämnt ut, staten har säkert sett till att det ska vara så" /Grillo6 november 2009 kl. 05.20 (CET)[svara]
Realtimes argument är inte så konstigt som det först låter. Jag tycker att man kan se en allmän trend mot att staten går in och försöker fylla skattemässiga tomrum. Jag snusar inte själv, men vad jag har förstått har snus blivit mycket dyrare på senare år. Antagligen på grund av att många slutat röka och snusar istället, och då vill staten gå in och täcka upp för inkomstbortfallet från minskad cigarettförsäljning. Eller så "glömde" man att sänka fordonsskatten när man lade skatt på dieselolja (tidigare betalade man i stället kilometerskatt på dieselfordon). Ofta är staten väldigt påhittig med "good for you"-argument för punktskatter, när det egentligen främst handlar om fiskala intressen. Se även Lafferkurvan. CalleC6 november 2009 kl. 11.23 (CET)[svara]
Skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Därför har man valt att ha högre skatt på dieselbilar än bensinbilar. Så förklaras det åtminstone på transportstyrelsens hemsida. Att dieselbilar beskattas "mycket hårdare" är förresten en sanning med modifikation - det stämmer för äldre bilar, men inte för nya. /NH14 november 2009 kl. 09.55 (CET)[svara]
I filmerna har Bond inget födelseår, utan är ständigt kring 40 år gammal. Filmerna utspelar sig i ständig nutid. På detta sätt kan man exempelvis förklara varför Leiter refererar till att Bond tidigare varit gift i Tid för hämnd som kom 1989, som referens till något som hände i en film från 1969. /Grillo6 november 2009 kl. 19.09 (CET)[svara]
Är det verkligen samma James Bond? Jag har inte tittat så mycket på de filmerna (har sett några i TV 3 för många år sedan, samt två senare på bio men inte tänkt på det), men måste de följa varandra? J 19826 november 2009 kl. 19.16 (CET)[svara]
Vem skulle det annars vara? Skulle brittiska säkerhetstjänsten ha flera 00-agenter med samma namn? Nej, det är samma figur, som dock inte lever i verklighetens tid utan i ett fiktivt universum och således inte behöver åldras. Somliga har dock velat anta att de filmer som Daniel Graig spelar i har inlett en ny kontinuitet och alltså inte skulle vara samma sammanhängande berättelse om Bond som de tidigare filmerna, även om figuren förstås ändå är densamme men i en ny skildring av hans äventyr. Likaså är ju den James Bond som figurerar i fristående filmer om honom, som Never Say Never Again, fortfarande samma figur men i ytterligare en annan fiktiv verklighet. E.G. den 10 november 2009 kl. 19.11 (CET)[svara]
Tänk hur Simpsons eller Kalle Anka fungerar. Kan du acceptera att exempelvis Knattarna hållit sina åldrar medan tekniken utvecklats omkring dem? I så fall kan du även acceptera att detsamma gäller Bond. Enda skillnaden är målgruppen. Själv har jag lite svårt att acceptera att "kanon"-Kalle Anka utspelar sig utanför universumet som slutar såhär. /M9anvi090510 november 2009 kl. 23.36 (CET)[svara]
Det senare är en fråga som delvis besvaras i Suspension of disbelief, Reboot och Continuity men framför allt i artikeln Floating timeline. Dock kan man tillägga att i parodifilmen Casino Royale (1967) anställer Bond som blivit chef för avdelningen en hel drös agenter och döper om alla till James Bond 007.
Till originalfrågan: Det finns alltså ett flertal möjliga svar.
Bond som rollfigur skapades i januari 1952 av Ian Fleming och gjorde bokdebut 13 april 1953
figuren fick sitt namn av en ornitolog som föddes 4 januari 1900
I Attentat (som gavs ut 1955) anger Bond att han är 37 år gammal vilket skulle ge hans födelseår till 1918 men Fleming skrev aldrig ut födelseåret direkt, och det finns en stor diskussion om saken, se referat här
den första dramatiska Bondtolkningen gjordes 21 oktober 1954 när Casino Royale filmades för TV. Skådespelaren Barry Nelson föddes 16 april 1917
serieversionen av James Bond debuterade 7 juli 1958
Hur kan medicin som appliceras på huden administreras in till kroppen? Med tanke på värkgeler såsom iprengel.låter som bluff! 82.100.78.57 13 november 2009 kl. 03.46; singatur tillagd i efterhand (signera ditt inlägg med ~~~~ nästa gång!)
Det är för att kroppen kan ta upp läkemedel (Och även andra medel) via huden. Kroppens hud är nämligen inte tät utan snarare hålig. Markmc13 november 2009 kl. 04.03 (CET)[svara]
Men hur kan vatten filtreras bort då som till exempel när man duschar? 192.121.84.241 13 november 2009 kl. 18.50; singatur tillagd i efterhand (signera ditt inlägg med ~~~~ nästa gång!)
Sen är det ju inga stora mängder som kommer igenom de där små hålen. De verksamma substanserna i läkemedlen har de förmodligen tillverkat på ett sätt så att de lätt kommer igenom hålen, medan mycket annat har svårare att tränga sig in. -- BOiVie13 november 2009 kl. 22.17 (CET)[svara]
Och det gäller väl inte bara människor. Medicin mot öronskabb hos katter applicerar man i nackskinnet. Förmodligen för att undvika att bli sliten sönder och samman. /Grillo15 november 2009 kl. 12.56 (CET)[svara]
Salvor penetrerar(tränger igenom) huden. Alla mediciner kan inte tas upp av huden, men de läkemedel som förs som salvor och som inte är avsedda att enbart verka på hudytan (till exempel solskyddskrämer) tas upp av kroppen. Även nikotinplåster bygger ju på principen att en substans tas upp genom huden, och samma med åksjukeplåster. Hur stor del av dosen som tas upp varierar mellan olika mediciner (små molekyler som är fettlösliga har lättast att tränga igenom överhuden) och var på kroppen man applicerar salvan. Iprengel och andra NSAID-geler tränger in och verkar lokalt, därtemot verkar de inte så bra på djupare liggande inflammationer. Men ytliga mjukdelsinflammationer kan de komma åt genom att tränga igenom huden. Det finns också specialmetoder att få in mediciner genom huden, till exempel genom att lägga på ett svagt elektriskt fält för att "driva in" elektriskt laddade läkemedel, alltså läkemedel i jonform. Nitramus15 november 2009 kl. 13.19 (CET)[svara]
Är detta förresten samma princip som liniment som man sprayar på huden? Vi brukade köpa otroligt effektivt (i Sverige olagligt) liniment när vi var i Spanien. Träningsvärk lindrades i princip omedelbart om man sprayade lite på armen, men å andra sidan stank det sprit om en. /Grillo15 november 2009 kl. 14.05 (CET)[svara]
Vad är det som ligger bakom att man får gåshud (oftast) när man hör en låt som man gillar sjukt mycket? 85.227.233.247 14 november 2009 kl. 08.49; signatur tillagd i efterhand
Gåshud i sig är en rest från när människan hade päls. Det hade antagligen en temperaturreglerande funktion. Hos moderna mäninskor är det förenat med många starka känslor såsom rädsla och kärlek.
