Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2007/December

Lokal uppladdning

Vill bara kolla. Ar den lokala uppladningen helt avaktiverad eller bara val gomd? Om den inte ar avaktiverad sa borde vi vall gora det. Om den ar avaktiverad sa borde vi uppdatera Commons:Commons:Turning off local uploads (och antagligen nan liknande sida pa meta). /Lokal_Profil 7 november 2007 kl. 03.39 (CET)

Den är bara väl gömd (med stylesheets). Men det kanske är läge att avaktivera den på riktigt. Den verkar ju inte ha varit så värst saknad under de två månader den varit väl gömd. -- boivie ✎ 7 november 2007 kl. 08.39 (CET)

Då tycker jag att det är lika bra att avaktivera den. Någon som vet hur? /Lokal_Profil 7 november 2007 kl. 23.46 (CET)

På sidan du länkade till ser det ut som att bugzilla är rätt ställe för avaktivering. -- boivie ✎ 8 november 2007 kl. 08.30 (CET)

Finns det nagon som redan har ett konto dar som skulle kunna be om det? Antaget att det inte finns stod for att behalla den saklart. /Lokal_Profil 9 november 2007 kl. 11.50 (CET)

Jag har ett konto där, så jag kan begära att funktionen stängs av. Väntar med att göra det tills efter helgen så eventuella invändningar får komma fram. Okey? /Donyc 9 november 2007 kl. 16.24 (CET)

Donyc, du kan nog lugnt stänga av funktionen nu. I alla diskussioner som har förts fram tills nu har det inte funnits något motstånd mot detta efter vad jag har sett. MiCkE 11 november 2007 kl. 10.35 (CET)

Har skickat in en begäran nu ([1]). Mvh Donyc 12 november 2007 kl. 18.21 (CET)

Har fått ett fråga på begäran nu ([2]). Vore tacksam på svar på denna fråga så begäran blir genomförd någon gång. Mvh Donyc 14 november 2007 kl. 23.31 (CET)

Spanskspråkiga Wikipedia länkar direkt till motsvarande commons:Commons:Upload/sv på Commons, medan portugisiska Wikipedia länkar till en lokal sida som motsvarar Wikipedia:Ladda upp filer. Engelskspråkiga Wikiquote och svenskspråkiga wiktionary länkar också direkt till Commons. Fördelen med att ha en lokal hjälpsida som mellansteg är att ovana användare inte hamnar på en annan sajt, kanske utan att ha förstått att de lämnade Wikipedia. Så jag tror jag tycker att vi ska ha kvar länken till Wikipedia:Ladda upp filer, om ingen hittar några bra argument för något annat. -- boivie ✎ 15 november 2007 kl. 08.12 (CET)

Medhåll. //StefanB 15 november 2007 kl. 08.15 (CET)

Låter vettigt. /15 november 2007 kl. 22.16 (CET)

Låter bra! MiCkE 15 november 2007 kl. 22.23 (CET)

Nu är den lokala bilduppladdningsfunktionen avstängd. Mvh Donyc 18 november 2007 kl. 01.36 (CET)

Borde det inte finnas någon typ av hänvisning? Special:Uppladdning /Pieter Kuiper 18 november 2007 kl. 01.42 (CET)

Det verkar som om de plockade med sig knappen till vänster också. den som tidigare ledde till hjälpsidan. Om någon kan lägga tillbaka den (och hjälpsidan) så vore det bra. /Lokal_Profil 18 november 2007 kl. 03.55 (CET)

Kvalitetssystem i wiki-format?

Är det någon som vet någon organisation som hanterar sitt kvalitetssystem i wiki-format? Efter lite googlande hittade jag ett norskt behandlingshem, men annars verkar det vara fattigt..

Min arbetsplats har ett kvalitetssystem med ca 500 instruktioner och processbeskrivningar, och en idé är att bygga detta i wiki-format så alla kan vara med och förädla informationen. På så sätt får revisioner och förslag på förändringar en mycket snabbare hantering. Frågan är såklart hur ackrediteringsinstanserna ställer sig till detta, men spårbarheten kan ingen klaga på. //technomart 13 november 2007 kl. 00.45 (CET)|8 november 2007 kl. 03.46

Bugzilla kan kanske vara något sådant eller i alla fall något att bygga på. Där finns en lista över vilka organisationer som använder det, bland annat Wikimedia. //StefanB 8 november 2007 kl. 08.32 (CET)

Genom att använda bugzilla så missar man ju enkelheten att förbättra som finns i en wiki. Med bugzilla utgår man från att användare rapporterar fel så att någon annan kan fixa dem. Med en wiki kan den som hittar fel själv fixa dem direkt. /81.231.248.36 8 november 2007 kl. 11.56 (CET)

Jo, jag ser nu att jag missuppfattade frågan. //StefanB 8 november 2007 kl. 18.06 (CET)

Gör en mindre förstudie inklusive konsekvensanalys av "formatändringen". När den känns riktig, diskutera den med ackrediteringsinstansen. Lycka till! / Mkh 10 november 2007 kl. 13.46 (CET)

Tack för synpunkterna. Input från organisationer som använder wiki för kvalitetssystem är en mycket viktig detalj i en sådan förstudie, därav frågan (även om ingen formell förstudie pågår). Wikiformatet är ju också bara den tekniska lösningen, sedan krävs ju utbildning och kulturförändring för att få människor att hantera systemet på rätt sätt. /technomart 13 november 2007 kl. 00.43 (CET)

Jo, dom problemen ska inte förringas. Men antydan om existerande ackreditering innebär ju att kvalitetssystemet måste utformas så att behövlig utbildning och kulturförändring genomförs och kontrolleras under ordnade former. Det kan nog bli bra om personalen är med på idéerna.

Har du frågat ackrediteringsmyndigeten om dom mött någon existerande eller planerad Wiki-variant? Mvh / Mkh 15 november 2007 kl. 13.47 (CET)

Åtgärdsmallar

På engelskspråkiga Wikipedia och andra språkversioner skapas åtgärdsmallar som kallas "ambox" (Article message boxes). Det är tydligen mer effektivare och det blir lättare för till exempel nybörjare att skapa nya mallar. Dessutom blir budskapet tydligare, på vänsterkanten i varje sådan mall finns det olika färger beroende på vilka åtgärder en artikel behöver. Till exempel rött för radering och relevanskontroll, orange för neutralitet och globalt perspektiv, och gult för wikifiering och språkvård. Se [3]. Skulle det här vara någonting för oss? $kolan • talk to me 11 november 2007 kl. 17.03 (CET)

Det låter bra. /Pralin 11 november 2007 kl. 17.09 (CET)

Jag håller med Pralin. Leo - fågelskådaren 11 november 2007 kl. 17.41 (CET)

Det essentiella med en åtgärdsruta är knappast vilken färgkod den har i vänsterkanten utan om uppmaningen i den är tydlig och uttömmande förklarad, gärna genom att den som infogar den lämnar en tydlig kommentar vid redigeringen eller på diskussionssidan, eller att det finns tydligt beskrivet hur man lägger till dessa rutor i artiklar man inte anses uppfyller de krav som ställs. --Strangnet 11 november 2007 kl. 18.21 (CET)

Jag håller med Strangnet. Vårt största problem är att folk lägger in kvalitetsmallar godtyckligt utan att motivera dem, sen blir de liggande för att ingen vågar ta bort dem, men ingen vet vad det egentliga problemet med artikeln är. /Grillo 11 november 2007 kl. 19.41 (CET)

Jag ser ingen nackdel med en enhetlig färgkodning som tydligare definierar en kvalitetsmalls generella budskap. Sedan är det givet jättebra om det även vidhängs en specifierad kritik på artikelns diskussionssida, så att det klart framgår varför mallen "pryder" artikeln och om det är aktuell kritik eller ej. Mallar som är otydliga, går dock att ta bort med samma "våghalsighet" som de blev ditlagda.
/Ronny 11 november 2007 kl. 20.09 (CET)

Ja, jag har själv gjort det många gånger. Problemet är att många verkar tro att en kvalitetsmall inte "får" tas bort innan något gjorts. Det är åtminstone en attityd jag råkat ut för många gånger. /Grillo 11 november 2007 kl. 21.09 (CET)

Bara för att det finns andra problem är väl inte det någon orsak till att man inte ska kunna införa detta. Verkar som en vettig åtgärd som i alla fall jag ställer mig positiv till. Mallarna ser också snyggare och mer professionellt enhetliga ut i min mening, framför allt hur de läggs ihop vid flera mallar på samma sida ser bra ut. Shinzon 11 november 2007 kl. 22.33 (CET)

Jag håller med Ronny, vilket jag även gjorde tidigare; det är ju bra om det blir tydligare (med färgkod), men bara för att det blir tydligare (med färgkod) betyder ju inte det att man inte ska motivera mallen/ta bort mallen om man inte tycker den passar. Leo - fågelskådaren 12 november 2007 kl. 16.26 (CET)

Om det är någon som är bättre på wikikodning än jag så får denne införa/testa dem. $kolan • talk to me 15 november 2007 kl. 18.01 (CET)

Omredigeringar

Jag tycker det även finns en annan grupp omdirigeringar som kanske borde tas bort: de där man inte kan hitta något om vad man vill läsa om i målartikeln. För att återknyta till exemplet "Chai" så behöver inte en omdirigering till te vara fel, men om det inte ens finns ett stubbstycke om Chai så gör omdirigeringen bara Wikipedia sämre: antingen har man tagit bort stubbinfo, eller så döljer man behovet av text om ett ämne.

andejons 21 november 2007 kl. 09.01 (CET)

Håller med både om att man bör snabbradera först efter att ha läst historiken, och att man bör vara försiktig med att göra redirects till en artikel som saknar relevant information. /Yvwv [y'vov] 21 november 2007 kl. 09.54 (CET)

Andejons, vad är värdet av en "artikel" som endast bestod utav "Chai [weaselwords] te? Omredigering ger all den information, och mycket mer. Om en användare vill lägga till information om ämnet, kan han börja med det i huvudartikeln. /Pieter Kuiper 21 november 2007 kl. 10.01 (CET)

Tja, för den som inte har en aning om vad Chai är ger den troligen mer än att bara bli omdirigerad till en artikel om te (om artikeln var korrekt wikiformaterad så finns det ju inget som hindrar en från att fortsätta dit). Jag har sett värre exempel på samma sak, och valde exemplet eftersom det dels var ett jag kom ihåg och det dels varit uppe här tidigare.

andejons 21 november 2007 kl. 14.07 (CET)

Tolkienträsk?

Med anledning av diskussionen ovan datorspelsfigurer och tidigare diskussioner om Harry Potter tänkte jag ta upp en artikel som är full med rödlänkar som nog inte borde gå till separata artiklar: Rohan. Kan man månne enas om ett tjugotal begrepp från Tolkien-världen som bör ha egna artiklar och något slags definition för vad som inte bör ha det, så minskar kanske risken att det hela blir en enda röra av stubbar? - Tournesol 14 november 2007 kl. 15.45 (CET)

Nu har jag varit djärv och helt sonika plockat bort de wikilänkar som var ovbehövliga. Den enda som jag kan se återstår och kan platsa som del i större artikel enligt Tournsols utmärkta förslag är Svarta Porten. Rohan-artikeln behöver tydligen språkgransaks en hel del också, hinner inte ordna det. --Godfellow 14 november 2007 kl. 22.49 (CET)

Rent spontant känslomässigt skulle jag vilja klumpa ihop all fantasy-cruft och TV-spelsdito till jättestora artiklar. Mer logiskt skulle kanske listor över J.R.R. Tolkien-platser, Harry Potter-platser och Final Fantasy-platser i stil med botanisk ordlista vara på sin plats? Vivo _disk.^↔ 14 november 2007 kl. 16.15 (CET)

En synnerligen god ide (dvs att föreslå något i stil med "botanisk ordlista") - smakligt, elegant och lagom innehållsrikt per uppslagsord (om det görs på motsvarande sätt)! Ztaffanb 14 november 2007 kl. 16.20 (CET)

Vilken policy har enwiki? /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 17.01 (CET)

Instämmer med Vivo, mycket av det här passar bättre i en stor artikel, snarare än i många små. Vi bör dessutom göra om dylika rödlänkar till vanlig text när vi påträffar dem, så att det inte uppmuntras till excesser i sådan lägen. MiCkE 14 november 2007 kl. 17.23 (CET)

Yvwv: Vet inte exakt vilken policy en.wikipedia har, men vet att de har väldigt många listor med mindre relevanta artiklar. //моралист моралистович 14 november 2007 kl. 18.09 (CET)

Vad gäller platser i Tolkiens värld (och den därtill hörande kategorin ) sällar jag mig gärna till de som förspråkar en enda längre artikel om Midgård, där alla relevanta platser som idag har egna artiklar kan ingå och resten helt kan raderas. Och skulle någon inbiten Tolkien-fan starta en strid är jag fullt kapabel att lägga lite kraft bakom argumentet att WP är en encyklopedi, inget fanzine för Tolkien-fans. Det tror jag nämligen en hel del styrelser i svenska Tolkienföreningar håller med om.--Godfellow 14 november 2007 kl. 23.12 (CET)

Oavsett vilken praxis som WP-gemenskapen kommer fram till så bör det rimligtvis gälla (minst) samma begränsningar för HP-relaterade som för Tolkien-relaterade artiklar. Tolkiens värld är inte bara äldre och mer etablerad utan även mer ingående beskriven av sin författare än Rowlings. HP är väldigt inne just nu, men WPs artiklar ska skrivas med ett bestående värde i åtanke. Jorva 15 november 2007 kl. 00.35 (CET)

...och i ivern att slå ihop allt till massiva artiklar glömmer vi inte att a) Wikipedia har obegränsat utrymme och b) alltför stora artiklar (rekommenderad längd är 30 kB) är ett helvete att ladda och redigera. --Saber^Excalibur! 15 november 2007 kl. 00.58 (CET)

Det kan de gott ha, så de lär sig. Nej, men lite mer seriöst, så borde det gå att lägga ihop och skära ner. Nu ska vi ju visserligen tillämpa principen att "Det är inte Hedemora det är fel på, utan Västerås" (citat från en wikipub), men att Hemsöborna har nio rader text (varav tre är ett citat) + lite filminfo, och fantasyartiklar täcker upp halva artikelrymden känns lite snedvridet. Vivo _disk.^↔ 15 november 2007 kl. 13.06 (CET)

Jag tycker det bästa att lösa problemet att till exempel Hemsöborna har väldigt lite text medan till exempel Harry Potter har massor är att skriva mer om Hemsöborna och slå ihop/förbättra/lägga det någon annanstans än Wikipedia angående Harry Potter. Leo - fågelskådaren 15 november 2007 kl. 15.57 (CET)

...och så har vi börjat jämföra äpplen och päron igen, med resultatet att vattenmeloner är större än vindruvor. Var snälla och lämna Hemsöborna, Shakespeare och Bibeln utanför just den här diskussionen. Tolkiens verk och HP är någorlunda jämförbara, eftersom det är berättelser som utspelar sig i fiktiva universa. Att Tolkiens verk, standardverket för hela fantasygenren, ska ha ett mindre tillåtet maximalt utrymme än HP är horribelt. Om det utrymmet sedan utnyttjas är upp till skribenterna. Det kan absolut vara nödvändigt med begränsningar, men sätt inte upp snäva begränsningar för Tolkiens verk utan att först beskära och begränsa HP-trädet - gärna med en rejäl motorsåg. ;-) Jorva 15 november 2007 kl. 16.31 (CET)

Jag håller med dig om att Tolkiens verk ska få större plats än Rowlings, och tycker även att, om det fungerar och är relativt lätt, massor av Harry Potter material ska brytas ut från Wikipedia till Wikibooks eller Harry Potter-wiki på Wikia. Leo - fågelskådaren 15 november 2007 kl. 19.35 (CET)

Wikipedia:Globalt perspektiv, att Hemsöborna består av väldigt lite text, ptjaa, kan det bero på att Sagan om Ringen är så mycket större i världen? Herrejisses. --Saber^Excalibur! 15 november 2007 kl. 20.16 (CET)

Börjar om från vänster. Jag har varit på svenska wikipedia något år nu, först och främst som användare, jag har kanske något hundratal redigeringer med kanske ett tiotal artiklar där det känns som jag varit huvudförfattare, men som sagt först och främst som användare. Delar av såna här diskussioner känns ofta som veteranredigerar-idér i stället för hur det är ur användarsynpunkt. Ta stubb-teorierna til exempel. Veteranredigerare verkar ogilla så kallade stubbar, det kan verka konstigt från min position som är mer av en veterananvändare i ställer för redigerare. Vad är det som är dåligt med en kort artikel för mig som användare? (givetvis jämfört med ingen artikel alls efter det är ju det som oftast är alternativet)

Om det finns en artikel om något som jag inte vet vad det är så får jag oftast en förklaring och vanligtvis så kan jag klicka på en engelsk interwiki länk om det råkar vara en stubeb och jag vill fördjupa mig. Interwikilänkarna är oerhört användbara för mig personligen. Säg om jag vill läsa om till exempel purjolök och den svenska artikeln råkar vara en stubbe, jag har ingen aning om vad purjulök heter på engelska, eller vad polygrip kallas etc. Plus så kallade stubbar är anledningen jag persronligen tog steget och provade redigera eftersom jag råkade veta saker som jag tyckte borde stå och det stod "Denna blablabla artikel är bara påbörjad. Hjälp gärna till genom att fylla i mer!".

Så vad vet veteranredigeraren som inte användaren vet? Veteranredigeraren vet tex högst troligen om att det finns en räknare för antal artiklar. Många artiklar men inte så mycker innehåll är ju självklart inte optimalt, många kanske inte skulle säga det rakt ut men en helt mänsklig tanke är förmodligen att helt enkelt reducera antalt korta artiklar utan att tillföra något. Verkar ju uppenbart för mig som användare att man då försämrar uppslagsverket. Jag är ju bara en av många användare men kan inte komma på något positivt alls med att reducera antalet artiklar för sakens skull förutom att statisken känns trevligare för veteranredigeraren. Men ok, att små artiklar är ett upphov till irritation är ju en bra sak, probelemt for mig personligen som användare uppstår när irritationen uttrycker sig som en radering eller jobbig infogning.

Nästan precis samma sak med infogningar. Vad är det som är bra för mig som användare om till exempel hitlers artikel bakas in i andra världskriget? Redirects till stora artiklar är bland det mest irriterande som finns. Man kan tycka att tumregeln BORDE vara att man infogar om det inte kan tänkas bli en större artikel OCH om redirecten kommer att fungera och vara pedagogisk. Och att man även flyttar ut information till separata artiklar när de böjrar bli stora. Det är väl jättebra att man kan klicka på "Hitler's political beliefs" på engleska wikipedia om man vill fördjupa sig i just det i stället för att ha en 200 sidors hitler artikel, alternativt inte har den informationen alls.

Man ser ofta termerna "Wikipedia är inte.." "Vad wikipedia inte är" ... det är ju smidiga fraser som man kan använda till mycket men jag ser sällan någon prata om vad wikipedia faktiskt eller borde vara. Det finsn säkert lika många åsikter som redigerare, en person kanske tycker att det skulle vara trevligt om all sportstatik fanns, en annan kanske undrar vem Bilbo var i sagan om ringen. För mig är förmodligan encyklopedi lika med information. Har tänkt några gånger, kan den encyklopedi som har mest information på ett överskådligt och lätthittat sätt inte vara den bästa? Är det det som wikipedia borde eller ska vara? Om inte, vad är wikipedia?

Ska slå upp Purjolök(blir förhoppningsvis ingen röd länk) i stället för att fortsätta mastodontinlägget, ber om ursäkt men det här med användarna är något som ofta gnager i mig när jag läser "veteranredigerardiskusioner". 83.253.31.89 16 november 2007 kl. 12.01 (CET)

Instämmer. Det är en ofrånkomlig sanning: Användarens perspektiv måste vara ledande för hur Wikipedia ska utformas och utvecklas. Det är inte så självklart som det låter. Varenda företag säger sig utgå från ett kundperspektiv, men få företag gör verkligen detta. //Salsero 16 november 2007 kl. 12.10 (CET)

Jag instämmer också i det mesta du skriver, dock bara delvis vad gäller infogningar. Självklart vore det galet att infoga Hitler till en del av artikeln om andra världskriget. Även om jag inser att det bara var ett retoriskt exempel, så bör det påpekas att det är stor skillnad på det och att infoga t.ex. Vid-behov-rummet i lämplig annan Harry Potter-artikel, dels eftersom det finns så mycket att skriva om Hitler som inte är direkt relaterat till andra världskriget (hans tidigare liv, etc), och dels att Hitler är ett relevant ämne. Det skulle förvåna mig om det någonsin kommer någon till Wikipedia för att söka information om Vid-behov-rummet, och därför kan det lika gärna nämnas som en del av en större artikel, eftersom det inte är intressant för någon, förutom de Harry Potter-fans som redan vet precis allt om Harry Potter och varenda skrymsle i Hogwarts. Just för att utgå från användarna, så känns det onödigt med sådana artiklar, eftersom de artiklarna främst tycks finnas till för skribenternas skull, för att de gillar att skriva allt de vet om Harry Potter, som att Dumbledore gillar citronglass och syrliga puffar [4]. Entheta 16 november 2007 kl. 12.28 (CET)

Är nog en av de få som inte läst eller sett något med Harry Potter men det låter logiskt. Att det kommer finnas information som inte otroligt många letar efter är nog ofrånkommligt så småningom vart efter inehållet växer, vilket borde vara in positiv sak med tanke på att det brukar sägas att 'wikipedia inte har begränsat utrymme'. Men någonstans måste det väl finnas en gräns och det låter inte så troligt att någon någonsin kommer att skriva "Vid-behov-rummet" i sökrutan. Men låter som vid-behov-rummet faller under att det aldrig kommer bli en speciellt stor artikel i vilket fall. 83.253.31.89 16 november 2007 kl. 12.54 (CET)

Problemet med ditt (83.253.31.89) resonemang är att korta artiklar ofta blir väldigt icke-kvalitativa, i synnerhet substubbar. Wikipedia handlar inte bara om att bli ett uppslagsverk med mycket artiklar, utan en sak som wikipedia (i alla fall svenska) måste jobba på är att förbättra kvalitén på artiklarna, så att det kan bli användbart källmaterial för skolelever såväl som vanliga arbetare. Idag anses wikipedia vara alldeles för osäkert för att vara en bra källa, men om vi jobbar på det och förbättrar artiklarna kan wikipedia användas av fler, och därmed börjar fler skriva. Jag säger inte att vi ska börja radera substubbar, det jag säger är att vi bör sluta skapa så många substubbar, och börja lägga ner mer arbete på nya artiklar. //моралист моралистович 16 november 2007 kl. 16.31 (CET)

Det problemet är ett icke-problem, som jag ser det. Att det finns lite information i en kort artikel är högst rimligt och inte detsamma som dålig kvalitet. Kvalitet för en användare i ett uppslagsverk innebär bland annat att snabbt hitta den information man söker. För en mycket stor mängd sökningar är inte målet att hitta källor till skoluppsatser utan bara att förstå ett begrepp som man har stött på någonstans. Det är nog så viktigt att Wikipedia blir det självklara alternativet till att googla ett nytt ord som man hör i vardagen. Jag hör massvis med folk säga att de använder Wikipedia på det viset. Det är såklart jättebra om den som skapar en ny artikel gör den fyllig redan från början, men det är bättre att skriva lite grann än ingenting - det är förmodligen ett sådant lågt "inträdeskrav" som kan få fler människor att bidra till Wikipedia, inte attityden att man bör lägga ner mycket arbete innan man redigerar en artikel. //Salsero 16 november 2007 kl. 17.07 (CET)

Sista ordet

Jag vet inte riktigt vilken statistik som finns om vem som skriver mest på de olika projekten. Det är ju vanskligt att göra rättvis och rättvisande statistik när en del gör stora punktinsatser för att sedan träda tillbaka, och vissa gör många triviala rättelser medan andra skriver få men långa texter. Ett sätt (inte det enda, inte det bästa) att räkna är se vilken användare som för närvarande står överst i historiken för varje artikel, som alltså har fått "sista ordet" i det ämnet. Förhoppningsvis utgör vandalerna en liten andel, eftersom deras redigeringar blir återställda, varvid historiken toppas av återställaren, inte av vandalen. Troligen hamnar trivialredigerarna högt, eftersom de i efterhand går in och gör små förbättringar. Hur som helst, så här ser listan ut för svenska Wikipedia enligt databasdumpen av 20 oktober 2007: SieBot (har fått sista ordet i 19547 artiklar), J 1982 (15199), Thijs!bot (9780), Fenix (9538), Torvindus (9436), Nicke L (9362), AlleborgoBot (8554), Yvwv (7550), BjörnF (7143), Thoasp (6556), BotMultichill (5849), Habj (5485), Escarbot (5112), Essin (4541), Janee (4251), Rei-bot (4128), Bruno Rosta (4020), MoRsE (4019), FlaBot (3820), Skagedalobot (3431), JAnDbot (3272), Rosp (3051), Den fjättrade ankan (2979), RobotQuistnix (2965), Ludde23 (2940), Nordelch (2938), Mr Bullitt (2920), Doddebot (2867), ShineB (2814), Grillo (2697), Ettrig (2676), Caesar (2672), Twincinema (2654), Riggwelter (2627), Elinnea (2614), Jorva (2310), Rudolf 1922 (2265), 213.101 (2191), Thuresson (2115), Annika64 (2056), STBot (1976), TXiKiBoT (1949), StefanB (1949), Sannab (1937), KnucklesBot (1894), Pjär80 (1849), Gunnar Larsson (1826), Knuckles (1764), Spidermine (1643), Damast (1572), Slartibartfast (1518), Lamré (1443), Hxhbot (1433), Agneta (1430), Zozza (1409), Huggorm (1402), Jensapag (1400), Bongoman (1391), Bero (1376), Eskimbot (1332), Moskau (1319), TKU (1295), Spaceflower (1293), LX (1285), EnDumEn (1278), Jorchr (1274), Boivie (1267), Mux (1257), Mangan2002 (1252), Pjred (1237), Zorrobot (1233), Dewil (1231), Tubaist (1208), Lokal Profil (1192), BOT-Superzerocool (1177), LA2-bot (1154), Cucumber (1147), Marcustisk (1122), Kristnjov (1115), Aner (1114), AHA (1110), Andejons (1096), Vogler (1074), Entheta (1070), ToePeu.bot (1055), Mason (1048), Kruosio (1046), E70 (1004), LA2 (987), Pieter Kuiper (972), Wanpe (963), Sjö (926), Crocuta (910), Popperipopp (904), Jsdo1980 (901), E.G. (891), Overengen (890), Rex Sueciæ (889), Viktorvoigt (870), Migro (870). --LA2 14 november 2007 kl. 18.06 (CET)

Haha, vad lustigt att jag hamnade så högt upp! Jag antar att det finns åtminstone tre anledningar till att någon användare hamnar högt: många triviala redigeringar (klottersanering, kategorisering, interwiki etc), många större redigeringar, och många redigeringar i något perifera artiklar, som inte så många läser och redigerar. Robotarna hamnar definitivt i kategori 1. Jag skulle tro att den minst vanliga typen är kategori 2. Mina egna "sista ord" hör mest till kategori 3, är jag rädd... //Essin 14 november 2007 kl. 19.58 (CET)

Jag hamnar högt genom kategorisering av artiklar. Thoasp 14 november 2007 kl. 20.16 (CET)

Grundregeln är denna: Om du hamnar högt upp så beror det på att du bidrar med kloka redigeringar, som ingen vill motsäga. Om någon annan hamnar högt upp, så beror det på att de är petimätrar som bara gör onödiga småkorrigeringar, som ingen bryr sig om att återställa. --LA2 14 november 2007 kl. 20.28 (CET)

Och jag hamnar högt för att ingen läser det jag skriver. Man kanske ska sluta iw-länka så att det kommer nån bot och petar ner mig... //StefanB 14 november 2007 kl. 20.30 (CET)

De läser nog, och tycker att det är bra :) Jag var förvånad över Lamré, men jag såg att hans senaste redigeringar är ofta på använderdiskussionssidor. /Pieter Kuiper 14 november 2007 kl. 20.46 (CET)

Ser man på... sista ordet i diskussioner är ju etablerat, men i artiklar? När det gäller statistik kommer den nog alltid att locka kalenderbitare till att hamna högt i listorna. Men oavsett om det är tillkämpat eller oavsiktligt har det inneburit många redigeringar, vilket i de allra flesta fall säkert varit befogade. (Lamré är för övrigt numera lika med Torvindus)
/Ronny 14 november 2007 kl. 21.01 (CET)

Om man summerar resultaten (utan att ta med robotarnas) ser man att när större delen av svwikis samtliga artiklar senast fick besök var det av någon ur den högst förnämliga skaran ovan. Och det känns ju tryggt, för ingen av dem skulle ju t.ex. lämna i från sig en klottrad artikel, /NH 14 november 2007 kl. 21.22 (CET) (LA2, gäller det alla namnrymder?)

