Bertolt Brecht

	Bertolt Brecht
	Brecht 1954.
Pseudonym	Bertolt Brecht och Berthold Larsen
Född	Eugen Berthold Friedrich Brecht; 10 februari 1898; Augsburg, Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död	14 augusti 1956 (58 år); Östberlin, Östtyskland
Yrke	Dramatiker, författare
Nationalitet	Tysk
Språk	Tyska
Genrer	Episk teater
Noterbara verk	Tolvskillingsoperan; Mor Courage och hennes barn; Den goda människan i Sezuan; Den kaukasiska kritcirkeln
Priser	Kleistpriset (1922); Stalins fredspris (1954)
Hemort	Chausseestrasse
Make/maka	Marianne Zoff (1922–27); Helene Weigel (1930–56)
Partner	Paula Banholzer
Barn	Frank Banholzer (1919–43); Hanne Hiob (1923–2009); Stefan Brecht (1924–2009); Barbara Brecht-Schall (1930–2015)
Namnteckning

Uppslagsordet ”Brecht” leder hit. För andra betydelser, se Brecht (olika betydelser).

Eugen Berthold Friedrich Brecht, känd som Bertolt Brecht (tyskt uttal [bʀɛçt]), född 10 februari 1898 i Augsburg i Bayern i Tyskland (dåvarande Kungariket Bayern i Kejsardömet Tyskland), död 14 augusti 1956 i Berlin i Tyskland (dåvarande Östberlin i Östtyskland), var en tysk författare och regissör, som är mest känd som dramatiker, lyriker och teaterteoretiker.

Liv och verk

Tidiga influenser

Brechts tidiga produktion var starkt influerad av Frank Wedekind och även – på ett alldeles eget sätt – av expressionismens litteratur och teater, inte minst dess samhällskritiska, politiserade hållning. Han skrev dikter och ballader, ofta med ett provokativt innehåll i Wedekinds anda, och huvudpersonen i skådespelet Baal (första versionen skrevs 1918), en outcast-poet, har lånat drag av just Wedekind men även av den unge Brecht själv. Det första skådespel av Brecht som blev uppfört var Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922. Brecht flyttade 1924 till Berlin där han skrev bland annat Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper; 1928, baserad på John Gays Tiggarens opera) och Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny; 1930). Han gifte sig 1928 med den österrikiska skådespelerskan Helene Weigel, som han under återstoden av livet levde och arbetade tillsammans med.

Politisk teater

Under andra halvan av 1920-talet blev Brecht alltmer politiskt intresserad. Han kom att pröva sin nya kommunistiska övertygelse i några så kallade lärostycken under 1930-talets första år (mest känt är Åtgärden, Die Maßnahme, 1930). Inspirerad av Erwin Piscator från 1926 och framåt utvecklades också teorin om den så kallade episka teatern. Brecht kom att förespråka en starkt politiskt färgad teater som arbetar med distanseringseffekter eller Verfremdungseffekte, som den tyska termen lyder.

Exilåren

Efter det nazistiska maktövertagandet 1933 valde Brecht att lämna sitt fosterland. Flera utgivna verk av honom, som Versuche och Hauspostille und Songs, brändes demonstrativt under bokbålen runt om i Nazityskland samma år. Han uppehöll sig först en tid i Österrike och Schweiz innan han på våren samma år slog sig ner i Danmark, där han tillsammans med makan Helene Weigel fick en tillflyktsort på Thurö hos den danska författaren Karin Michaëlis och där han blev kvar i fem år.^[3]^[4]1934 skrev han kampsången Einheitsfrontlied till musik av Hanns Eisler. 1939 sökte Brecht sin tillflykt i Sverige och bodde då på Lidingö. I Stockholm träffade han den tyske konstnären Hans Tombrock, med vilken han inledde ett fruktbart samarbete.^[5] Året efter flyttade han till Finland och 1941 kom han till Kalifornien i USA. 1947 förhördes Brecht i kongressens utskott för undersökning av oamerikansk verksamhet, om sitt förhållande till kommunismen och Sovjetunionen.^[6]

Under exilperioden var han mycket litterärt produktiv och skrev flera centrala verk; bland annat Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder; 1939)^[7], Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan; 1940) och Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis; 1945).

