Blekinge län
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser av Blekinge och Blekinge län, se Blekinge (olika betydelser).
| Blekinge län | ||
| Län | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Blekinge | |
| Region | Region Blekinge | |
| Läge | 56°17′N 15°7′Ö / 56.283°N 15.117°Ö | |
| Residensstad | Karlskrona | |
| Area | Rankad 21:a | |
| - Totalt | 2 941 km² | |
| Folkmängd | Rankad 19:e | |
| - Totalt | 157 508 (2024-09-30)[1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 53,6 invånare/km² | |
| Inrättat | 1683 | |
| Landshövding | Ulrica Messing[2] | |
| Länskod | 10 | |
| Geonames | 2721357 | |
| Länsbokstav | K | |
| Karta | SCB geodata | |
 Blekinge läns läge i Sverige.
| ||
Blekinge län är ett av Sveriges län, beläget i sydöstra Götaland och vars residensstad är Karlskrona.
Blekinge läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Efter att ha tillfallit Sverige år 1658 stod Blekinge under Kristianstads län fram till år 1680 då det förenades med Kalmar län. År 1683 upprättades emellertid Blekinge län, vilket har bestått oavbrutet sedan dess.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Blekinge län är geografiskt identiskt med landskapet Blekinge och är landets till ytan minsta län och efter Gotlands län det län med minst antal kommuner. Det gränsar i norr till Kronobergs och Kalmar län, i väster till Skåne län och i söder och öster till Östersjön och innefattar fem kommuner.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]I Blekinge län finns naturreservaten Utklippan, Tallet och Hallarum.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Politiska majoriteter i Blekinge län
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext].png)
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Näringslivet i länet har sedan 1990-talets slut haft problem, vilket lett till ökad arbetslöshet. Först på senare år har större satsningar gjorts inom den högre utbildningen, bland annat genom 1989 års högskolebildande (idag Blekinge tekniska högskola).[3]
Jord-, skogsbruk och näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruk sysselsätter numera cirka 2 procent av arbetskraften, och 8 procent av landarealen upptas av åkermark. Listerlandet i sydväst och Ramdalaslätten i sydost är länets två större jordbruksbygder, och på Listerlandet finns även en större uppfödning av mink. Blekinge län har Sveriges näst största (efter Skåne län) odling av potatis för produktion av stärkelse. Cirka 15 procent av landets yrkesfiskare verkar i länet.[3]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Tillverkningsindustrin står för en knapp femtedel av sysselsättningen i Blekinge län. Det handlar främst om filialer till internationella storföretag. Exempel på verksamma företag inom verkstadsindustrin är Volvo Personvagnar AB (karosser) i Olofström, Kockums AB (fartygsproduktion), Ericsson AB (system, produkter och tjänster), ABB Hight Voltage Cables AB (alla tre i Karlskrona). Abu Garcia AB tillverkar sportfiskeutrustning i Svängsta och Flextronics International Sweden AB arbetar med elektronik och telekommunikation i Ronneby.[3]
2/3 av länets yta täcks av skog. Bland skogsindustriföretagen i länet finns Södra Cell AB (massatillverkning vid Mörrums bruk) och Cascades Djupafors AB (kartongtillverkning) i Ronneby kommun. I Ronneby tillverkar Tarkett AB plastgolv, och fram till 2002 verkade Carlshamn Mejeri som margarin- och glasstillverkare i Karlshamn. Ifö Sanitär AB tillverkar duschkabiner, badkar och diskbänkar (i Karlshamns kommun).[3]
Tjänster och turism
[redigera | redigera wikitext]Inom tjänstesektorn är TNS Sifo AB (marknadsundersökningar) i Ronneby och mobiloperatören Telenor Sverige AB i Karlskrona stora arbetsgivare. Svenska försvaret är viktigt för sysselsättningen i både Karlskrona och Ronneby.[3]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Blekinge län är tättbefolkat och har ett relativt gott utbyggt nät av vägar. Den viktigaste vägen är Europaväg 22, som löper längs med syd- och östkusten och binder samman ett antal större tätorter.[3]
I öst-västlig riktning löper Blekinge kustbana genom länet, och från Karlskrona finns järnvägsförbindelse norrut via Emmaboda och Alvesta.[3]
En större flygplats finns i Kallinge nära Ronneby, med dagliga flygningar till Stockholm. Färjeförbindelse finns mellan Karlskrona och Gdynia i Polen, Karlshamn och Klaipėda i Litauen. Karlshamn är länets viktigaste godshamn.[3]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Traditioner
[redigera | redigera wikitext]Kultursymboler och viktiga personligheter
[redigera | redigera wikitext]Länsvapnets blasonering: I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld.