Min statistik baserar sig på filen pages-articles.xml, dvs inklusive stubbar, redirects och namnrymderna Wikipedia: och Hjälp: men exklusive diskussions- och användarsidor. Det är totalt 445601 sidor. --LA2 14 november 2007 kl. 22.42 (CET)

Appropå det, räknas vanliga stubbar, som inte är substubbar, in i den totala statistiken över hur många artiklar vi har? Vivo _disk.^↔ 14 november 2007 kl. 23.39 (CET)

Alla ord som har en länk i sig räknas, tror jag. //Lelle1987 14 november 2007 kl. 23.41 (CET)

Artiklar behöver inte ens innehålla länkar för att räknas. Det avgörande är om texten innehåller "[[". /81.231.248.36 15 november 2007 kl. 22.43 (CET)

Hur mäter man detta, någon specialsida eller? $kolan • talk to me 15 november 2007 kl. 20.41 (CET)

Jag gissar att LA2 beräknat det från en databasdump.--Kruosio 15 november 2007 kl. 21.02 (CET)

Japp. En god början är att titta på filmen från min föreläsning. --LA2 15 november 2007 kl. 21.45 (CET)

EF Education

En IP-adress registrerad på ECOM-BOSTREAM-NET, ECOM fastighets AB, Strandv.gen 13 ändrade just i EF Education. Dagens gåta: Gissa vad EF Education har för gatuadress? (Observera dock att de kan hjälpa till att förbättra artikeln så den blir mer nyanserad möjligen...) Ulner 16 november 2007 kl. 16.57 (CET)

Mall:Spoiler

Spoilermallen har under en lång tid varit föreslagen för radering på enwp, har i princip helt slutat användas, och har faktiskt nu raderats. Argumentet är att artiklar på Wikipedia antingen inte ska innehålla spoilers eftersom Wikipedias mål inte främst är att beskriva innehåll utan att förklara kulturella influenser (jfr alla HP-artiklar och diskussionen ovan), och dessutom att man inte aktivt söker på artiklar man inte vill veta spoilers om. Här kan man läsa mer om argumenten för radering. /Grillo 17 november 2007 kl. 14.17 (CET)

Jag tycker iofs att det kan finnas tillfällen då den är till nytta, men som jag skrivit på Malldiskussion:Spoiler används den numera alldeles för mycket, vilket gör att den i stort sett tappar sin funktion. Entheta 17 november 2007 kl. 14.21 (CET)

Men det kan tänkas finnas situationer då man behöver "spoila" för att förklara kulturella influenser och inflytande, mottagande och liknande. Entheta 17 november 2007 kl. 15.25 (CET)

Nej, efter att ha begrundat diskussionens resultat ("Great Spoiler War"... ) på enWiki tycker jag att mallen inte behövs. På Wikipedias "förbehåll för innehåll" står det att Wikipedia innehåller spoliers, och en sådan mall finner jag ganska onödig. Mallen kan ersättas med en annan som visar att artikeln handlar om en nysläppt bok eller film och att avgörande detaljer kan förekomma längre ner. $kolan • talk to me 17 november 2007 kl. 18.04 (CET)

Argumentet att Wikipedia inte skall beskriva innehåll och att mallen därför kan raderas känns tveksamt. Wikipedia har beskrivningar av innehåll. Även enwiki har det, se t.ex. en:Harry Potter and the Deathly Hallows (spoilervarning!). Slutet i den boken har det såvitt jag förstår spekulerats och skrivits rätt mycket kring, så att ta med det i en artikel är inte fel. Spoilervarningar kan vara en service till läsaren - även om det står i de allmänna förbehåller att WP har spoilers så markeras vilka avsnitt man bör hoppa över med blicken. Däremot är det säkert så att skylten överanvänds vilket kan ses över. (F.ö. tycker jag det är glöttigt att ha med saken i "allmänt förbehåll" - där ska bara viktiga saker tas med). /NH 19 november 2007 kl. 14.51 (CET)

Översiktlig ingång till Wikipedia-dokumentationen

På engelska Wikipedia har en:user:John Broughton skapat ett Editor's Index to Wikipedia som är ett alfabetisk register till alla hjälpsidor och riktlinjer. Till exempel kan man under uppslagsordet "Arabic" hitta både en:Wikipedia:Manual of Style (Arabic) och en:Category:Wikipedia Arabic templates. Utifrån detta arbete har han börjat skriva en bok, som enligt planerna ska komma ut i januari 2008, Wikipedia: The Missing Manual. Tyvärr missar den julhandeln och tyvärr lär den väl vara fokuserad på engelska Wikipedia. Men jag känner inte till någon liknande bok och jag tror att behovet är stort. Finns det några motsvarande initiativ att sortera upp hjälpsidorna för folk som vill skriva på svenska Wikipedia? --LA2 18 november 2007 kl. 19.59 (CET)

Avancerad matematik

Artikeln E8 är en eländigt kort artikel (se ockå Liegrupp) om ett begrepp inom en gren av matematik som heter Lie algebra. Denna typ av avamcerad matematik är väletablerad men lärs inte ut på grundläggande högskolenivå, och jag misstänker det bara finna ett 10-tal svensktalande som känner till ämnet och kanske så lite som en knapp handfull som har tillräcklig kompetens att författa en artikel med kvaiité och substans. Samtidigt finns det mycket bra artiklar i ämnet på engelska och tyska wikipedia, som ju också i kraft av sina större språkområden har betydligt fler som kan och behärskar ett sådant här ämne.

Är det verkligen rimligt vi har ambitionen att ha denna typ artiklar på svenska, vore det inte bättre vi insåg våra begränsningar och i ett fall som detta skapade en tydligare länk till en och andra wikin än IW länkarna. Kunde man inte tex skapa en mall som den för "ordet finns i ordboken" men där referensen går till andra wikipedier? Wanpe 19 november 2007 kl. 07.52 (CET)

Det tycker jag då inte, det finns kurser på de flesta större svenska högskolor som tar upp sånt här. Att artikeln i nuläget inte är i bra skick betyder ju verkligen inte att man ska packa ihop och ge upp på dom. --Bomkia 19 november 2007 kl. 08.43 (CET)

Att börja avgränsa vår "ambition" är mig mycket främmande. All heder åt dem som fokuserar på riktigt centrala kärnområden, men vill folk skriva om konstiga matematiska begrepp kan de rimligen mycket väl göra det. Om man tycker att en väldigt kort artikel är intetsägande kanske den kan infogas i någon annan. Det blir i så fall något för dem som engagerar sig i artikeln ifråga att ta ställning till, i första hand. // habj 19 november 2007 kl. 14.42 (CET)

Går väl att översätta om inte annat? Antar att någon matematiskt kunnig person kan det här tillräckligt för att kunna översätta? //моралист моралистович 19 november 2007 kl. 15.16 (CET)

Eftersom Liealgebran är uppkallad efter norrmannen Sophus Lie, så tror jag det är betydligt fler än tio svenskar som behärskar ämnet. Frågan är dock hur länge det kommer att dröja innan artikeln E8 växer sig större än en stubbe. I väntan på detta kunde den gott slås samman med andra stubbar till en lite större artikel. Är det i så fall artikeln Liealgebra? För mig tycks det här fallet vara parallellt med en författare, vars böcker blir textstycken i författarbiografin, i stället för egna artiklar. Eller "skurkar i Tintin" som kan räknas upp i artikeln om Tintin i stället för att få egna artiklar. Upp till en viss nivå kan flera aspekter av ett ämne samsas i en artikel, och när avdelningarna blir för stora kan man bryta ut dem till egna artiklar. Fördelen med detta arbetssätt är att begreppet E8 kan förklaras bättre i kontexten av den större artikeln om Liealgebra, och när det så småningom blir dags för en utbrytning, har man denna kontext som ram för utbrytningen. --LA2 19 november 2007 kl. 16.51 (CET)

Att så få skulle kunna begripa sig på E8 är någon form av myt (tror den är startad av nån artikel i DN). Jag talade idag med en kompis som i princip gjort sitt exjobb på den, så det är knappast så att den är ett under av ogenomtränglighet.

andejons 19 november 2007 kl. 18.17 (CET)

E8 är nog för smal, och borde infogas i Liegrupp eller Liealgebra. Jag tror att det är också ett bra sätt att hålla lite koll på artiklarna. /Pieter Kuiper 19 november 2007 kl. 18.31 (CET)

Den nuvarande artikeln är liten, men ämnet är verkligen inte för smalt, se bara på enwikis artikel [5]. --Bomkia 19 november 2007 kl. 18.53 (CET)

Men Wanpe frågade kanske inte efter en diskussion om små/stora artiklar, utan om en uppmärkning som tydligare än interwiki-länkarna påpekar att det finns mer material på en.wp? Alltså något liknande mallarna commons och commons-box och övriga interwikimallar? Jag känner inte till någon sådan uppmärkning. Tillämpas det på något annat språk? Kanske kunde det kombineras med stubb-mallen? I så fall försvinner ju en-länken när artikeln inte längre är stubbmarkerad. Kruxet är att det finns så förtvivlat många stubbmallar. --LA2 19 november 2007 kl. 19.05 (CET)

Ja jag tog den bara som ett exempel, kanske inte så väl valt, på avancerad matematik där Sv:wiki har svårt hänga med lika väl som en:wiki och de:wiki. Att just E8 var uppmärksammat i pressen visste jag inte Syskongrupperna E6 | E7 | F4 | G2 har inte ens en stubartikel i sv:wiki. Jag tror som Peter ovan att en inkludering i större artikel vore bra, men jag tror ändå en en möjlighet till tydligare hänvisning a la commons till andra wiki kan vara önskvärt ju mer exklusiva ämnen som tas upp. Wanpe 19 november 2007 kl. 19.17 (CET)

(redigeringskonflikt) Det finns en sådan mall, {{översätta}}, som är avsedd för diskussionssidor och har lite positivare vinkling än "svenska är ett så litet språk att vi inte klarar bättre än så här", som jag tycker att en uppblåst iw-länk i artikeln skulle förmedla. //Essin 19 november 2007 kl. 19.19 (CET)

Håller med Essin. Dessutom skulle det förmodligen leda till färre redigeringar på svwp eftersom folk skulle tänka "äh, artikeln är ju lång på enwp så varför ska jag orka hjälpa till att förbättra svwp när alla redan kan engelska?" /Grillo 19 november 2007 kl. 19.27 (CET)

Listan över artiklar som använder den mallen ("Sidor som länkar hit" i vänstermarginalen) skulle kunna tjäna som "begäran om översättningar" dit man går när man får lust att översätta något. Men det finns idag bara 16 artiklar som använder mallen. En modifierad interwiki-bot skulle kunna identifiera stubbartiklar som har betydligt längre motsvarigheter på andra språk och automatiskt lägga in mallen. --LA2 19 november 2007 kl. 19.41 (CET)

Jag tycker det är en mycket intressant idé, kanske värt en egen Bybrunndiskussion. Idag finns det svenskspråkiga personer som bara letar information på en:wiki då det anser sv:wiki för tunn. Med en komplettering enligt idén så skulle sv:wiki för dessa bli mer attriaktiv. Wanpe 19 november 2007 kl. 20.19 (CET)

Kort om en ursprunglig fråga: Liegrupper är definitivt bekanta för fler än 10 svenskar. Det är riktigt att begreppet inte ingår i grundundervisningen; men jag skulle tro att ytterst få eller ingen disputerar i matematik utan att ha träffat på begreppet. Om jag skulle gissa, så skulle jag tro att något tusental svensktalande hjälpligt kunde relatera till begreppet - innan det "kom på modet". Det betyder inte alls att alla dessa använder det. (Själv har jag aldrig använt liegrupper i min forskning; däremot kommit in på liealgebror, vilket är ett inte helt orelaterat begrepp.)

Liealgebror är EMÅ absolut av tillräckligt intresse för en egen artikel. Det är mer tveksamt vad avser t. ex. E8, tycker jag. Jörgen B 19 november 2007 kl. 22.47 (CET)

E8 används i strängteori, vilket betyder att alla som kan lite strängteori antagligen kan lite om E8 också. Och jag kan mycket väl tänka mig att folk som läser nån populär text om strängteori undrar vad E8 är egentligen och kollar upp det på wikipedia. --RE 19 november 2007 kl. 23.45 (CET)

Idag är länkar till andra wikipedior ytterst diskreta, vilket beror på hur skalet är utformat. Länkar till övriga projekt, wikisource wikiquote commons etc, lägger folk in via mallar vilket gör att de blir mycket blaffigare. Jag tror jag sett att något projekt haft dessa bredvid språklänkarna till andra Wikipedior faktiskt... kanske på dewp? Såväl språklänkar som kategorier kunde IMHO få en mer framträdande grafisk plats, men det får väl den fixa som totar ihop ett nytt grafiskt skal till Wikipedia. Att hänvisa till andra sajter på diskussionssidan går förstås alldeles utmärkt. // habj 20 november 2007 kl. 01.10 (CET)

Fortsätt mycket gärna diskussionen om länkning i tråden Wikipedia:Bybrunnen#Standardiserade hänvisningar till längre artiklar på andra språk nedan, om ni vill!

Vad gäller matematikdiskussionen: Det är trevligt att den kommer upp. Det skulle också vara trevligt med litet fler som bevakar och bidrar till Wikipediadiskussion:Projekt matematik, tycker jag. (Jag har just nu en undran om orsakerna till att vissa artiklar om tal har titlar i flertal; någon bör ha infört detta av någon orsak; men ingen har förklarat den, och ingen annan än Andejons och jag tycks ha någon åsikt om saken. Det kan väl inte ha att göra med att frågan döljs under rubriken Kvaternioner? :-) )--Jörgen B 20 november 2007 kl. 19.27 (CET)

Färgad referens

När jag klickade på en ref-siffra som tog mig till ref-noten, såg jag att noten lyftes fram med en blå bakgrund. Snyggt! Inte har det varit så tidigare? När jag klickade mig tillbaka, blev även ref-siffrans bakgrund blå, även om den är så liten så det knappast syns. /Rolf B 19 november 2007 kl. 09.40 (CET)

Jag tror det är något relativt nytt, det kom kanske för ett par veckor sedan - jag har förmig att jag läst en diskussion om det någonstans. Jag ska kolla upp det. Leo - fågelskådaren 19 november 2007 kl. 20.45 (CET)

Tyvärr hittar jag det inte, efter letande i Bybrunnenarkiv, sökning i olika namnrymder samt Wikipedia:Wikipediafrågor. Leo - fågelskådaren 19 november 2007 kl. 20.54 (CET)

Det syns i Firefox men inte i Internet Explorer, upptäckte jag nu. /Rolf B 20 november 2007 kl. 09.12 (CET)

Iaf inte i IE6, kanske i IE7 (har själv inte installerat den uppdaterade filhanteraren). De blå referenserna har funnits i ett par månader och förmodligen sedan tidigt då ref-systemet infördes. --Strangnet 20 november 2007 kl. 09.26 (CET)

RSS från "mina bidrag"

Är det någon annan än jag som saknat RSS-strömmar från mina bidrag-sidan? Det skulle göra det möjligt att skapa egna, snygga presentationsverktyg för att visa upp sina Wikiverktyg på egna hemsidor eller communities, t.ex. Facebook. Tankar kring det? /Rotsee 19 november 2007 kl. 17.13 (CET)

Vet inte om jag förstår dig rätt, men är det du vill kunna göra att via RSS visa en alltid uppdaterad och korrekt lista på de bidrag du gett på Wikipedia? Och visa den listan på tex Facebook?

Idén är intressant, problemet blir väl med sånt som Facebook att det aldrig går att publicera något under GDFL där, eftersom de enligt avtal äger allt man lägger in. Om infon på mina bidrag omfattas av GDFL kan den alltså inte publiceras på Facebook.

Kanske finns det också en liten risk att en sån funktion skulle underlätta för folk som falskeligen vill ståta med att ha skrivt en mängd snygga artiklar på wikipedia. Det skulle ju gå bra att lägga in RSS-flödet för någon annans bidrag, antar jag, med tanke på hur det fungerar tekniskt idag. Om sånt kan vara ett bekymmer bör man fundra över hur man motverkar det.

Men i övrigt tycker jag det är en strålande idé, som borde välkomnas! Fast ännu hellre för frontsidan, eller uppdaterignar av nya läsvärd aoch utmärkta artiklar, det finns nog större allmänintresse där.--193.10.6.192 20 november 2007 kl. 16.05 (CET) (godfellow, oinloggad)

Tack för återkopplingen. RSS-tjänster brukar ju ge upphov till inlänkning, snarare än till att innehåll återpubliceras, och i sådana fall har jag svårt att se några upphovsrättsliga problem. Däremot tror jag att "skrytmöjligheten" kan locka fler att skriva mer. Om det sedan är så statusfyllt att skriva på Wikipedia att folk vill ljuga om antalet inlägg på andra sajter ser jag det som ett lyxproblem. RSS på utmärkta artiklar är också en god idé.

Oavsett vilket så skulle det säkert dyka upp en mängd tjänser som vare sig du eller jag kan komma på nu, liksom det gjorde när man skapade RSS-strömmar från senaste ändringarna. Här är en personlig favorit: WikipediaVision. Rotsee 20 november 2007 kl. 19.48 (CET)

Projekt rockband

Fredrik Ek verkar vara i färd att lägga in mallen {{Projekt rockband}} i alla artiklar med anknytning till rockband, och har skapat flera nya artikeldiskussionssidor bara för att lägga in denna mall. Jag tycker det känns ganska självklart att radera de sistnämnda, men är det OK att lägga in en mall om ett projekt i alla artiklar som kan anses ha någon form av anknytning till projektet? Som parallell, skulle vi vilja ha mallar för "Projekt däggdjur" i samtliga artiklar om däggdjursarter, eller bara i de artiklar som behandlar hela familjer av däggdjur? - Tournesol 12 november 2007 kl. 15.05 (CET)

Det låter enligt min mening mycket märkligt. Vi har ju ett kategorisystem för sådant. En massa mallar av den typen som nämns ovan blir bara rörigt och förmodligen irriterande med en massa färgblaffor. Inte heller tycker jag att man skall skapa nya tomma sidor bara för att lägga in en mall. Att göra "reklam" för ett projekt är något man gör på projektets egen sida, inte överallt i hela encyklopedin. Riggwelter 12 november 2007 kl. 15.40 (CET)

Det verkar vara vanligt på enwiki, men kanske inte här. För min egen del tycker jag sådant ger intryck av att projekten "äger" artiklarna, och som ny användare tvekade jag att redigera artiklar som hade anknytning till projekt. Men det kanske kan ha positiva sidor också. /NH 12 november 2007 kl. 15.47 (CET) (Projekt skalbaggar skulle få att göra...)

(Redigeringskrock.) Detta är mycket vanligt på enwp, se t.ex. en:Template:WPRock. Med det inte sagt att det är bra; jag blir ofta besviken när det inte finns någon diskussion, trots den blåa diskussionslänken. Men med det inte heller sagt att det är något dåligt, så länge som det som mallen står för verkligen uppfylls. —CÆSAR 12 november 2007 kl. 15.50 (CET)

På enwp blir jag också ofta besviken när det endast finns mallar på en diskussionssida. Det verkar vara ett sätt att pinka in revir. Ibland finns det massor med mallar (slumpvis exempel en:Talk:Eric IX of Sweden). Relativt nyligen har enwp gjort dessa mallar kortare, men titta på som händer när man klickar på "show". Jag tycker att det är bättre att vara utan. /Pieter Kuiper 12 november 2007 kl. 16.44 (CET)

Mallen är helt onödig och också vilseledande eftersom man inte behöver vara med i något projekt för att redigera några artiklar på wikipedian --Rosp 12 november 2007 kl. 16.15 (CET)

Se Diskussion:Neon Genesis Evangelion för hur malltypen kan vara användbar. Folk är knappast så dumma att de tror att man måste vara med i projektet för att få redigera sidan. --Saber^Excalibur! 12 november 2007 kl. 16.28 (CET)

Ett problem med att ha så övermänsklig intelligens som du, Servant Saber, är att du verkar ha svårt att förstå dig på oss mindre begåvade. /NH 12 november 2007 kl. 16.33 (CET)

Svenska Wikipedia behöver fler livskraftiga WikiProjekt, inte färre. Låt oss stödja dem, inte motarbeta dem. Det är sant att man inte alls måste vara medlem i ett projekt för att redigera en artikel, men folk som vill redigera/diskutera artikeln kan genom den här skylten få en inbjudan till projektet, och det är bra. Som skyltarna används på en.wp innehåller de även en kvalitetsgradering av artiklarna, vilket ger projektet en åtgärdslista att arbeta med. Så vitt jag kan se av Fredrik Eks redigeringshistorik, har han inte löpt amok och gjort några massredigeringar. Mitt intryck är att detta är ett seriöst och långsiktigt arbete som borde uppmuntras. --LA2 12 november 2007 kl. 16.36 (CET)

OK, kanske ordet "projekt" används lite väl godtyckligt, men på diskussionssidorna störs ju inga artiklar --Rosp 12 november 2007 kl. 16.41 (CET)

Jag ser nu att någon lagt in en länk till Wikipedia:Projekt, vilket förändrar min inställning --Rosp 12 november 2007 kl. 16.50 (CET)

Wikipedias allmänt kända grundsyfte är att alla ska kunna redigera den. Överallt finns det "Redigera"-knappar. Den som låter sig påverkas av en harmlös mall som används av vartenda projekt på enWiki är inte "mindre begåvad", utan underbegåvad. Visa mig en enda person som faktiskt gör så. --Saber^Excalibur! 12 november 2007 kl. 16.39 (CET)

Jag håller fullständigt med LA2 och Servant Saber, det här är ett typiskt exempel på kontraproduktiva diskussioner som enbart kan leda till att vi får färre aktiva skribenter. Projektmallar får gärna ligga på diskussionssidor, men aldrig i artiklar. /Grillo 12 november 2007 kl. 17.32 (CET)

Jag ser dem mycket hellre just på huvudartikeln än på diskussionssidan, just för att diskussionssidan är till för att diskutera artikelns fördelar och brister. Just ordet revirpinkning känns faktiskt relevant i det här fallet, inte för att det på något vis skulle skrämma någon att inte redigera, men för att det är en rätt så meningslös gest. I synnerhet när mallen bara hamnar där en dag på en sida som har kommit till helt utan att någon som faktiskt skrivit på artikeln varit inblandad i projektet. --Idrougge 27 november 2007 kl. 02.01 (CET)

Standardiserade hänvisningar till längre artiklar på andra språk

Jag tror det är bättre att diskutera detta förslag i en egen tråd.

Jag har tänkt på något åt det hållet, fast då mer med tanke på mindre wikipedior, t. ex. den färöiska (fo:). I det fallet skulle en låda med en text som informerar om och länkar till fylligare text på ett eller ett par andra språk vara rätt vettigt, av flera skäl. Ett är att färöingar i allmänhet faktiskt har fler språk att välja på; de allra flesta läser både danska ock engelska, och många förstår hjälpligt ett eller flera andra nordiska språk. Vilka alternativ har vi? Engelska, och... engelska? Skall det vara vits med sådana hänvisningar hos oss på sv:wiki, så bör den som hänvisar faktiskt titta på ett par språk till, och välja det eller de som ger den bästa informnationen; även om detta skulle vara tyska, franska eller norska. (Själv tycker jag ibland att en tysk systerartikel är både fylligare och gedignare än den engelska.)

Framför allt finns det ingen rimlig chans att fo:wiki inom överskådlig framtid når upp till en tät artikelstandard på alla områden, om det inte kommer betydligt bättre automatiska översättarstöd, förstås. Där ligger ju vi betydligt bättre till, så vårt behov är nog mindre. Jörgen B 19 november 2007 kl. 23.34 (CET)

Om något åt detta håll görs så blir det tokigt om bara en:wiki refereras. Jag finner ofta(st) den tyska bättre, medan konkurrensen från fr, es, it och no är svagare. Och då tänker jag inte bara på artiklar i naturvetenskaplga ämnen, i tex artikeln om columbi ägg är snarast en:wiki dålig/felaktig (som sedan spritt sig till andra wikin..) medan den är bra på de:wiki. Volapuk wikin består av över 100 000 artiklar, medan det är färra än 20 personer som talar detta konstgjora språk. Det är en enda entusiast som via översättningsprogram skapat enormt många artiklar - alla stubbar - och den typen av autmatöversättning är ingen bra väg, utan i sådan fall tvärtom - att stubbar på sv:wiki får en tydlig mall som visar att bättre info finns på annan wiki. Wanpe 20 november 2007 kl. 07.52 (CET)

Jag tycker inte att vi bör införa någon typ av parallellsystem till iw-länkarna. Dessa finns redan och i många fall markerar en liten stjärna artiklar som har "utmärkt-status" på målspråket. MiCkE 20 november 2007 kl. 09.15 (CET)

Naturligtvis innebär ett "parallellsystem" av det slag vi diskuterat i viss mån en dubblering. Å andra sidan är det ofta ett problem att det finns så många iw-länkar. Det kan vara svårt att sovra fram den bästa.

Dessutom skulle en flexibel sådan hänvisningsfunktion kunna ha precisare tillämpningar än iw-länkarna i vänsterkanten har. Det finns t. ex. rätt många artiklar på exempelvis en:wiki med fylligare underartiklar skrivna till olika textavsnitt; och ofta har vi då något som motsvarar den övergripande artikeln, men inte motsvarigheter till underartikeln. I det läget skulle det vara trevligt att smidigt kunna informera om goda existerande systerunderartiklar direkt.

Alltså, t. ex. i artikeln om Xland, under vårt korta avsnitt om Xlands historia kunna lägga in en hänvisning av typen En utförligare beskrivning på engelska finns i artikeln [[:en:Xland history]].

Alternativet vore väl att lägga upp en svensk dvärgstubbe [[Xlands historia]] och hänvisa till den som huvudartikel från avsnittet, bara för att dvärgstubben raskt förses med iwlänkar på 78 språk, varav (om man har tur) kanske den engelska råkar vara stjärnmärkt; eller att vänta tills någon kan/orkar/hinner/har lust att skriva en längre artikel om Xlands historia. Det senare alternativet är självklart på många sätt det bästa; men det är inte alltid realistiskt att detta blir av inom rimlig tid, åtminstone inte på de riktigt små wikipediorna. (Som sagt var, hör vi faktiskt inte alls till de riktigt små, även om man medger att alltför många av våra artiklar är stubbar eller snudd på.) Jörgen B 20 november 2007 kl. 11.39 (CET)

Det är inte särskilt svårt att leta fram den bästa bland alla interwikilänkar! Det måste vara få användare som kan läsa mer än, säg, sju språk på ett användbart sätt. --Petter 20 november 2007 kl. 18.41 (CET)

Jag vill helst inte se sådana uppmaningar i artikelnamnrymden, det är bara ett sätt att skriva "oj titta vad dåliga svwp är som inte har infon självt", och dessutom kan inte alla engelska, det är själva poängen med att skriva en encyklopedi på svenska. Ska vi ha sådana hänvisningar ska de ligga på diskussionssidan. /Grillo 20 november 2007 kl. 18.44 (CET)

Tycker inte att sådana extra hänvisningar behövs, interwikilänkarna finns ju och man kan själv kolla om det finns några bättre artiklar på de språk som man själv behärskar, sånt varierar ju från person till person. Vill man tipsa kan man göra det på diskussionssidan, men jag tycker inte det behövs göras standardiserat utan man kan ganska enkelt bara skriva "Tips: Artikeln på danska/spanska/franska är väldigt välskriven, om någon skulle vara intresserad". / Elinnea 20 november 2007 kl. 18.54 (CET)

Habj: Vissa hänvisningar till Commons är väldigt blaffiga. Den hänvisning som mallen {{Huvudartikel|}} ger är väldigt diskret. Kanske den senare modellen, eller ett mellanting, vore tänkbar?

Petter: Det är inte alltid det finns några direkta hänvisningar alls; se exemplet med historiaavsnittet.

Grillo, i princip har du rätt. Frågan är hur realistiskt detta är för mindre wikipedier, om vi inte får effektivare översättarstöd. Diskussionen nu tycks ha börjat med att vissa skulle vilja ge upp ambitionen att täcka matematikområdet, genom att ta bort stubbar och kortartiklar om centrala matematiska begrepp som finns utförligt behandlade i andra wikipedier, utan hänvisning, för att alltför få svenskspråkiga skulle vara intresserade. Frågan är om det i sådana lägen alltid är av ondo att i stället påminna läsarna om våra systerprojekt på andra språk. Detta gäller i ännu högre grad t. ex. fo:wiki.Jörgen B 20 november 2007 kl. 19.45 (CET)

Att "ge upp" ett ämne är nog väldigt främmande för de flesta, det var bara en användare som förespråkade det. Jag tycker inte att någon Wikipediaversion ska rekommendera folk att läsa på engelska Wikipedia istället, då försvinner helt själva grundargumentet till att ha Wikipedia på fler språk än engelska. Sådana uppmaningar kan skrivas till skribenter på diskussionssidan istället. Om en färöbo är intresserad av något men inte hittar det på färöiska WP kollar personen antingen engelska Wikipedia själv eller skriver en artikel på färöiska WP om ämnet. /Grillo 20 november 2007 kl. 21.06 (CET)

Den tänkta färingen kan oftast läsa både på danska och engelska, och många gånger även på t. ex. norska och norska (no o. nn). Jag anser inte att "hänvisning till annat språk" automatiskt bör betyda "hänvisning till engelska".

I diskussionen om snabbraderingar ovan tycker jag nog att det förekom en del önskemål om "mer kvalitet, mindre kvantitet" på sv:wiki. Exempelvis försvarades där raderingen av innehållet i dvärgstubben Kvantfysikens historik. Därigenom togs ju samtidigt direktlänken till den engelska systerartikeln bort. Man kan diskutera huruvida detta är att ge upp eller inte; men matematikdiskussionen ovan tycker jag helt klart innehöll tendenser åt det hållet.

Det handlar ju dessutom om en sorts hänvisning som kan ändras. Har man skrivit en kort artikel, och sett att de:wiki ger en bra och fyllig framställning men en:wiki en hafsig och delvis felaktig, så tycker jag inte det är fel att nämna den tyska artikeln i texten. I ett senare skede kan man ju förbättra både den svenska och den engelska artikeln, om man hinner, och ta bort hänvisningen till den tyska.

Att i det läget tills vidare inte ens ha en stubbkort artikel på svenska, och inte heller någonstans information om att systerartiklar finns, är EMÅ det sämsta alternativet, oavsett om vi kallar det för att "ge upp" eller inte.Jörgen B 20 november 2007 kl. 23.05 (CET)

Delvis felaktiga artiklar är inte bra för någonting. Och om man nu tycker att iw-länkar är så värdefulla, kan man lägga till dem i artiklar där de saknas och Kategori:Interwikibegäran. /Pieter Kuiper 20 november 2007 kl. 23.19 (CET)

Nej, Kuiper, man bör såvitt jag förstår inte lägga till mer än en "vanlig" iw-länk (en som markerar systerartikel) för en och samma artikel. Man lägger alltså inte in både [[en:Xland]] och [[en:History of Xland]] i samma artikel.--Jörgen B 21 november 2007 kl. 22.02 (CET)

Jag förstår inte vad det är för fel på iw-länkarna. Vem skulle bestämma vilka artiklar på andra wikipedior som det ska länkas till? Ska det avgöras genom redigeringskrig, konsensus eller ska vi göra plats för alla iw-länkar där andra versioner är bättre? Vem avgör vad som är bra på andra språk? Och om någon tycker att en artikel är bra på ett annat språk så kan väl användaren översätta den då? Det här låter inte som en bra idé.

StefanB (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

JörgenB: Jo, det går utmärkt – men man väljer vanligen att inte göra det. Jag vet hur olika bottar skulle hantera det heller.

andejons 21 november 2007 kl. 22.23 (CET)

Bottarna skulle få ett helvete av det. Vi skulle gång på gång få radera felaktiga iw-länkar. Jag tycker inte att man ska iw-länka till andra artiklar än raka motsvarigheter på andra WP-versioner. Detta inkluderar att exempelvis en artikel om en provins i ett land inte ska iw-länka till en artikel om ett lands administrativa indelning i ett annat. /Grillo 21 november 2007 kl. 22.36 (CET)

Ny tävling

Veckans tävling går ut på att specificera Ugglanmallarna så att de leder direkt till rätt artikel på projekt Runeberg. Bidra här och lycka till! /Grillo 22 november 2007 kl. 22.25 (CET)

Wikipedia:Utmärkta portaler

Efter lite diskussion på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar tycker jag att det är rätt att ta upp det här. Jag tycker att det vore bra med sida där man skulle kunna samla Wikipedias bästa portaler, se rubrik. Jag tycker att alltförmånga portaler i dåligt skick, väldigt dåligt uppdaterade och det verkar vara väldigt få bry sig om dom. Skulle inte då detta vara bra att sporra användare att skapa bra portaler? Det gäller ju bara att den kommer igång, så kan vi kanske inom en längre tidsperiod ha mycket bättre portaler. Har skapat en sida för att visa hur det skulle kunna se ut, Användare:Brallan/Utmärkta Portaler (andra färger vore bättre...) "...Brallan 27 november 2007 kl. 10.47 (CET) ..."

Eftersom ingen har svarat, så antar jag att ni tycker att det är ok med denna sida. "...Brallan 27 november 2007 kl. 18.49 (CET) ..."

Jag tycket det låter bra, men jag tycker att det kan vara lite väl hårt att de måste uppdateras varje vecka. Svenskspråkiga wikipedia känns lite litet för att kräva så väluppdaterade portaler, extremt få kan leva upp till det. Minst en gång i månaden tycker jag låter rimligare rent spontant. Annars bra. /NatoX 27 november 2007 kl. 18.57 (CET)

Ska nog ändra till en gång månaden, men det är ju alltid bra om dom uppdateras oftare. "...Brallan 28 november 2007 kl. 07.27 (CET) ..."

