Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 9

Dinosaurier comeback?

Varför gjorde inte dinosaurierna comeback om dom var så framgångsrika och överlägsna däggdjuren?

//Perra

Jag är ingen dinosaurie- eller evolutionsexpert, men jag tror inte att den frågan går att svara på så enkelt. Evolution är rätt komplicerat även med facit i hand, och det är många faktorer med i spelet (gynnsamma mutationer som ska ske vid rätt tillfälle, till exempel).

Kort sagt kan man nog säga att de förhållanden som behövdes för att jätteödlor skulle utvecklas inte fanns efter mesozoikum. I den nya världen var de kanske inte överlägsna däggdjuren, men även om de hade varit det om de hade fått utvecklas på nytt så fanns inte de förhållanden som krävdes för att de skulle göra det. Ny utgångspunkt, nytt klimat, nya växter att äta, ny konkurrens om maten, m.m. —CÆSAR 23 juni 2007 kl. 12.11 (CEST)

Dom var väl inte överlägsna däggdjuren? Dom dog ju ut. Alltså var däggdjuren (evolutionärt) överlägsna.. ;) (Okej, det där var lite tramsigt, men vad är det som säger att de var framgångsrika, och på vilket sätt överlägsna? Som sagt, inte var dom det i den "senare världen" eller de livsbetingelser som sedan dök upp..) --flinga 19 juli 2007 kl. 20.29 (CEST)

Evolution handlar inte om "comeback", utan att hoppas att någon framöver kommer att skriva en bättre låt än David Bowie´s "Space Oddity"

Evolutionen handlar om att man måste bygga på befintligt material. För att dra en parallell kan man inte bygga en bil på en cykelram. Om dinosaurierna dog ut fanns inte så mycket att bygga på, eftersom både de och (högst troligt) deras "förfäder" inte fanns längre. Sen, som påpekats tidigare fylldes deras nisch snabbt av andra reptiler, fåglar (som egentligen också är reptiler) och däggdjur, klimatet blev inte lika gynnsamt för dinosaurierna (särskilt inte de största formerna), etc. Vivo _disk.^↔ 1 september 2007 kl. 10.47 (CEST)

Enligt artikeln fåglar kan man hävda att fåglarna är överlevande dinosaurier, så med det synsättet har en stor del av dinosaurierna aldrig dött ut. (Kanske inte så relevant för frågeställningen, men lite kul ändå.) /Nicke L 1 september 2007 kl. 14.58 (CEST)

Och skräcködlor, i bildlig betydelse, finns det också massor av IRL (dock inte inte på WP verkar det som) ;) //- Zman 1 september 2007 kl. 16.00 (CEST)

Jordens gravitation påverkat livet

Om jorden träffas av en mängd rymdstoft varje dag i form av astereoider och meteorer så borde ju jordens massa och gravitation ha ökat en viss del på t.ex. 100 miljoner år, kan detta ha påverkat livet på jorden.

//Perra

Förändringen torde vara så liten att den inte påverkar livet något nämnvärt. --Andreas Rejbrand 23 juni 2007 kl. 12.04 (CEST)

Jorden tar emot ungefär 40 ton meteoriter varje dygn, vilket blir ungefär 15·10¹⁵ kg rymdgrus på 1 miljard år. Jordens massa är ungefär 6·10²⁴ kg. Det skulle ge ungefär 0,00000025 % ökning av graviationen på en miljard år. Den ändringen påverkar knappast det biologiska livet.

Dock är inte alla meteoriter små sandkorn. Enstaka sällsynta meteoriter kan vara stora, se Tunguska-händelsen för 99 år sedan. Den hade en påtaglig inverkan på det lokala livet. / Mvh Mkh 4 juli 2007 kl. 01.46 (CEST)

Eftertanke: Jorden är ungefär 4,6 miljarder gammal. Under den första halva årmiljarden var meteoritregnet säkert mycket större än nu. Men biologiskt liv ska inte ha uppstått förrän efter en hel miljard år. Och vid den tidpunkten borde jordens massa ha blivit stabil inom ovanstående procentsats. /Mvh Mkh 22 juli 2007 kl. 18.03 (CEST)

Margrubrik

Vad är en margrubrik? Tack på förhand

Troligtvis ett påhittat och icke spritt ord. SAOL erkänner inte ordet, och varken Windows Live Search eller Google hittar ordet på Internet. --Andreas Rejbrand 24 juni 2007 kl. 00.11 (CEST)

En marginalrubrik (jag antar att margrubrik är en förkortning av detta ord) är en sammanfattande "rubrik" på ett stycke, som man skriver i marginalen när man läser t.ex. en lärobok eller en artikel. Det är alltså i stort sett samma sak som minnesanteckning eller nyckelord. Fördelen med en marginalrubrik är att man kan använda denna om man skriver ett referat av vad man läst, eftersom man då redan kommit på en passande rubrik, ett nyckelord/en minnesanteckning blir ju inte alltid en bra rubrik i sig själv. Vivo _disk.^↔ 24 juni 2007 kl. 00.24 (CEST)

Samla på fjärilar

Hej, vet inte riktigt om frågan passar här, men jag hoppas den gör det. Jag tycker om fjärilar och skulle gärna börja samla och lära mig mer om fjärilar, men jag känner mig lite lost här måste jag säga. Någon som har tips på vad man bör göra eller vända sig för att få råd om hur man odlar ett sådant här intresse. Kort sagt vill jag ha som hobby att samla på fjärilar - men hur ska en nybörjare som jag starta upp detta? Tack på förhand! 90.224.189.208 24 juni 2007 kl. 20.34 (CEST)

Finns det kanske någon bok som behandlar hur man odlar ett sånt här intresse? 90.224.189.208 24 juni 2007 kl. 20.48 (CEST)

Det brukar stå litegrann i fjärilsböcker om hur man samlar, de står på zoologihyllan (Ug) på biblioteket. De särskilda böcker som finns om fjärilssamlande som hobby (t.ex. Bror Hansons Samla fjärilar brukar också stå på dessa hyllor, om de inte är magasinerade -då är det bara att fråga i lånedisken). För utrustnining, såsom spännbräden och håvar, säljs det ofta i butiker som säljer annan naturutrustning. Om du googlar efter fjärilsklubbar kan du säkert hitta en i din närhet som kan hjälpa dig vidare, eller varför inte rent av gå med i en? Vivo _disk.^↔ 24 juni 2007 kl. 21.37 (CEST)

Ugglor

Jag såg på TV för ganska många år sedan på ett naturprogram. Där visades en uggla som applåderade med vingarna under kroppen när den flög. Vad är det för uggla?

Alkohol

Hur mycket promille alkohol får man köra i de olika staterna i USA.

Det borde stå lite på en:Drunk driving (United States).Lokal_Profil 28 juni 2007 kl. 03.28 (CEST)

Pianofråga

Jag har ett piano hemma som jag ärvt som jag vill veta lite mera om,, det står J.O Söderström stockholm på det, men min morfar som jag fått det från berättade att det kom från amerika i början på 1900 talet, genom en släkting. Har försökt att ta reda på detta själv men hittar inget om J.O Söderström. Mvh Jonas Persson

Rikets första dam

I artikeln om Carl XVI Gustafs mor Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha står det att hon var Sveriges första dam 1965-1972, efter drottning Louises bortgång. Hennes make dog ju 1947 så kan en kvinna som är prinsessa men ej kronprinsessa och ej drottning vara rikets första dam? Artikeln First Lady verkar främst beröra amerikanska förhållanden. Thuresson 1 juli 2007 kl. 01.42 (CEST)

Hon var ju först i det Majonnäsiska kösystemet, eller hackordningen. Hon var oxo mamma till kronprinsen. Zman 1 juli 2007 kl. 23.54 (CEST)

Ja, troligen, i avsaknad av en drottning, och då konceptet kronprinsessa inte existerade, antar jag att hon var närmast till hands. Entheta 2 juli 2007 kl. 13.30 (CEST)

Tack för det. Kan någon som är bättre insatt i Bernadotternas släktförhållanden säga vem som var rikets första dam 1972-1976? Thuresson 2 juli 2007 kl. 14.01 (CEST)

Zman eller någon annan kanske vet. Jag är tyvärr inte så insatt. Visste inte ens att titeln användes i Sverige. Vore kul om någon insatt skrev lite om detta även i artikeln First Lady (som kanske borde flyttas till "Första dam" eller nåt liknande). Entheta 2 juli 2007 kl. 14.44 (CEST)

Jag skjuter litet från höften nu, men jag tror att det var Prinsessan Christina som var första dam 1972-76. /FredrikT 3 juli 2007 kl. 20.50 (CEST)

Jag kollade Åke Ohlmarks Alla Sveriges prinsessor och tolkar informationen där som att Christian var första dam från Sibyllas död 1972 till sitt eget giftermål 15 juni 1974. Därefter verkar Sverige ha varit utan första dam (såvida inte talmannens hustru trädde in i en sådan situation????) fram tills Fräulein Sommerlath blev drottning 1976. Christinas äldre systrar Margareta och Desirée hade "straffat ut sig" ~från denna roll genom att redan före moderns död gifta sig under sitt stånd och Birgitta antar jag tappade möjligheten att vara svensk första dam genom att gifta sig med en utländsk man (om än kunglig) och därmed gissningsvis upphöra att vara svensk medborgare? /FredrikT 3 juli 2007 kl. 21.12 (CEST)

Handduk/badlakan

Jag är nyfiken på definition och användning av orden handduk/badlakan. Jag har många gånger stört mig på att mina vänner kallar ett badlakan för en handduk, men det kanske är jag som har fel. Handduk är för mig ett mindre tygstycke, som t.ex. används för att torka händer. Badlakan är för mig ett större tygstycke, som används efter en dusch eller liknande.

Badlakan finns inte med på wikipedia och jag tycker inte att definitionen av handduk är tillräcklig. Är det fri tolkning av orden eller är badlakan ett sällan förekommande ord? Fånigt problem, men jag måste få veta =P 83.255.129.233 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Från svenska akademins ordbok

HAND-DUK: fyrkantigt l. rektangulärt, fållat stycke av linne- l. bomullsväv o. d. avsett att torka sig på (eg. torka händerna på) efter tvätt­ning l. bad o. d.; äv. (i sht i ssgr) om dylik duk avsedd för torkning av disk l. för damning m. m.; förr äv. om servett;

BAD-LAKAN: lakan som efter badet användes till kroppens torkning.

Kan inte säga att jag blir så mycket klokare på det hela. Men där har vi den "officiella" definitionen åtminstonne. /Lokal_Profil 2 juli 2007 kl. 18.51 (CEST)

Närmare titt i svenska akademins ordbok visar att badlakan finns belagt år 1587 (SAOB:s uppgift tryckt 1898). Handduk finns belagt år 1643 (SAOB:s uppgift tryckt 1930). SAOBs uppgifter är ingen "officiellt godkänd" och aktuell förklaring - det är "bara" uppgift om hur ord har förekommit och använts i svenska språket. / Mvh Mkh 3 juli 2007 kl. 19.34 (CEST)

Jag tror att det här är en fråga ungefär som den om huruvida man böjer ordet finger som n-ord eller t-ord. Själv böjer jag det som t-ord och använder utan att tveka handduk om det tygstycke som jag torkar mig på efter badet. Badlakan är för mig större och passar även att ligga på på stranden (som ett mellanting mellan en filt och en handduk). Men det är alltså den definition som jag och de närmaste mig använder. Och om du är intresserad av den här frågan är du troligen rätt person att börja skriva på Wiktionary. Med vänlig hälsning, //Hannibal 3 juli 2007 kl. 20.57 (CEST)

Jag skulle för min del säga att ett badlakan är en stor sorts handduk, d v s att handduk är ett mer övergripande begrepp som omfattar bl a badlakan (liksom t ex diskhandduk, ansiktshandduk etc). Men det är bara min personliga definition. /FredrikT 3 juli 2007 kl. 20.59 (CEST)

Det har inte mycket med diskussionen att göra, men om SAOB varit en wiki hade där förhoppningsvis inte länge fått stå "fyrkantigt l. rektangulärt" – det som är rektangulärt är per definition också fyrkantigt. /dcastor 3 juli 2007 kl. 21.47 (CEST)

Texten i SAOB indikerar att fyrkantigt i detta sammanhang avsetts vara liktydigt med kvadrat. Det är en av skillnaderna mellan SAOB och Wikipedia. Ordboken är en retrospektiv dokumentation även av "äldre språkbruk", medan Wiki har(?) ambitionen att huvudsakligen presentera "dagens fakta". / Mvh Mkh 7 juli 2007 kl. 10.12 (CEST)