Om jag får spekulera lite så är det ju så att när man hör ett musikstycke som man gillar så kommer känslor som man förknippar med stycket och man reagerar väldigt starkt. Starka känslor höjer pulsen och kroppstemperaturen, och där gör gåshuden en del av jobbet att reglera temperaturen. —CÆSAR15 november 2009 kl. 13.56 (CET)[svara]
Varför har vi dessert?
ungefär hur många olika sorters desserter finns de i världen?
Möjligen serverar man dessert för att få upp blodsockerhalten snabbt efter måltiden och därmed minska den trötthet som annars kan uppstå när man ätit sig mätt?
Hur många olika sorters desserter det finns är nog en omöjlig fråga att besvara, då det inte finns något bra sätt avgöra vad som är olika varianter på samma dessert och vad som är olika desserter. Är alla varianter av äppelpajer och äppelkakor samma dessert? Är alla frukt-och-deg-varianter samma? Är alla former av chokladgegga samma? Är då en kladdkaka en kaka eller en gegga? - Tournesol16 november 2009 kl. 11.14 (CET)[svara]
Stockholms universitets lärplattform heter Mondo.
Om jag vill skriva en artikel om detta kan jag inte kalla den Mondo eftersom det redan fins en artikel med detta namn.
Denna handlar om något annat.
Hur gör jag?
Någon som vet vad Egoina (bloggerskan) heter på riktigt?
Bloggar brukar alltid innehålla möjligheter att kommentera bloggen och att kontakta bloggaren. Om hon inte svarar när du mailar henne och frågar (vilket du väl redan har gjort innan du frågade oss), så får man nog utgå ifrån att hon vill förbli anonym. E.G. den 23 november 2009 kl. 00.19 (CET)[svara]
Jag vill rekommendera boken Eye of the Needle (av Follett, Ken) till en något yngre släkting. Jag undrar därför om den finns i svensk översättning. Det närmaste svenska jag funnit hittills är danska. --Andreas Rejbrand18 november 2009 kl. 21.06 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Enligt Bonniers förlag (utgivare av Follet's böcker på svenska, [90]) så ska den boken ha getts ut på svenska med titeln Nålens öga redan 1979. [91] Jag har tyvärr inte lyckats hitta någon bokhandel som idag har denna bok inne. Det finns dock olika utgåvor att låna på biblioteken, se resultatlistan här [92]. //Schweden18 november 2009 kl. 22.47 (CET)[svara]
> Jag har i flera år funderat över att i flera svenska historiska läroböcker
> står det om skotska regementen som slogs som legosoldater utöver Europa och
> även i Sverige. Jag har dock aldrig lyckats hitta något mer om detta och om
> dessa soldater eller om anledningarna att de stred så långt borta mm
> Jag har gjort några tafatta försök via Wikipedia och Google men inte hittat
> något.
> Kan jag få lite hjälp i detta ärende?
Den här boken kan kanske hjälpa dig lite [93]. Den är delvis också tillgänglig via förhandsvisning, bland annat framgår att så många som 50000 skottska soldater deltog i 30-åriga kriget och många av dem stred för Sverige. Ett av kapitlen heter för övrigt Scotland: Swedens closest Ally?--Ankara19 november 2009 kl. 23.26 (CET)[svara]
Frågan är mycket intressant, i min bokhylla finns boken The Pursuit of Power: Technology, Armed Force, and Society since A.D. 1000 skriven av den kanadensiska historiken en:William Hardy McNeill som delvis berör frågan. (se framförallt kapitel fyra, s 117-143).
Skottarna var inte unika. Schweizare spelade under 3 sekel (1479-1749) en betydande roll i att upprätthålla den franska monarkin, liknade viktiga roller spelade bland annat albaner, kelter från Skottland och Wales. Vad som var gemensamt för dessa legosoldater var att de kom från område, ofta relativt ofruktsamma, där en landägande feodal klass aldrig hade lyckats säkra sin makt.
Att anlita dem var ett svar på ett dilemma som hade uppstått med krigsföringens förändring med början på 1100-talet i Europa; nämnligen den överlägsna tekniska effektiviteten hos infateriet och hierarkin i samhället. En infanteristyrka rekryterad från de lägre klasserna skulle kunna utmana den aristokratiska dominansen. Lösningen på det dilemmat blev att hyra in utländska soldater.--Ankara20 november 2009 kl. 00.53 (CET)[svara]
Ankaras svar tycker jag är väldigt bra, även alltid kan kompliceras, medeltidens syn på legosoldater är inte konstant, och ser olika ut i olika delar av Europa. Men skottland var i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet en ganska fattig avlägsen del av europa här fanns dock en ganska stor knapadel med god krigsvana. Engelsmännen ville bli av med dem, själva ville de tjäna pengar, och de europeiska kungarna föredrog att ha legosoldater framför lokal adel som kunde stödja tronpretendenter ur den egna släkten eller officerare ur lägre klasser som kunde stödja lokala bondeuppror. I Sverige handlar det också om att vi inte hade tillräckligt med adel för att kunna täcka behovet av officerare i början av 1600-talet. Flera svenka adliga ätter kom från Skottland vid den här tiden: Stuart, Sinclair, Belfrage, Forbes med flera.--FBQ21 november 2009 kl. 20.55 (CET)[svara]
Jag jobbar just nu med att översätta da:Islands Brygge och stötte på ordet opfyldning, som enligt Google translate betyder återfyllning. Det verkar av sammanhanget som om det är dränering som avses (dvs vattenområde har fyllts upp för att bli landområde). Har jag rätt, eller är det här något annat? /Grillo20 november 2009 kl. 19.59 (CET)[svara]
Ja, precis. Eller bara "fyllnad" enligt Bertil Moldes dansk-svenska ordbok. Det handlar om att man lagt fyllmassor för att torrlägga. Inte att man fyllt på något vars halt blivit för liten eller vars nivå blivit för låg. Arnef20 november 2009 kl. 20.34 (CET)[svara]
Jag har använt torrläggning konsekvent i artikeln. Om det finns bättre ord får någon annan självklart ändra. Tack för alla förslag. /Grillo20 november 2009 kl. 23.29 (CET)[svara]
Lite förtydligande. Danska tørlægning før Landvinding [94] är det svenska torrlägga, detta görs för att erhålla mer land-fastmark i sankmark, sjöar eller stränder för olika ändamål. Opfyldning betyder fylla ut eller på någonstans med någonting, kan var kan allt från fylla på kaffe till makadamsvenboatbuilder21 november 2009 kl. 02.44 (CET)[svara]
