Hoppa till innehållet

Sven Wollter

Från Wikipedia
Sven Wollter
Sven Wollter 2014.
Sven Wollter 2014.
FöddSven Justus Fredrik Wollter
11 januari 1934
Vasa församling, Göteborg, Sverige
Död10 november 2020 (86 år)
Luleå domkyrkodistrikt,
Norrbottens län, Sverige
Utbildad vidSchillerska gymnasiet
Aktiva år1954–2020
MakaMaja-Brita Mossberg
(1956–1958; skilda)
Annie Jenhoff
(1960–1967; skilda)
Lisa Wede
(2003–2020; hans död)
PartnerEvabritt Strandberg
(1966–1970)
Viveka Seldahl
(1971–2001; hennes död)
BarnYlva (med Jenhoff)
Stina (med Jenhoff)
Lina (med Strandberg)
Karl (med Seldahl)
Magnus (med Maria Lindgren)
SläktingarKarl-Anders Wollter (bror)
Christopher Wollter (brorsons son)
Betydande roller
Gusten Flod i Hemsöborna
Gustav Rask i Raskens
Martin i En sång för Martin
IMDb SFDb

Sven Justus Fredrik Wollter, född 11 januari 1934 i Vasa församling, Göteborg,[1] död 10 november 2020 i Luleå,[2][3][4] var en svensk skådespelare. Han medverkade i många filmer och TV-serier, däribland Hemsöborna, Raskens, Mannen på taket, Charlotte Löwensköld, Mannen från Mallorca, Sista leken, Änglagård, Ivar Kreuger, Sally och En sång för Martin. Därutöver var han en framträdande teaterskådespelare. Dessutom utgav han några böcker och ett par skivor.

Uppväxt och yrkesliv

[redigera | redigera wikitext]

Sven Wollter föddes i Göteborg och var son till redaktören Kjell Wollter (1884–1950) och Elsa, född Ekwall (1905–1980)[5], samt bror till diplomaten Karl-Anders Wollter. Han studerade vid Göteborgs stadsteaters elevskola 1953–1957. Därefter var han engagerad vid Pionjärteatern 1954–1958, Bygdeteatern 1959, Riksteatern 1960–1961, Norrköpings stadsteater 1961–1963, Vasateatern 1964–1966 och TV-teatern 1966–1967. Han återvände sedan till Göteborgs stadsteater, där han verkade 1967–1983, och därefter vid Folkteatern i Gävleborg 1983–1986 följt av Stockholms stadsteater från 1986.[6]

År 1977 turnerade han med Tältprojektet, en ny form av politisk teater, och han menade att "det är det största jag varit med om, även om jag gjort oändligt många större roller".[7]

Wollter blev allmänt känd genom sin medverkan i Sveriges Televisions Vilhelm Moberg-serie Raskens under 1970-talet. Han hade genom årens lopp flera uppmärksammade roller, bland annat 1976 då han spelade polisinspektör Lennart Kollberg i Bo Widerbergs film Mannen på taket. För rollerna som polisinspektör Bo Jarnebring i Widerbergs Mannen från Mallorca (1984) och luffare i Jon Lindströms Sista leken (1984) tilldelades han en Guldbagge för Bästa skådespelare 1985. Ännu en Guldbagge fick han för titelrollen i Bille Augusts En sång för Martin 2001. Genom åren blev han en mycket populär skådespelare, främst för sitt breda urval av roller alltifrån den demenssjuke kompositören i En sång för Martin till den inbitne kommissarie Van Veeteren i ett antal kriminalfilmer.

År 1989 släppte Wollter soloalbumet Nån sorts man med tolkningar på svenska av bland annat Leonard Cohen och Tom Waits. Ett andra album, Sånger från tjugonde seklet, utgavs 2009, där han framför politiska sånger av bland andra Dan Berglund, Bertolt Brecht och Joe Hill.

Wollter var gäst i Här är ditt liv i SVT den 10 oktober 2009. Han hade kring 2010 ett eget radioprogram i P4 som hette Wollter i P4[8] men sade upp sig 2012 när han censurerats i sin kritik av regeringen Reinfeldts förslag till höjd pensionsålder.[9] Wollter var politiskt engagerad och medlem i Kommunistiska partiet,[10] tidigare KPML(r).