Vad då kvadrat? kvadrat är per definition en rektangel med lika långa sidor. Kvadratiska handdukar/badlakan är ganska ovanliga. :) Zman 7 juli 2007 kl. 10.26 (CEST)

Javisst är det ovanligt, även om jag sett kvadratiska handdukar ;;) Men SAOB redovisar bara vilka ord som förekommit i vilka sammanhang i svenska texter. Terminologidefinitioner får man söka i andra källor. /Mvh Mkh 7 juli 2007 kl. 11.11 (CEST)

För egen del skulle jag nog säga att ett badlakan är en sorts handduk. Dock brukar de flesta affärer som säljer dessa "fyrkantiga tygstycken" definiera "handduk" som den sorten man torkar händerna på. Sen finns även "gästhandduk", som är lite mindre, "duschhandduk", lite större, och "badlakan" som är störst. Sen finns det säkert ett flertal andra varianter men jag tror att de här är de vanligast förekommande. /Hodgeheg 6 augusti 2007 kl. 03.21 (CEST)

Om man med "fyrkantig" (felaktigt) menar "kvadratisk" blir i stället det ordet överflödigt eftersom en kvadrat per definition är en rektangel. (Det överflödiga i skrivsättet gäller oavsett om SAOB är definierande eller deskriptivt.) /dcastor 20 augusti 2007 kl. 20.21 (CEST)

Skilj på facktermer och vardagligt språk. Att matematiker har valt att inom sitt område ge vissa termer en alldeles bestämd betydelse gör inte att samma ord måste användas på just det sättet bland övriga svensktalande individer. Det framgår väl ändå med rätt stor tydlighet att SAOB med "fyrkantigt" och "rektangulärt" avser det som vissa andra skulle kalla "kvadratiskt" respektive "rektangulärt men uppenbarligen ej kvadratiskt"? Give SAOB a brejk. //Salsero 28 augusti 2007 kl. 23.34 (CEST)

Hej! Katter

Hur spinner katter?

Hej Katt! Frågar man Google så får man en länk till Lunds Universitet [1]. Men deras server verkar vara avstängd just nu. Då kan man i stället använda Googles cache-version av samma länk. [2]. Du kan också hitta en utredning på engelska wiki en:Purr. / Mvh Mkh 5 juli 2007 kl. 23.01 (CEST)

transformator

Hejsan.

jag har en fråga angående transformatorer. jag vet att man med hjälp av dem öka/minska spänning och ström. och jag har hört att man tex kan minska från 100 volt till 10 volt och därmed också öka strömmen 10ggr. hur hänger egentligen det här ihop? enligt U= r*i så beror väl alltid stömmen på spänningen. om man minskar spänningen borde inte strömmen minska automatiskt då också?

och så undrar jag också: är det strömmen eller spänningen som driver elektriska saker?

Du har fått lite saker om bakfoten ;) Ohms lag (U=RI) har inte så mycket med transformatorns funktion att göra. Snarare den elektriska effekten som tas ut på ena sidan måste föras in på den andra. Om man har en perfekt transformator (100% verkningsgrad, dvs inga förluster) och tar ut 10 Volt växelström med 1 Ampere så förbrukar man 10 VA, om den andra sidan av transformatorn är kopplad till 100V så måste man mata in samma effekt 10VA, dvs strömmen blir 10VA/100V=0.1A Zman 7 juli 2007 kl. 10.32 (CEST)

Missade den andra frågan - strömmen är just en ström av elektroner och det är de som gör jobbet, spänning i sig är bara skillnaden i potential. Tänk på saker som kan ha statisk elektricitet, det kan vara flera tusen volt, men först när det sker en urladdning när det går gnistor och flyter ström som det känns. Zman 7 juli 2007 kl. 21.56 (CEST)

Visst kan man med en transformator transformera till högre eller lägre spänning, men bara växelström, eftersom principen bygger på elektrisk ström av viss frekvens -> magnetisk induktion i järnkärnan av samma frekvens -> elektrisk ström av samma frekvens men annan spänning. Strömmen ändras också, men detta har med energiprincipen att göra, inte Ohms lag. Engelska wikipedia har en artikel[3] med illustrationer och formler. Tomas e 8 augusti 2007 kl. 04.57 (CEST)

Kristina Augusta

Kristina Augusta, vilket år är hon född egentligen? Just nu har hon ingen egen artikel men hon är född två gånger, 1623 och 1624. Jag har ingen koll på historia alls, men jag är ganska säker på att man inte kunde vara född två gånger på 1600-talet /NatoX 7 juli 2007 kl. 13.34 (CEST)

Tryckfel, skrivfel har väl alltid funnits. Tänker du på någon speciell historisk Kristina Augusta? / Mvh Mkh 7 juli 2007 kl. 16.00 (CEST)

Hej igen! Tänk vad Google hittar mycket.

Gustav II Adolf och Maria Eleonora hade två döttrar med namnet Kristina Augusta.

Den första [4] tycks ha fötts och dött 1624. Osäker(?) dokumentation - läge för arkivforskning.

Den andra [5] föddes 1626. Hon dog i Rom 1689 under namnet Kristina Alexandra. / Mvh Mkh 7 juli 2007 kl. 21.44 (CEST)

Mera nyheter. Tyska wikipedia har tydliga datum för kungaparets två döttrar de:Gustav_II._Adolf_von_Schweden#Familie. Men inget om en dödfödd son 1625. / Mvh Mkh 9 juli 2007 kl. 01.11 (CEST)

Fruktsocker

Är fruktsocker samma sak som strösocker?

Nej! Fruktsocker, eller fruktos, är en monosackarid (enkel sockerart - en liten ringformad molekyl). En annan monosackarid är glukos. Om man "sätter ihop" en glukosbit med en fruktosbit får man sackaros, d.v.s. vanligt socker. Nu är jag inte så inne på hemkunskapsbiten, men antar att detta också säljs under namnet "strösocker". (Om jag var ICA skulle jag sälja "natriumklorid" istället för "bordssalt"!) --Andreas Rejbrand 9 juli 2007 kl. 22.08 (CEST)

Ändra en sida på Internet

jag ska få tillgång att ändra lite på en liten internetsida för att lära mig mer om sådant jag fick lösenord men har glömt vilka bokstäver det var man hade innan hemsideadressen för att komma åt "logga in rutan" man skulle skriva något i stil med www.???.hemsidansadress.se är det någon som kan hjälpa mig? --81.233.154.178 10 juli 2007 kl. 23.16 (CEST)

Det är svårt att säga, eftersom olika sidor har olika adresser till sina undersidor. Ett tips kan dock vara att prova att skriva ftp:// istället för http:// först i adressfältet. Vivo _disk.^↔ 11 juli 2007 kl. 10.32 (CEST)

Du har alltså glömt bort vilken subdomän du skall komma åt. Tyvärr kan den vara vilken som helst, så du kan inte få någon hjälp här... --Andreas Rejbrand 11 juli 2007 kl. 14.16 (CEST)

Gul lök

Heter det inte gullök? Gul lök är i mina ögon särskrivet... /NatoX 11 juli 2007 kl. 12.04 (CEST)

Gul lök är nog det vanligaste namnet på löksorten. NE använder det, och ger inte ens hänvisning från "gullök". En googling ger 207 000 träffar på "gul lök" mot 600 på "gullök". Det är rimligt att förutsätta att en del av de 207 000 träffarna på "gul lök" inte syftar explicit på artnamnet, men majoriteten gör nog det. /dcastor 11 juli 2007 kl. 13.51 (CEST)

Rent språkligt behöver den inte vara en särskrivning. Om man betraktar hela objektet ("Gul lök") som substantiv är det klart att det är en särskrivning, men man kan ju också se "gul" som ett attribut (adjektiv) till substantivet "lök", och då är allt i sin ordning. Hur biologerna har bestämt det med artnamn etc., vet jag dock inget om. --Andreas Rejbrand 11 juli 2007 kl. 14.18 (CEST)

Gul är här mycket riktigt ett attribut liksom t ex i vitryggig hackspett, grön nattjasmin eller lömsk flugsvamp. Det skall alltså vara mellanslag.

Jag råkade f ö ut för ett roligt exempel på "hyperkorrektion" av förmodad särskrivning härom dagen. Jag hade i ingressen till artikeln om Inger Hammar skrivit att hon "var en svensk lärare, docent och historiker". Svensk i det här fallet syftade så klart på hennes nationalitet, men härom dagen hade någon misstolkat det som en särskrivning och ändrat till att hon "var en svensklärare, docent och historiker"! /FredrikT 11 juli 2007 kl. 16.27 (CEST)

Okej, jag undrade bara eftersom det heter rödlök, vitlök och purjolök trots att dessa lökar lika gärna skulle kunna vara attribut röd lök, vit lök och purjo lök (okej, kanske inte sista :P). /NatoX 11 juli 2007 kl. 22.18 (CEST)

Nej, att "purjo" skulle vara ett attribut låter, öh... ja... helt purjo .Micke^d_b 11 juli 2007 kl. 22.24 (CEST)

Jag gissar att det har något att göra med att det skulle bli dubbel-l i "gullök" och därmed konstigt uttal.

andejons 11 juli 2007 kl. 22.49 (CEST)

Ja, för särskilt gullig är den ju inte Vivo _disk.^↔ 12 juli 2007 kl. 11.16 (CEST)

Är det ingen mer än jag som "hör" att gullök och "gul lök" är två saker som uttalas på två olika sätt, precis som "en röd lök" och "en rödlök". (Då kan "en röd lök" dessutom vara en gullök som man målat röd. :) ) --flinga 19 juli 2007 kl. 20.22 (CEST)

Självklart uttalas "gul lök" och "gullök" olika, men jag har stött på uttalet "gullök". Den som uttalar så skriver ju rimligen ihop ordet också. /dcastor 20 augusti 2007 kl. 20.29 (CEST)

Flygande start

Vad menas med en "flygande start"?

Det är väl när man inte startar från stillastående, utan fordonen, personerna, hästarna, eller vad man tävlar med, är i rörelse då starten går? -- boivie ✎ 11 juli 2007 kl. 18.42 (CEST)

Man kan också mena att exv. ett projekt får en mycket bra (snabb) start. --Andreas Rejbrand 11 juli 2007 kl. 19.21 (CEST)

Jag skulle nog säga att den senare förklaringen känns riktigast. /FredrikT 12 juli 2007 kl. 10.29 (CEST)

Den tidigare torde vara den ursprungliga, och har senare börjat användas i överförd betydelse.

andejons 12 juli 2007 kl. 11.24 (CEST)

Ja, det stämmer. Båda förklaringarna är alltså rätt, fast den första är nog mest rätt för den är ursprungligast. E.G. 24 juli 2007 kl. 10.15 (CEST)

Harry Potter och Fenixorden (film)

Har den nya Harry Potter-filmens DVD-version något känt tillgänglighetsdatum? Annars: kompetent gissning? --Andreas Rejbrand 13 juli 2007 kl. 00.52 (CEST)

Efter en kortare pratstund med en filmuthyrningsdator jag träffade på ICA, verkar början av december vara det sökta datumet. --Andreas Rejbrand 13 juli 2007 kl. 22.25 (CEST)

Kungaslupen

Hur många årpar har kungaslupen 87.249.167.221 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) Flyttad hit av Andreas Rejbrand 13 juli 2007 kl. 22.24 (CEST)

8 årpar om man får tro denna bild, enbart ett årpar ifall man tror på denna bild :). --MoRsE 14 juli 2007 kl. 01.51 (CEST)

Mailserver

Jag har en egen webbserver och en ftpserver hemma på min dator. Dessa var mycket enkla att installera och fungerar bra med hjälp av fri programvara. Jag undrar nu om det är lika enkelt att sätta upp en egen mailserver och om det finns gratis/öppen programvara som kan användas för detta ändamål? Det jag vill kunna göra är alltså att ta emot epost själv, till exemepel till :micke@mindoman.se, utan att behöva använda mig av ett externt företag (åtminstonne om jag måste betala för det :-) . En how-to-guid skulle också uppskattas, om det nu går att ha en egen mailserver hemma. Micke^d_b 14 juli 2007 kl. 08.56 (CEST)

För att besvara min egen fråga: Ja det var ganska enkelt. Detta Detta var en mail server som verkar funka för mig. Micke^d_b 15 juli 2007 kl. 13.36 (CEST)

