Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Februari

Ny Landsfakta

Jag har gjort en förbättrad version av mallen landsfakta. Den existerande landsfakta ser hemsk ut jämfört med andra språkversioner. Den nya mallen utgår från den gamla och finns här: Användare:Koios/Landsfakta. Försökte ta hänsyn till så många tidigare synpunkter på mallen som möjligt. Personligen skulle jag gärna använda något mindre textstorlek, men många tycks inte gilla det. Mallen ska vara helt bakåtkompatibel och borde gå att införa utan ändringar på enskilda landsidor. Koios 16 januari 2009 kl. 19.50 (CET)

Ditt förslag, tycker i alla fall jag ser betydligt mycket bättre ut, den enda förbättringen jag kan se är väll att göra alla parametrarna valfria, mallar med obligatoriska parametrar ställer bara till det. //Sertion ^d|B 16 januari 2009 kl. 20.07 (CET)

Jättefin mall! Vi behöver verkligen höja vår mallstandard. Jag tycker vi inför mallen direkt! //Маукие (Дискуссион) 16 januari 2009 kl. 22.09 (CET)

Jag tycker att nästa steg borde vara att försöka få ett enhetligt utseende på ortsmallarna. Antingen genom en mastodontmall, typ en:Template:Infobox Settlement som används av alla, eller bara genom åtminstone ett enhetligt utseende på de olika mallar som nu används. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 22.21 (CET)

En sak som jag tycker är snygg i den engelska landsfakta-mallen är att de har rubriken, alltså landsnamnet, utanför själva tabellen. För övrigt håller jag med jsdo här ovan om att vi behöver en bättre ortsmall. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 17 januari 2009 kl. 11.34 (CET)

Vi behöver definitivt en bra standard för ortsmallarna, och att sno den engelska, översatt och eventuellt lätt modifierad, känns i min mening som bästa alternativet istället för att uppfinna allt på nytt. Jag tror definitivt mer på det än att försöka underhålla ett större antal som är specialanpassade för varje land. Den kanske ser skrämmande stor ut, men det kan kompenseras för med en bra dokumentation och föreslagna parametrar för olika situationer. Njaelkies Lea (d) 17 januari 2009 kl. 12.25 (CET)

Håller med om ortsmallarna, hade redan funderat på att se över dem som nästa steg. Koios 17 januari 2009 kl. 16.07 (CET)

Kan man passa på att lägga ner {{Landsfakta2}} i samma svep? /Lokal_Profil 18 januari 2009 kl. 01.04 (CET)

Om man introducerar något i stil med en:Template:Infobox Former Country borde Landsfakta2 kunna läggas ner helt samtidigt som artiklar som Sovjetunionen får ordentliga mallar. /Lokal_Profil 18 januari 2009 kl. 16.51 (CET)

Kvalitetskontroller

På Wikipedia:kvalitetskontroller står följande: OBS! Diskussioner om ev. kvalitetsbrist förs på artikelns diskussionssida! Ange ALLTID anledning till anmälan. KK-mallar som ej motiveras tas bort såvida anledningen till KK-märkning inte är uppenbar. Varför har vi så dålig följsamhet till de här reglerna? Det är sällan som det finns några motiveringar till varför en kk-mall lagts till en artikel. Det gäller bland annat {{ickewiki}}, {{språkvård}}, {{städas}} samt {{fluff}}. De som ska åtgärda artikeln för att kunna ta bort mallen behöver veta vad den som har satt dit mallen anser behöver göras. Det är inte alltid någon självklarhet. Om någon ser ett mindre fel är det bättre att korrigera det direkt, än, som ofta sker, bara smälla dit en kk-mall och sedan får någon annan göra jobbet. Vi skulle ha betydligt färre Kategori:Kvalitetskontroll om alla kunde följa dessa enkla regler. Grundin 17 januari 2009 kl. 13.22 (CET)

Ja, det är nåt jag kämpat för sen jag byggde om hela kvalitetskontrollsystemet nån gång i början av 2005... Jag förstår inte hur folk som inte motiverar dessa mallar tänker. Läsa tankar är det ju ingen som kan... Jag rekommenderar, som sagt, att helt enkelt ta bort mallar som inte motiverats om man inte kan se vad som är fel. Det är nog det enda sättet att få bättring i leden. /Grillo 17 januari 2009 kl. 14.55 (CET)

{{ickewiki}} behöver väl inte så mycket motivering i många fall? --Petter 17 januari 2009 kl. 15.28 (CET)

Inte {{språkvård}} heller. Någon gång kan man behöva peka ut vilket stycke som behöver fixas men ofta är det uppenbart. För övrigt håller jag med Grillo.Sjö 18 januari 2009 kl. 08.55 (CET)

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag tycker inte {{städas}} är bra. Ingenstans finns det någon förklaring på vad det är som är fel. så den behöver länka till en sida som ger mer information på samma sätt som många (alla?) andra kvalitetskontrollmallar gör. Jag uppfattar mallen som en markör för att det finns flera problem, och i sådana fall är det bättre att lägga in de relevanta mallarna, så kan den som språkvårdar ta bort {{språkvård}} etc. tills alla mallarna är borta.Sjö 18 januari 2009 kl. 08.55 (CET)

Kan inte alla kk-mallar förses med texten: "Motivering: Se diskussionsida och tidigare raderingar Artikeln bör utökas med information om dess relevans enligt relevanskriterierna, gärna med källor. Utan verifiering kan artikeln föreslås för radering eller snabbraderas. Se även diskussionssidan." (så som det står på relevanskontrollmallen)? Grundin 18 januari 2009 kl. 08.07 (CET)

Jag instämmer med Sjö angående {{städas}}. Det fanns tidigare en liknande mall som hette städa, men den togs bort av dessa skäl, den säger ingenting om vad det är som ska göras, och därför blir de liggande. Ju tydligare man är med vad man vill ha gjort, desto större sannolikt är det att någon gör det, och dessutom vet åtgärdaren att h'n kan ta bort mallen efteråt. / Elinnea 18 januari 2009 kl. 10.23 (CET)

Jag instämmer inte med Sjö när det gäller {{språkvård}}. Både långt innan den ännu idag pågående tävlingen Språkvård, och ännu mer när jag nu har tittat på olika artiklar under tävlingen, har det slagit mig att man ofta faktiskt inte vet vad den som har satt dit mallen menar. Ibland verkar det som det här med språkvård har missuppfattats, ibland kanske språkvården är fixad för länge sedan, men mallen finns ändå kvar.

Däremot håller jag med Sjö och Elinnea om {{städas}}. Jag är också tveksam till {{fluff}}, eftersom den, liksom {{städas}}, uppfattas olika av olika användare. Grundin 18 januari 2009 kl. 16.09 (CET)

Projekt Sveriges historia

Grattis alla historieintresserade! Nu drar Projekt Sveriges historia igång! Se till att anmäla dig så snart som möjligt. //Маукие (Дискуссион) 17 januari 2009 kl. 18.36 (CET)

Du funderade inte kolla på förhand om det var någon mer än du som var intresserad? :/ Plrk 18 januari 2009 kl. 00.12 (CET)

Jag är övertygad om att det finns många som är intresserade av detta projekt. Lycka till! Mason 18 januari 2009 kl. 00.30 (CET)

Mall:Externa media

Stotte nyss pa Mall:Externa media som ar designad for att forenkla lankningen till media som inte ligger pa Commons. Jag staller mig fragande till en sadan mall samt sadana lankar da de per definition alltid leder till ofritt material (annars kan det laddas upp pa Commons). Vad tycker andra? /Lokal_Profil 10 januari 2009 kl. 14.16 (CET)

Om länkarna behövs tycker jag de kan läggas under rubriken "Externa länkar" tillsammans med övriga externa länkar. /EnDumEn ✍ 10 januari 2009 kl. 14.30 (CET)

Instämmer med EnDumEn och föreslår att mallen {{Externa media}} blir ett sffr-ärende --Rosp 10 januari 2009 kl. 15.11 (CET)

Eftersom SVWP redan bestämt att vi inte ska tillåta ofritt material i artiklarna i egenskap av "fair use" så borde väl denna mall kunnas ta bort med hänvisning till det, alltså att vi vill ha en fri encyklopedi med fritt innehåll. Om någon motsätter sig går den ju att återställa. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 10 januari 2009 kl. 15.15 (CET)

Det är nog det vanliga för externa länkar att de går till ofritt material oavsett om det rör sig om text eller annat innehåll, det gör inte länken i sig ofri. I den mån det är motiverat tycker jag mycket väl att man kan länka till externa bildgallerier, men kan instämma i att mallen egentligen inte tillför något som inte kan finnas direkt under rubriken "Externa länkar". /dcastor 10 januari 2009 kl. 16.02 (CET)

Jag tycker emellertid att mallen gör det lättare för läsaren att få information om ämnet som artikeln behandlar. Till att börja med håller jag med om dcastor om att det inte är upphovsrättsbrott att länka till en bild, lika lite som att länka till en text, varför det inte är rimligt att radera den av anledningen som angavs i diskussionens första inlägg. Vidare anser jag att eftersom Wikipedia alltid är en sekundärkälla och sällan godtas som referens är det viktigt att så ofta som möjligt referera till primärkällan. Därför tycker jag att en länk i mallen tillför artikeln mer än att lägga länken under Externa länkar då den syns tydligare i mallen. Det var med grund av detta som jag översatte mallen från engelska Wikipedia. Om den allmänna åsikten dock är att den är opassande tänker jag inte sätta mig emot det. Marcusroos 10 januari 2009 kl. 20.49 (CET)

Ja, Mall:Externa media leder till ofritt material. Men gör inte alla externa länkar, utanför Wikipedia, det? Ska vi upphöra att använda dem också? / Law_D 10 januari 2009 kl. 21.26 (CET)

Media som man länkar till med mallen kommer ju inte att synas i artikeln, utan bara länkas till. Länken gör nytta och bryter inte rimligen mot några av våra principer. Alltså bör den finnas kvar. --kaj@kth.se 10 januari 2009 kl. 22.01 (CET)

Problemet med mallen är inte att den går till upphovsrättsskyddat material så jag förstår inte varför folk blandar in det ickeargumentet. Problemet är att alla externa länkar på Wikipedia ska ligga under externa länkar. Ligger länkarna i den här typen av mallformat ger det intrycket att materialet på något sätt är "auktoriserat" av Wikimedia. Det är onödigt och mallen tillför inget som inte rubriken externa länkar redan klarar. /Grillo 10 januari 2009 kl. 22.24 (CET)

Precis, det är stor skillnad på att länka till upphovsrättsligt skyddat material och material utlagt på Internet som bryter mot upphovsrätten. /Ainali 11 januari 2009 kl. 01.39 (CET)

Vad som oroar mig ar att massa strolankar till externa material gor att Wikipeda blir mindre anvandbart som en fri kalla da det forlitar sig pa en massa ofritt material. Resultatet blir att fler tycker "varfor ska denna artikeln behova en fri bild nar det redan lankas till en dros ofria". Har tidigare sett att artiklar dar fria bilder ar omojliga lankar till ofritt inehall (t.ex. en modern konstnar) vilket jag kan tycka ar ok. Men i t.ex. Tor (isbrytare) finns tva fria bilder sa varfor lanka till ofria? Mark att ofri har inte handlar om upphovsrattsbrott utan om bilder som inte kan anvandas hur som helst av vem som helst vilket Wikipedia SKA kunna goras. /Lokal_Profil 11 januari 2009 kl. 03.40 (CET)

Precis som med externa länkar till texter måste förstås externa länkar till bilder och bildsamlingar bedömas och endast de som erbjuder värdefull fördjupning brukar bedömas relevanta. För det aktuella exemplet Tor tycker jag att bilden på det förolyckade fartyget erbjuder sådan relevant fördjupning medan de övriga bilderna inte gör det, men den diskussionen hör hemma i den aktuella artikeln. /dcastor 11 januari 2009 kl. 04.21 (CET)

Externa länkar bör hållas i en punktlista under rubriken "Externa länkar", om det finns några externa länkar av intresse. Avveckla! Plrk 12 januari 2009 kl. 14.03 (CET)

Speciellt Grillo och Lokal_Profil har ett par valida argument om faran med mallen (att det uppfattas som "auktoriserat" resp. onödig/olämplig betoning av ofria bilder), något som får mig att ompröva min tidigare inställning. Jag sällar mig till de som tycker kategorin inte bör användas. / Law_D 13 januari 2009 kl. 12.18 (CET)

SFFRad. /Lokal_Profil 19 januari 2009 kl. 20.36 (CET)

Veckans tävling - Filmstubbar!

Snart börjar denna veckas tävling som den här veckan handlar om att förlänga filmstubbar. Många filmartiklar är tyvärr väldigt bristfälliga men det är enkelt att fixa till dem och utöka med mer information. Passa på och gör en insats! Obelix 18 januari 2009 kl. 23.52 (CET)

Terry Marie Ananny

Hello, I must apologize for not speaking Swedish, but I have just become aware of the existence of this page on the Swedish Wikipedia. Consensus to delete articles about Ms. Ananny was reached a long time ago on the English Wikipedia, and this has been followed on the French Wikipedia, but she has continued to spam en:List of Canadian painters and re-create articles on herself. Her website has been placed on the Meta Blacklist[1] as a result of her spamming. A full report on her obnoxious behavior can be read here:[2]. I have spent the last few days running around to the French, Spanish, Japanese, and Russian Wikipedias recommending that these machine-translated replicas of the deleted English article be deleted. A duplicate of this article has already been deleted here: [3]. Thank you, Lithoderm 19 januari 2009 kl. 21.43 (CET)

Thank you, the article has been deleted. Mason 19 januari 2009 kl. 22.41 (CET)

Veckans tävling: Sprkvård Språkvård

Vi har nästa 500 artiklar på svenskspråkiga Wikipeda i behov av språkvård. Var med och hjälp till att röja bland dessa och samtidigt ha kul, var med i veckans tävling! --Kr-val 12 januari 2009 kl. 13.03 (CET)

Tävlingen fortgår och hittills har antalet artiklar i behov av språkvård minskat från 574 till 530. Nu i helgen gödslas det med poäng och nya tävlingsdeltagare har stor chans att nå framstående placeringar i tävlingen. Välkomna till tävlingen! --Kr-val 17 januari 2009 kl. 09.11 (CET)

Nu har även Wikipedia:Projekt språkvård, för de som fått blodad tand i tävlingen och vill fortsätta språkvårdsarbetet även efter denna veckas slut. / Elinnea 18 januari 2009 kl. 18.06 (CET)

Tävlingen är avslutad och fick en oväntad vinnare, Fagrell, som bara varit här knappt en månad. Jag sätter upp Fagrell på nomineringslistan till "Årets Rookie" på svenskspråkiga Wikipedia :-) --Kr-val 20 januari 2009 kl. 21.08 (CET)

Kategorier namngivna efter...

Idag har en massa kategorier i stil med Kategori:Kategorier namngivna efter författare Skapats. FÖr mig ser detta mycket märkligt ut. Vi har inte "Kategorier namngivna efter svenska bilmärken" eller "kategorier namngivna efter franska städer". hela det nya systemet verkar bara vara ett sätt att bygga upp en kopia av det nuvarande trädet, med konstiga namn i stil med kategori:Kategorier.

andejons 15 januari 2009 kl. 16.09 (CET)

Hela det nya systemen är ett sätt att bygga upp en kopia av en:Category:Eponymous categories. Anledningen har jag tidigare tagit upp under Wikipedia:Bybrunnen#Kategorisering av sånger/låtar/musikverk. Min tanke är att kategorierna, liksom på engelska Wikipedia, ska vara de enda överkategorierna för den typen av kategorier, men jag har väntat med att ta bort övrig kategorisering då det behöver diskuteras först. Dock tycker jag redan nu att det är praktiskt att ha dessa kategorier samlade. Carnot 15 januari 2009 kl. 16.23 (CET)

Jag ser inte poängen. Varför skall den gamla kategoriseringen bort, och vad blir bättre av att ha två separata kategorisystem?

andejons 15 januari 2009 kl. 16.34 (CET)

Att ha två olika kategoriseringar är inget självändamål, men om en kategori är användbar är den det även om en annan kategori också är det. De här kategorierna är användbara eftersom de sammanför personkategorierna, som annars är utspridda.

Vad du menar med den gamla kategoriseringen är oklart, för som jag beskrivit under tidigare nämna rubrik finns det ingen konsekvens i den nuvarande kategoriseringen av personkategorier. Men för att ta ett exempel, Kategori:Bob Dylan ligger nu i Kategori:Amerikanska sångare. Artiklarna i kategorin rör dock inte amerikanska sångare, utan i första hand verk av en specifik amerikansk sångare. För att få någon form av konsekvens i kategoriträdet bör man kunna förvänta sig att artiklarna i en kategori även stämmer in på kategorins överkategorier. Så fungerar det med de flesta underkategorierna till "amerikanska sångare", t ex är alla "amerikanska rocksångare" också "amerikanska sångare". Eftersom de flesta specifika sångare i kategorin ligger som artiklar är det också lätt att missa om några enstaka namn istället finns bland underkategorierna.

Jag vill också understryka att detta inte är något eget påhitt. Systemet används både på engelska och tyska Wikipedia. På franska och portugisiska har man motsvarigheter till Kategori:Kategorier namngivna efter personer, men utan underkategorier, något som kanske kunde vara ett alternativ för oss då vi ännu har relativt begränsat med den här typen av kategorier. På nederländska har man kategorin men använder andra kategorier parallellt, som det ser ut hos oss nu alltså. Sen finns det ytterligare ett antal interwikilänkar som jag inte gått igenom. Carnot 15 januari 2009 kl. 17.12 (CET)

Jag ser definitivt poängen med kategorierna. Bra jobbat! Mason 15 januari 2009 kl. 17.29 (CET)

Jag förstår att man kan vilja samla alla "kategorier efter ..." (land, språk, årtal, ...) under ett gemensamt tak. Men detta med eponymer förstår jag inte. Är inte nästan alla kategorier namngivna efter något? Kategori:Sverige är ju namngiven efter landet Sverige, kategori:Volvo är namngiven efter ett företag, kategori:Storkräftor är namngiven efter en klass av stammen leddjur och kategori:Fysik är namngiven efter en vetenskapsgren. Är alla dessa eponymer? Eller vad är det som gör "kategorier namngivna efter personer" till ett specialfall? Räcker det inte att de är underkategorier till kategori:Personer (några mellannivåer ner, t.ex. personer efter kön - kvinnor)? Jag märkte här om dagen att portugisiska Wikipedia har ett liknande eponymsystem, men där verkar "kategorier namngivna efter" (eponymerna, Categoria:Categorias de tópico) och "kategorier efter" (Categoria:Categorias por tópico) ligga i varsin underkategori till Categoria:Categorias. --LA2 15 januari 2009 kl. 18.22 (CET)

Eponymer som i engelskans Eponymous categories förstod inte jag heller, varför jag hoppade över detta mellansteg. Skillnaden mellan kategorierna "personer" och "kategorier namngivna efter personer" är just att den förra kategoriserar personer och den senare kategorier namngivna efter personer. Artikeln Bob Dylan handlar om en person och finns i kategorin "personer", Kategori:Bob Dylan däremot listar olika fenomen relaterade till Bob Dylan. Jag skrev nackdelarna med att blanda systemen lite längre upp, det hade varit enklare om du svarat på det istället. Här finns för övrigt en diskussion från en:wp som kan vara intressant i sammanhanget. Carnot 15 januari 2009 kl. 19.18 (CET)

Kategorisystemet är ytterst till för att kategorisera artiklar, inte kategorier. Och det är inte uppbyggt efter principen att "allt i kategori X skulle kunna ligga i någon högre kategori" heller (enkelt exempel: I Kategori:Sverige hittas till exempel Kategori:Sveriges historia, men Sverige-kategorin ligger endast i kategorier som har med geografi och samhällsvetenskap att göra). Om vi skulle börja tillämpa den principen skulle vi stuva om stora delar av kategorisystemet, och jag ser inte att det är någon större poäng att göra det heller.

andejons 15 januari 2009 kl. 19.57 (CET)

Många kategorier har endast underkategorier och inga artiklar, det är en del av strukturen. Om kategorin "Sveriges historia" togs bort hade artiklarna istället kunnat läggas i "Sverige" och "Historia", vilket dock snabbt gjort dessa överfulla. Tas kategorin "Bob Dylan" bort kan dock ingen av artiklarna läggas i någon av överkategorierna, alltså en helt ologisk mellankategori. Sen kan olika kategorier använda olika principer för kategoriseringen, det viktiga som jag ser det är att man är konsekvent inom en och samma kategori. Carnot 15 januari 2009 kl. 20.35 (CET)

Och togs kategorin Sverige bort skulle mycket av det som ligger däri inte passa i dess kategorier. Således är alltså kategorin Sverige helt ologisk?

andejons 15 januari 2009 kl. 21.48 (CET)

Hade det inte varit bättre att diskutera de aktuella kategorierna istället för kategorier med helt andra förutsättningar? Försvann kategorin Sverige hade dess artiklar kunnat ligga i "Europa". Men det rör sig också om olika kategorier som fungerar på olika sätt, t ex har samtliga europeiska länder egna kategorier medan endast ett fåtal personer har det. Sen finns det andra inkonsekvenser bland länderna som skulle kunna åtgärdas, men det är en annan diskussion. Carnot 16 januari 2009 kl. 19.40 (CET)

Om du påstår att "en kategori bör endast placeras i en annan kategori om alla dess underartiklar skulle platsa i denna", så ser jag inte vad felet är att påpeka att det är en princip som inte följs, speciellt som ditt påstående verkar vara det enda argumentet för att bygga om hela kategorisystemet från grunden på ett sätt som gör att kategorinamn generellt blir längre och klumpigare.

andejons 17 januari 2009 kl. 00.23 (CET)

Först och främst så uppskattar jag ifall du citerar mig att du citerar saker jag faktiskt sagt. Men det är en formalitet.

Jag har inte argumenterat för att bygga om hela kategorisystemet i grunden, jag har skapat en ny kategorisering för personkategorier. Denna har tidigare varit väldigt inkonsekvent (något jag beskrev mer ingående under rubriken "kategorisering av sånger/låtar/musikverk") vilket gör kategorierna svårare att hitta. En av anledningarna till att den blivit så inkonsekvent tror jag är att den varit ologisk. Kategorier som inte är till för att kategorisera personer läggs i kategorier som har just detta syfte. Som att lägga äpplen i kategorin för päron. Ett annan bidragande orsak tror jag är att många användare är lite osäkra på att redigera kategorier, varför kategoriseringen av personartiklarna uppdateras bättre än motsvarande personkategori. Även detta kommer man runt med separata kategoriträd. Eftersom relativt få personer har egna kategorier är det naturligt att i kategorierna för personer leta bland artiklar snarare än underkategorier för ett specifikt namn.

För att få någon logik i kategoriseringen har jag alltså importerat den kategorisering som används på engelska, tyska och flera andra språkversioner. På engelska har såväl kategoriseringen som kategorinamnet diskuterats fram i flera omgångar, så att kopiera rakt av kändes som ett gott alternativ till att uppfinna hjulet en gång till. Att ändra till ett kortare namn skulle inte vara svårt, men det viktigaste som jag ser det är att det är tydligt.

Att Sverige är en underkategori till Europa är helt naturligt och som jag tidigare hävdat skulle artiklarna i Sverige också kunna läggas direkt i Europa, däremot finns det även i den delen av kategoriträdet brister och saker som kan förbättras, men det är en helt annan diskussion. Carnot 18 januari 2009 kl. 22.33 (CET)

Jag kan fortfarande inte se hur en kategori för en artist inte är en naturlig underkategori till kategori:Artister. Det är varken mer eller mindre konstigt än att kategori:Sveriges frimärken ligger i kategori:Sverige som ligger i kategori:Europas länder (inte i kategori:Europa!). Den enda anledningen till invändningarna verkar vara ovana, vilket lett till skapandet av ett separat träd vars enda fördel verkar vara att det blir lättare att ta fram statistik med olika sökverktyg. Du har en poäng i att de få personartiklarna kan göra det svårt att hitta huvudartikel, men då tycker jag det vore en bättre idé att dubbelkategorisera personartikeln och kategorin än att skapa ett separat kategorisystem att underhålla, som bara gör personkategorierna än mer obskyra.

andejons 19 januari 2009 kl. 07.50 (CET)

För att det inte är en kategori för en artist. Det är en kategori för saker relaterade till en artist. Man kan ju fråga sig varför vi ska ha olika kategorisystem för sånger och sångare, det är ungefär samma fråga. Kategorin Europas länder ser jag som en mellankategori för att skapa bättre översikt i Europa, den borde dock endast användas för kategorier. Men att diskutera brister i den kategoriseringen är för min del poänglöst då jag inte har några planer på att arbeta med den. Personkategorierna blir inte mer obskyra på det här sättet, genom att samla dem på ett och samma ställe gör man dem lättare att arbeta med och lättare att hitta. Det vanligaste tror jag är att man hittar dessa kategorier genom personartikeln, och därifrån kan man sedan lätt hitta andra kategorier av samma slag. Carnot 19 januari 2009 kl. 12.42 (CET)

Det är många kategorier som är för saker relaterade till något, inte saker som är exempel på något. Jag ser inte att det är något fel i den principen. Kategoristrukturen är till för att man skall kunna hitta saker relaterade till ett ämne. Den är inte, har inte varit och bör inte vara uppbyggd som ett klassifikationsträd.

Du säger att du inte är intresserad av andra kategorier än de som behandlar personer. Jag ser inte varför man skall göra en särlösning för dessa. Hela systemet bör byggas på liknande principer, för annars gör man det mer svårhanterligt och svåröverblickbart.

andejons 19 januari 2009 kl. 12.57 (CET)

Jag säger inte att jag inte är intresserad av andra kategorier, jag säger att jag just nu inte tänker arbeta med kategoriseringen av länder. Jag har gjort små förbättringar på många olika håll i kategoriträdet. Men precis som bland artiklarna finns det brister överallt, det är inte möjligt för en person att fixa allt.

Visst finns det många kategorier för saker som är relaterade till något och det är inget problem. Jag har ju inte argumenterat för att ta bort personkategorierna, tvärtom vill jag skapa bättre förutsättningar för dem. Däremot blir det mindre lyckat när man blandar kategorier med olika syften. Man bör inte lägga äpplen i Kategori:Päron, även om äpplen har med päron att göra, för den kategorin är inte tänkt för det syftet. Man bör inte lägga sånger i Kategori:Sångare, även om det självklart finns ett samband mellan sånger och sångare.

Sen att kategorin har iw-länkar till merparten av de stora Wikipediaversionerna gör den i mina ögon relevant redan där. Det är lätt att reagera med "så har vi inte gjort förr" när något nytt kommer fram, men lägg märke till att den här kategorin bara i sin nuvarande form har funnits i över två år på en:wp. Carnot 19 januari 2009 kl. 13.46 (CET)

Fast ingen har sagt att vi skall lägga sånger i kategorier för sångare. Det vi har gjort, och det vi gör för andra kategorier, är att en kategori med ett egennamn läggs in i kategorier där huvudartikeln möjligen skulle passa, och sedan får den underkategorier och -artiklar som har med den att göra (i kategori:äpplen hittar vi till exempel Calvados och Apfelstrudel), helt oberoende av vilka överkategorierna är. Och om du tittar i det engelska trädet så ser du t.ex. att en:category:Abba ligger i en:Category:Swedish musical groups.

andejons 19 januari 2009 kl. 14.11 (CET)

Fast det här är snarare som att Apfelstrudel hade legat i Kategori:Äppelsorter. Att den ligger i kategorin Äpplen är ingenting konstigt, med tanke på att Kategori:Frukter är en underkategori både till Mat och Växter. Hade den enbart legat under Växter hade man däremot kunnat förväntas sig att det enbart fanns just växtartiklar i kategorin. Varför ska inte "sånger" ligga i "sångare"? Är inte sånger relaterade till sångare? Det fungerar självklart inte om vi håller oss till en hierarki i kategorisystemet, men om det bara ska vara ett virrvarr av saker som är relaterade till varandra borde det väl vara helt OK. Jag rensade för ett tag sedan underkategorier till Kategori:Tecknade serier indelade efter genre på artiklar om tv-serier. Ser man bara till artikelnamnet oberoende av överkategorier så är ju den kategoriseringen helt OK, ser man till överkategorin blir det däremot helt fel och jag ser ingen anledning att blanda tecknade serier och tv-serier på det viset. I synnerhet inte som det gör tv-serierna svårare att hitta när de ligger i fel del av kategoriträdet.

Om du tittar i en:Category:Categories named after musicians så kommer du att se att de flesta underkategorierna, såväl för enskilda musiker som musikgrupper, endast ligger i denna kategori, och det är också det system man kommit fram till i flera olika diskussioner. Att det förekommer felkategorisering är inget konstigt, kategorier kräver ständigt underhåll. Jag skulle gissa att det är någon användare från svenska Wikipedia som inte känner till systemet där som lagt till kategorin. Carnot 19 januari 2009 kl. 14.58 (CET)

Jag erkänner att jag bara tittade snabbt i en av enwps kategorier, och där såg jag ett par sådana kategorier vi diskuterar. Du har rätt i att det inte gäller för de flesta andra kategorier.

"Sånger" bör inte ligga i sångare eftersom det finns en kategori:sång som passar bättre, och som går någorlunda lätt att hitta. Detsamma gäller inte för personkategorierna, eftersom du vill lägga dem i ett helt annat kategorisystem. Självklart skall vi också se till att lägga in artiklar i de mest adekvata kategorierna, men vi skall inte tro att systemet är ett träd a la vetenskaplig klassificering av levande varelser. kategori:Cornelis Vreeswijk är en kategori om en sångare, och bör ligga i en kategori som går att hitta från kategori:sångare. Svårare än så är det inte.

Din argumentation om Apfelstrudel låter för mig bara krystad. Det är inte en frukt, och enligt ditt tidigare resonemang bör den därför inte finnas i en underkategori till kategori:frukt. Blir Kategori:Sånger skrivna av Evert Taube och kategori:Evert Taube som underkategorier till Kategori:Sångare OK bara för att den förra även ligger i Kategori:Sånger?

andejons 19 januari 2009 kl. 17.09 (CET)

Jag tycker all argumentation utgående från andra delar av kategoriträdet låter krystad, då olika kategorier inte är direkt jämförbara. Men att kategorin "Frukt" ligger både som underkategori till både "Mat" och "Växter" tycker jag visar på att den har ett bredare perspektiv än det rent biologiska, således passar även maträtter baserade på frukt in. I kategorin Kategori:Äppelsorter blir man däremot mer avgränsande, här är det just specifika äppelsorter som ska kategoriseras. Kategori:Musiker har en strikt hierarki, från huvudkategorin ner till Kategori:Amerikanska bluesgitarrister, detta är nödvändigt då vi har många artiklar om musiker och det krävs mycket underhåll för att kategorierna inte ska bli överfulla. En aspekt är att det finns väldigt många kategorier för musiker, indelade efter genre, nationalitet och instrument. Personkategorierna är däremot få och blir därför väldigt utspridda i det trädet. Genom att samla dem i ett gemensamt kategoriträd blir de bra mycket enklare att hitta. Den nya kategoriseringen är enkel, med ett välanpassat antal underkategorier, och konsekvent, till skillnad från den gamla. Det vanligaste sättet att hitta dessa kategorier kommer fortfarande att vara genom respektive artikel, vilka hittas genom den vanliga kategoriseringen, och därifrån kan man enkelt hitta liknande kategorier, vilken man knappast kunnat göra tidigare då de som sagt varit väldigt utspridda.

Kategorierna är till för att hitta artiklar i. Om kategorierna är ologiska, t ex när kategorier som inte är till för att kategorisera personer läggs i kategorier med just detta syfte, blir det mindre förutsägbart och därmed mer svåranvänt, detsamma när kategoriseringen av liknande kategorier inte är konsekvent utan tillsynes helt godtycklig. När kategorier som hör ihop hamnar långt ifrån varandra i kategoriträdet blir de också svårare att hitta och mindre användbara. Slutligen finns det fördelar med att använda samma strukturer som på andra språkversioner, kanske framförallt den engelska men även t ex den tyska, då man kan utnyttja iw-länkningen. Detta är tre faktorer som jag tycker visar på hur användbart det nya systemet är jämfört med det gamla. Carnot 19 januari 2009 kl. 19.05 (CET)

Jag tycker all argumentation som inte utgår från hur kategorisystemet i stort fungerar riskerar att skapa små undantag som gör systemet oöverskådligt och oanvändbart för alla som inte studerat hur de olika speciallösningarna ser ut. Det blir tvärtemot vad du säger inkonsekvent att ha andra lösningar för personkategorier än andra kategorier med egennamn. Du säger att personkategorierna blir svåra att hitta, men varför skulle någon vara ute efter att söka efter "personer som har en egen kategori på Wikipedia"? Det man är ute efter är rimligen till exempel "svenska vissångare", och då vill man via kategorin för dessa kunna finna det man söker efter, oavsett om det gäller en enskild person, dennes verk eller kända residens, och inte behöva leta på två helt frikopplade ställen.

Du har rätt i att kategorier som hör ihop bör ligga nära varandra, men det gäller också artiklar. Det är enligt min mening helt befängt att man från Ludwig van Beethoven inte kan komma till Kategori:Verk av Ludwig van Beethoven via kategorisystemet på ett smidigt sätt. Den kategorin ligger i slutändan ändå i Kategori:Klassiska kompositörer, men inte på ett sätt så att den och Beethoven-artikeln hamnar nära varandra. Det är ett bra mycket värre problem.

andejons 19 januari 2009 kl. 22.11 (CET)

Som sagt tror jag att det mest naturliga sättet att hitta en personkategori är genom motsvarande personartikel, vilken t ex kan ligga i "svenska vissångare". Om man via kategorin "svenska vissångare" ska kunna hitta verk och residens till vissångare bör väl dessa läggas i kategorin även för de vissångare som inte har egna kategorier. Just nu kan man bara hitta verk rörande 2 av 118 sångare i kategorin. Det blir mindre rörigt om man i "svenska vissångare" strikt håller sig till att kategorisera just svenska vissångare. Personkategorierna är intressanta att ha tillsammans för att de utgör ett annat sätt att leta artiklar på än den vanliga kategoriseringen för personer.

Jag förstår inte vad Beethoven-problemet har med detta att göra. Om du nu tycker att det är ett problem är det väl bara att försöka hitta en lösning. På en:wp har man en en:Category:Ludwig van Beethoven som binder samman dem. En genväg är att lägga Ludwig van Beethoven i "Verk av Ludwig van Beethoven", vilket inte är optimalt men kan fungera tills man kan ordna något bättre.

Jag försökte i mitt förra inlägg sammanfatta min syn på det hela för att kunna knyta ihop det här lite, det känns inte som att vi kommer mycket längre med diskussionen. Hur bör vi då gå vidare? En kompromiss kan ju vara att lägga Kategori:Kategorier namngivna efter musiker som underkategori till Kategori:Musiker. Det blir ett logiskt avsteg men skulle binda samman kategorisystemen. Carnot 19 januari 2009 kl. 23.24 (CET)

Beethoven-exemplet var för att visa hur jag absolut inte vill att det skall se ut, där det är halvt omöjligt att hitta mellan två relaterade grupper artiklar.

Jag tycker att ditt förslag på lösning är någorlunda acceptabelt, men då bör de nya kategorierna spegla de gamla, så att man kan hitta till exempel kategori:Cornelis Vreeswijk från kategori:svenska vissångare utan att först söka sig uppåt i trädet. Å ena sidan blir det ett extra steg i kategorisystemet, å andra sidan kan det hjälpa i överbefolkade kategorier.

andejons 20 januari 2009 kl. 07.42 (CET)

"Svenska vissångare" och "Cornelis Vreeswijk" binds ju ihop av artikeln Cornelis Vreeswijk (till skillnad från i fallet Beethoven, där håller jag med om att kateorin blir svår att hitta om man inte vet att den finns). All kategorisering i det ordinarie kategorisystemet läggs i artiklarna, till skillnad från nu då en del läggs i artiklarna och en del i kategorierna, till synes helt godtyckligt. Att ha en "kategorier namngivna efter svenska vissångare" tror jag inte behövs, då blir det bara återigen svårt att kategorisera personkategorierna. Jag tycker den nuvarande detaljnivån i Kategori:Kategorier namngivna efter personer är lagom, men att man då kan binda ihop dem med det andra kategorisystemet genom Kategori:Författare och Kategori:Musiker (och motsvarande när fler kategorier skapas). Carnot 20 januari 2009 kl. 12.36 (CET)

Det låter som om Carnot har tänkt igenom det här. Och det är knappast egen forskning, utan troligen en väletablerad tanke inom ... ja, inom vadå? ... biblioteksvetenskap? Har vi artiklar om detta? Finns det referenser? Vilka läroböcker tar upp det här? Jag känner att jag skulle behöva läsa på. --LA2 16 januari 2009 kl. 05.28 (CET)

Botjobb att ta bort mellanrum innan fotnoter?

I många artiklar på Wikipedia är det mellanrum innan eller mellan fotnoter, vilket ju är felaktigt. Finns det någon bot som kan ta bort alla dessa mellanrum (och radbrytningar)? Jag kan inte komma på något tillfälle då det är korrekt att ha mellanrum innan fotnot. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 18 januari 2009 kl. 22.37 (CET)

Jag brukar ibland lägga mellanrum, till exempel för att hindra sådant här efter Kursiv text. /Pieter Kuiper 18 januari 2009 kl. 22.52 (CET)

Löser det sig inte om du gör fotnoten kursiv också? Kursiveringsträngsel torde dock vara ett mycket begränsat problem. Man ser aldrig mellanrum innan fotnot i böcker eller artiklar. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 18 januari 2009 kl. 22.56 (CET)

Bara till att lägga gasen i boten. Skämt åsido. Låter som en bra idé att fixa det med hjälp av en bot. //Sertion ^d|B 18 januari 2009 kl. 23.09 (CET)

Så kallad botgöring :-) --Jo(r) 19 januari 2009 kl. 08.00 (CET)

En fördel med radbrytning mellan fotnoter är att det blir mycket lättare att läsa i redigeringsläget, särskilt när det är många fotnoter efter varandra.Sjö 19 januari 2009 kl. 08.40 (CET)

Så behöver inte alltid vara fallet. //Sertion ^d|B 19 januari 2009 kl. 08.52 (CET)

Många uttalar sig ofta här om vad som är "korrekt" eller ej vad gäller fotnoter. Sanningen är dock att det finns många olika system för fotnoter och wikipedia följer inget av dem exakt. I den akademiska världen är det motiverat att följa en viss standard till punkt och pricka. Wikipedia är dock inte ett examensarbete utan ett uppslagsverk. Enligt goda skrivregler gäller allmänt att källhänvisningar ska anges på ett ändamålsenligt sätt. Kanske det är lättare att träffa en fotnot som kommer efter ett mellanslag? Speciellt om fotnoten stöder ett helt stycke och inte endast en mening. --Ace90 19 januari 2009 kl. 23.00 (CET)

Bara vi gör likadant överallt. Dock borde avståndet före fotnoten styras via CSS, eftersom det rör sig om format och inte innehåll. --Andreas Rejbrand 19 januari 2009 kl. 23.43 (CET)

Den sista meningen ovan är viktig (jag vet inte hur man gör det rent tekniskt, och om det går med css eller om man måste ändra något i programvaran). Det vore också praktiskt att kunna göra en radbrytning i wikikoden utan att fotnoten flyttades (på så vis blev koden mer läsbar när innehållet mellan taggarna är långt). Hellre lägga krut på det än att robotändra eller ta upp det som ett syntaxfel. /NH 20 januari 2009 kl. 16.38 (CET)

Gott Nytt År, mina damer och herrar

Avsnittet flyttades den 10 januari 2009 kl. 07.37 till Kategoridiskussion:Personer efter kön#Gott Nytt År, mina damer och herrar

Mall:Infobox singel

Denna fråga/diskussion har flyttats till Malldiskussion:Infobox singel den 9 januari 2009 kl. 22.55

Barack Hussein Obama, Förenta staternas president

Obama har varit president en stund nu. (För tillfället verkar han äta lunch i Kapitolium.) Vissa sidor, däribland Successionsordningen för USA:s president, måste uppdateras. //Маукие (Дискуссион) 20 januari 2009 kl. 19.39 (CET)

Vissa sidor är nog en rätt kraftig underdrift. Hela kabinetten (nästan) kommer att bytas ut. -- [ jˈiesdeːo ] 20 januari 2009 kl. 19.41 (CET)

Det står också att Dick Cheney är vicepresident. Jag ändrar så mycket jag hinner. //Маукие (Дискуссион) 20 januari 2009 kl. 19.51 (CET)

Ett tips är att utgå ifrån Special:Länkar_hit/George_W._Bush. Jag får se hur mycket jag hinner.//Hannibal 21 januari 2009 kl. 09.00 (CET)

Svenska wikimästerskapen

Jag har lagt upp en idé på en lite större årligt förekommande tävling, ett svenskt wikimästerskap om man så vill, på Wikipediadiskussion:Veckans tävling. Vi har sysselsatt oss med veckans tävlingar i snart fyra år och jag tycker det är dags att ta den jättebra tävlingsidén en nivå till - att under en månad per år genomföra flera olika tävlingsgrenar som ett slags mästerskap. Ta er över till till veckans tävling och häng med i debatten där om ni tycker det verkar som en rolig idé. Mason 21 januari 2009 kl. 17.06 (CET)

Låtlistor med mall?

Låtlistor, eller -förteckningar om man så vill, finns på wikipedia i alla möjliga utföranden. Se bara på Kent (musikalbum), Ride the Lightning, Prinsessor (album), Bury the Lies, Isola (musikalbum) med flera ... Som den enhetlighetsförespråkare jag är så har jag arbetat på en mall som skulle kunna skapa ordning i röran. Den kan hittas här: Användare:Lapplänning/låtlista. Den är inte färdig; utseende och vilka parametrar som bör vara med kan diskuteras. Problemet är dock att det kan bli lite väl avancerat att använda den för exempelvis nybörjare, dvs. att den blir lite omständig. I onödan? Kanske går det att förenkla koden? Eller är det ens värt att införa en mall för låtförteckningar? -- Lapplänning 21 januari 2009 kl. 21.09 (CET)

Jag ser inte hur en väldokumenterad mall kan ställa till det för nya användare. För att säga några ord om din mall så ser den väldigt bra ut än så länge! //Sertion ^d|B 21 januari 2009 kl. 21.52 (CET)

Jag tycker att mallen ser mycket bra ut. Och som Sertion säger så borde en väldokumenterad mall inte ställa till det för nybörjare, snarare tvärtom. Jag är för införandet av mallen. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 21 januari 2009 kl. 22.08 (CET)

Suveränt. Jag skriver/uppdaterar många album-artiklar och jag gör en låtförteckning som liknar Prinsessor (album) låtförteckninge, men den mallen som du gör, Lapplänning, ser klart snyggare ut. Jag är för förslaget. Mesphito 21 januari 2009 kl. 22.22 (CET)

Inte för att lägga sordin på stämningen här, men kan vi vänta lite med att införa något på stor skala tills några fler har uttalat sig. Jag vet att Hakanand, Carnot och några till har diskuterat det här ämnet under lång tid, se till exempel Carnots diskussionssida, så ge det gärna lite tid. Vi har inte bråttom.//Hannibal 21 januari 2009 kl. 23.38 (CET)

Jag ser inte riktigt poängen (som vanligt) i att göra en enkel punktlista till ett komplicerat mallhärk. Jo, en väldokumenterad mall ställer fortfarande till problem för nybörjare. Nybörjarna vet inte ens hur man kommer till mallens dokumentation, de ser bara konstiga tecken. /Grillo 22 januari 2009 kl. 00.28 (CET)

Och uppbygget är ju horribelt! Ska man ha en mall ska åtminstone en mall användas en gång för att skapa hela låtlistan. Hela grejen att ha flera mallar för att bygga en tabell är förresten en bugg, som används helt för ofta för att kunna lagas utan att förstöra... /Grillo 22 januari 2009 kl. 00.30 (CET)

Angående diskussionerna Hannibal syftar på så var det lite tidigare, typ 2006, så det får man gräva längre ner om man vill hitta.

Angående mallen är jag inte så orolig för nybörjare, men jag tycker själv att det verkar omständigt. Ska man bara lägga in en låtlista i en artikel gör det väl ingen skillnad men när man redigerar många artiklar känns det spontant som att det är enklare utan. Ska mallen användas vill jag ha en parameter för låtskrivare.