Bland hans framstående teaterroller märks titelrollen i Hjalmar Bergmans SwedenhielmsÖstgötateatern 2014 och Kung Lear samma år.[11] Wollter drog sig tillbaka från teatern 2016.[12]

År 2018 gjorde SVT:s Ann Victorin dokumentären Sven Wollter – 65 år på scenen.[13]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med sin tidigare hustru Maja-Brita Mossberg skrev Wollter den självbiografiska tankeboken Bakljus (1994). Denna har senare följts av fler egenhändiga böcker som den likaledes självbiografiska Pojke med pilbåge; eftertankar i ord och bild (2013), romanen Hon, han och döden (2016) och Britas resa (2018).

Wollter var gift första gången 1956–1958 med Maja-Brita Mossberg, andra gången 1960–1967 med Annie Jenhoff och tredje gången från 2003 till sin död med Lisa Wede.[14] I andra äktenskapet hade han döttrarna Ylva Wollter (1962–1992) och Stina Wollter[15]. Vidare fick han dottern Lina Wollter (född 1967) med Evabritt Strandberg, sonen Karl Seldahl med Viveka Seldahl och sonen Magnus Lindgren Wollter (född 1993) med Maria Lindgren. Han sammanlevde med Seldahl från 1971 och i stort sett fram till hennes död 2001.[16]

Christopher Wollter är Sven Wollters brorsons son.

Wollter avled 2020 i sviterna av covid-19 efter att ha insjuknat vid ett besök i Stockholm.[3] Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[17]

Filmografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1954 Lyckliga dagar
Claude-André Puget
Lars-Erik Liedholm Pionjärteatern[18]
1959 Demetrius En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[19]
1961 Roland Så tuktas en hustyrann
John Fletcher
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Kasper Folk och rövare i Kamomilla stad
Thorbjørn Egner och Bjarne Amdahl
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Doug Se ditt rätta jag
Michael Shurtleff
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1962 Perdican Lek ej med kärleken
Alfred de Musset
Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Soldaten Andorra
Max Frisch
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Advokaten Patelin
David Augustin de Brueys och Jean de Palaprat
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
PG Min kära är en ros
Bo Sköld
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
1963 Camille Sevigné Tokan
Marcel Achard
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
La Grange De löjliga mamsellerna
Molière
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
Mr Purdie I hemligaste laget
Arthur Watkyn
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
Ted Öron till att höra
Peter Shaffer
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1964 Sam 20 Mitt bedårande jag
Peter Ustinov
Gerda Wrede Vasateatern[20]
Dunois Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Per Gerhard Vasateatern[21]
1965 Paul Bratter Barfota i parken
Neil Simon
Per Gerhard Vasateatern[22]
1984 Makten och ärligheten
Lars Forssell
Peter Oskarson Folkteatern i Gävleborg[23]
2001 Kung Lear Kung Lear
William Shakespeare
Romateatern
2002 Doktor Rank Ett dockhem
Henrik Ibsen
Stockholms stadsteater
2004 Gamle Mahon Hjälten
John Millington Synge
Tommy Berggren Stockholms stadsteater
2005 Johannes Puntila Herr Puntila och hans dräng Matti
Bertholt Brecht
Norrbottensteatern i Luleå
2006 Egeus En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Alexander Mørk-Eidem Stockholms stadsteater
2008 Voltaire Candide
Leonard Bernstein , Lillian Hellman och Richard Wilbur
Vernon Mound Wermland Opera[24]
Jonathan Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Eva Dahlman Stockholms stadsteater
Herr Schultz Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Colin Nutley Stockholms stadsteater
2009 Estragon I väntan på Godot
Samuel Beckett
Henric Holmberg Göteborgs stadsteater
2010 Polonius
Dödgrävare
Hamlet
William Shakespeare
Stockholms stadsteater
Puck En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Döda fallet
Rymdmatrosen Aniara
Harry Martinson
Lars Rudolfsson Stockholms stadsteater
2011 Gustaf Fröding En dåres sånger
Carl Otto Evers
Carl Otto Evers Riksteatern
2013 Kung Lear Kung Lear
William Shakespeare
Ole Anders Tandberg Stockholms stadsteater
2014 Rolf Swedenhielm s:r Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Östgötateatern
2016 Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare
Dag Norgård Kulturhuset Stadsteatern
Turné
År Produktion Upphovsmän Teater
1975 Dunkarna
Teneke
Yaşar Kemal Göteborgs stadsteater
1987 Furstespegel
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark Stockholms stadsteater