Svårbegriplig nyhet

Jag har väldigt svårt att förstå den här nyheten från SVT. Om jag tolkar texten korrekt, så har en indisk läkare (oavsiktligt) förlagt (?) sitt SIM-kort, vilket senare gjorde att en terrorist lyckades sänka sina samtalstaxor, och för detta riskerar läkaren 15 års fängelse av det australiensiska rättsväsendet. Denna tolkning är emellertid orimlig. Är det jag som är "dum"? --Andreas Rejbrand 15 juli 2007 kl. 01.24 (CEST)

Hur tokigt det än verkar får jag intrycket av att Du tolkat artikeln korrekt. Fast jag kanske också är dum... /FredrikT 17 juli 2007 kl. 14.58 (CEST)

Jag tycker att artikeln framställer det helt klart. Polisen har ju klargjort att man misstänker läkaren för vårdslöshet snarare än avsikt att bistå extremister – sådeles kan det knappast ligga någon förtäckt misstanke om extremism bakom. Men jag medger artikeln ger ett Kafkaistiskt intryck – 15 år för att slarva bort ett eget SIM-kort... / Law 17 juli 2007 kl. 15.22 (CEST)

Jag blev också nyfiken. Högsta polischefen - Commissioner Keelty (inte kommissarie eller presstalesman) - ger sin version av händelserna [6]. Femton år kan väl vara maxstraffet i den lagparagraf polisen har hittat. Men det behövs ju också en domstol som ska bedöma bevisen och vårdslösheten. / Mvh Mkh 17 juli 2007 kl. 17.04 (CEST)

Det står i artikeln att han "oavsiktigt" lämnade SIM-kortet till släktingen, inte att han tappade bort det. Då tycker jag inte att det är så konstigt om man tycker att han har varit straffbart vårdslös, även om han möjligen inte hade en aning om att släktingen kunde vara terrorist. E.G. 26 juli 2007 kl. 10.54 (CEST)

Hur kan man "oavsiktligt lämna" något? --Andreas Rejbrand 26 juli 2007 kl. 13.02 (CEST)

Språkligt låter det förstås ganska konstigt, men jag fick för mig att avsikten var att beskriva att han hade för avsikt att bara tillfälligt låna ut SIM-kortet och sedan fick han det inte tillbaka. E.G. 26 juli 2007 kl. 17.29 (CEST)

IDN:er

Jag hade för mig att ett domännamn med svenska tecken (åtminstone under .se) mer eller mindre per automatik pekade till samma webbplats som domämnamnet med å,ä->a och ö->o, men hittade själv tidigare idag ett motexempel. Hur är det egentligen? --Andreas Rejbrand 18 juli 2007 kl. 19.23 (CEST)

Jag är ingen expert, men jag vet att det ganska nyligen ändrades så att även domännamn med bl.a. de svenska tecknen tilläts. Ändringen är dock såpass ny att vissa mailservrar inte kan hantera de domänerna...

andejons 18 juli 2007 kl. 22.12 (CEST)

Jo, det vet jag förstås. Det jag är osäker på är om en registrering av exempelvis "särskrivning.se" automatiskt medför att domänen "sarskrivning.se" också skapas, och att båda dessa pekar till samma webbplats. Jag hade för mig att så var fallet, men dessa två domäner pekar till två helt olika webbplatser. (Jag uppmärksammade problemet när jag imorse fick för mig att köpa denna domän (dessa domäner) och starta en "grammatikkampanj", men tyvärr (för min del) var ju båda redan upptagna.) --Andreas Rejbrand 18 juli 2007 kl. 22.19 (CEST)

Om jag fattat det rätt så registreras xn--srskrivning-l8a.se samtidigt med särskrivning.se - inte sarskrivning.se --Oddjob 18 juli 2007 kl. 23.04 (CEST)

Ja, jag känner till de adresserna. Kanske har jag bara fått för mig det om "sarskrivning.se". --Andreas Rejbrand 19 juli 2007 kl. 00.23 (CEST)

Svensk tolkning

Är det någon som har ett bra förslag på en svensk översättning av werecat? Jag lade dit varulvskatt på Wikipedias önskelista över blandade artiklar men jag är osäker. /Egon Eagle 19 juli 2007 kl. 10:39 CEST

Jag vet inte om det finns något svenskt etablerat uttryck, kanske det till och med är varulvskatt, men det är ju egentligen redundant som ord. Precis som werewolf verkar ju varulv betyda "varvarg" (ulv = varg), och då borde ju kattmotsvarigheten heta "varkatt" eller något annat som motsvarar katt. :) Fast det låter inte så bra, lite ovant och konstlat till en början tycker jag. :) Jag misstänker att det faktiskt inte finns något svenskt ord, men någon kanske vet något annat.. --flinga 19 juli 2007 kl. 20.11 (CEST)

Varulv är idage den mest kända formen av när människa förvandlas till djur, men tidigare talades det även om andra varelser med prefixet "var-", t.ex. varbjörn, varlejon etc. Så det skulle bli varkatt i det exemplet. --MoRsE 22 juli 2007 kl. 10.23 (CEST)

Varkatter finns med i åtminstone en fantasy-bokserie, Arvtagaren, och i översättningen till svenska står det just varkatt. Dock vet jag inte om varelsen heter werecat i den engelskspråkiga versionen. Leo 22 juli 2007 kl. 15.27 (CEST)

Varkatt torde vara den enklaste översättningen. Förleden var- betyder visst "människa". Om man är rädd att folk inte skall förstå begreppet varkatt, kan man väl använda termen varulvskatt, även om den rent språkligt egentligen då skulle betyda "människo-vargs-katt". E.G. 24 juli 2007 kl. 10.09 (CEST)

Häxkatt, eller trollkatt, kanske? Men då blir inte associationen "omvandlad människa" så tydlig. / Mvh Mkh 24 juli 2007 kl. 10.18 (CEST)

I och med att varkatt faktiskt verkar logiskt och har använts i alla fall i modern tid, så skulle jag tycka att man använder det ordet. Imho. --flinga 29 juli 2007 kl. 20.02 (CEST)

Nu har jag skapat en artikel varkatt. Bygg gärna på om ni vill. E.G. 15 augusti 2007 kl. 20.00 (CEST)

Sprisegel

Hur riggar man ett sprisegel enlikt den gamla metoden ? Hur sätter man ett toppsegel enligt samma metod ?

Århundraden

Peloponnesiska kriget ägde rum mellan år 431 och 404 före vår tideräkning. Säger man att år 404 före vår tideräkning är i slutet av 400-talet eller i början av 400-talet? Thuresson 23 juli 2007 kl. 01.55 (CEST)

Man talar om slutet av 400-talet före Kristus. --MoRsE 23 juli 2007 kl. 08.55 (CEST)

Jag vill passa på att slå ett slag för "före Kristus", eftersom detta till skillnad från "före vår tideräkning" är NPOV. "Fvt" utgår nämligen ifrån att någon tideräkning skulle vara "vår", och är ungefär det samma som att skriva om "vårt land" när man syftar på Sverige (eller det land som nu råkar vara just den personens land). Det utgår alltså ifrån att precis alla som läser Wikipedia är kristna och därför har den kristna tideräkningen som sin egen. Det är betydligt bättre att skriva rakt ut att det handlar om den kristna, vedertagna tideräkningen, då förstår alla vad det handlar om. /Grillo 26 juli 2007 kl. 16.37 (CEST)

Instämmer med Grillo. "Vår tideräkning" förknippar jag med ett museibesök i Östberlin strax efter murens fall. Skyltarna från DDR-tiden satt ännu kvar och där var av ideologiska skäl förstås alla referenser till kristendom borttagna varför årtal före Krisus angavs som "v. u. Z." (vor unser Zeit). Sådan ideologisk språkcensur bör vi knappast ha på Wikipedia. /FredrikT 27 juli 2007 kl. 09.10 (CEST)

Fvt och Evt är lite klumpiga försök att översätta BCE (Before Common, Christian eller Current Era) och CE (Common, Christian eller Current Era). Detta är försök att komma bort från en kolonial och religiocentriskt tideräkning som stora delar av världen inte använder. Tanken är alltså att Fvt och Evt skall var mer NPOV än den kristna tideräkningen som definitionsmässigt är POV. På teologen i Uppsala använder man sig för övrigt ofta av Fvt och Evt för att komma bort från en kristen bias i undervisningen av Religionsvetenskap. I reliteten är det ju dock så att båda sätten att räkna har sina problem, eftersom ingen av dem är univeriellt vedertagna (problemet är ju just det att det inte finns någon gemensam tideräkning, alla sätt att räkna tid är POV, om man så vill). Det bästa man kan göra är kanske att använda sig av den mest spridda tideräkningsformen (förmodligen den kristna) men även ange andra relvanta årtal där det passar in (t.ex årtal före/efter Hirja i artiklar om profeten Muhammed osv.). Micke^d_b 27 juli 2007 kl. 11.37 (CEST)

Och just därför är det bättre att deklarera sin POV istället för att låtsas vara NPOV när man inte är det. /Grillo 27 juli 2007 kl. 16.25 (CEST)

Artikeln ISO 8601 med länkar kan kanske vara intressant. Om jag förstår saken rätt använder standarden år 1875 som utgångspunkt (då meterkonventionen undertecknades, kallat år 1875 förstås) och inför även ett år noll och negativa årtal. Årtalen (för positiva årtal) blir samma som i den kristna tideräkningen, men utgångspunkten en annan. /NH 13 augusti 2007 kl. 03.01 (CEST)

Klåda

Ok, jag har hittills inte fått något vettigt svar på denna till synes enkla fråga, kanske någon här klarar det? Frågan är som följer: Hur uppstår klåda (inte av sjukdom, insektsbett el.dyl.) och varför försvinner den när man kliar? Jag vet, det är fånigt, men förklara det den som kan...

Vårdguiden, Stockholms läns landsting, om klåda och Sjukvårdsrådgivningen bör väl vara pålitliga. JT 23 juli 2007 kl. 04.32 (CEST)

Vera Dal 1926

Är det någon som vet om finns en delikatessbutik i Centrala Florens som heter "Vera Dal 1926"? Jag läste "Hannibal" av Thomas Harris, där handlingen till stor del utspelar sig i Florens. Seriemördaren Hannibal "The Cannibal" Lecter har smak för det fina livet som alla vet som har läst böckerna. Han handlar vit tryffel, gåslever och finchoklad, etc etc i denna butik som jag vill veta om den existerar på riktigt eller bara ett påhitt av Thomas Harris?

Tack på förhand.

MVH Adam

Enligt detta forum finns butiken i verkligheten. //StefanB 24 juli 2007 kl. 10.08 (CEST)

Romanes.

Till vilken språkgrupp tillhör Romanes. Tillhör det den Latinska?

Det spanska ordet "Gringo", En vit Person, icke spanjor, tycker jag verka vara nära besläktat med Romanska ordet: "Gadjo", vilket tydligen betyder samma sak, icke Zigenare eller icke vit.

Nån som kan bekräfta detta?

Romani är liksom de latinska språken indoeuropeiskt, vilket gör att de är avlägset släkt (romani är dock indoariskt, och närmast släkt med indiska språk). Just "gringo" verkar dock stamma från det spanska ordet för "grekiska" (på samma sätt som det svenska uttrycket "rena grekiskan"), vilket gör att jag tvivlar på att de två orden är släkt.

andejons 23 juli 2007 kl. 22.02 (CEST)

Romani tillhör numera Sveriges "officiella minoritetsspråk". Språkrådet ska därför kunna ge upplysningar och råd om det språket. / Mvh Mkh 24 juli 2007 kl. 10.06 (CEST)

Bach

Finns det flera Goldberg variationer förutom de 30 som Bach komponerat?

Se en:Goldberg Variations (disambiguation). --Oddjob 24 juli 2007 kl. 15.59 (CEST)

skrapsår

hej!! jag vurpade med moppen och skrapade knät ganske djupt hur länge tar det att läcka ungefär för ska på hockey!! sen hur länge tar svullnader i knä?

Wikipedia ger inte medicinsk rådgivning, se Wikipedia:Medicinskt förbehåll. /Oxygen 26 juli 2007 kl. 19.13 (CEST)

Versmått

Om en sång består av två "delar" var och en på fyra versrader och sedan följd av en refräng, vad kallas då dessa "delar"? Bildear båda delarna tillsammans en strof eller är var och en i sig en strof eller är de rent av något annat? /Lokal_Profil 29 juli 2007 kl. 17.09 (CEST)

Några meningar ur Alf Henriksons Verskonstens ABC (1982):

Strof kallas en enhetlig grupp av versrader. Många strofmönster finns. Redan två rader kan utgöra en strof, men oftare är det frågan om längre versbyggen.....