Givetvis, men jag tycker inte det bör vara ett krav, isf kan nästan bara Portal:Huvudsidan betraktas som tillräcklig. /NatoX 28 november 2007 kl. 15.34 (CET)

Jag tycker det känns lite onödigt med denna sida; varför inte använda Portal:Portaler istället? Utmärkta portaler skulle kunna markeras med en stjärna eller något annat. --Petter 28 november 2007 kl. 18.11 (CET)

Begreppet "källa" och översättningar från andra wp:or

Flyttad till Wikipediadiskussion:Källhänvisningar/Bybrunnen 071106 /Ronny 5 december 2007 kl. 11.15 (CET)

Fotnoters storlek (igen)

Detta har diskuterats tidigare, men situationen är inte bra som den är nu. Tills alla webbläsare klarar att visa noterna som de är tänkta bör vi inte ha några andra inställningar än fullt normal text. Anledningen är att man inte skall behöva ändra textstorlek i webbläsaren för att bekvämt kunna läsa en artikels hela innehåll. Såhär ser det ut på en dator med Firefox under GNU/Linux, normal textstorlek (snarlikt Firefox under OS X, mfl).

Jag kan inte ändra själv, annars skulle jag göra det. /NH 27 november 2007 kl. 23.58 (CET)

Som ovan visas de korrekt. Firefox (och andra Geckokompatibla webläsare) är den enda webläsaren som kan visa noterna som de är tänka, resterande webläsare visar dem i en lång lista, detta gäller när Mall:Reflist används. Jag har flera gånger förespråkat att bara inbyggda funktioner ska användas, och inga sorters "fulhack", utan framgång. references/ ger i dagsläget, om jag minns rätt, 95% textstorlek och alla noter i följd. Detta är hur de flesta ser noterna och det som bör gälla. 95% textstorlek är en kompromiss mellan att ha dem i fullstorlek och att ha dem i 90% storlek som gällde förr med references-small/ som såvitt jag vet inte längre används. /Grillo 28 november 2007 kl. 11.05 (CET)

Bortse från kolumnerna. Vad gäller storleken/texten är det inte korrekt. T e x t e n s e r u t l i t e å t d e t h ä r h å l l e t , och blir allmänt kantig. Antagligen upplever man problemet som mindre om man har större teckenstorlek eller en skärm med något färre pixlar per längdenhet. /NH 28 november 2007 kl. 14.16 (CET)

Använder Ubuntu 7.10, Firefox 3.0b1, 1920x1200 på 24". Fotnötterna ser ut precis som de ska, en aning mindre än vanlig brödtext. Detta har varit vedertagen praxis i litteratur i jag-vet-inte-hur-många sekler. Återställ inte den gamla kompromissen utan föregående ifrågasättande, diskussion och konsensus. --Saber^Excalibur! 28 november 2007 kl. 14.51 (CET)

Addendum - NH, du kan själv försöka åtgärda ditt problem med hjälp av inställningar likt dessa. --Saber^Excalibur! 28 november 2007 kl. 14.57 (CET)

NH, du har samma problem med texten i den större texten ovan. Ändra storlek på texten i allmänhet. /Grillo 28 november 2007 kl. 19.39 (CET)

Gul bakgrundsfärg på diskussionssidor

På ett antal diskussionssidor finns det nu en stark, gul färg som är riktigt ful. Är det något fel på min webbläsare eller i systemet, eller ska det vara så? $kolan • talk to me 28 november 2007 kl. 18.57 (CET)

Några exempel vore ju till hjälp. --Saber^Excalibur! 28 november 2007 kl. 19.02 (CET)

[6] [7] Är det bara jag som ser det eller? $kolan • talk to me 28 november 2007 kl. 19.17 (CET)

Ser normalt ut för mig (använder firefox). /NatoX 28 november 2007 kl. 19.19 (CET)

Det är inget fel, i dina stilmallar har du valt att diskussionsidor ska ha gul bakgrund. Du kan ändra det genom att tömma sidan och sedan rensa din webbläsare cache. /EnDumEn ✍ 28 november 2007 kl. 19.22 (CET)

OK, sorry... $kolan • talk to me 28 november 2007 kl. 19.31 (CET)

Fair use

Frågan flyttad till WP:BF#Fair use --Rosp 28 november 2007 kl. 20.41 (CET)

Wikimedia Foundation får prestigefyllt pris

Här nedanför följer det pressmeddelande jag skickade kl 15.00 till olika tidningar, TV-kanaler etc för att berätta om en:World Economic Forums pris till Wikimedia Foundation.

PRESSMEDDELANDE

Wikipedia får pris!

Wikimedia Foundation som ligger bakom bl.a. Wikipedia får kl 15.00 den 29 februari 2007, ett prestigefyllt pris av den internationella organisationen World Economic Forum.

Priset delas ut till 39 olika teknikpionjärer inom ämnena bioteknik och hälsa, energiforskning och informationsteknologi. Kriterierna för att vinna har varit att produkten ska vara livsförändrande, ha långtgående affärsmässiga och samhälleliga konsekvenser och uppvisa visionärt ledarskap.

Bland de produkter som belönas är robotbaserad kirurgi, billiga fjärrdiagnossystem och nästa generationens intelligenta affärslösningar. Och Wikipedia.

Wikimedia Foundation belönas för att de sprider fri information som sammanställts av användarnas kunskap över hela världen, något som förväntas förändra hela världen, enligt World Economic Forum. WEF:s teknikchef Matt Bross säger att ”2008 års teknikpionjärer blir utmärkta innovativa partner för alla som väljer att göra affärer med dem.”

Florence Devouard, ordförande för Wikimedia Foundation:

"Vi känner oss hedrade över att Wikimedia Foundation blivit utvald som en av teknikpionjärerna. Jag måste dock påpeka att själva organisationen bara står för en del av vår stora framgång genom att utveckla och tillämpa mycket anpassningsbar och sinnrik informationsteknik.

Det verkliga erkännande går till de tusentals wikimedianer, de som redigerar på våra projekt och de som utvecklar programvaran MediaWiki, som utgjort våra projekts själ och hjärta under de sju år som gått. Utmärkelsen går i första hand till dem.

Utnämningen är en påminnelse om de fantastiska saker människor kan utföra genom positivt samarbete. Den är också den inspiration vi behöver för att fortsätta ge medborgare världen över möjligheter att ta del av mänsklighetens samlade kunskap. Tillåt mig att använda detta tillfälle för att säga till dom som arbetat så hårt för att göra Wikipedia och de övriga Wikimedia-projekten så värdefulla: Tack." lägger Florence Devouard till.

World Economic Forum är sammansatt av över 1200 företag, såväl några av världens största som småföretag från olika u-länder. Organisationen bildades i Schweiz 1971. Varje år delas deras pris Technology Pioneers ut. Deras hemsida finns på http://www.weforum.org/en/index.htm

Wikimedia Foundation bildades 2003 för att driva Wikipedia, Wikinews, Wikimedia Commons, Wikiversity, Wiktionary och flera andra systerprojekt. Projekten bygger på fri källkod, fri information och fritt samarbete. Det finns för närvarande Wikipedia-versioner på nästan 260 språk. Det är den största internetbaserade encyklopedin och ligger bland de tio mest besökta platserna på internet. Adressen till svenskspråkiga Wikipedia är http://sv.wikipedia.org

I Sverige företräds Wikimedia Foundation av Wikimedia Sverige, vars mål är att stötta fri information till alla. Deras hemsida är http://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Sverige. Ordförande för Wikimedia Sverige är Lennart Guldbrandsson, tfn 031 – 12 50 48, mobil 070 – 207 80 05.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 29 november 2007 kl. 15.07 (CET) (som är lite småsjuk för tillfället)

Trevlig nyhet och bra pressmeddelande! Tack för ditt arbete du gör som presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia, Hannibal. Leo - fågelskådaren 29 november 2007 kl. 15.18 (CET)

Kul nyhet, hoppas att någon media tar upp detta. Hannibal, vet du vad det är för pris? (av ren nyfikenhet...) "...Brallan 29 november 2007 kl. 15.48 (CET) ..."

Fantastiskt, en verkligt trevlig nyhet i höstmörkret. Krya på dig Hannibal --Rosp 29 november 2007 kl. 16.06 (CET)

Kul! Men det skall kanske vara 29 feb 2008? - Tournesol 29 november 2007 kl. 16.31 (CET)

Sorry, jag är helt under isen. Det ska vara 29 november 2007, inget annat. För sjutton, där ser man, man ska inte skriva pressmeddelanden när man har vinterkräksjukan. //Hannibal 29 november 2007 kl. 19.14 (CET)

Besöksfrekvens, sökträffar, bevakning

• Fråga 1a: Finns det idag något verktyg för att se hur många som besöker en viss sida eller söker på ett visst ord?
• Fråga 1b: Finns det något sätt att se hur många registrerade användare som bevakar en viss sida?
• Fråga 2: Om dessa funktioner inte finns, är det tekniskt möjligt att införa dem?
• Fråga 3: Är det fler än jag som inser nyttan av sådana funktioner?
• Fråga 4: Har den här diskussionen förts förut?

Den främsta nyttan skulle vara att en besökare eller användare, skulle kunna skatta hur värdefullt respektive krävande det är att försöka rätta fel man upptäcker. Om en sida har få besökare är det få som drabbas av felet, man kan istället använda sin tid till redigeringar som har större effekt. Om en sida med fel bevakas av många, kan man anta att det leder till konflikter om man försöker rätta felen. Om man kan väga detta besvär mot antalet besökare, vore det möjligt att ta ställning till om ett försök till rättning / balansering är värt att lägga sin tid på.

Jag tänker mig att sådana här system med tiden skulle kunna leda till färre konflikter, fler bidrag och större relevans / bättre balans / högre trovärdighet. /Score 28 november 2007 kl. 17.38 (CET)

1) nej och nej, 2) funktionen för 1a fanns förr men avaktiverades eftersom den tog upp för mycket datorresurser, så sannolikheten att åtminstone den återinförs känns minimal, 3) ja, säkert, 4) ja, men diskussionen bör inte föras lokalt på svwp eftersom det inte är något som vi kan påverka, den bör tas upp på Bugzilla för Wikipedia i allmänhet, eftersom det är en grej som bara utvecklarna kan införa (vi på svwp kan inte påverka tekniken bakom sidan mer än sådant som styrs av stilmallar och javascript). /Grillo 28 november 2007 kl. 19.35 (CET)

Både 1a och 1b finns i programvaran, men är avaktiverade på Wikimedia av prestandaskäl. Ett verktyg som finns för några andra Wikipedior är Wikicharts. Om vi vill så kan vi nog få Wikicahrts för svenska Wikipedia också. /EnDumEn ✍ 28 november 2007 kl. 19.45 (CET)

Även 1b? Det är en funktion som jag skulle vara rädd för kunna missbrukas... (Annars har ju administratörerna tillgång till en lista över sidor som ingen bevakar, åtminstone) \Mike 29 november 2007 kl. 10.10 (CET)

Wikicharts för svenskspråkiga Wikipedia vore intressant. Leo - fågelskådaren 29 november 2007 kl. 15.20 (CET)

3:Jag har ofta undrat om det alls är någon som läser vad man har redigerat, och önskat en sådan funktion. Angående Grillos kommentar på 4; Jag tycker att det finns endel wp i olika länder som har det. (Eller var det Seriewiki?). 1b däremot känns onödig. -Islander 2 december 2007 kl. 12.34 (CET)

Om det är seriewiki har det den naturliga förklaringen att de inte är en del av Wikimedia och kan göra vad de vill med Mediawikimjukvaran. Wikipedia är för övrigt som vanligt inte indelat i länder utan i språk. /Grillo 2 december 2007 kl. 13.50 (CET)

Vem fan är Jane Hoop?

Jag har helt förundrat suttit under en timme och sett hur användare 71.72.227.21 likt ett datavirus lagt upp en hel lång serie nya artiklar på engelska om en filmserie som inte finns! Det är ett megahoax som bör snabbraderas snarast! --Towpilot 1 december 2007 kl. 06.53 (CET)

Och inte bara där. Har t.o.m. skapat Jane Hoop-mallar... [8]. /NH 1 december 2007 kl. 18.20 (CET)

Historiesajten.se

Diverse IP-nummer återkommer då och då och lägger in externa länkar till historiesajten.se i alla möjliga historiska artiklar, ett av dem är Special:Bidrag/192.165.75.165. Om vi är överens kan jag tänka mig att begära att sidan läggs in i spamfiltret och att någon plockar fram en lista över alla artiklar som länkar dit, så att dessa länkar tas bort. Oavsett sidans kvalitet är inte spam acceptabelt. /Grillo 22 november 2007 kl. 23.08 (CET)

Här är en lista över länkar http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3ALinksearch&target=*.historiesajten.se /90.229.135.58 22 november 2007 kl. 23.22 (CET)

Och eftersom samma person varit i farten på andra wikier (t.ex. nowiki) så bör länken nog svartlistas "globalt", dvs här. /NH 22 november 2007 kl. 23.29 (CET)

Jag kan inte förstå varför just historiesajten.se inte skall få finnas som referens bland externa länkar. Åtminstone i fall då historiesajten har betydligt fylligare information än wikipedia. Skall dessa länkar tas bort borde väl väldigt många andra externa länkar också tas bort, om vi skall vara konsekventa? --// jorchr 23 november 2007 kl. 01.11 (CET)

Hm.. håller med om att det inte är självklart. Sidan håller hög kvalitet och tillför Wikipedia relevanta länkar. Detta känns som en trolig relevant källa, jämsides med andra seriösa webbsidor. Trots ensidiga redigeringar, verkar sidan vara en tillgång snarare än ett hot.
/Ronny 23 november 2007 kl. 01.34 (CET)

Det finns inget krav på att vi måste vara konsekventa. Vi behöver inte låta bli att ta bort länkarna till historiesajten.se (om vi nu bestämmer att de skall bort) bara för att en massa andra felaktiga länkar också finns (Brukar du fiska?). Dock kan det generellt finnas anledning att vara restriktiva med externa lännkar som inte anges som referenser, utan bara som någon typ av "vidareläsning", sådana länkar är för det mesta överflödiga. MiCkE 23 november 2007 kl. 09.02 (CET)

Länkar för vidareläsning innehåller ofta bra bilder, som vi inte kan ha på grund av de hårda kraven på helt fria bilder. Jag ser de som service till läsare. Men visst är det någon som spammar länkar till historiesajten. /Pieter Kuiper 23 november 2007 kl. 09.12 (CET)

Eftersom den lagts till över flera språkversioner kommer den antagligen förr eller senare att svartlistas om det fortsätter - det är liksom standard. Man kan ev. vitlista den här om man vill ha kvar den. /NH 23 november 2007 kl. 10.08 (CET)

Jag hittar länkar i 31 artiklar. Det är inget stort antal och länkarna verkar vara relevanta i respektive sammanhang. Länkarna leder till en reklamfri sajt full av fakta. Sajten drivs av en ensam person, som arbetar seriöst och långsiktigt. Inget tyder på att detta görs för något annat syfte än att bidra med användbar kunskap. Texten är visserligen ofri, så den kan inte klippas in i Wikipedia. Men trots att texten i Nordisk familjebok är fri, så kan den inte heller klippas in i Wikipedia på grund av det ålderdomliga språket. I båda fallen går det dock bra att hämta fakta och omformulera språket. Mitt tips är att Grillo och NH inriktar sig på att motarbeta dem som ställer till problem i stället för dem som är hjälpsamma. Varför inte bjuda in sajtägaren till en wiki-fika? Wikipedia har för övrigt flera tusen länkar till Projekt Runeberg och 238 länkar till susning.nu. --LA2 23 november 2007 kl. 18.45 (CET)

Anledningen att det finns ganska få länkar dit är att de flesta återställts av bland annat mig. Användaren återkommer då och då med olika ip-nummer och lägger tillbaka länkarna. Solklart fall av spam, som alltid ska stävjas, oavsett innehållet på sidan i fråga. /Grillo 23 november 2007 kl. 21.42 (CET)

Intressant dilemma, hade det varit exempelvis jag som lagt in dessa ganska relevanta länkar så hade jag hänvisat till "strunta i reglerna", om någon hade haft synpunkter på de länkar jag lagt in med avsikt att förbättra Wikipedia. Nu är det en potentiell intressekonflikt och därmed inte självklart att det är Wikipedia som hamnar i första rummet. Förutom principfrågan är det dock ingen skada skedd och spam känns därför som ett för starkt ord, då detta brukar smaka mer ovälkommet. Skulle nog likt LA2 vilja satsa på att vinna gehör för en nyanserad reaktion som relaterar till problemets allvar, då vi inte vinner något på att stämpla seriösa bra svenska sidor i någon form. Det känns som vi borde fokusera på att fortsätta att diskutera med budbäraren och i första hand fokusera på den rollen, istället för dennas eventuella "arbetsplats".
/Ronny 23 november 2007 kl. 23.33 (CET)

Denna diskussion har åtminstone medfört att jag tittat på historiesajten; funnit den klart intressant; och därefter lagt in en länk dit från min användarsida. Jag tycker att denna ceteris paribus ser ut som en av ett antal sidor som det ibland kan vara vettigt att länka till vid redigering.

Ceteris paribus betyder denna gång i praktiken: "Om det inte irriterar goda medwikianer för mycket". Jag ser ibland tendenser till önskan att undvika länkning som kan göra att folk hittar andra intressanta sidor än våra att läsa. Jag tror att detta är ett gravt misstag, åtminstone så länge det gäller rimligt ickekommersiella projekt; men diskuterar hellre vidare än retar folk i onödan. (Egentlig innebörd snarare: "Om allt annat är lika".) Jörgen B 24 november 2007 kl. 04.39 (CET)

Den här diskussionen uppstår då och då när folk lägger till länkar till sina egna webbplatser och dessa kan vara relevanta (förra gången var det Näringslivets ekonomifakta, tror jag, som lade till länkar i alla artiklar om kommuner). Problemet med regelrätt spam är inte så stort på svwiki som på enwiki (men det finns, och varje dag läggs åtminstone något tiotal länkar till som sedan tas bort).

Det finns flera anledningar till att vi inte okritiskt bör acceptera att länkar läggs till av webbplatsägare. En av dessa är att Wikipedia (än så länge) finansieras av frivilliga bidrag och inte donationer. Då blir det märkligt att samtidigt erbjuda gratis annonsutrymme om än i begränsad form och om än för sidor som kan vara till nytta för läsaren. Därför blir det lite löjligt när det insinueras att de som reagerar mot detta motarbetar dem som är hjälpsamma (LA2), reagerar onyanserat (Ronny W) eller önskar undvika länkning som kan göra att folk hittar andra intressanta sidor än våra att läsa (Jörgen B). Jag kan meddela herr LA2 att jag tagit bort hundratals spamlänkar på olika wikiprojekt, och kommer att fortsätta med det. Om detta är att motarbeta dem som är hjälpsamma så ok, den hjälpen kan vi klara oss utan. /NH 24 november 2007 kl. 12.35 (CET)

Jag har inte uppfattat någon dold insinuering i diskussionen och tycker inte heller att någon behöver uppfatta det så. Näringslivets ekonomifakta har en helt annan agenda än Wikipedia och kan mycket väl betraktas som spam. Den webbsida vi talar om nu, är ett seriöst och bra skrivet länkalternativ med snygga bilder, som är en tillgång. Tillgångar bör inte uppmärkas uniformt med egennyttiga sidor, bara för att någon länkar i mindre skala. Detta specifika problem verkar inte lika stort som de antagligen självklara fall som NH relaterar till och det är väl därför som denna diskussion har startats. Man ska ju normalt inte skjuta budbäraren; men nu bör vi "skjuta in oss" på just den/de som enbart fokuserar på att länka. Väljer någon seriös användare här att länka till denna sida, bör det dock inte innebära problem att så göra.
/Ronny 24 november 2007 kl. 13.28 (CET)

Spam ska motarbetas oavsett vilken sida man länkar till? Hm, är det spam om en användare lägger till länkar till imdb i flertalet artiklar om filmer också? Troligen inte. Att stämpla bidragsgivare som spammare bara för att de läggert till länkar i artiklar utan att först diskutera huruvida sidan det länkas till är bra eller ej (om det inte är uppenbara fall av reklamlänkar etc) känns riktigt korkat.

Det enda som bör tas upp till diskussion i ett sådant här fall är alltså just huruvida sidan tillför något till artiklar på wikipedia. Man borde strunta i vem som lagt till länkarna och hurvida det är en oinloggad eller ej och komma fram till huruvida sidan är nyttig eller ej. Blir det konsensus att sidan inte bör länkas till skall användaren(na) meddelas om detta (med en länk till "beslutet") och ev blockering kan ske om h*n/de ändå fortsätter.

Angående just denna sida så har jag personligen bara stött på den i ett par artiklar och då har den varit en trevlig vidareläsning som jag skulle kunna ha lagt in en länk till själv också.

--Skizzik 24 november 2007 kl. 17.32 (CET)

jag har kontaktat upphovspersonen till historiesajten för att säkra att samspelet mellan den sajten och wikipedia fungerar till allas belåtenhet och att bästa informationen kommer läsarna tillgodo. Wanpe 24 november 2007 kl. 21.34 (CET)

Trevligt...tack Wanpe. /Ronny 24 november 2007 kl. 23.49 (CET)

Personen uppfattar sig ha fått klartecken efter tidigare diskussioner på Diskussion:Malmöhus, Användardiskussion:Torvindus#Historiesiten och Användardiskussion:192.165.75.165. Som flera andra ovan och på dikussionssidan om Malmöhus, så tycker jag vi skall vara bejakande till dessa länkar. Det finns inget vinstintresse och bara seriositet och god sakkomptens bakom siten. Vi kanske tom borde skriva en artikel om den? Wanpe 25 november 2007 kl. 07.37 (CET)

Jag har svårt att se på vilket sätt sajten skulle vara av encyklopediskt intresse och förtjäna en artikel på Wikipedia. Observera att innehavaren av webbplatsen är systemtestare till yrket och inte historiker. //StefanB 25 november 2007 kl. 10.14 (CET)

...och vilket yrke har genomsnittswikipedianen? Dillinger 25 november 2007 kl. 10.29 (CET)

Det hör inte riktigt hit. Vår uppgift är att beskriva verkligheten som den är, historiesajten går inte under Wikipedias riktlinjer och kan därför arbeta hur de vill. Jag tycker fortfarande att stilen att slänga in länkar till sin websida över hela Wikipedia är själva definitionen för spam, oavsett välvilligheten. Hjälp hellre till att utveckla våra artiklar med hjälp av materialet från Historiesajten, är mitt tips till personen som lägger in länkarna. Själva syftet är väl att sprida kunskap, inte att dra trafik till din webbplats? Om syftet är det sistnämnda är det själva definitionen av spam. Jämförelsen till IMDb haltar i att länkarna dit läggs in av flera användare, och artiklarna där innehåller sådan information som inte passar på Wikipedia. /Grillo 25 november 2007 kl. 11.28 (CET)

Det är självklart att informationen primärt skall finns här på Wikipedia, men sajtens kvalitet avgörs inte av sajtägarens yrkesval. Då tycker jag det är värre med akademiker som använder sin yrkestitel för att ge tyngd i diskussioner om ämnen som ligger långt ifrån deras huvudsakliga kompetensområde. Dillinger 25 november 2007 kl. 11.39 (CET)

Kriteria i Wikipedia:Verifierbarhet gör förstås en stor skillnad mellan länkar till Fotevikens Museum och historiesajten. Enligt wikipedia-kriterierna är det viktigt vem som säger något. Ett annat problem med alla dessa länkar till historiesajten är att det inte framgår vart de går och vem som är författaren. /Pieter Kuiper 25 november 2007 kl. 11.52 (CET)

Jag har nu mailat och uppmuntrat personen att registrera sig med användarnman på wikipedia och själv delta i denna diskussion. Jag själv delar din uppfattning i rena sakfrågan, Grillo, men tycker också vi kan bara lite generösa och se att om vi är välkomnande att hon kan bli en aktiv användare på wikipedia, då ju denna fråga skulle kunna lösas på ett för alla positivt sätt. Wanpe 25 november 2007 kl. 12.01 (CET)

Även oinloggade kan delta i diskussioner, och personen är redan en användare enligt den vanliga definitionen - han/hon har ju gjort bidrag. Jag har svårt att se att det skulle vara en bra idé att jag själv lade till ett femtiotal länkar till min egen webbplats. Varför skulle det vara bättre här? Vill personen bidra till Wikipedia på något annat sätt är han/hon naturligtvis mer än välkommen. /NH 25 november 2007 kl. 12.58 (CET)

Dillinger, jag menade bara att eftersom historiesajten är ett hobbyprojekt så kan inte sajten förtjäna en egen artikel. //StefanB 25 november 2007 kl. 13.13 (CET)

Enbart av den anledningen? Dillinger 25 november 2007 kl. 13.19 (CET)

Historiesajten.se verkar vara relevant nog att skriva en artikel om då den är både välkänd och omskriven av andra medier. Den ekonomiska driften i sig är väl normalt av underordnad betydelse i detta sammanhang. Skillnaden mellan ett 50-tal länkar till NH:s webbplats och Historiesajten.se är väl främst att den senare webbplatsen i dagsläget kan berika och tillföra något till Wikipedia (såvitt jag vet och svar på ställd fråga ;) Generösa tolkningar som gynnar samarbete och har möjlighet att utveckla Wikipedia, tycker jag har ett visst företräde gentemot dess motsats.
/Ronny 25 november 2007 kl. 14.26 (CET)

Hej det är jag som står bakom histoiesajten och jag har har också lagt in en del länkar dit, men jag förstår inte riktigt diskussionen ovan. Är det kvalitén och innehållet på min sajt som diskuteras eller är det endast det att det är jag själv som har lagt in några av länkarna? Jag vill påpeka att ip-nummer 192.165.75.165 som har lagt in länkar till sajten i det flesta fall inte är jag, utan många av mina arbetskamrater på svs som - utan min vetskap - har lagt in länkar, möjligen för att de tycker om min sajt och att lite djupare info ges där i många fall. För att ta ett exempel så finns det en annan privat hemsida som skriver om skånska slott som har över 80 länkar här. Jag vet också att det är en wikipediamedlem som lagt in dessa, och då anses det alltså vara okey? Skall kanske tillägga också att på den sajten finns inga källor angivna, inte vad jag kan hitta i alla fall, och det har jag för mig om att wikipedia ställer som höga krav om man skall få länka till en privat hemsida eller inte. Så för mig är det ganska obegripligt att det är ok för en privat sajt men inte för en annan. Det enda jag vill är ju att sprida lite kunskap, men det kanske var fel tänkt av mig. Vill gärna också säga att jag inte tjänar ett öre på min sajt, jag har ingen reklam, och dessutom har jag källor angivna. Nina R 15:30

(Föråt inskottet!) Nina, du verkar att ha missförstått en sak. Det är inte "wikipediamedlemmar" som redigerar. Däremot uppmanas de som redigerar att registrera sig. Ovan har du också fått en sådan uppmaning. Om du registrerar dig, så blir du lika mycket "wikipediaredaktör" som alla vi andra. Om du har arbetskamrater som redigerar upprepat på Wikipedia, så får mycket gärna var och en av dessa också registrera sig. Jag såg just att du har registrerat dig! Välkommen!--Jörgen B 26 november 2007 kl. 19.58 (CET)

Hej Nina. Det som diskuterats i första hand ovan är inte kvalitén på sidan, vilken de flesta verkar anse som en seriös och vederhäftig sida. Den har ju dessutom källorna klart angivna, så sidan i sig skulle i alla fall jag vilja klassa som en klar svenskspråkig tillgång. Det som fått några att reagera är att några "okända ip-nummer" ensidigt lagt in länkar till din sida och då man blir vis (luttrad) efter tidigare så kallad egennyttig "spamming" till diverse sidor, gör det att försvarsinstinkten vaknar. Utifall det lägges in relevanta länkar på ställen där de tillför Wikipedias artiklar något: som ett ytterligare lästips eller till en bild som inte finns här, kan detta svårligen betraktas som en hot utan istället för att hjälpa till.

Den springande punkten här är just detta med att "hjälpa till". Det är bra både för den enskilde användarens trovärdighet att redigeringarna inte framstår som egennyttiga genom att dra trafik till andra sidor och att Wikipedia därmed används som språngbräda. Denna trovärdighet förs genom dessa redigeringar över även på Historiesajten, utifall det regelmässigt inte bara länkas, utan att det klart framgår, även för andra, att det finns ett behov av länkning. Sitter någon på dubbla stolar är det naturligt att andra undrar vad bakgrunden är: till flera länkningar i rad som enbart hänvisar ut ur Wikipedia. Se även WP:IK
Ps: ett tips; signera dina inlägg med 4 tilde (~~~~), så blir det en automatisk signatur inklusive tidsstämling. Ds.
/Ronny 25 november 2007 kl. 17.00 (CET)

Nejvisst, sajten i sig själv är det ingen som har något emot.

Det finns en föreslagen riktlinje - Wikipedia:Externa länkar. Det skall påpekas att det var undertecknad som "förslagsmärkte" denna, men även innan dess stod det att länkar till eget webbmaterial bör undvikas, vilket verkar varit konsensus i tidigare diskussioner. Kanske bör dess lydelse ändras med tanke på att relativt många ställer sig positiva till inläggning av relativt stora antal länkar till egna webbplatser. (Ronny W: tankeexemplet med min egen webbplats förutsatte såklart att jag hade en sådan av motsvarande relevansgrad). /NH 26 november 2007 kl. 01.43 (CET)

Men det är ju mer som diskuteras! Det talas om "reklam"; du NH skriver att vi inte skall "erbjuda gratis annonsutrymme", med hänvisning till att Wikipedia (däremot?) drivs ideellt och med donationer. Historiesajten drivs uppenbart inte precis efter våra regler; jag hittar kommersiellt ägda bilder på mynt som är inlagda med tillstånd från rättighetsinnehavaren och därmed dels inte fritt kan kopieras, dels innehåller en länk till en mynthandel (där det förmodligen finns reklamartat material för sagda mynthandel). Detta är dock inte tillräckligt för att uppfatta sidan som särskilt renodlat komersiell! I flera av inläggen ovan får man (icke utsagt) uppfattningen att detta handlar om en reklamfinansierad sida; och i tidigare diskussion (citerad ovan) skriver Torvindus explicit:

Nej, det spelar inte någon roll vem som lägger in länkarna. Historiesajten.se är en privat webbplats som är finansierad av reklamannonser.

Jag hittade inga annonser när jag tittade på sidan och dess undersidor, undantaget den ovannämnda bildrättighetslänken; och Nina R. hävdar att sidan inte är reklamfinansierad (om jag förstår vad hon skriver rätt). Där finns däremot inte bara vakra bilder, utan också en del renodlat källmaterial, som protokollen över verkställda dödsdomar, i fotografisk form samt med klartext i modernare ortografi(?).