Berliner Ensemble

Brecht flyttade kort efter det amerikanska kongressförhöret tillbaka till Europa, först till Zürich i Schweiz och 1949 vidare till Östberlin. Där bodde han sedan och drev teatergruppen Berliner Ensemble tillsammans med bland andra makan Helene Weigel fram till sin död 1956. Berliner Ensembles hemmascen var från 1954 "Theater am Schiffbauerdamm". De mest berömda aktriser som var verksamma där var makan Helene och Gisela May, den senare för en svensk publik kanske mest känd som oefterhärmlig uttolkare av de välkända Brecht-sångerna, tonsatta av bland andra Kurt Weill och Hanns Eisler. Brecht var dock inte medborgare i DDR, utan blev 1950 i stället österrikisk medborgare, trots att han varken härstammade från eller var bosatt i det landet.

Under de sista åren, efter det att han flyttat till DDR, ägnade sig Brecht mest åt praktiskt teaterarbete, men skrev även lyrik. Han bodde under somrarna på 1950-talet i kurorten Buckow öster om Berlin, och hans och makan Helene Weigels sommarhus är idag museum.

Död och begravning

Brecht ligger begravd på Dorotheenstädtischer Friedhof i Berlin.

Diktexempel

Bertolt Brechts egalitära tänkande kom kanske bäst till uttryck i den berömda dikten Lärandets lov (Lob des Lernens; 1930):

Lär dig det enklaste! Gör det nu

Ty nu är stunden här

Det är aldrig för sent!

Lär dig ditt ABC, det är inte nog, men

Lär det! Låt dig inte hindras!

Börja nu! Allting bör du veta!

Du skall ta ledningen och makten.

(---)

Var inte rädd för att fråga, kamrat!

Låt ingen lura dig

Se efter själv!

Vad du inte själv vet

Vet du ej.

Granska din räkning

Du ska ju betala.

Sätt ditt finger på varje siffra

Fråga: hur kom den hit?

Du skall ta ledningen och makten.

(---)

Verk

Pjäser i urval

Trummor i natten (Trommeln in der Nacht) 1922
Baal (Baal) 1923
Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper) 1928
Staden Mahagonnys uppgång och fall (Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny) 1930
Heliga Johanna från slakthusen (Die heilige Johanna der Schlachthöfe) 1932
Fru Carrars gevär (Die Gewehre der Frau Carrar) 1937
Tredje rikets fruktan och elände (Furcht und Elend des dritten Reiches) 1938
Mor Courage och hennes barn (Mutter Courage und ihre Kinder) 1939
Galileis liv (Leben des Galilei) 1939
Den goda människan i Sezuan (Der gute Mensch von Sezuan) 1940
Herr Puntila och hans dräng Matti (Herr Puntila und sein Knecht Matti) 1941, i samarbete med Hella Wuolijoki
Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis) 1945
Soldaten Svejk i andra världskriget (Schweyk im zweiten Weltkrieg^[8]) postum, skriven under kriget
Arturo Ui (Der aufhaltsame Aufstieg des Arturo Ui) skriven 1941, publicerad 1957, uruppförd 1958^[9]

Poesi (utgivet på svenska)

Under sin livstid skrev Brecht hundratals dikter, ofta förankrade i sociala teman. Han hämtade friskt influenser från såväl klassiska diktare som Villon och Heine, som medeltida tiggarvisor och schlagrar från 1920-talet. Hans poesi är också influerad av Rudyard Kipling.