Mvh / Mkh 2 augusti 2007 kl. 22.40 (CEST)

Vad är sekiner?

Har försökt leta reda på svaret på egen hand på nätet och i uppslagsverk utan framgång. Vad är sekiner för något? 82.99.42.214 29 juli 2007 kl. 22.59 (CEST)

Se här samt den engelska artikeln en:Sequin (coin). Mvh NH 29 juli 2007 kl. 23.11 (CEST)

Sekin, eller Zekin, var ett guldmynt från Venedig under senmedeltid och renässans. Se vidare Ugglan Zekin. / Mvh Mkh 29 juli 2007 kl. 23.22 (CEST)

Spindel

Vilken art är det? Fick ett riktigt bra kort, men vet inte vad jag skall skriva under det... Se den stora bilden eller en miniatyr av den. --Andreas Rejbrand 1 augusti 2007 kl. 23.52 (CEST)

Helt klart en lockespindel, det ser man på benen och kroppsformen, men jag kan dock inte de olika underarterna (det finns 18 i Sverige) --MoRsE 6 augusti 2007 kl. 10.20 (CEST)

Jag gissade faktiskt på det, men var inte helt säker. Tack för ditt svar! --Andreas Rejbrand 6 augusti 2007 kl. 12.29 (CEST)

När jag nu studerade spindeldjur blev jag riktigt snopen, ty lockespindar är inte spindlar (dock spindeldjur, eller, som jag kallar dem, "spindeloider"). Jag börjar visst bli lite ringrostig när det gäller indelning av djur och växter... --Andreas Rejbrand 6 augusti 2007 kl. 12.55 (CEST)

En annan fråga: det vardagliga namnet "daddy long-legs" brukar, om jag minns rätt, användas såväl för spindeldjuren lockespindlar som för insekterna harkrankar. Stämmer det (vilket är lite olyckligt, eftersom människor kanske börjar blanda ihop spindlar med insekter)? --Andreas Rejbrand 6 augusti 2007 kl. 12.58 (CEST)

utan rubrik

Vad innebär evangelisation? Fråga ställd av 83.250.200.208 2 augusti 2007 kl. 14.03.
Svar: se Evangelisation / Mkh Mkh 2 augusti 2007 kl. 14.12 (CEST)

varför invaderade inte hitler schweiz?

varför invaderade inte hitler schweiz?

Jag kan bara gissa. Schweiz är omgivet av berg, därför är inte landet lätt att inta, detta har historien visat. Förmodligen insåg Hitler detta på tidigt plan och la ner idén. /Grillo 4 augusti 2007 kl. 22.57 (CEST)

Dels var Hitler upptagen av militära kriser på andra håll, dels hade landet ingen strategisk betydelse. Schweiz hade också ett folkförsvar där 1/5 av befolkningen var beväpnade. Se www.reason.com för mer information. Thuresson 5 augusti 2007 kl. 13.31 (CEST)

Schweiz utgjorde inget hot mot Tyskland. Det fanns också skäl att ha kvar Schweiz som ett land där informella diplomatiska kontakter mellan Tyskland och motståndarländerna fortfarande kunde upprätthållas genom att ambassadörerna till Schweiz kunde diskutera med varandra (eller för den delen spionera på varandra), lite samma roll som även Sverige hade. Dessutom var det många tyskar som hade pengar och andra värdesaker insatta på banker i Schweiz, värden som sannolikt skulle ha gått förlorade om man hade gjort landet till en fiende. E.G. 9 augusti 2007 kl. 13.36 (CEST)

Kronprinsessan Victoria

Oscar Bernadotte, Sigvard Bernadotte, prinsessan Margaretha och prinsessan Desirée förlorade sina kungliga titlar när de gifte sig med en icke-kunglig person. Vad skulle hända om kronprinsessan Victoria gifte sig under sitt stånd, till exempel med en viss gymägare från Ockelbo? Thuresson 5 augusti 2007 kl. 13.31 (CEST)

Svar 1: Enligt Successionsordningen på Regeringens webbplats verkar det som att det inte ska ha någon avgörande roll: däremot kan hon bli inaktuell om hon inte längre är "av den rena evangeliska läran" eller om hon blir regent i ett annat land. Det som möjligen kan sätta käppar i hjulet är ifall pappa misstycker: "Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag (1979:935)."

Svar 2: då undviker hon inavel.//Hannibal 5 augusti 2007 kl. 13.50 (CEST)

Jag har för mig att det har diskuterats någon annanstans på Wikipedia om det fortfarande är ätten Bernadotte som är Sveriges kungahus om Victoria gifter sig, eller om det blir en ny ätt. Jag minns inte var den diskussionen fördes. /Nicke L 5 augusti 2007 kl. 16.05 (CEST)

Om Victoria vägras tronen övergår den väl till Carl Philip, och jag kan inte se att han skulle tillhöra någon annan ätt.

Vad gäller de andra kungligheterna var det väl just eftersom den dåvarande monarken misstyckte som de fråntogs arvsrätten? Prins Bertil gifte sig ju "under sitt stånd" och förvägrades ju inte arvsrätten – Carl Gustaf tyckte inte det var något problem med sådana giftermål.

andejons 5 augusti 2007 kl. 17.59 (CEST)

Se även Kategoridiskussion:Huset Bernadotte. Vad gäller prins Bertil kan man endast konstatera att han gifte sig i en så hög ålder att denna mesallians inte skulle producera några barn. Thuresson 5 augusti 2007 kl. 19.33 (CEST)

Så vitt jag vet heter i alla fall det danska kungahuset fortfarande Huset Glücksburg, trots att Margrethe är gift med prins Henrik, som är greve de Laborde de Monpezat. Vet däremot inte om det skulle vara detsamma i Sverige. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 5 augusti 2007 kl. 19.56 (CEST)

Det danska kungahuset heter fortfarande Glücksburg eftersom Margrethe är en Glücksburg och det är hon som är regent. Den dagen kronprins Frederik blir kung borde det dansak kungahuset däremot strikt formellt byta namn till de Monpezat liksom de barn kronprinsessan Victoria en dag får borde få namn efter sin far. Så har det i vart fall rent historiskt i regel fungerat vid dynastibyten i samband med regerande drottningar (drottning Victoria av Storbritannien var t ex den sista regenten av huset Hannover medan hennes son Edward VII blev den förste engelske kungen av huset Sachen-Coburg-Gotha eftersom hans far, prinsgemålen Albert, tillhörde denna dynasti). Undantag finns dock: när Maria Theresia som den sista egentliga regerande Habsburgaren gifte sig med Frans av Lothringen fick deras barn dynastinamnet Habsburg-Lothringen, men refererades i regel bara till som Habsburgare (jfr deras nutida ättling Otto von Habsburg), och likadant är det med huset Romanov som egentligen är en gren av huset Holstein-Gottorp.

En aspekt till att väga in i det hela är ju den nuvarande svenska namnlagen där det ju inte längre är en grundregel att barn i äktenskap får faderns namn utan lika gärna kan få moderns. Men huruvida detta skall anses tillämpligt även på landets kungadynasti återstår väl att se den dag det blir aktuellt. Sist vi hade en regerande drottning i landet var ju snart 300 år sedan, och ho var dessutom barnlös, så det ger ingen vidare ledning i dagsläget. /FredrikT 5 augusti 2007 kl. 23.03 (CEST)

Ett annat exempel är drottning Elizabeth och prins Charles. På engelska WP anges att prins Charles går under ättnamnet Windson-Mountbatten, men att hans officiella efternamn endast är Windsor. I artikeln om ätten Windsor står att Elizabeth deklarerat att alla hennes efterkommande ska bära namnet Windsor, oavsett om det är från faderns eller moderns sida. Dock har den engelska drottningen ju till skillnad från den svenske kungen en viss "reell" makt, så det är ju frågan om Victoria kan göra en liknande deklaration som drottning. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 5 augusti 2007 kl. 23.20 (CEST)

I det engelska fallet får man ju väga in att namnet "Windsor" i sig egentligen är fiktivt; det var ett namn man valde att antaga under 1:a världskriget då det inte var så populärt med det tyska namn kungafamiljen egentligen hade. /FredrikT 7 augusti 2007 kl. 00.39 (CEST)

PS Läste i en bok på UB i går att Elizabeth II ursprungligen tog ättennamnet Mountbatten vid sitt giftermål, men att hon ett par år efter sitt trontillträde (på rekommendation av Winston Churchill) bytte tillbaka till Windsor. /FredrikT 9 augusti 2007 kl. 18.47 (CEST)

Mountbatten hade i och för sig egentligen inte varit rätt det heller, för det namnet tog prins Philip från sin mors familj. På fädernet är han ju prins av Danmark och Grekland, och är således av ätten Oldenburg. E.G. 9 augusti 2007 kl. 23.31 (CEST)

I Sverige finns det egentligen inget prejudikat att falla tillbaka på, eftersom ingen av de tre regerande drottningar vi har haft har efterträtts av ett eget barn. Vi får helt enkelt vänta och se. E.G. 9 augusti 2007 kl. 23.31 (CEST)

DOS

Känner någon till en webbplats där man kan ladda ner DOS-startfiler till ett USB-minne så att man kan bota datorn från USB-minnet och komma till DOS? Stöd för CD-enhet krävs. --81.227.73.244 5 augusti 2007 kl. 18.18 (CEST) (Andreas Rejbrand)

Genom att nästan omedelbart avbryta den startbara installations-CD:n för en OEM-version av Windows 95 och sedan använda FDISK och FORMAT lyckades jag "installera" DOS 6.22, men CD-stödet verkade inte fungera för skivor i allmänhet (nästan inga skivor). Ska prova att skapa en startdiskett i en annan dator, i vilken jag först installerar Win 98 eller ME. --81.227.73.244 5 augusti 2007 kl. 18.51 (CEST)

Jag vet inte om det här kan hjälpa i din situation, men det finns en fri klon av dos som heter FreeDOS, se till exempel http://www.fdos.org/bootdisks/ -- boivie ✎ 5 augusti 2007 kl. 19.00 (CEST)

Verkar intressant. Tack för tipset! --Andreas Rejbrand 5 augusti 2007 kl. 19.24 (CEST)

Se även bootdisk.com. Thuresson 5 augusti 2007 kl. 19.33 (CEST)

Verkar väldigt intressant; skall titta på det i morgon. Det aktuella problemet "löste" (att installera Win ME på en XP-dator utan licensnyckel åt min bror) jag genom att installera Win 95 OEM på ursprungsdatorn, sedan uppgradera till Win ME. Jag skapade startdiskett och förde på lämplig dator över dess filer till USB-minne, och bootade datorn från detta. Jag använde FDISK och FORMAT till att få upp DOS 6.22; till min förvåning fungerade USB-minnen men inte CD-enheten på datorn. Jag kopierade då Windows ME:s installations-CD till ett USB-minne och startade installationsprogrammet. Dock hade jag uppgraderingsversionen av ME, varför programmet behövde kontrollera Win 98-installations-CD:n. Jag bytte då ut USB-minnet mot ett med W98 (fick ta bort "Microsoft Interactive CD Sampler" för att få plats på minnet på 512 MB - Den version av "CD Sampler" som följde med W95 var f ö min allra första "underbara" mediaupplevelse - jag älskar fortfarande W95:s "Microsoft Interative CD Sampler", som var helt underbar för sin tid!), men det fungerade inte eftersom systemet uppenbarligen inte kunde hantera att jag bytte USB-minne utan omstart. En omstart under det att installationsprogrammet visar samma dialogruta, är emellertid omöjligt. Inte heller kunde jag installera W98 eftersom även det var en uppgraderingsversion. Istället blev det en originalversion av W95 jag fick upp, men stödet för CD-enheten får jag inte till. Utan Internet, diskettenhet (själva datorn är modern och saknar sådan) och CD-enhet får jag hoppas att jag får USB att fungera. Annars får jag titta på den till synes mycket lämpliga webbplatsen bootdisk.com. Tack för tipset! --Andreas Rejbrand 5 augusti 2007 kl. 23.28 (CEST)

Lägen för infogning av pixelbaserad bild på annan pixelbaserad bild

I många bildbehandlingsprogram finns olika alternativ för hur en pixelgrafisk bild (ett lager, en markering eller något liknande) kan läggas på en annan. Naturligtvis finns alternativ för transparens, men förutom det brukar alternativ såsom "gör endast ljusare", "gör endast mörkare", "nyans", "addition", "multiplikation", "division", "grynextrahering" osv. finnas. Vissa är ju självbeskrivande (såsom de två första), medan andra är lite mer kryptiska. Finns det på Internet någon bra (matematisk) artikel om dessa lägen? Vidare, är dessa lägen standardiserade, så att samma läge ger samma resultat i olika program, eller är det upp till den enskilde programvaruutvecklaren att vara innovativ? --Andreas Rejbrand 10 augusti 2007 kl. 22.11 (CEST)

Se [7] --Andreas Rejbrand 10 augusti 2007 kl. 23.50 (CEST)

[8] är också intressant. Frågan är om inte en WP-artikel om "blend modes" vore intressant. Jag letade lite på enwiki men fann ingen. --Andreas Rejbrand 11 augusti 2007 kl. 00.08 (CEST)

Kung Daniel den första?

