Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2010

Badanka

Ja, var kan man köpa badankor? Jag ville egentligen köpa en julbadanka till min fru i julklapp, men jag hittar inget vettigt när jag söker på Google. Är det någon där ute som vet? 83.253.142.126 16 december 2009 kl. 06.49 (CET)

Jag köpte en badanka i en prylaffär (Ting) i stan (Lund), eftersom jag kom på att jag ju behövde en till mitt badkar (vet inte hur jag klarat mig så här länge utan). Titta runt lite i såna affärer. Kolla på Tradera, där finns några. Men jag vet inte om du hinner få dem till jul vid det här laget. Här är en brittisk butik som har massor med badankor men jag kan tänka mig att frakten kostar en del. Entheta 17 december 2009 kl. 19.31 (CET)

”	You're never alone with a rubber duck.	„
– The Hitchhiker's Guide to the Galaxy

Tricky 17 december 2009 kl. 21.34 (CET)

Frågan är om det är värt att investera lite extra för en badanka av bra kvalitet. Den jag har har tagit in lite vatten som jag inte kan få ut och nu flyter den lite ostadigt och tippar lätt omkull. Entheta 17 december 2009 kl. 21.48 (CET)

Tack så mycket för hjälpen, nu ska den inte vara i badkaret utan bara stå på kanten bredvid tillsammans med andra badankor (som vi hittat främst i affärer i Göteborg och Stockholm eller på mässor). Jag ska prova att beställa från england, tänkte inte ens på att söka på utländska sidor. 83.253.137.61 17 december 2009 kl. 22.17 (CET)

Lycka till. Du kan alltid kolla på eBay och andra sajter också. Men jag skulle inte våga hoppas på att få något levererat i tid till jul. Entheta 18 december 2009 kl. 01.05 (CET)

Nej det tror inte jag heller, jag hade gett upp hoppet så berättade om min lilla (för henne i alla fall) roliga present för min fru. Blir ju något i alla fall, vi har varit gifta såpass länge att vi inte orkar hitta på saker till varandra, det är ju bättre att bara köpa dem när man väl behöver saker. Nu blir det ännu fler badankor till hennes samling troligen, de hade en del roliga. 83.253.137.61 18 december 2009 kl. 07.27 (CET)

Bigfoot-observationer?

Jag har en liten undring kring den mytologiska varelsen Bigfoot. Exat i vilka områden har denna varelse observerats? Jag vet att man har ett till den i stora skogar i norra USA och södra Kanada, men jag skulle vilja veta lite mer exat. Vilket skogsområde t.ex? Någon som har en aning? //Raksoo 17 december 2009 kl. 22.58 (CET)

Om jag tolkar kartan rätt betyder mörkare färg fler rapporter. Alltså verkar det vara vanligast i Washington State och Kalifornien.

Enligt artikeln Bigfoot har film som påstås föreställa Bigfoot filmats i Bluff Creek, Kalifornien 1967. 2008 ska en död Bigfoot ha hittats i Georgia. Annars står det bara just att Bigfoot ska ha setts i skogar i USA och Kanada. Jag vill minnas att filmen Bigfoot (1970) med John Carradine påstods ha filmats på en plats där Bigfoot ska ha siktats, och den var filmad i Kalifornien (vig Big Bear Lake enligt IMDb).

På artikeln på engelska Wikipedia, (en:Bigfoot) har de en karta över var Bigfoot har rapporterats, se Sightings in United States and Canada.png. Entheta 18 december 2009 kl. 01.11 (CET)

Sveriges bredd

I artikeln Sverige står det att: "Sverige är 1 572 km från norr till söder och den största bredden är cirka 500 km. Går det att hitta någon sådan bredd på 500 kilometer om förutsättningen är två punkter på samma breddgrad? (Sveriges karta) Thuresson 17 december 2009 kl. 23.48 (CET)

Vid 65,8° (i höjd med Haparanda) är bredden ~435km, vid 63,7° (Holmön, lite söder om Umeå) ~420km, vid 59,6°N (östligaste skären i Stockholms skärgård) ~445km, vid 58,9° (Stockholms södra skärgård, Strömstad) ~430km. Med mer vatten emellan så är avstånden Gotska sandön-Smögen ~470km och Fårö-Tjörn ~465km. Google Map Distance Calculator. 90.229.130.238 18 december 2009 kl. 13.57 (CET)

Förfjäll

Undrar vid ungefär vilken höjd som förfjäll börjar? Lågfjäll börjar ju runt 800 m.ö.h. och högfjäll runt 1 200 m.ö.h.. M.M.S. 19 december 2009 kl. 16.36 (CET)

Fjäll#Förfjäll. Det verkar som det är trädgränsen som styr det hela, och den har ingen fast höjd... -- Lavallen 19 december 2009 kl. 17.14 (CET)

Julmust

Är det bara jag som lyckas lura mig själv, eller är det faktiskt så att jul- och påskmust blir snabbare avslagen än annan läsk? Se där något för originalforskande wikipedianer att klura över under kommande helger... förslagsvis mellan julskinkan och Kalle Anka. Riggwelter 18 december 2009 kl. 22.05 (CET)

Hm, ja det var en bra fråga. Hittills i år har jag bara druckit julmust från 0.5-liters-flaskor och de hinner i regel inte bli avslagna. Som långvarig storkonsument av CocaCola kan jag dock konstatera att de blir ganska snabbt avslagna i 1,5-litersflaskor. Men rent spontant tycker jag det känns som att julmust har mer bubblor när man häller upp dem än mycket annan läsk. Det skulle eventuellt kunna ha någon påverkan kanske? Entheta 19 december 2009 kl. 00.42 (CET)

Min orginalforskning ger att julmust i koncentrat inte är ngn hit. Smaken ok, men tendensen att skumma över hela diskbänken, med kladd somföljd ärmindre kul. (Och nu är det mycket gojs i tangentbordet igen!) -- Lavallen 19 december 2009 kl. 17.21 (CET)

Min alldeles ohyggligt empiriska forskning har nu givit resultatet att cola och must i 0,5-liters flaskor, förvarade i kylskåp och tömda med hjälp av tio öppningar och återförslutningar, verkligen blir avslagna olika snabbt. Härvid tog det sex öppningar för mustflaskan och tio för colaflaskan. Vad avser förtäring av julmust i koncentrat låter det ohyggligt - ungefär som att snorta rent kokain... :-) Riggwelter 20 december 2009 kl. 14.18 (CET)

Enligt boken Försvinnande god - en svensk läskhistoria (utgiven av Nordiska museet 2001) så är julmust "inte [...] en läsk i vanlig bemärkelse", detta bl a för att den innehåller humleextrakt och maltarom. Mig veterligen skall väl riktigt julmust även fatlagras innan den tappas på flaskor. Kanske är det därför mer rättvist att jämföra hur snabbt julmust blir avslagen gentemot öl snarare än mot vanlig läsk? /FredrikT 20 december 2009 kl. 14.37 (CET)

Alea iacta est. Jag har lagt in ny julmust och en pilsner i kylen. Återkommer! Riggwelter 20 december 2009 kl. 14.40 (CET)

Jag anser att julmustens existens huvudsakligen rättfärdigas av att den är en oumbärlig ingrediens i Mumma! Så Riggwelter är på rätt väg, i synnerhet om ölen var mörk - nej, det är ju inte pilsner, men ändå;-) ///Danton

Islamsk/muslimsk?

När ska man egentligen använda islamsk och när ska man använda muslimsk? När jag gick i högstadiet på 80-talet fick vi lära oss att muslimsk är korrekt adjektiv (en klasskamrat fick exempelvis fel på provet pga formuleringen "islamska profeten"), men de senaste åren har jag märkt en ökad användning av islamsk både i vardagsspråket och i facktext. Har något av adjektiven företräde? Är de helt utbytbara eller finns det en nyansskillnad? Jorva 7 december 2009 kl. 18.55 (CET)

Jag tittade i gamla SAOB efter substantiven. Det är väl där man får börja när man ska tolka adjektivens nyanser. Islam (1933) är en religion, stiftad av Muhammed. Muslim (1945) är en person som bekänner sig till Muhammeds religion (islam). Mvh / Mkh 7 december 2009 kl. 22.31 (CET)

Jag har ingen åsikt i frågan om islamsk har blivit vanligare, men ett möjligt samband är att ordet islamistisk används oftare och att islamsk hänger med. Kan det också vara så att islamsk ibland används som medvetet som retoriskt grepp eller att islamsk används när personen menar islamistisk, på grund av likheten mellan orden? I så fall borde man kunna se det på hur orden används i löpande text.Sjö 8 december 2009 kl. 06.54 (CET)

(Egen korr: islamisk verkar vara ännu vanligare än islamsk) Jo, det finns ju en uppenbar skillnad mellan substantiven, men sen blir det knepigare. Heter det "islamisk tro" eller "muslimsk tro", "islamisk förening" eller "muslimsk förening", "islamisk klädedräkt" eller "muslimsk klädedräkt"? Jag håller inte med om att islamisk skulle vara ett retoriskt grepp, för jag har mestadels sett det användas av muslimerna själva, exempelvis i namn som Islamiska förbundet i Stockholm. Jorva 10 december 2009 kl. 02.15 (CET)

Hur är det med Etymologin här? Vissa av dessa begrepp ska vara ganska generella till sin natur. Jag kan som kristen säga att jag "underkastar mig Gud", vilket ska vara innebörden i ordet islam. -- Lavallen 10 december 2009 kl. 09.02 (CET)

Jag har uppfattat det som så, att det blivit en betydelseuppdelning, där muslimsk syftar på den religiösa tron, men islamsk mer syftar på traditionerna och samhällslivet i stort (där dock islamistisk är en politisk åskådning). "Islamsk klädedräkt" skulle därmed vara ett plagg från en övervägande islamsk kultur/muslimsk tro, men "muslimsk klädedräkt" vara ett plagg med en religiös innebörd. Vivo 13 december 2009 kl. 14.09 (CET)

Som jag uppfattat det: Islam är namnet på den muslimska tron, men endast personer som är anhängare av synen att religion och politik är samma sak kallas islamist, medan muslim är en person som helt enkelt utövar religionen: alla muslimer är ju inte islamister. Som jag förstått det är muslimsk något religiöst, medan islamisk är något religiöst-politiskt.--85.226.44.238 13 december 2009 kl. 21.26 (CET)

Det politiska kallas islamistiskt. Min helt privata och oprofessionella tolkning är att islamsk syftar på kulturen och muslimsk på religionen. /Grillo 17 december 2009 kl. 23.23 (CET)

Språkrådet anser att muslimsk passar bäst om människor och islamisk eller islamsk i övriga fall.Sjö 22 december 2009 kl. 12.09 (CET)

Härförare

Vilka är de 50 största härförarna genom tiderna? Hälsningar Robban

Beror på hur man mäter. //Calle 22 december 2009 kl. 06.42 (CET)

Likt Calle säger är det väldigt svårt att mäta. Likaså finns det väldigt många, så sammanställningen skulle vara väldigt tidskrävande. Hur stora härförare som existerade i Mesopotamien och Ur är ju inte så lätt att veta heller. Jag kan tänka mig att en historiker skulle kunna gissa sig fram till vilka som har varit störst, men jag vet inte om det finns någon studie i ämnet. //Tanzania ^[Diskussion], den 22 december 2009 kl. 18.00 (CET)

Rolig fråga som genererar nästa: Vilka var de (XX) sämsta? Döda och bortglömda redan innan slagets början, eller..? ///J-P

Vänerns/Vätterns högsta våg?

Jag undrar hur höga Vänerns respektive Vätterns högsta uppmätta vågor var och när i sådana fall de uppmättes? Jag vet att vågorna på Vänern normalt sett kan nå upp till 2-3 meter under stormförhållanden, Vättern är jag lite osäkrare på. //Raksoo 22 december 2009 kl. 17.53 (CET)

Som boende vid Vättern har jag i alla fall sett vågor som går upp mot en och en halv meter, men jag är å andra sidan inte en vidare bra primärkälla. Men jag tror väl att den höjden på vågor inte är jätteovanliga varken i Vättern eller Vänern. //Tanzania ^[Diskussion], den 22 december 2009 kl. 17.59 (CET)

Decennium

Räkas ett decennium från år 2000-2009 eller från 2001-210? Eller finns det olika system? Höstblomma 17 december 2009 kl. 16.52 (CET)

Kort svar efter att IE dykt ett par gånger: Tideräkningen började med år 1 eftersom det inte fanns ngt år 0. Alla decennier och centennier och millenier börjar därför egentligen alltid med ett årtal som slutar på 1.

Konsekvensen är att vi inte har något decennieskifte förrän om drygt ett år. -- Lavallen 17 december 2009 kl. 18.09 (CET)

Samma resonemang fördes ju vi millennieskiftet då många menade att det ägde rum mellan 2000 och 2001, men i det här fallet är det inte rationell matematik som gäller utan mer vad det är man eventuellt vill fira eller högtidlighålla. Firade vi millennieskifte vid år 2000:s början kan vi rimligen fira decennieskifte vid början av 2010. Att över huvudtaget förslka göra matematik av det hela är ju ganska absurt med tanke på att kalendersystemen varierat genom seklerna. Rex Sueciæ 17 december 2009 kl. 19.27 (CET)

Och varför då försöka hitta en anledning att inte parta? -- Lavallen 17 december 2009 kl. 19.33 (CET)

Ja detta aktualiserades igårkväll när en användare försökte ändra alla decennieartiklar med motiveringen att det inte fanns ett år noll. Jag går inte med på att det innebär att alla decennier skulle förskjutas så att 30-talet skulle vara 31-40. Jag har aldrig hört det hävdas förr att t.ex. 1940 skulle vara en del av 1930-talet och att 1930 skulle vara 1920-talet. Det strider mot all logik. Entheta 17 december 2009 kl. 19.34 (CET)

Det funkar med matematisk logik, men jag håller med om att det inte ser kul ut för ögat. Och det är absolut POMMF att räkna 1940 till 40-talet och 2010 till 10-talet, även om det bryter mot "matematiken". -- Lavallen 17 december 2009 kl. 19.44 (CET)

Ett decennium är ju egentligen vilken period om tio år som helst på samma sätt som alla andra mått. NE skriver ”särskilt om period vars årtal har samma tiotalssiffra”. Rex Sueciæ 17 december 2009 kl. 19.59 (CET)

Man kan göra skillnaden att tjugoförsta århundradet är år 2001-2100 och 2000-talet är år 2000-2099. Där skiljer sig språkbruket mellan svenska och engelska. Skillnaden är väl att i svenskan kan man använda båda termerna. Den som tycker det är ologiskt att det tjugoförsta århundradet är 2001-2100 kan räkna år 1-100 som första århundradet och räkna på fingrarna. Hur man kan applicera detta på decennium på något smidigt sätt vet jag dock inte riktigt. /Grillo 17 december 2009 kl. 23.19 (CET)

Grillo har helt rätt. 2010-talet är åren 2010-2019. Att det inte är det andra hela decenniet på det tredje årtusendet e.Kr. är en annan sak. Titta på siffrorna: man kan inte säga att 2020 tillhör 2010-talet eftersom näst sista siffran i årtalet inte är 1, utan vill man betrakta 2011-2020 som ett decennium måste man använda beteckningen "andra decenniet i tjugoförsta århundradet" eller liknande. E.G. den 18 december 2009 kl. 09.51 (CET)

På engelska finns också båda termerna. 2000-talet kan kallas en:2000s. /90.229.130.238 18 december 2009 kl. 14.16 (CET)

Intressant, tack för alla svaren. Matematisk logik kontra all logik alltså, förvirrande mig en del kan man säga. Höstblomma 19 december 2009 kl. 17.14

Grillo har fel när han skriver att 2000-talet är år 2000-2099. Det är 20-hundratalet som sträcker sig mellan år 2000-2099. 2000-talet sträcker sig mellan år 2000 till 2999! Det är anledningen till att man bör använda benämningen 20-hundratalet.(CET)--Elav W 20 december 2009 kl. 21.26 (CET)

2000-talet är flertydigt. Det kan innehålla 10, 100 eller 1000 år. Det är först när man uttalar det som man tar ställning – tjugo-nollnoll-talet, tjugohundratalet eller tvåtusentalet. /Rolf B 20 december 2009 kl. 22.29 (CET)

Att ett tusental omfattar tusen nummer/stycken kan inte vara flertydigt. 2000-talet omfattar 1000 år, 100 decennier och 10 sekel.--Elav W 21 december 2009 kl. 18.56 (CET)

Du håller alltså inte med om att 2000-talet kan uppfattas som tjugohundratalet eller tjugo-nollnoll-talet? Menar du att 1900-talet alltid är ett sekel men 2000-talet alltid ett millennium? Vad menar DN när de skriver "2000-talet har varit en lång babyboom" eller Sydsvenskan "Lidström bäst i NHL på 2000-talet" eller Göteborgs universitet "Familj och arbetsliv på 2000-talet"? Även om det vore trevligt om skrivsättet vore entydigt, så kan jag inte se att det faktiskt används så. /Rolf B 22 december 2009 kl. 11.30 (CET)

Jag menar att 20-hundratalet ingår i 2000-talet. Så vi avslutar nu 2000-talets första decennium. Men att som en nyhetsuppläsare sa att klimatmålet skall vara uppnått i mitten av 2000-talet blir fel för det är omkring år 2500. Skriv "årtal" i språkrådets frågelåda http://www.sprakradet.se/fr%C3%A5gel%C3%A5dan så får du en utförlig förklaring.--Elav W 22 december 2009 kl. 12.58 (CET)

Jag är helt med på vad språkrådet säger om årtal och har inte motsagt dem. Jag har inte heller uppfattat att vi är oense om orden tvåtusentalet, tjugohundratalet och tjugonollnolltalet. Tvärtom håller jag med både dig och språkrådet om att det är viktigt att det finns ord för de olika spännvidderna. Problemet uppstår när man vill skriva dessa tre olika ord med siffror. Tvåtusen skrivs 2000, tjugohundra skrivs 2000 och tjugonollnoll skrivs 2000. Den extra information som finns när vi väljer ett av tre möjliga uttal saknas när vi envisas med att bara ange det i sifferform. De exempel jag refererade visar att man med 2000-talet mycket väl kan mena tjugonollnoll-talet. /Rolf B 22 december 2009 kl. 13.42 (CET)

OK. Nu såg jag felet i min argumentation. Grillo kan mycket väl ha rätt.--Elav W 23 december 2009 kl. 14.20 (CET)

Ja, men visst är det lurigt. Ha nu en riktigt god jul! /Rolf B 23 december 2009 kl. 16.12 (CET)

Cachen

Först ett litet påpekande detta är inte en faktafråga utan en datorfråga. Jag har på någon wikisida läst att om inte sidan visas som den ska efter ett inlägg ska man tömma cachen, Hur i h@@@@e fyr gör jag det, har tidigare inte råkat ut för att sidor inte visas som de skall, men nu strular min mailsida, den visar mail som jag tog bort i går, jag loggade in på datorn som är på mitt jobb mailen är borta, men på hemmadatorn finns de kvar, har provat att starta om datorn men det hjälper inte. Mailen ligger kvar, plockade fram min bärbara loggade in mig på spray och då är mailen borta. Hur får jag bort dem på min hemmadator. Janee 22 december 2009 kl. 20.31 (CET)

Antingen F5 eller så håller du ner shift-tangenten samtidigt som du laddar om sidan. Det borde fungera. //StefanB 22 december 2009 kl. 20.36 (CET)

Är inte ctrl+shift+r att rensa cachen? //Tanzania ^[Diskussion], den 22 december 2009 kl. 22.25 (CET)

Det beror på webbläsare. Vill man vara helt säker går man in i webbläsarens inställningar. Där finns alltid såvitt jag vet i alla olika webbläsare en knapp för att radera cache. Cache är alltså nerladdade hemsidor för att snabba på surfning. Historik är en lista över sidor man varit inne på förr. /Grillo 23 december 2009 kl. 09.18 (CET)

Israels försvarsmakt

På "Israel försvarsmakt" på "övrigt" så ser man bara krigen 1956 till nu men är ganska säker de slogs 1948

Självständighets kriget 1948 Israel-Arabiska kriget

Kanske man ska ändra det...för rätt ska ändå vara rätt79.102.15.168 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Frågan finns också på Wikipedia:Anmäl ett fel#Israels försvarsmakt. Ev. diskussion passar nog bättre där.Sjö 24 december 2009 kl. 08.55 (CET)

Sockerodling

Läser i en not att "socker" började odlas i Spanien (var? - tre kungariken!) och på Sicilien i 1400-talets första lustrum; men hur odlar man egentligen socker? Såvitt jag vet är det sockerrör och sockerbetor som är de förnämsta sockerproducenterna så jag gissar på sockerbetor... Försämringarna i klimatet på 1300-talets början samt att sockerröret (väl) kommer från Amerika stödjer detta. Men någonstans har jag också sett sockerbetans "utveckling" i bild (tror det var en stranbeta som förädlades) och den innehöll förmodligen väldigt lite socker jämfört med en moderna sockerbeta, vilket talar mot. Någon som kan hjälpa mig att tänka alternativt skicka en länk? Tacksamt för kommentar! mvh Danton

Jag måste läsa in mig bättre på ämnet, men jag tror uppgiften är felaktig. Sockerbetsodling är yngre och förekommer inte förrän på 1800-talet. Däremot vet jag att man framställde socker om än i extremt liten skala före sockerbetornas tid genom att tillvarata sockerkristaller från honung eller andra söta ämnen lösta i vätska.--FBQ 25 december 2009 kl. 15.32 (CET)

Förlåt felaktigheten i brådskan, man utvann sockret från sockerrör. Sockerröret kommer inte från sydamerika, utan kommer till europa med araberna. Däremot är det först sedan börjar odla det i amerika som produktionen blir större.--FBQ 25 december 2009 kl. 15.38 (CET)

Man kan läsa om sockerrörets ursprung i "Ugglan", se här. Sockerbetsodlingen har däremot sitt ursprung i Andreas Sigismund Marggrafs upptäckter i mitten av 1700-talet./Annika 25 december 2009 kl. 15.58 (CET)

Män med kvinnonamn

Att Maria och Marie är vanligt förekommande som mansnamn i en del europeiska språkområden är välkänt, men är det någon som känner till hur det förhåller sig med namn av denna typ: Pierre Élisabeth de Fontanieu och Alexis Thérèse Petit? /Annika 24 december 2009 kl. 06.56 (CET)

Att Maria var tillåtet för män torde nog bero på att Maria i egenskap av helgon ansågs representera en egenskap snarare än en person med kön. Därmed var även andra namn som använts av helgon accepterade att användas på detta sätt. Både Elisabeth och Pierre (Peter) används av helgon, och därmed var de accepterade att användas som könlösa namn i katolska länder. Det är det intryck jag har fått, men kanske har någon ett bättre svar. --Aciram 25 december 2009 kl. 17.28 (CET)

Regeringsförklaringar

Hur många regeringsförlaringar lästes upp 1983?

Hos WS finns denna text från 8/10, men även denna av okänt datum.

Är det en dublett som kan omdirigeras eller kan någon fastställa ett datum (och då gärna en källa). -- Lavallen 25 december 2009 kl. 19.34 (CET)

Vad är skulor?

Jag är ny här och jag registrerade mig idag för att ställa denna fråga: Svin äter skulor - eller brukade äta skulor förr i tiden i alla fall; men vad är det? Detta uttryck "skulor" har jag stött på i olika böcker (skönliteratur) då och då men vet inte exakt vad som menas med det. Kan det vara skal och andra grönsaksrester, månne? Fast jag har för mig att jag läst "skal och skulor" också. VadMenas 22 december 2009 kl. 23.57 (CET)

Se 17 april 2007, där det står att skula är benämningen på i första hand potatisskal och liknande, men numer även fattig föda i allmänhet. //Tanzania ^[Diskussion], den 23 december 2009 kl. 00.00 (CET)

Substativet heter ’skulor’ och betyder enligt NE ’slaskvatten med matrester’ och är egentligen endast plural. Det är besläktat med verbet ’skölja’. Verbet (att) ’skula’ är ett sydsvenskt dialektord besläktat med ’skyla’ och betyder att ta skydd (oftast för regn). Ex. ”När det började regna skulade vi under ett träd.” Rex Sueciæ 23 december 2009 kl. 00.21 (CET)

Min mormors moster Märta diskade aldrig med diskmedel utan hade istället skållhett vatten. Det var för att grisarna skulle få dricka det efteråt. Det var väl så de som hade djur förr i tiden gjorde. Jag antar att det är skulor i sådana fall. –dMoberg 24 december 2009 kl. 23.33 (CET)

Svenska Akademins ordbok är bra i sådana här frågor (om det inte rör ord börjande på bokstäver efter T). Här uppslaget om skulor. Min mormor skalar alltid potatisen i en upptappad balja med vatten, och hon och morfar har alltid brukat lägga matavfall i en (blöt?) slaskhink.. utifrån det kan jag ju ana hur äkta skulor kan tänkas se ut. --flinga 26 december 2009 kl. 19.03

(CET) Vilka bra förklaringar - tack ska ni ha!

Översättning av danskt ord!

Jag måste erkänna att jag inte har sammanhanget klart för mig i den här danska texten om Margareta av Oldenburg, bara för att jag inte förstår ett av orden, "forgivet" :

" Desto mærkeligere er det, at der foreligger en Beretning fra hendes Søn, hvori han udtaler, at hun skal være blevet forgivet af Føreren for et af de politiske Partier i Skotland, Ramsay. Da denne Mand imidlertid senere vides at have staaet i høj Gunst hos Jacob IV, maa man antage, at Ramsay kun har været Gjenstand for Bagvaskelse af det Parti, som efter Jacob III’s Død en Tid lang fuldstændig beherskede den unge Konge. "

Kan någon säga vad orden "forgivet" och "Gjenstand" betyder? Hela förståelsen försvinner utan dem. Hoppas någon kan hjälpa! --Aciram 25 december 2009 kl. 17.37 (CET)

"Forgivet" betyder "förgiftad" synonymt "förgiven" på gammal svenska. "Gjenstand" är gammal stavning för "genstand", d.v.s. "föremål". /Annika 25 december 2009 kl. 17.47 (CET)

Tack så mycket, det var till stor hjälp!--Aciram 26 december 2009 kl. 18.04 (CET)

I hur många generationer ärvs kungliga titlar?

Med min fråga menar jag inte huvudlinjen med monarker. I hur många generationer ärvs en kunglig titel på en manlig sidolinje? Om en prins, den yngste sonen till en kung, får söner blir de också prinsar - blir även sonsönerna till en prins prinsar? Sonsönernas söner? I hur många generationer kvarblir prinstiteln? I Sverige har man inte haft så många sådana sidolinjer. Finns det någon specifik regel om detta? --Aciram 20 december 2009 kl. 12.44 (CET)

Prins är yngre söner till kungar. Däremot har konkurrerande kungahus ibland kallat sina okrönta kungar för prinsar. Generellt sätt kan sägas - svag monarki betyder fler sidogrenar som tar till sig titlar av hertigar, prinsar osv.--FBQ 20 december 2009 kl. 14.35 (CET)

"Konkurrerande kungahus" - vad menar du med det? Rex Sueciæ 22 december 2009 kl. 08.17 (CET)

Monarken bestämmer vilka titlar medlemmar av kungahuset ska tillerkännas. Detta innebär att bruket varierats. I Sverige rådde en konflikt mellan Sigvard Bernadotte och monarken gällande hans prinstitel som ju fråntogs honom (av dåvarande kungen) när han gifte sig med en icke-kunglig kvinna. Nuvarande kungen vägrade att återställa prinstiteln åt Sigvard, trots att det stod i hans makt. Det var också kungen som bestämde att Lilian skulle få titeln prinsessa och HKH, som tack för den lojalitet Bertil visat mot kungahuset. Nu har ju kungen visat, vad gäller de blivande svärsönerna, att tiderna förändrats. Vilka titlar som kommer att ges Madeleines och Carl-Filips ev. barn är dock oklart fortfarande. I England har tex Princess Royal avstått från titlar åt sina barn, av som det sagts i media, principskäl. Andrew har accepterat princesstitlar med HKH åt sina döttrar, medan när det gäller barnen till prins Edward är det följande som gäller;Letters patent issued in 1917 (and still in force today) assign a princely status and the style of 'Royal Highness' to all male-line grandchildren of a monarch. The baby is thus entitled to all of these, and as such would be referred to as His Royal Highness Prince James of Wessex.[7] However, when his parents married, it was announced that, in accordance with their wishes, their children would not be styled as Princes or Princesses with the style Royal Highness, but rather as the children of an Earl.[8] The eldest son of an earl is customarily accorded one of his father's subsidiary titles by courtesy, and so James is referred to as Viscount Severn, despite his legal status as a prince.(ewp)

Du kan också se [1] Hoppas detta var till ngn hjälp. --Idunius 20 december 2009 kl. 14.57 (CET)

Där ser man att det ändrat sig i Sverige också. Under medeltiden tituleras bröder till regerande kungar hertigar, endast söner till regerande kungar är prinsar, men där har ju sedvänjan ändrats. Under 1800-talet ansågs hertig som en högre titel, och Oscar Bernadotte fråntogs sin hertigtitel då han gifte sig med en Ebba Munck av Fulkila, och hans barn blev endast grevar av Visborg. Den gången handlade det om att han blev av med sig hetigskap och reducerad till prins. Å andra sidan finns massor med exempel i historien på kungligheter som gift in sig med vanlig adel och ändå behållt sin kunglighet. Olika tider, olika seder.--FBQ 20 december 2009 kl. 17.56 (CET)

Jag förstår att det är en komplicerad fråga. Jag är mest nyfiken på: i hur många generationer har legitima efterkomlingar till en prins, som inte har gift sig "under sitt stånd" och därmed inte har blivit ifråntagen sin titel eller fått den förändrad på något sätt, rätt till en kunglig status? Enligt det engelska citatet ovan har alltså barnen rätt till titeln "kunglgi höghet", man har bara bestämt sig för att göra en ändring- men om denna ändring inte hade gjorts? Vad händer om man helt enkelt låter det vara som det är, utan att göra ett ingrepp? Tack för svaren så långt! --Aciram 25 december 2009 kl. 17.32 (CET)

Som sagt, om vi tar Oscar Bernadotte ovan hade han blivit hertig om han inte gift sig under sitt stånd. Annars finns ju tidigare i historien exempel på att både oäkta barn och annat övertagit kungakronan. Exempel finns ju också på att söner till tronpretendenter som egentligen aldrig regerat titulerats prinsar. Men, för att återgå till normalfallet - bara en son till en kung/drottning tituleras prins. Barn till en prins brukar normalt få hertigstatus. --FBQ 25 december 2009 kl. 17.45 (CET)

Tack. En son till en prins blir alltså inte prins? Det verkar (enligt ovan?) som om prinsbarn ändå hade rätt till att kallas "kunglig höghet"? Kallades då även barnbarnsbarn "kunglig höghet"? men om sederna skiftar kraftigt mellan länder är det kanske svårt att svara generelt på. --Aciram 26 december 2009 kl. 18.03 (CET)

Som du säger (och ser!) är det komplicerat och skiljer sig åt mellan länder då det alltså är monarken som avgör vilka titlar medlemmar av kungafamiljen tillerkänns, sedan finns i t.ex. Storbritannien även viss lagstiftning på området. Här i Sverige kan f.ö. vem som helst titulera sig prins, då denna titel inte är yrkesskyddad. Om du tittar på det danska kungahuset kan du se att Prins Joakims söner har titeln prins, men med HH (Hans Höghet) istället för HKH. [2] I Belgien ser du att även prinsessan Astrids barn fått den kungliga titeln [3] medan i Norge tex Märta_Louises barn inte har det. Något generellt svar finns alltså inte. Tänker du på något mer specifikt? MVH/ --Idunius 26 december 2009 kl. 18.18 (CET)

Vad jag främst var ute efter var om det fanns någon slags generell regel i Europa om i hur många generationer avkomma från en icke-regerande kunglig familjegren behöll sin kungliga status; om det fanns någon slags regel om vilken generation som den "kungliga statusen" upphör och familjen räknas som "adlig" snarare än som "kunglig" -när upphör "högheten"? Jag har tittat igenom hur det var i Sverige, men tyckte inte att det gav något svar eftersom de svenska prinsarna antingen inte har skapat någon ny släktgren, eller också gift sig "under sitt stånd" och därför fått ändrad status. Jag börjar inse vilken komplicerad fråga det är! Mvh--Aciram 27 december 2009 kl. 15.16 (CET)

Hur uttalas bilnamnet Spyker?

Hur uttalas egentligen namnet Spyker? Det är ju ett nederländskt namn, men svenska journalister uttalar det som om det vore ett engelskt ord. Vet någon? (Jag har frågat på nederländska Wikipedia också.)83.250.33.239 26 december 2009 kl. 16.54 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

tyska wikipedia anger det engelska uttalet. //Tanzania ^[Diskussion], den 26 december 2009 kl. 17.38 (CET)

Nä, där står det ungefär /spejker/ (skrivet i svenska ortografi; det engelska uttalet som jag har hört i svenska media är ungefär /spajker/). /ej/-uttalet motsvarar den nederländska digrafen/ligaturen "ij", som ibland skrivs (i äldre språkbruk?) med "y" eller "ÿ". Någon som är bättre på nederländska får gärna bekräfta. —CÆSAR 27 december 2009 kl. 16.13 (CET)

På nederländska Wikipedia förefaller det råda viss oenighet, men det verkar luta åt att det skall uttalas som "spijker": [4]. E.G. den 27 december 2009 kl. 23.16 (CET)

Med lite tur borde det snart uttalas "SAAB".... :-) Riggwelter 28 december 2009 kl. 14.55 (CET)

Windows media player

Jag skulle bränna en cd via windows media player. Efter det så startas helt plötsligt alla mina ljud- och videofiler med just windows media player. Hur ändrar jag tillbaka till hur det var tidigare? Då startades ljudfiler med Winamp och videofiler med Gom-player. Hälsningar Henrik

Hej, välj en fil och högerklicka på den, välj sedan "egenskaper", där kommer det då stå vilket program filen öppnas med nu (dvs Windows media player). Vill du ändra till något annat program som standard så väljer du "ändra" och sedan letar fram det du vill öppna filen med i fortsättningen. Ändringen du gör berör alla filer av den typ du högerklickade på. //Joshua 28 december 2009 kl. 00.30 (CET)

Tack för hjälpen! Henrik

Viracocha

Vi har en artikel om Viracocha och i den hänvisas till Tiki Viracocha, men är de inte i själva verket samma? På engelska WIkipedia kallas Viracocha även för Con-Tici Viracocha. Entheta 28 december 2009 kl. 07.44 (CET)

Gunnel Ljungström

Hei, jeg prøver å finne ut mer om Gunnel Ljungström, som deltok hun i VM i turn i 1950, der Sverige vant lagkonkurransen for kvinner. Hun fikk 43. plass individuelt. Jeg finner fødselsdato på Gunnel Johansson, men dette er nok en annen Gunnel. Kan noen hjelpe meg med fødselsdato / år på Gunnel Ljungström? Mvh, Ssu@no-wiki. 82.146.70.133 27 december 2009 kl. 21.48 (CET)

En sökning på birthday.se, som innehåller offentlig statistik från någon myndighet, ger endast två resultat på "Gunnel Ljungström". En född '49 och en annan '50. Antingen har hon avlidit, flyttat utomlands eller bytt namn. Det är tyvärr all hjälp jag kan komma med. /Diupwijk 29 december 2009 kl. 15.36 (CET)

Hej, jag är Gunnel Ljungströms barnbarn, Sophia Källström. Mormor lever och mår bra, hon fyller 80 den 25 augusti. Hon har jobbat som gymnastiklärare i tjugofem år och som sjukgymnast i femton år. Hon bor på Lidingö, Stockholm. Hon jobbar mycket i sin trädgård och deltar i många olika grupper. Bl.a i olika typer av litteraturgrupper. Hon har åtta barnbarn, från 13-24 år. Hon är gift med musikern Sture Petersson, från Jönköping. Vill du veta mer så kan du mejla henne: gunnel_petersson@yahoo.se

Homoäktenskap för en monark

Nu då homosexualiteten inte längre anses skamlig, och även homosexuella kan gifta sig i det ena efter det andra av Europas länder, så borde väl ett kungahus för eller senare ställas inför en homosexuell monark som i enlighet med vår nya tid inte vill dölja sin läggning utan, helt naturligt, gifta sig med den han/hon älskar. Tanken är intressant: det borde alltså göra det nödvändigt att skapa någon slags ny etikett? Har någon en gissning om hur detta skulle bli: skulle kungens äkta man kallas prins, och skulle drottningens fru kallas prinsessa? Jag kom nyligen att tänka på saken, men det är intressant, och en seriös undran. --85.226.43.158 29 december 2009 kl. 21.45 (CET)

Min gissning är att kungens make absolut skulle kallas prins, så det vore inget problem. Däremot kan jag inte gissa vad en drottnings fru skulle kallas - men prinsessa vore väl troligt, eftersom en drottnings man vanligen kallas prins? --Aciram 29 december 2009 kl. 21.51 (CET)

Ja lagen är skriven så de är helt möjligt att detta kan ske. De lagen kräver är att dom gifter sig i Svenska kyrkan och efter beslutet i kyrkomötet i höstas så är de fritt fram från kyrkans ståndpunkt.Wolfmann 29 december 2009 kl. 22.08 (CET)

Afrikanskt språk

Vilket är det vackraste afrikanska språket? 81.237.202.5 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är ju en ren åsiktsfråga. Du får lyssna på olika språk och bedöma det själv. /Grillo 29 december 2009 kl. 11.51 (CET)

!Xóõ är ett språk som talas av några tusen människor i Botswana och Namibia. Det har flest antal olika konsonanter i ett språk, varav uppemot 80 olika klickljud. Skönheten ligger som sagt i betraktarens öra. —CÆSAR 29 december 2009 kl. 19.26 (CET)

Det är ju faktiskt möjligt, får jag invända, att det finns ett absolut svar på frågan om vilket som är det vackraste, i detta fallet, språket. Det är ingen fråga där det råder någon större konsensus om inom filosofin, och vissa filosofer argumenterar för att det faktiskt finns ett svar på sådana frågor, som inte är helt subjektivt. Svårigheten ligger väl i så fall ändå i att bevisa eller argumentera för just vilket som är det rätta svaret, det är väl åtminstone där pronlemet i frågan ligger. Men det kanske är för att jag snart ska läsa om kursen i filosofisk estetik. :) --flinga 30 december 2009 kl. 17.45 (CET)

Äktenskap mellan två monarker

Förr i tiden var det ju vanligt att regerande drottningar gifte sig med kungar. Egentligen konstigt, eftersom det måste resultera i att drottningens land och kungens land blev ett då det ärvdes av deras son. Men nu när en del klagar på att alla kungligheter gifter sig med icke-kungliga personer, kom jag att änka på att det egentligen skulle vara rätt krångligt om en drottning i det moderna europa gifte sig med en kung. Hur skulle det lösas rent praktiskt? En monark förväntas ju vara närvarande i sitt land. Och framför allt: skulle deras barn ärva båda tronerna? Hur skulle en modern personalunion se ut? Skulle en sådan alls accepteras? --85.226.43.158 29 december 2009 kl. 21.45 (CET)

Minns jag rätt i svensk grundlag står det att den som ska bli kung/drottning inte får redan vara regent i en annan monarki.Wolfmann 29 december 2009 kl. 22.04 (CET)

Grundlagen om hur kungen väljs ut i Sverige kallas Successionsordningen. Länk.

§ 8. Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen. Lag (1979:935).

Det är min känsla att ett sådant äktenskap inte skulle accepteras i något land överhuvudtaget om man inte uttryckligen ville föra länderna närmare.

För länge sedan kunde regenten ha sådan makt att han eller hon gjorde vad han eller hon ville, åtminstone i en del fall. Erik XIV friade till Englands drottning och Johan III gifte sig 1562 när han var prins med en polsk prinsessa. Deras son som blev kronprins i Sverige valdes senare till kung i Polen. Han blev svensk kung också men avsattes när han blev för polskvänlig och impopulär så att Johans bror kunde ta makten. Ett annat tillfälle var när Englands kung inte hade någon son, så när han dog erbjöd man 1603 Skottlands kung att bli kung i England också. England tog efterhand ledningen i denna union och Skottland tappade 1703 sin självständighet. Så kan det gå. --BIL 29 december 2009 kl. 23.25 (CET)

Spanien bildades väl i praktiken av ett giftemål mellan en regent i Aragonien och en i Castillien. (med reservation för dessa forna länders stavning.) -- Lavallen 30 december 2009 kl. 13.32 (CET)

Rykte om Hedvig Catharina De la Gardie och Gustav III

Stämmer det, att Gustav III som tonåring var förälskad i henne? Om så är borde man kanske källsätta och föra in det i artikeln om henne?--85.226.43.158 30 december 2009 kl. 12.03 (CET)

Isokarsikkojärvi

Har intervjuat en person som säger att han var inkallad till en ort som hette Isokarsikkojärvi. Finns det någon by med liknande namn där inkallade låg under kriget? Mannen är avliden och jag kan inte fråga honom. Han säger att han åkte till Bäverbäck en bit från Haparanda för att ringa hem. Tacksam för svar. 213.65.180.147 2 januari 2010 kl. 15.33 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Google är din vän! :-) En av flera relevanta söksträffar: http://www.svenskgeografi.se/laen/norrbotten/5604-isokarsikkojaervi.html --Tricky 2 januari 2010 kl. 15.36 (CET)

Hur mycket kött finns det på en älg?

Hur mycket kött finns det på en älg? hejkompis (disk.) 2 januari 2010 kl. 19.43 (CET)

Det finns två olika sätt att mäta en älgs vikt, levande vikt eller slaktvikt. Eller menar ni endast det kött utan ben, vad är kött? Slaktvikten kan variera beroende av flera olika orsaker, till exempel om djuret i fråga var välnärt. Vegetarian med jägarexamen. --svenboatbuilder 2 januari 2010 kl. 20.11 (CET)

Vill bara veta hur länge man kan leva på den. Hur mycket rent kött kan man få ut?? hejkompis (disk.) 2 januari 2010 kl. 21.10 (CET)

I genomsnitt verkar det röra sig om omkring 170 kg slaktvikt för ett vuxet djur, och 70 kg för en älgkalv. Se exempelvis [5]. Om du söker på slaktvikt och älg så hittar du flera källor.--Ankara 2 januari 2010 kl. 21.18 (CET)

Slaktvikt är inklusive älgens benstomme, den har säkert de flesta svårighet att kunna äta upp. Dra ifrån 15- till 20 procent av slaktvikten för att få fram en ätbar siffra. Du skriver, hur länge du kan leva på den, det beror helt på vad du äter i övrigt. Jag äter inget kött sedan mer än 15 år, och lever fortfarande. Om man vill äta kött, är kött från vilda djur troligen ett bättre alternativet. Kanske laga en tjälknöl eller något annat. --svenboatbuilder 2 januari 2010 kl. 22.11 (CET)

Monstervågor på sjöar?

Jag undrar lite om det är möjligt för så kallade Monstervågor att bildas på stora insjöar? T.ex Bajkalsjön, Kaspiska havet, Stora sjöarna (Great Lakes) m.m. //Raksoo 7 december 2009 kl. 19.02 (CET)

Enligt tyska Wikipedia uppstår monstervågor främst i regioner med havsströmmmar, och de finns ju inte i insjöar. Men forskningen hann inte så långt, kanske finns undantag. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 december 2009 kl. 19.12 (CET)

Nej, det är ju visserligen sant. Men i engelska Wikipedias artikel står det om att Monstervågor också kan skapas på Stora sjöarna vid gränsen mellan USA och Kanada, och att fraktfartyget SS Edmund Fitzgerald kan ha förlist på grund av detta. Monstervågor uppstår, precis som du skriver, oftast i områden med havsströmmar, men det finns även andra faktorer som kan bidra till skapandet av en Monstervåg.

T.ex:

• Att normala vågor stöter på hinder som öar, tvingas ta sig runt dessa och möts igen på andra sidan och bygger upp en hög våg.
• Vågor som stöter på undervattensgrund och bildar en slags "tsunamieffekt".
• Normala vågor krockar och tar över varandra, och därigenom bygger upp en enda stor våg.

Så jag tycker inte skulle verka helt omöjligt för en monstervåg att bildas på en insjö. Men jag vill ju såklart höra vad ni andra tror och tycker också..... //Raksoo 7 december 2009 kl. 19.40 (CET)

Handlar det om en artikel som ska skrivas så är det inte våra åsikter som ska styra oss utan källorna, källorna och källorna.

Men det är väl ganska känt att "stora vågor" har en tendens att oftare uppkomma på grunda hav som Östersjön än ute på djuphaven. Det fanns någon avancerad formel för detta på sidor i min fysikbok, som vi aldrig läste (och som jag inte har kvar)... -- Lavallen 8 december 2009 kl. 09.04 (CET)

Både i allmänspråk och i artikeln på enwiki verkar det som om man inte alltid skulle göra skillnad på stora vågor och vågor betydligt större än den allmänna våghöjden (men inte nödvändigtvis särskillt höga i absoluta tal). Grundare vatten och lägre salthalt gör att vågorna blir brantare. Vågorna är också brantare då vinden nyss har blåst upp. Därför är sjögången på Östersjön ofta "värre" än på världshaven, trots lägre våghöjd.

Vad gäller monstervågor, alltså abnormt stora enskilda vågor, är väl det väsentliga på grunt vatten att bottenformationen kan styra vågorna så att korssjö bildas. Å andra sidan har man i mindre vatten inte i samma utsräckning gammal sjögång (dyning) med olika våglängd och riktning och sällan kraftiga strömmar (annat än utanför flodmynningar).

De "icke-linjära effekter" enligt NLS som visst studerats i Umeå fungerar inte på grunt vatten. Som gränsvärde uppges 4,6 gånger våglängden, vilket vid långvarig storm torde vara betydligt mer än Östersjö-djup, men inte nära djupet i Bajkalsjön.

--LPfi 8 december 2009 kl. 12.29 (CET)

Ursäkta frågan, men är "korssjö" när "Normala vågor krockar och tar över varandra, och därigenom bygger upp en enda stor våg." som i Raksoos inlägg ovan? Johan G 13 december 2009 kl. 22.36 (CET)

Jag uppfattar det "krockar och tar över" som något annat, där en del vågor upphör att existera. Huruvida sådant sker, och i så fall via vilken mekanism, vet jag inget om. Korssjö är sjögång där två eller flera vågsystem blandas, antingen för att vinden vänt och de gamla vågorna ännu finns kvar eller för att vågfronten vänds av grunt vatten eller holmar. Också den förstnämnda mekanismen kan ofta ses också på måttligt stora fjärdar där jag ogärna talar om dyning, också om det i princip är frågan om samma sak.

I korssjö fortsätter vågorna i princip opåverkade av varandra, men våghöjden blir mer eller mindre dubblerad då en våg lägger sig över en annan (om vågsystemen har lika höga vågor, såsom bakom ett symmetriskt hinder. motsvarande ökning av våghöjden förekommer också på större vatten då dyningen har en annan våglängd och därmed en annan hastighet än de nya vågorna. Våghöjden blir den kombinerade då en våg hinner upp en annan. På havet är det är vanligt med flera vågsystem i form av dyningar och sålunda kan vågor från mer än två vågsystem kombineras. Eftersom dyningen ofta har åtminstone något olika riktning blir den höga kombinerade vågen i allmänhet mer eller mindre punktformig, inte lång.

Jag skulle gärna se en fysikbaserad förklaring på detta om "krocka och ta över" eller "ta energi ur", vilket verkar vara en annan mekanism.

--LPfi 14 december 2009 kl. 09.33 (CET)

Alla mina källor kring Monstervågor kommer från en utmärkt och utförlig dokumentär från amerikanska History Channel (http://shop.history.com/detail.php?p=69664) //Raksoo 14 december 2009 kl. 12.18 (CET)

Jag har ett dunkelt minne av att en artikel om detta har funnits i Forskning och Framsteg för åtskilliga år sedan. Jag sökte nu på "våg" och "vatten" i FoF:s webarkiv som startar 1989. Ingen träff, så den artikeln ska (om den har funnits) finnas i någon äldre årgång. Ett exempel som nämndes var att en seismisk stötvåg från jordbävningen i Lissabon 1755 skapade en "miniatyr-tsunami" i en sjö i Storbrittanien eller Irland. Ordet tsunami tror jag inte fanns i den artikeln. Vågen i sjön var liten och förorsakade ingen skada. Men den var så stor att en förvånad person antecknade den. Jag minns inte om koppling till Lissabon gjordes då 1755, eller om det var en nutida våg-forskare som noterade ett möjligt samband. Värt att forska vidare.... ? Mvh / Mkh 26 december 2009 kl. 11.55 (CET)

Stora vågor byggs upp av starka vindar under lång tid; det krävs alltså stora avstånd, dvs oceaner. Men i vissa långsmala sjöar förekommer seicher. /Pieter Kuiper 26 december 2009 kl. 13.33 (CET)

Mkh, det som du skriver låter mycket intressant faktiskt! Klart värt en fördjupning. //Raksoo 6 januari 2010 kl. 12.02 (CET)

En motsägelsefull person

Rubriken syftar inte på mig, även om den är passande i allra högsta grad. Moralist sa på IRC tidigare ikväll att det ska finnas ett ord med betydelsen "en motsägelsefull person", som inte Moralist själv eller någon annan då närvarande kunde komma på termen för. Jag har ju ingen aning om vad Moralist far efter, men jag tyckte frågan var intressant, så jag tänkte att jag vänder mig hit för att se om det finns några goda förslag. --flinga 26 december 2009 kl. 01.14 (CET)

Anakronist kanske? Eller en paradoxal, mångtydig eller inkonskvent person, men det är ju två ord så jag vet inte?--Godfellow 26 december 2009 kl. 01.57 (CET)

Oxymoron? Det syftar väl på ett uttryck, men kanske kan användas på en perosn också. --Spaceflower 3 januari 2010 kl. 01.48 (CET)

Det jag söker är ett typiskt högskoleprov-ord som betyder typ "en motsägelsefull person", inget av de ovan nämnda är det jag söker. Men tack så mycket för er hjälp! :) //moralist 6 januari 2010 kl. 21.34 (CET)

Kontradiktär? Men det handlar inte bara om personer. Janders 6 januari 2010 kl. 21.40 (CET)

(redigeringskrock, omkörd av de två senaste meddelandena:) Tja, tja... jag vet ju faktiskt inte vad moralist var ute efter, men inget av svaren känns uppenbart rätt tycker jag. Anakronist är väl ändå en som inte passar in i sin tid, någon som är otidsenlig (anakronistisk)? Oxymoron låter som fel ordform för att beskriva en person, i så fall skulle det nog typ behöva.. böjas eller nåt, på ett annat sätt. --flinga 6 januari 2010 kl. 21.53 (CET)

Artikel

Hej. Hur får jag tag på innehållet i bortraderade artikeln "Villkorlig kärlek"? 85.227.236.65 5 januari 2010 kl. 20.42 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är endast Wikipedias administratörer som kan se inehållet i villkorlig kärlek. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 5 januari 2010 kl. 20.46 (CET)

Jag la in texten på din diskussionssida. Gå till Användardiskussion:85.227.236.65 för att se den. /Grillo 6 januari 2010 kl. 07.32 (CET)

Ishockeyrink

Varför är ishockeyrinkarna olika stora i Europa och Nordamerika; hur och när blev det så. Eftersom organiserad ishockey uppstod i Kanada borde väl egentligen hela världen använda det nordamerikanska formatet? J 1982 2 januari 2010 kl. 20.51 (CET)

En vild gissning: De första svenska hockey-spelarna var egentligen bandyspelare. -- Lavallen 2 januari 2010 kl. 20.59 (CET)

Ja, men det var 1920 som ishockey kom till Sverige. Ishockey hade ju funnits i många delar av Europa sedan slutet av 1800-talet. J 1982 2 januari 2010 kl. 21.15 (CET)

Om man får tro en:Ice hockey rink så har de internationella/europeiska måtten sin upprinnelse i måtten på en rink i Montreal i Kanada på 1800-talet. De nordamerikanska, mindre rinkarna torde således vara en senare uppfinning i den proffshockey som har spelats där sedan tidigt 1900-tal. E.G. den 7 januari 2010 kl. 14.13 (CET)

Vid närmare eftertanke ser de ursprungliga mått som anges där mer ut som de nordamerikanska måtten än de europeiska. E.G. den 7 januari 2010 kl. 14.21 (CET)

Julmysterium!

Flyttad från Wikipedia:Bybrunnen.[6] Obelix 28 december 2009 kl. 14.56 (CET)

Jag har inte fått något riktigt svar på: Kalle Anka och hans vänner önskar God Juls diskussions sida så jag får väl fråga här istället! Innan de började sända klippen ifrån de nya Disney Klippen så visade de ju ett långt klipp när Joakim von Anka var snåljåpen: Scrooge som blev besökt av tre andar. Jag vill veta vilket år det startade, vilka år det höll på, vilket år det upphörde och varför de nya Disney Klippen ersatte det?? /RooX94 28 december 2009 kl. 14.45 (CET)

Jag har sett Kalle Ankas julprogram i SVT vartenda år (utom ett då jag befann mig på en plats utan fungerande TV) så länge jag kan minnas men är så gott som 100% säker på att något sådant inslag som det Du beskriver aldrig förekommit inom eller i direkt anslutning till detta program. Klippen ur aktuella Disneyfilmer har, vad jag kan minnas, förekommit åtminstone sedan 1980-talet.

Filmen med Joakim von Anka som Charles Dickens-figuren Scrooge Du talar om bör rimligen vara Musse Piggs julsaga, en Disneyfilm jag dock själv aldrig sett. Kanske har denna visats på någon annan svensk TV-kanal än SVT några julaftnar och Du har blandat ihop dessa olika sändningar? /FredrikT 28 december 2009 kl. 15.58 (CET)

Jag tror att den gick på TV 3 för några år sedan. Jag tror att samma kanal även visade någon variant av Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul klockan 2, dvs en timme före den traditionella SVT-visningen. Kanske RooX94 tittade på den? —CÆSAR 28 december 2009 kl. 17.35 (CET)

Ni har förmodligen rätt, men då skulle jag bara vilja fråga några frågor till! 1. Visar de det fortfarande på TV 3 vid den tiden på Julafton eller var det bara förr i tiden eller visades det bara en Jul eller flera Jular. 2. Jag vet att de inte har visat: De Nya Disney Klippen så länge på Kalle Ankas Julafton, men vilket år startade det och vad visade dom innan, eller visade de INGENTING då eller?? /RooX94 28 december 2009 kl. 19.32 (CET)

Vi spelade in Kalle Ankas jul en när jag var liten och det var Micke & Molle som var den nya filmen då (gissar på 1987 eller 1988, annars lär jag inte ha kommit ihåg det), så de förekom redan då. Dock var de inbakade bland de andra avsnitten. Jag har dock för mig att sista halvan av Bella Notte-sekvensen efter Lady och Lufsen lades in under senare år, men det är jag inte säker på... /Grillo 28 december 2009 kl. 19.42 (CET)

Oj, det var visst redan 1981 den hade premiär. Då är det möjligt att det var någon släkting med äldre barn som spelade in den... Faktum kvarstår att de förekommit minst sedan mitten av 80-talet. /Grillo 28 december 2009 kl. 19.43 (CET)

HM, jag har inte tänkt på det faktist, men det är väl klart! Alla Disney filmer blir ju bara sämre och sämre för var år som går, så man blev väl lite chockad, första gången man såg det! Men i år visade de: Toy Story 2, som kom på slutet på 90-Talet! /RooX94 28 december 2009 kl. 20.04 (CET)

Jag har inte sett någon av dem så jag vet inte, men de kanske sa fel och menade Toy Story 3 som är på väg? De brukar ju visa lite från en ny Disneyfilm varje år, men det kanske stämmer att det var tvåan för Sveriges Radio och Sveriges Television är väl livrädda för reklam (när artisterna uppträder i Sveriges Television skall de helst inte spela nya singlar utan Anna Book skall sjunga ABC för femtioelfte gången, men att säga vem som sponsrar sportsändningen i Sveriges Television går bra och Sveriges Radio får ha listor som Svensktoppen och Tracks med musiken som försöker sälja). J 1982 28 december 2009 kl. 20.12 (CET)

Nej, jag menar Toy Story 2. Det var scenen då de ska rädda Woody och dunkar igenom: Ventelationsystemet. Men jag visste inte att det skulle komma en: Toy Story 3 och tack vare dig så upptäckte jag att det skulle komma en uppföljare till: Bilar. Som visade sig vara: Bilar 2, Tack! /RooX94 28 december 2009 kl. 20.23 (CET)

Jag tror inte att Disney-filmerna blir sämre hela tiden. Du (och alla andra) blir äldre hela tiden och filmerna är gjorda för en barnpublik; då verkar inte filmerna lika bra längre. Att du tycker de "gamla" filmerna är bra kanske beror på nostalgi, som kan göra det allra sämsta till något bra. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 28 december 2009 kl. 21.23 (CET)

Monsters. Inc. och The Incredibles var två riktigt bra filmer från detta decennium som i och för sig gjordes av Pixar men distribuerades av Disney. --Petter 29 december 2009 kl. 16.30 (CET)

1. Naj, inte riktigt, tom teamet bakom: Walt Disney har erkänt att filmerna blir sämre med åren, jag har dock ingen källa till detta tyvär!

2. Jag kan inte riktigt hålla med dig där Petter, jag tycker att de två är de två sämsta Walt Disney Pixar filmerna, men smaken är ju olika! /RooX94 31 december 2009 kl. 02.00 (CET)

Jag såg den omkring 2000 +-3 år. Vill minnas att det var TV4 som sände den och att den gick samtidigt som Kalle Anka och hans vänner firar jul (eller möjligen någon timme före). Mitt tips är att du ringer till TV4 och frågar. --Bensin 6 januari 2010 kl. 21.42 (CET)

Försök använda Svensk mediedatabas. J 1982 10 januari 2010 kl. 16.31 (CET)

Kupéfläkt=miljösvinigt?

Läste någonstans kommer ej exakt ihåg vad tidningen hette att vinsten man gör för miljön med motorvärmare äts upp om man använder motorvärmaren ihop med en kupéfläkt kan det verkligen stämma? Realtime (diskussion) 29 december 2009 kl. 22.28 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Låter galet i mina öron. Miljövinsten är ju minskad bensinförbrukning och minskade utsläpp av diverse otrevliga ämnen. I alla fall om man använder grön el blir det ju en nettominskning, även om man använder kupévärmare. --Tricky 29 december 2009 kl. 22.37 (CET)

Kupévärmare är ju för att värma kupén (alltså där passagerarna sitter), inte för att värma motorn. Alltså för att öka bekvämligheten för passagerarna. Kupévärmare drar en del el, och det minskar inte bränsleförbrukningen. Det är möjligt att det äter upp miljövinsten. Det beror på hur elen skapas. --BIL 29 december 2009 kl. 23.06 (CET)

Kupéfläkten är på om jag inte missminner mig på 1200 watt och elen är 77% förnyelsebar 10% kärnkraft och 13% fossil, så det kan väl ej vara så farligt att ha fläkten inkopplad? Realtime 29 december 2009 kl. 23.31 (CET)

Kan det inte vara bilens egen kupéfläkt som avses, efter det att man startat motorn? Det lär ju vara miljövänligare att åka i en kall kupé än att låta motorn driva värmefläkten. Vivo 30 december 2009 kl. 23.09 (CET)

Det går inte att jämföra på ett enkelt sätt. Motorvärmaren minskar utsläpp av skadliga ämnen och kupéfläkten drar el som bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta är två helt skilda miljöproblem. --Petter 31 december 2009 kl. 18.01 (CET)

Vivo bilens vanliga värmesystem utnyttjar ju bara spillvärmen ifrån motorn istället för att släppa ut den värmen i luften släpps den in i bilen. Så att ha på värmen i bilen kan ju omöjligt vara miljösvinigt annat är det på sommarn då man måste driva en kompressor för att få kyla. Realtime (diskussion) 10 januari 2010 kl. 12.34 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Fleece orsak till asbestlunga?

Har hört att Fleecematerial skulle kunna framkalla motsvarande asbetslunga vid användning av kläder/textilier och motsvarade...kan detta vara sant?158.126.246.21 7 januari 2010 kl. 14.29 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svårt att tänka mig att användning av fleece skulle kunna orsaka några såna besvär, då borde man ha hört om det. Möjligtvis kanske man inte ska utesluta att personer som yrkesmässigt arbetar med fleece inom t ex textilindustrin utan andningsskydd eller vettig ventilation kan få besvär på sikt. Jag känner inte till nåt om det, men skulle man tänka sig något skulel det nog snarare vara något sådant än att folk får andningsbesvär bara av att använda det. Det finns en sjukdom som heter byssinos som kan drabba textilarbetare med hosta och tilltagande andningsbesvär (debutsymptomen vid asbestlunga är också kronisk hosta och med tiden tilltagande nedsatt andningsförmåga). Den är framför allt beskriven vid bomulls- och hampaarbete, men då pratar vi om daglig yrkesmässig kontakt med textilfibrer, vilket är något helt annat än att ha på sig kläder. Så: jag känner inte till någon sådan sjukdom du talar om. Det utesluter inte att långvarig höggradig exponering för fleecefibrer kan ge problem som inte jag känner till, men i så fall tror jag knappast det räcker att ha på sig fleecekläder, utan då pratar vi sannolikt om folk som yrkesmässigt exponeras för stora mängder fibrer under längre tid. Nitramus 10 januari 2010 kl. 17.01 (CET)

Efter tvätt så borde de flesta överskottsfibrer försvunnit och tyget tovat sig så att inte den fäller fibrer. Däremot är fleece väldigt brandfarligt i jämförelse med naturfibrer. --NERIUM 10 januari 2010 kl. 17.19 (CET)

de:Göring-Kahn

Hej. Fick en fråga från en tysk användare som kanske någon annan kan svara på så jag kopierar in frågan här:
"Hi Tegel, any German or English speaking editors able to assist me in this article [7]. Some innerbording wooden ships where made in Sweden in the the first 1940 for Germany. I'm afraid I cannot find any references!! Regards, [8] --90.187.114.58 7 januari 2010 kl. 08.51 (CET)"
Jag har bett den tyske användaren att kolla här efter svar. -- Tegel 10 januari 2010 kl. 16.28 (CET)

Spökhistorier på tjugo-lappen

det är en spökhistoria på svenska tjugo lappen.. men det sägs att selma lagerlöf själv har skrivit den. selma lagerlöf är på den svenska tjugo lappen.. men varför får man inte se hela spökhistorian??? och varför står det elfte kapitlet?... nej det kan ju ingen svara på men dom som vet kan ju gärna lägga ut någon fakta til dom som vill veta! Rebeccahallen (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är ett avsnitt ur Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Rex Sueciæ 10 januari 2010 kl. 17.40 (CET)

Som du kan läsa på nätet: http://runeberg.org/berling/ —CÆSAR 10 januari 2010 kl. 19.53 (CET)

Hela romanen får förstås inte plats på sedeln. The Great Cucumber 10 januari 2010 kl. 20.17 (CET)

Om du är intresserat att läsa på lite om just den svenska 20-kronors sedeln så föreslår jag att du, och alla andra intresserade, tar en titt på Svensk_krona#Tjugokronorssedeln. //Schweden 11 januari 2010 kl. 00.15 (CET)

Rubrik

Frågan flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor /FredrikT 12 januari 2010 kl. 12.32 (CET)

Helan går!

Någon som vet om denna text är publicerad tidigare? Eller är det orginalpublicering av 78.69...? -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 10.07 (CET)

Ja, den är publicerad tidigare. Jag har själv sett den i ett antal sånghäften, och en Google-sökning på frasen "hell and gore" ger en kvarts miljon träffar! Tricky 6 januari 2010 kl. 10.34 (CET)

Många av de första träffarna är i studentorganisationers sånghäften. – Hur seriöst ska man ta det? -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 11.23 (CET)

Seriöst eller inte - den "svengelkska" versionen är väl spridd och känd. /FredrikT 6 januari 2010 kl. 11.40 (CET)

Ett av dessa "häften" är "Chalmers Sångbok" 168 sidor, fjärde upplagan, utgiven av Chalmers Studentkår 1983; Hopsamlare: Olle B, Tecknare: 205, Tryckare: BULLS HALMSTAD 332060. Mvh / Mkh 6 januari 2010 kl. 11.50 (CET)

Ok, jag låter den ligga ur orginalpubiceringsavseende.

Frågan är hur det är med dess upphovsrättsstatus? Någon som har en tanke? Finns det en upphovsman/kvinna? Och är han/hon tillbörligt begraven sedan tillräckligt länge. -- Lavallen 6 januari 2010 kl. 13.08 (CET)

Sveriges Radio återger en version på franska [9] Mvh / Mkh 6 januari 2010 kl. 20.46 (CET)

Om texten uppkommit i studentkretsar är det sannolikt att upphovspersonen inte haft några tankar på att bära upp licenspengar eller ingripa mot icke-licenserad användning – lika litet som personen kan antas ha angivit någon explicit fri licens. Frågan är om man kan anta någon implicit licens, motsvarande det att ingen protesterar mot att usenet-inlägg finns tillgängliga i ett otal arkiv. --LPfi 13 januari 2010 kl. 20.52 (CET)

Grönland

Varför finns inte Grönland med i listan !"länder efter yta" ?

För att det precis som Gotland inte är ett land. Jlandin 12 januari 2010 kl. 12.10 (CET)

Jämförelsen haltar lite, eftersom Grönland efter att självstyret trädde i kraft i somras har en väldigt omfattande autonomi. Men visst, något land är det inte. Rotsee 13 januari 2010 kl. 21.09 (CET)

Grafikkort

Har nyss köpt ett ATI RADEON HD 4670 grafikkort & ett nytt nätagg för att grafikkortet krävde 430W så jag köpte ett på 500W. Men när jag ska spela cs så små hackar det :S nån som har upplevt samma problem? Mattias 87 (diskussion) 31 december 2009 kl. 13.42 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Att det hackar kan bero på andra saker än grafikkortet. Eftersom det är CS, som inte kräver så mycket av grafikkortet, gissar jag på att det har något med internetuppkopplingen att göra. Hur är det med andra spel, hackar dom också? /Poxnar ^{(D | B)} 31 december 2009 kl. 20.54 (CET)

Att inte få CS att lagga/hacka är en hel vetenskap. Men testa att stänga av Vertical sync (vsync) i dina grafikkortsinställningar. Om inte det fungerar kan du testa dessa inställningar:

cl_cmdrate "101"

cl_updaterate "101"

cl_rate "9999"

rate "30000"

fps_max "101"

Hoppas att det fungerar :) – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 1 januari 2010 kl. 18.01 (CET)

Sedan beror det på hur många Ampere nätaggregatet levererar på 12V också, det är inte säkert att ett aggregat på 500W levererar bättre på denna än ett 430W. Dyrare märkesaggregat som de från Antec, Corsair och Cooler Master räcker oftast på lägre Watt-tal medan billigare som ex. Ace eller ColorsIT inte räcker till särskilt ofta för bättre grafikkort. GameOn 6 januari 2010 kl. 11.59 (CET)

Vad menar du? Om du vet spänning och effekt kan du räkna ut strömmen. --Petter 7 januari 2010 kl. 17.15 (CET)

Ja visst, men om ett nätaggregat är på totalt 400W så är det inte säkert att det har lägre Ampere på 12V än ett som totalt kan leverera 500W. Nätaggregaten i en dator levererar även (bland annat) 5V. Jag är inte jätteinsatt i detta, men jag vet att det är skillnad på de olika nätaggregaten, och oftast är de dyrare märkesaggregaten bättre än de billigare som man kan få med i enklare budgetdatorer på just denna punkt. Se ex. [10] och [11] där Antec aggregatet har lägre Watt, men kan ge mer Ampere på 12V än Ace aggregatet. GameOn 7 januari 2010 kl. 17.25 (CET)

Då antar jag att du menar att nätaggregaten har olika stora förluster vid konverteringen till 12V. --Petter 8 januari 2010 kl. 12.17 (CET)

Jag är inte såpass tekniskt bevandrad att jag kan svara på exakt hur det fungerar, men jag antog att de olika aggregaten helt enkelt kan konvertera olika mycket till 12V. GameOn 13 januari 2010 kl. 08.37 (CET)

Poängen är att nätaggregatet producerar och levererar ström av olika typ och att det inte hjälper att aggregatet kan leverera 100A på 5V-pinnen om den inte levererar tillräckligt med 12V-el. Det finns ingen transformator i grafikkortet som kunde utnyttja överflödet av "fel" el.

Men är det verkligen 12V-strömmen som är bristvara? Jag skulle ha gissat att kraftigare nätaggregat oftast behövs för datorer med många hårddiskar, som slukar just 12 V i mängd då de skall fås att snurra vid uppstart. Däremot använder grafikkortet ström för beräkningar, som väl görs med 5 V eller lägre spänningar (jämför vad minnet och CPU:n vill ha). I så fall kan man anta att det finns skilda aggregat för vardera typen av behov och alltså att det inte i första hand handlar om kvalitet.

--LPfi 13 januari 2010 kl. 18.24 (CET)

Grafikkortet tar in ström dels via PCI-Express bussen på moderkortet, men kraftigare grafikkort (dvs. de som behövs för nyare datorspel) kräver extra ström, denna tas (nu) oftast antingen via en 2x3 kontakt eller en 2x4 kombination av de båda eller tom 2st 2x4-pins kontakter. Detta är då 12Vs kablarna. Hårddiskarna går inte på 12V utan på 5V molex kontakter (1x4) eller SATA kontakter (också 1x4). CPUn går på runt 3.3V om jag minns detta rätt, eller gjorde sist jag tittade på just den (dvs. runt början/mitten av 90-talet). GameOn 14 januari 2010 kl. 09.14 (CET)

PayPal

Jag överväger att släppa en stor programvara som freeware, men med möjlighet att donera pengar till projektet. För detta ändamål överväger jag att använda PayPal. Jag är emellertid osäker över två saker:

• På PayPals webbplats står det att man inte betalar någon start- eller månadsavgift till dem, utan bara betalar $c+kx$ kronor per transaktion, där $c$ är en konstant, $k$ är ett litet tal (kanske några få procent) och $x$ är den summa som doneras. Stämmer detta? Är det verkligen så att man inte behöver betala något om man inte får några transaktioner, och att man aldrig kan gå med förlust om man bara ser till att $x\geq c/(1-k)$?
• Måste man vara ett företag för att få använda PayPays betalningstjänst? Kan man inte vara en vanlig Homo sapiens?

--Andreas Rejbrand 13 januari 2010 kl. 13.43 (CET)

Jag tror du ska vara registrerad för F-skattsedel om du har en inkomst som inte är att räkna som hobbyverksamhet och att gränsen går runt 10 000 kr. Vad PayPal tycker vet jag dock inte, men jag antar (något dumt eftersom du lika gärna kan bo i Burkina Faso för allt jag vet) att du bor i Sverige och då gäller svensk lagstiftning. i övrigt får man väl anta att det som står på deras sida stämmer. GameOn 13 januari 2010 kl. 13.48 (CET)

Enligt [12] så är det inga fasta avgifter. Du bor i Katrineholm så då gäller det att reda ut var gränsen går också. GameOn 13 januari 2010 kl. 13.51 (CET)

Och i [13] kan jag inte vid en snabbkoll se vad gränsen går (det var ett tag sedan jag kunde detta mer utantill), men om du kommer över 30 000kr i inkomst per år måste du betala moms. Enklast är nog att ringa och kolla med Skatteverket vad som gäller för dem. Ev. kanske PayPal kräver att du har ett momsnummer, och för det krävs att du har F-skattsedel, men jag ser inte att man ska fylla i något sådant på deras sida. GameOn 13 januari 2010 kl. 13.56 (CET)

OK, tack för ditt svar. Och en F-skattesedel gör bara så att man betalar en viss (betydligt större än PayPals, antar jag) procentandel av varje transaktion? Ingen start- eller månadsavgift här heller? Kan privatpersoner få F-skattesedel eller måste man starta ett företag (genom att flytta i några hundra formulär, vänta några år och sedan fylla i några formulär till)? --Andreas Rejbrand 13 januari 2010 kl. 14.05 (CET)

Det var ett tag sedan jag startade min senaste firma, men så besvärligt var det inte då. Jag har aldrig haft enskild firma dock så det kanske fungerar annorlunda, men det är mer troligt att det är enklare än svårare. Jag tror inte det är någon kostnad i sig för enskilda företag, men Bolagsverket tar ut en kostnad om du ska namnskydda och för KB, HB och AB om jag minns rätt. Har som sagt inte haft enskild firma så jag kan ha fel. Det du får betala är sedan skatt på vinsten precis som alla andra, fördelarna är dock att de saker du köper in till firman kan du dra av momsen på, i ditt fall så är det ju uppenbart att du måste ha en dator för att driva firman så det kan ingen klaga på, men man ska självklart inte hitta på saker som inte är relevanta eller används i firman. Men kolla med Skatteverket, de har mycket bättre koll och är trevliga att prata med. GameOn 13 januari 2010 kl. 14.11 (CET)

Enskild firma behöver egentligen inte registreras, även om det är praktiskt för att skydda namnet om inte annat. Skattsedeln mm följer den fysiska personen, ingen juridisk person skapas då. - Lavallen 13 januari 2010 kl. 14.14 (CET)

I vilken storleksordning kostar det (inkl. namnskydd)? Tiotusen? --Andreas Rejbrand 13 januari 2010 kl. 14.16 (CET)

Runt tusenlappen kostar det om jag minns rätt, men det var som sagt ett tag sedan så det kan ha ändrat sig. Sedan är inte namnskyddet så mycket värt om det är en enskild firma, AB har företräde och HB är bara namnskyddade i det egna länet om jag minns rätt. GameOn 13 januari 2010 kl. 14.20 (CET)

För att försöka svara på en del av urssprungsfrågan: Nej, man behöver inte vara företag för att ha ett PayPalkonto eller ens ha F-skattsedel (F-skattsedan är en svensk företeelse vilket PP inte är). Jag har själv ett sådant konto och det har hittills inte kostat något alls att bara ha. Det var längesedan det förekom några transaktioner på mitt konto, men jag har för mig att PP tar betalt för vissa typer av transaktioner. Jag minns dock inte efter vilken formel eller för vilka transaktioner avgiften dras.

Det jag tänkte på var ett VAT-nr, de är i åtminstone hela EU standardiserade, och då måste man vara momsregistrerad och det kan man väl inte bli utan att ha ett företag registrerat. Men krävs inget sådant så desto bättre, men sedan gäller det att reda ut vad som gäller med svensk lagstiftning också så man inte får skattetillägg etc. om Skatteverket kollar i efterhand. GameOn 13 januari 2010 kl. 14.25 (CET)

F-skattsedel måste man väl ha om man beräknas sälja för mer än en viss summa per år, typ 10.000 kr (såvida man inte är anställd av köparen). När man ansöker får man beräkna vilken vinst man kommer att ha (eget arbete räknas ej som kostnad), och sedan får man en preliminär skatt att betala varje månad. Du måste då ha bokföring och företagsdeklaration. Du blir alltså småföretagare med allt vad det gör i administration. Blir det bara småpengar eller man tycker det är inget att prata om kan man strunta i F-skatt. Vad F-skatt innebär, det är att du har rätt att ta betalt för arbete utan att vara anställd. Om du bara säljer produkter är det inte lika viktigt. Som enskild företagare är man detsamma som företaget, man har samma organisationsnummer som personnummer och är ansvarig för företagandets skulder. Man ska ändå hålla isär pengarna med olika konton mm. Se F-skatt och http://www.skatteverket.se/fordigsomar/startadrivaforetag.4.76a43be412206334b89800048009.html. Du kan ringa skatteverket om sådana frågor. --BIL 13 januari 2010 kl. 16.03 (CET)

Jag använder ganska ofta PayPal för att betala för saker jag köper på auktion (främst gamla 78-varvare) från USA. Som renodlad "avsändare" av pengar betalar jag ingen avgft alls, vare sig fast eller per transaktion. Däremot tror jag att den säljande mottagaren av pengarna gör åtminstone det senare (en del säljare lägger på ett mindre påslag om man väljer att betala med PayPal). /FredrikT 13 januari 2010 kl. 16.07 (CET)

Vilket för övrigt är emot Paypals regler. Men vill man ha varan kan man ju inte göra så mycket åt den saken. Till Andreas Rejbrand: om du inte räknar med att få in några jättesummor tror jag inte du behöver göra mer än att helt enkelt registrera dig där och börja ta emot pengar. Det kan ju sedan vara smidigt att använda dessa pengar för att exempelvis handla på Ebay, om man ändå skulle ha köpt något där. Då behöver pengarna aldrig transporteras från Paypal till ditt eget bankkonto. Dessutom finns det väl ingen gåvoskatt längre? /Grillo 13 januari 2010 kl. 20.56 (CET)

Gåvoskatten är avskaffad, det tänkte jag inte på, är för fast i hur det var förr. Skatteverket kanske anser att det är ett kryphål, men de ska ju kolla också vilket de troligen inte gör om du inte drar in rätt så bra med pengar. GameOn 14 januari 2010 kl. 09.17 (CET)

Betyder det att man inte behöver betala skatt alls på "gåvor"? Räknas donationer för donationware (freeware) som "gåvor"? Betyder det alltså att jag får "tjäna" hur mycket pengar som helst utan varken något byråkratiskt krångel eller några skattekostnader (när det gäller mitt program)? --Andreas Rejbrand 14 januari 2010 kl. 12.03 (CET)

Bara för att man kallar något gåva behöver det inte vara det. Finns det ett starkt samband mellan det du erbjuder någon och den gåva du får från honom eller henne är det stor risk att det räknas som inkomst och är skattepliktigt. Om en arbetsgivare ger pengar till en anställd kan det bara i undantagsfall kallas gåva. I din situation är sambandet svagare, men jag tror att risken är stor att du får betala skatt och arbetsgivaravgifter.Sjö 14 januari 2010 kl. 22.36 (CET)

Hur som helst bör det i alla fall inte bli näringsverksamhet utan är hobbyverksamhet vilket också ska beskattas se http://www.skatteverket.se/download/18.76a43be412206334b89800024376/34409.pdf --Kruosio 14 januari 2010 kl. 23.18 (CET)

Qatar

När jag ser BNP i Qatar på svenska sidan så har de GDP 20000 dollar typ medans på den engelska sidan så ligger bra över 80000dollar sådana missar me så stora marginaler kan man väl inte missa på..vad är det som gäller???

Siffrorna på den svenskspråkiga sidan är fem år äldre. Det kan även ha andra orsaker, såsom olika källor, men gå du efter de senaste siffrorna. Vivo 15 januari 2010 kl. 05.51 (CET)

Skulle gissa att Qatarianerna (låter som något i Star Trek) själva, bara räknar medborgare. Men att vissa källor räknar invånare, och de är många fler... -- Lavallen 16 januari 2010 kl. 11.36 (CET)

Hur allergisk mot jordnötter är en jordnötsallergiker?

Jordnötter är uppenbarligen något man kan vara galet allergisk mot, men hur mycket jordnötter tål en jordnötsallergiker? Ett milligram? Mikrogram? Nanogram?

Om man "normaldiskar" en tallrik som det varit mat med jordnötssås på, kan en jordnötsallergiker äta från den sedan eller måste den blästras och lackas först?

Man kan i princip vara så allergisk mot det att man knappt kan vara i närheten av någon som äter jordnötter utan att reagera, vilket är anledningen att man inte brukar dela ut jordnötter till passagerare på flygplan längre, såvitt jag vet. Entheta 15 januari 2010 kl. 09.47 (CET)

En vän till mig som är så "galet allergisk" upptäckte sin allergi när han åt en jordnöt som barn. Han blev blå i ansiktet och kunde inte andas, men fick hjälp på sjukhus. Hade han inte fått hjälp hade han dock kunnat dö. Det verkar ju dock så att de flesta har lite tid på sig... Jag undrar främst hur det kommer sig att vissa är så extremt allergiska mot just jordnötter. Vilket ämne är det som orsakar allergin? /Grillo 15 januari 2010 kl. 13.12 (CET)

Det vet jag inte. Enligt en:Peanut allergy är det också skillnad på jordnötsallergi och allergi mot andra nötter. Det verkar olika detdär också hur folk reagerar. SÅ för att återknyta till första frågan om hur noga det är är det nog olika. Min mamma är allergisk mot många saker, bland annat nötter, men hon brukar klara att vara i samma rum som folk som äter nötter. Däremot klarar hon inte av att folk äter curry eller apelsiner i hennes närhet. För henne är det också viktigt att diska skärbräda eller kniv man använt för att skära frukt eller grönsaker innan det används igen för något hon ska äta. Entheta 15 januari 2010 kl. 21.05 (CET)

För att förtydliga: Jordnöten är en en ärtväxt. -- Lavallen 16 januari 2010 kl. 11.33 (CET)

På Auckland Allergy Clinics hemsida står att läsa: "The amount of allergen required to induce allergic symptoms may be as low as 0.10mg (1 peanut is approximately 180mg) equivalent to 1/2000th of a peanut." Jag har dock en väninna som blev alldeles röd i ansiktet och fick astmaliknande symptom för att en person längre bak i bussen åt Snickers. Jag vet inte hur mycket som sprids i luften. Då allergenet är ett protein bör det dock gå utmärkt att diska bort det. Vivo 16 januari 2010 kl. 11.57 (CET)

Jordnöt är ett rätt starkt allergen, som man kan vara väldigt allergisk mot. Sedan är det viktigt att veta att alla som har en jordnötsallergi har s a s potentialen att reagera med en allergisk chock, och det är inte helt så att man kan förutsäga vem som kommer att göra det när, eftersom risken påverkas av en massa faktorer som man inte kan kontrollera. Det är alltså inte så att bara för att en person brukar klara sig med lite nässelutslag om han eller hon "bara smakar lite" på jordnötter så kan den personen göra det, för rätt vad det är kan han eller hon få en allergisk chock. Om man har riktigt uttalad allergi kan det räcka med att vistas i samma rum som någon som äter jordnötter. Som flera andra påpekat är jordnötter mycket riktigt inte en nöt utan en baljväxt och skiljer sig därför från allergier mot hasselnötter, paranötter, valnötter och andra klassiska nötallergier. Jordnötsallergiker kan däremot korsreagera på soja och vice versa. Framför allt gäller det personer med väldigt uttalad allergi mot det ena allergenet. Nitramus¨

Avatar

3D effekten i filmen Avatar är skapad med cirkulär polarisation. Om cirkulär polarisation kan man läsa i artikeln om polarisation. Men hur skapades polarisationen på filmen? Ligger båda 3D-bilderna på samma filmrulle/filmruta? Och hur är glasögonen uppbyggda? --Elav W 15 januari 2010 kl. 22.13 (CET)

Filmrullar används inte, utan filmen distribueras digitalt. Den visas med två projektorer. --Petter 16 januari 2010 kl. 16.58 (CET)

Synundersökning hos barn

kan man göra en vanlig syn undersöknig hos optikern på ett barn som är 8½. Har hört att det inte går, utan att man måste göra en mer ingående undersökning

Mvh Fundersam

Varför inte. Jag gick på min första långt tidigare än så. Enda problemet var att få mig att behålla ögonlappen på... -- Lavallen 16 januari 2010 kl. 14.24 (CET)

Går gör det väl... Men om ett barn debuterar med synstörning så vill man väl åtminstone första gången konstatera att det verkligen är en vanlig synstörning, alltså ett brytningsfel. Det finns ju också ovanligare orsaker till synstörningar, som till exempel vissa ärftliga näthinnesjukdomar och så vidare, som kan börja med nedsatt syn. Hos små barn är det cokså viktigt att se till att snabbt få bukt med ett synfel, eftersom hjärnans syncentrum behöver synintryck för att utvecklas normalt. Det finns en nedre åldersgräns för när optiker tar barn, men jag har inte riktigt koll på vilken denna är. Är man så liten att man inte kan läsa kan det ju vara svårt med en vanlig syntavla, men då finns det speciella syntavlor för mindre barn som används t ex på BVCs synkontroller. Riktigt små barn (så små att de inte kan samarbeta) testar man med ett test där man visar bilder för dem och ser om de tittar. Det finns också sk evoked potentialsmetoder för att testa syn, dvs man använder sig av någon form av blinkande stimulus framför ögonen samtidigt som man registrerar hjärnaktiviteten över syncentrum i hjärnan med hjälp av EEG, och kan då se om synintrycken s a s "når fram". Nitramus 16 januari 2010 kl. 15.24 (CET)

Wikipedia ger normalt inte medicinska råd (och tar i vart fall inte ansvar för de som ev. ges här). Jag föreslår att du kontaktar en optiker direkt. E.G. den 16 januari 2010 kl. 16.41 (CET)

Barn under sju år skall enligt reglerna syntestas vid barnavårdcentralerna, eller vid ögonavdelningen på sjukhus, den undre åldersgänsen för leg optiker är 7 år. utöver syntavlor som är en subjektiv underökningsmetod finns det ett flertala objektiva metoder att utföra syntest på, bland annat retinoskopi och olika auto refraktorer. Janee 17 januari 2010 kl. 20.19 (CET)

Autorefraktion testar inte synen, det testar bara ljusbrytningen i de ljusbrytande medierna. Denna kan dock vara helt perfekt även hos blinda personer, om blindheten beror på ett fel som sitter "bortom" de ljusbrytande delarna av ögat. Det är alltså inte syntest i strikt bemärkelse, varför jag inte tog upp dem. Nitramus 17 januari 2010 kl. 22.29 (CET)

Bakgrundsmusik/hissmusik i film

Hej! Jag såg på Monty Pythons The Meaning of Life för ett tag sen, och i den finns det på vissa ställen (två vad jag märkt) viss bakgrundsmusik som jag är nyfiken på vad det är. I ett youtube-klipp finns låten med fast bara i ett par sekunder (~2:20 in i klippet): http://www.youtube.com/watch?v=wkQhAVFxDFk&feature=related

Om ni har tillgång till filmen (vissa versioner av filmen i alla fall) så finns det ett ställe där en längre bit av låten spelas, nämligen strax efter pausen då man får se ett medelålderspar vara i ett hotellrum och kvinnan plockar ur sin handväska för att se vad som är i. Någon som vet vad det är för musik? //94.255.226.57 16 januari 2010 kl. 22.43 (CET)

Musiken till den filmen gjordes av John Du Prez, som det tyvärr inte finns någon svensk artikel om ännu, men man kan läsa om honom på en:John Du Prez. Det finns många sidor om Monty Python runt omkring på Internet och du kanske också kan fråga på engelska Wikipedias motsvarighet till denna sida, då företrädesvis den undersida som gäller underhållning och populärkultur, en:Wikipedia:Reference desk/Entertainment. E.G. den 18 januari 2010 kl. 00.16 (CET)

Tack för tipset om engelskspråkiga wikipedia! Jag har googlat på det, och det enda jag hittat är att det står att det spelas "elevator music" just på de ställena där jag hört musiken. //94.255.226.57 18 januari 2010 kl. 15.40 (CET)

Trafiksäkerhetsfråga

Vilket är det säkraste fordonet? 213.114.5.1 17 januari 2010 kl. 18.05 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ur vilken säkerhetssynpunkt? Riggwelter 17 januari 2010 kl. 19.03 (CET)

Gör inte Folksam eller några undersökningar av bilar ur allmänna säkerhetssynpunkter? Jag har för mig att Toyota Avensis vann förra gången. Jag vill också påpeka att det viktigaste för trafiksäkerheten inte är själva bilen (även om den är mycket viktig), utan föraren! --Andreas Rejbrand 18 januari 2010 kl. 12.19 (CET)

NCAP testar trafiksäkerhet för olika bilmodeller. Deras rankningar kan ses här. Jag misstänker dock att den som frågar syftar på begrepp såsom "flyg är det säkraste sättet att resa", snarare än olika bilmodellers säkerhetsnivå. /Grillo 18 januari 2010 kl. 13.29 (CET)

Det är möjligt. I sådana fall vågar jag påstå att bilen verkligen inte är särskilt säker! --Andreas Rejbrand 19 januari 2010 kl. 12.37 (CET)

Man bör ju också poängtera att även om föraren spelar in i hur säker en viss bil är, finns det många olycksscenarion där förarens skicklighet är irrelevant. Sedan ska man inte överskatta varken sin egen skicklighet eller bilens säkerhetssystem. Vissa verkar tro att bilen kan bryta mot fysikens lagar... /Grillo 19 januari 2010 kl. 14.35 (CET)

Pansarfordon skulle jag nog säga, så länge de inte är på skarpt uppdrag. Vivo 19 januari 2010 kl. 14.54 (CET)

Statistiskt sett torde såväl tåg som flyg vara betydligt säkrare än att åka bil eftersom det är förhållandevis glest mellan flygkrascher och tågurspårningar jämfört med bilolyckor. När de förra väl inträffar kan det ju dock bli desto värre följder. /FredrikT 19 januari 2010 kl. 15.55 (CET)

I ett diskussionsforum på nätet hittade jag nedanstående statistik, vilken jag dock citerar med den största reservation eftersom det varken framkommer varifrån den ursprungligen kommer eller vilken tidsperiod den avser (att den i vart avser Sverige framgår av att SJ explicit nämns):

Dödade per miljarder personkilometer

Moped 81,7

Motorcykel 77,3

Privatflyg 70

Fotgängare 44,6

Cykel 20,8

Personbil, förare 5,8

Personbil, passagerare 3,6

Buss, landsväg 0,1

Tåg, SJ 0,07

Flyg, linjefart 0

/FredrikT 19 januari 2010 kl. 16.04 (CET)

Så flygets säkerhet beror av typen av flyg! - Jag har läst att flygets relativa säkerhet beror av avståndet. - Korta flygturer är inte säkrare än bil.^[kb]. -- Lavallen 19 januari 2010 kl. 17.12 (CET)

Med tanke på att privatflyg sällan flyger interkontinentalt kan de två påståendena statistiskt mycket väl sammanfalla. Att privatflygen är farligare har jag hört förr och det faller sig ganska naturligt att säkerhetskrav, kontroller etc. är mycket strängare för trafikflyg och trafikpiloterna har ju en helt annan flygfrekvens med erfarenhet därefter. /Dcastor 19 januari 2010 kl. 21.39 (CET)

Angående listan så framgår att flyg linjefart har 0,2 döda per miljard personkilometer (enligt en:Air_safety som har 3 per 10 miljard personmiles). Detta gäller nog världen, inte Europa. Ingen har dödats sedan 1980 i flygolyckor i Sverige såvitt jag sett. Sedan 1990 har 4 personer som varit ombord på tåg dött i olyckor i Sverige. Förr var det vanligare men Automatic Train Control togs i bruk på 80-talet och har ökat säkerheten mycket. Sedan omkommer många som blir påkörda av tåg, några 10-tal per år självmord borträknat. Dessa är fotgängare, bilister mm. --BIL 19 januari 2010 kl. 22.50 (CET)

Om man vill veta vad som är säkrast i trafiken så är det inte bara det "säkraste" (enligt någon mätmetod) fordonet man ska fokusera på. Statistiken från noggrant utredda olyckor ger intressantare fakta. Orsaken till olyckor ska sökas inom tre områden: vägmiljön, fordonet och människan. Och i utredningen ska man vara uppmärksam på samspel mellan de tre områdena. Mvh / Mkh 20 januari 2010 kl. 10.13 (CET)

Författarroyalties

Hur många kronor får normalt en författare per såld (a) inbunden bok, och (b) pocketbok (enligt de vanliga prisgrupperna, E=62 kr, F=67 kr, etc.[14])? 89.160.116.196 19 januari 2010 kl. 20.59 (CET)

Att köra Google med ordet författarroyalty, hittar snabbt till exempel [15] "Snittroyaltyn ligger i branschen på 24 procent för textböcker och på 15 procent för bilderböcker av priset till handeln". Då tillkommer butikens pålägg och moms för att räkna ut pris kunden betalar. Det står ett exempel att en inbunden textbok kan kosta 190 till handeln. Då får författaren 45 kr. På denna länk [16] står det 27,5 %. Det kan nog variera lite, Stjärnförfattare, dvs etablerade bästsäljare får nog bättre procenttal. --BIL 20 januari 2010 kl. 22.38 (CET)

Vårdagjämningen

Jag har en undran angående artikeln "Vårdagjämningen". I texten i artikeln står det "År 2010 inträffar vårdagjämningen den 20 mars kl 18.32 i Sverige." I den ljusgrå tabellen till höger kan man därmot utläsa att vårdagjämningen inträffar 2010 Mars 20 17:32 UTC. Jag vet inte om det är jag som missförstår någonting men det känns litet oklart med två olika tidpunkter. Det vore intressant att få veta vilket klockslag som gäller. Elinie 20 januari 2010 kl. 14.46 (CET)

Skillnaden är vad klockan är i Sverige och vad den är enligt Koordinerad universell tid. GameOn 20 januari 2010 kl. 14.50 (CET)

Tack, det var litet oklart men nu förstår jag. Elinie 20 januari 2010 kl. 15.09 (CET)

Bark?

