!Xóõ
Utseende
!Xóõ | |
Talas i | Botswana, Namibia |
---|---|
Region | södra Afrika |
Antal talare | 4 200 |
Språkfamilj | !Xóõ |
latinska alfabetet | |
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | khi |
ISO 639‐3 | nmn |
!Xóõ eller taa är ett tuuspråk i undergruppen taaspråk som talas av cirka 4 200 personer i Botswana och Namibia. Det är det enda kvarlevande taaspråket, och jämte n/u det enda tuuspråket. Språket är det språk som har flest ljud av alla språk, men har i gengäld relativt enkel grammatik.[1]
Ljud
[redigera | redigera wikitext]Språket har 141 unika fonem, varav 80 är klickljud. Dessa fonem gör språket till det språk med flest olika ljud av alla.[1] Det finns fem vokaler, /a e i o u/, och samtliga kan göras nasala eller glottala. Fyra toner används: hög (á), central (ā), låg (à), och central-fallande (â).
Konsonanter exklusive klickljud:
bilabial | dental | postdental | velar | uvular | |
---|---|---|---|---|---|
tonlös klusil | p | t | ts | k | q |
tonande klusil | b | d | dz | g | ɢ |
tonlös aspirata | pʰ | tʰ | tsʰ | kʰ | qʰ |
tonande aspirata | bʰ | dʰ | dzʰ | ||
tonlös uvular frikativa | tx | tsx | |||
tonande uvular frikativa | dtx | dtsx | |||
tonlös ejektiva | tsʼ | kxʼ | qʼ | ||
tonande ejektiva | dtsʼ | gkxʼ | |||
tonlös uvular ejektiva | tʼxʼ | tsʼxʼ | |||
tonande uvular ejektiva | dtʼxʼ | dtsʼxʼ | |||
tonlös frikativa | s | x | |||
nasal | m | n | |||
glottal nasal | mˀ | nˀ |
Klickkonsonanter:
bilabial | dental | postdental | palatal | lateral | |
---|---|---|---|---|---|
velar | kʘ | kǀ | kǃ | kǂ | kǁ |
tonande | gʘ | gǀ | gǃ | gǂ | gǁ |
nasal | nʘ | nǀ | nǃ | nǂ | nǁ |
preglottal nasal | ˀnʘ | ˀnǀ | ˀnǃ | ˀnǂ | ˀnǁ |
tonlös nasal | ɴʘ | ɴǀ | ɴǃ | ɴǂ | ɴǁ |
uvular | qʘ | qǀ | qǃ | qǂ | qǁ |
tonande | ɢʘ | ɢǀ | ɢǃ | ɢǂ | ɢǁ |
aspirata | qʘʰ | qǀʰ | qǃʰ | qǂʰ | qǁʰ |
uvular frikativa | kʘx | kǀx | kǃx | kǂx | kǁx |
ejektiv uvular | qʘʼ | qǀʼ | qǃʼ | qǂʼ | qǁʼ |
ejektiv uvular affrikata | kʘxʼ | kǀxʼ | kǃxʼ | kǂxʼ | kǁxʼ |
aspirerad velar | kʘʰ | kǀʰ | kǃʰ | kǂʰ | kǁʰ |
glottal klusil | kʘˀ | kǀˀ | kǃˀ | kǂˀ | kǁˀ |
tonande uvular frikativa | gkʘx | gkǀx | gkǃx | gkǂx | gkǁx |
tonande aspirata | gʰʘ | gǀʰ | gǃʰ | gǂʰ | gǁʰ |
tonande uvular ejektiva | gkʘxʼ | xʼ | gkǃxʼ | gkǂxʼ | gkǁxʼ |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Janson, Tore (1997): Språken före historien, s. 12. ISBN 91-1-971822-5.