När Silvia gifte sig med kungen blev hon drottning. Så om Daniel (eller vem det nu blir) gifter sig med Viktoria, kommer han då bli kung? Enligt min syster är det inte så, men så borde det väl vara?

Nej, Daniel blir endast prins. På samma sätt som Danmarks drottning Margrethes och Storbritanniens drottning Elizabeths respektive gemål heter prins Henrik och prins Philip. Så vitt jag förstår det går det tillbaka till förr då en kung stod högre i rang än en drottning och för att drottningens gemål inte skulle få högre rang än statsöverhuvudet fick denne då titeln prins. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 13 augusti 2007 kl. 02.42 (CEST)

Sen är ju frågan om varken han eller Viktoria blir någonting alls om de skulle gifta sig mot kungens vilja innan kungen dött. Historien visar (inte så långt tillbaka) att sådant brukar leda till att kungligheten får säga upp sina anspråk på tronen. I så fall blir Carl Philip kung. /Grillo 13 augusti 2007 kl. 10.36 (CEST)

Svaret är som sagt nej. Enligt gammal tradition följer en kvinna sin makes rang, om den är högre, men en man följer inte på samma sätt sin frus rang. Således kommer kronprinsessans make med allra största sannolikhet inte att kallas kung. Däremot kan det tänkas att han tilldelas en personlig prinstitel, på samma sätt som ovannämnda danska och brittiska drottningsgemåler. Även om han skulle få titeln kung (högst osannolikt, för en kung är per definition en statschef, medan en drottning kan vara drottning antingen för att hon är regerande statschef själv eller drottning för att hon är gift med en kung), så skulle han inte få något ordningsnummer, för det är det bara regenten som får. E.G. 13 augusti 2007 kl. 21.57 (CEST)

Ett möjligen pedagogiskt sätt att se på det hela är att "yrkesbeteckningen" drottning används på två olika kvinnliga jobb i en monarki - dels på maka till en kung och dels på en regerande drottning. Ibland poängterar man ju skillnaden genom att skriva ut att det rör sig just om en regerande drottning. En regerande drottnings make kallas inte "icke regerande kung" utan prins. Till skillnad från många andra prinsar (i meningen söner inom en kungafamilj) kan inte en sådan prins ärva tronen och bli kung. (Ja, såvida han inte samtidigt är prins i ett annat land vill säga.) Ibland kallas en sådan prins för "drottninggemål" eller något liknande (Prince-Consort är väl en engelsk fras som används någon gång) för att markera skillnaden. För övrigt är det ju inte bara i monarkier som titlar ställer till problem. Låt oss anta att Hillary Clinton blir vald till USA:s nästa president. Det blir då lite knepigt med den traditionella titeln First Lady, som knappast kan tillämpas på gamle cigarrökaren och praktikhandledaren Bill. Dessutom har man i USA en vana att titulera även avgångna presidenter med President. Så när paret Clion dyker upp tillsammans skulle de rimligtvis presenteras som "President Clinton and President Clinton" :-) Vilken soppa det kan bli! Tomas e 15 augusti 2007 kl. 00.52 (CEST)

I vissa kungadömen (som Jerusalem) så var dock drottningens make även regerande konung, även om det var i sin makas namn.

andejons 15 augusti 2007 kl. 08.15 (CEST)

Visst, och det hände också att en kvinna på tronen under medeltiden titulerades kung (exempelvis i Polen), men det går inte riktigt att jämföra Kungariket Jerusalem och andra medeltida riken med moderna stater och modernt titelbruk. E.G. 15 augusti 2007 kl. 08.32 (CEST)

Singlar i Sverige

Vet någon var man kan få tag på Topplistan, listan som visar skivplaceringarna i Sverige. Sedan 1975 (tror jag). Skriver mycket om musiksinglar från 1970- och 80-talen, men har bara tillgång till UK och US's singellistor. Har googlat men inte hittat något.

Artikeln Hitlistan här på svenska Wikipedia innehåller en länk till den sida du verka leta efter. Dess arkiv går tillbaka till 1975-11-14. www.hitparad.se/archiv.asp -- [ JIESDEO ] ^{B D} 13 augusti 2007 kl. 02.54 (CEST)

Boken Topplistan : the official Swedish single & album charts : 1975-1993 visar placeringarna fram till 1993. Finns att låna på Stockholms stadsbibliotek. Thuresson 13 augusti 2007 kl. 03.19 (CEST)

Vad händer om alla kungens barn dör?

Baserat på frågan ovan, och en fråga jag ställde på en diskussionssida, vad händer om kungens alla barn (och kungen själv, som ju teoretiskt fortfarande kan skapa ny avkomma) dör innan någon ytterligare tronföljare fötts? Vem tar över tronen då? Min spontana reaktion är "kungens äldsta syster", men på den tiden hade vi ju ingen kvinnlig tronföljd, hade vi haft det hade ju kungens äldsta syster blivit drottning från första början. Det står heller inget om detta i artikeln om Sveriges tronföljd, där slutar den efter Madeleine. Har inte Sveriges tronföljd en motsvarighet till Storbritanniens, dvs en lång lista av kungligheter i till synes hela Europa, som på nåt sätt är släkt och därför kan ta över om alla andra dör? /Grillo 13 augusti 2007 kl. 14.33 (CEST)

Om jag minns rätt, så tror jag att jag har läst att man gjorde om tronföljdslistan 1980, och att man då utgick ifrån Carl XVI Gustaf, vilket gör att Sveriges tronföljdslista är rätt kort. Men vad som skulle hända i ditt scenario vet jag inte. -- boivie ✎ 13 augusti 2007 kl. 14.42 (CEST)

En snabbkoll i successionsordningen (den lag som reglerar tronföljden) säger att äldre syskon och äldre syskons efterkommande har företräde till tronen framför yngre syskon och deras efterkommande. (§1) Eftersom den paragrafen även reglerar att vi har både manlig och kvinnlig tronföljd så misstänker jag att man införde en kvinnlig tronföljd även för den regerande kunges/drottningens syskon när man ändrade successionsordningen 1979, men jag ska inte svära på det. Har jag rätt borde alltså tronen ärvas av den äldsta syster som inte avsagt sig tronen, i de fall samtliga nuvarande barn till Carl XVI dör innan någon ny tronarvinge i rakt nedstigande led fötts.--Godfellow 13 augusti 2007 kl. 14.46 (CEST)

(redigeringskonflikt) Eftersom Sverige lång tid endast tillämpade agnatisk tronföljd så har det aldrig funnits samma överflöd som i Storbritannien. 1980, i samband med nya successionsordnigen, fick även kvinnor rätt att ärva tronen (om de var avkommor till Carl XIV Gustav, eller var Prins Bertil :) – dessa var de enda som överhuvudtaget kom på fråga). Så idag har vi endast tre personer med arvsrätt: kungabarnen. Om de alla skulle dö skulle vi förmodligen införa republik.

andejons 13 augusti 2007 kl. 14.52 (CEST)

Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. (src:Successionsordning) En krånglig mening, men jag kan inte tolka den på annat sätt än att det bara är Carl Gustafs efterkommande som har successionsrätt. I artikeln Prins Bertil står det: När den svenska successionsordningen ändrades 1980 så att den utgick från sittande kung, infördes en särskild övergångsbestämmelse som stadgade att Bertil skulle behålla sin plats i tronföljden efter Carl XVI Gustafs ättlingar. -- boivie ✎ 13 augusti 2007 kl. 15.36 (CEST)

Stämmer, jag läst hastigt. Hänvisningen till syskon handlar ju om vem av avkomlingarna som är tronarvinge, dvs den äldsta. Dör samtliga avkomlingar till Carl XVI innan de fått egna barn är det nog inte osannolikt att valen står mellan att kungaparet adopterar ett barn eller att Sverige inför republik. Vad som är mest sannolikt beror nog på den tillfrågades politiska tillhörighet :-)--Godfellow 13 augusti 2007 kl. 15.45 (CEST)

Om kungens alla barn dör ut har kungahuset dött ut. Då måste riksdagen enligt regeringsformen utse en riksföreståndare, vilket den även måste göra om kungen avgår eller struntar i att utföra sina plikter under sex månader. Däremot måste man inte utse ett nytt kungahus (det var de tvungna till i gamla regeringsformen), vilket i praktiken betyder att vi inte behöver ändra en enda lag för att införa republik. Marfuas 13 augusti 2007 kl. 15.47 (CEST)

Så, för att följa logiken då det hände förra gången, om kungens alla barn dör blir Segolene Royal drottning av Sverige? ;) Passande namn åtminstone... /Grillo 13 augusti 2007 kl. 16.55 (CEST)

Om någon skulle invända för att hon är republikan, det hindrade inte Karl XIV Johan från att bli kung ;) /Grillo 13 augusti 2007 kl. 16.56 (CEST)

Nu hämtades väl Jean-Baptiste Bernadotte från Frankrike för att landet på den tiden var den ledande stormakten som man från Sverige sneglade på i de flesta avseenden. Idag är det ju tveklöst USA som har den positionen. Så det skulle väl i så fall vara mer aktuellt att importera någon amerikan som har gjort väl från sig under nuvarande regim, men som skulle vara beredd att bli USA-kritisk i sitt nya jobb. (Minns att Sverige deltog mot Frankrike i slutet av Napoleonkrigen, även om vi inte hade någon större roll.) Vem kan tänkas passa? Jeb Bush? Dick Cheney? Condi Rice? Karl Rove? Dan Quayle? Tomas e 15 augusti 2007 kl. 00.59 (CEST)

Stjärnhimlen i Haverdal

Hej! Vi tror att vi ser saturnus och 4 ,månar varje kväll... Vi bor i Haverdal i Halland. Är det Jupiter vi ser??? Hälsning Eva

Det bästa är kanske att prata med en astronom, till exempel vid Uppsala universitet. Där finns Institutionen för astronomi och rymdfysik som nås på telefon 018-471 59 50 eller 018-471 59 52. E-post: astro@astro.uu.se. Mvh Riggwelter 13 augusti 2007 kl. 18.54 (CEST)

Det finns ett gratis dataprogram som heter Stellarium som är precis vad ni behöver. Thuresson 13 augusti 2007 kl. 19.04 (CEST)

Enligt Den Svenska Almanackan ska Jupiter dessa dagar befinna sig rakt i söder vid 20-tiden, och inte alltför högt på himlen. (Går upp i öster strax efter kl 16, går ner i väster kl 23.) Och ser ni fyra månar så är det dom som Galilei såg med sin nyuppfunna kikare i januari 1610.

Saturnus står för tillfället alltför nära solen för att vara synlig. Mvh / Mkh 13 augusti 2007 kl. 21.47 (CEST)

Siw Carlsson

Hej ! Jag har en fråga som gäller Siw Carlsson Revyartisten från Alstermo. Jag vill att ni tar reda på vilket år och datum hon är född. Mvh Henrik

Hennes födelsedata framgår av hennes biografiska artikel. Riggwelter 14 augusti 2007 kl. 09.25 (CEST)

FN kontra Världssamfundet

Hör i massmedia ofta begreppet Världssamfundet. Jag får för mig att det är ett annat namn för FN. Är det på det viset och varför används i så fall dessa båda namnen parallellt?