Bark?

Vilken typ av fartyg är det på bilden? Det ser för liten ut för ett barkskepp (och saknar master och segel) och för stor för en barkbåt. Finns det andra typer av barkfartyg? /90.229.130.238 20 januari 2010 kl. 15.18 (CET)

Tittar man på den tillhörande texten i den artikel i Nordisk Familjebok som bilden hämtats från kan man läsa att den visar en bark i en något annan bemärkelse än den vanliga, nämligen "2. En för kungliga och andra högt uppsatta personer afsedd båt, utsirad med bildhuggerier och förgyllningar samt akterut försedd med ett lätt tak, uppburet af pelare och beklädt med draperier. Dylika båtar begagnas numera nästan aldrig i Sverige, men synas stundom i Medelhafshamnar." /FredrikT 20 januari 2010 kl. 15.24 (CET)

Tänk om denna betydelse av bark har släktskap med verbet "embarkera". Kanske är det att kliva ombord på en ovanligt fin båt ... /Rolf B 20 januari 2010 kl. 17.50 (CET)

Här är kanske lite mer Båtseglarordbok--svenboatbuilder 20 januari 2010 kl. 19.14 (CET)

Fantastisk länk!--LittleGun 21 januari 2010 kl. 12.36 (CET)

Det franska ordet "barque", uttalat bark, betyder kort och gott båt. Så vi kan ha lånat ordet och gett det en eller flera speciella betydelser som originalet inte hade. Embarquer betyder inskeppa, lasta, ta ombord, embarkera. Det kan även betyda sätta igång eller haffa. S'embarquer (embarkera sig) betyder gå ombord. /Rolf B 20 januari 2010 kl. 21.56 (CET)

Kungaslup skulle jag säga att den kallas; Vasaorden (kungaslup)--LittleGun 21 januari 2010 kl. 12.36 (CET)

Båttypen heter allmänare salslup, enligt artikeln om Vasaorden--LittleGun 21 januari 2010 kl. 12.42 (CET)

Iran

Kan någon förklara hur Iran kan vara en republik när det är regeringschefen som är president och inte statschefen? Räcker det med att någon benämns "president"?--Buggwiki 21 januari 2010 kl. 12.25 (CET)

Se inledningen till artikeln republik: "Republik innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald." Det enda som krävs är i princip att statschefen skall vara utsedd på något annat sätt en genom arv (dvs inte kung/drottning), vanligtvis folkvald, inte att vederbörande måste vara president. Vad man kallar honom eller henne är i princip likgiltligt. För att fortsätta att citera republik-artikeln: "I de flesta moderna republiker kallas statsöverhuvudet president. Andra titlar som har använts är konsul och doge". / Law_D 21 januari 2010 kl. 12.38 (CET)

Då blir gränsen mot valmonarki egentligen ganska luddig?! -- Lavallen 21 januari 2010 kl. 12.43 (CET)

Mja, valmonarkier finns det ju inte så många av idag, det var främst något som tillämpades förr i tiden, när monarkin som samhällsform fortfarande var relativt ung. Dessutom så valdes ju kungen nästan alltid på livstid. Inte ens i diktatoriska republiker brukar statschefen väljas på livstid. (Sedan är det en annan sak att folkets stora kärlek till sin avhållna härskare brukar vara så stor, att vederbörande, efter moget övervägande, låter sig väljas en gång till. Och en gång till. Och...)

Apropå valmonarkier och att kungen brukade väljas på livstid: Exemplet Malaysia, som nämns i artikeln om valmonarkier, är litet haltande. Visserligen väljs kungen bara 5 år åt gången, men kungavärdigheten roterar bland en mycket liten krets av sultaner. Egendomligheten med en kung som väljs för kort tid är där närmast ett sätt att tillfredställa alla sultanernas lystnad efter kungavärdigheten. / Law_D 21 januari 2010 kl. 17.05 (CET)

Ett intressant system har/hade de i Andorra som listas som valmonarki, men jag är tveksam till den benämningen, där den ene av furstarna väljs (av folket i Frankrike) på en begränsad mandatperiod medan den andre är biskop. Och hur biskopen utses och för hur länge har jag ingen aning om, men knappast av andorranerna i alla fall.

Sanningen är väl att det finns lika många styressystem som det finns länder... - Lavallen 21 januari 2010 kl. 17.24 (CET)

Andorra är väl tekniskt sett fortfarande en feodalstat, d v s att den står under formell överhöghet av potentater utanför det egna landet? (Den franske presidenten har f ö ärvt sin 50%-iga överhöghet över Andorra från de franska kungarna) /FredrikT 22 januari 2010 kl. 11.14 (CET)

Svwp saknar ett politikavsnitt om Andorra, men Andorra har ju även en folkvald statsminister, Jaume Bartumeu, som jag ämnar att snarast skriva en artikel om. Det måste vara en av få statsledare som inte har artikel på svwp... Andorra har ju den lustiga indelningen att den som världsligt väljs till Frankrikes president blir monark i en annan stat... /Grillo 22 januari 2010 kl. 13.28 (CET)

Jag vill minnas^[kb] att landet till fram för några år sedan betalade tribut, vartannat år till Frankrike och vartannat till Spanien. En struntsumma idag, men den hade säkert ett stort symbolvärde. -- Lavallen 22 januari 2010 kl. 13.32 (CET)

Jaume Bartumeu skapad som stubb än så länge, hinner inte sitta här mer idag så Grillo eller någon annan får gärna utöka den (och länka till den mer än härifrån). GameOn 22 januari 2010 kl. 13.49 (CET)

Om du väntat en halvtimme hade du sluppit eftersom jag höll på med samma sak... Nåväl, ingen skada skedd. /Grillo 22 januari 2010 kl. 13.58 (CET)

Vad som kännetecknar en valmonarki jämfört med en republik är väl framförallt just att statschefen väljs av och ur en väldigt snäv krets av personer. På medeltiden var Sverige valmonarki, men det var inte vem som helst som kunde bli kung: det var de mäktigaste adelsmännen som valde och för att bevara den politiska balansen intakt så valde man ofta den till kung som var son eller bror till en tidigare kung. Motsvarande gällde även i en del andra länder i Europa, och detta utvecklades sedan till formell arvmonarki. I en annan modern valmonarki än de redan nämnda, Förenade Arabemiraten, väljer delstaternas emirer en av dem själva till president (Förenade Arabemiraten är alltså en monarki där statschefen har titeln president), av tradition alltid emiren av Abu Dhabi. E.G. den 22 januari 2010 kl. 23.30 (CET)

Tom o'Shanter, översatt av H. B. Romberg

Det skall enligt uppgift finnas en översättning till Robert Burns 'Tam o Shanter' till Svenska 1903 av någon som heter H. B. Romberg. Finns det någon som kan finna mer information om detta? Mrops (diskussion) 24 januari 2010 kl. 01.51 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Den finns i alla fall på Libris. Det enda biblioteksexemplaret finns på KB. Tricky 24 januari 2010 kl. 03.17 (CET)

Ett exemplar finns till försäljning här /Annika 24 januari 2010 kl. 10.00 (CET)

Federation

"En federation är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer."
- Kan verkligen suveräna stater som inte är delstater bilda en federation? Finns det isåfall några exempel? Och vad är egentligen en suverän stat? Är det ett land som bara består av en stat, eller räknas även hela federationer inklusive alla deras delstater som suveräna stater? Om inte, finns det ändå en "statschef" i en federation? Vad kallas för övrigt motsatsen till en federation?--Buggwiki 21 januari 2010 kl. 12.23 (CET)

Republiken Texas anslöt sig ju till USA. Det handlade ju dock inte om flera självständiga stater som gick ihop. När det händer brukar det kallas union, se även Kalmarunionen eller Sverige-Norge för exempel. /Grillo 21 januari 2010 kl. 15.42 (CET)

Ja, det var det jag tänkte. Och Texas är ju numera en delstat. Men är verkligen en union en slags federation? Då borde ju en federation som enbart är uppbyggd av delstater ha något namn som skiljde sig från en union.--Buggwiki 21 januari 2010 kl. 17.57 (CET)

Federation är en typ av union. Den sista delen av ditt inlägg förstår jag inte riktigt. Jopparn 21 januari 2010 kl. 18.46 (CET)

Hejsan Buggwiki! Det är en rätt komplicerad fråga du ställer då begreppsapparaten du tar upp inte på något sätt är helt fastslagen och debatteras hett bland forskare. En vanligt förekommande definition på en suverän stat är att den kontrollerar både det inre (polis, säkerhetstjänst) såväl som det yttre (militärmakt) av ett territorium och därigenom kan agera självständigt från andra stater. Staten, som måste ha någon form av centralt styre, kan därtill sätta upp lagar och regler för de individer som bor inom dess gränser som dessa måste följa. För att en stat skall erkännas folkrättsligt krävs det dock att andra stater erkänner den och upprättar mellanstatliga kontakter.

En nationalstat (som jag skulle hävda är ickeexisterande i vår globala värld) kan definieras som en stat där befolkningen är enhetlig på något sätt. Vad som utgör en nation finns det dock massor av tolkningar av. Det kan vara baserat på en delad historia, samma språk, etnicitet eller religion (ex. Israel) eller på en delad politisk ideologi (såsom ex. USA).

Suveräna stater kan välja att ge upp en del av sin makt och uppgå i en federation, och de blir ju då så kallade delstater. Detta kan göras för att vinna stabilitet, ekonomiska fördelar m.m. Maktfördelning regleras då i en konstitution som alla staterna accepterat och skrivit under. Det är här skillnaden mellan en enhetsstat och en federation blir uppenbar. I en enhetsstat utgår makten från centrum till periferin (makten kan alltså även tas tillbaka) medan makten i en federation utgår från delstaterna.

Att enhetsstater eller nationalstater har gått samman och blivit federationer har skett vid ett flertal tillfällen under historien, utöver det exempel Grillo tar upp. Bland annat bestod ju Tyskland av ett flertal självständiga stater som gick samman till Förbundsrepubliken Tyskland. EU är däremot något av ett mellanting och räknas ofta som ett sui generis då ett stort antal områden nu beslutas på EU-nivå snarare än på statsnivå. Däremot har ju alla staterna en självständig utrikespolitik även om de ofta konsulterar varandra och försöker agera samstämmigt. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utvecklas dock med stormsteg och med Lissabonfördraget har nya steg tagits.

En federation kan även ha en statschef, även om denn* hos republiker brukar vara densamma som regeringschefen (vilket är fallet i ex. USA). I Tyskland finns det ju däremot en president (Horst Köhler) som sköter de ceremoniella uppgifterna medan regeringschefen som bekant är Angela Merkel. Meningen du citerade var ju allt annat än tydlig och jag ska nog försöka skriva om artikeln om federationer vid tillfälle då den inte riktigt håller måttet. Hoppas iaf att detta gjorde det lite klarare. Mvh Jopparn 21 januari 2010 kl. 18.42 (CET)

Man skall inte stirra sig blind på vilka ord som används. Federation är ett ord som kan ses som en synonym till ordet union, men olika sammanslutningar använder olika ord i sina namn. Vad som är en stat i det internationella samfundet framgår av folkrättsliga regler som i och för sig kan vara något luddiga i kanten, eftersom de till stor del bygger på praxis snarare än skrivna regler. Stater är suveräna i det internationella samfundet och en stat kan vara en federation, exempelvis Ryssland. Federation kan emellertid också användas som namn på en lösligare allians eller förbund eller på ett tillfälligt samarbete. E.G. den 22 januari 2010 kl. 23.43 (CET)

För att ytterligare komplicera det hela finns det något som kallas för konfederation, vilket är ett förbund mellan självständiga stater, de har ett gemensamt bestämmande organ och fattar enhälliga beslut. Men - skriver NE - konfederationer har visat sig vara instabila och har övergått till federationer. En avgörande sak, som jag tolkar det, är hur sammanslutningen styrs och besluten fattas. Exempel på konfederation är Peru-bolivianska konfederationen. Xauxa 23 januari 2010 kl. 18.56 (CET)

Jo, jag lämnade medvetet ute det i mitt svar ovan för att inte göra det ännu mer komplicerat. :) Men nu när det är uppe på tapeten kan ju en lite djupare förklaring vara värd att ge. Man kan säga att konfederationer är en svagare sammanslutning än en federation då de olika delarna fortfarande räknas som självständiga delar och de saknar en gemensam konstitution (istället använder de sig av fördrag). Det gör att alla medlemmarna måste vara överens om ett beslut innan det kan klubbas igenom då alla måste skriva under det nya fördraget. Så är ju inte fallet med i en federation där grundreglerna redan finns formulerade och det är inom institutionerna diskussionerna sker. För att ta ett rätt intressant exempel på vad som kan ske i en federation, men inte i en konfederation, kan vi ta USA där den exekutiva delen av den federala regeringen (presidenten) kan anfalla en annan nation militärt utan att ens meddela kongressen om det hela förens efter ett par veckor (och senaten är ju den främsta organet för delstaterna). Då kan de visserligen kräva att trupperna dras tillbaka, men det görs väldigt sällan (om någonsin?). Att det krävs absolut enhällighet i en konfederation gör ju att beslut blir svåra att ta och därför beslutar de styrande ofta att det inte är värt kostnaden och tiden, och samarbetet fördjupas (och blir en federation) eller upphör då, varför de räknas som instabila. Jopparn 23 januari 2010 kl. 19.29 (CET)

Återigen: man skall inte stirra sig blind på vilka ord som används, även om en konfederation normalt brukar betraktas som mer lösligt sammanhållen än en federation, precis som att en federation ibland räknas som mer lösligt sammanhållen än en union. Schweiz är en konfederation till namnet (även om det på svenska brukar översättas till "edsförbund" eftersom svenskan närmast har tagit över det tyska ordet snarare än motsvarande ord på franska, italienska och rätoromanska) men är i allt väsentligt en självständig stat i världssamfundet, även om kantonerna har stort internt självstyre. Amerikas konfedererade stater, sydstaterna i amerikanska inbördeskriget, ville ha en lösligare struktur än nordstaterna (USA) men kopierade i princip den amerikanska konstitutionen och hade en gemensam statsledning och militär. E.G. den 23 januari 2010 kl. 20.06 (CET)

Jag förstår inte riktigt E.G.:s återkommande kommentar om att man inte skall stirra sig blind på orden då frågan just gällde vad betydelsen innebar. De flesta samhällsvetenskapliga texter som behandlar ämnet försöker sig på någon form av definition, men det finns dock vissa former/versioner som ofta återkommer inom moderna vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet. Jag har försökt att presenterat de mest etablerade ovan. Precis som alla andra begrepp har dock betydelsen delvis skiftat över tid och det finns undantag och tveksamheter och E.G. har gett ett par utmärkta exempel på det ovan. Mitt långa inlägg ovan började därför med "[d]et är en rätt komplicerad fråga du ställer då begreppsapparaten du tar upp inte på något sätt är helt fastslagen och debatteras hett bland forskare". Jag vet inte om jag kunde ha varit tydligare än så... Jopparn 24 januari 2010 kl. 14.04 (CET)

Vad jag menar är att orden federation, union och konfederation normalt sett är synonymer. De må i sin mest grundläggande betydelse egentligen ha något olika innebörd, men om vissa organsisationer heter på ett visst sätt, innebär det inte att de just därför nödvändigtvis har en sådan struktur som namnet kan låta påskina. Därför är det i de flesta fall inte vettigt att göra någon åtskillnad, åtminstone inte utan att påpeka att "i den här texten som jag nu skriver, definierar jag orden så här". Den ursprungliga frågan gäller inte bara betydelsen, utan även strukturen.

Motsatsen till en federation (om vi pratar om en stat) kallas för övrigt enhetsstat. E.G. den 24 januari 2010 kl. 15.08 (CET)

Såg här ngn uttrycka att Konungariket Nederländerna är en "Federation av tre enhetsstater". - Lavallen 25 januari 2010 kl. 09.07 (CET)

Alltså där har vi också ett fint exempel på hur man försvårar för oss stackars akademiker... Som jag har förstått det nu när jag läst runt (jag har inte tidigare läst så mycket om Nederländerna, skall tilläggas) så skiljer man på Nederländerna och Konungariket Nederländerna. I den senare ingår nämligen Nederländska Antillerna och Aruba och de tre utgör tillsammans en federation. De har som jag förstått det endast rätt att uttala sig i federativa frågor om de är direkt berörda (se. en.Wikipedias artikel en:Charter for the Kingdom of the Netherlands). Men med tanke vad som ingår bland det som det skall tas gemensamma beslut om (enligt en.Wikipedia) så förstår jag inte riktigt varför det inte alltid omnämns som en federation. Bevisligen är dock så inte fallet ens hos forskare och jag kan faktiskt inte svara på varför. Både då jag kan för lite om Nederländerna och inte heller vet om Toonen använts sig av en egen definition av enhetsstat eller bara slarvat med begreppen. Den benämning som finns på bilden måste dock ses som motsägelsefull då E.G. har helt rätt i att de brukar räknas som motsatser, och det vore intressant att veta var den definition kommer ifrån. Jopparn 26 januari 2010 kl. 13.40 (CET)

Jag har gett en kommentar i nästa tråd, att det finns lika många styresystem som det finns stater. Och det kanske tom varierar över tiden. Finland har ju idag inte samma starka president som de hade under det kalla kriget, kanske utan någon egentligen behöver ändra några lagar runt det hela för att åstadkomma en sådan förändring. (Men nu vet jag inte om just Finland gjort ngn sådan förändring av grundlagen.)

I detta kontinuum av styresskick blir akademikernas roll egentligen just bara akademisk. -- Lavallen 26 januari 2010 kl. 13.51 (CET)

Jo, alla har ju olika versioner, men de brukar ändå rätt lätt gå att kategorisera som en typ så att säga (då de definitionerna är rätt breda), även om de officiellt kallar sig något annat (som hänger kvar sedan tidigare). Jopparn 26 januari 2010 kl. 14.07 (CET)

Vad avser presidentens makt i Finland, så redogörs för detta kortfattat (egentligen så kortfattat att det inte blir riktigt rätt, jag skall se om jag hinner reda ut det vid tillfälle) i artikeln Finlands president. E.G. den 26 januari 2010 kl. 21.49 (CET)

Ett tack till Jopparn för den utförliga och förklarande utredningen, det har varit många intressanta och för mig nya fakta. Jag tycker också det är bra att veta vad orden "egentligen" betyder, även om vi alla vet att ordens betydelse kan skifta efter tid och sammanhang. –Xauxa 24 januari 2010 kl. 18.53 (CET)

Det var vänligt sagt av dig Xauxa! ;) Jopparn 26 januari 2010 kl. 13.40 (CET)

Antal sjöar i Finland

I skolan fick man lära sig att Finland även kallas de 1000-sjöarnas land, hur många sjöar finns det i Finland?. Jag läste i helgen i en äldre turistfolder om Värmland, i foldern finns ett mening som fick mig att fundera lite "Landskapet Värmland har fler sjöar än hela Finland" fortfarande enligt foldern var en sjö 10000 kvadratmeter stor. Kan detta stämma finns det mer sjöar i Värmland än Finland, eller är detta bara någon form av turistreklam? Janee 24 januari 2010 kl. 23.03 (CET)

Det finns nog ingen allmänt accepterad gräns för hur stor en vattensamling skall vara för att få kallas sjö. Därför blir dessa uppgifter ofta väldigt olika beroende på vem som räknat. Men det finns väldigt mycket mer än 1000 sjöar i Finland, om inte gränsen för vad en sjö är sätts väldigt högt. Uppgiften i broschyren verkar väldigt tveksam. Jag tror inte man använt samma definition för sjö vid båda beräkningarna. --// jorchr 24 januari 2010 kl. 23.09 (CET)

Artikeln Finland ger svaret Antalet sjöar större än 500 kvadratmeter är 187 888 stycken, så frågan blir ju då hur många av dessa är större än 10000 kvadratmeter, och hur många finns det i Värmland med enligt samma storleksmått. Janee 25 januari 2010 kl. 00.44 (CET)

Enligt http://www.smhi.se/sgn0102/n0204/sjoregtext.pdf har Finland 56000 sjöar större än 1 ha (10000m^2) och Värmland bara 3365 så stora sjöar. /EnDumEn ✍ 25 januari 2010 kl. 01.00 (CET)

När Finland kallas de tusen sjöarnas land, så är det ju inte för att det finns exakt 1 000 sjöar i landet utan för att det finns många sjöar där. Sjöarna är också stora och långsträckta, så att de kan nyttjas för inlandssjöfart och på många sätt präglar landskapsbilden. Värmland präglas väl förstås av Vänern, däremot vet jag inte vilka andra sjöar som är av avgörande betydelse i landskapet. E.G. den 25 januari 2010 kl. 12.14 (CET)

Siffran 187 888 sjöar som citeras ovan är också den som finska miljödepartementet angiver på sin hemsida. /FredrikT 25 januari 2010 kl. 14.15 (CET)

Och sen är det ju så att när Finland kallas de 1000 sjöarnas land och värmlandska turistbyrån kan visa att dom har mer än tusen sjöar så har dom ju, med en turistbyrås något enögda seende, per definition fler sjöar än Finland.--LittleGun 26 januari 2010 kl. 21.47 (CET)

Lichtenstein-metoden

Fick höra av en arbetskollega om Lichtenstein-metoden, där vi i ett projekt lät alla "gissa" implementeringstiden. Sedan tog vi medeltalet som uppskattad tid.

Var har denna metod sitt ursprung?

Efter lite googling så verkar metoden komma från Irwin Lichtenstein på 1950-talet. -- Lavallen 26 januari 2010 kl. 15.42 (CET)

Hos vem var hon anställd? Hovdam hos vem?

Artikeln anger att Anna Charlotta von Stapelmohr var hovdam, men hos vem? Det fanns flera kvinliga medlemar av kungafamiljen då. --85.226.44.238 28 januari 2010 kl. 12.37 (CET)

Musiken till Avatar

Vem har gjort musiken till Avatar filmen?

James Horner är det enligt artikeln om filmen. tetraedycal, tetraedycal' 29 januari 2010 kl. 21.00 (CET)

enhet

finns benämningen kiloliter?

Rent teoretiskt kan man säga så. Alla SI-prefix kan användas i kombination med liter. En kiloliter är alltså tusen liter. Dock är det vanligare att man säger "en kubikmeter" eller just "tusen liter". Tricky 31 januari 2010 kl. 00.50 (CET)

Film om Blodiga söndagen 1905?

Jag undrar om det möjligen har gjorts någon film som handlar om den blodiga söndagen 1905 i S:t Petersburg? På den svenska artikeln om händelsen finns det en bild med en text som talar om att det är en sovjetisk film från 1925. Vad heter den i sådana fall och var kan man hitta information om den (IMBD borträknat)? Finns det någon annan form av film om händelsen? //Raksoo 31 januari 2010 kl. 15.19 (CET)

Jag har hittat ett klipp på YouTube via ryskspråkiga Wikipediaartikeln. Vivo 31 januari 2010 kl. 16.29 (CET)

Arrak och vanilj

Stämmer denna redigering om att "I sverige har arrak och vanilj samma innebörd"? Eller är detta bara klotter? – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 31 januari 2010 kl. 20.36 (CET)

Klotter (eller okunskap). Jag skulle inte vilja få punsch som smakade vanilj, eller äppelpaj med arraksås.... Tricky 31 januari 2010 kl. 20.47 (CET)

Mig veterligen så finns det arrak som används som substitut till vanilj. Annars som tricky. Tanzania 31 januari 2010 kl. 21.12 (CET)

Men att säga att det har samma innebörd är hur som helst fel. Jag har redigerat bort den aktuella meningen. Tricky 31 januari 2010 kl. 21.19 (CET)

Orter i Båstads kommun

Är Glimminge, Båstads kommun och Glimminge plantering två olika orter eller ska artiklarna sammanfogas? »Wolfgangus Mozart 1 februari 2010 kl. 17.24 (CET)

Referensen i den första verkar syfta på den senare... Någon annan småort i Skåne län med ett liknande namn verkar inte finnas. Har vi några lokalboende som kan avgöra vad som är POMMF i detta fall. SCB's namngivning ger jag nämligen inte mycket för. -- Lavallen 1 februari 2010 kl. 18.08 (CET)

Det är samma plats. /Grillo 1 februari 2010 kl. 21.08 (CET)

USA:s tid kontra Sveriges

När klockan är 20.00 i USA (under vinterhalvåret; sommartid spelar alltså ingen roll (?)), vad är klockan i Sverige? (Ja, jag har kollat tidszoner, men är ändock osäker på svaret.) Calandrella 1 februari 2010 kl. 21.53 (CET)

USA är så brett så att det består av flera tidszoner. Klockan är alltså inte lika mycket på östkusten som på västkusten. var i USA menar du? Nitramus 1 februari 2010 kl. 21.59 (CET)

Östkusten ligger 6 timmar efter svensk tid (14.00 när klockan är 20.00 här) och västkusten ligger 9 timmar efter (11.00 vid samma tid). -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2010 kl. 22.08 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det beror på var i USA du menar. USA har sex olika tidszoner; fyra i Kontinentala USA, en i Kanada Alaska och en i Hawaii. USA:s ostkust (med New York) ligger 6 timmar efter oss, så när klockan är 20:00 där är den 02:00 nästa dygn i Sverige. Sen är det bara att "plussa på" med en timme ju längre västerut du kommer i USA: 20:00 i Dallas, Texas motsvarar 03:00 hos oss; 20:00 i Denver, Colorado motsvarar 04:00 här; 20:00 i Los Angeles, Kalifornien är 05:00 i Sverige; klockan 20:00 i Anchorage, Alaska motsvarar 06:00, och när klockan är 20:00 i Honolulu, Hawaii så är hon 07:00 dagen efter i Sverige. --Tricky 1 februari 2010 kl. 22.10 (CET)

Bra länk. Entheta 1 februari 2010 kl. 22.11 (CET)

Jag antar att Tricky menar Alaska snarare än Kanada. Kanada har sex tidszoner: de fyra i kontinentala USA samt två till på östra sidan. Värt att notera är också att sommartid inte tillämpas under exakt samma perioder i USA/Kanada som i EU: i USA och Kanada börjar sommartiden två eller tre veckor tidigare och slutar en vecka senare, så under dessa veckor är tidsskillnaden en timme mindre. //Essin 1 februari 2010 kl. 22.26 (CET)

Ja såklart! När jag skrev Anchorage blev det rätt i alla fall... :-) --Tricky 1 februari 2010 kl. 22.33 (CET)

Hela USA och hela Kanada använder inte sommartid så på en del platser skillnaden en timme mer på sommaren. Hawaii och Arizona (utom Navajoindianernas reservat) i USA och det mesta av Saskatchewan och en del andra orter i Kanada använder inte sommartid. /90.229.130.238 1 februari 2010 kl. 23.52 (CET)

Skall man vara lite petig kan ovanstående förklaringar korrigeras med att Alaska (USA:s västligaste delstat som sträcker sig långt väster om Hawaii) inte består av endast en tidszon. Alaska-ögruppen Aleuterna räknas nämligen till samma tidszon, en:Hawaii-Aleutian Time Zone, som Hawaii (men borde rent geografiskt ligga ytterligare en eller två timmar bort). På Aleuterna tillämpas, till skillnad från på Hawaii, sommartid. /Dcastor 2 februari 2010 kl. 02.29 (CET)

Tack så mycket för alla svar! Calandrella 2 februari 2010 kl. 07.46 (CET)

Man kan läsa artikeln Lista över länders tidszoner. Där står alla länder och deras tidszoner och skillnad mot svensk tid. Ett utdrag nedan: --BIL 2 februari 2010 kl. 20.49 (CET)

Land	Tidszon (UTC)	Tidskillnad mot Centraleuropa/Sverige
	*=Sommartid (N halvklotet)	Januari / Juli
För att se vilken tidszon en delstat i USA tillhör, se respektive delstat. Alla delstater som inte nämns här har sommartid.
USA - Hawaii	-10	-11 / -12
USA - Aleuterna	-10 *	-11
USA - Alaska	-9 *	-10
USA - Pacific time	-8 *	-9
USA - Arizona	-7	-8 / -9
USA - Mountain time	-7 *	-8
USA - Central time	-6 *	-7
USA - Indiana	följer Central och Eastern time från 2006
USA - Eastern time	-5 *	-6

The Swedish Trading Co.

Hej! Är det någon som har närmare info/källor kring AB The Swedish Trading Co.? Google gav mig endast ett Hong Kong-bolag med diffus historik: [17]. Enligt en källa i Lennart Larsson så var bolaget involverat med Wallenbergarna i Budapest under andra världskriget. Hälsn! /Urbourbo 26 januari 2010 kl. 10.34 (CET)

Avbevakar denna sida nu; tacksam för notis om ev svar på min diskussionssida. Allt gott, /Urbourbo 3 februari 2010 kl. 12.42 (CET)

Humor

Är artikeln humorist klotter? --Andreas Rejbrand 31 januari 2010 kl. 23.57 (CET)

Den är nog seriös. Se resultatlista i en:Epsom Derby. I tidigare versioner stod det till och med upptaget i listan att hästen dog två veckor efter segern. /Dcastor 1 februari 2010 kl. 00.18 (CET)

Varför har inte engelska Wikipedia en artikel om hästen? Nåväl, vår artikel behöver skrivas om till viss del, och framförallt tycker jag att artikeln humorist i första hand bör behandla (eller redirecta till) något relaterat till humor. --Andreas Rejbrand 1 februari 2010 kl. 00.23 (CET)

En hänvisningslänk till humor längst upp i artikeln borde räcka, ifall hästkraken är tillräckligt relevant för en egen artikel. --boİvİe  1 februari 2010 kl. 07.23 (CET)

Jag har lagt till en sådan topplänk nu. E.G. den 3 februari 2010 kl. 12.38 (CET)

Papper

Citerar:

"I snitt får ett papper baserat på Hubbledata omkring dubbelt så många citeringar som papper baserade på andra data.

Artikel: Rymdteleskopet Hubble

Heter det verkligen "Papper" på svenska? "Paper" eller "Artikel" skulle jag skriva, aldrig "papper". Men jag har haft fel förut, åtminstone påstår fru Lavallen det... :) -- Lavallen 3 februari 2010 kl. 19.23 (CET)

Papper används ibland som forskarslang men det bör helt klart bytas mot artiklar. Njaelkies Lea (d) 3 februari 2010 kl. 20.07 (CET)

Opublicerat material, vilket man inte sällan hittar i en Dissertation, kallas det oxå artikel? Paper har jag alltid sett det kallas då! Det är bara i publikationer och dylikt jag sett det kallas artikel. På samma sätt har jag alltid hört ordet paper fram till det är klart för publicering... Men då har jag inte själv publicerat ngt förstås. Hur betecknas konferensmaterial? -- Lavallen 3 februari 2010 kl. 20.31 (CET)

Det vedertagna namnet för opublicerat material i en avhandling är manuskript. Inom vissa, men långt ifrån alla, forskningsdiscipliner talar man sedan om papper som slangord, men byt till artikel, tycker jag. Nitramus (diskussion) 3 februari 2010 kl. 22.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vampyrer

Finns vampyrer i verkligheten?

Det beror givetvis på den exakta definitionen av "vampyr". Om man med "vampyr" avser människa som då och då dricker blod, så antar jag att det funnits en och annan (psykiskt sjuka personer?). Däremot är det självklart inte så att det finns en "ras" (naturlig eller övernaturlig) av människor med speciella krafter, och som behöver dricka blod för att överleva. --Andreas Rejbrand 14 januari 2010 kl. 22.18 (CET)

Och så finns förstås Vampyr (fladdermus). /FredrikT 14 januari 2010 kl. 22.21 (CET)

Som sagt, vampyrfladdermöss finns ju. Inom medicinen är en gammal hederlig sysselsättning bland patologer och andra medicinare att sitta och försöka ställa diagnoser på kända historiska personer. Detta har man också försökt göra baserat på vampyrberättelser. En del har menat att de gamla vampyrmyterna kan förklaras av rabiesutbrott, en del har skyllt på bristsjukdomarna pica och pellagra och en del har skyllt på den sällsynta ärftliga ämnesomsättningssjukdomen Günthers sjukdom, vars symptom (bland annat blekhet och blodbrist) lindras av att äta blodprodukter. Nitramus 16 januari 2010 kl. 15.44 (CET)

Anhängare av Transsubstantiationsläran dricker blod. -- Lavallen 19 januari 2010 kl. 17.16 (CET)

En som spekulerat några hundra år i framtiden om Homo Sapiens Whedonum, är examinerade biologen Peter Watts. I sin bok Blindsight presenterar han bla Jukka Sarasti, som ett rovdjur i denna art, som har givits mycket speciella kvalifikationer att framföra rymdfarkoster. Watts har ansträngt sig att ge en realistisk och sansad beskrivning av vampyrer, som är ett signifikant innovativt grepp på en av genrens mest uttjatade figurer ! ;) Kurtan 2 februari 2010 kl. 18.50 (CET)

Hehe, den var skoj! Formellt sett dricker de blod, men händelsevis råkar detta blod ha smaken av vin. Däremot så betyder inte detta att de är vampyrer, för de överfaller inte något offer och suger blodet(?)/vinet(?) ur detta offer, som sedan förvandlas till en ny vampyr. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 4 februari 2010 kl. 10.41 (CET)

Dessutom lär katoliker kunna tåla både vitlök, kors och solljus hur bra som helst. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 4 februari 2010 kl. 10.49 (CET)

Norrlänningar äter blod dessutom, inte bara som pudding utan allt möjligt hittar man det i... -- Lavallen 4 februari 2010 kl. 11.36 (CET)

Ja, det är nå't lustigt med norrlänningarna, jag tror de nog skulle bli goda katoliker om de ville. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 4 februari 2010 kl. 11.55 (CET)

Såg härom dagen i bokhandeln en nyutkommen svensk bok om den historiska bakgrunden till Draculamyten. Kommer tyvärr varken ihåg titeln eller författarens namn (han var dock akademiker, möjligen arkeolog). /FredrikT 4 februari 2010 kl. 10.54 (CET)

Hur hitta information om person (Christopher Schröder)?

Efter att ha undrat vem Christopher Schrödersgatan i Karlshamn var uppkallad efter har jag med googling listat ut att Christopher Schröder var en inflytelserik borgmästare under 1600-talet. Jag hittar lite lösryckt information om hans inflytande i stadens historia men inte mycket specifikt om honom. Någon som har tips på var man kan hitta information (helst på nätet - jag är slö)? Inga träffar i Nordisk familjebok så vitt jag kan se. Entheta 4 februari 2010 kl. 22.11 (CET)

Hej Entheta - och tack för promenadsällskapet från wikiträffen i går! Du hittar en del om Schröder (främst om hans epitafium, men även en del om honom själv) i det här inskannade numret av Fornvännen. /FredrikT 4 februari 2010 kl. 23.02 (CET)

När jag nu ändå hittat en källa kunde jag faktiskt inte låta bli att skapa artikeln också. /FredrikT 5 februari 2010 kl. 10.27 (CET)

Tack själv och tack för ditt jobb med ännu en artikel! Hade släktingar som bodde på den gatan så det är kul att veta lite mer om personen. Entheta 5 februari 2010 kl. 19.54 (CET)

Riez eller Rietz

Är Charlotte du Riez efternamn rättstavat? Google ger skilda stavningar, och makens namn anges i artikeln som Rietz. --Aciram 5 februari 2010 kl. 12.30 (CET)

Om hon tillhör den adliga släkten Du Rietz - vilket hon ju genom ingifte verkar göra - så är det stavningen med "t" som gäller. /FredrikT 5 februari 2010 kl. 15.14 (CET)

Om Rietz är rätt namnform bör artikeln ändra namn.--Aciram 6 februari 2010 kl. 14.38 (CET)

Stavningen Charlotte Du Rietz finns som omdirigeringssida. De som vet säkert borde kanske ändra sidans titel. Själv är jag för osäker på saken för att våga mig på det. --Aciram 6 februari 2010 kl. 14.45 (CET)

Störande bakgrundsmusik i dom flesta filmer

Varför måste bakgrundsmusiken överhuvudtaget finnas då repliker blir sagda????Man hör knappt vad som sägs och vrider man upp volymen så blir saken knappast bättre.Gärna musik men i så fall MYCKET dämpad, alltid då det kommer repliker.Det finns ju faktist skilda musikprogram.

MVH Missnöjd TV-Tittare

Som kulturhistoriker skulle jag gissa att bakgrundsmusiken helt enkelt är ett arv sedan stumfilmstiden, då musiken användes för att förmedla de känslor som dialogen berövades genom att förmedlas som textskyltar. Musiken har sedan blivit en del av filmmediet. Jag vet att det gjorts försök inom t.ex. fransk film att göra filmer helt utan musik (någon som är bättre än jag på filmhistoria kan säkert ge exempel), men det har visat sig att publiken har svårt att finna sig tillrätta med detta. Min gissning är att det handlar om samma problem som när tex tyskarna vägrar att acceptera undertexter och de riktiga filmstjärnornas röster - vanans makt. Vänligen --Idunius 21 januari 2010 kl. 08.30 (CET)

Jag vill minnas att Moment 22 (film) i princip saknade filmmusik. Det var mest buller från flygplansmotorer, ständigt vinande vindar och liknande. Jag tror att det bara förekom musik vid två tillfällen, dels på en bakgata i Rom där musiken verkade komma genom ett öppet fönster från en radio i någons lägenhet, och dels i slutet med alla eftertexterna. Man la verkligen märke till musiken när den kom, och den hurtiga Sousa-marschen i slutet chockade nästan, men efter en stund tågade en marschorkester in i bild på flygplatsen och gav musiken en ursäkt. /Rolf B 21 januari 2010 kl. 09.17 (CET)

Det hela kallas diegetisk respektive icke-diegetisk musik, men jag tror att nyckelfrågan egentligen inte handlar om närvaron av musik, utan om mixningen av ljudnivåerna i dialogen kontra ljudeffekter och/eller musikspår samt om hur bra tonsatt skådespelet är. Om mixningen är välgjord och musiken skickligt komponerad, förstärks dialogen så att tittaren knappt märker att musiken finns där. Samtidigt är det svårt med ljud: svårare än med bild, faktiskt, eftersom ögat är mer förlåtande än örat. Därför använder många amerikanska filmer och TV-serier med mycket ljudeffekter och musik något som kallas loopning, där skådespelarna dubbar sig själva i efterhand för att förtydliga de repliker som inte riktigt når igenom resten av ljudet. Svenska produktioner använder det i sparsam skala eftersom det 1) kostar lite mer, 2) om det är oskickligt gjort ser orealistiskt ut. Det är troligen mest en vanesak för TV- och filmbranschen. Med förhoppning om att det ger en ny vinkel på det hela.//Hannibal 31 januari 2010 kl. 01.02 (CET)

Om det är en instrumental version av ny låt (som i vanlig version, med sång, kanske spelas ofta i radio) kanske man försöker marknadsföra filmmusiken. Den kanske inte passar alltid, som i scener där polisen jagar bovar, så då får man ha den under samtal. J 1982 8 februari 2010 kl. 20.10 (CET)

Professionell översättare

Antag nu (rent hypotetiskt) att du har skrivit en bok, och vill ha den översatt från svenska till engelska, men att du inte har tid/lust att göra det själv. Dessutom är det viktigt att översättningen blir av högsta möjliga kvalitet. Var hittar du då en professionell översättare? Vi kan säga att boken bara är på 61 sidor, d.v.s. inte särskilt lång. Hur mycket kostar det? (F.ö. stör jag mig något enormt på att Tab-knappen inte längre flyttar fokus från redigeringsrutan till nästa kontroll på sidan.) --Andreas Rejbrand 8 februari 2010 kl. 00.39 (CET)

Tja, FAT är kanske en början? Riggwelter 8 februari 2010 kl. 00.41 (CET)

Jag har fått uppfattningen att de vanligaste systemen är att man antingen brukar betala per ord eller göra upp om ett pris beroende på hur lång text det gäller. Vad kostnaden blir vid det andra alternativet har jag ingen aning om men när jag tittade runt lite för ett tag sedan låg priset på ett av företagen på 75 öre per ord, och de hävdade att de var billigast (tyvärr kommer jag inte ihåg vad jag sökte på då). Andra företag tar dubbelt så mycket [18]. Vänligen Jopparn 8 februari 2010 kl. 01.53 (CET)

Hm... 16 066 kr för det billigaste alternativet... (Jag stör mig fortfarande något enormt på Tab-knappen som inte längre fungerar här.) --Andreas Rejbrand 8 februari 2010 kl. 10.15 (CET)

Soloturer

Vad betyder soloturer & partipiskan ?

Inte för att vi skall göra din läxa, men har du provat att googla grundformerna av orden? *hint, hint* /Diupwijk 8 februari 2010 kl. 19.40 (CET)

Ladda kontantkort

Finns det någon tjänst så att man kan ladda sitt kontantkort på nätet och betala med faktura? 83.188.202.89 8 februari 2010 kl. 18.49 (CET)

Vet inte om det finns någon specifik tjänst för att ladda korten mot faktura? Borde väl i så fall ta bort själva poängen med kontantkortet? Man har väl det för att komma bort från fakturan? Däremot går det ju att ladda korten via internetbankerna, om jag inte minns fel? //Joshua 9 februari 2010 kl. 22.26 (CET)

Hybrid (biologi)

Kan man på något sätt räkna ut var gränsen går för möjliga avkommor, oavsett om de är fertila eller sterila?--Buggwiki 9 februari 2010 kl. 22.22 (CET)

Huvudlutning

Vad betyder det, när folk lutar huvudet åt höger eller vänster eller omväxlande båda? Det gäller både vid pratande och lyssnande.

Enligt viss forskning antyder lutningen med vilken hjärnhalva man tänker mest med för tillfället, den rationella eller den kreativa. Dock ska man inte underskatta inlärt beteende, vanor och/eller situationsbundet kroppsspråk.//Hannibal 31 januari 2010 kl. 00.53 (CET)

Inte för att jag misstror dig, men en källa vore intressant (förstås avser jag påståendet om hjärnhalvorna). --Andreas Rejbrand 1 februari 2010 kl. 00.37 (CET)

Det betyder att personen överväger någonting. --Petter 1 februari 2010 kl. 18.58 (CET)

Det kan väl tyda på det, men till skillnad från till exempel när någon nickar (som betyder "ja") och när någon skakar på huvudet ("nej") så finns det så vitt jag vet inte någon egentlig vedertagen betydelse i att någon lägger huvudet på sned. Ibland innebär det väl bara att personen är trött, ibland kan det vara ett tecken på att personen lyssnar noga och då lägger huvudet på sned antingen medvetet (för att visa detta) eller omedvetet. The Great Cucumber 10 februari 2010 kl. 14.18 (CET)

Delfiner och delfinarium

1. Varför räknas inte flasknosdelfinen som den vanliga delfinen när den är vanligast på delfinarium och därmed den delfin folk oftast förknippar med delfiner? Handlar det om att den vanliga delfinen har ett större antal eller att den upptäcktes först?
2. Varför är flasknosdelfinen vanligast på delfinarium överhuvudtaget? Är den lättast att tämja, eller?
3. Är det sant att späckhuggaren är den näst vanligaste delfinen på delfinarium efter flasknosdelfinen? Varför, isåfall? Handlar det bara om ren fascination, eller är den verkligen lättare att tämja än t ex en vanlig delfin?--Buggwiki 9 februari 2010 kl. 23.14 (CET)

Var hon någonsin utomlands?

Den svenska prinsessan Sofia Vasa var gift med en regerande tysk hertig. Det verkar oklart om hon någonsin besökte makens land. Tillbringade hon hela sitt liv i Sverige?--85.226.47.128 11 februari 2010 kl. 22.47 (CET)

Skillnader mellan underarter

Finns det några skillnader mellan underarter inom samma art förutom de fysiska egenskaperna?--Buggwiki 12 februari 2010 kl. 00.50 (CET)

Det kan t.ex finnas geografiska variationer och skillnander i parningsbeteende. Miljöanpassning och selektion ger i sin tur ofta upphov till de yttre olikheter. Variansen inom en art (inte nödvändigtvis kopplad till underarter) är en av de faktorer som driver artbildningen. Sedan finns det många mellanformer så det här kan vara lite olika beroende på det specifika fallet. Höstblomma 12 februari 2010 kl. 08.51 (CET)

artist

hejsan jag undrar vilken grupp som har gjort låten julia, det är en gammal rock ballad och refrängen går julia, keep my dream alive.

Det är inte Julia Dream med Pink Floyd som avses? Youtube. /Grillo 12 februari 2010 kl. 06.08 (CET)

Diesel v. bensin

Hej! Jag undrar lite vad det är för skillnad mellan diesel- och bensinbilar i köregenskaper, kostnad, kvalitet osv. Är det sant att den säljs allt mer dieselbilar? Går det att säga vilket som är bäst och miljövänligast? Teeth 13 februari 2010 kl. 16.41 (CET)

Bensinbilar har ofta högre effekt, men lägre vridmoment än jämförbara dieselbilar. Bränslekostnaden brukar vara lägre för dieselbilar då de oftast har lägre förbrukning, däremot har dieselbilar haft en högre årsskatt i Sverige (och kanske har fortfarande?). Kvaliteten på motorerna tror jag är ungefär lika. Dieselbilarna släpper, på grund av lägre förbrukning, ut mindre koldioxid, och kan därför anses som mer miljövänliga om man ser till växthuseffekten. Däremot har dieselbilar (innan partikelfiltren) släppt ut mer partiklar, och det är farligt för närmiljön. Och, ja, jag tror att i nybilsförsäljningen så har andelen dieselbilar ökat på senare år. --bOiViE  14 februari 2010 kl. 20.11 (CET)

Varför blev hon regent?

Varför var Katarina Gustavsdotter Vasa regent i Ostfreisland 1599-1610? --85.226.47.128 14 februari 2010 kl. 21.34 (CET)

I Wikipedias artiklar hittar jag inget om att hon var regent, däremot var hon 1599-1610 mor till greven av Ostfriesland. -- BOivİE  14 februari 2010 kl. 22.18 (CET)

I artikeln står det: Hon tog med stor handlingskraft del i sin makes inrikespolitiska konflikter och efter hans bortgång 1599 styrde Katarina grevskapet enväldigt fram till sin egen död 1610  ? Kanske var sonen utomlands? --85.226.47.128 15 februari 2010 kl. 11.35 (CET)

Det verkar vara fråga om ett missförstånd. Jag har kollat upp Katarina i Svenskt biografiskt lexikon och där står inget om att hon skulle ha regerat över hela Ostfriesland, däremot att hon som änka styrde "med myndighet" över sitt livgeding, d v s de gods hon i samband med sitt bröllop erhållit som ett slags pensionsförsäkring. Inte heller Åke Ohlmarks' Alla Sveriges prinsessor säger något om att Katarina skulle ha agerat som regent för sin son (som ju f ö var 36 år gammal när Katarina blev änka och knappst bör ha behövt någon regent). /FredrikT 15 februari 2010 kl. 11.52 (CET)

Då förstår jag bättre. Jag tänkte att sonen kanske var utomlands och hon regerade i hans frånvaro, men så var det alltså inte? Tack så mycket!--85.226.47.128 18 februari 2010 kl. 13.49 (CET)

Bearbetningar av upphovsrättskyddade verk

Hur fungerar det egentligen covers och remixer med upphovsrätten? 『Sertion^♥』 19 februari 2010 kl. 01.13 (CET)

I det förstnämnda fallet går väl hela/nästan hela royaltin till upphovsmannen och i det senare en överenskommen andel till den ursprungliga upphovsmannen. - En arrangör/radiokanal får betala, inte bara till artisten utan också till upphovsmännen. -- Lavallen 19 februari 2010 kl. 08.27 (CET)

Huvudregeln nuförtiden är att kompositör, arrangör (i den mån ett existerande arrangemang används) och den som skrivit texten har ensamrätt att tillsammans bestämma om framförande av verket. Ensamrätten är ofta åtminstone i viss utsträckning överförd på ett förlag. Juridiskt är det alltså en avtalsfråga och normala kommersiella uppföranden torde kunna förbjudas helt (tills det gått sjuttio år sedan den sista av de tre dött). Åtminstone i Finland har branschorganisationer (Teosto & co) rätt att göra avtal å rättsinnehavarnas vägnar, och då blir det fråga om att betala royalty enligt praxis i branschen. --LPfi 19 februari 2010 kl. 09.17 (CET)

Undantaget är, i Sverige (kanske även i Finland?), parodier och satirer, sådana får man göra utan tillåtelse. Dock måste man spela låten själv, vilket fallet "I Won't Let Susan Go Down on Me" visade. Vivo 19 februari 2010 kl. 21.41 (CET)

KRAV-märkning

Nån som vet vilket typsnitt krav har ungefär? /

Har du kollat http://www.krav.se/KravRegler ? Mvh /Mkh 21 februari 2010 kl. 22.24 (CET)

Kanske i denna uppsats? (Har inte kollat) Rotsee 22 februari 2010 kl. 20.42 (CET)

Sydkoreas huvudstad.

Från huvudstad: Sydkorea utannonserade 2004 att dess huvudstad skulle flyttas från Seoul till Gongju, även om ordet seoul på koreanska betyder just huvudstad. Från Gongju: Den kontroversiella flytten ska påbörjas 2007 och planeras avslutas år 2030. Jag undrar, vad är det som ska flyttas, i praktiken? Att bara byta huvudstad kan rimligtvis inte ta över tjugo år. Ska nya byggnader upp; ett nytt parlamentshus eller liknande? Caspian Rehbinder 15 februari 2010 kl. 11.26 (CET)

Som jag förstått det handlar det om att bygga upp en helt ny stad från grunden och flytta dit. Enligt den här artikeln beror det på hotet från Nordkorea (Seoul ligger ju bara några mil från gränsen), på att Seoul är överbefolkat och för att fördela välståndet i landet. Jopparn 15 februari 2010 kl. 11.50 (CET)

Det mest uppenbara liknande projektet är väl Brasília, men liknande projekt har genomförts i ett par afrikanska länder också. Hur omfattande de har varit vet jag dock inte. Det enda jag kan komma på på rak arm är Abuja. I samtliga fall verkar syftet vara att placera huvudstaden i mitten av riket, istället för vid en välmående kust medan resten av landet inte är lika välmående. /Grillo 15 februari 2010 kl. 17.25 (CET)

I Brasiliens fall tog det 69 år från beslut (1891) till den nya huvudstaden togs i bruk (1960). Ytterligare exempel är Canberra, Islamabad, Putrajaya, och Naypyidaw. Intressant ämne, hade varit roligt att skriva en artikel om det (Nya huvudstäder?). I den engelska artikel om en:Gongju framgår att planerna är rätt kontroversiella.--Ankara 15 februari 2010 kl. 17.42 (CET)

Tycker Byte av huvudstad låter bättre som artikel. J 1982 15 februari 2010 kl. 17.48 (CET)

Alla som spelat Civilization 3 förstår varför det kan vara vettigt att byta huvudstad till en som ligger mer centralt placerad i riket :) /Grillo 15 februari 2010 kl. 17.50 (CET)

Rysslands huvudstad flyttades väl tillbaka till Moskva vid tiden för första världskriget just för St.P.'s utsatta läge... -- Lavallen 15 februari 2010 kl. 20.52 (CET)

Förr handlade det om marksoldater som landsteg från segelbåtar. Det gär gäller nog inte så mycket i dag när man har bombflygplan (förutom att man måste flyga en bit in först)? Har också undrat varför inte Ryssland flyttat tillbaka till Sankt Petersburg (känns lite mer historisk och kulturell, Moskva luktar mest 1900-talskommuniststat). J 1982 15 februari 2010 kl. 21.07 (CET)

Här kanske det kan vara värt att nämna att Moskva grundades 1147 medan Sankt Petersburg inte grundades förrän 1703 av, som förhoppningsvis är bekant, Peter den store. Främst den engelska artikeln en:Grand Duchy of Moscow kan också vara av intresse. /Grillo 16 februari 2010 kl. 05.27 (CET)

Det är alltså så att Ryssland på 1700-talet flyttade sin huvudstad från den äldre staden till en ny. Sedan har den, som J 1982 efterlyser ovan, flyttats tillbaka till den äldre staden (1918). Intressant i sammanhanget är kanske också att Sankt Petersburg är byggd på före detta svensk mark. Se även Nyen. /Grillo 16 februari 2010 kl. 05.33 (CET)

Jo, men varför flyttade man inte tillbaka 1991? Tyskland bytte till Berlin (känns helt rätt, är nog den ort där 1900-talets historia märktes mest). Att byta tillbaka till Sankt Petersburg hade ju visat mer att man närmade sig väst och demokratierna. Finns det något snack om att byta tillbaka? Sedan undrar jag om det funnits några seriösa förslag att flytta Sveriges huvudstad från Stockholm till Göteborg? J 1982 16 februari 2010 kl. 16.16 (CET)

Här går historieskrivningarna isär. Rysk historia talar om att svenska Nyen byggdes på rysk mark. (Se iw-länken till ruwp.) -- Det är rysk propaganda och sanningen är att området runt Nevas utlopp ursprungligen varken var ryskt eller svenskt... Tyvärr är det inte många från den tiden som fortfarande är i liv och kan bekräfta det... (Stockholm är bara ngt som knölar till tåg- och busstrafiken till södra Sverige, inget annat :) )-- Lavallen 16 februari 2010 kl. 16.35 (CET)

Jo, att Ingermanland ursprungligen var svenskt kan ju mycket väl ses som propaganda :) Vi kan ju säga att det var ingermanländskt. Med tanke på vad vi nämnt ovan om att flytta sin huvudstad inåt landet vore det ju ganska ologiskt att flytta sin huvudstad från en inlandsstad (okej, jag bortser från Sibirien nu) till en kuststad. /Grillo 16 februari 2010 kl. 19.34 (CET)

I kulturellt perspektiv betraktar sig St.P-borna redan som huvudstadsbor. I det avseendet har aldrig något egentligen flyttat till Moskva, åtminstone enligt mina vänner där borta. -- Lavallen 16 februari 2010 kl. 20.12 (CET)

Förutom nämnda Canberra, Islamabad, Putrajaya, och Naypyidaw, så är Washington, D.C. en sådan stad, där man bestämde sig för att bygga en ny huvudstad från noll. Ankara var en småstad som valdes till huvudstad 1920 och mängder med nya stadsdelar byggdes. De flesta europeiska länder har haft samma huvudstad (eller ledande stad) i många hundra år. --BIL 18 februari 2010 kl. 18.33 (CET)

Vi kan också ta ett exempel nära ifrån: fastän Åbo aldrig var huvudstad för ett självständigt land talar man här om att huvudstaden flyttades. Helsingfors grundades i och för sig 1550, men projektet tog aldrig skruv och man kan nog säga att det var en ny stad som byggdes 1812. --LPfi 19 februari 2010 kl. 10.45 (CET)

Kollade i artikeln Åbo och det står att den var huvudstad till 1812. Förmodligen menas staten "Storfurstendömet Finland" från 1809. J 1982 19 februari 2010 kl. 11.03 (CET)

Har lärt mig att Finland var storfurstendöme redan före 1809. Hade Åbo status som huvudstad i denna stat? -- Lavallen 19 februari 2010 kl. 11.32 (CET)

Före 1809 var storfurstendömet en ren formalitet, om ens det, ingen egentlig förvaltningsenhet. 1809 fick Finland riksdag med rätt att stifta lagar (om också den inte sammankallades förrän huvudstaden flyttats) och regering. Över de finländska organen stod på ryska tiden endast tsaren, inga ryska förvaltningsorgan (Finland uppfattade sig som en konstitutionell monarki, medan man på ryskt håll i en del kretsar ansåg att lagarna endast gällde av tsarens nåde). Jag vet inte vilka organ som hann konstituera sig innan huvudstaden flyttades, men ja, Åbo var huvudstad. Före ryska tiden var Åbo centralort för Finland i den mån Finland var ett förvaltningsområde (vilket väl sällan var fallet). --LPfi 20 februari 2010 kl. 23.04 (CET)

@J 1982, vet inget om ett byte till Göteborg som huvudstad, men läst någonstans att Karl XIV Johan hade planer på att göra Örebro till huvudstad. //Joshua 23 februari 2010 kl. 23.16 (CET)

Geografi

Hur många invånare finns i eoropeiska delen av RYSSLAND? Hur stor yta utgör den?

Hur måmga invånare finns i den europeiska delen av TURKIET? Hur stor yta utgör den?

Då får du nog först hitta en bra definition av ordet europeiska för åtminstonde Ryssland anser att hela landet ligger i Europa. -- Lavallen 24 februari 2010 kl. 11.36 (CET)

Uralfloden, Uralbergen och Kaukasus brukar väl räknas som bra avgränsningar? Vad gäller Turkiet brukar väl gränsen dras vid Marmarasjön? /Grillo 24 februari 2010 kl. 11.49 (CET)

I Turkiets fall finns det väl en tydlig geografisk gräns (Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen) som skiljer den europeiska delen av Turkiet från den Europeiska. Den asiatiska delen av Turkiet (Anatolien) utgör 97 procent av ytan, med den europeiska delen (Östra Thrakien) utgör 3 procent av ytan. När det gäller invånarantal verkar fördelningen vara annolunda dock, enligt artikeln Östra Thrakien bor nästan 10 miljoner (av drygt 70 miljoner invånare) i den europeiska delen. Värt att notera är att Turkiets västligaste stad Çanakkale inte ligger i den Europeiska delen (det finns dock mindre samhällen på ön Gökçeada), utan i den asiatiska delen. İzmir ligger förövrigt väster om Istanbul. --Ankara 24 februari 2010 kl. 11.54 (CET)

Blått blod

Varför säger man att Adliga personer har blått blod?

Blåblodade

Se artikeln Blått blod. —CÆSAR 24 februari 2010 kl. 19.25 (CET)

Tenchen Tochen Strep

Är det någon som vet något om en påstådd helikoptertillverkare Tenchen Tochen Strep som fått en artikeln utan källor. Existerar företaget överhuvudtaget eller är det en Hoax?--Ankara 26 februari 2010 kl. 16.12 (CET)

Citron = 500000?

Vad har en citron med 500000 artiklar att göra? /90.231.56.185 25 februari 2010 kl. 21.44 (CET)

Ingen aning. Kan Du ge en länk till var Du sett dessa två saker nämnas i samma sammanhang? /FredrikT 25 februari 2010 kl. 22.03 (CET)

Ryska wikipedian firade sin 500 000:e artikel genom att visa den här bilden på framsidan. Jag antar att frågan hänger samman med detta, men kan själv inte ge något svar på densamma. /Diupwijk 26 februari 2010 kl. 23.24 (CET)

Bildtexten här skriver att "en halv citron" är slang för "en halv miljon" på ryska. -- boiVIE 27 februari 2010 kl. 07.41 (CET)

Missil

Varför accepteras endast översättningen robot för ifrågavarande ord. Wikipedia anger robot(vapen) som enda alternativ. Robot(vapen) är förvisso en missil, men logiken är som den klassiska: "alla negrer är människor - alltså är alla människor negrer". Missil skall översättas utan förutfattade åsikter i frågan. En neutral översättning är projektil. Marduk (diskussion) 27 februari 2010 kl. 19.53 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag skulle gissa att det har blivit så här (att Missil omdirigerar till Robot (vapen)) därför att det finns mer intresse att skriva om den aspekten av missil. Det är alltså fler som är intresserade av att skriva om negrer (som är människor) än av att skriva om människor (som inte alltid är negrer). Risken finns att det senare inte blir mycket mer av artikel än vad som finns i en ordbok och sådant brukar raderas så småningom... Men kan du få ihop en vettig artikel så tycker jag du ska göra ett försök! -- Lavallen 27 februari 2010 kl. 20.49 (CET)

stellamaris

Finns det någon, i grekisk språkdräkt, motsvarighet till latinets "Stellamaris" (Stella Maris)?

Möjligen någon översättning av "Ave maris stella" som är en katolsk latinsk bön och/eller hymn till den heliga jungfrun Maria (Hell dig havets stjärna, brukar den översättas till svenska). Se t.ex. en:Ave Maris Stella. Rex Sueciæ 1 mars 2010 kl. 18.14 (CET)

Snötyngder

En aktuell fråga är i vilken utsträckning ett befintligt snötäcke ökar sin vikt när det t.ex. faller regn på det. Är en viss typ av snö bättre på att binda tillstötande vatten, som därmed ökar vikten? Spelar luftfuktigheten någon praktisk roll? I ytterlighetsfallen kan ju en del av snötäcket förvandlats till kompakt is och då lär det väl knappast binda något mer vatten. Det förekommer ganska ofta att det varnas i tidningar för att blidväder i sig skulle öka vikten, men då pratar vi ju bara om befintlig mängd vatten som byter form (om det nu inte regnar förstås). Det hade ju motsatt varit trevligt att tänka sig att redan fallen snö på t.ex. ett tak, inte skulle bli tyngre bara för att det regnar på det, men är det så?
/Ronny W 26 februari 2010 kl. 11.58 (CET)

En kropp som man tillför en massa till bör öka i vikt. Sen hur mycket vatten (i forma v regn) olika typer av snö kan absorbera har jag ingen aning. 『Sertion^♥』 26 februari 2010 kl. 12.43 (CET)

en:Snow#Density ger lite om hur mycket snö kan väga under olika förhållanden. Is varierar förmodligen åxå... -- Lavallen 26 februari 2010 kl. 12.45 (CET)

Rent subjektivt tycker jag att vikten på snön ökade betydligt med veckoslutets blidväder, alltså vikten per kvadratmeter, mer än duggregnet rimligtvis kunnat tillföra. Min tolkning är att pudersnö drar i sig betydande mängder fukt ur luften. Har någon länkar till formler eller annan etablerad kunskap? --LPfi 28 februari 2010 kl. 13.00 (CET)

Vi har SMHI där kan man få fram reell fakta om det mesta angående Meteorologi - hydrologi - oceanografi - klimat. Snödjup och snöns vatteninnehåll finns på följande länk [19]. Vad är snö, [20] med flera andra sidor, trevlig läsning. Mvh--svenboatbuilder 28 februari 2010 kl. 15.18 (CET)

Länkarna som har getts hittills, t.ex. till SMHI var informativa över hur hur mycket vikten kan variera vid nysnö, men inte så mycket över hur redan fallen snö tar till sig vatten. Det gick dock att läsa ut lite ur tabellen, när man säger att våt nysnö kan väga upp till 200 kg/m³, medan "Vårsnö under avsmältningens slutskede" kan väga det dubbla (d.v.s. 400 kg/m³). Då har ju snön både packat sig, samt tagit till sig i princip dubbla mängden vatten. Om luftfuktigheten alltså spelar en stor roll, kan man ju förstå att man varnar för blidväder i sig, alldeles förutan ytterligare nederbörd. Skulle det dessutom regna ökar ju luftfuktigheten, samtidigt som det kanske kan bli en slags mekanisk borttransport av vattenbärande snöflingor? Undrar om det som standard blir ett nollsummespel, eller vad?
/Ronny W 28 februari 2010 kl. 22.39 (CET)

Regn eller snöfall ökar utan vidare snötyngden, om de inte får snön att rasa bort: om vi har 100 kg snö per kvadratmeter och det regnar 10 mm får vi en ny vikt på 100 kg + 0,1 dm × 10 dm × 10 dm × 1 kg/dm³ = 110 kg per kvadratmeter. Per kubikmeter är ökningen större, då snötäcket samtidigt blir tunnare.

När snön rasar beror framförallt på takets lutning och typ (och där har vi ett nollsummespel i något skede, traditionella tak är väl byggda att under normala omständigheter hålla tills snön rasar ner). Snö försvinner också genom avdunstning (framförallt vid solsken) och genom smältning, men jag tror inte regn ökar smältningen särskilt mycket innan snön blivit riktigt våt (snön som regnet smälter fryser på nytt i snön strax under).

Mediabevakningen av snötyngden här är sorglustig: tidningarna har länge varnat för snöns tyngd och om hur tak kommer att rasa och i veckan uppmanade bostadsministern folk att skotta bort snö från taken. Strax efter uppmanade räddningstjänsten att låta bli, då småhustak för det mesta håller och de ofta skottas utan säkerhetsutrustning. Ett trettiotal mänskor har skadat sig allvarligt i vinter då de ramlat ner.

--LPfi 1 mars 2010 kl. 10.34 (CET)

Mina föräldrar skottade vårt tak, men det är platt. En granne skottade inte utan hjälpte snön att ramla ner genom att slå bort snön vid takfoten. Men maxvikt på tak och standardvinklar? Jämnar fuktigheten med snön ut sig helt med luftfuktigheten och hur lång tid tar det? –dMoberg 1 mars 2010 kl. 14.56 (CET)

En intressant fråga som Ronny tar upp är om luftfuktigheten påverkar snöns massa-/densitetsökning. Luftfuktighet kondenserar ju som bekant på ytor under vintern, och skapar vacker rimfrost. Speciellt nära kusterna om havet är öppet. Luftfuktighet kan ju också kondensera på ett snötäcke och öka vikten. Men jag tror dock att inverkan är ganska minimal, eftersom den totala mängden vatten i luften är mycket liten, och vattnet troligtvis endast kondenserar på den yttersta ytan av snötäcket. Vattnet klarar knappast av att diffundera in i snötäcket. --Ion-5 2 mars 2010 kl. 08.15 (CET)

Normalt sett brukar snön på mitt tak rasa ner ganska snart, men inte denna gång. Det är som om den frusit fast om uttrycket tillåtes. Jag är inte orolig för ras, men det känns som det är väldigt, väldigt mycket vatten som kan ta fel väg när den dagen kommer... -- Lavallen 2 mars 2010 kl. 09.58 (CET)

Om snön börjar smälta på tak med liten lutning, borde det kunna ske en betänklig omfördelning av vikten. Det borde så småningom bli tungt på lägre delarna av taket även om den synliga skillnaden i snötjocklek inte är så stor. Även vid minusgrader kanske tillräcklig värme kommer från takets insida för att smygsmälta snö. Tak till köpcentra och sporthallar brukar ha liten lutning som inte hjälper snön att trilla av. De skulle då vara ganska utsatta. Men jag vet inte, jag bara spekulerar. /Rolf B 2 mars 2010 kl. 22.52 (CET)

Tekno

Vad hände med Tekno? Den lades ju ner i Sverige 1998, men den levde väl vidare i Norge ett tag? --Andreas Rejbrand 3 mars 2010 kl. 23.39 (CET)

Hovmästarinna samma sak som överhovmästarinna

Jag vet att hovmästarinna även kan ha en annan betydelse, men frågan gäller specifikt hovtitlar. Är det här två olika titlar, eller är hovmästarinna bara en förkortning? Vilken skillnad hade titlarna vid hovet? --85.226.45.225 4 mars 2010 kl. 21.00 (CET)

Det verkar vara två olika titlar (eller -gissningsvis - kanske snarare två hierarkinivåer inom samma typ av befattning). I vart fall förekommer i 1905 års Statskalendern både en "Öfver-Hofmästarinna" (den högsta befattningen inom drottningens hovstat) och minst en "Hofmästarinna". Den senare är dock betecknad som "f.d." och listas därför bland de allra sista namnen, så det är litet svårt att utläsa vilken rang och placering hon hade som "aktiv". /FredrikT 4 mars 2010 kl. 21.22 (CET)

Jag tror att det är olika vid olika hov. Detta har varit min erfarenhet när jag jobbat med t.ex. det spanska kontra det engelska hovet (Det var en politisk skandal tex när Henrik VII av England tvingade Katarina av Aragonien att "degradera" sina hovmedlemmar då deras titlars motsvarighet i England avskaffats då de visat sig så maktfyllda att de var farliga, t.ex. Lord High Steward, som hos Katarina helt enkelt betydde Överhovmästare, men i England varit en sorts överbefälhavare.) Joan Huslip skriver i sin Marie Antoinette om det franska hovet, att drottningen lät återinföra titeln Överhovmästarinna, som avskaffats av en tidigare drottning pga att den var för dyr, enkom åt Prinsessan de Lamballe. Detta gjorde då en av hovmästarinnorna, en hertiginna, så arg att man tvingades utnämna hennes make till marskalk som kompensation. (Huslip s. 80 - 83) Alltså gjordes åtminstone där skillnad på titlarna. MVH/--Idunius 4 mars 2010 kl. 21.39 (CET)

Guvernorat

Efter att ha kollat i artikeln Jordaniens guvernorat kom jag fram till att enwp benämner artikeln som "Governorates of Jordan". "Govarnorate" på enwp länkar till den svenska artikeln Guvernement. Vad är skillnaden mellan guvernorat och Guvernement? Tanzania 3 mars 2010 kl. 22.28 (CET)

Jag har aldrig hört talas om formen "guvernorat" förr och den finns heller inte upptagen i SAOB (vilket däremot guvernement gör). Kan det röra sig om en hemsnickrad anglicism-översättning som smugit sig in? /FredrikT 4 mars 2010 kl. 21.25 (CET)

Det var lite samma här, men jag är inte tillräckligt säker för att åtgärda det.. Vad göra tro? Tanzania 4 mars 2010 kl. 21.28 (CET)

Jag har frågat användaren som skapade artikeln! Rotsee 5 mars 2010 kl. 20.26 (CET)

Guvernorat och guvernement är troligen samma sak. Guvernement kommer från franskans gouvernement. Kollar man franskspråkiga wikipedia (franskan är ju officiellt eller semiofficiellt språk i många arabiska länder) så använder de dock gouvernorate för dessa arabiska enheter, inte gouvernement. Det var nog anledningen till att jag lade artikelnamnet som guvernorat, vilket ju var ett dumt val eftersom ordet inte finns i SAO, som påpekats. (vad är fransk motsvarighet till anglicism; francocism?) Gouvernorate bör nog översättas med guvernement. Det finns nog en hel del artiklar om arabiska administrativa enheter som behöver ändras (guvernorat till guvernement). Det kanske kan fixas med en bot?--Pjred 5 mars 2010 kl. 22.22 (CET)

Låter som en rimlig lösning. De låter i alla fall för lika för att ha olika betydelser. Tanzania 5 mars 2010 kl. 22.24 (CET)

jag hörde till dem som först bara trodde att det var två översättningar av samma begrepp. I fall franskan dock gör en tydlig skillnad mellan gouvernorate och gouvernement gör vi dock troligen bäst i att ordentligt kolla upp olika statsrätsliga definitionerna innan vi avfärdar endera stavningsformen. /FredrikT 6 mars 2010 kl. 01.23 (CET)

Det som dock talar för guvernement är som påpekats att ordet guvernorat inte ens nämns i SAO (varken SAOL eller SAOB), så det vore lite som att uppfinna ett nytt ord.--Pjred 6 mars 2010 kl. 04.58 (CET)

Dags att koppla in en språk- eller geografivetare? För jag har inte en aning, men i artiklarna så står det inget om vad som skulle göra dem olika.. Tanzania 6 mars 2010 kl. 07.51 (CET)

Jag har nog tillverkat sidor med namnet guvernorat som Tunisiens guvernorat och Jordaniens guvernorat utan att relfektera över att guvernorat och guvernemen inte varit samma ord. Skall jag flytta dem? --NERIUM 6 mars 2010 kl. 08.18 (CET)

... och jag är nog skyldig till en del artiklar med särskiljningen (guvernorat)... Som jag ser det är ordet guvernement etablerad svenska, dock inte guvernorat. Ett guvernement är ett administrativt område med en guvernör som högsta höns, och där tror jag att "guvernoraten" inte skiljer sig från guvernementen. Sedan kan jag tycka att guvernorat känns som en helt okej försvenskning av franskans gouvernorate, och blev uppriktigt förvånad att ordet inte listas av Svenska Akademien. Jag lade faktiskt in ett förslag via deras webbplats att ta med detta ord som en variant på guvernement, men vad som händer med det får vi se.--Pjred 6 mars 2010 kl. 09.49 (CET)

Jag tror att det är bra att omdirigera guvernorat till guvernement och flytta artiklarna tills vi får reda på att guvernorat finns. Är djärv och ändrar. Tanzania 7 mars 2010 kl. 09.07 (CET)

Kors, det kanske är ett botjobb märkte jag nu.. Tanzania 7 mars 2010 kl. 09.16 (CET)

En bot är nog en god vän i detta fallet. Har dock själv ingen erfarenhet av botarbete, men jag utgår från att någon annan har koll på behövlig procedur.--Pjred 7 mars 2010 kl. 09.20 (CET)

änka efter "onkel kånkel"

Fråga flyttad från WP:Wikipediafrågor -- Lavallen 7 mars 2010 kl. 08.54 (CET)

Hej! Jag har efter min sambo Håkan alias onkel kånkel Florå teckningar som han gjort, han ritade även teckningarna till skivfodralen, undrar om Ni kan ev tala om för mig vad de kan vara värda? MVH Lena Håkansson mejladress stuken

Jag skulle nog föreslå att du frågar någon som brukar handla med den typen av konst. Det är svårt för andra att uppskatta värdet på det, särskild när man inte får se verken i original.

Lögner i reklam

I går kväll stötte jag på den här webbsidan. Den översta annonsen säger att jag är den 999 999:e besökaren, medan annonsen till höger säger att jag är den miljonte besökaren. Vilken annons har rätt? Var jag besökare 999 999 eller besökare 1 000 000? Skämt åsido: den högra annonsen säger att det "inte är ett skämt", vilket skulle kunna betraktas som en lögn (OK - man skulle kunna hävda att det är en ren "lögn", och därmed inte ett "skämt", men då är det ju ändå en lögn). Är sådan "reklam" tillåten? Den över annonsen säger att man "vunnit" något, vilket också kan betraktas som en lögn. --Andreas Rejbrand 7 mars 2010 kl. 15.07 (CET)

I marknadsföringslagen står det att:

10 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig
av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är
vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans
näringsverksamhet.

Sedan är väl frågan om det skulle gå att komma åt en sådan sajt med svensk lagstiftning. Rotsee 7 mars 2010 kl. 15.36 (CET)

Domännamnet är svenskt och servern verkar finnas i Sverige (de närmaste routrarna har namn under .se). Varför skulle inte svensk lagstiftning vara verksam? --LPfi 7 mars 2010 kl. 17.10 (CET)

Nej, domännamnet är verkligen inte svenskt, och servrarna står verkligen inte i Sverige. --Andreas Rejbrand 7 mars 2010 kl. 17.17 (CET)

Hoppsan, du har rätt. Jag klistrade in fel domännamn i sökningen. Tur att andra har ögonen med sig. --LPfi 7 mars 2010 kl. 18.03 (CET)

Skillnad på tranbär och cranberry?

Vad är skillnaden på tranbär och cranberry? IW-länkarna verkar vara disjunkta på enwp:s artikel om Cranberry och svwp:s om Tranbär, trots att de latinska namnen hintar om att det är samma sak. Herrn 7 mars 2010 kl. 15.26 (CET)

Som jag förstår det är "cranberry" det engelska namnet för ett undersläkte i blåbärssläktet. Undersläktet listas ibland som eget släkte med namnet Oxycoccus. Tranbär (Vaccinium oxycoccus eller Oxycoccus oxycoccus) är en art i undersläktet men betecknas sällan som cranberry då den inte finns i Amerika, enligt definition borde den också kallas för cranberry. Däremot kallas amerikanska arter som Vaccinium macrocarpon och Vaccinium erythrocarpum vanligen för cranberry. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2010 kl. 15.52 (CET)

Oops, jag ser att den engelska artikeln cranberry även inkluderar Vaccinium oxycoccos. Kanske görs skillnaden bara i europeiska affärer för att visa att produkten kommer från Amerika. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2010 kl. 16.00 (CET)

Finns det några levande språk som fungerar så här?

Mitt ordförråd är otillräckligt för att beskriva vad för typ av språk jag söker.

• Svenska: "Jag köpte tolv äpplen."
• Andra språket: "Nånting nånting äpplen tolv nånting."

Alltså att man lägger ordet som beskriver antalet (tolv) efter själva...eh, objektet? (Äpplen.) Om du förstår vad jag menar får du jättegärna klargöra det för dem som inte gör det. :) Herrn 23 februari 2010 kl. 18.09 (CET)

Om du bara menar räkneord vet jag inte, men adjektiv på spanska hamnar efter objektet Jag köpte röda äpplen. --Ainali 23 februari 2010 kl. 18.59 (CET)

Svenska: "Fira i dagarna tre". Inte riktigt samma sak, men ändå. —CÆSAR 23 februari 2010 kl. 19.06 (CET)

Mjo, men uppenbarligen hamnar räkneorden, före de berörda substantiven även i spanskan. Jag kommer inte heller på något bra exempel om man inte tar till stelnade eller poetiska uttryck. - Tournesol 23 februari 2010 kl. 19.26 (CET)

Japanska är nog ett sådant språk du far efter. Hur så? Rotsee 23 februari 2010 kl. 21.58 (CET)

Jag köpte 12 äpplen blir 林檎を１２個買いました。 (Eller 十二 om du vill använda kinesiska siffror istället för västerländska. På japanska blandar man). 林檎=äpple(n), を=objektspartikel, 個=räknesuffix för små saker, 買=köp~ (ordstammen), いました imperfekt, artig form. Rotsee 23 februari 2010 kl. 22.06 (CET)

Om du vill ha en transkribering så blir den ringo wo jūni-ko kaimashita. 23 februari 2010 kl. 22.10 (CET)

Jag vill minnas att latin har relativt fri placering av satsdelarna. Huruvida det är ett levande språk eller inte är väl en smaksak.//Hannibal 23 februari 2010 kl. 22.23 (CET)

"Åhörare han hade, summa tre" http://sv.wikisource.org/wiki/Konungen Mvh / Mkh 9 mars 2010 kl. 22.49 (CET)

Det sista citatet här är väl p.g.a. poetisk frihet och önskan att få versens meter att låta bra. Taget ur sitt sammanhang låter det som något som Yoda skulle kunna säga.

Orter utan tåganslutning?

Vilka är de tre största orterna i Sverige som man inte kan åka tåg till? /Ebba

Vet inte, men jag gissar att Trelleborg ingår i topp tio i alla fall. /Grillo 27 februari 2010 kl. 22.25 (CET)

Visby kan vara en kandidat också.--Ankara 27 februari 2010 kl. 22.44 (CET)

Beror på vad man menar med tåg, men Finspång, Oxelösund, Filipstad och Vadstena har ingen persontrafik med järnväg. Thuresson 27 februari 2010 kl. 22.51 (CET)

Hur kategorisk ska man vara? Om man inte räknar tunnelbana eller spårväg passar till exempel Lidingö in i beskrivningen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 februari 2010 kl. 22.47 (CET)

Jag har åkt tåg genom Trelleborgs hamn i alla fall. Går det verkligen inte att stanna i stan? -- bOİvİE 27 februari 2010 kl. 22.49 (CET)

Lidingöbanan och Saltsjöbanan (Nacka) är väl järnvägar, och inte spårvägar eller? Gustavsberg, Värmdö kommun saknar liksom kommunen järnväg, sedan är frågan hur rigoröst man ska räkna kommunerna i Storstockholm.--Ankara 27 februari 2010 kl. 22.54 (CET)

Norrtälje bör också vara en kandidat./Annika 27 februari 2010 kl. 22.56 (CET)

Talar vi städer i den storleksordningen som Thuresson anger vet jag att Höganäs (13 550 inv.) och Ljungby (14 810 inv.) definitivt inte har några tågförbindelser (längre). -- [ jiˈesˌdeːo ] 27 februari 2010 kl. 22.58 (CET)

Boo har 21766 invånare. /90.229.134.206 27 februari 2010 kl. 23.11 (CET)

Finns en Lista över Sveriges tätorter. Täby (17 största) förefaller vara den största tätorten som saknar station på järnvägsnätet, dock trafikeras kommunen av Roslagsbanan. Därefter kommer Upplands Väsby (27) och Tumba (28). Bland de som saknar persontrafik överhuvudtaget finns Trelleborg på plats 44 (dock en tur per vecka på sträckan Malmö-Berlin enligt artikeln Trelleborg), Piteå på plats 47 och Visby på plats 51 (Boo är 52 på listan).--Ankara 27 februari 2010 kl. 23.15 (CET)

Upplands Väsby och Tumba har båda pendeltågsstationer så de går nog bort. /FredrikT 28 februari 2010 kl. 10.47 (CET)

Liten rättelse, persontrafiken till Skellefteå (33) sker via stationen i Bastuträsk i grannkommunen Norsjö.--Ankara 28 februari 2010 kl. 00.49 (CET)

Trelleborg har järnväg, men det enda persontåg som passerar är direkttåget mellan Malmö och Berlin. Det finns dock planer på att öppna stationen i hamnen för passagerartrafik igen innan 2015. (dvs pågatåg på kontinentalbanan, se Pågatåg#Framtidsplaner) /Grillo 28 februari 2010 kl. 02.20 (CET)

Hur räknas Kungälv? Närmaste järnvägsstation är Ytterby på Bohusbanan, 5 kilometer från staden. Mvh / Mkh 28 februari 2010 kl. 10.29 (CET)

Piteå.Wolfmann 28 februari 2010 kl. 20.39 (CET)

Häruppe kommer snart persontågen att börja gå, men om de stannar är en annan fråga... -- Lavallen 28 februari 2010 kl. 21.01 (CET)

Ett totalsvar på frågan torde alltså vara 1) Täby, 2) Trelleborg, 3) Piteå? /Grillo 1 mars 2010 kl. 08.36 (CET)

Skellefteå har ju fler invånare än Piteå och Roslagsbanan passerar ju genom Täby så då kanske en lista blir: 1) Skellefteå 2) Trelleborg 3) Piteå 4) Visby. Möjligtvis kommer Kungälv därefter. Jag bortser alltså från alla orter med pendeltågstrafik och annan spårbunden persontrafik. Thuresson 1 mars 2010 kl. 22.51 (CET)

De sju största är Skellefteå, Lidingö, Örnsköldsvik, Karlskoga, Trelleborg, Piteå, Visby. Det finns en utredning på Diskussion:Järnvägslinjen Bastuträsk-Skelleftehamn. Örnsköldsvik får persontrafik under hösten 2010. Trelleborg har bara ett nattåg som inte stannar i staden, körs direkt på/av färjan. Kungälv (diskutabelt om Bohusbanan går genom eller inte) har färre invånare än de sju. --BIL 4 mars 2010 kl. 13.10 (CET)

Lidingöbanan klassar åtminstone jag som en järnvägsförbindelse. /Grillo 5 mars 2010 kl. 10.25 (CET)

Lidingöbanan räknas numera som spårväg. Å andra sidan var frågan som ställdes vilka de tre största orterna i Sverige som man inte kan åka tåg till är. Och kanske finns det spårvagnståg där. I alla fall räknar SL dem som tåg i sin information. Då kanske Lidingö faller ur listan, så att det blir Skellefteå, Örnsköldsvik, Karlskoga och till hösten Skellefteå, Karlskoga, Trelleborg. På längre sikt (runt 10 år) finns byggplaner för ny järnväg till Skellefteå och Piteå (Norrbotniabanan) och bättre järnväg med persontåg till Trelleborg och på ännu längre sikt till Karlskoga. --BIL 9 mars 2010 kl. 21.09 (CET)

Art

vad menas med en art?