Är syftet enhetlighet är jag också tveksam. Tror snarare det blir större spridning när ett nytt alternativ införs. Jag tror i så fall mer på att försöka få till en stilguide, som en:Wikipedia:WikiProject_Albums#Track_listing. Carnot 22 januari 2009 kl. 01.00 (CET)

Hannibal; att införa den direkt har nog ingen föreslagit? Att vänta är dock bra. Grillo; Upplägget med flera mallar testade jag för att det kändes som att en enda mall skulle bli så väldigt enorm, här finns ett exempel från mallens tidigare skede. Det blir dessutom mer flexibelt eftersom man inte behöver göra flera olika parametrar för varje spår i mallkoden. Eller finns det något annat sätt att göra det på? Carnot; stilguider är också ett bra sätt :) -- Lapplänning 22 januari 2009 kl. 08.05 (CET)

Bättre det än en massa totalt redundant kod. Egentligen är väl det lättaste att helt enkelt göra en vanlig wikitable om man tvunget ska tabulera det. /Grillo 22 januari 2009 kl. 12.33 (CET)

Jag tycker allt det här bara krånglar till det onödigt mycket. En vanlig punktlista med lämplig wikiformatering är mycket bättre. Obelix 22 januari 2009 kl. 15.22 (CET)

Bundesarchiv

De flesta känner säkert till vid det här laget att Bundesarkiv har skänkt 100.000 bilder till Commons. Det har varit uppe här på bybrunnen för någon månad sedan. Jag ville bara passa på att tipsa återigen om denna fantastiska bildskatt som håller på att laddas upp. Gå hit så hittar du de bilder som på något sätt anknyter till Sverige. Jag har själv lagt upp några bilder från Fotbollsvm 1974 (tex Ralf Edström) men det finns mängder med fantastiska bilder att pryda wikipedia med! Mason 22 januari 2009 kl. 14.48 (CET)

Pop och rock

Den 8 oktober 2005 skapade Habj kategori:Pop och rock. Det dröjde sedan mer än ett år innan J 1982 den 17 december 2006 skapade separata kategorier för kategori:Popmusik och kategori:Rockmusik. Sedan dess har vi alltså tre kategoristrukturer, varav de två senare har interwiki-länkar till andra språk, vilket den äldre, överlappande kategorin saknar. Borde vi avskaffa denna äldre mellankategori och sortera upp innehållet på de båda separata genrerna? Här följer en översikt av vad det handlar om. Som synes är det inte jättemånga kategorier, men några av dem innehåller rätt många artiklar. --LA2 20 januari 2009 kl. 12.14 (CET)

Kategori	Innehåll	Kommentar / möjlig åtgärd
Avdelningen enkla lösningar:
Pop och rock	4 sidor	De fyra sidorna flyttas över till Popmusik.
Pop-rockstubbar	397 sidor	Behålls oförändrad. Detta är en gemensam stubbkategori för popmusik och rockmusik.
Pop- och rockkompositörer	10 sidor	Behålls oförändrad. Interwiki-motsvarigheter saknas hur som helst. En.wp har "rock songwriters", men ingen kategori för "kompositörer" av pop eller rock. Kate Bush och Elvis Costello är i stället kategoriserade som "singer-songwriters" i engelska Wikipedia.
Svenska pop- och rockkompositörer	42 sidor	Behålls oförändrad.
Finländska pop- och rockmusiker	3 sidor	Döps om till finländska rockmusiker.
Amerikanska pop- och rockmusiker	42 sidor	Döps om till amerikanska popmusiker. Vi har redan en kategori för amerikanska rockmusiker (86 sidor + 132 gitarrister). Om det finns några rockmusiker bland dessa 42, kan de flyttas över efteråt.
Här finns mycket arbete att göra med sortering efter land, och då kan man lika gärna fördela på genre:
Pop- och rockgrupper	49 sidor	Bör sorteras efter land och genre.
Pop- och rockmusiker	108 sidor	Bör sorteras efter land och genre.
Pop- och rocksångare	118 sidor	Bör sorteras efter land och genre.
Dessa är sorterade på land, men skulle behöva sorteras efter genre:
Amerikanska pop- och rocksångare	35 sidor	Vi har kategorier för amerikanska popsångare (47 sidor) och amerikanska rocksångare (142 sidor).
Svenska pop- och rockgrupper	181 sidor	Vi har kategorier för svenska popgrupper (157 sidor) och svenska rockgrupper (176 sidor).
Svenska pop- och rockmusiker	151 sidor	Vi har kategorier för svenska popmusiker (8 sidor) och svenska rockmusiker (32 sidor).
Svenska pop- och rocksångare	150 sidor	Vi har kategorier för svenska popsångare (63 sidor) och svenska rocksångare (29 sidor).

Är inte detta om något ett typiskt ärende för WP:PK eller så är det dags att slå ihop WP:BB med WP:PK --Rosp 20 januari 2009 kl. 15.02 (CET)

Jag uppfattar Problematiska kategorier (PK) mest som en förfrågan om att radera en kategori. Här handlar det främst om att sortera upp vad som är pop och vad som är rock, nästan som en "veckans tävling". Men jag undrar också om det finns något intresse av att ta itu med ett sådant arbete, eller om vi i stället bör fortsätta att ha en gemensam kategoristruktur för båda genrerna. I så fall är det kanske kategori:Popmusik och Kategori:Rockmusik som ska avskaffas. Hittills är jag mest förvånad över bristen på gensvar. --LA2 21 januari 2009 kl. 19.38 (CET)

Jag har dragit mig från att svara då jag anser gränsen mellan musikgenrer är för luddig för att kunna dela upp artister i dem, då jag också hävdar att det är få artister som är 100% trogna till endast en genre.

Sen så tycker jag att man ska dela på pop och rock i två separata genrer, för i vilken kategori, förutom den om svenska musiker och grupper ska man kunna hitta In flames och Charlotte Perelli i samma? //Sertion ^d|B 21 januari 2009 kl. 22.01 (CET)

Idag har vi tre ställen att leta på. Det finns 8 svenska popmusiker, 32 rockmusiker och 151 pop- och rockmusiker. Jag har inte undersökt i vilken mån kategorierna överlappar varandra, men att ha tre ställen att leta på måste vara fel antal. Det borde vara två (en kategori för pop, en annan för rock, som på de flesta språk av Wikipedia) eller en enda kategori (för pop och rock, som vi hade under 2006 innan de separata kategorierna skapades). Eftersom jag förespråkar samordning med andra språk, så tycker jag vi ska ha två kategorier, en för varje genre. Men råder det konsensus om detta? --LA2 21 januari 2009 kl. 23.17 (CET)

Jag tycker Pop- och rockkompositörer och Svenska pop- och rockkompositörer bör skrotas, liksom Kategori:Kompositörer inom populärmusik, tycker Kategori:Låtskrivare och Kategori:Sångtextförfattare räcker. Att bunta ihop pop och rock kanske hade låtit bra kring 1965/1970, men nu finns så mycket mer, från Marie Lindberg till Metallica. Ingen följer en enda genre helt, men om ett "typiskt" popband under låt oss säga en 20-årig karriär 1980-2000 har en enda hårdrockslåt (eller några få till) under sin karriär räcker det inte för att ha dem som hårdrocksband. Däremot finns artister och grupper som funkar i flera genrer. J 1982 22 januari 2009 kl. 23.49 (CET)

Utfasning av gamla mallar för flygplan

Håller på att fila på en utökning av mallen flyg i testmallen Mall:Spaden och hinken för att göra det möjligt att ersätta de gammla mallarna Mall:Flyg2, Mall:Civilflyg, Mall:Flyg Civila och Mall:Stridsflygplan. Har försökt hålla någorlunda bakåtkompabilitet på parametrarna men har strukigt några olämpliga parametrar (ogenomtänkta eller sällan använda). Skulle vara tacksam för lite återkoppling--Magnus242 21 januari 2009 kl. 00.41 (CET)

Det ar nog lattare ifall du lägger mallen pa en undersida till din användarsida t.ex. Användare:Magnus242/Flyg, pa sa satt riskerar du inte att någon raderar det som just nu ligger i Spaden och hinken. Detta gor det dessutom lattare att anvanda diskussionssidan for kommentarer om utformning etc. Det forsta malltipset jag direkt kommer att tanka pa nar jag sag mallen var att det kan vara bra att gora nästan alla parametrarna valbara. T.ex. besattnign ar inte applicerbart pa obemannade overvakningsflyg, bild kanske inte finns och vissa detaljer kan vara okanda (speciellt for nya flyg som annu inte tagits i fullt bruk). Utover det ser mallen fin ut. Har inte hunnit jamfora med de den ska ersatta dock. /Lokal_Profil 21 januari 2009 kl. 15.02 (CET)

Efter annu en snabbtitt, det kan vara bra att spika bildstorleken [[Bild:{{{bild}}}|{{{bildstorlek|280px}}}|{{{bildtext|}}}]] , se t.ex. Mall:Fartyg. Personligen kan jag aven tycka att det ar bra att ha forinstallda enheter pa matt sasom hojd, vingbredd etc. Detta forhindrar att olika artiklar anger en blandning av olika enheter, eller att nummer anges utan enheter. /Lokal_Profil 21 januari 2009 kl. 15.09 (CET)

Kan tipsa om {{infobox}} som gör det väldigt lätt och smidigt att göra infoboxar med frivilliga parametrar. //Sertion ^d|B 21 januari 2009 kl. 16.33 (CET)

Det finns ritningar på många flygplan, går det att kombinera både ritningen och ett foto i den nya mallen? --Idrougge 23 januari 2009 kl. 14.07 (CET)

Anledningen att jag har använt Mall:Spaden och hinken är att det nästan bara är jag som använder den test-mallen, tänkte dock inte på diskussionssidan. Som det är nu så har jag gjort i stort sett alla parametrar är valbara. Funderade på förslaget att spika bildstorleken, tyvärr så bryter det kompabiliteten på ett sätt som skulle behöva robotredigeringar vilket jag själv inte är kapabel till. Förinställda enheter ger också kompabilitetsproblem samt gör mallen oflexibel, det blir svårt att ange flera olika värden för till exempel spännvidd. Ritning skall jag prova att lägga in längst ner i mallen, vet inte om man skall införa syntaxen med låst bildbredd eller om det blir förvirrande med olika bildsyntaxer i samma mall.--Magnus242 23 januari 2009 kl. 17.10 (CET)

Portal:Motor

Håller på att försöka förbättra artiklar i området motorcykel. Sprang på portalen Portal:Motor. Denna portal har som huvudartikel en artikel som markerats med {{kvalitetskontroll}}. Ämneslistan är helt inaktuell. Beskrivningen av portalen är undermålig. Slutligen är redigering gjord några få månader 2006, därefter dog intresset tydligen ut. Funderar på WP:SFFR, men är osäker. Kanske någon istället vill arbeta upp/om den? Är också osäker på om SFFR skall användas för portaler, likaså vad gäller övriga kvalitetsmallar. --Jo(r) 20 januari 2009 kl. 00.05 (CET)

Eller så kan den ligga kvar som den gör tills någon har lust att återuppliva den. Den gör ju ingen större skada just nu, eftersom den varken är länkad från portalmallen eller från någon artikel. Det är bara från listan över portaler som man kan hitta den. Just "motor" är ändå ett ämne som kan funka som portal, ifall det finns användare som vill arbeta med portalen. --  boivie  ✎ 20 januari 2009 kl. 07.26 (CET)

Behövs portaler egentligen? Finns det några portaler som fungerar bra och lever ett aktivt liv? Tänk om man i stället skulle ta några utvalda kategorisidor (Geografi, Historia, Film, Musik, Medicin, Sport, Teknik) och börja smycka ut dem med en utförligare, portalliknande inledning. Då skulle ju denna inledning automatiskt följas av en uppdaterad lista av underkategorier och artiklar. Dessa kategoriportaler skulle få många fler besök av aktiva wikipedianer och därmed skulle chansen öka att de underhålls. --LA2 20 januari 2009 kl. 09.07 (CET)

Jag har alltid tyckt att portaler är ett underligt påfund. WikiProjekt är underligt så att det räcker. Plrk 20 januari 2009 kl. 13.41 (CET)

Det finns några välgjorda och -skötta portaler, se de utmärkta portalerna. Men visst, de flesta portaler är väldigt inaktuella, tråkigt gjorda layoutmässigt (typ samma mall) och innehåller väldigt lite information. Calandrella 20 januari 2009 kl. 20.45 (CET)

Jag har tagit över underhållet av en inaktiv portal, men jag har ofta undrat om särskilt många hittar dit och alltså om det är värt tiden. Om vi ska ha dem kvar kanske vi måste bli lite bättre på att länka till dem från relevanta artiklar. Njaelkies Lea (d) 20 januari 2009 kl. 20.51 (CET)

Det var det dummaste jag hört. Varför skulle vi avveckla portalerna? Det vore att skjuta sig själv i foten. Hellre att vi uppdaterar och snyggar till portalerna istället. xenus 21 januari 2009 kl. 12.18 (CET)

På stats.grok.se kan man se besöksstatistik för portaler, kategorier och WikiProjekt precis som för andra sidor. Antalet visningar för några ämnen under december 2008 framgår av tabellen nedan. Men Portal:Motor hade bara 48 visningar på hela månaden. --LA2 21 januari 2009 kl. 12.51 (CET)

Ämne	Artikel	Kategori	Portal	WikiProjekt
Andra världskriget	23453	246	0	41
Bil/Bilar (och Portal:Motor)	5841	191	48	24
Djur	4900	160	3021	245
Film	4432	130	969	48
Musik	4222	346	1531	56

Portal:Andra världskriget har bara varit en portal i två veckor, så det förklarar att den inte besökts i december. Hitills i januari har portalen besökts 62 gånger. Tidigare var det en gigantisk mall som inkluderades i en massa artiklar. Nu har artiklarna istället en länk till portalen. /81.231.250.110 21 januari 2009 kl. 13.11 (CET)

Tack för förklaringen! Jag är själv förvånad över att portalerna (Djur, Film, Musik) har såpass många besök. Men Portal:Motor är ett lågvattenmärke. Kanske ska man titta på Kategori:Fordon som hade 146 visningar i december och som redan har en början till grafisk utsmyckning, och bygga ut den sidan till något som liknar en motorportal? --LA2 21 januari 2009 kl. 13.29 (CET)

Portal:djur och Portal:växter får nog så många besök för att de länkar till dem från nästan varje artikel om en art, vilken nästan aldrig görs i andra typer av artiklar. Det vore nog att satsa på för andra portaler för att locka dit fler folk. Annars är väl nyckeln till en framgångsrik portal att göra den så underhållsfri som möjligt så att den aldrig ser ouppdaterad ut (såvida man inte har en entusiast som håller igång den förstås). Att göra om vissa kategorier till portalliknande artiklar kan förstås vara ett alternativ, men jag är osäker på om det blir bättre eller inte. Njaelkies Lea (d) 21 januari 2009 kl. 13.38 (CET)

Jag har inga starkare åsikter om portalerna vara eller icke vara, men när det gäller mindre ämnen tycker jag med fördel att man kan utnyttja Kategori-sidan, och låta den fylla funktionen både som portal och projekt om så är. T.ex Kategori:Swahili. Fast det kanske finns skäl som talar emot att göra så? //Rotsee 24 januari 2009 kl. 07.39 (CET)

Det är visserligen möjligt att utnyttja kategorisidan, men det krånglar till det ytterligare i valet mellan portal och/eller projekt. I fallet Kategori:Swahili kan man ju även slå samman huvudartiklarna till en, som visas vid t.ex. googlesökning på "swahili" --Rosp 24 januari 2009 kl. 11.39 (CET)

en:Template:Infobox

Denna mall som har syftet att skapa andra mallar (infoboxar) verkar otroligt smidig. Jag var en av förhoppningsvis många som fick en glädjetår dagen då svenska wikipedia standardiserade alla statusmeddelanden till {{ambox}}, vore det inte bra om vi kunde få en liknande standard för infoboxar? Då kanske vi en gång för alla kan rensa upp alla dessa artiklar som har hemska infoboxar som inte ens är mallade. Om ni kollar en artikel som t.ex. Schäferhund och sen undersöker koden till infoboxen så förstår ni vad jag menar. Varje gång jag ser en artikel med en hemmabyggd infobox känns det som om jag vill göra något åt detta. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 januari 2009 kl. 16.17 (CET)

Jag kopierade över denna för ett tag sedan till svenska wikipedia, den ligger under namnet {{infobox}}. //Sertion ^d|B 22 januari 2009 kl. 16.26 (CET)

Jag håller även på att försöka skapa en ny mall med liknande användningsområde, fast mer avancerad. Den går att hitta, och hjälpa till med, på {{faktaruta}} //Sertion ^d|B 22 januari 2009 kl. 16.31 (CET)

Anledningen att jag inte märkte att det fanns var att jag slängde ett getöga på den engelska mallens IW-länkar, men jag borde naturligtvis ha kollat upp det manuellt också. Ska fixa IW nu. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 januari 2009 kl. 17.13 (CET)

Stopp ett tag. Enwp's infobox är nog till för faktarutemallar; den skall alltså inkluderas i mallar, inte artiklar. Men visst, det vore bra. Calandrella 22 januari 2009 kl. 16.44 (CET)

Helt rätt, men låt oss använda den engelska versionen eftersom den innehåller beskrivning över hur man använder mallen. Jag tycker dessutom inte att vi ska behöva tillhandahålla och underhålla generella verktyg --Rosp 22 januari 2009 kl. 16.50 (CET)

Enda skillnaden mellan en:Template:Infobox och Mall:infobox är att mall:infobox är översatt till svenska, det vill säga data2 har ersatts med innehåll2 och så vidare. //Sertion ^d|B 22 januari 2009 kl. 16.55 (CET)

OK, men beskrivningen är inte översatt, och sedan uppstår ett underhållsbehov på svenskspråkiga i takt med att den engelska versionen uppdateras och/eller utvecklas --Rosp 22 januari 2009 kl. 17.01 (CET)

Jag har lagt in infobox i några artiklar, där det tidigare fanns tillkrånglad tabellsyntax direkt i artikeln. Om ni hittar infobox använd i artiklar, så kan detta vara förklaringen. Bäst hade varit att göra en ny mall, baserad på infobox (eller faktaruta). Fortsätt gärna detta arbete. --LA2 22 januari 2009 kl. 18.23 (CET)

Ja infobox-mallen är ju från början inte tänkt att användas i artiklar överhuvudtaget, det är en metamall som man bygger andra mallar på. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 januari 2009 kl. 19.37 (CET)

Precis så är det, och det är därför jag förespråkar att vi använder den engelskspråkiga infobox-versionen, som dessutom gör det enklare att vid behov översätta engelskspråkiga faktamallar baserade på originalmallen infobox --Rosp 23 januari 2009 kl. 09.17 (CET)

Detta är nog en av de viktigaste layoutförändringar svenska Wikipedia behöver göra. Bara kör igång och konvertera mallar till {{infobox}}! --Petter 24 januari 2009 kl. 19.53 (CET)

Frågor om källor och deras tillgänglighet

Jag har ett par undringar om källor. Jag ställer frågorna i anslutning till konkreta och faktiska fall, men mina funderingar är av allmän karaktär utifrån dessa.

1. När man använder källor från en webbplats händer det att webbplatsen tar bort den sida man använt. En gång har jag använt en recension från dn.se som källa här, vilken togs bort från webbplatsen alternativt bytte adress. Vid ett annat tillfälle har jag använt en källa från ett samfund som några dagar senare blev inaktuell och det gick sedan inte att nå sidan jag länkade till (med "statement" som alltså inte samfundet längre stod för). Hur ska man se på beständigheten när det gäller internetkällor? Ska man försöka införa någon rekommendation om att källorna skall vara av beständig karaktär, eller är det bättre att ta saken när den uppstår?
2. Jag har ett par kompendium/stencilerade böcker som så vitt jag förstår blivit mycket spridda på flera universitet, men de är inte tryckta eller utgivna i egentlig mening (dvs på förlag). Dessa kompendium kan man, har jag googlat mig fram till, beställa från flera institutioner (alltså inte bara vid de universitet där författarna undervisar eller är knutna till på annat sätt). Att flera institutioner verkar föredra kompendium före någon utgiven bok verkar (?) betyda att det inte finns bättre litteratur i saken än dessa outgivna böcker. Kvaliteten på innehållet måste bedömas som högt, men tillgängligheten är det sämre med. Bör man i stället använda utgiven litteratur?

//--IP 25 januari 2009 kl. 06.35 (CET)

Jag skulle spontant säga att beständiga och lättillgängliga källor är att föredra, men att svårtillgängliga och möjligen obeständiga källor ändå kan ha ett värde (i fallet DN har väl recensionen varit införd i tidningen, vilket borde göra den beständig nog. I andra fall kan kanske Wayback machine, som arkiverar internetsidor, vara till nytta).

andejons 25 januari 2009 kl. 08.47 (CET)

Håller med andejons om att det är en prioriteringsfråga i de fall där man kan välja källtyp. Vad ett samfund skriver om sig själv på sin egen webbplats tycker jag är relevant. Om de senare tas bort texten, kan det bli än mer intressant. Har samfundet ändrat sig? Eller anser de numera att denna sak inte är viktig? Jag skulle notera observationen om att uppgiften ändrats i min källangivelse. Sen händer det ju att material bara flyttas på nätet. Jag anger ibland en sökfras som vid googling underlättar sökandet efter den refererade texten oavsett dess adress. /Rolf B 25 januari 2009 kl. 10.40 (CET)

Vissa källhänvisningsmallar har parametrar för användande av WebCite, som är till för att just undvika "länkröta" - t ex {{webbref}}. Se Vita nykterhetsrörelsen för exempel. Jag använder alltid detta... Även {{tidningsref}} borde utökas till att stödja detta påfund. Vad kompendium gäller så tycker jag att man kan använda dem, det borde funka bra med {{bokref}}. Jag har t ex använt "Arkalagen", som knappast är att betrakta som "utgiven", som källa till mycket av Nykterhetsvännernas studenthem. Plrk 25 januari 2009 kl. 13.08 (CET)

Förslag på komplettering av WP:Disposition angående artikelnamn i inledningen

Jag har ett förslag om att komplettera WP:Disposition med en rekommendation om att man inte behöver ange artikelnamnet i fet stil i inledningen om det är frågan om ett beskrivande artikelnamn. Se Wikipediadiskussion:Disposition#Artikelnamn i inledningen. --Kildor 25 januari 2009 kl. 18.08 (CET)

Interwiki

Wikipedia förmedlar fri kunskap, däribland indirekt kunskap om språk, eftersom interwiki-länkarna knyter samman artiklar om samma ämne över språkgränserna. Det gör det möjligt dels att välja ett större språk med rikare information, dels att välja ett annat språk som man försöker lära sig och där man kan hitta intressant läsning om ett ämne som man kanske redan behärskar. Men för att det ska fungera bra måste det finnas sådana länkar. Finska Wikipedia har till exempel en artikel om fornlämningar, men det var först igår som den interwiki-länkades till sina svenska, norska och danska motsvarigheter. Här finns mycket att göra! Förutsättningen för interwiki-länkar är givetvis att det finns artiklar på båda sidor, men sedan måste de också hitta varandra. Vanligen går det till så att man skapar en interwiki-länk till samma artikel på ett annat språk och sedan inväntar man att en interwiki-robot ("bot") ska knyta samman alla språkvarianter på samma tema. På sidan senaste ändringar är sådana bot-redigeringar normalt dolda, men man kan klicka fram att de ska visas. Svenska Wikipedia innehåller idag nästan 3 miljoner interwiki-länkar och de fördelar sig ungefär efter storleken på varje Wikipedia. Men några ökar sin andel, däribland ryska Wikipedia. Här följer lite statistik för de 20 största språken plus 7 nordiska mindre språk. Man kan sortera om tabellen genom att klicka på fyrkanten i kolumnhuvudet. Den här statistiken inkluderar interwiki-länkar på kategorisidor, hjälpsidor och användarsidor. Mer statistik finns på min användarsida. --LA2 15 januari 2009 kl. 17.50 (CET)

Språk	Databasdump 2009-01-14	Ökning 216 dygn	Ökning per dygn	Databasdump 2008-06-12
Totalt	2993068	504419	2335,3	2488649
en	212193	27231	126,1	184962
de	153385	19589	90,7	133796
fr	141663	20592	95,3	121071
nl	112311	16681	77,2	95630
it	109861	20404	94,5	89457
pl	108851	17405	80,6	91446
es	107927	17571	81,3	90356
pt	94178	16894	78,2	77284
ja	92476	13504	62,5	78972
ru	90142	19300	89,4	70842
fi	88776	13188	61,1	75588
no	86368	13676	63,3	72692
zh	66510	10292	47,6	56218
da	56066	8846	41,0	47220
cs	55183	9114	42,2	46069
he	44650	7011	32,5	37639
ca	43117	7825	36,2	35292
tr	42795	8064	37,3	34731
hu	42307	7934	36,7	34373
ko	41408	6706	31,0	34702
lt	30099	6031	27,9	24068
nn	25653	4450	20,6	21203
et	29627	4126	19,1	25501
is	15952	1819	8,4	14133
lv	14507	3978	18,4	10529
fo	3053	489	2,3	2564
se	2278	300	1,4	1978

Jag vill tipsa om Användare:Caesar/Artiklar utan interwiki. Jag håller på med att leta artiklar som man förvantar sig att de också finns på andra språk. Jag har nu kollat K och J, men även bland dessa bokstäver finns det säkert mycket kvar. Jag har till exempel inte gjort så mycket åt de botaniska artiklarna. /Pieter Kuiper 15 januari 2009 kl. 18.12 (CET)

Har också tittat på detta under bokstaven A. Brukar kolla allt som inte uppenbart är ett svenskt namn mot enwiki, och sedan gå vidare till bl.a. dewiki om det är en artikel som jag är förvånad över att jag inte hittar. %-utdelningen är kanske inte så god, men jag har blivit förvånad över hur pass "uppenbara" iw-länkar som saknas. Och så hittar man ju en och annan märklighet av annat slag när man går igenom saker på detta sätt. Tomas e 20 januari 2009 kl. 22.33 (CET)

Jag håller också på och försöker interwikilänka som en tok (100 000 artiklar av 300 000 har saknat, det är ju väldigt högt), och är också förvånad över dels hur många som saknar och hur uppenbara som saknas. Med lite forskning brukar jag hitta, det mesta finns på engelska och många saker heter något liknande på olika språk, inte minst mytologiska gestalter och verkliga personer. Jag vill också tipsa om att göra en sitesearch på google för att leta efter artiklar på alla Wikipedior, med prefixen site:wikipedia.org genomsöker man alla googleindexerade sidor på alla språk. Jag har dessutom lagt till ett nyckelord för den sökningen i firefox, så när jag skriver "wg hej" gör jag en global sökning/google-sökning på ordet hej. ;) Jättesmidigt.

Skulle det kanske vara något för ett (nytt eller tillgängligt) projekt att ta sig an interwikilänkande? Särskiljning, struktur, eller något sådant..? --ɐbuı1ɟ 26 januari 2009 kl. 02.01 (CET)

Finns det någon särskild anledning till att svenska wikipedia inte är med i listan? //moralist 15 januari 2009 kl. 18.21 (CET)

Listan handlar om länkar som finns i svenska Wikipedia (i två olika databasdumpar) och ingen av dessa länkar leder till svenska Wikipedia. --LA2 15 januari 2009 kl. 18.23 (CET)

För att vara lite retsam kan jag nog nästan slå vad om att det kanske gör det. I form av ett "syntaxfel", dvs då någon kopierat interwikilänkar från t ex engelska Wikipedia och lagt in i en artikel här, utan att ta bort en eventuell, redan existerande länk till svwp. Jag har ibland råkat spara in sådana, men tagit bort dem direkt. Det kanske finns fler? --ɐbuı1ɟ 16 januari 2009 kl. 16.44 (CET)

Det här har du helt rätt i, se ru:Участник:VolkovBot/conflicts/s (ta dig ner till sv:). Listan verkar inte vara helt up-to-date, men jag tog bort en interwikilänk till medborgarlön från basinkomst... Förresten, varför har du gjort din signatur helt oläslig? Plrk 17 januari 2009 kl. 01.27 (CET)

Ja, det var ju också ett problem, och det passade på min beskrivning, men det var faktiskt ändå inte det jag tänkte på. :) Jag tänkte på om man (som jag gör ibland) går in på engelska artikeln Blah och lägger till en länk till sv:Blah, kopierar alla länkar därifrån, och lägger till i den svenska artikeln. Då "självlänkar" svenska artikeln Blah till sv:Blah.. Det finns säkert någon sådan ändå.. Jag hoppas inte den är helt oläslig eller orsakar problem. Jag lade in den "upp och ner" för längesedan, och nu känns det som jag har börjat identifiera mig med det. Man kanske kan hävda att det symboliserar mig som person också, men det låter jag vara osagt. ;) --ɐbuı1ɟ 26 januari 2009 kl. 01.55 (CET)

I vissa fall krävs det viss ansträngning att hitta motsvarande artiklar. Ett exempel är Aleksandr Vojejkov som jag först hittade på tyska WP, men visade sig även finnas på ryska och estniska WP, dock utan länkning till den tyska artikeln. Ett annat exempel är Aleksej Tillo som visade sig finnas på engelska, ryska och ukrainska WP, men alla tre saknade interwiki-länkar! /Annika 15 januari 2009 kl. 18.49 (CET)

Hur lång tid ska det ta innan en bot ordnar interwikilänkarna? Ibland tycks det ta högst en minut från det att jag sparat en nyöversatt artikel här på sv innan den finns länkad på sin engelska motsvarighet. Men ibland känns det som att det kan ta månader. //Маукие (Дискуссион) 15 januari 2009 kl. 19.52 (CET)

Detta har jag också irriterat mig på. Det finns bottar som följer nyskapade artiklar. Men existerande artiklar kan förbli bortglömda. Bäst är att manuellt lägga in länken både på det egna språket och tillbakalänken på ett annat språk, dvs en:Cheese i den svenska och sv:Ost i den engelska sidan, för då kommer en nyskapad de:Käse att hitta den svenska via den engelska. Jag har ju en bot, men har hittills inte kört interwiki-uppdateringar. Nu har jag börjat leka med detta (interwiki.py) och främst då interwiki-länkar mellan kategorier. Jag låter min bot plöja igenom samtliga befintliga kategorier (-start:Category:! -autonomous) på olika mindre språk där jag misstänker att det råder underskott på bottar, hittills samiska, färöiska, isländska, yoruba, swahili, kurdiska och arabiska. Samiska har flera kategorier för olika släkten av fåglar. Swahili är det mest genomkategoriserade av de små språken, tydligen för att det är tyskar som gjort jobbet. Tanzania är gamla Tyska Östafrika och det finns gott om swahilitalande missionärer både i Tyskland och Sverige. Även Kurdiska Wikipedia är tyskinfluerad och välkategoriserad. Mitt bot-konto är inte aktivt på alla dessa språk, utan uppdaterar bara ett dussintal Wikipedior, däribland den svenska, men därifrån får interwiki-länkarna lättare att sprida sig vidare via de gamla vanliga interwiki-bottarna.

Men så länge botten kör autonomt (interwiki.py -autonomous, och det gör alla de stora interwiki-bottarna) så ger den upp så fort det uppstår en konflikt, t.ex. om en:Cheese råkar länka tillbaka till sv:Osthyvel i stället för till sv:Ost. Ju fler språk ett ämne finns på, desto lättare uppstår dessa konflikter, till exempel om yoruba-artikeln om Sverige råkar länka till en:Switzerland. Ett enda sådant misstag leder till att interwiki-länkarna för hela detta ämne slutar uppdateras. Det är mycket vanligt när man blandar samman konstnärer (artists) och målare (painters) eller film (= filmkonsten) och filmer (= individuella titlar). Konflikter uppstår också när man, som lettiska Wikipedia, av slarv har skapat dubblettkategorier för "amerikanska matematiker" och "matematiker från USA". Så vitt jag vet är det bara VolkovBot som öppet rapporterar vilka konflikter den gett upp inför. Där finns mycket manuellt utredningsarbete att göra! För att analysera konflikterna måste man köra interwiki.py manuellt. Mina genomplöjningar av kategorierna på olika språk har ännu inte nått till den ambitionsnivån. --LA2 16 januari 2009 kl. 05.01 (CET)

Att köra interwiki.py manuellt verkar kanske jobbigt i överkant; men kanske skulle du kunna konfigurera det så att konflikter loggas, precis som VolkovBot? Dessa konflikter skulle någon (hmm) kunna försöka reda ut manuellt... Plrk 17 januari 2009 kl. 01.21 (CET)

Ja, det är vad jag menar. De loggade konflikterna löser man manuellt, men då behöver man fortfarande interwiki.py som redskap. Det räcker inte med listan över konflikter och en webbläsare. --LA2 17 januari 2009 kl. 11.16 (CET)

Statistik

Hur se Wikipedia på statistik som opinion mätningar. Bör man skriva in sådan saker i artikel. Exempel om de är 3 år gammal.Wolfmann 23 januari 2009 kl. 00.01 (CET)

Beror lite på vad de mäter och vem som utfört den. Men nog är de relevanta för att fastslå ett påstående (en majoritet av svenskarna är för monarkin tex). --Bomkia 23 januari 2009 kl. 09.07 (CET)

Om statistiken är riktigt genomförd, representativ och relevant för ämnet så bör man nästan alltid ha med mer statistik. Statistik är ett av de bästa sätten att uppnå neutralitet och verifierbarhet. Tre år gammal statistik är inget problem, men det är bra att ange vilken tidsperiod som avses. Koios 23 januari 2009 kl. 09.30 (CET)

Som källor är (väl genomförd) statistik jättebra. Men det är ju mindre vettigt att publicera statistiken på Wikipedia som artiklar. /Grillo 23 januari 2009 kl. 15.38 (CET)

Huvudsaken är nog inte hur gammal statistiken är utan hur pålitlig källan är som publicerat den. Att statistiken är gammal kan påpekas i artikeln och det blir ändå intressant att se hur en opinion såg ut "på den tiden" »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 23 januari 2009 kl. 15.50 (CET)

Jag håller med tidigare inlägg, men vill påpeka den ofta undermåliga rapporteringen av statistik (och undersökningar överlag). Det är vanligt att undersökningar görs av ett forskningsinstitut på uppdrag av någon med eventuellt eget intresse, varefter resultaten publiceras helt oktitiskt enligt beställarens pressmeddelande, alternativt så att journalisten missförstått vad som egentligen mätts. Vi borde kanske ha en sida med en kortkurs i tolkning av statistik, för att undvika de allra största och vanligaste misstagen?

Det är alltså viktigt att om möjligt kunna referera till själva forskningsrapporten och se till att man noga citerar en så ursprunglig formulering som möjligt. I många frågor har vi bara dagspressen och populärtidskrifter att utgå från, men då bör man vara medveten om att undersökningen eller rapporteringen kan ha varit undermålig.

--LPfi 26 januari 2009 kl. 14.57 (CET)

Två nya sidor i Wikipedia-namnrymden

Hej,

Efter uppfräschningen av Hjälpsidan har det funnits två rödlänkar som jag har gjort blåa. Ni får gärna ta en titt på dem: Wikipedia:Kvalitetshanteringsverktyg har funnits lite längre så den är hyfsad, medan Wikipedia:Att återanvända material från Wikipedia är ännu i sin linda och behöver lite hjälp på traven. Tack på förhand //Hannibal 26 januari 2009 kl. 12.54 (CET)

Gustav Badin - raderad av misstag?

Hej! Jag är inte medlem i wikipedia, men jag märkte att artikeln Gustav Badin har blivit raderad. Kanske var detta ett misstag? Det är ju frågan om en känd historisk person. Artikeln innehöll viss kopierad text, men kanske det hade räckt att radera dessa partier i stället för att ta bort hela artikeln. Kanske bör raderingen återställas? Jag kan inte säga så mycket mer om det, jag tänkte bara att jag borde informera om det, eftersom raderingen kanske var ett misstag. MVH!--85.226.44.74 26 januari 2009 kl. 13.53 (CET)

Artikeln raderades då den innehöll upphovsrättsbrott, enligt mallen som fanns på sidan från [4]. Du är välkommen att återskapa sidan med egen text. »нотвыст_(d.|b.) 26 januari 2009 kl. 14.00 (CET)

Fast allt verkar inte ha varit kopierat. Jag återställde de äldre versionerna.

andejons 26 januari 2009 kl. 14.03 (CET)

Tack Andejons, det var bra gjort! Det var just det jag undrade lite över. Det verkar onödigt att radera en hel artikel för att vissa avsnitt i den är kopierade. Min egen spontana reaktion var att det räckte med att ta bort de avsnitt som är kopierade, och nu har man gjort så. Utmärkt!--85.226.44.74 26 januari 2009 kl. 15.27 (CET)

Wikipediadiskussion:Att skriva om politik#Förändring av "Ämnen som i allmänhet motiverar en egen artikel"

Hej allesammans, jag ville bara upplysa er om att jag lagt fram ett förslag till förändring av WP:POL. Se Wikipediadiskussion:Att skriva om politik#Förändring av "Ämnen som i allmänhet motiverar en egen artikel". Plrk 26 januari 2009 kl. 21.27 (CET)

RSS/atom-symboler

Ser nu att någon lagt in orange symboler till rss och atom länkarna under senaste ändringar och nya sidor. Detta är väldigt fult och bryter med resten av sidan som är grå och blå. Jag tycker detta bör tas bort. Herr X ^(D) 28 januari 2009 kl. 10.51 (CET)

Instämmer inte. RSS-symbolen är internationellt erkänd som symbol för RSS-flöden (och Atom-flöden). (Dessutom är den fri.) Att den "bryter mer resten av sidan" är knappast ett argument, det gör t ex diffar, det gula på Nya sidor, och artikelillustrationer också. Plrk 28 januari 2009 kl. 11.42 (CET)

Vill man brukar det väl gå att ändra sådana saker i ens personliga css-inställningar. En annan sak som verkar ha införts är en ny rödbrun färg på vissa länkar, åtminstone i bidragslistan. Vad står denna färg för? /Fenix 28 januari 2009 kl. 14.05 (CET)

Was, vad åsyftas? Jag tror förresten att stublänkar (se "Diverse" i Special:Inställningar) har någon slags rödbrun färg som default, kan det vara det? (Jag har gjort dem gröna.) Plrk 28 januari 2009 kl. 14.46 (CET)

Det är en bugg som gjort att alla artiklar i huvudnamnrymden som inte är omdirigeringar markeras som stubartiklar i bidragslistorna. Buggen ska vara fixad, så det är bara att vänta på att Wikipedia uppdateras till en nyare version av programvaran. /EnDumEn ✍ 28 januari 2009 kl. 14.51 (CET)

Tävling!

Idag startade en ny tävling! Sju utvalda artiklar ska bli så bra som möjligt. Skynda att anmäla er! //Маукие (Дискуссион) 28 januari 2009 kl. 15.38 (CET)

Språk i mallars parameternamn

Över tiden har mallen {{Ortsfakta Sverige}} omvandlats och utvecklats flera gånger, vilket framgår av diskussionssidan. När jag börjar jämföra den med andra liknande mallar, hittar jag {{Infobox japansk stad}}, där det står i inledningen: "Denna mall är en översättning av en:Template:Infobox City Japan. Alla parametrar är översatta men även de engelska går att använda, du kan alltså kopiera in en användning av motsvarande mall från enwiki här på svwiki utan att ändra något." Samma filosofi tycks ha legat till grund för {{Infobox italiensk stad}}, där parametrarna heter latitudine, longitudine, altitudine, superficie, popolazione och densita (på italienska!). Att försöka samordna ortsfakta-mallarna för olika länders orter verkar ogörligt när varje mall bygger vidare på olika mallar i respektive originalspråk. Är denna kopierings-kompatibilitet något som vi ska eftersträva att upprätthålla? Hur stor roll spelar den bekvämligheten egentligen? Eller borde vi tvärt om försöka rensa ut osvenska parameternamn, ungefär som vi rensar bort icke-översatta texter? --LA2 27 januari 2009 kl. 16.47 (CET)

Personlogen så ser jag hellre att vi har en ortsfaktamall som används för orter i alla länder och att man, när man kopierar från andra wikipedia sidor, helt enkelt får översätta. //Sertion ^d|B 27 januari 2009 kl. 17.03 (CET)

Även jag skulle föredra att samma mall används för alla orter. Det kanke krävs lite takearbete att skapa en sådan mall, men omöjligt är det inte. --MoRsE 27 januari 2009 kl. 20.37 (CET)

Instämmer med MoRsE. Calandrella 27 januari 2009 kl. 22.14 (CET)

Finns någon sådan på enwp? För isf kan det vara idé att kopiera den rakt av och använda de engelska parametrarna. De flesta förstår ju och annars får man dokumentera mallen väl. Fördelen är att när den engelska mallen uppdateras kan vi göra detsamma och så slipper vi lägga tid på det. /NatoX 27 januari 2009 kl. 22.19 (CET)

Jag tror inte på en gemensam ortsfakta-mall. Vad som är relevanta parametrar skiljer sig alldeles för mycket länder emellan. (Jämför t.ex Mall:Kina-härad med Mall:Ortsfakta Sverige.) Däremot kan man ju uppmuntra folk att använda metamallar när de bygger faktamallar, för att kunna hålla ett enhetligt utseende på dem.

För att svara på LA2:s ursprungsfråga: "Bekvämligheten" i icke-svenska parameternamn är, enligt min åsikt, i själva verket ett otyg som verkar exkluderande och gör folk rädda för att redigera information. Dessutom är det bara bra om det inte är för lätt att klippa och klistra från andra språkversioner, det görs alldeles för ofta utan tillräcklig eftertanke. //Rotsee 28 januari 2009 kl. 08.01 (CET)

Det är inte så bra om man i en Wikipedia avsedd för det svenska språket ska behöva tolka superficie=xxx, popolazione=yyy osv om man ska göra en redigering. Jag håller med Rotsee. /Rolf B 28 januari 2009 kl. 08.49 (CET)

Apropå just det italienska exemplet så har jag just översatt den mallen och gjort den bakåtkompatibel. Jag har gjort en mall som heter {{antingen}} för att underlätta sådant arbete. {{antingen|A|B}} ger A om A finns, annars B. Således kan man göra mallar tvåspråkiga genom att ersätta {{{parameter}}} med {{antingen|{{{parameter|}}}|{{{parameter2|}}} }}. //Rotsee 29 januari 2009 kl. 15.00 (CET)

The missing manual blir fri

Ett avtal mellan O'Reilly Media och Wikimedia Foundation har gjort att boken Wikipedia: The missing manual av John Broughton numera ligger under GFDL och har laddats upp på engelskspråkiga Wikipedia, se innehållsförteckningen. //Hannibal 28 januari 2009 kl. 16.08 (CET)

Jag såg precis detta. Det var kul. Frågan är om det finns behov av att översätta den till svenska? Jag såg också att det står Copyright © 2008 John Broughton. Innebär det att om vi skulle göra en översättning av den att John fortfarande har copyright på översättningen, dvs skall det fortfarande stå Copyright © 2008 John Broughton? Mason 28 januari 2009 kl. 17.52 (CET)

Blir väl dubbel Copyright. Copyright © 2008 John Broughton, Copyright © 2009 Mason (översättning). Att översätta en längre text är tillräckligt kreativt för att ge ny upphovsrätt, dock finns fortfarande den gamla kvar också. /Lokal_Profil 29 januari 2009 kl. 20.40 (CET)

Hmm, kommer denna också kunna migreras till CC-BY-SA? Se detta. Kan vi ens ha det på wikin då? Jag menar, då kan vi ju inte säga att den är CC-BY-SA. Kommer vi behöva lyfta ut den ur wikin? Calandrella 29 januari 2009 kl. 20.50 (CET)

Tipsa eller hjälp till med infobox-mallar

Jag har fått mersmak på att konvertera enkla infobox-mallar till att använda sig av {{infobox}} (jämför gamla och nya myndighetsfakta), standarder är något vi i min mening bör arbeta mer mot. Jag tänkte vi kunde ägna detta inlägg åt att tipsa om fula mallar som skulle kunna må bra av en standardisering, och på så sätt aktivera så många intresserade som möjligt samtidigt som vi får in så mycket tips som möjligt. »нотвыст_(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 15.30 (CET)

Jättebra initiativ! Har själv haft planer på att försöka starta något liknande, men det har aldrig blivit av. Att konvertera alla faktatutor till {{Infobox}} är ett mycket stort steg mot att införa en större enighet mellan artiklarna. På ett liknande sätt så bör de flesta navigationsrutorna omvandlas till {{navbox}}, men en sak i taget. //Sertion ^d|B 29 januari 2009 kl. 15.39 (CET)

Det dock vi behöver tänka på är att skriva bättre dokumentationer för {{infobox}} och {{navbox}} då dessa verkar vara svårförstådda för vissa användare. //Sertion ^d|B 29 januari 2009 kl. 15.41 (CET)

Vill bara påpeka lite snabbt att jag tror inte alla infoboxar kan konverteras. Tillexempel så innehåller {{landsfakta}} en konstruktion med flaggan och vapenskölden som jag inte tror går att återskapa med {{infobox}} »нотвыст_(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 15.42 (CET)

Det är klart, det är därför jag har börjat att bygga på {{faktaruta}}, den ska ha stöd för mer avancerade typer av faktarutor, men även vara bakåtkompatibel med {{infobox}}. //Sertion ^d|B 29 januari 2009 kl. 15.46 (CET)

En aspekt av detta arbete är hur mallarnas parametrar namnges. I ett annat inlägg på Bybrunnen noterade jag att vi har mallar med parameternamn på utländska språk, och alla är nog överens om att vi bör gå mot svensk namngivning. En vanlig kombination är att en mall anger ett lands/läns/kommuns areal, folkmängd, befolkningstäthet och ett årtal för när dessa uppgifter gavs. Det bör vara en fördel om sådana parametrar har samma namn i olika mallar, och att det tydligt framgår vilka av uppgifterna som avses med det angivna årtalet. Huruvida måttenheten (hektar, kvadratkilometer, miljontals invånare) ska ingå i det angivna värdet eller ej, bör också vara enhetligt. Maskinell efterbearbetning blir enklare om måttenheten för areal alltid är kvadratkilometer och inte behöver anges i mallvärdet (areal=42,01). Men idag har vi för många kommuner "areal=cirka 4 201 hektar". --LA2 29 januari 2009 kl. 17.26 (CET)

De oftast använda parameternamnen är name (används 57470 gånger), url (28295), titel (25345), år (22393), bild (20638), namn (19814), utgivare (11358), pos (10750), no (10677), title (9921), datum (9400), författare (9161), nr (8982), genre (8811), efterträdare (8620), id (8611), image (8420), bildtext (8387), språk (8356), land (8050), nat (7895), företrädare (7888), regnum (7880), regnum_sv (7819), hämtdatum (7803), classis (7712), ordo (7645), classis_sv (7460), taxon (7409), familia (7309), domain (7273), domain_sv (6925), taxon_authority (6840), familia_sv (6718), genus (6543), publisher (6535), accessdate (6384), skådespelare (5899), musik (5802), län (5796), Namn (5669), producent (5576), speltid (5561), originaltitel (5507), kommun (5502), skyltning (5224), display (5180), manus (5168), regi (5156), date (5116), filmtitel (5073), utgivningsort (4904), längd (4877), species (4808), species_sv (4692), Typ (4618), t (4481), Längd (4474), rubrik (4468), Genre (4433), image_caption (4409), Skivbolag (4388), Släppt (4367), invtotalt (4366), landskap (4359), Producent (4346), artikel (4216), typ (4208), text (4168), invår (4166), Artist (4100), Inspelad (4088), sid (4056), Detta (4049), Nästa (4043), phylum (4042), Förra (4037), karta (3989), phylum_sv (3950), areaår (3937), genus_sv (3918), areaort (3915), filmbolag (3891), hemsida (3876), divisio (3846), till (3821), ordo_sv (3715), divisio_sv (3710), subphylum (3613), födelsedatum (3578), subdivisio (3565), subdivisio_sv (3556), subphylum_sv (3544), arena (3464), fotnot (3426), församling (3408), webbplats (3358), imdb (3119), last (3088), folkmängd (3081), first (3059), yta (3050), resultat (2995), club (2950), caps (2950), age (2948), vapen (2933), year (2896), bakgrund (2884), färg (2862), format (2844), clubnat (2791), delstat (2724), födelsenamn (2593), vikt (2555), övrigt (2550), bildstorlek (2541), tidning (2537), bredd (2518), lag2 (2456), lag1 (2456), mål2 (2436), mål1 (2435), subdivision_ranks (2426), subdivision (2422), varv (2402), author (2348), grundat (2108), befolkning (2093), status (2088), född (2075), roll (2069), smeknamn (2068), källa (2045), språkversion (2035), form (2019), skivbolag (2017), publik (1990), plats (1976), bef_ar (1968), efternamn (1954), dödsdatum (1923), klass (1895), ämne (1895), förnamn (1885), aktiva_år (1846), höjd (1845), koor2 (1823), koor1 (1809), död (1809), dödsplats (1779), motor (1764), bild_text (1759), bild_storlek (1759), upplaga (1745), domare (1732), associerade_akter (1732), isbn (1712), work (1689), verk (1668), grundad (1659), area (1635), medlemmar (1632), kategori (1630), publdatum (1614), pages (1609), folkmängd_år (1603), position (1599), lopp (1590), instrument (1578), vatten_areal (1576), tot_areal (1576), inspirerat (1576), inspiratörer (1576), befolkning_per_area (1576), administrativ_ort_kort (1576), administrativ (1576), maka (1571), redaktör (1564), pole (1534), tidigare_medlemmar (1527), webb (1509), stift (1500), nummer (1475), besättning (1458), mallkategori (1452), Bakgrund (1437), tathet (1427).