Okej. Jag förstår vad det är som gjorts, men är osäker på en bra svensk term. Jag har som sagt använt torrläggning konsekvent, så om du vill får du gärna gå till Islands Brygge och byta ut det ordet mot ett bättre. /Grillo21 november 2009 kl. 16.56 (CET)[svara]
Jag vill se denna match men kan inte eftersom jag jobbar denna tid. Jag har köpt ett tuneringspass på TennisTV.com. De verkar dock bara livestreama sina matcher (vilket givetvis är mycket konstigt med tanke på att de flesta matcherna visas när folk jobbar). Finns det något sätt (utom Viasat) som jag kan se denna match senare i kväll? Hälsningar Robban
Är det någon som vet något om Lundells chokladfabrik. Den ska vid sekelskiftet ha legat i korsningen Fredmansgatan/Bellmansgatan på Södermalm i Stockholm. Det är lite oklart hur stor den var, den inrymdes i en bostadsfastig (som finns kvar) men var tillräckligt stor för att ha ett eget gaskraftverk. Den omnämns mycket kort i Stadsmuseet inventering av kvarteret [95], men annars finns inget att hitta på internet.--Ankara23 november 2009 kl. 21.15 (CET)[svara]
Jag tror att alla näringsverksamheter vid denna tid skulle registreras hos länsstyrelsen så förhoppningsvis kan man finna något i dess arkiv. /FredrikT23 november 2009 kl. 21.21 (CET)[svara]
Jag har inget svar på frågan, men en rolig liten uppgift som jag hittade i Sverige, Geografisk beskrvning, Otto Sjögren, 1929: År 1927 fanns i Stockholms stad 36 choklad- och karamellfabriker, med 591 arbetare. Tiderna har förändrats... Janders25 november 2009 kl. 17.06 (CET)[svara]
hej
med hjälp av stjärnan spektrum man kan ta reda på att vad stjärnan består av och vilken hastighet och temperatur har stjärnan men hur!! jag vill veta hur kommer astronomer fram till deta???? mvh82.209.139.15524 november 2009 kl. 01.22 (CET)1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Det går inte att säga en procentandel. Korten är naturligtvis slumpmässigt utdelade, varför alla i längden har lika mycket tur. Sen kan man naturligtvis ha mer eller mindre tur i en avgörande situation; man kan göra rätt val men bli slagen på sista kortet trots att oddsen talade för en. Men skickligheten ligger dels i att beräkna oddsen så att man gör rätt så ofta som möjligt och fel så sällan som möjligt, och dels i att avläsa motståndaren, avgöra vad han kan tänkas ha, och vad som är bästa draget i just denna situationen mot just den motståndaren och försöka få honom att göra misstag. Som David Sklansky formulerar det i sitt "fundamental theorem of poker":
”
Every time you play a hand differently from the way you would have played it if you could see all your opponents' cards, they gain; and every time you play your hand the same way you would have played it if you could see all their cards, they lose. Conversely, every time opponents play their hands differently from the way they would have if they could see all your cards, you gain; and every time they play their hands the same way they would have played if they could see all your cards, you lose.
„
I en given situation i poker finns det en rad olika sätt att handla, och det finns inte alltid ett rätt sätt (till skillnad från i t.ex. Blackjack där varje situation har ett visst drag som är rätt). Detta i samband med att man spelar mot andra människor som också kan göra fel, i vissa fall avslöja sig eller vara förutsägbara, och att man kan påverka utfallet genom att anpassa sig (till skillnad från det tidigare exemplet Blackjack där dealern inte gör några egna val som man inte kan förutse), gör att skicklighet är mycket viktigt. Poker handlar om att avläsa situationen och fylla i den information man inte har (de kort man inte ser) och göra klokast möjliga val. Så för att då specifikt tala om Texas hold'em är det ju motståndarnas två kort man inte ser, och de kan. Jag skulle säg att texas hold'em därför är svårare än t.ex. femstöt där det bara är ett kort man inte kan se, men att texas hold'em är mindre komplext än Omaha eller Omaha hi/lo eller Stud hi/lo eftersom Omaha har fyra hålkort man i hi/lo-spelen spelar så att säga två spel samtidigt. I mörkpoker ser man ju bara sina egna kort men man får ganska mycket information av hur många kort motståndaren tar (vilket ju också naturligtvis går att manipulera, genom att bara ta två kort när man har par för att representera triss eller liknande) Sen beror det ju också mycket på om man spelar fixed limit eller pot/no-limit. I de senare kan ju svängningarna bli mycket större, bra spel kan belönas mer och misstag bli mer kostsamma. Därför skulle jag säga att det är svårare än fixed limit över lag, och därför kräver mer skicklighet - det kanske är därför jag mest håller mig till fixed limit 7 card stud och stud hi/lo (förutom i turneringar) ;) Entheta25 november 2009 kl. 17.23 (CET)[svara]
Om man bortser från att läsa motståndaren (tex Internetpoker) så finns det alltid ett optimalt drag även i Poker. Dock är det nog ganska svårt att hitta i praktiken (precis som i schack) så man får förlita sig på erfarenhet. --Petter25 november 2009 kl. 19.45 (CET)[svara]
Att läsa motståndaren handlar ju inte bara att läsa minspelet utan också att dra slutsatser ur det faktiska spelet. Se Blandade strategier, t.ex. i Nollsummespel#Stokastisk minimaxlösning. Det kan till exempel löna sig att bluffa mot en riskavers (och oskicklig) motståndare med bra kort (som först satsar friskt men sedan blir rädd att ens egna kort ändå är bättre), medan det inte lönar sig om motspelaren gillar risker.
Det finns ett optimalt drag givet motspelarens strategi och det finns ett optimalt drag givet att motspelaren spelar utgående från att man själv optimerar enligt de kort man har och de pengar som ligger i potten. Men om motspelaren också beaktar satsningarnas signalvärde, då kan man genom att inte spela optimalt få motspelaren att dra förhastade slutsatser om ens hand, och motsvarande ger optimalt spel motståndaren möjlighet att gissa den.
Jämför Sten, sax, påse, som är ett helt meningslöst spel om motståndaren inte försöker gissa hur man tänker spela (nåjo, spänningen kan vara intressant ändå). Om motståndaren är skickligare är den optimala strategin att satsa helt slumpmässigt, varvid vinstchansen är 50/50.
