Lekebergs kommun

	Lekebergs kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Trygghet och Nytänkande - Naturligt Nära
	; Lekebergs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Centralort	Fjugesta
Inrättad	1 januari 1995
Utbruten ur	Örebro kommun
Befolkning, areal
Folkmängd	8 623 (2024-06-30)
Areal	481,68 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	463,13 kvadratkilometer
- därav vatten	18,55 kvadratkilometer
Bef.täthet	18,62 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°10′00″N 14°52′00″Ö / 59.166666666667°N 14.866666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Örebro domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2981
Anställda	775 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1814
GeoNames	3337402
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Lekebergs kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Närke. Centralort är Fjugesta.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Edsberg, Hackvad, Hidinge, Knista, Kräcklinge, Kvistbro och Tångeråsa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 23 mars 1906 inrättades Fjugesta municipalsamhälle i Knista landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Lekeberg (av de tidigare kommunerna Edsberg, Hackvad, Hidinge, Knista och Kräcklinge), Svartå (av Kvistbro, Nysund och Skagershult) samt Viby (av Tångeråsa och Viby).

Vid utgången av 1962 upplöstes Fjugesta municipalsamhälle. År 1965 uppgick Viby landskommun i Hallsbergs köping. Två år senare införlivades en del ur köpingen (Tångeråsa församling) samt en del ur då upplösta Svartå landskommun (Kvistbro församling) i Lekebergs landskommun.

Vid kommunreformen 1971 uppgick Lekebergs landskommun i Örebro kommun. Lekebergs kommun bildades den 1 januari 1995 genom en utbrytning ur Örebro kommun, av det området som före 1971 bildade Lekebergs landskommun, ^[5] och som åren 1983–1994 utgjorde Lekebergs kommundelsnämnd i Örebro kommun.^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.

Geografi

Kommunen ligger i södra delen av Örebro län, och gränsar i söder till kommunerna Hallsberg och Laxå, i väster till Degerfors, i nordväst till Karlskoga, i nordost till Örebro samt i öster till Kumla kommun.

Topografi och hydrografi

I kommunens landskap möts gamla kulturbygder på slätten i öster och dramatiska vildmarksterränger i nordväst. Kilsbergen bjuder på blockrika skogar och småsjöar, med Garphyttans nationalpark på dess sluttning i norr. Bergens graniter och järnmalmsförande gnejser skiljs av branta stup från Närkeslättens sedimentbergarter i öst. Klapperstrandvallar flankerar områdets högsta kustlinje vid 160 meter över havet. Forntida sjöbottnar har gett upphov till slättlandets bördiga lerjordar, med åkermark även kring Hackvad i sydöst. Skagershultamossen i sydväst står som en av södra Sveriges största högmossar, med både exploaterade och orörda områden.^[7]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Edsbergs församling och Knista församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna^[8]: Edsberg, Hackvad, Hidinge, Knista, Kräcklinge, Kvistbro och Tångeråsa.

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Lekebergs kommun.^[9]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Fjugesta	&&&&&&&&&&&02160.&&&&&02 160
2	Vintrosa (Lanna), del av	&&&&&&&&&&&&0915.&&&&&0915*
3	Mullhyttan	&&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
3	Gropen	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Vintrosa med totalt 2 285 invånare är delad mellan två kommuner.

Styre och politik

Styre

Fram till 2000 styrdes kommunen av en koalition av socialdemokrater och centerpartister. Samarbetet upphörde och därefter har kommunen styrts av en allians av moderater, socialdemokrater, folkpartister, kristdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister som ställde Centerpartiet i opposition.

Vid kommunalvalet 2006 fick Sverigedemokraterna ett mandat, men mandatet blev obesatt eftersom ingen kommunmedborgares namn stod på partiets valsedlar.^[10]

I mandatperioden från valet 2010 till valet 2014 styrde Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet tillsammans ^[11], och från 2014 till 2018 styre Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet tillsammans med Miljöpartiet. Från valet 2018 styr Centerpartiet och Socialdemokraterna.

Efter valet 2022 bildade Moderaterna, Kristdemokraterna, Framtidspartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet majoritet. Kommunstyrelsens ordförande tillhör för första gången partiet Moderaterna. Efter att Liberalerna lämnade majoriteten hösten 2023 styrs kommunen i minoritet.

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Tobias Ander
Förste vice ordförande	V	Margareta Carlsson
Andre vice ordförande	S	Medina Tulic

Mandatfördelning 1994–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1994

1

13

1

10

2

3

5

13

10

2

3

5

35

86,4

20

15

1998

2

11

1

10

1

4

5

2

11

10

4

5

35

81,55

19

16

2002

2

13

1

10

2

3

4

2

13

10

2

3

4

35

80,84

17

18

2006

1

12

1

10

2

3

5

12

10

2

3

5

35

82,09

18

16

2010

1

10

2

3

7

1

3

6

10

2

3

7

3

6

35

85,44

16

19

2014

1

10

1

4

2

9

1

2

5

10

4

2

9

2

5

35

86,74

17

18

2018

1

7

1

6

2

11

1

2

4

7

6

2

11

2

4

35

88,79

14

20

2022

1

7

1

5

2

5

2

10

7

5

2

5

2

10

35

87,33

12

21

Vid valet 2018 blev ett av SD:s mandat obesatt.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav Moderaterna har 3, Kristdemokraterna 1, Framtidspartiet 1, Vänsterpartiet 1, Socialdemokraterna 3, Centerpartiet 2, Liberalerna 1 och Sverigedemokraterna 1 (numera besatt av politisk vilde).^[12]

Presidium 2023-2026
Ordförande	M	Caroline Elfors
Förste vice ordförande	M	Peter Strömberg
Andre vice ordförande	S	Berth Falk

