Närkeslätten med odlingsmark breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet. Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Valet 2010 ledde till omval. Efter omvalet 2011 och fram till 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Sedan 2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.[6]
1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[7] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.
Tabell över kommunsammanslagningarna från 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Örebro kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Örebro i slutändan.
Närkeslätten med sedimentär berggrund breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. Denna är primärt klädd med uppodlade lerjordar. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet vilken utgörs av den skogklädda urbergsryggenKilsbergen. På dess sluttningar finns ett flertal strandhak och strandvallar som uppstod då havet nådde högre än i dag. Slättlandet genomskärning av flera rullstensåsar med nord–sydlig utsträckning.[10]
Svartån rinner från väst och ut i Hjälmaren, där öarna Vinön och Björkö hör till kommunen. Till Hjälmaren hör Mellanfjärden och Hemfjärden som når centralorten Örebro. Dyltaån mynnar ut i Väringen i norra delen av kommunen och södra delarna finns Sottern och Skirasjön.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna fyra mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[15]
Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med ett mandat och Moderaterna tappade ett mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (S) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (KD). Samma koalition fortsatte att styra efter valen 2014 och 2018.[16]
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.
Kommunstyrelsen har tre utskott: trygghetsutskottet, hållbarhetsutskottet och personalutskottet. Nedan presenteras kommunstyrelsens presidium mandatperioden 2022–2026.
Efter andra världskriget slöt många kommuner vänortsavtal inom Norden. Örebro kommun beskriver det som en "folkrörelse för fred och demokrati". Vänortssamarbeten med Drammen i Norge, Kolding i Danmark och Villmanstrand i Finland slöts på 1950-talet medan avtalet med Stykkishólmur på Island slöts 1979. Givet den allt mer globaliserade världen valde kommunen att avsluta alla vänortssamarbeten med andra orter än de belägna inom Norden med motiveringen att istället ska "tidsbegränsade samarbetsavtal tecknas med länder som gynnar verksamhetsutveckling och demokratiutveckling för båda parter."[19]
Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn. Den största arbetsgivaren i början av 2020-talet var kommunen, Region Örebro län (primärt genom Universitetssjukhuset), SCB, Transportstyrelsen, länsförvaltningen och universitetet. Knappt åtta procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Denna bransch har en betydande metallvaru- och maskintillverkning. Bland större företag hittas Epiroc Rock Drills AB som tillverkar gruvutrustning, Johnsson Metall AB som tillverkar produkter i bronslegeringar, mekaniska verkstaden Emhart Glass Sweden AB och Emba Machinery AB som gör maskiner för wellpappindustrin samt Suzuki Garphyttan AB. Andra större företag finns inom omsorgen, exempelvis Humana Assistans AB.[10]
Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av Riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.
Det fanns 43 kommunala grundskolor i kommunen år 2022. Därtill fanns Birgittaskolan och Ekebyskolan som är statliga specialskolor samt ett antal fristående skolor.[20] Det fanns fem kommunala gymnasieskolor samt 11 fristående. Kommunen hyser också "Sveriges enda Riksgymnasium för elever med dövhet, hörselnedsättning och kombinerad syn- och hörselnedsättning (dövblindhet)".[21]
Högre utbildning och forskning bedrivs vid Örebro universitet[22] som bildades 1999 och hade 16 000 studenter och 490 doktorander år 2022.[23]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[26]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
50,5 procent av invånarna i Örebro kommun var medlemmar i Svenska kyrkan vid utgången av 2021.[28] Det fanns sju församlingar som tillhörde Svenska kyrkan i kommunen 2022[29]
Bland de större fornlämningar som hittats i kommunen finns ett gravfält[a] med från år 540 till 1000. Fältet består av 16 högar och stensättningar och är beläget norr om bronsåldersröset Habors röse. Närkes största gravhög[b] har hittats söder om röset och är 36 meter vågrätt och 3,5 meter lodrätt. Gravhögen har inte namngetts och har inte daterats.[34] Andra fornlämningar är till exempel ruinerna efter en medeltidskyrka, Kullkyrkan.[35]
Örebro kommunvapen har använts för Örebro stad sedan medeltiden, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 30 juli 1915, samt registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet.
Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.