Jönköping

	Jönköping
	Tätort · Centralort · Residensstad
	Vy över Jönköping från syd-väst, vy över Jönköping centrum från norr, Jönköpings rådhus, Stora Hotellet, Kulturhuset Spira.
	Smeknamn: ; Tändsticksstaden och Smålands Jerusalem
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Jönköpings län
Kommun	Jönköpings kommun
Distrikt	Jönköpings Kristina distrikt,; Jönköpings Sofia distrikt,; Huskvarna distrikt,; Ljungarums distrikt,; Norrahammars distrikt,; Hakarps distrikt,; Barnarps distrikt,; Rogberga distrikt,; Järstorps distrikt
Höjdläge	90 m ö.h.
Koordinater	57°47′0″N 14°10′0″Ö / 57.78333°N 14.16667°Ö
Area
- tätort	47,64 km² (2020)
- kommun	1 924,97 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	100 579 (2020)
- kommun	147 292 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	2 100 inv./km²
- kommun	77 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Jönköping; Huskvarna; Norrahammar
Postnummer	55X XX; 561 XX; 562 XX
Riktnummer	036
Tätortskod	T1544
Beb.områdeskod	0680TC107 (1960–)
Geonames	2702979
	Ortens läge i Jönköpings län Ortens läge i Jönköpings län
	Wikimedia Commons: Jönköping
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Jönköping (olika betydelser).

Jönköping (uttal (fil)) är centralort i Jönköpings kommun och residensstad för Jönköpings län. Jönköping är Sveriges tionde största tätort^[6].

Jönköpings stadsområde från 1600-talet utgörs av den tidigare sandreveln Sanden med två mindre sjöar (Munksjön och Rocksjön) vid Vätterns södra strand, omgivet av kuperade sluttningar. Tätorten omfattar även de tidigare tätorterna Huskvarna och Norrahammar.

Staden fick stadsprivilegier 1284. Jönköpings privilegiebrev är de äldsta bevarade i Sverige.

Namnet

Namnet Jönköping (1278 in castro Junakøpung) innehåller troligen i sin förled det gamla namnet på Junebäcken. Förleden kan komma av *æwinn, "ständig" eller "permanent", och det skulle då innebära "den aldrig sinande bäcken". Efterleden är köping i bemärkelsen handelsplats.^[7]

I ett brev från den 14 februari 1614 kallade Gustav II Adolf staden, som då flyttades till "sanden" mellan Vättern och Munksjön, Adolfsborg. Namnet kom dock aldrig i bruk.^[8]

Utsikt över Jönköping 1873, sett mot öster från backen till Dunkehalla. Teckning av Olof Sörling i Ny Illustrerad Tidning.

Historik

Se även historiken för de tidigare självständiga tätorterna Huskvarna och Norrahammar

Det finns ett tiotal fornlämningar bevarade, varav tre är stora bronsåldershögar, bland andra "Lustigkulle" på Rosenlund. De övriga är stensättningar från järnåldern. Vidare märks ett depåfynd från bronsåldern och ett offerfynd från folkvandringstiden.

Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som handelsort och som en gränsort mot Danmark. Jönköping var Eriksgatans sydligaste punkt. Där sammanstrålade Lagastigen och Nissastigen. Den 18 maj 1284 fick staden genom Jönköpings privilegiebrev, sina första kända stadsprivilegier, avfattade på latin av Magnus Ladulås i ett på Alsnö i Mälaren dagtecknat dokument. Det är Sveriges äldsta bevarade privilegiebrev. Privilegierna bekräftades och förnyades bland annat 1288, 1338 och 1349 av Magnus Eriksson, 1417 av Erik av Pommern, av Karl Knutsson och av de tre Sturarna. Sten Sture den äldre avled i Jönköping 1503. Gustav Vasa utökade 1524 stadens stapelrätt.^[9] Men redan den 21 december 1278 utfärdade Magnus Ladulås "in castro Junakøpung" (från Jönköpings fäste), ett på latin skrivet brev rörande utbyte av kronogods. Efter 1300-talets mitt ersattes ofta formen Junakøpunger med Jonakøpunger. Omkring år 1400 ändras namnet till Jønakøpung, varefter namnet Jönköping befästs.^[10]

De äldsta beläggen för en stadsbildning går tillbaka till 1270- och 1280-talen. År 1283 grundades ett franciskanerkloster vid Lillesjön, senare kallad Munksjön, vilket bidrog till utvecklingen. En gynnsam privilegiepolitik från Kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Under 1400-talet hade Jönköping utvecklats till en medelstor stad med kanske 1 000 invånare. Handeln baserades då på export av animalieprodukter och oxdrifter till Bergslagen. Genom sitt strategiska läge drogs Jönköping in i maktkampen om den nordiska unionen och utsattes för upprepad förstörelse och brand. År 1567 skövlades och brändes staden under Daniel Rantzaus fälttåg och inför en väntad belägring under Kalmarkriget 1612 brände borgarna själva sin stad.^[9] Staden återuppbyggdes efter en flytt en bit österut, och den nya staden fick kungliga privilegier 1614 och 1620.