Man brukar säga att organismer av samma art kan få fertil avkomma, det vill säga ungar som kan få egna ungar. Men det är inte riktigt hela sanningen. Se vidare Art. —CÆSAR 8 mars 2010 kl. 23.03 (CET)

Massor av text ovanför redigeringsrutan

Går det att på något sätt ta bort textmassan ovanför redigeringsrutan? Om man förstorar upp texten mycket måste man scrolla flera skärmbredder för att komma ner till redigeringsrutan. Det är lite jobbigt, och texten som står där behöver kanske inte läsas hur många gånger som helst. --Siden 9 mars 2010 kl. 16.22 (CET)

Under "mina inställningar" fliken "Redigera" kan du ändra dina inställningar. Rex Sueciæ 9 mars 2010 kl. 16.45 (CET)

Jag inser att jag varit otydlig. Den text jag syftar på visas bara när man skapar nya sidor. Finns där något alternativ som tar bort denna text?

Du har klickat på en röd länk och kommit till en sida som inte finns ännu. Kontrollera först att du har stavat uppslagsordet rätt och överväg sedan om det kan finnas en annan lämplig artikel där du kan skriva in informationen i stället.

Om du inte kan skriva in informationen på annan plats, kan du starta sidan om Ddddddg. Skriv vad du vet om ämnet i fältet nedan och ange källhänvisningar. När du är klar, klicka på "visa förhandsgranskning" för eventuella misstag, och spara sedan.

* Observera att du absolut inte får kopiera in text från andra källor (exempelvis webbplatser eller böcker) utan upphovsrättsinnehavarnas uttryckliga tillstånd att licensiera texten enligt Wikipedias licenskrav! * Försök gärna att skriva åtminstone två-tre hela meningar om ämnet. Artiklar som har extremt lite innehåll riskerar att raderas, möjligen redan inom ett par minuter. * Det finns kriterier för vad som platsar på Wikipedia. Skriv inte om dig själv, ditt band eller ditt företag. Tänk på att artikeln bör vara verifierbar och encyklopediskt relevant. * Om denna sida har funnits tidigare men raderats kan du se i raderingsloggen. * Om du sökte efter ett ordboksord finns ordet möjligen i Wiktionary.

Även texten under redigeringsrutan är stor, på min skärm. Går det att på något sätt ta bort

Observera att du genom att bidra till Wikipedia godkänner att ditt bidrag släpps under licensen Creative Commons erkännande-dela lika 3.0. Det innebär bland annat att du godkänner att din text kan redigeras eller kopieras av vem som helst. Du ansvarar även för att bidraget inte bryter mot upphovsrätten och att all information i bidraget är verifierbar.

när man en gång har läst det meddelandet? --Siden 9 mars 2010 kl. 17.23 (CET)

Lägg in denna kod i din monobook.css:

.mw-newarticletext { display: none; }

Spara sidan. Håll ner shift-tangenten och uppdatera. Då ska texten försvinna.

//StefanB 9 mars 2010 kl. 17.38 (CET)

Och för att ta bort texten under redigeringsrutan:

#editpage-copywarn { display: none; }
.mw-tos-summary { display: none; }

//StefanB 9 mars 2010 kl. 18.13 (CET)

Det fungerar ju! Tack! --Siden 9 mars 2010 kl. 21.41 (CET)

Frihandel???

Vi brukar köpa charter via engelska bolag, eftersom de är mycket billigare och har ett bredare utbud. Det tråkiga är att man är begränsad till några få charterbolag, då de bolag som har ägarintressen i svenska reseföretag (t.ex. Thomas Cook och Thompson som ju har intressen i Fritidsresor och Ving om jag förstått det hela rätt) nekar personer bosatta utanför Storbritannien att köpa resor. Jag undrar om detta egentligen verkligen kan vara lagligt? Gäller inte frihandel inom EU?? Kan en affär bestämma att vi säljer bara kläder till svenska medborgare? Finns det speciella undantag för resebranschen? Tacksam för svar, --217.210.198.97 7 mars 2010 kl. 11.47 (CET)

Enligt Nationalencyklopedin betyder frihandel en handel över nationsgränserna som inte påverkas av myndighetsingrepp. Det betyder att säljaren kan sätta upp andra restriktioner, till exempel att säljaren måste betala inom 30 dagar, att varan måste hämtas i butik men även för säljaren att själv välja vem han eller hon vill sälja till. Både svensk och andra länders lagstiftning har regler som förbjuder diskriminering pga. etnicitet, till exempel svenskar. Vad jag förstår innebär inte sådan lagstiftning ett hinder för försäljare att tex. endast sälja till kunder bosatta i Sverige. Visst finns det på många sätt fri rörlighet inom EU, det betyder inte att säljare är skyldiga att sälja till andra länder, lika litet som det betyder en skyldighet för människor att resa över nationsgränserna. Thuresson 9 mars 2010 kl. 17.37 (CET)

Visst finns det en massa regler som begränsar frihandeln också inom EU, och absolut fri handel förespråkas knappast av annat än extremister (marknaden behöver spelregler för att fungera). För detta fall är väl EU-bestämmelser om missbruk av dominerande marknadsställning de väsentligaste. Att segregera marknaden enligt land (då man de facto har verksamhet i alla berörda länder) låter nog som något som kan vara mot bestämmelserna. Dock vet jag inget om särbestämmelser om flygbranschen --LPfi 9 mars 2010 kl. 21.16 (CET)

Frågan är om det inte också handlar om lagstiftning om konkurrens? Det låter konstigt att man skulle kunna hålla nere konkurrensen genom att bara sälja varor till människor av en viss nationalitet. Kanske borde man därför kolla om det inte är konkurrenslagstiftningen som kan åsyftas i detta fall? MVH/--Idunius 10 mars 2010 kl. 09.05 (CET)

Resor är tjänster inte varor och på tjänster är EU:s frihandel ganska begränsad. Länderna är rädda för konkurrens om löner mm, och har haft svårt att komma överens om frihandel på tjänster. Läs om Tjänstedirektivet, EU:s nya relativt urvattnade lagstiftning om tjänster. --BIL 11 mars 2010 kl. 22.22 (CET)

Jag hittade den svenska lagen baserad på EU:s tjänstedirektiv. [21] I §20 står "En tjänsteleverantör får inte för tillhandahållandet av tjänster ställa upp allmänna villkor som diskriminerar tjänstemottagare på grund av nationalitet eller bosättningsort, om detta inte kan motiveras på objektiva grunder." Storbritannien måste ha motsvarande regler eftersom det är gemensamma EU-regler, men de gäller först från slutet av 2009. Alltså under 2010 får de inte stoppa utlänningar. Om det händer igen, hänvisa till lagen på länken jag gav.--BIL 11 mars 2010 kl. 22.34 (CET)

Nina Zanjani

Är Nina Zanjani halv iranie?

Det står i artikeln om henne att hon är "ursprungligen från Iran". Rex Sueciæ 11 mars 2010 kl. 08.21 (CET)

I Can't Stop Loving You

Hej! Jag skulle vilja ha reda på alla som har sjungit in I can't stop loving you. Tack på förhand. Hälsningar Janne i Malmö.

Jag har ingen komplett lista, men i artikeln I Can't Stop Loving You listas flera kända versioner.--Ankara 11 mars 2010 kl. 12.17 (CET)

På den engelska artikeln är det en längre lista som sjungit den. --BIL 11 mars 2010 kl. 22.15 (CET)

Den låt jag kommer att tänka på är av Phil Collins, men den heter visst Can't stop loving you, nu när jag tittar efter (fast i Keith Urbans version har den ett I). Can't stop lovin' you är också titeln på en låt av Van Halen. Vivo 12 mars 2010 kl. 00.31 (CET)

Nol

Syntes är det den gamla fabriken där Neste Oxo senare fanns?

Har lagt in en diskussion om några saker som kan vara bra att veta om Tudor i Nol. Tyvärr vet jag inte mellan vilka år verkstadsskolan på Tudor fanns. Kanske någon annan vet?83.209.3.18 14 mars 2010 kl. 11.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Melodifestivalen

Skulle ni kunna lägga ut antalet telefonröster för respektive deltävling i Melodifestivalen och antal röster för "Andra chansen". Såg nämligen att det ej var uppdaterat med de senaste rösterna från deltävlingarna för i år 2010.

Tack på förhand;)!

Rasmus81.234.251.185 14 mars 2010 kl. 12.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Poker

Varför räcker det med nästan alltid ett toppar eller ett överpar för att kamma hem potten i NL texas hold'em?85.227.236.222 15 mars 2010 kl. 02.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du bara spelar mot en motståndare (eller alla andra lägger sig) är ett överpar en klar favorit helt enkelt därför att om motståndaren har ett underpar (t.ex. du har AA och motståndaren har 88) har han bara två kort som hjälper honom. Har han två underkort, t.ex. KQ måste han antingen få tvåpar eller stege/färg för att vinna. Så det beror ju på att man bara får två kort, och spelar du mot en person är det bara den personens kort som man måste slå. Därför är ett högt par eller ett floppat toppar en stor favorit jämfört med det mesta. Jämfört med t.ex. Omaha där fyra kort gör en väldig massa möjliga kombinationer. Men om du däremot spelar mot flera motståndare är det inte alls lika sannolikt att toppar eller överpar vinner. Om du har AA mot en massa motståndare minskar vinstchansen betydligt eftersom det finns så många fler kort som hjälper någon av motståndaren. Men vanligen om någon går all-in i en turnering brukar de inte få syn av massor med moståndare med händer som 87s (som däremot kunde vara lämpligt att syna med mot flera motståndare om det inte höjts alldeles för mycket), utan vanligen få syn av en motståndare som har en annan hand som par, AK eller liknande och eftersom varje spelare bara har två kort är helt enkelt sannolikheten att någon av dem får triss, stege, färg, etc. mindre. Entheta 16 mars 2010 kl. 16.32 (CET)

Skillnaden på geoiden och kvasigeoiden

Det är är en väldigt specifik fråga om geodesi, som är ett av de ämnen jag skriver mest om. Vid höjdmätning utgår man från någon av tre ytor, antingen ellipsoiden, geoiden eller jordytan. Man talar om höjden över ellipsoiden (ellipsoidhöjden), geoidens höjd över ellipsoiden (geoidhöjden) eller höjden över geoiden/höjden över havet (ortometrisk höjd).

Nu till den egentliga frågan. Är det någon som vet vad det är för skillnad på kvasigeoiden och geoiden och vad det är för skillnad på den ortometriska höjden och normalhöjden? Hur jag än letar ser jag bara att man ofta jämför geoiden och kvasigeoiden, men inget om skillnaden.

Jag inbillar mig att kvasigeoiden är en mer teoretisk produkt, medan geoiden är en approximation av en medelhavsyta. Möjligheten finns också att kvasigeoiden är den som representeras av geoidmodeller och att geoiden är den verkliga geoidensom påverkar lodlinjer, avvägning med mera. Johan G 16 mars 2010 kl. 07.33 (CET)

Hur skriver man?

hur får jag in info till wikipedia Pritlx (diskussion) 16 mars 2010 kl. 09.47 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du går till artikeln du vill skriva i, exempelvis Sverige (sök i rutan till höger), klickar på redigera och börjar skriva, precis som du skrev på den här sidan. Du kan öva hur mycket du vill i Sandlådan. /Grillo 16 mars 2010 kl. 12.08 (CET)

Däremot vore det en dålig idé att till exempel skapa en artikel om din egen förening. -- BoiVIE 16 mars 2010 kl. 12.24 (CET)

jalapeno

varför är det vättska i jalapenos? —194.22.18.57 (diskussion • bidrag) 17 mars 2010 kl. 11.28 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det är bara vätska i jalapenos som ligger i vätska. Det beror helt enkelt på att frukten läcker.--LittleGun 17 mars 2010 kl. 11.37 (CET)

Vad för slags vätska brukar jalapeños läggas i? -- BOiVie 17 mars 2010 kl. 12.19 (CET)

Jag får intrycket av att det som åsyftas i frågan är feferoni/peperoni, som (i alla fall i Sverige) brukar säljas i lag och serveras till viss medelhavsmat såsom pizza och kebab. —CÆSAR 17 mars 2010 kl. 12.36 (CET)

Saltlag? Bestående av vatten, ättika, salt och socker? -- boİvıe 17 mars 2010 kl. 12.48 (CET)

Jag har en burk Feferoni i kylskåpet och enligt innehållsförteckningen består lagen av vatten, ättika , salt, surhetsreglerande medel (e330). Inget socker alltså.--Ankara 17 mars 2010 kl. 12.52 (CET)

Även jalapenos finns inlagd, finns förmodligen en uppsjö av lager. Enklast är vanlig saltlag.--LittleGun 18 mars 2010 kl. 19.11 (CET)

Starkaste muskeln?

vilken muskel är starkast i mäniskokroppen? hjärtat elle tungan? Lenasj (diskussion) 17 mars 2010 kl. 20.33 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tungan är inte en muskel utan flera och borde bli diskvalificerad från tävlingen. Hjärtat är definitivt kroppens uthålligaste muskel, men den starkaste är troligen käkmuskeln, den som man använder när man biter och tuggar.

Den engelska artikeln om muskler har ett helt segment tillägnat människokroppens starkaste muskel, om du vill läsa mer: en:Muscle#The "strongest" human muscle —CÆSAR 17 mars 2010 kl. 23.42 (CET)

Engelska wiki nämner också en av musklerna i låret, muskler i livmodern (som ska driva ut fostret), en ögonmuskel (starkast för sin storlek), tungan består av 16 muskler, hjärtats muskler är uthålligast. Mvh / Mkh 18 mars 2010 kl. 00.08 (CET)

Käken kan bita med kraft därför att käkmuskeln arbetar långt från käkleden. Det handlar nog mer om nedväxling än om råstyrka i själva muskeln. På samma sätt är det mycket lättare att knäcka en nöt om man får klämma långt ut på nötknäpparens skänklar än inne vid leden, för då kunde man lika gärna ha klämt nöten med bara handen utan verktyg. /Rolf B 18 mars 2010 kl. 22.03 (CET)

Av det resonemanget följer inte nödvändigtvis att någon annan muskel skulle vara starkare. —CÆSAR 18 mars 2010 kl. 22.22 (CET)

Renässansen i norditalien

vilken betydelse hade stadsstaterna i Norditalien för renässansen? 83.250.5.145 18 mars 2010 kl. 16.03 (CET)

Wikipedia vill att du löser dina skoluppgifter själv. Men ta en titt på Florens, Venedig och Leonardo da Vinci så tror jag att du kommer igång. Lycka till!--LittleGun 18 mars 2010 kl. 19.07 (CET)

Curling - skillnad på män och kvinnor?

Nu när det är OS tider så är det ju endast (nästan) då curlingen får uppmärksamhet. I de flesta idrotter så kan män och kvinnor inte tävla tillsammans på grund a fysiska skillnader, hästsport är ett undantag, men hur är det egentligen med curling? Är det någon skillnad på män och kvinnor där? Det enda jag skulle kunna komma på är att män skulle kunna sopa hårdare? Ghostrider ♠ 28 februari 2010 kl. 20.30 (CET)

Vet inte, män och kvinnor tävlar ju även olika i skytte, kan det ha att göra med precision? Tanzania 28 februari 2010 kl. 20.39 (CET)

Nja, var det inte en kvinna som tog guld före alla män på ett OS nyligen, före alla män i en skyttegren som var öppen både för det täcka och det otäcka könet... -- Lavallen 28 februari 2010 kl. 21.04 (CET)

Det kanske stämmer? Det står inget om det i artikeln. Dåligt minne i så fall av mig. I så fall har jag ingen aning. Tanzania 28 februari 2010 kl. 21.09 (CET)

Det är ingen fördel att vara man i Curlingspelet, curlingspelaren har alldeles för liten nytta av muskelmassa kontra teknik. Trots det är herrarnas spel bättre än kvinnors (enligt svts expertkommentatorer). Det beror naturligtvis på att det är fler män som väljer att satsa på curling och därför blir underlaget större. Att det inte är blandade lag eller att dam- och herrlag spelar i olika tävlingar beror på tradition och ohejdad vana.--LittleGun 28 februari 2010 kl. 22.45 (CET)

Värt att notera vad gäller vintersporter och könsseparering är att tjejer deltar i TV-pucken tillsammans med killarna, även om de inte är så många... Frågan är hur stora delar av könssepareringen som bygger på tradition och hur stor del som bygger på faktiska skillnader mellan könen. /Grillo 1 mars 2010 kl. 08.42 (CET)

Hopplös fråga så klart, om du menar varför tjejerna inte platsar. Annars så beror emå separeringen till 100% på tradition, tjejerna fick helt enkelt inte vara med och blev tvugna att skapa egna förbund och tävlingar. Nu vill även många av kvinnorna att det ska fortsätta så, eftersom kvinnorna annars skulle försvinna under herrtoppen, som det ser ut idag. För att få en större exponering lönar det sig att de vinner OS-guld etcetera i en egen "klass". Flera "experter" (enligt en biomekanist på bosön, expert under SVTs OS-sändningar från peking) menar att biologiska förutsättningarna för kvinnor är större inom många sporter, till exempel maraton och höjdhopp, i det senare fallet trots att kvinnor generellt är kortare än män, i det första fallet för att de generellt har mindre massa att förflytta. I de flesta fysiska sporter är styrka (och storlek) dock alltid en fördel, men ju mer teknik en sport kräver desto mindre betyder den. Jag tror dock att traditionens makt är stor och därför är de flesta "stjärnkockar" män, fast det är fler kvinnor som lagar mat på jorden. (Det sista blev kanske ett konstigt hopp, men jag tror ni fattar vad jag menar; män gör av tradition karriär av sin hobby eller vardagssysla). Inom ridsport tävlar män och kvinnor på "samma" villkor. Trots det är männen överrepresenterade i världseliten jämfört med gäsrotsnivån. Angående hockeyn finns det inga regler som säger att damer inte får vara med i herrlag varken i Sverige, Finland eller NHL. Svenska Kim Martin i damkronorna stoppades av amerikanska amatörregler (det är inte tillåtet att spela i en proffsliga och sen plugga på college och spela i collegelag) från att spela med Malmö Redhawks. Både finska ligan och NHL har haft kvinnliga spelare i några matcher. Det gäller säkert fler sporter. Långt inlägg, intressant och viktig fråga tycker jag, och det här var mina (tjugo)fem öre--LittleGun 1 mars 2010 kl. 09.21 (CET)

Ja tradition spelar nog en väldigt stor roll i många fall. Jag vet inte hur det är i curling, men i poker borde det inte finnas några för- eller nackdelar med att vara man eller kvinna, ändå finns det särskilda turneringar för damer. Entheta 2 mars 2010 kl. 20.36 (CET)

en:Zhang Shan guld 1992 var kanske inte så nyligen men det är inte den enda kvinna som tagit medalj i mixade skjuttävlingar. -- Lavallen 1 mars 2010 kl. 09.51 (CET)

Sedan ett par år finns det könsmixade VM i curling. –dMoberg 1 mars 2010 kl. 14.55 (CET)

Kan tänka mig att könsblandade lag skulle kunna funka i volleyboll. J 1982 2 mars 2010 kl. 20.21 (CET)

Nja, kan tänka mig att herrarna slår hårdare och snabbare. Ghostrider ♠ 2 mars 2010 kl. 21.29 (CET)

I motionssammanhang är det vanligt med mixed-spel i volleyboll. Resultatet blir nästan alltid (på någorlunda hög motionsnivå) att damerna i första hand spelar passare medan herrarna i första hand spelar spikers. /Dcastor 2 mars 2010 kl. 21.54 (CET)

Fast mixed i sportsammanhang är ju inte samma sak som att män och kvinnor skulle tävla på samma nivå. I mixed är det ju obligatoriskt att ha jämn fördelning mellan könen. --Ion-5 3 mars 2010 kl. 08.35 (CET)

Mixed tennis finns också, men det är inte män som spelar mot kvinnor utan de spelar ihop... -- Lavallen 3 mars 2010 kl. 08.58 (CET)

En annan sak i och för sig, men om man exempelvis åker till USA så är mixade sporter betydligt större än här. Där finns det stora turneringar i fotboll med blandade lag, hockey med blandade lag, och så vidare. Fast inte på VM- eller OS-nivå.. Tanzania 3 mars 2010 kl. 22.32 (CET)

Fotboll?!, vilken typ? - Inte amerikansk väl?! -- Lavallen 5 mars 2010 kl. 10.30 (CET)

Rullstolscurlingen verkar vara könsneutral. J 1982 14 mars 2010 kl. 21.06 (CET)

I de flesta motorsporter och i många hästsporter tävlar väl män och kvinnor mot varandra och på samma villkor. Där är förstås inte de egna kropparnas muskelstyrka lika avgörande. -Ulla 17 mars 2010 kl. 09.38 (CET)

Ishockey är inte samma sport i damvarianten, eftersom tacklingar inte alls är tillåtna. I tennis spelar damerna inte femsetsmatcher i de turneringar där herrarna gör det. Motsvarande skillnader i regler finns förmodligen i fler sporter. DG 17 mars 2010 kl. 18.45 (CET)

Jo, det är samma sport. Sedan kanske man har lite olika regler och bestämmelser (som distansernas längd i skidspåren, setlängden i tennis, ishockeytacklingar eller volleybollnätets höjd) men det handlar om olika indelningsklasser. Eller är inte barnidrotten samma sport bara för att de har andra regler (som sjumannalag i fotboll och bandy)? Här står ishockeyskillnader http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockeybladet/article3301362.ab och sedan har jag för mig att i Kanada finns damserier både med och utan tacklingar. (har för mig att damerna har de tacklingsregler de har bara för att Kanada var så fysiskt överlägsna) J 1982 18 mars 2010 kl. 23.09 (CET)

Tak som rasar av snöns tyngd i Sverige.

Tak som rasar av snöns tyngd i Sverige. Det har rapporterats om många tak som rasat under snöns tyngd. Det talas om dåligt byggda tak, felkonstruktioner, dålig kunskap m.m. Det jag saknar i reportagen är exempel på tak konstruktioner som har brustit, spännvidder, dimensioner, material, profiler m.m. Är det någon expert som kan redogöra mera exakt för vad som har gått så snett? Fadolfi.

Ny Teknik har en artikel Därför knäcker snön taken publicerad 5 februari i år. /Rolf B 18 mars 2010 kl. 21.56 (CET)

Inte endast ett Svenskt problem, vilka konstruktioner som har varit mest utsatt kommer att utredas, här finns en tidigare utredning från LTH [22] --svenboatbuilder 19 mars 2010 kl. 18.26 (CET)

Om tronföljd

Hejsan igen! I Sverige blir ju först födda barnet till kungaparet kronprinsessa eller kronprins och ska alltså ta över tronen. Vad skulle hända om den förstfödde föddes med ett gravt handikapp eller t.e.x. ett intellektuellt funktionshinder? /KR!STiAN

Det finns inget i successionsordningen som i någon juridisk mening hindrar en individ med handikapp från att bli kung/drottning. Men beroende på hur grovt handikappet är kan kanske riksdagen i enlighet med regeringsformen besluta att kunden/drottningen inte kan fullfölja sina plikter som statschef och utser en ersättare. Det är hur som helst en ytterst teoretisk diskussion, innan det faktiskt händer går det inte att säga vad som skulle hända. //Kaj 19 mars 2010 kl. 14.51 (CET)

Historiskt sett finns det många exempel på personer som blivit kungar (eller andra typer av regerande furstar) trots mer eller mindre svåra mentala handikapp. Några exempel är Karl II av Spanien, Otto I av Bayern och Karl Alexander av Lippe. I regel har man löst detta på samma sätt som man hanterat minderåriga kungar, nämligen genom att en enskild person (i regel någon äldre släkting) eller ett kollektivt råd av något slag agerat regent i den regeringsoförmögne monarkens ställe. I svensk historia finns dock inga direkta sådana exempel, möjligen med undantag för Erik XIV. som ju dock blev helt bortpetad från tronen och därefter giftmördad. /FredrikT 19 mars 2010 kl. 19.04 (CET)

Transfett

Flyttat från Diskussion:Transfett

Hur kan man avgöra från förpackning/innehållsförteckning hur mycket det är i en produkt?

I Sverige måste man inte uppge innehållet av transfett. "Delvis härdat" eller "härdat" fett borde kunna antyda att det finns transfetter, men det finns även transfetter t ex i smör. /NH 19 mars 2010 kl. 17.44 (CET)

Juridisk fråga om (samkönat) äktenskap

Hejsan! Min kompis är homosexuell och bor i Danmark och hans pojkvän bor i Filippinerna. Inget av dessa länder tillåter samkönat äktenskap. Nu vill de två flytta ihop, men det är inte troligt att filippiniern kan få danskt medborgarskap om han inte är gift med en dansk. Vi kom så upp med idén att de kan gifta sig i Sverige, bo här ett tag och sedan flytta tillbaka till Danmark. Skulle detta vara juridiskt möjligt? Kan två utlänningar gifta sig här enligt våra lagar? Och skulle deras äktenskap var giltigt i Danmark? Finns det någon jurist som kan svara på detta? - Mycket tacksam för svar, KR!STiAN

Vad som gäller för utländska medborgare som vill gifta sig i Sverige regleras i den här lagen. Rotsee 20 mars 2010 kl. 10.08 (CET)

Kontakta en jurist. Wikipedia ger inga juridiska råd. /Grillo 20 mars 2010 kl. 19.39 (CET)

En vigselförättare borde kunna ge lite råd då de ska ha grundläggande rättskunskap i liknande ärenden. -- Lavallen 20 mars 2010 kl. 20.54 (CET)

Snor

När jag var liten hade jag en kompis som med emfas hävdade, att när man snöt sig för att få snor ur den ena näsborren, så fick man inte hålla för den andra näsborren samtidigt. Det var "farligt" på något sätt som han aldrig kunde förklara. Jag förstod inte vad som kunde vara problemet, och för övrigt, hur skall man annars få ut snoret ur näsan? Har någon annan hört detta och finns det någon sanning i påståendet? På vilket sätt skulle det kunna vara farligt?

En mig närstående källa, säger att man ska hålla för den andra näsborren, annars händer det otrevliga saker. Man får heller aldrig snyta rätt ut i luften, inte nyttigt alls, enligt samma källa. Har dock (ännu) inte lidit skada, varken av det ena eller det andra... Min källa har inte heller några belägg för sina påståenden. -- Lavallen 11 mars 2010 kl. 21.00 (CET)

Normalt sett torde det väl inte vara så farligt. Det jag kan spekulera i att det kommer från är att man, när man snyter sig med en förhållen näsborre, eller överhuvudtaget när man försöker blåsa ut luft mot stängda övre luftvägar, får en tryckökning som fortplantar sig via blodkärlen upp till hjärnan. Om man har ett svagt blodkärl i hjärnan skulle det kunna finnas en ökad risk för att det blodkärlet skulle brista av denna tryckökning och man skulle få en blödning. Snytnings-, host- och nyshuvudvärk förekommer ibland som medicinska symptom, dvs en plötslig, kortvarig huvudvärk i samband med att man hostar, nyser eller snyter sig, och det kan tyda på en tryckstegring i kraniet och bör därför utredas. Många människor snyter sig dagligen och håller för en näsborre, och även om det säkert kan tänkas finnas en viss riskökning att ett svagt kärl i hjärnan brister i just detta ögonblick jämfört med något annat ögonblick undrar jag om det är något man kan komma ifrån genom att snyta sig utan att hålla för någon näsborre. Något otrevligt om man inte håller för andra näsborren torde inte hända, förutom då att det kan bli svårare att få ut snoret, och det är kanske inte så trevligt. Att inte snyta sig rätt ut i luften handlar väl mer om att det är lite äckligt... Nitramus 11 mars 2010 kl. 21.26 (CET)

Jag är inte läkare, och saknar medicinska kunskaper för att kunna ge ett säkert svar på frågan. Däremot antar jag, precis som Nitramus, att det handlar om tryckökning i hjärnan. Det är ju "allmänt känt" att man inte skall kväva en nysning, just eftersom chockhöjningen av trycket i hjärnan dödar otaliga hjärnceller. Observera att "allmänt känt" inte uttrycker någon säkerhet. --Andreas Rejbrand 11 mars 2010 kl. 22.20 (CET)

Nej, den saken kan väl inte heller vara sann? Skall man nysa rakt ut i luften annars, om man är bland folk och inte hinner ta fram en näsduk?

Nys i armen? /Grillo 12 mars 2010 kl. 12.01 (CET)

Sanningshalten i påståendet "hjärnceller dör om man kväver en nysning" beror inte på vad folk har för hygieniska uppfattningar, så för den sakens skull kan det mycket väl vara sant. Nej, jag tycker inte man skall kväva en nysning, för nog har jag själv känt av lite huvudvärk efteråt, och man nyser ju av en anledning. Däremot skall man självklart se till att reducera smittspridning. Man skall under inga omständigheter nysa i handflatan, för den använder man ju sedan för att ta i handtag och andra föremål, och kanske t.o.m. hälsa med. Man skall nysa i armvecket, dessutom gärna vänd mot golvet eller ett hörn av rummet, precis som Grillo skriver. --Andreas Rejbrand 12 mars 2010 kl. 14.55 (CET)

Med all respekt, men jag tror bestämt att ni behagar skämta. Menar ni verkligen på allvar båda två att man skall smeta ner kavajärmen med snor? 83.250.32.20 16 mars 2010 kl. 06.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att de allra flesta personer insatta i smittskyddsproblematiken håller med om att man skall hosta/nysa i armvecket. Det spelar ingen roll hur många gånger du klagar på det. --Andreas Rejbrand 16 mars 2010 kl. 15.51 (CET)

Jag tycker nog att du kunde vara lite snällare mot en oinloggad användare. Om du vill att han/hon ska tro på dig, kan du ju hänvisa till någon källa. -Ulla 17 mars 2010 kl. 09.31 (CET)

Det var faktiskt andra påhoppet av samma användare (se [23]). Jag tolkade i varje fall det första som ytterst respektlöst. --Andreas Rejbrand 17 mars 2010 kl. 14.11 (CET)

Ja, det är ju olika hur man tolkar saker. Att komma med ett tvärsäkert påstående utan tydligt belägg, som du gjorde, kan ju också tolkas som rätt nedlåtande. För den som inte känner till saken kan det rent av vara en snäll tolkning att välja att betrakta det som ett skämt. Nu försvarar inte jag 83.250.32.20:s sätt att skriva, men det var nog inte rätt av dig heller att utan vidare radera det 83.250.32.20 skrev. Jag hoppas att vi inte har skrämt bort 83.250.32.20 från Wikipedia. -Ulla 22 mars 2010 kl. 13.31 (CET)

Smittskyddsinstitutet säger[24]:

"Influensavirus sprids när vi hostar och nyser och virus kan sväva länge i luften på små, små partiklar. Vi kan bli smittade genom att andas in virus, och det är mycket svårt att skydda sig mot den typen av smitta."

Om svininfluensan säger de även [25]:

"Patienter bör instrueras att hosta eller nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs i en soppåse."

Armveckets tyg fångar upp aerosolpartiklarna vid en vanlig nysning. Om det dessutom kommer ut synliga mängder snor vid en nysning är man förmodligen så sjuk att man vet om det i förväg och kan beväpna sig med lättåtkomliga näsdukar. /Rolf B 17 mars 2010 kl. 10.05 (CET)

Förbättringsförslag som borde ändras!

Hej!

Först vill jag säga att jag är inne ibland och läser på Wikipedia och är glad att ni finns.

Nu ville jag läsa om Herrens högtider efter att ha läst i biblen om lövhyddohögtiden, bl a.

Nu till mitt förslag:

I bibeln nämns våra veckodagar i siffror utom dag sju som är Shabbatsdagen och som är motsvarande vår almenackas lördag.

Våra veckodagar och månader har avgudanamn och hör inte hemma i det bibliska, med full respekt för människors tro vår Gud, så för att ge fakta om att man samlades och hade möte så bör det stå på Shabbatsdagens gudstjänst och inte på lördagen, det blir fel.

Jag läste på sidan http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_judiska_%C3%A5ret

Den hebreiska eller judiska kalendern har enligt den mosaiska skapelseberättelsen år 3761 f.Kr. som sin utgångspunkt, epok. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, Yahrzeits

Så mitt förslag är: att det bör ändras till Shabbatsdagens gudtjänst. Ni bör väl se över era sidor i dessa sammanhang mer kanske.

Tack för att Ni finns och att Ni är lyhörda!

Wikipedia är ett sekulärt uppslagsverk som använder ett sekulärt språkbruk, lördag är den allmänt vedertagna benämningen på veckans sjätte dag.--Ankara 21 mars 2010 kl. 17.11 (CET)

För övrigt är lördag den enda veckodagen som inte är uppkallad efter en gud ur den nordiska mytologin. Tricky 21 mars 2010 kl. 18.53 (CET)

Hur är det, börjar det judiska dygnet vid midnatt eller solnedgången idag? -- Lavallen 21 mars 2010 kl. 17.15 (CET)

Tack för svar!

Förlåt att jag missade att Wikipedia är ett sekulärt uppslagsverk som använder ett sekulärt språkbruk.

Var nog bara snabb att reflektera över att jag inte tyckte att det passade in utan tyckte Shabbatsdagen passade in bättre.

Nåväl, intressant att lördagen var den enda dagen som inte var som inte är uppkallad efter en gud ur den nordiska mytologin. Det visste jag inte.

Numera anses ju lördagen vara den sjätte dagen, men förr var det den sjunde liksom den bibliska ordningen! Minns nu inte vilket år det gjordes om för oss här i Sverige. Det intressanta är inte när det ändrades i detta fall, utan snarare att det varit likt det bibliska.

Fick mig en tanke, kan det vara så att Gud själv sett till att lördagen inte fick ett avgudanamn, eftersom det är Guds Shabbat vilodag!

Vad det gäller hur judarnas dygn är, så antar jag att det är som det bibliska och det börjar vid mörkrets inbrott och inte som vårat dygn kl 00.00.

Jag är en troende Jesusefterföljare och jag är jude utifrån Rom 2:29: Utan jude är den som är det invärtes, och omskärelse är hjärtats omskärelse, den som sker genom Anden och inte genom bokstaven, vars berömmelse inte är av människor utan av Gud.

Som vill leva av Guds Ord! 94.191.144.182 22 mars 2010 kl. 01.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Inget att be om förlåt för. Synpunkter är alltid välkomna, mitt svar till dig ovan var kanske lite väl abrupt formulerat, men ett uppslagsverk kan inte ta hänsyn till olika religiösa övertygelse, det är två olika sfärer som måste hållas i sär. Mvh --Ankara 22 mars 2010 kl. 01.38 (CET)

Den judiska tideräkningen är för närvarande ofullständigt beskriven i den ovan tidigare nämnda artikeln. Veckodagarna och numreringen av dem nämns till exempel inte alls. Beträffande lördagen, så förekommer Shabbat i olika form i flera olika språk: (spanska sábado, franska samedi, italienska sábato, portugisiska sábado, katalanska dissabte, tyska Samstag, polska sobota, grekiska sávvato, arabiska asSabt, indonesiska sabtu, rumänska sâmbătă etc). Tittar man på motsvarande artikel i några av de andra språkområdena finns det mycket material att hämta och översätta för den som vill och har intresse och tid. –Xauxa 22 mars 2010 kl. 08.35 (CET)

Man kan ju ha i åtanke, att de som bestämde veckodagarnas svenska namn nog var troende kristna. De tyckte då inte att det stod i strid med deras tro att ge dagarna namn efter gamla nordiska gudar, det var bara en försvenskning av det förhållandet att dagarnas namn i Sydeuropa hade namn efter förkristna gudar i de områdena. Svenska kyrkan firar sina veckogudstjänster på söndagar utan att blinka. För övrigt är väl måndag och söndag namngivna efter måne och sol och inte efter några gamla gudar? -Ulla 22 mars 2010 kl. 13.42 (CET)

Vad jag har förstått så var alla dagarna i den latinska veckan uppkallade efter himlakroppar: Solen, månen, mars, merkurius, jupiter, venus, saturnus. Planeterna var å sin sida redan uppkallade efter romerska gudar. Sen bytte sydeuropéerna ut saturnus och solen mot sabbat och dominicus (herren). Germanerna bytte i stället ut mars, merkurius, jupiter och venus mot Tyr, Oden, Tor och Frigg, vars gudaväsen delvis motsvarade de romerska gudar som gett namn till planeterna. en:Week-day names --BoİVie 22 mars 2010 kl. 17.21 (CET)

318 motorn

hej angående 318 motorn så står la FÖR light aliminum altså en hel alu motor som inte funkade så bra,tror att den gjordes bara ett år in dom lade ner tillverkningen,fakta finns på Allpar,com.

mvh moparfreak1

Tack för upplysningen! Jag har hört att det gäller för den raka sexan (Slant 6), men det gäller alltså för 318 också? Bör inarbetas i artikeln. CalleC 24 mars 2010 kl. 12.47 (CET)

Tundra

Har vi tundra i Sverige? Artikeln tundra är pytteliten. /KR!STiAN

Också de finsk- och engelskspråkiga artiklarna är bristfälliga, i synnerhet ifråga om källor, så jag vet inte hur mycket man kan lita på texten. Exakta definitioner verkar inte heller att ges. Permafrost, som är utmärkande för tundran, förekommer högst uppe i fjällen och på en del andra ställen och vi har ju stora områden norr om trädgränsen, men man brukar inte tala om tundra i Sverige, Finland eller Norge. --LPfi 19 mars 2010 kl. 10.31 (CET)

Här har du en bild. Herrn 27 mars 2010 kl. 15.03 (CET)

Tyvärr anger bilden inga källor (för tundrans utsträckning), så den kan vara baserad på ett missförstånd, en närliggande term eller vad som helst. --LPfi 28 mars 2010 kl. 18.27 (CEST)

En sökning efter artiklar om tundra visar att flera gjort sina mätningar nära Abisko, vilket de inte hade kunnat göra om det inte fanns tundra där. Vivo 28 mars 2010 kl. 18.50 (CEST)

12-strängad basgitarr från 1954

Hej! Jag undrar hur många 12-strängade basgitarrer som tillverkades på Bo Wretlings gitarrmakeri Näsbypark. Vad kan en sådan vara värd idag? Den tillverkades 1954, har 6 vanliga strängar och 6 bassträngar på en stålpinne bredvid halsen. Morotsoppa (diskussion) 25 mars 2010 kl. 20.18 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vad beträffar värdet måste du nog kontakta en specialist, till exempel en antikvitetshandel eller auktionshus som specialiserat sig på musikinstrument. Wikipedia är tyvärr inte en värderingssida, men förhoppningsvis kan någon svara på din första fråga ovan. Riggwelter 25 mars 2010 kl. 20.20 (CET)

Är det verkligen en basgitarr? Beskrivningen låter som en "Brock-luta", d v av den typ som bl a Evert Taube spelade på. Den är en variant av "Svenska lutan". Det finns en sådan byggd av Wretling på musikmuseet i Stockholm. Se här: [26] Janders 27 mars 2010 kl. 13.52 (CET)

Vad är en prinsgemål?

Jag har alltid trott att en prinsgemål är en man gift med en kvinnlig monark. I artikeln gemål fanns dock uppgifter av Sergewoodsing om att män i ett morganatiskt äktenskap kan kallas prinsgemål. Det fanns inga källor för ett sådant påstående [[27]]. Jag kanske var väl hastig då jag tog bort det? Har någon annan hört talas om detta? Kan det verkligen stämma?--85.226.41.180 27 mars 2010 kl. 12.59 (CET)

Johan Klings familj

varför finns det ingenting om Johan Klings familj i wikipedia?

tack Mego (diskussion) 27 mars 2010 kl. 16.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Familj, barn, föräldrar och privata relationer. tetraedycal, tetraedycal 27 mars 2010 kl. 16.28 (CET)

Party Escort Bots röstskådespelare

Någon som vet vem som gör rösten till Party Escort Bot/Party Associate Bot från Portal? Det är inte McLain (som gör rösten till nästan alla andra karaktärer i spelet), den här personen är en man.--I'm doing science and I'm still alive. ~In Donaldismo Veritas 27 mars 2010 kl. 21.18 (CET)

Puerto Rico

Jag läste en:Barack Obama citizenship conspiracy theories där det hävdas att så länge man är född i en amerikansk delstat är man en "naturaliserad" amerikansk medborgare och kan bli president. Innebär detta att man inte kan bli president i USA om man är född i Puerto Rico (eller något annat område som inte ingår i de 50 delstaterna)? Följdfråga: varför är inte åtminstone Puerto Rico en riktig amerikansk delstat? Den verkar kvalificera för det lika mycket som Hawaii eller Alaska. För Guam och andra områden kan jag förstå det med tanke på deras lokalisering, men Puerto Rico är ju inte längre ifrån USA:s fastland än Hawaii. /Grillo 27 mars 2010 kl. 21.34 (CET)

Puertoricaner är amerikanska medborgare, så då borde de även kunna bli valda till presidenter? /Diupwijk 27 mars 2010 kl. 21.36 (CET)

Jo men om vi tänker oss följande. Ett barn födds på Puerto Rico av två föräldrar som inte är amerikanska medborgare, hur är situationen då?--Ankara 27 mars 2010 kl. 21.43 (CET)

Det går utmärkt att vara född på amerikansk mark som inte tillhör någon av de 50 delstaterna och ändå vara kvalificerad för att bli president. I det senaste presidentvalet var republikanernas kandidat John McCain, som föddes i Kanalzonen vid Panamakanalen när denna zon stod under amerikansk överhöghet. Ett barn fött på Puerto Rico av föräldrar som inte är amerikanska medborgare blir likafullt amerikansk medborgare, eftersom alla människor födda på amerikansk mark automatiskt får medborgarskap. DG 28 mars 2010 kl. 00.15 (CET)

Det ger ju ett än större löje över konspirationsteorierna... Obama är född i en "riktig" delstat medan McCain inte är det... Någon som har någon teori angående min följdfråga då? Man kan tycka att det borde ligga i Puerto Ricos intresse att vara en riktig delstat. /Grillo 28 mars 2010 kl. 13.11 (CEST)

Nej, det gäller väl inte om föräldrarna är illegala invandrare, då blir väl inte barnet amerikansk medborgare? -Ulla 29 mars 2010 kl. 14.41 (CEST)

Jo, faktiskt. Föds man på amerikansk (USA:s) mark blir man automatiskt amerikan, oavsett vad föräldrarna har för nationalitet (däremot så kan ju föräldrarna bli utvisade och tar barnet med sig utan att skaffa papper).--81.234.205.15 29 mars 2010 kl. 21.36 (CEST)

Puerto Rico är inte en delstat eftersom puertoricanerna i en folkomröstning valde att tacka nej. (Minns inte vilket år) D.C. är heller inte en del av en delstat för övrigt. -- Lavallen 28 mars 2010 kl. 13.20 (CEST)

Jag tänkte annars att svaret skulle ligga i "flaggsymmetri" :) Men efter lite efterforskning har jag sett att de har viss autonomi. /Grillo 28 mars 2010 kl. 13.22 (CEST)

Puerto Ricanerna lär generellt anse att de gynnas ekonomiskt av att inte vara delstat. Territoriet får mer federalt stöd än vad en delstat skulle få och invånarna har samma rättigheter i övriga delstater som om de skulle komma från en delstat. Det finns också ett visst motstånd i övriga USA mot att Puerto Rico, där en majoritet talar spanska, skulle bli delstat. DG 28 mars 2010 kl. 23.10 (CEST)

Aktier

Om man äger ett alla aktier i ett aktiebolag, äger man bolaget då och har man rätt att fatta beslut?

Så vitt jag vet, ja. Man har rätt att enväldigt fatta beslut om man har mer än 50 % av aktierna.

Ni anger inte vilken jurisdiktion ni talar om, men att äga ett bolag betyder väl beroende på sammanhanget att man äger 100 % av bolaget, nästan 100 % av bolaget, mer än 50 % av bolaget, att man är den största ägaren eller något annat. Rätten att fatta beslut tillkommer bolagsstämman (i många frågor styrelse, VD o.s.v.) och där räcker det i allmänhet med mer än 50 % av avgivna röster. Minoritetsägares rätt får inte kränkas, men om man faktiskt äger alla aktierna gäller de paragraferna sannolikt inte. Men fortfarande är det en sak att äga alla aktier och en annan att äga bolagets egendom direkt. --LPfi 28 mars 2010 kl. 18.51 (CEST)

Om man äger alla aktier i ett aktiebolag så är man den enda ägaren och blir den enda med beslutsrätt på bolagstämman, så visst har man då rätt att fatta beslut. Men besluten får ju ändå inte strida mot lagen och sånt. -- BoİviE 28 mars 2010 kl. 19.31 (CEST)

Du kan alltså inte besluta att alla företagets tillgångar ska bytas ut mot hallonbåtar. - För det vore ett brott mot den juridiska personen, även om det nu är du själv som äger hela bolaget. -- Lavallen 29 mars 2010 kl. 12.07 (CEST)

Redigera

ska man kunna redigera andras saker? 109.58.10.156 29 mars 2010 kl. 12.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du menar på Wikipedia så är det mesta inte "andras", utan "allas". Så det mesta här kan alla redigera. --BOivıe  29 mars 2010 kl. 13.08 (CEST)

Genom att vi hjälps åt med att lägga till förbättringar och ta bort försämringar blir denna encyklopedi bara bättre och bättre! /Rolf B 29 mars 2010 kl. 13.47 (CEST)

Man kan redigera allt på Wikipedia. Det enda man inte ska redigera är andras användarpresentationer samt att man inte ska radera eller ändra andras diskussionsinlägg. -Ulla 29 mars 2010 kl. 14.37 (CEST)

Hur många bilar av en viss modell finns registrerade?

Ibland ser man statistik som att det finns ett visst antal av en viss bilmodell registrerade eller i trafik i Sverige, möjligen av en viss årsmodell. Går det att ta reda på sådana uppgifter själv och isåfall hur? Och kan man se hur många av ett visst märke som finns? Entheta 1 april 2010 kl. 00.27 (CEST)

Försök med http://www.transportstyrelsen.se/sv/Press/Statistik/Vag/Fordonsstatistik/ Mvh / Mkh 1 april 2010 kl. 01.39 (CEST)

Verkar mest vara hur många det finns av olika fordonstyper (personbil, traktor, etc). Tack ändå. Entheta 1 april 2010 kl. 01.58 (CEST)

Jag gissar att uppgiften bör gå att få fram via vägtrafikregistret? Uppgifterna där utgör i huvudsak allmän handling så det bör bara vara att kontakta berörd avdelning inom Transportstyrelsen och be om uppgifterna. /FredrikT 1 april 2010 kl. 09.36 (CEST)

Pant på stålburkar

Jag har inköpt ett gäng alkoholfria Estrella Damm på Systembolaget. De är märkta med "pant 50 öre"-symbolen och jag har för mig att jag betalade pant för dem, men jag har inte kvar kvittot så jag ska inte svära på det. Grejen är att jag nu har upptäckt att burkarna är av stål. Så nu är min fråga: Var pantar man stålburkar med returmärkning? Vivo 31 mars 2010 kl. 06.23 (CEST)

Det är bara Sverige som har ören (med ö, inte ø), så det måste gälla Sverige och du "måste" rimligtvis ha betalat panten. Går de inte i samma maskin, tro? I värsta fall spottas de väl ut som ogiltiga. :-) —CÆSAR 31 mars 2010 kl. 14.32 (CEST)

Jo precis, det är svensk pant och maskinen spottade ut den och talade om att det inte var aluminium, det var först då jag kände att den ju faktiskt var lite tyngre och hade börjat rosta undertill. Är det Systembolaget, bryggeriet/förpackaren eller båda som har ansvaret för att burkar som inte kan pantas säljs med pant? Betalar Systembolaget panten till bryggeriet för vidarebefordran till Returpack eller direkt till Returpack? Finns en möjlighet att stoppa denna peng i egen ficka, som kan ha utnyttjats i detta fall (såsom många kioskägare klistrade egna lappar på import-cola för ca 15 år sedan)? Vivo 31 mars 2010 kl. 16.46 (CEST)

Jag var in på Returpacks webbplats och skrev in EAN-koden och fick till svar att det är pant på den, trots att det är en stålburk, så det var tydligen inget fuffens, men min första fråga kvarstår. Var pantar man stålburkar? Vivo 31 mars 2010 kl. 17.02 (CEST)

Förr i tiden kunde man ju panta vinflaskor på Systembolaget, så jag föreslår att du tar tillbaka dem dit om din vanliga butik vägrar ta emot dem trots returskyltningen på burken. Frågar du dem kanske de skriver ut ett separat kvitto på burkarna. /Grillo 31 mars 2010 kl. 18.17 (CEST)

Jag var i dag och pantade glas och burkar på det jag av gammal vana fortfarande brukar kall Domus i Lund, d v s Konsum vid Mårtenstorget, och noterade då en uppenbart nyuppsatt klisterlapp på tomglasmaskinen - obs, alltså inte burkmaskinen - om att denna även accepterade just stålburkar. /FredrikT 3 april 2010 kl. 01.32 (CEST)

Jag gissar på att det beror på att de sorterar dem manuellt i det bakre rummet, till skillnad från burkmaskinen som krossar alla burkar tillsammans. Då skulle det nog inte vara så lyckat med en enstaka stålburk bland allt aluminium. /Grillo 4 april 2010 kl. 18.41 (CEST)

Kan dom inte automatsortera genom att testa burkarnas magnetiska egenskaper? Mvh / Mkh 4 april 2010 kl. 20.46 (CEST)

Burkmaskinen borde inte behöva magnet - den läser väl EAN-koden? Hade den bara haft en extra binge borde den kunna ta emot stålburkar. Rimligen borde affärsinnehavaren sätta upp en lapp även på burkmaskinen, eftersom det är dit man spontant går med burkar av alla slag. /Rolf B 4 april 2010 kl. 21.44 (CEST)

Spårvidd

Varför finns ingen klar och tydlig definition på en bils spårvidd, i likhet med den helt förträffliga förklaringen på hjulbas i Wikipedia. Jag undrar helt enkelt:

• A. Mäts spårvidden innerkant-innerkant
• B. -"- ytterkant-ytterkant
• C. -"- centrum-centrum på bilens däck ?

Är tämligen säker på att det är alternativ B, men jag vill se en teknisk definition på detsamma.
Med vänlig hälsning/ Kalle Westerberg, Korsholm, Finland.

Det är enligt t.ex. engelska wikipedia alternativ C, som beskriver sättet att mäta när det gäller bilar. Då blir spårvidden oförändrad om däckdimensionen ändras, men däremot ändras bilens spårvidd när fälgens inpressningsdjup (ET-mått/offset) förändras (centrum på fälgen i förhållande till fälgens infästningsyta).

Se även ordets egentliga betydelse i samband med Spårvidd när det gäller spårbunden trafik, som järnväg. Där sätts spårvidden till att definiera måttet mellan spåren, där också hjulens styrkant normalt är placerad.
/Ronny W 5 april 2010 kl. 10.56 (CEST)

Angående artikel Toblerone

I artikeln Toblerone har nån klämt in "Mall:TobleroneForm" under externa länkar. Nån som har nån ide om vad det kan vara för tanke med det, eller om det bara är felskrivet? Kanske att nån kan berätta hur/var jag borde hantera det. Bara ta bort något för jag inte förstår känns lite elakt. (Hangsna 7 april 2010 kl. 23.33 (CEST))

Den är rödlänkad, så den fyller inte nu någon funktion, och jag får inga träffar med liknande stavning vid sökning, så det skall inte vara några problem att ta bort den. Med andra ord: Var djärv! :-) Johan G 8 april 2010 kl. 00.58 (CEST)

Verkar vara någon som missuppfattat fotnotsystemet. Den fotnot användaren försökte lägga in där kom in automatiskt under rubriken Källor. --Boİvıe  8 april 2010 kl. 07.02 (CEST)

Tack för snabba och informativa svar! (Hangsna 8 april 2010 kl. 22.02 (CEST))

Ekonomin

Hur skulle påverkas om Riksbanken sänkte räntan kraftigt om Sverige befinner sig i ett läge med hög inflation och hög arbetslöshet? 83.233.73.8 10 april 2010 kl. 21.21 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Dina skoluppgifter bör du göra själv. Men några ledtrådar kan jag ge. Läs på om IS-LM modellen. Anpassa detta sedan för en liten öppen ekonomi. Lägg till livscykelhypotesen, insider-outsider teorin, moral hazard och Lucas modell för förväntningar så ska du snart se att du kan lösa uppgiften. Lycka till 84.217.24.66 11 april 2010 kl. 10.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Lorne de Wolfes pappa

Lorne är förmodligen det mest stereotypt kanadensiska förnamnet som finns (pga markisen av Lorne som var generalguvernör i Kanada), så jag började fundera lite på varför Lorne de Wolfe heter som han gör. Var hans farsa månne kanadensare? //Essin 11 april 2010 kl. 14.25 (CEST)

Fadern är tydligen född i London [28]. /Annika 11 april 2010 kl. 14.39 (CEST)

Kondition

Finns det någon begränsning hur bra kondition man kan skaffa sig? 192.121.84.241 30 mars 2010 kl. 22.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, det gör det, ytterst sätts begränsningen av genetiken och den mänskliga fysiologin, det vill säga syreupptaget har ju så att säga en övre gräns. Emellertid har människan rätt god förmåga att förbättra sin kondition och uthållighet, även jämfört med många djur. Nitramus 14 april 2010 kl. 23.00 (CEST)

Hybrider

Igår fick jag veta att inte bara hund och varg, häst och åsna, tjäder och orre kan få gemensam avkomma utan att även lejon och tiger kan få hybrider. Finns det någon WP artikel som beskriver vilka arter som kan paras och varför. Jag vill veta om mänska och apa också få gemensam avkomma. Och om inte; varför? --Elav W 28 mars 2010 kl. 23.35 (CEST)

Se Lejonhybrid för korsningar mellan lejon och andra större kattdjur. Den engelska artikeln Hybrid (biology) innehåller en längre exempellista på hybrider. /Dcastor 29 mars 2010 kl. 14.50 (CEST)

Nu har jag skummat de engelska artiklarna som berör ämnet utan att bli klokare. Är frågan för känslig för att behandlas? --Elav W 29 mars 2010 kl. 22.26 (CEST)

En sökning på "man ape hybrid" på Google gav en länk till Humanzee. Har du kollat den? --98.142.211.209 30 mars 2010 kl. 01.45 (CEST)

Nu har jag det. Tack!--Elav W 30 mars 2010 kl. 21.22 (CEST)

Varg och hund anses numera vara samma art. Varg och hund kan få fertil avkomma på samma sätt som hundar av olika raser kan få det. En valp efter en varg och en hund är därför inte en hybrid i meningen korsning mellan olika arter. DG 15 april 2010 kl. 16.01 (CEST)

Varför exploderar lever när man värmer den i micron?

Lever över hela mikroväggarna. Det var kycklinglever som jag stekt igår, tog ur kylen och sedan micrade. Finns det någon förklaring? hejkompis 8 april 2010 kl. 21.59 (CEST)

En hård hinna runt om levern, vätska inuti och ett ökande tryck när tempraturen stiger inne i levern och tillslut smäller det.--Ankara 8 april 2010 kl. 22.04 (CEST)

Ahh. Typ blåsor med blod i? Det gick sjukt fort, den hann inte ens bli varm. hejkompis 8 april 2010 kl. 22.19 (CEST)

Blåsor med blod vet jag inte, men levern omges ju precis som sagts ovan av en hinna. Liksom många indre organ innehåller levern rätt mycket vatten. Nitramus 14 april 2010 kl. 23.02 (CEST)

pato

Alexandre Pato, född 2 september 1989, är en brasiliansk fotbollsspelare. Han har tidigare spelat i den brasilianska storklubben Internacional. Nu spelar han som forward i italienska klubben Milan. Alexandres artistnamn är "Pato", portugisiska för "anka" efter sin födelsestad Pato Branco (övers. Vita Ankan). Pato har jämförts med Ronaldo på grund av sin snabbhet och teknik. Patos favoritspelare är också just Ronaldo [2] Han gjorde sitt första mål för landslaget 26 mars 2008, i den så kallade jubileumslandskampen mot Sverige. Saman9 (diskussion) 15 april 2010 kl. 21.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ursäkta, vad var frågan? DG 16 april 2010 kl. 12.10 (CEST)

registrerade bilmodeller i sverige

var kan man hitta uppgifter om registrerade bilmodeller i sveige ? 188.122.129.83 16 april 2010 kl. 10.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är svårt att veta vad för uppgifter du vill ha, när frågan är så pass allmänt hållen. Det mesta torde du dock kunna få svar på från Transportstyrelsen, t.ex. på E-tjänster. DG 16 april 2010 kl. 12.10 (CEST)

Bälinge, Uppsala kommun

Hur länge var Bälinge en egen kommun? 192.71.97.254 19 april 2010 kl. 16.51 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Mellan 1863 och 1972, se Bälinge landskommun, Uppland. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 april 2010 kl. 16.58 (CEST)

Det måste ha varit vid årsskiftet 1970/71 som kommunen upphörde. Kommunsammanslagningarna skedde vid årsskiftet efter att val till kommunfullmäktige i den nya kommunen ägt rum. /Annika 20 april 2010 kl. 08.56 (CEST)

Raoul Wallenberg

Har funderat lite över Raoul Wallenberg. Så vitt jag vet finns det ingen sann bekräftelse på att han någonsin dog. Finns det någon som helst möjlighet att han fortfarande skulle vara i livet, inspärrad någonstans i Ryssland? Vals 23 april 2010 kl. 21.55 (CEST)

Då vore han idag 97 år. - Hur ofta blir man så gammal om man fått sitta inspärrad i ryska fängelser det mesta av livet? -- Lavallen 23 april 2010 kl. 21.59 (CEST)

Månlandningen

Jag undrar hur kunde Armstrong bli filmad när han steg ur månlandaren.

Fanns där en kamera redan innan dom landade, eller hade dom en robotarm med kamera på från sidan av månlandaren när han steg ur?

Tacksam för era teorier. Bosse42 (diskussion) 18 april 2010 kl. 15.33 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En av kamerorna förvarades så att den kunde fällas ut och sättas igång innan Neil Armstrong beträdde månen. Kameran användes sen av astronauterna på månen. Länk till engelska wikipedias artikel Apollo TV camera--LittleGun 18 april 2010 kl. 16.22 (CEST)

Nej nej. NASA bad mig helt enkelt åka i förväg och filma den stora händelsen så att alla skulle kunna se den. :-) Rolf B 23 april 2010 kl. 10.15 (CEST)

Det var ju en poetisk rättvisa, för det normala är ju annars att B kommer först efter A :)
/Ronny W 23 april 2010 kl. 11.23 (CEST)

En kompis till Tintin var kvar och skötte mediabevakningen! :) -- Lavallen 23 april 2010 kl. 11.31 (CEST)

Jag tror att Lavallen syftar på del 2, eftersom det första albumet handlar om förberedelser för att komma till månen, lite som de första avsnitten av miniserien Från jorden till månen producerad av Tom Hanks.//Hannibal 25 april 2010 kl. 11.13 (CEST)

Vid det här laget borde väll alla veta att månlandningen aldrig skedde. Alltså är svaret Armstrong kunde bli filmad för att det hela ägde rum i en studio =) /Lokal_Profil 25 april 2010 kl. 13.29 (CEST)

priset på kaffe

2:50 har kaffet kostat i vår bridgelokal. självkostnadspris. nu ska ju femtioöringen också försvinna. vad händer då med kaffepriset? ska vi höja priset till tre kronor eller behålla det gamla. påverkas momsen?

l niff, pens. folkskoll., lugna stigen 2c 78.70.138.164 25 april 2010 kl. 11.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det normala vore väl att ändra priset till 2 eller 3 kr. Om ni ändå väljer att ha priset 2,50 kr, så blir kunderna ändå tvungna att betala 3 kr, om de bara vill ha en kopp, och betalar kontant. Då borde ni kunna bokföra femtioöringen som öresavrundning. Jag är inte säker på att jag minns rätt, men jag tror att öresavrundning är fritt från moms. Så i så fall skulle ni betala moms (om ni är momsredovisningsskyldiga) bara på 2,50 kr. --bOİvİE  25 april 2010 kl. 16.35 (CEST)

Vad betyder Hoka och -bråne?

I Blekinge där jag befinner mig nu finns det en hel rad platser med varianter av namnet Hoka. Här finns Östra Hoka, Södra Hoka (betydligt längre norrut, paradoxalt nog), N. Hokagård, Jeppshoka, Pernilshoka, Hoka naturreservat. Så vad betyder detta? Hittar inget om det i Svenska ortnamnsefterled. Entheta 25 april 2010 kl. 14.44 (CEST)

Och här finns även Nötabråne och Elsebråne. Är det någon som vet vad "bråne" betyder?

Fastän det kanske egentligen är fel del av Sverige tycker jag att -bråne låter som något som har blivit avbränt. Men svedjebrukade man där nere förr i tiden? /Diupwijk 25 april 2010 kl. 16.44 (CEST)

Tillägg: Titta i svenskt dialektlexikon. "Bråne, f. 1) id. Kl., bl.; 2) svedjad skogsmark. Kl. I Blekinge utgör bråne ändelsen i flera ortnamn." Skulle man våga gissa på att "hoka" har med (ut-) huggen att göra? Alltså en plats som har blivit röjd..? /Diupwijk 25 april 2010 kl. 16.51 (CEST)

Göran Hallbergs 'Ortsnamn i Blekinge' (ISBN 91-1-893132-4) beskriver Hoka som sprunget ur substantivet 'hok', med betydelsen 'krok' eller 'hörn' och används i ortsnamn om 'näs' eller 'udde'. Byn Hoka verkar ha fått sitt namn efter en udde i Björkesjön. 'Bråne' syftar som redan antytts till 'svedjeland', enligt boken.--Pjred 26 april 2010 kl. 17.35 (CEST)

Tack för all info! Alltid kul att veta vad saker betyder. Entheta 27 april 2010 kl. 20.55 (CEST)

Vattensork smittbärare??

Hej jsg skriver från södertälje kommun ,, jag har fått en förfrågan om vatten sorkar kan eller bär på någon form av sjukdommar som är farliga för mäniskor?? Vi fick förfrågan om detta pga, att det fanns sorkar i samband med en lekplatts!!

(epostadress borttagen)

Detta svar skickas ej via e-post. Wikipedia är ett uppslagsverk där alla kan skriva och vi ger inga medicinska råd. Mitt förslag är att du kontaktar en läkare eller smittskyddsinstitutet. MVH – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 27 april 2010 kl. 10.50 (CEST)

Bättre lampa efterlyses

Hur kan man utveckla ficklampan på ett bra sätt?
Inlagt av 82.209.146.98, 27 april 2010 kl. 10.05

Förfrågan angående kopplings schema

Hej Min make och jag ärger en Oldsmobile Delta 88:a, 66 års modell, cabriolet. Nu undrar jag om det finns något kopplingsschema som ni har och som man kan ladda upp. Det är förmodligen något minusfel vid eller från generator vilket innebär att den inte laddar. Således undrar jag om det finns något sådant kopplingsschema för generatorn. Då tidigare ägare varit och hållt på med de elektriska kablarna, klippt av och kopplat i hop lite var stans.

Med vänliga hälsningar Ing-Britt Klarlöv (borttagen e-postadress)

Wikipedia är inte något forum för veteranbilsentusiaster. Det är nog bättre att du kontaktar Svenska Oldsmobileklubben när det gäller sådana frågor. Mvh/Annika 27 april 2010 kl. 15.00 (CEST)

Ord

Vad heter sådana här saker på svenska? --Andreas Rejbrand 20 april 2010 kl. 12.21 (CEST)

okänt ord

De heter pommes frites, uttalas 'påmmfritt', men på senare tid även bara pommes, men uttalas då 'påmmes'. Rex Sueciæ 20 april 2010 kl. 12.33 (CEST)

Där jag bor används, förutom de två alternativ Rex Sueciæ angav, även strips/stripes, med uttalet 'strips'. --boİvİe  20 april 2010 kl. 12.40 (CEST)

Så vitt jag vet så är skillnaden mellan pommes frites och strips är att den sistnämnda inte är räfflig. Så på bilden är det pommes frites. <sertion disk="♥" /> 20 april 2010 kl. 12.51 (CEST)

OK, jag förstår. Jag har vuxit upp med att höra "påmmfritt" (alt. "pånnfritt"), men aldrig velat använda ordet själv, emedan jag aldrig lyckats verifiera ordets existens i SAOL eller annan trovärdig källa. Uttrycket "pommes frites" har jag sett, men jag hade aldrig gissat att det var det ordet som uttalades "påmmfritt". Jag hade snarare gissat på ett uttal i stil med "pommfrajts", germansk som jag är. --Andreas Rejbrand 23 april 2010 kl. 01.33 (CEST)

Jag är ingen fransk-expert, men visst betyder "pommes frites" friterad potatis (eller friterade äpplen egentligen) på franska, och uttalas på franska nåt i närheten av "påmmfritt"? -- bOivİe 23 april 2010 kl. 08.03 (CEST)

Helt riktigt som Boivie säger, vilket också framgår av wikipedia-artikeln Pommes frites. Funkar bra att beställa "påmmfritt" i fransktalande länder, även om man där ofta bara säger "frites" (uttal "fritt"). Lsj 23 april 2010 kl. 08.16 (CEST)

Potatis heter väl "Pommes de terre" (Äpplen från jorden) på franska om jag minns rätt. (Huva, jag kan räkna årtionden sedan jag kunde prata franska.) -- 25 april 2010 kl. 14.08 (CEST)

På finlandssvenska kallas de också för franskisar. /Kemikungen 28 april 2010 kl. 20.33 (CEST)

Nokia

Jag letar information om Nokia och letar efter börskurs och kursutveckling, vinstutveckling, omsättningsutveckling och aktieanalyser som rör Nokia-aktien. Jag letar lite på Veckans affärers hemsida samt Aktiespararna men kan inte riktigt bli klok på det. Någon som kan ge en hjälpande hand? Obelix 27 april 2010 kl. 20.51 (CEST)

Kanske. <sertion disk="♥" /> 27 april 2010 kl. 21.15 (CEST)

Sådant som har med företagets ekonomi m.m. att göra kan man hitta i dess årsredovisningar. Akteanalyser och riktkurser borde gå att finna i nyhetsarkiv. Go nuts. /Diupwijk 28 april 2010 kl. 18.54 (CEST)

Ah, det finns ute på deras hemsidor? Bra att veta till en annan gång. Det löste sig hur som helst igår och föredraget gick bra idag. Obelix 28 april 2010 kl. 18.58 (CEST)

"Investor Relations" är ett nyckelord att söka efter på bolagens hemsidor. -- Lavallen 29 april 2010 kl. 07.07 (CEST)

Suffix

Vad betyder suffixet -um. Det förekommer i så många olika ord att det är svårt att ringa in betydelsen, men det kanske inte är entydigt? Exempel: atrium, medium, studium, auditorium, natrium etc. --Elav W 28 april 2010 kl. 23.13 (CEST)

Varför inte slå upp det? Se wikt:en:-um. Närmaste betydelsen är nog bara en indikator för singularis... --Andreas Rejbrand 29 april 2010 kl. 00.08 (CEST)

Det är en latinsk ändelse på substantiv i andra deklinationen, neutrum, singular. Nominativ, ackusativ och vokativ har samma ändelse. I dessa kasus får ordet ändelsen -a i plural. Lånord av den här typen får i svenskan ändelsen -er i plural: akvarier, solarier, stipendier, seminarier, medier, etc Dessa och andra ord med pluraländelsen -er behandlas av en del felaktigt i svenskan och man säger eller skriver då ”ett akvarie”, ”ett solarie”, etc., vilket (ännu) måste betraktas som felaktigt. Se Latinsk grammatik. Rex Sueciæ 29 april 2010 kl. 00.51 (CEST)

Jag hade Googlat på svenska sidor. Din länk Andreas går till en engelsk sida som inte nödvändigtvis är överförbar till svenska. Tack för hjälpen Rex Sueciæ --Elav W 30 april 2010 kl. 14.54 (CEST)

Då både engelskan och svenskan fått orden från latin är det nog ingen större skillnad i betydelsen däremellan. --boİvİE  30 april 2010 kl. 15.36 (CEST)

Fast det kunde jag ju inte veta innan jag fått förklaringen?! Det jag ville ha sagt är att jag faktiskt försökte hitta svaret på egen hand innan jag frågade här, vilket jag uppfattar att Andreas uppmanade mig till--Elav W 30 april 2010 kl. 22.18 (CEST).

Vem sade?

Vem sade eller skrev. "Jag skiter i pudding jag skiter i palt, jag tror tamegfaen jag skiter i allt." Trodde det var Nils Ferlin men kan inte hitta det någonstans. Hjälp! 212.17.140.26 16 april 2010 kl. 23.35 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Magnus Uggla har väl gjort en låt som heter Jag skiter i allt? Kanske kommer det därifrån? /FredrikT 19 april 2010 kl. 08.25 (CEST)

Herr Uggla sket i mycket i den låten, men inte i just pudding och palt. /Kemikungen 19 april 2010 kl. 12.30 (CEST)

Google hittar bara denna sida om man söker på "skiter i pudding". Så ska jag säga att jag tycker jag känner igen det... Ever wonder 1 maj 2010 kl. 00.42 (CEST)

Gustaf Fröding får ofta skulden för denna dikt (eller variationer därav), men den tillskrivs även (kanske riktigare?) Wilhelm von Braun. Se t.ex. http://www.vi-tidningen.se/templates/ArticlePage.aspx?id=9243 eller http://www.culturum.se/braun/2DiSkabr.htm.

Sträte

I åtminstone Skåne och Blekinge heter gator ibland "sträte" eller "strädde" eller liknande. Exempel: [29][30][31]. Det enda exemplet utanför Skåne jag kan hitta är Lars Petters sträte på Aspö, men denna väg förekommer bara på Hitta så jag kan inte länka dit på något smidigt sätt. Egen forskning säger mig att strädde bara förekommer på Österlen, och att konstruktionerna är vanligare på landsbygden än i städerna. Jag anar att detta har med landskapens danska tid att göra, och att vissa namnformer kanske försvunnit i och med svenskifieringen. Detta stöds också av da:Stræde (gade) som interwikilänkar till gränd. Jag undrar om någon vet varför dessa vägnamn finns kvar, och varför det förekommer olika stavningar på dem? Det tredje exemplet är dessutom ett relativt nybyggt område (tidigast 60-tal kan jag tänka mig). Läser man i Lunds stadskärna ser man att dessa sträten fasades ut på 1800-talet, alltså långt efter att Skåne blivit svenskt. Vet någon varför det skedde först då?

Bonusfråga: Har svenskan någon motsvarighet till det här ordet, som ju verkar förekomma i väldigt många språk, bland annat engelska (street) och tyska (Strasse)? /Grillo 18 april 2010 kl. 12.04 (CEST)

Noterbart är förresten att den danska stavningen, "sträde", inte verkar förekomma. Är strädde en äldre dansk stavning? /Grillo 18 april 2010 kl. 12.08 (CEST)

Jag vet iaf att praktiskt taget alla gator i Helsingborg som numera benämns "gränd" under dansktiden kallades för stätor. Gatorna som gick längs med kusten kallades just gator, medan de som gick på tvärs från dessa (ner mot kusten) kallades strätor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 april 2010 kl. 12.17 (CEST)

Runeberg, Svenskt dialektlexikon [32] --svenboatbuilder 18 april 2010 kl. 13.17 (CEST)

Tack så mycket, projekt Runeberg är verkligen fantastiskt :) Frågan kvarstår dock varför bruket försvann ur städerna på 1800-talet men bibehölls och till och med har använts för nybyggda bostadsområden i mindre orter. Undrar också fortfarande om det finns någon rikssvensk motsvarighet. /Grillo 18 april 2010 kl. 14.07 (CEST)

Jag skrev ett inlägg om detta på da:Diskussion:Stræde (gade) för ungefär ett år sedan med SAOL & SAOB som källor. Den, åtminstone i stelnade former, överlevande varianten av ordet i svenskan är sålunda "stråt". /Dcastor 18 april 2010 kl. 14.24 (CEST)

Undrar om strategi kan ses som närbesläktat. Det är ju en väg i överförd bemärkelse som leder förbi ett problem eller mot ett mål. /Rolf B 18 april 2010 kl. 16.21 (CEST)

Jag har förresten i efterhand upptäckt att "sträde" visst förekommer, åtminstone i Yngsjö utanför Kristianstad. /Grillo 18 april 2010 kl. 17.03 (CEST)

...och åtminstone två små gränder (=mitt stockholmska begrepp) i Båstad Janders 19 april 2010 kl. 08.29 (CEST)

Nu skjuter jag litet grand från höften, men min gissning är att utfasningen av sträte-namnen i Skåne under 1800-talet handlade mindre om försvenskning än om ett försök att höja gatunamnens status. I Lund hade åtskilliga av strätenamnen mindre smickrande förled som t ex "Blåsesträtet" och "Råttesträtet". Den senare - som på den tiden hörde till stadens fattigaste delar - heter i dag "Bankgatan", vilket onekligen ju låter litet tjusigare. /FredrikT 19 april 2010 kl. 07.50 (CEST)

I klassiskt latin finns ett verb sterno som betyder ’sträcka ut på marken’ och ’betäcka’, ’beströ’. Till detta bildades ett nylatinskt substantiv strata med betydelsen ’stenlagd gata’, som sedan gett upphov till Straße, street, stræde, etc. SAOB har uppslagsordet STRÄTE. Rex Sueciæ 19 april 2010 kl. 08.34 (CEST)

Kanske kan man nämna slangordet "stritan", mest men inte bara i "gå på stritan" - men det är väl nästan säkert ett mer sentida engelskt lån. Eller? Ever wonder 1 maj 2010 kl. 00.46 (CEST)

Kan jag lägga in material om detta hos er i någon form ? och hur gör jag då ?

Hej! jag har på kvälltid satt upp en hemsida www.affarsutv.se som innehåller hur man kan arbeta med Affärsutveckling i Praktiken dvs Praktisk Affärsutveckling. Jag har lagt upp mallar man kan gå efter och än vad man laddar ned så kostar det inga pengar. Det är för att företagare ska strukturera upp sin afärsutveckling utan avancerade kurser osv.

Kan jag lägga in material om detta hos er i någon form ? och hur gör jag då ?

M v h , Micke Eriksson

Information om ditt företag platsar inte på Wikipedia. Men om artiklarna om affärsutveckling och liknande kan förbättras får du gärna hjälpa till med det. Tänk på att skriva neutralt och att de uppgifter du lägger in ska vara källbelagda. -- boİVIE 30 april 2010 kl. 14.48 (CEST)

Wikipedia är en encyklopedi och olämplig för dina affärer. Men programvaran är gratis och här finns tre exempel på att den kan användas av många olika kunskapsområden http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida , http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Startsidan , http://www.got-a-mac.org/wiki/Huvudsida . Det går säkert att hitta flera förebilder. Lycka till Mvh / Mkh 1 maj 2010 kl. 00.30 (CEST)

Kommun och eller läns förändringar

Frågan lyder kort och gott: Har det skett några större kommun/länsförändringar sedan Heby kommun överfördes till Uppsala län 2007? /Lokal_Profil 1 maj 2010 kl. 18.44 (CEST)

Som en utökning. Skedde det några förändringar mellan Västra Götalands läns bildande 1998 och Heby kommuns överföring 2007? /Lokal_Profil 1 maj 2010 kl. 19.29 (CEST)

Om du menar länsgränsförändringar har jag inget svar. Men det har skapats nya kommuner. Knivsta kommun bildades 2003, då kommunen lämnade Uppsala kommun. Nykvarns kommun bröts ur Södertälje kommun år 1999. Janders 1 maj 2010 kl. 20.29 (CEST)

Precis vad jag letade efter =). /Lokal_Profil 1 maj 2010 kl. 20.45 (CEST)

Första svenska bilmodellen

Volvo ÖV 4 är som bekant Volvos första bilmodell. Jag tycker dock att den även brukar kallas Sveriges första personbil. Scania utses dock till det första biltillverkande svenska företaget, med tidiga modeller från 1905 (på enwp används denna bild som implicerar att bilar tillverkades redan 1901). Var dessa tidiga Scaniamodeller de tidigaste svensktillverkade bilarna? Någon som vet mer? /Grillo 29 april 2010 kl. 08.18 (CEST)

1897 tillverkades den första svenska bilen, på Vagnfabriken i Södertälje (Vabis). 1901 års Scaniamodell (Gula faran) var Scanias första och de visades på Nordens första bilmässa i Köpenhamn året därefter. Gustaf Eriksson på Vabis kallas den svenska automobilens fader. Per Alfred Nordeman var den förste konstruktören på Scania. [33] Vet någon något mer om dessa pionjärer vore det trevligt.--90.239.67.125 29 april 2010 kl. 08.32 (CEST)

Gustaf Eriksson (bilkonstruktör) tillverkade som sagt Sveriges första bil. Om hur det gick till har jag nu skrivit.--90.239.67.125 29 april 2010 kl. 09.15 (CEST)

Om man nu vill dra ut historiken så tillverkades en ångdriven bil i Sverige redan 1890, och jag vill minnas att man nu också historiskt belagt att det bygdes en ångvagn i skåne redan på 1840-talet. Nu kan man väl kanske inte kalla ångvagnarna för bilar, men det är ju lite knepigt med gränsdragningen. Ångturbinbilar dominerade ju hastighetstävlingarna på 1890-talet.--FBQ 1 maj 2010 kl. 14.40 (CEST)

Gustaf Eriksons bil hade varken ratt, broms eller back, gick på fotogen och var designad som en hästdroska, så det är nog som sagt en fråga om gränsdragningar. Men det var roligt att gräva i. Jag tror att jag i anslutning till detta hittat T-Röds uppfinnare, Gösta Ekström.--90.239.104.144 1 maj 2010 kl. 18.36 (CEST)

Cederholms ångvagnar verkar ha en artikel här på wikipedia - de var visst byggda lite senare än jag mindes, 1892-94. Och som sagt, en ångvagn skall om jag inte minns fel ha byggts i Sverige redan på 1840-talet.--FBQ 2 maj 2010 kl. 15.28 (CEST)

Algeriets Näringsliv

Hej! Jag heter Alexander Ekström och jag håller på med en uppgift om Algeriets näringsliv i skolan. Dessa 3 frågor är jag lite fundersam över så ni undrar om du skulle kunna hjälpa mig med dem.

- Vilka orsaker/förutsättningar förklarar näringslivet utseende i landet idag?

Är det naturtillgångar, industri, utrikeshandelmm. de menar?

- Hur är näringslivet organiserat (sektorer etc.) och lokaliserat i landet?

- Var i centrum-periferimodellen befinner sig ditt land och vilka möjligheter finns det att bryta det mönstret?

Redogör för hur näringslivet utvecklats och lokaliserats historiskt samt hur det ser ut globalt idag. Diskutera utifrån detta varför vissa länder är fattiga och andra rika samt kring hur detta kan hanteras! Ge konkreta exempel! Har ni några tips på hemsidor man kan besöka om den här frågan.

Det är inte meningen att vi ska hjälpa dig med skoluppgifterna här. En bra början kan vara den här artikeln på engelska Wikipedia.--Ankara 2 maj 2010 kl. 18.09 (CEST)

CIA brukar ha grundläggande fakta om många länder. --BOİvİe  2 maj 2010 kl. 21.08 (CEST)

Pippi Långstrumps horse

Hello. Is her horse a Knabstrupper? thx and greetings from de.WP. --91.52.138.73 3 maj 2010 kl. 10.07 (CEST)

This is just from memory, but I think the horse that appeared in the films and TV series was painted (the horse that played Pippi's "Lilla Gubben" was originally named "Illbatting" but more well-known under a name given later, "Bunting" - perhaps you can find some more info by googling these names [which are not from memory, unlike the bit about him being painted]). In the books, I suspect it would not be explicit (the horse didn't even have a name there). Other horses can be white with black spots (see en:Leopard complex) as you probably know, but perhaps the Knabstrupper is a good candidate. Ever wonder 3 maj 2010 kl. 11.22 (CEST)

Använda två strukturformler från wikipedia.org

Hej

Jag skriver ett examens arbete om "Läkemedel i reningsverk, men sen då? Är slam på jordbruksmark och upptag i mask en återvändsgränd?"

Jag undrar nu om jag får tillstånd att använda två struktur formler från wikipedia.org. Det handlar om formlerna för PCB och PBDE.

Tacksam för svar

Mvh Annsofie Engfelt annsofie_engfelt@hotmail.com

Är det den här och den här strukturformeln du tänker på? Det borde väl gå bra, om du bara ser till att följa de licenser bilderna är släppta under? - Tournesol 3 maj 2010 kl. 15.37 (CEST)

Allt material på Wikipedia är tillåtet att återanvända, om man följer de licenser som gäller. PBDE-bilden verkar vara helt utan upphovsrättsskydd, medan för PCB-bilden så önskar skaparen att man bevarar bilden under en copy-left-licens. Annars finns det andra PCB-bilder (denna och denna) som är helt utan upphovsrättsskydd. --BOivİE 3 maj 2010 kl. 15.45 (CEST)

Fågelsång genom tiderna

Det mänskliga språket har ju utvecklats under århundradena och en svensk idag pratar ju inte som en svensk på medeltiden. Min fråga är om samma sak gäller fåglars sång. Sjunger exv. en koltrast idag likadant som en koltrast på medeltiden? Jag fick nyligen lära mig att (liksom jag trodde) har fåglar olika dialekter (en kolrast i Skåne sjunger inte exakt som en koltrast i Norrbotten). Någon som vet? /KR!STiAN

Såg för några år sedan en naturfilm som visade en tropisk fågel som lagt in imitationer av slutaren till en kamera i sin repetoar. Det var nog inte vanligt på medeltiden. -- Lavallen 1 maj 2010 kl. 03.01 (CEST)

Jag kan tyvärr inte svara på din fråga, men jag kan spinna vidare på Lavallens tema. På detta videoklipp kan man höra hur en lyrfågel immiterar en byggarbetsplats. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 1 maj 2010 kl. 03.30 (CEST)

Ett exempel jag personligen känner till är talgoxen. När jag var barn/tonåring på 80-talet sjöng den alltid "ti-ti-tyy", numera hör jag nästan bara "ti-ty". Jag bor för övrigt i Bohuslän. Det här kanske varierar över landet? --Mgr 1 maj 2010 kl. 10.24 (CEST)

Jag har minnen av ett radioprogram som jag hört för mycket länge sedan. Man hade tagit en nykläckt unge av en vanlig svensk fågel (minns tyvärr inte vilken) och fött upp den i avskildhet. Vissa fåglar har medfödd sång, men denna art lärde sig sången av sina föräldrar. Ungen fick inte höra artens vanliga, korta och fåtoniga sångfras. Istället visslade man Ack Värmeland du sköna för den varje gång den fick mat. När den plötsligt var mogen för sånginlärning tog den till sig hela visan trots att den var betydligt längre och tonrikare än artens vanliga läte. Vissa meloditoner låg utanför fågelns tonomfång, men då oktaverade fågeln dessa toner!! Historien förtäljer inte om den kunde imponera på sina artfränder med sin vackra melodi. /Rolf B 1 maj 2010 kl. 14.12 (CEST)

"Fågelsspråket" har med all säkerhet utvecklats. Det finns dessutom dialekter och på senare tid har fåglar, av samma art, som bor i staden andra tonlägen och melodier än de som bor på landsbygden. För att överrösta stadens ljud då.--LittleGun 1 maj 2010 kl. 16.02 (CEST)

Jag antar att fågellätena är mestadels medfödda, vilket gör att de inte varierar så mycket vare sig över tid eller inom samma art mellan olika områden. Mänskligt tal är inlärt av varje individ, vilket gör att det varierar mycket geografiskt och över tiden. --BIL 4 maj 2010 kl. 22.23 (CEST)

Riddarholmsfjärden

Är det inte något galet med Riddarholmssimmningarna?

"Sedan 1976 anordnas även Riddarfjärdssimningen mellan Stadshuset och Smedsudden, en tävling som fick ställas in 1927 på gund av den dåliga vattenkvalitén."

Startade 1976 och ställdes in 1927?

Andersthe Andersthe (diskussion) 5 maj 2010 kl. 22.54 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du har helt rätt. Det var uppenbarligen den mänskliga faktorn som låg bakom det hela, men det är fixat nu (det skulle stå att tävlingarna ställdes in 2002). Tack för att du påpekade missen. /Diupwijk 5 maj 2010 kl. 23.16 (CEST)

Att tävlingen ställdes in 2002 verkar förvisso korrekt, däremot är 1927 också korrekt (ehuru lite otydligt uttryckt). Riddarfjärdsimningen startade i början av förra seklet och höll på fram till 1927 men ställdes sedan in på grund av att vattnets dåliga kvalité. Sedan återstartades tävlingen 1976.--Ankara 5 maj 2010 kl. 23.25 (CEST)

Sjöar i Kramfors kommun

Finns det någon som känner till Kramforsområdets geografi och kan svara på om det finns någon sjö som heter Fjällsjö där, eller om den sjö som beskrivs i artikeln Fjällsjö (Kramfors kommun) i själva verket heter Saltsjön? Svara gärna på Diskussion:Fjällsjö (Kramfors kommun), där jag beskriver problemet i lite större detalj. //Essin 5 maj 2010 kl. 23.59 (CEST)

Arm's length

Inom exempelvis transfer pricing talar man om "arm's length"-principen, som i stora drag innebär att det pris som används i en affär ska vara detsamma som det pris som två oberoende aktörer hade använt. Men vad har det hela med armlängd att göra? //Salsero 6 maj 2010 kl. 10.20 (CEST)

Intressant fråga. Jag hittade ett svar här, som ser ut att förklara på ett trovärdigt sätt, när det gäller handelstermen. Alla som man inte har någon närmare relation med (eller vill ha), håller man ju ofta en viss distans till i andra situationer. Man förhåller sig neutral till dem, man håller dem på "armlängds avstånd". Tar inte helt avstånd, men närmar sig inte heller.
/Ronny W 6 maj 2010 kl. 10.49 (CEST)

Se också en:Arm's length principle /Ronny W 6 maj 2010 kl. 11.11 (CEST)

Ett vanligt undantag när det gäller relation kontra avstånd är ju exempelvis dans. Där kan ju situationen vara rakt omvänd: man befinner sig ofta inom armlängs avstånd, men detta innebär inte med automatik en närmare relation (däremot förekommer det ju – att det då ändå finns en förhoppning om en sådan :)
/Ronny W 7 maj 2010 kl. 08.58 (CEST)

Schampoessenser

Mitt nya schampo har doft av rödklöver, ganska intensiv för övrigt. Efter nästan ett helt liv med schampon med all världens dofter av blommor och blad av olika sorter undrar jag om någon vet hur det går till att få fram alla dessa olika dofter på olika schampon.