Jag börjar så smått tycka att det är dags för en ny stationär dator, nu när jag haft min fina Dell i fyra år. Däremot märker jag till min besvikelse att det är gott om billiga datorer numera, men ont om bra datorer. Dell tycks t.ex. endast sälja datorer av lite mindre storlek, som det inte får plats särskilt mycket i. I och för sig har de ju sina säregna speldatorer, men jag känner inte för att köpa en dator som ser ut som ett leksaksrymdskepp åt en medelbegåvad amerikansk tonåring. HP:s bästa dator är helt OK, men inte något man tappar hakan över. Kan någon rekommendera en bra tillverkare? Jag vill ha en i7 på minst 2.8 GHz, minst 6 GB RAM, åtminstone 1 TB diskutrymme, en bra GPU, plats för TV-kort (med minst två digitala antenner), Windows 7 Ultimate m.m. --Andreas Rejbrand27 november 2009 kl. 01.54 (CET)[svara]
Min bild är att om man vill ha något annat än en dator som typ passar mina föräldrar är det mest ekonomiska att köpa en dator i delar och sätta ihop den. Bilder är dock visserligen baserad på hur det såg ut för några år sedan när jag valde mellan att köpa en stationär eller bärbar. Kräver självklart att man har viss teknisk begåvning men min bild av dig, Andreas, är att du besitter det. Mitt egna val föll på en bärbar och har därför inte byggt ihop någon dator själv men flera av mina kompisar har gjort det och alla har inte varit några extrema datorfreaks.--Kruosio27 november 2009 kl. 10.28 (CET)[svara]
Det är inte heller nödvändigt att sätta ihop själv. Man kan köpa både delarna och ihopsättandet. Det senare är knappast dyrare än vad man själv förlorar i arbetstid, ofta väldigt mycket billigare, och man får ändå fördelen att kunna välja och veta vad man får. I små butiker har man ofta stor möjlighet att påverka vad som ingår också då man köper datorn som en helhet (rymdskeppen i skyltfönstret är knappast det enda som går att beställa).
Om man hellre litar på märket än på sig själv och butiken så är det bäst att köpa något färdigt, men också bra tillverkare har billighetsmodeller under sin normala standard. Det gäller då att veta vad man skall fråga efter på den abstraktionsnivån.
Dell har ju väldigt många modeller som kan konfigureras fritt online. Allt ifrån bärbara till arbetsstationer med 72 GB internminne. --Petter27 november 2009 kl. 19.47 (CET)[svara]
Jag har tittat på alla. Om man tittar på datorerna för hemanvändare, så finns det två kategorier: normala datorer, och datorer som liknar parodier på rymdskepp. Jag kan inte tänka mig den senaste kategorin. Den mest avancerade datorn i den första kategorin räcker knappt till. Datorerna för företag är lite egendomliga, tycker jag. --Andreas Rejbrand27 november 2009 kl. 21.06 (CET)[svara]
Hej, det finns en bok skriven av författaren T.S Church som är baserat på MMORPG-spelet RuneScape. Jag undrar om jag får nämna boken i artikeln RuneScape.
Vad är det som har gjort att stänkskärmar nästintill försvunnit från bilar? Om man kollar på äldre bilar så har de ofta rätt stora stänkskärmar men om man kollar på nyare bilar har de helt tagits bort. Varför har de gjort så? Man kan ju knappt se något när någon kör om en då det har regnat.
Stänkskärmarna finns nog till stor del kvar på den svenska bilparken, men kravet på stänkskydd (de där svarta gummiplattorna) har jag för mig att försvann i och med att vi i sverige EU-anpassade våra regler. Janee29 november 2009 kl. 00.47 (CET)[svara]
I refrängen till Nationalteaterns och Nynningens Black Hills sjunger de i den något lågmälda refrängen någonting om Black Hills. Jag själv tycker det låter som "där kusarna sitter", men vet naturligtvis att det är fel. :) Vad är det de sjunger egentligen? Lyssna på låten på SpotifyHerrn1 december 2009 kl. 16.07 (CET)[svara]
Jag är väldigt fascinerad av Monstervågor! Är det någon här som känner till en bra hemsida om det här, eller ett forum som man kan diskutera det på? //Raksoo2 december 2009 kl. 11.12 (CET)[svara]
Förmodligen av samma skäl som det finns flera rotlar eller enheter på svenska domstolar: domstolen har många ärenden och fördelar dem därför så att varje domare får ett visst antal mål. Vissa särskilda typer av ärenden kan också ha speciella rotlar. E.G. den 3 december 2009 kl. 11.04 (CET)[svara]
Tänkte mig göra färdigt listan över landshövdingar i Uppsala län, det är ju bara Knut Archibald Hamilton som saknas nu, då jag upptäckte ett problem. Hamilton anges varit tillförordand landshövding i Uppsala län 1914-1917, 1917-1920 i Kronobergs län, 1920-1921 tillförordnad landshövding i Västmanlands län för att därefter bli ordinarie landshövding i samma län 1921-1930. Problemet är att han helt saknas i listan över landshövdingar i Västmanland. Här anges Walter Murray ha varit landshövding 1917-1937. Tyvärr finns inga källor till uppgiften. Min uppgift är från Ståthållare och landshövdingar i Uppsala län under 350 år av Nils Sundquist och Anna-Märta Tjernberg.
Någon som kan se efter om de kan verifiera uppgifterna någonstans?--FBQ2 december 2009 kl. 23.26 (CET)[svara]
Statskalendern 1970 angiver Eva Remens (fp) som stadsfullmäktiges ordförande med 1968 som tillträdesår. I Statskalendern 1973 har institutionen bytt namn till kommunfullmäktige och Erik Lindh (s) är dess ordförande, tyvärr utan angivande av tillträdesår. Några fler årgångar från den aktuella perioden har jag tyvärr inte tillgång till. /FredrikT30 november 2009 kl. 16.29 (CET)[svara]
I Stockholms kommunalkalender 1973 anges att kommunfullmäktiges ordförande är Ewald Johannesson (s). Erik Lindh finns inte ens med som ledamot. E.G. den 4 december 2009 kl. 00.24 (CET)[svara]
Johanna den vansinnigas födelsedatum anges olika på åtminstone tyska och engelska Wikipedia, (14 kontra 6 november), och jag har inte orkat forska noggrannare i det, hittar ingen källa vid ett första försök, men den som vill kan ju försöka ta reda på hur det förhåller sig? Jag kan kanske tänka mig att det handlar om olika kalendrar eller något i den stilen. --flinga1 december 2009 kl. 22.16 (CET)[svara]
Märkligt. 6 november verkar korrekt (datumet anges också av eswiki), men då borde hennes födelsedag enligt nya stilen vara 15 november?