Befolkningsutvecklingen stagnerade under senmedeltid och 1500-talet, men en ny expansion kan skönjas från 1590-talet. Arbetet med att efter reformationen bygga om det tidigare franciskanklostret till det kungliga Jönköpings slott med befästningsverk skapade i förening med en merkantilistisk stödpolitik en gynnsam ekonomisk grogrund. Befolkningen till cirka 2 500 vid 1600-talets slut. Under hertig Karls regering började järnmalmen vid Taberg utnyttjas och förberedelser gjordes för anläggandet av Vantmakeriet i Jönköping. Gustav Adolf försökte fullfölja faderns planer och anlade även Jönköpings gevärsfaktori med borrverk i Dunkehallaån.^[9] Smedjegatan, som inte är helt rak, visar att man då fortfarande nyanlade på medeltida oregelbundet sätt. Vid nuvarande Hovrättstorget byggdes år 1650 hovrättshuset och år 1699 Rådhuset.

När Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 blev svenska, förändrades Jönköpings förutsättningar. Stadens militära roll föll bort, men förlusten kompenserades delvis av att Jönköping från 1634 blev administrativt centrum och säte för Göta hovrätt. Dock blev 1700-talet ett stagnationens sekel i Jönköpings historia. Slottet ödelades 1737 av en vådeld. Staden hade år 1800 mindre än 3 000 invånare.

1800-talets Jönköping är känt som liberalernas och tändstickornas stad. Åren 1843–72 utkom det liberala Jönköpingsbladet, och 1845 grundades Jönköpings tändsticksfabrik. I båda projekten var Johan Edvard Lundström en drivande kraft. Ända in på 1880-talet tillhörde Jönköping rikets mest expansiva städer. Göta kanals tillkomst (1822–32) gynnade köpenskap och sjöfart. Efter utbyggnad av hamnen vid 1800-talets mitt och järnvägsförbindelser på dåvarande Södra stambanan, med Falköping 1863 och Nässjö 1864, växte industrier fram med bland annat Jönköpings Mekaniska Werkstad och Munksjö pappersbruk. Tillväxttakten var efter 1885 långsammare.

Sommaren 1948 inträffade de så kallade Tattarkravallerna i Jönköping. Dessa var kravaller riktade mot resandefolket som var bosatta i stadsdelen Öster. Många resande misshandlades under kravallerna och flera fick sina hem vandaliserade.

Från år 1900 utvecklades Bäckalyckans villastad vid Junebäcken i väst, samtidigt som enkla arbetarförstäder växte fram i Torpa kring stadsgränsen i söder. År 1910 inkorporerades denna utomgränsbebyggelse till staden.

Jönköping fick en ny järnvägsstation 1984, ritad av Carl Nyrén. På det nedlagda Smålands artilleriregemente inrättades köpcentret A6 köpcentrum. I anslutning till mässcentret Elmia finns Jönköpings konserthus.

Jönköping kallas tändsticksstaden, vilket grundar sig på de framgångar som Jönköpings Tändsticksfabrik från slutet av 1800-talet hade med sina säkerhetständstickor. Inte mindre än fem tändsticksfabriker var under en period verksamma i staden.

Administrativa tillhörigheter

Här beskrivs historiken för den centrala delen av tätorten, den tidigare stadskommunen, se även Huskvarna och Norrahammar för historiken för de delarna

Jönköpings stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun. År 1910 införlivades Ljungarums socken/landskommun och 1951 delar ur Järstorps socken/landskommun. År 1971 uppgick Jönköpings stad i Jönköpings kommun med Jönköping som centralort.^[11] Tätorten hade då växt ihop med Huskvarna och senare med Norrahammar.

I kyrkligt hänseende hörde denna centrala del av tätorten till Jönköpings församling som 1852 uppdelades i Jönköpings östra församling (Jönköpings Kristina församling) och Jönköpings västra församling (Jönköpings Sofia församling). Från 2010 hörde de centrala delarna av tätorten till Jönköpings Kristina-Ljungarums församling (från 2006) och Jönköpings Sofia-Järstorps församling, vilka 2018 slogs samman till Jönköpings församling.^[12]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Jönköpings rådhusrätt och ingår sedan dess i Jönköpings tingsrätts domsaga.^[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jönköping 1960–2020^[14]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	66 875
1965	71 033
1970	80 693
1975	78 650
1980	76 027
1990	76 275	4 400
1995	79 914	4 410
2000	81 372	4 405
2005	84 423	4 433
2010	89 396	4 482
2015	93 797	4 257
2020	100 579	4 764
Anm.: Sammanvuxen med Lockebo och Norrahammar 1970. Kortebo utbruten 2015. Korgebovägen uppgått i 2018

Stadsbild

Den nuvarande tätorten har uppstått genom att tidigare separata orter har vuxit samman. Redan 1960 hade bebyggelsen i Jönköping och Huskvarna vuxit samman och vid tätortsavgränsningen 1970 kom även Norrahammar samt samhällena Hovslätt och Lockebo att innefattas i tätorten Jönköping. Tätorten är förhållandevis stor till ytan och ligger i areal på sjätte plats i landet. Ibland används Södra Vätterbygden som ett namn på bebyggelsen i och omkring Jönköping.