Estrar? --Andreas Rejbrand 8 maj 2010 kl. 14.11 (CEST)

Kobe Bryant

Hej! jag undrar om ni har en bild på Kobe Bryant´s pappa?85.228.245.30 8 maj 2010 kl. 15.53 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej IP-nummer 85.228.245.30 ! Gå till artikeln om Kobe Bryant. Där kan du se vad pappan heter. I vänstermarginalen finns det en spalt med rubriken "på andra språk", klicka där på English så kommer du till den engelska artikeln om Kobe Bryant. I den engelska texten om Kobe ser du pappans namn i blåa bokstäver. Klicka där och du kommer då fram till pappans artikel – med bild. Lycka till! Mvh / Mkh 9 maj 2010 kl. 00.38 (CEST)

Erik Lundblad

Erik Lundblad, född 1925, uppfann tekniken att tillverka syntetiska diamanter 1953.[34] Men vem var han?--90.233.149.217 9 maj 2010 kl. 10.36 (CEST)

Kalle Ankas Pocket

När jag var liten prenumererade jag på Kalle Ankas Pocket, och hade hyllängder av böcker. Ryggarna formade en bild: en gradient (grön->blå->violett->röd->...), och med jämna mellanrum stod texten "Kalle Ankas\nPocket" över eller under (det alternerade) en bild på en Disney-figur (Kalle Anka, Kajsa Anka, Knattarna, ...).

Jag slutade prenumerera för många år sedan (10?). I dag, när jag besöker ICA Kvantum, ser jag att böckernas ryggar numera bygger upp en kontinuerlig scen ur Ankeborg i stället för gradient bakgrund + text + ansikten.

En mycket intressant fråga är förstås hur övergången mellan gamla och nya systemet såg ut. Det mest uppenbara (och tråkigaste) sättet är förstås att gradienten upphörde abrupt och att scenen började abrupt i nästa pocket. Lite roligare vore om de två systemen tonades in i varandra, d.v.s. att det över några böcker gick från 100 % gamla och 0 % nya till 0 % gamla och 100 % nya. Någon som vet hur det såg ut? Någon som rent av har en bild över alla ryggar från 1990 (?) till 2010, d.v.s. inkluderande övergången? --Andreas Rejbrand 1 maj 2010 kl. 14.03 (CEST)

Jag kan inte svara på din fråga, men jag vill bara säga att detta var ett stort skäl till att jag under några år försökte samla på mig alla Pocket jag missat. Tyvärr tyckte mina föräldrar att det räckte att prenumerera på en serietidning (Kalle Anka o C:o, som nog var av högre kvalitet iofs), så detta gick aldrig vägen. Någon gång i livet får man försöka få tag i alla och skapa den perfekta bokhylleraden. /Grillo 1 maj 2010 kl. 14.34 (CEST)

Bra fråga. Jag hittade följande sida: http://kalle ankas pocket.webs.com/allaryggar.htm (mellanrum tillagda pga spamfilter). Alla bildlänkar är dock döda så frågan kvarstår. --Petter 2 maj 2010 kl. 00.00 (CEST)

Du kanske kan få hjälp om du frågar på Seriewikin. The Great Cucumber 10 maj 2010 kl. 00.44 (CEST)

"Kollektivet"?

Vad avses med ordet "kollektivet" i artikeln Människa, rubriken och avsnittet 3.3? Det finns ingen förklaring och ingen länk till någon förklaring. Jag hittar inte heller någon förklaring i artikeln Kollektiv. DG 5 maj 2010 kl. 17.52 (CEST)

Jag tolkar det som att vi alla numera är beroende av varandra. Forskare över hela världen använder varandras resultat, varor som jag använder tillverkas inte sällan på andra sidan jorden, pengar rör sig över hela världen, vi kan resa vart som helst, människor från hela världen träffas i FN för att lösa globala problem, och vi påverkar varandras klimat. Kort sagt: alla påverkar alla. /Rolf B 5 maj 2010 kl. 18.38 (CEST)

Nog går det att tolka så, men det är ändå en gissning. Så länge det inte är klart hur begreppet används i artikeln kanske det är läge att ta bort hela avsnittet? DG 5 maj 2010 kl. 21.12 (CEST)

Man borde nog skriva om det avsnittet så att det beskriver att det moderna samhället är globaliserat. Jag tror att det är det som avses. Något kollektiv i mer vardaglig mening, d.v.s. att alla hela tiden samverkar med alla är det ju inte frågan om. The Great Cucumber 10 maj 2010 kl. 00.21 (CEST)

Finansborgarråd

Går det att jämföra finansborgarråd med borgmästare? Termen borgmästare används ibland informellt för kommunalråd (åtm. det engelska ordet mayor), men jag har aldrig hört det användas för något annat ämbete. Reser frågan då jag upptäckte en:List of mayors of Stockholm, som förmodligen bör byta namn... /Grillo 6 maj 2010 kl. 21.42 (CEST)

Inget rakt svar men går att jämföra: Linköpings kommun kallar sin ordförande i kommunfullmäktige för borgmästare, se kommunens webbsida.--Kruosio 6 maj 2010 kl. 21.50 (CEST)

Mitt minne innan jag gjorde misstaget att kontrollera det var att kommunfullmäktiges ordförande i Stockholm titulerades borgmästare (mayor) på engelska. Dock när jag tittar på Stockholms kommuns engelskspråkiga hemsida kallas finansborgarrådet Sten Nordin för The Mayor of Stockholm och de övriga borgarråden för Vice Mayor. Jag tyckte det skulle vara intressant att veta huruvida Stockholm har ändrat sig på den här punkten?--Ankara 6 maj 2010 kl. 21.54 (CEST)

Vellinge kommun kallar sitt ena kommunalråd för borgmästare. Frågan är väl om detta bara är en plojgrej som egentligen inte har någon faktisk betydelse. Frågan är också om översättningen till engelska i Stockholms fall är beslutad på någon högre nivå eller inte... Jag har nyss fört process på enwp för att få bort högskolorna från artikelnamn med "university", vilket har lyckats ganska bra. Det verkar tyvärr kutym i Sverige att ta till sig skrytsamma engelska namn som man egentligen inte har rätt att bruka. /Grillo 7 maj 2010 kl. 00.35 (CEST)

OT: Musikhögskolan i Malmö kallar sig Malmö Academy of Music på engelska, vilket förefaller tämligen fånigt. Rex Sueciæ 7 maj 2010 kl. 01.16 (CEST)

Om man ser till den engelska titeln "mayor", motsvaras den i svenska kommuner snarast av det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande, i Stockholm finansborgarrådet. Titeln "borgmästare" fanns förr i Sverige, vilket oftast "mayor" översätts till. Den betecknade då antingen den högste domaren i en rådhusrätt (även justitieborgmästare), eller den högste tjänstemannen i kommunen (även kommunalborgmästare), den som numera brukar kallas kommundirektör. Oavsett vad, så känns det helt fel att kalla kommunfullmäktiges ordförande för "mayor" på engelska. DG 7 maj 2010 kl. 09.20 (CEST)

Likväl finns det dock kommuner där man gör detta, t ex Lund. Jag gissar att det har att göra med att kommunfullmäktiges ordförande mer ofta har ceremoniella uppdrag än kommunstyrelsens. /FredrikT 9 maj 2010 kl. 22.30 (CEST)

Om jag inte har fel, har borgarråden i Stockholm en mer tjänstemannaliknande ställning än vad kommunalråden i andra svenska kommuner har, även om de är politiskt tillsatta. Det känns då inte helt fel att kalla finansborgarrådet för mayor. I andra länder är ju ofta en mayor eller Bürgermeiseter också politiskt tillsatt. The Great Cucumber 10 maj 2010 kl. 00.28 (CEST)

Skapelsen/skapelsen

Ska Skapelsen stavas med versal eller gemen? Jag skriver om människans plats i Guds skapelse. GMW 10 maj 2010 kl. 19.20 (CEST)

Skapelsen skrivs med gemen begynnelsebokstav om ordet inte inleder en mening, se Versalisering. Vänligen, Rex Sueciæ 10 maj 2010 kl. 20.44 (CEST)

För att utveckla Regi Sueciæ svar något (hm, jag hoppas att det är rätt genitiv, jag är inte så bra på latin) så ska det vara med gement s, eftersom det inte är ett egennamn. Det är ett "vanligt" substantiv. The Great Cucumber 11 maj 2010 kl. 07.56 (CEST)

Vill man förtydliga skriver man lämpligen "den kristna skapelseberättelsen" eller vilken skapelseberättelse man nu syftar på. Att versalisera ord som skapelsen (dvs etablerade begrepp som inte i sig är namn) är förmodligen en influens från engelskan. /Grillo 12 maj 2010 kl. 04.44 (CEST)

Hmmm, "människans plats i Guds skapelse" behöver nog inte nödvändigtvis ha direkt med "skapelseberättelsen" att göra. Jobs roll i Jobs bok kan tex illustrera en aspekt av "människans plats i Guds skapelse" utan att det har direkt med ngn "skapelseberättelse" att göra. -- Lavallen 12 maj 2010 kl. 09.20 (CEST)

Ekologiskt jordbruk

Vad är det som skiljer ett ekologiskt jordbruk från ett konventionellt jordbruk?

Se artikeln om begreppet, Ekologiskt jordbruk. / Law_D 12 maj 2010 kl. 14.36 (CEST)

ungdomshem

jag är en förälder som undrar hur det kan vara möjligt att ungdomar under 18 år får röka på hemmen ock till ock med blir bjudna på ciggaretter på hemmen dom har blivit placerade på det gäller även behandlingshemmen mot droger

Det är det nog bäst att du frågar de som sköter behandlingshemmen... /Grillo 13 maj 2010 kl. 15.58 (CEST)

Mexikos konstitution

I både artikeln 1916 och 1917 tas följande upp: 5 februari – Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem. Någon som kan ta reda på vilket år detta egentligen var? /^Fluff?_Fluff! 13 maj 2010 kl. 17.09 (CEST)

Konstitutionen infördes 1917. Jag tog bort det från 1916. //StefanB 13 maj 2010 kl. 18.19 (CEST)

Tack! /^Fluff?_Fluff! 14 maj 2010 kl. 21.35 (CEST)

Stensnitt

I den hippokratiska eden står det att läkaren inte ska utföra stensnitt. Vad avses med detta? Stenar i urinblåsan? Den engelska översättningen är vanligen lithotomi.

Se här.--Ankara 14 maj 2010 kl. 17.21 (CEST)

Hur osannolik var den här pokersituationen?

Jag vill minnas att förra gången jag ställde en fråga om pokerodds fick jag ett bra svar här, så kanske kan någon hjälpa mig även den här gången. Det som hände igår kändes så sjukt osannolikt så jag vill veta hur osannolikt det var. Jag spelade sjustöt och fick fyrtal i treor på sjätte kortet. Motståndaren höjde när jag betade. Det var ju trevligt tyckte jag, tills det visade sig att det jag börjat befara stämde; han hade fyrtal i damer (han fick också fyrtal på sjätte). Så vad är oddsen att två spelare får fyrtal i samma giv? Kan ju tilläggas att ingen av oss hade börjat med triss utan båda hade par på tredje gatan (han hade inte höjt med par i damer i hålet, så jag, som var sist i första satsningsrundan, fick billigt se fjärde kortet och hoppades på att få triss, vilket jag tyvärr fick, sen fick han också triss på femte och fyrtal på sjätte, samtidigt som jag). Entheta 3 maj 2010 kl. 22.31 (CEST)

Sannolikheten att få ett fyrtal är cirka 0.17%. Händelserna är approximativt oberoende så sannolikheten att båda spelarna får fyrtal i ett spel med två personer är cirka $2.9\cdot 10^{-6}$. --Petter 15 maj 2010 kl. 20.16 (CEST)

Påtvingad självständighet

I en kommentarstråd om konstitutionella förhållanden i Storbritannien funderade någon "I'm not sure that UN and EU rules allow England to cast Scotland and Wales adrift (NI can reunite with Eire) so the only solution will be to annoy us so much we leave on our own, which will be nasty." och det fick mig att börja undra: är det möjligt i den moderna folkrätten för en stat att avsäga sig suveräniteten över ett befolkat område utan att en annan stat, befintlig eller nybildad, tar över suveräniteten? //Essin 13 maj 2010 kl. 22.12 (CEST)

Så länge de är med på att bilda egna stater borde det väl inte vara något problem? Annars kan jag tänka mig att det inte skulle vara så lagligt att bara säga "nu får ni klara er själva" utan att hjälpa området att skapa en egen stat. Man tycker att annars borde Kosovo och Montenegro (närmaste historiska fredliga exempel) har orsakat folkrättsliga problem, och utbrytarrörelser som de på Korsika och i Skottland veta att de inte kan bilda någon egen stat. Att det enligt folkrätten skulle vara omöjligt att bilda nya stater låter alltså otroligt, bara genom att titta på historien. /Grillo 14 maj 2010 kl. 04.30 (CEST)

Det var därför jag skrev "eller nybildad". Scenariot jag tänker mig är alltså att Storbritannien säger att Skottland och Wales inte längre är en del av riket, men att befolkningen i dessa områden vägrar att upprätta egna stater eftersom de hellre vill fortsätta vara en del av Storbritannien. Skulle då Skottland och Wales fortsätta att vara en del av Storbritannien folkrättsligt, mot den brittiska regeringens vilja? //Essin 14 maj 2010 kl. 13.16 (CEST)

Eftersom internationell rätt/folkrätt till stor del bygger på sedvänja (= är väldigt mycket mer "politisk" än exempelvis civil- och straffrätten) skulle jag tro att det inte riktigt finns något entydigt svar, för frågan har nog aldrig dykt upp i samband med en modern statsbildning. Går inte kommentaren ut på att man skulle upplösa Förenade kungadömet, vilket innebär att Konungariket England återuppstår som självständig stat, och möjligen rättsefterföljare till Förenade kungadömet i statsrättsligt avseende (internationella avtal, avtalspart i civilrättsliga avtal inkl. den f.n. galopperande statsskulden)? Detta är faktiskt en inte så liten betydelsenyans från att "kasta ut" Nordirland, Skottland och Wales. Principiellt borde det väl då finnas ett antal historiska unionsavtal som då förklaras upplösta? Den juridiska frågan blir väl i så fall snarast vem som kan anses företräda kungadömen som varit upplösta ett antal hundra år? Tomas e 14 maj 2010 kl. 13.56 (CEST)

Vill minnas att Jordanien för kanske 20-30 år sedan avsade sig alla anspråk på Västbanken, som innan dess formellt varit jordanskt territorium. Lsj 14 maj 2010 kl. 16.43 (CEST)

Frågan är om inte det som Essin talar om faktiskt hände för idag faktiskt exakt 62 år sedan, nämligen när Storbritannien övergav sitt mandat i Palestina?--Ankara 14 maj 2010 kl. 16.51 (CEST)

Lite förenklat (och lite cyniskt) var det väl egentligen det som hände när många av kolonierna blev självständiga stater också? Hela den koloniala administrationen packar ihop och åker hem, majoriteten av soldaterna och poliserna likaså (av de vältränade och välutrustade iaf). Sedan signerar de ett ett avtal med någon grupp i samhället och överlåter makten till dem. "Klart' å betart" som mammas nya kille skulle säga... Jopparn 14 maj 2010 kl. 17.03 (CEST)

Tänk en stund på nästa diskussion, om Västsahara. Det terrotoriet var en spansk koloni fram till mitten av 70-talet, då spanjorerna bestämde sig för att lämna området. När de åkte därifrån, ansåg både Marocko och Mauretanien att de hade rätt att annektera området. Någon inhemsk regim hann aldrig bildas. Det är klart att spanjorerna hade rätt att göra som de gjorde, även om det kanske hade varit mer ansvarsfullt av dem om de hade sett till att det fanns någon att lämna över området till när de stack.

När det kommer till Storbritannien, kan jag inte tänka mig att EU eller FN skulle ha något med saken att göra, Storbritannien är en självständig stat och om den bestämmer sig för att upplösa sig själv finns det dessutom redan sedan länge lokala myndigheter som skulle ta över omedelbart. The Great Cucumber 16 maj 2010 kl. 10.58 (CEST)

Västsahara

Marockos anspråk på Västsahara erkänns som bekant inte av någon stat eller av FN (väl?) Samtidigt visas alltid Västsahara som en del av Marocko på kartor, ofta avskild med en tunnare gränslinje än mellan suveräna stater. Hur kommer sig detta? Om ingen erkänner Marockos anspråk, varför erkänner ingen då heller Västsaharas självständighet istället? /Grillo 14 maj 2010 kl. 16.34 (CEST)

Då måste man väl samtidigt erkänna en exilregering? Och det tror jag man har dåliga erfarenheter av. Ta Polen i WW2 tex. -- Lavallen 14 maj 2010 kl. 16.38 (CEST)

Jag tror man vanligtvis inte erkänner ett land, om det inte har kontroll över sitt territorium. --Boİvıe 14 maj 2010 kl. 16.41 (CEST)

Hur kommer det sig då att ingen hjälper Västsaharas regering att få kontroll över sitt territorium, om vi antar att befolkningen stödjer regeringen och ingen erkänner Marockos anspråk...? Handlar det helt enkelt om rädsla för att stöta sig med Marocko? /Grillo 14 maj 2010 kl. 16.45 (CEST)

Tja, folkrätten är ett gytter och inte alltid direkt logisk. Jag är absolut ingen expert på folkrätt utan har bara läst någon strökurs... Men rent generellt kan man säga att erkända länders suveränitet är det som vanligtvis väger tyngst i folkrätten och för att agera mot Marockos ockupation skulle ett annat land behöva bryta mot detta. Detta görs ju inte ens när det begås folkmord (Rwanda, Kongo, och Sudan (Darfur) för att ta några ex.). Detta trots att världens länder har en skyldighet att agera när folkmord pågår, även detta enligt folkrätten... Istället förhalas och förhalas det i FN så att ingenting sker, och vem ska få dem att agera annorlunda? Om något land skulle vara berett att gå i krig mot Marocko för att befria Västsahara skulle de ju även vara tvungna att stanna där och hjälpa till att återuppbygga landet så att de kan skydda sig själva (annars skulle ju Marocko bara kunna återerövra Västsahara så fort de lämnar området). Jopparn 14 maj 2010 kl. 16.57 (CEST)

Sveriges linje är, om jag minns rätt, att avvakta den av FN beslutade folkomröstningen (som skjuts upp år efter år, eftersom Marocko inte har något intresse av att den ska hållas). Rotsee 14 maj 2010 kl. 17.12 (CEST)

Enwp har en artikel om just detta: en:Foreign_relations_of_the_Sahrawi_Arab_Democratic_Republic. Rotsee 14 maj 2010 kl. 17.17 (CEST)

(red konfl) Det är kanske inte så säkert att hela befolkningen (eller ens en stor majoritet av den) är överens om vilka som egentligen borde styra landet. Även om demokrati och nationellt självbestämmande är självklart för oss, så är det inte helt lätt att få en stat att fungera i länder som helt saknar demokratiska traditioner, särskilt inte om det finns olika folkgrupper som bebor området (något jag inte känner till i fallet västsahara). --boİviE  14 maj 2010 kl. 17.20 (CEST)

Tja, det sägs ju att de marockanska bosättarna snart är lika många som sahrawierna, men jag tvivlar på att det finns någon tillförlitlig källa på sådana uppgifter. Rotsee 14 maj 2010 kl. 18.15 (CEST)

Intressant i sammanhanget är ju också att Västsahara är med i Afrikanska unionen (som Marocko lämnat). Kapacitet att ingå relationer med andra stater, brukar ju ses som ett kriterium för självständighet. Rotsee 14 maj 2010 kl. 18.26 (CEST)

Västsahara är rent faktiskt ockuperat av Marocko, trots att det inte har erkänts av världssamfundet. Kartorna visar alltså gränsen som den är, inte som den kanske borde vara. Marocko har vad jag vet aldrig varit med i Afrikanska Unionen (däremot i dess föregångare OAU). Det är egentligen inte Västsahara som land som är med i AU utan en exilregering. Huruvida denna exilregering skall erkännas som Västsaharas legitima regim kan man nog ha delade meningar om, för jag tror aldrig att den har utsetts i demokratiska val. The Great Cucumber 16 maj 2010 kl. 10.50 (CEST)

Traditionen att utse regimer genom demokratiska val är i allmänhet något svag i Afrika. Jag har hört beskrivningar om hur "demokratiska val" kan gå till där, så frågan om det finns ett enda "demokratiskt" land i Afrika enligt västerländskt mått... -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 21.25 (CEST)

Det är visserligen sant att det tar längre tid att bygga upp en demokrati än de tio, tjugo år som gått sedan de flesta afrikanska länder gjorde sig av med kalla krigets diktaturer, men ska man gå på t.ex. Economists ”Democracy Index” så är länderna i södra Afrika, undantaget Zimbabwe alla demokratier, tillsammans med Mauritius, Kap Verde och Benin, medan de flesta länder i Östafrika, tillsammans med flera västafrikanska, placerar sig i kategorin ”hybrider”, delvis fungerande demokratier, tillsammans med t.ex. Ryssland, Singapore, Bosnien, etc, så riktigt så kategorisk skulle jag inte vilja vara. (I botten på den listan placerar sig föga överraskande Nordkorea, Tchad, Tukmenistan, Uzbekistan och Burma) Rotsee 16 maj 2010 kl. 22.03 (CEST)

Bombi Bitt och jag

Hej Jag undrar var jag kan få tag på Bombe Bitt och jag från 1968 Jag har E-Meilat Piratensällskapet men tyvärr har dom inte hört av sig. Så nu vänder jag mig till er. Hoppas på ett positivt svar från er.

Med vänliga hälsningar Göran Sloberg

Om jag förstår dig rätt är det tv-serien du vill ha tag i? Boken finns både som pocket och inbunden i en rätt ny utgåva från Kabusa förlag som är tillgänglig i bokhandlarna. De som kan ge säkrast svar om tv-serien är nog Svt som producerade den, kontakta deras kundtjänst så borde du kunna få svar på den är utgiven på DVD. --Ankara 16 maj 2010 kl. 11.31 (CEST)

Tresteg

Hej! Kollade på världsrekordnotering i tresteg,är inte jonathan edwardas 18,29 med i er lista? undrar DanOlof

Jo han står som världsrekordhållare både på Friidrottsrekord i hoppgrenar och i artikeln Tresteg.--Ankara 16 maj 2010 kl. 12.08 (CEST)

Michael Madsen

skulle gärna vilja veta mera om mickeal madsen ,

Michael Madsen? -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 21.03 (CEST)

Eller http://da.wikipedia.org/wiki/Michael_Madsen? Rex Sueciæ 16 maj 2010 kl. 21.05 (CEST)

Söker konstnärinna Anna Brink

Söker konstnären Anna Tenggren-Brink. Jag får bara upp att hon var syster till Rudolf Pettersson och gift med Gustav Tengren. Vill så gärna veta mer om henne. Har nämligen en tavla som hon målat.

Försökte leta efter information, men det verkar tyvärr inte finnas någon tillgänglig på internet. Tanzania 18 maj 2010 kl. 17.15 (CEST)

Jag hittar inte så mycket om henne, men det fanns en Anna Brink som var landskapsmålare och verksam i slutet på 1890-talet. Hon ställde i bland annat Chicago, men denna konstnär kan ju inte vara samma som den efterfrågade Anna Tenggren-Brink. Janee 18 maj 2010 kl. 20.04 (CEST)

Hon var tydligen född i Halmstad 10 mars 1895 och död i Enhörna 25 december 1975 [35]. /Annika 18 maj 2010 kl. 20.13 (CEST)

Om hon periodvis verkade i USA kan det kanske var hon som skymtar i denna "strängvy" på Google boksökning (ur The bulletin of the Cleveland Museum of Art 1930)? /FredrikT 18 maj 2010 kl. 21.59 (CEST)

Ivarstenen

Ivarstenen på gränsen mellan norge o sverige vad finns det för fakta.

Om du vet var den ligger kan du leta här, men fritextsökning ger inga träff. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 maj 2010 kl. 20.23 (CEST)

Den finns på tyska Wikipedia: de:Ivarsten. /Annika 18 maj 2010 kl. 20.33 (CEST)

Ivarsten, riksröset n:r 259 mellan Sverige och Norge, omkring 25 km. väster om Kebnekaise. På norska sidan skjuter här Skjomens Sördal en djup bukt in i det svenska området. Nordisk familjebok, band 36, 1924. Mvh / Mkh 18 maj 2010 kl. 21.05 (CEST)

Vad väger en varg?

Vad väger en varg? 213.100.13.90 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Artikeln varg borde ge dig svaret på din fråga! Rotsee 19 maj 2010 kl. 21.37 (CEST)

Faktoid och myt

Vad är skillnaden?--Buggwiki 20 maj 2010 kl. 11.54 (CEST)

En faktoid är en faktautsaga som används som tas för sann eller allmänt används som vore den sann. ”Myt” används i överförd bemärkelse säkert i många sammanhang där betydelsen överlappar. Rotsee 20 maj 2010 kl. 11.58 (CEST)

En faktoid utger sig för att vara fakta, men har "avslöjats". Den har dock fått intrycket av att vara fakta och återkommer som fakta gång på gång. En myt är en berättelse som kan ha utgetts för att vara fakta eller kan ha kommit att uppfattats som fakta, men där berättelsen ändå lever kvar just som berättelse även efter att den motbevisats. På grund av historiska eller kulturella eller som en berättelse som visar på god moral eller nåt. T ex Noas ark--LittleGun 20 maj 2010 kl. 12.04 (CEST)

Att en berättelse är en myt har egentligen inte alls med faktainnehållets sanningshalt att göra. En egentlig myt är "en berättelse om ett gudomligt skeende som har en grundläggande betydelse för människans tillvaro och ger mening åt denna" (NE). Huruvida skeendet är sant eller inte har ingen betydelse för frågan om huruvida berättelsen är en myt eller ej. Däremot används ju ordet myt även som nära nog en synonym till saga eller faktoid, vilket gör det svårhanterligt. /Dcastor 20 maj 2010 kl. 15.17 (CEST)

Arvid S:son Gumaelius

Hej! Någon som kan bidra med källor för uppgifterna om Arvid S:son Gumaelius på Diskussion:Arvid_Gumælius_(1874-1960), och möjligen någon mer info? Vore trevligt om vi kunde få ihop den sista artikeln om Diplomatstadens byggherrar! Allt gott, /Urbourbo 20 maj 2010 kl. 10.28 (CEST)

PS Även intresserad av vilka föräldrarna till Arvid Gumælius (1874-1960) var; måhända var fadern Arvid Gumælius (1833-1908)? Se även Gumaelius. /Urbourbo 20 maj 2010 kl. 10.57 (CEST)

Nu  Fixat en första stub. /Urbourbo 21 maj 2010 kl. 17.37 (CEST)

State Budgets for European countries

Dear Sir/Madam,

I want to know the State budget figures for European countries. Thank you in advance.

Regards, Sarat _________________________

Eva & Sarat Samanta 87.65.148.46 21 maj 2010 kl. 09.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Try initially Europeiska_unionens_ekonomi or en:Economy_of_the_European_Union. Rgds / Mkh 21 maj 2010 kl. 20.37 (CEST)

Samer och svedjefinnar i Mellansverige

Som bekant, kanske, så finns samebyar så långt söderut som i Dalarna.[36] Den samiska kulturgränsen i fornhistorien går genom Dalsland, södra Värmland, Västmanland och norra Uppland.[37] Jag läste i Noraskogs arkiv av Johan Johansson i Noraskog att det under Karl IX fanns "en hop finnar i skogen" i utkanten av Ramsberg som låtit uppföra torp. Min undran är om detta är svedjefinnar eller samer? Och är detta med samer så långt söderut ny forskning?--90.233.132.50 21 maj 2010 kl. 10.28 (CEST)

Ett litet förtydligande: frågan grundar sig på det faktum att samer förr kallades finnar. Dock vet jag inte hur länge de gjorde detta.--90.233.132.50 21 maj 2010 kl. 10.47 (CEST)

Vad heter personerna?

Åkerlind?

Ottman?

Mitt exemplar av boken Svenska industriens män (1875) innehåller 44 biografier och 48 porträtt. Av de fyra överblivna porträtten har jag identiferat två (Anton Rettig och William Chalmers). Men vilka är personerna här till höger? --LA2 21 maj 2010 kl. 14.51 (CEST)

Kan det stå P.A. Åkerlund i den översta bilden? I så fall är det Peter Andreas Åkerlund (1822-1901) som bl.a. grundade Borås wäfveri ab.--90.233.154.163 21 maj 2010 kl. 15.20 (CEST)

Åkerlind är ett rätt ovanligt namn. Om det står Åkerlind, så kan det eventuellt vara fotografen Axel Wilhelm Åkerlind (1827-1906) från Nyköping. Men han är väl knappast "industriell" nog. --LA2 21 maj 2010 kl. 15.33 (CEST)

Den nedre bilden borde föreställa Edward Albrekt Ollman (1813-1901) som ägde Bergsunds mekaniska verkstad.--90.233.154.163 21 maj 2010 kl. 15.23 (CEST)

Låẗer sannolikt. --LA2 21 maj 2010 kl. 15.33 (CEST)

Jag är lite tveksam till att det skulle vara Gustaf Myhrman på en annan bild. Han var bara suppleant i Jernkontorets direktrion. Hans bror Göthrik var däremot disponent vid släktens Rämens bruk. Vet dock inte om det kvalificerar...--90.233.190.28 21 maj 2010 kl. 16.36 (CEST)

Biografin på sid. 72 handlar om Gustaf Myhrman. --LA2 21 maj 2010 kl. 16.51 (CEST)

Inte för att jag misstror dig, men det låter som ett konstigt urval. Jag har tittat på de andra namnen, och några tycker jag är borttappade och några undrar jag vad de har där att göra. Christoffer Polhem i all ära, men jag tänkte mig nog mera entreprenörer när jag hörde titeln.--90.233.190.28 21 maj 2010 kl. 17.16 (CEST)

Ganska säker på att det står O H Åkerlind. Stockholmsfotografen A. W. Åkerlind är nog knappast bemärkt nog. Trots allt fanns det 1890 317 personer med namnet Åkerlind i folkräkningen - förutom hustrur och barn.--FBQ 21 maj 2010 kl. 18.10 (CEST)

Kan det vara kakelungsfabrikören O H Åkerlind?--FBQ 21 maj 2010 kl. 18.13 (CEST)

Det bör rimligen vara han, innehavare av Åkerlindska kakelfabriken på Handtverkaregatan n:o 29 i Stockholm. /Annika 21 maj 2010 kl. 18.31 (CEST)

yes, Olof Hjalmar Åkerlind, död 15 dec 1877 AlphaZeta 21 maj 2010 kl. 18.40 (CEST)

Hittade denna bild på kakelfabriken [38], så det verkar ha varit ett tämligen stort företag med den tidens mått mätt./Annika 21 maj 2010 kl. 18.54 (CEST)

Han dog vid 68 års ålder enligt Göteborgs Weckoblad 1877-12-21. [39] och var således sannolikt född 1809./Annika 21 maj 2010 kl. 19.32 (CEST)

Mer exakt 7 juni 1809 [40] AlphaZeta 21 maj 2010 kl. 19.56 (CEST)

Han verkar även ha kallats "Kakelin" [41]/Annika 21 maj 2010 kl. 20.47 (CEST)

Härligt! Därmed är samlingen av porträttbilder från commons:Category:Svenska industriens män komplett. Bara att börja illustrera Wikipedia-artiklar. --LA2 21 maj 2010 kl. 18.57 (CEST)

Abort tillåten vid våldtäkt

Jag har läst att den gamla abortlagstiftningen endast tillät abort under vissa särskilda omständigheter. Ett av de godkända skälen var våldtäkt. Men vid närmare eftertanke låter detta konstigt. Hur gjorde myndigheterna på ca. 1950-talet då de godkände en abort efter en våldtäkt? För att den ska kunna ske på grunden våldtäkt måste man väl först bekräfta att det var våldtäkt? Måste då rättegången hållas först? Och om man väntade tills rättegången och domen var avklarad, så gick ju tiden och graviditeten fortskred. Då domstolen konstaterat våldtäkt kanske det var för sent att göra en abort. Hur gjordes detta egentligen? --85.226.41.245 9 maj 2010 kl. 00.14 (CEST)

En gissning från min sida är att kötiderna mellan anmälan om brott och dom var kortare på den tiden. Sverige hade fler och mer lokala domstolar på den tiden än i dag. /FredrikT 9 maj 2010 kl. 00.37 (CEST)

Tack. Dom måste ha kommit snabbt i så fall. Kan någon komma på något mer? --85.226.43.61 21 maj 2010 kl. 22.00 (CEST)

Det kanske inte behövdes en dom, utan bara ett utlåtande från motsvarande en socialsekreterare. Förövaren hittas ju långt ifrån alltid, vilket sannolikt var sannt även då... -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 22.04 (CEST)

Jag undrar om det inte är troligast att den som konsulterades var en gynekolog som fått undersöka kvinnan för att se om en våldtäkt begåtts. Läkarutlåtande är ju även något som förs fram som bevis vid en eventuell rättegång. Problemet med en sådan utformning av lagen är förstås att långt ifrån alla våldtäkter innehåller grovt fysiskt våld som är lätta att bevisa... Jopparn 21 maj 2010 kl. 23.04 (CEST)

"lämna allt och gå din väg"

Så står det (om jag inte minns fel) på en stor skylt intill spår 7 vid Norrköpings centralstation. Vad menas med detta? --Andreas Rejbrand 21 maj 2010 kl. 20.54 (CEST)

Kanske en travesti på Johannesevangeliet 21:15–23, vars budskap ofta sammanfattas i orden "lämna allt och följ mig". Kanske, med nämnda text som bakgrund, ett rop efter uppmärksamhet på hur många/hur mycket det är som vill att du skall lämna allt, men som sedan inte bryr sig om dig när du inte har något kvar. /Dcastor 23 maj 2010 kl. 00.08 (CEST)

Här finns en bild på skylten. Vem som satt upp den är tydligen inte klarlagt.--Ankara 23 maj 2010 kl. 00.20 (CEST)

Och här sätts den kanske upp?--LittleGun 23 maj 2010 kl. 10.07 (CEST)

Sannolikhet i bridge

När man spelar bridge (dvs. 4 spelare) och delar ut alla 52 kort (13 var). Hur stor är sannolikheten att alla får ett ess var? –dMoberg 23 maj 2010 kl. 14.00 (CEST)

Jag skulle gissa på ${\frac {52}{52}}*{\frac {39}{51}}*{\frac {26}{50}}*{\frac {13}{49}}$ Varje del ska föreställa sannolikheten för ett ess att hamna i en hög som inte innehåller några tidigare ess. Men jag är inte kung på sannolikhet, så jag kan ha tänkt fel. -- bOIViE 23 maj 2010 kl. 15.22 (CEST)

Jag har fått ett facit nu som säger 13^4/(52 över 4) men det gör det inte så mycket klarare. Det är ju iofs samma värde som du skrev! Så jag tackar och ska tänka på det. Men tror inte jag förstår det än. Hur ska man tolka facits siffror? Var kommer 13^4 ifrån? Och 52 över 4? –dMoberg 23 maj 2010 kl. 15.35 (CEST)

${\tbinom {52}{4}}$ visar på hur många olika sätt man kan välja ut 4 element av 52. Då måste $13^{4}$ berätta hur många av de kombinationerna som placerar ett ess i varje hand. I varje hand kan esset finnas på 13 olika platser. Jo, så tror jag att det måste vara. -- BOivİE  23 maj 2010 kl. 19.31 (CEST)

Det kanske var lite krångligt beskrivet. Om man tänker sig att man lägger ut 48 gula och 4 gröna kort i en lång rad. Då finns det totalt ${\tbinom {52}{4}}$ olika sätt att lägga ut korten, Ett av sätten är är till exempel med de gröna på de första fyra platserna, ett annat med gröna kort på plats 7, 19, 31 och 47. Men totalt finns det alltså ${\tbinom {52}{4}}$ olika sätt (Vilket är samma antal som ${\tbinom {52}{48}}$.)

Av de 13 korten längst till vänster, så finns det ${\tbinom {13}{1}}$ olika sätt att lägga ut 12 gula och 1 grönt kort. ${\tbinom {13}{1}}$ blir 13. För nästföljande 13 kort finns det också 13 olika sätt att lägga ut 12 gula och 1 grönt kort.

Så antalet kombinationer med 12 gula och 1 grönt kort inom varje grupp av 13 kort blir då $13*13*13*13=13^{4}$

Då finns det alltså $13^{4}$ önskade alternativ av ${\tbinom {52}{4}}$ möjliga, vilket ger sannolikheten ${\frac {13^{4}}{\binom {52}{4}}}$

Tack förresten för att du gav mig en anledning till att lära mig använda math-taggarna. -- BOiviE  23 maj 2010 kl. 19.56 (CEST)

A, tack för den sista förklaringen! Så bra jag förstår nu :) –dMoberg 23 maj 2010 kl. 21.08 (CEST)

Nominativändelsen -er

Hur korrekt är det att i dagligt språk använda -er-ändelse i språk? Ex. lyckliger. Går det att säga "Jag är lyckliger", eller måste man försöka få hela texten gammaldags, ex. "Den som lyckliger äro"? Ty 23 maj 2010 kl. 15.49 (CEST)

Korrekt och korrekt, är det korrekt att prata skånska? - Då borde det äfven wara korrekt att tala gammaldags eller åtminstone half-gammaldags?! - Men frågan är om det inte ger ett lite tillgjort intryck?

Min aktivitet på Wikisource har nästan fått mig att börja skrifva på gammalsvenska så... -- Lavallen 23 maj 2010 kl. 17.10 (CEST)

Exemplet "Den som lyckliger äro" ser mest konstigt ut eftersom verbböjningen med -o var en pluralböjning. Att stoppa in enskilda gammaldags böjningar i sitt språk ser som sagt mest underligt ut. /Dcastor 23 maj 2010 kl. 17.21 (CEST)

Själva -er-ändelsen då? Vilken grammatisk betydelse ligger i den? --Boİvİe  23 maj 2010 kl. 19.33 (CEST)

Maskulin nominativ. I ackusativ plockades ändelsen bort och när den distinktionen upphörde var det i första hand ackusativformerna som överlevde. (källa) /Dcastor 23 maj 2010 kl. 19.42 (CEST)

Allah

Jag har en fråga om användningen av ordet "Allah" i arabiskan. Normalt så betecknar ju ordet "den enda" guden i Islam, kristendom och judendom, men skulle exempelvis ordet "gudar" i meningen Polyteism, inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar i arabisk översättning även det översättas med plural av ordet allah? /Marxmax 10 maj 2010 kl. 02.44 (CEST)

I många gamla polyteistiska religioner har den högsta guden ofta benämningen "Gud". Sedan kan man diskutera om det användes som en sammanfattade benämning på alla gudar/gudinnor inom denna religion, eftersom den högste guden då var överhuvud för en sammanhängande grupp.--85.226.43.61 21 maj 2010 kl. 22.03 (CEST)

fick svar på enwp - om någon förutom jag är intresserad!:) Allah är egentligen en sammandragning av al-ilah. Al=bestämd artikel, ilah=gud. Allah blir alltså Guden. i min exempelmening skulle plural av ordet ilah användas. /Marxmax 26 maj 2010 kl. 00.07 (CEST)

mobilt bredband

Hur fungerar mobilt bredband som man använder genom usb uttaget?

Som när man surfar på en mobiltelefon ungefär. -- BoİVİe 25 maj 2010 kl. 23.30 (CEST)

Ja, utom att man har tillgång till datorn vad gäller webbläsare, tangentbord o.s.v.

USB-grejen är (vad jag förstår) en mobiltelefon, utom att den saknar knappar, högtalare och mikrofon. Den kan ersättas med en normal mobiltelefon med usb-sladd till datorn (mobilnätsanslutningen är bunden till SIM-kortet, så anslutningsvillkoren är olika om man inte lägger grejens SIM-kort i telefonen). Mobiltelefoner (vissa modeller) kan användas som modem och det är den funktionen som utnyttjas.

Och hur mobiltelefonen överför data får någon annan förklara. I princip gäller det att koda datats och behövlig styrinformations ettor och nollor som radiovågor på vissa frekvenser (på samma sätt som samtalen). Mobilnätet har ett antal finesser för att användare i närheten av varandra inte skall störa varandra mer än nödvändigt.

--LPfi 26 maj 2010 kl. 00.31 (CEST)

Originaltitel på BBC-dokumentär

 Utfört

Vad är den engelska titeln på den BBC-producerade dokumentären Nordkorea – skrämselns politik dom visats i SVTs Dokument utifrån? --Bensin 26 maj 2010 kl. 21.50 (CEST)

Access to Evil. /90.229.128.74 26 maj 2010 kl. 22.16 (CEST)

Japp! Det ser ut att vara den (IMDb, enwp). Tack för hjälpen! --Bensin 26 maj 2010 kl. 22.39 (CEST)

Arkitekthjälp

I Alnarp finns det som synes två vägnamn som uppkallats efter personer - F. Mehldal och C.H. Granzow. Efter lite enkel googling framgår att dessa är arkitekter, och efter vidare sökning framgår att F förmodligen står för Ferdinand och att han var dansk (källa). Där skrivs dock hans namn "Meldahl", men det kan ha varit jag som skrev fel när jag kartlade gatan. Granzows förnamn verkar vara svårare att hitta. Google hjälper mig inte här, men det kanske någon arkitektkunnig på svwp göra? /Grillo 26 maj 2010 kl. 05.18 (CEST)

Nej, så arkiktektkunnig är jag tyvärr inte, men jag kan bekräfta att det utan tvivel handlar om Ferdinand Meldahl, som var flitigt verksam i Skåne som slottsarkitekt, men även ritade Borlunda kyrka. Fernbom2 26 maj 2010 kl. 05.26 (CEST)

Om den här boken från 1941 handlar om rätt person så verkar Granzows tilltalsnamn ha varit Carl. /FredrikT 27 maj 2010 kl. 14.02 (CEST)

Av de två är det endast Ferdinand Meldahls namn jag känner igen. En Google-sökning ger dock att Granzows fulla namn är Carl Herman Gerhardt. Grunden till att de två arkitekterna har gator döpta efter sig antar jag är för att de har ritat byggnader i området (Meldahl ritade Alnarps slott), vilket man kan läsa om här. Där kan man läsa att även Granzow var dansk. Någon som borde ha bättre koll på frågor om arkitekturhistoria i Malmötrakten är Användare:Tyke. -- [ jiˈesˌdeːo ] 30 maj 2010 kl. 01.15 (CEST)

Jag tyckte att jag hittade någon text om att Granzow ritat ekonomibyggnaderna (som idag till stor del används till universitetets undervisning), men jag minns inte var jag läste det nu... Tack för hjälpen. Jag ser till att uppdatera gatornas namn. I universitetets adresser används fö oftast bara "Meldahls väg" och "Granzows väg", och på vägskyltarna står bara första bokstäverna i förnamnen. Ändå torde förnamnen ingå i vägnamnen... /Grillo 30 maj 2010 kl. 03.28 (CEST)

Underhållsbidrag

Hej. Påverkar antalet barn beräkningen av underhållsbidraget ?

Se Försäkringskassans info. Ser ut att beräknas per barn rakt av. Lsj 24 maj 2010 kl. 17.07 (CEST)

Om det är finska förhållanden det gäller kan du se Folkpensionsanstaltens info. Underhållet är beroende på avtal, men man kan blanda in socialvård eller domstol om man vill. --LPfi 26 maj 2010 kl. 00.38 (CEST)

Underhåll för egna barn är inkomstbaserade. Avtal ingås mellan skilda föräldrar om underhållets storlek för barnets/-ens försörjning. Om en förälder har så låg inkomst att h*n inte kan försörja sitt/sina barn, kan Försäkringskassan stötta med s.k. Underhållsstöd till den föräldern under den period inkomsten är låg. Försäkringskassan kan sägas låna ut pengarna detta stöd utgör. Om relationen är så störd mellan de vuxna att underhållet till barn används som "vapen" i striderna, så kan den förälder som har den faktiska vårdnaden om barnen möjlighet att söka s.k. Bidragsförskott för att om möjligt undvika ekonomin och barnens försörjning som konfliktämne. Försäkringskassan gör en ekonomisk utredning av föräldrarnas respektive inkomster. Om det krävs kan Försäkringskassan begära att domstol fastställer nivån på underhållet/försörjningsplikten. Detta sker om någon av föräldrarna uppger en låg inkomst eller bägge avtalar om ett väldigt lågt underhåll och sen begär bidragsförskott för mellanskillnaden = underhållsstödet. Socialkontoren i kommunerna kan hjälpa föräldrar att utreda hur föräldrar ska försörja sina barn även efter en skilsmässa. --IP7869 31 maj 2010 kl. 20.03 (CEST)

Rätt svenska titlar på dessa psalmer?

Någon som vet vilka de korrekta svenska titlarna är på psalmerna "May my prayer be exalted" och "The Archangel's Voice"? MVH/--Idunius 30 maj 2010 kl. 17.39 (CEST)

Nej, tyvärr. Det kan ju skilja mellan titel/rubrik och inledningstext. Om du känner till bägge delarna samt årtal, författare, så kanske jag kan lista ut vilka hymner det rör sig om. I vilka psalmböcker är de engelska texterna publicerade? Allra bäst är förstås att ha tillgång till hela texterna och om det kanske rör sig om till engelska översatta texter (från latin eller grekiska?).--IP7869 31 maj 2010 kl. 09.50 (CEST)

Tack för att du försökte! Titlarna kommer från artikeln Anton Tjechov, som nyligen översatts från enwp, och vi har misslyckats med att hitta rätt svenska titlar. Tills vidare löser jag det nu som på nowp, genom att strecka i citatet. Förhoppningsvis kan någongång mysteriet få en lösning. MVH/--Idunius 31 maj 2010 kl. 10.02 (CEST)

Jag får titta på enwp lite närmare. Har du möjlighet att hjälpa mig med en länk till det citat du "streckat" i översättningen. Jag skulle tro att den första av psalmerna du frågar efter är en psalmtext som bygger på Psaltaren, där flera psalmer knyter an till temat "hör min bön" . Så finns det ett stort antal nyare psalmer som inleds med "Ack, Herre Gud hör min bön..." och "O, gode Gud hör min bön..." eller "Må min bön på nå upp till dig, o Gud." Det finns ju 150 psalmer i Psaltaren, så det är ju en del att välja på från 600-talet och framåt. Den andra om "Ärkeängelns röst" (Ärkeängeln Gabriels röst?) Är kanske något Lavallen kan lista ut? Om jag får en länk till den enwp:s citat så har jag någon engelsk psalmbok kvar.--IP7869 31 maj 2010 kl. 14.41 (CEST)

Jag hittade dit själv. Men det är genom de grekisk-ortodoxa psalmerna alternativt tidiga romerskt-katolska psaltaparafraserna man kan hitta denna psalm. Det rör sig, såvitt jag förstår av den engelska texten, om en psalm "May my prayer be exalted" även kallad "Ärkeängelns sång" eller "Änglarnas sång", vilket låter gammaltestamentligt för mig. Så om man söker bland de äldsta kyrkofäderna (Ambrosius är den som faller mig i minnet nu) kanske lyckan står oss bi. --IP7869 31 maj 2010 kl. 15.02 (CEST)

(redkonfl) Det står inte mycket mer i ursprungskällan: Do you know, when my brothers and I used to stand in the middle of the church and sing the trio "May my prayer be exalted," or "The Archangel's Voice," everyone looked at us with emotion and envied our parents, but we at that moment felt like little convicts. --BOİviE 31 maj 2010 kl. 15.04 (CEST)

Psalmer kan jag dåligt men uttrycket "ärkeängels röst" skulle nog syfta på 1 Thess. 4:16. Den ängeln är inte namngiven. Det finns bara två namngivna änglar i bibeln "Mikael" och "Gabriel". Vad jag vet kallas bara den första för "ärkeängel" och det i Judas brev. Utöver dessa två måste man gå till andra skrifter än bibeln för att hitta namngivna änglar, tex Tobits bok. -- Lavallen 31 maj 2010 kl. 15.09 (CEST)

Han växte väl upp i Ryssland, så det är kanske inte säkert att just de psalmerna finns översatta till engelska? -- bOİvİe 31 maj 2010 kl. 15.11 (CEST)

En möjlighet är ju att det är en Gregoriansk sång, som är en form av växelsång med bibliska texter som grund (Psaltaren eller ovan nämnda). Jag har tittat igenom "Chants" i "Church Hymn Book", som är en baptistisk psalmbok. Karaktären i dessa Chants är betydligt "ljusare" och ingen nämner ärkeänglar utan endast vanliga änglar (Serafim och Kerubin). Grekisk-ortpdox eller rysk-ortodox växelsång?--IP7869 31 maj 2010 kl. 18.10 (CEST)

Bristen på relevanta googleträffar när man söker på de engelska titlarna stöder teorin om rysk-ortodox antar jag. Hur letar man då vidare? --Idunius 31 maj 2010 kl. 18.13 (CEST)

Ett par googlingar har lett mig till den här cd-beskrivningssidan (sidan i GT), och under архангельский глас står det Д. Бортнянский, vilket skulle kunna vara Dmitrij Bortnjanskij som bland annat skrev kyrkomusik, men längre än så har jag inte kunnat komma. Fast det är klart, Bortnjanskij kanske endast tonsatte/arrangerade en äldre körsång. Tänkte inte på det... /Diupwijk 31 maj 2010 kl. 18.19 (CEST)

Snapphanarna

Dom måste haft ett kännetecken , vilket ? Hade dom inte en flagga och hur såg den ut ?

Snapphanarna agerade som gerillakrigare. Ofta försökte de nog smälta in bland civilbefolkningen och saknade därmed kännetecken. Om de agerade under någon flagga torde det ha varit den danska, eftersom de såg sig som danska patrioter. --// jorchr 2 juni 2010 kl. 23.40 (CEST)

Paparazzi

Flyttat från diskussion:Paparazzi

Är det inte olagligt att fotografera människor för att sedan sälja vidare?

MVH --213.64.156.165 31 maj 2010 kl. 16.45 (CEST)

TACKSAM FÖR SNABBT SVAR!

Det kan nog variera mellan olika länder. I Sverige får man fotografera vem som helst så länge man själv befinner sig på för allmänheten tillgänglig plats (såvida inte platsens ägare har informerat om lokalt fotoförbud, vilket ofta är fallet på till exempel teatrar, museer och ibland i affärer). Bilderna får sedan säljas, men hur de får användas kan variera. Om jag fotograferar en kändis på gatan kan jag sälja den bilden till massmedia som direkt kan använda den. Om jag däremot säljer den exempelvis till marknadsföring måste förstås personen på bilden ge sitt samtycke. /Dcastor 31 maj 2010 kl. 17.16 (CEST)

Så Paparazzi gör det inte olagligt?

MVH --213.64.156.165 31 maj 2010 kl. 17.21 (CEST)

Så länge de befinner sig på allmän plats och inte ofredar den som fotograferas så bryter de mig veterligen inte mot några lagar, nej. En lag som förbjöd fotografering av främmande människor skulle bli synnerligen svårhanterlig (ungefär som tidiga dataskyddslagar som i princip förbjöd att man skrev någons namn i ett Word-dokument utan tillstånd). /Dcastor 31 maj 2010 kl. 17.35 (CEST)

Gäller även det om man sätter någon annans liv i fara? Är det "lagligt" då?

Framkallande av fara för annan är ett brott i Sverige, men det har inget med fotograferandet att göra.--Ankara 31 maj 2010 kl. 17.45 (CEST)

Jag syftar på prinsessan Dianas död. Fick fotograferna något straff eller klassas det som en "olycka"?

MVH --213.64.156.165 31 maj 2010 kl. 17.49 (CEST)

Enligt en:Death of Diana, Princess of Wales så kom en domstol fram till att chauffören (som omkommit) och paparazzifotograferna var skyldiga, men då avseende körstilen, knappast fotograferingen, möjligen att att de fotograferade snarare än hjälpte till. Läs mer i den engelska artikeln.--BIL 2 juni 2010 kl. 23.30 (CEST)

OK, tack för svaret.

MVH --Paparazzi 3 juni 2010 kl. 12.27 (CEST)

I döda historikers sällskap

Jag håller så sakta på att skanna in Illustrerad Verldshistora från 1870-talet.

Jag tar gärna emot lite enkla hårddata om vilka författarna är: Född/död, favoritfärg på pyjamas och dylikt. Se src:Indexdiskussion:Illustrerad Verldshistoria. Vissa har googlingen gett mig noll och intet, andra har kanske bättre tur. -- Lavallen 4 juni 2010 kl. 18.29 (CEST)

De flesta av dem verkar ha artiklar här på wp. Jag har börjat lägga in länkningar till dessa från diskussionssidan Du länkade till. /FredrikT 4 juni 2010 kl. 18.55 (CEST)

Dödsfall

Enligt en uppgift ska Rune Barnéus ha dött. Någon som kan bekräfta med källa? /Urbourbo 4 juni 2010 kl. 13.42 (CEST)

Man hittar i vart fall inte några dödsrunor över honom på nätet, vilket väl hade varit rimlight för en sådan person´. Ö h t får man inga googleträffar på hans namn som är nyare än "senaste året". /FredrikT 4 juni 2010 kl. 15.08 (CEST)

Samma här... Jag har tyvärr bara en muntlig uppgift om saken. /Urbourbo 5 juni 2010 kl. 14.47 (CEST)

Folkbokföringen (Skatteverket 0771 567 567 + 3 + 2) ska inom 24 timmar frän dödsfallet ha den uppgiften. SergeWoodzing 5 juni 2010 kl. 18.50 (CEST)

Översättningshjälp

Är det någon som har koll på vad de armskydd som användes av bågskyttar heter på svenska? (http://en.wikipedia.org/wiki/Bracer) -Laxskinn 5 juni 2010 kl. 01.00 (CEST)

Lustigt. Jag håller precis på att korra Fria lekar som bland annat handlar om bågskytte. Törngren vill mena på att det heter armskydd, men varning utfärdas då boken är över hundra år gammal och Törngren främst var gymnast. /Diupwijk 5 juni 2010 kl. 14.52 (CEST)

Svensk song om telefonsamtal

Jeg prøver å finne fram til en poplåt fra ca 1984 der teksten, ihvertfall refrenget, handler om noen som ringer på telefonen. Melodien er litt melankolsk/trist. Jeg kommer ikke på hvem som har laget den eller noe av teksten, så jeg har litt problemer med å finne den igjen. Refrenget er veldig fengende. __meco 5 juni 2010 kl. 13.15 (CEST)

Är det möjligtvis Växeln hallå? --I'm doing science and I'm still alive. ~In Donaldismo Veritas 5 juni 2010 kl. 15.15 (CEST)

Växeln hallå är ju tidigare, som nämns i artikeln från 1980 - och inte särskilt melankolisk. Jag tänker på Hello med Lionel Richie, men av frågan framgår inte om det skall vara en svensk låt.--FBQ 5 juni 2010 kl. 16.00 (CEST)

Den har Kikki Danielsson spelat in på svenska (som "Du"). J 1982 5 juni 2010 kl. 16.47 (CEST)

Hmm... verkar som mitt minne har svikit mig igen. --I'm doing science and I'm still alive. ~In Donaldismo Veritas 5 juni 2010 kl. 16.33 (CEST)

Psst. Se rubriken. :p (nej, jag vet inte vilken låt det skulle vara. Marie i växeln stämmer väl inte riktigt in på beskrivningen?) /Diupwijk 5 juni 2010 kl. 16.41 (CEST)

aj då, missade rubriken... Kommer inte på någon alls. Gunnar Wiklunds cover på Jim Reeves' "He'll Have to Go", kan ju möjligen klassas som vemodig, men den är ju 60-tal. Är det någon annan som sjungit in den senare?--FBQ 5 juni 2010 kl. 17.08 (CEST)

Annars käns väl J 1982:s förslag som en idé, när gör Kicki Danielsson sin cover?--FBQ 5 juni 2010 kl. 17.12 (CEST)

1985, på albumet "Bra vibrationer". J 1982 5 juni 2010 kl. 17.19 (CEST)

OK, så flott med alle svarene, men det er nok ingen av disse. Sjangeren kan vel nærmest sies å være synth-pop, à la Tears For Fears eller Pet Shop Boys. Låta handler vel kanskje egentlig om kjærlighetssorg (kanskje et forhold som er i ferd med å ryke, men jeg er ikke sikker på hva teksten egentlig handler om) og en som venter på at telefonen skal ringe (eller noe sånt). Jeg lurer på om den fins i både svensk og engelsk versjon og det er kvinnelig vokalist eller duo med mann/kvinne. __meco 5 juni 2010 kl. 20.27 (CEST)

Jag har inte texten i huvudet, men finns det inte några sådana rader i någon Roxettelåt? Då är det visserligen sent 1980-tal - men svenska popduetter från 80-talet som sjungit på engelska, det finns ju inte så jättemycket att välja på - åtminstone inte om man skall välja några mer kända. --FBQ 5 juni 2010 kl. 20.34 (CEST)

ABBA:s "Ring Ring (bara du slog en signal)" från 1973 handlar ju om att vänta på att någon skall ringa i telefonen, men det verkar inte vara den du letar efter. Roxette har "I Call Your Name" men vet inte om den handlar om ringa. J 1982 5 juni 2010 kl. 20.44 (CEST)

Roxettes Spending My Time (från 1991) är lite melankolisk, och har en textrad "I leave a kiss on your answering machine". -- BOIViE 5 juni 2010 kl. 21.46 (CEST)

Monica Törnells låt "Ringer du mig?" från 1984, är ytterligare ett förslag. /Annika 5 juni 2010 kl. 22.46 (CEST)

Om det är en lite synthig, svensk låt som söks så gjorde Style en låt som hette Telefon 1984, som även kom i en engelsk version (Telephone). Kanske den?--Pjred 5 juni 2010 kl. 23.43 (CEST)

Den var det! Det var herlig å finne den igjen etter 25 år! __meco 6 juni 2010 kl. 16.29 (CEST)

En annan låt, som kanske inte är så synthig, är Marie i växeln av Gyllene tider. Entheta 6 juni 2010 kl. 01.02 (CEST)

En annan telefon-låt från 1984 är en:I Just Called to Say I Love You, men den är inte svensk och nog inte den du menar, men enligt artikeln är trummorna i den programmerade. J 1982 6 juni 2010 kl. 12.11 (CEST)

Strimmig delfin

Flyttat från diskussion:Strimmig delfin

Vet någon hur många ungar en strimmig delfin kan få?? OmJagKundeDrömma 18 maj 2010 kl. 20.18 (CEST)

Enligt NOAA (ungefär amerikanska motsvarigheten till SMHI) får de en kalv (valars och delfiners ungar kallas kalvar) per dräktighet och föder vanligen en kalv vart tredje till fjärde år. Könsmognaden inträffar mellan 5 och 13 års ålder för honorna och de kan bli så gamla som 58 år. Jag tänker inte räkna mer matte på det, men det är några värden man kan använda. Vivo 31 maj 2010 kl. 18.42 (CEST)

Tack!! Det borde infogas i i Delfiner. OmJagKundeDrömma 5 juni 2010 kl. 15.54 (CEST)

Jag lade till uppgiften i Strimmig delfin. Marcusroos _(disk) 8 juni 2010 kl. 15.29 (CEST)

Skriftrulle

Jag har en gammal skriftligrulle som är jätte gammal kanske 3000 f.k eller äldre . Pappersrullen är på det gammla Aramiska språk med text och bilder . Vem ska jag kontakta föratt vardera en sån rulle ? Eller kunna förklara vad som står i ?Fady (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För att få hjälp med att tyda texten kan du kanske testa hos de hjälpsamma läsarna på sajten omniglot.com. Om språket är arameiska är nog rullen inte fullt så gammal som du tror, men en antikhandlare kanske kan sätta dig i kontakt någon expert på området. Medelhavsmuseet kan under vissa förutsättningar hjälpa till, enligt hemsidan. Rotsee 6 juni 2010 kl. 12.29 (CEST)

(I vilket fall som helst behöver du nog kunna intyga att du kommit över skriftrullen på ett lagligt sätt, och att du haft tillstånd att föra ut den ur ursprungslandet.) Rotsee 6 juni 2010 kl. 12.31 (CEST)

3000 fKr eller äldre, jojo.... :) -- Lavallen 9 juni 2010 kl. 18.50 (CEST)

Ifall rullen på riktigt är gammal så gäller det att vara försiktig så man inte förstör den. Då är det knappast en god idé att försöka scanna den. Ett museum eller lämplig akademisk institution torde då vara den rätta adressen (och tretusen år behöver den inte vara för att det rådet skall vara aktuellt). --LPfi 9 juni 2010 kl. 18.56 (CEST)

Bloggar

Hej! Internet är ju full av bloggar, och flera av dem har blivit ekonomiskt lönsamma för sina författare. Jag antar att lönsamheten främst beror på att företag köper annonsplatser i bloggarna- eller har jag missförstått det? Vad jag undrar över är: varifrån, från vilken sida eller sajt, registrerar och påbörjar sådana bloggare sin blogg? Jag antar att inte alla sajter tillåter bloggare att sälja annonsplatser? Jag är ganska okunnig om hela det här ämnet, så jag hoppas någon kan svara. Kan någon ge mig exempel på sidor där man kan påbörja bloggar? Var startade, exempelvis, Blondinbella sin blogg?--85.226.40.136 8 juni 2010 kl. 07.24 (CEST)

Jag vet inte var Blondinbella startade, men det är inte bara genom annonser sådana bloggare tjänar pengar. I stället skriver de direkt i bloggtexten om produkter från företag som de sponsras av. En enkel Google-sökning på "blog" kommer att ge dig flera sajter som erbjuder utrymme mot varierande villkor. /Dcastor 8 juni 2010 kl. 12.55 (CEST)

Blondinbella startade sin blogg på blogg.se för att sedan flytta den till en annan plattform. Blogg.se är det bloggverktyg många av de större bloggarna börjat med, men många har sedan flyttat till andra plattformer, t.ex. Wordpress. 213.89.66.145 9 juni 2010 kl. 18.33 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Hur fungerar det med textreklam i de sammanhangen? Är det bara en pressetisk regel att hålla reklam och text åtskilt? Sammanblandningen är ytterst problematiskt, också om den praktiseras på många håll, och möjligen ett lätt sätt att göra sig omöjlig med tanke på senare verksamhet som seriös skribent. --LPfi 9 juni 2010 kl. 19.02 (CEST)

Den typen av sponsringsartiklar förekommer ofta i tidningar, kan mina föräldrar som båda jobbar inom distribution intyga. Min mamma har själv exempelvis skrivit artiklar som publicerats i diverse damtidningar om nya parfymer som hennes företag distribuerar till marknaden. Det går alltså knappast att säga att det bara är ett bloggproblem, men visst är det oetiskt. /Grillo 9 juni 2010 kl. 20.28 (CEST)

Flygplatser

Vilken är världens största flygplats?

Flest passagerare har Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport //Salsero 11 juni 2010 kl. 22.57 (CEST)

Det beror på vad du räknar. Antal passagerare, antal landande och startande flygplan, längden på längsta startochlandnings banan, antal kvadratkilometer yta? Här några länkar:
en:Edwards_Air_Force_Base
en:List_of_longest_runways
en:List_of_longest_runways#Other_notable_runways.
Mvh / Mkh 12 juni 2010 kl. 11.08 (CEST)

Universum

Om vi antar att en oändlighet inte kan existera så kan inte universum vara oändligt, det har alltså en ände. Då måste något finnas utanför universum? Vad? Jag vill se om någon mer än jag är inne på samma spår.

Två kommentarer:

• Varför antar du att en oändlighet inte kan existera? Det är inte alls självklart.
• Ett ändligt universum kan vara ett helt slutet system, antingen därför att rymden är positivt krökt så att den möter sig själv, eller genom att rymden har icke-trivial topologi. I så fall finns ingen "kant" på rymden, och inget logiskt behov av något utanför.

Lsj 12 juni 2010 kl. 21.50 (CEST)

Varför måste någonting existera utanför universum? Kan man inte anta att ingenting existerar utanför universum men att universum ändå är ändligt? @Lsj: Vad betyder icke-trivial topologi?--Niklas R 13 juni 2010 kl. 03.29 (CEST)

"Icke-trivial topologi" betyder att rymden i så fall inte är en enkelt sammanhängande mängd, vilket betyder att rymden sitter ihop på ett sådant sätt att det finns flera alternativa vägar från A till B. Ett enkelt exempel på en icke-trivial topologi är spelplanen i vissa dataspel, t.ex. Pacman -- åker man ut genom skärmens högerkant, så kommer man in genom vänsterkanten. Läs mer på en:Shape of the Universe#Global geometry eller [42]. Lsj 13 juni 2010 kl. 10.47 (CEST)

Om "ingenting" finns utanför Universum så är väl det är väl det ändå en del av Universum? För om vi definierar Universum som allt "rum" så är varje "rum" också en del av Universum?!

Precis som att om vi definierar "Spunk" som "alla gröna bilar", så finns det inga "gröna bilar" som inte är i "Spunk". -- Lavallen 13 juni 2010 kl. 19.52 (CEST)

Beror på hur vi vill definiera "universum". Om vi vill definiera universum som allt som finns så är det ju förvisso trivialt sant att ingenting finns utanför. Men samtidigt tänker vi gärna på "universum" som den rymd vi ser därute, miljarder ljusår med stjärnor och galaxer och allt det där. Och det är inte alls självklart om allt som finns är sådan vanlig rymd, eller om det finns något ovanligt utanför den vanliga rymden. Den tämligen populära hypotesen om kaotisk inflation (se en:Chaotic Inflation theory) är ett exempel där universum används i betydelsen "vår vanliga rymd", med ovanligare rymd utanför. Alltihop kallas för ett "multiversum", med många bubblor av vanlig rymd inneslutna i en annorlunda rymd. Varje bubbla, inklusive den som vi bor i, uppfattas som ett eget universum av eventuella invånare. Lsj 13 juni 2010 kl. 21.54 (CEST)

Svenskt begrepp för "Founding father"?

Med anledning av Användardiskussion:Entheta#Fråga_om_James_Wilson blir jag nyfiken på om "grundlagsfader" är en vedertagen svensk synonym till det amerikanska "founding father" eller inte. Eller används det engelska begreppet även på svenska, eller finns det någon annan term? Entheta 11 juni 2010 kl. 23.29 (CEST)

Vet ej, men om man googlar USA:s grundlagsfäder så är det 1990 träffar [43] så visst verkar uttrycket vara vanligt förekommande. Jag skulle nog direktöversätta till USA:s grundande fäder, men det får inte många träffar på google.AlphaZeta 12 juni 2010 kl. 12.10 (CEST)

"Grundande fäder" (vad grundar de? och vem är de far till?) låter minst sagt krystat, och är dessutom inte en direktöversättning av "founding father" som snarare betyder "grundarfader". /Grillo 12 juni 2010 kl. 13.15 (CEST)

Är det nödvändigt att ta med "fader" öht? Borde inte "Grundare" eller liknande funka? -Laxskinn 12 juni 2010 kl. 13.23 (CEST)

"Författare till grundlagen", kanske? --Mgr 12 juni 2010 kl. 13.26 (CEST)

Man kan även använda stamfader eller stammoder när man skriver om vad som helst som (här)stammar från en sådan person, fast det egentligen bara används inom genealogi. Var kreativ med språket. Huvudsaken är att läsaren snabbt begriper vad som menas. Grundlagens stamfäder tycker jag själv mejkar komplit senns. SergeWoodzing 12 juni 2010 kl. 17.28 (CEST)

Jag själv är en anhängare av "Founding father" som begrepp. Grundlagsfader osv. begränsar egentligen den själsliga och andliga och storpolitiska dimensionen som finns i det engelska uttrycket. Jag tror nog det är bra om man även kör den här på svenska WP som även görs i vissa artiklar. Här handlar det förvisso om en skiljegrej. Grundlagsfäder sätter inte pricken över i:t, s.a.s. Vi vet hur bra det brukar vara när man översätter engelska filmtitlar. Låt oss inte göra en halvmesyr här. :) Däremot finns det ett vedertaget svenskt motsvarande uttryck så skall vi givetvis även använda oss av det. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 12 juni 2010 kl. 19.20 (CEST)

Jag har hittat en betydelse som lyder unionens fäder eller kanske unionsfäder. Detta kanske är ett begrepp som kan användas? Ändock tycker jag mycket av det själsliga och andliga i det hela försvinner, däremot har vi ju det storpolitiska fångat med begreppet. I artikeln Washington, D.C.#Historia står det följande: "de så kallade Founding Fathers ('Unionens fäder') frigjorde landets huvudstad". Med andra ord förekommer redan uttrycket i våra egna artiklar i svensk brödtext. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 12 juni 2010 kl. 19.39 (CEST)

Begreppet "grundlagsfäder" är väletablerat i svensk juridisk och statsvetenskaplig litteratur. Det åsyftar dem som ligger bakom en grundlag, oavsett vilket land det gäller. I litteratur om den svenska regeringsformen kan det alltså hänvisas till grundlagsfäderna, vilket då syftar på dem som skrev regeringsformen. Mot denna bakgrund anser jag att det är självklart att tala om "USA:s grundlagsfäder" på svenska, när man beskriver det som på engelska kallas "United States' Founding Fathers". DG 16 juni 2010 kl. 23.52 (CEST)

Ok, kan inte minnas att jag hört begreppet någonstans i min utbildning, men det var länge sedan jag läste historia på svenska så det kan mycket väl stämma. Men översättningen "unionens fäder" finns också. Hur skall man betrakta den? Den vet jag iaf att jag hört när jag ser den. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 17 juni 2010 kl. 12.21 (CEST)

Arkitekt Hjalmar Westerlund

Ett av Hjalmar Westerlunds hus.

Är det någon som har födelse- och dödsdatum för arkitekten Hjalmar Westerlund?--Ankara 15 juni 2010 kl. 14.57 (CEST)

Ungefär när verkade han? Vet Du var han hade sin utbildning? Om jag får litet fler ingångsvärden kan jag slå i diverse referenslitteratur jag har tillgång till. /FredrikT 15 juni 2010 kl. 15.42 (CEST)

Född 1872-12-30, död 1946. [44] /Annika 15 juni 2010 kl. 15.45 (CEST)

Intressant - jag har just varit och slagit i diverse 1910-, 1920- och 1930-talsårgångar av Vem är det ooch liknande liksom i generalregistret till Svenskt porträttgalleri och i Statskalendern (där W. skulle ha stått med om han hade fått någon av de svenska ordnarna) men utan att hitta en rad om honom. Med tanke på att han ändå byggde saker som Fenixpalatset och delar av Värtaverket kan man ju tycka att det är litet konstigt att han är en sådan doldis. /FredrikT 15 juni 2010 kl. 16.06 (CEST)

Stort tack för hjälpen. Snart kommer han åtminstone ha en Wikipediaartikeln.--Ankara 15 juni 2010 kl. 16.45 (CEST)

Härligt! Det här är Wikipedia när det är som bäst - en samling av information som man annars nästan inte kan få tag på! /FredrikT 16 juni 2010 kl. 14.28 (CEST)

Härligt ljus i bilden till höger! En applåd till Ankara! -- Lavallen 18 juni 2010 kl. 18.24 (CEST)

Äganderätt

Har sökt på Äganderätt, där jag funnit en del fakta. Jag saknar dock fakta om äganderätt beträffande äganderätt till an bostadslägenhet. Kan man tänkas utveckla detta litet grand? JOA

Är det Tredimensionell fastighetsbildning du syftar på? -- Lavallen 18 juni 2010 kl. 18.18 (CEST)

när jag ska skriva uppsatser så tycker alla jag frågar att jag inte ska kolla wikipedia

Jag går i skolan och när jag ska skriva uppsatser så tycker alla jag frågar att jag inte ska kolla wikipedia för att dem säger att man inte kan lita på wikipedia.

Du har inte formulerat någon egentlig fråga, men andemeningen går fram i alla fall. Dessa "alla" har på sätt och vis rätt, du skall inte lita på Wikipedia. Har en artikel källhänvisningar kan du kolla upp de källorna, har artikeln inte det skall du inte lita mer på Wikipedia än du skulle lita på vad som helst som någon säger.

Å andra sidan kan Wikipedia vara ett utmärkt ställe att börja efterforskningar på, för en bra Wikipedia-artikel innehåller massor med referenser till andra artiklar som kan vara värda att kolla upp, till externa källor etc.

- Tournesol 15 juni 2010 kl. 09.37 (CEST)

Det är ofta en bra idé att titta på en artikels diskussionssida också, där kan man ofta få en uppfattning om huruvida det som står i artikeln är kontroversiellt på något sätt.--Niklas R 15 juni 2010 kl. 11.05 (CEST)

Tillförlitliga källor som kan kontrolleras är absolut det viktiga. Står det sådana under en artikel kan man bortse från det mesta - oftast bara personliga åsikter - som har ventilerats på diskussionssidan (om inte fler källor anges där) och strunta i allas varningar. SergeWoodzing 15 juni 2010 kl. 11.32 (CEST)

Om en artikel inte har källor utskrivna kan man ändå använda Wikipedia som ett ställe att starta på. Genom att söka på andra ställen på nyckelord och siffror som anges i artiklar kan man få en ganska bra uppfattning om det som står verkar stämma eller är helt uppåt väggarna, då kanske man rent av hamnar i en vetenskaplig artikel, en myndighetsdatabas eller en hänvisning till en bok man kan låna på biblioteket (som sedan kan läggas till som källa). Vivo 15 juni 2010 kl. 20.34 (CEST)

Det går inte att avfärda Wikipedia så entydigt. Jag har använt Wikipedia som källa i granskade vetenskapliga publikationer. --Petter 19 juni 2010 kl. 10.53 (CEST)

Engelska kungahuset i Sverige?

Är det engelska kungahuset (eller "drottninghuset") representerat i Sverige i dagarna? --Andreas Rejbrand 18 juni 2010 kl. 20.43 (CEST)

Gästlistan finns på hovets hemsida (närmare bestämt här). Enligt den representeras det brittiska kungahuset av "DD.KK.HH. Earlen och Grevinnan av Wessex". /FredrikT

Förtydligande: härmed avses Edward, earl av Wessex och Sophie av Wessex. /FredrikT 18 juni 2010 kl. 22.03 (CEST)

D.v.s. drottningens yngeste son och hans fru. Trevligt. --Andreas Rejbrand 18 juni 2010 kl. 22.42 (CEST)

Extremt okunnigt av SvT som inte visste detta, att han (1) är son till ER2 (2) är extremt lik henne och (3) är känd filmproducent under namnet Edward Windsor. SergeWoodzing 20 juni 2010 kl. 13.37 (CEST)

Floppydisk iomega

Hej Jag har en Floppydisk iomega. Eftersom vi håller på att renovera har jag blivit av med cd skivan och den fina kartongen den låg i. Nu kan jag inte använda den, eftersom jag har en ny dator och programmet ligger i den gamla. Kan ni fixa drivrutiner, eller vad det nu kallas för. Datorn vill ha skivan, men det är ju den som jag inte vet var den finns. 90.237.150.10 20 juni 2010 kl. 15.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) personuppgifter borttagna

Drivrutiner brukar oftast finnas att ladda ner gratis från tillverkarens webbsida. I ditt fall https://iomega-eu-en.custhelp.com/cgi-bin/iomega_eu_en.cfg/php/enduser/cci/subproduct.php?p_prods=8&p_pv=1.8&prod_lvl1=8&p_sid=McttpV2k. Lycka till:) AlphaZeta 20 juni 2010 kl. 15.40 (CEST)

Första scoopet

När skrev media första gången om kronprinsessan Victoria och prins Daniel? När träffades de första gången och när blev de ihop? Jag hittar olika svar när jag söker på nätet.--90.233.151.10 20 juni 2010 kl. 17.16 (CEST)

Myggor och kyla

Hur kallt skall det vara för att myggor dör? Eller lättare uttryckt: Vid vilken kyla dör myggor? Tanzania 10 juni 2010 kl. 10.26 (CEST)

Generellt är väl insekter ganska köldtåliga, de blir slöa när det blir kallt men inte alla dör ens vid minusgrader... -- Lavallen 11 juni 2010 kl. 20.39 (CEST)

I artikeln om myggor står bl.a. "De myggor som kommer först på sommaren har övervintrat som fullbildade myggor". Eftersom det finns mygg även i fjällen (har jag märkt), så måtte de alltså klara en hel del kyla. Men förökningstakten är hög, och när det blir is på gölar och andra vatten där mygglarverna finns, stryps deras möjlighet att ta steget ut i vuxenlivet. Då kan de inte längre ersätta alla vuxna myggor som äts upp eller slås ihjäl. Sedan har jag på känn att mygg i minusgrader har en mer rofylld livsstil än de har i sommarvärmen. /Rolf B 11 juni 2010 kl. 23.24 (CEST)

Om jag inte minns helt fel blir fysiker inte helt glada av formuleringen "vilken kyla", utan det heter väl alltid "vilken temperatur"? /Grillo 12 juni 2010 kl. 13.07 (CEST)

Men för vissa fysiker uppvägs detta lidande mer än väl av glädjen att vara tillfrågad och av chansen att få dela med sig av sina fysikaliska resonemang. /Rolf B 23 juni 2010 kl. 21.44 (CEST)

Fast då kan det ju misstas för "vid vilken värme". Kyla = _upplevd_ (kall) temperatur? Moberg 23 juni 2010 kl. 21.47 (CEST)

Lilians efternamn

På diskussionssidan till prins Daniel har diskussionen huruvida hans efternamn försvinner uppstått. Den här artikeln tar upp problematiken, och nämner att ingen svensk kunglighet gift sig med någon svensk ofrälse tidigare, varför problemet inte uppstått. Dock står det i prinsessan Lilian att hon bodde i Sverige ogift mellan 1947 och 1976, varför hon rimligen varit svensk medborgare innan hon gifte sig med prins Bertil. Ligger det något i detta, och hur gick det till när hon "förlorade" sitt efternamn? /Grillo 21 juni 2010 kl. 02.34 (CEST)

Prinsessan Lilian finns inte med i folkbokföringen 1970, vare sig som Davies, Craig eller med en sökning på Lilian och födelsedatum. Lustigt nog finns hon inte heller med 1980. Och inte heller drottningen.--90.233.134.233 21 juni 2010 kl. 03.05 (CEST)

Antar att du tittat i Sveriges befolkning 1970 resp 1980 utgivna av Sveriges släktforskarförbund. Jag sökte precis på kungen och Victoria och hittade inte någon av dem heller, så förmodligen är hela kungafamiljen exkluderad från den databasen. /Grillo 21 juni 2010 kl. 03.24 (CEST)

Att hon inte var med 1970 är ju dock svårare att förklara. Kanske blev hon inte svensk medborgare förrän hon gifte sig. /Grillo 21 juni 2010 kl. 03.25 (CEST)

Hon kan då inte ha varit folkbokförd här. Även utländska medborgare folkbokförs. Ringer nu till folkbokföringen [står i kö där] - man anger där att hon har asterisk - * - som efternamn som de andra kungliga (betyder hos dem inget efternamn) samt att det inte finns någon uppgift om när hon ändrade namn eller när hon blev svensk medborgare. Jag glömde fråga när hon invandrade. Den uppgiften brukar de alltid ha, men den kan vara hemligstämplad. Då säger de bara "vi har ingen uppgift om det". SergeWoodzing 21 juni 2010 kl. 12.39 (CEST)

Det är fel att påstå att ingen svensk kunglighet har gift sig med någon svensk ofrälse tidigare, men det var länge sedan det hände senast. Erik XIV gifte sig med ofrälse Karin Månsdotter 1567 (hemligt) och 1568 (officiellt) och hon blev svensk drottning. På den tiden hade vi dock inte samma traditioner för efternamn, det fanns inte släktnamn utan bara patronymikon. DG 21 juni 2010 kl. 14.33 (CEST)

Och Eriks bror Johan III gifte sig med om icke en ofrälse så i vart fall en icke-kunglig: Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö). /FredrikT 23 juni 2010 kl. 16.40 (CEST)

Prins Sigvard och Prinsessan Christina m.fl. gifte sig med ofrälse. Men då fick kungligheten själv efternamn. --BIL 23 juni 2010 kl. 21.28 (CEST)

När kronprinsessan sade "ja"

Exakt vilken tid (på minuten) sade kronprinsessan "ja" till Daniel? (Frågan är väldefinierad eftersom det inte tar mer än max 2 sekunder att uttala ordet "ja".) --Andreas Rejbrand 23 juni 2010 kl. 14.15 (CEST)

Identifiera krypet

Prickig tigerspinnare Spilosoma lubricipedum

Fann den här i taket i trapphuset till ett bostadshus i Borlänge. Någon som kan säga vad det är för något? Edaen (diskussion) 23 juni 2010 kl. 17.08 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det ser ut att vara en mal. Jag försöker gå igenom släktena nu, men jag blir inte ledsen om någon hinner före ;) Vivo 23 juni 2010 kl. 20.18 (CEST)

Ungefär hur stort är krypet, så jag inte börjar med för små eller för stora arter? Vivo 23 juni 2010 kl. 20.20 (CEST)

Den har vissa likheter med en Hypercompe?--Edaen 23 juni 2010 kl. 20.24 (CEST)

Ca 3-4 cm--Edaen 23 juni 2010 kl. 20.25 (CEST)

Då är det nog ingen mal, de är ganska små. Vad tror du om en Ethmia sp.? Det finns en bra lista över utbredning för de olika arterna på FUNET:s "Lepidoptera and some other life forms". Vivo 23 juni 2010 kl. 20.32 (CEST)

Tillägg: Hypercompe har amerikansk utbredning, så det är högst otroligt att det skulle vara en sådan. Vivo 23 juni 2010 kl. 20.34 (CEST)

Kan vara värt att pröva de:Wikipedia:Redaktion_Biologie/Bestimmung.--Ankara 23 juni 2010 kl. 20.39 (CEST)

Det kan det helt klart vara, men efter en del letande verkar det i mina ögon troligast att det är en E. pusiella, typart för Ethmia (sorgmalar) och den av sex[45] svenska arter som går nordligast i Sverige. Du kan ju skicka in fotot till Naturhistoriska riksmuseet, så får de uppdatera att den även finns i Dalarna, om det skulle vara den, annars kan de nog vara behjälpliga med artbestämning. Vivo 23 juni 2010 kl. 21.04 (CEST)

Nej, de är ju kala, och den här har en tuss på "nacken". Det lär vara en mal, en spinnmal eller nån annan med tuss. Nu ska jag sluta ta upp plats här. Vivo 23 juni 2010 kl. 21.09 (CEST)

Tack för att du tog dig tid! Frågan är ställd både enligt Ankaras tips [46] och enligt Vivos till Naturhistoriska riksmuseet.--Edaen 23 juni 2010 kl. 21.15 (CEST)

Nu har jag fått svar från tyska wp: Spilosoma lubricipeda eller på svenska prickig tigerspinnare. Och den här verkar ju väldigt lik [47].--Edaen 23 juni 2010 kl. 22.16 (CEST)

Akademivaktmästare

Jag har bedrivit en del släktforskning, och en av mina äldsta släktingar hette Nils Nilsson och bodde i Lund och är begravd på Norra kyrkogården, Lund. Han levde mellan 1809 och 1865 och var "akademivaktmästare". Är det någon som vet vad detta yrke innebar? Jag hittade termen kursor i Nordisk familjebok och denna artikel. Vet någon om det kan finnas någon mer detaljerad information nertecknad om dessa personer? /Grillo 24 juni 2010 kl. 07.05 (CEST)

Akademivaktmästare betyder helt enkelt att han var vaktmästare vid universitetet. I Lund har denna post också kallts pedell; däremot är jag osäker på om benämningen kursor har använts i Lund också eller om den bara hör hemma i Uppsala. Jag kan nog, genom mitt arbete på universitetsarkivet, snoka fram litet mer inforation om Din förfader ifall Du vill. /FredrikT 24 juni 2010 kl. 08.03 (CEST)

Det hade varit kul. Det är inte mycket att hänga i julgranen men det är iaf lite roligare än resterande 99% av släkten som var skånska bönder i Lund - Svedala - Eslöv - Sjöbo-trakten :) /Grillo 24 juni 2010 kl. 09.51 (CEST)

Om akademivaktvästaren utdelade bestraffningar finns det väl viss risk att det var han som verkställde avrättningen efter mordet på Locus peccatorum 1829? Det var ju universitetets konsistorium som utdömde dödsstraffet. /Annika 25 juni 2010 kl. 23.13 (CEST)

Ja, men straffet verkställdes av vanlig "kommunal" bödel (Malmös tror jag till och med att det var). Så långt komna som till 1800-talet ägnade sig akademivaktmästarna nog mer åt att springa runt med möteskallelser till professorerna än åt att straffa studenter. /FredrikT 25 juni 2010 kl. 23.27 (CEST)

Oslo

Du er hjertelig velkommen til å besøke Oslo når som helst me dine fremragende DATAKUNSKAPER! Husk at lønnen i Norge er betydelig høyere enn i Sverige..! 85.165.169.42 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Någon som har en aning om till vem ovanstående inbjudan riktar sig? Och i beaktande av att den knappast kan betecknas som en "faktafråga" - är det ok om jag raderar den? /FredrikT 25 juni 2010 kl. 23.28 (CEST)

Jag tror inbjudan riktar sig till Pjred. dnm ^{(d | b)} 26 juni 2010 kl. 00.10 (CEST)

E=mc², rumtid och svarta hål

Flyttat från Diskussion:E=mc²

Beräknar man Kraften för att få saker att flytta sig med en viss hastighet (i detta fall c, ljusets hastighet i vacuum) eller räknar man ut den totala energin i en viss massa (som man skulle kunna få ut med hjälp av kärnkraft)?

Hur räknar man ut det? Är som nedan?

E (totala egergin i Joule (1 joule= 1 newton med 1 m/s^2)= M (massan i kg) * c (ljusets hasighet i vacuum)^2

Alltså: Räknar man ut den kraft den behövs för att komma upp i en viss hasighet eller den totala energi som finns lagrad i en viss massa?

Är E=mc^2 det samma som Energin i Joule= Massan i kg* c^2? MVH --78.79.12.182 19 maj 2010 kl. 15.44 (CEST) TACKSAM FÖR SNABBT SVAR!

Vet inte om jag helt förstått frågan. C är ljusets hastighet, en naturkonstant.