Parametern name= skulle kunna ersättas av namn= och man kan slå ihop invtotalt, befolkning och folkmängd samt invår, bef_ar och folkmängd_år. Stor bokstav i parameternamn känns som ett onödigt brott mot POMMF; Genre och Längd skulle kunna bli genre och längd. Det finns inget tekniskt skäl att undvika åäö i parameternamn, så tathet bör kunna heta täthet. --LA2 29 januari 2009 kl. 17.46 (CET)

Är detta något som en bot skulle kunna fixa? Blir det inte flera turen redigeringar? Steg mot ett mer standardiserat Wikipedia är annars något som jag verkligen brinner för, man skulle till och med säga att det är enbart därför jag är här. ^^ //Sertion ^d|B 29 januari 2009 kl. 18.06 (CET)

Ja, robotar kan definitivt hjälpa till med detta. Men just nu söker jag bara samförstånd för principerna. --LA2 29 januari 2009 kl. 18.27 (CET)

De vanligaste sätten att ange sifferuppgifter i mallparametrar, där alla månadsnamn bytts mot "månad" och alla följder av siffror bytts mot "#" är: # (354835 gånger), #-# (19200, t.ex. årtalsintervall eller matchresultat), #-#-#-# (18875, t.ex. ISBN-nummer), #.# (14863, klockslag eller nummer med decimalpunkt), #-#-# (13809), # månad # (11119, alltså vanliga datum), # # (10677, tusental avgränsade med mellanslag), [[# månad]] [[#]] (9969, datum med länkar), #,# (9080, nummer med deicimalkomma), k# (7792, mallarna k1,k2,k3 på användardiskussioner), #–# (6434, t.ex. årtalsintervall eller matchresultat med långt bindestreck i stället för minus), #px (5733, bilders bredd i pixlar), [[#]] (5641, årtal med länk), #.#.#.# (5293, t.ex. IP-adresser), '''#''' (4576, nummer i fetstil), [[# månad]] (4413, datum utan årtal), '''# (4388, ofullständig fetstilsmarkering), # minuter (4159), #,# m (3885, längduppgift med måttenheten meter och mellanslag som tusentalsavgränsare), # hektar (3466, arealuppgift med måttenheten hektar), ISBN #-#-#-# (3279, ISBN som parameter i bokref), #:# (3217), K# (3180), # cm (2757), # – # (2063, årtalsintervall eller matchresultat med mellanslag och långt bindestreck), # # (2062, non-breakable space som tusentalsavgränsare), [[#]]-[[#]] (1998, intervall med två länkade årtal), #:e (1834), # månad # kl. #.# (1707), #–# (1553), #-talet (1423), FA# (1410), -# (1339), #-#-#-#-# (1330), # månad (1245), #-#-#-X (1235, ISBN som slutar på X), # invånare (1216, det helt onödiga ordet "invånare" efter befolkningstal), # (#) (1200), # km (1155), #/# (1128), # timmar (1111), #,#° (1071), # kg (1057), # m (943), [[# månad]], [[#]] (939, datum med länkar och ett helt onödigt kommatecken), en-# (936, nivå på engelskkunskaper i babel-mall), # # kg (883, mellanslag som tusentalsavgränsare i viktuppgift), FF# (866, färgkod), # deaths (837), # - # (817), #E#EEEE (803, färgkod), # månad # kl. #.# (CEST) (789), # births (768), # meter (766), #_#_N_#_#_E (741, geografisk koordinat på det gamla sättet med koor1), ## (729), #- (728), # km/h (675), [[Linné]], # (647, växter namngivna av Linné ett visst årtal), # × #,# = #,# km (629, uträkning av längder), sv-# (616, nivå av svenskkunskaper i babel-mallar), # # m (594), [[#]]–[[#]] (567), &##; (563, specialtecken med sifferkod), # x # meter (530, ytstorlek), #:a (513) . --LA2 29 januari 2009 kl. 18.27 (CET)

Ändra färg i CSS för Mall:Ambox

Den blåa "standardfärgen" för Mall:Ambox skulle med inspiration från commons:Template:Ombox med fördel kunna ändras till #608ec2. Då skulle commons-ikonen passa bättre, och även om man vill använda den gamla ikonen så är det en betydligt behagligare blå färg. Skulle någon kunna fixa detta som har tillgång till CSS-filerna på svwp? »нотвыст_(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 15.49 (CET)

Var inte du fortfarande admin? Bara att ändra i MediaWiki:Common.css isf. Njaelkies Lea (d) 29 januari 2009 kl. 16.08 (CET)

Själv så tycker jag att det är bra att det tas upp för diskussion innan det genomförs. Bara för att man är utsedd till administratör så betyder ju inte det att man stå över alla andra, detta är ett fel som väldigt få administratörer gör, både här och på andra platser.

Men för att besvara Notwists fråga så tycker jag att det verkar som en bra idé. //Sertion ^d|B 29 januari 2009 kl. 16.22 (CET)

Jo, men en mindre nyansskillnad är knappast så kritisk att den måste diskuteras i förväg. Ser nu att mitt svar såg lite torrt ut, det var inte min mening notwist. :) Njaelkies Lea (d) 29 januari 2009 kl. 17.59 (CET)

Hade ingen aning om att administratörer kunde ändra det, trodde man behövde vara på samma nivå som de personer som kan ändra källkod etc. Ska ta en titt direkt då. »нотвыст_(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 16.29 (CET)

Nu är det fixat tror jag. »нотвыст_(d.|b.) 29 januari 2009 kl. 16.30 (CET)

Wikipedia:Relevanskriterier

Hur kommer det sig att relevanskriterierna inte är en policy egentligen? Skulle vi kunna omarbeta den (med lite inspiration från enwp kanske) och rösta fram den som policy? I och med att den ständigt används som grund för att radera artiklar så är det ju lite märkligt att den inte är officiell så att säga. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 19 januari 2009 kl. 12.36 (CET)

I min mening är relevanskriterierna inte tillräckligt beständiga för att vara en policy. Även om vi skulle lägga ner mycket tid på att putsa dem nu kanske vi skulle komma på något om ett halvår eller ett år som borde vara relevant. Dessutom kan en artikel som inte uppfyller relevanskriterierna ändå vara relevant. /-nothingman- 19 januari 2009 kl. 12.43 (CET)

OM den ska bli något så är det i så fall en riktlinje och inte en policy. De som är policys är väldigt grundläggande saker så som verifierbarhet, NPOV osv se Kategori:Wikipedias officiella policy. Jag är dock skeptisk till att göra REL äns till riktlinje då jag tycker man kan på sin höjd ha REL som lösa rekomendationer eftersom förankringen i gemenskapen inte är så stark om allt som står där.--Kruosio 19 januari 2009 kl. 12.53 (CET)

REL används på ett sätt som de vore riktlinjer – man ser väldigt många fall där folk som vill skriva om något får svar i stil med "bara om de exakt uppfyller WP:REL" istället för "du måste visa varför ämnet förtjänar en artikel, WP:REL visar på saker som är tillräckliga". Jag tycker inte egentligen det borde vara en riktlinje, men om gemenskapen nu uppfattar den så så är den faktiskt det.

andejons 19 januari 2009 kl. 13.02 (CET)

Jag tycker WP:REL ska märkas som en riktlinje. Helt riktigt används den idag som en riktlinje och en ganska stor samsyn råder bland aktiva användare över det mesta av innehållet där. Sedan kan självklart sidan behöva uppdateras efter principdiskussioner på SFFR även i framtiden, men det ser jag inte som något problem. Alla sidor kan behövas uppdateras; även riktlinjer. Obelix 19 januari 2009 kl. 13.07 (CET)

Jag ser att det egentligen finns två gränser, en där artiklar obönhörligt raderas och en där det lika självklart behålls. Sedan finns det en gråzon däremellan där det görs en form av bedömning från fall till fall. Relevanskriterierna motsvaras idag oftast den högra nivå - där artiklar behålls, vilket ger en bra diskussionsmån för gråzonfallen, och ett entydigt stöd för klara raderafall. Om det belv en riktlinje så skulle den behöva bli mer svart vit och vi då bara borde ha en gräns inte två som vi har i praktiken idag, och då lär vi fastna i diskussioner alla fall som är just under gränsen och få en hopplös situation. Dagens modell fungerar tillfredsställande så jag tycker ingen ändring skall ske. Wanpe 19 januari 2009 kl. 13.12 (CET)

Relevanskriterierna bör inte bli riktlinje! Långt ifrån alla kriterier bygger på konsensus, och injte alls alla ämnen har relevanskriterier. Wikipedia har inga fasta regler. Ja, jag vet att folk hänvisar till WP:REL, men det - tror jag - beror på en missuppfattning om att sidan bygger på konsensus. (Med detta menar jag inte att WP:REL är dålig eller att inte en enda kriterie bygger på konsensus - tvärtom anser jag att en del av sidan är väldigt bra och speglar konsensus på ett ypperligt sätt). Calandrella 19 januari 2009 kl. 15.36 (CET)

Policy har vi ytterst få (fem pelare närmare bestämt), och vi behöver inte fler. Riktlinjer kan man alltid diskutera kring. Det bästa sättet att få igenom nya riktlinjer är att helt enkelt märka upp sidan och se om det blir protester. Det blir det uppenbarligen. Relevanskriterierna ger fortfarande mer ett intryck av en uppsättning regler än ett vägledande dokument. Det är på många sätt ett modernt exempel av den förhatliga sidan WP:Vad ska vara med?. Sidan bör helt och hållet skrivas om till att börja tolkas in spirit och inte by word. Hade jag varit duktig hade jag gjort det själv, men istället väljer jag att skriva det här. Nåväl, ingen är perfekt. /Grillo 19 januari 2009 kl. 20.19 (CET)

Andejons sätter fingret på det verkliga problemet: att relevanskriterierna hänvisas till som om de vore riktlinjer (används för att kommunicera med nybörjarskribenter, står med i mall:radera och raderingskommentarsmenyn, etc etc), trots att en signifikant grupp på svenskspråkiga Wikipedia (mig själv inräknad) tycker att de absolut inte borde vara det. En skylt och en kategori mer eller mindre gör i sådana fall ingen större skillnad. Liksom Grillo skulle jag gärna se en total omskrivning, även om jag baxnar inför uppgiften att ens göra en del av den själv, men i brist på bättre tror jag att vi måste komma ifrån att se relevansdiskussioner som någon sorts universallösning på artiklar med tveksam status. Det finns många andra metoder och metasidor att hänvisa till, framför allt Wikipedia:Intressekonflikter, Wikipedia:Verifierbarhet och Wikipedia:Fluff. Patrik Hägglund kom på samma idé som jag, men skrev till skillnad från mig ner den:

”	Det är generellt sett bättre att redigera än att göra Wikipedia:Raderingar. Huvudkriterierna för att en artikel ska ha existensberättigande i Wikipedia bör vara att den är saklig och verifierbar. Eventuellt allämnintresse är sekundärt. Ju mer arbete det kan tänkas behövas för att uppdatera artikeln med tiden, desto mer allmänintresse behövs - för att det ska finnas någon som anser sig orka göra uppdateringarna. Pga sin natur är det en utopi att få en helt jämn kvalité på artiklarna i Wikipeida (The perfect is the enemy of the good).	„
– Användare:Patrik Hägglund#Åsikter om Wikipedia

Naturligtvis kommer det att finnas en grupp av artiklar där det råder oenighet om huruvida någon kommer att orka källbelägga och uppdatera artikeln under rimlig tid, men den gråzonen kommer man inte undan med relevanskriterier – artikelämnen som inte enligt kriterierna är klart "relevanta" eller klart "irrelevanta" kan vara det för all framtid oavsett hur mycket text som läggs till i artikeln, det är en naturlig följd av att det finns olika åsikter på Wikipedia om var man ska lägga ribban för att ha en artikel om något. //Essin 20 januari 2009 kl. 22.53 (CET)

Jag skulle vilja se en mer kortfattad definition som guide i relevansbedömning, mer specifikt en översättning av en:WP:GNG (If a topic has received significant coverage in reliable sources that are independent of the subject, it is presumed to satisfy the inclusion criteria for a stand-alone article.) I mitt tycke är GNG tydlig, väldefinierad, lagom omfattande och lagom begränsande. Med GNG som överordnad all relevansbedömning skulle man slippa mycket tjafs, tror jag. Plrk 21 januari 2009 kl. 12.45 (CET)

Mer basala kriterier men ändå i de praktiska arbetet tillämpbara vore en välgärning. Själv använder jag ibland ett kriteria numera borttaget "känt av minst 500 (1000) personer utanför de direkt berörda (och även i samma volym om 5 (10) år)".Wanpe 23 januari 2009 kl. 09.29 (CET)

Jag ändrar uppfattning och tror nu på dagens utformning med undersidor för varje kriterie, där man på undersidan kan utveckla just det kriteriet, ge exempel från SFFR omröstningar och också diskutera just det kriteriet på denna undersidas diskussionssida. Wanpe 30 januari 2009 kl. 16.18 (CET)

Byte av signatur, bot-förändring av arkiv etc.

Prövar en ny signatur och i samband med det tänkte jag upp en fundering, utifall att en användare ändrar sin signatur, hur är synen på att retroaktivt ändra gamla signaturer för att matcha den nya? Givetvis innebär detta inte att ändra tidsstämplingen eller länkningen utan jag syftar alltså på det rent estetiska. Jag har gjort det ganska många gånger manuellt, utan att ha stött på några protester alls vad jag kan minnas, men för ett tag sen tror jag att jag stötte på åsikten att det nästan var en form av "historieförfalskning". Min personliga åsikt är att det knappast kan ha någon inverkan eftersom signaturens utseende är fullkomligt meningslös i det stora hela när det kommer till inläggens innehåll, men det vore intressant att ta upp det till diskussion. Om det skulle vara så att det är accepterat att retroaktivt ändra en signatur så skulle jag också uppskatta om det är någon som har en bot som skulle kunna utföra detta, eller om det finns nån dokumentation på hur man skulle kunna fixa det själv. »нотвыст_(d.|b.) 25 januari 2009 kl. 17.44 (CET)

Historieförfalskningen var väl när någon försökte ändra helt namn (typ Användare:John Doe till Användare:Richard Roe), inklusive vart länken pekade. Å andra sidan lär det knappast vara populärt att fylla Senaste ändringar bara för estetikens skull.

andejons 25 januari 2009 kl. 19.09 (CET)

Rätta mig om jag har fel, men botförändingar går väl att välja bort? Jag har åtminstone valt bort dem i min bevakningslista, tillsammans med mina egna redigeringar. Dessutom skulle man kunna göra det vid en mycket gles tidpunkt (typ 3 på natten), det är ju trots allt en bot som gör det. »нотвыст_(d.|b.) 25 januari 2009 kl. 19.11 (CET)

Fjantigt, gör det inte. //Sertion ^d|B 25 januari 2009 kl. 19.21 (CET)

Kollade även upp och det rör sig om runda slängar 2700 diskussionssidor som länkar till din användarsida, av dessa kan man nog räkna med att minst 2400 är artiklar där boten i sådana fall får gå in och göra förändringen. //Sertion ^d|B 25 januari 2009 kl. 19.38 (CET)

Att massändra signaturer är slöseri med Wikimedias serverkapacitet och förtar nyttan med att bevaka diskussionssidor. (Däremot är det väl ingen som invänder om man ändrar gamla signaturer på en viss sida i samband med att man gör ett nytt inlägg). /NH 25 januari 2009 kl. 19.48 (CET)

Det skulle vara lätt att ge en bot uppgiften att ändra signaturer, men det skulle vara otroligt onödigt. Men om någon verkligen skulle vilja ändra alla sina gamla signaturer så skulle jag inte ha något problem med att någon bot skulle fixa till det. /Poxnar ^(D) 25 januari 2009 kl. 20.20 (CET)

Jag tillhör dem som är emot att retroaktivt ändra signaturer och anser att det bara kan övervägas när ett klartextnamn använts. På mitt arkiv har jag i konsekvens därmed låst sidan så inget sker utan min vetskap. Wanpe 25 januari 2009 kl. 21.30 (CET)

Som jag ser det så accepterar jag det om man har bytt kontonamn från sitt eget namn till något mer anonymt, så länge det är samma konto och alla länkar fungerar osv. Men att ändra bara av estetiska skäl är att gå för långt, det blir lite fånigt om jag ska vara ärlig. Njaelkies Lea (d) 25 januari 2009 kl. 21.41 (CET)

Det ska till mycket goda skäl för att ändra signatur med robot, estetiska skäl tillhör inte dessa... MiCkE 25 januari 2009 kl. 22.14 (CET)

Notwists nya signatur är dessutom mycket mer svårläst än den gamla. /FredrikT 26 januari 2009 kl. 10.54 (CET)

Jag tycker heller inte det är en speciellt bra idé att störa gemenskapen bara för estetikens skull. Kommer "HOTBPICT" eller någon annan att vilja göra detta vid varenda kosmetisk uppdatering av signatur, blir det ett fasligt ändrande i tusentals diskussionssidor. Fånigt tycker jag, så viktigt är det inte att det ser snyggt ut. //Knuckles...wha? 26 januari 2009 kl. 11.39 (CET)

Om det är något som man stör sig något enorm på, alltså att se sin gamla signatur, så kan man alltid använda ett liknande javascript som jag nyligen la till i min monobook.js. Fungerar fin fint. //Sertion ^d|B 26 januari 2009 kl. 23.14 (CET)

Wiki lär ju ha obegränsat med plats, men om alla byter sina signaturer titt som tätt blir det mycket lagringsutrymme som tas upp av hela diskussionssidor som lagras om med bara denna lilla kosmetiska ändring. Om notwist nu byter signatur på ca 2700 sidor så blir det ju lika många extrasidor, vid nästa byte av den grafiska utformningen av signaturen blir det ytterligare 2700+ sidor. Om 100 användare skall byta signatur oj oj oj vad sidor som skall ändras, och när dessa om ca 6 månader vill byta igen, tanken svindlar. Även om lagringsutrymmet är obegränsat bör man ändå tänka efter, någonstans och för någon blir det en lagringskostnad.Janee 26 januari 2009 kl. 23.55 (CET)

Varför kan du inte ha en signatur som går att uttala istället för HOTBblCT? Att ändra alla gamla signaturer låter ytterst onödigt. --Petter 29 januari 2009 kl. 23.32 (CET)

Vilken tid i veckan återställs det mest frenetiskt?

Kort och gott, när kan man anta att det är mest klottrare inne och skojar? Själv har jag fått för mig att lunchtiden på vardagar är rätt intensiv. Är det någon som vet om det finns någon statistik? »нотвыст_(d.|b.) 26 januari 2009 kl. 21.54 (CET)

Fluff har gjort en del grafer. /Ainali 26 januari 2009 kl. 22.04 (CET)

Enligt [5] verkar ju inte gissningen på lunchtid vara helt off »нотвыст_(d.|b.) 26 januari 2009 kl. 22.13 (CET)

Fast det där anger bara när tillbakarullningarna sker oftast, inte när själva klottret sker, om man ska vara noggrann.//Hannibal 27 januari 2009 kl. 18.04 (CET)

Jag bestämde mig för att ta tillbakarullandet som ett bra mått. Att avgöra om en raderad artikel är klotter eller inte möter relevanskriterierna är svårt för en bot men däremot tyckte jag att tillbakarullningarna borde skvallra rätt bra om läget i landet så att säga. Skall ta mig ann och uppdatera de graferna igen imorgon. Någon som har andra tankar får gärna lämna ett meddelande på min diskussionssida så skall jag se om det går att implementera det. /^Fluff?_Fluff! 27 januari 2009 kl. 21.54 (CET)

Kan också bidra med en lista över de mest återställda artiklarna sedan jag började min mätning. Se nedan /^Fluff?_Fluff! 28 januari 2009 kl. 00.38 (CET)

| Sverige              |        49 |
| USA                  |        31 |
| Jesus                |        28 |
| Cristiano Ronaldo    |        24 |
| World of Warcraft    |        22 |
| Zlatan Ibrahimović   |        22 |
| Andra världskriget   |        21 |
| Kristendom           |        20 |
| Fjortis              |        20 |
| Wikipedia:Sandlådan  |        19 |
| Tokio Hotel          |        19 |
| Barack Obama         |        15 |
| Idol (Sverige)       |        15 |
| FC Barcelona         |        15 |
| Judendom             |        14 |
| Wikipedia:Bybrunnen  |        14 |
| George W. Bush       |        14 |
| Britney Spears       |        14 |
| Buddhism             |        14 |
| Carl XVI Gustaf      |        14 |
| Selma Lagerlöf       |        14 |
| Andrés Esteche       |        13 |
| Fredrik Reinfeldt    |        13 |
| Boden                |        13 |
| Israel               |        12 |
| Fotboll              |        12 |
| Kina                 |        12 |
| Norge                |        12 |
| Djurgårdens IF       |        12 |

Hur lång tid omfattar de här tillbakarullningarna?//Hannibal 28 januari 2009 kl. 01.07 (CET)

Sedan den 15/11 2008. /^Fluff?_Fluff! 28 januari 2009 kl. 01.12 (CET)

God nyhet att sandlådan är en av de mest klottrade sidorna! Calandrella 30 januari 2009 kl. 22.53 (CET)

Nya artiklar, januari

Enligt önskemål på min diskussionssida sammanfattar jag här mina observationer från min patrullering, med reservation för subjektivtet.

Januari var en mycket bra månad, väldigt många nya och bra artiklar och många nya bidragsgivare. Under lovet var tillskotten lite vildvuxna av helt nya men därefter har några av dessa fortsatt och skapat fler mer wiki-korrekta artiklar. Baksidan av detta har varit att antalet relktrlmärkningar har varit fler än någonsin (runt 400), ungefär dubbelt mot normalt, och antalet ickewiki artiklar (icke triviala och värdefulla) blivit många. Den lurigaste kategorin av nya artiklar har varit den onormalt stora mängden av icke-märkvärdiga sånger och musiksinglar. Denna typ av artiklar återfinns oftast inte på andra språkversioner, så vi är här (för?) generösa. POV pushande har jag uppfattat mindre av än vanligt. Observationer per "användargrupp":

• (unga) entusiaster: Som vanligt (musik, TV/film, dataspel, idrott mm) men jag tycker antalet tröstlösa artiklar om småorter (skaparnas egna) varit färre
• "PR-folket": Ettrigt och fullt med WP:IK som vanligt, men kanske lite fler "entreprenörer", journalister och fotografer och lite färre teaterfolk
• "Gedigna" bidragsgivare: Många nya inom områden där vi mår bra av förstärkning (juridik, samhällskunskap, biologi, geografi/stockholmania) Vissa traditionellt svaga ämnesområden förstärks successivt (som matematik, där Calle och Jörgen oförtrutet fyller på) medan i andra svaga som kemi, läkemedel och sjukdomar ytterst litet tillskott sker.

Flera av de nya "gedigna" tycker jag bemötts bra och bejakande, medan andra fortfarande bemöts för fyrkantigt. Att (unga) entusiaster ibland bemöts lite nonchalant och PR-folket bestämt/skarpt är nog inte så mycket att säga om, men bör inte smitta av sig på hur vi bemöter nya möjliga gedigna bidragsgivare. Wanpe 29 januari 2009 kl. 12.15 (CET)

Tack. För mig som tyvärr inte hinner patrullera så mycket är det här jättebra fakta.//Hannibal 30 januari 2009 kl. 00.03 (CET)

Skilj mellan län och länsstyrelse

Hej! Jag är ganska ny på wikipedia och möjligen tänker jag fel, men jag har noterat att om jag skriver till exempel "länsstyrelsen i Skåne län" så dirigeras jag automatiskt om till "Skåne län". Borde inte "Länsstyrelsen i Skåne län" handla just om myndigheten länsstyrelsen, antal anställda och arbetsområden för myndigheten, medan "Skåne län" borde handla om länet som territorium, analogt med att en artikel om "Kalmar läns landsting" handlar om sjukvårdshuvudmannen och inte om territoriet Kalmar län?

--ChristianL 29 januari 2009 kl. 21.29 (CET)

I det här fallet beror det på att det inte finns någon artikel om Länsstyrelsen i Skåne län, och i stället finns det en omdirigering till Skåne län, så att den som söker efter Länsstyrelsen i alla fall får någon information. Det är inget medvetet val att det ska vara så, utan beror på att ingen skrivit en bra artikel om Länsstyrelsen ännu.Sjö 29 januari 2009 kl. 21.57 (CET)

Det har funnits artiklar om vissa länsstyrelser, men de var nästan identiska och innehöll nästan bara allmänna uppgifter (typexempel). I vissa fall fanns det listor över länets kommuner och länets gränsers historia, men det är väl uppgifter som har mer med länet som geografiskt område att göra? Vem som är landshövding är också en uppgift som är intressant även i artikeln om länet (tycker åtminstone jag), och vilka som har varit landshövdingar är för nästan alla län en så lång lista att den kräver en separat artikel hursomhelst, vilket också har gjorts. Frågan är hur mycket man kan säga om Länsstyrelsen i Skåne län som inte passar i antingen länsstyrelse eller i Skåne län. Den bedömning jag gjorde för två år sedan var att det är i princip ingenting, så därför omdirigerade jag de länsstyrelseartiklar som fanns till respektive län i stället för att de tämligen intetsägande artiklarna skulle ligga kvar i väntan på bättre dagar. (De flesta artiklarna hade då funnits i drygt ett år och knappt redigerats alls.) Det kan förstås ha varit en felbedömning, det kan ha varit en bedömning som var bra då men som står sig sämre nu när Wikipedia har vuxit, och det kan vara en bedömning som fortfarande håller.

Vad man också kan fundera över, om "Länsstyrelsen i X län" även i fortsättningen ska vara omdirigeringar, är vart omdirigeringarna ska peka. "X län"? Länsstyrelse? "Lista över landshövdingar i X län"? Landshövdingar i Sverige? Det finns förmodligen både fördelar och nackdelar med alla varianterna. //Essin 29 januari 2009 kl. 23.34 (CET)

Det borde på sikt vara möjligt att skriva artiklar om de enskilda länsstyrelsemyndigheterna som står för sig själva som artiklar. Någon förvaltningshistoriker som känner sig sugen? /FredrikT 29 januari 2009 kl. 23.57 (CET)

Artikeln Skåne län har två rader om geografi, två rader om demografi, två rader om länsvapnet och fyra rader om historia. Det finns idag ingen avsnittsrubrik alls för länsstyrelsen. Hela artikeln, inklusive faktaruta, statistiktabeller och interwikilänkar är bara 13 kilobyte. Det råder alltså ingen trängsel i den artikeln. Om det finns något att skriva om länsstyrelsen (nämligen vad?), så skriv det i ett avsnitt inom den befintliga artikeln. Om något av avsnitten sedan växer sig enormt stort, finns anledning att bryta ut det till en egen artikel. Men vi bör inte skapa tomma artiklar för alla tänkbara begrepp, utan vi bör fokusera på att skapa intressant innehåll. Tänk på att avsnittet ska handla specifikt om länsstyrelsen i Skåne län. Det som gäller generellt för alla länsstyrelser i Sverige (att de har en landshövding, att de styrs av vissa lagar) bör avhandlas i artikeln länsstyrelsen. --LA2 30 januari 2009 kl. 02.04 (CET)

Jag kan nog tycka att antalet statliga myndigheter - såväl nu existerande som historiska - inte är större än att de alla bör ha egna artiklar, och detta inkluderar även länsstyrelser. Självklart, som LA2 påpekar, finns det ingen anledning att upprepa alla allmänna uppgifter om ansvarsområden i varje artikel. (Åtminstone inom den gamla civilförsvarsorganisationen var det dock så att vissa länsstyrelse och landshövdingar hade större uppgifter än andra, så jag är inte helt säker på att deras ansvarsområden alltid är helt identiska.) Man kunde ju för varje länsstyrelse åtminstone redogöra för historik avseende bildande, landshövdingelängd, var den är lokaliserad (ort och ev. historiskt intressant byggnad), och antal anställda. Artikeln kan illustreras både med vapen och foto på byggnaden, och förses med extern länk till länsstyrelsen. Om man låter ländshövdingelängden vara en separat artikel/lista, och det inte finns något ytterligare specifikt att skriva, blir denna artikel inte så lång, men jag tycker den blir innehållsrik nog för att vara motiverad som en separat artikel för varje länsstyrelse. Tomas e 30 januari 2009 kl. 11.30 (CET)

Jag tror på hur det ser ut idag. Om vi av storlekskäl tycker länsstyrelser behövs för varje län så kan man fråga sig om inte då även kommunförvaltningar borde ha egna. De sysselsätter upp till flera 10 000 personer och har stora budgetar, men nog är de av litet intresse, länkar finns i kommunartiklarna och informationen blir snabbt inaktuell. Wanpe 30 januari 2009 kl. 12.06 (CET)

Jag tycker inte att jämförelsen är helt relevant. Alla kommuner har väl sedan länge egna artiklar??? Att skilja på kommunen som en geografisk indelning och primärkommunen som politiskt styrd förvaltningsenhet är i och för sig möjligt - men skulle nog förvirra många läsare mer än att skilja på län och länsstyrelse (som inte heter samma sak i dagligt språkbruk). Kommunala förvaltningar - om du menar de största/högsta enheterna inom kommunerna - skiljer sig ganska mycket från statliga myndigheter i självständighet och juridisk ställning, inte minst i och med den svenska förvaltningsmodellen med självständiga myndigheter. De enda kommunala enheter som kommer upp i tusentals anställda är sannolikt landstingskommunala i form av de stora sjukhusen, och de flesta av dem torde väl redan ha separata artiklar? Tomas e 31 januari 2009 kl. 13.52 (CET)

Man skulle kunna sätta en bot på att skapa artiklar med innehållet:

'''Länsstyrelsen i xxx län''' är [[länsstyrelse]] för [[xxx län]].
==Se även==
*[[Lista över landshövdingar i xxx län]]

Då ger man läsaren möjlighet att välja om h*n vill läsa om länet, länsstyrelser eller landshövdingar. Sen får artiklarna givetvis gärna utvecklas i den riktning Tomas e förespråkar. Att bara omdirigera till länet kan ju tyvärr förbrylla läsarna. -- BOİVİE  30 januari 2009 kl. 12.26 (CET)

Robotstubbar...? Nej tack... /Grillo 30 januari 2009 kl. 13.04 (CET)

Instämmer med Grillo, substubbar har vi gott om som det är.... /NatoX 30 januari 2009 kl. 13.06 (CET)

Har inget emot att en slags gren/info-sida är en stubb, oavsett vem som gör den./Ronny 30 januari 2009 kl. 13.11 (CET)

Vad är det för problem med korta artiklar, förutom att det försämrar svwikis position i snoppmätartävlingen om genomsnittlig artikellängd? Det viktiga är väl ändå att ge läsarna riktig information? -- BoiVie  30 januari 2009 kl. 13.17 (CET)

"Länsstyrelsen i xxx län är länsstyrelse för xxx län." är ju själva definitionen av en substub där artikeln bara upprepar informationen i rubriken. Lägg på 1-2 meningar till om t.ex. var huvudkontoret ligger, när de grundades och lite sådant så är det en kort men vettig artikel istället för en substub. Njaelkies Lea (d) 30 januari 2009 kl. 13.43 (CET)

Det ger ju anda lasaren mer valmojlighet an om han omdirigeras till "X lan", om ha da egentligen var ute efter inforamtion om landsstyrelser i allmanhet sa ar det ju tough shit. Det finns gott om liknande omdirigeringar over hela sv.wiki som skapats for att undvika substubbar men som lankar till artiklar som inte alls behandlar sokordet de lankade fran. Battre da med en rod lank sa vet man atminstonne att ingen information finns (annu). /Lokal_Profil 30 januari 2009 kl. 16.25 (CET)

Jag tror att det oftast är bättre med en röd länk än en substub och även istället för en mindre logisk omdirigering, är länken röd är sannolikheten hyfsad att någon uppmärksammar att den inte existerar och skapar en vettig artikel. Det steget är förmodligen betydligt större med en omdirigering. Att en läsare får fram en icke existerande sida är inte en katastrof, det är ju bara att skriva in ett nytt uppslagsord i sökfältet och försöka igen. Ska vi omdirigera Länsstyrelsen i X län till X län bör det i min mening finnas någon specifik information om länsstyrelsen där, annars tror jag att det blir mer förvirrande än något annat och att en rödlänk hade varit bättre. Njaelkies Lea (d) 30 januari 2009 kl. 17.25 (CET)

Artiklarna om länen innehåller trots allt information om vilken stad som är residensstad och vem som är landshövding, men att detta är information som har med länsstyrelsen att göra kanske bör lyftas fram mer i artiklarna. Just Skåne län tycker jag lyckas ganska bra med det redan, men det finns säkert andra länsartiklar som skulle kunna utvecklas på den punkten. En annan variant kanske vore att lägga landshövdingelängderna i artiklar om länsstyrelserna, men i konsekvensens namn borde då alla myndighetsartiklar på sikt innehålla en lista över sina myndighetschefer, är det bra eller dåligt? //Essin 30 januari 2009 kl. 21.08 (CET)

I artikeln om Jämtlands län finns ett avsnitt specifikt för Länsstyrelsen i Jämtlands län, något i den stilen tycker jag borde finnas för att en omdirigering ska vara riktigt lyckad. Artikeln om Skåne län tycker jag inte är nämnvärt bra på detta, det står förvisso vad som är residensstad och vem som är landshövding, men information om att detta skulle vara direkt knutet till Länsstyrelsen tycker jag saknas. Det roliga med sådana här diskussioner är för övrigt att på tiden vi har lagt ner på att diskutera det hade förmodligen kunnat skapa vettiga stubbar eller avsnitt om de olika länsstyrelserna. Wikipedia i ett nötskal. :) Njaelkies Lea (d) 30 januari 2009 kl. 21.28 (CET)

Vilken artikel har blivit utnämnd till utmärkt på flest språk?

??? Herr X (diskussion) den 26 januari 2009 kl. 02.59 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kanske Andra världskriget? Den är utnämnd till utmärkt på 17 språk. / Elinnea 26 januari 2009 kl. 14.09 (CET)

Mallarna {{Utmärkt}} (för våra egna) och {{Link FA}} (för andra språk) används sammanlagt 25 gånger i artikeln Schack, 17 gånger i Andra världskriget, 14 Augustus, 13 Albert Einstein, 12 Mars (planet), 12 Leonardo da Vinci, 11 Venus, 11 Världsmästerskapet i fotboll 2006, 11 Stjärna, 11 Månen, 11 Julius Caesar, 11 Bysantinska riket, 10 Napoleon I, 10 Katt samt 10 gånger i artikeln Formel 1. --LA2 27 januari 2009 kl. 10.46 (CET)

Obs. att urvalet är de artiklar som finns på svenska Wikipedia. Om 30 språk har en utmärkt artikel, som saknar motsvarighet i svenska Wikipedia, så har jag inte noterat detta i min undersökning. Vi har ju bara 300.000 artiklar och det finns många ämnen vi inte täcker. Dessutom kan någon sida ha blivit utmärkt på ett annat språk utan att detta har hunnit bli markerat hos oss. --LA2 27 januari 2009 kl. 21.31 (CET)

Det vore intressant om det gick att ta reda på, alltså vilka artiklar, som är utmärkta på många andra språk, men som vi saknar. / Elinnea 27 januari 2009 kl. 21.59 (CET)

Det skulle gå att göra rätt lätt om man visste vad de olika språken använder för mall för att märka upp sina artiklar som utmärkta. Att titta på interwiki-länkarna till {{Utmärkt}} ger inte så många ledtrådar. Man skulle behöva leta upp vad respektive projekt använder för märkning, om de har någon. Eller förlita sig på att {{Link FA}}-mallarna talar sanning. Vilket de förmodligen inte kommer göra, det kommer inte att vara konsekvent i alla fall. Dessutom så använder inte alla språkversioner sig av den mallen så där är problem igen. Nej, enda varianten verkar vara att samla ihop vad varje wikipedia har för namn på tex mallen som de märker utmärkta artiklar med. /^Fluff?_Fluff! 31 januari 2009 kl. 14.20 (CET)

Versaliseringar

Efter att under flera år ha stött på ett otyg och rättat i enskilda artiklar när jag stött på saken, skulle jag vilja påminna om versaliseringsregler av egennamn. Egennamn är alltså inte bara namn på personer, utan även namn på samfund, politiska partier, med mera. Eftersom många samfund och politiska partier har deskriptiva namn verkar somliga anse att de ska skrivas med gemen. Men det behöver inte finnas någon gemensam nämnare alls mellan "socialistiska partiet" och "Socialistiska partiet"!

Mest utbrett verkar det vara om religiösa samfund, och där är det exakt samma sak: "katolska kyrkan" är en (på teologisk grund utförd) tolkning av ett samfund, medan "Katolska kyrkan" anger att man avser ett egennamn på en institution, och man tar då inte ställning till om det verkligen är korrekt att anse denna för att vara just katolsk i teologisk bemärkelse. Därför ska t.ex. Rysk-ortodoxa kyrkan och Romersk-katolska kyrkan skrivas med versal, och inget annat. Än mer problematiskt och därför viktigt blir det när det är små samfund, som t.ex. Gammelkatolska kyrkan och dylikt, men praktiskt taget samtliga institutioner, religiösa som politiska, som i deras egennamn anger att de företräder den ultimata formen av en viss riktning.//--IP 28 januari 2009 kl. 06.05 (CET)

TT-språket har en praktisk exempellista med exempel på hur man bör skriva myndigheter, statliga bolag, m.m. Kan vara en bra utgångspunkt om osäkerhet finns. /Scuzzer 28 januari 2009 kl. 09.13 (CET)

Medan jag kommer ihåg det: detta gäller även (vanligen forna, tror jag) stater, som Bysantinska riket, Romerska republiken, Demokratiska republiken Kongo, etc. Framför allt när det är en nationsbeteckning har jag sett gemenisering. Jag noterar att i den länk Scuzzer ger skrivs "Svenska kyrkans..." med versal; "svenska kyrkan" skulle kunna avse ett helt annat samfunds stift i Sverige.//--IP 28 januari 2009 kl. 09.52 (CET)

Värt att notera är dock att när det föregås av bestämd artikel ska adjektivet vara med gemen: "det bysantiska riket". (Inte riktigt inom topic, men på tal om Katolska kyrkan finns en artikel Katolska Kyrkan (vid sidan av Katolska kyrkan som är en redirect till Romersk-katolska kyrkan) som ju har uppenbart felaktig versalisering och därtill utgör en förvirrande särskiljning. Den borde flyttas, men riktigt vart vet jag inte.) /Fenix 28 januari 2009 kl. 13.57 (CET)

En orsak till problem med vissa egennamn är att reglerna kan ändras. Se följande text från Versalisering: Politiska partier: Partier som för tillfället är representerade i Sveriges riksdag (till exempel Kristdemokraterna) har tidigare skrivits med gemener, medan lokala, historiska eller icke-etablerade partier som Kirunapartiet och Ny demokrati skrivits med versal. Sedan början av 2009 skrivs alla partinamn med inledande versal. Grundin 31 januari 2009 kl. 10.50 (CET)

Som Grundin korrekt påpekar ovan så har reglerna för partier nyligen ändrats. Orsaken till att partinamn förr skrevs med gemener var väl att de ibland används informellt, t.ex. "socialdemokraterna". Detta visar ju att alla fall inte är speciellt klara. --Ace90 31 januari 2009 kl. 11.19 (CET)

Tack för påpekandet om förändringen. Jag var tämligen övertygad om att jag läst på TT-språket om gemen begynnelsebokstav för partier, men trodde att jag mindes fel när jag med anledning av IP:s inlägg kollade. /dcastor 31 januari 2009 kl. 18.23 (CET)

Gemeniseringen av politiska partier har alltid varit starkt motarbetad, eftersom det blir otroligt otydligt när det inte går att skilja mellan socialister och medlemmar av Socialistiska partiet; för svenska förhållanden är det kanske inte lika problematiskt som när man skriver om andra länder.//--IP 31 januari 2009 kl. 18.28 (CET)

Ska SVWP sluta stryka under länkar?

Jag satt och funderade lite över varför en:Jamaica och Jamaica ser så annorlunda ut, och plötsligt slog det mig att ENWP inte stryker under sina länkar (förrän man centrerar musen på dem). Som vanligt när ENWP är annorlunda så brukar jag försöka rationalisera varför de har valt den förändringen, och oftast verkar det finnas en ganska bra anledning om man bara funderar lite. Wikipedia är ju faktiskt en sida som är helt centrerad kring att läsas. Det kan man väl till viss del argumentera att alla sidor är, men Wikipedia innehåller stora mängder text som är tänkt att läsas ungefär så som man läser en bok. Något som då bör sättas i främsta rummet är läsbarheten. Wikipedia gör redan nu ett bra jobb i att följa webbstandarder till exempel.