Jag skulle faktiskt vilja ha litet klarhet i detta. Här är ett par konkreta frågor:

1. (till Nina R i första hand): Vad är svs för något? (Jag har faktiskt inte en aning! Man har alltför lätt en tro på att "alla" är bekanta med det man själv tycker är självklart. Jag har upptäckt att det t. o. m. finns vissa ungdomar som helt har missförstått vad SMS betyder; vilket förstås är förvånande, eftersom jag blev livstidsmedlem av detta samfund redan på 70-talet:-).)
2. (till såväl Nina R som alla andra som kan förklara detta för mig): Hur finansieras historiesajten? Är den en reklamsajt för en förening för turistande på herresäten, på något sätt; finansieras den av svs (vad nu detta är), finansieras den privat av Nina R?
3. (Kanske främst till NH och Grillo, men även till övriga som känner sig manade: Anser ni att det är någon skillnad på att medelst länkar "göra reklam för" en sajt som är reklamfinansierad/kommersiell/[har en uttalad ideologisk målsättning] eller inte? Hur definierar ni "SPAM"??

I övrigt: Vi diskuterar alltså (minst) två saker. Den ena är huruvida historiesajten torde vara en vettig sajt att lägga in relativt många länkar till, och den andra är huruvida det är vettigt att Nina R eller kolleger på samma arbetsplats lägger in dessa länkar. Hittills tycker jag att det mesta tyder på att svaret på fråga ett är Ja, dessa länkar tillför ofta Wikipedia något väsentligt. Det betyder inte att svaret på fråga två automatiskt är ja! Nina, som NH mycket riktigt påminner om, så har vi en regel om att undvika att lägga in länkar till egna eller vänners sidor, eller skriva artiklar om oss själva eller vänner - även om dessa skulle vara berättigade sakligt. En orsak till detta är för att vi skall slippa den här sortens diskussioner om huruvida länkarna är inlagda "av reklamskäl. Andra som inte satt sig in i frågorna kan alltid misstänka personligt egenintresse om man lägger in sådant. Därför tycker jag faktiskt att vi inte skall ändra den grundregeln. Möjligen kunde vi lägga in en rad om att man ibland ändå kan göra detta, om bör man själv direkt påtalar det.

Jag tycker att den wikipedian Nina talar om som lagt in 80-talet länkar till en privat hemsida gjort något mycket tveksamt, om detta är hans eller hennes egna sida, eller tillhör en nära vän eller medarbetare. Man kan dock ibland lösa detta smidigare genom att fråga andra till råds. Jag lade en gång in en länk om ett dataprogram som kolleger utarbetat. Programvaran är fri, och jag tyckte att det tillförde en biologiinriktad artikel något; men jag nöjde mig inte med mitt omdöme, utan bad direkt biologiengagerade wikipedianer att titta på länken och ta bort den om de inte höll med mig. Kanske kunde du försöka med något liknande, Nina? När du har lagt in en mängd material om ytterligare ett område på historiesajten, och du eller en kollega tycker att detta skulle vara intressant för ett antal av våra artiklar, så försök hitta några historieengagerade att fråga om detta är lämpligt! I bästa fall lägger då andra wikipedianer in de länkar de efter övervägande tycker tillför något.

Tyvärr verkar historieprojekten litet fragmenterade; jag hittar ingen samordnad diskussionslista för "historia", annars skulle det vara ett bra ställe att lägga in en rad om detta i.--Jörgen B 26 november 2007 kl. 19.58 (CET)

Jag tycker att det här är en principiellt viktig diskussion. De flesta kan säkert hålla med om att det är OK med externa länkar till sidor som ger läsaren ordentligt fördjupning och bakgrundsinformation. Det är däremot inte OK att lägga in länkar för att skapa reklam för diverse kommersiella erbjudanden. Men var går gränsen? Ett bra exempel på det vi diskuterar är Marsvinsholms slott. Jag har lagt in länken till Sylve Åkessons sida, eftersom jag anser att den tillför fördjupning. Nina R har, tror jag, lagt in länken till historiesajten. Båda länkarna är till privata sidor, men tillför enligt min mening fördjupande information. Däremot skulle jag knappast vilja ha fler länkar. Finns någon ännu bättre sida bör den kanske länkas samtidigt som man tar bort någon av de nuvarande. De 80 sidor som Nina refererar till är olika skånska slott, där jag lagt in externa länkar på samma sätt. För min del tycker jag att både Sylve Åkessons och Ninas sidor ligger på rätt sida gränsen för att göra externa länkar, men hade de varit något mer kommersiella skulle de inte platsa.

När det gäller förkortningen svs antar jag att den betyder Svenska Spel. --// jorchr 26 november 2007 kl. 20.48 (CET)

ursäkta att jag inte skrev ut vad svs står för, det är svenska spel. Vem av mina cirka 800 kollegor som lagt in länk till min sida har jag faktiskt ingen aning om. Jag såg bara att det var samma ip-nummer, som dessutom även lagt in om andra saker också. Det som Torvindus skrev i en annan diskussion: "Historiesajten.se är en privat webbplats som är finansierad av reklamannonser." stämde just då, för då hade jag tre små textlänkar med reklam längst ner på sidan. Efter den diskussionen tog jag bort den reklamen, och har nu ingen reklam alls. Jag tjänar som sagt inte ett öre på min sajt (och gjorde det inte då heller, jag hade de länkarna där i drygt 1 vecka) - tvärtom så kostar den ju bara en massa, typ webbhotell och liknande. Den finansieras alltså helt privat av mig och är definitivt inte en reklamfinansierad sajt. Det är enbart en hobby jag har att skriva om historia, och en kostbar sådan.

Nina R 26 november 2007 kl. 21.44 (CET)

Signaturen fås fram genom att hålla ned Alt Gr och trycka på tilde-knappen fyra ggr och sedan förhandsgranska och eller spara. Det finns även info här, strax över "medelsvårt".
/Ronny 26 november 2007 kl. 21.41 (CET)

Tack för tildehjälpen :-) De 80 skånska slotten som jag menade var dessa Nina R 26 november 2007 kl. 21.50 (CET)

Förtydligande: det talas ovan, och på andra ställen, om "reklam" som om att det hade haft någon betydelse huruvida historiesajten.se (i det här fallet) drar in stålar på annonser eller ej. Det har ingen som helst betydelse om en extern länk pekar på en annonsfinansierad eller en ideell sajt. Ordet "reklam" i det här sammanhanget ska tydas som att bidragsgivarens syfte är att dra trafik till sin sajt genom att lägga till länken i wikipediaartiklar. Inget annat. //Knuckles...wha? 26 november 2007 kl. 22.04 (CET)

Rätt så, jag lade in denna notlänk från Reuters i en kanalartikel häromdagen. Det hade inte varit så rätt, om just de med minst resurser – alltid måste betala allt ur egen ficka för att vara trovärdiga.
/Ronny 26 november 2007 kl. 22.13 (CET)

Jörgen B: Vad som menas med spam verkar variera. Allmänt betyder det ju skräpepost, i wikivärlden har det kommit att betyda externa länkar (och ibland hela artiklar) som är oönskade och som är många (antingen många länkar på en enskild wiki eller enskilda länkar över flera språkversioner). Notera dock att åtminstone undertecknad inte kallat länkarna till historiesajten för spam.

Reklamutrymme: ja, jag menar att det i princip är reklam om det i ett större antal artiklar längst ned står "x på Historiesajten", och detta lagts till av någon som själv har intresse (på ett eller annat vis) att sajten ifråga blir mer välbesökt. Hur Historiesajten själv finansieras vet jag inte om det har med saken att göra. Blev den mindre relevant att länka till om den var reklamfinansierad? Blev den mer relevant att länka till om den inte var reklamfinansierad? (Jag skrev detta innan jag såg Knuckles inlägg ovan. Naturligtvis var det detta som avsågs med reklam).

Frågan som det i grund och botten handlar om är: räcker följande faktorer (var för sig eller i kombination) för att länkar skall vara oönskade: 1) tillagda i mängd 2) tillagda av någon som har anknytning till webbplatsen. Jag menar att detta skall vara skäl nog att ta bort länkarna, och i förlängningen använda spamfiltret för att spärra dem om den som lägger in dem insisterar. Om det inte är på det viset får nämligen wikipedias övriga användare bördan att varje gång länkar läggs in bevisa att de inte är relevanta vilket skulle leda till en omöjlig situation med oändliga diskussioner. Kanske kan detta någon gång leda till att relevanta länkar tas bort. Dock kan man ju tänka sig att de som läser på wikipedia och inte hittar vad de är ute efter förmår att leta vidare på egen hand, så skadan är inte så stor jämfört med vad problemen skulle vara i det motsatta fallet.

Sedan är det ju bra att Nina R vill diskutera saken på ett normalt vis, vilket leder till att saken säkert kommer att lösa sig bra. Ofta blir man beskylld för diverse otrevliga saker när man ifrågasätter länktilläggande (censur!) vilket kanske gjort att man inledningsvis reagerade lite mer igelkottigt än nödvändigt. /NH 26 november 2007 kl. 22.28 (CET)

Och jag håller med Jörgen om att grundregeln att man helst inte ska länka till sajter som man har ett egenintresse i, som det talas om på WP:EL, bör stå kvar. Men om vederbörande, som Nina i det här fallet, är öppen med sina avsikter och vi i en diskussion (som denna) kommer fram till att det är ok, må det väl vara hänt. Vi vill ju att wikipedia ska vara den bästa källan till information! //Knuckles...wha? 26 november 2007 kl. 22.39 (CET)

Är den här diskussionen avslutad och vad blev i så fall bestämt? Det är både för och emot så jag blir inte klok på vad som beslutades...? Nina R 1 december 2007 kl. 12.57 (CET)

Det är som Nina säger inte alltid helt lätt att utläsa klockrena beslut, då våra gemensamma åsikters konsensus kräver en viss erfarenhet och bakgrundsinformation att bedöma. En sådan bedömning behöver heller inte vara en absolut sanning eller regelskapande. Här läser jag dock ut:

• Existensen och relevansen av externa länkar, avgörs av artikelns behov.
• Det spelar ingen roll om den länkade sidan är privat eller kommersiell och inte heller hur den drivs ekonomiskt i detta sammanhang. Huvudsaken är att den är trovärdig och någorlunda beständig.
• Det ligger i Wikipedias intresse: att dess användare inte ensidigt fokuserar på att redigera in externa länkar, utan istället låta sådana länkningar ingå i en bredare höjning av artiklarnas kvalité eller antal.
• Länkar som kan tänkas ha en ärlig avsikt att förbättra artiklarna genom att varken länkmålet eller antalet länkar är stötande: kan inte generellt klassas som spam.
• Redigeringar bör framstå som neutrala och oegennyttiga. Lämpliga arbetsuppgifter, vid sidan om att lägga in externa länkar; kan vara att även lägga in relevanta interna länkar, oavsett om vi har en artikel om det eller ej. Blir en artikel satt i ett sammanhang och någon påvisar ett behov av en lämplig men icke existerande artikel, vinner både artikeln och Wikipedia på det. Finns det sedan lämplig information att hitta genom att följa en extern länk, kan man säga att ett samarbete uppkommit. Om detta samarbete utökas genom att även kompletterande fakta förs in eller att nuvarande fakta bearbetas typografiskt eller ortografiskt, har samarbetet fördjupats och ljuv musik uppstår.
  

Hoppas att det blev lite klarare nu, hälsar /Ronny 1 december 2007 kl. 15.17 (CET)

Det är tänkbart att Nina R förstår bättre vad som gäller efter dessa inlägg och denna sammanfattning. Jag gör det inte. Jag tycker snarast att det verkar som att vi inte har nått konsensus.

Nina, precis som efter den tidigare diskussionen du refererade till (och som du tyckte mynnade ut i att du finge lägga in de här länkarna), bör du ha fått klart för dig att somliga av oss tycker att du gott kan lägga in länkarna, eftersom alla som uttalat sig om kvalitén har tyckt att de varit vettiga och tillför artiklarna något (åtminstone i brist på ännu bättre länkar), och eftersom vi just har sagt detta i denna diskussion utan att någon har sagt emot.. Å andra sidan finns det förmodligen fortfarande andra, som då kan springa efter och ta bort länkarna, samt bestraffa både dig och dina kolleger på Svenska spel genom att spärra alla inlägg från era servrar; eller åtminstone lägga in filter som automatiskt tar bort alla länkar till Historiesajten, oavsett vem som lägger in dem. Någon egentlig samsyn tycker jag alltså inte att vi har uppnått! Jag tror att flera användare fortfarande skulle klassa dina länkar som SPAM. Du har antagligen skrivit dina sidor och lagt in alla snygga bilder över byggnader och källmaterial för att den skall bli en tillgång och roligt att läsa för många historieintresserade; och du kan ovan se att redan detta kan räcka för att vissa skall klassa länkar du eller kolleger själva lägger in till din sajt som "reklam".

För att undvika det här, tror jag att det bästa vore om du kunde komma överens med andra användare, gärna inom något av historieprojekten, om att du informerar på vissa diskussionssidor när du har lagt in ny typ av material på historiesajten, och föreslår de andra användarna att lägga in länkar dit i den mån de tycker att det tillför något till våra artiklar. Det bör då helst vara användare som inte är kolleger eller privat dina nära vänner eller släktingar. Detta är naturligtvis på sätt och vis en omväg. Du kan det här bra, och hittar lätt undersidor både att länka från och länka till, så på ett sätt är du den som är bäst skickad att göra länkningarna. En fördel är att det borde omöjliggöra även alla möjliga misstankar om att det skulle vara för egen vinning eller som en egotripp som länkarna läggs in.

Ett par av Ronnys punkter tror jag att jag fattar (och dessutom starkt håller med om): Alla vi som har tittat på Historiesajten och uttalat oss om den, ser att du har ett stort intresse för det här området, och skriver riktigt snygga och goda sidor, som vi snarast är litet avundsjuka på :-). Vi skulle bli glada, om du kunde hjälpa till med att höja värdet på våra artiklar också, genom text och annan ren wikipediaredigering (som de interna länkar till andra wikimediasidor Ronny nämner). Jag inser dock att du inte skulle kunna lägga in allt ditt material hos oss, även om du ville, eftersom vi har rätt hårda regler för när bilder får läggas in. Dessutom är jag tyvärr inte helt säker på att alla våra inlägg här bidrar till att locka dig till oss :-) men hoppas kan man ju alltid.

Jag skulle också kunna tänka mig att Projekt Runeberg skulle bli förtjust över en del av dina fotografier och bearbetningar av källmaterial, om du har dem i kopieringsrättsmässigt tillräckligt fri form.

P.S.: Om du klickar på den röda länken Nina R, så får du upp ett redigeringsfönster där du kan skapa din egen användarsida för Wikipedia. Man har (inom rimliga gränser) större frihet för vad man skriver på den sidan, där man presenterar sig för sina medwikianer. De flesta väljer t. ex. att inte gå ut offentligt med sitt riktiga namn; men många av oss gör det, och jag har t. ex. då också länkat till min egen hemsida (utan att någon har protesterat). Lägg gärna upp sidan Användare:Nina R, skriv så mycket eller litet du vill om dig själv, och berätta att du också arbetar med Historiesajten - med länkning dit!

Med vänlig hälsning, Jörgen B 3 december 2007 kl. 18.45 (CET)

Mall:Flaggikon m.m

Hittade en gammal forfragan i Mall:Flaggikon om man inte kunde specificera bredd hojden pa flaggorna snarare an bredden da bl.a. Australiens och Schweizs flaggor blir konstiga annars. Har gjort ett forsok men vill inte andra i denna valanvanda mall innnan jag far andras asikter. En jamforelse kan ses pa Användare:Lokal Profil/Test dar den ovre raden anvander den nya mallen och de tva undra den gamla.
Nar jag anda ar pa temat sa undrar jag om det inte kunde vara bra att introducera en struktur i stil med en:Template:Country_data_Sweden istallet for dagens system med Mall:Land/Sverige, Mall:Flagga/Sverige och eventuella andra likande mallar. /Lokal_Profil 1 december 2007 kl. 01.49 (CET)

Kör på! Saken har bekymrat mig emellanåt, då jag inte är så haj på programmering. (Och aldrig kommer ihåg var 17 det nu igen var man kunde hitta mallarna). Ibland kommer flaggor med vita fält utan yttre konturer också. (Eller är det bara jag som klantar?) -Islander 2 december 2007 kl. 12.38 (CET)

OK. Har genomfort andringen i Flaggikon. en:Template:Country_data_Sweden far vanta tills jag far mer tid. /Lokal_Profil 3 december 2007 kl. 17.21 (CET)

Men parametern 24x15px funkar inte, Schweiz flagga blir t.ex. 15x15px --Rosp 3 december 2007 kl. 17.42 (CET)

Det ar for att Schweiz flagga ar 1:1. Just det var klagomalet tidigare att med de gammla installningarna blev Schweiz flagga 22x22px vilket ar gigantiskt i jamforelse med de andra. Nu blir flaggorna max 15px hoga och 24px breda (men de behaller sjalvfallet sin form). /Lokal_Profil 5 december 2007 kl. 02.03 (CET)

Hur gör man för att slippa Sitenotice?

Hur gör man för att slippa Sitenotice (den fula inforutan överst på alla sidor)? Förut har jag för mig att man kunde klicka och gömma den helt, men nu viks den bara ihop och blir något mindre. Dessutom verkar den nuförtiden användas nästan permanent, alltid är det något som ska annonseras om... Går det att göra någon inställning så man kan slippa den? / Elinnea 3 december 2007 kl. 18.08 (CET)

Prova Wikipedia:Personliga stilmallar och skript/Dölj allmän Wikipediainformation. //Essin 3 december 2007 kl. 18.14 (CET)

Ja, det försvann! Tack så mycket Essin! / Elinnea 3 december 2007 kl. 18.27 (CET)

Hur insnöad är du?

Pocket Shop delar ju ut gratis bokmärken om man handlar hos dem. När jag nyligen inhandlade lite litteratur för slöläsning fick jag givetvis ett bokmärke med självtestet "Hur insnöad är du?". Så här graderades självtestet:

1. Jag har aldrig läst en bok (och skryter om det).
2. Jag har aldrig läst boken men sett filmen.
3. I skolan läste jag baksidan på flera tunga böcker.
4. Jag läser många böcker för barnen.
5. Jag klämmer några deckare på sommaren.
6. Jag har läst de stora klassikerna, som Stäppvargen faktiskt.
7. Jag snittar två stämpelkort hos Pocket Shop om året.
8. Jag har läst samtliga nobelpristagare sedan 1990.
9. Sveriges bibliotekarier brukar fråga mig om böcker.
10. Jag är en vandrande Wikipedia.

På en skala från 1-10 har man alltså att gradera sig:

• 1-3 Du är jätteinsnöad
• 4-7 Andas ut, du är inte insnöad
• 8-10 Du är jätteinsnöad.

Så, dags att göra ett självtest, kanske? Riggwelter 4 december 2007 kl. 16.39 (CET)

Jag är inte en vandrande Wikipedia, jag är Wikipedia. /Grillo 4 december 2007 kl. 16.40 (CET)

Låt 4 december bli känd som dagen då Grillo visade sitt rätta jag. —CÆSAR 4 december 2007 kl. 16.48 (CET)

Är det två ställen på skalan som är "Du är jätteinsnöad"? Det verkar konstigt. Leo - fågelskådaren 4 december 2007 kl. 16.46 (CET)

Ah, man kan ju vara insnöad på fler än ett sätt... testet vill på ett skämtsamt sätt göra gällande att man antingen är insnöad för att man är okunnig genom att inte läsa (...böcker från Pocket Shop...), respektive att man läser alldeles för mycket och blir till en kalenderbitare istället. Riggwelter 4 december 2007 kl. 16.50 (CET)

Tja, är inte vi alla poliser, domare och bödlar i ett när vi raderar klotter? :) /Grillo 4 december 2007 kl. 16.51 (CET)

Okej. Leo - fågelskådaren 4 december 2007 kl. 17.26 (CET)

Grillo, din första kommentar ovan var skön... Ren wikihumor. $kolan • talk to me 4 december 2007 kl. 19.47 (CET)

Tycker att det är ganska intressant att Wikipedia har blivit ett "household name", att man ersätter det inarbetade "ett vandrande uppslagsverk" med just Wikipedia och inte en vandrande nationalencyklopedi t.ex. / Elinnea 4 december 2007 kl. 20.27 (CET)

”Household name”? Är det samma som eponym? /Isthmus 5 december 2007 kl. 06.07 (CET)

Ja, ibland kommer man inte på vad saker heter på svenska, vad jag menar är ett ord som blivit så att säga folkligt, på allas läppar, så välkänt och inarbetat för alla och envar att man kan använda det på det sättet och folk förstår vad man menar. / Elinnea 5 december 2007 kl. 10.02 (CET)

Ny tävling december

Jag har startad en ny tävling (Wikipedia:Veckans tävling/Geografiska objekt december 2007) med målet att artiklar om geografiska objekt (orter, byggnader, sjöar, m.m) ska förses med mallen {{Coord}} eller liknande mallar (se regler). --Nordelch 1 december 2007 kl. 18.08 (CET)

Peppad av tävlingen så har jag nu uppdaterat {{Coord}} med mer/bättre stöd för microformatet geo, "svenska" tecken i visningen av koordinaterna, etc. /Mikael Lindmark 8 december 2007 kl. 01.00 (CET)

Adminomval

Vill bara uppmärksamma om diskussionen på Wikipediadiskussion:Ansökan_om_administrativ_behörighet#Inte_alla_p.C3.A5_en_g.C3.A5ng, angående att inte upprepa kaoset från förra omvalsomgången. /Grillo 8 december 2007 kl. 13.58 (CET)

Missbruk av snabbraderingsfunktionen

Det finns ett behov av att diskutera policy för snabbradering. Flera seriösa artiklar snabbraderas utan förvarning, med enda motivering att de enligt raderande administratör är "ordboksartiklar" eller "för korta". Exempel på artiklar som nyligen snabbraderats på detta sätt är kommuniké och webmaster. Jag anser att detta är ett missbruk av snabbraderingsfunktionen av följande anledningar.

• Uppslagsverk som Bonniers lexikon har många artiklar som är kortare än 200 tecken. Dessa artiklar lyckas ändå sammanfatta den mest nödvändiga informationen.
• Det finns inga som helst belägg för att korta artiklar skulle skada Wikipedias trovärdighet.
• Om tio admins läser en artikel utan att agera, och den elfte snabbraderar den, så är det den elftes beslut som är avgörande. Därför måste man vara försiktig med snabbradering.
• Ju fler artiklar Wikipedia har, desto fler sökträffar och mer trafik.

Därför skulle en rimlig policy vara:

• Snabbradering ska bara vara användas vid uppenbara fall av intressekonflikter, klotter eller upphovsrättsbrott.
• Tveksamma fall ska märkas med Mall:Relevanskontroll eller Mall:Sffr.
• Ingen artikel ska raderas med enda anledning att den är för kort.

Borde inte detta vara mer rimligt än att radera stubbar till höger och vänster? /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 08.39 (CET)

För information, se även Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Fel (etik). /Pieter Kuiper 14 november 2007 kl. 08.54 (CET)

Korta artiklar som inte bedöms kunna bli något annat än en ordförklaring bör raderas - Wikipedia är inte en ordlista. När dessutom innehållet helt enkelt är felaktigt, som i kommuniké eller fel (etik), bör de verkligen raderas. Jag är förvånad över att Yvwv använder återskapningsverktyget [9] till att rädda egna sådana artiklar. Däremot måste man kanske ge tydligare motiveringar när artiklar raderas. /NH 14 november 2007 kl. 09.00 (CET)

Sakfel i en artikel är inte anledning till radering, enligt beskrivningen av raderingsprocessen på WP:SFFR. Artiklar som är formulerade på samma sätt som de nämnda går att hitta i Bonniers lexikon men inte i SAOL, och alltså är "ordboksartikel" fel sätt att beskriva dem. Jag anser inte heller. att det är mer egenmäktigt att återskapa en artikel som man själv skrivit än att snabbradera den. I båda fall handlar det om en enskild administratörs beslut. Som sagt finns SFFR för att möjliggöra diskussion med flera parter. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 09.07 (CET)

Nu är inte invändningen mot fel (etik) att innehållet är felaktigt utan att den inte borde finnas. Flera av de snabbraderingar du talar om har gjorts efter att användare lagt in "radera"-mallen och sedan har någon annan raderat. Vad gäller kommuniké har detta skett två gånger - alltså har åtminstone fyra användare ansett att den skall raderas. Jo, att använda administratörsprivilegierna på det sättet ett upprepat antal gånger är missbruk, vilket du också fick kritik för i den senaste adm. omröstningen. /NH 14 november 2007 kl. 09.15 (CET)

Om det fanns en policy om att det var fel att återställa artiklar som man själv skapat, så skulle jag ha följt den policyn. Men det är svårt för mig att följa regler som inte finns. Och om en sådan regel fanns skulle den leda till den orimliga konsekvensen att det blev omöjligt att ta upp en snabbraderad artikel till diskussion. För övrigt tycker jag att den här diskussionen ska handla om bristerna i policy för snabbradering i stället för min lämplighet som admin. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 09.35 (CET)

Det sista har du rätt i, och jag har inte påstått att du är olämplig som administratör, men att du använt en funktion för fel ändamål. Raderade artiklar tas upp på deras diskussionssidor eller med den som raderade dem - så gör majoriteten av andra användare eftersom de helt enkelt inte kan göra något annat. /NH 14 november 2007 kl. 09.38 (CET)

NH: Fast å andra sidan har Yvwv åtminstone indirekt pekat ut de admins som raderar artiklar enligt ovan som olämpliga. Hakanand 14 november 2007 kl. 09.51 (CET)

Att en artikel är kort är inget argument för borttag. Men å andra sidan, om den är kort och innehållet dessutom felaktig kan man enligt mitt synsätt radera den, för då är ju endast själva uppslagsordet korrekt och resten av innehållet är att likställa med klotter. Jag håller dock med Yvwv om att det är tveksamt om kommuniké och webmaster borde raderats. Däremot borde inte Yvwv inte ta det så personligt och kalla det missbruk när någon admin raderar en sådan artikel, eftersom möjligheten att ta upp en diskussion och att återskapa artikeln alltid lätt kan ordnas. Hakanand 14 november 2007 kl. 09.51 (CET)

Det låter rimligt att en kort och felaktig artikel gärna kan snabbraderas. Att någon snabbraderar webmaster är däremot för mig helt obegripligt - finns det alltså någon som tror att begreppet webmaster är för smalt för att det ska kunna bli en egen artikel av det? Kommuniké kan visserligen verka vara lite svårare att utveckla, men lite kreativitet är egentligen allt som behövs: Vilka olika kanaler använder myndigheter för att sända ut sina kommunikéer? Sänds de via pressen eller finns det mer direkta sätt att nå mottagarna av meddelandet? Inneåller kommunikéer meddelanden av alla slag eller används de mest för de viktigaste (eller heller för de mindre viktiga) meddelandena? Den som slår på kommuniké vill såklart helst av allt ha en artikel som är speciellt formulerad för det sökordet. Om det sedan inte finns så mycket att säga om kommuniké så kan det vara en kort artikel - då får man förmodligen ändå veta det man behövde veta, och behöver man ett större sammanhang så finns det ju magiska wiki-länkar att följa. //Salsero 14 november 2007 kl. 10.14 (CET)

Kommer myndigheter med kommunikéer, i svensk språkbruk? Jag tror att det är mer något för ministerskonferenser osv. Krävs det då att andra användare är tvungna att ta reda på referenser för att få sätta en raderingsmall på sådana ordboksartiklar?

Jag tror att Yvwv har fel att sådana ordförklaringsartiklar genererar trafik. Wikipedia får trafik på grund av de längre artiklarna. Användare blir besvikna varje gång de hamnar på en ordboksartikel. Jag anser att en stubb måste tillföra något för att den ska få vara kvar. Svenska wp måste få upp andelen längre artiklar, andelen artiklar med interwikilänkar och andelen artiklar med bilder. Visst finns det också artiklar som saknas, men då är det innehåll som behövs - inte artikelnamn. /Pieter Kuiper 14 november 2007 kl. 10.46 (CET)

Som sagt är det olämpligt överhuvudtaget att anmäla en artikel som kommuniké till snabbradering, med eller utan referenser, eftersom den varken innehållit fåfänga, klotter eller upphovsrättsbrott. Och någon ordboksartikel av det slag man kan hitta i SAOL var det sannerligen inte före senaste raderingen. Och visst ger artiklar trafik - om en Wikipedia-artikel för ett ord eller namn funnits ett tag, så kommer den oftast upp som första träff på Google, och om inte det bland de första. Peter Kuiper anför inga argument för sin uppfattning. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 11.12 (CET)

Frågan är vad som är bäst för en encyklopedi: trafik till ordbokssubstubbar eller en satsning på längre genomarbetade artiklar. torvindus • Et tu, Brute? 14 november 2007 kl. 11.18 (CET)

Det första är en förutsättning för det andra. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 11.19 (CET)

Jag håller helt med Yvwv om att små korta artiklar (på gränsen till substubbar) kan vara värdefulla för vissa läsare, och att de kan vara encyklopediska (eftersom tryckta encyklopedier ofta också har många väldigt korta artiklar). Att Wikipedia blir bättre av att ha färre korta artiklar håller jag inte med om. Jag vill att Wikipedia ska både ha fler långa artiklar och fler korta artiklar, så länge artiklarna är encyklopediskt relevanta och så. Sen håller jag med andra om att det kan vara olämpligt att återskapa egenskapade raderade artiklar utan att först ta en diskussion om ämnets relevans. -- boivie ✎ 14 november 2007 kl. 11.53 (CET)

Tyvärr så används snabbraderingen ibland av användare som vill "hämnas" på andra användare, det har hänt mig och säkert andra också. Även längre raderingsnomineringar används ibland för fel användning helt enkelt.--Matrix17 14 november 2007 kl. 11.55 (CET)

Grundproblemet är ju att vissa admins snabbraderar artiklar helt godtyckligt. Om det inte hände så skulle jag inte använda mina befogenheter för att återställa dem. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 11.59 (CET)

(redigeringskonflikt)Japp, det finns inga belägg för att det skulle råda någon motsättning. Både korta och långa artiklar är bra. Det finns heller inget belägg för att användare skulle bli besvikna över korta artiklar - åtminstone inte mer besvikna än över alternativen: att antingen inte finna någon artikel alls eller att behöva läsa tre sidor text i en lång artikel för att komma fram till ordet man letade efter. Varför ska användare behöva sålla bort en massa text om vi direkt kan ge dem vad de letar efter? Jag letade just efter "DJ battle" för att jag ville veta vad det innebär. Det finns ingen artikel som hetar så, men det finns massor av artiklar som kommer upp som sökträffar. Ska jag leta igenom alla dessa artiklar i hopp om att kanske komma till en förklaring av ordet? Orimligt. //Salsero 14 november 2007 kl. 12.01 (CET)

Jag håller med om att det vore absurt att insurfande läsare skulle bli besvikna om de hittar en stub; blir den som köpt Bonniers Lexikon för några tusen besviken om hon slår upp begreppet apoteksvikt och inte finner mer text än apoteksvikt, medicinalvikt, viktsystem för läkemedel, använt i Sverige t.o.m. 1862? /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 12.05 (CET)

Jag tycker också att det är fel att man aldrig kan kritisera en admin tillexempel utan att det blir ett himla liv och man kan nsätan alltid förvänta sig en admin eller användar esom säger "nä det är du som är problemet" och det är lustigt. och det gäller inte bara mej--Matrix17 14 november 2007 kl. 12.17 (CET)

Det är egentligen en annan diskussion, men då föreslår jag Wikipedia:Skaffa åsikter från flera och Wikipedia:Medling. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 12.20 (CET)

"Grundproblemet är ju att vissa admins snabbraderar artiklar helt godtyckligt" skriver Yvwv här ovan. Rimligtvis är det i så fall en följd av att också redigeringarna sker helt godtyckligt, dvs vem som helst kan skriva om vad som helst. Att begära att samtliga admins (eller samtliga användare, för den delen) alltid ska vara överens om vad som är relevant eller inte, är helt enkelt omöjligt under sådana premisser. Det vore bättre om diskussioner tas upp i varje enskilt fall när någon har något att invända mot en radering, istället för att problematisera frågan och försöka få det till att alla admins systematisk motarbetar Yvwvs syn på saken. Hakanand 14 november 2007 kl. 12.35 (CET)

Ursäkta min fåkunnighet, men används inte snabbradering på oemotsägelsefullt irrelevanta artiklar, såsom "Hanna är snyggast" eller "XYZ är en firma grundad 2007 som levererar fisk"? Övriga bör väl istället tas upp till WP:SFFR? Även om man själv anser att "det här kan väl inte bli mer än en ordboksartikel"?