Eftersom landskap och län helt sammanfaller har länsstyrelsen sedan gammalt använt Blekinges landskapsvapen och detta bruk fastställdes också 1944. Registrerat i PRV sedan 1974.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Tätorter
[redigera | redigera wikitext]De tio största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015:
| Nr | Tätort | Folkmängd (31 december 2018) |
|---|---|---|
| 1 | Karlskrona | 37 165 |
| 2 | Karlshamn | 20 387 |
| 3 | Ronneby | 13 082 |
| 4 | Sölvesborg | 9 052 |
| 5 | Olofström | 7 816 |
| 6 | Kallinge | 4 983 |
| 7 | Mörrum | 4 024 |
| 8 | Rödeby | 3 552 |
| 9 | Nättraby | 3 313 |
| 10 | Jämjö | 2 659 |
Residensstaden är i fet stil.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen är stabil och har legat på drygt 150 000 sedan 1960-talet
| Befolkningsutvecklingen i Blekinge län 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 153 585 | |||
| 1975 | 155 336 | |||
| 1980 | 153 542 | |||
| 1985 | 150 959 | |||
| 1990 | 150 564 | |||
| 1995 | 152 737 | |||
| 2000 | 150 392 | |||
| 2005 | 150 696 | |||
| 2010 | 153 227 | |||
| 2015 | 156 253 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån: Statistikdatabasen, Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2014. | ||||
Migration
[redigera | redigera wikitext]Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 22 771, eller 14,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 154 157 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 13 558, eller 9,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 149 875 den 31 december 2002).[4]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Blekinge län 154 157 personer. Av dessa var 18 720 personer (12,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[5]
| Födelseland[5] | ||
|---|---|---|
| 1 | Sverige |
135 437 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
2 139 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 2 102 |
| 4 |  Syrien |
1 543 |
| 5 |  Polen |
1 486 |
| 6 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
1 413 |
| 7 |  Finland |
1 382 |
| 8 |  Irak |
1 171 |
| 9 |  Bosnien och Hercegovina |
1 033 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 943 |
| 11 |  Tyskland |
785 |
| 12 |  Danmark |
696 |
| 13 | Afrika: Övriga länder | 629 |
| 14 |  Afghanistan |
567 |
| 15 |  Thailand |
501 |
| 16 | Sydamerika | 379 |
| 17 |  Norge |
359 |
| 18 |  Kina |
351 |
| 19 |  Iran |
343 |
| 20 | Nordamerika | 302 |
| 20 |  Somalia |
302 |
| 22 |  Turkiet |
143 |
| 23 |  Island |
73 |
| 24 | Oceanien | 44 |
| 25 |  Sovjetunionen |
25 |
| 6 | Okänt födelseland | 9 |
Språk
[redigera | redigera wikitext]- för språk, se Blekinge#¤Språk
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Sydnytt - Regionalnyheter
- Landshövdingar i Blekinge län
- Lista över byggnadsminnen i Blekinge län
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024.
- ^ ”Kungen gav företräde för Blekinges nya landshövding”. Kungahuset. 25 oktober 2021. https://www.kungahuset.se/arkiv/nyheter/2021-10-25-kungen-gav-foretrade-for-blekinges-nya-landshovding.
- ^ [a b c d e f g h] Erlandsson, Ulf: Blekinge län, Näringsliv och Transporter i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 3 augusti 2015.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Länsstyrelsen i Blekinge län
- Region Blekinge
Wikimedia Commons har media som rör Blekinge län.
| |||||||||||
| |||||||||||