Sånger mellan krigen, i urval av Erwin Leiser (FIB:s Lyrikklubb, 1955)
Dikter 1918–1956, i urval och tolkning av Arnold Ljungdal (Bonnier, 1964).
Etthundra dikter, svensk tolkning av Anders Aleby, företal av Jörn Donner (FIB:s Lyrikklubb, 1965)
Jag behöver ingen gravsten: dikter 1917–1956, i urval av Lars Bjurman och Jan Hammarlund, översättningar Anders Aleby (Symposion, 1998)

Priser och utmärkelser

1922: Kleistpriset för Trommeln in der Nacht
1954: Stalinpriset
Asteroiden 12298 Brecht^[10]

Källor

^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990001059, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Augsburger Brecht-Lexikon: Personen, Institutionen, Schauplätze (på tyska), ISBN 978-3-8260-1276-1.^{[källa från Wikidata]}
^ Nina Stentebjerg-Hansen. ”Bertold Brecht”. Svendborg bibliotek. Arkiverad från originalet den 22 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070322094843/http://www.svendborg-bib.dk/svendb/svendborg01_01a.asp. Läst 7 maj 2007.
^ ”Karin Michaëlis Selskabet”. www.karinmichaelis.dk. Arkiverad från originalet den 22 september 2017. https://web.archive.org/web/20170922202011/http://karinmichaelis.dk/. Läst 22 januari 2019.
^ Noltenius, Rainer (2006). Brecht och Tombrock i svensk exil : ord och bild i samverkan
^ File:Brecht HUAC hearing (1947-10-30).ogg
^ Ericson Wolke, Lars (2006). Trettioåriga kriget: Europa i brand 1618-1648. Historiska media. sid. 12. ISBN 978-91-85377-37-4. Läst 16 oktober 2024
^ ”Bertolt (Bert) Brecht - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertolt-bert-brecht. Läst 28 september 2020.
^ ”Arturo Ui”. Amatörteaterns Riksförbund. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524211717/http://butik.atr.nu/open_produkter/produktinfo_body.asp?prodid=1287. Läst 14 december 2011.
^ ”Minor Planet Center 12298 Brecht” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12298. Läst 15 oktober 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bertolt Brecht.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Bertolt Brecht.
Citat
4 dikter av Bertolt Brecht, att läsa och höra honom läsa. lyrikline.org (tyska)
Brechts Werke, bibliografi hos The University of Chicago Library
Bertolt Brecht i Libris

[60f444d6f0ffb0595bfd44e3c487deafece488cd-1] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990001059, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8fab4db0ab337f4562429c7ea37432a7faa903bd-2] Augsburger Brecht-Lexikon: Personen, Institutionen, Schauplätze (på tyska), ISBN 978-3-8260-1276-1.^{[källa från Wikidata]}

[3] Nina Stentebjerg-Hansen. ”Bertold Brecht”. Svendborg bibliotek. Arkiverad från originalet den 22 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070322094843/http://www.svendborg-bib.dk/svendb/svendborg01_01a.asp. Läst 7 maj 2007.

[4] ”Karin Michaëlis Selskabet”. www.karinmichaelis.dk. Arkiverad från originalet den 22 september 2017. https://web.archive.org/web/20170922202011/http://karinmichaelis.dk/. Läst 22 januari 2019.

[5] Noltenius, Rainer (2006). Brecht och Tombrock i svensk exil : ord och bild i samverkan

[6] File:Brecht HUAC hearing (1947-10-30).ogg

[7] Ericson Wolke, Lars (2006). Trettioåriga kriget: Europa i brand 1618-1648. Historiska media. sid. 12. ISBN 978-91-85377-37-4. Läst 16 oktober 2024

[8] ”Bertolt (Bert) Brecht - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertolt-bert-brecht. Läst 28 september 2020.

[9] ”Arturo Ui”. Amatörteaterns Riksförbund. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524211717/http://butik.atr.nu/open_produkter/produktinfo_body.asp?prodid=1287. Läst 14 december 2011.

[10] ”Minor Planet Center 12298 Brecht” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12298. Läst 15 oktober 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]