Jag vill dessutom infoga att jag rätt ofta söker på för mig okända begrepp på svwp för att få en förklaring, utan att förvänta mig en ua, eller ens mer än bara förklaringen av ordet och en stubmarkering. Vivo _disk.^↔ 14 november 2007 kl. 12.50 (CET)

Om artikeln är så kort att inte ens dess relevans framgår är det inte konstigt att den snabbraderas. Jag tycker det är helt rätt att göra det, för det tyder på att det är en riktigt dålig artikel. Jag vill också tillägga att snabbåterställning med administrationsverktygen är missbruk av verktygen. //StefanB 14 november 2007 kl. 12.53 (CET)

På vilket sätt har en enskild admin befogenhet att avgöra huruvida en artikel är relevant eller inte och huruvida det är en "riktigt dålig artikel"? Och vilka argument har du för att snabbåterställning skulle vara missbruk av verktygen mer än en godtycklig snabbradering är det? Och det för närvarande bästa (eller minst dåliga) sättet att diskutera en radering är att SFFR-anmäla, inte att snabbradera. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 12.58 (CET)

Undertecknad noterar att det ligger mycket prestige i denna fråga, så mycket att debattörerna talar förbi varandra. Att diskutera alla snabbraderingsfall på SFFR är inget annat än missbruk. torvindus • Et tu, Brute? 14 november 2007 kl. 13.03 (CET)

Ingen har heller påstått att alla snabbraderingar ska diskuterats. Jag tror att alla här är överens om att det är lämpligt att snabbradera uppenbara fall av klotter, fåfänga och upphovsrättsbrott. Frågan är huruvida stubbar ska raderas. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 13.05 (CET)

Frågan gäller substubbar, inte stubbar. torvindus • Et tu, Brute? 14 november 2007 kl. 13.08 (CET)

Haha, inte det gamla definitionsträsket igen! Substub eller stub - vad är argumentet för radering? Att användare riskerar att bli besvikna av att artikeln har för lite information? Ett argument utan grund, som jag ser det. //Salsero 14 november 2007 kl. 13.18 (CET)

Argument för att snabbradera en substub eller stub (eller vilken artikel som helst) är att de antingen inte själva verifierar sig själva, eller att de inte förklarar sin egen relevans. Ett exempel är en lång artikel om en person som gjort ditt och datt i livet men egentligen är en helt vanlig snubbe. Jag hade kunnat skriva en sådan lång artikel om till exempel min pappa, men den hade aldrig förklarat varför den var relevant, och den hade definitivt inte kunnat verifieras, alltså ska den snabbraderas även om den är lång, wikifierad och innehåller bilder och kategorier. En artikel som webmaster ska så klart inte snabbraderas eftersom det är ett vedertaget begrepp, även om det självklart hade varit lysande med någon extern länk till "det här är en webmaster" i ett yttre forum, så att begreppet kunnat verifieras även för datoranalfabeter. /Grillo 14 november 2007 kl. 13.50 (CET)

Och om man ser att en artikel som är snabbraderingsmärkt förtjänar att finnas kvar bör man skriva en kommentar på diskussionssidan, inte ta bort mallen. Jag förväntar mig att ingen raderar en artikel som är märkt med snabbradering utan att kolla en blå diskussionslänk! Sedan kan man naturligtvis inte bara strunta i diskussionen sen, vill man verkligen behålla en artikel får man se till att diskutera för sin sak. Det minsta man kan kräva av en artikelskapare är att personen direkt förklarar varför artikeln är relevant. Om inte tycker jag att det kan vara helt okej att snabbradera. /Grillo 14 november 2007 kl. 13.52 (CET)

Så om jag skapar en artikel som heter "äpple" där det bara står "Äpple är en frukt." så menar du att jag samtidigt måste argumentera för att det är relevant? Jag kan förstå att man är mindre tolerant mot okända personer som skriver en artikel om sig själva på Wikipedia, eller obskyra websajter som vill synas, men de flesta rena faktakunskaper är relevanta för någon. Jag kan hålla med om att det generellt är bra om en artikel förklarar uppslagsordets relevans, men om den inte gör det borde väl den som vill radera åtminstone kosta på sig en googling innan någon annans arbete ogörs.//Salsero 14 november 2007 kl. 14.13 (CET)

Det finns ju en viss gradskillnad mellan en av världens vanligaste frukter och ett obskyrt demoband som grundades i år... Men jo, det hade varit trevligt med åtminstone externa länkar till mer information i en sådan artikel, så att även den som aldrig hört talas om äpplen kunde kontrollera att den frukten visst finns. Det dyker ju upp användare då och då som vill skriva om sina egna påhittade djur och växter, så jag tycker gott att man kan kräva att även så basic ämnen verifieras då de skapas. Det är inte någon annans uppgift att bevisa en företeelses existens eller relevans än artikelskaparens. /Grillo 14 november 2007 kl. 14.49 (CET)

Det känns inte som ett bra start för nya användare, om vi skulle avkräva en oerfaren användare besked varför en artikel ska få finnas kvar efter snåriga kriterier. Att vi ställer en fråga är en sak, men snabbraderingar bör IMO enbart ske i uppenbara fall som Vivo menar. Om det första som händer är en snabbradering, när någon tar modet till sig och skriver en svag artikel med en tänkbar relevans, kör vi kanske iväg seriösa deltagare. Fria hellre än att fälla, malla hellre än att radera och snabbradera bara det som ingen kan förväntas ha några synpunkter på. Ungefär som en mindre ändring alltså! Se även WP:VSMN
/Ronny 14 november 2007 kl. 18.29 (CET)

Jag håller med om att det vore trevligt med exempelvis externa länkar i ett sådant fall. Men om sådana inte finns så vore det trevligt om den som tycker att ordet verkar irrelevant först själv gör en smärre ansträngning innan han eller hon raderar. Vi får jobba på att bli mer trevliga, helt enkelt. //Salsero 14 november 2007 kl. 14.57 (CET)

Även om substubbar (oftast) leder till längre artiklar, har svenska wikipedias substubskapande skadat wikipedian i längden, då de ip-adresser som skriver här upptäcker den dåliga kvalitén på artiklarna, och tar till sig den, och skriver artiklar i ungefär samma diskvalitativa tappning. Om vi istället fokuserar på att göra väldigt kvalitativa artiklar på wikipedia, och raderar substubbar (av anledningen att de helt enkelt inte säger ett skit) kommer hela wikikulturen antagligen att förändras, och de anonyma bidragsgivare som kommer hit kommer lägga ner mer jobb på kvalitativa ariklar vilket är bra i längden. (Vad jag förstått är det det här man har gjort på tyska wikipedia). //моралист моралистович 14 november 2007 kl. 15.52 (CET)

Har du några som helst belägg för att substubskapande är skadligt, och att det skulle vara nyttigt att radera substubbarna? Anledningen till att tyskspråkiga Wikipedia är så mycket bättre än svenskspråkiga är snarare att de har ungefär tio gånger så stort befolkningsunderlag. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 16.24 (CET)

Jag förstår inte hur befolkningsmängden påverkar kvalitén på artiklarna. Att antalet människor som redigerar på wikipedia påverkar antalet artiklar tror jag däremot på. Men om man i Sverige skapar en mentalitet att alla artiklar bör vara längre än en substub (och raderar alla som inte uppfyller kravet) kommer folk göra lite mera jobb för att få sin artikel "godkänd". //моралист моралистович 14 november 2007 kl. 17.28 (CET)

Tio gånger så stor befolkningsmängd innebär att tio gånger så mycket folk kan redigera och förbättra i artiklarna och tio gånger så många som kan kontrollera faktat i dem, vilket leder till en bättre kvalité. Teorin som presenteras ovan tror jag inte på då jag har ett flertal vänner (därtill undertecknad) som börjat med små artiklar (och då pratar vi inte om nonsensord, utan om seriösa ämnen, fast substubar) för att prova på funktionerna. När man väl fastnat här på Wikipedia tar de flesta därefter upp de gamla substubarna som fick en att börja här en gång. Hade de däremot tagits bort omgående hade nog många av oss inte fortsatt att skriva här, tror Jopparn 15 november 2007 kl. 01.04 (CET)

Även jag ogillar dock substubar, men jag anser INTE att de skall raderas på löpande band för att "skilja axarna från vetet".Jopparn 15 november 2007 kl. 01.07 (CET)

Jag fattar verkligen inte hur vissa kan tycka det är fel att återställa en artikel för att därefter ta upp den på SFFR. Snabbradering skall dessutom bara användas i helt självklara fall och ingen av de aktuella artiklarna är självklara raderingsfall. --Petter 14 november 2007 kl. 16.33 (CET)

Även infogning utan förvarning anknyter till den här debatten. Fallet Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Sågtandskurva är aktuellt. /Yvwv [y'vov] 14 november 2007 kl. 16.43 (CET)

Vaddå "infogning utan förvarning"? Jag omredigerade de här 17 orden till Vågform. Måste man be om lov för sådant? Sedan återstållde Yvwv, och jag försökte ta upp en diskussion på Talk:Sågtandskurva. Yvwv svarade inte i två dagar, och gjorde sedan ett obegripligt tillägg om "fas" i artikeln. Jag ersatte då den här versionen med omredigering till Vågform igen. Och då anmälde Yvwv det för radering för att kunna ta det hit. Sedan dess har han börjat fylla på med kopierade formler från engelska wp. /Pieter Kuiper 14 november 2007 kl. 17.44 (CET)

Nej, man måste inte be om lov för att infoga artiklar. Om man tycker ämnet bör diskuteras först kan man börja med att slänga in en "infoga"-mall och diskutera på diskussionssidan, men är man klar över vad man tycker kan man infoga direkt. Om någon annan då misstycker kan denne återställa. Det är helt normalt wiki-förfarande. Sen krävs det att de inblandade diskuterar i syfte att komma någonstans istället för att bara hävda sin åsikt, om man ska komma nånvart... // habj 14 november 2007 kl. 19.47 (CET)

Nu blandas korten bort lite. Ingen hävdar att alla stubbar skall raderas. Problemet med de stubbar som Yvwv tar upp har varit att de varit felaktiga i någon grundläggande mening eller varit "dubbleringar" (vilket sågtandskurva var när den omdirigerades). /NH 14 november 2007 kl. 16.49 (CET)

Vad gäller formuleringen på SFFR som Yvwv åberopar, kanske den behöver uppdateras lite. Idag tror jag nog de flesta anser att en artikel vars innehåll i sin helhet är felaktigt eller totalt obegripligt, lika gärna kan raderas som finnas kvar. Vi var lite mer inklusionistiska förr... det gäller även mig själv. // habj 14 november 2007 kl. 19.30 (CET)

Många anser att det är felaktigt att återskapa artiklar som man själv skapat, särskilt när man som Yvwv har för vana gör det utan att skapa diskussion kring det. Jag har redan en gång påpekat den saken på Yvwv:s diskussionssida. Yvwv säger att han inte bryter mot någon regel, och det gör han inte; vi har väldigt få regler. Däremot gör han något som många anser olämpligt, vilket är lika sant oavsett om vi skriver ner detta på någon sida eller inte. Vi kanske borde skriva ner det någonstans (Wikipedia:Snabba raderingar?) men inställningen att man bara accepterar att följa tvingande regler och inte i övrigt försöker foga sig i hur wikigemenskapen ser på saker och ting finner jag mindre vacker. // habj 14 november 2007 kl. 19.30 (CET)

Ooops! På Wikipedia:Snabba raderingar står redan "Om en administratör skapar en artikel som snabbraderas, har denne de redskap som behövs för att själv återskapa artikeln. Att göra detta utan diskussion anses dock som lite dåligt stil. Att be någon annan titta på saken, alternativt återskapa artikeln för att omedelbart själv anmäla den på SFFR, ses som mera rakryggat." Jag vill påpeka att det sistnämnda inte är samma sak som att ta upp en artikel på SFFR för att någon annan har infogat den i en huvudartikel, istället för att ta diskussion. // habj 14 november 2007 kl. 19.33 (CET)

En gång i tiden var det accepterad sanning på svwp att man skulle ha många stubbar för att få hög trafik... den tiden torde vi vara ordentligt förbi. Att folk ska hitta hit via google är knappast något som vi direkt behöver kämpa för. Yvwv uppvisar IMHO en inställning som hade varit helt PK på svwp för tre år sedan, men som inte längre är det.

När artikeln "webmaster" raderades, löd den "'Webmaster är den tekniskt ansvariga för en webbplats." Jag förstår dem som ser raderingen som tveksam, men jag förstår också irritationen på den som skapar sådana här substubbar på en mening som inte kräver mycket arbete men har ringa värde. Personligen skulle jag nog hellre infogas denna webmaster-substub i webbplats. Artikeln har nu utökats med några ord till, men den är fortfarande så intetsägande att den IMHO hellre kan ingå som en del i artikeln om vad en webbplats är och hur en sådan fungerar.

Viktigt är att komma ihåg att frågan om infogning i huvudartikel nu eller ej, inte handlar ett smack om huruvida artikeln kan bli en omfattande artikel. Det handlar bara om huruvida den i sitt nuvarande skick gör sig bättre på egen hand, eller som en del i en större artiklar. Om ämnet växer till sig, kan man alltid bryta ut delen till en egen artikel senare. Förr brukade vi på svwp se det som att delar av större artiklar har mindre chans att växa till sig, men eftersom deltagarnas fokus har förändrats från att skriva massor av stubbar till att tycka kvalitet är viktigare kan jag inte idag se att detta skulle vara sant. // habj 14 november 2007 kl. 19.41 (CET)

Jag antar att jag bör motivera varför jag ursprungligen snabbraderade webmaster. Till att börja med: jag vet mycket väl att webmaster är ett relevant ämne i så måtto att det någonstans på Wikipedia borde stå om webmastrars verksamhet. Därav följer inte att det nödvändigtvis måste stå i en artikel kallad "webmaster". När det gäller själva snabbraderingen har Moralist och habj redan nämnt några argument:

• Genom att skriva många substubbar eller mycket korta stubbar skapar vi en bild av att det är OK att skriva nästan hur korta artiklar som helst, med den effekt som Moralist beskriver på Wikipedias kvalitet. Att någon användare, särskilt nyanländ, skapar en eller annan pyttekort artikel då och då må väl vara hänt, men att etablerade användare massproducerar substubbar i nån sorts iver om att ha "gjort flest redigeringar när den dör" oavsett kvalitet bidrar knappast till att göra Wikipedia bättre.
• Riktigt korta stubbar, om de inte är gjorda med ordentlig omsorg, "skymmer" att det faktiskt kan finnas relevant information om ämnet i någon annan artikel. Om den hypotetiska användare som Salsero beskriver kommer till Wikipedia och inte hittar någon artikel under titeln webmaster, kan den i stället söka och som andra träff (om vi antar att artikeln webmaster inte funnes) få upp artikeln webbdesign, som åtminstone när raderingen gjordes sade mer om vad en webmaster gör än vad artikeln webmaster gjorde. En röd länk är ärligare mot läsaren i fråga om vad den har att vänta sig än en blå länk till en oinformativ substub.

Sedan finns det fler argument:

• I några fall har riktigt korta artiklar försvarats med att de i alla fall gör att man hittar interwikilänkar så att man får reda på vad företeelsen heter på t ex engelska. Det argumentet faller naturligtvis för ett ord som webmaster. Dessutom kan vi inte förutsätta att alla svensktalande kan tillräckligt med engelska för att en interwikilänk ska räcka: i så fall skulle vi kunna ta bort all brödtext på svwp där det finns artiklar på engelska och i stället satsa på att förbättra artiklarna på engelska, som trots allt har en större målgrupp.
• Bakom en tryckt encyklopedi som Bonniers lexikon finns en samordnad redaktion som ser till att uppslagsverket bildar en helhet. Wikipedia är som bekant lite mer ad hoc, så därför bör varje artikel stå lite mer på egna ben.
• Tryckta encyklopedier har dessutom ett klumpigare system för "omdirigeringar", så då kan kortare artiklar vara mer motiverade, särskilt om den artikel som hänvisas till står i ett annat band.
• "Artiklar som borde snabbraderas" är inte en delmängd av "artiklar som skulle bli raderade om de togs upp på SFFR". Säg att nån skapar en artikel Självständighetsrörelsen i Quebec med den enda meningen "René Lévesque var premiärminister i Quebec 1976–1985." Meningen är fullständigt sanningsenlig. Den handlar om ämnet. Om artikeln anmäldes till SFFR skulle troligtvis någon med lite kunskaper om ämnet bygga ut artikeln, och förmodligen låta just den meningen stå kvar mer eller mindre oförändrad, men omgiven av andra. Efter denna utbyggnad skulle en artikel om en viktig del av Kanadas historia naturligtvis inte raderas. Däremot är det väl inte så otänkbart att artikeln skulle snabbraderas i sitt ursprungliga skick, om inte någon med kunskap om Kanadas historia snabbt fick syn på den?

Trots allt förstår jag att fler än Yvwv tycker att det var olämpligt att snabbradera webmaster-artikeln, även i sitt ursprungliga skick. Det var förmodligen ett element av demonstrativt agerande i det jag gjorde, även om jag flera gånger tidigare har diskuterat med Yvwv om hur korta artiklar som är acceptabla (bland annat järnproduktion och medicinsk etik), och jag gillar inte demonstrativt agerande på Wikipedia, varken hos mig själv eller hos andra. Som admin (om jag hade sökt omval eller någon gång i framtiden) skulle jag inte snabbradera någon annan av Yvwvs substubbar, även om jag fortfarande tycker att Wikipedia klarar sig bättre utan många av dem. //Essin 14 november 2007 kl. 20.59 (CET)

Habj, jag håller inte med om att korta artiklar bara var lämpliga att skapa förr i tiden. De har fortsatt lika stort egenvärde, och att du själv har blivit mindre inklusionistisk innebär inte att det är en naturlig utveckling för alla redaktörer eller för Wikipedia i stort. Själv tror jag trots flerårig aktivitet här fortfarande att små artiklar är lämpliga både från användarsynpunkt och från skribenternas synpunkt.

Essin, det finns flera saker jag vill invända mot:

• Det är bara bra att skapa en bild av att det är okej med korta artiklar, för en kort artikel är inte detsamma som en artikel av låg kvalitet. När det till exempel gäller mer perifera ämnen kanske en kort artikel är att föredra framför en lång artikel - då blir det hög kvalitet att skriva en kort artikel, inte låg kvalitet. Att användare skulle skapa korta artiklar i syfte att hämna högre i statistiken är knappast ett seriöst argument mot korta artiklar - det är snarare ett sätt att misskreditera dem som argumenterar sakligt för att korta artiklar ska vara okej.
• Är det inte en rätt tunn argumentation att säga att svenskspråkiga inte är engelskkunniga nog att ha nytta av en-interwiki i en svensk stub? Uppenbarligen finns det milontals människor som skulle kunna tillägna sig sådan information. Men inte alla, och ditt antingen-eller-scenario existerar förstås inte i vekligheten.
• Varför måste varje artikel för sig stå mer på egna ben i avsaknad av redaktörer? Jag har svårt att se hur det kan vara ett argument mot att tillföra ytterligare en kort artikel till dem som redan finns. Den som söker information söker inte nödvändigtvis efter helhet och sammanhang. Ofta söker man efter detaljer. Då är det bra med korta artiklar där det står precis vad man letar efter.
• Att omdirigeringar är klumpigare i tryckta encyklopedier är sant, men hypertextualiteten gör ju snarare att korta artiklar är lämpligare på Wikipedia än i ett tryckt verk: om man efter att ha hittat sitt uppslagsord vill se mer av dess sammanhang kan man följa länkarna till närliggande och övergripande ämnen.

//Salsero 14 november 2007 kl. 23.30 (CET)

Jag har aldrig hävdat att det faktum att jag själv har blivit mindre inklusionistisk är ett argument för att wikipedian bör bli det. Jag bara beskriver den utveckling som skett på svwp i stort. Att samma sak skett hos mig är mindre relevant. Jag kan stryka den bisatsen ovan om det gör någon gladare. // habj 14 november 2007 kl. 23.45 (CET)

Hos själva Wikipedia menar jag däremot att utvecklingen från fokus på kvantitet till kvalitet är en naturlig utveckling. // habj 14 november 2007 kl. 23.52 (CET)

Nej, det behövs inte - låt oss betrakta argumenten för och emot raderingar i stället för subjektiva beskrivningar av hur någon enskilds egen inställning eller sv-wikipedia-kulturen i stort har förändrats. Att acceptera korta artiklar tillhör inte en svunnen tid, det är lika aktuellt som någonsin - helt enkelt därför att man som användare har nytta av att hamna på en skräddarsydd artikel och slippa leta igenom en lång övergripande text för att finnavad man söker. Att radera andras arbete är lika tvivelaktigt nu som förr. //Salsero 14 november 2007 kl. 23.59 (CET)

Vad ligger det för arbete i att skapa en artikel som "Järnproduktion är konsten att framställa järn"? Att skapa en artikel med innehållet "En sågtandskurva är en periodisk funktion som ser ut som en såg. Den kan approximeras med en fourierserie" gjorde att läsare inte kom till Vågform, där andra användare hade ansträngt sig att göra figurer och animationer. Det finns väldigt mycket annat att göra på wikipedia än att massproducera stubbar. /Pieter Kuiper 15 november 2007 kl. 00.19 (CET)

Det ligger inget fel i att bekräfta att sådant som man skulle kunna gissa faktiskt är fakta. Järnproduktion kunde ha varit en beteckning för exempelvis verktygstillverkning, vad vet jag? Och vad ska jag med de andra vågformerna till om jag undrar vad en sågtandskurva är? Visst vore det fint med en bild, och så som det ser ut nu är det ju toppen (verkligen snygga illustrationer, förresten)! Jag betvivlar att detta "skymmande av information" skulle vara ett stort problem - oftast tillför stubbar mer än de skymmer.//Salsero 15 november 2007 kl. 00.38 (CET)

Tja, jag ser att Salsero nyligen producerade en ny artikel Chai är ett slags te.. Hela fem ord! Som tyvärr inte var korrekta. /Pieter Kuiper 15 november 2007 kl. 00.52 (CET)

Då var det ju tur att det blev åtgärdat. Vad är din poäng? (Dessutom betvivlar jag att orden var felaktiga, möjligen representerar de ett vardagligt språkbruk; jag klipper till exempel fraserna "Chai är ett kryddat, indiskt te med mycket mjölk och socker" och "Chai - ett kryddigt te" från nätet.) //Salsero 15 november 2007 kl. 01.03 (CET)

Chai är förvisso rätt och slätt ordet "te" på bland annat hindi och ryska, men här i Sverige förknippar vi det med ett krydd-/örtte med bland annat kanel (jämför curry, som betyder "gryta" på tamil, men här förkinippas det med a) en grytmaträtt och b) en kryddblandning). Jag förstår inte poängen med att bara göra en redirre till te:s huvudartikel, utan att lägga till ett ord om chai. Då blir åtmistone jag mer besviken än av en substub om chai med en länk till te. Men hade en liten rubrik skapats (även med "bidrag saknas"-mall under), och redirren gått dit, så visst... Vivo _disk.^↔ 15 november 2007 kl. 01.42 (CET)

Jag föreslår att vi försöker att gemensamt bygga upp en ny policy på Wikipedia:Snabba raderingar/November 2007, eftersom den nuvarande uppenbarligen inte fungerar. /Yvwv [y'vov] 15 november 2007 kl. 12.27 (CET)

När jag läser igenom diskussionen ovan, så håller jag, kanske naivt, med allas inlägg. Allas utgångspunkt är att att vilja förbättre wikipedia, och det som diskuteras, som jag ser det, är olika vägar att nå dit, där det finns lite personliga preferenser över bästa sättet. Jag ser denna typ av utbyte av synpunkter som en stor styrka i wikipedia, och tror det är denna diskussion i sig som är målet. Att börja författa något kan nog minska den totala kreativiteten - att det finns olika synpnkter över korta artiklar och snabba raderingar eller ej ser jag som en styrka i en föränderlig tld och ej en brist. Wanpe 15 november 2007 kl. 12.52 (CET)

Amen. //Salsero 15 november 2007 kl. 13.39 (CET)

Jag noterar att Användare:Pieter Kuiper har agerat demonstrativt genom att infoga kvantfysikens historia i kvantfysik. Tyvärr infekterar det denna debatt ytterligare. /Yvwv [y'vov] 15 november 2007 kl. 14.59 (CET)

Jag tycker det var bra gjort av Kuiper. Det var inte mycket till historieartikel. //StefanB 15 november 2007 kl. 15.50 (CET)

Med facit i hand kan man konstatera att det visade sig vara en provokativ åtgärd. Är det inte bättre att diskutera först, så att ingen blir provocerad i onödan? //Salsero 15 november 2007 kl. 16.10 (CET)

Nej, det var inte demonstrativt. Råkade jag göra en redirect av en av Yvwv's stubbar? Jag borde kanske ha undvikit ömmande tår, men det hade jag inte sett. Jag höll på idag med kategorisering av batterier (för att se vad vi har, och vad som är dubletter), och med en del annan fysik. Stubben var inte bra. Det var anmärkningsvärt att Kvantfysik#Historik innehöll en fras om att huvudartikeln var den där lilla inte korrekta stubben. /Pieter Kuiper 15 november 2007 kl. 15.59 (CET)

Råkade? Borde inte artikelhistoriken det första man kollar innan man tar bort text och ersätter med en redirect? Ifall artikeln nyligen blivit skapad så har den ju inte riktigt getts chansen att växa ännu. Hade det inte varit ett bra alternativ att i stället korrigera den information som du inte tyckte var korrekt och att komplettera med den information som fanns i artikeln kvantmekanik? Den som vill utvidga informationen om kvantfysikens historia kan sedan göra det i den avknoppade artikeln. //Salsero 15 november 2007 kl. 16.10 (CET)

Varför skulle man det? Jag har också vid ett par tillfällen gjort liknande omdirigeringar från en ganska liten artikel till en där det finns mer utförlig information (t.ex. Fjärde korståget, som pekar på korståg#fjärde korståget). Wikipedia är ju faktiskt i första hand ett uppslagsverk, inte en övning i att skriva sådana.

andejons 15 november 2007 kl. 17.52 (CET)

För att hålla en renhårig diskussion ska jag ge ett löfte: Under det att denna diskussion fortskrider, kommer jag inte att återställa någon raderad artikel (vilket jag inte heller gjort sedan jag gjorde det första inlägget). Är Pieter Kuiper, Essin & co beredda att ge ett motsvarande löfte? Det vill säga: Kan ni lova att ni under denna diskussions fortgång inte snabbraderar eller infogar någon artikel med annan motivering än att den är uppenbart klotter, intressekonflikt eller upphovsrättsbrott? /Yvwv [y'vov] 16 november 2007 kl. 00.54 (CET)

Skillnaden är väl att det är dålig stil att använda sina administratörsbefogenheter för att göra sådant som andra användare utan sådana befogenheter inte kan göra, till skillnad från att det är helt okej att infoga en artikel i en annan, så länge ingen korrekt information raderas. Angående kvantfysik skriver Kuiper på sin användarsida att han forskar inom fysik, så han vet nog vad han snackar om när han skriver att stuben om kvantfysikens historia var felaktig, och då är det naturligtvis bra att ta bort informationen. Sen ser jag inte riktigt poängen med att skapa underartiklar innan man fyllt ut huvudartiklarna. /Grillo 16 november 2007 kl. 01.40 (CET)

Jag förstår inte den första meningen. Är det dålig stil att använda admin-befogenheter över huvud taget, just eftersom icke-admins saknar dem? Min poäng är följande: Jag lovar att avstå från att agera demonstrativt, för att visa respekt för exklusionisternas åsikter. Jag hoppas att alla inklusionister och exklusionister lovar detsamma, för att visa respekt för andra sidans åsikter. På så sätt hoppas jag att vi kan närma oss en lösning, gärna gemensamt formulerad på Wikipedia:Snabba raderingar/Förslag november 2007.

För övrigt finns en viktig principskillnad mellan att skapa/återskapa en text av osäkert värde, och att radera den. Synliga artiklar kan diskuteras av alla, och förbättras under pågående diskussion. Raderade artiklar kan bara diskuteras av admins, och inte förbättras alls. Jag anser alltså att artiklar ska betraktas som "oskyldiga tills motsatsen bevisas".

Jag har också läst kvantfysik (på riktigt, med riktiga schrödingerekvationer). Kuiper må ha kommit betydligt längre i sin utbildning, men på Wikipedia visar man kunnighet i ett ämne genom att korrigera, utöka och källbelägga texter, inte genom att radera dem med hänvisning till sitt CV. För övrigt råkar de flesta experter någon gång ut för att bli rättade av nybörjare (på matematikföreläsningar såväl som på Wikipedia). Nupedia var ett slutet projekt som skrevs av akademiska auktoriteter. Det levererade bara en handfull artiklar under ett par års tid, och är idag nedlagt, medan engelska wikipedia kan ståta med över tusen utmärkta, faktagranskade artiklar. De flesta har påbörjats som substubbar, innehållit sakfel under sin utveckling och till stor del skrivits av användare utan examen i ämnet (även fysikartiklar). Uppenbarligen lönar det sig att tillåta substubbar, låta sakfel vänta på korrigering, och öppna dörren för lekmän.

Det finns flera poänger med att skapa underartiklar innan huvudartikeln når utmärktstatus. För det första är det en lämplig struktur för vidare utveckling; en utmärkt artikel om kvantmekanik bör sammanfatta historiken kortfattat (inte mycket längre än den nuvarande gör, se en:Quantum mechanics), medan historiken får en egen, utförlig artikel. För det andra kan man erbjuda lämpliga interwikilänkar till fylliga artiklar på engelska och andra språk. För det tredje slipper man ohanterligt långa artiklar som är besvärliga att hitta information i och att skriva ut.