Den centrala delen av tätorten, tidigare stadskommunen

Området delas i två delar av en kortare kanal, som förenar Munksjön med Vättern. Kanalen korsas av fem broar, varav en järnvägsbro och två gång- och cykelbroar. Därutöver går Munksjöbron, som färdigställdes 2006, över en vik av Munksjön. Runt Munksjön finns promenad- och cykelväg, sjöns östra sida har grillplatser, soldäck och ett utomhusgym.

Rocksjön är den något mindre av Jönköpings båda sjöar. Området kring sjön är relativt lite exploaterat, delvis tack vare planer för bevarande, där även Munksjön ingår. De kanaler som förenar de båda sjöarna med Vättern har grävts för att låta vattnet cirkulera.

Vid Vättern finns en badstrand, Vätterstranden.

På 1850-talet donerade staten det forna slottsområdet till staden, som i en rutnätsplan placerade ut bland andra länsresidens, nytt rådhus, parker samt järnvägsstation. Stationen attraherade affärscentrum till Västra Storgatan, men numera har de båda delarna av centrum vuxit ihop till ett sammanhängande centrum. I 1877 års stadsplan vidgades den rutformade bebyggelseytan med bland andra de två esplanaderna Kungsgatan och Kilallén.

År 2013 var folkmängden i det ursprungliga stadsområdet 61 559 personer.^[15]

Parker och torg

Stadsdelar i Jönköping

Väster

Huvudartikel: Väster, Jönköping

I västra stadsdelen vid Rådhusparken (med en fontän av Molin och Börjesons byst av Viktor Rydberg) och Hamnparken, vilka endast skiljs åt av Västra Storgatan, finns Jönköpings rådhus (tidigare läroverk), Per Brahegymnasiet och landshövdingsresidenset. Innerstadens tidsmässigt andra kyrka, Sofiakyrkan, uppförd i gotisk stil och fullbordad 1888, ligger på en öppen, planterad plats i västra stadsdelen. På Väster finns också järnvägsstationen och Jönköpings ursprungliga lasarettsområde med Hospitalshuset på Själagårdstomten. Sjukstugan har senare använts som arbetarbostad, och därefter blev det Viktor Rydbergsmuseet. Vidare finns den tidigare Jönköpings brandstation, en byggnad i gotisk stil som tidigare inrymde brand- och polisstationer. I närheten av gamla brandstationen ligger högskolan. Höghuset Gradienten (Quality Hotel), ligger här bredvid Tändsticksområdet och Juneporten.

Bymarken

Huvudartikel: Bymarken

Bymarken är en stadsdel på västra sluttningen mot Vättern med mestadels småhus.

Stadsparken

Huvudartikel: Jönköpings stadspark

På sluttningen mot Dunkehalla, 30–50 meter över Vätterns nivå, ligger Stadsparken med ett friluftsmuseum, som började anläggas 1896. Bland äldre byggnader i parken kan nämnas:

Bäckaby kyrka från 1400-talet, som brändes ned 2000.
en klockstapel från 1600-talet, flyttad från Norra Solberga kyrka^[16]
en ryggåsstuga från Markaryds socken, till största delen uppförd i början av 1600-talet
ett tråddrageri från Gnosjö socken från 1700-talet
en spannmålsbod från Flisby socken

Vidare finns prov på berg- och malmarter från Småland, en minnessten över bemärkta Smålandssöner, samt Stadsparksvallen.

Den 27 april 1902 öppnades i Stadsparken Jönköpings Turisthotell, som senare benämndes Restaurang Alphyddan. Alphyddan revs efter en brand 1965.

Öster

Huvudartikel: Öster, Jönköping

Vid Hovrättstorget märks Göta hovrätts hus, en renässansbyggnad byggd i trånghallasandsten. Bygget påbörjades under drottning Kristinas regering efter ritning av Heinrich Gottwalt, men färdigställdes först 1665, sedan tredje våningen av brist på medel måst slopas. Gamla rådhuset, färdigbyggt i början av 1700-talet efter ritningar av Erik Dahlbergh härjades 1785 av eldsvåda. Flyglarna och det kopparklädda taket med sin takryttare brann ner. I östra stadsdelen ligger Kristine kyrka omgiven av en vacker park, uppförd 1649–1673 i romansk stil efter ritningar av Heinrich Gottwalt. Senare uppfördes kyrkans torn av huggen trånghallasandsten efter ritningar av Erik Dahlbergh (den nuvarande låga tornhuven tillkom efter branden 1790). Söder om Hovrättstorget ligger Jönköpings stadsbiblioteks byggnad, som invigdes 1969. År 2010 byggdes biblioteket samman med Stadsarkivet. Båda byggnadernas fasader är uppförda i tysk sandsten. I arkivhuset finns också en stadshistorisk utställning.