FN är ju en specifik organisation. Jag tror att man använder världssamfundet som ett vidare begrepp som kan innefatta alla som jobbar internationellt, eller har åsikter i internationella frågor. Till exempel tror jag Greenpeace och Amnesty kan omfattas av begreppet världssamfundet, men de har ju ingen röst i FN. -- boivie ✎ 14 augusti 2007 kl. 16.43 (CEST)

Omarbetning/utökning av mitt tidigare inlägg från 14 augusti 2007 kl. 19.32

• Jag har uppfattat det så att "världssamfundet" är en ungefärlig översättning av det något luddiga begreppet "international community"
• Språkrådets Frågelåda säger: "Det är oklart vad världssamfundet betyder. Ibland betyder det FN, ibland alla demokratiska stater, ibland omvärlden, ibland helt enkelt hela världen. Man kan fråga sig varför det är så populärt att använda ett ord som är så mångtydigt."
• Engelska wiki har två överlappande artiklar en:International_community och en:World_community.
• Läge för någon att översätta och arbeta ihop dom engelska artiklarna? Mvh / Mkh 14 augusti 2007 kl. 22.33 (CEST)

En lite elak fundering kunde kanske vara att frasen är populär hos vissa medier/journalister därför att begreppet är lite vagt, men ändå låter bra. Om man vill referera åsikter som framförs på flera håll och man själv håller med om, skadar det kanske inte att klämma i med att "världssamfundet tycker...". Själv skulle jag tycka att det var rätt missvisande att säga att enstaka NGO:s åsikter motsvarade världssamfundet (och särskilt Greenpeace med sin tämligen odemokratiska uppbyggnad och vana att använda lagbrott som kampanjmetod). Begreppet världssamfundet har väl medialt/journalistiskt därför använts ungefär som "svenska folket", i användningar av typen "svenska folket upprörs över xxx" eller "svenska folket kräver NN:s avgång", även om jag tycker mig höra detta begrepp betydligt mindre än förr. Tomas e 15 augusti 2007 kl. 00.32 (CEST)

Det är klart att ordet har en specifik betydelse, även om den är vag. Världssamfundet är inte detsamma som FN, även om FN ibland kan sägas vara en talesman för världssamfundet. Men begreppet är förstås lika luddigt som ordet "samhälle", där man ibland likställer samhället med staten eller kommunen, trots att begreppet egentligen även innefattar alla aspekter på mänsklig verksamhet. – Det är nog inte möjligt, men enligt min mening faktiskt inte heller nödvändigt, att göra en närmare definition av begreppet. Man skall bara tänka på att inte använda det i en alltför specifiserande betydelse, eftersom det, som Thomas e skriver, kan bryta mot principen om NPOV. E.G. 15 augusti 2007 kl. 08.41 (CEST)

I galen kristen skönlitteratur är det iallafall Antikrists världsregering. :) Entheta 14 september 2007 kl. 15.41 (CEST)

RIAA certification

Jag tänkte skapa en artikel motsvarande engelska RIAA certification men jag vet inte riktigt vad man ska kalla den. Ska man ha det engelska namnet eller en svensk översättning likt RIAA-certifikation, RIAA-atest, RIAA-intyg? Några förslag? /NatoX 14 augusti 2007 kl. 21.36 (CEST)

RIAA-certifiering, kanske? —CÆSAR 14 augusti 2007 kl. 22.06 (CEST)

Ser att detta namn också valdes. Jag hade kanske funderat på något i stil med "RIAA:s skivutmärkelser" eftersom vi väl ser en svensk guldskiva som en utmärkelse snarare än ett certifikat. Samtidigt känns ju sannolikheten rätt låg att någon självmant skulle söka på just det uppslagsordet jag föreslog. Tomas e 15 augusti 2007 kl. 01.05 (CEST)

USA:s självständighetsförklaring på svenska

Jag letar efter en svensk översättning av USA:s självständighetsförklaring, i första hand en översättning som saknar upphovsrätt (alltså där översättaren dog för över 70 år sedan) men även en nyöversättning om det finns. Har sökt på webben men inte lyckats hitta något, verkar ju märkligt om det inte skulle finnas. /Slartibartfast 14 augusti 2007 kl. 23.16 (CEST)

Det är nog inte troligt att det skulle finnas en gammal översättning publicerad på Internet. Jag föreslår att du i stället söker på ett välsorterat bibliotek. KB eller något av universitetsbiblioteken borde nog ha den. E.G. 15 augusti 2007 kl. 08.44 (CEST)

Nej, det förstår jag. Däremot är jag osäker i vilken litteratur jag ska leta, då denna text, som endast omfattar ca. 2 sidor, knappast lär finnas utgiven som enskilt verk utan snarare som del i någon samling eller tidskrift. Jag får väl kontakta KB och riksdagsbiblioteket för att kolla om det vet. /Slartibartfast 15 augusti 2007 kl. 11.24 (CEST)

Kan du inte försöka med ambassaden? Det borde väl ligga i deras intresse att en svensk ska få bästa möjliga översättningen av detta för dem så viktiga dokument. Mvh / Mkh 15 augusti 2007 kl. 11.34 (CEST)

Jo, jag får ta och höra med dem, bra tips! /Slartibartfast 15 augusti 2007 kl. 11.45 (CEST)

Sveofil/svedofil?

Det finns som bekant ord för personer som är stora anhängare av fransk och engelsk kultur (frankofil respektive anglofil), men vad heter motsvarigheten för en person som är en stor anhängare av Sverige och svensk kultur? Jag kan inte hitta några ledtrådar till detta i vare sig SAOB eller på NE. En sökning på Google gav stor övervikt för svedofil, men ska man gå efter hur de övriga orden är uppbyggda borde ordet utgå från det latinska namnet för Sverige (Suecia), vilket jag antar ger ordet sveofil. Svedofil verkar mer vara baserat på det engelska ordet för Sverige, alltså en anglicism. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 16 augusti 2007 kl. 19.27 (CEST)

Kanske svennofil? ;) (inte seriöst menat) -- boivie ✎ 16 augusti 2007 kl. 22.20 (CEST)

Det heter svekofil eller svekoman (av medeltidslatinets suecus = svensk). Det senare ordet har särskilt använts i Finland under språkstriderna i slutet av 1800-talet för dem som förespråkat den svenskspråkiga kulturen där, i någon mån i opposition mot fennomanerna; termerna svekoman och fennoman har därvid ibland fått en något pejorativ klang. Ordet svekoman finns i såväl NE som Nordisk familjebok. E.G. 17 augusti 2007 kl. 07.34 (CEST)

Intressant. Just ordet svekofil hade jag aldrig kunnat gissa mig till. Fast det ger noll träffar på Google. Grunden till frågan är att jag såg artikeln Svenskförakt och tyckte det borde finnas en positiv motvikt till den. Jag känner flera, till exempel danskar och tyskar, som är väldigt glada för Sverige och svensk kultur, så ett begrepp för detta borde ju finnas. Då är ju frågan om vi ska skapa en sådan artikel? -- [ JIESDEO ] ^{B D} 17 augusti 2007 kl. 11.03 (CEST)

Kan man tänka sig, ordet svekofil finns inte ens i Svenska Akademins Ordbok på Internet. Är det inte ganska typiskt svenskt, med tanke på att man i Sverige också brukar använda ordet "osvensk" med en positiv betoning. ;-) Söker man på svekoman kommer man till ordledet "sveko-", där det anges som ett exempel. Jag tycker emellertid inte att det vore fel att skapa en artikel svekofil med mönster av anglofil och frankofil och med den redan etablerade förleden. E.G. 17 augusti 2007 kl. 11.36 (CEST)

Obs bara att -ko- kommer från frank-o-fil så sveko-fil känns som stolpskott. Om man inte menar att man är vän av svek, såklart. Vad kommer k:et ifrån? //- Zman 17 augusti 2007 kl. 11.43 (CEST)

Tvärtom. K:et kommer ju från c:et i ovannämnda latinska ord suecus och används som så i det redan nämnda etablerade ordet svekoman. Läs de hänvisningar jag har givit, Zman! Sök på "sveko-" i SAOB, som jag har länkat till ovan! E.G. 17 augusti 2007 kl. 11.47 (CEST)

Jag har skapat en (rätt kort) artikel om ordet nu. Jag undvek att skriva om svekomani osv, eftersom jag inte har särskilt stor kunskap om just det. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 17 augusti 2007 kl. 11.56 (CEST)

Utan att ha sett den här diskussionen anmälde jag artikeln till snabbradering. Det är knappast vår uppgift att hitta på begrepp som inte finns. Den som vill lansera begeppet får göra det på annan plats som med allt annat. Väl? --Bero 17 augusti 2007 kl. 13.31 (CEST)

Det är inget påhittat begrepp om den logiska ordföljden för ett ord som beskriver en Sverigevän är just svekofil. Jag har sett forum på nätet där det rått förvirring angående vad detta begrepp heter, där man mest använt sig av formen svedofil, alltså fyller artikeln en funktion för personer som undrar vad något sådant heter. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 17 augusti 2007 kl. 13.38 (CEST)

svekofil är en typisk artikel för Wiktionary. --Andreas Rejbrand 17 augusti 2007 kl. 13.48 (CEST)

Om ens där. Att (om) det vore logiskt om ordet hette så om det fanns gör det inte mer deskriptivt riktigt. --Bero 17 augusti 2007 kl. 13.52 (CEST)

Det var kanske förhastat av mig att skriva att man nog kunde skapa en sådan artikel. Ordet svekoman finns däremot sedan gammalt. Skall man skriva en artikel om det i stället? Fast jag har en känsla av att betydelsen inte skulle vara densamma. E.G. 17 augusti 2007 kl. 14.28 (CEST)

Svekoman skulle kunna tas upp, som egen artikel eller infogad i någon lämplig redan existerande Finlandsrelaterad artikel, helst om man kan skriva mer om kontexten än det lilla som nämns i SAOBsupplaget. Men om ingen har tyngre skäl kanske vi kan snabbradera svekofil nu till att börja med? På engelska finns, enligt vår vän G. Oogle, ordet Swedophile, som ofta verkar vara en översättning från svenskans svedofil. Kanske svedofil platsar på Wiktionary? --Bero 17 augusti 2007 kl. 15.15 (CEST)

Och vad skulle "svedofil" vara för ord? Om svekofil inte är något ord, så är nog inte svedofil det heller. E.G. 17 augusti 2007 kl. 15.36 (CEST)

Var inte orolig, jag kommer inte att skriva den artikeln :) Men det är till - skillnad från svekofil - ett ord som nog går att belägga, om än inte i SAOB. --Bero 17 augusti 2007 kl. 15.44 (CEST)

Hmm. Ordet svedofil är egentligen bara ett tecken på angliceringen i samhället. Eftersom den korrekta benämningen inte nått någon större spridning har folk hittat på en egen benämning i brist på annat. Det är bara okunskap som gör att man går efter det engelska namnet för svensk istället för det latinska. Svekofil följer samma språkmönster som anglofil och frankofil, som enligt svedofil annars skulle heta englofil och frenchofil. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 17 augusti 2007 kl. 15.53 (CEST)

Varför skulle ett ord med latinsk ursprung vara mer korrekt än ett med engelskt ursprung? På den tiden anglofil och frankofil tillkom kanske svenskan lånade mest ifrån latin, men nu lånar vi väl mest ifrån engelskan? Ändelsen "-ofil" är kanske latin visserligen, men det har väl hänt förr att man satt samman ord med olika ursprung. Anyway, jag tycker inte att Wikipedia ska gå före med införandet av nya ord, hur korrekta och logiska de än må verka. Finns det inget ord, så kanske vi inte behöver beskriva fenomenet heller. Används ett "felaktigt" ord, så kanske vi kan använda det också. Förresten orden "Sverigevän" eller "svenskvän", förekommer någon av dem? -- boivie ✎ 17 augusti 2007 kl. 18.38 (CEST)

Varför inte "svenskofil"? [9] torvindus • Et tu, Brute? 17 augusti 2007 kl. 18.56 (CEST)

Order svekofil är inte påhittat, det är baserat på ett etablerat sammansättningsförled (sveko-) som finns i SAOB. Förledet svedo- finns däremot inte, vilket gör att ett ord som beskriver en svenskvän (för det verkar finnas ett behov för ett sådant ord) bör använda förledet sveko. Både svedofil och svenskofil är därför helt påhittade eftersom de förled de använder inte finns. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 00.52 (CEST)