Det är vilomassan man i första hand kanske tänker på. Men pga att massan ökar vid högre hastighet, så kan även rörelseenergin ingå i denna formel. mc²=m₀c²+mv²/2. -- Lavallen 19 maj 2010 kl. 16.04 (CEST)

Jag menar såhär: Med hjälp av E=mc^2, vad räknar man ut då? Och vilka enheter använder man sig av då? MVH --78.79.12.182 19 maj 2010 kl. 16.09 (CEST)

Artikeln E=mc² säger bl.a. "energi och massa är ekvivalenta begrepp och idag anses massa vara en form av energi". När du skruvar upp farfars gamla klocka så blir den alltså lite tyngre därför att den fått mer energi. Allteftersom den sedan gör av med denna energi blir den lättare igen. Nu är ju c² en konstant med helt obegripligt stort värde, så den lilla massändring det ger att skruva upp fjädern går inte att mäta. Förmodligen ger slitaget när du skruvar upp klockan och de fingeravtryck du lämnar på den miljardtals gånger större massändring. Men vid kärnreaktioner blir massförändringen så stor att det faktiskt går att mäta, även om det fortfarande är mycket små skillnader. När du räknar, kan du använda SI-enheter: Joule, kg och meter per sekund. /Rolf B 19 maj 2010 kl. 16.17 (CEST)

(redkonfl)Saxat från en:Mass–energy equivalence#Practical examples:

Einstein used the CGS system of units (centimeters, grams, seconds, dynes, and ergs), but the formula is independent of the system of units. In en:natural units, the speed of light is defined to equal 1, and the formula expresses an identity: E = m. In the SI system (expressing the ratio E / m in joules per kilogram using the value of c in meters per second|):

E / m = c² = (299,792,458 m/s)² = 89,875,517,873,681,764 J/kg (≈9.0 × 10¹⁶ joules per kilogram)

So one gram of mass is equivalent to the following amounts of energy:

89.9 terajoules

25.0 million kilowatt-hours (≈25 GW·h)

21.5 billion kilocalories (≈21 Tcal) 

21.5 kilotons of TNT-equivalent energy (≈21 kt) 

85.2 billion BTUs

Så, jo det verkar vara joule och kilogram man mäter. --bOİvıe  19 maj 2010 kl. 16.24 (CEST)

Tackar! Precis som jag sa! Joule, kg och m/s...

Har läst någonstans att man räknar ut den lagrade energin INNUTI en atom. Stämmer det? Har även läst att att de minsta beståndsdelarna (man har hittat) är gummibansliknande figurer och att de är ren enigeri. Att det är den energin man räknar ut genom E=mc^2. MVH --78.79.12.182 19 maj 2010 kl. 16.28 (CEST)

Du syftar kanske på strängteorin. Vad jag vet är det bara en teori, och inget man kunnat verifiera i praktiken. /Rolf B 19 maj 2010 kl. 21.53 (CEST)

Men, enligt teorin, är de där strängarna ren energi. Om de finns, är det då den energin man räknar ut genom E=mc^2? MVH --78.79.1.129 20 maj 2010 kl. 14.38 (CEST)

Ska man mäta energimängden i en supersträng med den formeln, så måste man först väga supersträngen. - Lavallen 20 maj 2010 kl. 15.01 (CEST)

Enligt teorin består ALLT av supersträngar. Själva elektronerna och elektronerna består av de här konstiga sakerna. Och atomerna måste ju också bestå av miljontals av sådana strängar. När de är man sätter ihop atomer till flera biljader molekyler kan man se strängarna som en lampa, eller ett bord. Och sådana stora saker kan vi ju fastikt väga.

Ju mer utdragen den är (som när man drar ut ett gummiband), ju mer energi är det lagrad i den. Är det den energin man räknar ut genom E=mc^2?

Om du räknar fram vad fyra protoner och två elektroner väger och jämför det med vad en alfapartikel väger, så har du hur mycket energi som bildas vid fusion. - Det kan du få fram med din formel.

För att förstå hur de teoretiska supersträngarna fungerar så måste man läsa mer matte och fysik än vad man vanligtvis läser på en vanlig universitetsutbildning - så din fråga är väldigt knepig och mitt svar är: Inte en aning. -- Lavallen 20 maj 2010 kl. 19.27 (CEST)

OK, eftersom ingen vet det så kan jag passa på att fråga en annan fråga (som förhoppningsvis är lättre att svara). Är det E=m*(c^2) eller E=(m*c)^2 MVH --78.79.14.167 21 maj 2010 kl. 14.42 (CEST)

För att svara på både originalfrågan och den sista frågan:

• Det är E=m*(c^2)
• Man kan använda vilket enhetssystem man vill, men inte blanda enheter från olika system. SI-enheter är normalt enklast.
• Det man räknar ut är hur mycket massa en viss mängd energi motsvarar, och vice versa. Vet du vad något väger, så kan du få fram totala energin via E=mc2. Vet du hur mycket total energi som finns i något (må vara supersträng eller gummiband eller vadsomhelst), så får du fram massan genom E=mc2.
• I vanlig vardaglig materia är den mesta energin sådan som finns lagrad inne i atomerna, som bindningsenergi m.m. Om strängteorin är korrekt, så bärs den energin ytterst av strängarna, men det vet vi inte idag.
• Det Lavallen sade om rörelseenergi "mc²=m₀c²+mv²/2" är en approximation vid låga hastigheter. E^2 = (m₀c^2)^2 + (pc)^2 gäller vid alla hastigheter. Lsj 21 maj 2010 kl. 14.56 (CEST)

Tack! Ett stort tack till den som svarade på min fråga! Om jag har uppfattat allt rätt sa du:

• E=m(c^2)
• Man kan använda vilka enheter som helst, vanligast är det att man använder SI-enheterna
• Man räknar ut den totala enerigin som finns lagrad innuti atomerna hos en viss massa. Om strängteorin stämmer bärs energin av enrigisträngar, s.k. supersträngar MVH --78.79.14.167 21 maj 2010 kl. 15.53 (CEST)

PS. Har hört att ljusets hastighet inte alltid är c. Om ljus färdas i vaccum far den med hastigheten c. Men om den färdas i soft, gas eller genom ett krökt rum minskar hastiheten p.g.a motståndet. Har jag rätt? (Detta är den SISTA frågan! LOVAR!) DS.

Helt riktigt, ljusets hastighet i vakuum är alltid c. I alla andra medier är ljusets hastighet lägre. Därför kan det uppstå ljusbangar när en partikel i ett medium rör sig snabbare än ljuset i det mediumet. Se Tjerenkovstrålning. --LittleGun 21 maj 2010 kl. 15.59 (CEST)

I krökta rum beror det på vilket perspektivet du befinner dig i. Den som befinner sig bredvid ljuset inne i det krökta rummet upplever fortfarande att ljuset går med samma gamla hastighet och dessutom alltid "rakt". För den som är bredvid det krökta rummet upplevs det dock annorlunda. -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 16.15 (CEST)

Kanske bäst att påpeka i sammanhanget att det som ska in i E=mc2 är alltid ljushastigheten i vakuum, 299792458 m/s. Lsj 21 maj 2010 kl. 16.23 (CEST)

Om enheter: Man kan bara använda enheter som är avpassade för varandra. SI-systemets enheter är alla avpassade så man slipper konvertera något värde till annan enhet. I formeln E=mc² har högerledet sorter kg*m/s*m/s om man använder SI-enheter. Det blir alltså kgm²/s², vilket är enheten för energi, den enhet som egentligen ligger bakom begreppet Joule. Rörelseenergi brukar räknas ut som mv²/2, vilket ger samma enhet. Lägesenergi mgh har enheten kg*m/s²*m vilket även det blir samma enhet.

Om olika ljushastigheter kan man läsa i vår artikel om Ljusets hastighet. Olika material låter ljus passera med olika hastighet, men jag vill inte kalla det motstånd, för det låter som om det var någon sorts friktion som skulle äta upp ljuset sakta men säkert, eller som om ljuset skulle gå allt saktare ju längre väg det färdades i materialet. Så är det inte. Det går bara långsammare i material än i vaccuum. Tack vare det bryts ljuset vid övergång mellan olika material , vilket utnyttjas i linser och får skeden att se knäckt ut när den står i ett vattenglas. /Rolf B 21 maj 2010 kl. 16.26 (CEST)

Det är ju någotting som hindrar ljuset att hålla c, forskarna vet inte vad, och inte vi heller. Vi får hoppas att det kommer en Einstien II och löser detta.

OK, några frågor till jag aldrig har fått besvarade... Du som skrev detta måste erkänna att du har fel: ":Vet inte om jag helt förstått frågan. C är ljusets hastighet, en naturkonstant.

Det är vilomassan man i första hand kanske tänker på. Men pga att massan ökar vid högre hastighet, så kan även rörelseenergin ingå i denna formel. mc²=m₀c²+mv²/2. -- Lavallen 19 maj 2010 kl. 16.04 (CEST)"

• Varför uppstår det ljud- och ljusbangar? De uppstår när man åker fortare än ljuset/ljudet.Men varför uppstår de? Vad händer?

• Om man närmar sig ett svart hål påverkas man av det krökta rummet. Om man har en viss flykthastighet slipper man undan tidmaskinen. Under denna hastighet börjar man åka runt hålet. Runt, runt, fortare och fortare... Ibland kommer man upp i hastigheter ÖVER c. Resultatet blir att massa kan kastas ut i mycket höga hastigheter. Då borde det bildas s.k. ljusbangar. Vad är ljusbangar? Hur upplevs de? Hur påverkas materia/massa runt om kring?

Väl inne i ett svart hål (innanför händelsehorisonten) har jag läst att det är möljigt att ta sig där ifrån. Om man har tillräckligt mycket fart kommer man att åka runt inne i svarta hålet i en evighet (gämför det med en studsboll, eller något liknade, som snurrar fortare och fortare mitten på en skål. Om väggarna på skålen är lodräta( en cylinder) kommer den att stanna kvar där, precis innanför händelsehorisonten. Om saken träffas av materia från andra sidan (från ett vitt hål, vi säger att detta är ett maskhål) kan det ju slungas ut från svarta hålet. Är detta möligt?

• Om man åker i ett höghastighetståg (339,5 m/s) och en blixt slår ner bakom tåget kommer passagerarna höra smällen efter ett tag. Om man går framåt med 0,5 m/s när man hör smällen åker man ju i ljudets hastighet. Då borde man ju höra smällen konstant (hela tiden). Det skulle vara coolt!

• Har ljus massa eller ej/väger ljus något? Det påverkas ju av gravitation, men all massa som färdas i c har ju evig stor massa. Hur är detta möligt?

• Ett tankeexpriment:

Jag, Markus, har ett rymdskepp. Jag tänder lamporna på det. Om jag hgade kunnat mäta hastigheten skulle instrumentet visa exakt hastigheten c (rymdskeppet befinner sig i vakuum). Tänk dig att min bror, Viktor, har ett likadant rymdskepp. Motorerna är extremt starka. Vi är stillastående just nu. Jag säger åt honom att starta motornerna och åka. 3... 2... 1... Han far iväg! När han väl kommit upp i maxfart (0,8 c) tänder jag lampan åt hans håll. För mig tar det längre tid för ljuset att nå honom men för Viktor tar det exakt samma tid för att ljustet ska nå honom som om han vore stillastående. Hans har ett likadant intrument som jag och när han mäter den hastiget han uppfattar att ljustet åkler ifrån honom med visar den inte 0,2 c utan c. Hur är detta möligt? Vi gör om exprimentet, men nu åker Viktor mot ljuset. Instrumentet som talar om hur fort ljustet upplevs komma mot rymdskeppet visar inte 1,8 c utan c. Konstigt! Har någon en förklaring till detta fenomen?

• Om man - en kropp med massa - åker fortare än ljuset (det är inte möligt mer än vid ett svart hål) åker man tillbaka i tiden. Det måste jag säga att det stämmer inte.

Läs och försk förstå och hålla med mig: Du åker om ljuset. Då kommer du allstå inte se något bakom dig. Ljuset du ser framför dig åker du om, så det ljuset borde du ju sett efter det. Om någon är på jorden och ser en supernova och du åker mot den i, vi kan väl säga, 2 c (dubbla ljusets hastighet) kommer ljuset nå dig före han på jorden. Efetersom du åker fortare än ljustet bprde du uppleva att allt gick mycket fortare än i verkligheten. Du åker allstå fram i tiden? Dit hä'nger alla med. NU kommer det krångliga. Jag beskriver det som en synvilla. När man saktar ner farten mot noll kommer händelseförloppet att se mer verklig ut eftersom allt kommer gå i en mer normal fart. Du åker allstå in i framtiden.(Varför säger alla att man åker in i dåtiden när man kommer över hastigheten c? Det fattar inte jag) Egentligen har du inte alls färdats i tiden. Ljuset kommer bara nå dig mycket tidigare än det när personen på jorden. Så varför säger alla att man kan färdas i tiden? Det gör man ju inte. I svarta hål borde man snare se framtiden. Fattar alla vad jag menar?

Det var väl allt. Hoppas att någon kan svara på detta, för jag undrar! MVH --78.79.14.167 21 maj 2010 kl. 17.08 (CEST)

Någon nämde något om att den som är brevid ljustet i ett krökt rum upplever att det åker rakt och att om man var brevid ljusstrålen (stillastående) skulle den se ut att krökas.

Citat: ::"I krökta rum beror det på vilket perspektivet du befinner dig i. Den som befinner sig bredvid ljuset inne i det krökta rummet upplever fortfarande att ljuset går med samma gamla hastighet och dessutom alltid "rakt". För den som är bredvid det krökta rummet upplevs det dock annorlunda. -- Lavallen 21 maj 2010 kl. 16.15 (CEST)"

Kan Lavallen förklara sig? MVH --78.79.14.167 21 maj 2010 kl. 17.22 (CEST)

Om du skulle hoppa upp och "sitta" på en ljusstråle skulle du uppleva att du åkte "rakt fram" precis hela tiden. Det blir som att simma i en strid flod. Hastigheten och riktningen blir olika om du mäter från stranden eller från där "simmaren" befinner sig. Du kanske simmar "rakt fram" tvärs över floden, men du kommer ändå att gå iland nedströms på andra sidan och har då simmat diagonalt räknat från stranden. På samma sätt så är hastigheten olika från stranden räknat om du simmar medströms eller motströms, men alltid konstant från simmaren räknat. -- Lavallen 22 maj 2010 kl. 09.53 (CEST)

Några korta svar:

• Att ljuset går saktare i material än i vakuum är något forskarna förstår bra varför. Kort förklaring från engelska wikipedia: "At the microscale, an electromagnetic wave's phase speed is slowed in a material because the electric field creates a disturbance in the charges of each atom (primarily the electrons) proportional to the permittivity of the medium. The charges will, in general, oscillate slightly out of phase with respect to the driving electric field. The charges thus radiate their own electromagnetic wave that is at the same frequency but with a phase delay. The macroscopic sum of all such contributions in the material is a wave with the same frequency but shorter wavelength than the original, leading to a slowing of the wave's phase speed. "

• Hur en ljusbang uppstår förklaras i artikeln Tjerenkovstrålning. Ljudbangar funkar likadant.

• Det uppstår inga ljusbangar kring ett svart hål, för all materia som åker runt eller slungas iväg håller sig under ljushastigheten. Inne i ett svart hål, oavsett vilken fart du far in med så kommer du till centrum snabbt och obönhörligen.

• Om du står still i förhållande till en ljudvåg, så hör du ingenting.

• Ljus har ingen vilomassa. Det har energi, så man kan använda E=mc2 baklänges och räkna ut en "massa", men den är inte meningsfull.

• Du och din kompis mäter upp samma hastighet på samma ljusstråle, trots relativ rörelse, på grund av längdkontraktion och tidsdilation. Ni får c till lika många meter per sekund , men era metrar och sekunder är olika.

• Man kommer inte alls över c med ett rymdskepp. "Alla" som säger att man kan komma bakåt i tiden på det sättet pratar i nattmössan.

Lsj 21 maj 2010 kl. 19.08 (CEST)

Jag stoppar in mina svar i kursiv mellan dina frågor nedan: Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Du menar att ett elektrist fält bromsar ljuset på något sätt. Någon form av elektrovågor tolkar jag det som.

Ljus är en form av elektrovågor (eller elektromagnetiska vågor för att vara noga). När sedan originalljusvågen blandas med elektrovågor från de elektroner som knuffas omkring av ljusvågen, så blir summan en ljusvåg som är lite försenad i förhållande till originalvågen. Därigenom långsammare effektiv hastighet. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Hur påverkar en ljus- eller ljudbang materia i närheten (förutom att man hör en bang, om man inte flyr från ljudbangen i ljudets hastighet)

En ljusbang är som vanligt ljus, inget speciellt. En ljudbang upplevs som mycket kraftigt ljud, som t.o.m. kan slå sönder saker. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Nej, man hör ingenting, p.g.a. att ljudet måste nå öronen. Men om man var inne i en ljudvåg, vad skulle höras då?

Jag menade just inne i en ljudvåg. Om man rör sig med ljudvågen i ljudets hastighet, inne i den, så hör man ingenting. Våra öron hör tryckvariationer, men om du är still på samma ställe i en ljudvåg ändras inte trycket. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Ljus påverkas ju av krökta rum. I centrum av ett svart hål är det en "materia-klump" med ernom densitet. Där är rumtiden oändligt krökt. Hur-som-helst, ljus borde inte påverkas av gravitiation då ljuset inte har någon masssa alls

Det som påverkas av (och påverkar) gravitation är noga räknat energi, inte massa. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Du säger att allt som min bror uppfattar egentligen är längre och rör sig långsammare. Men varför upplever vi inte detta på jorden?

Mäter man tillräckligt noga finns effekten här på jorden också. Blir en miljondels sekund skillnad på en jordenruntresa med vanligt flygplan. Men i vardaglig fart är skillnaden så liten att den inte märks. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Tänk dig en skål, eller ett svart hål (se bilden på http://fisicafacil.files.wordpress.com/2009/04/gravity-well.jpg). Så fort du kommer in i det krökta rummet vill massan som dim kroppbestår av ta fortaste vägen ut. Det är att kröka sig (det upplever vi som gravitiation). Du åker alltså runt, och runt massan som har skapat hålet i rumtiden. Se nu filmen på http://www.youtube.com/watch?v=hayvSnT4n9Q och läs detta sedan. Som du såg på filmen kommer mynten att snurra fortare och fortare samtidigt som de kommer närmre och närmre hålet. Precis innan mynten når centrum kommer de att nå "point-of-no-renturn". Denna punkt befinner sig när hålet, i pratiken, är cylinderformad. Om det inte fanns någon friktion mot myntet och träet samt tog bort luften skulle mynt med tillräckligt med fart kan alltså snurra där i all evighet. P.g.a. centifulgalkraften kommer inte mynten att ramla förbi, ja vad det nu hette (singuralitet, tror jag). Allstå kommer den vara precis innanför händelsehorisonten. Dock krävs en fart som är c mångdubblat. Men som ett tankeexpriment skulle det ju vara fullt möligt.

Det där snurrandet funkar utanför händelsehorisonten på ett svart hål, inte innanför. Det du kallar snurrande i all evighet är helt enkelt en vanlig satellitbana. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

• Tyvärr har inte all massa det farten (fastikt ingen massa). De kommer att ramla "fritt fall" i rumtiden. De kommer inom en ändlig tid sakta ner farten då de KÄMPAR sig ut ur ett annat svart hål.

Se bilden på http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/LorentzianWormhole.jpg/250px-LorentzianWormhole.jpg. Tänk att du faller ner i konan (hålet). När du sedan åkt förbi singularitetet, vänd då på konan. Du kämpar dig upp ur ett svart hål. En bra bild på detta visas på: http://www.clowder.net/hop/railroad/Gravitywells.jpeg. Nu visas jorden, månen och en astroid. Tänk dig att astroiden kommer in i jordens grop. Om de (jorden och astriden) var på samma "nivå" (på samma våningsplan) skulle man sett hur astroiden la sig i en omloppsbana runt jorden. När astriden var nära jorden (VÄLDIGT NÄRA) skulle tidummet vara så krökt att den inte var plan, utan som en cylinder. Om astroiden hade tillräckligt med fart skulle den snurra runt i cylindern väldigt fort i all evighet. Förstår ni hur jag tänker? MVH --78.79.5.19 22 maj 2010 kl. 09.06 (CEST)

Ett svart hål och ett maskhål är olika saker - läs respektive wikipedia-artiklar. Finns ingen känd väg ut ur ett svart hål. Lsj 22 maj 2010 kl. 10.38 (CEST)

Nu tänker vi oss att det är ett maskhål. Jasså, ingen känd väg? Så man blir en del av singularitetet? MVH --78.79.5.19 22 maj 2010 kl. 10.52 (CEST)

In i ett svart hål så blir man obönhörligen en del av singulariteten, ja (med reservation för vad en eventuell framtida teori om kvantgravitation kan ställa till med). Om vi nu tänker oss ett maskhål istället, så går det rent teoretiskt att ställa upp ekvationer för maskhål där man kan åka igenom och komma ut på andra sidan, men då liknar de inte svarta hål utifrån. Ett sådant maskhål kräver dock stora mängder materia med negativ massa för att fungera, och någon sådan har vi inte tillhands. Lsj 22 maj 2010 kl. 11.10 (CEST)

Enligt mig är svarta hål synvillor. Själva "hjärtat", själva svarta hålet, är ju singularitetet. Om man är utanför svarta hålet ser det ju ut som en svart sfär med stjärnor som åker runt den (ljusprickar). Egentligen är det ljuset från stjärnorna som böjs så att det ser ut os de snurar runt hålet. Den svarta sfären visar ju bara var händelsehorisonten är. Där det svara börjar är händelsehorisonten. Bara för att man passerar denna sfäriska yta (händelsehorisonten) så betyder det ju inte att man är i singuraritetet (som är en punkt av materia). Så länge rumtiden är cylinderforumat kan ju man åka runt i en all evighet. Men om rumtiden är lite skålformat kan man slungas ut med hjälp av ernoma mänger energi. Utanför händelsehorisonten är det ju det, man innanför händelsehorisonten är det ju så gott som cylinderformat. P.g.a. ljus inte har den hastighet för att åka runt innanför händelsehorisonten åker ljuset rakt in i singularitetet (om det inte är ett maskhål förstås). Förstår du nu vad jag menar? MVH --78.79.5.19 22 maj 2010 kl. 11.18 (CEST) PS. Vad är kvantgravitation? DS.

Du har rätt så långt att det enda som "syns" av ett svart hål från utsidan är avsaknaden av ljus från händelsehorisonten, plus förvrängt stjärnljus. Insidan är alltså rent teoretisk. Om vi förutsätter att Einsteins fältekvationer gäller även en liten bit innanför horisonten så kommer man inte ut alls när man väl passerat horisonten - det handlar inte om hastighet, utan om att rymdens geometri är så förvrängd att det inte finns någon farbar väg ut. Om man sedan antar att Einsteins ekvationer gäller hela vägen till mitten så blir där en singularitet i mitten, och rymdens geometri blir sådan att man obönhörligen åker dit oavsett hastighet. Ner till en Plancklängd (10^-35 m)från mitten har vi ingen anledning att tro att Einsteins ekvationer inte skulle gälla. Däremot blir det problem närmare än så, och här kommer kvantgravitationen in. Kvantgravitation kan du läsa om i wikipedia-artikeln om detta ämne. Vad beträffar "skålformad" kontra "cylinderformad" så får rymden lite udda geometri utanför horisonten om det svarta hålet roterar, och det kan få saker att slungas iväg. Men innanför horisonten är det fortfarande kört, ingen chans att slungas ut. Lsj 22 maj 2010 kl. 18.32 (CEST)

Ja, precis. Ett svart hål är inte ett svart hål. Det är ett singulariet där rumtiden blir oändligt krökt. Som du säger, när rumtiden är oändligt krökt (rymdens geomenti)så finns ingen väg ut. Min uppfattning om gravitation är att gravitation inte är någon kraft alls, utan en effekt på att rumtiden inte är plan. Vi säger att svarta hålet inte roterar eller rör sig. När man då kommer närmare det kommer omvärlden förändras mycket (gå in på Youtube och sök på "into a back hole", "spacetime blackhole" eller på "Gravity - from Newton to Einstein" så kommer det upp en massa bra filmer om dettaa område). Vi tänker oss att rumtiden buktar neråt. Materia vill då ta den kortaste vägen ut, det är inte rakt fram, det är att följa rumtidens krökning. När man närmar sig händelsehorisonten kommmer allt ljus från universum att bli en sfärisk yta. När man åker genom händelsehorisonten lutar rumtiden helt plösligt rakt ner (som ett stup, kan man säga). Rymdens geomenti är så förvräng att man inte kan ta sig där ifrån. Om rumtiden skulle vara helt lodrät ner och rund, hur skulle rumtiden se ut då? Jo, cylinderformad. Med hjälp av tillräckligt hög hastighet och med hjälp av centfrigalkraften kan man åka mellan händelsehorisonten och singularietet runt och runt. Men den farten har inte ens ljuset. Så att kommer då falla "fritt fall" i rumtiden. För att förklara detta på ett enklare sätt kan du tänka dig en diskho. Om du sätter ner ett tomt glas i diskhon. Vad händer då när vattnet kommer över kanten på glaset. Det åker ju ner i glaset. Om glaset skulle vara bredare i toppen än i botten skulle det vara möligt för en vattenmolekyl att ta sig ur glaset om den hade tillräckligmed fart. Men om glaset vore helt "rakt", då? Då skulle ju vattnet forsa ner i glaset tills den nådde botten. Det skulle då inte finnas en chans att fly från glaset. Men om en vattenmolekyl hade tillräckligt med hastighet skulle den fastikt kunna vara kvar i toppen av glaset med hjälp av centifrigalkraften. Men det skulle vara en myket hög hastighet. Bottnen på rumtiden i detta fall är ju ett singulariet. Och eftersom ljuset inte har den kraft och hastighet det behövs för att rymma från ett svart hål blir det svarta hålet svart. Allt som faller ner till bottnen blir ju en del av den. Så ju mer ett svart hål slukar ju större blir det. Men om rumtiden är "ihopsatt" med en plats i universum kan man ju ta genvägar genom ett svart hål. Promblemet är att gravitationsskillnaderna på den mänskliga kroppen skulle riva sönder kroppen (precis som stjärnor blir uppriven till det gas och soft det bestod från början av.

Vi kan antar att universum är sluet. Det innebär att:

• rymden är poitivt krökt
• Ω är större än 1, vinkelsummen i en triangel är mer än 180º och två från början parallella ljusstrålar löper ihop

Om universum skulle vara slutet ränk dig att universum såg ut som en rund [[sfär] på sfären finns planeter, stjärnor, galaxer, och t.o.m. galaxhopar. Allt detta ger upphov till en possitiv krökning av rumtiden (en grop). Tänk dig sedan att allt var täckt av vatten. Där groparna var skulle vattnet vilja åka ner. Allt som komner i närhetn flyter med strömmen neråt hålet. Det kröker sig. Ett [[svart hål]9 skulle då vara en jättegrop i det hela. Ett maskhål skulle då vara en "tunnel" genom vattenklotet. Det innebär också att om man skulle åka i en viss riktning hela tiden skulle man komma tillbaka på samma ställe där man började. MVH --78.79.14.247 23 maj 2010 kl. 13.42 (CEST) PS: Är universum öppet, plant eller slutet? DS.

Vi börjar komma in på mer detaljerade frågeställningar än vad som går att hantera med liknelser och youtube-filmer. Diskho och glas och skålar och gropar och annat är just liknelser, inte en fullständig bild. För att gå vidare behöver du tränga in i Einsteins fältekvationer, framförallt den lösning som kallas Schwarzschild-metriken. Engelska wikipedia har en hygglig artikel om detta. Vad universum beträffar så är det mycket nära platt. Ω = 1 på någon procent när, enligt de senaste mätningarna. Men varken öppet eller slutet går att utesluta, båda ligger inom felmarginalen.Lsj 23 maj 2010 kl. 18.04 (CEST)

När det gäller hur rymden ser ut, rent venenskapligt, tänker jag i första hand på rumtid. En gummiduk där allt finns på. All massa tynger ner denna duk. När massa och energi kommer i närheten svänger det, byter riktning. Hur ska man "gå vidare"? Jag försöker att förstå hur universum fungerar, framför allt förstå mig på svarta hål.

Det krisistka värdet är ju väldigt lågt (skulle motsvara TRE väteatomer per kubikmeter). På Wikipedias egna sidor står det att all materia utgör 1/10 av det kritiska värdet. Då måste det finnas väldigt lite materia i universum och dessutom borde väl universum vara öppet? MVH --78.79.17.158 24 maj 2010 kl. 15.19 (CEST)

Det är just det jag menar, rumtid som gummiduk är bara en förenklad liknelse som räcker rätt långt för att få en ungefärlig förståelse, men som inte räcker när vi kommer in på finliret kring svarta hål. Du behöver gå vidare genom att läsa om allmänna relativitetsteorin på en djupare nivå än gummiduken, och för det behöver du en del rätt avancerad matte som du kanske också behöver studera om du inte gjort det ännu.

Står det att all materia är 1/10 av Ω så står det fel. Vilken sida står det på? Tårtdiagrammet i artikeln om mörk materia ger en mer korrekt bild. All materia (vanlig plus mörk) är tillsammans ungefär 30% av Ω, och mörk energi är ungefär 70% av Ω, tillsammans ungefär 100%. Summan av alla former av materia och energi tillsammans avgör geometrin. Lsj 24 maj 2010 kl. 17.16 (CEST)

Oj, jag menar av all "vanlig materia". Jag läste visst fel på Wikipediasidan om universums framtid (för att vara mer exakt står det på denna del av sidan.

Okej, du tycker att jag ska läsa vidare. Nu får jag faktiskt ursäkta mig med att jag bara är 13 år. Så du får väl förklara för mig vad rumtid egentligen är. När kommer jag att få möljighet att studera den "avancerade matematiken"? På gymnasiet? På högskolan?

Du, du måste väl erkänna att jag kan ganska mycket för att vara så ung. Det kanske beror på att svarta hål alldid har facinerat mig. Hur ska man förklara svarta hål mer än ett jättehål i rumtiden?

Eftersom Ω (motståndet) är väldigt nära 1, kan univerum vara öppet, slutet, eller plant? Kan man inte räkna ut om det massan överstiger det kritska värdet eller inte? MVH --78.79.18.42 24 maj 2010 kl. 20.53 (CEST)

PS. Vad är skillnaden mellan den Allmänna relativitetsteorin och den Speciella relativititsteorin? DS:

" Anledningen till att den kallas speciell (även kallad "särskild" i skolböcker) är inte att den är mer omfattande eller svårförståelig än den allmänna relativitetsteorin, som Einstein kom att lägga fram tio år senare, utan att den begränsar sig till att "endast" beskriva förhållanden där gravitationen kan lämnas utanför. I den allmänna relativitetsteorin som Einstein förevisade år 1915 utvidgade han teorin så att den kom att omfatta även gravitationen." - Wikipedias artikel om den Speciella relativitetsteorin. tetraedycal, tetraedycal 24 maj 2010 kl. 21.53 (CEST)

Jag fattar inte skillnaden mellan den allmänna och speciella relatiivitetsterorin. Kan någonn förklara? MVH --78.79.5.237 29 maj 2010 kl. 17.44 (CEST)

Som Tetraedycal skrev ovan, den speciella relativitetsteorin är en liten del av den allmänna relativitetsteorin, den lilla del som bara behandlar specialfallet likformig rörelse utan gravitation. Den allmänna relativitetsteorin täcker även olikformig rörelse med gravitation inblandad. Lsj 29 maj 2010 kl. 18.12 (CEST)

Men jag fattar ändå inte skillnaden... Kan någon förklara för mig?

Ett sista försök: Speciella relativitetsteorin handlar om vad som händer när man bara åker rakt fram i samma fart hela tiden, och hur någon som står bredvid uppfattar den som åker. Allmänna relativitetsteorin handlar dessutom om vad som händer om man accelererar eller svänger eller faller eller vad som helst. Lsj 31 maj 2010 kl. 21.30 (CEST)

MVH --213.64.156.165 31 maj 2010 kl. 16.49 (CEST)

Enligt den speciella revatitvtetsteorin är det möljigt att sakta ner tiden så man åldras saktare genom att hålla hög hastighet. Det stämmer inte enligt mig. Jag citerar en text här ovan: "Man kommer inte alls över c med ett rymdskepp. "Alla" som säger att man kan komma bakåt i tiden på det sättet pratar i nattmössan."

Då måste Einstein ha fel. MVH --213.64.156.165 31 maj 2010 kl. 17.05 (CEST)

Att åldras saktare är inte att åka bakåt i tiden. Åldras man så åker man fortfarande framåt i tiden, man bara gör det lite långsammare än vanligt. Lsj 31 maj 2010 kl. 21.30 (CEST)

Hur funkar det? Hur åker man saktare i tiden?

Låt mig förklara:

Tänk dig en supernova. Jag sitter i ett rymdskepp på jorden. Min familj är också på jorden, fast på marken. Jag skuts upp i nära hastigheten c. Jag kommer då att uppfatta att allt bakom mig händer långsammare. Allt framför mig (supernoivan) kommer uppfattas hända snabbare. Alltså Dopplereffekten (fast nu rör jag mig istället för supernovan). När jag kommer fram bromsar jag när. Det ser alltså ut som jag har åkt in i framtiden, men det beror bara på att ljuset når mig mycket fortare än jorden. Om man kunde zooma in på jorden skulle man se att allt har hänt mycket långsammare än normalt. Det beror på att ljuset har tvingats att åka ifatt mig (ljuset har blivit "utdraget", s.k. Dopplereffekten). Jag har alltså inte åkt i tiden. Precis som gravitation inte är någon egen kraft, utan påverkas av något annat. Alltså är "tidsresandet" en synvilla som beror på att ljuset har en hastighet och att den når olika ställen vid olika tidpukter. Om man åker tillbaka till jorden med samma hastighet. Ser man samma sak, fast tvärtom. Nu är det jorden som upplevs att snabba upp. När jag är tillbaka på jorden har ja färdats i tiden med exakt samma hastighet som min familj, bara att jag upplevt Dopplereffekten med ljus.

Fattar ni? Förklara på något annat sätt om ni kan, det.

Om inte, då har Einstein fel! MVH --Paparazzi 2 juni 2010 kl. 19.28 (CEST)

håller med aparazzi. men jag vet inte mer om det än aparazzi. vet nåna nnan det? jag undrar oxå. 213.64.156.165 12 juni 2010 kl. 12.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Exemplet är mycket likt den klassiska tvillingparadoxen. Förklaringen ligger i bergeppet tidsdilatation. //Salsero 12 juni 2010 kl. 12.50 (CEST)

Om man åker mycket fort skulle man både bli kortare och tiden skulle gå fortare. Är det bara en "synvilla" som Paparazzi säger, "händer det på riktigt"? Precis som Paparazzi säger tror jag också att tidsdilatation beror på Dopplereffekten. Jag håller med Paparazzi till 110%!

Ja, jag är insnöad på rumtid och diemensioner. 78.79.11.89 18 juni 2010 kl. 11.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Effekten är på riktigt, den har testats åtskilliga gånger. När klockor återförenas efter att ha rest olika vägar så har det gått olika tid för de olika klockorna. Tydligaste exemplet är Hafele-Keating-experimentet. Lsj 18 juni 2010 kl. 13.22 (CEST)

Jaha, samma sak med att saker blir kortare?

Ja, fast effekten är subtilare. Märks mest i högenergikollisioner mellan atomkärnor. Lsj 20 juni 2010 kl. 19.19 (CEST)

Nu har jag några fågor till:

Första: Hur många diemensioner har vi och vilka är det? Jag har kommit fram till detta: 1. Höjd, 2. Bredd, 3. Djup, 4. Rumtiden (där tiden är en del av den), 5. Elektriska krafterna, 6-11. Okända. Stämmer det?

Andra: Vad skulle hända om materia kom i kontakt med anti-materia. Skulle materian och anti-materian förstöras/förintas? Skulle de försvinna? Eller skulle det bli fria protoner, neutroner och elektroner?

Tredje: "Faller" en satelit runt jorden? D.v.s. att den faller mot jorden och att jorden "försvinner"/kröker sig där sateliten skulle landa?

/En som undrar

1. De dimensioner vi känner till är fyra stycken, du kan kalla dem höjd, bredd, djup, tid. Rumtid är hela paketet med dessa fyra. Därutöver spekuleras det inom strängteori om ytterligare 6-7 dimensioner, men dessa är rent hypotetiska än så länge. I Kaluza-Klein-teorin, som kan ses som en föregångare till strängteori, rymdes elektromagnetism i en femte dimension, men detta är förlegat idag.
2. Om materia och antimateria "av samma sort" (d.v.s. elektron mot antielektron, proton mot antiproton, etc) möts så förintas de till ren energi. Energin omvandlas sedan ofta till nya par av partikel + antipartikel.
3. Detta är en bra och pedagogisk modell för vad en satellit har för sig, som jag ofta använder när jag ska förklara satelliter för nybörjare.

Lsj 24 juni 2010 kl. 11.39 (CEST)

Om jag skulle snurra väldigt fort (kring min centrumlängdaxel) skulle då mina armar och andra ytterdelar åldras långsammare än delar av min kropp närmare axeln? :p

Jag brukar tänka att hela universum är fyllt med tidspartiklar. Varje gång man (en atom) träffar (blir träffad av) en sådan så går tiden framåt. Om man åker väldigt snabbt så kommer man att missa dessa ofta, sannolikheten att man träffar dem blir lägre och tiden går långsammare. Skulle det kunna vara så? :) Moberg 24 juni 2010 kl. 12.39 (CEST)

Snurrande, ja det blir i princip så, även om det tillkommer en mängd komplikationer i praktiken. Effekten av jordens snurrande på olika höjd finns med i beräkningen i Hafele-Keating-experimentet som nämndes ovan. Tidspartiklar har jag inte sett som seriös idé, däremot kvantiserad tid, se Chronon. Även slingkvantgravitation kan vara intressant i sammanhanget. Lsj 24 juni 2010 kl. 12.50 (CEST)

Så det finns tre rumsliga diemensioner och en tidsdiemension? Är alla andra okända?

Varför har inte energi någon massa? Vad är energi?

Vad exakt består en atom av?

Vad är fontoner och rekyler?

/Den som undrade om diemensioner

Alla andra dimensioner är hypotetiska, vi ha inga belägg för att de verkligen finns. Energi kan uppträda i en mängd olika former, och kan grovt definieras som ett mått på den fysiska förmågan att uträtta ett arbete. Det är fel att säga att energi inte har massa, eftersom E=mc2 innebär att massa och energi är två olika sidor av samma mynt. Energi i alla former har tyngd, såtillvida att den både påverkas av gravitation och är källa till gravitation. Det som vi i vardagslag kallar massa är ett mått på totala energiinnehållet i något. Vad en atom består av beskrivs gott nog i wikipedia-artikeln om atomer. Samma sak rekyl. Fonton finns inte vad jag vet, däremot både fonon och foton. Kanske menar du någon av dem? Lsj 24 juni 2010 kl. 17.18 (CEST)

Så det är inte särket att det finns mer än 4 dimensioner i universum? Energi finns lagrad i en atom av supersträngar (om nu strängteorin stämmer). Okej, en atom består ju av protoner och neutroner, elektronerna far runt (förresten: kan det finnans ensamma elktoner eller protoner?). Vad består de i sin tur av?

Om strängteori stämmer, ja, men det är ett stort "om". Vi har inga som helst empiriska belägg för det, utan strängarna är rent hypotetiska konstruktioner. Det går utmärkt att ha ensamma lösa elektroner eller protoner. En gammal tjock-TV funkar genom att lösa elektroner skjuts mot skärmen. Protoner och neutroner består av kvarkar. Elektroner har ingen hittills mätbar inre struktur, och vi har alltså inga belägg för att de skulle bestå av någonting. Lsj 24 juni 2010 kl. 18.46 (CEST)

Jag menar foton, jag har aldrig riktigt fattat det.

/Samma person

Ja, jag ÄR insnöad på detta ämne!

En foton är en ljuspartikel. Ljus har både vågegenskaper, som våglängd och frekvens, och partikelegenskaper, som rörelsemängd. Fotoner är vad vi kallar de partiklar som vi ser när vi betraktar ljuset ur ett partikelperspektiv. Lsj 24 juni 2010 kl. 18.16 (CEST)

Är nån intressarad av detta och vill diskutera detta på MSN Messenger? Skriv här då!

Fotoner är alltså ren energi? Ljus, med andra ord.

Varför har erergi ingen massa och får massa först när emnergin sätts ihop till partiklar?

Tänk om det blev ett hål i rumtiden, somk man sticker hål på en duk. Ganks intressant, fast det kan aldig hända! Vi säger att en atom kommer farande genom rumtiden som inte är krökt. Helt plöstigt kommer den över ett pytttelitet hål, där skulle gravitiationen var oändligt stor. Den skulle givetvis hamna i hålet och falla fritt i rumtiden, ner i ett oänligt djupt hål (undrar hur det skulle kännas?), fast den skulle stå stilla i de tre rumsliga diemensionerna. Konstigt, stå stilla i "verkligheten" och samtidigt falla ner i ett hål. Hålet skulle vara som du borrade hål i ett bord. Plant runtom hålet, sedan ett cylinderformat hål... Inte som ett svart hål då det är ett krökt rum utanför singularitetet.

Sedan kommer en atom till, och faller ner. Skulle de krocka eftersom de var på samma plats i de tre rumliga diemensionerna eller skulle de inte göra det eftersom de var på helt olika plats i rumtiden? Hur skulle det se ut?

Vad är egentligen elektriska krafter. De kan varken förklaras med krökt rumtid (gravitation) eller något annat. Vad är det som får - att dras till +?

MVH Paparazzi

Paparazzi? Hmmm... blev inte du blockerad häromsistens? Hursomhelst: fotoner är ljus, ja, det närmaste vi kommer "ren energi". Energi har jag redan svarat på, se ovan. I det där hålet når du återigen gränsen för gummiduksliknelsen. Finns inget känt sätt att åstadkomma ett sådant hål i riktig rumtid, och om rymden inte är krökt omkring så är det inte "neråt" in i hålet. Frågan är alltså inte meningsfull. Det närmaste vi kan komma är väl maskhål. Elektriska krafter kan på mikronivå ses som burna av virtuella fotoner. Det är fotonerna som får - att dras till +. Lsj 27 juni 2010 kl. 08.57 (CEST)

Paparazzi, eller vad ni nu vill kalla mig. Jag är den samma och jag driver den här tråden. Jag undrade bara hur det skulle se ut om de "krockade" när de var på samma ställe i de rumsliga diemensionerna, fast på olika ställen i rumtiden.

Men nu undrade jag varför energi får massa först när den sätts ihop till patiklar

Vad är ett singularitet? Är det en neutronstjärna?

Och till dig som skrev om "tidspatikar" har jag ett svar: Chansen att träffa en sådan partikel är lika stor och eftersom du åker fortare borde du allstå träffa en "tidspartikel" oftare. Dina "tispartiklar" är bara ett tankeexpriment och funger inte ens i teorin...

MVH

Paparazzi, den som är insnöad på detta och Tom Riddle, allt i ett

Om Victoria gift sig med någon med samma rang...

Det var ju tidigare mycket tal om att Victoria borde gifta sig med en prins. Men om hon verkligen hade gift sig med en person med exakt samma rang, dvs en annan tronföljare, skulle det inte ha orsakat problem? Då skulle hon ha varit drottning här och gemålsdrottning i ett annat land och han prins här medan han var kung i sitt eget land. Skulle de ha pendlat? Skulle inte det ha orsakat ännu mer problem? --85.226.45.47 19 juni 2010 kl. 22.58 (CEST)

Såvitt jag vet kan man inte vara drottning i flera kungahus samtidigt. Isåfall skulle hon troligen få avsäga sig något. Smidigare vore då om hon gift sig med någon prins som inte var kronprins i något land och således ledig att ägna sig åt att vara prinsgemål av Sverige. Entheta 19 juni 2010 kl. 23.06 (CEST)

Det finns, vad jag vet, inga formella hinder mot att vara regerande drottning i ett land och drottninggemål i ett annat - det var Maria Stuart under en kort period, innan hennes förste make, Frans II av Frankrike, avled som helt ung. Fernbom2 20 juni 2010 kl. 09.06 (CEST)

Svenska successionsordningen stipulerar i denna fråga att "Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen." /FredrikT 20 juni 2010 kl. 10.42 (CEST)

Precis man kan inte vara kung eller drottning i två länder samtidigt.Den regeln har inte bara svenska kungahuset som har.Wolfmann 20 juni 2010 kl. 10.47 (CEST)

För inte så länge sedan, var kungen av Sverige även kung av Norge. /Pieter Kuiper 20 juni 2010 kl. 10.50 (CEST)

Men då hade inte Norge eget kungahus för dom var i union med Sverige.Wolfmann 20 juni 2010 kl. 10.56 (CEST)

Så de var alltså inte kung i två kungahus.Wolfmann 20 juni 2010 kl. 11.01 (CEST)

Kan vara intressant att titta lite på exempelvis Maria I av England med make i detta sammanhang. SergeWoodzing 20 juni 2010 kl. 13.29 (CEST)

Går alldeles utmärkt att vara regent i två länder samtidigt, finns åtskilliga historiska exempel, se lista över personalunioner. Och den svenska successionsordningen citerad ovan säger inte att det är förbjudet, den säger bara att Victoria måste fråga pappa och riksdagen om lov först. Lsj 20 juni 2010 kl. 19.28 (CEST)

Det var därför jag poängterade att vara drottning i två kungahus samtidigt, inte två länder. Elizabeth II är t.ex. drottning av en hel drös länder men bara i ett kungahus, såvitt jag vet. Entheta 21 juni 2010 kl. 02.45 (CEST)

I det här fallet gäller det alltså inte att vara regerande drottning i två länder, utan regerande drottning i ett land, och gemålsdrottning i ett annat land på samma gång. Lagen som citerades ovan menar väl att hon inte får bli regerande drottning i ett annat land genom giftermål? (förr i tiden, då jag antar att lagen skrevs, var det ju möjligt att bli regent i ett land genom giftermål). --85.226.45.47 27 juni 2010 kl. 19.17 (CEST)

Gift med tronföljare

Herman Lindqvist fick nyss i direktsändning frågan: om en kvinna blir kronprinsessa då hon gifter sig med en kronprins, varför blir då inte en man som gifter sig med en kronprinsessa kronprins? Lindqvist gav inget svar utan sade bara att det var så det var. Finns det något svar på den frågan, eller tillhör det dom reglerna som bara finns utan att man har något egentligt svar på dem? Daniel är ju i exakt samma situation som Mette-Marit: de är inte tronföljare själva, utan gifta med tronföljare: ändå är Mette-Marit kronprinsessa, men Daniel inte kronprins. Jag vet att det är på det här sättet, men jag har aldrig någonsin hört en motivering. --85.226.45.47 19 juni 2010 kl. 22.58 (CEST)

Som jag uppfattar det: En kronprins är en person som förväntas bli kung, en kronprinsessa är en person som förväntas bli drottning. När de norska och danska kronprinsarna blir kungar blir deras fruar drottning, men när Victoria blir drottning blir inte Daniel kung eftersom det ju är Victoria och inte han som är tronföljare. Kung är per definition en regent, medan en drottning antingen kan vara en regent (som Beatrix av Nederländerna. Margrethe II och Elizabeth II) eller en gemål (som drottning Silvia). Och eftersom Daniel aldrig ska bli kung ska han inte heller vara kronprins. Entheta 19 juni 2010 kl. 23.03 (CEST)

Kronprins har alltid varit den man som står näst i tur till tronen. Kronprinsessa har alltid varit antingen (1) den kvinna som stär näst i tur till tronen eller (2) en kvinna som är gift med en kronprins. Jämställdheten har ännu inte nått denna terminologi. SergeWoodzing 19 juni 2010 kl. 23.08 (CEST)

Men visst skulle man kunna vara titulärkronprins, precis som den som varit gift med en regerande drottning ofta varit titulärkung - så Maria Stuarts andre make, Henrik I av Skottland (i Portugal finns flera exempel på saken, Frans I av Spanien är ytterligare ett). Fernbom2 20 juni 2010 kl. 09.10 (CEST)

I Sverige kallar vi bara kronprins eller kronprinsessa den som ska ärva statschef titeln.just för att titeln visar på att man ärver kronan.Wolfmann 20 juni 2010 kl. 10.53 (CEST)

Fel Wolfmann! Kronprinsessor av Sverige som inte själva fanns med i tronföljden, men var gifta med kronprinsar, har varit många. Lista? Man kan teorisera om allt detta evinnerligen och titulära hit och dit. Visst vore det väl modernt och bra om Daniel kallades kronprins, men så är det ju faktiskt inte ännu. Folkstorm? SergeWoodzing 20 juni 2010 kl. 13.25 (CEST)

Liknande funderingar hade en arbetskamrat vars hustru var MD/PhD: Hade han varit MD/PhD hade hon kunnat kalla sig Doktorinna, men när nu hon var Doktorinna, så fick inte han kalla sig Doktor. - Det är ingen rättvisa i världen. Vad gör politikerna? Blir det här en valfråga? -- Lavallen 20 juni 2010 kl. 17.27 (CEST)

Fast i det senare fallet så är hon inte Doktorinna, utan Doktor. Rent formellt finns ju inte rangrullan kvar, så han kan nog utan reprimander kalla sig doktorinna, om han vill :-D --FBQ 20 juni 2010 kl. 17.36 (CEST)

Den kollegas hustru är inte heller doktorinna (lika litet som en kvinnlig major är en majorska) utan doktor. Akademiska titlar byter inte kön efter innehavaren. /FredrikT 20 juni 2010 kl. 17.38 (CEST)

Med tanke på att vi jobbade på en högskola kunde han nog inte skriva Dr Arne på dörren utan glirningar... :) Huwa vad noga det var att hålla reda på vilka Professorer som hade en PhD och vilka som inte... -- Lavallen 20 juni 2010 kl. 17.42 (CEST)

Herman Lindqvist gav faktiskt ett svar i SVT men Entheta formulerar det bättre härovan. Nyckelorden är alltså "tronföljd" och "regent".--Mercurial 23 juni 2010 kl. 21.41 (CEST)

Jag antar att man helt enkelt inte har något precedensfall i Sverige, Danmark eller Norge att rätta sig efter....Men hur var det egentligen med Fredrik I? Han var gift med Ulrika Eleonora under hennes regeringstid: fick han någon titel då? Sådant som "doktorinna" genom giftermål sysslar vi väl ändå inte med i vår moderna tid, men det påminner mig om att allt detta med titlar ju är ganska gammaldags och det kanske har något med saken att göra. Annars är det ju så att det finns flera exempel på män som gift sig med kronprinsessor/drottningar och blivit kungar, även gemålskungar, som nämnts ovan. --85.226.45.47 27 juni 2010 kl. 19.27 (CEST)

Tyresö

På eller i Tyresö? – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 26 juni 2010 kl. 17.00 (CEST)

I så långt jag kan se... -- Lavallen 26 juni 2010 kl. 17.22 (CEST)

I Tyresö kommun, men på halvön Tyresö. DG 28 juni 2010 kl. 00.02 (CEST)

Kommer därifrån. Invånarna säger "i" /Krille

Statistik om yoga

Vilka yogaformer har störst antal utövare i världen, och hur många? //Salsero 28 juni 2010 kl. 11.57 (CEST)

Strängnäs stifts herdaminne

Har någon Strängnäs stifts herdaminne, något av dem? Jag skulle vilja veta vem som var far till Lilliecreutz anmoder Anna Istmenia, gift med Ösmos kyrkoherde, Nynäs kontrakt, Ericus Petri Malmander, om det är Isak Isthmenius‎ syster eller dotter. Deras dotter Maria Malmander gifte sig med Olaus Laurentii Welt, även han kyrkoherde i Ösmo.--90.233.166.101 29 juni 2010 kl. 09.19 (CEST)

Fotbolls-vm

Vilka lag lag har mötts flest gånger i slutspel ? 90.239.135.182 9 juni 2010 kl. 20.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du med slutspel menar finalen har bara två lagpar mött varandra mer än en gång. Brasilien–Italien (1970 och 1994) samt Västtyskland–Argentina (1982 och 1986). Fast du kanske menar med alla delfinaler? Vivo 9 juni 2010 kl. 20.24 (CEST)

Slutspel i VM syftar oftast på hela turneringen, där kvalet är det som inte är slutspel. Även gruppspelet i VM är alltså slutspel. /Grillo 9 juni 2010 kl. 20.25 (CEST)

Sverige och Brasilien har mötts sju gånger i VM-slutspel. Enligt Aftonbladets "VM-bibel" inför detta VM är det rekord. DG 16 juni 2010 kl. 23.31 (CEST)

Om man räknar Serbien (och 1998 det så kallade Rest-Jugoslavien) som efterföljare till gamla Jugoslavien så har numera även dessa länder mötts sju gånger (4 tyska segrar, en oavgjord, två jugoslaviska/serbiska segrar). Tyskland-Argentina kommer i och med kvartsfinalen upp i sex möten och får Brasilien möta Spanien är även det ett sjätte VM-möte. Marima 30 juni 2010 kl. 02.43 (CEST)

Gatumusik i Skåne?

Hi,

does anyone know if busking (street music) is allowed in Skåne (especially in Helsingborg and Malmö)? Which are the conditions/regulation? I have asked someone from Malmö stad and they told me to ask the police of Skåne. Unfortunately I did not get any reply from the police …

Best regards from Switzerland

Raphael Frey 23 juni 2010 kl. 09.16 (CEST) (user of the German Wikipedia, Wikisource and Commons)

I asked a friend who works for the police in Skåne (though not as policeman). He thought that you have to apply for a permit from the local authorites in each city were you wish to play. /FredrikT 23 juni 2010 kl. 14.19 (CEST)

You have to apply at the local police. Some general requirements and policies may be deducted from Ordningslagen (Sverige). Good luck! / Mkh 24 juni 2010 kl. 09.08 (CEST)

The answers given above are not correct. Street music is allowed in Malmö, without the need to apply for permission: [48], [49]. Some restrictions apply (in the central parts it is allowed 10 am -- 19 pm only, and no amplification). As for Helsingborg, I have not been able to find any information on the Internet. This might mean street music is allowed as long as you don't disturb anyone. /NH 25 juni 2010 kl. 22.17 (CEST)

Tank you very much for your help! Best regards, Raphael Frey 29 juni 2010 kl. 23.03 (CEST)

Höjden i Sverige?

hej jag vill vetta hur mycke höjden i sverige jag mennar latitude hur myket bereddgrad altitude hurmycket atmosferic tryck atmospherric pressure hurmycket atomosper temperatur i stockholm tussen tack

Stockholms latitud är ungefär 59 grader nord. Aktuell temperatur och annat meteorologiskt i Stockholm hittar du här. Lsj 30 juni 2010 kl. 10.40 (CEST)

Dansk flagglag

Svensk tretungad flagga får endast föras av försvarsmakten och kungahuset. I Danmark används tvåtungad flagga, men vilka regler gäller för användning av denna? Är det bara kungligheter och militären som har detta privilegium även i Danmark? Jag har nämligen i Varbergs gästhamn flera år i rad sett fritidsbåtar som fört tvåtungad dansk flagg med någon symbol i övre vänstra hörnet (möjligen ett M för Margrethe II?). Till saken hör kanske att Danmark har ett konsulat i hamnområdet. »Wolfgangus Mozart 29 juni 2010 kl. 10.38 (CEST)

Om jag fattar rätt i Dannebrog, avsnitt "oficiel flag", så finns en tvetungad lustjaktsflagg som dock är dåligt beskriven. Vem som får ha den framgår inte tyvärr annat än att det verkar bredare än flottan, kungahuset och statliga institituioner som är de andra som får ha en sån. Kanske kungliga segelsällskap? Artikeln berättar också att det finns en mängd symboler att kombinera flaggen med.--LittleGun 29 juni 2010 kl. 13.35 (CEST)

I artikeln som LittleGun hänvisar till finns en lista över vilka privata organisationer som får använda den tvåtungade flaggan: da:Dannebrog#Private, der må flage med splitflag. /Dcastor 30 juni 2010 kl. 11.30 (CEST)

Kanske lite utanför, tillhör Statens försvarshistoriska museer försvaret? När flygvapenmuseumet nyinvigdes flaggades det med en treuddad, svensk flagga. Ulltand 2 juli 2010 kl. 05.42 (CEST)

Att döma av denna instruktion från regeringen är Statens försvarshistoriska museer en självständig myndighet. /FredrikT 2 juli 2010 kl. 08.26 (CEST)

Tenhults lantbruksskola

Hej! Jag gick på lantbruksskolan1962 1963 finns det några betyg kvar från den tiden?

Kontakta skolan eller utbildningsplatsen i fråga, äldre betyg finns i läns- eller regionarkiv. --boatbuilder 30 juni 2010 kl. 11.35 (CEST)

Tenhults lantbruksskola finns inte med i Nationella arkivdatabasen (NAD), vilket är en indikation (dock inte 100%-ig) på att skolans handlingar ännu inte lämnats till något offentligt arkiv. /FredrikT 2 juli 2010 kl. 12.47 (CEST)

Eskimåer och aleuter

Av vilken anledning räknas de inte som indianer? Och vad menas med att aleuter är "relaterade till eskimåer" utan att räknas som eskimåer?--Buggwiki 1 juli 2010 kl. 20.48 (CEST)

Förfäderna till både dagens eskimåer och aleuter kom som en separat grupp invandrare över Berings sund till Nordamerika, långt efter att de vi kallar indianer kom dit. Lsj 1 juli 2010 kl. 22.52 (CEST)

Jag går just nu en sommarkurs om Nordamerikas indianer och vår professor anser att åtminstone inuiterna (har inte frågat om aleuter) är tillräckligt lika de som bor söder om dem vad gäller kultur att de kan räknas som indianer, och att det mest är hårklyverier att skilja på dem på det viset. Under tiden innan västerlänningarna hade de exempelvis ett omfattande utbyte vad gäller handel och liknande. /Grillo 2 juli 2010 kl. 03.39 (CEST)

Mitt och Grillos svar utesluter inte varandra. Det där med "indianer" är ju överhuvudtaget en ganska godtycklig etikett som vi har satt. Övriga indianer är inte heller en helt enhetlig grupp, utan lär ha kommit till Nordamerika i åtminstone två omgångar. Lsj 2 juli 2010 kl. 11.56 (CEST)

a och ë i albanska

Ofta när jag tittar på artiklar om albanska städer märker jag att a och ë båda verkar användas vid likadana ändelser, och de verkar vara helt utbytbara. Ligger det något i detta eller vad är skillnaden mellan dem? /Grillo 2 juli 2010 kl. 13.41 (CEST)

Manlig benämning av "Landets första dam"

Finns det någon manligt liknade titel som "Landets första dam" tänker i både Danmark och England är statschefen en kvinna och alltså make blir ja vadå för titel????Wolfmann 22 juni 2010 kl. 21.54 (CEST)

Jag tror att utgångspunkten måste vara att "Rikets/Landets första dam" inte är någon officiell titel i Sverige. USA är lite annorlunda. Där betecknas presidenthustrun officiellt (i alla fall på Vita Husets hemsida) som "First Lady". I Sverige och många andra länder används inte den titeln i formella sammanhang. Den svenska, danska och engelska titeln för statschefens gemål är helt enkelt drottning eller, om statschefen är kvinna, prins. Och eftersom drottningen inte har någon officiell ställning (eller titel) som kallas "Rikets första dam", finns det inte heller någon motsvarande beteckning för "Rikets förste man". Janders 23 juni 2010 kl. 21.18 (CEST)

Red.konflikt Jag _tror_ inte vi använder landets första dam på svenska annat än som direkt översättning (?) så frågan blir väl hypotetisk. Vi skriver väl hellre "presidentfru" än "Michelle Obama USA:s första dam"? Under bröllopssändningarna tyckte jag svt kallade den danske drottningmaken Henrik för "drottningemål" vid ett tillfälle - tydligen är det i alla fall möjligt: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gem%C3%A5l Britternas motsvarighet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Prins_Philip,_hertig_av_Edinburgh#Formella_titlar kanske bara kallas kunglig höghet + alla andra titlar. Lycka till. --Mercurial 23 juni 2010 kl. 21.31 (CEST)

Jo, titeln "Landets första dam" används inte om kungligheter, bara om presidenthustrur. Men vad har t.ex. Pentti Arajärvi för titel? På sidan om honom i på enwp står det ”First Gentleman of Finland”. /Kemikungen 24 juni 2010 kl. 10.01 (CEST)

På presidentens webbplats hittar man oftast uttrycket "president Tarja Halonen och doktor Pentti Arajärvi". Prematureburial 3 juli 2010 kl. 08.25 (CEST)

Spanien

Varför räknar man inte Spanien som en federation? Hela landet är ju uppdelat i autonoma regioner, borde de då inte i praktiken fungera som delstater? En autonom region är väl ett självstyre i ett land som i övrigt består av en enhetsstat?--Buggwiki 1 juli 2010 kl. 20.43 (CEST)

Frågan om ett land skall kallas federation eller inte beror ofta på vad landet kallar sig självt. Spanien kallar sig inte federation. Hela Spanien har också en kung, det är inte som Förenade Arabemiraten, där ett antal emirat har statschefer som mellan sig väljer en statschef för federationen. DG 3 juli 2010 kl. 19.42 (CEST)

En/ett spik

Hur vet jag om jag ska använda en eller ett i tex en spik eller ett spik?. Är det inte så att i bestämd form singular, Ett träd blir trädet, Ett skåp blir skåpet. En bil blir bilen, En häst blir hästen. Då borde ett spik bli spiket. Sätter du en till spik blir det ju spiken och då är det ju inte längre bestämdform singular..

En spik ska det vara i bestämd form singular, ”spik” är utrum. Det går inte på svenska att se vilket genus ett ord har bara genom att titta på dess grundform, det måste man lära sig utantill. Ord som betecknar levande saker är dock i regel utrum (människa-n, flicka-n, hund-en). Rotsee 3 juli 2010 kl. 12.09 (CEST)

Enligt SAOB är "en spik" huvudformen, men "ett spik" förekommer också i vissa trakter. Lsj 3 juli 2010 kl. 12.18 (CEST)

Ser nu att det har diskuterats på Wiktionary. Tydligen förekommer neutrumvarianten i Skåne. Rotsee 3 juli 2010 kl. 12.23 (CEST)

Som jag uppfattat detta gäller "ett spik" dialektalt för företeelsen spik som byggmaterial eller typen av spik som avses, medan en spik (det normala) gäller för själva tingesten. Exempel: För just detta bygge tog man till ett spik som passade just här, efter ett ha bedömt en gammal spik man hade hittat i en planka. SergeWoodzing 4 juli 2010 kl. 15.52 (CEST)

Japp, jämför ett sorts öl med en öl. /Grillo 5 juli 2010 kl. 13.45 (CEST)

I mina uppväxttrakter (norra Skåne) säger man faktiskt ett spik även om en enskild spik. /NH 5 juli 2010 kl. 17.43 (CEST)

Intressant. Kan man ha danskan i ryggen då? SergeWoodzing 5 juli 2010 kl. 21.33 (CEST)

Det finns flera ord som kan förekomma både som neutrum och utrum. Ett exempel är paraply, som brukar vara neutrum. Min mor, som är från Småland, brukar dock säga "en paraply". DG 6 juli 2010 kl. 13.23 (CEST)

Jules Vernes En världsomsegling under havet i svensk översättning

En världsomsegling under havet är en bok som på svenska allt som oftast finns tillgänglig i olika förkortade utgåvor. Hur många sidor ungefärligen skall en fullständig översättning av boken vara på och kan ni ge något/några exempel på sådana fullständiga svenska ugåvor? Marima 30 juni 2010 kl. 02.38 (CEST)

Kolla på libris och välj "detaljer", då brukar man kunna få upp sidantalet. Den här versionen från 1894 har t.ex 538 s.. / Elinnea 30 juni 2010 kl. 10.40 (CEST)

Tänk dock på att sidantalet inte är något exakt mått på hur "fullständig" en bok är utan ju också mycket har att göra med typstorlek, sidformat, antal illustrationer etc. /FredrikT 30 juni 2010 kl. 10.59 (CEST)

Alla tryckta böcker ska enligt lag sändas i ett ex till Kgl Biblioteket. Web-adress till katalogen är: LIBRIS. Här har du en lista på 56 utgåvor av Världsomseglingen i bokform på svenska. Dom är här sorterade efter utgivningsår. Översättarens namn syns också. Mvh / Mkh 30 juni 2010 kl. 11.30 (CEST)

http://libris.kb.se/hitlist?q=en+världsomsegling+under+havet&r=%3Bmat%3A%28bok%29%3Bpers%3A%28Verne+Jules+1828+1905.%29%3Bspr%3Aswe&f=simp&t=v&s=c&g=&m=50

Skulle bara påpeka att de äldsta upplagorna saknas i den listan, pga. stavningnen här finns dessa: [50] --FBQ 7 juli 2010 kl. 11.17 (CEST)

Kan en utvecklingsstörd bli tronföljare och regent?

Efter all uppmärksamhet kring kronprinsessbröllopet och eftersom jag på sistone tillbringat en massa tid med personer som i gammalt medicinskt språkbruk skulle benämnas som "idioter" och "imbecilla", kunde jag inte låta bli att börja fundera: Hur skulle det bli om en tronföljare i vår tid, främst i Sverige, men även i andra monarkier, skulle vara utvecklingsstörd? Låt säga att det inte finns några rimliga utsikter för personen att vara kapabel att vara regent (även om hela livet är räkmacka ställs väl vissa krav), skulle personen ändå förbli tronöljare och såsmåningom bli regent, eller finns det några juridiska kryphål eller andra medel som skulle gå in och "plocka bort" personen från tronföljden? Entheta 1 juli 2010 kl. 23.03 (CEST)

Extremt intressant fråga. Har inger svar tyvärr. Hittar inget i lagen. SergeWoodzing 1 juli 2010 kl. 23.12 (CEST)

[redigeringskonflikt] Förr i tiden skulle man i regel ha satt vederbörande under en förmyndare/regent (en enskild person alternativt en grupp) som skött regerandet i praktiken medan den utvecklingsstörde varit kung bara till namnet (se t ex Otto I av Bayern). Hur man gör i en modern monarki där kungen i praktiken ändå inte "regerar" är dock en mer öppen fråga. /FredrikT 1 juli 2010 kl. 23.15 (CEST)

I Regeringsformen 5 kap. 5§ sägs: "Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses ha avgått." M.a.o. om h/n varit oförmögen att sköta sina uppgifter i sex månader kan h/n avsättas./Annika 1 juli 2010 kl. 23.33 (CEST)

Då blir frågan man får fundera över (med ett lite roat leende?) huruvida inte den svenska monarkens uppgifter som statschef år 2010 mycket väl skulle kunna fullgöras av en tämligen gravt utvecklingsstörd person. I huvudsak innebär väl de obligatoriska uppgifterna att sitta på en stol i Utrikesnämnden då och då, på Riksdagen en (två?) gånger om året - i övrigt inget annat, va? SergeWoodzing 1 juli 2010 kl. 23.40 (CEST)

PS Missförstå mig rätt! Jag ömmar för utveckligsstörda och gillar många förtjusande personligheter bland dem. Visst vore det väl bra om en av dem fick visa för svenskarna och världen vad det har blivit av det svenska folkets urgamla rätt att gå till kungs? SergeWoodzing 1 juli 2010 kl. 23.43 (CEST)

I Danmark löste man en dylik fråga genom att ändra grundlagen, så att kung Fredrik IX:s lillebror Prins Knud av Danmark ställdes efter kungens döttrar i tronföljden, se artikeln om prins Knud. DG 3 juli 2010 kl. 19.36 (CEST)

Intressant. Har man gjort (ofrivilligt) likadant, fast tvärtom, i Sverige med prinsessan Birgitta? Men hon är väl inte utvecklingsstörd? SergeWoodzing 3 juli 2010 kl. 21.15 (CEST)

Prins Knud var vad jag förstått litet trög men näppeligen utvecklingsstörd, och Birgitta har aldrig blivit sidsteppad i tronföljden eftersom vi inte hade kvinnlig tronföljd när hon och hennes systrar föddes. /FredrikT 3 juli 2010 kl. 21.22 (CEST)

Det hade vi väl inte när Victoria föddes heller. Men visst hade man kunnat ta med Birgitta om man valt att börja med efterkommande till G6A? Jag har hört ett flertal kommentarar sedan dess (mest på utrikiska) som förundrat sig mycket över detta. Hon är rätt känd (och uppskattad) i Bajern och på de spanska öarna. Man tycker att hon gjorde sin plikt när hon gifte sig kungligt, men svenska riksdagen snuvade henne på detta. SergeWoodzing 3 juli 2010 kl. 21.28 (CEST)

Fast även om man hade formulerat om successionsordningen så att Birgittas generation också inkluderats hade hon ju (eller åtminstone hennes barn) fallit på det faktum att de är katoliker och därför inte av "den rena evangeliska läran". /FredrikT 3 juli 2010 kl. 23.21 (CEST)

Som vi ofta sett kan en sådan sak bli oviktig och ändras när det gäller tronföljd. En intressant fråga är, nu när du säger det, om hon och familjen eventuellt kan ha tillfrågats om just detta då. SergeWoodzing 4 juli 2010 kl. 12.01 (CEST)

Skulle man inte kunna lösa en sådan situation genom att låta ett syskon till tronföljaren eller regenten ta över hans eller hennes plikter?78.73.101.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Eller genom att tronarvingen i förväg avsäger sig tronen?Sjö 7 juli 2010 kl. 06.53 (CEST)

Diktaturens kreatur

Jag sökte på "kreatur Palme" för att få reda på när Palme yttrade DIKTATURENS KREATUR första gången. Har alltid undrat om Palme har sagt det eller blivit felciterad! Om ursprunget är ett tal på engelska så kan ju CREATURE=skapelse eller djur ha blivit felaktigt tolkat??

Citatet finns på systerprojektet Wikiquote. Se Olof Palmes sida under rubriken "Citat om utrikes- och säkerhetspolitik". /Diupwijk 5 juli 2010 kl. 13.16 (CEST)

Talet hölls på svenska. Här finns mer information, inklusive en pdf av manuskriptet. Citatet finns på sidan 10.Sjö 5 juli 2010 kl. 14.33 (CEST)

FYI, "creature" betyder vanligtvis "/levande/ varelse". --Andreas Rejbrand 8 juli 2010 kl. 20.43 (CEST)

Är det olagligt att köra bil barfota i Sverige?

En bekant till mig som besökte Power Meet i Västerås i helgen berättade att polisen där varit stenhårda på att förarna inte fick framföra sina fordon barfota. Finns det verkligen en lag/förordning som förbjuder bilkörning utan skor eller var det något som polisen hittade på just där och då, (kanske i syfte att kolla något annat i bilarna)? När infördes i så fall denna lag/förordning? Vad jag kommer ihåg från det träskobeklädda 1970-talet så var det snarare tvärtom; bilförarna tog av sig träskorna för att få bättre kontroll över pedalerna och jag kan inte minnas att vare sig min körlärare eller teoriboken sa något om att man inte fick framföra fordon utan skor. Jorva 12 juli 2010 kl. 20.01 (CEST)

Det finns generella regler som säger att man ska framföra sina fordon på ett säkert sätt. Av samma orsak avslogs väl ett förslag om att förbjuda mobiltelefonprat vid körning eftersom det redan fanns en dylik regel... -- Lavallen 12 juli 2010 kl. 20.09 (CEST)

Enligt diskussion på polisman.se/forum så finns det ingen krav på att du skall ha beklädda fötter. --Civilspanaren 12 juli 2010 kl. 20.16 (CEST)

Osäkert om det finns någon lag, men när jag tog körtkort fick jag lära mig att man inte "ska" köra bil barfota, det anses nog som Lavallen skriver inte helt säkert. Höstblomma 12 juli 2010 kl. 20.20 (CEST)

Det är alltså ingen absolut lag utan en personlig bedömningsfråga, ungefär som att man själv avgör när eventuell sömn-, närings- eller vätskebrist påverkar en så mycket att man inte bör köra bil? Poliserna på Power Meet hade således inte någon lag/förordning att stödja sig på utan det var bara deras uppfattning att alla bilförare är säkrare på pedalerna med skor än utan skor. Det låter mer och mer som ett svepskäl för att kolla något annat i bilarna, särskilt med tanke på vilken hastighet det kördes i. :-) Jorva 13 juli 2010 kl. 09.20 (CEST)

Köra bil med eller utan skor finns ingen lag till. Fordon ska framföras och manövreras på ett säkert sätt. Det finns skor som är sämre att använda till framförande av fordon än att vara utan dom. Exempel högklackade skor eller tofflor utan hälband där skon/toffeln kan glida ur. Jag är körde mycket bil på 70- talet barfota eller i strumplästen, även i dag sommartid. Träskorna ställs bakom sätet på golvet vid sidan om. --boatbuilder 13 juli 2010 kl. 11.08 (CEST)

Det finns verkligen många åsikter på det här området. En annan bekant till mig kör helst bil iförd skor med klackar på ca 5-7 cm. Hon anser att det ger bättre stöd för fötterna och minskar risken för kramp i benen. Jorva 14 juli 2010 kl. 09.41 (CEST)

Körde mycket bil med träskor skiftet 1989-90, inga problem. Jag var bud då och sprang mycket i trappor dessutom. -- Lavallen 13 juli 2010 kl. 11.44 (CEST)

Det är väl det att om det händer något och man har haft träskor på sig så blir det hårdare straff? Träskon kan ju om man har otur fastna under pedalen. Moberg 13 juli 2010 kl. 12.57 (CEST)

Det har jag (på ett otrevligt sätt) upptäckt med dessa golvmattor i tyg kan också. - Ett j-a otyg säger jag, vad var det för fel i de i gummi som fanns förr i tiden? -- Lavallen 13 juli 2010 kl. 13.20 (CEST)

Jag vet absolut inte, men jag vet en bekant till en kompis som jobbar som lastbilschaufför. Hon förbjöds att köra med skor, eftersom lastbilen var hyrd och hon inte fick smutsa ner inredningen... Låter helt bisarrt, jag vet. /Grillo 14 juli 2010 kl. 10.18 (CEST)

Hur gör man för att ord i artiklar ska bli sökbara i wikipedia ?

Flyttat den 14 juli 2010 kl. 12.08 till Wikipediafrågor

Twin Tower

Flyttad från Disskusionssidan för artikeln World Trade Center

Många säger Twin Tower, vilket jag hävdar är fel. Twin Tower ligger i Malaysia. Jag vill säga WTC eller World Trade Center. Vad är rätt och fel? Är Twin Tower ett "smeknamn" för WTC? MVH En elev

World Trade Center kallas väl då "Twin Towers" (eller "Tvillingtornen"), men det betyder ju inte att andra byggnader kan ha samma namn. Finns ju flera orter som heter Birmingham, Frankfurt eller Memphis, och jag vet minst två musikgrupper som heter Drifters. Precis som det finns många människor som heter Lars eller Anna. J 1982 16 juli 2010 kl. 17.33 (CEST)

Så det är helt rätt att kalla WTC för "Twin Towers"? Enligt mig heter det WTC eller World Trade Center, punkt slut. Det låter fel att säga "Twin Tower", tycker jag.

Tvillingtornen var de två högsta tornen, som flygplanen körde in i den 11 september 2001. World Trade Center var flera byggnader. J 1982 16 juli 2010 kl. 17.47 (CEST)

WTC är alla sju byggnaderna. Twin Towers är de två största. --90.237.198.175 16 juli 2010 kl. 17.53 (CEST)

Är det samma sak som Södra och Norra Tornet, alltså?

"World Trade Center" som namn finns, så vitt jag vet, på fler ställen än Manhattan! -- Lavallen 16 juli 2010 kl. 18.20 (CEST)

Vilka ställen mer då?

Finns det inte ett i Stockholm? -- Lavallen 16 juli 2010 kl. 18.25 (CEST)

en:Twin Towers listar några "tvillingtorn" runtom i världen. --MagnusA 16 juli 2010 kl. 18.29 (CEST)

Inte bara Stockholm tydligen... -- Lavallen 16 juli 2010 kl. 18.32 (CEST)

För att inte tala om en:World Trade Center (disambiguation). --MagnusA 16 juli 2010 kl. 18.46 (CEST)

OK, WTC är många byggnader och en film. Men WTC, är det samma som S. och N. Tornet som blev förstörda 11 sept 2001?

Nej, som 90.237.198.175 här ovan är WTC (på Manhattan) en gemensam beteckning för alla sju byggnaderna i området/kvarteret. En av dessa sju byggnader kallades södra tornet och en annan kallades norra tornet. de övriga fem hade/har andra namn. --MagnusA 16 juli 2010 kl. 19.13 (CEST)

Blev inte S. och N. Tornet förstörda?

Jo, det var därför jag skrev kallades. --MagnusA 16 juli 2010 kl. 19.26 (CEST)

Såg inte att du skrev i preteritum. Många byggnader kallas WTC och World Trade Center är dessutom en film. Twin Towers var S. och N. Tornet, WTC är alla sju byggnaderna. Har jag uppfattat rätt?

Ja, det verkar så. --MagnusA 16 juli 2010 kl. 19.38 (CEST)

Tack för alla svaren!

Vad händer med denna "tråd"? Låser man den? Eller arkiveras den?

Arkiveras. Det står litegrann högst upp på den här sidan om arkivering. --MagnusA 17 juli 2010 kl. 17.54 (CEST)

Tack! Hur länge sparas detta i arkivet? 5 år? 10 år? För alltid?

Att svara "för alltid" blir märkligt eftersom Wikipedia har funnits mindre än 10 år, men det sparas tills vidare och det finns inga planer på att ta bort något. --Petter 18 juli 2010 kl. 00.49 (CEST)

Hehe, då vet jag det :D

Fläskfilé

Jag har många gånger i mitt liv ätit fläskfilé. Dock har jag aldrig varit riktig nöjd med tillagningen. Problemet ligger i att det alltid har varit för torrt. Inte ens på restaurang har jag lyckats få mig serverad en riktigt god fläskfilé. Givetvis måste det gå att tillaga en fläskfilé så att den blir saftig och mör utan att fortfarande vara röd i mitten. Hur tillagar man en sådan fläskfile? /Patrik

problemet ligger väl i att fläskkött (till skillnad från nötkött) alltid måste vara helt genomstekt och att det därifrån är ett mycket litet steg till att det blir överstekt./FredrikT 15 juli 2010 kl. 14.59 (CEST)

Nu tycker jag fläskfilé är riktigt trist mat, ändå har jag en ligger i frysen... Har tre olika förslag. 1. wooka eller nåt, helstek inte. 2. Bryn hel filé runt om, skär i skivor på snedden (de blir lite större då) och brässera sedan kort i någon sås gjord på stekskyn. 3. Köp roligare kött, som inte behöver vara dyrare. Ulltand 15 juli 2010 kl. 15.31 (CEST)

Har du provat Römertopf? Mycket bra för fläskfilé tycker jag. --Idunius 15 juli 2010 kl. 22.19 (CEST)

Helstek filén i stekpanna eller gryta tills den fått fin färg, he i lite vatten vid sidan om och på med lock tills den är klar. Krydda rejält innan också! Mums med klyftpotatis! :) Moberg 15 juli 2010 kl. 22.36 (CEST)

Om den ska ungsstekas, bryn den gärna i pannan före den sätts in i ugnen (och salta efter att brynt den). Undvik att steka i för hög temperatur. Pröva gärna att linda in den i parmaskinka eller motsvarande innan du lägger in den i ugnen.--Ankara 15 juli 2010 kl. 22.43 (CEST)

Lergryta är mitt tips. Med ingefära, äpple, morötter och någon vätska, gärna lite öl (alltså i grytan) som gör det knaprigare. 1½-2 timmar, blir jättegott med ekologiskt ris eller ugnsstekta rotsaker till. Tanzania 19 juli 2010 kl. 17.21 (CEST)

Kan lägga till att så här i grilltider trivs fläskfilén, precis som allt annat kött, och ja t.ex. gambas också för den delen, med världens bästa grillsås: 1,5 dl ananasjuice, 4 msk worcestershiresås, 2 oxbuljongstärningar, 1/2 msk tabasco, 1 tsk vitlökspulver, 1,5 dl mörkt muscovadosocker eller "klibbigt" farinsocker, 1 msk finhackad vitlök och 3/4 dl Jack Daniel's kokas sakta i 15 min. Smaka av med lite salt. Serveras avsvalnad. Mina gäster brukar sleva i sig såsen med sked..! /--Idunius 19 juli 2010 kl. 17.33 (CEST)

Hur hindrar man facebook?

Har som ett par hundra miljoner andra människor på denna planeten konto på facebook, kanske mest för att det är grejen just nu, men har märkt att på något sätt så har de luskat ut för mycket information, speciellt när de föreslår att jag kanske känner någon.

Skall ta ett exempel, har samma e-postadress där som jag har för wikimail och har skickat några få wikimail och också fått några. Men idag såg jag att facebook föreslog en person som finns här på wikipedia och som jag har fått ett mail från, men hur får facebook denna information och hur kan man hindra dem? Har inte samma lösenord på mailkontot som på facebook. Ghostrider ♠ 17 juli 2010 kl. 13.27 (CEST)

Så vitt jag vet, kan man som Facebookanvändare söka efter andra Facebookkonton utifrån sin egen kontaktlista på Gmail/Hotmail. Det kan vara någon som du mailat med tidigare som gjort detta.--I'm doing science and I'm still alive. ~In Donaldismo Veritas 17 juli 2010 kl. 13.30 (CEST)

Det är helt enkelt så att Facebook föreslår personer som är vänner till flera av dina vänner. Särskilt om en viss person är vän med flera av dina "grenar" är det stor sannolikhet att den även är din vän. --Petter 18 juli 2010 kl. 00.47 (CEST)

När man går med i Facebook får man vad jag minns även frågan om man vill söka efter personer från sin mailadress. Tanzania 19 juli 2010 kl. 17.25 (CEST)

St.Jakobs katedrala Sibenik i kroatien

Hej vet nån var kan jag få ta på bredare information historien om St. jakobs katedralen i Sibenik på svenska eller engelska. tack på för hand Natalin

Här finns dom: Sankt Jakobs katedral, Šibenik, en:Šibenik Cathedral. Mvh / Mkh 19 juli 2010 kl. 17.40 (CEST)

P.S. Jag tycker den svenska versionen är rätt mager i texten. Du kan finna sidor med andra texter på ett dussin mer eller mindre exotiska språk, genom klickningar på listan "med andra språk" i vänstra kanten av bildskärmen. Mvh / Mkh 19 juli 2010 kl. 18.45 (CEST)

Gåta

det var en gång en kung som hade två söner en av dom skulle ärva kungariket och kungen skulle göra en tävling den som vinner får kungariket och tävlingen var dens häst som sist kommer till kyrkan ägaren till den hästen vinner och den ena sonen kastar sig upp på en häst och galoperar till kyrkan och kungen höll sit löfte och gjorde sonen som red till kyrkan till kung.

Varför?62.20.194.164 19 juli 2010 kl. 00.50 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Därför han red den andras häst. AlphaZeta 19 juli 2010 kl. 00.56 (CEST)

Interpunktion. /Grillo 19 juli 2010 kl. 02.22 (CEST)

Vem var den första?

Vem var den första kvinnan i konstakademien? En del säger att det var Ulrika Pasch, som blev medlem år 1773, och detta står också i artikeln om akademien. Men det finns också dessa: Ulla Adlerfelt och Charlotta Cedercreutz, som saknar årtal för medlemskapet och fick mig att undra. Åtminstone Adlerfelt måste ha blivit medlem före Pasch, eftersom hon dog åtta år innan Pasch blev invald, och därmed verkar uppgiften i artikeln om akademien inte stämma. Kan någon lösa gåtan? Det verkar viktigt att ha årtalen här för att få alla fakta rätt. --Aciram 19 juli 2010 kl. 15.09 (CEST)

Kan man konstatera att uppgiften i artikeln att Pasch är den första är felaktig?--Aciram 20 juli 2010 kl. 14.00 (CEST)

Vad är Ac1 för temperatur?

Om man slår på uppkolning (det att höja kolhalten) i rikstermbanken, så står:

"Uppkolning tillgår vanligen så, att materialet hålls vid en temperatur över Ac1 i närvaro av ett kolhaltigt medel i form av gas, vätska eller pulver."

Vad betyder Ac1 här? Moberg 20 juli 2010 kl. 00.42 (CEST)

Jag vet inget om detta, men artikeln Uppkolning beskriver en process och en temperatur. Kan det belysa din fråga? Mvh / Mkh 20 juli 2010 kl. 09.12 (CEST)

Ac1 kanske kan avse en punkt på linjen mellan område "gamma" och område "gamma + FeC3" i detta diagram. 1:an kanske avser 1% kol, vilket stämmer med temperaturen i artiklen Mkh länkar. -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 09.25 (CEST)

Acm är här löslighetsgränsen för järnkarbid i austenit. 830 grader är här strax över den gränsen vid 1% kol. -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 09.37 (CEST)

Tack för svaren då har jag ett hum iaf! :) I bilden: gamma = austenit? alfa = järn? järnkarbid = FeC3 (fel i bilden för beteckningen är väl Fe₃C?)? Står inte cm för cementit, men hela diagrammet gäller för austenit? Cementit verkar inte vara exakt detsamma som järnkarbid? Moberg 20 juli 2010 kl. 12.58 (CEST)

Både gamma och alfa är järn, men med lite olika egenskaper beroende på kristallstruktur och atomavstånd. alfa-järn löser kol extremt dåligt, medan gamma löser bättre, upp till 2% vid vissa temperaturer. cementit är ett slag av järn-kolbindning, men jag vet inte den exakta formeln. Egenskapen är att den är mycket skör, som glas i sin struktur. Beteckningarna Acm, Ac1 etc, har jag inte sett tidigare, men med det jag vet sedan tidigare och det jag kunnat utläsa ur diagramet så är din slutsats sannolik. (Det finns ett järnslag till längre upp i diagramet, men det saknar praktisk betydelse.)

Genom att tillföra lite olika andra ämnen kan man justera upp och ner dessa linjer. I vissa rostfria stål finns austenit-strukturen vid rumstemperatur, och kallas därför austenitiska. Resultatet är bland annat att de inte är magnetiska.

Gjutjärn finns till höger om ovan diagram. -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 18.23 (CEST)

Okej tack det klarnar lite tror jag :) Invecklat med mycket saker detta. Järn skulle nog må bra av ett sådant diagram. Moberg 20 juli 2010 kl. 18.59 (CEST)

Ännu viktigare i Stål. -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 19.03 (CEST)( och se, där fanns det!)

De 50 största städerna i Europa

Varför finns inte Köpenhamn med i "Lista över städer i Europa"? I artikeln om K. påstås att det finns ca 1,2 miljoner köpenhamnare.

Artikeln Lista över Europas största städer tar upp städer enligt fastslagna stads- och kommungränser. Köpenhamns kommun har ca 530 000 invånare, och den geografiska/statistiska avgränsningen Köpenhamns stad (København by) har mindre än 700 000 invånare. För att komma in på listan för närvarande måste staden ha över 713 000 invånare. Invånarantalet 1,2 miljoner för Köpenhamn gäller tätorten (den sammanhängande bebyggelsen), vilket inkluderar områden utanför kommun- och stadsgränsen och är därför en annan definition.--Pjred 22 juli 2010 kl. 17.39 (CEST)

Tystnadsplikt

Som bekant har en terapeut tystnadsplikt. Vad händer om en klient/patient erkänner att han/hon har begått ett mord våldtäkt eller ett annat grovt brott? Får/bör/kan terapeuten polisanmäla sin klient, om inte kan terapeuten anklagas för någon slags medhjälp eller beskyddande av brottsling osv?