Österut dominerar det från 1898 i Jönköping förlagda Smålands artilleriregemente, A6:s kaserner. Strax sydöst om dem byggdes, enligt beslut 1909, kaserner för Jönköpings regemente på det gamla landshövdingebostället Ryhovs gårds ägor. Smålands Artilleriregemente A6 lades ner 1984. Numera inrymmer kasernbyggnaderna köpcentrumet Asecs samt diverse kontorslokaler. På Ryhov byggdes också länssjukhuset, som invigdes 1988. Då slogs Ryhovs Sjukhus och Jönköpings läns centrallasarett ihop till en enhet på en plats. Stadens huvudgata, Östra Storgatan, går genom hela östra stadsdelen. I närheten av hamnen ligger Stora hotellet.

Liljeholmen

Huvudartikel: Liljeholmen, Jönköping

Liljeholmen ligger öster om de centrala delarna av Jönköping, mellan Vätterstranden och E4:an. Området består enbart av hyres- och bostadsrätter.

Rosenlund

Huvudartikel: Rosenlund, Jönköping

Rosenlund ligger öster om stadskärnan och har fått sitt namn efter Rosenlunds herrgård. Här finns mycket av stadens nöjesaktiviteter, till exempel Rosenlundsbadet, Elmia, Husqvarna Garden men även parker och fotbollsplaner. På Elmia arrangeras också världens största datorfestival, Dreamhack.

Söder

Huvudartikel: Söder, Jönköping

Populärt bostadsområde i centrala Jönköping, ej att förväxlas med villaområdet Torpa. Området består mestadels av bostadsrätter. Området byggdes ursprungligen som ett område med arbetarbostäder, men har under åren genomgått en stark gentrifiering. På Söder finns kvar en del av den gamla tidens kvartersbutiker. Området kallas ofta för "Torpa", vilket dock är namnet på det bostadsområde med mestadels villor som ligger strax söder om Söder.

Gamla Råslätt

Stadsdel som vid ursprungliga södra infartsvägen till Jönköping började bebyggas med fristående en- och tvåfamiljsvillor på 1930-talet. Senare växte området söderut och färdigställdes vid slutet av 1960-talet. Idag består området av blandade villor och flerfamiljshus. I området finns förskolor, fritidshem, Ljungarumsskolan åk F-9. I direkt anslutning finns Jönköpings Golfklubb samt Skogskyrkogården.

Kättilstorp

Bostadsområde som gränsar till Gamla Råslätt i norr, Golfbanan Jönköpings GK i väster och Hagaberg i söder. Ett villaområde som började byggas i början på 1950-talet med mestadels mindre villor på tomträtter utfärdade av Jönköpings kommun, även ett antal radhus och kedjehus uppfördes. Idag har de flesta av tomträtterna sålts till fastighetsägarna. Området ligger nära centrum, golfbanan och naturen.

Gräshagen

Huvudartikel: Gräshagen

Stadsdel i södra delen av Jönköping mellan Torpa och Tokarp.

Råslätt

Huvudartikel: Råslätt

Stadsdel söder om centrum. Den består mest av hyresrätter och byggdes som en del av miljonprogrammet.

Ljungarum

Huvudartikel: Ljungarum

Ljungarum är ett bostadsområde i Jönköping och tidigare kyrkby i Ljungarums socken, beläget mellan industriområden och skogklädda höjder.

Ekhagen

Huvudartikel: Ekhagen, Jönköping

Bostadsområde med drygt 4 000 invånare. Området präglas dels av villaområden, dels trevåningshus i tegel från början av 1960-talet. Förutom en idrottsplats med omkringliggande naturreservat finns även bostadskomplexet tillika landmärket "hästskon" att beskåda. Ekhagen ligger vid foten av Bondberget (naturreservat). Från delar av Ekhagen har man utsikt över Vättern. Ekhagsravinen skiljer villaområdena från flerbostadsområdena. Vid Ekhagens centrum finns en kyrka. Ekhagens hyreshusområde är ett exempel på det svenska miljonprogrammet.

Österängen

Huvudartikel: Österängen

Bostadsområdet Österängen ligger längst österut i Jönköping, vid den gamla stadsgränsen, där Jönköpings stad och Huskvarna stad möttes. Denna gräns upphörde i och med tätortsreformen 1971. Då blev Huskvarna en del av Jönköpings kommun. Österängen var länge synonymt med ett lantbruksområde. Omkring 1950 började man bygga ett bostadsområde på åkermarken. 1953 var de första bostadshusen klara för inflyttning, och i början av 1960-talet lade man grunden till de sista husen på Österängen. Söder om Österängen höjer sig Bondberget.

Dalvik

Huvudartikel: Dalvik, Jönköping

Dalvik ligger strax väster om centrum och har utsikt över staden Jönköping. Dalvik byggdes i början på 1960-talet innan miljonprogrammet började, vid en tid då bostadsbristen var stor i Jönköping. Bebyggelsen domineras av trevåningshus med hyres- och bostadsrätter, också om 7-8-våningshus förekommer. Här finns också ett antal studentbostäder.

Sveahäll

Sveahäll är ett villaområde som ligger mellan Dalvik och Mariebo.

Munksjöstaden

Munksjöstaden är en stadsdel som ligger vid sjön Munksjön och mellan stadsdelarna Ljungarum, Torpa och Råslätt. Området ligger bredvid de gamla pappersfabrikerna som tillverkade papper under sent 1800-tal. Idag består stadsdelen mest av nybyggda bostadshus, butiker/restauranger och kontor. Höghuset Munksjötornet ligger här. Här har Skogsstyrelsen sitt huvudkontor.