Men vad händer då med t.ex. färgblinda människor, tänkte jag, då kommer ju personer som har svårt att skilja blått från svart inte kunna skilja länkar från vanlig text. Saken är bara den att om vi börjar med att fundera på vilka som läser Wikipedia så kan vi ju utgå från att åtminstone en stor majoritet inte har problem att tyda färgskillnader, och det är ju majoriteten man ska försöka tillfredsställa. Är man färgblind kan man fortfarande tvinga länkar att bli understrukna genom inställningar i webbläsarens inställningar eller i sin egen CSS-fil, så om vi sätter färgblindhet åt sidan och funderar lite över vilken text som blir lättast att läsa (jämför gärna artiklarna jag länkade i början): Bör vi ändra så att länkar bara understryks när musen förs över dem? Personligen tror jag att det kunde förbättra läsbarheten stort. »нотвыст_(d.|b.) 30 januari 2009 kl. 14.24 (CET)

Jag har aldrig sett några understrukna länkar. Det beror på webbläsarens standardinställning. Man kan dock välja på Inställningar:Diverse hur man vill ha det. /rrohdin 30 januari 2009 kl. 14.28 (CET)

Aldrig? Det vore otroligt pinsamt om länkarna bara är understrukna för att jag någon gång ställt in det och glömt bort det. Är det inte standard för svwp med understrukna länkar? Alltså från en "vanlig" läsares perspektiv »нотвыст_(d.|b.) 30 januari 2009 kl. 15.08 (CET)

Aldrig. Jag måste instämma med Rrohdin här. Testa att logga ut och kör en purge så får du se. /^Fluff?_Fluff! 30 januari 2009 kl. 15.10 (CET)

Jag antar att det måste ha varit jag som ändrat det någon gång för min var inställd till "alltid" i inställningar. Såatteeh... move along. :) »нотвыст_(d.|b.) 30 januari 2009 kl. 15.22 (CET)

När diskussionen ändå togs upp, så är väl såvitt jag vet färgblinda sällan (eller aldrig?) blinda för alla färger, oftast handlar det väl om att inte kunna distingera mellan ett specifikt par av färger, oftast rött och grönt. Det borde därmed vara ytterst få som inte kan skilja den blå länken (som även om man inte kan skilja blått från svart väl borde vara ljusare?) från den svarta texten, så hade frågan verkligen varit aktuell hade det inte varit ett stort problem. :) --ɐbuı1ɟ 30 januari 2009 kl. 16.33 (CET)

Råd om användning av färger för att inte komplicera alltför mycket för färgblinda finns bl.a. på en:Wikipedia:Colours. Det stämmer att total avsaknad av färgseende (jmf en:Monochromacy - tror det ofta kallas akromism på svenska) är mycket ovanligt relativt framför allt röd-grön-färgblindhet. Tomas e 31 januari 2009 kl. 14.04 (CET)

Till Notwists försvar kan jag ju säga att jag minns att understrykning förr (i forntiden) var undrstruket. Jag minns nämligen bestämt att jag ändrade till att stryka under länkar som standard. Jag vet inte riktigt varför, men jag får för mig att jag stör mig på när jag ser blå eller röd text utan understrykning. Det är väl en vanesak som allt annat, och är väl delvis webben i övrigt som påverkat mig. Fördelen är åtminstone att jag tydligt ser vad som är en länk och vad som är äckelfontad text. /Grillo 30 januari 2009 kl. 17.36 (CET)

Kvaternioner

Skulle någon kunna titta på artikeln Kvaternion? Avsnittet Kvaterniongruppen har märkts med {{fakta}}-mall. Jag förstår det inte riktigt heller, men jag är inte särskilt bra på kvaternioner. Avsnittet innehåller den vanliga kompositionstabellen för multiplikation mellan baselementen, och med tillägget "Dessa produkter bildar kvaterniongruppen av ordning 8, Q₈". Vad då "kvaterniongruppen av ordning 8", kompositionsreglerna gäller ju för alla kvaternioner? Om någon som kan mer om kvaternioner än jag tittade på artikeln vore det bra. / Law_D 31 januari 2009 kl. 13.05 (CET)

Jag ser att Calle har förtydligat artikeln på ett sätt som t.o.m. jag förstår. Jag tackar för insatsen och upplever ovanstående inlägg som besvarat. / Law_D 31 januari 2009 kl. 15.13 (CET)

Jag har förtydligat. Jämför med exempelvis en:Quaternion group. //Calle 31 januari 2009 kl. 15.11 (CET)

Pablo Casals vs. Pau Casals

Special:Contributions/Ssola has moved, last night, your article Pablo Casals to Pau Casals. Same thing also happened two times on wp-FR, one time on wp-EN and one time on wp-IT. See: en:Talk:Pablo Casals#Pablo Casals vs. Pau Casals (English article's talk page) and fr:Wikipédia:Le Bistro/1 février 2009#Pablo Casals (French Village Pump, written in French).

On wp-FR, we have chosen, after reverting the move, to add a whole indefinite protection against any other move... Hégésippe | ±Θ± 1 februari 2009 kl. 08.59 (CET)

Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Inom språkvård har det skett en viss förbättring, främst på grund av den veckans tävling som hölls under januari. Wikipedia:Projekt språkvård har även dragit igång. Vad gäller infogningar så har en kraftig ökning skett, så fler som engagerar sig inom Wikipedia:Projekt infogningar vore bra. Starta gärna veckans tävling inom något av de större problemområdena! / Elinnea 1 februari 2009 kl. 11.21 (CET)

Konstig bugg

Det verkar som att omdirigeringar som har ett mellanslag mellan #redirect och [[artikelnamnet]] inte längre fungerar. Nån som vet om detta buggrapporterats eller om man bör göra det själv? /Grillo 1 februari 2009 kl. 14.42 (CET)

Det kanske är bugzilla:17276 eller bugzilla:17300. /EnDumEn ✍ 1 februari 2009 kl. 15.54 (CET)

File:Ingo and Gunnar Grandell.jpg

Varför är det ingen som ifrågasatt upphovsrätten på denna bild, trots att den (i ändrad form) är på förstasidan? Den ser ju ut att vara fotograferad ur en tidning eller nåt, ingen beskrivning och uppladdaren har ingen användarsida och är ny på commons, det ringer varningsklockor överallt tycker jag att det är någon som inte riktigt har koll på upphovsrätten som laddat upp bilden. Är det bara jag som är paranoid? »нотвыст_(d.|b.) 1 februari 2009 kl. 17.21 (CET)

Ser det inte ut som att det är ett gammalt hederligt foto som är avfotograferat? GhostRider ♠ 1 februari 2009 kl. 17.30 (CET)

Har du provat att kontakta användaren? Får du inget svar kan du ju prova att anmäla den för radering och se vad som händer. Annars brukar Pieter Kuiper vara vass på sånt här. Njaelkies Lea (d) 1 februari 2009 kl. 17.43 (CET)

Att ha den på framsidan kan iofs vara lite dumt om vi är osäkra på bilden, men jag vet inte själv. Njaelkies Lea (d) 1 februari 2009 kl. 17.46 (CET)

Jag tvivlar att det är Commons:User:Jowil som är fotograf som det uppges på Commons, det ser som GhostRider säger att någon annans bild. Det är möjligt att den kan bedömas som en "fotografisk bild" och därmed kunna märkas med den där "PD-Sweden-photo"-mallen, men då måste det först klargöras om det är en svensk bild eller ej. Tills alltihop är utrett tycker jag bilden bör tas bort. / Elinnea 1 februari 2009 kl. 17.57 (CET)

Är det enns egen bild bör man kunna skriva i allfall årtal.Wolfmann 1 februari 2009 kl. 20.29 (CET)

Flaggmallar med IOK-kod

Vi måste ha någon form av standard för flaggmallar med IOK-kod (titta i Kategori:Flaggmallar med IOK-kod). Många av flaggorna är 17 pixlar breda, somliga är 20 och Tjeckien var 25 innan jag ändrade den till 20. Titta i artikeln Europa, så ser ni vilket rörigt intryck det ger med olika bredd på flaggorna. Själv tycker jag att 20 pixlar verkar bra. //Маукие (Дискуссион) 18 januari 2009 kl. 16.41 (CET)

Att standardisera och änvända 20px är ett mycket bra förslag, se t.ex. {{Gp-flag}} --Rosp 18 januari 2009 kl. 16.51 (CET)

De var nog mer lika förut, sen är det någon eller några som har varit framme och pillat på vissa. Men ett problem med att sätta 20px överallt är att vissa flaggor inte riktigt har samma format som de andra, t.ex. blir helt annorlunda än trots att bägge är på 20px. Men det kanske ändå är bättre? Ett annat problem är hur som helst att vissa kodas med {{border}}, dessa syns inte på rätt sätt i vissa webbläsare (flagga och namn hamnar på olika rader), det går däremot bra med den andra lösningen som används ([[Fil:Flag of X.svg|20px|border]]) så om någon tänker gå igenom alla kanske man kan ändra detta också. Njaelkies Lea (d) 18 januari 2009 kl. 17.54 (CET)

Saker pa att jag fixade det har i {{flaggbild}} och {{flaggbild2}} innan. Den ar installd sa att hojden ar 20px om inte detta gor den bredare an 22px. IOK mallarna ser i mina ogon ut som om de bara ar {{Flaggbild2}} (innan den forbattrades) for ett specifikt land. Koden i dem kan latt ersattas med {{flaggbild2|landsnamn}} t.ex. {{flaggbild2|Albanien}}. /Lokal_Profil 18 januari 2009 kl. 21.07 (CET)

Varför inte bara radera alla och använda {{flaggbild}} och {{flaggbild2}} istället, det är väl mycket enklare och bara ha en flaggmall? M.M.S. 19 januari 2009 kl. 10.54 (CET)

Flaggbild är en elegantare mallkonstruktion, men så fort någon översätter en sportartikel från engelska Wikipedia så kommer de där SWE- och GER-mallarna in på nytt. --LA2 19 januari 2009 kl. 13.11 (CET)

Jag har nu ändrat alla flaggmallar med IOK-kod till bredden 20 px. //Маукие (Дискуссион) 19 januari 2009 kl. 20.22 (CET)

Vad jag menar ar att man ersatter koden i SWE GER med flaggbild2|Sverige, flaggbild2|Tyskland. Svart att gora via bot eftersom IOK koden maste konverteras till svenska landsnamnet. Jag kan dock ge mig pa att gora det manuellt ifall jag inte ar den enda som jobbar pa det. Att andra alla till samma bredd ar INTE en losning p.g.a. t.ex. . /Lokal_Profil 19 januari 2009 kl. 20.29 (CET)

Det är precis det jag har gjort manuellt. Jag är klar, även om några av mallarna är formaterade på annat sätt (innan jag kom på att jag kunde sätta in flaggbild2|Sverige). Jag kanske ändrar även dessa om jag orkar. //Маукие (Дискуссион) 19 januari 2009 kl. 20.34 (CET)

De som är formaterade på annat sätt är mallarna från Bangladesh till Myanmar, ifall någon vill ändra dem. //Маукие (Дискуссион) 19 januari 2009 kl. 20.38 (CET)

Iofs blev inte exemplet dramatiskt annorlunda med din kod (Schweiz och Lettland), men det är nog ett svårt exempel. Vi får be Schweiz, Belgien, Nepal m.fl. byta flagga helt enkelt. ;) Njaelkies Lea (d) 19 januari 2009 kl. 20.51 (CET)

Det gäller även Vatikanstaten. Vid nästa konklav får vi se till att de väljer en påve som är vänligt inställd till Wikipedia. //Маукие (Дискуссион) 19 januari 2009 kl. 20.57 (CET)

Skillnaden mellan de olika satten att bestamma storlek illustreras bast med en kombination av bade flaggor horizontellt och vertikalt. En sak kan se bra ut i text en annan i tabeller. Har harunder lagt in tre exempel pa hur vi brukar begranas flaggor. Valde Vatikanstaten snarare an Schweiz eftersom den ar hogre an den ar bred. /Lokal_Profil 21 januari 2009 kl. 14.53 (CET)

Begransad av bredd

Begransad av hojd

med {{flaggbild}}

Apropå flaggmallar med IOK-kod så har mallen {{USA}} ett helt annat utseende:

USA och för vår användning finns det en mall {{USAflagga}} som ser ut som vi vill ha: USA. Det var jobbigt i samband med OS i somras. Vi borde byta namn på {{USA}} och ändra överallt den används. --BIL 2 februari 2009 kl. 02.59 (CET)

Kategorier efter land

Efter att ha tillbringat mer tid i kategorier än vad som kan vara riktigt nyttigt har jag börjat fundera över rådet som ges i Wikipedia:Kategorier#Kategorier relaterade till ett land, det vill säga att landrelaterade kategorier ska kallas "X i land". Är det alltid den bästa lösningen? Kommentera gärna Wikipediadiskussion:Kategorier#Kategorier relaterade till ett land. //Essin 2 februari 2009 kl. 22.46 (CET)

Fortsatt diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Kategorier#Kategorier relaterade till ett land, där också ett par inledande inlägg finns.

Datera {{språkvård}}

Är det någon som skulle kunna fixa datering till {{språkvård}} liknande den som finns på relkoll? Försökte lite själv (se Mall:Språ, Kategori:Språkvård 2009-01 och Mall:Språkvård (diff), försökte göra som rel, men jag får det inte riktigt att funka... Nån som kan?/ Elinnea 22 januari 2009 kl. 11.46 (CET)

 Utfört Gamla artiklar håller på att flyttas över i kategori:Språkvård 2009-01. --LA2 22 januari 2009 kl. 19.20 (CET)

Tack så mycket! / Elinnea 22 januari 2009 kl. 22.34 (CET)

Det verkar ha blivit ett missförstånd, det står "vecka" på Mall:Språkvård. De ska delas in i månadsvis, Kategori:Språkvård 2009-01 betyder ju januari, inte vecka 1. Hoppas att någon kan fixa så att det blir som relkoll, så att det finns en Kategori:Wikipedia:Språkvård-samtliga där alla artiklarna samlas. / Elinnea 22 januari 2009 kl. 23.43 (CET)

2009-01 kan också betyda "år 2009, vecka 01", men du har nog rätt i just det här fallet. :P Plrk 23 januari 2009 kl. 16.15 (CET)

Nu är detta infört och ordnat. Kategorin heter Kategori:Wikipedia:Språkvård (den fanns redan), så att vi kan använda Kategori:Språkvård som en underkategori till Lingvistik och Språkpolitik. --LA2 23 januari 2009 kl. 17.27 (CET)

Bra! Nu är de insorterade efter när de märktes upp, här finns en tabell. Vi har t.ex två artiklar som märktes upp för språkvård redan 2005 och 19 st från 2006. Förhoppningsvis kan vi få igång något kontinuerligt arbete med dessa så att språkvårdsärenden framöver inte ska behöva bli liggande i tre-fyra år./ Elinnea 29 januari 2009 kl. 11.28 (CET)

Datering och motivering av {{infoga}}

Jag har även funderat på om det kanske skulle vara bra att kunna tidsstämpla även {{infoga}}, för att kunna ta upp de allra äldsta ärendena till diskussion, t ex genom projekt infogningar. Det verkar ju ha fungera bra när det gäller just projekten. En sådan tidsstämpling hade kunnat vara ännu bredare än språkvården, eftersom infogningsförslag ofta kanske med rätta kan behöva ligga och vila ett tag, eller kan ta lång tid att få gjorda, så kanske en uppdelning på kvartal?

Jag har då också tänkt att det vore bra om man kunde motivera infogningsmallen (och alla närbesläktade mallar), för det är sällan det skrivs motiveringar på diskussionssidor även om man egentligen borde, och ibland är det ganska oklart hur självklar en infogning är, eller varför någon ansett det motiverat. --ɐbuı1ɟ 1 februari 2009 kl. 10.48 (CET)

Micke har också föreslagit något liknande på malldiskussion:infoga#Tidsstämpling. --ɐbuı1ɟ 3 februari 2009 kl. 03.17 (CET)

Som ni förstår av mitt inlägg där tycker jag att detta är en bra idé :). MiCkE 3 februari 2009 kl. 11.45 (CET)

Bok.nu och Wikipedia

Den nya boksajten bok.nu[6] använder sig av text och bilder från Wikipedia. "Källa:Svenska Wikipedia" anges som källa, vid resp författarpresentation, räcker verkligen det? Det verkar som om det är användarna själva som lägger in infon. Ville bara uppmärksamma om detta. / Elinnea 31 januari 2009 kl. 14.21 (CET)

Nej, det är inte tillräckligt. Att återanvända innehåll från Wikipedia utan att uppfyller kraven i innehållets licens utgör brott mot upphovsrätten. Exempel på licensvillkor som de inte uppfyller är kravet att upplysa de egna läsarna om licensvillkoren. Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt. —LX (diskussion, bidrag) 31 januari 2009 kl. 15.03 (CET)

Ja, GFDL är superdålig med krav på historik och sådant. Detta kommer till stor del lösas i höst, när vi går över till CC-BY-SA (då, tror jag, kommer det räcka med länk till historiken och licensen). Calandrella 31 januari 2009 kl. 15.42 (CET)

En vänlig förfrågan att de länkar till källan räcker förmodligen. Det viktiga är att materialet sprids, inte att en licens som ingen egentligen gillar uppfylls till punkt och pricka. Om någon känner sig extremt kränkt över att GFDL inte uppfylls till punkt och pricka föreslår jag att denna person själv inleder rättslig process utan att blanda in Wikipedia i det hela. /Grillo 31 januari 2009 kl. 15.57 (CET)

Nej, en länk är inte tillräckligt heller. Det allra viktigaste tycker jag personligen är att det framgår att innehållet och bearbetningar av detsamma får spridas vidare. Det är ett grundläggande krav–inte bara i GFDL utan i hela copyleft-konceptet, så det handlar inte om några punkt-och-pricka-detaljer.

I nuläget gör webbplatsen ifråga i praktiken sken av att innehålla upphovsrättsskyddat, ofritt innehåll med Wikipedia som faktakälla. Det är i mitt tycke att dra nytta av vad andra delat med sig av samtidigt som man nekar andra samma rätt.

Givetvis bör man påtala problemet på ett sakligt och diplomatiskt vis innan man går så långt som att dra igång en rättsprocess, men det innebär inte att vi bör vara slappa med att se till att Wikipedias innehåll är och förblir fritt. —LX (diskussion, bidrag) 31 januari 2009 kl. 18.07 (CET)

Alltså, jag menar med en länk hit att det framgår att texten är fri enligt GFDL. Jag vill bara inte se en massa nojande om fem bidragsgivare, kopierad historik, tryckt licenstext och en massa annat nonsens som ingen egentligen bryr sig om. /Grillo 31 januari 2009 kl. 18.12 (CET)

Är det någon som har kontaktat bok.nu? /^Fluff?_Fluff! 2 februari 2009 kl. 10.09 (CET)

Nu finns en länk längst till GFDL ner på sajten, är detta tillräckligt?

Jag kontaktade bok.nu för någon månad sedan och bad dem att kreditera rätt, fick ett artigt svar, och sedan har typ... ja, nästan ingenting hänt. Jag kan se om jag kan få lite eld under baken på dem.//Hannibal 3 februari 2009 kl. 13.02 (CET)

Infobox historisk stat

Finns det någon som kan göra en snygg infobox för historiska stater (gärna grafiskt utformad som Mall:Landsfakta)? Se också en:Template:Infobox Former Country. //Маукие (Дискуссион) 1 februari 2009 kl. 13.01 (CET)

Ja, det vore verkligen önskvärt. Det finns gott om hemmasnickrade tabeller i artiklar om tidigare statsbildningar. //Rotsee 2 februari 2009 kl. 09.32 (CET)

Aven natt i stil med en:Template:Infobox Former subdivision kunde vara intressant for f.d. kommuner/lan/landskap/delstater etc. Jag borjade snickra pa natt liknande for Användare:Lokal Profil/Testmall2 men det hela rann ut i sanden. Dock borde en del svenskanpassad kod kunna plockas darifran ifall nagon ger sig pa det igen. /Lokal_Profil 3 februari 2009 kl. 01.57 (CET)

Ännu ett stapplande steg mot standardisering

Nyligen så utökade jag dokumentationen på {{navbox}} till ett skick så att den är fullt användbar. Inte komplett, användbar. Detta fick mig att kolla upp alla alternativ till {{navbox}} det finns, det är en hel del. Så därför så satte jag mig nu och skapade en lista med alla navigationsmallar som använde de navigations-metamallar som är kategoriserade i kategorin navigationsrutor. Och nu behöver jag hjälp med att konvertera alla dessa mallar (811 st) till {{navbox}}. Om den svenska dokumentationen till {{navbox}} inte räcker så kan man kolla på den engelska dokumentationen. Jag behöver även hjälp med att översätta den engelska dokumentationen på både {{navbox}} och {{infobox}}. //Sertion ^d|B 1 februari 2009 kl. 10.39 (CET)

Härligt, det är ett nyttigt arbete du gör och det är väldigt uppskattat, särskilt av design/standard-fetischister som mig själv. »нотвыст_(d.|b.) 1 februari 2009 kl. 15.08 (CET)

Det är viktigt att vi bestämmer oss för en gemensam stil för mallar i större serier, till exempel kommunmallarna, länsmallarna och kontraktsmallarna (som för övrigt är okategoriserade). Jag har till exempel gjort om mall:Helsingborgs kommun på ett sätt som till största delen liknar det gamla utseendet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2009 kl. 16.05 (CET)

Självklart, hade det varit så att man inte behövt det så hade en bot satts på detta direkt. Problemet som uppstår med att olika mall-serier har olika stilar är att det inte finns samlat några tydliga regler på hur det ska se ut, det har tidigare löst genom att det har varit en eller två användare som har skött en hel avdelning för att få samma stil, det håller inte i längden. Vi kanske ska lugna oss med detta steget tills mallen är helt översatt (både mall-parametrar och dokumentation) samt att vi har tydliga stilar för alla olika områden. //sɛятιοn ^d|B 1 februari 2009 kl. 16.25 (CET)

Mycket bra initiativ! Jag ska genast börja hjälpa till med konverteringen till {{navbox}}. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 1 februari 2009 kl. 17.29 (CET)

Någon kanske borde starta ett Projekt:Mallstandardisering? Det finns en enorm mängd navboxar och inte minsta infoboxar som bör standardiseras: mallar om städer, mallar om kommuner och andra administrativa enheter, med mera. Där kan man även diskutera hur arbetet ska gå framåt. Till exempel anser jag att det hade varit torftigt om alla mallar på Wikipedia hade exakt samma layout. Det kan finnas en mening i att skilja på mallars utseende beroende på vilket ämnesområde det är. -- [ jiˈesˌdeːo ] 3 februari 2009 kl. 10.55 (CET)

Standardisering är iofs inte samma sak som exakt likhet. Redan nu går det ju att ändra färger och andra CSS-parametrar i t.ex. infobox, men man kan väl åtminstone vara överens om att alla infoboxar bör se likadana ut? »нотвыст_(d.|b.) 3 februari 2009 kl. 11.39 (CET)

Det beror väl på hur man definierar infoboxar? Om det gäller alla faktarutor längst upp till höger håller jag inte med. Gäller det en viss kategori av faktarutor kan jag hålla med. Som standardisering tänker jag mig mer att alla mallar som handlar om till exempel administrativa enheter ska ha likadant utseende, oberoende om land. Men inte att dessa mallar ska se likadana ut (layoutmässigt) som till exempel faktarutorna om växter. Däremot kan man arbeta mot en grundläggande likhet, men jag tycker inte att alla faktarutor ska vara likadana med den enda skillnaden att rubrikernas färg skiljer sig åt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 3 februari 2009 kl. 12.04 (CET)

Kan vi enas om att använda {{Navbox}} i länsmallarna också? Jag gjorde ett test, här är den gamla mallen och här den nya. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 3 februari 2009 kl. 16.25 (CET)

Nej, det ka vi inte enas om. Hur vore det att försöka göra något åt sakerna som tagits upp på Malldiskussion:Navbox först? Mallen och des dokumentation måste översättas, textstorleken måste kunna anpassas till behovet osv. Tråkigt att som vanligt behöva vara en gammal gnällig bakåtsträvare, men jag tycker framstegsoptimisterna borde lyssna på kritiken och åtgärda problemen istället för att bara köra på. /rrohdin 4 februari 2009 kl. 06.07 (CET)

Kändisar på Venus

En ny tävling har startat: Kändisar på Venus. Tävlingen går ut på att skapa nya artiklar om kvinnor som fått en krater på Venus uppkallad efter sig och är en ansats att minska den skeva könsbalansen bland biografiska artiklar.

Alla kratrar på Venus har kvinnonamn, och på engelska Wikipedia, en:List of craters on Venus, anges vilken känd person som gett namn åt vilken krater. (Delar av den listan finns också på svenska i Lista över kratrar på Venus.) Alla personerna på listan är, vill jag påstå, relevanta för en egen artikel. De flesta finns på engelska Wikipedia, men saknas på svenska. Att översätta artiklar i listan från engelska (eller andra språk) är ett enkelt sätt att fylla ett hål i svenska Wikipedia. Anmäl dig till tävlingen genom att lägga till ditt namn längst ner på tävlingssidan. Väl mött! //Rotsee 2 februari 2009 kl. 09.01 (CET)

Bra initiativ. I andra liknande artiklar har jag dock varit med om att många rödlänkade namn har varit mytologiska figurer med andra namn eller i alla fall annan stavning på svenska, eller feltranskriberade namn, engelsk transkribering istället för svensk. Men det kanske inte egentligen är ett problem i detta fallet. --ɐbuı1ɟ 2 februari 2009 kl. 14.13 (CET)

Det stod ju i princip i och för sig redan på tävlingssidan, så jag kanske skulle hållit tyst en stund. :} --ɐbuı1ɟ 2 februari 2009 kl. 14.19 (CET)

Det förtjänar att påpekas igen! //Rotsee 2 februari 2009 kl. 14.33 (CET)

Håller med om att tävlingen var ett mycket bra initiativ. – Σοφοκλῆς 2 februari 2009 kl. 14.40 (CET)

Efter två dagars tävlande har vi 13 nya, välskrivna biografiska artiklar. En alldeles strålande start, tycker jag! Fortfarande finns det alla möjligheter för att ge sig in i tävlingen och snabbt ta sig upp i täten. Anmäl dig på tävlingssidan! //Rotsee 4 februari 2009 kl. 06.58 (CET)

Liten uppgift

Det finns som vissa av er redan vet, en lista som jämför de olika språkversionerna av Wikipedia, se meta:List of Wikipedias by sample of articles. Vi ligger hyfsat till. Inte bra, utan hyfsat. För den som vill förbättra läget finns det ett enkelt sätt: vi behöver fyra artiklar: de här finns nämligen på de flesta av de större språken och räknas till basartiklarna. Jag hinner tyvärr inte själv. Någon annan som känner för det här? //Hannibal 3 februari 2009 kl. 13.23 (CET)

Jag ser att Rissläktet handlar mer om ris som mat än om själva växten. Flytta artikeln till Ris, kanske?Sjö 3 februari 2009 kl. 14.03 (CET)

För en:Group theory finns det en artikel: Grupp (matematik) som saknar iw-länk till den svenska... /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 14.14 (CET)

Nu åtgärdat. /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 14.17 (CET)

Fast det finns också en artikel en:Group (mathematics) som redan länkar till den svenska, kanske inte helt bra? Angående ris och rissläktet så anser jag att det är befogat med två olika artiklar. Njaelkies Lea (d) 3 februari 2009 kl. 14.48 (CET)

Varje engelsk artikel måste ju inte ha en exakt motsvarighet här, vissa skillnader i innebörd av ord och omfång finns det ju mellan språken. //sɛятιοn ^d|B 3 februari 2009 kl. 15.23 (CET)

Så knepiga saker som gruppteori finns det knappt mer än det allra mest grundläggande på svenska om. Alla kurser och all litteratur är på engelska. /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 15.28 (CET)

en:Emotion fanns redan som artikeln känsla. Artikeln beskriver vad jag förstått begreppet emotion men särskiljer inte emotion och känsla (en av referenserna är NE vilket inte heller särskiljer begreppen). Jag flyttade artikeln till Emotion och uppdaterade iw-länkarna men jag har inte kunskaper problmatisera de olika begreppen. På engelska wp särskiljs de båda begreppen om ändock inte helt oproblematiskt, jmf en:Feeling. Mason 3 februari 2009 kl. 16.04 (CET)

För att förbättra läget ännu mer kan ni ju förlänga de basartiklar under 10 000 byte. Vi kan ju använda listan från min decembertävling. Just nu (enligt CatScan) finns det ca 475 basartiklar under 10 000 byte. M.M.S. 3 februari 2009 kl. 16.26 (CET)

Nu finns ris, och rissläktet har fått en egen artikel. //Rotsee 4 februari 2009 kl. 06.51 (CET)

Kort fråga angående tillbakarullning

Jag skulle behöva ett litet råd angående tillbakarullning och vandalism. Säg att användare1 går in och förstör en artikel. En stund senare går användare2 in och förstör på ett annat ställe i artikeln. Vad är enklast, bäst och/eller mest korrekt att göra, för att återställa artikeln? Att rulla tillbaka behåller ju fortfarande det som användare1 har förstört, men tar bort det användare2 gjort. /Mippzon 3 februari 2009 kl. 14.31 (CET)

Enklast är väl då att gå in i historiken och spara om en "ren" version. /Innocent bystander 3 februari 2009 kl. 14.33 (CET)

Antar att det var din rullning på Islam du menade Mippzon, jag trodde du missat och därför rullade jag en gång till. Vad menar du Innocent med att "spara om en ren version"? Är det att rulla en gång till eller syftar du på någonting annat? //Lord of Konrad 3 februari 2009 kl. 14.44 (CET)

Ja, det var Islam jag tänkte på. Men har råkat ut för liknande problem tidigare. Nu såg jag hur du löste det, och antar att en kombination av rulla tillbaka och gör ogjord är det bästa. Antar att Innocent menar att man ska hitta den senaste rena versionen i "historik" och sen copy/paste eller? /Mippzon 3 februari 2009 kl. 14.51 (CET)

Jag brukar alltid kolla versionen _innan_ klottret också, om det är en registrerad och "stabil" användare som står för den brukar jag bara rulla tillbaka men om versionen innan också är av ett IP, eller ännu värre om det är från samma IP, så brukar jag alltid kolla upp den revisionen också. Sen går man tillbaka tills man hittar en "ren" version och sparar den. »нотвыст_(d.|b.) 3 februari 2009 kl. 15.08 (CET)

Jo, absolut, så bör man ju göra! Men hur går du tillväga rent praktiskt för att spara den "rena" versionen du hittat? /Mippzon 3 februari 2009 kl. 15.11 (CET)

Gå in i historiken, klicka på senaste "rena" version, klicka redigera och sen spara (lägg eventuellt till en redigeringskommentar). /-nothingman- 3 februari 2009 kl. 15.14 (CET)

(redigeringskonflikt) När du är i läget där du ser två olika versioner bredvid varandra så kan man klicka på texten längst upp, alltså datumstämpeln (exempel: Versionen från 3 februari 2009 kl. 15.08), då kommer du till en "permlänk" (permanent länk) för en viss version (även bra att använda när du vill visa någon en specifik version av en sida), om du då trycker "redigera" och sen "spara" så sparas den versionen, alltså försvinner allt som kommit efter. »нотвыст_(d.|b.) 3 februari 2009 kl. 15.16 (CET)

Aha! Då tror jag att jag fått svar på min fråga. Tack för hjälpen, nu ska klottret bort! :) /Mippzon 3 februari 2009 kl. 15.22 (CET)

Jag brukar gå in i historiken, och i den vänstra av de två kolumnerna med "knappar" väljer jag en version som är "ren", väljer "jämför angivna versioner" för att kontrollera vilken skillnad som gjorts och sedan, om jag vill använda mig av den rena jag valt på vänster sida så klickar jag på "gör ogjord". /^Fluff?_Fluff! 3 februari 2009 kl. 18.40 (CET)

Angående Notwists inlägg ovan, "eller ännu värre om det är från samma IP": Tillbakarullningen återställer automatisk till senaste version av en annan användare än den som gjort senaste redigeringen. Har samma anonyma IP-nummer alltså gjort fyra redigeringar i rad tas alla dessa bort. Det kan vara värt att vara uppmärksam på så att man inte av misstag rullar tillbaka längre än man tänkt. /dcastor 4 februari 2009 kl. 00.17 (CET)

Ja, det vet jag, det jag menade var bara att det är en välkänd strategi för att dölja klotter att avsluta sitt klotter med en seriös redigering, om redigeringen ser seriös ut kanske man därför väljer att inte rulla tillbaka. Av den anledningen bör man även kolla tidigare redigeringar om det är samma IP. »нотвыст_(d.|b.) 4 februari 2009 kl. 00.24 (CET)

Om man använder tillbakarullningen ja, inte om man använder funktionen som är öppen för alla. /Grillo 4 februari 2009 kl. 00.29 (CET)

delta i diskussion

http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:%C3%96stg%C3%B6ta_Mj%C3%B6lk Herr X ^(D) 4 februari 2009 kl. 14.46 (CET)

Mer specifikt: denna diskussion? --MagnusA 4 februari 2009 kl. 15.00 (CET)

Mmmm Herr X ^(D) 4 februari 2009 kl. 15.01 (CET)

Spoiler

Har jag bara drömt, eller har det tidigare funnits en mall för att märka ut att ett avsnitt innehåller avslöjanden om handlingen i böcker/filmer - så kallade spoilers? --Bark 4 februari 2009 kl. 21.41 (CET)

Den har raderats efter diskussion på SFFR. Rubriken Handling beskriver gott och väl att handlingen avslöjas och därför behövs ingen oencyklopedisk mall. Obelix 4 februari 2009 kl. 21.45 (CET)

Okej, då vet jag läget. Tackar. --Bark 5 februari 2009 kl. 08.34 (CET)

Mallar till AAB

Hej!

Jag har gjort mallar liknande de som används på WP:SFFR, dvs {{aabt}} motsvarar {{sffrt}} och {{aabb}} motsvarar {{sffrb}}. Tanken med dessa mallar är att undvika förvirring om vilket val som är aktuellt på respektive nominerad användares undersida till WP:AAB. Jag borde kanske skriva en instruktion på AAB men är för trött för detta utan nöjer mig tills vidare med att upplysa om mitt tilltag här. Vill man se mallarna in action så kan man titta på SweJohans AAB-sida. /^Fluff?_Fluff! 5 februari 2009 kl. 01.37 (CET)

Bra idé, jag har flera gånger varit lite förvirrad i några sekunder varför min röst inte finns med innan jag insett att jag tittar på en gammal omröstning. Egentligen kan jag tycka att vi skulle vända på sorteringsordningen också och placera nyast högst upp på dessa sidor. Njaelkies Lea (d) 5 februari 2009 kl. 01.51 (CET)

Tvekade över ordningen men håller med. Det är ju inget som behövs stressas på (om det inte är någon som nödvändigtvis vill ta på sig uppdraget) utan när man går igenom avslutade icke omnominerade användare så kan man sortera om och malla om. /^Fluff?_Fluff! 5 februari 2009 kl. 09.06 (CET)

Jag tycker att det vore bra med en annan bakgrundsfärg på de gamla omröstningarna, på samma sätt som på sffr, så man tydligt ser vad som är avslutat och inte. Håller med om att det vore bra med de nyaste överst. / Elinnea 5 februari 2009 kl. 12.11 (CET)

Knepigt fall på SFFR

Vi har många gånger i konsensus sagt att rösträkning inte skall ske utan det är argumenten, grundkrav och basförnuft som skall råda. För Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Absolute Golden Oldies har vi dock nu fastnat och i det lite oklara läget mellan konsensus saknas och radera, och då visar det sig att även i diskussionen om hur omröstningen skall tolkas så följer åsikterna helt hur man röstat, dvs alls ingen konsensus om hur omröstningen bör avslutas. Jag ber därför fler att ange sin åsikt så ett mer entydigt utfall erhålls. Wanpe 5 februari 2009 kl. 12.30 (CET)

Är inte konsensus saknas == behåll? »нотвыст_(d.|b.) 5 februari 2009 kl. 12.33 (CET)

Jag tycker att SFFR funkar bra nuförtiden. Problemet blir väl om man räknar röster när man avslutar dem, trots att det finns argument att läsa och väga mot varandra. Ingen har sagt att det är lätt att avgöra konsensus, och det finns heller ingen som säger att en viss person måste göra det vid en viss tidpunkt. Känner man att det är för svårt kan man ju lika gärna strunta i det, och räkna med att nån annan gör det. I just det här fallet tycker jag nog att argument finns både för och mot, och hade nog personligen låtit diskussionen vara någon vecka till. /Grillo 5 februari 2009 kl. 12.36 (CET)

(efter red.konfl. till notwist) I praktiken jo, men om det inte finns konsensus vore det ju dumt att göra en förändring, som ju radering onekligen innebär. Egentligen borde väl "ingen konsensus"-diskussioner kategoriseras så att de kan tas upp igen vid senare tillfälle. /Grillo 5 februari 2009 kl. 12.36 (CET)

Även jag vädjar om att fler ska säga sin ståndpunkt om artikeln, men vill lyfta fram vikten av att man inte bedömer argument som är i enlighet med nuvarande relevanskriterier högre än andra ståndpunkter. SFFR är trots allt till för principdiskussioner som kan vara vägledande och SFFR ska styra relevanskriterierna - inte tvärtom. Vi är helt överens om att vi inte ska räkna röster, men i det här fallet har båda sidor bra argument för sin sak, men vi har kommit fram till olika slutsatser. Inget av förslagen (radera eller behåll) strider mot några riktlinjer eller policys. Obelix 5 februari 2009 kl. 12.38 (CET)

Ett problem med att göra som Wanpe gjorde (utan att peka finger, förstås), är att fokus hamnar på "hur ska diskussionen tolkas?" istället för "vad ska vi göra med artikeln?". Den typen av frågor tar man hellre upp på sffr:ens diskussionssida. /Grillo 5 februari 2009 kl. 12.39 (CET)

Det där med att kategorisera de där konsensus inte kunde nås tycker jag låter som en väldigt bra idé. / Elinnea 5 februari 2009 kl. 13.03 (CET)

Instämmer! Sedan om det blir av att man tar upp dem igen inom rimlig tid är väl en annan femma men då finns möjligheten iaf! /-nothingman- 5 februari 2009 kl. 13.06 (CET)

Blänkare om WP:POL

Jag tycker mig utläsa ett konsensus om att min föreslagna ändring av WP:POL är positiv, och kommer snart att verkställa den om ingen har något mer att tillägga. Plrk 5 februari 2009 kl. 17.44 (CET)

Newsmill som relevans-lackmus

Tidigare har det känts ganska självklart att man kan påvisa ett artikelämnes encyklopediska relevans genom att visa upp artiklar om ämnet i webbversioner av dagstidningar, och ungefär lika självklart att en blogg inte räcker. Det hela har väl med något slags journalistiskt "tyngd" att göra. Har någon koll på hur man skall ställa sig till Newsmill, som ju känns lite som något mellanting? Är en publicerad "primärartikel" på Newsmill jämförbar med en tidningsartikel? Är en replik det, om den är granskad och publicerad av redaktionen (men kanske inte hade tagits in för sina egna meriter)? - Tournesol 31 januari 2009 kl. 10.20 (CET)

Angående om Newsmill skulle jämställas med t.ex. SvD eller DN så tycker jag att det är ganska lätt att svara nej. Riktiga tidningar har anställda journalister och någon typ av kvalitetsurval när de dels anställer personer och dels väljer vad som ska tryckas. Internet underminerar hela denna centrala syn på medier, och det är i och för sig bra för yttrandefriheten, men när det kommer till relevans anser jag knappast att Newsmill skulle få räknas som en tidning eftersom det egentligen är just en blogg, även om det ser ut som en tidning. »нотвыст_(d.|b.) 31 januari 2009 kl. 10.28 (CET)

Har Newsmill alltså inte något slags sållande redaktion? Jag har inte läst på så mycket, utan ville mest väcka frågan. - Tournesol 31 januari 2009 kl. 10.29 (CET)

Jag har fått intrycket av att Newsmill är en sida där vem som helst kan skriva en "nyhet", sen förutsätter jag naturligtvis att deras redaktion sållar bidragen men det ändrar ju inte de punkterna jag tog upp nyss »нотвыст_(d.|b.) 31 januari 2009 kl. 14.07 (CET)

Jag vet inte om det reder ut frågan (även om jag själv tycker att Newsmill måste ses som en "stabilare" medium än en "vanlig blogg"), men så här definierar Newsmill sig själva... "Newsmill är en sajt för nyhetskommentarer och debatt. Våra redaktörer bjuder varje dag in olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser". En blandning av inbjudna skribenter för huvudartiklarna, och mer spontana kommentarar och blogglänkar allså /Janders 1 februari 2009 kl. 08.40 (CET)

Newsmill är som DN Debatt 2.0, med en extra twist av "millningar" och kommentarer. De som skriver artiklarna på newsmill har genomgått sållning säkert lika rigorös som den på just DN Debatt och borde vara ett tydligt tecken på relevans. Dock så är ju Newsmill ett forum för debatt, och inte nyhetsartiklar - de ämnen som behandlas där har oftast artiklar sedan länge. Som typ Konstfack, Gaza, Utbildning i Sverige, Ingemar Johansson, Kärnkraft, etc... Plrk 2 februari 2009 kl. 13.25 (CET)

Vad exakt menar du med att en debattsida skulle vara "ett tydligt tecken på relevans"? Relevans för vad? Alla personer som någonsin medverkat på en debattsida, vare sig det är DN eller Newsmill, är knappast relevanta. »нотвыст_(d.|b.) 2 februari 2009 kl. 14.57 (CET)

Jag menar relevans för det ämne som diskuteras, exempelvis de exempel jag tar upp i förra inlägget. Plrk 6 februari 2009 kl. 00.49 (CET)

Huruvida Newsmill är att jämställa med rikstidningarnas debattsidor tycker jag att framtiden får utvisa, sajten har knappt lämnat betastadiet ännu. Innehållet är väldigt spretigt, och trots Leo Lagercranz förflutna som debattredaktör är NM allt annat än en ren debattsida på webben – de tar in för många inlägg från för många personer och spretar en hel del (ta t ex inläggen om Wikipedia, som annars hamnar på mycket mer undanskymd plats i en riktig tidning). Samtidigt läser många journalister NM, och genom att de tar upp de ämnen som debatteras där kan vi fortsätta att tillämpa de sedvanliga relevanskriterierna (tidningsjournalister som relevansfilter, alltså). --Idrougge 5 februari 2009 kl. 22.38 (CET)

Eventuellt radera inaktuellt projekt?