Att döma av artikeln Tystnadsplikt är det litet olika för olika yrkesgrupper. Terapeuter verkar inte omfattas av "absolut tystnadsplikt" och bör därför få meddela uppgifter till polisen. /FredrikT 8 juli 2010 kl. 09.09 (CEST)

Hmm jag ska ju kunna detta. Har för mig att det som gäller i de allra flesta yrken med tystnadsplikt är att om man får kännedom om ett brott som kan ge minst 2 års fängelse är man skyldig att anmäla det. Detta gäller då inte präster som har absolut tystnadsplikt, vilket man ju kan tycka är lite märkligt. För socialarbetare och liknande finns det också vissa förhållanden t.ex. när det gäller barn som far illa, som man är skyldig att anmäla till socialnämnden (om man får "kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd" (Clevesköld, Thunved, Sekretess, Norstedts, 2007, s.58) Entheta 8 juli 2010 kl. 09.54 (CEST)

Rättelse: Enligt att ha skummat igenom samma bok lite mer (s. 66) verkar det som att hälso- och sjukvårds- och socialtjänspersonal får lämna vidare uppgifter om det "föreligger misstanke om brott som har som lägsta straff fängelse ett år" eller "misstanke om försök till brott som har som lägsta straff fängelse i två år". För vissa brott mot minderåriga är det mindre strikta regler. Entheta 8 juli 2010 kl. 09.59 (CEST)

Som sagt så kan tystnadsplikten brytas vid misstanke om grova brott. Den absoluta tystnadsplikt som ofta förekommer i filmer, där utredare tvingas stjäla patientjournaler och liknande, existerar inte i verkligheten. --Ion-5 8 juli 2010 kl. 19.44 (CEST)

Om terapeuten jobbar på myndighet och uppgifterna kommer en tidning till handa är situationen litet annorlunda. Även om tystnadsplikten bryts, finns det grundlagsfäst meddelarfrihet i tryckfrihetsförordningen (TF). Det är inte tillåtet att efterforska vem som har tipsat utgivare av tryckt skrift. Regler om detta finns i 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 kap. 14 § tredje stycket och 3 kap. 2 § TF. DG 14 juli 2010 kl. 21.38 (CEST)

Min skriftskollärare skulle i fråga om planerade, ej ännu verkställda, brott (à la mord) i första hand ha försökt övertala personen att låta bli, i andra hand försökt förhindra brottet utan att avslöja källan. I fall personen känt sig tvungen att bryta tystnadsplikten skulle hen ha känt sig tvungen att därefter avgå. Detta som en tolkning av bikthemligheten (ett sådant avslöjande skulle vad jag förstår det tolkas jämförbart med bikt). Frågan liksom en del av svaren gällde redan begågna brott där en präst knappast har skäl att bryta tystnadsplikten (men kan uppmana gärningsmannen att själv anmäla sig). --LPfi 19 juli 2010 kl. 11.22 (CEST)

Församlingsherdar har rätt att hålla fast vid tystnadslöften, men hur är det med plikten till detta? - SK och KK har sådan plikt (om jag förstår rätt), men andra samfund? -- Lavallen 19 juli 2010 kl. 11.47 (CEST)

Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige antar jag. Men tänk gärna på globalt perspektiv här också, om jag är trött måste hjärnan arbeta åtskilligt innan jag kan avkoda svenska (med syftning till landet) akronymer. Och vissa kan jag inte avkoda dem överhuvudtaget. (En länk funkar ofta utmärkt då man inte vill förklara.) Och regeln gäller väl globalt för den katolska kyrkan (vilket kanske avsågs, men då är det litet asymmetriskt att inte tala om Svenska kyrkan). Och syftar du nu på värdslig eller kyrklig plikt? --LPfi 19 juli 2010 kl. 19.25 (CEST)

Jag talar om den svenska juridiktionen nu... - Här är samfunden Svenska Kyrkan och Katolska Kyrkan störst och vad jag förstått så tillåter svensk lag en präst/imam/herde att tiga oavsett vilket registrerat samfund hen tillhör. - Men vilka samfund ger deras herde själv rätt att bedöma när det är en tid att tala? (Pred. cap. 3) Dessa två samfund, har jag anat, ger dem inte den rätten fullt ut... (Evangelisk-lutherska och Ortodoxa kyrkan i Finland vet jag väldigt lite om.) -- Lavallen 19 juli 2010 kl. 20.32 (CEST)

För mig som präst i Svenska kyrkan gäller absolut tystnadsplikt för uppgifter jag har fått vid bikt eller under själavårdande samtal (definitionen här är inte självklar, vilket kan utläsas ur artikeln om Caroline Krook). Det finns ingen som har möjlighet att upphäva denna tystnadsplikt - vare sig biskop, domstol eller konfidenten själv. Om jag på annat sätt får reda på saker står jag inte under motsvarande tystnadsplikt utan är till exempel anmälningsskyldig om jag får veta att minderåriga far illa. Jag är dock inte säker på om prästers tystnadsplikt längre är en juridisk plikt, däremot är det alltjämt en juridisk rättighet för präst att inte uttala sig om det som skyddas av kyrkans tystnadsplikt. /Dcastor 25 juli 2010 kl. 19.10 (CEST)

Just den titeln är väl ganska flytande, vem som helst kan ju kalla sig för terapeut, det är väl ingen skyddad titel, däremot är en psykoterapeut och en arbetsterapeut skyddade titlar enligt Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Ghostrider ♠ 19 juli 2010 kl. 21.03 (CEST)

Cissi Houston

Is it true Cissy Houston (mother of Whitney) is singning the high tone on the Elvis Presley recording of Are you lonesome tonight (laugh version)? Ektorparen (diskussion) 10 juli 2010 kl. 07.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Korrekt. Enligt den här källan är det Cissy Houston] (Whitneys mamma) som sjöng.//Hannibal 24 juli 2010 kl. 23.22 (CEST)

Tankestreck?

Finns det något enkelt sätt via tangentbordet (har en MacBook) att skriva tankestreck? MVH/--Idunius 15 juli 2010 kl. 22.17 (CEST)

Alt+bindestreck.--Ankara 15 juli 2010 kl. 22.38 (CEST)

– – – – – – Wow!! Tack så mycket! =) --Idunius 15 juli 2010 kl. 23.13 (CEST)

Psst, tankstreck väl? Moberg 16 juli 2010 kl. 02.31 (CEST)

Min då 8-åriga son blev efter en vecka dumpad av sin första flickvän. "Är du ledsen" frågade jag, "Näe, för jag har lärt mig blåsa bubbelgum", sa han. — Absolut, tankestreck är fel – men det gör inget– för jag har lärt mig göra dem..PppPpPP! =D /--Idunius 16 juli 2010 kl. 09.33 (CEST)

Hur gör man för att få tankstreck på Microsoft Word på en PC? Jag syftar på sådana långa streck som datorn ibland automatiskt korrigerar till. --Utopia 24 juli 2010 kl. 21.53 (CEST)

MS Word har en tendens att autokorrigera till alldeles för långa streck: — istället för – (jämför minustecknet: -). Om du i Windowsmiljö (till exempel i Word) vill skriva dessa tecken kan du hålla in alt medan du på det numeriska tangentbordet skriver "0151" respektive "0150". /Dcastor 25 juli 2010 kl. 18.52 (CEST)

Dra iväg i 180

Varför säger man ibland att någon "drar iväg i 180" när man menar att personen sätter igång och gör något så snabbt som det är möjligt att göra det? Vad menas med 180 och vad kommer uttrycket ifrån?

Antingen handlar det väl om att dra iväg riktigt snabbt (dvs i 180 km/h) eller om att göra en helomvändning (180 grader) och sticka iväg? Det är dock mest mina spekulationer. /Grillo 24 juli 2010 kl. 13.24 (CEST)

Jag har alltid förknippat uttrycket med att hastighetsmätare på gamla bilar ofta var graderade just till 180 km/h, vilket då förknippades med "högsta möjliga hastighet". Numera brukar graderingen gå ännu högre, även om man inte får köra så snabbt. Det där med en helomvändning har jag aldrig tänkt på och det känns inte som om det skulle passa ihop med betydelsen "snabbast möjligt" men kanske har uttrycket från början haft någon koppling till helomvändning men sedan blivit folkligt omtolkad (det är ju inte helt ovanligt att sådant händer). -Ulla 24 juli 2010 kl. 23.29 (CEST)

Det är nog som Grillo säger.

--90.237.154.252 25 juli 2010 kl. 17.18 (CEST)

Jag har heller ingen källa, men har (som övriga) alltid trott det handlar om 180 km/h, och att det symboliserar vansinnigt fort. -- bOivİe 25 juli 2010 kl. 23.18 (CEST)

Men det är ingen som vet? Var ska man fråga?

Scanna in kommentarer på papperskopior av dokument för att lägga till dem i PDF-version?

Hej,

har ett rätt stort bibliotek av PDF-dokument (dessutom några andra, exempelvis PS, någon enstaka även uddaformat som .doc eller .html). Frågan här gäller dock i första hand PDF-filer, som är absoluta majoriteten. Även om jag har de allra flesta filerna elektroniskt, föredrar jag att läsa på papper, och då skriva kortare kommentarerna (oftast) i marginalerna. Att spara både en elektronisk och en papperskopia har dock inte varit någon höjdare. Någon som känner till något program med vilket man kan scanna dokumenten, men sedan behålla endast de delar som inte finns i original-PDF-filen, och lägga till dem som någon typ av "annotering" på den riktiga PDF-artikeln (så man kan skriva ut den både med och utan egna kommentarer)? TERdON 27 juli 2010 kl. 14.44 (CEST)

VM-finalen

Kraken-Orakel Paul

Vilket lag kommer att vinna VM (enligt bläckfisken)? --Andreas Rejbrand 8 juli 2010 kl. 20.41 (CEST)

Hittills har Paul bara tippat Tysklands matcher, men enligt den här väldigt färska artikeln, kommer han att förutspå finalen, men har inte gjort det än. -- BOİvİe 8 juli 2010 kl. 23.03 (CEST)

OK, Spanien kommer att vinna: [51] --Andreas Rejbrand 9 juli 2010 kl. 16.09 (CEST)

Hm, på en:Paul the Octopus står det att finalen går i dag. Det stämmer väl inte? --Andreas Rejbrand 9 juli 2010 kl. 16.25 (CEST)

Den som skrev i det kanske trodde man skulle fylla i datumet för Pauls tippning? --BOiVie  9 juli 2010 kl. 17.20 (CEST)

Paul hade rätt både om bronsmatchen och om finalen. --Andreas Rejbrand 12 juli 2010 kl. 01.01 (CEST)

Tittar man på enwi:s sida om Paul, så kan man i tabellerna se att han gissade fel 2 ggr under EM 2008. Det råkade vara de två matcher som Tyskland vann, eftersom han vad jag kan se aldrig valt någon mat-tank med Tysklands flagga på.

Är det så att det är Tysklands flagga som han konsekvent ratar, är han iaf inte drabbad av någon sympati gentemot frihetsberövarna ännu utan verkar mer vara en slags dissident. Det kan ju givet vara ett slumpens spel eller att han helt enkelt inte gillar den tyska flaggans färgkombination (det har ju iofs varit en god strategi för att gissa rätt, med tanke på hemmalagets uteblivna framgångar på senare tid :)
/WeRon 25 juli 2010 kl. 20.25 (CEST)

Han tippade alla Tysklands VM-matcher rätt. Av dessa vann Tyskland fem (två i gruppspelet, åttondelsfinal, kvartsfinal och bronsmatch) och förlorade två (mot Serbien i gruppspelet och mot Spanien i semifinalen). Det kallar inte jag att alltid rata tanken med tysk flagga. DG 28 juli 2010 kl. 20.37 (CEST)

Missförstod tydligen tabellens resultat: i t.ex. gruppspelsmatchen Croatia vs Germany 2008-06-12, står det i tabellen på Pauls sida på enwi att det blev 1-2,vilket jag felaktigt tolkade som att Tyskland hade vunnit och att Paul,s inkorrekta spådom måste ha gällt en vinst till Kroatien. Tittar man på gruppspelets egen sida 2008, står det istället 2-1. Kroatien vann alltså och Paul hade tippat Tyskland, vilket var en av hans få missar. Tack för inputen, rätt ska vara rätt!
/WeRon 29 juli 2010 kl. 19.22 (CEST)

"sig"

Hej, är det fel att skriva:

• "Det är svårt att lära svenska på egen hand"

När jag skrev som ovan till en svensk kompis rättade han mig och sa att det skulle vara:

• "Det är svårt att lära sig svenska på egen hand"

Kan någon förklara för mig varför ordet sig inte är valfritt i den här meningen? Tack!

decltype (disk) 23 juli 2010 kl. 13.55 (CEST)

Vissa uttryck kräver ett reflexivt pronomen: lära sig, sköta sig, kamma sig, etc. Se: Reflexivt verb. Olika uttryck kräver det reflexiva pronomenet olika starkt. "Han har vilat sig" eller "Han har vilat" går lika bra, medan "Han har inte lärt sig läsa" inte kan utbytas mot "Han har inte lärt läsa". Rex Sueciæ 23 juli 2010 kl. 14.33 (CEST)

Uttrycket "Det är svårt att lära svenska på egen hand", kan, om man inte ser upp, tolkas som att man "på egen hand har svårt att lära (ut) svenska", dvs något ganska annorlunda. -- Lavallen 23 juli 2010 kl. 14.44 (CEST)

Precis, i Svenska Akademins Ordbok kan du söka på ordet lära. Om du väljer att se på verbet och sedan avsnitt I.1.c så ser du att med konstruktionen utan "sig" finns betydelsen att undervisa någon i eller om något, åtminstone i finlandssvenska och i vissa fasta uttyck. //Salsero 23 juli 2010 kl. 14.57 (CEST)

Se också sig i Wiktionary.--Ankara 23 juli 2010 kl. 15.04 (CEST)

Tack för alla svar! decltype (disk) 23 juli 2010 kl. 16.50 (CEST)

Flera goda svar har redan givits och frågeställaren förefaller nöjd, men jag vill ändå utveckla Lavallens svar lite till genom att jämföra med engelskan (jag misstänker att någon jämförelse med främmande språk låg bakom frågan). På engelska finns (i huvudsak) två ord som motsvarar svenskans "lära", nämligen "learn" och "teach". Eftersom engelskans "learn" så att säga är reflexivt i sig självt krävs inget objekt som förklarar vem det är som blir lärd. Då det svenska ordet fungerar i båda riktningarna blir objektet nödvändigt. /Dcastor 25 juli 2010 kl. 18.21 (CEST)

jag misstänker att någon jämförelse med främmande språk låg bakom frågan. Ja, det stämmer. Trots att norska, precis som svenska, bara har ett ord (lære) som motsvarar "learn/teach", så är det inget problem att säga "Det er vanskelig å lære [seg] svensk på egen hånd.", i alla fall inte i vardagligt språk. Uttrycket "Learning by teaching" (tyska: Lernen durch Lehren) går väl inte att direktöversätta till varken norska eller svenska. decltype (disk) 27 juli 2010 kl. 12.35 (CEST)

Nja, det går att översätta, men det blir lite omständligare. "Att lära sig av att lära ut". --bOİvıe  27 juli 2010 kl. 19.50 (CEST)

"svenska" kan ju även syfta på en kvinnlig svensk, och utan reflexivt pronomen får meningen en rejält annan innebörd :-).--FBQ 29 juli 2010 kl. 15.37 (CEST)

Det får mig, som inte kan norska in på en fråga - kan inte "Det er vanskelig å lære [seg] svensk på egen hånd" betyda att "det är svårt att lära (en) svensk på egen hand?"--FBQ 29 juli 2010 kl. 15.40 (CEST)

Hmm...nej, inte helt, eftersom "svensk" på norska betyder antigen "svenska språket" eller "något från Sverige", medan ordet för "person från Sverige" är "(en) svenske" . På norska blir alltså motsvarande mening: "Det er vanskelig å lære en svenske noe(något) på egen hånd", eller "Det er vanskelig å undervise en svenske på egen hånd." decltype (disk) 29 juli 2010 kl. 16.03 (CEST)

Människans ursprung och ögonfärg

N.B. jag vet inte vad jag pratar om. Varför finns det så många människor med blå ögon om brun är den "dominanta" färgen? Herrn 28 juli 2010 kl. 12.56 (CEST)

Den stora majoriteten i världen är ju dock brunögd, vilket också torde vara den ursprungliga färgen, evolutionärt sett. Blå ögon uppkom som en mutation bland européer för 6-10 000 år sedan. Varför mutationen spred sig här i nordeuropa men inte söderut vet vi inte riktigt, kanske könsurval, kanske funkade blå ögon bättre i den nordiska vinternatten? Läs mer här. Lsj 28 juli 2010 kl. 13.34 (CEST)

Att en färg är dominant har väl inget direkt samband med hur spridd den är? Som jag lärt mig, vilket förmodligen är lite väl generaliserat, har alla människor två ögonfärgsanlag som kan vara blå eller bruna. Är båda blå, blir ögonfärgen blå, är åtminstone den ena brun, blir ögonfärgen brun. Till varje barn skickar man slumpvis med det ena ögonfärgsanlaget. Det skulle ögonfärgsanlagens spridning inom en population är konstant över generationerna, och att om två föräldrar har ett blått och ett brunt anlag var så är båda föräldrarna brunögda, men deras barn har en fjärdedels chans att bli blåögda, vilket inträffar om barnet får det blåa anlaget från båda föräldrarna. --bOiVİe  28 juli 2010 kl. 13.52 (CEST)

Så brukar man lära ut, men snarare för att lära ut genetikens grunder än hur ögonen får sin färg. Det finns fler gener (genpar) inblandade (se t.ex. en:eye color). Hur mutationen spridit sig och hur det naturliga urvalet främjat eller hämmat spridningen är också relevanta frågor (vilket Lsj tangerar här ovan). --LPfi 28 juli 2010 kl. 19.40 (CEST)

Fast riktigt så enkelt fungerar ju inte genetiken. Berber har levt med blå ögon i Nordafrika i årtusenden, och det har fungerat utmärkt. Brunögda fungerar också utmärkt på nordliga breddgrader. Hade en gång i tiden en högstadielärare som kunde berätta att om 10.000 år kommer vi inte längre att ha något huvudhår, eftersom det inte fyller någon funktion. Huvudhår har ingen praktisk funktion, det är sant, däremot har en kraftig kalufs fungerat som signal om att personen i fråga är frisk och välmående, och därför har vi snarare längre huvudhår än våra närmaste släktingar, trots att det inte har någon (eller väldigt liten) praktisk funktion. Uppenbarligen har det ingen större negativ effekt på mänskiligheten heller, och därför har personerna med generna överlevt och spridit sina gener vidare. Sedan kan ju spridingen ha att göra med sociala eller kulturella föreställningar runt olika ögonfärg. Det är ju väldokumenterat att sådana funnits åtminstone under historisk tid.--FBQ 29 juli 2010 kl. 18.36 (CEST)

Det naturliga urvalets vägar äro outgrundliga. Man kan t.ex. säga att påfågelns otympliga stjärtfjädrar visar att individen är livskraftig därför att den har klarat sig trots det handikapp som dessa fjädrar medför. På samma sätt kan blå ögonfärg överleva även om det skulle ha nackdelar, förutsatt att det värderas tillräckligt högt av vissa individer eller i vissa kulturer. /Rolf B 29 juli 2010 kl. 20.17 (CEST)

Scheelit

Jag kan inte bulgariska, men om jag har förstått den bulgariska artikeln om scheelit (bg:Шеелит) rätt upptäcktes detta mineral första gången i Bispbergs klacks bergslager. Är det någon som kan bekräfta detta? Vivo 29 juli 2010 kl. 17.32 (CEST)

Ja, see http://runeberg.org/nfap/0470.html /Pieter Kuiper 29 juli 2010 kl. 17.50 (CEST)

Vad bra, tack! Vivo 29 juli 2010 kl. 18.15 (CEST)

Arboga artiklar

I vilken byggnad hölls år 1561 den riksdag där man beslutade om Arboga artiklar? Hälsningar/Peter

Det verkar vara litet osäkert. I prästen och lokalhistorikern Gustaf Bergströms Arboga krönika som finns digitaliserad i sin helhet här behandlas lokalfrågan i en fotnot (nr 42 som kan hittas här) där det står:

Tuneld uppgifver, att stenhuset, där denna riksdag hölls, ännu är kvar. Ifall denna uppgift är riktig, och riksdagen icke liksom den senare (1597) hölls under bar himmel, måste stenhuset ha varit antingen rådhuset eller det s. k. Mannerstråleska huset. Gamla personer minnas ännu dess grant målade rikssal, där redan Carl XI tog in hos Albrekt Petri. — Båda husen ha haft sin rikssal. Rådhusets fick sitt namn af herremötet 1657.

Den Tuneld Bergström hänvisar till bör kunna vara geografen Erik Tuneld (1709-1788) som gav ut ett verk kallat Inledning til geographien öfver Sverige. /FredrikT 28 juli 2010 kl. 14.15 (CEST)

Jag läste just i förstautgåvan från 1741, där saknas uppgifterna - misstänker att det det är någon senare upplaga, flera av de senare är utökta. --FBQ 30 juli 2010 kl. 18.53 (CEST)

hänga ja nej

får man hänga folk längre? Agnes 10 år

Hängning förekommer fortfarande i vissa länder, exempelvis i Irak (Saddam Hussein avrättades med hängning). Om du syftar på Sverige så har dödsstraffet varit avskaffat sedan 1921. /Grillo 28 juli 2010 kl. 11.59 (CEST)

Följdfråga: Hörde att hängning anses mer förnedrande än tex arkebusering när det gäller militärer. Hängde man Hussein av den anledningen? Ulltand 28 juli 2010 kl. 12.21 (CEST)

Det är möjligt. På medeltiden avrättades simpla brottslingar genom hängning, medan höga adelsmän hade privilegiet att halshuggas. »Wolfgangus Mozart 30 juli 2010 kl. 11.10 (CEST)

Ja, det ligger nog mycket i det. Saddam Hussein begärde också att få bli arkebuserad "som en soldat", men vägrades detta. http://news.sky.com/skynews/Home/Sky-News-Archive/Article/20080641228824 Njaelkies Lea (d) 30 juli 2010 kl. 12.06 (CEST)

Sommarblomma

Hej. Jag heter Ann Fredriksson.Jag skulle vilja veta mera om en blomma, som heter Dag och natt. Var kan jag hitta mera upplysningar om denna blomma ? Tacksam för svar.

Hej Ann! Tänker du kanske på växten natt och dag? I sådana fall finns lite att hämta i artikeln samt genom länkar däri. Njaelkies Lea (d) 30 juli 2010 kl. 14.39 (CEST)

Hej Njaelkies Lea. Tack så jättemycket för hjälpen. Jag har läst det som finns om växten natt och dag (den växer, där jag bor), så nu har jag äntligen fått veta mera om den. Hälsningar Ann.

Samma sak?

(Det finns ingen WP:Artiklar föreslagna för infogning/delning eller WP:Artikeldisponeringsändringsförslag)

Handlar extruder och strängsprutning om samma sak? Moberg 30 juli 2010 kl. 23.11 (CEST)

Kan vara en viss mindre skillnad, ehuru man låter materialet övergå i flytande form eller inte. För aluminium är materialet (nästan) alltid i fast form hela vägen. Jag vet inte hur man betraktar plast. -- Lavallen 31 juli 2010 kl. 10.52 (CEST)

Det verkar som om extruder är en mer allmän term medan strängsprutning bara används för plast.

Strängpressning är namnet för aluminium. -- Lavallen 2 augusti 2010 kl. 06.29 (CEST)

Hmm okej, undrar om man ska slå ihop dem eller inte... Moberg 2 augusti 2010 kl. 21.04 (CEST)

Med det lilla materialet så skadar det nog inte med en hopslagning. - Hade varit annorlunda om det varit fylligare artiklar om olika tekniker och materials egenskaper i detta sammanhang. -- Lavallen 2 augusti 2010 kl. 21.10 (CEST)

"Isotropisk"

Är isotropisk ett adjektiv? Jag trodde adjektivet var "isotrop(t)". Moberg 2 augusti 2010 kl. 21.03 (CEST)

SAOL listar bara "isotrop". "Isotropisk" kommer nog via engelskan. --Petter 2 augusti 2010 kl. 22.10 (CEST)

Jag använder hellre "isotropisk", i synnerhet i kosmologiska sammanhang. Båda får lika många google-träffar. Lsj 2 augusti 2010 kl. 22.20 (CEST)

Latexmask á la filmskurk

Hejsan! I filmer ibland använder någon person (nästan alltid skurken) en latexmask som gör att han ser precis på pricken ut som någon annan. (Kollar för tillfället på "Johnny English" där denna teknik används.) Masken ser förstås fullkomligt verklig ut och ingen kan se att det är en mask. Ofta går masken sönder när skurken tar av sig den. Nu är såklart frågan: Finns den här tekniken på riktigt? Kan man göra sådana verklighetstrogna masker? Och i så fall, om det går, varför tillverkas inte sådana till t.ex. folk som fått ansiktet svårt brännskadat? Tacksam för svar, Krille

Jag är ingen expert på området, men jag har lite koll: Ofta löses det du beskriver tekniskt med att den maskbeklädda rollen spelas av den skådespelare som spelar personen som rollen försöker efterlikna. Kort innan masken tas av byts skådespelaren ut och det är därför masken blir "trasig", eftersom det skulle krävas ett enormt arbete med att framställa en porträttlik mask som håller för detaljgranskning. Att bära latexmask under en längre period är inte bra för huden då masken inte andas och alla hudavsöndringar stängs inne. Personer med skador i ansiktet har förmodligen känsligare hud än de flesta och även om en mask skulle underlätta deras sociala liv skulle det förmodligen inte vara värt de hälsomässiga konsekvenserna av att bära mask varje dag. Jorva 3 augusti 2010 kl. 11.08 (CEST)

Svaret är att det inte går att göra sådana porträttlika masker. Du kan uppnå ganska stor porträttlikhet i en mask, så länge du skall hålla ansiktet helt stilla. Så fort du börjar prata eller på annat sätt rör ansiktet avslöjas masken just som en mask (dessutom stämmer ju det jorva berättar).--FBQ 3 augusti 2010 kl. 13.29 (CEST)

Person som ingnorerar

Vad är adjektivet för en person som brukar ignorera saker och ting? /Olle

Ignorant.--Ankara 3 augusti 2010 kl. 10.39 (CEST)

Nej, den som är ignorant är okunnig eller obildad, vilket inte är samma sak. Nonchalant kan ibland passa för en person som ignorerar saker. / /Salsero 3 augusti 2010 kl. 13.18 (CEST)

I vissa sammanhang fungerar även "likgiltig" /Krille

Vad är ett annat ord för folkdräkt?

När vi bodde i Sverige (1970-1974), man använde ett annat ord för folkdräkt. Det var när sontagdräkt eller kyrkodräkt i betydning. Vad är ordet?Agingprogrammer (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan läsa om olika förekommande benämningar på denna länk. /Annika 4 augusti 2010 kl. 02.10 (CEST)

Sockendräkt är ordet du söker. Socken är det geografiska området som "tillhör" en kyrka.--LittleGun 4 augusti 2010 kl. 09.30 (CEST)

Tank/stridsvagn

Lite här och där så förekommer det att folk använder det engelska ordet "tank" om stridsvagnar. Funkar det på svenska också eller är en tank just en behållare för vätska och inget mer? Tycker personligen att det ser lite konstigt ut när tank används för stridsvagn. -Laxskinn 4 augusti 2010 kl. 10.34 (CEST)

Bonniers svenska ordbok anger stridsvagn som en betydelse av tank men varnar "inte i mil. fackspråk". Jag tycker också att det ser konstigt ut, och man bör inte använda det i seriösa sammanhang. Sjö 4 augusti 2010 kl. 10.49 (CEST)

Ok, tackar!-Laxskinn 4 augusti 2010 kl. 11.03 (CEST)

Se ordet Stridsvagn foer etymologin, (se oxo en:Tank) / / mvh Mkh (utomlands, dolig terminal)

Norges nationalrätt

På jobbet häromdagen så hamnade jag mitt in i en diskussion angående nationalrätter, eftersom jag bor i Oslo så handlade det om Norges nationalrätt i synnerhet, men även angående Sveriges. Jag nämnde att jag hört att fårikål är Norges, men det var flera som skrattade åt mig, så när jag kom hem så började jag omedelbart söka efter svar. Enligt er lista under sökordet "Nationalrätt" så står det att det som sagt är fårikål, men när jag fortsatte att söka, så hittade jag även det här: http://www.helgesen.se/2010/06/norges-nationalratt/ Eftersom eran källa refererar till en blogg, och även min, så undrar jag hur det egentligen ligger till? Dessutom, eftersom Sverige inte ens är med på listan så undrar jag om det verkligen stämmer att vi inte har någon nationalrätt? Svaren varierar oerhört beroende på vem man frågar och enligt flera sidor jag besökte så tillkom Sveriges nationalrätt 1997 av Werner Vögeli och är "fläskrullader fyllda med Västerbottenost serverat med rotmos". Men finns det ingen "äkta" svensk husmankost som varit klassad som nationalrätt innan 1997? Jag är tacksam om det finns någon som kan hjälpa mig att få svar på mina funderingar. Mvh Marie Minimi (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

På en:National dish finns en utförligare lista än den svenska, där källorna verkar trovärdigare, men jag vet fortfarande inte om de stämmer. Vivo 3 augusti 2010 kl. 05.59 (CEST)

Engelska listans källor håller ungefär samma klass som svenska faktiskt, inga universitetsstudier direkt.. Jag ville poängtera att det är väldigt luddigt vad som är en nationalrätt. Det finns några länder som har av staten erkända nationalrätter (tror så är fallet med exempelvis cevichen i Peru), men det är sällan så. Den du refererar till är en tävling som heter Årets nationalrätt. Det blir en ny rätt varje år, och den är på inget sätt nationell. Det fanns 2004 en riksdagsmotion om att ostkakan skulle bli Sveriges nationalrätt, men detta röstades vad jag vet ner. Sedan dess har det varit svårt, eftersom det inteklart finns något som säger vad Sveriges skulle vara. Fårikål verkar dock vara en nationalrätt i Norge. Tanzania 3 augusti 2010 kl. 06.50 (CEST)

Frågan är om vi inte borde begränsa lista till de länder som har en officiell erkänd nationalrätt, och där vi kan hitta källor på det.--Ankara 3 augusti 2010 kl. 10.28 (CEST)

Som du säger så beror det nog på vem man frågar. Dock förstår jag inte riktigt varför dina kollegor skrattade åt dig, eftersom fårikål onekligen har en speciell status i Norge, och blev även röstad till Norges nationalrätt i Nitimen (Norges kanske mest populära radioprogram) på 70-talet. Den enda riktiga konkurrenten, kjøttkaker, blev tvåa. decltype (disk) 3 augusti 2010 kl. 10.26 (CEST)

Det finns de som skulle säga att ärtsoppa och pannkaka är svensk nationalrätt. DG 6 augusti 2010 kl. 23.08 (CEST)

Monogram vid riksmuseet

Hittade detta på en sidodörr till Naturhistoriska riksmuseet. Vem kan det vara som åsyftas? Hittar ingen i historia-delen i museets artikel som har de initialerna. Kunde kanske vara intressant att ha med om personen i fråga har en egen artikel. -Laxskinn 6 augusti 2010 kl. 01.00 (CEST)

Med största sannolikhet avses helt enkelt "Riksmuseet" som det ofta kallas i äldre källor. /Annika 6 augusti 2010 kl. 01.12 (CEST)

Jaha, kan det vara så enkelt? :P -Laxskinn 6 augusti 2010 kl. 01.15 (CEST)

Se i Libris här hur många titlar det finns där museet kallas endast "Riksmuseum"/"Riksmuseet". Har du någon särskild anledning till att tro att något annat skulle åsyftas? /Annika 6 augusti 2010 kl. 19.53 (CEST)

Nejdå, jag kopplade bara inte att man inte måste vara en person för att ha ett monogram. -Laxskinn 6 augusti 2010 kl. 22.40 (CEST)

Bäst att ändra i artikeln monogram då det står där att det är personers initialer.AlphaZeta 6 augusti 2010 kl. 22.48 (CEST)

Visst kan även annat än personer ha monogram. Här är ett annat exempel på ett annat, en gång i tiden mycket välkänt, monogram med stockholmsanknytning: Stockholms Nya Spårvägs AB./Annika 6 augusti 2010 kl. 23.28 (CEST)

Seriefiguren Spirou

Jag läser fortfarande Spirou, min favoritserie från barndomen. Ända sedan dess har jag undrat: Varför går Spirou klädd som en hotell-piccolo??? Trodde jag skulle finna svaret på Wikipedia, men informationen finns i varje fall inte på svenska eller engelska som tyvärr är de enda språk jag förstår. Någon som vet svaret? /Kristian

Hittade inget heller vid en snabbkoll i seriewikin. -- Lavallen 6 augusti 2010 kl. 21.47 (CEST)

franska wikipedia säger något om att han var "hotellpojke på Moustic Hotel", men min franska är lite rostig. -- Lavallen 6 augusti 2010 kl. 21.52 (CEST)

Enligt en av mina gamla Spriouböcker (som jag inte har här, varför jag inte kan citera ordagrant), var Spirou ett hittebarn, han hittades på trappen till ett hotell och uppfostrades av personalen. När den förste författaren/tecknaren till Spirou gjorde serien lär den ha bestått av avslutade humoristiska historier som utspelade sig på ett hotell. DG 6 augusti 2010 kl. 23.15 (CEST)

Franska wikipedia säger: "Spirou började sin karriär som hotellpojke på Moustic Hotel, vilket fick honom att behålla sin kostym i många år." Tanzania 6 augusti 2010 kl. 23.20 (CEST)

TACK så mycket! Jag misstänkte väl att det hade med de äldsta serierna att göra. Intressant är dock att serierna om den unge Spirou i så fall inte alls stämmer med originalhistorien. I "Den unge Spirou" bor han med sin farfar (som också har hotellkostym). /Kristian

"Den unge Spirou" har nog i praktiken väldigt lite med vår "riktiga Spirou" att göra. -- Lavallen 7 augusti 2010 kl. 17.38 (CEST)

Tidskriften Bild & Bubbla hade en utförlig artikel om serien Spirous historia för några år sedan. Den är nog det bästa och fylligaste som finns på svenska i ämnet. /FredrikT 8 augusti 2010 kl. 12.15 (CEST)

Mali

Hej. Jag skulle vilja göra en bok som handlar om det nutida afrika men tyärr finns det inte så mycket fakta om religonen eller om hur människorna mår idag i Mali..Jag skulle vilja veta lite mer om det och kanske lite grann om vem som är kung / president där. Jag hoppas att jag kan få lite mer information om detta...

Artikeln om Mali kan vara ett bra ställe att börja. Där står både vad presidenten heter, hur många människor av olika religioner som bor där, och en del basfakta om hur folk mår (barnadödlighet etc). Lsj 7 augusti 2010 kl. 17.17 (CEST)

Pröva att fråga Malis konsulat i Stockholm; mali.consul@telia.com --Elav W 7 augusti 2010 kl. 23.57 (CEST)

Utlandssvenskar

Hur många svenskar är bosatta utomlands? Var kan man finna statistik över dessa? Aaker 7 augusti 2010 kl. 18.06 (CEST)

Har du kollat artikeln svenskar? -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 augusti 2010 kl. 00.10 (CEST)

Kloning

Det borde och torde liogga i tiden en djupdykning hur Kloning bör användas och hur det kan fungera. Samt att en panel och forum härför bör upprättas. Förläsare och experter bör bjudas in. Det bör bildas en grupp för intresserade att vända sig till. Rolf Boström

Wikipedia har en artikel om kloning som berättar vad det är. Men encyklopedier brukar inte ta ställning för eller emot något, och inte heller förespråka åtgärder i samhället, utan bara förmedla den kunskap som finns. Inte förrän de paneler och forum som du efterlyser eventuellt upprättats av andra och blivit viktiga företeelser i samhället kan Wikipedia ta upp detta och så sakligt som möjligt beskriva vad det är. /Rolf B 7 augusti 2010 kl. 23.59 (CEST)

Parlamentarism i Sverige

Man brukar säga i Sverige fick en form parlamentarism under 1700-talet. Ständerna har dock långt tidigare i den svenska historien innehaft både beskattnings- och lagstiftningsmakten. Varför varför kan inte detta betraktas som parlamentarism? /Peter

Jag förstår inte riktig vilken period som det syftas på? När skall ständerna haft beskattnings- och lagstiftningsmakt?--FBQ 12 augusti 2010 kl. 12.56 (CEST)

Riksdagen hade exempelvis lagstiftningsmakten innan riksdagen 1682/ Peter

Försöker undersöka lite i F. F. Carlsons "Sveriges historia" om jag hittar någon lag som initierats av ständerna, men kan inte hitta någon. I Maj-1680 ger Carl XI, order till kammar- och kommerskollegierna att arbeta fram nya tullsatser. Dessa behandlas inte av riksdagen.

Riksdagen 1680 är utlyst av kungen, liksom brukligt under stormaktstiden. Han behövde inte samla riksdagen om han inte ville. Riksdagens arbete var att granska riksrådens arbete. För att garantera ordningen vid riksdagen hade kungen inkallat 5.000-6.000 man utländska trupper för att upprätthålla ordningen under riksdagen. För att Citera Carlson om riksdagen "Lag-utskottet kan anses som det yngsta av de gemensamma utskotten. Det fans ännu icke vid denna tid, och kunde svårligen finnas, då ständerna väl i allmänhet granskade och bedömde de af konungen öfverlemnade författningar, men icke uppgjorde eller till bokstafven ändrade lagtexter". När jag tittar på riksdagens fortgång handlar det helt uppenbart om att bekräfta fattade beslut, med eventuella synpunkter.--FBQ 13 augusti 2010 kl. 00.05 (CEST)

Genomgående är kungen samankallande för riksdagen, och under långa tider av enväldet sker inga riksdagar, helt enkelt för att kungen föredrar att styra själv. När dessa sedan velat visa sin goda vilja har de ändå sammankallat riksdagar, när de känt sig relativt trygga. Eftersom riksdagen ändå bara kunde ta ställning till kungens förslag, och kungen var enväldig högste domare och kunde avrätta den som vägrade följa hans beslut som majestätförbrytare och tillsätta en ny riksdag och fortsätta till man hittar några som vill leva (lite politiskt klumpigt att sammankalla en riksdag för att bekräfta sina fattade beslut och sedan tvingas hugga huvudet av dem för att de inte gjorde det förvisso, bättre metoder finns ju), så kan man ju knappast kalla det för parlamentarism. Majoriteten av lagarna och skatterna under Gustaf II Adolf, Kristina, Carl X Gustaf tas överhuvudtaget aldrig i någon riksdag - därav min första undran. --FBQ 13 augusti 2010 kl. 00.18 (CEST)

Den mest grundläggande definitionen av parlamentarism är att regeringen måste ha parlamentets stöd. Det räcker alltså inte med beskattnings- och lagstiftningsrätt. I modern mening slog den igenom i Sverige i början av 1900-talet. Att man kan tala om en form av parlamentarism under 1700-talet beror på att riksdagen då hade inflytande över riksrådet och hade möjlighet att att avsätta dess medlemmar och därmed kunde en riksdagsmajoritet bestämma rådets sammansättning (och därmed var rådet beroende av riksdagens stöd).--Ankara 13 augusti 2010 kl. 00.39 (CEST)

Frågan är då vad beskattnings- och lagstiftningsmakt innebär. I boken Sveriges Historia av Jan Melin, Alf W Johansson och Susanna Hedenborg står det följande: "Från Ständerna övertog kungen på riksdagen 1682 hela lagstiftningsmakten; beskattningsrätten låg dock fortfarande kvar hos ständerna". Alltså innehade ständerna bådelagstifnings- och beskattningsmakt före år 1682. Men om ständerna varken har rätt att lämna egna lagförslag (enligt riksdagordningen 1917) eller besluta om riksrådets eller kungens propositioner, vad är det då för lagstiftningsmakt de har över huvud taget? /Peter

Om man nu använder den vidare beteckningen på parlamentarism, så krävs det att ständerna har verkligt inflytande över lagstiftning och skatter. Exemplet du citerar visar det centrala problemet med att kalla enväldets styrelse för "parlamentarism". Karl XI sammankallade riksdagen för att få en bred uppslutning bakom sina planerade lagförändringar, när han inte lyckas få den uppslutningen fråntar han riksdagen lagstiftningsmakten. De har alltså en möjlighet att godkänna lagar - om kungen vill låta dem, annars behöver han inte. --FBQ 14 augusti 2010 kl. 00.03 (CEST)

Vilka spel är skyddade?

Jag antar att jag får formge ett eget schack och sälja det. Samma sak med Fia med knuff eller mahjong. Men var går gränsen för idén? Får jag göra ett eget alfapet eller scrabble (de är ju ganska lika men tydligen olika spel)? Kan jag kopiera Magic the gatherings regler, men konstruera egna kort så är det OK?

Hur likt får det vara för att inte bryta mot någon upphovsrätt? Moberg 12 augusti 2010 kl. 17.58 (CEST)

Scrabble är definitivt skyddat och ägt av Mattel. Tidigare sålde Alga scrabble i Sverige med tillstånd av Mattel under namnet Alfapet, när de förlorade den licensen skapade de ett nytt spel och började sälja det under det etablerade varumärket Alfapet (något som orsaker mycket förvirring). Men för att göra det var de tvungna att skapa regler som skiljer sig rätt mycket från scrabble. Schack och mahjong är gamla traditionella spel och därför fria att producera.--Ankara 12 augusti 2010 kl. 18.17 (CEST)

Är Kalaha och Jenga tillräckligt traditionellt? Moberg 12 augusti 2010 kl. 19.59 (CEST)

Jag känner inte till spelen speciellt, men av döma av artiklarna är svaret ja (Kalaha och Jenga). En grundläggande förusättning för att spelen inte skulle vara fria måste väl vara att det finns en identifierbar upphovsman och någon som gör anspråk på att äga rättigheterna till spelet?--Ankara 12 augusti 2010 kl. 20.35 (CEST)

Kollektiva verk får väl också upphovsskydd? Det behöver alltså inte röra sig om en upphovsman. Men visst, firmor kan aldrig vara upphovsmän utan endast förvärva upphovsrätten genom avtal, eventuellt implicit t.ex. genom arbetsförhållandets karaktär. Hur är det då ett verk produceras av en icke-väldefinierad grupp, t.ex. om man låter förbipasserande måla på en vägg? --LPfi 13 augusti 2010 kl. 14.21 (CEST)

Anonyma verk gäller väl 70 från första publicering. -- Lavallen 14 augusti 2010 kl. 18.25 (CEST)

Split

Det brukar stå "ER: Split" eller "WR: Split" när det är simning i TV? Betyder det att Europarekordet eller världsrekordet slogs i staden Split i Kroatien (tidigare Jugoslavien). Tycker det har stått i flera år, och på flera olika distanser. J 1982 14 augusti 2010 kl. 17.39 (CEST)

Split = delat, dvs. att rekordet är delat? Tanzania 14 augusti 2010 kl. 21.32 (CEST)

Gissning från min sida också: Har det inget med mellantider att göra? Att fortsätter simmaren i den här farten så kommer det att bli rekord. --MagnusA 14 augusti 2010 kl. 21.44 (CEST)

Det har med mellantider (eller "splittider") att göra, och handlar då om de mellantider som noterades (oftast vid varje 50-meterspassering) vid det rekord som loppet jämförs mot (oftast världsrekordet, WR, eller t.ex. europarekordet, ER). Producenterna brukar ofta t.o.m. lägga in en rörlig linje i grafiken som rör sig enligt tempot i det rekordlopp man jämför mot.--Pjred 14 augusti 2010 kl. 23.12 (CEST)

Hej hej!!

Jag heter Line och jag är 11 år!! Jag undrar hur jag kan skriva information om mig själv eller om andra ni vet som man kan söka på i sökfältet?? Väldigt tacksam för svar // Line!!

Hej. Jag är osäker på om jag förstår hur du menar. Är frågan hur ditt namn kan komma upp på Wikipedia? Det uppfyller inte "relevans", det vill säga, vi som skriver på Wikipedia tycker inte att du är tillräckligt känd för att komma upp i sökfältet. Andra kända personer kan man skriva om genom att klicka på "Skriv en ny artikel" till vänster. Tanzania 14 augusti 2010 kl. 21.37 (CEST)

Om du är en registrerad användare, med användarnamnet Line, hittar man dig i sökfältet då man skriver "Användare:Line". Om du alltså vill arbeta med Wikipedia kan man hitta dig så.

Om du vill att man hittar dig med Google eller andra allmänna söktjänster så kan du skriva något om dig på vilken som helst webbplats (ofta ingår webbutrymme i Internet-abonnemang, det finns också andra webbplatser där man kan skaffa utrymme gratis eller till billigt pris).

För att du skall komma bland de första i sökresultaten måste du skriva någonting som är så intressant att många länkar till din sida. Då räcker det alltså inte att du skriver om dig själv, men om du har någon mer ovanlig hobby som du vet mycket om och lyckas göra en bra webbplats om den är det inte omöjligt.

--LPfi 15 augusti 2010 kl. 12.24 (CEST)

Var har det präglats svenska mynt?

Har precis köpt ett mynt präglat på 1600-talet i Arboga. Hittade också ett mynt präglat i Stralsund, märkt G II A, K.S.P.L.M, alltså Kungliga Svenska Pommern, Landesmünze. I artiklen här hittar jag bara Eskilstuna och Sigtuna och Stockholm som orter där man präglat svenska mynt, men det stämmer uppenbarligen inte. Någon som vet hur många, och vilka, orter det präglats svenska mynt i? /--Idunius 4 augusti 2010 kl. 15.59 (CEST)

Gustav Vasa hade sitt första myntverk i Hedemora (1521–1524). Även Säter (1619–1644) och Avesta (1644–1831) har haft myntverk, i Avesta tillverkades de berömda (och hiskeligt tunga) plåtmynten, varav ett finns att beskåda på ortens myntmuseum. Västerås har haft myntprägling och Åbo var också en viktig svensk myntort, har jag bestämt för mig. Vivo 4 augusti 2010 kl. 21.52 (CEST)

Jag hittade en komplett förteckning över historiska myntorter i nuvarande Sverige och Finland (för besittningar, se detta uppslagsord): Arboga, Avesta, Eskilstuna, Gripsholm, Göteborg, Hedemora, Huså, Jönköping, Kalmar, Kengis, Ljusnedal, Lund, Lödöse, Norrköping, Nyköping, Sala, Semlan, Sigtuna, Skara, Skänninge, Stockholm, Svartsjö, Säter, Söderköping, Uppsala, Vadstena, Västerås, Åbo, Örebro. <ref>[52]</ref> Vivo 4 augusti 2010 kl. 22.10 (CEST)

Svaret är värt att bevaras i artikeln Svenska mynt. --NERIUM 4 augusti 2010 kl. 22.21 (CEST)

Fantastiskt vilket svar, tack! (Nerium har naturligtvis helt rätt). Då jag själv bor i Skara blir jag mycket nyfiken på den uppgiften. Det får bli Gamla biblioteket när jag kommer hem! MVH/--Idunius 4 augusti 2010 kl. 22.28 (CEST)

Noterbart är att myntverket i Hedemora anlades före G1:s tillträde som kung, och var ett av de "falskmyntarverk" som användes för att betala knektar och som bieffekt, genom inflation, urholka den danska ekonomin. Jag skulle dock rekommendera att hitta en tryckt källa på det. Vivo 5 augusti 2010 kl. 06.31 (CEST)

Beträffande myntningen i Lund bör nämnas att den, mig veterligen, bara ägde rum under den tid Skåne var danskt, men jag tror att den redan någon gång omkring 1500-talets början flyttades till Malmö (som kanske därför också borde vara med på listan?). /FredrikT 5 augusti 2010 kl. 08.35 (CEST)

En myntort är missad. 1675-76 myntar Karl XI 2 öres silvermynt i Landskrona.--FBQ 6 augusti 2010 kl. 20.19 (CEST)

De första svenska mynten präglades i Sigtuna, vilket så vitt jag vet ingen företrädare för Västgötaskolan har lyckats bortförklara. DG 6 augusti 2010 kl. 23.20 (CEST)

Nej - man har ju funnit myntstampar till Olof Skötkonungs Sigtunamynt i staden, så det blir i sådana fall väldigt svårt att bortförklara. Däremot är jag osäker på senaste uppdateringar kring medeltidsmyntningen, och i vilka städer myntning finns bekräftad, men sidan Vivo hittade verkade ganska väl uppdaterad. Såg nu att Visby verkar saknas i listan ovan också. Sedan är ju frågan om vi menar dagen eller den tidens Sverige. När den första myntningen i Lund inleds är inte helt klart, men den kan ha skett redan på 990-talet, och är i sådana fall samtida med den i Sigtuna.--FBQ 8 augusti 2010 kl. 19.47 (CEST)

Angående "falskmyntarverket" i Hedmora, så hade de en tydlig (eller tydlig och tydlig, det är klippingar, och gubben saknar ofta huvud osv) skillnad mot Kristian II:s klippingar, i att de hade dalpilar och inte leoparder på mynten. Myntningen startar i Hedemora redan våren 1521, och i Söderköping hösten 1521 (mynten som tillverkas där är identiska) - jag tror inte främsta avsikten var att betala legoknektar, även om han behövde finansiera sitt uppror - de första tyska legoknektarna anländer först våren 1522. Men jag vill också minnas att jag läst något snarlikt. Till historien hör att Gustav Vasas klippingar var av underhaltigt silver, men det var Kristian II:s också.--FBQ 16 augusti 2010 kl. 00.12 (CEST)

"Dagisverksamhet" hos småskraken?

På en bild upplagd på Dagens Fågel (rapportsystemet för fåglar) syns en småskrakshona med väldigt många 1K-ungar. Enligt tillhörande observation räknade observatören antalet småskraksungar till inte mindre än 121 stycken! Min fråga är helt enkelt vad detta beror på: finns något slags "dagisverksamhet" bland småskrakar (som att några honor turas om att ta hand om alla sina gemensamma ungar), eller är det verkligen så att en enda hona fått 121 ungar på ett år? Calandrella 7 augusti 2010 kl. 17.41 (CEST)

Staffan Ulfstrand skriver i sin bok "Fågelliv" om liknande verksamhet hos ejder. Dels kan flera honor tillsammans ta hand om en sammanslagen ungflock, dels händer det att honor helt enkelt parkerar sina ungar vid en annan honas kull och sedan sticker (kanske för att skaffa en ny kull med en ny karl). För adoptivmamman innebär det senare ingen större kostnad, eftersom ungarna inte kräver matning, och hon kan faktiskt vinna på det genom att hålla sina egna ungar mitt i flocken så att främmande ungar bildar en sköld runtom. Oddsen är då goda för att rovdjur norpar något av dagbarnen, och inte de egna ungarna. Lsj 8 augusti 2010 kl. 12.25 (CEST)

Kanadagåsen har också kooperativ dagisverksamhet. Föräldrapar i samma område slår ihop sina kullar till en stor flock och turas om med vakthållningen. Samtliga föräldrapar är dock närvarande i flocken även om de inte är i aktiv vakttjänst. Jorva 17 augusti 2010 kl. 17.35 (CEST)

Produktplakatet 1724

Produktplakatet 1724 innebar att utländska fartyg endast fick lasta gods i svenska hamnar om godset kom från det egna landet, all annan last skulle ombesörjas av svenska fartyg. Syftet med detta skall ha varit att främja merkantilismen, dvs att öka exporten och minska importen. På vilket sätt främjade Produktplakatet merkantilismen? /Per

Även fartygstransporter är en "vara" (eller tjänst snarare), och produktplakatet gynnade svenska fartyg (d.v.s. svensk tjänsteexport) på bekostnad av utländska rederier (d.v.s. svensk tjänsteimport). Man kan dra en parallell till debatten på 90-talet om utländska åkare skulle få transportera gods i Sverige. Fram till EU-inträdet hade vi regler i samma anda som produktplakatet, som begränsade utländska lastbilars transporter. Lsj 8 augusti 2010 kl. 12.41 (CEST)

Har för mig att produktplakatet också infördes för att stoppa mellanhänder i kedjan. A säljer till B som säljer till Sverige. Ett försök att få ner priserna genom att köpa direkt från ursprungsfabrikanten. AlphaZeta 8 augusti 2010 kl. 15.14 (CEST)

Det finns fortfarande begränsningar i hur utländska vägtransportföretag får bedriva näringsverksamhet i Sverige, men begränsningarna gäller bara sådana från andra än länder i EES. DG 18 augusti 2010 kl. 13.11 (CEST)

Vad betyder det här tecknet? ≡

Vad betyder det här tecknet? ≡

Det ser ut som ett "lika med" tecken men med 3 sträck istället för 2 st.

Jag hittade tecknet i tabellen här: Bar (måttenhet)Sebbes333 (diskussion) 13 augusti 2010 kl. 23.01 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Betyder detsamma som vanligt likatecken men används i vissa fall för att understryka att det verkligen är lika. I detta fall för att tala om att det är definitionsmässigt är lika. 1 Pa ≡ 1 N/m2, dvs 1 Pa är per definition 1 N/m2. En annan användning kan vara f(x)≡7 som betyder att f(x) alltid är 7 oberoende av x. AlphaZeta 13 augusti 2010 kl. 23.31 (CEST)

Det används även för att visa kongruensrelation. Moberg 14 augusti 2010 kl. 18.20 (CEST)

Okej, tack för svaret. Jag funderar på om man kan flytta en kopia av den här frågan och särskilt svaren och använda dom till en artikel om just det här tecknet ≡ ?

vad tycker ni om det?

Närmast till hands är väl Likamedtecken? Ghostrider ♠ 15 augusti 2010 kl. 02.23 (CEST)

Tecknet är redan förklarat under sitt namn som identitet, se identitet (matematik). --Wysinwygaa 15 augusti 2010 kl. 02.33 (CEST)

Nu har en artikel kallad ≡ skapats. Tack vare denna frågan. --BIL 16 augusti 2010 kl. 20.46 (CEST)

Bra jobbat!! ;D Sebbes333 18 augusti 2010 kl. 12.43 (CEST)

Terapimetod

Vilken terapimetod använder dom sig utav i filmserien "In treatment". Att det är en psykodynamisk terapiform är jag medveten om med vad heter metoden? Är det primal terapi, internal family system eller integrations terapi osv...?83.250.36.74 17 augusti 2010 kl. 23.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Våningsnumrering

Frågan kopierad från artikeln Våning av --LittleGun 18 augusti 2010 kl. 22.27 (CEST)

Därefter återflyttad till Diskussion:Våning#Numrering, sedan den arkiverats på Faktafrågor. -Ulla 23 september 2010 kl. 10.24 (CEST)

Knappar i kavajen

Kavaj-ärmens knappar har väl ingen annan funktion än att bara vara dekorativa. Eller ?

Jag har dock för mig att jag någonstans (kanske hos Frans G Bengtsson) har läst/hört en förklaring om hur det började.

Det berättas om någon hög engelsk militär som för över 200 år sedan införde dessa knappar i den engelska militära paraduniformen. Syftet var praktiskt. Somliga soldater snöt sig i rockärmen vilket såg osnyggt ut. Raden med knappar skulle göra sådan snytning något äventyrlig.

Somliga civila (utan fula snytvanor) tyckte att uniformens alla knappar såg flott ut och bad sina skräddare om "en sån rad med knappar som militären har". Modet satte sig och finns fortfarande kvar - utan att någon kommer ihåg ursprunget.

Vem känner till knapparnas historia? Om berättelsen nu var FGB:s, jag kanske minns källan fel.

Mvh / Mkh 19 augusti 2010 kl. 11.33 (CEST)

Kan inte minnas mig ha hört den myten. Jag anser det inte osannorlikt att det existerar en sådan myt om ursprunget, och att Frans G Bengtsson eller någon annan berättat den. Däremot är den knappast sann.

Knappar har varit lika vanliga som dekoration som praktiska knäppningsanordningar. 1400- och 1500-talets jackor har i många fall en lång rad av ända upp till 20-25 knappar från armbågen och ned till handleden. Under 1400-talet förekom det ju att knapparna fanns där för att man skulle kunna knäppa upp ärmen och gå med den elegant flaxande efter armarna. Senare var de i allmänhet bara dekorativa. Det fortsätter finnas knappar på ärmarna av vissa jackor under 1600-talet, när rockarna får slag mot slutet av 1600-talet begränsas knapparna till att sitta på laget. När rockarnas slag sedan förvinner blir knapparna kvar där.--FBQ 20 augusti 2010 kl. 15.49 (CEST)

Tror mig även minnas sett orientaliska rockar med knapprader utefter ärmarna redan i början av medeltiden.--FBQ 20 augusti 2010 kl. 15.54 (CEST)

Wow. Hur gammal är du? - Tournesol 20 augusti 2010 kl. 15.59 (CEST)

–Fniss! /Rolf B 20 augusti 2010 kl. 23.43 (CEST)

Som flera ovan varit inne på tror jag att man kan spåra den moderna kavajärmens knappar i äldre tiders herrplagg - 1700-talets långrockar, miltära uniformsjackor m m - där nedersta delen av ärmen ofta var uppvikt i ett slag och då behövde kunna knäppas fast i det läget. Man kan ju också tänka sig att de kan ha att göra med någon period i modet (t ex tidigt 1800-tal) då ärmarna var mycket snävt skurna och det i princip kanske var nödvändigt att kunna knäppa upp ärmöppningen för att över huvud taget få igenom handen? /FredrikT 20 augusti 2010 kl. 16.52 (CEST)

Det är möjligt att faktiskt en del av det tidiga 1800-talets rockar hade fungerande knapphål nere vid ärmen - de jag sett, mest frackar och bonjourer runt 1825-1850 har dock inte varit så snäva att de behövt knäppas upp, och "knäppningen" har varit en låtsasknäppning. 1500- och 1600-talsjackorna var nog i många fall så snäva att de faktiskt så snäva att de måste knäppas upp, men de är ju lite svårare att få möjlighet att studera närmare :-) Jag tror att 1800-talets jackor och kavajer helt enkelt lånat knapparna från 1700-talets rockar med slag - knapparna hade ju visserligen en funktion i att fästa upp slagen, men i många fall var de särskilt i slutet av 1700-talet även fastsydda, och man bar aldrig slagen nedfällda, så någon "funktion" fanns ju egentligen inte.

1400-talsrockarna var illstrationer, visserligen finns ju lite medeltidstextilier på svenska museer, själv har jag inga äldre textilier än 1700-talet. Riktigt så gammal är jag inte :-)--FBQ 20 augusti 2010 kl. 17.25 (CEST)

Facebook plockar information från Wikipedia

Vet någon om facebook automatiskt skapar fansidor för riksdagsledamöter och lägger in information från enwp? Jag hittade precis en skapad sida med inga fan, inga skrivna inlägg och i övrigt en helt tom sida förutom då just informationen från enwp. Obelix 20 augusti 2010 kl. 21.29 (CEST)

Eftersom allt innehåll på Facebook automatiskt blir upphovsrättskyddat av Facebook själv bör det inte vara tillåtet att ladda upp texter från Wikipedia dit. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2010 kl. 21.42 (CEST)

Jag tycker mig ha sett många sidor på Facebook med information direkt hämtad från Wikipedia. /Nicke L 20 augusti 2010 kl. 22.05 (CEST)

Det finns lite att läsa om det i foundation-l och Wikipedia Signpost. --Ainali 20 augusti 2010 kl. 22.40 (CEST)

Jag har mest reagerat över lustigheten "från Wikipedia, den kostnadsfria uppslagsboken". /Grillo 20 augusti 2010 kl. 23.45 (CEST)

Ah, om de publicerar texten under CC-BY-SA 3.0 som det står på enWPs anslagstavla är ju allt A-OK. Ordning och reda på den anslagstavlan, förresten. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 augusti 2010 kl. 00.36 (CEST)

ref div vinartiklar.

Doft av mörka bär! what? Har jag mörka bär i min trädgård. förvisso, både svarta vinbär och förvildade körsbär. Men uttrycket ser man bara i sb med charcuterier .....i beskrivning av rödvinskaraktärer. Felöversättning? Côtes de rhone tex. Eller allmänt mystifierande mumbo-jumbo. Jag kan tänka mig en rad andra mörka bär som åkerbär och slånbär och björnbär m fl men dom har banne mig ingen gemensam doft eller arom. Om dessa företeelser inte finns i sverige bör väl aktuella artiklar saneras. eller också att jag har fel, isåfall kanske rätt översättning av denna kryptiska benämning vore på plats. Högaktningsfullt mörkt bär på Er alla berörda. PON.

Ursäkta, men nu hängde jag inte med. Tanzania 16 augusti 2010 kl. 12.14 (CEST)

Mörka bär nämns i fyra artiklar. En googlesökning visar på att det verkar vara en mycket etablerad beskrivning.--Ankara 16 augusti 2010 kl. 13.19 (CEST)

Mörka bär är en klart vedertagen benämning i det svenska vinnördsspråket. Se exempelvis här där Systembolaget beskriver den kategori där klassiska Bordeauxviner ingår: "I dessa viner finns inslag av mörka bär, ceder, mörk choklad och rostat kaffe". Röda bär är en annan kategori. Använder man "mörka bär" har man vanligtvis inte lyckats bestämma sig för om det mer specifikt är exempelvis svarta vinbär eller björnbär (nog de vanligaste två att syfta på) det doftar, eller så tycker man att man känner dofter av flera liknande bär. Många vinbeskrivningstermer är mycket riktigt rätt subjektiva ("mumbo-jumbo"), och det finns också en del nationella skillnader i vanlig vokabulär. Exempelvis beskriver svenskar ibland vissa Chenin Blanc-viner med "arrak", men detta är ingen term jag sett har en motsvarighet på engelska eller franska. Just de olika frukt- och bäraromerna tillhör de mer objektiva, eftersom dessa aromer kommer från aromämnen (estrar m.m.) som de flesta personer uppfattar på samma sätt. Det mest "vetenskapliga" sättet att beskriva vinaromer är att använda det så kallade Wine Aroma Wheel (framtaget vid University of California, Davis), som vad jag förstår enbart innehåller aromer som de flesta med ett intakt luktsinne kan enas om. Det bygger på tre nivåer: en grovindelning, en mellannivå och en fin indelning. "Frukt" är en av indelningarna, "bär" är en av mellannivåerna och de enskilda frukterna är finindelningen. Alla vanligen förekommande frukter och bär finns inte med på hjulet. Mörka bär är således en samlingsbeteckning på nivån mellan enskilda bär och alla bär, som i likhet med röda bär har blivit ganska etablerad. Tomas e 23 augusti 2010 kl. 21.13 (CEST)

Friktion

Vad är skillnaden på glidfriktion och rullfriktion? Om en skiva roterar och en kloss trycks emot så blir det väl i kontaktytan som att det glider? Eller tänker jag knasigt? Moberg 22 augusti 2010 kl. 16.52 (CEST)

Du tänker lite fel. Skivan som roterar och bromsas med en kloss bromsas med glidfriktion. Om den bromsas med en rulle som i sin tur bromsas precis så mycket att den inte glider mot skivan så bromsas skivan med rullfriktion.

Enklast överförs det på ett bilhjul som bromsas med bromsklossar. Låter man klossarna låsa hjulet så att det glider mot gatan bromsas bilen med glidfriktion. Låter man klossarna hejda hjulets rotation precis så mycket så att det rullar mot asfalten men inte börjar glida mot ytan bromsas bilen med rullfriktion. Rullfriktionen är större än glidfriktionen och ABS-bromsar fungerar precis så.--LittleGun 22 augusti 2010 kl. 17.11 (CEST)

Så rullfriktion uppstår när man inte bromsar lika mycket? Men den ger ändå än snabbare inbromsning? Jag vet inte om jag hänger med riktigt. Kan rullfriktion uppstå både om man bromsar en skiva med klossar eller med en rulle? Och spelar det någon roll om kontaktytan är på skivans mantelyta eller lock/botten? Moberg 22 augusti 2010 kl. 20.04 (CEST)

1. Japp, på en bil är det så. Däremot är det svårt att manuellt lägga rätt kraft på bromsen, därav ABS-bromsar, lägger man för liten kraft blir det kortare bromssträcka med låsta hjul. På en torr asfaltsvägbana är skillnaden liten. Då är det bäst att tvärnita.

2. Japp, bromssträckan blir kortare eftersom rullfriktionen är högre än glidfunktionen.

3. I fallet med en bil och bromsklossar så är det så att för ett hjul som låses av klossarna står dessa still mot hjulet och det är glidfriktion mellan hjul och vägbana. Om de inte låses är det glidfriktion mellan klossar och bromskiva, men rullfriktion mellan hjul och underlag. Det är friktionen mellan hjul och underlag som stannar bilen.

4. Någonstans måste man i praktiken ha glidfriktion. För en bil vill man att all glidfriktion som läggs på klossarna precis räcker för bilen inte ska börja glida. Har man för lite glidfriktion mellan kloss och skiva bromsas bilen sämre än med låsta hjul. Poängen är att ha "full" rullfriktion mellan däck och yta. (Rullen i exemplet ovan blandade jag in för att vi då inte pratade om bilar explicit. En roterande skiva,typ gramofonskiva, bromsas också snabbare med en rulle som precis hindras från att glida än en kloss).

Det är också därför man ska frikoppla när man styr undan (om man inte har ABS). Det är den högre rullfriktionen gör att bilen svarar på rattutslaget. Med låsta hjul och bara glidfriktion fortsätter bilen i fartens riktning oberoende av rattutslaget, även om den kanske vrider sig.--LittleGun 22 augusti 2010 kl. 21.55 (CEST)

Jaha, tack för ett jättebra svar! Så mycket klokare jag blev nu. :) Och bra liknelse med grammofonen. Men då kommer nästa fråga: varför bromsar rullfriktion bättre? Vad är den egentliga (fysikaliska?) skillnaden? Moberg 23 augusti 2010 kl. 00.31 (CEST)

Den fysikaliska skillnaden är att hjulet deformeras, plattas till, i kontaktytan mot asfalten. Rullfriktionen, som brukar kallas rullmotstånd är alltså den kraft som krävs för att lyfta upp bilen för att komma framåt. Tydligare blr det om man tänker sig ett hårt hjul mot ett mjukt uderlag. Då kommer hjulet sjunka ner i underlaget och för att komma framåt kör det uppför en backe. Glidfriktionen beror på hur sträva ytorna är mot varandra. Det finns alltså inget fysikaliskt samband som säger att rullmotsåndet alltid är större än friktionen.--LittleGun 23 augusti 2010 kl. 07.27 (CEST)

OK! Så deformation måste finnas med i bilden? Två stela kroppar kan inte utverka rullfriktion mot varandra? Moberg 23 augusti 2010 kl. 13.12 (CEST)

Precis! Och ska man vara petig heter det rullmotstånd, eftersom det ju inte är någon friktion inblandad.--LittleGun 23 augusti 2010 kl. 13.20 (CEST)

Jag hajar. Tack så mycket. Moberg 23 augusti 2010 kl. 17.50 (CEST)

Kan man se Stilla havet från Argentina (eller Bolivia)?

Chile är ett tämligen långsmalt land. Finns det något område där det samtidigt är så bergigt och Chile så smalt att man kan se Stilla havet från en bergstopp i Argentina (eller Bolivia)?

Och kan man på motsvarande sätt se Nordsjön från någon plats i norra Sverige?

- Tournesol 25 augusti 2010 kl. 10.06 (CEST)

Norska havet gissar jag du menar, för att se Nordsjön från ens norra Norge är svårt nog. I det senare fallet har jag en svag aning om att man ska kunna se en del av Ofotenfjorden åtminstone. Men jag gjorde aldrig några toppförsök, så jag är inte hundra. -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 10.13 (CEST)

Det ska gå att se stilla havet från åtminstonde Aconcagua.--Ankara 25 augusti 2010 kl. 10.39 (CEST)

Hitlers maktövertagande

Vem finansierade hans väg till makten?Vad jag har hört var det amerikanska intressen som stod bakom.Likadant hans utrotning kunde inte genomföras utan IBM:s hjälp,med hålkort.De fick bra betalt,för de hade patent på sitt system+de krävde att genomföra service på sina maskiner, jag tror det var varje 2:e eller 3:e månad.Samma som Coka Cola,de drog ju igång Fanta i Tyskland(då hette den fantastik,på tyska).Skulle vara intressant och få veta själva drivmotorn bakom sådana folk.Många vill nog att allt ska komma fram.Saber1 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Låter som några knäppa konspirationsteorier. Det läskiga med Adolf Hitler är ju att han använde demokratin till att skrota den. J 1982 28 augusti 2010 kl. 16.13 (CEST)

Det var faktiskt ett amerikanskt faktaprogram,tv.Samma med Danska flyktingar och registrering hos polisen,Samma med Norska och Tyska gränspolisen.Kommer från södra Skåne,har fått höra att där och i gränstrakterna till Norge,har det aldrig funnits så många dövstumma drängar som under kriget.Hade en fabror som tjänstgjorde i Norrland,vilka grejor han berättade,om överlämning av flyktingar till Tyskarna.Som vanligt luktar ju inte pengar något,det är bara den mekanismen bakom knäppgöken Adolf som är lite intressant.Saber1 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Amerikanska populärvetenskapliga dokumentärer ska man nog ta med en nypa salt. -Laxskinn 28 augusti 2010 kl. 17.09 (CEST)

IBM:s samarbete med Nazityskland är dock mig veterligen välbelagt (det står en del om det i engelskspråkiga wp:s artikel History of IBM), men det hör så vitt jag vet hemma efter att Hitler kom till makten, inte under "vägen dit". Inom Tyskland såg Hitler ju dock till att inte stöta sig med de tunga namnen inom tyskt näringsliv, och kan nog ha fått en del ekonomiskt stöd därifrån. Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, dåvarande ägaren till den mäktiga Kruppkoncernen sympatiserade t ex öppet med Hitler. /FredrikT 29 augusti 2010 kl. 16.30 (CEST)

Mauri Eira

Hej! Jag skrev för ett par år sedan in om mig själv in i Wikipedia men gjorde då massa fel och blev raderad! Jag vil nu med mer kunskap om wikipedias syfte skriva om mig men på ett sätt som blir fakta! Hur får jag bort "det gamla" och det felaktiga från mitt namn? Det står att min gamla inlägg finns under raderingsloggen och jag vet inte hur jag rent tekniskt ska kunna ta bort det? Var vänliga o hjälp mig!

MVH Mauri

jag tycker inte att du bör skriva om dig själv överhuvudtaget. Om någon annan anse dig vara relevant kommer en artikeln skrivas för eller senare. Wikipedia är inte en plats för att presentera sig själv. Läs gärna WP:IK.--Ankara 29 augusti 2010 kl. 14.16 (CEST)

Den här frågan hade passat bättre under Wikipediafrågor. Dock är det så att raderingsloggen består av just raderade sidor, och därför inte kan raderas. Dock är det bara administratörer som kan se vad som finns i den. Du bör som sagt överväga om du verkligen vill skapa en artikel om dig själv, med tanke på den uppenbara intressekonflikten, men om du verkligen bestämmer dig för att göra det är det som står i raderingsloggen irrelevant. Se bara till att hänvisa till oberoende källor för det du skriver och skriv inte för att marknadsföra dig själv. Det är förstås ingen garant för att artikeln få bli klar, men det ökar sannolikheten. /Grillo 29 augusti 2010 kl. 15.39 (CEST)

Bilmarknad och bilägande i Sovjetunionen?

Är det någon som har koll på hur det gick till att äga bil i Sovjetunionen och andra kommunistländer? Främsta folkbilen borde väl ha varit Lada men det fanns även lyxigare bilar som Volga. Moskvitj var gissningsvis också ganska folklig. Krävdes det särskilda tillstånd att få ha en bil eller kunde vem som helst som hade råd skaffa en (och vad innebär det isåfall att ha råd - hårdvaluta?)? Och fanns det en begagnatmarknad? Kunde t.ex. en arbetare välja att köpa en begagnad Volga istället för en ny Lada, eller var det bara partihöjdare som fick äga Volga och liknande statusbilar? Och fanns det överhuvudtaget utländska bilar? Entheta 29 augusti 2010 kl. 16.56 (CEST)

Placering i plenisalen (riksdagen)

Undrar om någon vet hur riksdagens placeringen fungerar i plenisalen. Hittade [53] som enda bild på hur stolarna är ställda. Men då antalet lampor motsvarar 354 platser snarare än 349 så antar jag att det inte är hela historien. Läste även att stolarnas placering nyligen ändrats, vilket leder till frågan, Hur såg det ut innan? /Lokal_Profil 17 augusti 2010 kl. 16.00 (CEST)

Menar du hur stol/bänkar är ordnade eller vad som bestämmer vem som sitter var?

Jag vill minnas att jag hört något om att man av tradition sitter efter valkrets, men att man funderat på att byta.^{[källa behövs]} Om ngt av det genomförts vet jag icke. -- Lavallen 17 augusti 2010 kl. 16.24 (CEST)

Du har rätt, placeringen efter valkretsar finns med i riksdagsordningen andra kapitel.--Ankara 17 augusti 2010 kl. 16.37 (CEST)

Intressant. I Finlands riksdag sitter man enligt parti, ordnat enligt skalan vänster-höger. Svenska folkpartiet och Ålands riksdagsman sitter på kanten med tanke på eventuellt behov av tolkning. Dessutom sitter man i främre eller bakre rader enligt anciennitet. --LPfi 17 augusti 2010 kl. 21.07 (CEST)

Var nyfiken både på hur stolarna var placerade, speciellt innan ändringen då jag antar att länken ovan beskriver den nuvarande placeringen rätt väl, samt hur folket är placerade på dessa stolar. Speciellt med tanke på att det finns 5 stolar för mycket. Motionen för placering efter parti finns här men den blev det inget av så jag är fortfarande inte helt klok på hur de faktiskt sitter. /Lokal_Profil 17 augusti 2010 kl. 22.05 (CEST)

Borde inte de extra stolarna kunna vara för ministrarna? Fast då borde de ju ibland kunna behöva vara fler än 5. /FredrikT 18 augusti 2010 kl. 14.54 (CEST)

Bilden gäller väl hur man röstat, och ministrarna har inte rösträtt då de inte är riksdagsmän. Extrastolar kan ju vara bra om ngt i det tekniska går sönder. -- Lavallen 18 augusti 2010 kl. 15.01 (CEST)

Om jag kommer ihåg det helt rätt så kan man sitta på lite olika platser beroende på typen av möte, vid mindre antal deltagare så kan till exempel alla sätta sig vid de främre debattplatserna som är ordnade i en halvcirkel. Så de extra platserna tror jag dels är för statsråden och eventuella experter (som då inte får rösta, men som kanske vill kunna begära ordet) och dels för att tillåta flera möjliga sätt att placera deltagarna. //Kaj 18 augusti 2010 kl. 15.38 (CEST)

Föreslår att du mailar riksdagsinformation@riksdagen.se och delar med dig av svaret i artikeln Sveriges Riksdag --Elav W 19 augusti 2010 kl. 13.09 (CEST)

Mail skickats. Meddelar nar jag fatt svar. /Lokal_Profil 23 augusti 2010 kl. 18.17 (CEST)

Har nu fatt svar. Ska satta ihop en bild (mest for att kolla att jag forstatt det hela ratt) och satter sedan all informationen pa Sveriges Riksdag... troligast pa diskussionssidan om jag kanner mig sjalv ratt. /Lokal_Profil 27 augusti 2010 kl. 13.26 (CEST)

Har nu samlat informationen samt de nya bilderna på Diskussion:Sveriges riksdag#Riksdagens placering i plenisalen. /Lokal_Profil 2 september 2010 kl. 00.40 (CEST)

Atommikroskop

Hur fungerar ett atommikroskop? Och hur mycket kan det förstora?

--78.79.11.35 30 augusti 2010 kl. 16.42 (CEST)

Menar du ett Elektronmikroskop? - Tournesol 30 augusti 2010 kl. 16.45 (CEST)

Ja, sak samma. Atommikroskop eller Elektronmikroskop, det är samma sak!

--78.79.11.35 30 augusti 2010 kl. 16.49 (CEST)

Ett sveptunnelmikroskop kan eventuellt kallas för "atommikroskop" då det kan ge bilder där enskilda atomer kan urskiljas. --Petter 30 augusti 2010 kl. 22.29

Men jag undrade HUR det fungerar, kan någon förklara??

--91.213.179.254 2 september 2010 kl. 12.12 (CEST)

Läs artikeln elektronmikroskop. Calle 2 september 2010 kl. 12.21 (CEST)

Ja, har gjort det! Men fattar inte.

--78.79.6.162 2 september 2010 kl. 18.17 (CEST)

Mycket förenklat: Man låter en ström av elektroner, svepa över en yta. Beroende på hur stark den elektriska strömmen blir, kan man avgöra hur långt bort denna yta ligger. Det rör sig allttså inte om en bild som "förstoras" i egentlig mening, eftersom inga ljus-partiklar/-vågor är direkt inblandade. -- Lavallen 2 september 2010 kl. 18.46 (CEST)

OK, nu fattar jag! Tack! --78.79.3.49 3 september 2010 kl. 13.12 (CEST)

Tångvall på andra platser

Jag undrar, för att kunna förbättra artikeln tångvall, om detta fenomen förekommer på andra platser. Logiskt borde det kunna förekomma på andra platser som har dåligt med trä och sten men som ligger havsnära. Tänker spontant på brittiska kusterna eller Island. Det vore bra om artikeln kunde globaliseras, eller om det är ett lokalt fenomen, förtydligas. /Grillo 31 augusti 2010 kl. 20.56 (CEST)

Finns lite information från Danmark här på engelska, kanske går det att hitta mer med det som utgångspunkt? Pillerillern 2 september 2010 kl. 12.34 (CEST)

Tack för svaret, jag la in det i artikeln. Det är en bra början ja, och jag fick bekräftat som jag anade att det inte är en helt unik förekomst. /Grillo 3 september 2010 kl. 20.12 (CEST)

Stirlingmotorn

När jag ser ett lättviktsplan eller motordriven skärmflygare reagerar jag på att de låter väldigt mycket. Om jag flugit så, så skulle jag varit bered att betala för att få flyga tyst. Vad kan vara orsaken till att de inte använder stirlingmotorn? Hur är verkningsgraden i förhållande till vikten på en stirlingmotor jämfört med bensin och dieselmotorer? --Elav W 31 augusti 2010 kl. 23.28 (CEST)

Enligt engelska wikipedia är en Stirlingmotor större och tyngre och dyrare än en bensinmotor med samma effekt. Därför kommer de till användning bara i speciella tillämpningar där detta inte är en stor nackdel. I ett miniflygplan är naturligtvis storlek och vikt kritiska faktorer. Lsj 2 september 2010 kl. 12.34 (CEST)

En bensinmotor i en bil går tyst, men det beror både på att det är lagkrav och kundönskemål på att bilen går tyst. För flygplan är det inte samma krav och ljuddämpare väger en del. --BIL 3 september 2010 kl. 19.21 (CEST)

Lista över mest inkomstbringande spelfilmer

Hej.

Varför finns Råttatouille med både som nummer 14 och nummer 47?

/AMild S95980 (diskussion) 2 september 2010 kl. 15.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har inget bra svar på detta. Dock rekommenderar jag den engelska artikeln om samma ämne, eftersom den är källbelagd. Den svenska är även dåligt uppdaterad, då Toy Story 3 inte ännu är tillagd. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 2 september 2010 kl. 16.12 (CEST)

Den listan är en skamfläck som jag fortfarande anser bör raderas. För en tillförlitlig lista, se Imdb. Entheta 2 september 2010 kl. 16.38 (CEST)

Fångarna på fortet

Hej jag heter ida och jag undrar när andra säsongen av fångarna på fortet börjar alltså i år (2010). 89.160.37.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du googlar på den tv-kanal som sänder programmet numera (jag tror det är TV4) så kan du hitta deras e-postadress. Maila dem så får du säkert ett riktigt svar --Elav W 3 september 2010 kl. 13.48 (CEST)

Gå in på denna sida: http://www.tv4.se/1.323757/kontakta_tv4_gruppen Där kan man skicka mail till TV4. Det står inte på TV¤:s hemsida när programmet börjar sändas.--BIL 3 september 2010 kl. 19.29 (CEST)

Gör en fakta artikel om Helene Lundström och alla andra personer som döljer sig bakom röda länkar.

Kan ni inte göra en faktaartikel om Helene Lundström. Hon är faktiskt lite utav en okänd kändis som varit medverkande i filmen Pocahontas som röst till Pocahontas och har en fantastisk sångröst. Men jag vet inget om henne. Jag har googlat hennes namn och nu sökt på wikipedia men där är hon som röd link. Jag tycker att ni som jobbar där ska försöka kolla över alla era röda linkar och försöka göra så att folk kan klicka på dom. För ni har faktiskt väldigt många röda länkar vilket jag tycker att ni ska--Aggelius 3 september 2010 kl. 15.31 (CEST) göra något åt.

Hej Aggelius!

Det finns inget "ni som jobbar där" på Wikipedia. Wikipedia är ett ideellt projekt som drivs av envar som har lust och möjlighet att medverka, och det finns ingen redaktion som bestämmer vem som skall skriva om vad och när, utan allt bygger på att någon eller några personer väljer att själva ta på sig att skriva om något de har kunskap om. Forska därför gärna vidare om Helene Lundström, så kanske Du kan bli den som skapar artikeln om henne.

Hälsningar. /FredrikT 3 september 2010 kl. 16.05 (CEST)

Om man inte vill eller har kunskap nog att skriva själv så går det bra att lägga in önskemål på Wikipedia:Önskelista. Jag har nu lagt in Helene Lundström där åt dig så förhoppningsvis nappar någon på idén och skriver ihop artikeln. AlphaZeta 3 september 2010 kl. 16.25 (CEST)

Här har du mer information: http://www.helenelundstrom.com/ Herrn 3 september 2010 kl. 17.27 (CEST)

Kan man inte redigera rubriken?

Frågan flyttad till WP:WF#Kan man inte redigera rubriken? /Diupwijk 4 september 2010 kl. 01.11 (CEST)

Helene Lundström

Hur ändrar man rubriken på en artikel? Har skrivit om Helene Lundström. men det visar sig att hon nu heter Helene Kaufman. Därför så skulle jag vilja ändra rubriken Lundström till Kaufman men jag kan inte det för tillfället. Men jag tycker att man borde kunna göra det om man klickar på redigera. Någon som kan hjälpa mig genom att söka på Helene Lundström och ändra det till Kaufman. Aggelius (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hon verkar ju vara känd som Helene Lundström; det är detta namn som används då filmerna omtalas och adressen till hennes webbsida innehåller också namnet Lundström. Artikeln bör därför ligga under detta namn även om hon som privatpersonen bytt efternamn. Läs på sidan WP:POMMF. /Annika 4 september 2010 kl. 16.24 (CEST)

Annars flyttar du artiklar med hjälp av knappen "flytta" som numera finns lite undangömd bland redigeringsflikarna högst upp. /Grillo 5 september 2010 kl. 11.24 (CEST)

Kräk

Enligt artikeln om kräk är kräk ett annat ord för boskap, kreatur eller insekter. Har kräkning någonting med saken att göra över huvud taget? Herrn 3 september 2010 kl. 17.19 (CEST)

Nej, enligt Svenska akademiens ordbok kommer kräkas (= spy) av samma ursprung som bl a tyskans "krachen" och har ursprungligen betydelsen "brista, spricka sönder, smälla" medan "kräk" (= djur) troligen kommer från ett äldre nordiskt ord "betecknande slingrande rörelse l. dyl." /FredrikT 3 september 2010 kl. 19.07 (CEST)

Läste just Femte Mose Bok 4:18 i Fjellstedts bibel från 1890. Språkbruket har sitt ursprung i Kalle dussins bibel, men är moderniserat, kanske i mitten av 1800-talet.

"Eller mask, som kräker på jorden..." (min fetstil) -- Lavallen 6 september 2010 kl. 13.22 (CEST)

Förstöra Penicillin

Jag vet att man inte ska hälla ut penicillin i avloppet, då det kan förstöra reningsverken. Överbliven dos ska istället återlämnas till apoteket. Har läst någonstans att penicillin förstörs vid ca 37 grader. Betyder det att man skulle kunna blanda överblivet penicillin med kokande vatten/koka. Och därigenom kunna hälla ut det uran att orsaka någon skadaTofuse 5 september 2010 kl. 19.47 (CEST) Denna fråga hitkopierad från diskussion:Penicillin.Sjö 4 september 2010 kl. 09.05 (CEST)

Penicillin förstörs knappast över 37 grader; det vore ju märkligt i så fall med tanke på att det ges vid infektionssjukdomar, där man ofta har feber. Då skulle ju penicillinet förstöras i kroppen. Anledningen till att man inte ska hälla ut penicillin i avloppet är att det ökar risken att bakterier utvecklar resistens. Det är bättre att lämna in det på apoteket än att hålla på och koka det. Nitramus 4 september 2010 kl. 10.25 (CEST)

Ja, ett apoteksbesök är nog det bästa och enklaste sättet att göra sig av med penicillin. Men det är kanske inte främst eventuella skador på reningsverken som bör avhålla oss från att spola ner mediciner i avloppet. De allvarligaste konsekvenserna är istället att vi då för vidare olika ämnen och substanser som tas upp av djur och växter i det biologiska systemet och förs vidare i näringskedjan. Visserligen är halterna små, men ofta mätbara med oklara framtida konsekvenser för både djur och människor. Janders 4 september 2010 kl. 16.58 (CEST)

Om man nu vill bli av med sitt penicillin utan att gå till apoteket, måste det vara enklare att kasta det i de vanliga hushållssoporna istället för att kladda med kokande vatten. För penicillinet lär inte överleva att bli uppeldat i avfallsvärmeverket. Dock finns det kanske fortfarande en och annan kommun som fortfarande har dispens från förbudet mot att lägga brännbart avfall på deponi (soptipp) och där skulle då penicillinet kunna komma ut i naturen via soppåsen. Mvh, JT 7 september 2010 kl. 22.39 (CEST)

Aspektpolitik

Ordet "aspektpolitik" används i kulturutredningen och i Wikipedias artikel om densamma, men förklaras inte. Vad är det? Om det är ett engångsord borde det kanske tas bort ur artikeln, eller kortfattat förklaras där, men inte bara användas utan att förklaras. Om det är ett generellt begrepp, borde det kanske ha en egen artikel. --LA2 7 september 2010 kl. 01.08 (CEST)

I utredningen står: "Vi kallar detta att kulturpolitiken behöver utvecklas mot att bli en aspektpolitik, dvs. att frågor om kultur finns som aspekter på i princip varje fråga om samhällets utveckling." Det verkar alltså vara ett påhittat engångsord. --LA2 7 september 2010 kl. 01.11 (CEST)

Lokstall

I X1 kan man läsa "En speciell anläggning i bergrum byggdes utanför Älvsjö, där tågsätten kördes in nattetid och värmdes upp med gigantiska varmluftsaggregat."