Att använda Google för att avgöra om ett ord finns eller inte är även det helt fel. Grunden till att det finns en hel del olika versioner för en svensk version av anglofil eller frankofil är för att folk (räknat från Internets genombrott) inte har vetat hur det riktiga ordet bör bildas. Därför har det skapats några självpåhittade varianter, trots att det korrekta förledet funnits en längre tid. Genom att titta på alla artiklar på Google som använder varianterna svedofil, svenskofil eller sveofil ser man att det åtminstone finns en efterfrågan på en svensk variant av anglo/frankofil. Den här artikeln skulle kunna hjälpa alla de som undrar vad det egentligen bör heta. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 01.02 (CEST)

Alla ord är påhittade. Om någon använder ord som "svenskofil" eller "svedofil" kan man inte gärna säga att förlederna inte finns. De står ju där! När jag som skäl till snabbradering skrev påhittat menade jag dock att det var ett inte etablerat ord nykomponerat av artikelförfattaren. Att förledet sveko- finns tvivlar ingen på. Och den som vill lansera ordet svekofil är mer än välkommen, men det här är inte platsen, som bekant. --Bero 18 augusti 2007 kl. 01.05 (CEST)

Att de ovannämnda förleden visst finns kan jag hålla med om, men de är påhittade eftersom man inte har vetat det korrekta förledet. Saken är den att fenomenet med sverigevänner finns och har funnits ett längre tag, varför en artikel om detta borde finnas på Wikipedia. Det finns säkert flera historiska exempel på sådant, liksom mer sentida, till exempel verkar Wyclef Jean vara ett sådant. Jag själv vet flera danskar och en och annan tysk som är mycket förtjusta i Sverige och svensk kultur, som kan sorteras in under en sådan kategori. De sidor man fått upp när man sökt på Google har också visat att det finns flera sådana där ute. En kompromiss kan vara att skapa en artikel som beskriver ordet och fenomentet sverigevän och i denna artikel resonera sig fram till vad det "fina" ordet för detta är. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 01.28 (CEST)

Eller vad ordet "borde vara", okej? Jag flyttar uppslagsordet som sticker mig i ögonen till sverigevän, och så får den som vill lägga in en text om vad för slags ord som använts eller borde användas. Såg förresten att en del nätreferenser till svedofil var just på danska eller norska --Bero 18 augusti 2007 kl. 01.53 (CEST)

"Sverigevän" är väl minst lika påhittat som svekofil och följer inte heller samma mönster som anglofil och frankofil, de ord som det här efterlystes en motsvarighet till. Sverigevän låter dessutom mer som om man är vän av landet eller staten Sverige snarare än den svenska kulturen och det svenska språket. Varför skulle vi ta bort ordet svekofil bara för att det sticker dig i ögonen? Det må vara nybildat (jag tror att jag har sett det förr i och för sig, men vet inte var och kan inte nu hitta någon referens), men det följer samma mönster som de ord det skall vara en motsvarighet till så jag förstår inte vad som skulle vara så konstigt med det. E.G. 18 augusti 2007 kl. 02.40 (CEST)

Jag tycker att den här lösningen funkar rätt bra. Särskilt för att undvika framtida kontroverser (det kommer med stor sannolikhet vara fler som reagerar på samma sätt som Bero när de ser ordet Svekofil). På det här sätter hoppas jag man slipper fler diskussioner. Jag har även lagt in en text om svekofil i den flyttade artikeln samt en språkliberal passning genom att även ha med de andra nybildade orden. Gjorde en sökning på "sverigevän" och "sverigevänner" och på den senare fick jag åtminstone fram en rysk och en tysk förening som kallade sig Sverigevänner (se Diskussion:Sverigevän), men tyvärr kom det även fram att ordet använda av SD och än värre ND för att benämna åsiktsfränder. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 02.49 (CEST)

Eftersom diskussionen nu kommit på ett litet sidospår, så kanske den borde flyttas till den nya artikelns huvudsida? Som jag klagat på så många gånger innan är det nåt krångel med min uppkoppling, så jag kan inte ladda upp för stora texter och kan därför inte göra det själv. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 02.54 (CEST)

Diskussionssida menar jag. -- [ JIESDEO ] ^{B D} 18 augusti 2007 kl. 02.56 (CEST)

En snabb kommentar angående "påhittade" ord, alla ord är påhittade. Om ett ord blir tillräckligt spritt kommer många (läs: kändisar) börja använda det, och till slut blir det antaget av SAOL. Det är INTE SAOL som bestämmer hur det svenska språket ska se ut, det är vi själva, det finns ingen normerande språkinstans i Sverige (eller i Finland såvitt jag vet). Google kan alltså vara ett utmärkt sätt att ta reda på modernt språkbruk. Däremot bör ju nyord som ännu ej är etablerade varken läggas in på WP eller Wikt. /Grillo 19 augusti 2007 kl. 15.43 (CEST)

Även om jag tycker om spännande ord och etymologier så måste jag ändå påpeka att "sverigevän" är ett hundra gånger så intuitivt sätt att uttrycka detta för en modern svenskspråkig person, så om ingen av termerna är allmänt accepterad och använd så är det principen om minst möjliga förvåning som gäller. —CÆSAR 19 augusti 2007 kl. 17.37 (CEST)

Efter att ha tittat i svenska akademiens skrifter tänkte jag bara dela med mig av några gamla synonymer: svenskmannakynne, svensksinnad, svenskvän, svenskhetsivrare och guldkornet: sveticism(svenskhetssträvan) med förledet svet- baserat på medeltidlatinets sueticus, svensk. en avledning från det tidigare nämnda suecus = svensk. /Johan Jönsson 20 augusti 2007 kl. 21.44 (CEST)

Njuter med ett stort leende av denna helt oviktiga diskussion. Varför inte "Spunk" istället, ordet som Pippi uppfann? Pippi är väl det svenskaste som finns i hela världen. Jag är en Spunk. :-) Slowmotion 7 september 2007 kl. 12.36 (CEST)

Tyngdlös ballong

Antag att man står vid jordytan och det råder normalt lufttryck. Om man då har en gummiballong som väger 10 gram och man vill få den att varken stiga eller sjunka, hur mycket utandningsluft (en:Breath#Composition of air) respektive helium ska man fylla den med? Spelar mängden gas någon roll, eller bara fördelningen gaserna emellan? Kommer ballongen till en början att stiga, på grund av värmen i utandningsluften, eller blir den tillräckligt nedkyld om man tillför heliumet för att det inte ska ha någon betydelse? Vivo _disk.^↔ 17 augusti 2007 kl. 15.06 (CEST)

Det beror på hur svåruppblåst ballongen är. Gasblandningen inuti ballongen kommer alltid att hålla högre tryck än omkringgivande luft, men i extremfallet där ballongen är galet mjuk räcker det att blåsa i så mycket helium (i absoluta tal, liter, gram eller mol alltså) att densitet-diffen mellan helium och luft gånger heliumvolymen motsvarar 10 gram. Utandningsluften gör varken från eller till (om man bortser från att den innehåller vattenånga).

I ett mer realistiskt fall, där gasblandningen kläms ihop av ballongen och därmed komprimeras till N % av den volym motsvarande gas skulle ha vid normaltryck, får man kompensera för detta genom att först räkna ut normaldensistet för blandningen av helium och utandningsluft, sedan dividera med den procentuella volym ballongen faktiskt har för att räkna ut densiteten för den komprimerade blandningen. När denna är lika med luftens har ballongen neutral lyftkraft. Om jag tänker rätt :-)

- Tournesol 17 augusti 2007 kl. 15.14 (CEST)

Så att koldioxid (i utandningen) är tyngre än syre (i omgivande luft) spelar ingen roll? Vivo _disk.^↔ 17 augusti 2007 kl. 16.11 (CEST)

Ah, att det är koldioxid i utandningsluften hade jag inte tänkt på, men det stämmer ju. Då måste man nog andas in rätt mycket helium, eller helium-syre-blandning à la avancerad dykning, för att det skall vara någon idé över huvud taget. - Tournesol 17 augusti 2007 kl. 20.26 (CEST)

Mängden gas spelar roll (om man fyller en ballong med bara väldigt lite helium lyfter den ju inte). Temperaturen på luft/heliumblandningen är svår att veta... helium ur en tryckflaska borde vara kallare än omgivningen. "Utandningsluft" borde förresten ha högre densitet än luft vid samma tryck och temperatur, eller tänker jag fel? (verkar hänga på andelen vattenånga?). /NH 17 augusti 2007 kl. 16.35 (CEST)

Nej, men det beror ju på ballongens vikt - en såpbubbla full med helium skulle ju lyfta även om den bara innehåller några centiliter gas. - Tournesol 17 augusti 2007 kl. 20.26 (CEST)

Hmm, kanske... men det borde finnas en undre gräns även för heliumsåpbubblor (ju mindre bubbla desto tjockare är hinnan i förhållande till volymen). Vivo skrev att ballongen vägde tio gram. Tillåt mig dessutom presentera vakuumsåpbubblan - svävar garanterat bäst, tyvärr lite krånglig att blåsa. /NH 17 augusti 2007 kl. 21.36 (CEST)

Ja, men om man klarade av att tillverka ett tunnt, sfäriskt skal (kanske av syntetisk diamant) som väger ett gram, rymmer en liter och tål att man pumpar vakuum i den, skulle sfären kunna funka som vakuum"såp"bubbla. Jag såg att Vivo skrivit att ballongen vägde 10 gram, jag ville bara poängtera att den enda roll mängden gas spelar är i de fall där man har en nyttolast (som i en varmluftsballong) eller ett skal av icke-försumbar vikt. - Tournesol 18 augusti 2007 kl. 09.35 (CEST)

Så min lilla ballong är av "försumbar vikt"? Intressant. Dessutom hade jag inte tänkt andas in heliumet, utan först blåsa i ballongen och sedan fylla på med en skvätt helium (om jag kommer på nåt bra sätt att mäta), men det vore kul med nån form av teoretisk bakgrund innan. Tack för era intressanta tankegångar! Vivo _disk.^↔ 18 augusti 2007 kl. 10.54 (CEST)

Njä, ballongen är inte av försumbar vikt, men jag antog att den enklaste lösningsgången vore att först utgå från att ballongen har försumbar vikt, räkna på gasblandningens densitet därmed och vilken volym av denna som ger vilken lyftkraft, och sedan sätta denna lyftkraft sådan att densitet-diffen mellan helium och luft gånger heliumvolymen motsvarar 10 gram.

En sak vi kan konstatera är att ju snabbare du andas in och ut under uppblåsningen, desto mindre koldioxid i utandningsluften, vilket borde innebära att det krävs mindre helium. Dessutom är det ju ett visst mått av vattenånga i utandningsluften, så om du druckit icke försumbara mängder tungt vatten under timmarna innan uppblåsningen borde även detta påverka slutresultatet. - Tournesol 18 augusti 2007 kl. 12.27 (CEST)

Fans och deras motsats i en artikel?

Finns det ett bra ord eller benämning som sammanfattar både "förespråkande av något och fördömande av något" egentligen söker jag något som sammanfattar de mer extrema varianterna. Under ordnade vetenskapliga former är väl detta kritik.
Ett exempel: Rockmusik, det finns de med en stark levande vurm för rockmusik och de som antar helt motsatt förhållande. Då skulle jag kunna skriva en artikel om rockfansen och en om rockmotståndarna men helst skulle jag vilja ha en gemensam artikel som tar upp båda sidor.
Min avsikt är att skapa en samlingsartikel för svenskvän och svenskförakt, på samma sätt kan man göra för kritik av amerikansk kultur o.s.v. /Johan Jönsson 19 augusti 2007 kl. 21.09 (CEST)

Nu spånar jag fritt men ordet attityd, verkar vara det jag söker. Attityder gentemot rockmusik låter bättre än kritik gentemot rockmusik. /Johan Jönsson 19 augusti 2007 kl. 22.40 (CEST)

Ibland kan "Åsikter om ..." fungera. Man kan tänka sig "Samhällets reaktion på ..." etc. Olika fall kan ge olika lämpliga titlar. --Andreas Rejbrand 19 augusti 2007 kl. 22.43 (CEST)

"Åsikter om ..." låter bra. Om man tänker sig en något djupare inställning än åsikt, motsvarande en vurm (fili) eller avsky(fobi) så är jag nöjd. Min idé om att skapa artiklar på formen "Åsikter om ..." verkar nu vara ett rätt dumt förslag, det får nog fortsätta med sidor som tar upp hur de positiva attityderna visar sig och andra sidor om hur de negativa attityderna yttrar sig./Johan Jönsson 19 augusti 2007 kl. 22.59 (CEST)

Sammanfattningsvis:

1. Åsikter om..
2. Attityder till..
3. Reaktion på..
4. Kritik på..