Är Wikipedia ett uppslagsverk? Ja, men det är inte färdigt. Och om alla vi som inte har något dokumenterat betyg i uppslagsverksskrivande ska lära oss att skriva uppslagsverk så måste vi öva. /Yvwv [y'vov] 16 november 2007 kl. 03.07 (CET)

På vilket sätt var artikeln modernism ohanterligt lång, när substubben modernism (arkitektur) skrevs? torvindus • Et tu, Brute? 16 november 2007 kl. 07.32 (CET)

Ja, jag och många med mig anser att allt användande av adminbefogenheter som inte är för att följa wikigemenskapen i storts vilja är missbruk. Att använda dem enbart för egen vinning är definitivt missbruk. En artikel som bevisligen är felaktig och inte innehåller ett uns sanning ska absolut raderas, vad är poängen i att ha kvar dem? De kanske kan "bli bra senare", men vill vi verkligen förmedla att det är helt okej att skapa artiklar som innehåller felaktigheter, eller helt och hållet är fel, bara för att någon kanske senare förbättrar den? Tänk på att de allra flesta bara läser wp, de vet förmodligen inte ens att man kan redigera själv. Hur tror du intrycket blir, speciellt från högutbildade, om en massa artiklar inom olika forskningsämnen är totalt galna rent faktamässigt? Sedan undrar jag fortfarande över poängen med att skapa underartiklar som "Libanons historia" om inte historieavsnittet i "Libanon" är fylligt än. Speciellt ser jag absolut ingen anledning över huvud taget att skapa en sådan underartikel som stub. /Grillo 16 november 2007 kl. 06.21 (CET)

Sedan tycker jag att det är synd att du använder den gamla polariseringen inklusionist/deletionist. Den känns väldigt utdaterad, speciellt när man tänker på konsensusbegreppet och att försöka närma sig varandra istället för att skapa ställningskrig. Alla är vi ute efter att förbättra Wikipedia, vi ser bara olika vägar att gå för att komma dit. Däremot, som sagt, anser jag att vissa delar i ditt agerande har varit galet på alla sätt, oavsett vilken metod av förbättring av Wikipedia man föredrar. /Grillo 16 november 2007 kl. 06.24 (CET)

Jag har för någon vecka sedan tittat på loggen över raderade artiklar och blivit väldigt förvånad över en del raderingar och i förekommande fall deras raderingskommentarer (jag kan inte alltid av dem utröna om artikeln har snabbraderats eller raderats efter diskussion). När sedan denna diskussion kommit upp kan jag inte annat än att framföra mina åsikter angående radering, oavsätt hur snabb åtgärden har varit:
Artiklar som skall raderas är sådana

• vars uppslagsord strider mot upphovsrättslagen eller annan lag, i Sverige eller annat relevant ställe
• vars uppslagsord är kränkande
• vars uppslagsord är klotter
• vars uppslagsord är ett utslag av fåfänga
• vars uppslagsord är irrelevant enligt Wikipedias riktlinjer om vad som hör hemma på Wikipedia (Jag håller inte med de riktlinjerna, men vad jag har förstått så råder det någorlunda konsensus kring dem, och då får de gälla tills vidare.)
• där artikeln skall omskapas i ett omdirigeringsled och där artikelns existens hindrar omdirigeringen

Av artiklars innehåll skall det raderas

• som är klotter
• som är fåfänga
• som är irrelevant enligt Wikipedias riktlinjer
• som är felaktigt
• som kan ersättas av något bättre (vilket är subjektivt)

Uppslagsord skall inte raderas på grund av att de

• innehåller mycket knapp information - att artiklar kan utökas och på andra sätt förbättras är styrkan med Wikipedia
• omdirigerar till andra artiklar - det här förvånade mig väldigt mycket, någon eller några anser tydligen att det är oväsentligt att behålla omdirigeringar. Jag har för ett antal år sedan läst någon instruktion om hur man bör göra när man redigerar här på svenskspråkiga Wikipedia, och där uppmanades man att när man skapar en artikel att även skapa omdirigeringar av möjliga felstavningar, andra termer som artikeln skulle kunna ligga under m.m. Anledningen är att den som söker skall komma rätt, även om den inte skrivit "rätt" sökord. Annars är risken stor att det skapas onödiga dublettartiklar. Det är oväsentligt hur många artiklar som länkar till omdirigeringssidorna (de "felaktiga länkarna" skall (så småningom) omlänkas till artikeln som är uppslagsord). Vidare skall givetvis ursprungsartiklar som har slagits ihop omdirigera till resultatartikeln. Även uppslagsord som inte har någon artikel kan omdirigeras till lämpligt uppslagsord, för att undvika att det (allt för lätt) skrivs någon artikel om just det. Jag menar då sådana tänkbara uppslagsord som namnet på bifigurer i serier, filmer, böcker o.s.v., som istället direkt kan omdirigeras till en större artikel där de (bör) omnämns i ett större sammanhang (serien, filmen, boken o.s.v.). Åsa L 16 november 2007 kl. 22.01 (CET)

Jag tycker att det i stort ser bra ut. Du kanske kan tänka dig att skriva om Wikipedia:Snabba raderingar/Förslag november 2007? /Yvwv [y'vov] 17 november 2007 kl. 07.02 (CET)

Bra sammanställning Åsa L. Jag har själv sett omdirigeringar raderas ett par gånger och förstår inte varför. FcLiverpool som skapades igår är bevis på att folk söker på allt möjligt. Det är alltid bättre att hitta till det man letade efter oavsett vad man sökte på, istället för att lämnas besviken, alternativt skriva en egen dubblettartikel. Sedan innebär inte det att man MÅSTE skapa redirects från precis alla felstavningar och udda skrivningar, men det är inget fel i att det görs. /Grillo 17 november 2007 kl. 10.09 (CET)

Genom att utan diskussion omdirigera den av undertecknad skapade artikeln egen forskning (f ö till en metasida vilket i sig självt strider mot praxis) så har Användare:Pieter Kuiper än en gång agerat demonstrativt, och på så sätt visat sitt ointresse för att lösa de problem som vi diskuterar här. /Yvwv [y'vov] 19 november 2007 kl. 08.33 (CET)

Det blir ärligt talat bara tramsigt när ni "för krig" på det här sättet istället för att försöka föra diskussionen framåt. Det gäller båda sidor. /Grillo 19 november 2007 kl. 16.47 (CET)

Jag noterar att ni diskuterar två inte helt identiska saker; dels omedelbar snabbradering, dels anmälan till snabbradering. Naturligtvis kan endast administratörer verkställa en snabbradering omedelbart. Min åsikt är att där det är bråttom i uppenbara fall (t. ex. p. gr. a. upphovsrättsbrott eller klotter) kan administratörer radera direkt, men i alla andra fall kunde det vara en vettig riktlinje att

• en administratör lika väl som andra användare kan anmäla en artikel till snabbradering, men inte själv bör verkställa den.

Får h*n inte kvickt stöd av en annan administratör, så var det kanske vettigare att anmäla till SFFR i stället.

Jag begriper inte varför omdirigeringssidor egentligen någonsin skulle raderas, om det inte handlar om klotterlikt nonsens (som att omdirigera namnet på en klasskamrat till idiot), eller de tillkommit av rent misstag, eller de länkar från stavningsvarianter till någon artikel som på goda grunder raderats utan vidarelänkning. Jag inväntar med visst intresse att någon förklarar varför annars ondirigeringssidor skulle raderas; det finns kanske något alldeles utmärkt skäl som jag inte kommer på.

I övrigt skulle jag vilja lägga till ett par punkter till Åsas lista:

• Om en mycket kort artikels föremål delvis behandlas i en fylligare artikel, bör man ändå inte av endast detta skäl snabbradera, utan i stället tillfoga ett Se även.

(Exempel: I webmasterstubben borde "Se även:   webbdesign" ha tillagts.) Alternativt, om begreppet nämns i stubben, länkar man direkt från det stället.

• En artikel bör aldrig anmälas till snabbradering utan att man först tittar på historiken. Är artikeln mycet ny och pågick redigering nyss, bör artikeln hanteras som om den hade varit märkt {{pågående}}. Är artikeln ganska ny och med en identifierbar huvudredaktör, bör denne meddelas i samband med en eventuell anmälan om snabbradering eller en SFFR. Jörgen B 20 november 2007 kl. 22.19 (CET)

Jag håller med om att historiken bör kollas rutinmässigt före snabbradering. sen undrar jag var man ska överklaga en felaktig snabbradering - det är tydligen inte okontroversiellt att göra det på WP:SFFR. /Yvwv [y'vov] 27 november 2007 kl. 13.08 (CET)

Diskussionssidorna för artikeln och den som raderade artikeln borde vara en god start. Får man inget svar, eller fortfarande är oense, kan man väl sedan ta det till SFFR.

andejons 27 november 2007 kl. 13.18 (CET)

Ett problem med svenska Wikipedia är att det finns för många artiklar i förhållande till antalet aktiva seriösa användare. För något halvår sedan tittade jag igenom ca 100 slumpartiklar och tyvärr var närmare hälften stubbar, i synnerhet på obetydliga geografiska platser i andra världsdelar. Wikipedia behöver hårdhänt radera i perifera artiklar för att få en mer hanterlig volym. MaxPont 29 november 2007 kl. 08.56 (CET)

Så länge artiklarna procentuellt ökar i kb ser jag inga som helst problem med att det finns många korta artiklar. Mason 10 december 2007 kl. 18.37 (CET)

Högre kvalitetskrav på artikelutmärkelser

Jag vet att det till stor del handlar om bekvämlighet för att ingen orkar ta tag i svwikis antika kriterier från 2004. Men när artiklar som Pieter Bruegel d.ä. med hög marginal lyckas behålla sin utmärkta status "för att det är i enlighet med kriterierna" så börjar man tvivla på svwikis seriositet. När är det läge att inse att det vore bättre att faktiskt ha bra artiklar på sidan än att utmärka mellanstadieuppsatser till utvald status för att få till en snygg statistik? Utmärkta artiklar ser ut så här. Självkritik för bövelen. --Saber^Excalibur! 25 november 2007 kl. 19.57 (CET)

Amen! Utmärkt artikel måste betyda att den kan konkurrera med ett bättre kommersiellt uppslagsverk. Varför skulle vi annars skryta med den? --Salisbury 25 november 2007 kl. 22.35 (CET)

Huvudsaken är att man i bedömningen ser till hur artikeln behandlar sitt ämne, så det inte blir så att längre artiklar automatiskt ses som bättre framför kortare. En kort välskriven artikel, som beskriver sitt ämne väl, är nog så bra som en längre. Dessutom är det ju olika från ämne till ämne, vissa ämnen kan man skriva mer om än andra, men det betyder inte automatiskt att de är bättre. Vi måste ju ha en mångfald bland de utmärkta artiklarna, att det både ska finnas kortare och längre välskrivna artiklar där. Alla bör dock vara heltäckande. Om de inte är heltäckande bör de anses vara läsvärda, men jag har sett vissa tendenser till att somliga låter längden på artikeln avgöra om en artikel ska ses som läsvärd eller utmärkt. Det vill säga "Lång utmärkt artikel=utmärkt", "kort utmärkt artikel=läsvärd." Då ser man inte till kvantitet framför kvalitet, och där bör vi inte hamna när vi bedömer artiklar. / Elinnea 25 november 2007 kl. 23.29 (CET)

Det finns 100-tals artiklar som enligt kraven inte skulle ha skuggan av en chans att bli nominerade men ändå är klart läsvärda. Jag brukar själv se på artiklar utifrån möjligheten att de skulle kunna brännas på DVD och distribueras vidare. Det är mycket intressantare, tycker jag. En artikel som täcker in tre olika uppslagsverk och faktaböcker kan vara helt godkända även om de är mycket korta. Nu ska vi inte glömma tanken med WP:UA, det vill säga att lyfta fram det allra bästa på Wikipedia. Men det finns otroligt många bra artiklar. //StefanB 26 november 2007 kl. 07.40 (CET)

Elinnea, det där argumentet skulle vara betydligt mer hållbart om artiklar som Pieter Bruegel d.ä. faktiskt vore välskrivna. Mitt intryck är tyvärr att korta artiklar rätt sällan lyckas kompensera sin brist på kvantitet med en mycket hög kvalitet. Att skriva riktigt bra sammanfattningar är nog betydligt svårare än vad folk tror. Det krävs ofta mycket erfarenhet och kunskap i ett ämne för att rättvist kunna sammanfatta det på bara ett par meningar.

Peter ^Isotalo 26 november 2007 kl. 11.02 (CET)

Jag diskuterade inte den enskilda artikeln, utan snarare att det händer att man ser argumentet "för kort" utan något mer och där det känns somliga som bara kastat en blick på en artikel och avfärdat den bara grundat på antal bytes. Jag instämmer i att det är svårare att skriva koncist, och att många kortare artiklar inte är heltäckande. Istället för att skriva "för kort" bör man skriva alltså vad det är som saknas i en artikel, vilka frågor artikeln inte ger svar på, eller på vilka andra sätt den bör förbättras. Jag tycker att det verkar som att många har svårt med kritierierna och anger ibland argument "ej heltäckande" under "läsvärd"-rubriken, när det inte är något som behövs för den nivån, det är ju en av de få kritierier som skiljer läsvärd från utmärkt. Heltäckande, illusterad, stabil är det som skiljer de båda kategorierna åt, enligt de kriterier vi nu har. Ska vi kanske stryka kriterierna och istället ha "läsvärd, över 10 K", "utmärkt, över 20 K" istället så behöver folk inte ens granska artiklarna? Jag tycker att det ska vara en tydligare skillnad mellan utmärkt och läsvärd, så att det inte bara är en storleksfråga. / Elinnea 26 november 2007 kl. 13.59 (CET)

Bra idé att ändra kriterierna enligt ditt förslag: då skulle de stämma bättre överens med hur artiklarna verkligen bedöms. Vi skulle dessutom kunna ta bort Läsvärd, den är ändå inte en självständig kvalitetsnivå utan ett tröstpris till artiklar som nästan nått Utmärkt (=artiklar som är nästan tillräckligt långa?). /Dewil 28 november 2007 kl. 13.30 (CET)

Jag hoppas ovanstående var ironi... Att medvetet försämra artikelfloran på Wikipedia låter knappast som en bra idé... /Grillo 28 november 2007 kl. 13.39 (CET)

Jag diskuterade inte heller en enskild artikel utan gav ett aktuellt exempel. Brueghel-artikeln känns bara väldigt representativ. Folk bör helt klart uppmuntras till att specificera sin kritik, men att man t.ex. skulle behöva utveckla i detalj varför två korta och illa disponerade stycken som sammanfattning av en känd konstnärs liv är otillräckligt blir ju absurt.

Att tackla problemet med fler överdetaljerade kriterier kommer nog bara förvärra problemet. Det är hopplöst att sätta fasta storleksgränser eftersom olika ämnen kräver olika mängder information. Entremet skulle gott kunna vara en läsvärd artikel med bara 20k innehåll, men aldrig andra världskriget. Vi är i behov av mindre tilltro till paragrafcitering och mer diskussion; användare måste vänja sig vid att det är diskussionens innehåll och argumentets hållbarhet som är det viktiga, inte byråkratiska processer som småheliga prejudikat. Den lätt absurda diskussionen kring Pieter Breughel d.ä., där t.o.m. erfarna användare använder rent byråkratiska argument i en diskussionn som ska ha med artikelkvalitet att göra, är väldigt illusterande i det här fallet.

Peter ^Isotalo 26 november 2007 kl. 16.22 (CET)

Det stora problemet anser jag är själva nominerings- och utvalsprocessen. Det borde vara självklart att den användare som nominerar en artikel samtidigt är beredd på att lägga ner arbete under nomineringstiden för att förbättra artikeln så att den når upp till högt ställda krav. De användare som röstar för eller emot artikeln bör också lägga ner stor möda på att kritiskt granska artikeln och komma med konstruktiva förslag på hur den kan förbättras. En liten bit på vägen skulle kunna vara att införa reglerna att radera röster utan kommentarer samt att en artikel inte kan bli utvald om det finns synpunkter som nominatorn inte kommenterat eller åtgärdat. Mason 26 november 2007 kl. 22.50 (CET)

Jag håller med. Med dagens system, där det i praktiken är majoritetsomröstningar, inte konsensusdiskussioner som styr processen, finns det goda skäl att kräva av den som lägger en röst mot en artikel att tydligt motivera sig och att den som röstar för åtgärdar dom (rimliga) fel som uppmärksammas. Annars blir det ju mest bara en populäritetstävling.

Peter ^Isotalo 27 november 2007 kl. 10.43 (CET)

Jag tycker inte helt om tonen i den här diskussionen, och särskilt inledningsinlägget ger mig lust att bara ignorera den. Jag måste dock ge Mason och Peter Isotalo rätt. Det är helt orimligt att sköta sådana här processen genom en omröstning som inte ens kräver att folk motiverar sina svar. Kanske det äntligen är läge att reformera hur UA etc. utses? Jag vet att flera är inne på den linjen. // habj 27 november 2007 kl. 14.19 (CET)

Det är ju ganska naturligt att de som röstar borde motivera sin röst, även om det nu troligtvis skulle leda till kommentarer som "inget att anmärka på" och "samma motivering som ovan", och således i praktiken inte spela någon roll. Att den som nominerar skulle få ansvar för att förbättra artikeln låter som en väldigt dålig idé, just nu är AIVPN fullt av bra artiklar som inte blir nominerade. Dessutom kan man ju rimligtvis anta att den som nominerar också av sig själv är intresserad av att artikeln ska bli utvald.

Jag tycker inte att det är något fel med de nuvaranda kriterierna, det är praxis vid avnomineringarna som är fel. Detta diskuteras på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Bedömningskonsekvens. Kriterierna passar bra för svenska wikipedia, om det till exempel skulle införas krav på fotnoter för icke-kontroversiella artiklar skulle vi tvingas avnominera flertalet nuvarande utmärkta artiklar. Att ha ett mycket litet antal utmärkta artiklar skulle i mitt tycke motverka syftet med idén, det vill säga att att lyfta fram det bästa på wikipedia. --Ace90 27 november 2007 kl. 15.47 (CET)

Först måste jag säga att jag inte tycker att det är så bedrövligt som trådskaparen försöker framhålla. Vi måste acceptera att svenska wikipedia är förhållandevis litet och växer sakta i både antal artiklar och kvalitet jämfört med de andra stora språkversionerna. Detta avspeglar sig även i de utvalda artiklarna. Vi kan inte i dagsläget jämföra våra utvalda artiklar med tex engelskans eller tyskans (förutom i några fall som till stor del är översättningar av andra språkversioner). Att vi har flera utvalda artiklar som några av oss inte tycker platsar som utvalda beror helt enkelt på att vi ställer olika krav. Självklart kommer vi att behöva ställa allt högre krav på våra utvalda artiklar samtidigt som den allmänna kvaliten ökar. Vill vi öka kvaliten på de utvalda artiklarna måste vi även ta fram nya metoder och arbetssätt. Det är min fulla övertygelse att om en användare är inställd på att få en artikel utvald, nominerar den i avsikt att få hjälp att få den granskad och kommenterad och samtidigt är beredd att lägga ner tid och energi att förbättra artikeln så kommer flera användare att lägga ner energi på att faktisk granska den och ge vettiga kommentarer. Jag håller delvis med dig Ace att kriterierna som vi har passar svenska wikipedia, men skall vi höja kvaliten ytterliggare ett snäpp så är de otillräckliga. Mason 27 november 2007 kl. 23.10 (CET)

Är inte problemet egentligen att få orkar läsa igenom de nominerade artiklarna och kanske ännu färre är kompetenta att bedöma dem. Av de artiklar som är nominerade just nu kan jag t ex en del om en av dem men ingenting om de övriga. Engelska wps artiklar är ofta väldigt långa och har många noter men jag har sett ganska stora brister i några av deras utvalda artiklar också. Vints 28 november 2007 kl. 10.37 (CET)

En.wikis FA-artiklar är inte alla perfekta (en:Jenna Jameson är t.ex. inte en vacker syn), men det finns gott om vilja att höja ribban för äldre artiklar och det finns ingen som tolererar att man röstar för eller emot artiklar utan en ordentlig motivering, oavsett sammanhang. Ska man jämföra sv.wiki och en.wiki så bör det påpekas att artiklar som Stora Råby kyrka inte ens skulle kunna bli en GA (motsvarande våra läsvärda artiklar). Troligen skulle den knappt betraktas som en artikel på B-level, och det har med betydligt mer än bara längd att göra.

Peter ^Isotalo 10 december 2007 kl. 06.28 (CET)

Jag tycker att Ace90 och Mason har poänger när de säger att vi har ett kriteriesystem som passar svwp. Dess syfte och mening är att, på ett strukturerat sätt, lyfta fram det för närvarande bästa av denna Wikipedia. Att sedan erfarna användare inte lägger ned en extremt stor andel av sin tillgängliga tid till att diskutera artikeldetaljer, behöver inte innebära bevis på bristande relevant argumentering eller bedömning, utan snarare en prioritering till förmån för andra projekt och diskussioner (eller till och med artikelskrivande).

Det blir lite tröttsamt när det hela tiden ska jämföras med enwi som har en helt annan användarbas än vad vi har. Att använda subjektiva metoder för att diskussionsrösta fram föredömen till att skapa lika bra eller bättre artiklar, är inte helt fel. Oavsett om vi tar hänsyn till en kortare replik med en signatur framför, eller några meningar med en signatur bakom: innebär det en subjektiv bedömning att ta fram de bästa utvalda artiklar vi har.

Då både kvantitet och kvalitet på dessa utvalda artiklar har höjts det senaste året tyder det på att vi faktiskt gör något rätt och de artiklar som numera inte håller ett tänkt snittmått av vårt bästa material, bör förbättras eller avnomineras. Detta är ju givet en levande beslutsprocess, bestående av subjektiva bedömningar av föränderligt material. Då vi inte har speciellt många avnomineringar öht, tyder det på i sammanhanget ganska enhetliga bedömningar och därmed en validerad process.
/Ronny 11 december 2007 kl. 22.48 (CET)

Jag tycker också att det är konstigt att man alltid ska jämföra sig med engelska wikipedia, men se t ex [10] som troligen inte skulle bli utmärkt här. Det borde vara lika (ir)relevant som att jämföra sig med tjeckiska, danska eller nästan vilken annan wikipedia som helst.Vints 12 december 2007 kl. 09.41 (CET)

Aktivera oversight?

Jag tog upp detta för ett tag sedan men det hände inte så mycket, så jag tar det igen eftersom det är aktuellt nu. Det finns en funktion som heter Oversight som gör att artikelversioner enkelt kan raderas istället för att radera en artikel och därefter återställa det som inte ska raderas. Det som raderas av genom oversight blir därefter inte tillgänglig för andra än de som har behörigheten. Administratörer kan alltså inte se vad som har raderats.

Just nu ligger det inne uppmaningar i artikelhistoriken om att mörda en känd person och och egentligen spelar det ingen roll om det ligger allvar i hoten eller inte, men det är ganska otäckt. Det är inte första gången personen hotas här på Wikipedia men tidigare hot har raderats ur historiken enligt det senare alternativet som beskrivs ovan. Sådana fall som beskrivs ovan borde omedelbart tas bort utan diskussioner.

Det finns inga användare med oversightbehörighet på svenska Wikipedia idag, men jag tycker att funktionen ska delas ut för att vi snabbt ska kunna ta bort exempelvis förtal och mordhot ur artikelhistoriken.

På engelska Wikipedia är oversightanvändarna medlemmar i skiljedomskommittén och vi skulle kunna göra likadant här.

//StefanB 8 december 2007 kl. 07.49 (CET)

Att aktivera oversight är en bra idé. Förutom hoten finns det en hel del personuppgifter mm. som inte heller administratörer borde kunna komma åt. Däremot tror jag kanske snarare på att välja två andra användare än de som sitter i skiljedomskommitten. Det finns en poäng i att specialfunktioner som checkuser, byråkrat och oversight sköts av användare som är fristående från skiljedomskomitten. /NH 8 december 2007 kl. 08.17 (CET)

Nu kanske jag driver lite iväg från ämnet, men jag har funderat på det där med att radera hot - finns inte en risk att det uppfattas på motsatt sätt, som att förstöra bevismaterial eller något? En sak jag hade önskat vore att det fanns en poliskontakt för sådana här saker. Jag tror att jag har sett på flashback att polisen kommer dit och svarar på frågor, och åtminstone jag hade tyckt att det var bra om man bara kunde dumpa en diff här på wp, så fick de kolla saken.//--IP 8 december 2007 kl. 08.27 (CET)

Alltså: är det verkligen så bra att radera hot utan att kontakta antingen polisen eller den berörde?//--IP 8 december 2007 kl. 08.33 (CET)

Då även sådana aspekter bör finnas med, så tycker jag det är ett förstärkande argument för att det skall vara separat utsedda personer,kanske dagens checksder som ändå måste hantera känsliga information och ibland kontakta utomstående vid missbruk?. Wanpe 8 december 2007 kl. 08.38 (CET)

Om eventuella bevis behövs så går de att ta fram genom checkusers och oversightare och dumpning av diffar bör i så fall ske genom dessa personer och under skyddad åtkomst. Det kan uppfattas som att vi därmed skyddar eventuella förtalare och uppviglare men jag tror nog de flesta i första hand uppfattar det som ett skydd för Wikipedia. //StefanB 8 december 2007 kl. 08.44 (CET)

Egentligen menade jag det mer allmänt, att radera hot från läsbar artikelversion utan att meddela någon. Jag tycker inte att det känns bra om hot inte anmäls. Helst hade jag sett att det fanns en möjlighet att enkelt föra över informationen till polisen vid sådana här fall, i anslutning till att hoten tas bort från historiken. Den berörde och polisen känner ju inte till hotens existens annars, och en eventuell polisutredning är det inte säkert att vi skulle känna till och därför ge den information som finns här. //--IP 8 december 2007 kl. 08.56 (CET)

Vem skall man meddela? Frågan är om det är hot eller bara någon som söker uppmärksamhet. Jag tycker gott man skall ta bort dessa poster så¨snart som möjligt. Syftet med att skriva sådana ändringar är uppmärksamhet och då skall man (enligt mig) ta bort möjligheten så snart som det är möjligt. Ghostrider 8 december 2007 kl. 10.47 (CET)

Ja jag vet, men samtidigt ankommer det ju inte oss att analysera hotbilden, och avgöra om ett hot är verkligt eller inte... //--IP 8 december 2007 kl. 10.51 (CET)

och inte heller ankommer det på oss att utreda brott, jag förstår syftet, men tycker också att vi inte skall ta på oss för stort ansvar.Ghostrider 8 december 2007 kl. 10.58 (CET)

Oversight bör vi ha, och checkusers verkar enligt denna lista vara speciellt lämpade att sköta uppgiften --Rosp 8 december 2007 kl. 09.39 (CET)

Håller med om att det vore bra. Dels för att det är ett enkelt sätt, dels för att sådant som plockas bort ofta är sådana uppgifter (förolämpningar, personuppgifter, hot) att det är bra att de hålls inom en begränsad krets.Sjö 8 december 2007 kl. 10.06 (CET)

Jag har påbörjat Wikipedia:Oversight och andra kan fortsätta att skriva i den. Reglerna för användningen av oversightfunktionen verkar vara spikad på m:Hiding revisions så vi bör inte sväva ut för mycket i det som skrivs. //StefanB 8 december 2007 kl. 11.09 (CET)

Vi är alldeles för pigga på att separera olika uppdrag åt. Nu sist avgick Hannibal ur Skilkom med motiveringen att det skulle kunna uppstå jäv, för att han är ordförande i Wikimedia Sverige! Helt huvudlöst, om ni frågar mig. (Sen kan jag tänka mig att han behövde avgå från Skilkom för att hinna med, men det är en annan sak.) Om vi ska separera alla uppdrag så ingen någonsin sitter på två stolar, bör vi omedelbart ta bort alla funktioner vi har utöver administratörskapet. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med folk för att kunna genomföra detta - och även om vi hade det, vore det dumt. I Skilkom - om vi nu ska ha en sådan - bör de mest betrodda sitta. Om att sitta där innebär att man inte kan ha något annat uppdrag, så heja! har vi raskt förbjudit flera av de mest kompetenta att sätta sig i Skilkom. Det vill vi nog inte.

