Längbro socken

	Längbro socken; fd socken
	Längbro kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Närke
Härad	Örebro härad
Kommun (nuv.)	Örebro kommun
Bildad	medeltiden
Upphörd	1937
Area	30 kvadratkilometer
Upphov till	Längbro landskommun; Längbro församling
Tingslag	Glanshammars och Örebro tingslag (1904-01-01–); Örebro tingslag (–1903-12-31)
Karta
	Längbro sockens läge i Örebro län. Längbro sockens läge i Örebro län.
Koordinater	59°16′43″N 15°09′04″Ö / 59.27866944°N 15.15109167°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	3041
Namn (ISOF)	lista
Hembygds-; portalen	Längbro distrikt
	Redigera Wikidata

Längbro socken i Närke ingick i Örebro härad. Landskommunen uppgick 1937 i Örebro stad, och området är sedan 1971 en del av Örebro kommun, från 2016 till del inom Längbro distrikt.

Socknens areal var 30,20 kvadratkilometer land.^[1] År 1933 fanns här 5 863 invånare.^[1] Den gamla sockenkyrkan som revs på 1500-talet låg i närheten av där Klosterbacken ligger idag.^[2] 1901 invigdes den nya Längbro kyrka. Innan dess fungerade kyrkor inne i Örebro som sockenkyrka.

Administrativ historik

Längbro socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Längbro församling och för de borgerliga frågorna till Längbro landskommun. Landskommunen inkorporerades i delar 1875-1937 i Örebro stad för att 1937 helt uppgå i denna (med en mindre del överförd till Rinkaby landskommun). Örebro stad ombildades sedan 1971 till Örebro kommun. Församlingen utökades 1954 med Ånsta församling och Ekers församling. 1977 utbröts Mikaels församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades flera distrikt för området som utgjort socknen, bland annat Längbro, med samma omfattning som Längbro församling hade 1999/2000, och vari en stor del av sockenområdet ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente, Örebro kompani och Livregementets husarkår, Örebro skvadron.^[4]

Geografi

Längbro socken låg som en halvmåne norr och väster kring Örebro stad, norr om Svartån, med en mindre östlig del norr om Hemfjärdens innersta del. Socknen var en slättbygd.^[1]

Socknen gränsade i norr till Ekers socken och Hovsta socken, i öster till Örebro stad, i söder till Ånsta socken, där Svartån utgjorde gräns, och i väster till Gräve socken. Två enklaver fanns även - dels Rynninge och norra Alnängarna, dels ett område norr om Hemfjärden, omfattande bl.a. egendomen Ulriksberg, vid Kränglan, under Myrö fideikommiss. Dessa enklaver hade uppstått vid tidigare inkorporeringar till Örebro stad. På Gabriel Torings karta över Örebro härad år 1688 framträder Längbro som en hel socken utan enklaver.

Herrgårdar och byar

Herrgårdar

Byar och gårdar

Rosta gård
Älvtomta
Mark
Vivalla
Ökna
Lundby

Byar och gårdar, forts.

Öfvra Vallby
Nedra Vallby
Hagaby
Alnängarna
Rynninge
Ulriksberg

Egnahemsområden

Under början av 1900-talet växte en rad egnahemsområden upp inom socknen. De var närmast förorter till Örebro. Dessa var:

Hagaby (1905)
Rosta egnahem (1906)
Rynninge (1908)
Västra Mark (1910)

Hjärsta (1910)
Markbacken (1923)
Holmen (1917)

Kullen (1922),
Nya Hagaby (1919)
Älvtomta (1920).

Bostadsområden

Bostadsområdena som ligger inom sockenområdet är:

Fornlämningar

Gravfält från järnåldern är funna vid Karslunda. Från dessa gravfält har en hel del intressanta fynd hittats, bland annat amuletter, sköldbucklor, spjut, svärd och stridsyxor.

Ett antal gravfält finns vid Karlshult, och bland annat har en vacker torshammare och ett eldstålshänge av silver hittats gravar. I gravarna har bland annat förkolnade bröd, ett miniatyrbryne av skiffer med silverring, runt filigranornerat silverspänne, sporre med mera.

Vid Dåvarande Landshövdingens boställsjord har ett depåfynd från medeltiden hittats vid dikesgrävning 1862. I depåfyndet fanns en mängd silversmycken, skedar, två cylindriska ändholkar (troligen till snörband) med pålagda silverekblad, en vacker relikdosa av silver, på botten en bild av Maria med barnet som mottager de tre konungarnas hyllningsgåvor, på ovansidan en bild av Veronica med sin duk, vidare ett par häktor, maljor m.m. ^[1]^[5] ^[6]

Namnet

Namnet (1314 Lengebro) kommer från den tidigare kyrkplatsen. Platsen namngavs efter en bro över ån som idag heter Lillån och förr hette Längia vilken rinner upp i Lången som ån fått sitt namn från.^[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Längbro socken 1810–1930

År			Folkmängd
1810			902
1820			1 082
1830			1 424
1840			1 488
1850			1 643
1860			946
1870			853
1880			857
1890			997
1900			1 014
1910			2 019
1920			3 253
1930			5 795
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Längbro församling

Referenser

Noter

^ [a b c d] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ Saxon, s. 415
^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Administrativ historik för Längbro socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Längbro socken
^ =http://mis.historiska.se/mis/sok/socken.asp?sm=10_0&landskap=N%E4&snkod=3041
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 2 Hermes 1960 libris
Bertil Waldén: Längbro socken genom tiderna. Lindhska bokhandeln, Örebro, 1936.
Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse, del 1, s. 451-52. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg, 1950.

Externa länkar

Arkiv relaterade till Längbro socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Längbro socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[geogr-1] [a b c d] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[2] Saxon, s. 415

[Harlen-3] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[4] Administrativ historik för Längbro socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[5] Fornlämningar, Statens historiska museum: Längbro socken

[mis-6] =http://mis.historiska.se/mis/sok/socken.asp?sm=10_0&landskap=N%E4&snkod=3041

[7] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]