Skeppsbron

Skeppsbron är stadens nyaste stadsdel och ligger vid Södra Munksjön. I Området finns en hel del nya bostäder, parker och affärer.^[17]

Huskvarna

Huvudartikel: Huskvarna

Huskvarna som ligger öster om Jönköping växte upp runt en större verkstadsindustri. Bebyggelsen ligger vid det sydöstra hörnet av Vättern, och upp på Östra Vätterbranterna. År 2004 var antalet invånare i kommundel Huskvarna 21 243. Angränsande kommundelar är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Österängen.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområden som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest cirka 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden. En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Norrahammar

Huvudartikel: Norrahammar

Norrahammar är en bruksort som ligger söder om Jönköping utmed Tabergsån. Den ingår numera i Jönköpings tätort, tack vare den sammanhängande bebyggelsen ifrån Norrahammar genom Hovslätt till Råslätt i Jönköping. Norrahammar hade 2004 omkring 9 000 invånare. Samhället Norrahammar växte upp kring Norrahammars bruk, som bland annat tillverkade järnspisar och värmepannor. Bruket lades ner i början av 1980-talet. Norrahammar var tidigare egen köping och uppgick 1971 i Jönköpings kommun.

Högsta hotell, bostadshus och kontorsbyggnader

Jönköping med höghuset Jätten i förgrunden

Rank	Byggnad	Typ	Höjd	Våningar	År
1	Munksjötornet	Kontorsbyggnad	65 m	16	2016
2	Quality Hotel, Väster	Hotell	60 m	18	2022^[18]
3	Science park towers	Kontorsbyggnad	60m	15	2022
4	M2 center	Hotell	53 m	15	1989
5	Kv Vårdaren, Rosenlund	Landstinget	50 m	12	1968^[19]
6	Kv Park	Bostadshus	42 m	14	2023
7	Öriket 1, Kålgården	Kontorsbyggnad	41 m	13	1992
8	Jätten, Väster	Bostadshus	39 m	14	1965

Sevärdheter

Ekonomi och handel

Det finns många stora företag i Jönköping, bland annat har Husqvarna AB huvudkontor i Jönköping. Staden är ett stort logistik, handels, idrotts, utbildnings, kultur, och socialt centrum, som binder ihop Sveriges tre största städer.

Några andra stora företag som finns í Jönköping är: Postnord (Logistikcenter), Bubs Godis (Hallonlakrisskalle), Elmia AB, AB Fagerhult, IKEA (lager), Liljedahl Group AB, Holmgrens Bil AB, ITAB, Xano. .

Nedan finns statistik över förvärvsarbetande i Jönköping:^{[källa behövs]}

Handel, transport och kommunikation: 21 %
Finansiell verksamhet och företagstjänster: 11 %
Utbildning och forskning: 8 %
Vård och omsorg: 13 %
Personliga och kulturella tjänster: 7 %
Offentlig förvaltning m.m.: 7 %
Jord- och skogsbruk: 1 %
Tillverkning och utvinning: 20 %
Byggnadsverksamhet: 5 %
Övrigt: 1 %

Bankväsende

Under 1800- och 1900-talen hade Jönköping följande bankrörelser:

Jönköpings läns sparbank grundades 1831. Ytterligare en sparbank, Allmänna sparbanken för Jönköpings län, grundades 1919. Den uppgick år 1966 i länssparbanken. År 1986 uppgick Länssparbanken Jönköping i Sparbanken Alfa som senare blev en del av Swedbank.
Smålands enskilda bank grundades i Jönköping år 1837. År 1972 uppgick Smålandsbanken i Götabanken, men det lokala namnet behölls.
Den 1 november 1874 öppnade Stockholms handelsbank ett kontor i Jönköping.^[20] Stockholms handelsbanks kontor ersattes 1895 av Jönköpings handelsbank.^[21] I början av 1900-talet övertogs Jönköpings handelsbank av Göteborgs handelsbank.^[22] Göteborgs handelsbank övertogs år 1949 av Skandinaviska banken som behöll kontoren i Jönköping.^[23]
I januari 1904 etablerade även Bankaktiebolaget Södra Sverige ett kontor i Jönköping.^[22] Södra Sverige uppgick senare i Svenska Handelsbanken.
Den år 1917 grundade Svenska lantmännens bank hade tidigt kontor i Jönköping.^[24] Även dess efterföljare Jordbrukarbanken^[25] och PKbanken fanns i Jönköping.
Även Sydsvenska kreditaktiebolaget etablerade ett kontor i Jönköping.^[26] Sydsvenska banken blev senare Skånska banken som uppgick i Handelsbanken år 1990.
Jönköping hade även ett avdelningskontor för Sveriges riksbank, öppnat den 12 oktober 1885.^[27]

Smålandsbanken och PKbanken uppgick under 1990-talet i Nordbanken som senare blev Nordea.