Ugglan skriver (1910): Johanna (sp. Juana), drottning af Kastilien och Aragonien, dotter till Ferdinand af Aragonien och Isabella af Kastilien, f. 6 nov. 1479 i Toledo, d. 12 april 1555 i Tordesillas, förmäldes 1496 med ärkehertig Filip den sköne af Österrike och efterträdde 1504 sin moder som drottning af Kastilien ...
Encyclopædia Britannica (1964) skriver att Joanna the mad ... born at Toledo on Nov. 6, 1479 ... died after a miserable existence at Tordesillas, on April 11, 1555.
Ska man vara petig består natriumklorid (koksalt) och andra salter inte av molekyler utan av joner. Avståndet mellan atomkärnor i kristaller uppbyggda av joner (det vill säga saltkristaller) eller molekyler kan mätas med röntgenkristallografi. I början av 1900-talet upptäckte man att röntgenstrålar hade en våglängd på ungefär 0,1 nanometer (1 ångström), och att kristaller kunde sprida (diffraktera) röntgenstrålar, på ett sätt som antydde att röntgenstrålarna föll genom smala "springor". Det var sedan tidigare känt att ljus och annan elektromagnetisk strålning diffrakteras bäst om springorna som ljuset faller genom har ungefär samma bredd som ljusets våglängd. "Springorna" som spred röntgenstrålarna var alltså mellanrummen mellan två plan av atomkärnor i kristallerna. Genom att studera diffraktionsmönster kunde man komma fram till avstånden mellan atomkärnor, och hur de satt i förhållande till varandra. Jag vet inte om den här beskrivningen (som är baserad på X-ray crystallography: History på engelskspråkiga Wikipedia) är tillräckligt pedagogisk för att vara begriplig, så du får gärna fråga om det är något som är alldeles för krångligt! //Essin6 december 2009 kl. 20.17 (CET)[svara]
Jag undrar lite om när Sovjet verkligen upplöstes? På vissa sidor står det den 25 december1991, på andra 31 december1991 och på artikeln om Sovjetunionens fall står det den 1 januari1992. Vilket är det rätta svaret? //Raksoo 1 december 2009 kl. 11:04
President Gorbatjov avgick den 25 december. Innan dess avskaffade han presidentämbetet och överlämnade all exekutiv makt till Rysslands president Jeltsin. Dagen efter upplöste Högsta Sovjet sig självt. Efter den 26 december fanns det i praktiken ingen Sovjetunion men det är möjligt att formellt sett var det business as usual fram till nyårsafton. Thuresson4 december 2009 kl. 00.54 (CET)[svara]
En upplösning av det slaget är nästan alltid en process som inte går från ena minuten till den andra. Unionen hade knakat i fogarna ett tag och Estland, Lettland och Litauen hade fått sin självständighet från unionen erkänd redan under sommaren 1991. Efter det misslyckade statskuppförsöket i augusti bytte man ut röda flaggor på många regeringsbyggnader i Moskva mot den ryska trikoloren. I början av december enades Ryssland, Vitryssland och Ukraina om att bilda OSS och att därigenom upplösa Sovjetunionen och när övriga delstater ett par veckor senare också anslöt sig till OSS tog väl Gorbatjov konsekvensen av detta och avgick några dagar därefter. Därmed var unionen förstås i praktiken redan historia. Vilket datum som formellt angavs i de signerade dokumenten vet jag inte, men man kan ju tänka sig att signatärmakterna bestämde att unionen formellt skulle anses upplöst och ersatt av OSS från och med årsskiftet 1991/1992. E.G. den 4 december 2009 kl. 15.28 (CET)[svara]
Jag skulle vilja ha ett bestämt årtal på alla artiklar som nämner upplösningen och fallet. Ska vi säga att 31 december 1991 blir bäst? //Raksoo7 december 2009 kl. 12.09 (CET)[svara]
Det är inte vi som ska avgöra vilket datum Sovjetunionen upplöstes, utan endast använda verifierbara källor som anger ett visst datum (om det finns något). -- [ jiˈesˌdeːo ]7 december 2009 kl. 12.28 (CET)[svara]
Innan man hittar en tillfredsställande källa, kanske det är bäst att inte precisera mer än att skriva att det hände i december 1991. -Ulla7 december 2009 kl. 13.59 (CET)[svara]
Den 25 december avgick Gorbatjov och förklarade sitt ämbete avskaffat (efter att länge ha vägrat erkänna utvecklingen) och vid årsskiftet hade alla sovjetorgan (mer eller mindre) avskaffats. Så enligt engelskspråkiga Wikipedia. Beroende på om man uppfattar något annat beslut som avgörande kan man välja datum enligt det. Jag kan tänka mig att en del beslut skrevs att gälla från årsskiftet och då kan man ju skriva 31.12 eller 1.1 beroende på övrig formulering. --LPfi7 december 2009 kl. 22.00 (CET)[svara]
Låten Cashen Dom Tas av The Latin Kings (TLK) på skivan Omertá (2003) börjar med en konversation som jag tror kommer från en film, konversationen går såhär:
"- Man kan hitta en brud som man gillar, men man ska fan inte torska på familjen asså..
- *rap* har jag gjort de då?
-Visst fan har du gjort det..
-Hur på sätt då, då?
-Jo men du har ju gjort det
-Gnäll inte
-Ta din gamla cigarett och cykla till Bahamas, för fan asså..
-Håll käften
-Det passar dig asså
-Vadårå
-Visst fan passar du Bahamas om du beter dig som du gör va?
-Vadå.. Vafan, vafan har Bahamas med dethär att göra
-Jo men det är dit du ska ju, du passar ju Bahamas..."
Bråket fortsätter vidare, men varifrån kommer detta, tror min far sa att det var från någon film. Mycket tacksam för svar! / Kalle
Då är Polar-star uteslutet. Även skorstenarna skiljer i lutning på filmen och foto på Ankaras länk, det är inte samma fartyg. Vad Holger har hittat vet jag inte.svenboatbuilder7 december 2009 kl. 21.44 (CET)[svara]
Arne Naess sommar-/ vinterviste högt i norska fjällen.
Jag har på SVT 1 sett en film om/med Naess som åldring. I denna film företogs en resa till det fritidshus han lät bygga 1937. Vad heter platsen *HA--* började det på tror jag? Huset?
Vänl. hälsn.