Startade 2007 ett projekt för att katalogisera postanstalerna i Öst-Karelen, http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_%C3%96st-Karelen_1941-1944 Men detta projekt rann ut i sanden på grund av diverse orsaker. Min fråga är helt enkelt: Kan man radera dessa projektsidor? Dem tillför ingenting och "smutsar" snarare ned Wikin enligt min mening och ser inte direkt vackert ut för den som söker efter relevant information, det finns bättre artiklar i Wikin som jag kan bidra till. OJJE 5 februari 2009 kl. 19.26 (CET)

Sidorna i Wikipedia-namnrymden tillhör vår historia och brukar inte raderas. Märk med {{wikipediamuseum}} om de är inaktuella. /Grillo 5 februari 2009 kl. 20.44 (CET)

Håller med, men man kan även använda mallen {{Färdigt projekt}} --Rosp 5 februari 2009 kl. 21.46 (CET)

Det här projektet var ju dödfött och hann aldrig producera någonting. Därför är det onödigt att museum-märka det. I stället kan det {{radera}}-märkas. --LA2 6 februari 2009 kl. 07.41 (CET)

Finns nu på WP:SFFR - fortsätt gärna disk där. /Innocent bystander 6 februari 2009 kl. 09.04 (CET)

Mallefterfrågan: Järnvägsstation

Jag har letat en del efter någon vettig mall till infobox för järnvägsstation, men det verkar inte finnas. Tänkte höra om det är nån som är sugen på att fixa en, kanske något i stil med den som finns på wp:en: [7] //Mippzon 28 januari 2009 kl. 11.18 (CET)

Tror att det är bättre att göra en motsvarighet till den generella mallen på wp:en en:Template:Infobox Station, frågan är om man behöver mer eller mindre parametrar än den engelska mallen--Magnus242 28 januari 2009 kl. 11.32 (CET)

Aha! Ja, den mallen var ju lite bättre. Vi kanske ska börja med att skapa en mallsida, och föra diskussionen där? /Mippzon 28 januari 2009 kl. 11.49 (CET)

Låter som en bra ide. Har skapat Mall:Järnvägsstation--Magnus242 28 januari 2009 kl. 12.00 (CET)

Perfekt! Då kör vi på där. /Mippzon 28 januari 2009 kl. 12.04 (CET)

Tyvärr verkar det inte som att någon påbörjat den här mallen. Jag hade själv gärna satt igång, men har inte riktigt koll på hur mallarna fungerar. Nån som känner sig manad? Parametrar för mallen finns på mallens diskussionssida. //Mippzon 2 februari 2009 kl. 09.44 (CET)

Vore förresten bra om vi kunde få ett par tyckanden till om mall-parametrarna innan skapandet av mallen går igång. Kolla mallens diskussionssida här. //Mippzon 2 februari 2009 kl. 14.45 (CET)

Mall:Järnvägsstation är nu klar att använda!--Magnus242 7 februari 2009 kl. 20.22 (CET)

"Psalmförfattare"

Jag utökade idag en artikel lite grand, och märkte då att en person som (bara) översatt psalmer till svenska benämns som, och kategoriseras som, psalmförfattare. Så vitt jag kan se är detta fel. En författare är ensam upphovsman till sitt verk, medan översättare är ett annat yrke, och har en annan ställning till verket (översättarens upphov gäller översättningen). Jag har kollat runt lite och det verkar som om detta språkbruk används allmänt i det numera nedlagda psalmprojektet. Det rör sig därmed om ett icke överblickbart antal översättare som både är felkategoriserade och feletiketterade. Eftersom de personer som står bakom detta projekt försvunnit, vet jag inte var jag ska uppmärksamma Wikipediagemenskapen på detta. För säkerhets skull kanske man också bör fråga om det finns någon som anser att det är en vettig benämning, att räkna översättare till författare.//--IP 7 februari 2009 kl. 11.22 (CET)

Jag tolkar inte "psalmförfattare" som att det nödvändigtvis handlar om en självständig upphovsman till nya verk. De brukar använda förlagor (på hebreiska, latin, tyska, engelska osv). Men många av artiklarna i Kategori:Psalmförfattare är dåliga, ibland utan någon annan information än vilken svensk psalm en person har bidragit till, t ex Sarah Doudney /Pieter Kuiper 7 februari 2009 kl. 11.38 (CET)

Exakt vad står det i Psalmboken om dessa personer? (Jag har ingen.) Att översätta sådana här verk är ganska besvärligt, så nog har översättaren/tolkaren gjort en stor insats i sitt arbete. /Innocent bystander 7 februari 2009 kl. 11.52 (CET)

Traditionellt, när det gäller andra litterära alster, används en tydlig åtskillnad mellan dessa yrkesgrupper. Det är t.ex. olika utbildningar för författare och översättare (i den mån yrkesverksamma är utbildade diktare eller översättare, det är inte så ofta iofs). I detta fall kommer sig nog etiketteringen från Den svenska pslamboken, som har ett författaregister längst bak. Där tas både författare, översättare och bearbetare upp. Men - eftersom denna inklusion förtydligas ("Författare, översättare och bearbetare jämte korta biografiska uppgifter" står det i 1986 års psalmbok) är det uppenbart att även de som står bakom psalmboken är medvetna om att ingrupperingen under "författare" är långt ifrån självklar. I biografierna står heller inte personerna nödvändigtvis som "författare", utan med de andra titlar de haft (om de inte varit rent yrkesverksamma författare). Undantget är t.ex. Haquin Spegel och Johan Olof Wallin som faktiskt benämns "psalmförfattare".//--IP 7 februari 2009 kl. 11.54 (CET)

Översättare av poesi (sångtexter och psalmer) är mer av poeter, än översättare av prosa är författare. --LA2 7 februari 2009 kl. 18.24 (CET)

Översättare av lyrik är nästan alltid själva poeter. Men om de enbart översätter skriver man inte att de var författre eller poeter. En sådan översättare är Sture Pyk, som aldrig kallas något annat, och Anders Bodegård.//--IP 7 februari 2009 kl. 18.35 (CET)

Magazin Café

Det var som sören. Tidningen Café har tydligen lagt upp massvis av sina bilder på Flickr under Creative Commons 2.0-licens. Pieter Kuiper har tydligen märkt detta innan och laddat upp bilder på Veronica Maggio, Malin Åkerman, Amanda Jenssen, Marcus Birro, Rami Shaaban, Håkan Hellström, med flera. Tummen upp för Café och man får ju hoppas att de fortsätter lägga upp fina bilder på kända personer under fria licenser. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 01.02 (CET)

Kan vi vara säkra på att det just är någon representant från Café som har laddat upp bilderna till Flickr? Har någon kontrollerat detta? torvindus • Et tu, Brute? 16 januari 2009 kl. 05.22 (CET)

Jag är mycket tveksam, detta är proffessionella bilder, redaktionellt material. Jag har verkligen svårt att tänka mig att Café ger upp sin upphovsrätt till dessa bilder. Är så fallet är det en sensation, många av bilderna är fantastiska och det skulle lyfta artiklarna oerhört om vi fick använda dem. Mason 16 januari 2009 kl. 12.42 (CET)

Skulle verkligen Café lägga ner ekonomiska resurser på att plåta kändisar, för att sedan lägga ut bilderna gratis och låta konkurrerande tidningar använda dem? Jag är extremt skeptisk. Det står inget på http://www.cafe.se/?id=11843 om creative commons. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 12.49 (CET)

Det är också värt att notera att bilderna på flickr har väldigt låg upplösning. Om bilderna inte är hög upplösning så är det nästan alltid en fingervisare om att det inte är den ursprungliga upphovsmannen som laddat upp, både på flickr och commons. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 12.53 (CET)

Varför ladda upp sånt här på Commons utan att kolla med tidningen först? Kan man verkligen uppge "Café" som author, är det inte resp. fotograf som måste ge sin tillåtelse? / Elinnea 16 januari 2009 kl. 12.55 (CET)

jag har mailat tidningen för att från källan veta vad som gäller. Wanpe 16 januari 2009 kl. 12.56 (CET)

Ja, det brukar i och för sig vara så att när saker verkar för bra för att vara sanna, så är de oftast det med. Det var förresten inte Pieter Kuiper som laddade upp bilderna, utan commons:User:File Upload Bot (Magnus Manske). Alltså bara automatiskt uppladdade. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.01 (CET)

Boten laddar inte upp bilder automatiskt, den gör det på kommando av någon. Det är fortfarande Pieter som laddat upp bilderna, även om han använt sig av en bot. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 januari 2009 kl. 13.04 (CET)

Aha. Ja, då hade det nog varit bäst om han mailat och kollat mad Café först. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.06 (CET)

(efter ett antal redigeringskonflikter)Konstigt är det väl men vem skulle annars ha gjort det? Någon som känner för att maila Café och fråga? Upphovsrätten är det nog dock inget konstigt med. Med all sannolikhet köper Café upphovsrätten av sina fotografer.

(efter första med notwist)Och att de laddar upp lågupplösta versioner behöver inte vara nåt konstigt. Det är mycket möjligt att de gör det just för att andra tidningar inte ska kunna profitera på deras högupplösta bilder :) Lågupplösta bilder duger ju bra på webben men knappast i tryckt skick. Såvitt jag vet gäller dessutom cc bara för de versioner som laddats upp, inte även för de högupplösta. Det kan vara så att de tänkt längre än vi tror.

(en till...) Magnus uppladdningsrobot styrs av människor. Det är uppladdarnamnet som gäller, inte robotnamnet. Roboten är bara ett hjälpmedel.

(FÖR HELVETE! Sluta skriva! Sjätte redigeringskonflikten nu) (sjunde) /Grillo 16 januari 2009 kl. 13.09 (CET)

He he, sorry. Just det här med fotograf är intressant, eftersom det i Sverige anses vara god sed att alltid uppge fotografens namn, oavsett hur upphovsrätten ser ut. En tidning som Café borde veta något sånt, men inga av bilderna på Flickr anger fotograf. -- [ jˈiesdeːo ] 16 januari 2009 kl. 13.14 (CET)

Nej, lite konstigt är det men bra om det reds ut nu. Sedan bör vi inte vara hårda mot den som utgick ifrån gott syfte (Pieter) utan i så fall den som eventuellt bröt mot lagen och laddade upp bilderna på flickr. /Grillo 16 januari 2009 kl. 13.17 (CET)

Jag är helt övertygad om att det är Café som lag ut bilderna. Och det var inte jag som först upptäckte det. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 13.42 (CET)

Jag hade sett Fil:FredrikReinfeldt.jpg och jag var lite misstänksam men jag antar att det är en reklamgrej av Café. Det är en massa bilder uppladdade till Flickr 10 december 2008. Men jag ser nu att dessa bilder finns i samma upplösning på tidningens egen sajt, och det kan vara misstänkt. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 14.13 (CET)

Förhoppningsvis får Wanpe svar från tidningen snart. Att de legat på Flickr i över en månad är ju en hint om att det är legitimt, men bristen på information både på Flickr och Cafés hemsida är hintar om att det inte är det... Plrk 16 januari 2009 kl. 14.49 (CET)

Inte för att vara sån (eller kanske just därför), men få av de här bilderna passar för Wikipedia. Precis som man strävar efter en neutral utgångspunkt vad gäller text bör man göra det för bild. Den här typen av fotografi arbetar medvetet på ett allt annat än beskrivande sätt. Inget fel med det, men det gör bilderna mindre lämpliga just här. /NH 16 januari 2009 kl. 16.02 (CET)

Ehm, det var en märklig invändning. På vilket sätt är denna eller denna bild inte lämplig att ha som bild i artiklarna? Nu innehåller redan Malin Åkerman en bra neutral bild, men hade den inte haft någon skulle enligt mig även bilden från Cafés omslag platsa. Även den uppenbara poserande bilden på Veronica Maggio skulle platsa om vi inte haft någon bild på henne. /Grillo 16 januari 2009 kl. 16.48 (CET)

Bilderna porträtterar menlösa kändispersoner, inga bilder utgör några "fotografiska argument" i kontroversiella stridsfrågor. Annat vore det med bilder av Israel-Palestina konflikten; men nu handlar det om Carolina Gynning osv... Bilderna är tagna av några av Sveriges bästa proffsfotografer. Det vore slöseri att inte använda sådana här bilder när man får möjlighet till det. Koios 16 januari 2009 kl. 16.55 (CET)

Visst ska vi använda dem om vi inte har andra, och de är välgjorda och en tillgång för commons och som fria bilder, men jag håller i viss mån med NH. Bilderna är ofta oencyklopediska, så de är i de fallen inte optimala som illustration på Wikipedia, på samma sätt som en faktuellt korrekt artikel skriven med oencyklopediskt språk inte är optimal som artikel. Vissa bilder verkar däremot mer okej. --ɐbuı1ɟ 16 januari 2009 kl. 17.24 (CET)

Jag tänkte skriva en massa här om vad som platsar och vad som gör inte det, men jag ser att Grillo varit framme. Kort och gott - en tillstylad bild är bättre än ingen bild, men en mer naturtrogen bild är bättre än en retuscherad sådan. --Bomkia 16 januari 2009 kl. 17.42 (CET)

Det beror lite på personen, vilken roll de har. En sminkad glamour-bild är ok för fotomodeller osv, men i artikeln om t ex Sanna Ehdin skulle man vilja ha en mer neutral bild. /Pieter Kuiper 16 januari 2009 kl. 17.47 (CET)

Inget svar på mitt mail till chefredaktören har kommit. Jag har själv ingen åsikt i sakfrågan men har en gnagande oro det kan finnas något lurt i det hela, som en rakt svar hade kunnat undanröja. Wanpe 16 januari 2009 kl. 20.19 (CET)

till artikeln Anine Bing finns ett foto från cafe med deras logga och webbadress på. Är det att betrakta som reklam, är de på väg smyga in reklam bakvägen?Wanpe 17 januari 2009 kl. 06.59 (CET)

Det verkar onekligen så. Jag tycker det är olämpligt att ha med bilder med cafes logga på. Jag är ingen höjdare på bildlicenser men ligger bilderna under en licens som gör det möjligt att redigera bilderna? Fast det kanske är bättre att invänta Cafes svar på Wanpes mail innan vi gör någonting sådant. /-nothingman- 17 januari 2009 kl. 10.11 (CET)

Ja, "derivatives" är tillåtna. Fil:AnineBing.jpg har också redan försetts med mallen "watermark", att detta borde ändras. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 10.21 (CET)

Man får inte ladda upp bilder på Commons utan att tillåta redigering av bilderna. Kan folk sluta vara så förbannad misstänksamma och istället visa på lite uppskattning? OM det är så att det här är en vandals verk så är det tråkigt, men om Café gjort det själva kan man vara tacksamma istället för att slänga ut misstänksamma "vill de smyga in bakvägen" osv. There's something rotten going on in the state of Wikipedia. /Grillo 17 januari 2009 kl. 12.35 (CET)

Hamlet-referenser åsido så är det väl inte helt obefogat att man är misstänksam mot lågupplösta bilder som verkar för bra för att vara sanna. 99.9% av alla sådana bilder uppladdas ju av personer som inte känner till Wikipedias policy om fria bilder. "Smyga in bakvägen" är ju en idiotisk strategi i så fall eftersom fri media tillåts att remixas = loggan försvinner på nolltid. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 17 januari 2009 kl. 12.40 (CET)

Bör vi inte vänta med att använda dessa bilder förrän vi fått svar från tidningen? Även om bilden skulle vara fri utan loggan, så är väl loggan fortfarande ofri, så det är väl ganska klart att Fil:AnineBing.jpg inte kan användas i nuvarande skick. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 14.16 (CET)

Det finns inget upphovsrättsligt skyddsbart i Cafés logga. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 14.27 (CET)

Jag håller med om att oavsett vad vi kommer fram till kan inte Fil:AnineBing.jpg användas som den är nu. Däremot kan den ju beskäras, så att Bings byst och Cafés logga inte behöver pryda den biografiska artikeln om Bing. /Hedning 17 januari 2009 kl. 14.41 (CET)

Men av vem?? En text kan vem som helst fixa till men en bild är krångligare (jag har inte en susning hur man fixar detta). Bör inte bilden tas bort från commons tv eller skall vi märka artikeln med {{reklam}}?Wanpe 17 januari 2009 kl. 14.45 (CET)

Varför kan den inte användas? Om hon ställt upp och poserat för den frivilligt ska väl inte några anständighetens ryttare bestämma om hon ska få visas utan heltäckande slöja eller inte. Om sedan Anine Bing själv ber om att bilden inte ska visas här är det en helt annan fråga (se diskussion:Sanna Ehdin om hur det kan lösas på ett smidigt sätt). Cafés logga kan gärna tas bort, men fram tills det görs ser jag inget problem att den är kvar. Problemet är inte bilderna i sig, problemet är om Café verkligen släppt dem fria. Det här är en ickedebatt som helt och hållet bygger på Cafés ställning som "herrtidning". Och som redan nämnts är Cafés logga med stor sannolikhet enbart trademarkskyddad. Commons godkänner trademarkskyddade bilder eftersom det inte är något upphovsrättsligt skydd. /Grillo 17 januari 2009 kl. 14.50 (CET)

Eftersom det handlar om en fotomodell så anser jag att bilden är mycket bra. Att stå som modell för sådana bilder är ju vad hon gör och är känd för. Loggan bör så klart redigeras bort så småningom. I övrigt så tycker jag inte att vi behöver göra något mer med bilderna förrän vi har fått svar från redaktören. Njaelkies Lea (d) 17 januari 2009 kl. 15.13 (CET)

Jag tycker att loggan hade varit lika mycket reklam om det stått "Hänt i veckan", "Dagens Nyheter" eller "Coca Cola", så detta handlar inte om att det rör sig om en herrtidning. Självklart ska vi vara tacksamma om bilderna är fria, men inte så tacksamma att vi slopar hela "fri encyklopeditanken" och går med på att publicera reklam i uppslagverket. Har ingen aning om hur såna här kontrakt görs mellan modell/fotograf/tidning i vilka sammanhang och hur bilderna får användas. Kan det vara så att en fotograf säljer rättigheterna för en tidning att publicera dem i själva tidningen, men att tidningen sedan inte kan släppa dessa bilder fria till vem som helst att trycka upp i helt andra sammanhang, t.ex reklamkampanjer, t-shirtar? Får ett annat företag ta t.ex bilden, trycka dit sin logo (och licensen förstås) utan att tillfråga (eller betala) fotografen och modellen? Är det inte så att vi hittills har krävt själva upphovsmannens, fotografens, bekräftelse på att bilderna är släppta enligt den licens som angivits, att de är helt fria? Tycker att det är alldeles för mycket som är oklart angående dessa bilder och att vi därför bör avvakta lite med att använda dem. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 15.19 (CET)

Jag tycker inte att vi ska lägga oss i hur Cafés avtal mellan dem, fotograf och modell ser ut. Om de nu släpper sina bilder fria får vi väl utgå ifrån att allt är frid och fröjd. Är det inte det är det Café som får problem, inte vi. /Grillo 17 januari 2009 kl. 15.25 (CET)

Nej, vi ska inte lägga oss i deras avtal, men däremot så behöver vi ett förtydligande i hur det såg ut, så att det inte är så att bilderna i själva verket är ofria. Att det verkligen är deras bilder, att de har rätten att säppa bilderna under en viss licens, inte bara publicera dem i tidningen. Har fotograferna verkligen skrivit under på att de släpper bilderna under den licensen som tidningen angivit här så är ju allt lugnt. Det handlar ju inte om vilka "som får problem" utan att vi ska ha en fri encyklopedia, annars skulle vi ju kunna ha en massa ofria bilder här och så länge ingen stämmer oss så är allt "frid och fröjd"... / Elinnea 17 januari 2009 kl. 15.35 (CET)

Självklart behöver vi inte veta hur mycket Café betalar fotografen för att släppa bilder fria. Det enda vi behöver veta är om Café står bakom Flickr-kontot. /Pieter Kuiper 17 januari 2009 kl. 15.47 (CET)

Hur mycket de betalar fotografer är fullständigt ointressant. Det som är viktigt är om bilderna verkligen är fria. Det är det vi behöver uppgifter om. Fotografernas namn är ju inte ens angivna. Hittills har det varit så att det är den som skapat bilder, tagit fotografier, målat tavlor, ritat teckningar är den som ska anges i fältet "author"/"skapare", inte den som köpt fotografierna, tavlorna, teckningen. Om de skulle ha ingått något slags särskilt avtal där fotografen angivit att h*n släpper bilderna under en fri licens i samband med att tidningen publicerar bilderna, så måste ju det framgå på något sätt. Vi kan ju inte bara gissa att de har gjort det. Det kan ju röra sig om nånslags missförstånd, att nån på Café bara lägger ut lite bilder av publicitetsskäl, utan att ha tänkt igenom det hela eller kontaktat respektive fotograf angående detta. Eller så är det någon helt annan, en privatperson, som ligger bakom det här. Det har vi ingen aning om i nuläget och det är därför jag anser att vi bör avvakta att använda bilderna tills allihopa är utrett. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 16.04 (CET)

Jag vill bara inflika att enligt licensen så skall antingen upphovsmannen krediteras, eller om upphovsmannen inte kan identifieras så skall förlaget krediteras: "Original Author" means, in the case of a literary or artistic work, the individual, individuals, entity or entities who created the Work or if no individual or entity can be identified, the publisher;". MiCkE 17 januari 2009 kl. 16.27 (CET)

Upphovsmannen är i det här fallet Café, eftersom Café förmodligen köper upphovsrätten av sina (frilansande?) fotografer. Det här är såvitt jag vet inget ovanligt utan snarast standard. Kolla själv i valfri månadstidning och räkna antal "Fotograf:" i anslutning till bildtexterna. De är lätträknade. Som sagt är det alltid trevligt att ange fotograf, men knappast ett krav om det inte längre är fotografen som äger upphovsrätten för bilden. Det här är ytterligare ett sidospår. Den relevanta frågan är: har Café släppt bilderna fria? Den frågan kan vi inte diskutera oss fram till här utan det är bara att vänta på svar från Wanpes mail. Det värsta som kan hända är att vi måste radera bilderna. /Grillo 17 januari 2009 kl. 16.31 (CET)

Exakt, det kan vi inte diskutera oss fram till här. Vi måste alltså först ta reda på hur det förhåller sig med dessa bilder och sedan om de är fria, använda dem. Precis som med alla andra bilder. "Förmodligen"...vi bör inte hålla på och förmoda. Jag förstår inte detta nya angreppssätt, "använda bilderna först, kolla upp om de är fria sen" istället för att först se till att det inte är några oklarheter och sedan använda bilderna. Det värsta som kan hända är inte alls att några bilder raderas, det värsta är att så länge vi använder bilder med oklar licens är detta inte en fri encyklopedi. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 17.09 (CET)

Eller så är man djärv och utgår ifrån god tro. Om de inte är fria kan vi alltid radera dem senare. Det är inget problem. /Grillo 17 januari 2009 kl. 17.12 (CET)

Den sidan handlar inte ett dugg om upphovsrättsfrågor utan om redigeringskrig, personangrepp, npov... Vi bör aldrig lägga in ofritt material "i all välmening" utan vi bör se till att det är fritt först. / Elinnea 17 januari 2009 kl. 17.38 (CET)

Bilderna på Henrik Schyffert finns både på Flickr-kontot, fotografens hemsida och fotografens agentur. Vilket kan tyda på att fotografen/agenturen endast sålt publiceringsrätten till Café. Att byline saknas på Cafés webb kan vara en del i avtalet att byline inte behöver anges i bildspelet, vilket avtalas om lite nu och då när det är frågan om webbilder och liknande där en byline blir helt fel i layouten. Att Café inte svarar på mailet kan bero på att de anser att det inte är deras pilsner, utan det är fotografen som får sköta sina upphovsrättsfrågor. Det vore kanske bättre att ställa frågan om licensen till fotografen istället för till tidningen. Schyfferts fotograf hittas här. // Castrup 19 januari 2009 kl. 22.54 (CET)

Tja, om frågan är så enkel som "Är det ni som ligger bakom flickr-kontot?" så är ju övriga problem Cafés och inte våra. /Grillo 20 januari 2009 kl. 07.11 (CET)

Om det finns anledning att tveka på deras frihet så till den milda grad att de inte bör användas i artiklarna, bör de inte heller laddas upp på Commons överhuvudtaget. Om de finns på Commons, kan vi använda dem här i artiklarna - speciellt när det inte finns några andra bilder. Plrk 17 januari 2009 kl. 22.27 (CET)

borttagen kommentar enligt önskemålWanpe 18 januari 2009 kl. 15.06 (CET)

borttaget /Pieter Kuiper 18 januari 2009 kl. 15.20 (CET)

Det vore ju bra om det här inte behövde urarta till att bli en diskussion om Commons värde eller om Israel-Palestina-konflikten... /Grillo 18 januari 2009 kl. 14.55 (CET)

Svaret har nu inkommit:

• Vår Flickr-närvaro är ett steg i ledet att helt enkelt utforska och lära av nya kanaler. Vi vill inte agera “gammelmedialt” protektionistisk utan ser snarare ett värde i att vårt innehåll sprids för vinden. Vi är ett modernt magasin och vet att det kanske finns hundra siter där ute som är viktigare för oss och vårt innehåll än vår egen.
• Creative Commons-biten däremot är ett misstag. Eller i alla fall ett just nu, lite förhastat steg. Vi utforskar möjligheterna att delge delar av vårt material (som mycket som möjligt, om jag får bestämma) under creative commons-licens men vi är inte riktigt där än och alla bilder kommer under kvällen att “märkas om”. Vissa alltså tillfälligt.

Wanpe 22 januari 2009 kl. 16.25 (CET)

Så vad gör vi med de bilder som imporerats från Commons? Jag skulle säga att de bör nomineras för borttagning på commons, eftersom det rör sig om "ett misstag" - det är inte omöjligt att anta att beslutet inte var förankrat i organisationen eller att alla rättighetsdetaljer inte var uppklarade. Visst skulle vi kunna påstå att "released is released", men jag tror att vi i längden skulle tjäna på en lite mer ödmjuk framtoning... Plrk 22 januari 2009 kl. 22.44 (CET)

En kvalificerad gissning är att de inte hade köpt fullständiga rättigheter för bilderna och då är det bara fotografen som kan licensiera dem under någon annan licens. Bilderna på Commons är således copyvio, även om det är Café som begått ett "misstag", och bör således raderas. // Castrup 22 januari 2009 kl. 22.50 (CET)

Den som vill får anmäla, men jag kommer att rösta mot radering. /Pieter Kuiper 22 januari 2009 kl. 23.13 (CET)

De flesta bilder på flickr.com/photos/magazinecafe verkar fortfarande ligga under en CC-BY-licens (trots att de skulle "märkas om"). Tråkigt att de inte kan tala klarspråk i vad som gäller, tycker jag. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 januari 2009 kl. 23.31 (CET)

Mailet hade en rad till:

Ska jag kontakta dig så fort vi kommit lite längre? Ska inte behöva ta speciellt långt tid.

vilket jag tolkar att de inte förstår konsekvenserna av de åsatta licenserna (nämligen att de redan börjat spridas okontrollerat och att "jag" eller annnan inte säkert kan stoppa de spridda bilderna). I ett svarsmail försökte jag klargöra detta och vikten att de snarast ändrar licenserna. Så om fotografen med den riktiga upphovrätten upptäcker bilderna i Wikiepdia, så misstänker jag Café reaktion bara blir att ändra licenserna på Flickr och sedan i ett mail till oss säga, "ändra i enlighet med Flickr", och sedan till fotografen utpeka oss som problemägare. Och detta kan vi då möta lite hårdare som Pieter skriver (det är ju förvisso inte vi som gjort fel) eller också lite mer ödmjukt som Prk skriver. Wanpe 23 januari 2009 kl. 09.05 (CET)

det spelar ingen roll vilket licens Café satt på bilderna ifall de inte äger rättigheterna, så lite ödmjukhet är att föredra - gthyni 23 januari 2009 kl. 10.19 (CET)

Instämmer, trist att de vägrar svara på själva nyckelfrågan, om det är de som äger upphovsrätten eller ej. De borde ju även svara på varför de inte uppgett fotografernas namn. Jag tycker att vi bör ta bort dessa bilder tills vi fått någon klarhet i detta. Nu har det ju gått rätt lång tid utan något har hänt. / Elinnea 24 januari 2009 kl. 20.39 (CET)

Om de inte ger ut en tydlig licens så får de faktiskt skylla sig själva om deras bilder kommer fram på Wikipedia. Dom tillåter ju det. Därför ska vi har kvar bilderna tills (eller om) de ändrar licensen. Det viktigaste är att vi vet att det är tidningen Café som har lagt ut bilderna på Flickr och ingen annan. /Poxnar ^(D) 28 januari 2009 kl. 14.38 (CET)

Jo, men du tycks utgå från att det är deras bilder, det vet vi ju absolut inget om, eftersom de inte svarar på den frågan... Som Castrup, gthyni mfl säger, det spelar ju ingen roll vilken licens tidnigen satt på flickr om de inte äger rättigheterna. Därför ska vi inte använda bilderna tills detta är utrett. Wikipedia ska inte innehålla ofritt material. Jag tycker det är ganska självklart. / Elinnea 30 januari 2009 kl. 22.39 (CET)

Om vi ska vara realistiska och inte bara titta på licensmallar är det naturligt att utgå från att Café inte har fått fotograferna att skriva på slavkontrakt som ger Café rätten att donera bilderna till Wikipedia. Nog för att ett förlag kan få långtgående rättigheter, men knappast CC-rättigheter, och desto mindre tänkbart är det att förlaget i sin tur skulle skänka bort sina bilder gratis. Om man är ren paragrafryttare går det förstås bra att ladda upp bilderna på Commons, men om man har lite sunt förnuft inser man att det är klanteri som ligger bakom att bilderna försetts med någon mer frikostig licens. --Idrougge 8 februari 2009 kl. 01.54 (CET)

Homogenisering av titlar på (t.ex. litterära) verk

I vår artikelsamling används två sätt för att markera titlar, med "citationstecken" och med kursivering. Vi borde se till att använda endast ett av sätten i samtliga artiklar, och jag vill starkt rekommendera varianten med kursivering, som dels är snyggare och dels inte kan misstolkas för citationstecknets övriga betydelser (avståndstagande osv.). --Andreas Rejbrand 17 januari 2009 kl. 13.38 (CET)

Jag håller med. Titlar på musikalbum, böcker, tidningar etc. är ju verk, och verk brukar kursiveras. Delar av verk, som artiklar i en tidning, eller en dikt ur en diktsamling brukar sättas inom citationstecken., t.ex. dikten "Salomo och Morolf" ur Oscar Levertins Kung Salomo och Morolf (Stockholm 1905), eller artikeln "Phoenix ska leta liv på Mars" i Svenska Dagbladet (2008-05-26). /Hedning 17 januari 2009 kl. 13.47 (CET)

Jag har för mig detta var uppe för ungefär ett halvt år sedan, och min minnesbild var att kursivering var det som rekommenderades. Sedan var samma fråga också om inledningsordet om det skulle vara bara fetstil eller fetstil och kursivering, där jag uppfattade det inte fanns konsensus. Wanpe 17 januari 2009 kl. 13.50 (CET)

Nu när du säger det så kommer jag ihåg det. Min bestämda uppfattning är att uppslagsordet alltid skall vara fetstilt, och dessutom kursiverat om ordet råkar vara titeln på ett litterärt verk (vilket jag kanske också nämnde då). --Andreas Rejbrand 17 januari 2009 kl. 14.11 (CET)

Engelska Wikipeidia använder sig av sin Manual of Style. Den föreslår t ex att titlar för romaner, filmer, musikalbum och TV-serier kursiveras medan låtar, singlar, korta dikter, noveller och enskilda avsnitt av TV-serier står inom citattecken (där citattecknen inte ska vara feta eftersom de inte utgör en del av titeln). --Bensin 17 januari 2009 kl. 18.52 (CET)

Engelska är förvisso ett annat språk än svenska med andra regler, varför Manual of Style i detta fall inte är särskilt relevant. I övrigt håller jag med Andreas Rejbrand. Calandrella 17 januari 2009 kl. 19.08 (CET)

Kursiv stil är visserligen något mer svårläst än normal och fet stil, men eftersom vi använder ett typsnitt utan serifer (små flaggor och fötter i början och slutet av tecknen) på Wikipedia instämmer jag också i att vi bör använda det. Syftet med kursiv stil är dessutom att läsaren ska sakta ner på läsandet, om än tillfälligt. Samtidigt är det lättare att se en titel som är kursiv än en inom citattecken eftersom hela det kursiva hänger samman medan det är lätt att tappa bort sig bland citattecknen. Det finns fler nackdelar med citattecken; dels blir det ”plåttrigt” vid uppräkningar av många titlar, dels är det nästan bara grafiker som känner till de ”grafiskt korrekta” citattecknen (det nästsista tecknet i samlingen över de länkade koder och tecken som visas längst ner när man redigerar en artikel, inte Skift+2).

Dessutom varierar de tecken man använder som citattecken mellan olika språk så när man översätter artiklar blir det lätt fel. Det är dock inkonsekvent att som i den engelska Manual of Style använda kursiv stil för vissa titlar och citattecken för andra. Det bör vara konsekvent, och citattecken bör reserveras för just citat, som vi dessutom har snygga mallar för (med korrekta tecken).

De här rekommendationerna (kursiv stil för titlar, cittattecken för citat) står redan i princip Wikipedia:Stilguide under Kursivering. Kanske någon eller några som kör robotar och brinner för detta vill ha som ständigt projekt att fixa till? Men vi får nog ändå leva med viss inkonsekvent användning eftersom det är svårt att få alla användare att veta hur de ska göra. Det är nog inte så många som läser igenom och memorerar hela stilguiden. /Jalf17 18 januari 2009 kl. 00.25 (CET)

För några månader sedan uppmärksammade jag också problemet med inhomogen användning av citationstecken ([8]), på tal om Jalf17:s inlägg. --Andreas Rejbrand 18 januari 2009 kl. 02.21 (CET)

Jag ansluter mig till den av Hedning förespråkade modellen ( d v s då man gör distinktion mellan helt verk = kursiv, och del av verk = citationstecken). Den är vad jag vet etablerad standard i t ex akademiska publikationer. /FredrikT 19 januari 2009 kl. 15.25 (CET)

Jaha, då förstår jag var det bruket kommer från. Jag trodde det var någon som uppfunnit egna regler. Men jag tror att detta gäller vid källangivelser, referenser, noter och liknande. Och om jag inte mimssuppfattat saken ska själva verket inte markeras alls utan bara avsnittet, artikeln eller liknande. Jag är inte så säker på att det även gäller beskrivningar av verk i facklitteratur, press, uppslagsverk och liknande, men har skrivit till Språkrådet samt en grafisk formgivare för att höra vad de säger. Jag återkommer när jag får deras svar. /Jalf17 22 januari 2009 kl. 21.45 (CET)

Språkrådet svarar att i källhänvisningar ska huvudverket vara med rak stil och ”artikeln” i kursiv stil. När det gäller sådana texter som exempelvis våra artiklar på Wikipedia ”finns inga entydiga normer eller konventioner. Men regeln bör vara att bara använda särskilda grafiska markörer om gränsen mellan titel och omgivande brödtext annars blir otydlig. Har man haft det behovet vid en källangivelse, vill man förstås vara konsekvent och göra likadant för alla källangivelser.” Och: ”Har man behov av att markera både huvudtitel och deltitel (på kapitel, artikel i antologi, spår på cd-skiva etc.), sätter man huvudtitel i kursiv och deltitel med citattecken. Denna konvention är f.ö. vanlig också internationellt och även för akademiska verk (där vi rekommenderar kursiv för huvudtitel och rak för deltitel).”

Alltid lär man sig något. Då återstår frågan om vilka citattecken vi ska använda? Eftersom de korrekta typografiska citattecknen (alltså ”) finns med i koderna/tecknen i redigeringsläget har jag utgått från att det är de som gäller. Skift + 2 (alltså ") är ju egentligen tecknet för tum/inch och sekund. Att kursivera alla titlar hade löst problemet med den frågan, men kanske det går att hålla efter med robotar?

Ytterligare en fråga som jag ställer mig är hur vi gör i artiklar om delar av verk? Det finns förmodligen inte så många enskilda artiklar om avsnitt eller kapitel i böcker, men däremot om sånger/låtar/visor från musikalbum som givits ut som singlar. Jag antar att de flesta är överens om att det inte ska vara citattecken i rubriken, men hur är det med det inledande som brukar vara fetmarkerat, räcker det med fetstil där? Eller ska det vara citattecken där också? Och artiklar om huvudverket ska det inledande vara både kursivt och fett? Eller bara fett?

Dessutom förekommer ju verken uppräknade i mallar för exempelvis artister och musikgrupper (som vanligtvis ligger längst ner i artiklarna). Syftet med att markera titlarna är ju som Språkrådet skriver att ”omgivande brödtext annars blir otydlig”. Men i sammanhang som listor och mallar där man bara räknar upp titlar på olika verk brukar ju titlarna avgränsas med radbrytning eller något avgränsande tecken som | • – så där borde varken kursiv stil eller citattecken behövas. /Jalf17 23 januari 2009 kl. 21.59 (CET)

Kanske är det bara jag som engagerar mig på den här detaljnivån? Jag har ytterligare en fråga som kanske är självklar för de flesta, men inte för mig. För det första är jag osäker på om frågan att huvudtitlar ska markeras med kursiv stil och deltitlar med citattecken är avgjord? Men om den är det undrar jag vad som i så fall gäller titlar på ”mindre verk” exempelvis sånger, visor etc som inte ingår som del i ett verk (Du gamla, du fria, Broder Jakob, är väl sådana exempel, finns säkert fler – vissa noveller, sagor)? Betraktas dessa ”mindre verk” som huvudtitel och ska kursiveras? Eller ska alla ”mindre verk” markeras med citattecken? (Personligen tycker jag nog ändå att det vore mest konsekvent att kursivera alla titlar. Det skulle lösa många problem.) /Jalf17 4 februari 2009 kl. 12.00 (CET)

I vår tidning kursiverar vi titlarna. Det gör SvD också, medan DN använder citattecken, förmodligen pga lättja. --Idrougge 8 februari 2009 kl. 01.58 (CET)

Hätska reaktioner

Gthyni har reagerat något hätskt på mina redigeringar av Sven Wollter och Per Gahrton, vilket jag har svårt att förstå. Han/hon ber mig anmäla i händelse av missnöje, varförjag postar här. Om någon vill hjälpa till innan ett redigeringskrig uppstår så vore det bra. --Salisbury 31 januari 2009 kl. 14.53 (CET)

Jag ser inget hätskt. Var god sprid inte ut personkonflikter på Bybrunnen som är till för att diskutera principfrågor. /Grillo 31 januari 2009 kl. 14.59 (CET)

Jag tycker tvärtemot Grillo att anmälan på Bybrunnen för det mesta är ett bra sätt att försöka bryta ett dödläge i en dispyt. Det enda andra stället man skulle kunna tänka sig är väl WP:BOÅ.

andejons 31 januari 2009 kl. 18.22 (CET)

Vilket är ett problem som Essin tog upp med mig igår på IRC: vi har inte längre någon sida avsedd för konfliktlösning. Alla tidigare försök har gått i putten för att de urartat till namecalling. /Grillo 31 januari 2009 kl. 18.29 (CET)

Jag har inte reagerat hätskt, det var bara ett svar på att du undervisar mig i hur man bidrar till WP när jag återställer Salisburys politiska kampanjer mot enskilda personer. Gnäll är vad som återstår, var snäll och gnäll på min diskussionssida om du känner det behovet. - gthyni 31 januari 2009 kl. 21.02 (CET)

Vad är relevant praktiskt brukar vara politiker skriver man in om dom bryter mot lagen så Per Gahrton rattfyll förstår jag men Sven Wollter utalandet förstår jag inte ska vi skriva in varje konstigt uttalande som skådespelare gör blir skvaller tidningspressen.Wolfmann 1 februari 2009 kl. 09.18 (CET)

Det är definitivt något hätskt att beskylla mig för hatkampanj när jag gör sakliga redigeringar. Det bör man kunna inse också om man är oenig om redigeringen.

Gthyni rekommenderade mig att anmäla dig ifall jag är missnöjd, så jag förstår inte varför han/hon är missnöjd med att jag vänder mig hit. Det gjorde jag i hopp om att få hjälp med konfliktlösning på ett så tidigt stadium att debatten inte blivit allt för inflammerad.

Det är inte fråga om ett konstigt uttalande av Sven Wollter utan om något som kommer nära uppvigling mot regeringen, vilket är grov brottslighet. --Salisbury 1 februari 2009 kl. 14.54 (CET)

En redigering som [9] är ganska uppenbart en redigering för att svartmåla personen ifråga, att rycka ett citat ur sitt sammanhang från 70-talet och sedan jämställa det med information som födelsedatum och biografi i inledningen ser i min mening konstigt ut »нотвыст_(d.|b.) 1 februari 2009 kl. 15.07 (CET)

Att det är uppvigling är din bedömning och därför fullständigt ointressant. Tycker du inte att det råder konsensus när flera av varandra oberoende skribenter återställer dina lösryckta citat, som ibland kan vara tagna ur 30-40 år gamla tidningsskrivningar? Du tycker till och med på fullaste allvar att helt okända personers uttalanden är relevanta att ha med i en encyklopedi, så det är helt uppenbart att du totalt har missuppfattat vad Wikipedia är. Det är fortfarande en encyklopedi och varken en tabloid eller ett forum för egen forskning. //StefanB 1 februari 2009 kl. 15.15 (CET)

Det är naturligtvis inte att svartmåla, snarare att skrapa bort färg så den rätta färgen kommer i dagen. Citatet är inte ryckt ur sitt sammanhang och jämställs inte med information om födelsedatum och biografi.

Konsensus uppstår inte genom att ett antal personer personer håller på och återställer och/eller uttalar åsikter.

Jag tycker inte det vittnar om så stort försök att nå samförstånd när man upprepar påståenden om lösryckta citat och skyller på att händelserna ägt rum för länge sedan, utan att belägga påståendena eller motivera tidsförloppets betydelse. Hur illa ställt det är bland somliga visar MHedman, som kallar mig [tokfrans] och börjar tala om att blockera mig - utan att jag överträtt någon regel.

StefanB, jag har inte åberopat något kändisskap hos skribenten eller utgått ifrån att vilka åsikter som helst är relevanta. Har du hängt med i mitt resonemang?

Termen uppvigling kan man diskutera (jag skrev "kommer nära u."), men att det är en allvarlig sak torde framgå. --Salisbury 1 februari 2009 kl. 17.59 (CET)

Man behöver inte vara speciellt kunnig på googlesökningar för att se när en persons uttalanden är fullständigt irrelevanta för att tas med i en encyklopedi (67 unika träffar). //StefanB 1 februari 2009 kl. 18.20 (CET)

Ursäkta, men vem är Joakim Förars och hur kommer han in i bilden? /Nicke L 1 februari 2009 kl. 20.36 (CET)

I denna artikel får man en bild av denne Förars: [10]. /Annika 1 februari 2009 kl. 21.19 (CET)

Det var som jag misstänkte, du har inte förstått ett dugg av vad jag har sagt. Jag tror att jag varit tydlig nog. Försök att sätta dig in i andras argument innan du anmärker på personerna. --Salisbury 1 februari 2009 kl. 20.04 (CET)

Anledningen att åtminstone jag har svårt att ta dina argument på allvar är ju att du är så uppenbart personligt engagerad i att "sätta dit" personen ifråga, bara en formulering som att "skrapa bort färg så den rätta färgen kommer i dagen" visar ju att du har en negativ inställning till personen ifråga. Det är uppenbart att du bara vill infoga meningen för att få personen att framstå i dålig dager, och eftersom du verkar vara ensam om att tycka att den meningen hör hemma i artikeln så får du helt enkelt finna dig i att resten av medlemmarna på Wikipedia inte tycker det. Jag skulle föreslå att du ägnar dig åt någon typ av redigering där du kan hålla dig neutral och faktiskt förbättra artiklarna istället för att föra igenom en personlig agenda, sådana personer kommer och går på Wikipedia tillräckligt ofta för att man ska känna igen mönstren. »нотвыст_(d.|b.) 1 februari 2009 kl. 22.16 (CET)

Det är ett exempel på Ad hominem circumstantial. En persons motiv försämrar inte värdet av det han eller hon gör.

För min del tycker jag att informationen om Wollters bekännelse av sin beredskap att mörda är värd att nämna - inte för att jag ogillar hans ideologi, vilket jag i och för sig gör, utan för att den sortens uttalanden har en viss tyngd genom sin betydelse för samhällsklimatet på 70-talet. De tänjde gränserna för det tillåtna och fick många andra extremister att framstå som moderata i jämförelse. Kommunistpartierna frodades genom stöd från kulturpersonligheter.

Försök ta varandras argument på allvar. Det vinner också er egen trovärdighet på. --Priamos 1 februari 2009 kl. 23.07 (CET)

Ni som så gärna vill ha med det här citatet, varför skriver ni inte en lång och uttömmande artikel om personen ifråga? Då vore det också relevant att sväva ut lite mer angående hans politiska uttalanden genom åren. Just nu är det som att skriva "Milou är en hund" i en artikel om Tintin innehållande "Tintin är en samling seriealbum av Hergé". /Grillo 2 februari 2009 kl. 02.10 (CET)

--

Det felaktiga med dessa redigeringar har inte varit att de reflekterat dåligt på sina ämnen, utan att de varit illa underbyggda och föga relevanta. Jag kollade med Kommunistiska partiets partiprogram och hemsida om partiet rimligen kunde påstås "arbeta aktivt för väpnad revolution" och det fanns inget stöd för det påståendet där. Man bör i sammanhanget veta att radikala socialisters användning av ord som "revolution" kan skilja sig klart från de flestas förståelse. Koios 2 februari 2009 kl. 06.36 (CET)

Wollters uttalande vore relevant att ta upp (i relevant kapitel) om det uttalades idag och skapade rubriker. En skådis citat från sjuttiotalet, ryckt ur sitt sammangang, är däremot rätt så irrelevant så länge det inte får förnyad aktualitet. Rimligare vore då att påpeka partitillhörighet (återigen i relevant kapitel), samt huruvida det är frågan om något långvarigt engagemang. Wikipedia är inte ett forum för kvällstidningsjournalister som under nyhetstorkan skulle kunna dra till med SVEN WOLLTER VILL MÖRDA ARBETARE. --Idrougge 8 februari 2009 kl. 02.09 (CET)

Min första mall - nöjesparksmallen

Efter mycket klippande och klistrande och lite ökad förståelse för hur mallarna som är baserade på infobox fungerar har jag nu skapat en mall för nöjesparker. Min mall finns på {{nöjespark2}}, och den gamla mallen finns fortfarande på {{nöjespark}}. Hade varit kul med lite feedback, och om majoriteten tycker den ser bra ut, så kan vi kanske ersätta den gamla med den nya? //Mippzon 4 februari 2009 kl. 14.13 (CET)

Ja den var ju mycket snyggare än den förra. En sak att komma ihåg är däremot att det är bra att ha samma namn på sina parametrar som den förra mallen, för att det lättare ska gå att byta mellan de båda. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 februari 2009 kl. 14.23 (CET)

Ah, det var ett bra tips! Ska se över namngivningen av parametrarna med en gång. /Mippzon 4 februari 2009 kl. 14.24 (CET)

Fast om jag ska vara ärlig tycker jag min egen namngivning är lite bättre? Det är bara ett fåtal artiklar som använder den gamla mallen, så kan ju ansvara själv för att bytet blir smärtfritt. /Mippzon 4 februari 2009 kl. 14.27 (CET)

Byt, den nya var mycket snyggare... Herr X ^(D) 4 februari 2009 kl. 14.32 (CET)

Jag tycker att den är alldeles för randig och uppstyckad, tycker att det är räcker med den översta gröna randen där namnet står, man behöver inte skriva "Det här är information", "Det här är fakta", utan det framgår av innehållet, det är liksom ingen som läser t.ex "Öppningsår:2000" och tänker "undrar om det här är information... eller är det kanske fakta" utan man förstår att i en sån här mall så finns sånt. Hemsida bör bytas ut mot webbplats. Annars är den helt ok. / Elinnea 4 februari 2009 kl. 14.38 (CET)

Jo, det hade du ju rätt i Elinnea. Man behöver kanske inte berätta det uppenbara :) Dina synpunkter är åtgärdade /Mippzon 4 februari 2009 kl. 14.44 (CET)

Tack, nu ser det väldigt snyggt och informativt ut! / Elinnea 4 februari 2009 kl. 14.47 (CET)

Jag har undrat varför folk byter ut "hemsida" mot "webbplats". Jag har inget direkt emot någotdera ordet, men förstår inte varför man måste byta ord. --Idrougge 8 februari 2009 kl. 02.30 (CET)

För mig så är hemsidan den första sidan som man kommer till när man besöker en webbplats, till exempel huvudsidan här på Wikipedia. //Sertion ^disk.|Bidag 8 februari 2009 kl. 10.53 (CET)

Statistik redigeringsdjup

På [11] går det att följa vissa nyckeldata från de olika språkversionerna på dagsbasis. Som synes nedan ökar redigeringsdjupet stadigt och vi har på 6 månder "gått om " nl och no och närmar oss fi.