Infrastruktur

Stadsbuss

Huvudartikel: Jönköpings länstrafik § Jönköpings nuvarande citybusslinjenät

Stombusslinjer

Citybussarna i Jönköping inrättades i juni 1996 med stomlinje 1 och 2, och var ett av de första svenska exemplen på principen Tänk spårvagn – kör buss, med några tydligt utvalda linjer med hög turtäthet. Linjenätet har alltså en förhållandevis hög andel busskörfält och kollektivtrafiksignaler. Citybussarna kör också genare sträckningar jämfört med tidigare. Strategin har varit framgångsrik och lett till en kraftig ökning av bussresandet. En tredje stomlinje tillkom 2001 i samband med entreprenörsbyte. År 2021 tillkom en fjärde stomlinje i samband med entreprenörsbyte.^[28] Stombusslinjerna trafikeras uteslutande med ledbussar.

Linje	Sträckning
1	Råslätt–Centrum–Elmia–Österängen–Huskvarna
2	Hisingsängen–Dalvik–Centrum–Ekhagen–Öxnehaga
3	Tokarp–Centrum–Ryhov–Ljungarum–Råslätt
4	Vätterslund–Centrum–Ryhov–Huskvarna

Stadsbusslinjer

Utöver de fyra stomlinjerna finns ytterligare 10 stadsbusslinjer i Jönköping med närmaste omnejd, med nummer 11-37.^[29]

Linje	Sträckning
11	Samset-Centrum-Ekhagen
15	Öxnehaga-Huskvarna Esplanaden-Egnahem
16	Fagerslätt-Huskvarna Esplanaden
17	Strandängen-Centrum-Asecs
24	Centrum-Råslätt-Barnarp-Torsvik-Hyltena
27	Månsarp/Taberg-Norrahammar-Centrum-Skänkeberg
28	Centrum-Hovslätt-Norrahammar-Flahult
31	Axamo/Flygplatsen-Mariebo-Centrum
35	Stadsexpress Huskvarna-Jönköping
37	Snabbuss Centrum-Torsvik-Taberg

Spårväg

Huvudartikel: Jönköpings spårvägar

Åren 1907–1958 hade Jönköping spårvägstrafik.

Linje	Sträcka
Röd Linje	Österängen–Rosenlundstorget–Öster–Hovrättstorget–Rådhuset–Torpagatan–Tabergsgatan–Jordbron
Grön Linje	Ryhov–A6 Kasernerna–Öster–Vindbron–Centralstationen–Stadsparken–Dunkehalla–Bymarken
Gul Linje	Rosenlundstorget–Öster–Hovrättstorget–Torpagatan (förstärkningslinje vintertid)
Vit Linje	Förstärkning av Grön Linje, då dennas vagnar vanligtvis vände i centrum. De vagnar som gick hela sträckan Ryhov–Bymarken skyltades vita halva vägen.

Fjärrbussar

Jönköping trafikeras av Flixbus, Vy Buss, Västervik Express samt Snälltåget anslutningsbuss.

Järnvägar

Genom Jönköping går järnvägen Jönköpingsbanan. En linje mellan Skövde, Falköping, Jönköping och Nässjö trafikeras av Västtågen och Krösatågen i förhållandevis tät trafik. Fordon som används är Reginor, X11/X14 eller Itino dieselmotorvagnar. Vissa av Västtrafiks avgångar har Göteborg C, Skövde, Töreboda eller Falköping som slutstation. Från Jönköping i riktning söderut går även motorvagnar av littera Y31/Y32 till Vaggeryd, Värnamo och vidare till Växjö. Några av krösatågen från Jönköping går till Eksjö och Växjö. Det går även ett snabbtågspar till och från Stockholm via Linköping och Norrköping sex dagar i veckan.

I Jönköping finns fem järnvägsstationer, Jönköping C, Huskvarna, Rocksjön, Hovslätt samt Norrahammar.

Trafikverket har planerat att dra en ny järnväg, Götalandsbanan, mellan Linköping och Göteborg via Jönköping. Detta skulle kräva en ny station, vilket Jönköpings kommun har förberett för strax söder om Munksjön.^[30] 2022 beslutade dock den nytillträdda regeringen Kristersson att avbryta planeringen av Götalandsbanan.^[31]

Vägar

Motorvägen E4 går genom Jönköping. Andra vägar som går genom eller till Jönköping är riksväg 26, riksväg 30, riksväg 31, riksväg 40, riksväg 47, riksväg 50, länsväg 132 och länsväg 195.

Flygtrafik

Flygplatsen ägs i dag av Jönköpings kommun efter ett övertagande från Luftfartsverket i början av 2010. Jönköping Airport har linjetrafik till Arlanda (Stockholm) och Frankfurt (Tyskland). Flygplatsen har dessutom omfattande nattliga post- och fraktflygningar både inrikes och utrikes, samt charter.

Utbildning

Högskolan i Jönköping har cirka 11 000 studenter och 800 anställda. Högskolan finns på ett samlat campus centralt i Jönköping och erbjuder cirka 60 program/inriktningar och runt 400 fristående kurser inom hälsa, vård och socialt arbete; undervisning, medie- och kommunikationsvetenskap; teknik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap samt ekonomi, juridik och informatik. Högskolan satsar även mycket på utbytesstudenter och har många internationella samarbeten med olika skolor.