Vill vi ha en Oversight-funktion, är det högst rimligt att denna person sitter i Skilkom. Inte nödvändigt, men högst rimligt. // habj 9 december 2007 kl. 11.36 (CET)

Hm, ingen har väl i den här diskussionen föreslagit att administratörer inte skulle kunna ingå i skiljedomskommittén? Det finns c:a sjuttio administratörer varav 3 + 2 = 5 byråkrater och ip-kontrollanter. Att hitta två till som inte sitter i skiljedomskommittén verkar inte orimligt. Att utse ip-kontrollanter även till oversightare är på sätt och vis praktiskt eftersom det för båda uppdragen krävs att man identifierar sig inför WMF (vilket ip-kontrollanterna redan gjort, tror jag)./NH 9 december 2007 kl. 12.26 (CET)

Jag känner inte till att någon föreslagit att administratörer inte skulle kunna ingå i skiljedomskommittén - i den här diskussionen. Däremot tyckte flera när vi skapade skilkom att det vore mer "demokratiskt" att där inte satt för många admins. I den här diskussionen har föreslagits att ev. oversightare inte borde sitta i skilkom. Många anser att IP-kontrollanter inte bör sitta i skolkom. Hannibals avhoppsmotivering antyder att skilkommmare inte bör inte ingå i WMF:s styrelse. Sammantaget blir detta en helt hopplös situation. Det är ju inte direkt så att alla administratörer är hårt engagerade. // habj 9 december 2007 kl. 12.43 (CET)

Ev. polisanmälan efter radering

Hot mot namngivna personer borde polisanmälas. Jag har försökt göra det i ett annat fall med liknande text ("MÖRDA K...") men intresset var minst sagt svalt hos den polis jag talade med. Tydligen var hotet inte tillräckligt allvarligt för att räknas som brott. Om detta är något allmängiltigt eller om jag träffade på någon som hade en dålig dag vet jag inte.
Vi har ett antal juridiskt kunniga här på WP som skulle kunna hjälpa till att upprätta principer för när det är "lönt" att polisanmäla. Där får man ju också ta hänsyn till annat än om det kommer att inledas en förundersökning, jag tycker till exempel att Wikipedias anseende är en faktor att ta med i beräkningen.
En annan fråga är hur man rent praktiskt gör en polisanmälan. Man kan skriva ut skärmdumpar för att överföra informationen, men det känns något omodernt. Hos vilken polis skall man göra anmälan? För mig verkar det naturligt att göra den i den hotade personens hemstad eftersom polisen då kan få en samlad bild av en eventuell hotbild. Det kan ju dock vara svårt att få reda på, särskilt för personer som redan hotats och inte vill ha det offentligt var de uppehåller sig. Det bästa vore kanske att ha en kontaktperson inom polisen, men det är nog något vi bara kan drömma om.Sjö 8 december 2007 kl. 10.12 (CET)

Frågan är vad polisen skall göra åt hoten? (nu var jag nära att börja debattera polisens effektivitet, tur jag hann besinna mig:-)) Jag tror att det skall mycket till för att någon förundersökning skall inledas? Ghostrider 8 december 2007 kl. 10.47 (CET)

Det skulle nog inte bli fällande dom för olaga hot, även om gärningsmannen skulle erkänna att han skrivit detta. /Pieter Kuiper 8 december 2007 kl. 11.24 (CET)

Sjö, tror du att man kan ta upp saken med polismyndigheten på ett generellt plan och fråga om råd? T.ex. kan man ju ta detta aktuella fall som exempel, och du kanske kunde skriva hur du tidigare blivit bemött, och fråga efter allmänna råd om hur man ska gå till väga vid dylika händelser, eftersom det är ett återkommande problem?//--IP 8 december 2007 kl. 11.00 (CET)

Detta är ett problem polisen måste utbilda sig på brott som händer på nätet har läst fler artiklar där polisen i prnicip lägger ner allt som händer på nätet fast det är brott från mord hot till mobbing och så vidare det är tragiskt. det verkar bara vara upphovsrättsbrott man annser var nog farligt att angasera sig i på nätet. Men jag tror de som behövs är ett polisen får en IT avdelning med folk som bara har ansvar på denna typen av frågor.De känns ibland som polisen inte annser brott på nätet är lika allvarligt.jag hoppas det inte är så.Wolfmann 8 december 2007 kl. 11.09 (CET)

Jag ser det som två skilda frågor, om anmälningar leder till resultat och om det ligger inom vårt ansvar polisanmäla. Jag misstänker det faktiskt är så att det är vårt ansvar vid en viss allvarlighetsnivå oberoende om det leder till något eller ej. Så jag anser vi skall hitta en rutin, där jag inte tror vi skall kontakta de lokala utan ha en e-postadress skicka detta till. Wanpe 8 december 2007 kl. 11.17 (CET)

Wasting police time, skulle jag säga. Jag hoppas att SÄPO håller lite koll på sådant på nätet, men jag tror inte att wp är skyldig att göra formella anmälan. /Pieter Kuiper 8 december 2007 kl. 11.28 (CET)

Alla individer har i alla fall anmälningsplikt, vid t.ex. mordhot. Det jag främst vänder mig emot är att vi skulle göra en avvägning - när skulle ett mordhot vara tillräckligt substantiellt för att någon skulle göra något? Den bedömningen borde vi inte göra, tycker jag. Och jag håller med Wanpe om att det är irrelevant om polisen gör bedömningen att de inte inleder brottsundersökning.//--IP 8 december 2007 kl. 11.34 (CET)

Finns ingen anmälningsplikt för privatpersoner i Sverige, möjligtvis en moralisk. Ghostrider 8 december 2007 kl. 12.04 (CET)

Den formella beteckningen kanske inte är anmälningsplikt. Men om användare:X kommer hit och skriver att vederbörande tänker döda N, är det kanske skyddande av brottsling eller något annat att bara radera uttalandet.//--IP 8 december 2007 kl. 12.19 (CET)

Och om man inte raderar så åker man dit för förtal. //- Zman 8 december 2007 kl. 12.22 (CET)

Som användare är vi dels individer och dels en del i en community, och det innebär att vi i denna diskussion inte bara måste ta hänsyn till krav på privatpersoner, utan också om Wikiedmia Foundation har ansvar att anmäla, eller om den organisationen kan bli stämd. Antalet rättsfall ökar nu markant med det ökade genomslaget av Wikipedia och det är viktigt att vi städar framför vår dörr så sådan frågor inte blir aktuella utifrån innehållet på svenska Wikipedia. Att tex kunna ta bort text som kan bli ett förtalsåtal är centralt för att inte bli dömd till skadestånd. Att polisanmäla kan på samma sätt vara viktigt. Wanpe 8 december 2007 kl. 12.26 (CET)

När jag läste att den finske skolmördaren lagt ut uppgifter på nätet innan dådet om vad han planerade göra, så tänkte jag att detta ju lika gärna hade kunnat ha hänt här. Tänk om en sådan situation uppstår att en användare dyker upp, under riktigt namn eller pseudonym, och säger att vederbörande tänker mörda en namngiven person, och att den namngivna personer senare mördas eller utsätts för mordförsök. Jag tycker inte att man ska ta det på sig att man gör bedömningen att ett hot är på allvar eller inte, utan att varje sådant på något sätt går vidare. Helst hade jag som sagt velat att polisen erbjudit några riktlinjer för hur sådant här bör hanteras, för då har man verkligen sopat rent framför sin dörr. Det skulle heller inte se bra ut om tidiningarna skulle uppmärksamma att mordhot raderas utan vidare åtgärd. Det låter faktiskt tillräckligt illa för att detta i sig skulle vara illa.//--IP 8 december 2007 kl. 12.34 (CET)

Den största frågan är väl hur pass effektivt det är att polisanmäla en öppen proxy... Den öppna proxyn är per definition anonymiserad, och polisen kan förmodligen inte ta sig någonstans därifrån. Nästan allt grovt klotter (dvs mordhot eller värre) kommer från öppna proxies. /Grillo 8 december 2007 kl. 13.33 (CET)

Hårdhänt radering av skräpartiklar

Ett stort problem för svenska Wikipedia är att det finns för få aktiva seriösa användare i förhållande till det totala antalet artiklar. Tyvärr går mycket av Wikipedianernas tid och energi åt till den ständiga kampen mot troll och vandalism. Jämför man stämningen här med den engelska Wikipedia är tonläget här rått, konfrontationsinriktat och oartigt. Om vi slapp det eviga kriget mot vandalism och troll skulle tonläget här bli bättre. I somras klickade jag fram ett hundratal artiklar med slumpfunktionen. Nästan hälften av dessa var stubbar, ofta om obetydliga geografiska platser i andra delar av världen. (När jag gjorde samma sak förra veckan blev resultatet bättre, men jag gissar att det mest beror på att någon lagt in en spärr mot att slumpa fram stubbar.) Jag tror att svenska WP skulle fungera bättre om antalet artiklar var färre. Nu är vi ett språkområde på 9 miljoner som ska upprätthålla 264 tusen artiklar. Jämför med uppåt tio gånger större språk : tyska 674 tusen artiklar; franska 591 artiklar; italenska 381 artiklar; spanska 306 artiklar. Svenska Wikipedia skulle må bra av en hårdhänt bantning och radering av artiklar som inte uppfyller kravet på relevans (notabilitet på engelska [11] ) Hellre kvalitet än kvantitet. MaxPont 8 december 2007 kl. 20.02 (CET)

Håller delvis med dig. Det finns många stubbartiklar som borde raderas, men det finns också många som kan förbättras betydligt, t ex genom att översätta information från andra Wikipedior och därmed öka kvaliteten. Thoasp 8 december 2007 kl. 20.25 (CET)

Att ta bort information kommer knappast få folk att börja skriva större artiklar. Då är snarare diverse projekt med syfte till just detta att föredra. Artiklar som Gorj (judeţ) blir inte klottrade i, eftersom ingen klottrare hittar till dem. Möjligen skulle man kunna tänka sig att diverse artiklar om mer eller mindre obskyra företeelser i populärkultur skulle rensas ut, men knappast geografiartiklar (och varför skulle en artikel om Gorj vara mindre relevant än en om Närke eller Nyland?). Kvalitet mäts inte bara i höjd, utan även i bredd.

andejons 8 december 2007 kl. 21.07 (CET)

Jag håller nog med andejons, vi kommer få exakt lika många troll även om vi har bantat antalet artiklar till 150 000 - vill folk sabba gör dom det antigen i en stor artikel som många vill läsa (tex Fredrik Reinfeldt), skapar en ny artikel bara för sina idiotier eller sabbar helt enkelt första bästa artikel de hittar. Självklart ska artiklar som inte uppfyller relevanskriterierna rensas bort, antigen via en snabbradering eller via en amälan. --Bomkia 8 december 2007 kl. 21.43 (CET)

Det finns ingen spärr som rensar bort stubbar ur slumpfunktionen. Svenska Wikipedias artiklar har genomsnittligt blivit längre sedan sommaren (källa: Se kolumnerna över 0,5 kb och över 2 kb), dessutom är en slumpfunktion, som namnet antyder, slumpmässig. Att man bara får fram stubbar en gång betyder inte att man bara får fram stubbar nästa gång. Att radera artiklar för att de är korta eller strunta i att klottersanera går emot hela Wikipedias idé och är ingenting som ens kommer att övervägas. Förstår för övrigt inte hur Wikipedia kan bli bättre av att vandalism får ligga kvar. /Grillo 8 december 2007 kl. 22.50 (CET)

Enligt den tekniska FAQ:n på Meta är slumpfunktionen inte helt slumpmässig, bara tillräckligt slumpmässig för att det ska räcka för att trycka på slumpknappen ett par gånger. Ju fler gånger man trycker, desto mindre slumpmässigt blir det. Det kan vara en av orsakerna till att man får förhållandevis många stubbar när man gör sådana 100-artikelsundersökningar. (Jag har själv haft tur. Min 100-gång resulterade i ett högt antal halvbra artiklar, så jag kanske inte är representativ åt andra hållet, men det känns ändå nödvändigt att påpeka det, så att inte alla tror att det alltid är åt stubhållet som snedvridningen gäller.) Men när det gäller huvudfrågan tror jag att det finns ett par skäl att inte följa MaxPonts förslag:

a) Ju högre antal artiklar, desto större träffyta på t.ex. Google, och därmed större chans att folk hittar hit, och därmed i sin tur större chans att vi får fler bra artiklar

b) problemet lär inte försvinna ens om vi raderar de 100000 kortaste artiklarna (något som i mina öron låter extremt), eftersom problemet inte handlar om att vi har för många stubbar utan om att vi har för få icke-stubbar

c) det skulle ta otrolig mängd tid att radera alla stubbar. Bättre då att lägga tid på att förbättra dem.

d) vissa människor lockas att skriva mer av röda länkar, andra av stubbar - och sällan mötas de två,

e) antalet talare säger ganska lite egentligen - det är antalet användare som är intressant. De flesta språk som talas i Asien är större än svenska, men svenska ligger trots det på tionde plats bland de olika Wikipediaversionerna - eftersom vi är ett I-land med hög datortäthet och hög utbildningsnivå,

f) naturligtvis kan man vara inklusionist och mena att de minsta artiklarna kan sammanfogas till större artiklar, men då löper man risk att till exempel den som söker på Idpolitokovisk (den - påhittade - lankesiska provinsen) omdirigeras till Sri Lanka och då antingen missleds att tro att vad som i själva verket är en provins är samma sak som Sri Lanka eller tror att Wikipedias artikel är felaktig

g) säga vad man vill, men det allra enklaste sättet att jämföra två uppslagsverk är att ange antalet artiklar. Det är mycket svårare att ange kvaliteten. Man kan naturligtvis jämföra längden på de enskilda artiklarna, genom stickprover eller liknande. Och där tror jag att Wikipedia håller på att bli jämförbart med t.ex. NE. Det finns motsvarande stubartiklar där också och det finns halvlånga artiklar. Så varför inte här?

Till syvende och sist handlar det här egentligen inte om stubbar eller antalet artiklar. Jag tror att det handlar om något viktigare: Wikipedias framtid. Hur vill vi att Wikipedia ska se ut? Och hur ser vi till så att det blir så? Min egen vision är rätt grandios, och därför tror jag att vi behöver så mycket hjälp utifrån som det bara går. Därför, MaxPont, föreslår jag att du lockar din mamma att skriva om de där lankesiska provinserna hon har drömt om att åka till, att du får dina kollegor/klasskompisar att skriva om hemorten, att du själv kollar igenom vilka böcker du har hemma som inte använts som källor i de artiklar du skriver i, etc. Få folk att skriva även utanför Skriv på Wikipedia-veckan - där är receptet! Med vänliga hälsningar, Hannibal 8 december 2007 kl. 23.53 (CET)

Bra inlägg, men en grej bara, inklusionister menar oftast att allt ska ha egna artiklar, det du syftar på är mergism. Exakt var hittar man den tekniska faqen på meta, alternativt kan du ge en kort förklaring på hur slumpfunktionen fungerar? /Grillo 9 december 2007 kl. 01.59 (CET)

Engelska Wikipedias FAQ beskriver hur det fungerar, en:Wikipedia:Technical FAQ#Is the "random article" feature really random?. /EnDumEn ✍ 9 december 2007 kl. 11.52 (CET)

En grej till, man får inte glömma att bara för att en artikel är kort behöver inte det innebära att den är dålig eller ens en stub. Alla artiklar kan inte bli fem skärmsidor lång, vissa ämnen går av naturen inte att skriva mer än ett par-tre meningar om. Dessa platsar naturligtvis också på Wikipedia och ska naturligtvis inte raderas. Och att det finns dåliga artiklar hymlar ingen om, men det är bättre att förbättra dem än att radera dem. /Grillo 9 december 2007 kl. 02.03 (CET)

Jag tror inte att det finns en koppling mellan antalet stubbar, tonläget och vandalism. Dock håller jag med om att vi borde vara bättre på att rensa bort artiklar med bristande relevans, dock är det för få användare som regelbundet går igenom kategorin Kategori:Relevanskontroll. Om alla skrev vad de tyckte på diskussionssidorna så skulle man kunna gå igenom artiklarna mycket fortare och de skulle inte behöva ligga där i fyra-fem månader tills någon tog upp dem på SFFR och först då börjar folk skriva vad de tycker. Vi har en massa artiklar som har legat där sedan augusti och september, jag tycker att det borde räcka med en månad för att avgöra om en artikel är relevant eller ej. Att en artikel är kort betyder inte att den är mindre relevant än en artikel som är lång. Ett annat område där mycket bör göras är Kategori:Sidor föreslagna att slås ihop och Kategori:Artiklar föreslagna för infogning, där finns mängder av korta stubartiklar som skulle göra sig bättre i sitt sammanhang än lösa. Men som sagt, håller med, vi bör rensa bort skräpartiklar, vilket dock inte betyder att vi bör radera stubbar för att de är korta. En annan sak som vi bör göra är att rensa bort stub-märkningar på artiklar som inte är stubbar, utan bara är korta, för att en artikel ska räknas som en stub (enligt min mening) så bör det tydligt framgå att det är mycket som saknas, ofta blir det så att allt under 2000 K (ungefär) stubmärks, vilket inte är bra. / Elinnea 9 december 2007 kl. 02.24 (CET)

Jag håller (i stort i alla fall) med Hannibal. Leo - fågelskådaren 9 december 2007 kl. 08.37 (CET)

Engelska WP är så stor att jag just nu inte hittar de Guidelines som talar om att t.ex. gator och vanliga skolor (motsvararande i USA) normalt inte bör ha egna artiklar. Vad jag försöker säga är följande: Med tanke på att den allmänna nivån på många artiklar är sisådär är det bättre att koncentrera resurserna. Extrem inklusionism tror jag snarare skadar WP just nu. Det är bättre att hellre radera än behålla vid raderingsomröstningar (ett raderingsbeslut är inte evigt. Någon gång i framtiden kan man återuppliva dessa artiklar om omständigheterna ändras.) Naturligtvis går det inte att radera 100 tusen artiklar med tanke på att varje radering ska beslutas i en omröstning. Däremot vore det som sagt var bra med mindre inklusionism i de omröstningar som hela tiden pågår. (Ps. Som en sidoåsikt tycker jag att man bör spärra IP-adresserna från alla grundskolor för att minska vandaliseringen.)MaxPont 9 december 2007 kl. 09.10 (CET)

MaxPont, menar du att grundskolors IP-adresser ska vara spärrade även från möjligheten att logga in/skapa ett konto, eller menar du att bara redigering från själva IP-adressen oinloggad ska vara blockerad? Leo - fågelskådaren 9 december 2007 kl. 09.21 (CET)

Det är helt sant att det skapas en massa sidor som saknar relevans och att många artiklar skulle kunna slås ihop (framför allt populärkulturella), det är väl bara att hänvisa till olika avsnitt i artikeln ex. Ratata hänvisar till Karaktärer i Lucky Luke#Ratata? Håller med Elinnea om stubbarna och substubbarna, ofta verkar det bara storleken och inte innehållet som styr. Däremot är jag lite osäker på MaxPont idé om att blocka skolor, antar att det skulle lösa en del av problemen med vandaler men risken finns att man blockar även seriösa redigerare //FredrikLähnn (Feffe) 9 december 2007 kl. 09.27 (CET)

Skräpartiklar, som t.ex. rent klotter, mobbning och hoax, skall givetvis raderas "on sight". Sedan finns det i princip totalt intetsägande artiklar som t.ex. Arkitektur i Frankrike, vars "brödtext" i skrivande stund utgörs av en mycket banal formulering: "Frankrikes arkitektur har haft en lång historia." IMHO anser jag att läsaren helt enkelt blir lurad när h*n klickar på den länken. Börja med att rensa bland substubbarna. Det håller inte längre att påstå att en mikrostub är bättre än ingen artikel alls. På flera andra wikipedior plockas sådana intetsägande artiklar bort relativt snabbt. torvindus • Et tu, Brute? 9 december 2007 kl. 09.55 (CET) Jag förstår faktiskt inte vilket problem som skulle lösas av att radera sk skräpartiklar. Då dessa oftast skapas av personer som bara gör en eller två redigeringar, så innebär inte radering av dessa att mer kraft frigörs för sk seriösa artiklar. Inte heller påverkas vandalism, då det är stor skilnad på små artiklar och klotter. Jag har fö de senaste dagarna gått igenom 400 okategoriserade artiklar, där väl alla sk skräpartiklar borde återfinnas. Det är bara cirka 1/5 del sm jag fört till relevanskontroll och bara enstaka till snabbradering. Oftatst präglas de av ovana vid wikipedia, inte skräpaktiga ämnen eller artiklar. Låt wikipedia kvarstå som en fri ensyklopedi. Wanpe 9 december 2007 kl. 10.31 (CET)

Jag håller med om att substubbar ofta är ett ofog, artiklar som inte säger mer än rubriken kan i min mening raderas, men min mening är tyvärr i minoritet, har det visat sig. Problemet är ofta att en artikel kan ligga och skräpa i månader, sedan tar man upp den till SFFR, får en banna om vilken onödig anmälan det var, och de som röstar "behåll" är plötsligt väldigt ivriga till att förbättra artikeln... Sådant hade ju varit bra om man gjort medan artikeln låg kvar i exempelvis substub- eller relevanskollkategorierna. Det hade varit bra om vi arbetat fram ett standardarbetssätt där vi tar upp samtliga gamla artiklar som legat i sådana kategorier för radering efter ett antal månader, och att folk då fått säga sitt, och förhoppningsvis förbättrat det som kan räddas.

Jag tycker inte att man ska radera vanliga stubbar. Sådana uppfyller sitt syfte, och är ofta vad läsaren är ute efter. Att radera dem skulle bara vara kontraproduktivt.

Man ska absolut inte blockera alla skolip-adresser från att redigera. Det kommer även bra redigeringar från dem, och vi ska inte hindra seriösa skolelever från att bli bra Wikipedia-skribenter. Det finns säkert ett tiotal mycket aktiva användare under 18 år (till och med under 15), jag skulle gissa att de flesta börjat sin Wikipediakarriär genom att redigera från skolan. Vi kan inte strypa vår viktigaste tillväxtgrupp. /Grillo 9 december 2007 kl. 10.35 (CET)

Nja, jag tror inte att det är en minoritet som tycker att substubbar kan snabbraderas. Det är Användare:Yvwv som massproducerat sådana oartiklar, och han är som tur är en minoritet. Sedan finns det förstås också nybörjare som producerar en substubb då och då. Och det finns några som lagt ut hela terminologin och massor med korta definitioner inom något snävt teknikområde. Jag har ändrat en del sådant till omredigeringar. /Pieter Kuiper 9 december 2007 kl. 11.37 (CET)

Jag tycker det är ytterst hänsynslöst att anklaga mig för att "massproducera oartiklar" utan att kunna ge exempel, dessutom i ett sammanhang där vi diskuterar klotter. Ett mer diplomatiskt uttryckssätt skulle vara på sin plats. Stubbar och klotter är som sagt helt olika företeelser. Det mesta klottret är av två typer: 1) redigeringar i artiklar som antingen behandlar ett centralt ämne (Fredrik Reinfeldt eller Sverige) eller ett tabubelagt sådant (samlag eller avföring), 2) Nyskapade artiklar som är uppenbart oseriösa. Se vidare Wikipedia:Typer av klotter. /Yvwv [y'vov] 9 december 2007 kl. 15.53 (CET)

Jag tycker att det är hänsynslöst att massproducera artiklar som Fönsterputsning, med två rödlänkar som bara inbjuder till ännu fler oartiklar. /Pieter Kuiper 10 december 2007 kl. 12.05 (CET)

Bra kommentar här ovanför. När det blir dags för raderingsdiskussuion borde de som röstar för behåll vara moraliskt förpliktigade att lägga ner avsevärd tid på att förbättra artikeln de vill se bevarad. MaxPont 10 december 2007 kl. 11.29 (CET)

Wikipedia bygger på det personliga engagemanget hos sina användare, och det finns många olika sätt att bidra till Wikipedia. Som alltid när det gäller att samsas och inspirera varandra är det mest fruktbart att ha en positiv attityd och fokusera på det som folk gör bra, hellre än att föröka få folk att sluta med det som man tycker är dåligt. Uppenbarligen blir ingen som seriöst har försökt bidra glad ifall någon annan raderar det utförda arbetet. Det kväver förmodligen det personliga engagemanget hos den individen, och skapar säkert en tråkig stämning. Om man tycker att någon borde skriva mindre stubbar och fler långa artiklar, så kan man i stället försöka uppmuntra den personen att utvidga sina artiklar: "Jag såg att du har skrivit en kort artikel om fönsterputsning, och det är ju spännande att se ett så vardagligt begrepp ur en encyklopedisk synvinkel. Det vore kul om du hade mer information att tillföra artikeln." Om man inte tycker att det verkar spännande kanske man inte kan skriva exakt så - men det går alltid att välja om man ska agera positivt eller negativt. En stubb gör ingen skada, så låt den ligga även om den inte är relevant för dig. Visst kan man bli besviken om den inte innehåller just den informationen man hoppades på, men det blir man ju även om det inte existerar någon artikel över huvud taget. I bägge fallen måste man leta vidare på annat håll. I fallet med en stubb kan man kanske direkt följa länken till den engelska artikeln, så den visar sig nog även i detta avseende vara bättre än ingenting. //Salsero 10 december 2007 kl. 13.25 (CET)

(Insatt senare). Det händer hela tiden att vad en användare uppfattar som en seriös ändring/tillägg senare raderas eller ändras av någon annan. Att undvika att såra någons ego är inte ett tillräckligt starkt skäl för att avstå från att förbättra WP. MaxPont 11 december 2007 kl. 23.57 (CET)

Se på engelska wikilänken till fönsterputsning jag tycker den visar att ämnet är värt en artikel. Vi bör dock alla vara öppna för att våra egna värderingar inte är generellt omfattade. --Ettrig 10 december 2007 kl. 13.59 (CET)

Jag tolkade Salsero som att h*n tycker att korta stubbar inte borde raderas, utan att man vänligt kan be användaren skriva lite längre om ett ämne användaren skrivit en stub om samt att fönsterputsning bara var ett exempel. Leo - fågelskådaren 10 december 2007 kl. 14.02 (CET)

Men den länken går inte till "fönsterputsning" (window cleaning) utan via en redir till "fönsterputsare" (window cleaner) och handlar alltså om yrket. Inte handlingen.

Nå, vad jag tänkte komma här och erbjuda till Yvwv och andra som är förtjusta i små artiklar som bara innehåller en definition: det är en officiell injudan till Wiktionary. Jag är övertygad om att de flesta skulle uppskatta om dylika småartiklar hamnade på wiktionary istället. Nå? \Mike 10 december 2007 kl. 14.10 (CET)

That's the spirit! :-) Fast om jag känner Yvwv rätt så har vederbörande nog verkligen tänkt att uppslagsordet fönsterputsning har god potential att bli en encyklopedisk artikel på Wikipedia, allstå något annat än vad som skulle kunna inrymmas på Wiktionary. Dessutom tror jag att man på något vis måste höja Wiktionarys status för att användare ska vilja se den som ett fullgott alternativ. Kanske kan ett första steg vara att man vid en Wikipedia-sökning utan träffar får en länk till motsvarande sida på Wiktionary ifall en sådan finns? Att den engelska fönsterputsartikeln handlar om yrket är väl för övrigt inget problem - det finns ju ett avsnitt som heter "The methods" och som handlar om just fönsterputsning.//Salsero 10 december 2007 kl. 14.40 (CET)

Om man gör en sökning som inte ger någon träff, så får man redan nu texten

"Tyvärr gav inte din sökning några exakta resultat i uppslagsverket. Följ denna länk för att skapa en ny artikel. Du kan även söka efter <söktermen> i den fria ordboken Wiktionary." (inklusive direktlänk till Wiktionarys söksida - tyvärr går det inte avgöra inifrån wp om en wiktionary-sida existerar eller ej.)

På vilket sätt skulle du vilja "höja statusen" på Wiktionary, förresten? Något speciellt som saknas / skulle kunna göras mycket bättre där? \Mike 10 december 2007 kl. 14.49 (CET)

Jag menar inte att det skulle vara någon kvalitetsskillnad mellan projekten eller så - jag tänker att Wikipedia helt enkelt har hög status tack vare det höga antalet användare. Om Wiktionary-resultaten hade kommit upp vid en Wikipediasökning (som det gör på ne.se) så hade det man skriver på Wiktionary haft lika stor potential att nå många användare som en stubb på Wikipedia. Tyvärr tror jag inte att det har alls samma genomslag att användaren uppmanas att på egen hand söka i Wiktionary, men om det är för besärligt rent tekniskt att fixa, så får man kanske se sig om efter andra lösningar. //Salsero 10 december 2007 kl. 15.06 (CET)

På vilket sätt har jag gjort skada genom att skapa fönsterputsning? Jag ser bara fördelar med sådana artiklar. Den som är intresserad av fönsterputsning och hittar hit genom tex Google kan antingen läsa den engelska artikeln eller skriva själv. För invandrare eller andra som vill lära sig svenska så är en artikel nyttig även om den bara innehåller en definition. När jag läser på engelska eller tyska Wikipedia vill jag ofta bara veta just vad ett ord betyder. /Yvwv [y'vov] 10 december 2007 kl. 16.50 (CET)

Jag vet inte vad andra säger, men själv använder jag ordböcker om jag är ute efter en definition av ett ord, inte ett uppslagsverk... Och nej, det har inget att göra med att jag är wiktionaryan. \Mike 10 december 2007 kl. 17.19 (CET)

Jag vill alltså inte påstå att en eller ens hundra sådana artiklar skulle "göra skada" i något längre perspektiv, men jag funderar då på om det finns någon vits med att ha en egen ordbok om större delen av det arbete som sker där också dubbleras här. Det är så att säga bara det att jag är oförmögen att förstå vitsen med det, och på vad sätt läsaren ska veta om de kan förvänta sig en ordboksdefinition eller en encyklopedisk artikel när de går in på någon sida här. Tycker man att definitioner av samtliga ord är bra, ja då får man väl se till att börja göra det konsekvent, genom att uppmuntra till att alla sidor börjar med en ordboksdefinition. \Mike 10 december 2007 kl. 17.29 (CET)

"Göra skada" är så stora ord... men genom skapandet av ny substubbar som "xyz-putsning är rengöring av xyz med xyz-medel och sandpapper" motverkar man gemenskapens ansträngningar att få upp medellängden på artiklar (se WP:VNA). En veckans tävling "Vem kan skapa flesta nya artiklar?" vore ingen bra idé. Det finns massor med andra arbetsuppgifter. /Pieter Kuiper 10 december 2007 kl. 18.09 (CET)

Hög medellängd på artiklar är inget att eftersträva i sig självt, eftersom det skulle få absurda följder (bland annat skulle det ursäkta helt godtycklig radering av artiklar under medellängd). När det gäller ”veckans tävling "Vem kan skapa flesta nya artiklar?"” så har jag visserligen administrerat tävlingar med mål att skapa artiklar som funnits på Wikipedia:Önskelista med avsikten att de skulle innehålla minst 300 tecken (en stor del av artiklarna i Bonniers Lexikon är som sagt kortare än så). Dessa tävlingar har varit lyckade, och gett många artiklar av ansenlig längd och kvalitet. Argumentet om "andra arbetsuppgifter" är irrelevant - varje användare är här frivilligt och ska få skriva på sina egna villkor, så länge de inte för in klotter, fåfängetexter eller något annat som gör uppenbar skada. /Yvwv [y'vov] 10 december 2007 kl. 18.31 (CET)

Administratörer och wikimail

Tidigare har jag ansett att administratörer helst ska vara nåbara per wikimail. Just nu kommer jag inte riktigt på hur jag tänkte då, och undrar om jag borde ändra åsikt här. Kommer någon annan på bra argument till att främst välja nya administratörer bland dem som går att nå på wikimail? // habj 9 december 2007 kl. 11.41 (CET)

Det mest uppenbara argumentet är väl att när man blockerats uppmanas att ta kontakt med administratören som blockerade en via wikimail. I min mening bör man nog kunna kräva att det går att kontakta administratörer via mail, enligt detta argument. Det är lätt att skapa en ny gratis mailadress om man inte vill få wikimail till sin vanliga mail, men man bör nog ha för vana att kontrollera den åtminstone en gång i veckan om man använder blockeringsfunktionen. /Grillo 9 december 2007 kl. 11.45 (CET)

En gång i veckan räcker väl knappast i det fallet.

Om vi inte tycker att administratörer ska vara nåbara per wikimail, kanske den uppmaningen ska förändras? // habj 9 december 2007 kl. 12.46 (CET)

Jag tycker att det bästa är om man själv får välja, både om man själv vill bli nådd via mail och när man röstar om man har förtroende för en admin som inte kan nås via mail eller inte. Jag tycker punkten att man inte har några skyldigheter som admin är viktig. Personligen har jag inget som helst intresse av att ha mailkontakt med folk här, om någon anser att jag därför är olämplig att rensa klotter och annat jag gör som som admin så får de helt enkelt rösta emot mig i nästa omröstning. Men som sagt, jag tycker inte att det ska finnas någon allmän uppmaning "rösta för dem"/ "rösta inte på dem" utan det är upp till var och en att bestämma hur man vill ha det. / Elinnea 9 december 2007 kl. 14.09 (CET)

Kan instämma i detta. Om någon går att nå via mail eller ej, är IMO inte ett kriterium vid ett adminskap. Det mesta och bästa går att säga i de vanliga diskussionskanalerna, vid en normal adminverksamhet.
/Ronny 9 december 2007 kl. 17.07 (CET)

Absolut, men som sagt, när man blockerats uppmanas man att eposta administratören som utförde blockeringen... Men se även diskussionen nedan. /Grillo 9 december 2007 kl. 17.20 (CET)

Det är nog fint tänkt att adminskapet inte innebär några skyldigheter... men blockerar man folk, och det står i våra anvisningar att man är den som ska kontaktas om den blockerade tycker blockeringen är ansvarig - då tycker jag man har ett moraliskt ansvar att vara kontaktbar. Ett sätt att komma ifrån det vore att göra så blockerade kan skriva på sin egen diskussionssida - se diskussionen nedan - och där begära att bli avblockerade. Då spelar det ingen som helst roll om en admin är kontaktbar på annat sätt än på wikin. Det systemet tycker jag vi tar och genomför. // habj 9 december 2007 kl. 19.21 (CET)

Jag tycker att administratörer inte ska behöva ha en mailaddress de kan nås på, utan att man istället bör använda nedan nämnda system om det går. Leo - fågelskådaren 9 december 2007 kl. 20.53 (CET)

Blockerade användare som mailar tonvis med administratörer

En del användare, särskilt några som blivit blockerade många gånger, skickar vid blockering ut mail till ungefär alla administratörer de kan komma på. Första gången man får ett sådant mail börjar man kolla upp ärendet. Sen inser man att allt redan hanterats av flera andra. Andra gången kontrollerar man att någon annan tittat på saken. Tredje struntar man lätt i det.