/Johan Jönsson 20 augusti 2007 kl. 19.52 (CEST)

Tempelriddarna

Jag, liksom många andra, är intresserad av tempelriddarna. Jag har inte lyckats hitta särskilt mycket fakta om vad som hände EFTER det att Filip den Sköne och påven Clemens V hade lyckats krossa rörelsen i Frankrike. Speciellt skulle jag villa veta om de hade någon roll i spanjorernas återerövringar av sitt land, kampen mot morerna. Sven Strandén Helsingfors--82.181.165.86 20 augusti 2007 kl. 12.12 (CEST)

Engelska wikipedia säger följande: När ordensledarna var borta arresterades de återstående tempelriddarna och fördes inför rätta (nästan ingen blev dömd), andra riddare absorberades in i andra militära ordnar såsom Malteserorden, pensionerades eller tilläts leva återstoden av sina liv i fred. Några kan ha flytt till områden utanför påvlig kontroll, såsom det bannlysta Skottland. Tempelriddarna i Portugal ändrade helt enkelt sitt namn från Tempelriddarna till Kristusorden. --MoRsE 20 augusti 2007 kl. 13.54 (CEST)

Batteri-vikt

Är det någon skillnad i vikt på ett batteri om det är oladdat eller laddat?

Nej! Åtminstone inte hos vanliga batterityper. Man kan tänka sig några undantag, t.ex. zink-luftbatterier där syre från luften tas upp vid urladdning (men det borde röra sig om väldigt små skillnader). /NH 22 augusti 2007 kl. 22.08 (CEST)

Jo. Batteriets massa $m$ och energi $E$ är relaterade genom Einsteins berömda formel $m=E/c^{2}$ där $c$ är ljusets hastighet i vakuum. Om man laddar batteriet ökar dess massa och vice versa. Det rör sig dock om en liten skillnad, eftersom den kemiska energin som laddas upp är liten jämfört med energin i atomkärnorna, som svarar för nästan hela massan. Om man gör överslaget att ett ficklampsbatteri kan laddas upp med 10 kilojoule energi så svarar detta mot masskillnaden 10⁻¹³ kg, vilket inte är mätbart. - Fredrik 7 september 2007 kl. 13.22 (CEST)

(Och betydligt mer än så genom avdunstning, slitage, vad du vill. Men jag upplevde inte att det vore riktigt meningsfullt att ta upp det). /NH 9 september 2007 kl. 22.48 (CEST)

Sveriges befolkning

Hur stor vara Sveriges befolning omkring år 1700? Jag hittar bara data från 1750 och senare. /81.231.248.85 21 augusti 2007 kl. 14.18 (CEST)

Om du har bra data f o m 1750 kan du ju plotta folkmängden som en funktion av året i exempelvis Excel och sedan försöka extrapolera fram ett troligt värde för år 1700. (Jag är dock inte en historiker, så det kan mycket väl finnas för mig okända skäl som gör den metoden olämplig - t ex en större katastrof år 1725.) --Andreas Rejbrand 21 augusti 2007 kl. 23.31 (CEST)

I Nordisk Familjebok står lite, t.ex. här, men på andra ställen står andra uppgifter. Det verkar vara så att befolkningen minskade ganska mycket under krigen vid 1700-talets början. /NH 21 augusti 2007 kl. 23.57 (CEST) (inte heller historiker)

Lars Ericsson påstår att Sverige (inklusive Finland, osäkert om det även inkluderar besittningarna) hade "drygt 2 miljoner" innevånare under stora nordiska kriget. Förlustsiffrorna stannade på ca 200 000.

andejons 22 augusti 2007 kl. 09.03 (CEST)

Hos Statistiska_centralbyrån#Externa_länkar hittar du en länk till Portalen för historisk statistik. Mvh / Mkh 23 augusti 2007 kl. 16.55 (CEST)

Palindrom...

...är, enligt artikeln, ord eller fraser som är lika med omvändningen, såsom "naturrutan". Men vad kallas ord (fraser) vars omvändning är ett annat ord (en annan fras), såsom "Paris"? Mängden av alla ord av denna typ är alltså en delmängd till mägnden av alla anagram. --Andreas Rejbrand 21 augusti 2007 kl. 22.52 (CEST)

engelska wikipedians artikel om palindrom anger:

Semordnilap is a name coined for a word or phrase that spells a different word or phrase backwards. "Semordnilap" is itself "palindromes" spelled backwards. Semordnilaps are also known as heteropalindromes, semi-palindromes, half-palindromes, reversgrams, mynoretehs, reversible anagrams [10], word reversals, or anadromes [11]. They have also sometimes been called antigrams [12], though this term now usually refers to anagrams with opposing meanings. /Johan Jönsson 22 augusti 2007 kl. 19.10 (CEST)

Användare/besökare

Hur många användare/besökare per dag har den svenska Wikipedia??? Jag har läst att det i mars 2006 var ca 60.000. Måste vara betydligt fler nu.

Den enda statistik som jag vet är Alexa.com, se dess sida om Wikipedia. Jag hoppas den ger någon vink om hur det ligger till.//Hannibal 23 augusti 2007 kl. 14.13 (CEST)

De redovisar hela wikipedia utan uppdelning per språk. Mao man bör nog hellre hämta infon från wikipedias kluster. //- Zman 25 augusti 2007 kl. 10.07 (CEST)

Jo, jag vet att de redovisar alla språk, men däremot vet jag inte vad "Wikipedias kluster" är för något. Kan du ge en länk?//Hannibal 27 augusti 2007 kl. 22.16 (CEST)

Ett datorkluster är en grupp av datorer som delar på jobbet och tillsammans agerar "server". Med tanke på lasten har jag svårt att tro att det är en jätte stor&stark&dyr dator som betjänar alla anrop från hela världen till wikipedia, utan det är ett antal mindre (och billigare) datorer som gör det. (du hjälpte mig att se att det är en artikel som fattas på WP ;) ). //- Zman 27 augusti 2007 kl. 22.24 (CEST)

Vad jag vet så ligger Wikimediagrejerna på flera olika servrar: en i Tampa (Florida, USA), en i Aubervilliers (Frankrike), en i Seoul (Korea), och en i Amsterdam (Holland) (eller? Se här för en alternativ förklaring), men hur menar du att den informationen skulle hjälpa till att kunna räkna besökare?//Hannibal 27 augusti 2007 kl. 22.44 (CEST)

Svår översättning

Hur översätter jag den engelska sidan WAGGGS-Asia Pacific Region till bra svenska? WAGGGS-Europe Region blir Europeiska scoutregionen (WAGGGS), men hur gör jag med den andra? /NatoX 24 augusti 2007 kl. 16.49 (CEST)

Regionen omfattar alltså Östasien, Sydostasien och Australasien. I brist på bättre namn skulle jag kalla det Stillahavs-asiatiska scoutregionen. //StefanB 24 augusti 2007 kl. 18.09 (CEST)

Helig handgranat?

Har den heliga handgranaten ifrån Antioch existerat?

Nej, det var bara ett infall av Monty Python i Monty Python and the Holy Grail. Som vanligt kan man räkna med att engelska wikipedian besitter en stor kunskap om sådana här ting, se en:Holy Hand Grenade of Antioch. /Johan Jönsson 25 augusti 2007 kl. 10.00 (CEST)

randig snigel

finnas nån klok person som vet nånting om en skogssnigel. kan vara 6/8 cm lång, svart huved/framdel, sedan grå/svartrandig,på längden,är den sälsynt har aldrig sett en sådan förän nu detta året, har läst svaret från Mike ,skal säga att sniglen såg vi i söndags 26/8 07 nära sjöbo i skåne i en skog som är välbesökt av svampplockare,antal sniglar denna dag var 5.stk ganska sprida i skogen

Det är svårt att fastställa vilken art det rör sig om utan närmare anatomiska studier, se vidare information i artikeln Spansk skogssnigel och på denna hemsida http://www.gnm.se/gnm/sniglar/s_arter.asp?res=1024 --MiCkE^d_b 27 augusti 2007 kl. 13.02 (CEST)

Det kan vara en leopardsnigel. Den är bra för trädgården, i motsats till den spanska skogssnigeln. /L

jo tack jag har oxå börjat fundera på detta med leopardsniglen,ska se om jag kan fixa till ett foto ,tyvärr ska jag bort en månad,jaja det är roligt att komma bort oxå

Här är bilder http://www.fcps.k12.va.us/StratfordLandingES/Ecology/mpages/leopard_slug.htm Mvh / Mkh 29 augusti 2007 kl. 21.14 (CEST)

tack för länken till bilder,jag låter detta vila tills jag får ett foto av ,,min snigel,, nu ska jag öppna en annan fråga om vitaminer,,,,,,, mit alias är MAX ,jag en okunnig äldra gubbe med dålig skola men har jobbat/varit i 42 olika länder 84.216.46.148 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Bästa referensatlas?

Jag känner ofta en osäkerhet över hur jag skall benämna olika geografiska platser, som exempelvis orter, floder, berg- och bergskedjor, områden m.m., på svenska. Vilken tryckta atlas skulle ni rekommendera som referens för detta? --Kr-val 27 augusti 2007 kl. 11.49 (CEST)

Förr använde jag alltid Bra böckers atlas från 2000, men den är säkert utdaterad nu. För alla mer beständiga gränser och namn funkar den nog bra dock. Men det finns säkert någon bättre. /Grillo 27 augusti 2007 kl. 20.24 (CEST)

NE atlas från 1998 använder jag kombinerat med hitta.se karta på nätet.Wanpe 30 augusti 2007 kl. 06.27 (CEST)

vitaminer å mängd

Om vitaminer i mat och hur man hitter rätt mängd kan vara svårt för okunniga som jag , hur mycket persilja ska jag äta om dagen för att tillgodose mitt dagsbehov , alt är ju beskrivet med en viktenhet av milligran å andra för mig konstiga måttenheter,500 gram gröntsaker om dagen ,jo men olika gröntsaker har väl olika innehåll,finnas bilder som beskriver rätt mänga till olika måltider å kaloriinnehåll tex 1500 pr dag ,sen skriver man oxå 13 gram salt pr dag är lågom ja men hur mycket är det visa en bild, en bild säger ju mera än många ord , ja vist kan man hitta mängd beskrivninger i kokböcker eller tidninger ,,,,,men en bild är kanske enklare för många eller ska man köpa en våg med milligramenheter för att få en invärtes bild ,det är inte så lätt för vanligt folk att hitta i datan,om man har en ,den är mera som en skrivmaskin med bild , vänligst MAX han med sniglen 84.216.46.148 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wikipedia ger inte medicinsk rådgivning. Visst finns det säkert någon kostvetare bland användarna, men tänk på att inte tolka eventuella svar du får som lag, utan förmodligen som råd från amatörer. /Grillo 30 augusti 2007 kl. 15.15 (CEST)

nej klart att jag förvänter mig råd från amatörer som kanske har hittat en bilderbok för vuxna som man kan kolla på med en glimt i ögat vänligst max annars får jag fortsätta att läsa på förpackningar om nyttig mat å mått men att veta hur mycket nånting är i mängd är väl inte medisinsk rådgivning,hur mycket fyller mina A vitaminer upp i en förpakning livsmedel,ofta står det tillsatt A vitaminer eller järn,då tänker jag på är det som hönsafjäder eller som blyklump hur mycket rymd tar det upp vad väger mina dagliga C vitaminer ,det är vikt/mått jag frågar efter inte en docktor som Grillo tycks tro, mera vänligt max med sniglen

Ta fram din måttsats ur köket. Ett kryddmått (det minsta måttet) rymmer väldigt ungefär ett gram salt, en tesked ungefär fem gram och matskeden ungefär femton gram. Ett milligram är en tusendel av ett gram, så ett milligram är någonstans i närheten av vad ett saltkorn väger. Hoppas det är tillräckligt för att du ska kunna få en bild av hur mycket olika vitaminer "fyller upp".Sjö 1 september 2007 kl. 16.15 (CEST)

ja jo jag kan detta med vikt även milligram,men det säger ju inget om hur mycket plats dom olika vitaminer fyller upp i mat å dryck ,det är ju min engetliga fråga ,hur mycket plats tar dom i min mat,på en förpackning,1 liter, kan det stå,innehåller 1/3 av dagsbehov vitamin E jo måste jag då dricka 3 liter om dagen , eller kan jag fråga så här ,hur många kubikcentimeter fyller mit dagsbehov av vitaminer å mineraler ,nåt svar finnas nog inte ?? vänligst max ..