Successionsordningen för USA:s president



Successionsordningen för USA:s president definierar vem som blir, eller tillfälligt får agera som USA:s president i händelse av att sittande eller vald president avlider, avgår, ej är tillgänglig eller på annat sätt fråntas sitt ämbete, exempelvis efter att ha dömts skyldig i riksrätt.
Behörighet
[redigera | redigera wikitext]Liksom för att bli vald till USA:s president krävs det att individen är en naturligt född amerikan. Är någon i successionsordningen enbart naturaliserad medborgare är denne obehörig och uppdraget går vidare till nästa. Henry Kissinger och Madeleine Albright, som båda har varit USA:s utrikesministrar, är de utlandsfödda som har kommit högst upp men därför varit exkluderade från successionsordningen.
Nio vicepresidenter har, i enlighet med successionsordningen, antagit presidentämbetet på grund av ovanstående situationer, och två har tillfälligt agerat president. Ingen lägre ned i ordningen har tilldelats presidentskapet.
Gällande definition av successionsordningen infördes 1947 och är fastställd i lag, men flera justeringar har skett sedan dess. 1971 förlorade generalpostmästaren kabinettsrang, och ströks således från listan, och 2006 lades inrikessäkerhetsministern till efter veteranministern.
Nuvarande ordning
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]- Designated survivor
- Tjugofemte tillägget till USA:s konstitution
- Riksrätt
- Övergångsperiod efter presidentval i USA
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States presidential line of succession, tidigare version.