I statistiken ovan redovisas också vad jag uppfattar är stubkvoten (ratio) och där uppfattar jag också det blir bättre (hittar ej äldre siffror) vi har bättre kvot än pl, nl och no och inte långt ifrån fi och da.

De norska siffrorna är intressanta då de säkert avspeglar den stora satsningen de gjort på volymen artiklar senaste tiden - det är svårt att klara både volym och stubkvot/ökat redigeringsdjup samtidigt

Datum	en	de	fr	pl	nl	ru	sv	no	fi	da
7 feb 2009	413	82	115	9	23	75	25	20	33	28
1 jan 2009	413	81	115	9	23	74	24	20	32	26
1 dec 2008	408	80	113	9	22	72	23	20	32	26
1 nov 2008	396	80	112	9	22	70	22	20	32	26
1 okt 2008	386	79	110	8	22	67	22	20	31	25
1 sept 2008	376	78	105	8	21	66	21	20	31	24
1 aug 2008	372	78	103	8	21	65	20	20	30	24
1 juli 2008	368	77	101	8	21	63	19	20	30	24
1 juni 2008	357	76	98	8	21	60	18	19	30	23
1 maj 2008	345	75	96	8	21	59	17	19	29	23
1 apr 2008	334	74	93	8	20	60	16	19	29	22
1 mars 2008	321	74	90	8	20	62	16	18	28	22
1 feb 2008	316	71	87	7	20	58	16	18	28	21
1 jan 2008	302	70	79	9	20	56	15	18	27	21
1 nov 2007	286	68	58	7	19	53	14	18	26	20

Wanpe 7 februari 2009 kl. 20.36 (CET)

Det var en diskussion om redigeringsdjup i december [12], i övrigt håller jag med om resonemanget med noWp //FredrikLähnn (Feffe) 7 februari 2009 kl. 21.15 (CET)

Om vi raderar de 100 000 kortaste artiklarna så kommer våra siffror förbättras avsevärt i den här typen av statistik. -- boİvİE 7 februari 2009 kl. 23.15 (CET)

Ett annat sätt är att slå ihop stubbar. Det minskar samtidigt den administrativa bördan. --Ettrig 8 februari 2009 kl. 00.13 (CET)

Jag förstår att Boivies inlägg är en sarkasm mot statistikfixering. Statistik är dock ett trevligt verktyg och hjälpmedel, så länge man har vett att hantera det. Det kan vara bra att veta i vilken riktning arbetet går, och det kan vara bra för att analysera mönster. Men att medvetet arbeta för att förbättra statistiken och inte artiklarna är så klart inte bra. Målet bör så klart vara att arbeta med artiklarna, så följer statistiken med som en naturlig del av detta. Att fuska med statistik gör ju att man inte lurar nån annan än sig själv. /Grillo 8 februari 2009 kl. 03.16 (CET)

Efter diskussionen i december gick jag vidare och gjorde en lite större tabell på m:Depth. Där har jag också räknat ut procentuella skillnaden kvartalsvis. Vår uppryckning under 2008 är hög, men ingalunda unik. Redigeringsdjupet säger inte allt, men det säger lite mer än man får ut av enbart artikelantalet. --LA2 8 februari 2009 kl. 06.44 (CET)

För att få förståelse för begreppet redigeringsdjup kan det vara givande slumpa fram artiklar och titta på historiken. Korrelationen till våra kortaste artiklar är inte så stor man kunde tro. Den näst lägsta djupet när jag slumpade hade tex Recurrenspares (1073 tkn) som är svag, tex saknas iw-länk. Minst djup i min slumplista fick Västernorrlands läns Trafik (768 tkn), inte så dålig men så pass lokal att den är nära att inte vara relevant. Wanpe 8 februari 2009 kl. 08.00 (CET)

Så det som sker här i Västernorrland har gått och blivit lokalt? Hur ska vi norrlänningar då se på stadsdelar och gator i Stockholm? - Snälla, se till varje artikels enskilda kvalite istället. Västernorrlands läns Trafik är inte den bästa artikeln, men dess brister ligger nog inte i att den är lokal. /Innocent bystander 8 februari 2009 kl. 10.09 (CET)

Jag kanske valde fel ord, det jag tänkte på är risken att artikeln innehåll om 5-10 år inte längre stämmer, på samma sätt som det är en risk för vissa föreningar som s-f klubben i västra Skåne som var uppe för en tid sedan. Wanpe 8 februari 2009 kl. 11.43 (CET)

Exakt - en systematisk patrullering av artiklar vore önskvärt - men kanske inte realistiskt idag. - Jag har valt mitt område - du vet nog vilket - där jag försöker uppdatera någon artikel varje dag (och skriver ngn ny nästan varje dag oxå)... /Innocent bystander 8 februari 2009 kl. 12.04 (CET)

Omröstning på bokmålsnorska Wikipedia

Jag tänkte att det kanske är lite intressant för svwp att veta att bokmålsnorska Wikipedia just nu har en omröstning om de ska byta till det mer korrekta prefixet "nb". M.M.S. 26 januari 2009 kl. 13.59 (CET)

En bruker har stemmerett om følgende er oppfylt:

• Gjort minst 200 redigeringer på no.wikipedia.org totalt.
• Vært registrert på no.wikipedia.org før 26. november 2008 (CET)
• Ikke vært blokkert i mer enn tilsammen to dager etter 26. november 2008 (CET)
• Hatt minimum 30 redigeringer etter 26. november 2008 (CET)

Känns spontant som att inte så många användare på SVWP uppfyller dessa krav, men sen kanske syftet snarare var att upplysa än att uppmana till röstning :) »нотвыст_(d.|b.) 26 januari 2009 kl. 14.02 (CET)

Fult av dem att stänga ute etablerade nnwp-skribenter... Jag tror inte någon på svwp uppfyller kraven ovan dock.. /Grillo 27 januari 2009 kl. 22.27 (CET)

Jag röstade nej till det, blir mycket problem med länkar mm från andra wp och andra sajter. Jag har lärt mig tillräckligt mycket skriftlig norska för att kunna skriva vettigt på no-wp, och har bidragit en del. Har en ordbok och lite andra tekniker för att kolla stavning mm. --BIL 2 februari 2009 kl. 23.45 (CET)

Mye kan sies om skifte no - nb (og mye er sagt), men neppe siste ord. Det er vel godt mulig at saken ankes videre til Wikimedia Foundation etter avstemningen er over. Diskusjonen har vært opprivende og tildels ødeleggende for samarbeidet mellom bokmål/riksmål og nynorsk. Ulflarsen 3 februari 2009 kl. 21.22 (CET)

Til informasjon så er avstemning innad på Wikipedia på bokmål/riksmål avgjort og det var et klart flertall for å beholde no som subdomene. Gjenstår hva bidragsyterne fra Wikipedia på nynorsk vil gjøre, om de anker til Wikimedia Foundation. Ulflarsen 9 februari 2009 kl. 20.41 (CET)

Var inte rädda att blockera återfallsförbrytare en längre tid

Ofta blir IP-nummer som kommer från skolor väldigt lätt behandlade när det kommer till blockeringar. Det är naturligtvis förståeligt, eftersom det kan drabba många andra användare utöver de som klottrat. Dock känns det lite väl tålmodigt när man snubblar över en diskussionssida som har massvis med varningar och de senaste blockeringarna ändå ligger på en dag eller strax däröver. När man blockerar måste det sundaste vara att göra en enskild bedömning av varje IP-nummer. Bara för att en skola delas av många elever betyder det inte att skolorna ska vara immuna mot långtidsblockeringar.

Till att börja med drabbar inte en långtidsblockering inloggade användare (inte som standard i alla fall, och så ska det naturligtvis fortsätta!). Någon som _vill_ redigera Wikipedia kan alltså till exempel skapa en användare hemma och sedan använda den även i skolan. Detta är dock ett faktum som vi behöver göra tydligare i det fallet att man blockerar en skola en längre tid (en månad eller längre). En annan positiv effekt som en långtidsblockering kan ha är att problemet kommer till ytan. Jag har sett på några diskussionssidor meddelanden som verkar seriösa där en lärare eller annan på skolan ber om att få IP-numret avblockerat så att det går att redigera.

Jag är inte en person som vanligtvis är för "hårdare tag" men jag tycker att långtidsblockeringar har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Syftet med en blockering, oavsett vad den handlar om, är ju sällan att "bestraffa" utan snarare att lätta trycket för de som lägger ner sin fritid på Wikipedia, blockeringar är alltså ett verktyg för att förebygga problem där de kan tänkas hända. Utifrån det perspektivet tycker jag det är märkligt egentligen att man är så rädd för att blockera skolor en längre tid. Vad tycker ni? »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 14.20 (CET)

Denna typ av klotterkonton stjäl orimligt mycket tid och jag tycker som i den diskussion Grillo startade här på Bybrunnen för en tid sedan att det är dags att börja agera bestämdare mot klottrarna. Blockering utan förvarning och snabbt längre blockeringar vid upprepning (inom några veckor). Längden är jag osäkrare på för längre om två veckor en eller flera månader, dock inte över en terminsgräns. Wanpe 6 februari 2009 kl. 14.26 (CET)

Sen är det extremt viktigt att längre blockeringar görs på en grund av enskild bedömning. Man måste göra en uppskattning över hur mycket av redigeringarna som faktiskt är klotter, det är möjligt att ration är ungefär 50/50 och då bör man nog överväga om det verkligen är rätt med en längre blockering. Samtidigt kanske vi på något sätt kan uppmärksamma de seriösa användarna bättre på att det faktiskt går att skapa ett konto och därmed komma förbi blockeringen. Mycket av klottret tror jag är slentrianmässigt. »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 14.35 (CET)

Att informera tydligt för blockerade (offentliga) ip-nummer att man ändå kan redigera ifall man själv har ett användarnamn (och sköter sig) tycker jag låter som en mycket bra poäng och något som verkligen borde tillämpas, och jag tror också det kan verka vettigt att långtidsblockera riktigt problematiska ip-nummer (dock inte på slentrian, som sagt). Det skulle kunna vara till nytta för kvaliteten, på så sätt att man får mindre klotter utan att riskera att förlora alltför många konstruktiva bidrag. Detta skulle kunna vara aktuellt t ex om ett konto bidragit med oerhört mycket klotter, och nästan inga eller bara ett fåtal redigeringar är konstruktiva. (Samtidigt kan det ju komma något riktigt bra bidrag från samma ip, av en person som inte skulle vilja skaffa användarnamn.. Hm). Jag är heller inte insatt i klottersaneringen, så jag känner inte att jag har en välunderbyggd åsikt i frågan. :) --ɐbuı1ɟ 6 februari 2009 kl. 17.00 (CET)

Undrar om vi inte skulle införa en sådan här mall och klistra fast på alla skolip:n, då kanske det känns mer rimligt att ha dem långtidsblockerade? Vi borde i min mening i alla fall se till att det finns ett annat meddelande där än bara den senaste varningen för denna typ av IP:n. Har för mig att jag har sett något i den stilen, men det verkar sällsynt. Njaelkies Lea (d) 6 februari 2009 kl. 17.21 (CET)

Ser verkligen den seriösa användaren användardiskussionen eller ser den bara att ip:t blivit blockat och blockeringskommentaren? När jag var ny och skulle göra min andra redigering någonsin så tänkte jag göra den från min skola men då kommunens ip blockat och jag missuppfattade det som att administratören anklagade mig för klotter. Jag var inloggad och på den tiden kunde man inte välja att inte blocka inloggade men jag är övertygad om att liknande missförstånd lätt uppstår. Jag tror därför inte det spelar någon roll vad man skriver på användardiskussionen utan man bör istället rikta in sig på att de meddelarsidor som kommer upp om man försöker redigera trots block blir så tydliga som möjligt. Vilka sidor är det egentligen som en blockad användare möter?--Kruosio 6 februari 2009 kl. 17.43 (CET)

"Redigera"-länkar försvinner för den som är blockerad (åtminstone är det det som händer när enskilda sidor är låsta; jag förutsätter att effekten är den samma när en registrerad användare eller ett IP-nr blockeras). /B****n 7 februari 2009 kl. 11.12 (CET)

Istället för att spekulera blockerade jag mitt eget ip-nummer för att testa. Redigeringslänkarna är kvar (precis som jag mindes från tidigare experiment), men när man trycker till dem får man upp texten i MediaWiki:Blockedtext. Dessutom syns wikikoden för sidan i fråga längre ner. Vi kanske bör vara tydligare med att man kan redigera sin diskussionssida under blockeringen, och eftersom blockeringsanledningen syns där måste vi även vara noggranna med den. En anledning god som någon att använda länkar (dvs rullisten för att slippa skriva samma ska om och om igen) vid blockeringar alltså. /Grillo 7 februari 2009 kl. 12.08 (CET)

Då tar jag tillbaka mitt tidigare inlägg och påstår motsatsen. Hade inte möjlighet att blockera min IP-adress. Fint att Grillo kunde göra detta experiment. /B****n 7 februari 2009 kl. 12.20 (CET)

Njaelkies Lea, Vi har denna mallen Mall:Skoldator. GhostRider ♠ 7 februari 2009 kl. 13.49 (CET)

Ah, jag tyckte som sagt att jag hade sett något liknande. Men den verkar användas ganska sparsamt. Njaelkies Lea (d) 7 februari 2009 kl. 13.57 (CET)

Tänk alltså på att oinloggade inte ens har någon länk till sin diskussionssida lättillgänglig om de inte först har signerat någonstans eller får upp ett meddelande om att de har fått nya meddelanden. De lär alltså inte se denna sida om inte meddelandet är helt nytt. Det viktiga är alltså att ge en tydlig blockeringskommentar och en länk till användardiskussionen på MediaWiki:blockedtext. /Grillo 7 februari 2009 kl. 14.39 (CET)

Det finns ju i och för sig en länk till "din diskussionssida" i Blockedtext, men den kunde kanske lyftas fram bättre? Jag skulle dessutom kunna tänka mig en länk till användarbidragen, kanske med texten "Vill du se de bidrag som ledde fram till blockeringen finns de i användarhistoriken".Sjö 7 februari 2009 kl. 19.17 (CET)

Och jag vill bara återigen påminna om att ofta en hel mindre kommun blir blockerad tillsammans med sina klottrande skolelever, då vi har gemensamt IP-nummer. Min kommun är f n blockerad igen, till 29 januari 2010. Jag har inget förslag till lösning, men vill bara uppmärksamma detta i sammanhanget. Flera av förslagen ovan om tydligare information om hur/varför låter dock väldigt bra. BiblioteKarin 7 februari 2009 kl. 19.40 (CET)

Suck, vem är det som sitter och blockerar ip-nummer årsvis? Jag är fortfarande emot långa ip-blockar. Oftast behövs bara 2 timmar åt gången, ett sånt jättejobb att klotterrensa att man inte kan hålla uppslagsverket öppet är det inte. /Grillo 7 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

Nja, där håller jag inte med dig, det finns gott om IP-nummer som inte har en enda seriös redigering och som klottrar i stort sett varje gång blockeringen upphör, men som skrivs ovan varje fall är unikt. GhostRider ♠ 8 februari 2009 kl. 00.01 (CET)

Att det skulle räcka med "två timmar åt gången" tycker jag är helt felaktigt, som jag skrev från början så borde blockeringar rimligtvis inte bara användas i syfte att avbryta pågående klotter utan också kunna lätta arbetsbördan genom att strypa klottret där man ser att det kommer i stor mängd, alltså IP-adresser som inte gör annat än klottrar. Att blockera i flera år på grund av klotter är naturligtvis dumt och oansvarigt, som någon sa bör det knappast röra sig om mer än en termin i taget. »нотвыст_(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 00.25 (CET)

Med anledning till Flingas inlägg ovan så gjorde jag denna redigering i mallen för Mall:K4, just med uppmaningen till "oskyldiga" att skapa konto istället, synpunkter? Jag tycker nog att klottermallarna K3-K6 innehåller för mycket text, med förmaningstal t.ex.

”	Berörda artiklar har återställts eller kommer att återställas inom kort. Om du är den person som förstört på Wikipedia, bör du veta att du stjäl tid och uppmärksamhet från andra användare som administrerar svenska Wikipedia på sin fritid. Kom ihåg att det tar bara några sekunder att återställa förstörda artiklar.	„
– Mall:K6

Jag tror att den som klottrar inte är mottaglig för sådan information och skall lämnas så lite uppmärksamhet som möjligt. GhostRider ♠ 8 februari 2009 kl. 00.48 (CET)

Sedan hjälper det för den delen inte om det är en person som ser meddelandet och därför bättrar sig, när h*ns klasskamrat dagen efter istället sitter och klottrar. /Grillo 8 februari 2009 kl. 03.18 (CET)

Attention: Straw men ahead :) »нотвыст_(d.|b.) 9 februari 2009 kl. 11.46 (CET)

Veckans nyskrivna artiklar

Kan någon förbarma sig över veckans nyskrivna artiklar (för förra veckan)?

Glöm inte att även rösta på de bästa denna vecka! //Lord of Konrad 7 februari 2009 kl. 22.54 (CET)

Sådärja. Utmärkelserna för vecka 5 är utdelade och artikellistorna arkiverade. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 8 februari 2009 kl. 01.56 (CET)

Bra! Tack för det. [sopʰoklɛ̂ːs] 8 februari 2009 kl. 02.16 (CET)

Nu är ännu en vecka slut och en ny påbörjad... [sopʰoklɛ̂ːs] 9 februari 2009 kl. 11.57 (CET)

Ingen utvald artikel på huvudsidan

Obs! Det finns ingen utvald artikel på huvudsidan, bara en rödlänk. Går det inte att automatisera så att om det inte finns någon inlagd så blir den förra kvar, för det är ju iaf bättre än en rödlänk. / Elinnea 5 februari 2009 kl. 12.09 (CET)

Jag är inte alls insatt i alla mallhärk som finns nuförtiden *muttrar om hur det var bättre förr*, men det är ju bara att förbereda artiklar för ett antal månader framåt och ha viss framförhållning, så råkar man aldrig ut för det här. Samma sak hände vecka 1. Vem brukar hålla i det här? *ta i öronen* /Grillo 5 februari 2009 kl. 12.22 (CET)

Ingen användare har plikter. Fungerar det dåligt så är det bara för fler användare att hjälpa till. Finns det inte tillräckligt med användare som vill hjälpa till får vi försöka skapa en mindre arbetskrävande lösning. --BOivİE  6 februari 2009 kl. 10.21 (CET)

Jag var lite djärv och byggde om hela systemet för inläggning av sammanfattningar. Så nu ska föregående artikel ligga kvar om ingen lagt in någon nyare. Se här. --bOiVie  10 februari 2009 kl. 12.22 (CET)

Kategoriseringar av artiklar

Vanligitvis brukar artiklar som har mer än en kategori ha dessa lagda under varandra så varje kategori har var sin egen rad. Det brukar alltså se ut så här:

[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Monarkier]]
[[Kategori:Sverige| ]]

Som jag har förstått är detta den standard som man brukar följa dels på svenska wikipedia men också på andra språks wikipedior. Jag upplever också detta som det mest lättöverskådliga när man försöker få koll på kategorierna när man redigerar en artikel.

Men på senare tid har det varit användare som envisats med att sätta kategorierna i en enda rad så det ser ut så här istället:

[[Kategori:Europas länder]][[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]][[Kategori:Monarkier]][[Kategori:Sverige| ]]

När jag och minst en användare till då ändrat till den vanliga ordningen har då detta återställts till att samla kategorierna i en enda rad, se [13]. Är inte det standard i Wikipedia att varje kategori har var sin egen rad? Dessutom är det enligt min mening mer lättöverskådligt när varje kategori ligger på en egen rad. Att ha alla samlade i en enda rad upplever jag som plottrigt och försvårar bara arbetet. Finns det ingen riktlinje för kategorisering hur denna ska se ut?--Bruno Rosta 8 februari 2009 kl. 15.41 (CET)

Det är lättare att markera en kategori om de ligger under varandra. Ligger de efter varandra tar markeringen med klammrarna på föregående och efterföljande kategori och då måste man göra mellanslag före och efter kategorin. Ser inte behovet av en förändring och tycker att kategorierna skall ligga under varandra som de alltid gjort. NERIUM

Självklart skall kategorierna ligga under varandra och det trodde jag var vedertagen standard sedan länge? Ser inte vitsen att skriva dem på samma rad. Hur skulle det se ut om vi började skriva tex iw-länkarna på samma rad också? Nej, läsbarheten i redigeringsläget är viktig. /-nothingman- 8 februari 2009 kl. 15.57 (CET)

Jag har också uppfattat det som Nothingman att det är ett vedertaget bruk och brukar själv fixa till det när så inte är fallet. Wanpe 8 februari 2009 kl. 16.02 (CET)

Nerium har rätt i att det är mycket enklare att markera en kategori om den ligger på en egen rad. Dessutom håller jag med de flesta andra om att det är enklare att få en överblick av kategorierna om de arrangerade i en per rad. Eftersom detta är de facto-standard på svWP, liksom på de flesta andra upplagor av uppslagsverket förstår jag inte varför en enskild användares personliga åsikt ("eftersom det är vad jag tycker är snyggast") ska gå före. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 februari 2009 kl. 18.02 (CET)

Detta var väl en egen rubrik i Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel för ett tag sedan - hittar det inte nu dock. /Innocent bystander 8 februari 2009 kl. 18.35 (CET)

IMO ganska onödigt att ändra, men ännu onödigare att återställa. /Grillo 8 februari 2009 kl. 19.46 (CET)

Problemet är att botkörning kan ge sådana här konsekvenser: [14] /Annika 8 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

Det där är dock ett fel i boten som man knappast kan lasta dem som vill ha kategorierna på en rad för. Dock är en kategori per rad så mycket lättlästare att jag tycker att det är självklart att vi fixar till det när vi ser det. —CÆSAR 8 februari 2009 kl. 20.16 (CET)

Jag vet ingenting om botar och hur svårt det är att lösa dylikt, men jag har i varje fall sedan länge slutat att skriva flera kategorier på samma rad. /Annika 8 februari 2009 kl. 20.36 (CET)

Jag håller med Caesar med flera, en kategori per rad anser jag är självklart och jag trodde nog att alla aktiva användare redan var med på det. Om man sen aktivt vill leta efter sådana "fel" är väl upp till var och en, men om inte annat kan man ju ändra det när man ändå har något annat att redigera. Njaelkies Lea (d) 9 februari 2009 kl. 10.30 (CET)

Klart varje kategori ska vara på en egen rad! Det är ju bra mycket mer läsbart i redigeringsmod, och det syns tydligare om en sorteringsparameter har använts. Generellt föredrar jag rimligt "luftiga" utformningar av artiklarnas "källkod", såsom en tom rad mellan artikelslut och kategorier, mellan kategorier och interwiki-länkar o.s.v., eftersom det gör det lättare att få en överblick när man redigerar. Tomas e 10 februari 2009 kl. 10.09 (CET)

Emellanåt har LA2-bot gått igenom och satt in radbrytningar i sådana fall. Nu har det precis kommit en ny databasdump, så nu är det dags igen. Redigeringskommentaren är "kategoriputs". Det finns många goda skäl, varav några har nämnts ovan, men mitt (egoistiska) skäl är att det blir lättare för mina program att tolka databasdumparna om wikitexten håller ett snyggt, prydligt och enhetligt format. --LA2 10 februari 2009 kl. 08.43 (CET)

Hmmm... eftersom det här tydligen är omdebatterat, så lugnar jag mig med radbrytningarna och putsar på andra sätt i stället. En av de mer irriterande avvikelserna är att KAtegori (med stort A) tycks fungera. Det putsar jag till enhetliga Kategori. --LA2 10 februari 2009 kl. 09.29 (CET)

Ersatta mallar

Jag håller på att standardisera astronomimallarna vilket innebär att ett antal mallar inte längre används. Jag vill dock inte ta bort dem, dels för att det kan vara bra att kunna gå tillbaka och eventuellt hämta idéer från dem och dels för att äldre sidor i historiken ska fungera hjälpligt. Därför har jag skapat {{ersatt mall}}. Eftersom jag har noterat att liknande arbeten med mallar pågår på annat håll tänkte jag att flera kunde vara intresserade av denna. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 02.31 (CET)

Bra skall genast börja använda den mallen.--Magnus242 10 februari 2009 kl. 07.59 (CET)

Har lagt in mallen i alla de gamla navigatiosnrutemallarna. Mycket bra mall! //Sertion ^disk.|Bidag 10 februari 2009 kl. 09.28 (CET)

Ser bra ut, men för säkerhetsskull så bör den nog läggas in med <noinclude></noinclude>, så att den inte dyker upp på någon sida där mallen används. GhostRider ♠ 10 februari 2009 kl. 09.33 (CET)

Ja, jag tänkte kanske att den bara skulle användas på helt ersatta mallar men ser nu att så inte alltid är fallet. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 10.33 (CET)

Navigationsrutorna håller på att bytas ut och det skapar bara mer jobb om de skulle fortsättas att användas medans vi konverterar de gamla. Om en mall är helt ersatt så kan man ju anmäla den för snabbredigering. //Sertion ^disk.|Bidag 10 februari 2009 kl. 10.48 (CET)

Jo, frågan är då hur man döljer själva mallen i artikeln men låter kategoriseringen fungera? Och som sagt är det inte säkert att det är så bra att ta bort gamla mallar om vi vill att gamla permlänkar ska se vettiga ut. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 10.54 (CET)

Raderar ni ersatta mallar för fort kommer det att bli svårt att läsa historiken om den innehåller fakta - med det är inte min sak att säga att det är ett problem... /Innocent bystander 10 februari 2009 kl. 10.59 (CET)

Jag tror att jag har löst det så att den nu bara visar rutan om den ligger i mall-namnrymden. Om den börjar uppföra sig konstigt, säg till.. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 11.09 (CET)

Det finns vissa ersatta mallar som används ofta, speciellt användarmeddelande, och det kan vara ok, då en användare vant sig. I Mall:Test har jag även lagt in vilka mallar som omdirigeras dit. GhostRider ♠ 10 februari 2009 kl. 11.27 (CET)

Svenska Wikipedia använder cirka 19.000 olika mallar och 7 nya tillkommer varje dygn. Mallarna används på 6,0 miljoner olika ställen, alltså används den genomsnittliga mallen på 318 ställen. Detta kan jämföras med att vi har 42.000 olika kategorier och skapar 37 nya varje dygn. Kategorierna används på 0,78 miljoner ställen och den genomsnittliga kategorin har 18 medlemmar (artiklar + underkategorier). Min statistik bygger på senaste databasdumpen, och inkluderar inte kategorier som ansluts via mallar (t.ex. stubbkategorier eller användarkategorier från babel-boxar). --LA2 10 februari 2009 kl. 13.12 (CET)

Är siffrorna korrekta ovan. - Det blir nämligen 20 mallar per artikel! /Innocent bystander 10 februari 2009 kl. 17.05 (CET)

Vilket mycket väl kan stämma då vissa mallar i sin tur är uppbyggda av undermallar och tänk bara på alla dessa hundratals flaggbilder som används i vissa artiklar (listor). //Sertion ^disk.|Bidag 10 februari 2009 kl. 17.09 (CET)

Nu måste jag reservera mig. Förutom mallar har jag (något förhastat) räknat med kategorier (0,78 miljoner), rubriker (0,7 miljoner), ref-taggar (149 tusen), DEFAULTSORT (83 tusen) och interwiki-länkar (2 eller 3 miljoner) så egentligen är det nog "bara" cirka 2 eller 3 miljoner användningar av mallar, eller 7-10 per artikel snarare än 20. Men underlaget för min statistik är inte bara artiklar, utan även användarsidor, där användarrutor och babel-boxar används flitigt. Dock är det även i vanliga artiklar gott om faktarutor, navigationsrutor, stubbmarkeringar och hänvisningar till huvudartiklar som alla använder mallar. För artikeln Sverige räknar jag 339 anrop (av alla slag) och för Snavlunda kyrka är det 6 stycken, därav 3 rubriker, en coord-mall och 2 kategorier. Antalet olika typer (19.000) gäller dock huvudsakligen mallarna, eftersom antalet typer av rubriker (=, ==, === och ====) inte ökar och de 250 olika språken för interwiki-länkar ökar inte heller märkvärt. --LA2 10 februari 2009 kl. 17.36 (CET)

Svenskspråkiga på en:wp

Engelska wikipedia har alltid attraherat svenskspråkiga, främst läsare men också artikelskapare, men det var länge sedan jag såg ett negativt laddat omdöme om sv:wp i jämförelse som det idag [15]. Är det någon som har koll på om en:wp popularitet jämfört med sv:wp relativt sett har ökat eller minskat bland svenskspråkiga? Wanpe 30 januari 2009 kl. 20.14 (CET)

Om man ser det från en innehållssynvinkel går iaf jag direkt till en:wp om jag vill hitta fakta om ett ämne som inte är sverige-relaterat. en:wp har helt enkelt fler som bidrar, det blir köttigare artiklar. Inget lustigt med det. /Sakletare 30 januari 2009 kl. 20.21 (CET)

Så har det ju alltid varit, men frågan är om det finns observationer att detta ökar eller minskar, speciellt gruppen svenskspråkiga artikelskapare. Wanpe 30 januari 2009 kl. 20.26 (CET)

Jag håller inte riktigt med påståendet i den länkade diskussionen, att ingen skriver och alla endast gnäller. Diskussionen kring artiklar är ibland ganska obefintlig på svenska wikipedia. Artiklar med felaktigheter får ofta ligga kvar länge. Och wiki-samarbetet fungerar ju inte om man inte får "gnälla" - naturligtvis får man påpeka att en artikel kanske inte är tillräckligt relevant för en encyklopedi. Kommentarer som den från Xenus tycker jag man kan undvika i artikelrymden, det avleder bara diskussionen från det sakliga. --Ace90 31 januari 2009 kl. 11.13 (CET)

Under den c:a 2-årsperiod som jag har varit en mer eller mindre aktiv bidragslämnare till både enwp och svmp tycker jag personligen att svwp har gjort ganska stora framsteg genom att ge lite mindre "skräpigt och oseriöst" intryck. Jag tror att svwp idag ger ett mycket bättre första intryck på de flesta läsare. Däremot gäller väl fortfarande talesättet you never have a second chance to give a first impression, så en del som fått ett negativt intryck för flera år sedan behåller det säkert. Däremot spelar ju inte svwp och enwp i samma division vad gäller substans. Svwp har ju inte bara mindre information generellt, utan täckningen av olika ämnesområden ganska ojämn, både jämfört med en tänkt idealencyklopedi och jämfört med enwp. En fördel för bidragsgivare på enwp är aktiva, och ibland rätt välfungerande projekt inom många områden, vilket ger ett bättre ramverk för specialistinsatser, och det kan kanske locka en del. Däremot måste jag påpeka att aktivitetsnivån på en:Wikipedia:Swedish Wikipedians' notice board och en:Wikipedia:WikiProject Sweden är rätt låg, och vad det ser ut mindre än tidigare. Så ifall det finns en ökande mängd svenskspråkiga bidragsgivare är det kanske inte de Sverige-relaterade artiklarna de intresserar sig för (eller i alla fall inte att göra detta på ett sätt som avsätter spår på WPSweden). Tomas e 31 januari 2009 kl. 14.36 (CET)

Jag har gjort ett medvetet val att koncentrera mina ansträngningar på svenska wiki, och gör bara småpet på enwp. Anledningen är att jag känner att min insats kan göra större skillnad på svwp, som har många fler hål att fylla. Kan också ha att göra med hur jag ser på en encyclopedi -- den ska inte ersätta facklitteratur, utan bara ge en snabb översikt och vara en ingång till facklitteraturen för den som behöver mer. Inom de flesta områden som intresserar mig är enwp redan fullt tillräckligt, men inte svwp, som inte ens har en kort artikel om många viktiga ämnen. Därför koncentrerar jag mig också på bredd snarare än djup, se till att det finns åtminstone en ingångsartikel i många ämnen snarare än långa artiklar i få ämnen.Lsj 1 februari 2009 kl. 10.12 (CET)

Jag tycker att Encyclopaedia Britannica är bättre än Nationalencyklopedin. Den är större, den har mer globalt perspektiv, den har längre anor, de har bättre författare. Är det verkligen de enda måtten? Nja, för min del tycker jag 1) att svenskspråkiga förtjänar en fri encyklopedi, 2) att man enligt forskarna blir omkring 10% dummare på ett annat språk, 3) att svenskspråkiga Wikipedia är mindre konfliktfylld än engelskspråkiga Wikipedia. Sedan ska man inte glömma bort att alla måste få bli arga och besvikna ibland.//Hannibal 1 februari 2009 kl. 21.08 (CET)

Bara 10%? :-) Då måste man kunna språket riktigt bra... Tomas e 2 februari 2009 kl. 10.59 (CET)

Det finns plats för både engelska och svenska Wikipedia och den som vill bidra där gör det och den som vill bidra här gör det. Själv bidrar jag på båda, fast mest här. 10% dummare lät som en intressant slutsats, hade gärna sett hur de kom fram till den siffran. :) Njaelkies Lea (d) 2 februari 2009 kl. 11.13 (CET)

Talet 10 % har jag hört i diskussionerna om engelska som undervisningsspråk på universitet. Man sades tappa 10 % vid båda lyssnande och talande i främmande språk, så om en svensk lärare undervisar på engelska inför svenska studenter, tappar man 20 %. Jag tror också att talet underskattar förlusterna i de flesta fall. /Pieter Kuiper 2 februari 2009 kl. 11.19 (CET)

Har också hört siffran, men är lite skeptisk. Den individuella spridningen måste vara enorm, och starkt beroende av vilken vana man har att använda språket, och inom vilka domäner. Att en genomsnittlig svensk högskolenybörjare tappar 10% kan jag tro på, men tvivlar på att tappet är så stort efter att man undervisats på engelska ett par år -- då blir problemet snarare att det är svårt att diskutera ämnet på svenska eftersom man har vokabulären bara på engelska. Själv både undervisar och författar jag på båda språken, och vissa ämnen gör jag bättre på svenska, andra områden bättre på engelska.Lsj 2 februari 2009 kl. 11.50 (CET)

Jag känner mig själv helt handikappad när jag försöker diskutera avancerad astronomi på svenska, men något ligger det säkert i det hela. Jag är därför fortfarande nyfiken på var siffran 10% kommer ifrån, är det bara en gissning eller har någon räknat ut det? Njaelkies Lea (d) 2 februari 2009 kl. 13.36 (CET)

Har letat lite efter en källa. Hittar en doktorsavhandling av Maria Lim Falk som kommer fram till att engelska hämmar klassrumsaktiviteteten, men utan procentsiffra: [16]. Hittar en debatt i tidskriften Universitetsläraren häromåret, där en debattör hävdar att hans personliga uppskattning är 30% effektivitetsförlust vid undervisning på engelska: [17]. Hittar å andra sidan en undersökning från Uppsala där studenterna inte verkar ta någon skada av engelska: [18]. Hittar dock ingen källa till den specifika siffran 10% "dummare" (vad nu det betyder) -- vore tacknämligt om den som urpsrungligen drog fram siffran, Hannibal, kunde ge en referens! Lsj 2 februari 2009 kl. 22.53 (CET)

Källa kommer, så fort jag hittar den. Sen var kanske inte den exakta siffran det mest relevanta i diskussionen.//Hannibal 3 februari 2009 kl. 13.06 (CET)

Förvisso är den exakta siffran inte så viktig. Men om det verkligen finns solid forskning som belägger att det blir en signifikant förlust om man undervisas på annat än modersmålet, så är det relevant att få det klarlagt och referensat. Frågan blev ju för övrigt dagsaktuell med folkpartiets senaste utspel :) Nu åker jag iväg en vecka till Cebu, där alla barn undervisas på främmande språk från första klass i skolan... Lsj 3 februari 2009 kl. 13.21 (CET)

Jag har alltid tyckt bättre om enwp än svwp, och trots flera år av wiki-redigerande var det först i höstas jag blev aktiv här. Varför blev jag aktiv här? Jo, eftersom det är mindre är det en trevligare community-känsla. Enwp är så stort att man konstant är anonym. Arbetet på svwp känns egentligen rätt meningslöst därför att vi i Sverige redan HAR bra och lätt tillgång till kunskap: utbrett internetanvändande, gratis och lätttillgängliga bibliotek, bra grundskola, gratis akademisk utbildning, och kanske framförallt utbredd kunskap i engelska. Skriver jag på engelska har det jag skriver större potential att nå fler människor, och framförallt människor som inte kan tillgodogöra sig kunskapen på annat sätt. Helst skulle jag vilja skriva på något afrikanskt språk, eller möjligtvis arabiska... Plrk 2 februari 2009 kl. 13.32 (CET)

Jag har sedan två år följt ett mycket litet antal stockholmsrelaterade artiklar på en:wp och är också mycket där för iw-länkningar. Min bild är att skillnaden i professionalism i artiklarna då var större, vilket även märktes i de mer svenskrelaterade artikalrna och att de då också var fler svenskspråkiga där och skapade utmärkta svenskrelaterade artiklar. Min uppfattning är att skilladen nu är mindre och när det gäller svenskrelateade artiklar, den svenska nu ofta(st) är bättre. Också att det är färre svenskspråkiga där. Dock mitt urval är litet och Mats Halldins fantastiska insatser i början av 2007 på en:wp kan förvridit bilden.Wanpe 2 februari 2009 kl. 14.24 (CET)

Jag vet inte heller var det står 10%, siffran är förmodligen lösryckt ur ett troligen korrekt sammanhang. Men sammanhanget kan vidgas till att begrunda termen Domänförlust. På det temat gjorde Maria Falk en utredning åt Nordiska ministerrådet. Och Horace Englund höll ett högtidstal. Mvh / Mkh 3 februari 2009 kl. 00.17 (CET)

För att spinna vidare på vad bland andra Plrk & Lsj skriver ovan: Jag tycker svwp borde fundera på vad meningen med svwp ska vara. Enwp kommer alltid att vara större och bättre på det mesta i och med att engelska språket är så väldigt mycket större än det svenska och att enwp därför har många fler som bidrar. De flesta svenskar som söker kunskap i ett ämne kommer, liksom jag, att gå direkt till enwp eftersom svenskar är rätt bra på engelska. Svwp borde försöka hitta sin egen nisch där svwp är det självklara förstahandsvalet när man söker information. Enligt mig borde svwp satsa på att bli störst och bäst där svwp har en klar fördel: artiklar om allt sverigerelaterat.

Naturligtvis kan/bör/ska man inte hindra någon att skriva om annat, folk kommer alltid ha sina favoritområden och det är jättebra. Dock tycker jag det är lite pinsamt för svwp när saker som Sverige är mest känt för inte når upp till kvalitetsmärkning, eller att en så självklar artikel inte når upp till kvalitetsmärkning. Det är också lite pinsamt för svwp när enwp har en bättre artikel om ett svenskt ämne än svwp har.

Min åsikt är alltså att svwp på lämpliga sätt långsiktigt borde satsa på att uppmuntra folk att skriva mycket och djupt om allt som är svenskt, jag har dock själv ingen lösning på hur det borde gå till. Jag vill sluta med att säga att alla wikipedianer här gör ett jättebra jobb redan och att det här inte är menat som kritik på något sätt, det här är mest menat som ett frö att stoppa in i era huvuden. /Sakletare 4 februari 2009 kl. 20.16 (CET)

Frågan om 10% ovan är såklart en strid om en petitess. Tror någon på fullt allvar att man hade haft språkstrider och gnäll om tvångssvenska i Finland om det inte vore för att människor både förstår och uttrycker sig bättre på sitt modersmål? Att sedan det som man lärt sig på ett främmande språk givetvis är lättare att uttrycka på det främmade språket, det är ju en helt annan sak. Visst, man kanske inte blir 10% dummare, kanske det är 15%?

Sedan reagerar jag (ibland) på vad jag uppfattar som en väldigt Sverige-centrerad "konsensus" i sv.wikipedia, som kanske till och med rättare skulle kunna benämnas DN-centrerad. Jag hade önskat att vår wikipedia-community inte glömde bort att det faktiskt finns 1/ Sverige-boende med utländska rötter (såväl medborgare som icke-medborgare), 2/ finländare med svenska som modersmål, 3/ utlandssvenskar, 4/ norrmän och danskar som tämligen bekymmerslöst kan läsa sv.wikipedia, och 5/ ett helt finskt folk som lärt sig läsa svenska i skolan. Av dessa kan kategorierna 1-3 i lyckliga fall bli aktiva wikipedianer, men de (vi) kommer ändå alltid automatiskt att befinna sig i någon slags minoritetsställning.

Jag hade, personligen, önskat att sv.wikipedia på något magiskt sätt lyckades genomsyra sig med en medvetenhet om att alla inte nödvändigtvis ser på världen och verkligheten på samma sätt som Studio Ett och Dagens Nyheter. Men jag är inte trolldomskunnig och har inte mycket att bidra med på den här punkten. Men som ytterligare en delförklaring, utöver dem som givits av andra ovan, till varför en hel del föredrar en.wikipedia fast man hade kunnat bidra till sv.wikipedia, kan man undra om det inte är så att det är lättare att känna sig som ett potentiellt mobboffer om man vågar sig in bland er svenska wikipedianer som allihopa verkar ha rätt så likformiga åsikter. Jag inte bara tror, utan jag vet, att av dem jag känner i grannländerna så har de flesta en uttalad skepsis mot vad de ser som en påtaglig nationalistisk POV-konsensus i sv.wikipedia, vilken t.ex. i en.wikipedia modereras av att engelska är modersmål i så många olika nationer.

Med bakgrund av detta tror jag att en ännu tydligare inriktning på Sverige som land vore inte bara olycklig för wikipedia utan också olycklig för de svenskspråkigas självbild och ...dessutom, i förlängningen för Sverige-bilden utomlands - men det ansvaret kanske är lite för stort för att diskuteras här?

:-)

/Olofsson 9 februari 2009 kl. 18.14 (CET)

Viss information om Sverige och Finland kan, med tanke på de officiella språken, inte förmedlas på engelska utan att exaktheten går förlorad, med risk för missförstånd som följd. Detta gäller bland annat många juridiska, politiska och administrativa termer, och alla artiklar som utnyttjar dessa. De engelskspråkiga översättningarna blir ofta rätt taffliga. Glöm förresten inte att inom kategori 1 finns många (utomeuropeiska) invandrare som inte lärt sig särskilt mycket engelska, och därför kan ha mycket svårt att ta till sig information på engelska. Tomas e 11 februari 2009 kl. 12.41 (CET)

Reflektioner

Utifrån diskussionen om flagged revisions och svenskspråkiga på en:wp samt egna observationer har jag satt ihop nedanstånde spekulativa "modell" över utveckligen på sv:wp

Fas	Innebär	Mål/resultat	status	öppet för alla?	klottersanering
Fyll på	Skapa artiklar	Wikipedia lockar läsare	Uppfyllt 2007/2008	ja, men ej vandaler & POV pushare	spontant
Seriositet	Inga skämmiga artiklar	Wikipedia ses som seriöst	Nära uppfyllt?	som ovan men ej vissa av "PR folket"	systematiskt
Gedigenhet	Fyll ut luckor, förstärk svaga artiklar	Wikipedia ses som bästa startpunkt för info	På gång sedan 08-Q4?	som ovan men ej snuttskapare?	metodiskt
Kompletthet	Fullt verifierbar och korrekt info	Wikipedia ses som tillförlitlig sekundärkälla	??är detta önskvärt??	är amatörer välkomna?	kontrollstyrd?

Utgående från den modellen gör jag följande reflektioner

• Vi är redan inne i aktiviteter som har med gedigenhetsfasen att göra, förutom kompletteringar och förstärkning av artiklar (inte minst med bilder) också jobb som att standardisera mallar, bättre kategoristrukturer etc
• Vi behöver troligtvis ett mer metodiskt angreppsätt mot klotter, typ det verktyg Fluff skissat på och/eller flagged revsions för utsatta artiklar
• Det sista steget/fasen ovan kanske inte är önskvärt. Den ambitionsnivån kanske automatiskt leder till ett "redaktörsvälde" där massan amatörer som hittils byggt upp wikipedia inte är fullt välkomna längre. Tyskarna agerande och ett brett användande av flagged revisons kanske är att bita sig i tummen?