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	M	Lenita Birath	KD	Jonas Hansen	S	Yvonne Hagström
Barn- och bildningsnämnden	M	Caroline Carlvier	KD	Joel Olsson	S	Berth Falk
Valnämnden	M	Carl-Gustaf Lundström	V	Kristin Östman	S	Håkan Trygg
Revisionen	S	Birgitta Hultin	M	Tony Gunnarsson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Lantbruk är kommunens största näring, med flera kyckling- och svinuppfödare.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av Europaväg 18 och länsväg 204. Genom nordvästra delen av kommunen går Bergslagsleden.^[7]

Befolkning

Demografi

Statistik


	Befolkning^[13]	Levande födda	Döda	Naturlig förändring	Summerat födelsetal (per 1000)	Summerat dödlighetstal (per 1000)	Naturlig förändring (per 1000)	Summerad fruktsamhet^[14]
2008	7 111	107	73	34	15.0	10.3	4.7	2.99
2009	7 123	80	65	15	11.2	9.1	2.1	2.31
2010	7 134	114	77	37	16.0	10.8	5.2	3.10
2011	7 223	104	62	42	14.4	8.6	5.8	2.87
2012	7 298	76	58	18	10.4	7.9	2.5	2.02
2013	7 289	86	85	1	11.8	11.7	0.1	2.26
2014	7 363	94	70	24	12.8	9.5	3.3	2.44
2015	7 492	92	85	7	12.3	11.3	1.0	2.34
2016	7 636	88	71	17	11.5	9.3	2.2	2.10
2017	7 868	96	85	11	12.2	10.8	1.4	2.26
2018	8 116	115	68	47	14.2	8.4	5.8	2.46

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lekebergs kommun 1995–2020^[15]

År			Folkmängd
1995			7 054
2000			7 008
2005			7 081
2010			7 134
2015			7 492
2020			8 472
Anm: Uppgifterna avser befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari året efter. Kommunen bildad genom utbrytning ur Örebro kommun den 1 januari 1995.

Lekebergs kommun hade den högsta summerade fruktsamheten för år 2010, 3,08 för kvinnor och 2,78 för män vilket var 55 respektive 52 procent högre än riksgenomsnittet.^[16]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 379, eller 5,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 363 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 321, eller 4,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 027 den 31 december 2002).^[17]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lekebergs kommun 7 363 personer. Av dessa var 319 personer (4,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[18]

Födelseland^[18]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&&07044.&&&&&07 044
2	Finland	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
4	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
5	Thailand	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
7	Danmark	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
7	Norge	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
9	Polen	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014
11	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
12	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
12	Iran	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
12	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
15	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
15	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
17	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
17	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
19	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
20	Island	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
20	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
20	Syrien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
23	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Irak	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Kina	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Kultur

Kulturarv

Den främsta sevärdheten är Riseberga klosterruin med Riseberga bönhus.

Riksintressanta kulturmiljöer är Drumlinområdet i Närke och Lekhyttan.

Kommunvapen

Blasonering: I svart ett rådjursansikte av guld med röda horn.

När Lekebergs kommun 1995 "återuppstod" fanns inget tidigare vapen att återanvända, utan ett helt nytt skapades. Det återgår på sigillet för Lekebergslagen.

Se även

Källor

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Örebro kommun. Lekebergs kommundelsnämnd” ( PDF). extra.orebro.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2020. https://web.archive.org/web/20201106100725/https://extra.orebro.se/download/18.535c29dc174e368b9598d8/1601553928878/%C3%96rebro%20kommun%20Lekebergs%20kommundelsn%C3%A4mnd%20-%20arkivf%C3%B6rteckning.pdf. Läst 29 april 2017.
^ [a b] ”Lekeberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lekeberg. Läst 3 maj 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ SVT: Valet 06 Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 6 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., SKL
^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Lekebergs kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180827142246/https://lekeberg.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/ledamoter.4.711bc06b14820d116bc5818.html. Läst 27 augusti 2018.
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2018”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Läst 30 juli 2019.
^ ”Summerad fruktsamhet efter region, kön och år”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/table/tableViewLayout1/. Läst 30 juli 2019.
^ Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020 Statistiska centralbyrån
^ ”Summerad fruktsamhet efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525200531/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0701/FruktsamhetSumNy/. Läst 24 maj 2014.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lekebergs kommun.
Bilder & media
Lekebergs kommun

[dd37014d46cb8506b1846f47bc0a25274a61be36-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] ”Örebro kommun. Lekebergs kommundelsnämnd” ( PDF). extra.orebro.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2020. https://web.archive.org/web/20201106100725/https://extra.orebro.se/download/18.535c29dc174e368b9598d8/1601553928878/%C3%96rebro%20kommun%20Lekebergs%20kommundelsn%C3%A4mnd%20-%20arkivf%C3%B6rteckning.pdf. Läst 29 april 2017.

[:1-7] [a b] ”Lekeberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lekeberg. Läst 3 maj 2024.

[8] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-9] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[10] SVT: Valet 06 Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[11] Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 6 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., SKL

[12] ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Lekebergs kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180827142246/https://lekeberg.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/ledamoter.4.711bc06b14820d116bc5818.html. Läst 27 augusti 2018.

[13] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2018”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Läst 30 juli 2019.

[:0-14] ”Summerad fruktsamhet efter region, kön och år”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/table/tableViewLayout1/. Läst 30 juli 2019.

[15] Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020 Statistiska centralbyrån

[16] ”Summerad fruktsamhet efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525200531/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0701/FruktsamhetSumNy/. Läst 24 maj 2014.

[17] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)

[Scbfödelseland-18] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]