Finns det bilder på den här anläggningen? --Andreas Rejbrand 4 september 2010 kl. 01.44 (CEST)

Eftersom artikeln Älvsjödepån är märkt med mallen {{illustrationsbehov}} så har jag försökt fixa bilder på den, men det är svårt. Området är inhängat och obehöriga äga ej tillträde. /Kemikungen 8 september 2010 kl. 16.57 (CEST)

Husera

Wiktionary anger två betydelser för ordet husera. Den ena är: "bo, vistas, hålla till; logera (är skämtsamt, numera knappast brukligt)"

Wikipedia har ett ganska stort antal förekomster, de flesta med betydelsen hålla till, en del i ganska abstrakt betydelse, till exempel i fotbollens division X. Jag upplever båda dessa betydelsevarianter som skämtsamma och tycker därför att förekomsterna nästan genomgående borde bytas ut mot något mer sakligt och lättförstått. Har jag uppfattat rätt? --Ettrig 7 september 2010 kl. 21.06 (CEST)

SAOB anger (1932) två betydelser av husera:

1: skämtsamt., numera knappast brukligt: hålla hus, bo, vistas; logera

2: (numera ngt vard.) uppträda på ett våldsamt eller hänsynslöst sätt, fara hårt eller vilt fram; om krigsfolk o. d.: härja o. plundra; även: uppträda bullersamt, väsnas, "rumstera".

Mvh / Mkh 7 september 2010 kl. 22.48 (CEST)

Språkrådet tar upp ordet husera här och ordet finns med i senaste SAOL i båda betydelserna.--Ankara 7 september 2010 kl. 22.56 (CEST)

Tack, särskilt för länken till Språkrådet. Även betydelsen hysa är alltså OK. Jag får acceptera att språket är levande och förändras. Det finns gott om andra "fel" att rätta. --Ettrig 8 september 2010 kl. 09.12 (CEST)

edsbyn

hej-jag undrar, kan ni sätta en annan bild än den patetiska lilla gamla järnvägsstationen? t.ex. Edsbyverkens Industribyggnad, eller S:t Olofs Kyrka, Kommunalhuset,Bandyhallen... mvh

Har du någon annan fri bild? / Elinnea 7 september 2010 kl. 23.02 (CEST)

Ja, ett sätt är att du tar en bild själv och laddar upp. Får du några problem är det bara att fråga. -- BoİVIE  8 september 2010 kl. 10.00 (CEST)

Tolkning

Anses man vara kristen om man tror på den gud som framhävs i kristendomen?

Jag är ingen expert, men man anses nog vara kristen om man tror på Jesus som han beskrivs i bibeln. Även judar tror på samma gud så det räcker inte. AlphaZeta 9 september 2010 kl. 19.34 (CEST)

Jag är inte heller expert, men artikeln Kristendom ger en översikt över de begrepp som omfattas av de flesta kristna samfund (avsnittet Kristen tro). Vissa samfund accepterar inte alla begreppen. Mormoner och Jehovas vittnen accepterar till exempel inte treenighetsläran och därför finns det vissa som anser att de inte är kristna. De anser dock sig själva som kristna. Mitt svar på din fråga skulle därför vara att det beror på vem du frågar. Olika grupper (olika människor) har olika åsikt om det räcker att tro på Gud eller om man också måste tro på de andra trosbegreppen som brukar förknippas med kristendom, och i så fall alla eller bara de flesta. Sjö 9 september 2010 kl. 19.42 (CEST)

Muslimer anser ju till exempel att de tror på samma Gud som kristna, men de anser sig ju inte vara kristna för den sakens skull. Angående mormoner och Jehovas vittnen är det precis som Sjö säger att de själva definierar sig som kristna, men att det inte kan ses som allmänt accepterat av alla att de verkligen är det (inte bara på grund av treenighetsläran, som även enstaka andra kristna samfund inte heller tror på, utan också flera andra lärosatser om vilka de är betydligt mer ensamma än just förnekandet av treenigheten). Nitramus 9 september 2010 kl. 22.53 (CEST)

Läst mycket i Peter Fjellstedts bibel den sista tiden. Han (eller de källor han hämtar materialet från) anser att katolska och ortodoxa kyrkan är en avfallen del av kristenheten. Jag har läst liknande resonemang hos andra men med annat perspektiv. Det finns därför en skillnad på "kristenhet" och "kristendom". Vilka de första är, är lätt definierat, men vilka de senare är, beror helt på perspektivet. -- Lavallen 10 september 2010 kl. 08.25 (CEST)

Blockerad.

Begäran om avblockering flyttad till Användardiskussion:Aggelius av Sjö 10 september 2010 kl. 18.29 (CEST)

tss

hur får man tanpongsjuka? vag ska man gjöra för att få det?

Om du läser artikeln Toxic shock syndrome så hoppas jag att du får svar. MVH/--Idunius 10 september 2010 kl. 22.22 (CEST)

Grävlastare/hjullastare?

Vad är det egentligen för skillnad i konstruktion på en grävlastare/traktorgrävare och på en hjullastare? Någon som vet? Jag tycker inte att det riktigt framgår av resp artikel. --Christian47 13 september 2010 kl. 19.49 (CEST)

Är det inte åt vilket håll skopan är vänd som är skillnaden då? Ser ju ut som det på bilderna. Moberg 13 september 2010 kl. 20.02 (CEST)

Skillnaden är att en grävlastare har gräv och lastaggregat, medan en hjullastare bara har lastaggregat. Det står i grävlastarartikeln, även om det kunde vara tydligare.--FBQ 13 september 2010 kl. 20.19 (CEST)

Karl XIV Johan

I samband med 200-årsjubileet har framkommit många nya fakta om denne kung. Tillåter mig att i all anspråkslöshet få peka på mina två böcker om honom "Karl XIV Johan - Det moderna Sveriges grundare" och, vilket är en sammanfattning på franska av den första, "Karl XIV Johan - Un Francais roi de Suède" som utkommit i år. De beskrver denne man som kom till ett land i kaos och stor fattigdom hur hans såg de stora möjligheterna att förändra landet och hur han metodiskt och väl övervägt byggde ett nytt och allt mer välmående land.

Vem för in dessa uppgifter i Wikipedias artiekl om honom?

Olof Sjöström 90.233.156.157 14 september 2010 kl. 08.41 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vem som för in uppgifter på Wikipedia är inte riktigt en faktafråga, men svaret enkelt, vem som helst kan göra detta. Du bör dock inte använda dig själv som källa, men du kan ju självklart använda de källor du använt när du skrev dina böcker. / Elinnea 14 september 2010 kl. 09.51 (CEST)

nattviol mörkröd

Hej. Jag undrar var jag kan få veta mera om röd nattviol (såg en planta i Söderköping). Jag heter Ann Fredriksson och skulle bli jätteglad, om någon kan hjäpla mej.

Någon röd nattviol känner jag inte till, men har du kollat på artikeln nattviol och de externa länkar som finns där. Den virtuella floran, [54], brukar ofta vara ett bra ställe att börja leta på, men de nämner tyvärr inte någon röd nattviol. //Schweden 15 september 2010 kl. 03.06 (CEST)

Hej Ann! Är det orkidén nattviol (Platanthera bifolia) eller trädgårdsnattviol (Hesperis matronalis) du menar? I det senare fallet, är du säker på att det var en nattviol, så att det inte var en flox (Phlox sp.)? De finns i alla möjliga nyanser. Vivo 15 september 2010 kl. 22.44 (CEST)

Vingars form

Hejsan! Sitter och tittar på en dokumentär om rovfåglar kontra flygplan och en fråga uppstår. Vad är egentligen skillnaden i funktion mellan smala vingar (som på en mås eller ett segelflygplan) och breda vingar (som på en örn). Jag tänker att fåglar som segelflyger mycket (typ måsar) har smalare vingar än fåglar som flaxar mycket (typ duvor), men jag vet inte om det stämmer att det är så. Vad är egentligen fördelen med smala resp. breda vingar? Tacksam för svar, Kris 90.130.239.150 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej! Det finns en ganska bra sektion om ämnet på engelskspråkiga Wikipedia, om det kan vara till någon hjälp. Vivo 11 september 2010 kl. 00.53 (CEST)

Artikeln en:Wing är också bra. Mvh / Mkh 16 september 2010 kl. 09.35 (CEST)

SVG-läsare för stora filer

Jag letar efter en läsare till stora SVG-filer. Inkscape är normalt sett bra, men den har en tendens att vara extremt slö och att krascha när filerna är flera megabyte med tiotusentals områden och linjer. Finns något bättre program? --Petter 16 september 2010 kl. 12.59

Man kan spara filerna i pdf-format. Jag tycker det blir lättare att läsa dem i readern. Jämför svg-filen med pdf-filen härbredvid.--Edaen 16 september 2010 kl. 13.10 (CEST)

Men jag vill kunna läsa just SVG-filer. Jag har skrivit ett program som skapar sin utdata som SVG-filer. Dessa filer består av text och är lätta att skriva själv. Att skapa PDF:er är betydligt mer komplicerat. --Petter 16 september 2010 kl. 13.21

Förbyggt vad gäller skepp?

Jag är inte alls insatt i skepp, men i HMS Bremen så stod det innan jag tog bort att skeppet förbyggdes efter att det hade byggts, något jag inte förstår. Samma sak står i den enda källan jag snabbt kunde hitta på nätet nämligen denna och eftersom jag inte förstår mig på vad som menas skulle jag uppskatta lite hjälp så jag inte tagit bort information som bör vara kvar i artikeln i fråga. Pillerillern 14 september 2010 kl. 16.29 (CEST)

Enligt länk "Förbygga et Skepp, eller aldeles af nytt timmer förfärdiga det samma.". Lite kryptiskt även det tycker jag. AlphaZeta 14 september 2010 kl. 17.11 (CEST)

Nordisk familjebok är tydligare: "Förbygga, grundligt reparera ett fartyg.", länk. AlphaZeta 14 september 2010 kl. 17.25 (CEST)

Användare:Svenboatbuilder borde ha ett svar. //Knuckles...wha? 16 september 2010 kl. 13.29 (CEST)

Ta bort info för att jag inte förstår eller tycker något diffust om utan att förstå helheten i sammanhanget, samt dess okända begrepp är ingen bra utväg. I sjöfart samt båt och skeppsbyggnad finns ett helt annat språkbruk än vad vi landkrabbor är vana vid att förstå. Ett bra källa för dessa äldre sjötermer eller ord är av Carl Edvard Smith http://sv.wikisource.org/wiki/B%C3%A5tseglareordbok:A. Språkbruket är här av äldre slag samt att dagens sjömanspåk har fått fler nya ord därtill. Förbygga kan betyda en hel del i ett fartyg, jag beskrev med (renovering samt ombyggnad), vanligt underhåll eller reparationer för skeppets drift ingår inte i en förbyggnad. En förbyggnad görs vid ett skeppsvarv, på en slip eller i en torrdocka och avser oftast en mer omfattande reparation eller ombyggnad av skeppets struktur. Några exempel är bytte av delar av bordläggningen, stävar, köl, däck eller skeppets invändiga struktur, även en förlängning av ett skepp var ej ovanligt vid en förbyggning.

--boatbuilder 17 september 2010 kl. 00.17 (CEST)

4% spärren?

Av vilken anledning har man valt att ha en 4% spärr till sveriges riksdag, vore det inte mest demokratiskt om alla kunde komma in? ? (diskussion) 17 september 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns i alla fall artiklar: Fyraprocentsspärr och på engelska en:Election threshold. Det finns i princip för att ge mer stabila regeringar. Annars kan småpartier orsaka kaos om det inte finns en majoritet hos ett block av samarbetande partier. --BIL 17 september 2010 kl. 07.28 (CEST)

Tungan eller Tummen.

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Anmäl_ett_fel#Tungan_eller_Tummen. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 17 september 2010 kl. 17.05 (CEST)

Hej Jag har upptäckt och retat mig på användningen av en metafor, som har gamla anor i vårt språk, men som genom missförstånd eller okunskap förändrats. Det jag syftar på är uttrycket "Tungan på vågen" som är helt felaktigt då det heter "'Tummen på vågen". Det felaktiga började dyka upp i sportsändningar i både radio och TV på 90-talet och har nu börjat användas i samband med tex riksdagsvalsreportage och liknande. jag vore glad och tacksam om redaktionen på Wikipedia kunde utreda och förklara detta.

Mvh Peter Olsson. 81.170.161.251 17 september 2010 kl. 16.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att du har missuppfattat saken, tunga på vågen har gamla rötter i svenskan. Se artikeln i SAOB.--Ankara 17 september 2010 kl. 17.05 (CEST)

Jag vill bara förtydliga att Wikipedia inte är någon statlig myndighet som utreder någonting. Wikipedia är skrivet av frivilliga skribenter som är här för att skriva ett uppslagsverk. Mvh – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 17 september 2010 kl. 17.12 (CEST)

Om du vill ha ett mer definitivt svar bör du skriva till någon språkspalt i någon dagstidning eller liknande. /Grillo 17 september 2010 kl. 18.02 (CEST)

Texten i SAOB som Ankara hänvisar till, pratar om Salomos Wishet 11:22 i 1536 års bibeltexter. Den bibeltexten har ingen versindelning! Det handlar om femte raden i sista stycket i det kapitlet, där uttrycket även förekommer i marginalnoten. -- Lavallen 17 september 2010 kl. 18.20 (CEST)

nomadfolk

Jag har fått för mig att det finns ett folk i Afrika vars fötter ser ut som kamelfötter. Har letat på internet men kan inte hitta något om detta. Måste få veta ifall detta är något jag drömt eller om dom finns, och i såfall vad dom kallas? ? (diskussion) 17 september 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är nog något skitsnack du läst och kan inte tolkas bokstavligt.--BIL 17 september 2010 kl. 07.31 (CEST)

Jag har läst (i Guinness Rekordbok, ca 1990) om något som kallas hummerklosyndromet. Det är någon isolerad folkgrupp (vet ej var) som på grund av inavel bara har två tår på varje fot. Kan det vara dem du hört talas om? CalleC 20 september 2010 kl. 11.04 (CEST)

På engelska wikipedia: en:Doma people. AlphaZeta 20 september 2010 kl. 11.43 (CEST)

A1 bränsle i bilen?

Vad jag förstått så borde det gå att köra en dieselbil på detta jetbränsle. Fotogen och diesel är ju väldigt lika som bränslen så det borde väl inte vara några större problem med att köra på jetbränsle i tanken? 95.209.64.40 19 september 2010 kl. 22.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Njae. Jetbränsle består av kortare kolvätekedjor än dieselolja. Dieselmotorer kan i princip köras på många olika bränslen, men det är inte säkert att insprutningssystemen klarar av att justera bränslemängd, insprutningstid etc. Ett annat problem är att tätningar/packningar/pumpar etc kanske inte fungerar som de ska med det nya bränslet. Det går säkert att få igång en äldre motor med mekanisk insprutning på jetbränsle, men kanske inte en modern bilmotor. /NH 20 september 2010 kl. 19.22 (CEST)

Ljus och fotoner

Hej!

Följde noggrant frågan som problemanvändaren Tom Riddle tog upp. Lärde mig ett och annat om ljus då. Det ledde då till nya frågor som jag har försökt hitta ett svar på, men inte lyckats.

Har några frågor:

• Varför bryts ljus när det åker in i ett annat ämne? Varför saktar ljus farten?
• Ljus är fotoner, men vad är det? Och, om Einstein nu har rätt, är massa och energi samma sak. Är massa fotoner då? Är fotonerna "lagrade" inuti atomerna och kan frigöras? Och med hans formel kan man beräkna hur mycket energi man får. Varför tar vi inte ut den energin?
• Hur fungerar polarisering? Svänger fotonen (ljusstrålen) fram- och tillbaka? Varför åker den inte rakt fram?

--78.79.32.182 17 september 2010 kl. 15.10 (CEST)

Detta är inte en lektion i Fysik, men lite tankar jag har för att föklara hur jag tänker:

Fotoner tänker jag mig som ett slags partikel som har energi och rörelsemängd men i princip inget annat. Det är väl inte helt sannt, men fungerar som en förenklad modell. Havet innehåller inga droppar utan bara vatten, men eftersom man kan slita bort en liten vattendroppe ur havet, kan man ändå säga att havet består av lagrade droppar. En atom har egenskaperna energi och rörelsemängd, och kan därför lämna ifrån sig lite av detta i form av fotoner. -- Lavallen 17 september 2010 kl. 16.20 (CEST)

(red-konflikt med Lavallen) Lite mer fysiklektion, jag är dock fysiklärare :)

• Ljus är fotoner (partiklar), men ljus är också elektromagnetiska vågor. Det är inget paradoxalt i detta egentligen, men vår vardagsuppfattning om vågor och partiklar som väsensskilda funkar inte riktigt här. Ljusets vågegenskaper märks i vissa sammanhang, dess partikelegenskaper i andra sammanhang. Man kan lite förenklat se en foton som ett vågpaket, som ibland uppträder som en helhet, och ibland märks de ingående vågorna.
• Ljusets brytning är framförallt en vågeffekt. Man kan säga att ljuset går med ljusets hastighet mellan atomerna i ett ämne. Men de elektromagnetiska fälten i ljusvågorna sätter elektronerna i materialet i rörelse, och den rörelsen ger i sin tur upphov till elektromagnetiska fält som "stör" ljusets egna fält. Nettoeffekten är att ljusets fördröjs när det passerar igenom atomer, så att medelhastigheten genom ett material blir mindre än "ljusets hastighet". Detta får också ljuset att brytas när det går snett in i ett material, därför att ena "kanten" av en foton träffar materialet först, och bromsas in först, medan andra kanten går med full fart lite längre.
• Ljus har energi, ja, varje foton bär med sig en viss mängd energi. Ljuset har ingen massa i normal mening (vilomassa), men en foton påverkas av tyngdkraft, och den har rörelsemängd, precis som om den hade massa. Energi från fotoner tar vi ut varje gång solen värmer något, och i en massa andra sammanhang också.
• Polarisering handlar om riktningen på de elektromagnetiska fälten som svänger fram och tillbaka i en foton. Själva fotonen, hela vågpaketet, åker normalt rakt fram, men vågorna svänger i paketet, och det kan de göra på olika håll.
• Det finns inga fotoner lagrade i en atom, utan fotoner nyskapas enkelt närhelst tillräckligt mycket energi finns tillgänglig. Finns inga lagar som säger att antalet fotoner ska bevaras.

Lsj 17 september 2010 kl. 16.27 (CEST)

Tack för svaren!

Hur bildas en foton? Hur små är de? Vad består de de av? Är de större eller mindre än supersträngar? --78.79.23.188 19 september 2010 kl. 16.57 (CEST)

En foton bildas vanligtvis när en elektron går från en högre energinivå till en lägre (den ramlar in mot kärnan med andra ord). Jag har aldrig hört någon försöka beskriva bredden eller höjden av en foton, men längden ska enligt ett visst räknesätt bero på hur homogent ljuset är. En laserstråles fotoner är därför mycket mycket längre än vanliga fotoner. Jag har dock ingen siffra på storleksordningen... -- Lavallen 19 september 2010 kl. 17.33 (CEST)

Nähä, man kanske inte vet hur stora de är? --78.79.6.44 20 september 2010 kl. 16.55 (CEST)

Elementarpartiklar är knepiga när det gäller att bestämma storlek. En atom är liten, men låt säga att man tar bort en elektron. Då skulle man kunna tro att den blir mindre, men det är inte självklart. Resultatet blir att atomen blir elektriskt laddad, och påverkar sin omgivning helt plötsligt på ett sätt som den inte gjort tidigare. På så sätt kan man säga att atomen blev större (påverkar ett större område) av att ta bort något från den. Eftersom fotoner saknar laddning och "vanlig" massa så påverkar den inte mycket mer än att den ger energi och rörelsemängd vid en direkt träff. -- Lavallen 20 september 2010 kl. 17.03 (CEST)

(redkonflikt med Lavallen) Snarare så med fotonerna att deras storlek inte är exakt väldefinierad, de har ingen skarp kant runtom utan de elektromagnetiska fälten blir bara gradvis svagare och svagare. Och det tillkommer dessutom diverse komplikationer från kvantfysik. Men som ett grovt riktmärke är storleken på en foton i samma härad som ljusets våglängd (sådär 0,0005 mm för vanligt synligt ljus). Försöker du skicka en ljusstråle genom ett hål går det bra om hålet är mycket större än ljusets våglängd, det kommer ut en stråle på andra sidan. Om hålet är mindre än våglängden kommer ljuset fortfarande igenom, men inte som en samlad stråle - det sprids ut genom diffraktion. Lavallen tänker på koherenslängd i en laserstråle, över hur lång sträcka är vågtoppar och vågdalar i fotonerna samordnade.

Ska väl tillägga också att supersträngar är mycket mycket mindre än fotoner, om de nu alls finns. Lsj 20 september 2010 kl. 18.44 (CEST)

Själva atomen blir inte större om du ta bort en elektron, den blir mindre. Dock påverkar den ett större område. Superstärngar, består fotonen av det? Har hört att en foton är ren energi, och att engeri finns "lagrad" innuti en supersträng. Så rent teoretiskt borde fotonen vara mindre. --91.213.179.254 21 september 2010 kl. 10.23 (CEST)

Higgs

Vad skulle hända om det visar sig att det man nu håller på med i CERN egentligen är en ny variant av Michelson–Morley, och man inte hittar mr Higgs? -- Lavallen 17 september 2010 kl. 17.00 (CEST)

Higgsbosonen är en central, om än hypotetisk, komponent i standardmodellen för partikelfysik, så om den inte hittas som förutsagt innebär det ett rejält kliv tillbaka till ritbordet för partikelfysiken. Enwp har en artikel om alternativ till Higgs], men det finns goda skäl till att Higgs är den klart ledande hypotesen. Utan Higgs blir livet lite besvärligt, och om alternativen inte heller håller blir det mycket besvärligt och vi tvingas tänka om en hel del. Kanske inte riktigt lika radikalt som efter Michelson-Morley, men nära nog. Lsj 17 september 2010 kl. 17.11 (CEST)

Sommarlov (sång)?

Vem har skrivit och vad heter låten?

Sommarlov, gräset är så grönt. Himlen blå, vill jag nå. När jag fångas utav vinden. Sommarlov, sköna sommarlov.

--78.79.32.182 17 september 2010 kl. 15.23 (CEST)

ja köng den låten på skol avsluningen, men vad heter den???

Jag vet inte vad kompositören och/eller textförfattaren heter, men sången finns publicerad i Barnens svenska sångbok som är sammanställd av Anders Palm och Johan Stenström, ISBN 9789100570507, utgiven år 1999. Om du går till stadsbiblioteket där du bor kan de hjälpa dig att ta fram den. I boken står säkert textförfattare och kompositör. Riggwelter 20 september 2010 kl. 12.14 (CEST)

aha, tak! ska leta upp den!! --78.79.6.44 20 september 2010 kl. 16.54 (CEST)

Lena Blohm och Eva Andersson är upphovsmän till låten Sommarlov, solen lyser skönt, om det är den låten du menar. --91.213.179.254 21 september 2010 kl. 10.18 (CEST)

aaa, den menar jag!

Västberlin

Jag såg en dokumentär om Berlinmurens fall igår (svtplay), där det berättas om varför muren byggdes och hur östberlinare flydde över till väst. Det framgick dock inte vad de kunde göra när de väl kom över. Västberlin var ju helt omslutet av Östtyskland, vad fanns det för möjligheter att ta sig till och från Västberlin? Hade Västberlin en internationell flygplats? Gick det tåg genom Östtyskland till omvärlden? Eller var invånarna helt enkelt förhindrade att resa ut ur Västberlin? //Knuckles...wha? 17 september 2010 kl. 13.15 (CEST)

Berlinblockaden är en god början. Sedan dess har det inte varit några problem att ta sig till och från V-Berlin, med flyg, tåg eller bil. Har hört berättelser om hur spiontrafiken ofta utgick från sådana som hade anledning att åka transit från Västberlin till Västtyskland med tex bil. -- Lavallen 17 september 2010 kl. 13.25 (CEST)

Men om västberlinare obehindrat kunde ta sig till Västtyskland genom östtyskt område med tåg och bil, vad var det som hindrade dem att plocka upp östtyskar och smuggla dem över gränsen? Varför valde så många att ta sig in till just Västberlin istället för att utnyttja resten av landgränsen till Västtyskland, som man kan förmoda inte var så hårdbevakad som i Berlin? //Knuckles...wha? 17 september 2010 kl. 14.15 (CEST)

Det är just upp-plockningar och av-lämningar under sådana transporter jag syftade på med "spiontrafik", tex minns jag historien om en östspion som blivit arresterad i väst, rymt och flytt i en lönnficka i en bil den vägen. Vägen var man kunde transit-köra var nog ganska välbevakad. En västbil syns ganska tydligt bland annan trafik, det märks fortfarande tydligt när man kommer till Ryssland tex. Och visst borde det varit lättare att ta sig över gränsen mellan Öst- och Väst-Tyskland än mellan Väst- och Öst-Berlin. Skillnaden är dock att den gränsen gick genom inte lika tättbefolkat område och ibland över vatten. Det övervakade området är då också mycket bredare. -- Lavallen 17 september 2010 kl. 14.26 (CEST)

Sedan är det kanske inte otänkbart att folk i Österberlin ofta hade släktingar eller vänner i Västberlin som de kunde fly till? /FredrikT 17 september 2010 kl. 15.22 (CEST)

Åhå, det börjar klarna. Så det fanns speciella transitvägar som man var tvungen att färdas på? Hur var de bevakade, tro? Likadant med tågen, körde de nonstop genom Östtyskland? //Knuckles...wha? 17 september 2010 kl. 15.42 (CEST)

Ja. Det behövdes tillstånd för att köra på andra vägar och det övervakades, bland annat fanns det övervakningstorn längs transitvägarna. Det finns ett tv-reportage från 1985 om att att färdas i DDR med bil här där man bland annat ser övervakningstornen.--Ankara 17 september 2010 kl. 15.45 (CEST)

Jag har åkt sådan där transitväg en gång, tror faktiskt att det kan ha varit just 1985. Minns det som småkusligt, särskilt som vi råkat i ett litet klammeri redan vid gränskontrollen p g a olaga fotografering. Längs den öde vägen (som man inte fick stanna längs) stod det ena kommunistiska propagandeplakatet efter det andra. Minns att jag andades ut när vi kom in i Västerberlin! /FredrikT 17 september 2010 kl. 15.50 (CEST)

Det var inte lätt att smuggla personer i samband med transitresa, eftersom östtyska tullen kollade rätt noggrant vid gränsen. Transitvägarna var bevakade, särskilt avfarter och rastplatser. De som tagit sig in i Västberlin kunde flyga till Västtyskland. Västberlin hade flygplatser, Tegel och Tempelhof. --BIL 23 september 2010 kl. 00.00 (CEST)

Predikstol

Varför uttalas predikstol så konstigt, jämfört med hur det skrivs? Uttalet "preddikstol" är korrekt men känns konstigt. Varför uttalas det inte som det skrivs, alltså "predIkstol"? 62.20.221.87 22 september 2010 kl. 16.12 (CEST)

Enligt SAOB har uttalet varierat över åren. Däremot inget om varför. Vivo 25 september 2010 kl. 09.20 (CEST)

Anses vara

Uttrycket anses vara förekommer 3500 gånger i svenska Wikipedia. Håller ni med om att det inte alls hör hemma här? När det används anges inte vem som anser detta. Underförstått är nog att det är alla som räknas. I så fall bör det ersättas med är. Men mitt intryck är också att det signalerar att detta är en subjektiv bedömning, ett tyckande. I så fall måste vi absolut skriva ut vem som tycker detta. Kanske signalerar det en osäkerhet. I så fall behöver vi ange tydligare hur sannolikt detta är. --Ettrig 22 september 2010 kl. 22.50 (CEST)

Problemet är väl att formuleringar av typen "anses vara", "räknas som" o dyl är väl att de nog så ofta kan förekomma i de källor wp:s skribenter använder sig av, och i så fall är det inte rimligt att vi skall vara mer exakta än källorna. Till saken hör ju också att verkligheten mycket sällan är 100% definitiv. Vem eller vad som varit först, störst, längst, mest inflytelserikt, dödligast, konstnärligt bäst o s v i historien bygger allra minst på grundläggande definitioner som kan vara omstridda eller omvärderas över tid (att "Livery Stable Blues" med Original Dixieland Jazz Band allmänt anses vara världens första jazzinspelning på skiva är ju t ex avhängigt av vilken musik man definierar som "jazz"), och i värsta fall bygger de på subjektivt tyckande (t ex att Strindberg anses vara Sveriges främste författare under 1800-talets senare del). /FredrikT 24 september 2010 kl. 15.20 (CEST)

I så fall föredrar jag nog att man skriver "Enligt x anses Strindberg vara Sveriges största författare, medan det enligt y snarare är en kamp mellan person m och n." och liknande. Ofta handlar det om helt källösa påståenden som lagts in i svwp:s barndom. /Grillo 25 september 2010 kl. 09.08 (CEST)

FredrikT och Grillo har kloka synpunkter, och jag vill nog varna för att gå för långt i kunskapsrelativism. Skrivningar med "anses" och "enligt X" ska användas med omdöme så att de inte oavsiktligt antyder en omotiverad tveksamhet. En skrivning som "jorden anses rotera kring solen" eller "enligt X har dagens arter uppkommit genom evolution" antyder att det finns andra möjligheter som är värda att tas på allvar. Däremot är "anses", "enligt X" och liknande lämpligt dels när kunskapen är osäker och dels när det är fråga om en bedömning på helt eller delvis subjektiv grund.Sjö 25 september 2010 kl. 10.23 (CEST)

Detta är väl snarare något för Bybrunnen eller Wikipediafrågor och inte direkt en faktafråga? / Elinnea 25 september 2010 kl. 11.10 (CEST)

"Tåget är försenad."

SJ brukar ropa ut "Tåget är försenad" i högtalarna i Östergötland. Finns det någon baktanke med det? --Andreas Rejbrand 21 september 2010 kl. 19.37 (CEST)

Rena spekulationer: Kan det ha att göra med att tåg har varit tätt sammankopplat med ett genus som exempelvis båten som ofta kallas hon? I så fall skulle man ju säga "Han/Hon är försenad", och att det har behållits? Rena spekulationer dock.. (Kanske lite långsökt..) Tanzania 21 september 2010 kl. 19.43 (CEST)

Eftersom "tåg" böjs "tåget" så är det inte sannolikt, (maskulina och fenimina ord brukar vi inte böja så, jmf "stolen") men jag är inte säker. -- Lavallen 21 september 2010 kl. 19.49 (CEST)

T-ljudet innehåller en högfrekvent komponent som saknas i d-ljudet. En del högtalarsystem av lite sämre kvalitet har svårt att återge en del högfrekventa ljudkomponenter i mänskligt tal. Det kan inte helt enkelt vara så att de säger "försenat" men att de ljudkomponenter som gör att du kan skilja mellan t och d faller bort i högtalarsystemet? Nitramus 21 september 2010 kl. 23.08 (CEST)

En annan möjlig förklaring är utroparens dialekt. Visst är det så att vissa norrländska mål inte böjer adjektiv när de används som predikatsfyllnad, som på tyska? Jag har däremot aldrig hört talas om att något liknande skulle förekomma i östgötska dialekter, men utroparen kan ju vara inflyttad. //Essin 26 september 2010 kl. 12.56 (CEST)

Utroparen brukar inte sitta lokalt. I Smålands stationer pratar de alltid skånska, en prövning för en smålänning. Och ofta läser de upp meddelandena medan snabbtågen rusar förbi för att man ska höra minimalt. Från Tranås/Mjölby någonstans och uppåt är det annan administration. Inte lika ofta man råkar ut för meddelanden samtidigt som snabbtågen rusar förbi där. - Lavallen 26 september 2010 kl. 14.33 (CEST)

Morgongåva

Morgongåva, Heby kommun, vad kommer ortsnamnet ifrån, var det en svensk konung som gav sin drottning orten i "morgongåva" efter bröllopsnatten i såfall vilken konung, eller hur uppståd namnet på orten. MVH Nisse

Står om detta i artikeln om orten: Ortnamnet – äldst känt som namn på ett torp från 1667 som innehöll ordet "morgongåva". Anledningen till att torpet hette så är inte helt klarlagt, men enligt vissa skall namnvalet handla om ett triangeldrama. Under 1600 talet hade brukspatronen i Molnebo, strax utanför Morgongåva ett förhållande med en av sina pigor. Hon blev gravid och patron var rädd att hans fru skulle få reda på förhållandet. Han "köpte" en av drängarna som skulle sörja för flickan och det kommande barnet och när pigan och drängen gifte sig fick de ett torp som bröllopspresent, "morgongåva", därav namnet. Citat från Heby kommun: "Morgongåva är förlängningen på namnet på ett senare två torp som hette så. Upprinnelsen till namnet hävdas vara en brudgåva från en godsherre här till en piga." Lsj 24 september 2010 kl. 14.09 (CEST)

Vi kan väl säga så mycket som att varken någon kung eller brukspatron varit iblandad bortom sägnens värld - Molnebo bruk fanns inte på 1600-talet. Att det troligen handlar om ordet morgongåva går att säga. Torpet Morgongåva låg under Ramsjö.--FBQ 26 september 2010 kl. 22.57 (CEST)

Om frontPageBlock

Hejsan. Jag skulle gärna få ta del av "frontPageBlock". Ja tror den kallas så. Ja pratar nu om den ljusblå rutan på se.wikipedias framsida som används till "utvald artikel" "aktuell artikel" m.m.

Tack på förhand

//Mosik

Edit: Nu la ja tydligen denna fråga på faktafrågor istället för wikipediafrågor som den skulle ha vart.

Vet inte riktigt hur du menar, men wikikoden för huvudsidan kan du läsa här, och stilmallar på Mediawiki:Common.css. /NH 25 september 2010 kl. 20.12 (CEST)

Sedan vill jag påpeka att det här är sv.wikipedia.org. På se.wikipedia.org finner man samiska Wikipedia. /Grillo 25 september 2010 kl. 21.48 (CEST)

Jag testade mig nu fram med "Mall:Aktuell" Den fungerar nu som jag vill men jag har fortfarande inte den i en sån där fin blå ruta som finns på sv.wikipedia.org --Mosik 26 september 2010 kl. 01.38 (CEST)

Vatten

Ytspänning för vatten som funktion av temp

Man tvättar (sig) hellre i varmt än kalt vatten och en disktrasa väts lättare av varmt än kalt vatten. Beror detta på lägre viskositet, eller blir ytspänningen lägre vid högre temperatur? Eller är ytspänning och viskositet rentav olika sidor av samma mynt?--Elav W 26 september 2010 kl. 14.37 (CEST)

En disktrasa består så vitt jag vet av massor av små hål där vattnet ska fastna. Eftersom värme får material att expandera kan det vara så att varmt vatten gör att disktrasan expanderar lättare och hålen blir större, vilket gör att vattnet tas upp lättare. Om värmen påverkar ytspänningen vet jag däremot inte. -- [ jiˈesˌdeːo ] 26 september 2010 kl. 14.42 (CEST)

Ytspänningen är klart temperaturberoende, den är lägre för varmvatten än kallvatten (se figur). Att väta en trasa är främst en ytspänningseffekt, inte viskositet. Men både ytspänning och viskositet beror på krafter mellan vattenmolekyler, så helt orelaterade är de inte. Lsj 26 september 2010 kl. 16.08 (CEST)

Tack Lsj för ett bra svar. Utan att vilja vara ohövlig mot jiˈesˌdeːo, så är inget svar att föredra framför ett som säger att man inte vet. --Elav W 26 september 2010 kl. 17.19 (CEST)

Fråga från Javaartikelns diskussionssida

Börja programmera

Är Java ett bra första programmerings språk?
Vad behöver man för program om man ska börja programmera med Java?
Sebbes333 26 september 2010 kl. 23.38 (CEST)

Du behöver en Javakompilator, som du kan hämta hem gratis från Suns hemsida, och en virtuell maskin för att köra programmen, som också är gratis och som du sannolikt redan har. Om Java är bra eller inte beror på vad du ska göra med det. Nitramus 26 september 2010 kl. 23.45 (CEST)

Jag tror iofs frågan var om Java är ett bra första programmeringsspråk, alltså bra för nybörjare. Det tror jag det är, eftersom många nybörjarkurser i programmering vid universiteten verkar börja just med Java. Ett annat skäl kan vara att det finns ganska många nybörjarböcker om Java. /NH 28 september 2010 kl. 00.43 (CEST)

Dessutom har Java också ett stort bibliotek vilket gör att en nybörjare också har möjligheten att göra ett "riktigt" program, t.ex. med grafiska fönster och nätverksstöd, till skillnad från e.g ISO C++. decltype (disk) 29 september 2010 kl. 16.37 (CEST)

Allmän plats

Får man sälja tex kakor på en allmän plats utan tillstånd? -Josve05a ^{(d | b)} 29 september 2010 kl. 10.09 (CEST)

Generellt troligen inte, men det bör vara något som kan variera från kommun till kommun (precis som musicerande på allmän plats; vi hade en liknande fråga här i somras om det) beroende på vad respektive kommunal ordningsstadga säger. /FredrikT 29 september 2010 kl. 11.38 (CEST)

Förutom ordningslagen (i Finland) och kommunala stadgor kommer försäljningen att påverkas av livsmedelslagstiftningen, i synnerhet om det är frågan om livsmedel som bör förvaras kallt. Det lönar sig att ta kontakt med lämplig myndighet och höra sig för. --LPfi 29 september 2010 kl. 16.54 (CEST)

Det kan du inte göra. I allmänhet är det kommunal mark och då måste man först bli överens med kommunen. Sedan finns i allmänhet bestämmelser om torghandel. Googla på torghandel så får du nog en ganska bra bild av vilka bestämmelser som gäller. I allmänhet ska man ha en plats anvisad och ha betalt en avgift.

Kakor är livsmedel och då finns både EUs bestämmelser som gäller som lag i Sverige och särskilda bestämmelser enligt 10 § livsmedelslagen.////Mvh--Quadrigarius 29 september 2010 kl. 17.10 (CEST)

Låt dock inte detta hindra dig om kakförsäljning är nåt du vill satsa på. Hör med kommunen som sagt om vad som krävs. Det finns en del besvärliga krav om man vill hantera livsmedel, men oöverkomliga är de inte. Njaelkies Lea (d) 29 september 2010 kl. 17.30 (CEST)

Lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm

Hej! Ni har möjlighet att göra ett tillägg i er lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm. När jag studerade där i början på 1950-talet fanns där en professor som jag tenterade för i den då förekommande ämnesdelen Nationalekonomi II. Han hette Arthur Montgomery.

I det Bonniers lexikon jag har i mitt arbetsrum står några rader om honom. Jag citerar: "Arthur M., f. 1889, historiker och nationalekonom, prof. i nationalekonomi och finansvetenskap vid Åbo akademi 1924-39, i ekonomisk och social historia vid Handelshögskolan i Stockholm 1940-58 M. har bl a utgivit ..."

Jag har efter sökning m h a Google sett att Wikipedia har några rader om honom men inte någon uppgift om att han faktiskt var professor på Handelshögskolan i Stockholm.

Mina vänliga hälsningar Torsten Johansson

Hej Torsten! Grundidén med Wikipedia är att vem som helst kan redigera och skapa artiklar, så Du är mycket välkommen att själv, utifrån den källa Du citerade, skapa en artikel om Montgomery - det är i princip inte tekniskt svårare än att skriva det inlägg Du gjort ovan (fast titta gärn apå några andra "professorsartiklar" först för att se hur vi brukar strukturera våra artiklar här). Vänliga hälsningar! /FredrikT 30 september 2010 kl. 16.05 (CEST)

Wikipedia genererad gemensamhetssida på Facebook

Hej. Jag har nu sett på Facebook att mina kommentarer, i en stängd Facebook grupp, är länkade till en av Wikipedia genererad gemenskapssida. Hur fungerar detta? Hur kan Wikipedia "stjäla" mina kommentarer, bild och länk? Vem har skapat denna gemenskapssida? Hur har den kopplat till mig?Carlma (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vilken Wikipdiaasida gäller det?Sjö 28 september 2010 kl. 21.29 (CEST)

Är det inte snarare så att det är Facebook som "stjäl" (dock på ett formellt korrekt sätt) texter från Wikipedia och speglar på FB? /FredrikT 28 september 2010 kl. 21.41 (CEST)

Jag gissar på att det handlar om kommentarer på Facebook som syns på en annan sida på Facebook, som för tillfället råkar vara en Wikipedia-spegel. Den här frågan har alltså ingenting med Wikipedia att göra. Kontakta Facebooks kundtjänst. /Grillo 1 oktober 2010 kl. 11.09 (CEST)

Vad innebär det att man är en 'svinpäls'?

Jag har hört uttrycket flera gånger av äldre herrar, men jag förstår inte vad det innebär. Något som kan förklara?

// Tot

Att man beter sig som ett svin, och är otrevlig och ohyfsad. Svenska Akademiens ordbok beskriver ordet "(vard.) bildl., om svinaktig person; lymmel; ofta använt ss. okvädinsord". / Elinnea 1 oktober 2010 kl. 10.08 (CEST)

Antalet levande

Hur många människor uppskattas lever/ha levt totalt på jorden? 83.250.9.175 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det verkar vara drygt 100 miljarder, uppskattningen varierar något. --Ainali 2 oktober 2010 kl. 11.23 (CEST)

Siffran beror också på hur man definierar "människa", vilket styr hur långt tillbaka i tiden man ska summera. Ska neandertalare räknas in? Homo erectus? Australopithecus? Och befolkningstalen i förhistorisk tid är extremt osäkra, även om man kan få en grov storleksuppskattning genom att mäta genetisk variation. Därför blir siffran både mycket osäker och i viss mån godtycklig. Lsj 2 oktober 2010 kl. 11.30 (CEST)

Matematik

Hur definieras neutrala element i matematiken? AA15700 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se artikeln neutralt element. Calle 2 oktober 2010 kl. 19.26 (CEST)

Vem är det och bortplockade individer?

Det var inte länge sedan jag satt och skrev en biografi från Svensk uppslagsbok om Karl Emil Bovin, och letade igenom årgången 1943 för att enkelt hitta honom, men sedan inte kunna hitta honom i 1957 års utgåva, varken som levande eller död 1943-57. En googling gav vid handen att han varit aktiv i Riksföreningen Sverige-Tyskland, och jag misstänkte att det kanske fanns en koppling, även om jag knappast kände mig säker. Nu var det ju inte så långt därefter som jag började skriva artikeln om Georg Brandell, också finns i vem är det 1943, men saknas 1957. Det visade sig att hans register i de sammanhangen var betydligt längre, han är tydlingen densamme som skrivit "Hitler och hans verk" 1947 och 1954 publicerat en artikeln om "Våldsamt överdrivna uppgifter om judiska krigsoffren". Nu hittade jag hans dödsår i libris, men tänkte passa på att fråga, någon som känner till om detta var systematiskt, rensades aktiva nazister bort ur vem är det efter kriget? Mvh --FBQ 3 oktober 2010 kl. 09.48 (CEST)

Frågan är om det inte allmänt var så att man sopade vissa personer under mattan. Tex Matts Juhlin-Dannfelt var mycket omskriven i pressen i slutet av 1800-talet, men i släktens egen artikel i Svenska släktkalendern från 1918, där "alla" familjemedlemmar tas upp, finns han inte med.--Edaen 3 oktober 2010 kl. 09.59 (CEST)

"Vem är det" bygger på att de upptagna personerna själva lämnar uppgifter till redaktionen. De personer som av någon anledning upphört att lämna uppgifter tas upp i följande utgåva, men är då försedd med asterisk, och stryks helt i den utgåva som kommer därpå. Det är inte helt ovanligt att personer bortfaller ur "Vem är det" på detta sätt, och det rör sig med största sannolikhet inte om någon medveten utgallring från redaktionens sida. I senare utgåvor har man dock av utrymmesskäl inte sällan utelämnat personer som på grund av ålder helt dragit sig tillbaka från offentligt liv. I dessa fall finns dock en hänvisning av typen "Se årg. 1953 eller äldre". Jag har för övrigt nu utökat artikeln om Bovin, bland annat med dödsdatum./Annika 3 oktober 2010 kl. 14.20 (CEST)

Där ser man. Tänkte just påpeka att släktkalendern byggde på släktens egna inskickade uppgifter, men visste inte att "vem är det" fungerade på samma sätt, även om jag när jag tänkte efter kom på att jag faktiskt faktiskt kände till personer som undanbett sig att vara med. Tack för hjälpen med Bovin förresten :-) Mvh. --194.71.123.2 3 oktober 2010 kl. 14.49 (CEST) - Skall väl försöka komma ihåg inloggningen också :-) --FBQ 3 oktober 2010 kl. 14.50 (CEST)

infrarött ljus

950nm resp 850nm vt ni något om det? 83.248.50.243 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om det är våglängder för elektromagnetisk strålning du avser så är det mycket riktigt infraröd strålning. Calle 3 oktober 2010 kl. 19.39 (CEST)

Visum....

Hur ska man gå tillväga på rätt sätt om man vill att en man lärt känna i Turkiet ska komma till Sverige och hälsa på. Känner inte denna person till 100% men vi blev goda vänner. Visum behövs men måste jag skicka en inbjudan för att personen ska få detta, och i så fall. Blir jag ansvarig om det skulle hända något. Tacksam för svar--Moci 3 oktober 2010 kl. 10.58 (CEST)

Svenska generalkonsulatet i Istanbul bör kunna ge exakt svar på vad som krävs för att få visum till Sverige som turkisk medborgare (generalkonsulat.istanbul-visum@foreign.ministry.se). Rotsee 3 oktober 2010 kl. 12.31 (CEST)

Migrationsverket har bra information på sin sajt. Den här sidan är generell info om att bjuda hit vänner, och den här specifikt om vad som gäller för Turkiet. Lsj 3 oktober 2010 kl. 23.21 (CEST)

Riddarhusordningen och adelsmötet

En mycket viktig fråga som säkert alla fundera på varje dag. Riddarhusordningen har som känt inte längre status av officiell författning utan adelsmötet har gett rätten att reglera riddarhusordningen. Finns det då längre något formellt hinder för Riddarhuset att på egen hand adla personer och uppta nya ätter i Riddarhuset (förstås efter en ändring av Riddarhusordningen) eller rent av kasta ut gamla ätter?--Ankara 5 oktober 2010 kl. 17.34 (CEST)

Utan att ha tillgång till riddarhusordningen i skrivande stund skulle jag säga att det nog skulle vara teoretiskt möjligt för Riddarhuset att introducera nya, redan adliga ätter (t ex invandrad adel eller ointroducerad svensk adel) samt väl även att utesluta någon ätt (varför man nu skulle vilja det; jag har svårt att se att en hel ätt kollektivt skulle kunna göra något som straffade ut den som helhet). Att däremot adeln själv skulle "adla" vore däremot nog en mycket främmande tanke: adelskap har per definition alltid utdelats av statschefer. Ett "adelskap" utdelat av ståndsmässiga jämlikar vore därför en mycket märklig tanke. /FredrikT 5 oktober 2010 kl. 17.46 (CEST)

PS Vad jag förstår har f ö Riddarhusordningen rent tekniskt sett inte upphört att vara officiell författning - det är bara så att staten har tagit bort all återstående statlig inblandning ur bestämmelserna (se denna historik över Riddarhusordningen i SFS där det framgår att det man genomförde 2003 var "Lag (2003:178) om ändring i riddarhusordningen" - inte upphävande). /FredrikT 5 oktober 2010 kl. 17.51 (CEST)

Vargavinter

Hej! Jag vet vad vargavinter är,men varför heter det just Vargavinter?78.69.64.79 6 oktober 2010 kl. 19.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kalla hårda vintrar var tuffa även för vargarna, som då sökte sig ned till bebyggda trakter i jakt på mat. En vargavinter var/är en vinter då vargarna söker sig inpå husknutarna. --FBQ 7 oktober 2010 kl. 16.39 (CEST)

Hejsan hur

Hejsan hur dog Adolf Hitler?

Se Adolf Hitler#Hitlers död. Mvh / Mkh 7 oktober 2010 kl. 19.17 (CEST)

Vätning

Heter inte motsvarigheten till en:wetting vätning och inte återvätning? Moberg 8 oktober 2010 kl. 16.23 (CEST)

Helt riktigt. Jag fixar en stubb om vätning och flyttar iw-länkarna dit? Lsj 8 oktober 2010 kl. 16.40 (CEST)

Fixat vätning. Men jag hittar inte någon korrekt iw till återvätning. Lsj 8 oktober 2010 kl. 16.49 (CEST)

en:rewet(ting) omdirigerar till en:wetting, men där nämns aldrig rewet, så jag vet inte heller. Bra artikelbörjan, tack! :) Moberg 8 oktober 2010 kl. 17.22 (CEST)

Ett ord eller ett sammansatt ord?!

Hej! Vilka av dessa former är rätt? Konsultalliansen eller Konsult alliansen. 90.233.196.246 7 oktober 2010 kl. 13.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Konsultalliansen, "Konsult alliansen" är särskrivning. J 1982 7 oktober 2010 kl. 13.51 (CEST)

Båda alternativen i rubriken är rätt. "Konsultalliansen" är ett ord, ett sammansatt ord. "Konsult alliansen" är däremot två ord som normalt inte står bredvid varandra utan något skiljetecken emellan. -- BOivİe 7 oktober 2010 kl. 13.54

Bara för det kom jag på ett sammanhang när det nästan skulle funka: "Reinfeldt ger en konsult alliansen till sitt förfogande." Men jag antar det inte var den typen av meningsbyggnad frågeställaren hade i åtanke. -- BOivİe 7 oktober 2010 kl. 14.13 (CEST)

Bägge skrivningarna är möjliga att skriva, men betydelserna är ofta olika:

"Konsultalliansen" kan betyda en sammanslutning, en förening av konsulter.

"Konsult alliansen" kan betyda en konsult som heter eller kallar sig "alliansen".

Därför måste man tänka igenom bägge tolkningarna när man funderar på om man ska särskriva eller ihopskriva.

Mvh / Mkh 7 oktober 2010 kl. 19.29 (CEST)

Det håller jag inte med om. Ska det vara ett namn på en konsultfirma ska Alliansen skrivas med versal. Boivies exempel fungerar, men gissningsvis handlar det baserat på frågans utformning om en särskrivning. /Grillo 9 oktober 2010 kl. 00.02 (CEST)

Javisst, jag håller med dej om att Alliansen rätteligen ska ha versalt A. Min kommentar avsåg att hjälpa den som är osäker inför valet mellan särskrivning eller hopskrivning. Det gäller att ordhalvorna skiftar i betydelse mer än skribenten först tänkt sig. När det är klarlagt kommer turen till behovet av versal... Mvh / Mkh 9 oktober 2010 kl. 01.03 (CEST)

Lim

Är denna sida mycket bättre än vår artikel om lim? Är allt som där listas under limtyper i första diagrammet olika limmer, eller är det snarare så att lim kan komma i alla dessa former? Vår artikel om Silikat säger ingenting om varken användningsområde eller limning. Är det en typ av lim? Moberg 8 oktober 2010 kl. 15.48 (CEST)

Det handlar väl om hur man definierar lim, men sidan är i många avseenden utförligare än wikipediasidan. Betong och cement klassas ju normalit inte som lim, än mindre silikat eller keramik. Men om vi använder definitionen som ges i inledningen av wikipediaartikeln: Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar så stämmer det ju. --FBQ 8 oktober 2010 kl. 18.16 (CEST)

Silikat är som framgår av artikeln kemisk förening, som förekommer utgör grunden för en rad kiselrika mineraler.--FBQ 8 oktober 2010 kl. 18.21 (CEST)

Men stämmer den definitionen? Tvåkomponentlim binder väldigt lite i flytande form, utan det är efter härdning som det binder, och är då inte alls i flytande form längre. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 18.45 (CEST)

Jag tolkar det så att det används i flytande form för att sammanfoga två eller flera fasta kroppar", att det sedan stelnar är ju lite av poängen. --Xauxa 8 oktober 2010 kl. 19.19 (CEST)

Visserligen, men i flytande form är det ofta frågan om andra material än efter att det har härdat. Härdningen är (vanligtvis) en kemisk reaktion där det bildats nya ämnen. Har man gjort rätt så ska inte de gamla ämnena finnas kvar. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 19.22 (CEST)

Det åsyftas nog att lim är flytande när det appliceras? Moberg 9 oktober 2010 kl. 11.40 (CEST)

Det åsyftas med all sannorlikhet att det är flytande när det appliceras- alternativ är i fast form när det appiceras, smälts för att foga samman föremålen, och sedan stelnar igen. Två eller flerkomponentslim har annan kemisk form efter härdningen, men det gäller ju inte alla limsorter. Sedan skulle jag fortfarande inte kalla porslin, tegel och lergods, cement och betong för lim. Inte heller att förglasa sand för att använda som fogning brukar definieras som lim. Möjligen kan man hävda att material som kräver upphettning för att härda inte är lim - liksom lödfogar, men det exkluderar ju fortfarande inte kalkbruk, cement, betong och soltorkad lera. Jag vet inte om det finns någon definition som entydigt kan identifiera det som i vardagligt tal kallas lim.--FBQ 9 oktober 2010 kl. 13.46 (CEST)

Vardagsspråkets lim verkar stämma med den organiska delen av trädet och i wikipediasidan framhålls att lim historiskt framställts av animaliska produkter.--Edaen 9 oktober 2010 kl. 13.57 (CEST)

om manen får skiljas från gravid fru

hej jag har en fråga hur det går till islam om manen kan skiljas från sin fru när hon är gravid och vi har ett problem som är samma hela tiden att han säger elaka saker om mej och att han ska gifta med andra tjej att han en flickvän och jag kan inget ting och jag gör inget ting för han men jag städat tvättar lagar mat tar hand om våran 9 månaders baby + att jag gravid och han säger så dar till mej jag blir ledsen och svartsjuk då så jag ringer till han och frågar vad han gör och när han ska komma hem han gå 7 på morgonen och kommer hem 20.00 på kväll tycker att han kan höra av säg en gång men det gör han inte och för allt det har då vill han skiljas från mej jag är gravid kan man göra så islam92.254.253.124 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wikipedia är inte någon relationsexpert eller expert på religiösa regler och konventioner och ger inte råd i sådana här frågor. Jag föreslår att du pratar med närstående eller någon expert inom religionen, baserat på vad du vill ha för typ av svar. /Grillo 6 oktober 2010 kl. 21.47 (CEST)

Jag skulle vilja lägga till att det finns en familjerådgivning i din kommun som ni kanske kan ha nytta av. GameOn 6 oktober 2010 kl. 21.50 (CEST)

Om du talar om en laglig svensk skilsmässa, så ser den likadan ut oavsett vilken religion man har. Svensk lag skiljer inte på muslimer, kristna eller övriga. Det spelar ingen roll vad religionen säger. Du borde vända dig till de sociala myndigheterna, som kan ge råd och redogöra för lagen om skilsmässa. --Aciram 10 oktober 2010 kl. 16.19 (CEST)

Kungafamiljens närvaro vid nobelfesten

Sedan när närvarade kungafamiljen vid nobelfestligheterna? När började priset delas ut av monarken, och från vilket år blev det tradition att även monarkens familj satt med vid nobelmiddagen? Jag har hört att nobelfesten ursprungligen var en ren herrmiddag, så det vore intressant att veta från vilket år kungafamiljens kvinnliga medlemmar var närvarande. Tack på förhand!--Aciram 10 oktober 2010 kl. 16.22 (CEST)

Har för mig att Oscar tyckte det var onödigt att dela ut pengar till utlänningar, så han deltog inte själv.^{[Se not 96]} -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 10 oktober 2010 kl. 18.37 (CEST)

Oscar II delade definitivt ut Nobelpris redan under sin levnad - det har jag sett samtida tidningsbilder av. Om han gjorde det redan 1901 vet jag dock inte på rak arm. /FredrikT 10 oktober 2010 kl. 22.10 (CEST)

Det första Nobelpriset (Röntgen, m.fl.) delades ut av dåvarande kronprinsen, sedermera kung Gustav V. Rex Sueciæ 10 oktober 2010 kl. 22.22 (CEST)

Från vilket år deltog monarkens familj? --Aciram 11 oktober 2010 kl. 12.55 (CEST)

Jag har inget exakt årtal, men jag misstänker att detta generellt har att göra med när man börjar medföra damer till festen. Vad jag förstått var Nobelfesten från början en ren herrmiddag (undantaget om det fanns någon enstka kvinnlig pristagare som t ex Marie Curie). /FredrikT 11 oktober 2010 kl. 15.47 (CEST)

Det vill jag gärna veta: min uppfattning är att kvinnor till en början var närvarande endast om de var pristagare, så när började kvinnor inkluderas som gäster? Före andra världskriget? Från när vet man säkert att det förekom? 1930-talet? --85.226.42.215 11 oktober 2010 kl. 18.05 (CEST)

Pröva ned att skicka dina frågor till nobelmuseum@nobel.se. Dela sedan gärna med dig av användbar information i artikeln om nobelpriset--Elav W 12 oktober 2010 kl. 00.46 (CEST)

Smygtittarspegel

Jag har fått en fråga från en släkting om det inte finns något särskilt ord för den spegel man ibland kan se vid fönster (företrädesvis i gamla kvarter) för att titta vad som händer ute på gatan. Vet någon i gemenskapen vad den heter? Vivo 11 oktober 2010 kl. 19.36 (CEST)

Den kallas skvallerspegel. /Lars Törnqvist 11 oktober 2010 kl. 19.39 (CEST)

Vad bra. Tack! Vivo 12 oktober 2010 kl. 05.24 (CEST)

The Simpsons

I dag är ju The Simpsons en välintegrerad del av svensk kultur. Gå bara in i närmsta Gallerix-butik, eller en välsorterad klädaffär, och döm själv. Själv upptäckte jag först TV-serien härom året när TV6 lanserades i Sverige; TV6 var ju så vitt jag vet den första svenska fri-TV-kanal som sände programmet, så kloka människor som bara har fri-TV (SVT och "de där andra") fick ju först då se serien.

Jag antar att det var tack vare TV6 som The Simpsons blev så känt i Sverige. För inte gick det att hitta Bart-dockor och andra reklamprodukter innan dess? Själv visste jag knappt vad The Simpsons var. Någon som minns? --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.13 (CEST)

Jag har för mig att The Simpsons började visas på TV3 och sedan på ZTV (ibland på båda samtidigt) för att slutligen nu hamna på TV6. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.18 (CEST)

Nej, I svensk tv så började Simpsons sändas på TV3 någon gång på 90-talet, och har även snurrat en kort stund på TV4 om jag inte mins fel. Bara det att TV6 tagit åt sig den typen av serier för att rikta sig mot en viss målgrupp. Så att säga att Simpsons blev kända tackvare TV6 är fel. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 22.20 (CEST)

(Notera att TV3 och ZTV inte räknas som fri-TV. Man har alltid behövt något konstigt som satellitmottagare eller annat för att se dessa kanaler. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.22 (CEST))

(Redigeringskonflikt) Enligt denna artikel hade The Simpsons svensk premiär den 29 november 1990 på TV3. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.24 (CEST)

Det sändes ju i början av 1990-talet i TV 3, långt innan TV 6 fanns. Jag gick in på Svensk mediedatabas och sökte på äldst först ("Simpsons") men de påstod att det började i ZTV den 17 januari 1995. Men jag minns också att TV 3 var före. J 1982 11 oktober 2010 kl. 22.26 (CEST)

Visst, men det är väl inte så många hushåll som betalar för dessa extrakanaler? Själv har jag bara SVT, TV4, TV6 och de andra fri-TV-kanalerna. Så visst är det rimligt med en uppgång för Simpsonskulturen när serien till slut börjar sändas i en fri-TV-kanal som alla kan se på? --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.29 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Sedan är det ju inte direkt ovanligt att svenskar laddar ned serier olagligt och DVD-boxarna med serien har ju gått att köpa sedan DVD-tekniken introducerades. Vad jag kan minnas har även Simpsonsprodukterna många år på nacken. (Jag köpte iaf en töntig Homer-öppnare till en kompis för vad som nu måste vara cirka 6-7 år sedan, och det var inte för att det var något nytt eller så). Jopparn 11 oktober 2010 kl. 22.30 (CEST)

Com Hem (den största kabel-tv-distributören) har enligt vår egen artikel om Television i Sverige 1 761 000 kunder (alltså hushåll). -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.34 (CEST)

(Redigeringskonflikt) x 2 Vad jag minns fick The Simpsons sitt genombrott med låten Do the Bartman från 1990. Hade själv inte kabel- eller parabolkanaler vid denna tid, men kommer ihåg att låten spelades på radion och att man kunde se videon på tv. Sedan är det ju en stor del av Sveriges befolkning som har haft kabel- eller parabol-TV under perioden som serien visades på TV3 och ZTV. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.32 (CEST)

@Andreas Rejbrand. Simpsonskulturen slog igenom redan i samband med att serien började sändas via satellit-tv och senare på kabel-tv och fick en skjuts av låten "Do the Bartman". Sedan ska ju beaktas att även om TV6 är en fri kanal så betalade 50% av Sveriges befolkning för analog kabel-tv på 90-talet, där bland annat TV3 och ZTV ingick i kanalutbudet. Alltså var dom lika fria eller påtvingande som SVT. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 22.39 (CEST)

OK. Jag vill bara förtydliga. Med "fri-TV" menar jag (och jag trodde det var ett allmänt vedertaget begrepp) TV som man inte behöver betala (annat än TV-licensen) för att se. Först fanns bara SVT 1 och SVT 2, sedan kom också TV4, och häromåret kom ju TV6. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.43 (CEST)

Fri-TV står alltså i kontrast till betalkanaler som TV3, Kanal 5 och andra kanaler, som man måste ha något slags abonnemang för att få se. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.45 (CEST)

(Att sedan SVT är det enda TV-företag som fortfarande har ett uns värdighet kvar är ju en annan sak. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.47 (CEST))

Jag kan bara tala för mig själv, men när jag gick i gymnasiet i slutet av 90-talet (och hade kabel-tv), var Simpsons ett vanligt samtalsämne bland klasskamraterna (citera repliker och diskutera avsnitt m.m.), så för min del har jag inte märkt något särskilt uppsving jämfört med det. Vet att min syster köpte en Simpsons-mugg åt mig på Gallerix runt 2001-2002, så reklamprodukter fanns redan då (särskilt planscher vad jag minns). -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 23.02 (CEST)

Det är nog bara det här vanliga psykologiska fenomenet, att man inte börjar notera detaljer i sin omgivning förrän man blivit introducerad till dem. Ofta när jag var barn och lärde mig ett nytt ord, så vill jag minnas att jag inom kort, kanske till och med samma dag, snappade upp förekomster av ordet. Vilken slump att dessa ord skulle yttras just när jag lärt mig dem! Nej, det är nog vanligt så, att man ignorerar sådant man inte kan interpretera, och sedan slås av alla förekomster av det så snart man lärt sig känna igen det. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 23.13 (CEST)

Jepp, har också märkt av detta fenomen vid olika tillfällen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 23.34 (CEST)

Alla svenskar betalar inte för sina TV-kanaler häller, precis som film, musik, TV-serier och TV-spel laddas ner illegalt, och det 1970- och 80-talens spelades av film och musik på video och kassettband, finns det det fuskare i TV-världen också. Den klassiske svenske licensskolkaren smiter från sin SVT-avgift, precis som under 1970- och 80-talen, men det finns numera också de som sitter och knäcker parabolkoder och sedan säljer piratkopierade kort (stort problem för svenska sportkanaler). J 1982 11 oktober 2010 kl. 23.21 (CEST)

@Andreas Rejbrand. Jag förstår din tolkning av fri-tv, men då kabel-tv på den tiden var lite halvt påtvingande. Dvs ville du inte ha utbudet, så fick du en spärr på ditt antennuttag. Och skulle du flytta var du tvungen att stå för kostnaden för att häva spärren. Med det valet så betalade cirka 50% av Sveriges befolkning kabel-tv avgiften. Senare var även TV3 en gratis kanal under den tid genom Sveriges-parabolen (Tele-X en satellit som samlade ett antal svenska kanaler) har även för mig att TV3 var fri kanal på Astra 1A, med det så är det/var det ju en fri kanal för den som hade den typen av mottagare. Så i min mening så var kabel-tv (eller satellit-tv) lika fritt som SVT, dvs äger du en tv ska du betala licens. Men frågan var ju som jag uppfattade om Simpsons blev känt tack vare TV6? Och det blev dom inte, utan var kända långt innan TV6 lanserades i dess nuvarande skepnad. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 23.22 (CEST)

Ja, jag har då inte heller märkt något uppsving. + Har inte TV6 varit gratis ganska länge nu? (typ åtminstone 4 år?)Moberg 11 oktober 2010 kl. 23.25 (CEST)

Nej, TV6 blev en helt fri kanal förra året i det digitala markbundna och kabelnätet, dvs du behöver endast en mottagare och inget kort för att se kanalen //Joshua 11 oktober 2010 kl. 23.33 (CEST)

Jag minns ju Simpsons redan från starten. Fanns figurer att köpa (en hel franchise, såg reklam i många gamla Bert-, Nintendo- och TMNT-tidningar från den tiden), TV-spel som http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_The_Simpsons_video_games de hade knappast släppts i Sverige då. TV 3 gjorde Simpsons känt runt 1990, och det var nog som störst då. Det är ju ungefär samma som 1999, när alla småflickor gillade de där nykomponerade A Teens-låtarna som spelades på radio hela året. Dancing Queen, Mamma Mia och Super Trouper tror jag de hette... J 1982 11 oktober 2010 kl. 23.31 (CEST)

I en studentförening jag var aktiv i under första halvan av 90-talet hade man vid föreningslokalens bardisk satt upp en stor docka av Bart samt den någorlunda vitsiga texten "Bar Simpson", så visst var figurerna kända redan då. /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 08.17 (CEST)

Vista

I min bärbara dator med Vista operativsystem, flyttar sig startfältet slumpvis från nederdelen på skärmen till en höger sidebar (har hänt 2 ggr) och idag till att lägga sig överst på skärmen. Jag har hitills rättat till felet med systemåterställningsfunktionen. Men det finns sannolikt ett enklare sätt som jag borde lära mig eftersom felet tycks upprepas. Någon som har ett förslag på hur jag skall göra eller var jag kan hitta begriplig information?--Elav W 12 oktober 2010 kl. 14.29 (CEST)

Om du har markören på startfältet samt håller ner vänster musknapp och drar markören mot någon av sidorna (höger sidebar eller toppen eller vänster eller tillbaks till botten) så flyttar sig startältet. Om du högerklickar och markerar "Lås aktivitetsfältet" när du har den på "rätt" ställe så går den flytten inte att göra. Hoppas det är en begriplig beskrivning och svar på din fråga.--LittleGun 12 oktober 2010 kl. 14.43 (CEST)

För mer info: Gå in på hjälpen i windows (Startknappen o sen "Hjälp och support") och sök där på "Aktivitetsfältet". AlphaZeta 12 oktober 2010 kl. 14.52 (CEST)

Tack! Det var ju enkelt åtgärdat när jag visste hur jag skulle göra. Och nu är fältet låst. --Elav W 12 oktober 2010 kl. 20.23 (CEST)

Laktosintolerans

Hej,jag skulle gärna vilja veta i % ,HUR OVANLIGT DET ÄR ATT nyfödda är laktosintoleranta?Att det är mycket ovanligt är inget svar(jag kan ingen finska,så jag kan inte läsa mig till det.MVH Anna T e-mail borttagen

Enligt den här källan är frekvensen 1 på 60000. Där sägs också att den är vanligare i Finland än annorstädes och visar en karta med hur vanlig i olika finska regioner. Lsj 12 oktober 2010 kl. 21.11 (CEST)

Drottning Kristina

Hur dog Drottning Kristina av villken sjukdom och hur??

I diabetes om jag minns min Herman rätt. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 20.29 (CEST)

Åke Ohlmarks (som man i och för sig i regel skall ta med en nypa salt) skriver i sin bok Konungen är död att Kristina "insjuknade allvarligt" vid jultid 1688, dock utan att angiva i vad. Hon blev sedan något bättre innan hon fick ett återfall "i den maligna febern" och avled i "stillhet" den 9 april (gamla stilen) 1689. Något diffusa symtombeskrivningar, men det låter kanske inte direkt som diabetes? /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 21.06 (CEST)

Kollade tre "kungliga översiktsverk" till. Lars O Lagerqvists Sveriges regenter och Ulf Sundbergs Kungliga släktband säger bara att Kristina avled "efter en kort tids sjukdom" och Staffan Duhs' Sveriges monarker nämner ingenting särskilt om hennes död. Intresset för hennes exakta dödssätt verkar m a o vara begränsat hos historikerna, gissningsvis för att man sett det som en död av ren ålderdom? /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 21.13 (CEST)

Inställda tåg

På sj.se står det att "SJ införde under fredagen reduceringar av lok- och vagntåg som en försiktighetsåtgärd efter att det upptäckts sprickor på 2 av sammanlagt 3000 hjul." På svt.se, däremot, står det att "SJ tar alla tåg, utom X2000- och dubbeldäckartågen, ur trafik." Vad är sant?

SJ kör ju en mängd tåg, främst:

• X2:or
• InterCity-tåg (RC6:or som drar 80-talsvagnar, d.v.s. A7, B7, B9 osv.)
• X50 (X51, ...)
• X12 (och kanske X14 -- åtminstone ÖstgöraTrafiken kör ju dessa tåg)
• X40 (d.v.s. dubbeldäckaren)

Om jag tolkar SVT rätt, så är alla tåg förutom X40 inställda. Men om jag tolkar SJ rätt är det bara InterCity-tågen. Vem har rätt? --Andreas Rejbrand 15 oktober 2010 kl. 17.16 (CEST)

Vill man veta om vad som händer inom järnvägsbranschen i Sverige, särskilt i samband med sådana här skriverier, så är Svenska Järnvägsklubbens diskussionsforum Postvagnen (http://www.postvagnen.com/) bra att läsa. Det är många yrkespersoner inom järnväg som skriver där. Där står att alla turer med loktåg är inställda, om det inte finns motorvagnar att ersätta med. Alltså är tågturer som körs med X2, X40, Regina med mera inte inställda; såvida man inte tycker sig behöva en motorvagn istället för ett loktåg förstås. Motiveringen är att olyckan i Norge med ett loktåg för någon vecka sedan givit tvivel om vagnarnas skick. Vagnarna tas i bruk när de kontrollerats. Generellt sett håller tidningsartiklar inte så hög kvalitet, anses det i alla fall på Postvagnen. Icke järnvägskunniga journalister blandar ihop saker mm. Då har Wikipedia högre kvalitet än tidningsartiklar eftersom felaktiga uppgifter rättas om ursprungsskribenteten skriver fel. --BIL 15 oktober 2010 kl. 18.57 (CEST)

Syreförbrukning vid dykning

Kan man anpassa sin andning så att man inte förbrukar mer luft på exempelvis 50 meters djup jämfört med 20 meters djup? Hälsningar Thomas. 83.249.205.231 15 oktober 2010 kl.19.31 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Man förbrukar alltid mer luft på ett djupare djup än vid ett grundare eftersom luften komprimeras. Det man däremot kan göra för att minska sin syreförbrukning (i allmänhet) är att andas ungefär som man gör när man sover. Principen med det är att man andas in normalt snabbt alternativt något snabbare än vid vanlig andning och andas ut länge och långsamt. Man kan tänka att man ska andas ut så mycket luft man kan innan man tar nästa andetag (dock inte överdriva). Men det är viktigt att inte andas in för snabbt heller, det kan leda till att man inte får in tillräckligt med syre till lungorna. Det bästa tipset är att bara andas långsamt och ta det lugnt. Det finns även syreberikad luft (Nitrox) som man kan använda vilket gör att man kan vara längre på ett djupare djup, dock behövs speciell utbildning för att få använda sådan luft. Utöver själva andningen kan man även testa att ta lättare vikter än vad man brukar ta, vilket ger en lägre syreförbrukning. /Poxnar ^{(D | B)} 15 oktober 2010 kl. 21.22 (CEST)

Stor och liten snopp

Vill ställa en fråga som jag alltid undrat över:

Har hört att om man har stor penis så producerar man lite prostatavätska. Har man däremot liten snopp/penis så producerar man mycket prostatavätska. Stämmer detta?

Har hört detta en längre tid och undrar om detta är sant.

MVH --Gönt 16 oktober 2010 kl. 12.54 (CEST)

Se längst upp! Wikipedia är ingen bra källa för frågor av detta slag. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 16 oktober 2010 kl. 19.23 (CEST)

Denna fråga är ställd av ren nyfikenhet. Snälla, kan någon svara på den? MVH --Gönt 16 oktober 2010 kl. 20.28 (CEST)

Pröva med att fråga hos RFSU http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Frageladan/ Elav W 17 oktober 2010 kl. 19.34 (CEST)

Flickan och kråkan...

vad handlar låten Flickan och kåkan om?81.235.198.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Läs Mikael Wiehes egen kommentar till texten här ./Annika 17 oktober 2010 kl. 13.35 (CEST)

Utan att läsa något om vad han tycker själv så har jag väl en känsla inombords (min uppfattning) att låten handlar om hoppet om människan, samhället och framtiden men att den är utmanad och hänger på en mycket skör tråd. dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2010 kl. 13.41 (CEST)

Egentligen säger ju texten att han fruktar att han är en sådan person som hoppas, trots att det egentligen är meningslöst. Nu skall den med all säkerhet inte tolkas som en uppmaning att överge det meninglösa hoppet, utan som en uppmaning att fortsätta kämpa, även när det kan synas meningslöst - eller kanske snarast en hommagé till alla som gör det. Wiehe får väl protestera om jag tolkat honom fel :-) --FBQ 17 oktober 2010 kl. 17.40 (CEST)

Tyckte nog jag blev luddig - vad jag antar att han försöker förmedla är en uppmaning att engagera sig. Att fruktan för att det är försent inte skall ses som tvivel eller fatalism, utan en uppmaning att engagera sig. Att han dedicerar den till De galna mödrarna på Plaza de Mayo är ju för att visa på några som kämpar trots att det egentligen är försent - deras barn är döda.--FBQ 17 oktober 2010 kl. 22.59 (CEST)

geografi

polens huvudstad 81.232.90.104 17 oktober 2010 kl. 14.26 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se Polen? Mvh, Njaelkies Lea (d) 17 oktober 2010 kl. 14.30 (CEST)

Poste restante

Hur gör man egentligen då man ska ta emot ett brev poste restante? Måste man uppge sitt fullständiga namn till brevets avsändare?--85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 19.03 (CEST)

Jag har inte hört talas om termen förut, men besvarar den här sida på Postens hemsida din fråga? /Diupwijk 14 oktober 2010 kl. 19.25 (CEST)

Jag tittade på den, men jag vet inte om jag har förstått saken rätt när det gäller just namnet; betyder "NN" att man ska skriva ut hela namnet, både för- och efternamn, på kuvertet? Det jag vill veta är om man kan avstå från att nämna efternamnet. --85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 19.46 (CEST)

Jag är ledsen om frågan verkar "dum", men jag har helt enkelt aldrig använt poste restante förut, och kan därmed inte veta hur man gör, så för mig är den viktig. Jag vill veta om man med hjälp av detta kan ta emot ett kuvert utan att uppge sitt efternamn. Är detta möjligt? En person har uppgett detta för mig, men jag vet inte om det stämmer? --85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 20.03 (CEST)

Det normala är att man skriver förnamn och efternamn; så gjorde jag när en av mina bröder i Göteborg endast kunde nås genom poste restante under en period för cirka 30 år sedan. Om efternamnet kan utelämnas är en svår fråga som du nog får vända dig till posten med./Annika 14 oktober 2010 kl. 20.07 (CEST)

Problemet kan bli när du skall hämta ut brevet från postkontoret, jag läste för några årsedan att det skulle genomföras en leg, kontroll när breven hämtades ut. Hurvida detta är infört vet jag inte, men saken debatterades efter att Ströberg hämtade sina poste restante brev. Men det betyder inte att man inte kan uppge ett alias namn till avsändaren, det gäller bara att komma ihåg namnet så man kan hämta ut brevet. Janee 14 oktober 2010 kl. 20.31 (CEST)

Om jag förstår saken rätt, kan jag uppge ett fiktivt efternamn till avsändaren; därefter kan jag gå till postkontoret efter beräknad tid och fråga om ett brev har inkommit adresserad till detta namn. Är det rätt uppfattat? Är det ändå möjligt att hämta ut brevet utan att uppvisa legitimation? --85.226.42.215 15 oktober 2010 kl. 00.21 (CEST)

Bokstäverna NN står i detta fall för "nomen nesico" som är latin och betyder "jag känner ej namnet". Det är postens sätt att säga "här ska adressatens namn stå". Man bör alltså skriva ett namn på brevet som gör det möjligt för mottagaren att övertyga posten om att vederbörande är den rätte mottagaren. Mvh / Mkh 18 oktober 2010 kl. 10.21 (CEST)

träslag

finns det eller kan ni göra en sida med bokstavligen alla träslag som finns och hur de ser ut från olika länder (gärna visa bra exempel, bilder med stor pixel) ni skulle verkligen underlätta massor med folk som vill ha bra beskrivning till trädets funktioner och utseende till sina möbler.

Artikeln finns, vet dock ej hur komplett den är. Se Träslag. Hälsningar AlphaZeta 15 oktober 2010 kl. 18.09 (CEST)

Den är långt ifrån komplett. Finns hur många träslag som helst. Jag skulle tro frågeställaren är rätt person att utöka den! -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 15 oktober 2010 kl. 21.41 (CEST)

Jag har för mig att man prövade på en hektar i Amazonas och kom upp till ett par hundra träslag. Där har man alltså inte någon art som dominerar skogen på samma sätt som i vår gran- eller tallskog. Och nästa hektar har sannolikt till stor del andra arter. --LPfi 17 oktober 2010 kl. 17.27 (CEST)

Det finns som sagt otaliga trädslag. Listan på svenska wikipedia saknar dock flera ganska viktiga möblelträd, jag noterade som hastigast bland annat körsbärsträ, päronträ, ebenholtz och jakaranda. --FBQ 18 oktober 2010 kl. 12.26 (CEST)

Betydelseskillnad per typsnitt?

Är dessa typsnitt betydelsebärande och skiljer sig betydelserna åt någon stans eller någon gång? $\mathbb {R} \mathbf {R} {\mathcal {R}}\mathbb {N} \mathbf {N} {\mathcal {N}}\mathbb {Z} \mathbf {Z} {\mathcal {Z}}$ .. Dvs står alla N:en för mängden av naturliga tal? Moberg 16 oktober 2010 kl. 14.52 (CEST)

Artiklar i olika matematiska discipliner använder sina egna sätt att beteckna olika grupper av tal. En artikel i Calculus har sin standard och i Algebra en annan, så svaret på din fråga är att det beror på sammanhanget. Typografiska begränsningar kan också vara avgörande i vissa fall. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 16 oktober 2010 kl. 15.12 (CEST)

Talmängderna brukar skrivas med blackboard bold, d.v.s. $\mathbb {C} ,\mathbb {R} ,\mathbb {Q} ,\mathbb {Z} ,\mathbb {N} ,...$. Ibland används dock vanlig fetstil: $\mathbf {C} ,\mathbf {R} ,\mathbf {Q} ,\mathbf {Z} ,\mathbf {N} ,...$. Den kursiverade varianten är betydligt mindre vanlig i det här sammanhanget. --Andreas Rejbrand 17 oktober 2010 kl. 16.17 (CEST)

OK, men de betyder alltså aldrig någonting annat? Moberg 18 oktober 2010 kl. 09.53 (CEST)

Inte om det inte sägs. Det är ju fullt tillåtet för en författare att definiera vilka storheter som helst. Således skulle någon kunna få för sig att skriva Låt ${\mathcal {N}}$ vara algebran av ..., och efter det stycket är det klart att ${\mathcal {N}}$ har en speciell betydelse. Däremot vore det ohyggligt dumt att låta någon av blackboard bold-tecknen betyda något annat än just de gamla hederliga talmängderna (i någon mening eller annan; t.ex. kan ju $\mathbb {R}$ både vara en ren talmängd och en grupp under addition, för att inte tala om en ring och kropp, eller ett vektorrum. Vill man vara riktigt sofistikerad så är ju $\mathbb {R}$ också en mångfald och en Lie-grupp. Men i grund och botten är alla dessa objekt mängden av de reella talen, bara det att man betonar vissa egenskaper eller inför vissa strukturer, t.ex. addition mellan tal.). --Andreas Rejbrand 18 oktober 2010 kl. 14.32 (CEST)

Starkaste klistret?

Hej! Min lillebror är jätteledsen för ett finger har gått av på hans allra mest älskade grej, en cowboydocka han haft typ hela livet. Jag skulle vilja hjälpa honom och klistra den hel igen, men jag vet inte om det funkar att bara köpa klister på ica. Vilket är det allra starkaste klistret jag kan få tag på? Jag vill ju helst att det ska hålla ordentligt. Oscar

Hej Oscar. Din begäran om bra klister kan få ett bättre svar om du berättar av vilket material dockans hand är gjort. Mvh / Mkh 18 oktober 2010 kl. 09.33 (CEST)

Förutom att limmet bör vara av rätt sort (vanliga universallim duger ofta) och av hygglig kvalitet måste arbetet göras ordentligt. Ytorna måste vara rena och torra: akta så du inte flottar ned dem genom att ta i där; om brottytan hunnit bli smutsig måste den tvättas på lämpligt sätt och hinna torka. En del lim kräver att ytorna pressas ihop en längre stund, vilket kan vara svårt i ditt fall. I en specialaffär (järn- eller hobbyaffär?) borde man kunna hjälpa både med val av lim och råd om arbetet. --LPfi 18 oktober 2010 kl. 10.07 (CEST)

Tack för att ni vill hjälpa. Fingret jag vill klistra fast är gjort av nån sorts hård plast. Det är en sån där Woody cowboy från Toy story filmerna. Där jag bor finns ingen specialaffär men coop har byggsaker och sånt. Jag hade önskat att det fanns nån sorts superlim...Oscar

Det finns snabbtorkande, kraftiga lim som alla innehåller cyanoakrylat och lim med mycket god vidhäftningsförmåga, så kallade epoxilim. Problemet är att båda limmen är hälsovådliga och inget man bör limma ihop leksaker med. Fingret kommer i alla händelser aldrig att bli lika starkt som det var innan det bröts av, utan med största sannolikhet kommer det att gå av igen. Jag skulle rekommendera att låta det vara som det är. Riggwelter 18 oktober 2010 kl. 15.40 (CEST)

Om det inte blir för pilligt skulle man kunna borra ett litet hål i fingret och ett motsvarande i handen. En liten armeringspinne sätts in i hålen vid limningen. Då kommer det förhoppningsvis att hålla bättre. Mvh / Mkh 18 oktober 2010 kl. 15.57 (CEST)

Elkraft

Kan ni förklara hur elkraft fungerar? 90.224.121.87 18 oktober 2010 kl. 15.27 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Frågan känns lite väl generellt ställd. Kolla artikeln elektricitet kanske? - Tournesol 18 oktober 2010 kl. 15.29 (CEST)

Det finns en artikel Elkraftteknik till att börja med. Mvh / Mkh 18 oktober 2010 kl. 15.45 (CEST)

Nacka Skoglund / Eftermäle

Hej! Jag uppskattar informationen om Nacka Skoglund. Men jag skulle gärna se en ändring under rubriken "Eftermäle"

Där står det: Nacka betraktas allmänt som en av Sveriges kanske 20 bästa fotbollsspelare genom tiderna, som underhållare och dribbler - en av de främsta. Även utomlands är han stor då många, speciellt italienare, inte glömmer en fotbollskonstnär som Nacka.

Kan det inte stå så här: Nacka betraktas allmänt som en av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna, som underhållare och dribbler - kanske den främsta. Även utomlands är han stor då många, speciellt italienare, inte glömmer en fotbollskonstnär som Nacka.

Han var ju med i världslaget VM 1958 som vänsterytter och hade med dåtidens mått mätt, enorma framgångar under sin relativt långa proffskarriär. Han spelade förvisso inte många landskamper, men de landskamepr han spelade vill jag påstå var värdefulla för landslaget, som den duktiga framspelaren han var, likt Zlatan är i dagens proffsfotboll. Och på den tiden spelades inte landskamper så ofta heller som idag.

Mvh Mats

I vägen

i vägen eller ivägen i följande mening. Värmerör är ivägen för skorsten.

Jag röstar på i vägen. - Tournesol 20 oktober 2010 kl. 12.52 (CEST)

Det heter alltid i vägen och det har inget med rör att göra, varför jag ändrade rubriken. /Grillo 20 oktober 2010 kl. 13.02 (CEST)

Undrar hur länge det kommer vara så. Det känns som att "ivägen" är på väg att bli ett eget ord. --Ḇọⅳⅰḙ 20 oktober 2010 kl. 18.38 (CEST)

Man kan ju jämföra med i morgon/imorgon och i dag/idag där jag tycker det blir mer och mer accepterat med hopskrivningen. Det kan bli samma sak med andra fraser med "i".Sjö 20 oktober 2010 kl. 20.19 (CEST)

SAOL godkänner till exempel "istället", "idag", "igår", "ikväll", "iväg", "isänder", "iland", "isynnerhet" och "istånd" som alternativ till respektive traditionella skrivningar, men ännu inte "ivägen" eller "imorse". /Dcastor 21 oktober 2010 kl. 21.17 (CEST)

Detta är ju en faktasida och Dcastors svar syns ju vara slutgiltig fakta, men är det det? I radioprogrammet "Språket" i P1 är kommenteras särskrivning ofta. Professor Lars-Gunnar Andersson skulle nog i det här fallet kunnat använda exemplet: Elkablarna i vägen låg ivägen för den nya vattenledningen. Så vilket är rätt SAOL eller logiken? --Elav W 22 oktober 2010 kl. 12.50 (CEST)

I det fallet det uppstår betydelseskillnad får man ju se upp. I så fall bör man använda andra ord, till exempel: "Elkablarna i vägbanken låg där för den nya vattenledningen(s skull)", alternativt "Elkablarna i vägen låg som ett hinder för den nya vattenledningen". Allt "rätt" finns inte i SAOL, men det som finns i SAOL kan man använda som "rätt" (norm). --Xauxa 22 oktober 2010 kl. 13.11 (CEST)

Koordinater i Google maps

I vissa finns en förskjutning i återgivningen mellan kartvyn och satellitvyn hos Google Maps. Det gäller till exempel i hög grad Kina, se till exempel här och växla mellan de två vyerna. Vilken av vyerna, om någon, stämmer i sådana fall koordinaterna för? Eftersom jag manuellt geo-kodar en hel del av mina bilder skulle det vara värdefullt att veta. /Dcastor 21 oktober 2010 kl. 17.01 (CEST)

I de fall jag har noterat det så beror det ofta på att satellitbilderna inte är tagna rakt uppifrån. I exemplet som du länkar till så kan man se det på att byggnaderna västra fasader syns, men inte de andra. Då kommer byggnaderna i satellitvyn att visas lite öster om sin riktiga position. /Kemikungen 22 oktober 2010 kl. 14.44 (CEST)

PS: Jag geokodar också mina bilder manuelt, men jag brukar avrunda till hel bågsekund. Det ger en felmarginal på ca 15 meter och det brukar vara tillräkligt exakt för dokumentationsändamål, men tillräckligt ungefär för att projektionsfel oftast blir försumbara. /Kemikungen

Jo, fast i mitt exempel (ganska representativt för Kina) rör det sig inte om 15 meter utan om drygt en halv kilometer. (Jag skriver inte koordinaterna själv, utan klickar på platsen i Picasas återgivning av Google maps, så det blir inte helt naturligt att avrunda.) /Dcastor 22 oktober 2010 kl. 15.43 (CEST)

Vilka är "Snake of Eden"

Who are "Snake of Eden" I saw a video a friend was watching on Youtube called "You and Me Forever." It was by the band "Snake of Eden' from their Youtube channel. I found their myspace but they are now called "The Wildflowers." The band has a guitarist and I assume three brothers (names were Calle, Pelle and Nisse Landeberg). Looking at photos they originally looked like glam/heavymetal/headbangers. Now their appearance is different. I noticed all 3 had identical tattoos on the arms and chest. Any information on them? All I can ascertain is that they live in LA and are recording songs.