Kultur

Litteratur och tidningar

Några kända författare som har anknytning till, eller har skrivit om Jönköping^[32]

Tidningar

Sport

Den största idrottsklubben från Jönköping är ishockeyklubben HV71 som länge varit ett av Sveriges bästa ishockeylag och vann SM-guld för herrar 1995, 2004, 2008, 2010 och 2017. HV71 spelar i Svenska hockeyligan. En annan känd och framgångsrik klubb är fotbollsklubben Jönköpings Södra IF, som har sammanlagt tolv säsonger i allsvenskan mellan säsongerna 1945/1946 och 2017. Andra framstående idrottsklubbar i staden är Jönköpings IK (innebandy), IF Hallby (handboll) och Jönköpings Simsällskap.

Idrottsföreningar från Jönköpings tätort

A6 Golfklubb, golf
Assyriska FC, futsal
Assyriska Turabdin IK, fotboll
BMK Wätterstad, badminton
Brahe Basket, basket
Egnahems BK, fotboll
Ekhagens IF, fotboll
FC Real Internacional, futsal
GoIF Fram, gymnastik, bowling
HC Dalen, ishockey
Hovslätts IK, fotboll
Hovslätts IK, innebandy, friidrott, gymnastik och fotboll
Huskvarna BK, bågskytte
Husqvarna FF, fotboll
Huskvarna Södra IS, bordtennis
HV 71, ishockey
IF Haga, fotboll
IF Hallby FK, fotboll
IF Hallby HK, handboll
IF Hallby SOK, skidsport och orientering
IFK Öxnehaga, fotboll
IK Cyrus T/S, handboll
IK Tord, fotboll
Jönköping Bandy IF (fram till 2005 Järhaga SK), bandy
Jönköping Curling Club, curling
Jönköping Futsalförening, futsal
Jönköping Jaws, baseboll
Jönköping Paintballförening, paintball
Jönköping Spartans, amerikansk fotboll
Jönköping Spartans Cheer, cheerleading
Jönköpings Atletklubb, tyngdlyftning
Jönköpings Bollklubb, fotboll
Jönköpings Fältrittklubb, ridsport
Jönköpings GK, golf
Jönköpings IK, innebandy
Jönköpings kanotklubb, kanot
Jönköpings OK, orientering
Jönköpings Pool Club, biljard
Jönköpings Segelsällskap, segling och båtliv
Jönköpings Simsällskap, simning
Jönköpings Skyttegille, gevärsskytte
Jönköpings Södra IF, fotboll
KFUM Volley Jönköping, volleyboll
KFUM Innebandy Jönköping, innebandy
Mariebo IK, fotboll
Norrahammars GIS, fotboll
Norrahammars IK, fotboll
Råslätts SK, fotboll
Östra SK, innebandy

Sportanläggningar

Campus Arena
Huskvarna sporthall
Husqvarna Garden
Idrottshuset
Kampsportsalliansen (Ekhagen)
Racketcentrum
Rocksjön (Jönköpings Energi Arena, kanotstadion)
Rosenlunds IP
Ryttarns Mosse
Råslätts IP
Smedjehov
Stadsparksvallen
Tipshallen
Vapenvallen

Religion

Jönköping kallas ofta Smålands Jerusalem,^[33] eftersom många kyrkor, framför allt många frikyrkor som Pingstkyrkan och Allianskyrkan, samt Jehovas Vittnen, finns representerade i staden.

Se även

Lista över fornlämningar i Jönköping (för omfattning av detta område, se sockenkod i Jönköpings stad)
Personer från Jönköping'
Jönköpings slott och fästningsverk

