Kväveoxider

Kväveoxider är föreningar av syre och kväve eller en blandning av sådana föreningar:

• Kväveoxid, även kallad kvävemonoxid, (NO), kväve(II)oxid
• Kvävedioxid (NO₂), kväve(IV)oxid
• Dikväveoxid, lustgas, (N₂O), kväve(-I,III)oxid
• Nitrosylazid (N₄O), kväve(-I,0,I,II)oxid
• Nitratradikal (NO₃), kväve(VI)oxid
• Dikvävetrioxid (N₂O₃), kväve(II,IV)oxid
• Dikvävetetroxid (N₂O₄), kväve(IV)oxid
• Dikvävepentoxid (N₂O₅), kväve(V)oxid
• Trinitramid (N(NO₂)₃), kväve(III,V)oxid

Inom atmosfärkemi, luftföroreningar och besläktade områden avser kväveoxider NO_x (NO och NO₂).

Bara de tre förstnämnda kan isoleras vid rumstemperatur. N₂O₃, N₂O₄ och N₂O₅ sönderfaller snabbt vid rumstemperatur. NO₃, N₄O, och N(NO₂)₃ är mycket reaktiva.

N₂O är stabil och tämligen icke-reaktiv i rumstemperatur, medan NO och NO₂ är rätt reaktiva men rätt stabila när de isolerats.

Illustrationer

• 
  Kväveoxid, NO
• 
  Kvävedioxid, NO₂
• 
  Dikväveoxid, N₂O
• 
  Dikvävetrioxid, N₂O₃
• 
  Dikvävetetroxid, N₂O₄
• 
  Dikvävepentoxid, N₂O₅

NO_x

NO_x är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer. Främst uppstår kvävemonoxid (NO), som oxideras i luft till kvävedioxid (NO₂). Kvävedioxid reagerar sedan med vattenmolekyler (H₂O) i luften och bildar salpetersyra (HNO₃). NO och NO₂ kallas också nitrösa gaser.

Kväveoxiders inverkan på ozonskiktet

Det bildas naturligt kväveoxider på jordytan genom mikrobiologiska processer och uppe i Jordens atmosfär genom kosmisk strålning som till exempel röntgenstrålning. Men också flygplan, konstgödning och kärnvapenexplosioner skapar kväveoxider som verkar skadande på ozonlagret. Samtidigt bidrar kväveoxider till att ozon bildas.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nitrogen oxide, 26 augusti 2012.

Se även

• Lustgas
• Dikvävetetroxid (ibland oegentligt kallat "kvävetetroxid")