Elektronik
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på rörelserna hos elektroner i vakuum, gaser eller fasta material (inklusive halvledare). I modernt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom bland annat radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.[1]
Traditionellt betecknas elektrisk apparatur utan aktiva komponenter som ej elektronisk. Exempel på icke-elektronisk utrustning är därför värme-element, elmotorer och enklare elkraftöverföring.
Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen" eftersom datorer och annan kringutrustning är uppbyggd av olika elektroniska komponenter.
Teori
[redigera | redigera wikitext]De mest grundläggande lagarna som beskriver hur elektronik fungerar är Ohms lag och Kirchhoffs lagar samt även Maxwells ekvationer.
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Beståndsdelarna i elektronik kallas komponenter. Komponenterna är uppdelade i olika typer beroende på deras egenskaper. När komponenter kopplas samman så bildas kretsar. Komplexa komponenter brukar även kallas kretsar.
Aktiva komponenter
[redigera | redigera wikitext]Exempel: transistor, MOSFET, CMOS, diod, DIAC, TRIAC, operationsförstärkare, tyristor
Passiva komponenter
[redigera | redigera wikitext]Exempel: motstånd, kondensator, spole
Analoga kretsar
[redigera | redigera wikitext]Exempel: förstärkare, oscillator, blandare
Digitala kretsar
[redigera | redigera wikitext]Byggblock:
Kraftigt integrerade komponenter:
Elektromekaniska komponenter
[redigera | redigera wikitext]Exempel: relä, strömställare
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]EDA-programvara som till exempel Kicad används för att sätta samman ett kopplingsschema. Detta överförs sedan till en mönsterkortslayout där bland annat korrigeringar för fysiska och mekaniska förhållanden görs.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”elektronik - Uppslagsverk”. www.ne.se. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektronik. Läst 23 januari 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Elektronik.
- elektronik i Nationalencyklopedins nätupplaga.
|