Thanks, EB

Vilka är "Snake of Eden" Jag såg en video en kompis tittade på Youtube som heter "You and Me Forever". Det var av bandet "Snake of Eden" från deras YouTube-kanal. Jag hittade deras myspace men de är nu som heter "Vilda blommor". Bandet har en gitarrist och jag antar tre bröder (namn var Calle, Pelle och Nisse Landeberg). Titta på foton de såg ursprungligen ut glam / HeavyMetal / Headbangers. Nu deras utseende är annorlunda. märkte jag alla 3 hade likadana tatueringar på armar och bröst. All information om dem? Allt jag kan konstatera är att de bor i LA och spelar in låtar.

Tack,

EB

I'll answer you in english. They are triplets from Sundsvall and in 2006 they moved to California to study at Musicians Institute in Los Angeles. They were on the show Daisy of Love on VH1. Sometimes the three triplets call themselves ”The Sunset Striplets". Unfortunately they don't seem notewhorty enough to have their own article yet. GameOn 23 oktober 2010 kl. 07.51 (CEST)

Mocca, Mocka eller Moka?

Pratar om kaffet. I artikeln Mocka, Jemen stavar man det så. I artikeln Moka som handlar om kaffet stavar man det så. Vad är rätt? /Hangsna 23 oktober 2010 kl. 14.44 (CEST)

Båda är rätt även om Saol faktiskt bara tar upp "mocka". Jag tror att det finns en liten nyansskillnad i det att "moka" på senare tid blivit vanligare just när man syftar på kaffe som bryggs i mo(c)kabryggare, och att "mocka" är ett lite äldre ord för finare eller starkt kaffe. /NH 23 oktober 2010 kl. 15.33 (CEST)

Etablerad geografisk längd och bredd

I tv-programmet Vem vet mest ställdes en fråga häromveckan om vilket land i Sydamerika som är världens längsta. Rätt svar var förstås Chile, som ju är det längsta landet i Sydamerika. Däremot reagerade jag på att det skulle vara det längsta i världen. Mäter man ett lands längd som avståndet mellan dess extrempunkter så är Ryssland ungefär femti procent längre. Jag skrev till SVT och påpekade detta, varpå jag fick svaret att Ryssland är världens bredaste land, men att Chile är det längsta. Först trodde jag att de skojade, men sedan tänkte jag att min spontandefinition på geografisk längd kanske inte är självklar. Finns det en vedertagen geografisk terminologi som använder begreppen längd och bredd på det vis som SVT:s svar antyder? (Sedan kan man ju fundera kring länder med koloniala rester, men det berör egentligen inte min fråga.) /Dcastor 21 oktober 2010 kl. 16.56 (CEST)

Mycket märkligt. Sveriges längd skulle jag mäta från Smygehuk till Treriksröset, men de ligger ju inte på samma longitud, så det blir inte Sveriges längd enligt SVT's definitionen. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 21 oktober 2010 kl. 20.10 (CEST)

Då man talar om "geografisk längd" och "geografisk bredd" betyder det longitud och latitud, alltså positionsangivelse, inte längd och bredd i allmänspråklig bemärkelse. I programmet talade man alltså inte om dessa begrepp utan något annat, uppenbarligen just den allmänspråkliga. Och allmänspråkligt saknas strikta definitioner. Visst kan man tala om lång till skillnad från bred, men här hade redaktörerna tydligen inte alls kommit att tänka på att andra kan tolka orden på andra sätt. --LPfi 24 oktober 2010 kl. 15.10 (CEST)

Naturgas i vätskeform.

Vilket tryck behövs för att naturgas skall vara i vätkeform vid 20 grader C ? mvh/Stubbe Stubbe (diskussion) 23 oktober 2010 kl. 19.53 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror inte naturgas/metan kan få vätskeform vid 20°C utom möjligen vid helt extrema tryck. Enligt artikeln en:Compressed natural gas lagrar man naturgas som komprimerad gas med upp till 248 bars tryck. Det förekommer också enligt en:Liquefied natural gas distribution av naturgas i vätskeform vid atmosfärtryck och −162 °C, i första hand vid fartygstransport.--BIL 24 oktober 2010 kl. 10.49 (CEST)

Ren metan har sin kritiska punkt vid -82°C. Vid högre temp kan den inte existera som vätska oavsett tryck. Nu är ju naturgas inte ren metan, men viss inblandning av etan (kritisk punkt +32°C) får knappast upp blandningen i rumstemperatur. Lsj 24 oktober 2010 kl. 11.31 (CEST)

fikon

Hur många kärnor finns det i ett fikon?

mvh

Filip Jelic

borttagen epostadress

Hittar ingen siffra. Men man kan göra en grov uppskattning av storleksordningen så här: Innanmätet av ett fikon kan approximeras som ett klot med en radie på sådär 1 cm. Ett fikonfrö är ett klot med radie sådär 1 mm. Det betyder att volymen av ett frö är en tusendel av volymen av ett fikon, vilket ger en övre gräns för hur många frön som maximalt får plats. Nu är inte allt i fikonet frön, utan en hel del av volymen är fruktkött och strukturer som håller fröna. Men en bit under 1000 frön, säg några hundra, borde vara i rätt härad. Annars kan du ju alltid sätta dig med ett fikon och räkna :) Lsj 24 oktober 2010 kl. 19.52 (CEST)

Kalmarunionen

Under Kalmarunionen regerades Sverige av danska unionskonungar och svenska riksföreståndare om vartannat. Detta bör betraktas som ett resultat av konflikten mellan förespråkare och motståndare till unionen. Var Kalmarunionen generellt sett mer politiskt instabil jämfört med andra perioder i svensk historia? /Henrik

Jag tycker det låter som en skoluppgift du försöker få hjälp med, så jag känner ett visst motstånd mot att svara. Däremot tycker jag att det är förenklat att se växlingarna mellan unionskungar och riksföreståndare som ett resultat av konflikten mellan förespråkare och motståndare till unionen - utan den handlar mera som ett resultat av maktkamp i landet - som polariserar sig i två läger. Det är ju ingen hemlighet att ett flertal tillhörande högadeln omväxlande stödde respektive motarbetade unionen, varefter oppinionen svängde. Däremot hade vissa grupper mer att vinna på en union än andra - något som gör att vissa aktörer oftare återfinns på endera sidan.--FBQ 22 oktober 2010 kl. 15.37 (CEST)

Jag är 35 år, det är ingen skoluppgift. /Henrik

På den konkreta frågan kan nog svaras "ja", med vissa förbehåll. Egentligen går det inte att säga att den var mer labil i förhållande till de perioder som ligger före, med striderna mellan Erikska och Sverkerska ätterna eller brödrakonflikterna inom "Folkunga/Bjälboätten". Inte heller Gustav I Vasas långa regering var fri från inbördeskrig. Först i och med Gustav II Adolfs trontillräde upphörde dessa. Trots att de polska Vasarna höll fast vid sina tronanspråk till Karl X Gustavs tid hade de inte längre något märkbart stöd inom landet. Så nästa år kan Sverige fira 400 år av inre lugn (att räkna från slaget vid Stångebro eller Linköpings blodbad är möjligt, men knappast lämpligt). Fernbom2 23 oktober 2010 kl. 01.38 (CEST)

Förlåt om jag misstänkte det hela vara en skoluppgift, det är ju inte helt ovanligt här:-) Det hela beror ju lite på hur man definierar politiskt orolig. Som fernbom2 påpekar så var tiden innan fylld av uppror och brödrakonflikter, och de båda sista kungarna innan kalmarunionens tid Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg avsätts båda i samband med uppror. Men visst var även kalmarunionens tid en politiskt instabil tid. I stort sett tycker jag fernbom2:s svar är tillräckligt.

Att jag tidigare gjorde anmärkningar och nu vill kompletter handlar väl om att jag inte tycker riktigt är så enkelt som att säga att bara för att makten växlat mellan riksföreståndare och unionskungar har landet varit politiskt oroligt. Vissa av riksföreståndarna fick sitt riksföreståndarskap just av unionskungen i avsikt att styra i dennes ställe. Att Gustav Vasa styrde Sverige under 39 år betyder inte att tiden var mer politiskt stabil än vår samtid då ingen stadsminister klarat att styra så länge (även om ett politiskt parti faktiskt innehade makten ännu längre). Frågan är ju lite mer komplex än så. Man kan absolut säga att det Svenska 1600- och 1700-talet med vissa undantag var betydligt stabilare perioder än 1400-talet. Å andra sidan kännetecknar det de flesta Europeiska länder. Statsmakten hade i de flesta länder byggts ut, kyrkans makt inskränkts och adeln reducerats till en överklass i statlig tjänst och inte längre självständiga lokala makthavare.--FBQ 24 oktober 2010 kl. 22.55 (CEST)

Kalmarunionens första tid, ungefär 1405-1435, är den en förhållandvis stabil tid i Svensk medeltidshistoria, även om det finns fler sådana. Senare är det ju tydligt att danske kungen inte klarar av att upprätthålla sitt inflytande över den svenska inrikespolitiken. Men man kanske skall jämföra med många av de tyska markgrevarnas förhållande till den tyske kejsaren där furstendömena där kejsarens makt var än svagare än den danske kungens inflytande i Sverige. Sedan är ju frågan vad man mäter som mått på stabilitet - kontinuitet i regentlängderna? Antalet uppror? Kungens makt över de enskilda proviserna? De skriftliga källorna lämnar en del övrigt att önska här, särskilt när det gäller Sverige under tiden före kalmarunionen, så det är svårt att göra en rättvisande jämförelse.

Kort sagt - om någon skulle kalla Kalmarunionen en politisk instabil period, skulle jag inte protestera, det är inte felaktigt. Däremot tror jag inte att jag skulle formulera mig så själv så, jag tycker kanske inte att det skulle ge en rättvis bild av verkligheten som är mer komplex än så.--FBQ 25 oktober 2010 kl. 12.42 (CEST)

Svårigheter i att beskriva och jämföra saken ligger kanske i att "Nationalstaten" som idé var ganska ny vid denna tid och att Danmark kanske var en av de första fungerande sådana? -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 25 oktober 2010 kl. 13.12 (CEST) (Som inte har studerat svensk historia på allvar sedan högstadiet.)

Nja, nu riskerar jag att hamna på ett sidospår igen visserligen:-) Med nationalstat tänker jag på det som skapades under 1800-talet, med folkskola, värnplikt och senare rösträtt. Men jag kan tänka mig att vad som menas är "enväldesstaten" - den som byggs upp i Sverige under Gustav Vasa. Den innebar ju att adeln och kyrkans makt, minskade, medan kungens stärktes, och delvis var orsak till att statsmakten blev "stabilare". Men där skiljer sig inte Danmark så mycket från Sverige. Visst var Danmark ett något mäktigare rike än Sverige, men att Danmark råkade bli ledande i kalmarunionen var delvis en tillfällighet. I början av 1300-talet var Sverige den starkare staten, och hade en union tillkommit då hade Sverige blivit det ledande landet (den hade troligen dock hållt ännu sämre än den som skapades 1397).--FBQ 26 oktober 2010 kl. 19.32 (CEST)

Bilder

Hej! Jag arbetar som Informationschef vid Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå. Ser att "någon" skrivit om vår enhet på Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Totalf%C3%B6rsvarets_skyddscentrum), vilket ju är bra. Det som däremot inte är så bra är att artikeln innehållit en del felaktigheter. Jag har redigerat själva texten, men lyckas inte redigera den bild som är upplagd.

Har lyckats ladda upp filen, men vet inte hur jag ska ersätta nuvarande bild med den nya.

Ber om hjälp med att lyckas med detta.

Med vänlig hälsning Catarina Hanell

Jag antar att du menar det heraldiska vapen som inte är så som du känner till det. Det måste inte heller vara likadant. För heraldiska vapen gäller att de måste framställas så att deras blasonering är rätt, alltså att färg, form och avbildat objekt är likadant. Läs vidare i de länkade artiklarna för ytterligare information. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 24 oktober 2010 kl. 14.48 (CEST)

Tillägg: Orsaken till att heraldiska vapen på wikipedia nästan aldrig återges exakt som originalet är att originalet oftast är skyddat av upphovsrätt och inte tillåtet att kopieras och laddas upp hur som hellst. /Kemikungen 26 oktober 2010 kl. 09.33 (CEST)

Och en liten kommentar till tillägget: Det är ofta inte ens tal om ett original, utan kort och gott om en organisations/kommuns etc. tolkning av blasoneringen. Men den tolkningen kan som sagt oftast inte användas fritt. /Dcastor 26 oktober 2010 kl. 09.47 (CEST)

Man kunde kanske ha en mall för den här typen av frågor som innehåller en länk direkt till Riksarkivet. Det är ju dit myndigheter skall vända sig om de har frågor om heraldik.[55]--Edaen 26 oktober 2010 kl. 09.55 (CEST)

”	Riksarkivet har ansvar för att heraldiska vapen och symboler, som syftar på staten eller statsmyndigheter, utförs i enlighet med gängse heraldiska normer samt att lagen som styr deras användning följs.	„
– Riksarkivet

{{Kommunvapen}}? /Dcastor 26 oktober 2010 kl. 10.02 (CEST)

Något liknande, men som inte enbart rör kommunvapen. Och kortare och mer slagkraftigt formulerat.--Edaen 26 oktober 2010 kl. 10.05 (CEST)

Förslag: {{Vapenfråga}}

--Edaen 26 oktober 2010 kl. 10.18 (CEST)

Jag förstår inte varför någon som tror att vi förvränger deras vapen skulle vända sig till riksarkivet. Länken kan förstås vara på sin plats som bekräftelse på att vi inte är ute och yrar, men formuleringen där är inte tillräcklig klar utan våra standardförklaringar. --LPfi 26 oktober 2010 kl. 10.26 (CEST)

Ändrat. Fylligare blir för pladdrigt och inte tillräckligt auktoritativt, men det skulle inte skada med en länk till en utförlig infosida här på Wikipedia.--Edaen 26 oktober 2010 kl. 10.30 (CEST)

Medina

Fråga om ickemuslimers tillträde till Medina ställd av oinloggad på artikelns diskussionssida. Någon som vet? Evalowyn|Säga hej?♣ 26 oktober 2010 kl. 11.57 (CEST)

Rollator

Vi är några som har diskuterat om rollatorn är en svensk "uppfinning" Någon som vet ? Janneo

Bra fråga. Den svenska artikeln ger inga svar och den engelska säger att rollatorn i amerikansk stil uppfanns av en amerikan som invandrat från Lettland. Det står dock inget om ursprunget för den rollator som är vanligast i Sverige, som dock verkar ha samma namn på engelska och anses vara av europeisk modell. Det känns alltså sannolikt att den åtminstone uppfanns i Europa. /Grillo 26 oktober 2010 kl. 19.32 (CEST)

Enligt de:Rollator är det en svensk uppfinning, men var är källan?

Ok. Den skall ha uppfunnits av Aina Wifalk i slutet på 1970-talet.[56]--Edaen 26 oktober 2010 kl. 19.45 (CEST)

Universums storlek.

Förklara för mig som inte är utbildad innom området.

Om ljuset färdas med ljusets hastighet och hinner ifatt oss och ljuset kommer ifrån begynnelsen (eller snarare 600 000 år efter big bang som är den senaste observationen). Hur kan vi då redan ha kommit hit? För vi kan väl knappast ha kommit hit snabbare än ljuset? Färdas ljus runt universum flera varv innan det slutligen kommer hit? Eller vad?

Om ljuset uppstod 600 000 år efter Big Bang borde väl vi ha fått ett rätt bra försprång, så det är väl inte så märkligt att ljus då "hinner ifatt oss" nu? Det skulle iofs kräva att vi rörde oss med en så stor hastiget x att (c-x)*1,5E10=6E5 om vi antar att Big Bang var för 1,5E10 år sedan. - Tournesol 27 oktober 2010 kl. 14.36 (CEST)

Man ska vara försiktig med storlekar och avstånd och hastigheter inom kosmologin, det funkar inte som vi är vana vid när rymden expanderar samtidigt som man rör sig. För att ta en sak i taget:

• Det där ljuset från Big Bang (den kosmiska bakgrundsstrålningen) skickades ut från alla delar av rymden i alla riktningar, sådär 600000 år efter begynnelsen. Det som når oss idag är det som skickades ut från rymd som var lagom långt bort då. Bakgrundsstrålning fran närmare delar av rymden har redan passerat oss, och från avlägsnare delar har inte nått oss än.
• Ljuset färdas med ljusets hastighet genom rymden. Men samtidigt som ljuset färdas hitåt med ett ljusår om året, så expanderar rymden mellan oss och ljuset och förlänger den sträcka som ljuset har kvar att färdas. Hur mycket närmare ljuset kommer netto beror på balansen mellan ljushastighet och expansion, som inte är självklar. Rymden kan mycket väl växa med mer än ett ljusår om året, och till synes putta ljuset bakåt.
• Det ljus som kommer hit till sist har färdats 15 miljarder ljusår om det varit på väg 15 miljarder år. Men ljuskällan var inte alls 15 miljarder ljusår bort när ljuset sändes ut, utan det mesta av de ljusåren är vad rymden hunnit växa medan ljuset var på väg.

Se Ned Wright's Cosmology Tutorial för mer om detta. Lsj 27 oktober 2010 kl. 14.52 (CEST)

Urnordiska

Vi är ett gäng språkintresserade som diskuterat hur vanliga ord förändras genom tiderna. Ordet för man på urnordiska har varit oss omöjligt att finna. Någon som kan det?LinneaR (diskussion) 27 oktober 2010 kl. 13.27 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

På fornsvenska är det ManniR i nominativ, se Svensk grammatik, känner igen det från några uppländska runstenar, men vet inte om det finns någon urnordisk text med ordet.--FBQ 28 oktober 2010 kl. 00.19 (CEST)

Svenska

På Internet har jag sett sidor på engelska där (där användarna ställer frågor och svarar, jag menar inte diskussionsforum utan de har namn som Answerbag och Funadvice), och man kan ge poäng för bra frågor och svar. Finns sådana sidor på svenska? Har inte sett det. J 1982 27 oktober 2010 kl. 19.56 (CEST)

Den här sidan, kanske? /Kemikungen 27 oktober 2010 kl. 21.51 (CEST)

Nej. Visst kan man fråga och svara här, men gå in på Answerbag och kolla så förstår du. J 1982 27 oktober 2010 kl. 23.13 (CEST)

syrianer

vad är syrianer? 81.225.97.173 28 oktober 2010 kl. 10.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se artikeln assyrier/syrianer. - Tournesol 28 oktober 2010 kl. 10.24 (CEST)

Kramp

Jag får kramp i många av mina muskler när ja spelar fotboll, speciellt mina benmuskler. Vad kan man göra mer förutom att stretcha för att förhindra att kramp uppstår? 83.250.36.74 28 oktober 2010 kl. 00.02 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wikipedia ger inte medicinska råd. Tala med en läkare. /Grillo 28 oktober 2010 kl. 14.57 (CEST)

Vårdguiden är en bra plats att starta på. Det är bara att ringa och tala med en sjuksköterska. I vår egen artikel om kramp går det att läsa "Intag av vätska efter träning, gärna vanligt vatten eller eventuellt sportdryck (som ofta innehåller salter av till exempel natrium, magnesium och kalcium) förebygger kramper". Även den lilla informationen kanske kan vara till hjälp? Vänligen Jopparn 28 oktober 2010 kl. 15.16 (CEST)

Artikeln saknar källhänvisningar och en del av råden kan vara felaktiga. Mycket möjligt att de är baserade på hörsägen. Reklamen för sportdrycker kan vara baserad på producenternas egen reklam. Balansen för de nämnda mineralerna kan vara mycket känslig, varför intag på eget bevåg kan vara farligt.

Det är inte utan orsak som vi skriver att Wikipedia inte ger medicinska råd.

--LPfi 31 oktober 2010 kl. 18.03 (CET)

Serie på youtube

Det finns en videoklipps serie på 53 delar på youtube som heter Raising Eden. Jag har försökt googla men hittar inte information. Vad är det för något? Är det något stort eller en religion? Någon som vet?83.250.36.74 20:13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Spiritull rörelse av scientologslag tror jag: raisingeden.com /--Mercurial 31 oktober 2010 kl. 21.04 (CET)

Nätet

Hejsan! Fick en ibjudan till något som heter shtile men jag vet inte vad det är, det finns i i wikipeia heller. Är det seriöst eller något lurt? Jag gick in och kollade och angav min privata e-postadress och då skickade siten ut brev till alla mina kontakter. Är inte med på Facebook så jag vet inte hur det fungerar där. mvh Agneta Agnet (diskussion) 1 november 2010 kl 10:16 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du vill få något vettigt svar får du nog vara lite mer utförlig. Hur fick du din inbjudan? Via mail eller något internmeddelande? Om internmeddelande, på vilken webbplats? Vad stod det i breven som skickades ut? Var gick du in och kollade? Vad har Facebook med saken att göra? //Scouten 1 november 2010 kl. 10.53 (CET)

Det låter som en kombination av spam och virus, tycker jag. --Ḇọⅳⅰḙ 1 november 2010 kl. 11.18 (CET)

Fick inbjudan via mejl från en kompis. När kollade siten såg det ut att vara något liknande facebook därför kopplade jag till det. Nu hittar jag inte mejlet jag fick och inte heller de mejl som skickats i mitt namn från min adresslista. /A

Gissningsvis var mejlet du fick ett likandant somde som sedan skickades ut från din egen mejl. M.a.o. har din kompis fått viruset först. -Laxskinn 1 november 2010 kl. 15.04 (CET)

Ekosofi/Ekofilosofi

I samband med att artikeln Ekofilosofi skapades har det uppstått en diskussion om huruvida ekofilosofi och ekosofi är olika saker eller inte och vad gränserna går? Det vore mycket bra om någon person med bättre insikter i ämnet kunda hjälpa oss här diskussion:Ekofilosofi.--Ankara 2 november 2010 kl. 18.09 (CET)

Riksdagens talarstolar

Vad är det för skillnad på de olika talarstolarna i den svenska riksdagen? Det finns dels två talarstolar nedanför talmanspodiet, dels en större talarstol med förgyllt riksvapen några trappsteg upp, i nivå med talmanspodiet. Vilka talarstolar används i vilka situationer? Det verkar inte helt enkelt för den oinvigde, till exempel gick Boris Jeltsin till fel talarstol under sitt statsbesök 1997, innan den åldrade presidenten hjälptes. »Wolfgangus Mozart 3 november 2010 kl. 10.36 (CET)

Jag har inte hittat någon bekräftelse, men en gissning är att de används vid olika tillfällen. Att den pampigare, bakre, används vid anföranden medan de två på golvet används vid exempelvis replikskiften där både debattörerna står kvar vid varsin talarstol. Om du exempelvis tittar på filmerna från budgetdebatten så gjordes anförandet från den bakre stolen, men det följande replikskiftet skedde från de två främre talarstolarna (exempelvis)--Ankara 3 november 2010 kl. 11.11 (CET)

svenska kockar

Vrför kommer inte mitt namn in poå svenska kockar jobbat i spanien som kock å i åsarna på hottelletStrawberrylover (diskussion) 3 november 2010 kl. 13.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)

Hej Strawberrylover, ditt namn togs bort för att det inte var en lista du redigerade i, det var en kategori. Alla svenska kockar som har en artikel och läggs i kategorin svenska kockar listas automatiskt där. Innan du skriver en artikel om dig själv för att komma med i kategorin så läs om våra relevanskriterier och den problematik med intressekonflikt som är behäftad med att skriva om sig själv. Framförallt så är Wikipedias uppdrag inte att skriva om alla svenska kockar. Det finns många andra ämnen att skriva om både inom ditt specialområde och andra intressen du kan tänkas ha.--LittleGun 3 november 2010 kl. 14.28 (CET)

Det gamla klassiska hostimplantatet

Inom filmproduktion brukar man använda sig av ett dramaturgiskt grepp kallat "implantat". Ett implantat har uppgiften att ge åskådaren en fingervisning om vad som kommer att hända i längre fram i filmen. Ett exempel på detta är när ett föremål visas upp vid ett tillfälle i filmen för att senare användas som mordredskap längre fram i historien. Ett mycket vanligt implantat är det gamla klassiska hostimplantatet. Hostimplantatet går ut på att en rollkaraktär börjar hosta någon gång under filmens förlopp för att sedan hosta sig fram genom scenerna tills dess vederbörande dör efter sviterna av den sjukdom som har gett upphov till dennes notoriska hostande. Personligen gillar jag inte hostimplantatet eftersom jag vet att så snart en person börjar hosta oprovocerat i en film så kommer denne att dö innan filmen är slut. Detta anser jag avslöjar för mycket av filmens handling. I vilka filmer har man använt sig av hostimplantatet? /Sven83.249.205.231 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Sven, vore intressant om du kunde ge några exempel på filmer där detta knep har använts. --Xauxa 4 november 2010 kl. 09.10 (CET)

Är det inte just exempel som frågeställaren eftersöker? //Knuckles...wha? 4 november 2010 kl. 10.36 (CET)

Varenda Scooby Doo-avsnitt visar väl alltid upp "skurken" i inledningen. För tittaren blir det att bedöma vem av de presenterade som är skyldig. -- Lavallen 4 november 2010 kl. 10.42 (CET)

För oss icke filminvigda vore det bra med exempel. Sven anger att det är vanligt förekommande och han vill veta vilka filmer ("hela listan" om jag tolkar det rätt). Jag kom faktiskt på en film själv: The taking of Pelham 1-2-3, kanske inte helt klockrent, men skurken är i alla fall förkyld och åker dit på det. Bra film f.ö. --Xauxa 4 november 2010 kl. 12.00 (CET)

Jag tror inte alls att det är så vanligt. Jag kommer bara på en film jag glömt namnet på men som innehöll Doc Holliday. Fast det är knappast någon spolier när en välkänd historisk person börjar hosta. Alien kanske, besättningsmedlemmen som började hosta vid matbordet dog ju faktiskt av det som orsakade hostan.

Däremot undrar jag över termen implantat. Används den verkligen i den betydelsen? Engelska Wikipedia har en:Foreshadowing som verkar vara det som du beskriver, och det borde finnas ett svenskt ord. Det verkar dock inte vara just implantat, så jag undrar om du har en källa för att ordet används i den betydelsen?Sjö 4 november 2010 kl. 12.36 (CET)

Frågan i sig kan kanske vara intressant för en filmintresserad, men innan för mycket tid läggs ner på detta från någons sida kan man notera att IP:et tidigare ställt konstiga frågor här på WP:FF och alltid under olika namn den senaste månaden. Inlägget kan vara mycket seriöst menat, men känslan helheten ger mig är att någon vill att vi skall lägga ner tid i onödan. dnm ^{(d | b)} 4 november 2010 kl. 16.49 (CET)

När jag läste filmvetenskap användes begreppet "plantering". MVH/--Idunius 4 november 2010 kl. 16.54 (CET)

Till Sjö: fel av mig, Idunius har rätt, det korrekta ordet skall vara "plantering". Om man googlar plantering och dramaturgi så får man bra beskrivningar av begreppets innebörd. Till Xauxa: Jag kommer själv bara på fyra exempel på filmer med "hostplanteringar", men vet att det finns mer: Braveheart, Nybyggarna, Finding Neverland och Tombstone (där just Doc Holliday är en av rollkaraktärerna). /Sven

Generationer

Det finns en teori som säger att den första generationen bygger upp något, låt säga ett företag eller ett helt lands ekonomi, deras barn, alltså den andra generationen, förvaltar och driver vidare sitt arv, medan den tredje generationen kör alltihop i botten, eftersom de växt upp under goda förhållanden, vilket gjort dem bortskämda och oförmögna att hantera de problem som dyker upp. Vad kallas den här teorin? Var kan jag hitta mer information om den? »Wolfgangus Mozart 4 november 2010 kl. 20.29 (CET)

Stjärnor

Hur lyder det där citatet i stil med att "när man tittar på stjärnorna är det som att titta på det förlutna", och varför är det så? Det har väl med ljuset att göra? En ingående förklaring önskas, tack. Vänligen Sofokles 23 oktober 2010 kl. 21.08 (CEST)

Hubble Deep Field

Visst har det med ljuset att göra. Ljus går ju med ljusets hastighet genom rymden. Därför tar det ett tag för ljuset att komma hit från saker långt borta, som t.ex. stjärnor. Därför ser vi inte det ljus som en stjärna sänder ut just nu, utan vi ser det ljus som når jorden nu, och som sändes ut av stjärnan för flera år sedan. Alltså ser vi stjärnorna som de såg ut i det förflutna, för några år sedan. När det gäller vanliga stjärnor som vi ser med blotta ögat på natthimlen handlar det normalt om mellan 10 och 1000 år gammalt ljus som kommer hit, beroende på hur långt borta en viss stjärna är, hur många ljusår härifrån den är. Tittar man med teleskop på avlägsna galaxer kan man se betydligt längre tillbaka i tiden. Bilden här bredvid är tagen med ljus som är flera miljarder år gammalt. Lsj 23 oktober 2010 kl. 22.58 (CEST)

En paradox är att ljuset ur ett annat perspektiv inte alls är "gammalt" när det kommer fram. Pga tidsdilatation kommer ljuset fram i (princip) samma ögonblick som det lämnade de avlägsna galaxerna. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 24 oktober 2010 kl. 15.51 (CEST)

I ljusets eget referenssystem, ja, men i vårt referenssystem tar det alla de där åren. Knappast något man kan kalla paradox, bara relativitetens vanliga kontraintuitiva avsaknad av universell tid. Lsj 24 oktober 2010 kl. 18.12 (CEST)

Av längdkontraktionen får det även den konsekvensen att ljuset (ur sitt perspektiv) har rest 0 m från galaxerna till oss. Med det vanliga sammanhanget mellan sträcka, tid och hastighet får vi då att: ${\frac {0}{0}}=c$. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 24 oktober 2010 kl. 18.18 (CEST)

Intressant, Lsj! Tack för svaret. Sofokles 24 oktober 2010 kl. 20.54 (CEST)

Förresten, jag läste i Hubble Ultra Deep Field att man lyckats ta bilder på galaxer som existerade kort efter Big Bang och de objekt som var de första att lysa upp det tidiga universum. Detta är tydligen den djupaste bilden av universum som någonsin tagits av människan. Jag tänkte då att om man skulle ta en ännu djupare bild, skulle inte bilden kunna fånga ljuset från själva Big Bang då? Ni får ha överseende med att jag kanske är helt ute och cyklar. Jag kan ingenting om sånt här men tycker det är väldigt intressant! Hälsningar Sofokles 24 oktober 2010 kl. 21.09 (CEST)

Big bang

Det är väl här-> man anar lite av efterglöden från den "smällen". Se Kosmisk bakgrundsstrålning. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 24 oktober 2010 kl. 21.18 (CEST)

Xkcd har såklart kommenterat detta också (läs alt-texten).Sjö 5 november 2010 kl. 08.17 (CET)

Gammal svensk grammatik

Vad kommer den gamla svenska formen "rädder" ifrån? Som i meningen "Ingen rädder för vagen är" 83.226.117.99 26 oktober 2010 kl. 23.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har för mig att det förhåller sig ungefär så här: Rädd kommer av fornsvenskans rædder (isländska hrǽddr) och är egentligen perfekt particip av verbet rädda. Många andra adjektiv har tagit den vägen; glader, kloker, starker, storer, etc. De har senare tappat ändelsen och blivit glad, klok, etc. Rex Sueciæ 27 oktober 2010 kl. 00.32 (CEST)

Enligt min språklära från 1920 är det en gammal nominativ maskulinum singularis ändelse. Då fortfarande brukad i "folkligt språk".--FBQ 27 oktober 2010 kl. 01.08 (CEST)

Jag vill minnas att femininformen är "räddo", men jag hittar inte någon bra bok här, få se om någon svarat bättre till imorgon.--FBQ 27 oktober 2010 kl. 01.13 (CEST)

Förlåt Användare:Rex Sueciæ har rätt, jag blev förvillad av glader, starker, storer nedanför - jag tänkte på användningar som "en starker dos" och "en glader fyr". Men det är ju inte det som gäller här. Jag är nog för trött, nu skall jag sova.--FBQ 27 oktober 2010 kl. 01.19 (CEST)

Återigen, jag har inte läst svensk grammatik på länge, men tror nog att Rex Sueciæ har fel. Rädder är ju inget verb i den här meningen utan ett substantiv, ett substantiverat adjektiv- det handlar ju om en person som inte är rädd för vargen. Det borde stå i nominativ, och då är min gissning rätt. Men det här med kasusböjningar har jag inte sysslat med på decennier, så jag borde nog lämna svaret till någon annan.--FBQ 28 oktober 2010 kl. 00.08 (CEST)

Njäää... Rädder är ett perfekt particip/adjektiv, en äldre längre form av rädd som ännu används i många dialekter. "Ä du rädder?" "Han vart så rädder!" kan man fortfarande höra på många dialekter. Ändrar man ordföljden i exempelmeningen blir det tydligare: "Ingen är rädd(er) för vargen." Rex Sueciæ 28 oktober 2010 kl. 06.50 (CEST)

Du har säkert rätt, språklära har jag inte läst på länge. Jag blev bara skeptisk eftersom jag upplever adjektivet rädd som betydligt vanligare i äldre språk än verbet rädda, som jag upplever som en modernare konstruktion.--FBQ 28 oktober 2010 kl. 19.47 (CEST)

Jag tänker att det finns ju ett dialektalt verb, "rädda", som betyder skrämma. Där känns kopplingen till adjektivet rädd(er) tydlig. Rädda i betydelsen hjälpa känns som en annan, frikopplad betydelse, om än med samma ursprung. Fast vi kanske bara pratar förbi varandra? Jag förstår helt enkelt inte var den verbliknande funktionen i rädd(er) (som perfekt particip) ligger? PS. Hoppas 83.226.117.99 ursäktar om jag helt enkelt stal frågan. --FBQ 28 oktober 2010 kl. 21.53 (CEST)

Att vara rädd heter ju "rädas" även på (äldre) rikssvenska. Det är alltså inte verbet "rädda" som spökar, utan "räda". Fernbom2 5 november 2010 kl. 11.37 (CET)

The Holy Family på svenska?

Säger vi inte 'den heliga familjen'? Vad annars? tack --Mercurial 31 oktober 2010 kl. 16.34 (CET)

Vet inte, känns främst som ett "katolskt" begrepp, inte alls särskilt "svenskt" idag. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 31 oktober 2010 kl. 16.47 (CET)

Begreppet kan förstås användas även på svenska, men är ovanligt i svensk tradition (hur det är i katolska kyrkan i Sverige vet jag inte). Oftare räknar man upp alla inblandade, så meningen "The holy family fled to Egypt" översätts nog i de flesta fall lämpligast med ungefär "Josef, Maria och Jesusbarnet flydde till Egypten". /Dcastor 31 oktober 2010 kl. 18.14 (CET)

Begreppet 'den helga familjen' används dock inom konsthistoria. Jag passade på att klippa lite ur SAOB. konst. i uttr. den heliga familjen, om (tavla föreställande) jungfru Maria med Jesusbarnet jämte ytterligare en l. flera av dettas anhöriga (Josef, stundom den heliga Anna, Marias moder, ofta Johannes Döparen ss. barn, ej sällan tillsammans med dennes moder Elisabet). EICHHORN KonstH 131 (1881). (Rafaels) madonnor och heliga familjer. Därs. 137..--FBQ 31 oktober 2010 kl. 18.25 (CET)

Jättebra, tack alla.--Mercurial 31 oktober 2010 kl. 21.05 (CET)

Jag vill bara understryka att begreppets användning inte är begränsad till Romersk-katolska kyrkan, utan att det mycket väl kan användas såväl inom Svenska kyrkan som icke-konfessionellt. Fernbom2 5 november 2010 kl. 11.34 (CET)

Det är också bra att veta. Jag får hitta nåt sätt att göra klart från början att det gäller J-M-J och därefter använda 'den heliga', verkar smidigast så.--Mercurial 5 november 2010 kl. 21.51 (CET)

Ja, det kan jag hålla med om! Fernbom2 5 november 2010 kl. 21.55 (CET)

Takfärg

Vet någon vad yttertaket på Lienshytte masugn (denna) har för färg? Vivo 3 november 2010 kl. 00.03 (CET)

Att döma att Google Maps' satellitbild är det någon grå nyans. »Wolfgangus Mozart 3 november 2010 kl. 11.54 (CET)

Där ser man. Tack! Jag funderade på om taket var grönt, eller om det var kromatisk aberration i mina bilder. --Vivo 5 november 2010 kl. 06.21 (CET)

Bluffreklam på Internet

Som bekant används en stor del av Internet till att försöka lura folk som inte är så insatta. I många fall är det anmärkningsvärt hur fräcka försöken kan vara.

Jag tittar ibland på den förhållandevis seriösa webbplatsen delphi.about.com som ett tag nu visat en reklambanner som leder till en sida med en väldigt lång URL (klicka på egen risk!).

Jag utgår från att hela sidan är en bluff, d.v.s. att det inte är möjlig att tjäna några pengar alls, att "Kerstin" inte existerar, och att kommentarerna på sidan är hårdkodade. Däremot kan man kanske skicka in pengar till "företaget", och möjligtvis också få något slags "startpaket" (t.ex. en tegelsten) som svar. På sin höjd kanske man kan tjäna några hundra om året, om man har tur.

Har jag helt fel? Om inte, hur kan detta vara lagligt, och - i synnerhet - hur kan en förhållandevis seriös webbplats som delphi.about.com nedlåta sig till att visa sådan reklam? En annan reklambanner de brukar visa berättar att jag är deras miljonte besökare (och de tillägger "inget skämt"). Däremot vet jag inte om det är sant, eftersom jag varit deras miljonte besökare i flera år nu. --Andreas Rejbrand 5 november 2010 kl. 11.20 (CET)

Jag inaktiverade länkarna för att det är väl lämpligast så? Sen tittar jag på URL #2 som tydligen går till din egen domän följt av "download file". Är det du som är kapad? --Mercurial 5 november 2010 kl. 14.33 (CET)

Nej, naturligtvis inte. Jag tog en skärmdump av sidan (delphi.about.com) för att visa hur bannern ser ut. Den visas bara var tionde gång (eller så). --Andreas Rejbrand 5 november 2010 kl. 17.26 (CET)

De två första länkarna är alltså helt säkra, medan den senare innehåller massa text som säkert är lögn, men annars torde vara säker. --Andreas Rejbrand 5 november 2010 kl. 17.27 (CET)

Men varför ligger sidan på URL#2 på domänen mejl.rejbrand.se som är inloggning till webbpost? --Mercurial 5 november 2010 kl. 18.14 (CET)

Normalt sett lägger jag alltid upp filer (främst för korttidslagring) på privat.rejbrand.se. Det har jag gjort många gånger på WP:FF, WP:RD/C, StackOverflow osv. Men när jag skrev frågan ovan var jag inte hemma, utan satt ute med min bärbara dator. På den har jag inte sparat inloggningsuppgifterna till rejbrand.se via FTP, så jag har inte FTP-tillgång till rejbrand.se. Däremot har jag tillgång till min privata webmail på mail.rejbrand.se, och den har en funktion för att ladda upp filer, och eventuellt också göra dessa publika. Så valet stod mellan att ladda upp skärmdumpen till Wikimedia Commons (eller lokalt på svwiki), eller använda webmailens funktion. Det senare är lämpligast. Du gör en ganska stor sak av något ganska trivialt, btw... --Andreas Rejbrand 5 november 2010 kl. 20.00 (CET)

Jo, visst är kommentarerna hårdkodade (du kan ju titta på vad koden säger om knappen "post", oftast är allt den gör att rensa textfältet...), och alla sådana sidor är bluff. Att reklamen visas på seriösa sidor innebär antagligen inte på webbsidan i sig. Som jag fattat det säljer man ofta reklamplats till ett företag (a) som i sig säljer reklamutrymme till företag (b) som visar sig på reklamplatser som företag a har köpt. Hur seriöst det är av företag a att ta in sådana här slags företag b kan man ju dock fråga sig. Olagligt är det väl baserat på vilket land företag b är baserat i. Ofta är det troligen inte något land med utvecklad marknadsföringslagstiftning... /Grillo 5 november 2010 kl. 20.19 (CET)

Ouch! Det var frågor, två sådana, varken mer eller mindre men missförståndet är absolut mitt och endast mitt fel: jag brydde mig helt enkelt inte om att släppa på javascriptet för att kolla dina diffusa länkar och såg inte vad du ville att vi skulle se. --Mercurial 5 november 2010 kl. 21.47 (CET)

Indianers underklädder

Bar indianer (tjejer) BH och trosor? Historiskt sätt? --Ompa 9 november 2010 kl. 11.30 (CET)

Vilken sorts indianer (vilken region) och vilken tidsperiod tänker du på? - Tournesol 9 november 2010 kl. 11.27 (CET)

Amerikanska indianer under 1800- talet. Kan inte komma på någon indianstam, är inte så bra på indianstammar. Tacksam för svar. --Ompa 9 november 2010 kl. 11.30 (CET) Powhatan- stammen,Pocahontas indianstamm, kom jag på nu. --Ompa 9 november 2010 kl. 12.01 (CET)

BH och trosor är ju ganska nya uppfinningar, det var väl knappt nån som bar det på 1800-talet överhuvudtaget, oavsett nationalitet. Här kan du läsa mer om underklädernas historia, även om det inte står något specifikt om just indianer. / Elinnea 9 november 2010 kl. 12.43 (CET)

Förvisso är benämningarna nya, men man kan ju se om det fanns något med motsvarande funktion i klädedräkten. I tipset jag nyss tog bort (Álvar Núñez Cabeza de Vaca), stod det till exempel (i originaltexten) att indianerna gick helt nakna (gäller södra delen av Nordamerika och 1500-tal), "bara kvinnorna var något täckta av garn/textil som man gjorde av växtfibrer" (fritt översatt), det fanns också en notering om hjortskinn, som jag dock är för osäker på för att kunna översätta. --Xauxa 9 november 2010 kl. 12.53 (CET)

Tänker mig kanske att indianer tjejerna bar något för att skydda ex. smuts eller kyla,(Föregångare till trosor?) Bröstlinda (Dåtidens BH?) Eller liknande. Förstår ni mitt tankesätt? --Ompa 9 november 2010 kl. 13.11 (CET) Det där med Att kolla i klädedräkten är ju bra. --Ompa 9 november 2010 kl. 13.20 (CET)

Inuiterna verkar ha använt något slag av minimala underbyxor. Se wikisource:sv:Eskimålif (andra kapitlet). Jag antar att de kan ha delat idén med indianstammar i närheten. --LPfi 9 november 2010 kl. 17.11 (CET)

Dåtidens trosor i kapitel II från boken. Intressant läsning!--Ompa 9 november 2010 kl. 18.36 (CET)

Av växtfibrer kan du möjligen göra höftskynken eller liknande, "trosor" i egentlig mening blir lite svårt. På 1800-talet borde ju Powhatanfederationen sedan länge upplöst, jag gissar att de flesta indianer i Virginia då bar västerländska kläder.

visar Powhatanindianer på 1600-talet.

Hjälp med att öppna fil (ASCII-format)?

Möjligt att denna fråga skulle lagts på annan plats, men jag kör ändå. Jag skulle behöva hjälp med att öppna denna fil så att den blir läsbar och användbar som referens. Det är en zippad fil och är enligt sidan i ASCII-format (.asc). Jag kör OpenOffice och har testat alla möjliga kombinationer, men får bara fram en rörig text-/siffermassa. Tips, någon?--Pjred 9 november 2010 kl. 20.23 (CET)

Jag öppnar alla utan problem med OO eller Notepad++. Dock består den första av en massa siffror och namn på tyska städer, som jag inte ser sammanhang i.

De övriga filerna innehåller text på tyska, och då min tyska är ungefär lika rostig som min Bahasa Indonesia (dvs aldrig läst) så förstår jag ingenting. -- Lavallen 9 november 2010 kl. 20.36 (CET)

Jag öppnade den i förhandsgranskaren i Winrar och kopierade över det till Excel. Sedan omvandlade jag text till kolumner enligt den Datensatzbeschreibung som följer med. Tecknen fom 3 tom 10 är datum (2009|12|31).--Edaen 9 november 2010 kl. 20.57 (CET)

Jag tackar för hjälpen! Jag tror att Edaen fick in mig på ett användbart spår, jag ska trixa lite så tror jag att jag får ordning på det.--Pjred 9 november 2010 kl. 21.30 (CET)

Öppna .key

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#.C3.96ppna_.key – GeMet [diskussion] 9 november 2010 kl. 21.58 (CET)

Med vilket program öppnar man fil med ändelsen .key ? Eller är det bara 'nyckel' eller 'kryptering'? Enligt uppgift till mig ska den innehålla rådata med uppgifter jag behöver--Mercurial 9 november 2010 kl. 21.42 (CET)

Har det något att göra med en:Keynote (presentation software)? Enligt en:Key är det en filändelse från programmet.--Ankara 9 november 2010 kl. 22.03 (CET)

Så lär det vara, filen är från ett program för macintosh men ska visst vara kompatibelt. Tack--Mercurial 9 november 2010 kl. 22.10 (CET)

Tabberaset i Katthult?

Finns det någon, kanske med tillgång till barnens böcker, som lite snabbt har koll på vad Emil dukade upp när han bjöd in fattighjonen till tabberas på jul? Har för mig att det fanns med en lång lista... /--Idunius 12 november 2010 kl. 20.14 (CET)

Lyckades till slut hitta listan själv här. Om någon annan är intresserad, nu inför december, så lyder menyn: "Ett småländskt julbord bestående av: ett fat med palt, ett fat med fläskkorv, ett fat med sylta, ett fat med leverpastej, ett fat med bräckkorv, ett fat med köttbullar, ett fat med kalvkotletter, ett fat med revbensspjäll, ett fat med grynkorv, ett fat med potatiskorv, ett fat med sillsallad, ett fat med salt kött, ett fat med rimmad oxtunga, ett fat med hackekorv, ett fat med stora julskinkan på, ett fat med stora julosten på, ett fat med limpbröd, ett fat med sirapsbröd, ett fat med fint rågbröd, en stånka enbärsdricka, en kanna mjölk, en karott med risgrynsgröt, en bunke med ostkaka, en skål med katrinplommon, ett fat med äppelkaka, en skål med vispgrädde, en skål med jordgubbssylt, en skål med ingefärspäron, och en liten helstekt spädgris garnerad med sockerkristyr". MVH/--Idunius 12 november 2010 kl. 21.37 (CET)

Narvalar?

Vad är grejen med narvalar? Jag känner mig totalt efterbliven men har väl inte surfat runt tillräckligt de senaste.. åren(?). Här kan narvalarna ses: http://www.youtube.com/watch?v=ykwqXuMPsoc&feature=fvw jag kikade bland internetfenomen på en:wp men fick där ingen hint om vad det är och vart det startade. Någon som vet? Är deras fiende isbjörnarna? :O Moberg 7 november 2010 kl. 22.15 (CET)

Vet inte om det var starten på det hela, men jag såg iaf en skärmdump av en forumtråd få några år sedan, där någon plötsligt började posta bilder på narvalar. Här finns posterna: http://www.atheistforums.com/fucking-narwhals-fuck-yeah-t12423.html men jag tror inte att det är originaltråden. -Laxskinn 8 november 2010 kl. 14.37 (CET)

Jag vet att narwhals är en av de mest centrala meme:sen på reddit, tillsammans med bacon. »нотвист_(d.|b.) 9 november 2010 kl. 13.08 (CET)

Och om narvalen själv kan du läsa i vår artikel. Ja, den jagas av isbjörnar och valrossar, men bara i mindre mått. Den jagas främst av späckhuggare och människor. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 november 2010 kl. 19.56 (CET)

Stämpel

Hej. Har en sked som är stämplad med ett w anars är allt lika som en vanliga stämplar.Betyder det att nuvarande v är detsamma som w.Tacksam för svar Sven-olov Ernst Västerås.

Hej Sven-Olov. För att vi skall kunna svara på Din fråga behöver vi nog litet mer fakta att gå på. Vad är skeden gjord i för material? Vad säger de andra "vanliga" stämplarna? /FredrikT 13 november 2010 kl. 11.02 (CET)

Hej Fredrik. tack för svaret här kommer mer fakta.Det är en sked med stämpel OWK A (KATTFOT)W5.Kul att veta.Hälsningar Sven-Olov.

En silversked alltså? Enligt den här sidan på samlarportalen.se hade man en annan bokstavsserie för svenskt silver före 1758. Bokstaven W används där (i olika typografisk utformning) för tre olika årtal: 1709, 1733 och 1757. Samtidigt upplyser samma sida om att kattfotsstämpeln infördes först 1752. I så fall bör Din sked vara från 1757 (fast för att vara säker bör Du nog ta den till ett proffs). /FredrikT 13 november 2010 kl. 16.33 (CET)

Det låter knappast som en 1700-talssked utifrån den vaga beskrivningen. W(eller V)5 betyder 1875. Utan bild på skeden är det nästan omöjligt att säga. A låter också som en ortsbokstav från efter 1860 - vilken det är beror utformningen - här [57] finns en lista. Jag kan se om jag hittar OWK när jag kommer hem, tyvärr har jag bara svenska silverstämplar 1520-1850 och din OWK finns troligen inte med. Om jag fick se skeden på bild skulle den troligen vara ganska lättdaterad även utan synliga stämplar.--FBQ 13 november 2010 kl. 18.47 (CET)

Du har möjligen tur- stämpeln OWK användes av Otto Wilhelm Kjellberg i Västerås. född 1813 och mästare i Västerås 1836-1876. Det skulle kunna stämma med 1875. Efter 1860 använde Västerås som stadsstämpel ett A med ett litet tak över. Jag tror du har en sked av Kjellberg från 1875.--FBQ 13 november 2010 kl. 23.48 (CET)

Jag tyckte jag kände igen namnet, så jag tittade lite här hemma och hittade två kaffeskedar av honom. Båda ganska tunna och plåtiga, gammelfransk modell från 1851 respektive 1864. Även den från 1864 har fortfarande den äldre typen av stadsstämpel och stämplar på framsidan, tydligen gjorde han en hel del för de lite sämre bemedlade i trakterna. Annars märks bland hans arbeten en brudkrona för Skerike kyrka 1839, Vinkanna för Kungsåra kyrka 1844, vinkanna för Västerås-Barkarö kyrka 1847, två vinkannor för Himmeta kyrka 1849, en vinkanna för Västanfors kyrka 1851, samt bland annat en bägare på Nordiska museet.--FBQ 15 november 2010 kl. 12.48 (CET)

Amir eller Aamir ?

Jag jobbar med material för en artikel om figuren Almansur i Frans G Bengtssons Röde Orm. Figuren bygger på en känd historisk person med ett långt arabiskt namn ( أبو عامر محمد بن عبد الله بن أبي عامر الحاجب المنصور) Jag söker fakta om honom på olika ställen på webben.

Översatt till västerländska bokstäver blir hans namn ibland Abu Amir Muhammad ibn Abdullah Ibn Abi Amir, Al-Hajib Al-Mansur . Men det förekommer också som Abu Aamir Muhammad ibn Abdullah Ibn Abi Aamir, Al-Hajib Al-Mansur.
Google favoriserar Amir. Eftersom personnamn ofta används som sökord så är det angeläget med rätt stavning. Felaktiga stavningar sprider sig ju genom kopieringar. Ska jag skriva Amir eller Aamir?
Tacksam för hjälp. Mvh / Mkh 14 november 2010 kl. 13.25 (CET)

Jag uppfattar Aamir som en engelskspråkig transkribering av namnet, medan det på tyska eller skandinaviska språk skrivs Amir, på franska Âmir. Sedan skadar ju inte med ett flertal omdirigeringar så att den som söker kan hitta rätt. --FBQ 14 november 2010 kl. 16.14 (CET)

Det var klart besked. Tack för hjälpen. Mvh / Mkh 14 november 2010 kl. 16.55 (CET)

Jag läste just om Röde Orm och blev klar ungefär en timme innan jag såg denna rubrik. Bisarrt, om än irrelevant :p -Laxskinn 14 november 2010 kl. 23.49 (CET)

Detta "bisarra och irrelevanta" faktum är inte till för den vanlige läsaren. Men när man ska välja passande och relevanta rubrik/rubriker och omdirigeringar på sina bidrag så får man tänka sig för, så att olika läsare lätt kommer fram till artikeln. Du ser ett exempel på verkligheten här Al-Mansur Ibn Abi Amir / Mkh 15 november 2010 kl. 23.14 (CET)

Vem har sirvit artikeln?

Hej! Jag skulle vilja veta som författat den utmärkta artikeln om Vetenskapsteori. Tack på förhand. Hälsningar Carola Stuart, Norstedts Förlagsgrupp AB carola.stuart@norstedts.se 213.115.12.30 16 november 2010 kl. 10.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är flera användare, historik finns på http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vetenskapsteori&action=history /AleWi 16 november 2010 kl. 10.24 (CET)

(Efter redigeringskonflikt:) Av artikelns historik kan man utläsa att Hylas och en oinloggad 81.235.19.169 har stått för de största bitarna av artikeln. /Dcastor 16 november 2010 kl. 10.28 (CET)

(Redigeringskonflikt) Här är en lista:

1700-talet, Ace, Andejons, Bjohan, BjörnF, Blériot, Doldis, Eriatlov, Guamian, Hylas, Jef, Jesper, Carlström, Kaj@kth.se, Kaleida, Kommunicera, Kruosio, Kurtan, Lamré, Law, Mhenriday, Mike, NH, Popperipopp, RE, Redux, Riggwelter, Rudolf 1922, Sten André, SuperDupe, SweJohan, Wasell, Whoppie, Yvwv, 38 anonyma redigeringar. – GeMet [diskussion] 16 november 2010 kl. 10.31 (CET)

En lista efter hur många redigeringar som gjorts av varje användare och under vilka tidsperioder de skett. – GeMet [diskussion] 16 november 2010 kl. 10.34 (CET)

Det bör dock noteras att listan som GeMet länkar till ovan inte sorterar på substans eller textmassa, utan endast på antal redigeringar, vilka kan vara allt från att rätta ett stavfel eller återställa efter klotter till att skriva större delen av en artikel. /Dcastor 16 november 2010 kl. 10.54 (CET)

(missade uppenbarligen att Dcastor skrv precis samma sak ovan). Det största bidraget verkar har kommit från en användare som redigerat anonymt; 1 även Användare:Hylas har gjort en del större bidrag.--Ankara 16 november 2010 kl. 11.04 (CET)

Moonlight Sonata

Försöker googla fram i vilka filmer Beethovens moonlight sonata använts men lyckas inte få fram något. Vet bara att den använts i filmen Revolver från 2005. Någon som kan hjälpa mig? 20.52 83.250.36.74 16 november 2010 kl. 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Menar du typ något sådanthär? http://www.imdb.com/search/text?realm=title&field=soundtracks&q=moonlight+sonata Realtime 16 november 2010 kl. 20.57 (CET)

Who is Nina Natascha?

Hi, this is Jacob Truedson Demitz with Nina Natascha in 1971. But who is Natascha? Is she notable, perhaps under a later name? As Natascha she seems to be unknown to google. This photo is from Vecko-Revyn and her name is printed in bold letters. So she might have been notable in 1970ies. Regards from Berlin, Germany 78.55.156.192 14 november 2010 kl. 14.07 (CET)

The text at the newspaper means that she is his girlfriend, perhaps that is the reason for bolt letters. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 14 november 2010 kl. 19.47 (CET)

Jag har sett tidningar som skriver alla personnamn med fetstil, oavsett hur känd vederbörande är. --Ḇọⅰⅵḙ 14 november 2010 kl. 22.28 (CET)

Hi, thanks, this case seems to be too complicated (especially for me, with no knowledge of the Swedish language :-)). But I have found another pic.: File:Astrid_Ohlsén.jpg, September 1970 in a discotheque named Mia, Döbelnsgatan 3, Stockholm (where he was a DJ). I would say, she has the same big lips as Nina Natascha. Are Natascha and Astrid the same woman? Regards from Berlin. 78.55.8.182 15 november 2010 kl. 16.50 (CET)

Have you tried asking Användare:SergeWoodzing about Natascha?--FBQ 15 november 2010 kl. 19.55 (CET)

Done, but his last login was in October, sigh. Anyway. Thanks and regards 78.55.155.208 16 november 2010 kl. 11.50 (CET)

I have checked with the source. Nina Natascha was an English stripper who was working in Stockholm at the time in a club on street Odengatan. No other name is known for her, nor any other history than the fact that she was a celebrity of sorts there then and a dear friend of Lars Jacob's. She is definitely not the same person as TV-producer Astrid Ohlsén. She (a dark brunette) was wearing a green wig when this photo was taken and her lips were done in black. Very skimpy scarves around her hips. He was wearing huge teased hair and a Hawaiian moo-moo and has a big (loose) ring in his nose. Bartending at a Club Mia he had also recently cut a finger quite badly, thus the bandage. SergeWoodzing 16 november 2010 kl. 18.08 (CET)

Wow, thank you very much. I have gathered your informations and have started a little article, see http://www.pluspedia.de/index.php/Nina_Natascha (this is a little encyclopedia where nobody asks, whether somebody is "relevant"). If you find some more facts, feel free to add them. It's also a wiki. Thanks again and regards from Berlin, Mutter Erde 78.55.155.208 16 november 2010 kl. 22.59 (CET)

PS: Coming soon: A little article about Astrid Ohlsén. Ciao, ME 78.55.155.208 16 november 2010 kl. 22.59 (CET)

I'm afraid Astrid Ohlsén is most likely relevant. :) -- Lavallen 17 november 2010 kl. 07.58 (CET)

Räkna ut "g-kraften" som stenarna i däcket utsätts för?

Började tänka på just detta då jag åkte hemifrån jobbet och körde ut på motorvägen då det som vanligt brukar smattra några sek när stenarna som sitter fast i däckena lossnar. Däckena som sitter på har måtten 195/65X15 och rullomkretsen på de är cirka 199cm. Så finns det något enkelt sätt att räkna ut gravitationskraften som stenarna utsätts för vid 100km/H? Realtime 16 november 2010 kl. 19.37 (CET)

Ganska enkelt, ja. Det är inte en gravitationskraft i egentlig mening, men effekten blir densamma. Stenarna utsätts för en centripetalacceleration som är v^2/r, där v är däckets tangentialhastighet, som blir samma som bilens hastighet på vägen, och r är hjulets radie (1,99/2pi) = 0.32 m eller så. 100 km/h = 28 m/s eller så. Alltså a= 28^2/0.32 = 2500 eller så m/s^2, vilket motsvarar ca 250 ggr normal gravitation om jag har räknat rätt i huvudet. Lsj 16 november 2010 kl. 20.16 (CET)

Tack för det snabba svaret :) Har en till undrar om man nu sänker farten till 50km/h blir då g-kraften 125g? Realtime 16 november 2010 kl. 20.23 (CET)

Hastigheten är i kvadrat i formeln, så halverar du hastigheten får du bara en fjärdedel av kraften, d.v.s 62.5g. Lsj 16 november 2010 kl. 21.56 (CET)

En ren formsak: i svenskan används kommatecken som decimalseparator, inte punkt. - Tournesol 16 november 2010 kl. 21.59 (CET)

Har inte svenska läroböcker i matematik bytt till decimalpunkt nu? --Ḇọⅰⅵḙ 17 november 2010 kl. 07.22 (CET)

Ah, det är möjligt. I så fall är det (det enda) kommatecknet ovan som är inkonsekvent. - Tournesol 17 november 2010 kl. 07.54 (CET)

Våra artiklar om kommatecken och decimaltecken berättar inget om en sådan ändring. Den borde noteras om den är sann, men tills annat visas antar jag att det är ett missförstånd. Punkt används ibland genom utländskt inflytande, men en reform i officiella rekommendationer tycker jag jag borde ha lagt märke till. En ändring enligt anglosaxisk sed vore också märklig, då en stor del av världen gör som vi. --LPfi 17 november 2010 kl. 13.13 (CET)

Angående ursprungsfrågan: Hjulen snurrar ju runt hjulaxeln, men hjulaxeln har ju också en hastighet. Då borde stenen färdas mycket snabbaren när den är på uppsidan av däcken, än på nersidan. Men påverkar det också centripetalaccelerationen, eller kan man bortse från den effekten när man räknar på kraften som stenarna utsätts för, eftersom det är kraften ut ifrån hjulet som är intressant? --Ḇọⅰⅵḙ 17 november 2010 kl. 17.28 (CET)

Intressant iakttagelse, jag vill minnas att vi på fysiklektionerna (för en massa år sedan) räknade på kontaktytan med marken som fixpunkt, detta eftersom den punkten stod still (den rör sig bara om det slirar mellan hjul och marken.) -- Lavallen 17 november 2010 kl. 18.13 (CET)

Hjulaxelns konstanta rörelse framåt, oavsett hastighet, påverkar inte centripetalaccelerationen. Det enda som spelar roll är hjulets rotationshastighet och radie. Man kan räkna på rörelsen antingen med marken som fixpunkt, eller med bilen och hjulaxeln som fixpunkt (varvid marken rusar bakåt), båda ska ge samma resultat om man räknar rätt - galileisk invarians. Lsj 17 november 2010 kl. 19.53 (CET)

Skråmedlemmar

Jag undrar hur det var med kvinnliga skråmedlemmar. Jag vet att änkor ärvde makens medlemskap, men vilka villkor ställdes på en kvinna som själv ansökte om skråmedlemskap? Vilka skillnader fanns det för gifta och ogifta kvinnor, och för änkor som ansökte om medlemskap utan att ha ärvt det av sin man? Fanns det vissa skrån som förbjöd kvinnligt medlemskap? Kunde en dotter ärva ett medlemskap efter sin far, liksom en änka efter sin man?

Tack på förhand! 85.226.47.79 17 november 2010 kl. 15.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

De flesta skrån tillät inte kvinnor alls. Däremot var det däremot vanligt att änkor hade möjlighet att driva sin makes verkstad vidare, tills de kunde gifta om sig eller någon av deras barn ta över verkstaden. De gjorde de s.a.s i sin döda makes namn, och de genomgick själva aldrig något mästarprov, eller var själva representerade i skrået. Sedan har ju vissa yrkeskategorier varit kvinnodominerade sedan tidigt, men vad jag vet var ingen av dessa skråbundna. Jag skall läsa på lite se om jag hittar några undantag när jag får tillfälle. Även sockenhantverken var helt stängda för kvinnor. Jag känner till undantagsfall då de fått dispens att syssla med skomakeri eller skrädderi i brist på en verklig sockenhantverkare, men kunde aldrig utses till sådana, och ersattes så snart en man fanns som kunde ta sysslan.--FBQ 17 november 2010 kl. 16.48 (CET)

Översättningshjälp

Jag har fastnat i en översättning. Hur skulle man kunna översätta populist radical right parties till en god svenska? Det är lite typiskt när man läser engelska: man förstår allt men kan inte översätta det. Det handlar iaf om populistiska högerextrema partier, och skulle detta kunna vara en fungerande översättning? dnm ^{(d | b)} 19 november 2010 kl. 19.42 (CET)

Wikipedia:Översättningsfrågor är väl rätt plats egentligen för denna typ av frågor, på förekommen anledning flyttar inte jag något mer idag dock. Skulle man kunna få hela meningen? GameOn 19 november 2010 kl. 19.45 (CET)

Tänkte inte på att den sidan fanns, men nu när du säger det är det självklart. Jag har tagit och läst och bläddrat och läst lite till. Tydligen är extrem right, far right, radical right, radical right-wing populism, populist nationalism benämningar på samma fenomen. Orsaken till definitionsträsket ligger i att det saknas en totalt entydig definition, däremot verkar resultaten är däremot entydiga. Snart kan nog en rad artiklar få sin ideologi och position definierad med akademiska avhandlingar och skrifter som grund i sina källhänvisningar (istället för tidningsartiklar eller angivet som "oklar"). dnm ^{(d | b)} 19 november 2010 kl. 21.04 (CET)

Nationalekonomi

Hej! Detta är inte direkt en översättningsfråga, men på engelska WP och andra språkversioner finns artiklar på temat Political economy (dock ingen länk till någon svensk sådan artikel från exempelvis engelska WP). Det jag fått lära mig är att Political economy motsvarar svenskans Nationalekonomi (vilket också min ordbok säger) men när jag tittar in på Nationalekonomi artikeln hänvisar den till engelskans Economics. Nu vill jag veta vad som är grejen här? På engelska Wikipedia, norska osv. finns Political economy som artikel och Economics. Vad är skillnaden dem emellan eller är det så att båda är nationalekonomi? Eftersom jag läst nationalekonomi känns det som jag borde veta detta, men det är en lucka. dnm ^{(d | b)} 20 november 2010 kl. 00.03 (CET)

Jag har aldrig hört att political economy skulle motsvara nationalekonomi utan har alltid lärt mig att det motsvarar begreppet "economics", varför det är svårt att översätta det överskridande "ekonomi" till engelska, eftersom motsvarigheten brukar exkludera företagsekonomi, som brukar översättas som "business", helt enkelt. Engelska Wikipedias artikel håller med mig: "In the late nineteenth century, the term 'economics' came to replace 'political economy', coinciding with publication of an influential textbook by Alfred Marshall in 1890." Det vettigaste verkar alltså vara att beskriva political economy under nationalekonomi, kanske i historikavsnittet. /Grillo 20 november 2010 kl. 08.27 (CET)

Ungefär så. Begreppen har också en klar nyansskillnad, där political economy handlar om hur staten skall hantera de nationalekonomiska problemen, medan economics handlar om vetenskapen som sådan, utan normativa ambitioner. I praktiken har ju nationalekonomer också nu synpunkter på hur politiken skall skötas, men ämnet som sådant betraktas som deskriptivt. --LPfi 20 november 2010 kl. 11.28 (CET)

SS. --> M/S Fartyg?

Är det alltid M/S för ett fartyg som på engelska skrivs SS. eller har det något med typer av båtar att göra? Fallet i fråga är en:SS Exodus. --Mercurial 5 november 2010 kl. 14.26 (CET)

Det är aldrig det. SS (S/S S/s) är en förkortning för ångfartyg (Steam Ship). Den används även om svenska fartyg, som S/S Storskär. M/S är en förkortning för motorfartyg.--Ankara 5 november 2010 kl. 14.33 (CET)

Jättebra då förstår jag!--Mercurial 5 november 2010 kl. 15.28 (CET)

På S/S och M/S finns lite mer info. -Laxskinn 5 november 2010 kl. 16.36 (CET)

Snyggt!--Mercurial 5 november 2010 kl. 17.10 (CET)

Vidare står N/S för kärnkraftsdrivet (nuclear) skepp. DG 7 november 2010 kl. 22.05 (CET)

Om förkortningen avslutas med Y istället för S handlar det om en jakt (yacht), till exempel M/Y för motorjakt. The Great Cucumber 19 november 2010 kl. 01.15 (CET)

S/V står visst för segelfartyg. -Ulla 21 november 2010 kl. 15.10 (CET)

tredjegradsekvation

Flyttat till Diskussion:Tredjegradsekvation /NH 21 november 2010 kl. 20.24 (CET)

Svenska jungfrustift

Jag undrar över hur många jungfrustift som fanns i Sverige och vilka som faktiskt var i funktion. Om jag förstått det rätt fanns Vadstena adliga jungfrustift bara på papperet. Ändå nämns kvinnor som varit stiftsjungfrur, som Eva Helena Engelcrantzs dotter och Helena Maria Ehrenstråhle (1760-1800); då måste de väl ha funnits ett verkligt jungfrustift i Sverige? Sofia Emerentia Gyllenborg nämns som abbedissa i "stiftsjungfruhuset i Norrköping" 1783, och hade tydligen också en efterträdare. Har någon information om detta? Fanns det fler? Tack på förhand. --Aciram --Aciram 21 november 2010 kl. 19.54 (CET)21 november 2010 kl. 19.37 (CET)

Stiftsjungfruhuset var med all sannorlikhet inte något jungfrustift i den katolska meningen. Vadstena jungfrustift var definitivt mer än ett stift på papperet, 1747 inskrevs 65 personer i stiftet, och 1751 fanns 74 inskrivna fröknar. Sedan bosatte sig inga på Vadstena slott, eller Karlberg, Fredrikshof eller någon av de andra platserna, men de tilldelades pension. Jag misstänker att stiftsjungfruhuset är en donation av ett hus att bebos av mottagare av pension från Vadstena adliga jungfrustift. Det finns flera donationer knutna till Vadstena jungfrustift, men jag vet inte om jag känner till något liknande stiftsjungfruhus, får återkomma om jag springer på något.--FBQ 21 november 2010 kl. 21.21 (CET)

Kättarprocesser i Norden

I Sverige ska processen mot Botulf ha varit den enda kättarprocessen som slutade med avrättning, men hur var det med Norge och Danmark? Känner någon till om det förekom avrättningar för kätteri i övriga Skandinavien? Tack på förhand! --Aciram 21 november 2010 kl. 19.56 (CET)

Vad betyder byanamnet Pengfors?

Vad betyder byanamnet Pengfors?John-Olof (diskussion) 25 november 2010 kl. 13.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Battlefield 2

Vet någon hur man gör för att släppa ner fordon på samma sätt som man kan skicka förnödenheter (när man är befälhavare).

MVH//Wickholm 25 november 2010 kl. 18.03 (CET)

För att vara ärlig tror jag inte att du kan få svaret här. En webbplats om Battlefield tror jag är lättare att finna svaret på. Efter en snabb genomgång av källorna i artikeln om bf2 fann jag http://www.bfhq.se/. Där kanske du kan finna ditt svar. MVH – GeMet [diskussion] 25 november 2010 kl. 19.20 (CET)

Äldre adoptivmor?

(Flyttat från raderad artikel):

Jag har ingen aning, det är därför jag undrar hur gammal kan man vara för att få adoptera en bebies? Jag är 52 år nu och det är väl i äldsta laget? Snälla, ge mej ett svar! Mvh/Gunilla 82.145.208.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tror gränsen ligger kring 42. Här kan du ställa frågor angående adoption till Adoptionscentrum. / Elinnea 28 november 2010 kl. 12.40 (CET)

detective dee and the mystery of the phantom flame

Hej drottningen/härskarinnan har otroligt vackra ringar. Vem har gjort dem och vart kan man få tag på dem eller några liknande?

För att Du skall kunna få svar på Din fråga behöver vi nog ha litet mer basinformation. Vilken drottning talar Du om? Vad är "Detective Dee and the mystery..."? En bok? Film? Serie? Spel? /FredrikT 29 november 2010 kl. 14.31 (CET)

Stora söndermalningen

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Stora_s.C3.B6ndermalningen – GeMet [diskussion] 30 november 2010 kl. 03.25 (CET)

Visst heter Big Crunch-teorin (den där om att alla galaxerna någon gång i framtiden skall dra sig ihop och kollidera) "Stora söndermalningen" på svenska? Jag fattar inte varför alla tar bort det, jag hade sett det i olika böcker (visserligen runt 20 år gamla), och så togs det bort. Det har i alla fall hetat så. Precis som "Big Bang"-teorin heter "Stora smällen". Visserligen är det fler som känner till Big Bang-teorin än Big Crunch-teorin. 90.231.191.116 30 november 2010 kl. 00.04 (CET)

Det här har diskuterats omfattande på Diskussion:Big Crunch, och kommenterats av ett antal insatta användare, om än ingen utbildad astronom, såvitt jag kan se. Det vore bra att få en åsikt från någon sådan, men ett par amatörastronomböcker från 90-talet är ingen bra källa för att en term är vedertagen. /Grillo 30 november 2010 kl. 11.18 (CET)

9 to 5

Det finns nog de som arbetar nio till fem, men jag känner ingen. Alla jag känner som arbetar så kallad heltid, har lunch. Mellan nio och fem är det bara åtta timmar. Själv skulle jag få ont i huvudet av så många timmar utan lunch. Hur kan detta uttryck ha uppkommit? Arbetar man så i vissa länder? Har de lunch och arbetar inte åtta timmar? Jag anser att det är ett dumt och felaktigt uttryck. Calle Widmann 27 november 2010 kl. 06.33 (CET)

På vissa arbetsplatser eller i vissa länder får man kanske betalt för lunchpausen? /Grillo 27 november 2010 kl. 09.11 (CET)

I Finland är det vanligt att lunch och (kaffe)pauser antingen ingår i den dagliga arbetstiden eller att arbetstiden är så mycket kortare att man hinner hålla lunchpaus under de åtta timmarna. Det är dock en sak som regleras i kollektivavtalen, så hur man räknar varierar från bransch till bransch. ("Halvtid" är 20 timmar, för att berättiga till normala sociala förmåner, vilket alltså är mer än 50 % om lunchen inte räknas till arbetstid). --LPfi 27 november 2010 kl. 10.20 (CET)

Om frågan gäller uttrycket "9 to 5" så är det relevanta förstås vilken arbetstiden är i de länder, för de personer, som berörs. Förgreningssidan länken leder till talar om USA och Storbritannien. I Finland är 8 till 4 det vanliga för kontorsanställda, också om de med flextid (eller fri arbetstid) ofta väljer att börja litet senare. Är "nio till fem" ett begrepp också i Sverige (annat än i anslutning till översatta verk)? Är det den typiska arbetstiden för någon klass av arbeten? --LPfi 28 november 2010 kl. 13.36 (CET)

Det finns arbeten där man har betald lunch, tex Personlig assistent, helt enkelt för att man inte är helt fri från arbetet medan man lunchar. Och nej, de enda som jag sett arbeta från 9 är de som flexar och till 5 har jag bara sett i undantagsfall, främst egna företagare. 9 till 5 är ändock ett uttryck i Sverige för arbetstid som jag misstänker härstammar från tv-serien/filmen/låten med detta namn. -- Lavallen 28 november 2010 kl. 14.49 (CET)

Tack för alla kloka svar som ni har givit mig. Min tes är att uttrycket inte har någon verklighetsförankring. Jag bor i Sverige och har fått uppfattningen att man arbetar mycket mer i USA än i mitt hemland. Jag förstår att uttrycket betyder att man har regelbundna arbetstider och bara arbetar måndag-fredag. Det borde dock heta 8 to 5 eller 9 to 6. Calle Widmann 28 november 2010 kl. 14.58 (CET)

9 to 5 syftar väl till öppettider på vissa institutioner som t.ex. banker snarare än själva arbetstiden? /Kemikungen 29 november 2010 kl. 14.17 (CET)

Nja, Dolly Parton sjunger ju just "working 9 to 5". Plrk 30 november 2010 kl. 13.24 (CET)

Som jag har förstått det så är 09-17 en normalarbetsdag inom många yrken, framförallt kontorsjobb, i USA. Men där har man inte heller en timmes lunchrast, utan man börjar dagen med en rejäl frukost och tar en liten lunch som inte tar längre tid än en fikapaus eller rast. (När jag jobbade heltid och hade flextid, brukade jag jobba 08-16:20 med en tjugo minuter obetald paus kring lunch.) Plrk 30 november 2010 kl. 13.24 (CET)

Tack Plrk! Nu vet jag hur det fungerar i USA. I Sverige är dock kejsaren helt naken. Calle Widmann 1 december 2010 kl. 10.02 (CET)

Jag förstår inte vad Sverige har med saken att göra. För mig är 9-to-5 ett amerikanskt (eller åtminstone engelskspråkigt) uttryck, och då är det väl rimligt att det stämmer med de förhållanden som finns (eller har funnits) där. I Sverige skulle uttrycket kanske bäst motsvaras av "8-till-5-jobb", men det har ännu inte skrivits lika många sånger om "8-till-5-jobb". --Ḇọⅳⅰḙ 1 december 2010 kl. 10.29 (CET)

Sverige har med saken att göra för i Sverige pratar många svenska och då hör man ofta uttrycket nio till fem. Det är ett så kallat översättningslån och används ofta av personer som lever i Sverige. Uppenbarligen har uttrycket nio till fem låg grad av relevans. Calle Widmann 1 december 2010 kl. 15.11 (CET)

Kalv

Varför kallas en som hemligt tipsar polisen om kriminell aktivitet för en "kalv"? 88.114.95.29 1 december 2010 kl. 21.01 (CET)

Svenska flygvapnet

Sverige hade i början av kalla kriget det fjärde största flygvapnet i världen. Vilka tre länder fogade över större flygstridskrafter? »Wolfgangus Mozart 2 december 2010 kl. 21.00 (CET)

USA, Sovjetunionen och Storbritannien. Janee 2 december 2010 kl. 21.16 (CET)

Som jag misstänkte, då. »Wolfgangus Mozart 2 december 2010 kl. 21.37 (CET)

papegojfåglar

Vi på lagerlöfsförskola undrar hur många år en papegoja kan bli? Lagerlof (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svenskspråkiga Wikipedias artikel om papegojor verkar inte ha någon information om detta. I engelskspråkiga Wikipedias artikel om papegojor står det under stycket "Pets" att vissa stora papegojfåglar kan bli mycket gamla (upp till 80 år) medan de något mindre arterna kan bli 15-20 år. /-nothingman- 3 december 2010 kl. 13.12 (CET)

Myten om fem fredag-söndagar i april oktober

Jag har på ett flertal ställen läst "I år har oktober fem fredagar, fem lördagar och fem söndagar. Detta har inte inträffat på 823 år." En rätt kul urban legend eftersom den blivit så spridd, trots att den är ganska lätt att genomskåda. Är det någon som vet vem som hittat på myten, eller varifrån den kommer ursprungligen? --Ḇọⅰⅵḙ 2 december 2010 kl. 09.45 (CET)

Menar du myten om april eller myten om oktober? --Xauxa 2 december 2010 kl. 12.15 (CET)

Det var fem fre-sön i oktober i år, men var har du hört det med 823 år...? /Grillo 2 december 2010 kl. 13.45 (CET)

Eftersom det krävs 31 dagar för att det ska infalla fem fredag till söndagar i en månad är det omöjligt för detta att ske i april, som har 30 dagar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 december 2010 kl. 13.57 (CET)

Nästa gång detta sker är juli 2011 och därefter i mars 2013, så att det skulle vara 823 år mellan känns lite överdrivet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 december 2010 kl. 14.00 (CET)

Jag hörde om det från en arbetskamrat. Han sms:ade 118100, och fick 823 år till svar även där! Så jag googlade lite och hittade massvis med referenser. Xauxa: April-myten har jag inte hört talas om. --Ḇọⅰⅵḙ 2 december 2010 kl. 17.40 (CET)

Rubriken anger april. Kanske skrivit fel? -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 december 2010 kl. 17.46 (CET)

Det verkar tvärtom inträffa väldigt ofta; minst en gång per år, med vissa undentag: juli 2011, mars 2013, augusti 2014, maj 2015, januari 2016, juli 2016, december 2017 ... osv. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 december 2010 kl. 17.50 (CET)

Så vad man betalar 118100 för är att googla och messa tillbaka ett svar, filtrering genom ett minumum av sunt förnuft ingår inte?

Det verkar vara hela affärsidén. Man kan ju hoppas att ju fler som har smartphones, desto fler utför Google-sökningen själv istället. Men med tanke på alla reklamer förefaller det ju vara ett framgångsrecept. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 december 2010 kl. 17.55 (CET)

Det inträffar naturligtvis i snitt ganska precis en månad av sju 31-dagarsmånader. Det inträffar, med nuvarande system, 56 oktober på 400 år. Det är då 13 skottårsoktober och 43 oktober under år med 365 dagar. Det blir en oktober per 7,14 år. Calle Widmann 2 december 2010 kl. 21.32 (CET)

Utan skottår skulle det ju inträffa exakt vart sjunde år. Nu flyttas veckodagarna fram två steg 2012, varför det skulle inträffa redan 2016, om inte det också vore ett skottår. Nästa gång blir alltså 2021. Bakåt ser det ut på samma sätt (2000 var ett skottår), så förra gången inträffade 1999. --LPfi 2 december 2010 kl. 22.06 (CET)

Det räcker med 2004 om det är oktober det gäller. Vi har för övrigt artiklar om hur åren är uppbygda och kommer tillbaka. J 1982 2 december 2010 kl. 22.08 (CET)

Om jag har räknat rätt så har vi 399 månader på 400 år som ser ut som oktober 2010: 31 dagar och börjar på en fredag. Det blir 399 månader av 2 800 månader med 31 dagar. Det blir en sådan månad per 7,02 månader med 31 dagar. Calle Widmann 2 december 2010 kl. 22.11 (CET)

Kan detta kedjebrev ligga bakom? /Grillo 3 december 2010 kl. 02.32 (CET)

Ett kedjebrev är det nog. Snopes har en artikel.Sjö 5 december 2010 kl. 22.56 (CET)

Dator fryser

Jag har en stationär PC som har fungerat felfritt under två års tid. Men idag har datorn fryst till flera gånger, och då fryser den verkligen helt och hållet (klockan stannar och varken mus eller tangentbord fungerar). Vad kan det bero på? Eller snarare, vad ska jag göra för att ta reda på vad det beror på? 212.85.95.113 5 december 2010 kl. 19.10 (CET)

Skulle gissa att det finns hundratals olika saker som kan frysa datorn, allt från fel i mjukvaran till fel i hårdvaran. Jag har dock haft det problemet på två olika datorer och i båda dessa fall var det processorfläkten som inte fungerade. När processorn blir överhettad så stannar den, så det kan vara idé att kolla om den snurrar. AlphaZeta 5 december 2010 kl. 21.38 (CET)

Vad är det för datormärke? Vad heter processorn? Hur stort är internminnet? Vilket version av internet och vilket operativsystem?--Christian47 5 december 2010 kl. 22.01 (CET)

Köpt på Komplett, och de satte ihop lite olika delar åt mig. Hårddisk Seagate Barracuda 7200, processor Intel Core2 Quad CPU Q8200 2.34 GHz, ramminne 4 GB, Windows Vista Ultimate 32-bitars. Jag märker att den fryser när jag tittar på video eller skärmsläckaren sätter igång. Nyss frös den inte, utan skärmen blev blå full med vit text och så startade den om. Hur vet jag om fläkten snurrar? 212.85.95.125 6 december 2010 kl. 00.04 (CET)

Gå hit med din info och frågor. :) --Christian47 6 december 2010 kl. 00.17 (CET)

Nu är det här inte gratis datorsupport, men kolla på baksidan av datorn så märker du om det kommer ut någon luft ur datorn. Det är otroligt allvarligt om fläkten har stannat. Se till att du har utrymme bakom datorn för ventilation. Vill du ha vidare hjälp föreslår jag att du kontaktar Kompletts service. /Grillo 6 december 2010 kl. 17.08 (CET)

En Seagate från ungefär två år sedan kan vara av en problemfylld serie, har själv drabbats och förstod av min lokala datorbutik att det var ett rätt så vanligt fel. Enklast är väl att lämna in datorn hos din lokala datorbutik om du inte vet hur man felsöker datorn själv, blir troligen snabbare och billigare än att skicka den till Komplett om det inte skulle vara ett garantifall eftersom de då har rätt att ta betalt för felsökning och frakt. GameOn 7 december 2010 kl. 07.10 (CET)

Fryser den? Sätt en halsduk på den, höhö. :) //Knuckles...wha? 7 december 2010 kl. 10.06 (CET)

Distansarbete

Vad får chefen, familjen och kollegor för konsekvenser vid distansarbete? Både för och nackdelar.

Låter som ett uppsatsämne, inget jag skulle svara på här, se ovan... -- Lavallen 8 december 2010 kl. 16.03 (CET)

Uchastvuesh

Vad betyder eller vilket begrepp står detta ord för? 83.252.75.176 10 december 2010 kl. 19.39 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Google ger ungefär 3000 träff för detta obegripliga ord. Den nyfikne kan ju där se hur ordet används . . . Mvh / Mkh 11 december 2010 kl. 09.50 (CET)

Det ryska ordet участвуешь betyder "du deltar". --Ḇọⅳⅰḙ 11 december 2010 kl. 12.26 (CET)

Språklig logiknöt

Är "Nämn ett fråga som är sitt eget svar?" ett svar på frågan "Nämn ett fråga som är sitt eget svar?"? Vad kallas denna sortens frågor/problem? --83.226.119.203 3 december 2010 kl. 23.11 (CET)

Svaret på din första fråga är nej. Det är inte ett korrekt svar eftersom "Nämn ett fråga som är sitt eget svar?" inte är en fråga utan en uppmaning. AlphaZeta 3 december 2010 kl. 23.28 (CET)

Jag får nog hålla med om ovanstående invändning, och det innebär för den delen också att meningen inte borde ha något frågetecken; "Nämn en fråga som är sitt eget svar." borde vara korrekt. Meningen uttrycker i sig inte någon undran.

Sedan, om vi bortser från det, vet jag inte riktigt varför man skulle anse att "Nämn en fråga som är sitt eget svar" är ett svar på samma fråga? Om man inte bryr sig om svaret skall ha någon sanningshalt, blir ju i och för sig "frågan" ett svar på sig själv i den stund man yttrar det; ett svar som förekommit minst en gång, men kan man verkligen hävda att det är ett korrekt svar?

Skulle inte den engelska frågan "How do you do?" möjligen kunna anses vara ett riktigare svar? Man kan förstås ifrågasätta ifall man anser detta vara en riktig fråga och inte bara en fras (och därför kanske den inte heller bör ha frågetecken? Eller är det annars en artighetsfråga som kan besvaras med sig själv?).

Jag vet att ett avsnitt av serien Bobo innehöll en bra sådan här paradox, med en självsäker Uggla som lovade att om man ställde en fråga som han inte kunde besvara skulle han ge bort en av sina böcker till en. Jag minns inte riktigt, men Hugge Korp ställde en fråga som inte var logiskt möjlig att besvara. Jag skulle som sagt lite enkelt benämna liknande problem för paradoxer, men vet inte riktigt om det fångar in vad du efterfrågar. --flinga 4 december 2010 kl. 17.36 (CET)

"Vad sade du?" är den enda frågan som jag kan komma på just nu som möjligen skulle kunna vara sitt eget svar. /Kemikungen 7 december 2010 kl. 15.04 (CET)

Franska!

Ca va?

Ca va!

Men, det funkar bara i skrivspråk! Fråge- resp utropstecknet gör att uttalet blir olika, om jag minns rätt. -- Lavallen 7 december 2010 kl. 20.56 (CET)

"Hur låter det om du härmar precis vad jag säger?" /Dcastor 8 december 2010 kl. 00.21 (CET)

Vad frågar jag nu?

Vilken fråga upprepar två gånger "Vilken fråga upprepar två gånger"?

AlphaZeta 8 december 2010 kl. 00.45 (CET)

"Vad var svaret?" --Xauxa 14 december 2010 kl. 18.17 (CET)

Historia om Lund/ Jätten som slog sönder domkyrkan?

Fanns han/hon vad gjorde han/hon hur gammal var han/hon? Hur krossades domkyrkan?

Finns? -- Lavallen 9 december 2010 kl. 21.53 (CET)

Läs här "Jätten Finn"--109.58.6.220 14 december 2010 kl. 13.20 (CET)