Eva
Jag undrar hur Den fjädrande manicken fungerar,det jag menar är Den delen som sitter mellan röret och termostaten på ett vatten-element,den del som stryper vattenflödet i röret,problemet jag har är att några av dem inte fjädrar emot termostaten,och så ska det väl inte vara.jag har dålig värme i elementen dessutom vill jag veta vad den delen kallas för,just för att förenkla för reparatören om vad jag menar.
hälsningar peter malm
Det finns lite att läsa i artikeln termostat. Den rörliga delen i en vattenventil kallas generellt för ventilkägla. Ventilkäglans axel ska fjädra ut emot termostatens tryckdon för att kunna följa termostatens kommando. Det går också bra att smörja upp den lite med t.ex. Sonax (rostlösande sprayolja) och försiktigt jobba loss den axiellt (utan att göra grader på dess tätande del). Själva termostaten brukar sitta med en skruv och är inte normalt svår att få loss. Med termostaten av, ska det bli full värme om kranen öppnar ordentligt (ungefär samma temperatur på båda rören i ett tvårörssystem).
När det gäller dålig värme i elementen, kan det förutom att termostaten öppnar "vattenkranen" för lite också vara att flödet genom elementet hindras av luftfickor. I lite äldre installationer är det inte ovanligt att den delen där luftningsskruven sitter inte befinner sig i systemets högsta punkt, pga av att elementen med tiden kasar nedåt i den ände där inte rören stagar upp infästningen.
Lika viktigt som att lufta elementet kan därför vara att samtidigt kolla att luftningsskruven sitter på högsta punkten. Lägg ett vattenpass på elementets ovansida för att kolla (om det inte syns ändå) och ett snabbt sätt att komma förbi problemet är att försiktigt lyfta upp elementet i luftskruvssidan och lägga något under (iaf under luftningsproceduren). Lufta sedan på vanligt vis, tills det kommer ut rent vatten ur luftningsnippeln utan luftbubblor. /Ronny W10 december 2009 kl. 00.00 (CET)[svara]
I artikeln Dvärgvädur påstås att dessa "är mycket lugnare än andra kaniner eftersom dom har hängande öron.". Är det sant eller är det dåligt skrivet men med en kärna av sanning? Thuresson14 november 2009 kl. 12.11 (CET)[svara]
Lavallens logik köper jag alla gånger :-) Dvärgvädurar brukar ofta beskrivas som lugnare än andra dvärgkanier, men att detta skulle bero på de hängade öronen har inte något bevisat samband. Jag tog därför bort meningen. Höstblomma16 november 2009 kl. 09.40 (CET)[svara]
I ett TV-program jag sett om hundens utveckling, så har öronens form följt egenskaperna man velat få fram. Detta skulle enligt programmet bero på hormonivåerna hos varje enskild ras. Schäfern psyke orsakar dess spetsiga öron och taxen psyke dess hängande dito. Dvärgvädurar skulle då enligt samma resonemang ha hängande öron på grund av att de är lugnare och inte tvärt om. --Elav W11 december 2009 kl. 11.34 (CET)[svara]
Hej.
Jag har försökt se om det har bringats någon klarhet i vilket djur som var det första landlevande djuret. Emellertid är det mycket svårt att få fram ett svar, emedan vissa källor anger att lungfiskarna skulle utvecklats till tetrapoda i vattnet, vilka senare skulle ha klättrat upp på land vid tidsvatten, och andra källor anger att kvastfeningar tog sig upp på land på grund av sina benliknande fenor. Är det någon som vet om det har bevisats vad som stämmer? // Tanzania den 10 december 2009 kl. 17.04 (CET)[svara]
Egentligen inte riktigt mitt område, men Tofsstjärtfiskar som också kallas kvastfeningar har jag svårt att se som anfäder till de första landlevande djuren. Däremot används kvastfeningar också som benämning på kvastfeniga fiskar - av vilka just lungfiskar är en art.--FBQ11 december 2009 kl. 11.31 (CET)[svara]
Jag vet inte riktigt hur du menar, men ett försök till svar här: Det finns några magmuskler som kallas sneda magmuskler för att de går snett från framsidan av magen till olika fästpunkter på sidan av överkroppen. Jag hittade en bild här http://forum.body.se/showthread.php?t=338 (se nummer 2 och 3 på bilden).Sjö6 december 2009 kl. 21.23 (CET)[svara]
Om du menar varför magrutorna på vissa personer är assymetriska så beror det, så vitt jag vet, på att Rectus abdominis korsas av senor, som inte alltid är helt symmetriska. Därför får vissa personer jämna magrutor och andra inte. Entheta12 december 2009 kl. 13.26 (CET)[svara]
Hej
Varför anges inte höjden över havet på alla de orter och/eller platser som finns benämnda i Wikipedia
Jag menar, ni har ju redan X- och Y-koordinaterna, varför inte Z också
Det är säkert många som är intresserade av dessa uppgifter
John
Spontant kan jag tänka mig att detta beror på att få orter har en och samma höjd över havet inom hela sitt område. Förr angav man ju ofta "m ö h" på järnvägsstationerna på olika orter, men detta behöver ju inte betyda att hela orten ligger på samma höjd över havet [tillägg: som stationen]. Själv bor jag på en ort (Lund) där det sägs finnas en höjdskillnad på 80 meter inom den gamla stadsgränsen. /FredrikT4 december 2009 kl. 23.11 (CET)[svara]
Ja, järnvägsstationen (om det finns en sådan) eller samma punkt där man satt koordinaten (det är löjligt att placera ut en storstad med sekundnoggrannhet för den delen, det behövs bara för hus) kan ju användas. Problemet är källor... Hur får man reda på vilken position över havet en given plats har? /Grillo5 december 2009 kl. 20.45 (CET)[svara]
höjden över havet brukar anges på Lantmäteriverkets kartor, sen finns det höjdrapporterande GPS kanske de som plockar ut kordinaterna med GPS även kan ta höjden för någon central del av orden. Janee5 december 2009 kl. 22.39 (CET)[svara]
Om man vill ha höjden på ± 10 m bör man nog ta orternas höjder med hjälp av någon karta med höjdkurvor i stället för med GPS. En tumregel är att GPS:ens höjdfel är ca tre gånger större är det horisontella felet. Jag vill minnas att felet i plan ligger på ca 3-5 m för en GPS med EGNOS, som de flesta har idag. Utan att gå in på för mycket detaljer så är det sedan inte heller säkert att höjdsystemet GPS:en använder är samma som det på kartan. Det finns en lika stor djungel av höjdsystem, ellipsoider och geoider som av horisontella koordinatsystem. Johan G9 december 2009 kl. 20.44 (CET)[svara]