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet
  2. ^ https://www.familjesidan.se/cases/sven-wollter/funeral-notices
  3. ^ [a b] ”Sven Wollter är död”. SVT. https://www.svt.se/kultur/sven-wollter-ar-dod. Läst 10 november 2020. 
  4. ^ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/mBBqJg/sven-wollter-ar-dod
  5. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 1 200
  6. ^ Wollter, Sven J F, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1206.
  7. ^ Andreas Hansson (31 mars 2018). ”Sven Wollter: ”Mörkaste tiden i min karriär är nu””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/RxlPAa/sven-wollter-morkaste-tiden-i-min-karriar-ar-nu. Läst 29 maj 2020. 
  8. ^ ”Wollter i P4”. Sveriges Radio. 17 oktober 2009. https://sverigesradio.se/artikel/3163627. Läst 10 november 2020. 
  9. ^ ”Sven Wollter censureras av Sveriges Radio”. Aftonbladet. 18 februari 2012. https://www.aftonbladet.se/a/wEKxx5. Läst 10 november 2020. 
  10. ^ Sven Wollter: "Därför är jag kommunist", Proletären nr 37/06.
  11. ^ Östgötateatern, Swedenhielms Arkiverad 14 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Mathilda Olausson (12 april 2016). ”Sven Wollter - då slutar han med teater”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/sven-wollter---da-slutar-han-med-teater/. Läst 29 maj 2020. 
  13. ^ Andreas Hansson (31 mars 2018). ”Sven Wollter: ”Mörkaste tiden i min karriär är nu””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/RxlPAa/sven-wollter-morkaste-tiden-i-min-karriar-ar-nu. Läst 29 maj 2020. 
  14. ^ ”Sven Wollter hemligt gift”. Expressen. 3 maj 2003. https://www.expressen.se/noje/sven-wollter-hemligt-gift/. Läst 22 juli 2018. 
  15. ^ Sveriges befolkning 1990
  16. ^ "Jag har lämnat barnen ensamma med sina smärtor" DN 3 mars 2003.
  17. ^ SvenskaGravar
  18. ^ ”Teaterpionjärer på sjukhusturné”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 juli 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-07-16/189/9. Läst 20 juli 2018. 
  19. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  20. ^ ”Mitt bedårande jag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14081&pos=486. Läst 6 maj 2016. 
  21. ^ ”Sankta Johanna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14086&pos=487. Läst 6 maj 2016. 
  22. ^ Håkan Jahnsson (23 januari 1965). ”Komedipar med succéfärg”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-01-23/21/12. Läst 17 april 2016. 
  23. ^ Susann Marko (5 juni 1984). ”Soppa på en spik”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-06-05/151/21. Läst 23 januari 2022. 
  24. ^ ”Bernsteins Candide”. Wermland Opera. http://www.wermlandopera.com/evenemang/bernsteins-candide. Läst 23 september 2015. 
  25. ^ Viktoria Blomberg Book. ”5 gånger Lena PH har varit härligt kaxig”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210128061119/https://www.allas.se/noje/5-ganger-lena-ph-har-varit-harligt-kaxig/2599589. Läst 29 maj 2022.  allas.se, 4 augusti 2020.
  26. ^ Josefin Olevik. ”Sven Wollter håller livet vid liv”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220529181602/https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/sven-wollter-h%C3%A5ller-livet-vid-liv-1.425509. Läst 10 juli 2022.  Göteborgs-Posten, 4 januari 2014.
  27. ^ Svenska Akademiens teaterpris. Svenska Akademien. Läst 30 november 2016
  28. ^ ”Sven Wollter | Leninpriset”. http://www.leninpriset.se/pristagare/sven-wollter/. Läst 3 mars 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]