Wanpe 1 februari 2009 kl. 11.49 (CET)

Det fjärde steget är ju emot den tolkning som jag har gjort av vad en wiki är, så den hoppas jag att vi inte hamnar i. Å andra sidan så vore det ju trevligt om skolor och media tog Wikipedia som något seriöst, och inte bara ett gäng 17åriga killar som sitter i sina källare och skriver om sånt som intresserar dem, vilket är ganska långt i från sanningen. //sɛятιοn ^d|B 1 februari 2009 kl. 11.54 (CET)

Det tredje steget i tabellen ovan är nog något man kan syssla med i ganska många år, om vi talar om bredden av ämnesområden. Är inte så säker på att 2:a steget är "avklarat" inom alla områden. Tomas e 1 februari 2009 kl. 13.25 (CET)

Jag antar att det att man börjar på ett steg inte innebär att tidigare steg är helt klart, för vi har ju egentligen (även om jag själv inte så ofta skapar artiklar) massor man kan göra på steg ett fortfarande.. substubbjägande i all ära, men. Vi är ganska inkompletta i uppslagsord gällande många ämnen. Sedan tror jag säkert att det är rimligt att forka någon sorts version av Wikipedia som fungerar som i fas fyra säkert redan på 3-, 4000-talet någon gång. ;) Dvs, jag tror inte något sådant stadie egentligen borde vara aktuellt på länge än, och nej, jag undrar just om det är önskvärt. Förutom att det dröjer så oerhört länge innan vi kunde uppnå ett tänkt sådant ekvilibrium, är också sanning, kunskap och vetenskap till sitt innehåll starkt föränderliga begrepp, och wp kommer ständigt behöva uppdateras och revideras kanske även om det vore enkom av den orsaken... Kommer vi liksom någonsin veta allt relevant och liksom aldrig kunna komma med ny kunskap om medeltiden, fötter och ludditer? Jag undrar det.. --ɐbuı1ɟ 2 februari 2009 kl. 13.36 (CET)

Utifrån denna diskussion och andra på Bybrunnen och diskussion i Wikimedia Sverige styrelse har jag börjat skissa på ett möjligt agerande för att ge förbättringsinitiativen här än mer stöd. Det hela är fortfarande mycket ofärdig, men jag tar mycket gärna emot återkoppling, speciellt om det är något som är värt arbeta vidare med eller om jag är ute och cyklar . Wanpe 4 februari 2009 kl. 11.00 (CET)

Du är säkert inte ute och cyklar, ...även om jag förstår att du vill se någon mera erfaren skriva det... fast givetvis ska man tänka sig faserna som de perioder under vilka den ena eller andra aktiviteten/målet/whatever dominerar. :-)

Det får alldeles säkert också konsekvenser för vilka användare som attraheras att bli mer eller mindre regelbundna medarbetare.

En av de slutsatser jag hoppas att både du och andra drar av det här resonemanget, är att sv.wikipedia skulle vinna på att medvetet och konsekvent bli försiktigare med förändringar, i synnerhet med att flytta sidor hit och dit och att slå ihop och dela på artiklar. Sv.wikipedia håller liksom på att närma sig den fas där sådant börjar sätta projektets trovärdighet i fara.

Och en naturlig följd blir att jag tror att flagged revisions (snart) kan vara dags för sv.wikipedia. Enligt LA2:s framkastade idé ovan kanske i första hand för att avskräcka pubertala individer som önskar testa om de kan sätta sitt Kilroy was here eller andra bomärken här för att impa på någon frejdig tös eller kompisarna eller något i den riktningen.

Man ser i debatten här och där att det skulle förstöra wikipedias själva "grundval" om föreslagna förbättringar till artiklarna inte syntes för alla läsare förrän efter en granskning av andra wikipedianer. Det må vara sant, men i så fall är det nog (snart) dags att ompröva den grundvalen.

Man ser också framkastat att sv.wikipedia skulle ta sig vatten över huvudet om man kopierade tyskarnas tillvägagångssätt. Det kan man delvis hålla med om. Men redan det att man skjuter upp visningen av ett Kilroy was here en vecka eller så innebär att wikipedia blir väldigt mycket mindre lockande för dessa oseriösa och pubertala individer. Dessutom behöver inte längre samma prioritet läggas vid jakt på klottrare, och då får det den goda bieffekten att wikipedianernas egentliga artikelskrivande och artikelförbättrande blir relativt sett högre prioriterat. DET vore väl bra? (Sighting (enligt flagged revisions) skulle inte behöva betyda mera än att Någon som har en artikel på sin bevakningslista har sett ändringen och konstaterat att det inte förefaller vara klotter/avsiktligt sabotage. ...ja, det finns alltid en risk för jobbiga berg av obesiktigade ändringar, men det är svårt att tro att de bergen skulle kunna bli ett större problem än den klotterjakt som måste utföras idag. Glöm sedan inte att somliga presumtiva medarbetare stöts bort av klottrandet och nog skulle attraheras av känslan att någon annan (med större wikipedia-erfarenhet) har sett och godkänt just mitt ändringsförslag.)

:-))

/Beckmans 10 februari 2009 kl. 23.35 (CET)

Nationell militär

Tänkte fixa till IDF lite och jag tycker det känns som att {{myndighet}} som används på t.ex. Försvarsmakten är lite out-of-place. Det vore nog bättre om vi gjorde en svensk variant av en:Template:Infobox National Military och mitt förslag är då Mall:Nationell militär. Tänkte börja lite smått på den nu om jag hinner så får vi se vad det blir av det, några synpunkter eller hjälp (kanske inte inom den närmaste timmen men senare) vore uppskattat, särskilt med korrläsning från någon som är intresserad av ämnet »нотвыст_(d.|b.) 8 februari 2009 kl. 13.44 (CET)

På tal om ingenting, bör inte Försvarsmakten flyttas till Sveriges försvarsmakt, i analogi med Finlandsartikeln? /Grillo 8 februari 2009 kl. 13.45 (CET)

Nej, det tycker i alla fall inte jag. Det är visserligen så att vi ska vara neutrala men de heter faktiskt Försvarsmakten och inte Sveriges försvarsmakt. Finlands försvarsmakt heter dock Suomen puolustusvoimat (Finlands försvarsmakt på svenska) och därför ska vi inte flytta artiklen. /Poxnar ^(D) 8 februari 2009 kl. 13.52 (CET)

Av deras egna webbplatser att döma (http://www.mil.se/sv/ och http://www.forsvarsmakten.fi/) verkar båda kalla sig själva för "Försvarsmakten" utan att i namnet visa vilket land det gäller. Huruvida det är organisationernas officiella namn vet jag dock inte. -- BOiVİe  8 februari 2009 kl. 14.39 (CET)

Ja det kan nog vara så att båda organisationerna kallar sig för "Försvarsmakten" (jag utgick från den finska artikeln om deras försvarsmakt och eftersom den hette Finlands försvarsmakt där så antog jag att de officiellt hette Finlands försvarsmakt och inte bara försvarsmakten. Men jag var väl dum nog att inte förstå att de finska Wikipedierna hade valt att vara så neutrala som möjligt). /Poxnar ^(D) 8 februari 2009 kl. 14.53 (CET)

Båda webbplatserna har engelska versioner och de översätter sig själva till The Finnish Defence Forces respektive The Swedish Armed Forces. /Poxnar ^(D) 8 februari 2009 kl. 14.57 (CET)

Kategorin har varit uppe till diskussion tidigare Wikipedia:Problematiska kategorier/Försvarsmakten.

Om den skulle döpas om så skulle jag nog tycka Försvarsmakten (Sverige), eftersom myndighetsnamnet är just Försvarsmakten. Sveriges försvarsmakt borde vara en mer övergripande artikel som kan behandla tex historia. Fast det såklart, förr hette det ju krigsmakt...GhostRider ♠ 8 februari 2009 kl. 13.53 (CET)

Jag håller med om att det vore bra att tydligare skilja på den blott 15 år gamla myndigheten Försvarsmakten (som heter exakt så) och Sveriges försvar i allmänhet, både av historiska skäl, och för att sådana saker som officersutbildning, värnpliktsuttagning och materielanskaffning ligger inom andra myndigheter, den frivilliga försvarsrörelsen inte ingår i myndigheten o.s.v. Men jag tycker att Sveriges försvar är den naturliga hemvisten för en sådan artikel. Tomas e 9 februari 2009 kl. 19.53 (CET)

För att svara på Notwist inlägg så tycker jag att det är en bra idé att skapa Mall:Nationell militär. Jag kan gärna hjälpa till med den om det behövs. /Poxnar ^(D) 8 februari 2009 kl. 13.59 (CET)

Nu finns den införd på prov i Försvarsmakten »нотвыст_(d.|b.) 8 februari 2009 kl. 15.48 (CET)

Ett närbesläktat ärende är att engelska Wikipedias kategori en:Category:Swedish military nyligen ändrade sin interwiki-länk från kategori:Försvarsmakten till den övergripande kategori:Sveriges militär. Resultatet är en mer konsekvent namngivning mellan språk och länder. Den svenska myndigheten må för närvarande vara synonym med Sveriges militär, men dels kan detta omorganiseras och döpas om i framtiden och kategori:militär är mer generell och omfattar t.ex. svenska historiker inom militärhistoria. --LA2 11 februari 2009 kl. 08.26 (CET)

Problematiska kategorier

Hej!

Det finns just nu 22 stycken pågående diskussioner på WP:PK, det vill säga ganska många. Tanken bakom det här korta inlägget är att efterlysa åsikter och tankar angående dessa diskussioner, så vi kan komma fram till beslut och rensa lite i listan. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 9 februari 2009 kl. 21.16 (CET)

Självklart var det ju knappt någonstans - förstår varför det kallas Problematiska /Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 21.53 (CET)

Jag deltar inte aktivt på WP:PK. (Ibland yttrar jag mig, men jag startar inga ärenden och jag röstar inte.) Mitt intryck är att den sidan (liksom SFFR) föreskriver ett överbyråkratiserat tillvägagångssätt för att driva konflikter till sin spets, i stället för att inbjuda till intelligent diskussion och smidiga lösningar. Man måste lägga fram ett färdigt förslag (radera! gör så här!) och kan inte öppna en förutsättningslös diskussion. Och sedan vidtar röstning och rösträkning om detta förslag. Det framhålls ibland att det inte alls ska handla om röstning, men det verkliga utfallet talar sitt tydliga språk. Jag har några kategorier som jag funderar på, men endera väntar jag med dem eller så öppnar jag diskussion någon annanstans: på användardiskussioner, Bybrunnen (nyligen: pop och rock) eller Wikipediafrågor (nyligen: seglare). Men för det mesta funderar jag ut en smidig lösning och så genomför jag den utan föregående diskussion. Och så använder jag mallen för snabbradering med en välformulerad motivering, för att slippa undan WP:PK och SFFR. --LA2 10 februari 2009 kl. 14.53 (CET)

Men om du inför nya kategorisystem och ändrar i gamla helt utan debatt blir du ju inte bättre än glada kategoriskapare som tror de vet bäst, och som aldrig blir återställda eftersom ingen orkar ta tag i det. Ja, "problematiska kategorier" borde byta namn till nåt i stil med "kategoridiskussion" (men nåt som inte är namn på en namnrymd), där man kan diskutera nya system innan man inför dem. /Grillo 10 februari 2009 kl. 17.09 (CET)

Sätta igång och ändra utan debatt gör ju folk hela tiden ändå, främst för självklara förbättringar och utökningar. För de fall som behöver diskuteras finns redan Bybrunnen och Wikipediafrågor. Vi behöver inte sprida ut oss på fler forum. Möjligen behövs WP:PK mindre ofta. Att byta namnet löser nog ingenting. Det är de stelbenta reglerna och röstningsförfarandet som jag vänder mig emot. --LA2 10 februari 2009 kl. 21.43 (CET)

Öh, pratar vi om samma WP:PK? Problemet är snarare att det ofta kommer ett par tre inlägg i ett ärende, och därefter inget. I mer engagerande fall handlar det snarare om en ganska lång diskussion.

andejons 10 februari 2009 kl. 22.02 (CET)

Bra idé. Döp om sidan till kategoridiskussion eller liknande. Den nuvarande titeln implicerar att de kategorier som tas upp är "problematiska" redan innan detta diskuterats. Koios 11 februari 2009 kl. 10.47 (CET)

Könlösa

Alldeles snart är vi uppe i 16.000 kvinnobiografier. Men är följande personer män eller kvinnor? Redovisa källor tillsammans med svaren, tack, för detta är inte självklart. Benee Russell, Edebomästaren, S. Söderlund. --LA2 10 februari 2009 kl. 18.22 (CET)

Jag hittar ingen som helst information om ovan nämnda personers kön, tyvärr. [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 18.36 (CET)

Jag har nu också fyllt på Wikipedia:Projekt strukturering/Födda med 11.850 namn, som det gäller att hitta födelseår för. --LA2 10 februari 2009 kl. 18.50 (CET)

Om någon prenumererar på New York Times' betaltjänst så går det att läsa Benee Russells dödsruna där [19]. Jag vågar mig dock på en gissning att vederbörande med 97% säkerhet var man. Kvinnliga schlagerkompositörer var ytterligt sällsynta i USA på 20- och 30-talen, och hade Russell hört till de remarkabla undantagen från detta borde det ha antytts i någon av de många googleträffar man får på namnet. /FredrikT 10 februari 2009 kl. 19.23 (CET)

Angående Benee så finns det en liten preview av dödsrunan på google news archive där man kan läsa "Won Steinway Prize Pence Russell of 420 Central 'Park West, song writer andi composer, died Thursday night! of a heart attack in Roosevelt Hospital. His age was 58. Mr. Russell had on songs with the late Al Joli son. He had long been a member of the American Society of Composers, ... " [20] Man, således. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 19.43 (CET)

Jag har hittat en Sven Söderlund, född 25/11 1844 i Sunne, folkskollärare verksam i Kristinehamn. Misstänker att det är densamme som S. Söderlund, men några bevis har jag inte och nu hinner jag inte lägga ner mer tid på detta. Kanske det kan hjälpa någon annan att leta. Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 22.07 (CET)

Edebomästaren, enligt Svenskt Konstnärslexikon del II sid 71 anser vissa forskare (Lindblom att han är identisk med Eghil, man med andra ord.Janee 11 februari 2009 kl. 02.40 (CET)

Om Edebomästaren hette Eghil, så går jag med på att det bör ha varit en man. Men annars? Visst finns det ett underliggande, slentrianmässigt antagande om att alla medeltida byggare och målare har varit män. Men ligger det något mer än slentrian bakom Lindbloms användande av pronominet "han"? Redovisar Lindblom några skäl, t.ex. att katolska kyrkan ansåg det vara en styggelse om kvinnor målade? När det står präst eller löjtnant, så antar jag att det är en man, eftersom dessa yrken har varit manliga på grund av gällande regelverk. Men vi vet att dalkullor bar tegel på byggarbetsplatserna i Stockholm på 1800-talet. Vem vet om inte några av dem också lärde sig mura? Vävning och heminredning har betraktats som kvinnliga områden, så varför inte motivmålning? Läser man våra artiklar så kan man få uppfattningen att munkarna murade Alvastra kloster och nunnorna murade Vreta kloster. Det senare är förmodligen ett ogrundat syftningsfel, men väcker ändå intressanta tankar. --LA2 11 februari 2009 kl. 08.19 (CET)

Politikwiki

En ny wiki på Wikia har skapats - Politikwiki - för politiska ämnen. Material från Wikipedia kommer att användas och artiklar som inte riktigt når relevansen här (men självklart andra artiklar med) som politiska partier läggs gärna upp på wikin. Wikin har startas idag och är verkligen under uppbyggnad, men skulle någon vara intresserad får ni gärna gå med! Alla insatser välkomnas. Obelix 10 februari 2009 kl. 23.48 (CET)

Lycka till! --Rosp 10 februari 2009 kl. 23.56 (CET)

Har den för avsikt att ha en politisk inriktning? Är inte problemen med politiska ämnen att de är en POV-magnet snarare än att ämnena som sådana inte når upp till relevanskriterierna här eller på någon annan vanlig wiki? Tomas e 11 februari 2009 kl. 01.08 (CET)

Nej, den ska vara lika neutral som Wikipedia. Skillnaden är endast att den endast ska fokusera på politikrelaterat. Hur stor problem med relevansen här vet jag dock inte. Obelix 11 februari 2009 kl. 01.11 (CET)

Med risk för att framstå som dryg så tycker jag att det är något onödigt att starta/delta i wikis med ett uttalat syfte som redan existerar inom vad Wikipedia strävar efter. Lyricwiki är ett bra exempel på vad Wikipedia t.ex. inte innefattar (alla artisters texter) men "artiklar om politik"? Varför inte bara starta Wikipedia:Projekt Politik eller något? »нотвыст_(d.|b.) 11 februari 2009 kl. 01.17 (CET)

Håller med. Koios 11 februari 2009 kl. 08.26 (CET)

Syftet är att gå längre än vad Wikipedia gör. Grunden blir ju densamma men det är ju allt annat som inte bedöms relevant här och som inte hör hemma på Wikipedia som också kommer kunna finnas där istället. Obelix 11 februari 2009 kl. 08.37 (CET)

Det blir ungefär som Harry Potter-wikin som startades. En del material är ju kvar på Wikipedia, men där ges det möjlighet att skriva betydligt mer om det. Samma på politikwikin. Exempelvis politiska partier (klassiskt liberala partiet som konkret exempel), som av många inte bedöms relevant men som i alla fall passar på Politikwiki. Obelix 11 februari 2009 kl. 08.44 (CET)

OK, jag har nog någon gång noterat att väldigt lokala och nybildade partier får sin relevans ifrågasatta. Problemet blir väl att om man ska skriva seriöst och brett om politik, mer i riktningen statsvetenskap m.m., kommer man in på behov av att länka till artiklar om historia, filosofi, nationalekonomi, för att inte prata om gigantiska mängder biografiska artiklar. Så politik tror jag är betydligt svårare än Harry Potter att bryta ut till en egen, bra wiki. Jag tror dessutom att det kan vara svårt att hitta svenskspråkiga personer som är intresserade av politik, skriver bra och vill skriva gratis från en neutral utgångsvinkel någon annan stans än Wikipedia. Men, det kan ju vara värt att försöka. Tomas e 11 februari 2009 kl. 12.13 (CET)

Jag har som du vet ett mycket blygsamt intresse för politik, speciellt partipolitik, men ett lycka till får du gärna! Njaelkies Lea (d) 11 februari 2009 kl. 01.25 (CET)

Malluppdatering - Casino

Jag har gjort en uppdatering av mallen {{Infobox Casino}}. Den nya mallen hittas här: {{Casino}}. Den gamla mallen kändes inte särskillt rolig, och syntaxen ska vi inte tala om, så jag skapade en ny med i stort sett samma parametrar. Har kikat på den engelska motsvarigheten, och både den gamla och min nya mall baserar sig på denna. Tyck gärna till på mallens diskussionssida eller här, innan den tas i bruk. //Mippzon 11 februari 2009 kl. 11.38 (CET)

Då endast ett fåtal artiklar i nuläget använder {{Infobox Casino}} så tycker jag att vi i övergången kan se till att slopa den mycket irriterande bild lösningen. Det är så klart [[Fil:{{{Bild|}}}|{{{bildstorlek|240px}}}]] och liknande lösningar jag talar om. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 11.49 (CET)

Annars så är det en klar förbättring, dock vet jag inte om jag kan hålla med när det kommer till färgvalet, en lite disktretare nyans passar bättre med de övriga infoboxarna och wikipedias monobook tema. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 11.50 (CET)

Färgen håller jag med om, tog mest en i högen för att ha någon överhuvudtaget. Däremot är jag inte säker på att jag förstår vad du menar med bildlösningen? Är det inte trevligt att ha en bild i boxen? //Mippzon 11 februari 2009 kl. 11.53 (CET)

Självklart så ska vi ha bilder. Det jag menar är att lägga bild-parametern inuti bildsyntaxen på de sätt som du har gjort tar bort stora delar av den frihet som att låta användaren själv stoppa in bilden där har. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 11.59 (CET)

En liten detalj bara, försök att komma ihåg att kategorisera mallarna, sedan är det även bra med dokumentation som i tex. Mall:Författare, annars så har jag inte så många synpunkter. GhostRider ♠ 11 februari 2009 kl. 12.02 (CET)

Om det ska skapas en dokumentation så är {{datorspelsfakta}} en bättre mall att se upp till då den använder mallen {{dokumentation}}. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 12.12 (CET)

Ja, jag ska försöka titta närmare på dokumentationen också. Sertion, hur menar du att man ska lösa det med bildsyntaxen? Du får gärna visa i mallen om du vill. Jag är ingen expert på mallar, så all hjälp är bra att få :) //Mippzon 11 februari 2009 kl. 12.14 (CET)

I {{Datorspelsfakta}} så har jag gjort så som jag menar att det bör göras i denna också. Det vill säga {{infobox}}s parameter bild länkar bara direkt till och sen så får man skriva [[Fil:Bildensnamn|bredd]] när man kallar på mallen. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 12.25 (CET)

Ah, nu förstår jag hur du menar. Men vad är fördelarna med att göra på det sättet? Jag kan själv tycka att ett standardmått på mallbilderna är bra, och att det inte är något man går in och ändrar... //Mippzon 11 februari 2009 kl. 12.32 (CET)

Att standardisera måttet på bilden är det man har dokumentationen av mallen till. En av fördelarna med att ha bild-parametern fri är att man kan, vid behov, stoppa in flera bilder och även göra andra saker med bilden, så som att lägga till en ram, göra den länkad ock så vidare, med frihet helt enkelt. //Sertion ^disk.|Bidag 11 februari 2009 kl. 12.36 (CET)

Hmm, jo, det kan jag ju förstå. Ska ändra det om en stund då. //Mippzon 11 februari 2009 kl. 12.39 (CET)

Jättebra med uppdaterade mallar! Dessvärre tycker jag inte den ljusblå färgen passar (sorry!), den har för låg kontrast. Ämnet casino tycker jag kan passa i någon lyxig röd / burgund / karmosin - nyans. Koios 11 februari 2009 kl. 12.28 (CET)

Jo, kontrasten kanske blir för dålig, ska se vad jag kan göra. Färgvalet är nästan det svåraste :) //Mippzon 11 februari 2009 kl. 12.32 (CET)

Sådana där rutor med adress, telefonnummer och chefens eller ägarens namn ger ett officiöst intryck, som om Wikipedia vore en katalog för företagspresentationer. Det finns gott om sajter på internet med den typen av mallifierad information ur databaser, och hamnar man på en sida som Casino Cosmopol, Göteborg är det nog lätt att uppfatta Wikipedia som ytterligare en av dessa. --Hegvald 11 februari 2009 kl. 13.02 (CET)

Instämmer verkligen med dig, och därför har jag valt att inte ta med sådan information i min nya mall {{Casino}}. /Mippzon 11 februari 2009 kl. 13.29 (CET)

Skulle nog behöva lite hjälp med färgen i mallen. Har provat ett par, och alla ser lika hemska ut på min lite äldre skärm här. Det är fritt fram att ändra i mallen i så fall! //Mippzon 11 februari 2009 kl. 14.43 (CET)

Den gamla mallen hade en föredömlig dokumentation. Skriv gärna en sådan till den nya också. /Grillo 11 februari 2009 kl. 14.57 (CET)

Mejllista för MediaWiki på svenska

Jag har via Brion Vibber satt upp en mejllista på svenska för MediaWiki. Alla som har ett intresse för programvaran som Wikipedia använder uppmanas skriva upp sig på listan, som främst är avsedd för support på svenska. Tanken är att detta ska underlätta användandet av MediaWiki, både för nybörjare och mer avancerade användare.

Här kan man skriva upp sig på listan:

https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-sv

Skicka gärna supportfrågor som ni får vidare till denna lista och länka till den på alla ställen ni kan, just nu är det nämligen svårt att få hjälp på svenska för MediaWiki-användare.

MiCkE 11 februari 2009 kl. 12.23 (CET)

Lista över vulkaner i Ryssland

Jag håller på och gör i ordning lista över vulkaner. En ny artikel som ska in där är lista över vulkaner i Ryssland. Det jag behöver hjälp med är transkribering av de engelska/ryska namnen till svenska. Detta är något som jag själv inte behärskar och hoppas att någon som kan transkribera ryska till svenska kan hjälpa mig. Jag vet att vissa namn är de engelska namnen på vulkanerna och inte de svenska eller ryska namnen. Om någon kan de namnen skulle det också vara till stor hjälp.

Här har jag försökt göra i ordning för den som kan hjälpa mig. Användare:Elfsborgarn/Lista över vulkaner i Ryssland

Ett stort tack till den som kan hjälpa mig. Elfsborgarn_disk.^↔ 1 februari 2009 kl. 17.45 (CET)

Jag kan det kyrilliska alfabetet, men är lite osäker på je-, jo- och ja-ljuden, men jag kan säkert hjälpa till ändå! M.M.S. 1 februari 2009 kl. 18.01 (CET)

Jag har nu kollat på alla namn där du hade det kyrilliska namnet i parantes, hoppas du blir nöjd! M.M.S. 1 februari 2009 kl. 18.17 (CET)

Jag har korrigerat alla namn i listen (ryska är mitt modersmål). <flrn> 1 februari 2009 kl. 19.02 (CET)

Jag har fixat till din lista lite. Det var en del transkriberingar som inte följde svensk standard, jag har rättat dem. Sedan hade någon råkat överkompensera Eggella till det förvisso mer logiska "Jeggella". Inte så lätt att veta att originalet är Эггелла :) För säkerhets skull har jag petat dit originalnamnen på nästan alla. Slutligen vill jag påpeka att du har en del dubbletter, bl.a. Otdelnyj. Vysokij (Высокий) finns det däremot två olika berg som heter, så den är riktig. De kanske borde byta namn på den ena till Nizkij (Низкий) *internt skämt* :) Enkidu 2 februari 2009 kl. 03.41 (CET)

Tack så mycket! Jag låter dock artikeln ligga kvar utan att den publiceras någon dag till. Det finns fortfarande vissa som inte har sitt ryska namn ännnu (skulle vara bra ifall alla har det, även om jag inte bad om det). Är vulkanerna som har samma namn samma vulkaner? Otdelnyj verkar vara väldigt misstänkt. Elfsborgarn_disk.^↔ 2 februari 2009 kl. 18.13 (CET)

Ja Otdelnyj tror jag det bara finns en enda av. Däremot finns det ju betydligt fler vulkaner på Kamtjatka än vad du har med i listan, t.ex. Арик. Sen borde den nog sorteras också. --Enkidu 2 februari 2009 kl. 18.34 (CET)

Jag har publicerat artikeln nu och ifall man vill kolla igenom och lägga till fler vulkaner finns den istället på Lista över vulkaner i Ryssland nu!

Vad menar du med sorteras? Elfsborgarn_disk.^↔ 3 februari 2009 kl. 14.17 (CET)

Placera vulkanerna i ordning förstås :) Nu står de huller om buller i någon sorts halv bokstavsordning. --Enkidu 10 februari 2009 kl. 01.28 (CET)

Sorteringen ska nu vara fixad. Trodde du menade att det skulle sorteras efter den ryska stavningen eller något liknande. Elfsborgarn_disk.^↔ 12 februari 2009 kl. 11.54 (CET)

Föråldrad information

Det är säkert diskuterat många gånger, men i linje med Wanpe:s #Reflektioner ovan har jag funderat på om inte information om föränderliga tillstånd är något som det måste ägnas mera uppmärksamhet åt.

Om man får tryckt information om något så förväntar man sig ju att uppgifterna var kontrollerade vid en bestämd tidpunkt. Med Wikipedia och webb-informationer över huvud taget är det ju annorlunda. Om jag går till ett företags eller en förenings eller en kommuns webbplats så förväntar jag mig att uppgifterna där uppdateras kontinuerligt. Men ingen kan ta ansvar för att refererade uppgifter uppdateras bara för att källan aktualiseras.

Detta är inte något problem för artiklar som många läsare har kunskap om. Namnet på USA:s president blir nog utbytt vid rätt tillfälle. Men däremot så finns det gott om mera obskyra faktauppgifter som säkert vid något tillfälle var riktiga, t.ex. uppgifter om kommunala förtroendemän och företags direktörer, men där man som läsare inte vet hur stor tilltro man ska sätta till Wikipedia på just den punkten.

Då är frågan: bör Wikipedia över huvud taget försöka informera om sådana sakuppgifter som med säkerhet förändras, men där man inte kan vara säker på att förändringen uppmärksammas av någon wikipedian? Mitt senaste personliga exempel var att jag noterade och rättade felaktigheter om bussförbindelser mellan Sturup och Svedala, och i samband med det funderade på om man skulle ange att det i dagsläget (febr. 2009) på vardagar går ungefär en busstur i timmen mellan Sturup och Malmö–Lund, men att trafiken är betydligt glesare på helgdagar. [Fem turer på en lördag.] Å ena sidan tänkte jag mig att någon kunde ha nytta av vetskapen, å andra sidan kanske någon annan blir lurad den dagen som verkligheten har förändrats men wikipedias påståenden inte hängt med.

Jag skrev, också, ett kort förslag på Wikipediadiskussion:Relevans, men min fundering gäller mera än relevanskriterier.
/Beckmans 11 februari 2009 kl. 08.32 (CET)

Jag håller också på att bli alltmer frågande till förekomsten av icke beständig information i artiklar. Saker har blivit bättre men fortfarande hittar vi helt otillförlitlig info typ Mall:Hammarby IF Fotbolls trupp (det diskuterades för cirka ett år sedan att denna typ av info behöver ha en tidstämpel på sig). Också har jag flera gånger hittat artiklar om klubbar i lägre divisioner och utländska klubbar där det står Aktuell spelartrupp där den visar sig vara från säsongen 2006/2007. Jag väljer då att radera hela avsnittet men undrar om den borde funnits med i artikeln från början. Också busslinjer hur de går Eslövs stadsbussar är populära lägga upp men man kan väl mer eller mindre vara säkra de inte kommer gälla 5-10 år framåt

Jag har tidigare irriterat mig på när det står :"för närvarande","numera " eller liknande i artikler, tex som det stod innan jag ändrade här. Det är ett så obestämt datum oavsett när det läses, så när det gäller uppgifter som ändras så är det nog bra att ange tidsstämpel och likadant är det i biografier och i artiklar om poster och tjänster eller liknande. GhostRider ♠ 11 februari 2009 kl. 09.14 (CET)

Och på sådana punkter skulle jag snarare vilja säga att det i regel är först när någon har avslutat ett uppdrag som prestationen kan utvärderas, och det kan bedömas om uppdraget som radiopratare eller direktör eller vad det nu handlar om är värt ett omnämnande. Därmed slipper man också ifrån risken för att uppgifter blir felaktiga. I ditt exempel används presens. Det borde kanske alltid vara en varningsklocka? ...fast jag märker ju att jag genast halkat in i en relevans-diskussion...
/Beckmans 11 februari 2009 kl. 09.28 (CET)

Jag hittade denna om nu någon känner för att ta sig an en artikel om ett uppköpt företag... /Innocent bystander 11 februari 2009 kl. 09.42 (CET)

Jag kan passa på att flagga för den finurliga mallen {{bäst före}}, som nog inte så många uppmärksammat. I övrigt; ja, självklart bör aktuell icke-beständig information helst dateras. --ɐbuı1ɟ 11 februari 2009 kl. 11.40 (CET)

Jag håller med, i många fall handlar det om att tillämpa rätt "skrivstil". Istället för "han är numera VD för Acmepedia AB" bör man exempelvis skriva "i maj 2008 tillträde han VD-posten för Acmepedia AB". Om en klok läsare ser den uppgiften i förändrat skick långt efter 2008 inser man nog att det kan vara bäst att kolla om det fortfarande gäller. Tomas e 11 februari 2009 kl. 12.05 (CET)

Man kan också "datera" formuleringar av typen "nuvarande chef är..." eller "i dagsläget finns det..." genom att helt enkelt lägga till aktuellt årtal i parentes. Så har jag t ex gjort efter angivelser om "nuvarande huvudman" i en del artiklar om svenska adelsätter jag skapat (d v s: "Ättens nuvarande (2007) huvudman är överstelöjnant Rufus von Gyllenblopp"). /FredrikT 12 februari 2009 kl. 10.59 (CET)

Huvudsidans bra artikel..

..saknas i skrivande stund, hinner inte fixa själv.
/Ronny 12 februari 2009 kl. 14.23 (CET)

 Fixat /Poxnar ^(D) 12 februari 2009 kl. 14.51 (CET)

Ny veckans tävling

Snart är det dags för en ny strid om heder och utmärkelser. Tävlingen syftar på att öka svenska Wikipedias befintliga artiklar. Tävlingen har semifinal och final och blir troligen en riktig nagelbitare. Vi börja med att öka så många artiklar som möjlig med 1000 byte brödtext, men kraven blir högre under tävlingens gång. Tävlingsledaren hoppas på många deltagare och önskar alla lycka till. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 12 februari 2009 kl. 17.51 (CET)

Verkar vara en tävling med intressant upplägg! /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 12 februari 2009 kl. 18.13 (CET)

Att hitta ett ledigt användarnamn

Rolf B startade en diskussion på min användarsida vilket ledde till att jag skapade ett skript som jag funderar på att inkludera i den globala MediaWiki:monobook.js-filen. Det skriptet gör är att det testar av det användarnamn man har fyllt i när man vill registrera ett nytt konto. Man får alltså direkt ett besked om användarnamnet är ledigt eller upptaget. Delta gärna i diskussionen på min användarsida, då jag funderar på att implementera detta här på svwp efter Rolf Bs förfrågan. /^Fluff?_Fluff! 9 februari 2009 kl. 23.15 (CET)

Ändringen är införd i MediaWiki:common.js /^Fluff?_Fluff! 13 februari 2009 kl. 12.55 (CET)

Flagged revisions för utvalda ämnesområden

Denna artikel i DN pekar på en möjlighet jag själv funderat på, nämligen att föra in flagged revisions för utvalda ämnesområden, tex stockholmiana artiklar, fågelartiklar, eller 1000 klotterbenägna/viktiga artiklar. Med flagged revisions uppfattar jag det behövs ett team/projekt som tar en typ av ansvar att ändringar verkligen följs upp så det inte blir som i de:wp att det kan ta flera veckor innan en uppdatering av icke-behörig slår igenom. Och på sv:wp bedömer jag att vi inte har tillräcklig kraft att föra in flagged revsions brett, men kanske där det redan finns välfungerande projekt, ellar där det kan vara möjligt etablera projekt. Kanske skulle det gå att få till ett kärngäng för de kärnartiklar där det verkligen vore bra med flagged revisions. Fortfarande så tror jag inte sv:wp behöver stressa i denna fråga utan kan invänta mer erfarenheter, men kanske borde vi börja diskutera och kanske börja prova i ett riktigt litet artikelsortiment, säg de 50 mest populära för klotter? Wanpe 27 januari 2009 kl. 06.59 (CET)

Jag tror att om vi skall ha någon nytta av det, så är det för att bemöta personer med icke-stabilt IP-nummer som har en förkärlek för att klottra i vissa speciella artiklar. Att införa det generellt som på dewiki verkar knappast genomförbart.

andejons 27 januari 2009 kl. 07.19 (CET)

Personligen tycker jag att själva grundidén med en wiki faller med detta, och om man inför sånt här så kommer missförstånden om att det finns en redaktion, att wikipedia är ett företag etc att sprida sig allt mer. Jag tycker att det är grundläggande att alla ska kunna redigera, och att man ska kunna se sina redigeringar direkt, utan någotslags granskningsfilter. Det är ju det som är roligt, särskilt för en nybörjare, att kunna bidra, direkt. Det är ju en del av Wikipedias själ på något vis, uppslagsverket som alla kan redigera inte "uppslagsverket som du kan skriva in förslag på redigeringar som nån annan granskar först". Jag upplever faktiskt inte problemen med klotter särskilt stort, det mesta försvinner inom ett par minuter, ofta när man ska radera så hinner man inte för att någon annan redan varit framme. Jag hoppas verkligen inte att vi inför "flagged revisions" här på svenskspråkiga Wikipedia. / Elinnea 27 januari 2009 kl. 11.02 (CET)

Det primära problemet enligt mig — jag är egentligen inte emot "flagged revisions" men då kanske bara för t.ex. utmärkta artiklar — är att SVWP redan nu är ganska glest med aktiva användare jämfört med ENWP och (antar jag) DEWP. För att ett system som detta ska fungera krävs ganska många personer som orkar sitta och se över detta, och det tror jag inte är ett "humankapital" (om det heter så) som SVWP har att spendera. »нотвыст_(d.|b.) 27 januari 2009 kl. 13.23 (CET)

Personer inom Stockholmania projektet har uttryckt visst försiktigt intresse att införa detta för artiklarna inom det ämnesområdet, och ser sig då ha kraft att kunna administrera detta. Skulle det vara tänkbart att införa för en viss ämnesgrupp/projekt eller skulle det som Elinnea uttrycker det "fårråda" hela wikiidén (om en gruppering börjar följs det säkert av några fler)?Wanpe 27 januari 2009 kl. 13.42 (CET)

För att spela djävulens advokat — om man ger ett projekt som består av en grupp särintresserade människor makten att administrera flaggade revisioner för "deras" artiklar, riskerar det inte att skapa en maktbalans som skrämmer bort nybörjare och isolerar makten till ett fåtal? Det finns ju en skämtsam föreställning om att en stor del av Wikipedia innehåller "artiklar om pokemon", det var ju en vända på SVWP om det också fast med Harry Potter. Blir det inte bara mer administration för ett litet resultat? »нотвыст_(d.|b.) 27 januari 2009 kl. 13.46 (CET)

Ett tekniskt alternativ i det fallet är att de inför en "kvalitetsstjärna" (dessa artiklar kvalitetsövervakas av stockholmsprojektet) på dessa artiklar och sedan har en gedigen bevakning av dessa. Skulle det vara mer acceptabelt?Wanpe 27 januari 2009 kl. 13.59 (CET)

Egentligen när jag tänker efter är det ju fel att tänka sig projekt som isolerade grupper eftersom vem som helst kan gå med i projektet. Men ja, nån typ av märkning kanske vore bra. Det första jag kommer att tänka på är någon typ av sköld placerad på samma ställe där hänglås för låsta artiklar och stjärnor för utmärkta artiklar placeras. Men då återstår frågeställningen: vilka artiklar ska skyddas? Att skydda en mycket kort artikel bör ju vara rent kontraproduktivt t.ex, egentligen borde väl bara utmärkta artiklar eller "bra" artiklar med frekvent klotter skyddas. Adolf Hitler comes to mind. »нотвыст_(d.|b.) 27 januari 2009 kl. 14.05 (CET)

Jag har ännu ingen fast åsikt i frågan, men här presenteras rätt många argument för och emot. Inom kort kommer fler artiklar i svenska media om det här, inklusive en intervju med undertecknad i Kvällspasset ikväll (ca 19.30) och en artikel (under arbete) på Newsmill.//Hannibal 27 januari 2009 kl. 15.10 (CET)

Att använda flagged revisions inom ett projekt, tycker jag inte är en bra idé, för då blir det lätt en "det är vi i projektet som äger dessa artiklar, de är våååååra, rör ej! Är du inte med litar vi inte på dig, så allt du gör kommer vi att kolla igenom först!". Att lägga vissa sidor inom bevakning eller en mall på diskussionssidan (Mall:Projektbevakning) som kategoriserar är en hel annan sak och givetvis helt ok och görs ju redan. / Elinnea 27 januari 2009 kl. 15.51 (CET)

Det var ungefär det jag menade när jag skrev här ovan men efter att ha tänkt på det lite: varför skulle en sådan situation uppstå om den inte redan nu kan uppstå genom att ett projekt säger sig "äga" en artikel? Det finns ju redan en essä (Wikipedia:Ägarskap av artiklar) om detta och egentligen tror jag inte det är nåt problem. Problemet ligger i, enligt mig, att sätta upp riktlinjer för vilka artiklar som ska skyddas och vilka som inte ska skyddas. Skyddar man en underutvecklad artikel tror jag att man hindrar den från att utvecklas. »нотвыст_(d.|b.) 27 januari 2009 kl. 16.19 (CET)

Vandaliserad mer än, till exempel, 20 gånger så anmäls den för skydd, detta åker igenom en omröstning och ett beslut tas. Det är ett sätt som det kan gå till på, tar dock kanske lite onödigt med resurser och tid. //Sertion ^d|B 27 januari 2009 kl. 16.43 (CET)

Det är väl egentligen ingen större skillnad på det problemet och problemet med vanligt skrivskydd (som dessutom i många fall skulle kunna omvandlas till flaggning)?

Att flagga artiklar som inte ännu blivit klottermål tror jag dock inte på. Så stora problem har vi inte med slumpmässigt klotter.

andejons 27 januari 2009 kl. 16.51 (CET)

När idén introducerades för några år sedan var jag först positiv, men jag blir allt mer tveksam. Begränsat användande verkar dock inte helt orimligt, att man skulle kunna begära det för artiklar på samma sätt som man begär halvlåsning etc. Frågan är, vad krävs för att man skall få godkänna flaggade revideringar? Om det bara är Autoconfirmed (registrerad användare i en vecka och med 10 redigeringar) så känns det rätt meningslöst, eftersom det då skulle vara lätt att "lura systemet". Det är ju mer eller mindre erfarna wiki-användare som är problemet, IP-klotter verkar svwp vara väldigt bra på att ta hand om. Plrk 27 januari 2009 kl. 16.52 (CET)

Det går säkert att hitta en vettig gräns för när man får flagga, t.ex. tillbakarullare och högre. Hur som helst anser jag att det är helt uteslutet att införa flagged revisions på alla artiklar, till och med dewiki tycker jag verkar ha tagit sig vatten över huvudet med detta. Det är inte roligt att sitta och vänta i veckor på att en redigering ska synas. Däremot att införa det på särskilt utsatta artiklar, t.ex. många artiklar om länder, kan vara en idé. Även de utvalda artiklarna kan jag se en poäng i att skydda på detta sätt. Men de flaggade artiklarna bör vara så få att det aldrig tar mer än en dag för en ändring att granskas. Njaelkies Lea (d) 27 januari 2009 kl. 17.07 (CET)

Flagged revisions, och alla andra typer av wikibegränsande fenomen, även sidlåsning, är dumheter som framförs av personer som tappat bort wiki-delen av projektet i sina mål att konkurrera med etablerade uppslagsverk. Här har jag skrivit ett blogginlägg om varför de suger, argumenten orkar jag inte lägga fram här en gång till. Att tilldela flagged revisions till ett visst projekt är tekniskt ohållbart, bildar "klassklyftor" mellan användare på ett helt annat sätt än vad adminskapet gör och skapar walled gardens. Ett skräckexempel är psalmprojektet. Ner med alla former av wikibegränsande funktioner. /Grillo 27 januari 2009 kl. 17.22 (CET)

Det är ju bra att du har en åsikt, men notera att det är just en åsikt av många. Saknar lite 'jag anser', 'i min mening' osv i dina rants. Njaelkies Lea (d) 27 januari 2009 kl. 17.57 (CET)

Om alternativet är hel- eller halvlåsning ser jag inte vad som är så hemskt. Nog är väl en försening bättre än att inte kunna redigera alls?

andejons 27 januari 2009 kl. 18.46 (CET)

En kompis föreslog att man i stället för att manuellt flagga sidversioner som godkända, så kunde man ha en helt automatisk fördröjning på 1-3 dagar från redigering tills den blev publikt synlig. De värsta felen hinner de inloggade användarna förhoppningsvis upptäcka på den tiden. Detta skulle man kunna kalla laggade sidor i stället för flaggade sidor. Ordvitsen får man på köpet. --LA2 27 januari 2009 kl. 21.26 (CET)

Det var ett kanonsmart förslag, implementera det gärna direkt --Rosp 27 januari 2009 kl. 21.32 (CET)

Det låter finurligt, men.. hur fungerar det i praktiken? Om alla förändringar bara laggas med tre dagar ploppar ju klottret (under en begränsad period) bara upp efter tre dagar i alla fall, så det är väl inte syftet. Det är alltså lagg för oinloggade och icke lagg för inloggade? Annars skulle väl inloggade se klotter och fel i artiklar som de bara märker att någon redan fixat? Men om inte inloggades ändringar skall laggas för oinloggad visning, hur visar man då ändringar som inloggade gjort av oinloggade ändringar? Och hur vet fördröjningen, om det bara är en fördröjning, att en specifik oinloggad ändring ej skall visas efter tre dagar? --ɐbuı1ɟ 28 januari 2009 kl. 22.11 (CET)

Jag påminns om ett förslag som Rolf B och jag utarbetade efter ett wikifika (se där ytterligare en poäng med wikifikan förutom att bulla upp sig), nämligen att förutom ens Bevakningslista så har man också en Påminnelselista. Vissa saker behöver man inte ta i direkt, vissa glömmer man bort och vissa vill man låta andra ha tid att svara på - då markerar man fliken "Påminn mig" (endast inloggade), anger om hur lång tid man vill bli påmind och när den tiden har gått markeras den sidan med avvikande färg på ens bevakningslista. Alla tveksama sidor skulle då kunna få lite tid på sig att växa, utan risk för klotterjägarna att glömma dem.