Höjd över havet finns angiven för en del platser, exempelvis Dublin, Wetzlar och Colmar. Men eftersom det inte är lika enkelt som att ta fram koordinater så är det ganska få platser som har höjduppgifter. /EnDumEn✍7 december 2009 kl. 14.56 (CET)[svara]
Jag hörde nyss på TV en polis som sade att det inte längre är brottsligt att gå mot röd gubbe. Stämmer verkligen detta eller hörde/fattade jag fel? Marcustisk12 december 2009 kl. 17.56 (CET)[svara]
Hmm olagligt men inte straffbart? Jag som alltid trott att det aldrig varit olagligt. Mera "man får skylla sig själv om något händer". –dMoberg12 december 2009 kl. 23.35 (CET)[svara]
Visst är det olagligt. En gång i tiden kunde även fotgängare bötfällas för brott mot denna regel. Numera finns förbudet i trafikförordningen 2 kap 2 §: "En trafikant skall följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal ...". Regler om böter finns i 14 kapitlet. Enligt 3 § skall en förare av ett ett motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bland annat 2:2 dömas till böter. Enligt 6 § gäller samma sak för förare av ett fordon som inte är motordrivet och den som rider och den som leder eller driver kreatur. I 7 § regleras böter för övriga trafikanter (vilket inkluderar fotgängare) och där finns inte 2:2 med. /B****n13 december 2009 kl. 09.50 (CET)[svara]
Straffbarheten försvann i Sverige kanske i slutet av 1980-talet. I många andra länder, såsom Finland, är det fortfarande straffbart. Mitt intryck var att ändringen var misslyckad, att folk började gå mot rött också framför bilar, i helt annan omfattning än tidigare. Här går man också mot rött, men sällan så att bilar är tvungna att sakta in för en. --LPfi13 december 2009 kl. 11.20 (CET)[svara]
Det finns ju en uppsjö olika sajter på internet där man kan hitta låttexter. Hur fungerar det med upphovsrätten egentligen? Kan jag som privatperson sätta upp en likadan hemsida som bara listar låttexter utan att be om någon tillåtelse från upphovsrättsmannen? Herrn12 december 2009 kl. 15.45 (CET)[svara]
Om frågan gäller vad som gäller juridiskt så kan du inte det eftersom du då publicerar andras verk utan deras tillstånd (här förutsätter jag att texterna på hemsidan i första hand är välkänd pop- och rockmusik som har legat på listorna de senaste åren). Låttexter skyddas i upp till 70 år efter textförfattarens död. Att du är privatperson som gör detta på fritiden spelar ingen roll. Om du dessutom har inkomster från webbsidan så kan det bli tal om höga skadestånd. Thuresson12 december 2009 kl. 15.55 (CET)[svara]
Antingen så att upphovsrättsinnehavarna har gett tillstånd, så att de har överseende, så att de inte känner till sidorna eller så att sidorna ligger på en server i ett land där det är svårt att driva saken. --LPfi13 december 2009 kl. 11.14 (CET)[svara]
Räknas det inte som att citera sångaren om man skriver ner en låttext (om man bara lyssnar på vad h*n sjunger och skriver ner det och inte kopierar någon text som artisten har skrivit)? /Poxnar(D | B)13 december 2009 kl. 22.38 (CET)[svara]
Jag vet inte om jag fattade frågan rätt, men citat i det här sammanhanget innebär att man kortfattat exemplifierar vad någon skrivit i ett upphovsskyddat verk. I praktiken är det kanske några rader eller ett kort litet avsnitt som ger bakgrund och sätter in det man beskriver i ett sammanhang. Räkna alltså inte med att du kan citera en heel låttext. Citaträtten gäller oftast mycket kortare avsnitt. Janders13 december 2009 kl. 22.49 (CET)[svara]
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 22 § lyder: "Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007)." Lagstiftningen är alltså ganska vag när det gäller hur mycket en får citera, men praxis torde vara högst ett par rader ur en sång, men inte hela texten. Det lär finnas svåra gränsfall, men frågan är vilken upphovsrättsinnehavare som skulle försöka väcka åtal mot någon för för långa citat... Calandrella14 december 2009 kl. 20.09 (CET)[svara]
Jag undrar var man kan hitta kyrilliska (ryska) typsnitt till Mac OS X. Det jag främst är ute efter nu är ett skrivmaskinstypsnitt liknande detta, men även skrivstilstypsnitt och annat vore önskvärt. Caspian Rehbinder10 december 2009 kl. 20.20 (CET)[svara]
För Windows finns det redan Unicode-stöd för de vikitgaste typsnitten, vilket innebär att ryska tecken redan stöds. Till exempel finns Courier New som är ett skrivmaskinstypsnitt och ser ut så här: АБВГДЖИЙКЛабвгдежзийкл. Det borde finns stöd redan nu i Mac också för vanliga typsnitt. --BIL12 december 2009 kl. 00.06 (CET)[svara]
Nuförtiden innehåller många latinska typsnitt även kyrilliska och grekiska bokstäver. Apple har alltid varit generösa med typsnitt och av de som levererades med Mac OS X så identifierade jag följande som hade stöd för kyrilliska bokstäver: Andale Mono, Arial, Charcoal, Cochin, Courier New, Comic Sans MS, Geneva, Georgia, Gill Sans, Helvetica, Hiragino, Hoefler Text, Impact, Marker Felt, Osaka, Sathu, STHeiti, Times, Trebuchet MS, Verdana. Skulle det inte räcka så borde du kunna hitta något du gillar på den här sidan. DejaVu är ett trevligt gratistypsnitt som även kommer i monospace-variant. —Tasnu Arakun15 december 2009 kl. 12.48 (CET)[svara]
Jag snubblade över räknesättet restdivision som vi inte har någon artikel om och som inte ens verkar finnas omnämnt på Wikipedia. Jag vet inte vad det kallas på andra språk så jag vet inte om det finns artiklar på exempelvis enwp. Exempel:
45%10 = 5
43%8 = 3
Det vill säga det som blir kvar efter en heltalsdivision. Finns det något användningsområde och är det något som används i praktiken?
Precis som Andreas säger är det ett grundläggande begrepp för t.ex. kryptering. En av de enklaste tillämpningarna torde vara att konvertera 1,25 timmar till minuter.
Var det inte såhär man lärde sig räkna division för hand på mellanstadiet, innan man gick igenom liggande stolen (som jag aldrig riktigt lärt mig...)? /Grillo11 december 2009 kl. 20.59 (CET)[svara]
Åtminstone jag fick lära mig kort division med bråktalsresultat mellan division med rest och liggande stolen. Sen fick man ju börja använda miniräknare, och det går oftast snabbare i sammanhang där liggande stolen snarare än kort division med bråktalsresultat är nödvändigt. Så jag hade hunnit glömma bort liggande stolen lagom till att den behövdes till polynomdivision...