Referenser

^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2018/. Läst 5 april 2019.
^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sidan 158 (Jönköping) och sidan 69 (Enåker).
^ Henrik Skoglund (25 november 2016). ”Byn på Väster blev staden på Öster” (på svenska). Jönköping - vad hände sen? Ä. s. 9. https://journalistlinjen.nu/wp-content/uploads/J%C3%B6nk%C3%B6ping-vad-h%C3%A4nde-sen-.pdf. Läst 10 februari 2021.
^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 889-90
^ Kring staden Jönköpings äldsta historia, [Till minne av Jönköpings stads 650-årsjubileum], Ragnar Olsson, utgiven av Mäster Gudmunds Gille, Jönköping 1934, sidan 6 och följande
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 22 januari 2022.
^ Befolkningsstatistik Jönköpings kommun
^ ”Norra Solberga socken”. Norra Solberga Hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809181708/http://www.solbergahembygd.se/socknen.htm. Läst 7 september 2013.
^ ”Startsida | Skeppsbron”. www.skeppsbronjkpg.se. http://www.skeppsbronjkpg.se/. Läst 21 augusti 2022.
^ Nybyggnation, hotellprojektet Gradienten Arkiverad 22 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine., Jönköpings kommun
^ Epidemisjukhuset Rosenlund, lj.se
^ 1871-1875 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Jönköpings län, s. 33
^ 1891-1895 Jönköpings län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Jönköpings län, s. 57
^ [a b] 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45
^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
^ Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921
^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
^ Sydsvenska kreditaktiebolaget i Sveriges statskalender 1921
^ 1881-1885 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 6. Åren 1881-1885. Jönköpings län, s. 23
^ Klaar, Sandra. ”Utveckling för kollektivtrafik, vidare och framåt 2021”. www.jonkoping.se. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711120759/https://www.jonkoping.se/trafikinfrastruktur/hallbartresande/utvecklingforkollektivtrafikvidareochframat2021.4.42504c781700f82007e81b2.html. Läst 9 juli 2020.
^ ”Att resa med oss”. Jönköpings Länstrafik. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114010423/https://www.jlt.se/att-resa-med-oss/. Läst 14 Januari 2022.
^ ”Nya stambanor via Jönköping”. Jönköpings kommun. 11 augusti 2023. https://www.jonkoping.se/trafik--stadsplanering/trafik-gator-och-jarnvagar/nya-stambanor-via-jonkoping. Läst 9 maj 2024.
^ ”Regeringsbeslut innebär förändringar för nya stambanor”. Trafikverket. 16 februari 2023. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/sveriges-jarnvagsnat/gotalandsbanan/. Läst 9 maj 2024.
^ Jönköping i litteraturen / av Gunnar Andersson Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Ur: Välkommen till Jönköpings kommun. - 1984.
^ ”Länge leve Smålands Jerusalem!”. Höglandsnytt. 24 december 2011. http://www.hoglandsnytt.se/lange-leve-smalands-jerusalem/. Läst 24 oktober 2015.

Vidare läsning

Areslätt, Tomas (1984). Jönköping. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 58. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619029. ISBN 91-7192-600-3
Centrala Jönköping : en användningsplan. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 3. Stockholm. 1972. Libris 466454

Externa länkar

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Wikimedia Commons har media som rör Jönköping.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-2] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-3] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e9fe5c04366567a502c012a4b6aa62606c9617a7-4] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 september 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-5] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2018/. Läst 5 april 2019.

[7] Svenskt ortnamnslexikon 2003, sidan 158 (Jönköping) och sidan 69 (Enåker).

[8] Henrik Skoglund (25 november 2016). ”Byn på Väster blev staden på Öster” (på svenska). Jönköping - vad hände sen? Ä. s. 9. https://journalistlinjen.nu/wp-content/uploads/J%C3%B6nk%C3%B6ping-vad-h%C3%A4nde-sen-.pdf. Läst 10 februari 2021.

[ReferenceA-9] [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 889-90

[10] Kring staden Jönköpings äldsta historia, [Till minne av Jönköpings stads 650-årsjubileum], Ragnar Olsson, utgiven av Mäster Gudmunds Gille, Jönköping 1934, sidan 6 och följande

[11] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[12] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[13] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)

[14] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 22 januari 2022.

[15] Befolkningsstatistik Jönköpings kommun

[16] ”Norra Solberga socken”. Norra Solberga Hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809181708/http://www.solbergahembygd.se/socknen.htm. Läst 7 september 2013.

[17] ”Startsida | Skeppsbron”. www.skeppsbronjkpg.se. http://www.skeppsbronjkpg.se/. Läst 21 augusti 2022.

[18] Nybyggnation, hotellprojektet Gradienten Arkiverad 22 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine., Jönköpings kommun

[19] Epidemisjukhuset Rosenlund, lj.se

[20] 1871-1875 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Jönköpings län, s. 33

[21] 1891-1895 Jönköpings län BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Jönköpings län, s. 57

[s45-22] [a b] 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45

[23] Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949

[24] Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921

[25] AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50

[26] Sydsvenska kreditaktiebolaget i Sveriges statskalender 1921

[27] 1881-1885 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 6. Åren 1881-1885. Jönköpings län, s. 23

[28] Klaar, Sandra. ”Utveckling för kollektivtrafik, vidare och framåt 2021”. www.jonkoping.se. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711120759/https://www.jonkoping.se/trafikinfrastruktur/hallbartresande/utvecklingforkollektivtrafikvidareochframat2021.4.42504c781700f82007e81b2.html. Läst 9 juli 2020.

[29] ”Att resa med oss”. Jönköpings Länstrafik. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114010423/https://www.jlt.se/att-resa-med-oss/. Läst 14 Januari 2022.

[30] ”Nya stambanor via Jönköping”. Jönköpings kommun. 11 augusti 2023. https://www.jonkoping.se/trafik--stadsplanering/trafik-gator-och-jarnvagar/nya-stambanor-via-jonkoping. Läst 9 maj 2024.

[31] ”Regeringsbeslut innebär förändringar för nya stambanor”. Trafikverket. 16 februari 2023. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/sveriges-jarnvagsnat/gotalandsbanan/. Läst 9 maj 2024.

[32] Jönköping i litteraturen / av Gunnar Andersson Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Ur: Välkommen till Jönköpings kommun. - 1984.

[33] ”Länge leve Smålands Jerusalem!”. Höglandsnytt. 24 december 2011. http://www.hoglandsnytt.se/lange-leve-smalands-jerusalem/. Läst 24 oktober 2015.

[3]

[1]

[2]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]