Föreställ er följande situation. En användare blir blockerad och har fullt legitima skäl att ifrågasätta sin blockering. Hn mailar en (1) administratör för att klaga, en admin som hn vet är aktiv och som läser sin mail. Denne tänker i sin tur "äh, ett sånt där miljonmail" och struntar i det. Det är inte så bra.

Finns något vi kan göra åt detta? // habj 9 december 2007 kl. 12.50 (CET)

Ja, var inte så rädda för att lära er av enwiki. en:Template:Unblock. --Saber^Excalibur! 9 december 2007 kl. 13.59 (CET)

Mall:Blockbomb finns. Dåligt namn, kanske. /NH 9 december 2007 kl. 14.23 (CET)

Om det där ska bli riktigt användbart, måste vi ha samma inställning som på enwp där blockerade användare kan redigera sin egen diskussionssida. Det kanske inte är någon dum idé, att föra över diskussioner om avblockering till wikin genom att ta det på den blockerades diskus. (Jag har just kollat huruvida man som blockerad kan redigera sin egen diskus här. Det kan man inte.) // habj 9 december 2007 kl. 14.29 (CET)

Det borde verkligen införas. Mallen "blockbomb" (vem fanken kom på det namnet?) borde flyttas och skulle kunna börja användas. Allting för att slippa massutskick av mail, åtminstone jag läser inte sådana. /Grillo 9 december 2007 kl. 17.19 (CET)

Mallen kan rimligen inte användas i någon som helst utsträckning förrän vi gör det möjligt för blockerade användare att redigera sin egen diskussionssida. Jag förmodar att utvecklarna enkelt kan ordna detta åt oss. Disskussionen bör dock få rulla ett bra tag till. Alltså: Vill vi ha det systemet? Tyck till. Eftersom detta går in både under denna diskussion och om den om huruvida administratörer bör gå att kontakta via wikimail, skapar jag en egen rubrik för detta. // habj 9 december 2007 kl. 19.24 (CET)

Jag tycker att blockerade användare bör kunna redigera sin egen användardiskussionssida (om möjligt endast för att lägga till ovan nämnda mall) samt att mallen ska byta namn. Leo - fågelskådaren 9 december 2007 kl. 20.52 (CET)

Jag håller med habj och Leo. /nn 10 december 2007 kl. 20.03 (CET)

Tillägg: Hur pass bra funkar systemet på en.wp? Bäst tycker jag ju vore om en blockerad användare kunde redigera sin disk fritt som alla andra. Min tvekan till det är av den praktiska arten, att det inte får bli jobbigt för andra att återställa missbruk av den friheten./nn 10 december 2007 kl. 20.09 (CET)

Stryker texten sedan jag hittat rätt avsnitt nedan./nn 10 december 2007 kl. 20.19 (CET)

Wiktionaryflyttar

Hur är egentligen behandlingen av sidor som kan komma ifråga för flytt till Wiktionary tänkt att fungera? Åsikter, frågor och kommentarer är välkomna på Wikipediadiskussion:Sidor som bör flyttas till Wiktionary#Används den här sidan? //Essin 9 december 2007 kl. 18.58 (CET)

Patientföreningar?

Hur bör wikipedia hantera "patientföreningar" som enbart är patientföreningar i den betydelsen att de har patienter som medlemmar? Jag kan se att det kanske blir lite knepigt att i en encyklopedi som Wikipedia beskriva Föreningen Benjamin och en del andra föreningar som patientföreningar. Det ger läsarna sken av att det finns någon slags oficiella granskning på det sätt som görs med föreningar som uppbär bidrag av Socialstyrelsen, vilket jag har för mig Benjamin inte gör.

Kanske bör Wikipedia skilja på patientföreningar som uppbär statligt stöd och de som inte gör det? Annars finns det en risk att man börjar kalla samtliga föreningar som har patienter av något slag för patientföreningar, vilket kanske kommer se lite konstigt ut. --Godfellow 11 december 2007 kl. 01.31 (CET)

OK, det blev en diskussion här också så jag skriver här i princip det jag skrev på Diskussion:Föreningen Benjamin. Godfellow skriver här om definitionen av ett begrepp som ännu saknar artikel, nämligen patientförening. Bästa sättet att räta ut frågetecknet är förmodligen att skapa den artikeln, och i den reda ut olika typer av patientföreningar. Nationalencyklopedin definierar patientförening som en sammanslutning av personer med en viss sjukdom... den som vill se en annan, snävare definition får nog källbelägga den, misstänker jag. Jag associerar inte personligen ordet "patientförening" till något som har med Socialstyrelsen att göra. // habj 11 december 2007 kl. 03.19 (CET)

Blockerings-sidan riktlinje

Jag har märkt upp Wikipedia:Blockeringar och avstängningar som riktlinje - för visst katten är den en sån. Däremot är den i behov av förbättring. Kika på diskussionssidan, den innehåller en del tjafs men även en del vettigheter. // habj 12 december 2007 kl. 14.19 (CET)

Wikimedia Sverige godkänt

Jag är glad att kunna meddela att Wikimedia Sverige nu, från och med den 11 december, har blivit formellt godkända av Wikimedia Foundation. Vi blev tillsammans med Wikimedia Argentina de 11:e och 12:e lokalavdelningarna. För mer information om vad en lokalavdelning är, vilka de andra är, etc, se Wikimedia chapters. Med stolta hälsningar, Hannibal 12 december 2007 kl. 23.32 (CET) (ordförande för Wikimedia Sverige)

Gratulerar, va kul --Rosp 12 december 2007 kl. 23.41 (CET)

Instämmer med Rosp. Leo - fågelskådaren 13 december 2007 kl. 06.23 (CET)

Passa på att fotografera när det är en högtid, t.ex Lucia

Vi skulle behöva bättre bilder på luciatåg, vi saknar helt bilder på stjärngossar, några bilder på pepparkaksgubbar (utklädda alltså) skulle också vara bra. Om du har tillfälle under morgondagen, fotografera gärna! / Elinnea 13 december 2007 kl. 01.03 (CET)

Kultursamarbete - Arkitektur i Frankrike

Välkomna att delta i det nya samarbetet, Wikipedia:Kultursamarbetet! Arkitektur i Frankrike har röstats fram som första artikel att samarbeta om. /Yvwv [y'vov] 13 december 2007 kl. 16.37 (CET)

Dags dumpa dyngan?

Det förekommer ofta diskussioner om kvällstidningars vara eller icke vara som källor. Jag tillhör dem som anser att kvällstidningars källvärde är av ringa eller intet värde och därför till 100 % skall undvikas som källmaterial. Idag uttalade sig Aftonbladets nya chefredaktör Jan Helin om sin roll och tidningens framtid genom att hävda att"(han) gillar skvaller om det är sant och rör spännande personer". Enligt min mening är det nu hög tid att definitivt skicka kvällstidningsjournalistiken på sophögen och anpassa vår riktlinje om källor till detta, på så sätt att Expressen och Aftonbladet och därmed jämställda tabloider som inte (längre) lämpliga som referenser. Synpunkter? Riggwelter 13 december 2007 kl. 01.18 (CET)

Bra rutet! Trovärdighetschock! /NH 13 december 2007 kl. 02.14 (CET)

Jag kan inte annat än hålla med. Jopparn 13 december 2007 kl. 02.18 (CET)

Håller också med om att de inte borde användas. Kan man inte hitta bättre källor än kvällspressen bör man nog fråga sig om man alls bör skriva det man nu tänkte skriva. Användare:Shinzon 13 december 2007 kl. 02.23 (CET)

JA! (till både Riggwelter och Shinzon!) /nn 13 december 2007 kl. 04.04 (CET)

Håller i princip med om att väldigt mycket är dravel, och tabloidskvaller är ett fenomen som förtjänar stilla kvävas, men det finns ju faktiskt några alldeles vederhäftiga artiklar också; man bör förhålla sig som till Ugglan, använda med stor eftertanke. -Islander 13 december 2007 kl. 04.19 (CET)

Visst är det så. Men, ursäkta om jag låter brutal, har vi tillräckligt många som förstår den fina distinktionen för att det ska vara värt allt besvär med artikelrensning att hålla den dörren på glänt i en riktlinje? Det riktigt vimlar av artiklar här som har legat länge i fullständigt undermåligt skick - och då menar jag i och för sig motiverade artiklar! Den som har den nödvändiga urskillningen bör väl alltid kunna argumentera för undantag i ett enskilt fall. /nn 13 december 2007 kl. 04.49 (CET)

Är inte beredd att gå så långt. Kvällstidningsredaktioner har ofta presenterat viktiga nyheter först, och brukar ha ingående rapporter om sport och andra ämnen. Att införa något allmänt kvällstidningsförbud är orimligt så länge vi tillåter bloggar och andra småmedia. /Yvwv [y'vov] 13 december 2007 kl. 06.17 (CET)

Jag håller med att Aftonbladet och Expressen inte bör användas som ensamma källor när det rör sig om direkta skvallerartiklar eller liknande, men nog är de en vettig källa när det gäller politik, sport etc. Säg vad man vill om AB eller Expressen, men hävdar folk verkligen att deras täckning av saker som Tsunamin 2004, mordet på Anna Lindh eller den nuvarande regeringens politik är felaktig? Sen att man kanske hellre bör använda nån vanlig dagspress är ju en annan femma, men att försöka förbjuda på nåt sätt är inget jag kan ställa mig bakom. --Bomkia 13 december 2007 kl. 08.30 (CET)

Om man nu öht ska ha med information om personer som är kända för att de är kända kan det vara svårt att hitta material i någon annan typ av publikation. Ibland kommer också frågan upp om ett begrepp alls förekommer i samtida debatt och då har man gjort sig själv en otjänst om man på förhand helt avskrivit en viss källa som oavsett vad man själv anser ändå speglar den masskulturella strömmningen i Sverige idag. Däremot skulle jag gärna se en uppträckning när det gäller språkbruket så att vi inte oreflekterat tar över skvallerpressens språkbruk och t ex inte omnämner personer som idolvinnar-Bertil eller farmen-Siv i artiklar som handlar om andra sammanhang som dessa personer förekommer i, och som inte har med dessa jippon att göra. Jorva 13 december 2007 kl. 11.36 (CET)

Riktlinjemallen anger att "Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar". Om vi skriver att kvällstidningar inte bör användas som källor, har vi inte därmed förbjudit det, men väl markerat att man bör tänka sig för innan man refererar dem och att man kan behöva motivera källvalet för att det inte ska bli raderat. /Rolf B 13 december 2007 kl. 12.04 (CET)

Man borde skippa även tidningstext i allmänhet. Kanske inte essäer, mer djupgående reportage etc. men definitivt nyhetstext. Ett antal tidningar använde Wikipedia som referens inför den s.k. Salemmarschen förra veckan. Och var kommer vår artikel ifrån? /NH 13 december 2007 kl. 12.20 (CET)

Instämmer med Riggwelter. Yvwv, vi tillåter väl inte bloggar som källor? I såfall måste detta också ändras, tvärtom står det väl att vi tillåter artiklar på internet som är trovärdiga och har en förväntad beständighet (elelr nått liknande, taget ur minnet), dit hör väl inte bloggar? MiCkE 13 december 2007 kl. 12.32 (CET)

Det är skillnad mellan Sveriges största tidningar och någon privat blogg. /Pieter Kuiper 13 december 2007 kl. 12.57 (CET)

Enligt WP:BLP kan den egna personens blogg användas som källa, vilket jag tycker verkar rimligt. jag tycker inte att man helt ska avföra tidningar dock, ta Brännpunkt, Under strecket, DN Debatt, och kultursidorna i dessa tidningar - de måste ju anses vara trovärdiga. Vidare kan ju en mer personlig interju, typ Söndagsintervjun i SvD, vara av mycket hög kvalitet. Men visst är det bättre att gå till Vem är det 2007, där ju dessa personers uppgifter finns tryckta, kontrollerade och utgivna med personens samtycke.//--IP 13 december 2007 kl. 13.03 (CET)

Som jag uppfatar Riggwelters inlägg handlar denna diskussion om kvällstidningar. Inte magasin eller morgontidningar som ju kan ha en större trovärdighet i vissa (de flesta) fall. Vad gäller biografier måste man ju kunna hänvisa till vad personen i fråga själv säger på t.ex. sin blogg. Dock kan inte sådana uppgifter användas för att styrka uppgifter i andra artiklar.

Exempel i artikeln om Dittan Duttan: "Dittan Duttan tycker att microvågsugnar är farliga (källa Dittan Duttans blogg)". (Helt ok).

Exempel i artikeln om Microvågsugnar: "Microvågsugnar är farliga (källa: Dittan Duttans blogg)". (Absolut inte ok).

MiCkE 13 december 2007 kl. 13.21 (CET)

(redigeringskonflikt med Nn) Jag håller med. Jag läste någonstans ovan att någon ville att vi skulle undvika tidningar som källor generellt, och mitt inlägg var inte egentligen direkt riktat mot dig eller Riggwelter fastän jag placerade mitt inlägg som jag gjorde, jag hade lite bråttom.//--IP 13 december 2007 kl. 15.09 (CET)

Jag har fått intrycket att även bruket av nätkällor behöver stramas åt ordentligt. Det verkar finnas mycket källoopar även där (som med presskällor, se NH ovan), och annars seriösa diskuterare som inte är medvetna om det. Det är så fruktansvärt bekvämt att bara nöja sig med nätet. Passa på att även slänga in en mycket konkret uppmuntran att alltid kolla (seriösa) papperskällor? /nn 13 december 2007 kl. 15.04 (CET)

En intressant diskussion. Personligen tycker jag att tabloiderna kan vara användbara i de fall de uppger konkreta källor, men nu ser vi hur mycket vi egentligen kan lita på deras egen rapportering där "källor uppger" och "det rapporteras att". För ett tag sedan skrev jag Wikipedia:Källkritik för att belysa problemet. Vi har i skrivande stund 1230 artiklar som använder Aftonbladet som källa och 424 artiklar som använder Expressen. Jag tycker att vi kan radera tabloidkällor som inte uppger sina källor. Om de saknar källor, saknar Wikipedia källor. Då skulle vi slippa artiklar utformade som exempelvis Madeleine McCann. //StefanB 13 december 2007 kl. 16.41 (CET)

Slå inte in öppna dörrar. Det kan visst finnas orsak att underkänna kvällstidningar som källa från fall till fall, kanske till och med i de flesta fallen, men inte "som regel". En blogg är ibland den bästa källan som finns för en uppgift - ett exempel är Terry Pratchetts uttalande om sin sjukdom. Den bloggen är såvitt jag vet inte "hans egen", någon stelbent regel ska självfallet inte stå ivägen för att använda den källan. Precis som med allt annat man läser - på nätet eller *shock!* i tryck - måste uppgiften och källan värderas, varje gång. // OlofE 13 december 2007 kl. 17.00 (CET)

En källa som leder till Aftonbladet eller Expressen är i min mening faktiskt ofta sämre än att inte ha källor alls för då kan man vid en hastig genomläsning lite dumt tänka att ok, det finns källor på det, utan att kolla närmare. De har en historia av att hitta på saker utifrån lösa rykten och i mer seriösa ämnen är deras artiklar ofta fulla av fel och missförstånd även om de har fått informationen från seriöst håll. Jag tycker åtminstone att de ska absolut vara bannlysta från alla vetenskapliga artiklar. Om de sedan används som källor i artiklar som Paris Hilton och liknande där det kanske är svårt att hitta vettiga källor bryr jag mig inte lika mycket om, men man kan fråga sig om det är rättvist mot personerna ifråga. Användare:Shinzon/sign 13 december 2007 kl. 17.05 (CET)

Alla tre inläggen ovan har sina poänger, men jag finner att jag fortfarande tycker som jag har skrivit ovan. Bland annat (jag upprepar mig kanske) för att dels en riktlinje inte riktigt är detsamma som en "regel"; dels Wikipedia är så väldigt underbemannad på folk som kan och vill städa efter de okritiska. Det gör Wp mycket mindre vederhäftig - men det gör knappast att någon (som en blogg eller tabloid) anlitar den mindre. /nn 13 december 2007 kl. 17.29 (CET)

Kan Shinzon förklara hur hans kritiska hållning stämmer med hans återställning av rymdkolonisationsartiklarna? (see hans bidragslista) Sådant skräp brukar man inte se i Aftonbladet. /Pieter Kuiper 13 december 2007 kl. 17.39 (CET)

Det är en helt annan diskussion som inte hör till denna. Användare:Shinzon/sign 13 december 2007 kl. 17.43 (CET)

(Intresserade av vad ovan handlar om kan föreslagsvis läsa här: Användardiskussion:Pieter Kuiper#Planetkolonisering) Användare:Shinzon/sign 13 december 2007 kl. 17.48 (CET)

Sådant hör visst hit. "Bättre att inte ha källor alls" än länkar till Sveriges två största tidningar? Kan Shinzon ge exempel på att dessa tidningar hade något som var längre ifrån verkligheten än dessa rymdfantasier som han själv återställde? Så dåliga är inte dessa tidningar.

Det som jag tycker är viktigt är fullständiga källhänvisningar, där det framgår vilken tidning man hänvisar till, och datum, gärna också författare. /Pieter Kuiper 13 december 2007 kl. 19.29 (CET)

Nej, det hör inte hit eftersom det är en principdiskussion som gäller hela Wikipedia. Rymdartiklarna kan ni avhandla på annan plats. Håll dig till ämnet. //StefanB 13 december 2007 kl. 19.48 (CET)

Jag kanske tog i lite förut och det finns möjligen tillfällen då Aftonbladet kan vara en lämplig källa. Kanske främst om de har gjort själva grundarbetet och avslöjat något eller dylikt. Har de fått sin information någon annanstans ifrån däremot så borde vi anstränga oss om att hitta den källan. Däremot är jag fortfarande starkt emot att artiklar på aftonbladet används som källa i wikipedias vetenskapliga artiklar. Författarna har vanligen ingen koll på området och tidningen har varken tid eller ork att skicka artiklarna till en expert för genomgång. Är det något vettigt så bör det finnas en bakomliggande källa, förhoppningsvis nämner de den. Jag tycker också att man ska vara mycket försiktig med att använda artiklar av skvallerkaraktär då det ofta inte ligger något bakom det hela, detta främst av respekt för personerna som det handlar om. Användare:Shinzon/sign 14 december 2007 kl. 00.44 (CET)

När det gäller rena faktauppgifter, som födelseår eller vilka poster en person innehaft, har större kvällstidningar, som Aftonbladet eller Expressen, sannolikt en trovärdighet som är jämförbar med en dagstidning. Däremot bör de undvikas som källa för allt som en har en antydan till analys eller slutsats. Kvällstidningar säljer lösnummer genom sin fingertoppskänsla för vad som "går hem i stugorna" och de är som bekant inte främmande för hårdvinklad journalistik. Samtidigt är kvällstidningarna väl påpassade och vet att det ligger i deras intresse att undvika onödiga faktafel. /Lojak 14 december 2007 kl. 15.26 (CET)

Men att Sveriges största kvällstidningar drar en specifik slutsats eller gör en viss analys är väl intressant i sig? Så länge det presenteras just som en åsikt (om än en sprungen ur situationens fakta). --Bomkia 14 december 2007 kl. 16.56 (CET)

Ja, självfallet. Men då är tidningens utsaga textens ämne och inte källa (om ni missförstår mig rätt). /nn 14 december 2007 kl. 16.59 (CET)

Vill inte ge mig in i debatten i för stor utsträckning utan nöjer mig med att hålla med Riggwelter till fullo. /Greverod 망눗 14 december 2007 kl. 21.42 (CET)

Håller med dem som säger att det visst finns tillfällen när kvällstidningar kan vara en högst relevant källa. Det händer faktiskt fortfarande att någon av dem sysslar med undersökande journalistisk (av annat slag än att gömma sig i buskarna i Mikael Persbrants trädgård), och sådana artiklar borde vara helt okej. Om någon skriver en debattartikel i Aftonbluddret, är den artikeln en god källa för att referera vad personen tyckte om ämnet. I vissa fall kan uppgiften "händelsen fick stor uppmärksamhet i pressen, och i kvällspressen fick detaljerna kring XYZ stor uppmärksamhet" vara relevant. I största allmänhet tror jag nog att källor bör bedömas från fall till fall, och det är vad som borde skrivas in i våra riktlinjer med lite vägledande text - inte någon lista över "tillåtna" och "otillåtna" källor. Visst är det kanske latversionen många gånger att bara använda sig av nätbaserade källor... men om man kan göra en hygglig artikelstart på det, ser jag inget fel i detta. Däremot kanske en artikel ska ha ordentligt trovärdiga källor, för att kunna utses till utvald eller läsvärd. // habj 15 december 2007 kl. 00.56 (CET)

Jag håller med habj. Leo - fågelskådaren 15 december 2007 kl. 11.37 (CET)

Håller också med om att det är svårt att i förhand ge fribrev till en viss sorts källor och motsatt fördöma allt det som kommer från en viss källa. Det är viktigare att uppmuntra till saklig källkritik och i första hand lyssna på vad som sägs, istället för att fokusera på vem som säger det. Det borde gynna trovärdigheten, som några är inne på, att välja källor efter sammanhanget och handlar det inte om förvånande eller kontroversiell information – kan säkert även kvällstidningar fungera som källa. Är det bara klart angivet var informationen kommer från, är det möjligt att värdera informationen utifrån egna referensramar. Dumpa gärna ej relevant information, men undvik att i förhand generellt värdera källor.
/Ronny 15 december 2007 kl. 14.37 (CET)

Jag håller med OlofE att det är uppgiften i sig som avgör vilken källa som är lämplig. Ofta är kvällspress möjligen inte en lämplig källa, men ibland är den möjligen det. Generellt "ok" eller generellt "inte ok" ser jag ingenting för. Shinzons första inlägg fick mig att reagera, men ser nu att han nyanserat sitt ställningstagande lite i ett stycke längre ner. Överhuvudtaget - avgör från fall till fall. Det är alltid bra att fråga sig om det man vill använda som källa har något syfte med att skriva just vad de skriver, som Lojak förklarar bra. Instämmer vidare med habj och Ronny. ~ Dodde 15 december 2007 kl. 15.41 (CET)

Jag håller också med bla habj och Ronny. Det verkar dumt att helt ogiltigförklara vissa tidningar som källor då det faktiskt finns fall där Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt legitim nyhetsrapportering och journalistik och inte per automatik är otillförlitliga bara för att de också ägnar sig åt skvaller och liknande. Entheta 15 december 2007 kl. 15.53 (CET)

ru-sib är borttaget

Vet inte om folk sett detta, men ru-sib verkar ha blivit borttagen i september efter en långvarig diskussion [12]. Detta betyder att alla iw-länkar dit är _felaktiga_ och bör tas bort. En snabb sökning på google gav sisådär en 160 träffar [13] (se bla FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Glagolitiska alfabetet osv). En bot borde väl kunna plocka bort dom antar jag. --Bomkia 13 december 2007 kl. 15.26 (CET)

(En mer exakt länk, så att det inte blis även diskussioner om det, är denna. Leo - fågelskådaren 13 december 2007 kl. 15.46 (CET))

Frågan är om inte alla iw-botar faktisk kommer att göra det, saka men säkert? De brukar ju plocka bort länkar till artiklar som inte finns. Finns det skäl att tro att de inte kommer plocka bort länkarna när inte själva språkupplagan finns längre? MiCkE 13 december 2007 kl. 17.23 (CET)

Rättelse: Jag tror att en robot redan är i gång :Special:Bidrag/90.229.135.159. MiCkE 13 december 2007 kl. 17.26 (CET)

Gut. --Bomkia 13 december 2007 kl. 18.44 (CET)

Synd att roboten inte använder sammanfattningsfältet så man ser vad den gör. /Nicke L 14 december 2007 kl. 08.50 (CET)

Synd att den överhuvudtaget inte är inloggad, men det känns fånigt att påpeka något eller kommentera när den gör ett väldigt bra jobb... MiCkE 14 december 2007 kl. 09.03 (CET)

Jag tycker...

...att om man söker på "1" ska man få fram artikeln om talet 1 och inte om året 1. När jag söker på ett tal tycker jag det är jobbigt att gå omvägen via artikeln om året.

Artikeln om år 1 f.Kr. heter ju 1 f.Kr. och då borde artikeln om år 1 e.Kr. logiskt nog heta 1 e.Kr., således kan artikeln om talet 1 heta 1.

När man söker efter något årtal i "modern tid" menar man iofs oftast året och inte talet. Detta löser sig dock efter som det inte finns artiklar om så stora tal.

Någon som håller med? Snacke (Snacka med Snacke) 14 december 2007 kl. 18.47 (CET)

Jag håller med helt. En-siffriga tal bör leda till talet, och inte året, det är WP:POMMF för alla utom för de som jobbar med årtalsartiklar. För två- och tre-siffriga tal är jag inte lika säker på vad som är mest pommf. För fyrsiffriga så bör årtalsartiklarna gå före. --  boivie  ✎ 14 december 2007 kl. 19.29 (CET)

Även jag håller med, 1 e.Kr. är bättre än 1, man söker ju sällan efter året... Samma sak tycker jag bör gälla för tvåsiffriga tal, det är ju större risk att någon söker efter talet 13 än året. /NatoX 14 december 2007 kl. 19.33 (CET)

Håller inte med. Bättre att ha samma system för alla årtal, än att vissa ska gå till sifferartiklar och vissa till årtal. Alla Wikipedias språkversioner har väl samma system, att årtalen har företräde? Så jobbigt är det inte att söka efter typ 25 (tal) eller 1729 (tal) (tal)]] jämfört med 25 eller 1729 om man är intresserad av talet snarare än årtalen. / Elinnea 14 december 2007 kl. 21.33 (CET)

Håller inte med. Det går många, många gånger fler länkar till artiklar om årtal än till artiklar om tal (även om det inte gör det just vad gäller 1, 2, 3 och några fler). Just i det här fallet är konsekvens nog rätt bra. (Konstigt nog går dock [0] till årtalet - som inte finns...). /NH 14 december 2007 kl. 21.46 (CET)

0 bör förmodligen vara en grensida, alternativt en omdirigering till noll, som skulle kunna vara en grensida. "Årtalet" bör ligga under år noll. Med tanke på att året inte ens finns och talet noll är av enormt encyklopediskt intresse (förmodligen större än alla andra tal), är åtminstone en grensida en okej kompromiss. /Grillo 14 december 2007 kl. 23.42 (CET)

Däremot vet jag inte om 1 e.Kr. är det bästa namnet för artikeln om år 1. Jag skulle föredra År 1, 1 (år) eller 1 (årtal), som jag tror ligger mer i linje med wikipedias namngivningstraditioner. --  boivie  ✎ 15 december 2007 kl. 10.09 (CET)

Om vi ska kalla åren innan för f.Kr.-årtal så tycker jag vi bör vara konsekventa och skriva e.Kr. också. Om vi överhuvudtaget behöver ha något mer än talet. /NatoX 15 december 2007 kl. 10.19 (CET)

Håller med Elinnea om att det är orimligt att ändra namnkonvention mitt inne i en talserie. "f.Kr" är rimligt att lägga till för de "negativa årtalen". Något "rättvise"-behov att lägga till "e.Kr." tycker jag inte finns. Året noll hade ju varit intressant att skriva en artikel om just för att det inte finns.. ~ Dodde 15 december 2007 kl. 15.51 (CET)

(He, jag var förvirrad ovan, för 0 handlar ju just om årtalet-som inte finns. Vad som finns och inte finns vad gäller årtal är heller inte fastlagt för evigt, t.ex. fanns ju inte år 20 år 20, och iso-standarden innehåller faktiskt år 0. Slut parentes. /NH 15 december 2007 kl. 15.58 (CET))

Inleda med versal?

Bör jag skriva grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekisk-ortodoxa kyrkan när det står mitt i en mening? Jag gissar på att det ska vara det förstnämnda men är inte helt säker. OBS: Jag använder det bara som ett exempel och syftar därför inte på artikeln tillhörande det. /Livlinan

nationalitet inleds med gemen om det inte ingår i ett namn eller inleder en mening --Rosp 17 december 2007 kl. 18.44 (CET)

Patrullerande och röda utropstecken

Hej! Kan någon förklara innebörden av patrullerande och de röda utropstecknen? Hur fungerar detta och vad har man detta till?--Bruno Rosta 14 december 2007 kl. 21.58 (CET)

Alla ändringar som finns på "Senaste ändringarna" markeras med ett rött tecken. Åtminstone administratörer kan därefter välja att markera en ändring som patrullerad så att tecknet försvinner. Men funktionen försvann precis, jag vet inte om det återkommer. Thuresson 14 december 2007 kl. 22.03 (CET)

Efter lite sökande fann jag Wikipediadiskussion:Patrullerade_redigeringar - men den diskussionen är ganska gammal. Och jag är definitivt inte administratör...vad jag vet. Warrakkk 14 december 2007 kl. 22.05 (CET)

Det blev tydligen fel, meningen var att funktionen skulle slås på för nya sidor. Se ovan. /NH 14 december 2007 kl. 22.10 (CET)

Undrar om han blev lite less eller bara inte vet hur man gör för att få det som vi vill ha det? Men någon annan kanske tar tag i det så småningom. Shinzon 16 december 2007 kl. 03.01 (CET)

Utvecklarna funkar för det mesta ungefär som användare på Wikipedia: folk gör det de klarar av och det de känner för att göra. Om det tar för lång tid brukar ett bra sätt vara att gå in i relevant IRC-kanal och puffa. // habj 16 december 2007 kl. 22.40 (CET)

Ska vi ha skrikiga tabeller på datumsidorna?

Det vore bra med fler åsikter kring detta med de mångfärgade tabellerna på datumsidorna, se Malldiskussion:Nd-start Jag tycker att de är skikiga och ett exempel på Wikipedia:Krångla inte till det och att sidorna bör återställas. Det är lättare att tillgodogöra sig namnsdagsinformationen utan tabellerna. Vore bra om detta kunde lösas innan nyår, då det är dagarna i januari och februari som försetts med dessa, se t.ex 1 januari. / Elinnea 17 december 2007 kl. 03.19 (CET)

Nej helst inte och med tanke på tabellinnehållet så bör de definitivt placeras sist i artiklarna --Rosp 17 december 2007 kl. 09.39 (CET)

Jag är inte emot en mall, men vi måste ju kunna åstadkomma nåt med färre färger och som tar upp mindre plats. Man ska inte underskatta enkelheten. --Bomkia 17 december 2007 kl. 13.33 (CET)

Herregud... Slakta omedelbart. Klockrent exempel på tillkrångling, och går rakt emot Wikipedias simplistiska och vuxna design. Det här ser ut som något som skulle platsa på NE Junior eller liknande. För att inte tala om Sverigefixeringen. /Grillo 17 december 2007 kl. 17.33 (CET)

Dessutom ska man inte använda flera mallar för att skapa en tabell. Att det går att göra så idag är tydligen en bugg som förr eller senare kommer lagas. Då kommer alla sådana mallar att gå sönder. Det var en av anledningarna till att Mall:Taxobox omarbetades. /Grillo 17 december 2007 kl. 17.34 (CET)

Tanken var säkert god men tabellen ser helt bedrövlig ut tyvärr. Dessutom handlar det som sagt om något enbart svenskt, kanske kan man lägga till informationen längst ner eller något men definitivt inte i en så skrikig tabell. Shinzon 17 december 2007 kl. 17.46 (CET)