Men är division med rest och moduloräkning samma sak? Är det inte snarare så att moduloräkning är en "tillämpning" av division med rest, genom att man studerar egenskaperna hos resten och går ett steg längre? Enwp och många andra språk har en separat artikel om division med rest, en:remainder, men den närmaste motsvarigheten jag hittar på svwp är en länk från grensidan rest till kvot. //Essin11 december 2009 kl. 21.23 (CET)[svara]
Som Calle skriver, det verkar vara moduloräkning du är ute efter. Används även i programmering för att begränsa tal inom vissa områden istället för att göra villkorssatser, vilket underlättar för processorn då en sådan beräkning alltid går fortare (oftast 1 klockcykel) än if/else satser (som kan ta flera och i värsta läget göra att minnet i processorn inte används optimalt). 83.253.142.12616 december 2009 kl. 06.53 (CET)[svara]
Här står, utan vidare kommentar, att poeten Agatha Lovisa de la Myle gifte sig med sitt syskonbarn Carl de la Myle år 1750 : [[100]]. Hur kan det komma sig? Jag trodde incest var förbjudet, både riktig incest och sex med ingift släkt? Det står förstås inte var de gifte sig; det kan ha varit i Lettland. --85.226.44.23812 december 2009 kl. 22.17 (CET)[svara]
Syskonbarn är ett äldre ord för kusin. Dagens betydelse av ordet syskonbarn är nyare. Hon gifte sig alltså sannolikt med sin kusin.--Ankara13 december 2009 kl. 10.33 (CET)[svara]
Jaså, det var något nytt. Kan man ta det helt för givet? Jag tycker mig minnas att det i Tyskland var tillåtet åtminstone för en man att gifta sig med sitt eget syskons barn. (Var inte Hitlers mamma systerdotter till hans pappa? Jag kanske minns fel.) Och eftersom tyskar koloniserade Baltikum kanske tyska lagar gällde där? --85.226.44.23813 december 2009 kl. 11.57 (CET)[svara]
Du kan titta själv i SAOB, [101]. Den första användningen av syskonbarn (i dagens betydelse) som nämns är från 1881. Syskonbarn (som benämning på kusiner) användes långt in på 1900-talet. Så¨här stod det i Stockholmstidningen 1940; I svensk lag har syskonbarn endast den gamla betydelsen ’barn till syskon’, alltså ’kusiner’. Men nu för tiden blir det allt vanligare att nyttja ordet . . som sammanfattande beteckning för brorsöner, systersöner, brorsdöttrar och systerdöttrar. För mig verkar det i alla fall sannolikt att källan (som är från 1860-talet) menade kusiner. Tysk äktenskapslagstiftningen är ett för mig okänt ämne.--Ankara13 december 2009 kl. 12.10 (CET)[svara]
Fast som sagt, giften med verkliga syskonbarn har förekommit. Henrik August Ankarcrona som jag nyss skrev en artikel om var gift med sin halvbrors dotter. Det har funnits möjligheter att få dispans även under de tider då kusingiften varit förbjudna. --FBQ13 december 2009 kl. 14.16 (CET)[svara]
Då är alltså båda förklaringar möjliga. Det verkar dessutom som om äktenskap med ett syskons barn var lagligt i Tyskland förr, och tysk lag bör väl ha gällt i Lettland, som var tysk-styrt. --85.226.44.23814 december 2009 kl. 12.19 (CET)[svara]
Vill minnas att det ska ha varit lagligt i Danmark också, saknar tyvärr källa utöver att jag tror det var ett radioprogram jag lyssnade till. Vill minnas att detta är ett av de "förbjudna leden" som inte är helt förbjudna ens i Mose lag, tolkningarna ska dock ha varit olika över tiden. -- Lavallen14 december 2009 kl. 17.15 (CET)[svara]
Jag vet att Lettland inte tillhörde Tyskland 1750, men det hade koloniserats av tyskarna, som skapade lagarna, och som jag förstått det fick tysk-balterna i stort behålla sina egna lagar under svenskt, polskt och ryskt styre. --85.226.44.23816 december 2009 kl. 12.06 (CET)[svara]
Det har väl aldrig varit en officiell titel, däremot används förledet änke- ibland för att skilja den gamle kungens fru från den nye kungens fru, eftersom båda formellt tituleras landets drottning. /137.61.234.22515 december 2009 kl. 12.43 (CET)[svara]
Just det förhållandet lär sannolikt inte uppkomma för den svenska drottningens del då det är hennes dotter som kommer att ärva makens ämbete. Storbritannien som har en regerande kvinnlig monark använde benämningen drottningmoder. Jag tror personligen att man i ännu högre utsträckning än idag informellt kommer att omnämna henne som enbart "Silvia", eller om man vill vara formell och särskilja mor och dotter: "drottning Victoria" och "drottning Silvia". Jorva15 december 2009 kl. 22.35 (CET)[svara]
Bruket av titeln drottningmoder i UK föranleddes främst av att båda drottningarna hette Elizabeth, och man ville i titulaturen kunna skilja dem åt. Annars har bruket i Storbritannien varit att fortsätta benämna "änkedrottningen" helt enkelt drottning. (Se t.ex. Mary av Teck) MVH/--Idunius15 december 2009 kl. 22.45 (CET)[svara]
Har titeln "änkedrottning" alltså aldrig egentligen formelt existerat i Europa? Var det bara en informell benämning? Jag har intrycket att det alltid användes förr i tiden. Det verkar som om titeln helt enkelt anses vara gammaldags i Europa och har kommit ur bruk av den orsaken?--85.226.44.23817 december 2009 kl. 22.42 (CET)[svara]
(klicka för större) och på den ser det inte ut att finnas någon gång- eller cykelväg i sikte. Jag vet dock inte med säkerhet, har du prövat att söka på Google? »нотвыст(d.|b.) 30 januari 2009 kl. 16.14 (CET)
Ingen aning
styvmorsviol?Även tyskarna tror på Styvmorsviol, definitivt en viol iaf
kråkvicker?Även tyskarna tror på kråksilver
Sannolikt samma som föregående bild, men de gula blommorna? På tyska Wikipedia tror dem också att de gula är smörblomma, och de blåa kråkvicker, det gröna skall tror de är Veketåg och de vita de:Sternmieren
1. Slottet Neuschwanstein
2. Charlottenborgs slott
3. Forsmarks herrgård
.jpg)
_vapen_(i_rikssigillet_1448).png)
Elfsborgarndisk.↔ 24 oktober 2009 kl. 13.44 (CEST)
![[64]](http://english.rejbrand.se/rteditor/pix/screenshots/Character_Information.png){kind=link}
![[96]](http://www.autoseattle.com/images/mudguard_lead_pic.jpg){kind=link}