Förresten vill jag också "flagga" lite för en artikel jag skrev idag för Newsmill.se, denna. Det var inte jag som satte rubriken, men hade det varit en wiki hade jag fixat det direkt.//Hannibal 27 januari 2009 kl. 21.41 (CET)

Jag förstod nog inte riktigt, men det är säkert bra, speciellt om man kan sätta påminnelsetiden längre 7 dagar, som tyvärr är max på bevakningslistan --Rosp 27 januari 2009 kl. 21.51 (CET)

En till tre dagar? Ännu värre. Med flagged revisions kan man åtminstone hoppas på att nykomlingen får se vad den åstadkommit på en gång. Med en så lång fördröjning är det inte en chans. Dessutom skulle det innebära en väldigt olustig diskriminering av seriösa användare som av olika anledningar väljer att redigera oinloggade. /Grillo 27 januari 2009 kl. 21.50 (CET)

(Redkonflikt)Jag tycker att det vore väldigt förvirrande om ens redigeringar inte syntes, särskilt om man är nybörjare, då skulle man börja undra "Men jag skrev ju in det där, vart tog det vägen?" Wiki betyder ju snabbt, ska det ta tre dar från att man skriver till att det syns så har man ju tappat wikigrejen, enligt min mening. Vad heter långsamt på hawaiianska? Vi kan ju knappast kalla oss för wikipedia längre i så fall... Jag instämmer med Grillo ovan (och i bloggen). Hur många sidor är det egentligen som är så extremt klotterdrabbade, är det inte bara en handfull? Jag upplever att vi har klottret inom kontroll och att vi inte på grund av detta behöver ta till grepp som stryker wiki ur Wikipedia. / Elinnea 27 januari 2009 kl. 21.49 (CET)

Välkommen till Lohipedia! -- [ jiˈesˌdeːo ] 28 januari 2009 kl. 18.31 (CET)

OK, men kanske även kan fråga vad Quick and dirty blir --Rosp 28 januari 2009 kl. 20.11 (CET)

Wiki ā lepo. -- [ jiˈesˌdeːo ] 28 januari 2009 kl. 21.21 (CET)

Vänta nu, oinloggade ser sina egna redigeringar direkt (jag testade nyss som oinloggad på dewp). Däremot ser inte andra oinloggade den redigeringen förrän den godkänts. /Ainali 28 januari 2009 kl. 22.24 (CET)

Ja, vi har inga problem med vår klotterhantering (och när Fluffs nya verktyg utvecklats klart kommer problemet bli ännu mindre), och skandaler som enwp drabbats av lär inte drabba oss. Även om det händer så är risken när vi har så få användare som ska kolla igenom så många artiklar att man ändå bara klickar okej, när en ändring verkar rimlig men egentligen inte är det (typ att någon blivit anklagad för mord, vilket inte behöver vara falskt och har man bråttom vidare kanske man okejar en sån ändring ändå). Så det här skulle inte leda till några positiva effekter, bara negativa. Det är sorgligt att inte ens Jimbo Wales kan se det, utan känner sig tvingad att rida på mediavågen kring att det här skulle vara något bra för Wikipedia. /Grillo 27 januari 2009 kl. 21.57 (CET)

Jag tycker vi ändå pratar lite förbi varandra, ingen har ju föreslagit att flagged revision skall slås på för annat än en liten delmämängd. I min tankevärld tänker jag tex på artiklarna om Josef Stalin och Carl XIV Gustav. Dessa klottras i dagligen och återställs också snabbt, men det är ju ändå så att det är stor risk att en läsare kommer åt en nedklottrad artikel mellan klottertiden och innan den återställs. Om vi skulle införa flagged revison på bara dessa två artiklar, skulle det verkligen innebära att nya skrämdes iväg, och finns det inte för dem en fördel om man visste de inte de tre minuterna om dygnet var nedklottrade som de är idag?Wanpe 27 januari 2009 kl. 22.15 (CET)

Är detta tekniskt genomförbart? I så fall vore det, i nödfall, något som man kunde ta till istället för halvlåsning. Det vill säga helst inget permanent och en tydlig notis längst upp i artikeln om vad som gäller. /Grillo 27 januari 2009 kl. 22.25 (CET)

Ja, flagged revisions som ersättning för halvlåsning verkar bra. Men i övrigt verkar flagged revisions väldiigt dåligt. Det bör inte användas mer än halvlåsning används. Calandrella 27 januari 2009 kl. 22.32 (CET)

Efter Hannibals fråga på min diskussionssida så tittade jag lite i manualen till Flagged Revisions och kan alltså inte se något som tyder på att det går att slå på revisions för en delmängd av artiklar, bara per namnrymd. (Jag kan dock ha fel, men det är vad jag kan uttyda av manualen så är det så.) Däremot har det precis påbörjats testning av ett AbuseFilter som jag tolkar skall ha målet att skapa regler för att ta bort en del klottrande moment. /^Fluff?_Fluff! 28 januari 2009 kl. 00.32 (CET)

Vad man kan göra är att ställa in som default att alla användare (även oinloggade) ser de senaste versionerna av sidor, och sedan göra undantag för sidor där granskade sidversioner ska visas. Det skulle gå att flagga alla sidor, men på de flesta sidor skulle vi bara få en liten markering om att den senaste versionen visas och att en tidigare version har granskats, eller att den senaste versionen av sidan är granskad. Specialsidan för att göra undantag är på tyska WP finns Special:Seitenkonfiguration, men där är det tvärtom att undantagen är sidor där senaste versionen ska visas. /EnDumEn ✍ 28 januari 2009 kl. 00.57 (CET)

Ah, listigt, att vända på systemet så där...//Hannibal 28 januari 2009 kl. 01.09 (CET)

Jag är för ett införande av flagged revisions endast om det används istället för låsning av sidor. Att få vänta på att en redigering går igenom måste ju vara bättre än att inte kunna göra den alls. --Petter 28 januari 2009 kl. 17.26 (CET)

Även jag är för ett införande av flagged revisions om det används istället för låsning av sidor. Det är ju det som är grundidén med Wikipedia, att alla ska få chansen att redigera. /Poxnar ^(D) 28 januari 2009 kl. 18.18 (CET)

Instämmer med Petter och Poxnar! /Rolf B 28 januari 2009 kl. 20.24 (CET)

Även jag håller med Petter & Poxnar, sedan uppstår längre väntetider i praktiken i huvudsak för ändringar i udda och/eller obevakade artiklar --Rosp 28 januari 2009 kl. 20.30 (CET)

Också även jag som med Petter&Poxnar. För de flesta artiklar så behöver vi inte göra det krångligare att redigera, men för vissa artiklar som det klottras frekvent i och där alternativet är sidskydd så skulle flagged revisions kunna vara ett alternativ. Men hur fångas sedan alla redigeringar som väntar på godkännande? GhostRider ♠ 28 januari 2009 kl. 20.47 (CET)

Skall vi fortsätta diskusionen om ett eventuellt införande på Wikipedia:Redigeringskontroll eller något liknande? --Petter 28 januari 2009 kl. 22.22 (CET)

Den stora nackdelen med att ha flagged revisions istället för sidlåsningar (förutom att det rent tekniskt inte fungerar så), är att nybörjare vid sidlåsningar får på det klara att sidan är låst och inte går att redigera. Används flagged revisions ser det ut som om ändringarna inte går igenom när de ändå gör det. /Grillo 28 januari 2009 kl. 23.33 (CET)

Okej för att artiklar som de som handlar om Stalin och Hitler får mycket klotter, men är inte låsning en bättre lösning för dem? De är redan väldigt kompletta, så möjligheten för IP-nummer att lägga till användbar information är liten och nästan alla redigeringar är klotter. Problemet på wikipedia, vad gäller faktagranskning, är i de artiklar som inte bevakas av fler än 20 användare, artiklar som Vitlut, Sidney Webb, Hey Ya! och Fan Si Pan (slumpartiklar). Det är i såna artiklar falsk information lättast förs in utan att bli upptäckt, och det är där falsk information ligger länge (från en halv dag till ett halvt år) innan det upptäcks. Jag säger inte att vi ska föra in flagged revision, det har vi inte kapacitet till, men jag tycker inte att flagged revision verkar vara ett bra system för de klotterbombade artiklarna heller. //moralist 28 januari 2009 kl. 23.53 (CET)

Svar till Grillo: Man kan ju ha ett tydligt meddelande i still med engelska Wikipedia (ett till exempel) där det står att alla inlägg på artikeln måste granskas innan de infogas. /Poxnar ^(D) 30 januari 2009 kl. 13.05 (CET)

Vilket inte desto mindre förtar wikidelen i det hela. Det finns en anledning till att vi är ytterst restriktiva med sidlåsningar. /Grillo 30 januari 2009 kl. 17.40 (CET)

Enligt Ainalis inlägg ovan, 28 januari 22.24, så ser tydligen oinloggade sina egna redigeringar direkt, medan andra oinloggade inte ser redigeringen förrän den godkänts. Jag kan därför inte se någon nackdel att dessa flaggade revisioner införs som ett alternativ till sidlåsningar. Då finns ju Wikidelen kvar och det gäller ju dessutom bara ett fåtal artiklar och inget annat. Håller därför med Wanpes startinlägg, likt flera andra ovan, att det kan prövas på ett mindre antal klotterartiklar.
/Ronny 31 januari 2009 kl. 15.01 (CET)

Som jag sagt ett par gånger, visst, men är det över huvud taget tekniskt möjligt? Som jag förstått det slår man antingen på det för hela uppslagsverket eller inte alls. /Grillo 31 januari 2009 kl. 15.08 (CET)

På enwp var förslaget att införa det för BLP (biografier av levande personer), där problemet är störst. Tekniskt verkar det inte något problem. Men idén att införa en redaktion är inte tilltalande. /Pieter Kuiper 31 januari 2009 kl. 19.31 (CET)

När jag har redigerat på tyska wikipedia, så står det utkast istället tills att ändringen är granskad. GhostRider ♠ 31 januari 2009 kl. 15.12 (CET)

Ang dewi:s version så hade ju EnDumEn i sitt inlägg, från 28 jan. 00.57, en idé om en inverterad funktion av deras, som kanske kan lösa frågeställningen. Om andra sidor då inte påverkas alls av denna åtgärd, så hade det ju varit tekniskt möjligt. Om någon som vet kunde svara på det, så hade det ju "inte varit dumt alls".
/Ronny 31 januari 2009 kl. 15.25 (CET)

Jag ser ingen poäng med att införa ett flaggningssystem för dessa tio artiklars skull. Låser man upp dessa artiklar, typ bajs, Hitler etc, så kommer det bli en MASSA klotter att ständigt återställa. För även om inte oinloggade ser klottret så gör ju de inloggade det och artiklarna måste städas hela tiden, eller hur? Därför tycker jag att det är bättre att artiklar av den typen fortsätter att vara halvlåsta. / Elinnea 31 januari 2009 kl. 15.42 (CET)

Det är ju en synpunkt förstås, det är väl iofs också en fråga om x mängd klottervilja, ska spridas ut på flera artiklar eller koncentreras på ett mindre antal. Om man gör tvärtom då som jag läste att t.ex. Notwist menade ovan, att man med denna metod istället "skyddar" de utvalda artiklarna? De ska ju ändå vara det bästa av vad vi kan visa upp! Man kan givet ha olika åsikter om vad man ska kunna redigera som oinloggad och vi har ju redan olika sätt skydda det det som vi värnar, såsom t.ex huvudsidans låsning och ett antal betrodda användare som rullar tillbaka, raderar, censurerar mm. Flaggade revisioner ser iaf jag bara som ett verktyg bland flera, som likt andra metoder ska användas med eftertanke och inte ses som något "sluttande plan".
/Ronny 31 januari 2009 kl. 16.27 (CET)

Censurerar? Det här är något nytt för mig iaf. När och var har det skett? Jag trodde att censur inte fick förekomma på Wikipedia, och att det är grundläggande. Menar du att det i nuläget finns några slags användare som har rätt att censurera material på Wikipedia, vilka är det, av vilka är de betrodda att göra det, och var står allt det här? / Elinnea 31 januari 2009 kl. 19.03 (CET)

Jag åsyftade, i ett sammanhang med andra sätt att skydda Wikipedias material och dess användare, de nu aktuella censorer som nu står till val. Om jag med detta ord på allvar lyckades förleda någon att tro att jag menade den mer oönskade typen av censur som antyds i föregående inlägg, så beklagar jag detta. Låt nu inte detta enskilda ordval ta över diskussionen, när det enbart var avsett som en passus i ett resonomang som cirklar runt flaggade revisioner och andra sätt att skydda gemenskapens artikelmaterial :)
/Ronny 31 januari 2009 kl. 19.30 (CET)

Tvärtom

Går det att göra tvärtom? Att flagga IP-nummer, så att IP nummer som tidigare klottrat markeras på något speciellt sätt i senaste ändringarna? Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 11.01 (CET)

"Norra Europas största"

"Norra Europas" största/längsta/etc. är ett diffust och odefinierat skrytuttryck som används när man vill slippa mothugg kring ett påstått rekord.

Uttrycket används (nu är jag ironisk märk väl) när man tycker att det känns futtigt med "Sveriges största", samtidigt som man är osäker på om det finns en större någon annanstans i Europa. Då säger man "norra Europas" största, för det är nog mer än Sverige men ingen vet var det slutar!

"Oj, fanns det en större i Tyskland? Jaha men det hör ju inte till norra Europa..."

Är det Europas största så skriver man det, är det "bara" Nordens största så skriver man det. Vet man inte så är det inte ens fakta och har inte i artikeln att göra!

Jag undrar därför:

• Hur markera detta (och liknande!) diffusa uttryck för precisering i artiklar där det förekommer?
• Eftersom det förekommer på så många sidor är det kanske lämpligt att hänvisa till någon sorts gemensam beskrivning av varför uttrycket inte ska användas? Hur gör man en sådan?

Exempel på "norra Europas största":

• Nordea är norra Europas största bankkoncern
• Sahlgrenska universitetssjukhuset är norra Europas största sjukhus

Enkidu (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Till att börja med, ta bort det där det förekommer. Sen kan man alltid lägga in något i WP:Stilguide eller någon annan välläst metasida. /Grillo 1 februari 2009 kl. 17.11 (CET)

Jämför http://sv.wikipedia.org/wiki/Nordeuropa och http://sv.wikipedia.org/wiki/Norden, det är inte samma sak.

Precis som alla andra uppgifter på Wikipedia, skall ett sådant påstående kunna källbeläggas. Finns det ingen källa till uppgiften, kan den tas bort. Om man tror att den kan vara riktig, kan man lägga till {{kb}} i texten på den plats där det normalt borde stå en fotnotshänvisning. E.G. 14 februari 2009 kl. 07.51 (CET)

Tips åt amatörfotografer och fotografiutflykter

På wikifikat i dag pratade jag med Prolineserver om fotografering. Han tipsade om en sida på tyska Wikipedia, de:Wikipedia:Fototipps, där man får hjälp med allt från val av motiv och ljussättning, till efterbehandling och beskärning. Jag tycker att det vore en jättebra och inspirerande sida att efterlikna (och delvis översätta), som skulle leda till bättre och kanske även fler fotografier.

Vi pratade också om att arrangera fotoutflykter, lite som vanliga wikifikan men med delmålet att fylla på med foton där det saknas på Wikipedia.

Jag undrar därför hur många fotografiintresserade vi har på svenskspråkiga Wikipedia. Vill ni hjälpa till att skapa den sådan här sida? Eller finns det redan på svenska någonstans där jag inte har letat? —CÆSAR 8 februari 2009 kl. 20.09 (CET)

Det finns en Portal:Fotografi och ett Wikipedia:Projekt fotografi, som dock inte verkar så aktiva längre. Sen kan man kanske tänka sig att en del av våra fotografiskt intresserade är mer aktiva på Commons. Men jag vet inte. -- BoİviE 9 februari 2009 kl. 07.34 (CET)

Både de sidorna har att göra med artiklar om fotografi (eller så står det i beskrivningarna i alla fall). Det vi ville komma åt var att fotografera åt Wikipedia (och Commons förstås). —CÆSAR 9 februari 2009 kl. 10.20 (CET)

Wikipedia:Projekt Sveriges geografi/Tusen sevärdheter i Sverige är ett annat tips i sammanhanget. //moralist 9 februari 2009 kl. 08.24 (CET)

Jag ser en portal bilder på wikipedia som mycket önskvärt. Där lathundar och instruktioner för hur man laddar upp till commons finns, där exakta regler runt upphov finns och lathundar för detta. Dit man kan länka aktuella fotoutflykter pss som wikifikor, dit man kan länka tävlingar och initiativ som månadens bästa bild, tusen sevärdheter i sverige etc. Wanpe 9 februari 2009 kl. 11.26 (CET)

Kategori:Illustrationsbehov samt sidor i Kategori:Illustrationer och Kategori:Bilder (bör de senare slås ihop?) är också några sidor som skulle kunna länkas till från en fotografportal. Framför allt tror jag att det behövs mer samordning mellan existerande sidor och mot Commons. Ganska mycket information skulle nog kunna ligga på Commons egentligen, eftersom det också skulle komma andra svenskspråkiga Wikimediaprojekt till nytta, och informationen på Wikipedia fokusera på hur man hittar till Commons och tar steget över dit (separat konto om man inte har global inloggning etc). Men jag kanske resonerar utifrån någon sorts idealbild av ett Commons som är mer flerspråkigt än vad det i verkligheten är... //Essin 9 februari 2009 kl. 16.16 (CET)

Commons är en wiki, och om det är så flerspråkigt som det borde, så finns det väll all anledning att ändra på det ;-) -- BOİviE 9 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

Se også no:Wikipedia:Fotografi, der det er mye interessant informasjon om valg av motiver og etterbehandling. --Kjetil r 14 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

Goa glada Göteborg, staden på G

...och inte bara det, staden vars stadsdelsnämndsområden i många fall har artikelnamn som börjar på "Göteborgs Stad...", såsom Göteborgs Stad Backa. Det ser konstigt och onödigt långt ut i mina ögon, så jag skrev ett litet inlägg på Diskussion:Stadsdelsnämndsområde snarare än att ta upp det på varje artikel där. Tala ut där, och genomför gärna flyttar om konsenus uppstår, för jag snubblade bara på fenomenet från iw en-hållet. Tomas e 10 februari 2009 kl. 16.49 (CET)

Detta har tidigare ifrågasatts på Diskussion:Göteborgs Stad_Högsbo#Namngivning, Diskussion:Göteborgs Stad Majorna och Diskussion:Göteborgs Stad Södra Skärgården#Namngivning av stadsdelsnämndsområden. Namnen finns dessutom inbakade i Mall:Göteborgs stad. --LA2 10 februari 2009 kl. 17.12 (CET)

Det är i och för sig riktigt att det ifrågasätts igen, eftersom det inte bara är "konstigt och onödigt långt" utan också strider mot den standard för namngivning som normalt gäller på Wikipedia och dessutom är språkligt felaktig ("stad" skall inte skrivas med stort S och skall inte fogas samman med ett stadsdelsnamn på det viset som här är gjort). Namnen borde således ändras. E.G. 14 februari 2009 kl. 08.00 (CET)

Födelseår blir kulturår och konstår

Jag har en fråga rörande biografiska artiklar. Jag lade märke till, och återställde, en del av Janees ändringar av födelseårslänkar i biorafiska artiklar av konstnärer (exempelvis George Frederick Watts‎). Istället för att länka till exempelvis året "1896" så länkade födesle-/dödsåren efter Janees ändringar till "konståret 1896". När jag frågade Janee hänvisade han till Wikipedia:Årskrönikor. Jag ser dock inte logiken - när jag klickar på ett födelseår vill jag ju komma till det året, inte till ett specifikt konstår. Vad säger ni? Eftersom jag lägger in en hel del författare, skådespelare och konstnärer vill jag veta vad som är brukligt. /Hedning 10 februari 2009 kl. 19.40 (CET)

Även jag noterade härom dagen detta i ett par konstnärsartiklar jag har under bevakning. Först tänkte jag inte mycket på det, troligen för att jag i ärlighetens namn själv mycket sällan klickar på årtalslänkar. När jag någon gång gör det är det dock i regel snarare för att jag vill veta vad som allmänt skedde det året än vad som hände inom en mindre sektor av samhället.

Mer principiellt betänkligt än det ovanstående har jag dock kommit att tänka på att det blir när man skall års-länka födelse- och dödsår från personer som varit verksamma inom en rad olika verksamheter. Skall t ex artiklarna om Hasse Alfredson och Tage Danielsson länka till Teaterår, Radiår, TV-år, Litteraturår eller Filmår? Vilket man än väljer blir det i någon mån missvisande.

Ett tredje argument mot denna typ av länkning är att det heller knappast är något som gör det enklare för nybörjare som vill skriva biografiska artiklar.

Jag föreslår därför att vi generellt nöjer oss med att ha dessa tematiska årslänkningar när det handlar om företeelser som otvetydigt kan kopplas till ett tema (t ex årtalet för en filmpremiär -> Filmår; en boks utgivningsår -> Litteraturår; årtal för ett patent -> Teknikår), men att vi avstår från det i årtal som avser biografiska data för människor. /FredrikT 10 februari 2009 kl. 20.50 (CET)

Håller med FredrikT. GhostRider ♠ 10 februari 2009 kl. 20.55 (CET)

Jag hittade just den här diffen i artikel Tyra Kleen som belyser problematiken i det jag beskrev ovan. På vilket sätt var Kleen mest konstnärinna när hon föddes men mest författarinna när hon dog? /FredrikT 10 februari 2009 kl. 21.19 (CET)

Jag instämmer med FredrikT och GhostRider. Riggwelter 10 februari 2009 kl. 21.27 (CET)

Vet faktiskt inte hur jag skall kommentera den diffen som FredrikT visade, den är verkligen visande för problemet. GhostRider ♠ 10 februari 2009 kl. 21.44 (CET)

Bra formulerat och bra exempel, FredrikT! Jag har påtalat vår diskussion här för Janee, och jag hoppas att han ger sig in i diskussionen innan vi åtgärdar artiklar./Hedning 10 februari 2009 kl. 22.07 (CET)

Hoppsan, jag hade visst redan hunnit ändra tillbaka några bidrag. Nå, då väntar jag tills dess Janee återkommer. Riggwelter 10 februari 2009 kl. 23.07 (CET)

Startar om i kanten efter redigeringskonlikt och en dator som plötsligt fick någon form av flensa.

Om utökning av stubbar i årtalsartiklar för konst, litteraturår och kulturår Metoden att länka född och död till ett ämnesår har jag sett från 2004 och framåt, så det bör finnas tusentals artiklar med den länktypen (den förekommer även på en:). Det finnas vissa fördelar med att länka till född/död till sportår, radioår, TV-år, Litteraturår, konstår osv, man överbelastar inte huvudårsartikeln. Tittar man på (sidor som länkar hit) för 1950 är det över 3000 länkade sidor, inte lätt att hitta något matnyttigt den vägen. Tittar man på en artikel om en konstnär eller sportpersonlighet förslagsvis de kända från 1956, så kommer man till Sportåret på en gång genom ett tryck på årtalet och då kan man se vilka som var födda samma år som Borg, Haglund men inte blev lika framgångsrika, vad som övrigt hände under sportåret/teateråret/konståret osv (personligen som konstfan ser jag länkningen till konstår som mer aktuell eftersom jag för ett koncentrat av konsthändelser, om jag mot förmodan vill se om det var något politiskt gräl det året eller något världsrekord inom sporten så ligger den sidan ett klick bort i mallen). Största fördelen är att man lätt kan bygga ut årtalsartiklarna Konståret 1928 byggdes ut från (617 byte) till (2 933 byte) genom att använda (sidor som länkar hit), Konståret 1927 byggdes ut från (449 byte) till (2 869 byte).

Tyra Kleen blev tydligen en miss, jag kommer inte ihog vad som gick snett där, hon borde som Ignácz Caroly Beôrecz lagts in i Konståret 1940 respektive musikåret 1940 ndär jag där tittade igenom artikeln utan att ändra länkarna. Det finns ju många multiartister på Konståret 1928 har vi Beppe Wolgers som har lika många strängar på sin lyra som Hasse Alfredson och Tage Danielsson, dessa går ju inte att länka via född eller död.

Detta med att länka född - död har varit på tapeten flera gånger just nu hittar jag bara min [21] punkt 25 Konstår, där föreslog någon att en bot skulle byta ut länkarna vilket jag bromsade just med den orsaken att många personer är multiförmågor, kanske inte riktigt i klass med Hasse pch Tage men sångerskan Inga Gentzel är ju även olympier och då kan man ju inte ange både musikår och sportår. Att man länkar till Kulturår respektive Konstår beror på att Före 1850 sorteras konståren in under rubriken Kulturår (tillsammans med litteratur-, musik- och teaterår).

Byt gärna tillbaka era bidrag, men glöm då inte att passa på att infoga dem i rätt årtalsgrupp konstår, litteraturår, musikår osv.Janee 11 februari 2009 kl. 00.55 (CET)

Jag tolkar det fortfarande som att en majoritet i diskussionen finner det som ett oönskat förfarande. /Hedning 11 februari 2009 kl. 16.11 (CET)

Vore det inte rimligt att de som huvudsakligen (t.ex. Anders Zorn) är kända som konstnärer länkas till kultur- respektive konstår medan de som har blivit kända för flera olika saker bara länkar till årtalet? Vore inte det en bra mellanväg? För det finns ju trots allat, som Janee påpekat, många fördelar med att länka årtalen till rätt "ämnesårtal". Jopparn 11 februari 2009 kl. 16.23 (CET)

Nej, jag tycker inte det. FredrikT:s förslag är bättre och erbjuder högre och mer naturlig konsekvent behandling av årtalslänkar. Riggwelter 11 februari 2009 kl. 18.04 (CET)

Men for en lasare maste det val anda vara battre att komma till en specialiserad artalsartiklar dar det ar lattare att finna information om andra verksamma malare, handelser, kanda verk etc. an att komma till en artikel till som inte alls handlar om konst. Lasarvanligheten och nyttan med det hela tycker jag ar viktigare, aven om jag ocksa gillar regelbundenhet :). Att det skulle forsvara for nyborjare ar ju ett lite konstigt argument da vi som sitter har ofta kan fixa till det och om det missas nagonstans ar det ju inte direkt nagon katastrof. Jopparn 11 februari 2009 kl. 21.45 (CET)

På vilket sätt är det självklart att en specialiserad årtalsartikel skulle vara det naturliga om jag klickar på att August Strindberg dog 1912? Jag skulle vilja komma till årtalets artikel rent allmänt. Om det däremot handlar om något strindbergsverk som kom ut 1900 - då vill jag ju komma till litteraturåret. Mellanvägar förvirrar, och det självklara är för mig att om det handlar om året ett konstverk eller en bok skapades så förväntar jag mig konstår eller litteraturår, men en rent biografisk uppgift som handlar om födsel och död - ja, då vill iaf jag veta vad som hände det året i övrigt. Vilka fler viktiga personer som dog samma år, eller världshändelser. Jag tycker helt enkelt inte att Janees argument håller mot exempelvis FredrikT:s ovan. /Hedning 11 februari 2009 kl. 22.08 (CET)

Startar om från vänster. -- Om man titter på den här diffen efter Hedings redigering [[22]] förstår jag inte hur man enligt Hednings önskemål skulle vilja komma till årtalets artikel rent allmänt, nu efter ändringen är ju inte åren klickbara. Tidigare kunde man i alla fall klicka på året och sedan gå vidare från konståret till årtalet. Den här metoden att länka personerna till ämnesår medför att det går lätt att fylla i årtalsartiklarna, att hitta ett namn på Sidor som länkar hit på årtalet 1970 är lönlöst, årtalet har ca 4500 länkar och för att se var ett namn hör hemma (sport, musik osv) måste man oppna varje sida, detta medför att väldigt lite namn kommer att tillföras årsartiklarna efersom funktionen Sidor som länkar hit har blivit överbelastade. Janee 12 februari 2009 kl. 00.10 (CET)

Hedning: Sjavlklart? Det har jag inte skrvit att det ar. Jag skrev bara att jag anser att fler kopplingar kan goras till en konstnars garning om man tittar pa de konsthandelser som skett snarare an artalets politiska dimensioner (vilket ju framst ar vad som redogors for under "huvudartalet"). Jag innbillar mig att om man som lasare soker pa en konstnars namn sa ar man intresserad av konst och vill lasa om det. Om detta antagande ar ratt ar det inte heller orimligt att tanka att lasaren da snarast vill komma till artiklar inom amnesomradet om man klickar pa en lank, snarare an att komma ivag till ett helt annat amne - vilket ju blir fallet om man bara lankar till "huvudartalet". Rorande bocker, filmer etc. ar jag helt med pa noterna och anser ocksa att de bor lankas till ex. litteraturår. Jopparn 12 februari 2009 kl. 01.25 (CET) PS. Ber om ursakt att jag inte kan skriva med de tre sista bokstaverna just nu. Hoppas att ni har overseende.

Janee: ditt exempel är en miss av mig. Jag ber om ursäkt för den missen. Ernst Norlind är nu åtgärdad och förbättrad med kategorier. /Hedning 12 februari 2009 kl. 08.10 (CET)

Jag har alltid uppfattat det som att "konstår" och liknande kan länkas till när man skriver om konstnärliga verk, men inte om deras upphovsmän. Hur som helst bör det inte länkas till annat än de "vanliga" årtalsartiklarna från födelse- och dödsuppgifter i biografiska artiklars inledning. E.G. 14 februari 2009 kl. 08.03 (CET)

Kommuner och tätorter

De har säkert diskuterats tidigare, men som nykomling i detta sammanhang vill jag resonera kring namngivningen av de artiklar som beskriver en tätort som har samma namn som en kommun. Praxis idag är, att om ett namn refererar till både en tätort och en kommun, så är det tätorten som beskrivs. Den principen leder dock till att inte kommunerna behandlas på ett konsekvent sätt. I praktiken - om man söker på ett namn som både är en kommun och en ort kan man antingen hamna på en tätort, hela kommunen eller en kommundel som i vissa fall, men inte alla, kan vara kommunens centralort. Det finns alltså en konsekvens när WP beskriver tätorten, men en inkonsekvens när det gäller kommunnamnen. Det borde vara tvärt om. Begreppet "kommun", med dess beskattningsrätt, demokratiska organ och kommunala service, har en starkare relation till samhället som helhet, än det som ryms inom begreppet "tätort". Kommunnamnet bör, tack vare kommunens mer formella status, därmed vara ett mer relevant begrepp som ”ägare” av namnet än ortnamnet. Motsvarande logik gäller i andra sammanhang. På webben används t ex kommunnamnet.se som domännamn för kommunen. Om orten och kommunen har samma namn har - enligt mitt sätt att se - helt enkelt kommunen en starkare ställning. Detta resonemang utmynnar därför i ett förslag: Artikelnamn som kan gälla både en kommun och en tätort bör relatera till en kommunartikel. Det leder till en högre grad av konsekvent hantering eftersom man då alltid hamnar på samma typ av begrepp - kommunen - när man söker en artikel som handlar om just en kommun. Idag kan man hamna en tätortsartikel, en kommunarikel och eller en artikel om en kommundel. Jag inser att det kan vara ett omfattande arbete att ändra, men ändå.../Janders 10 februari 2009 kl. 22.34 (CET)

Jag vet inget om tidigare diskussioner, men vill nog ändå varna för att försöka driva namngivningsprinciper in absurdum. Det viktiga är att det finns hänvisning i artikelhuvudet från tätort till kommun och vice versa. /Beckmans 10 februari 2009 kl. 22.42 (CET)

Tätorter har företräde till uppslagsordet enligt principen om minsta möjliga förvåning. Om man söker efter t.ex. Bollnäs är man troligen ute efter orten Bollnäs och inte efter Bollnäs kommun (är man ute efter kommunen torde man i stället söka just på "Bollnäs kommun"). /Fenix 10 februari 2009 kl. 22.56 (CET)

I artiklarna om huvudorten står det alltid "x är huvudort i x kommun" först i artikeln. Detta är klart att föredra framför att gå till en totalt inkonsekvent hållning som mer och mer skulle orsaka problemen vi har redan idag med att folk ersätter tätortens befolkning med kommunens. Det viktiga är att man är konsekvent med kommunfakta i kommunartikeln och tätortsfakta i tätortsartikeln. Det jag beskriver ovan är standard på svenska Wikipedia och på alla språkversioner jag kollat, för alla länder i världens administrativa indelningar. Jag ser ingen anledning att ändra på det. /Grillo 10 februari 2009 kl. 23.04 (CET)

Hallå, faktakontroll! Har du några belägg för påståendet "att inte kommunerna behandlas på ett konsekvent sätt"? Så vitt jag vet har alla svenska kommunartiklar ett namn som slutar på "kommun" (eller stad, i förekommande fall) och därmed behandlas alla kommuner helt konsekvent. Några exempel där namnen inte kolliderar men denna princip ändå tillämpas är tätorten Åseda som är centralort i Uppvidinge kommun och tätorten Fjugesta som är centralort i Lekebergs kommun. Trots att namnet Lekeberg är helt ledigt, har det inte tagits till artikelnamn, utan är en redirect till artikeln Lekebergs kommun. Det nuvarande systemet är konsekvent och logiskt och följer helt och fullt principen om minsta möjliga förvåning (POMMF). --LA2 11 februari 2009 kl. 08.01 (CET)

Det Grillo beskriver är standard, men vi avviker (i mina ögon olyckligt) från denna stringens i beskrivningen av Stockholm, där huvudartikeln innehåller någon sorts blandning av det som brukar finnas i tätorts- respektive kommunartiklar. Däremot finns både tätorts- och kommunartikel också. /dcastor 11 februari 2009 kl. 15.44 (CET)

Ja, men Stockholm är i alla fall snyggare nu än den var 2006, när den och övriga artiklar om ämnet gav ett smått kaotiskt intryck. När det gäller storstäder (vi har ju inte så många exempel i Sverige, det är Stockholm, Göteborg och till viss del Malmö) får man nog faktiskt använda sig av speciallösningar, för att inte fastna i statistiska begrepp (både tätort och kommun är ju till stor del statistiska och motsvarar inte det kulturgeografiska begreppet). Att ha fem artiklar om Stockholm eftersom tätorten ingår i flera olika kommuner blir ju mest löjligt. /Grillo 11 februari 2009 kl. 19.15 (CET)

Jag har spekulerat lite över varför det ser ut som det gör. Av det jag har sett på Wikipedias diskussionssidor och liknande har jag dragit slutsatsen att det man menar när man i mindre formella sammanhang talar om säg Slaskboda syftar man ofta på en av tre saker:

1. Slaskboda kommun
2. "Samhället" Slaskboda
3. Slaskboda socken (eller annan indelning med i huvudsak samma gränser)

För större delen av Sverige kan man sedan bygga upp följande modell:

Betydelse 2 brukar sammanfalla ganska bra med tätorten, kanske plus/minus några bostadsområden i utkanten. Betydelse 1 avses oftast bara i förvaltningssammanhang och liknande, och om man måste skilja på betydelse 1 och 2 är det betydligt vanligare att man kontrasterar "Slaskboda kommun" och "Slaskboda" än "Slaskboda" och "Slaskboda samhälle/tätort". När det rör sig om tätorter som är så pass stora att de har gett namn åt en nutida kommun tror jag att betydelse 2 dominerar över betydelse 3, så att man refererar till platser som ligger i betydelse 3 men inte i betydelse 2 som "utanför Slaskboda" eller "i Slaskboda församling/socken" snarare än "i Slaskboda". Särskilt gäller detta förstås om Slaskboda har gamla stadsrättigheter, eller om den gamla socknen inte hette Slaskboda. (När det handlar om mindre tätorter, säg mindre än 1000 invånare, är det däremot inte ovanligt att betydelse 3 väger över och att det som SCB definierar som tätorten Slaskboda lokalt kallas Slaskboda kyrkby, Slaskboda stationssamhälle, något helt annat, eller kanske bara betraktas som en grupp byar utan gemensamt namn. Hur Wikipedia ska behandla det problemet är inte helt löst än, men det hör inte riktigt hit.) Den här modellen motiverar i allmänhet att betydelse 2 ligger under artikelnamnet Slaskboda, där också tätortsstatistiken finns, medan betydelse 1 ligger under Slaskboda kommun.

Problemet är bara att modellen inte stämmer så bra för de inre delarna av Stockholms län, av flera skäl.

• Slaskboda socken är nästan helt bebyggd.
• Slaskboda kommun omfattar i vissa fall bara Slaskboda socken, eftersom folkökningen har varit så stor att det inte blivit nödvändigt att slå ihop flera kommuner.
• Tätorterna är arealmässigt jämförbara med eller större än kommunerna, och har ibland vuxit åt andra håll än längs kommungränser.

Konsekvensen blir att betydelse 2 tenderar att sammanfalla med betydelse 1 eller betydelse 3, snarare än med tätorten. Eftersom jag själv varken är stockholmare, kulturgeograf eller statistiker har jag ingen universallösning på de problem som uppkommer. Däremot vill jag instämma i det Beckmans påpekar, att det är viktigt med tydlig särskiljning. Tryckta uppslagsverk brukar ha varsin artikel om de tre betydelserna av Slaskboda, och kalla dem just Slaskboda (1), Slaskboda (2) och Slaskboda (3) snarare än Slaskboda kommun, Slaskboda och Slaskboda församling. En läsare som inte känner till Wikipedias namngivningsprinciper ska lätt kunna hitta från Slaskboda till alla tre artiklarna. //Essin 11 februari 2009 kl. 22.07 (CET)

Att hänvisa till principen om minsta möjliga förvåning kan naturligtvis vara bra – men bara om om vi blir förvånade över samma saker. Jag – som bor i en kommun med ett namn, en kommundel med ett annat namn, och en tätort med ett tredje namn (som den delar med en grannkommun) - blev förvånad över att tätortsnamnet skulle kunna vara ett viktigare sorteringsbegrepp än kommunen, som med nuvarande WP-praxis måste ha ett förklarande "kommun" efter sitt egentliga namn. Jag kan känna mig som ”stockholmare” (oavsett tätortsindelningen) eller (mer naturligt) som boende i min kommun. Jag har dock aldrig associerat mitt eget boende till mitt tätortsnamn. För mig är det ingenting annat än en grannkommun. Men oavsett det – min huvudinvändning är att en kommun har en starkare ställning (som formell, juridisk, ekonomisk och politisk enhet) än med en tätort, som - åtminstone i storstäderna - mer är att betrakta som en konstruerad administrativ klassificering. När de båda delar namn bör därför kommunnamnen (som f ö är betydligt färre än tätortsnamnen) vara de primära sökbegreppen, som den som söker information ska kunna använda utan att lägga till ”kommun” efter namnet./Janders 11 februari 2009 kl. 23.36 (CET)

Den situation du beskriver kan i Sverige nästan bara förekomma i Stockholm (där exempelvis Solna är egen kommun, men ingår i tätorten Stockholm), möjligen också i Göteborg och Malmö. Om det är någon av dessa tre artiklar du vill göra om, så kanske du inte ska föreslå att samtliga kommunartiklar i hela Sverige ska namnges efter andra principer än nu. Stockholm (tätorten) är en stor stad, säte för rikets ledning och landets kulturella centrum, grundlagd 1250, många flyttar dit från resten av landet, många pendlar långa avstånd inom storstaden, både Arlanda och Skavsta räknas som Stockholms flygplatser. Det finns massor att berätta om storstaden Stockholm som inte handlar om kommunen. --LA2 12 februari 2009 kl. 00.15 (CET)

Ja, då blev det en intressant diskussion som tycks sluta i den allmänna meningen att det inte finns någon anledning o/e möjlighet att ändra namngivningsprincipen. Helt ok för min del. Inget system är perfekt och visst kan man hantera otydligheterna. Det är dessutom, som LA2 säger, främst i storstäderna som problemet blir riktigt tydligt, även om det inte primärt är tätortsbegreppet Stockholm som jag har tänkt på, utan Täby. Emellertid - det jag ville peka på är att vissa tätorter mer bör ses som teoretiska konstruktioner än som faktiska realiteter. Man ska helt enkelt inte göra tätortsbegreppet till något viktigare än det är, och det anser jag att man gör genom att lägga till ordet "kommun" när det handlar om de 290 starka, väldefinierade och allmänt kända egennamn som ingår i den svenska kommunidelningen. Den inkonsekvens som jag har velat peka på innebär bl a att den som söker på begreppet Nacka inte hamnar på kommunen, utan på en oret som beskrivs som kommuncentrum i Nacka kommun i tätorten Stockholm. Den som söker på Solna blir omdirigerad till kommunen (för det finns ingen tätort med namnet Solna). Den som söker på Täby hamnar på en tätort som bl a innehåller grannkomunen Danderyds kommundel Enebyberg, men inte Täby Kyrkby (Täbys historiska centrum). Det samhället ligger i tätorten Vallentuna. Den som söker på Tranholmen får reda på att det är en egen tätort i Danderyds kommun (som i övrigt, med det ovan nämnda undantaget Enebyberg, tillhör tätorten Stockholm). Osv. Formellt rätt? Javisst. Men tydligt? Knappast. Vad är då lösningen? Jo, en artikel om en tätort som inte uppfattas som en egen storhet (t ex de ovan nämnda) bör i så hög grad som möjligt referera till mer relevanta begrepp. Tack för diskussionen. /Janders 12 februari 2009 kl. 14.17 (CET)

Den här saken har i viss utsträckning redan diskuterats på Diskussion:Tätort. Somliga användare tycker att det är bättre att använda det väldefinierade begreppet tätort snarare än det mer diffusa begreppet ort eller liknande, även om det senare nog kan anses stå i bättre överensstämmelse med Wikipedias allmänna regel om att begrepp skall återfinnas under den rubrik som väcker minsta möjliga förvåning. Saken är ju den, att det i alla fall i storstadsområdena ofta kan vara svårt att avgöra var ortsgränserna egentligen går och olika människor kan ha olika uppfattningar om detta; två grannar kan faktiskt ha olika uppfattning om i vilken ort de bor! E.G. 14 februari 2009 kl. 16.23 (CET)

Uppgraderad mall: Språk

Det pågår ett arbete med att standardisera, uppgradera och snygga till flera av de viktigaste faktamallarna. Landsfakta med flera geografimallar har redan genomgått en hel del förbättringar. Nu har jag även gjort en uppgraderad version av mallen mall:Språk, som används för att ge basfakta om enskilda språk. Mallen har konverterats till mall:Infobox, fått bättre typografi och två nya fält som saknades jämfört med den engelska motsvarigheten. Den nya mallen finns här: Användare:Koios/Språk.

Koios 12 februari 2009 kl. 20.41 (CET)

Den ser bra ut, jag fixade till så att rubrikerna inte syns om det inte står något under dem samt att namnet på språket hämtas från rubrikens titel om det inte anges. //Sertion ^disk.|Bidag 12 februari 2009 kl. 21.08 (CET)

Mycket bättre! Du och andra gör ett bra jobb med mallarna. En tanke om språkens status: Istället för att behöva gardera sig för varje tänkbar sak användaren kan tänkas skriva, så är en möjlighet att göra en "kryssruta" där användaren får välja ett av ett antal alternativ. Ett exempel på en sådan mall är {{Kina-härad}}. //Rotsee 13 februari 2009 kl. 06.41 (CET)

Det exemplet tycker jag inte är så bra. Det använder numrerade parametrar vilket gör att man alltid måste ange parametrarna i samma ordning och att man alltid måste ange tomma parametrar för att det ska bli rätt när man använder mallen. Det blir också svårare att se vad som är vad när man redigerar mallen eftersom parametrarna inte har tydliga namn. Jag försökte för ett tag sedan ändra Mall:Kina-provins för att använda namngivna parametrar där man skulle markera t.ex. autonoma områden med |Autonomt område=X, men då blev det problem med andra numrerade parametrar senare i mallen. Men i språkmallen var det bara kategoriseing som behövde ta hänsyn till allt som användare kan skriva. Och kategorisering är bättre att göra direkt artiklarna, så några "kryssalternativ" behövs inte i där. /EnDumEn ✍ 13 februari 2009 kl. 13.55 (CET)

Ja, man måste klippa och klistra mallen för att det ska bli rätt, det är alltid haken med numrerade parametrar. Om det i språkmallens fall bara är kategorier det handlar om håller jag med om att det bästa är att lägga kategorierna direkt i artikeln. Då kanske man rent av ska ta bort switch-satsen ur mallen, så att mallanvändare inte börjar strunta i att kategorisera. //Rotsee 14 februari 2009 kl. 15.51 (CET)

Redigeringsstöd

Den här krumeluren: ± använder jag ofta, och skulle gärna vilja ha den bland alla andra krumelurer längst ner i redigeringsläge - går det att fixa? /Lavallen^D_{(fd Innocent bystander)} 14 februari 2009 kl. 09.27 (CET)

Vad används den till? Herr X ^(D) 14 februari 2009 kl. 09.46 (CET)

Ekvatorradie: 71 492 ± 4 km, exempelvis.  Fixat Njaelkies Lea (d) 14 februari 2009 kl. 09.48 (CET)

Eller massa och densitet för mitt rymdskrot tex. Tack! /Lavallen^D_{(fd Innocent bystander)} 14 februari 2009 kl. 09.53 (CET)