Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-06

Diskussion om NPOV och administratörers ansvar att följa Wikipedias policy

På Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia har jag anmält att admins inte följer Wikipedias riktlinjer, och samtidigt som det förs en dialog, så arkiverar en annan admin diskussionen. En annan admin Användare:Andejons, (som regelbundet antingen blockerar mig, eller begär mig blockerad) har blockerat mig från att redigera sidan. Wikipedias etiska nivå hos admins uppvisar tydliga tendenser på att bryta mot Policy och riktlinjer. Kollektivet skall uppenbarligen inte kunna läsa, men för den som vill, är det ju bara att gå in på sidans historik i arkivet. Vad för sorts Wikipedia vill ni ha? grunden till diskussionen finns att läsa på Diskussion:Koldioxid där jag lämnat konstruktiva förslag kring hur man bättre kan hantera såväl konflikter som administratörers missbruk av Wikipedia, genom att helt enkelt följa Policy och riktlinjer mycket noggrannt. Än så länge har ingen stött denna ide, vilket förefaller besynnerligt. Att följa Policy och riktlinjer borde vara självklart för Wikipedias administratörer kollektiv? Vad anser kollektivet, om just DENNA SAKFRÅGA, att policy och riktlinjer bör efterlevas? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.29 (CEST)

Inläggen på KAW har divergerat svårt, men började med påstående att Adville missbrukade admin-roll vid redigering av Koldioxid. Artikeln låstes för oinloggade i 1 timme mellan 2020-05-15 08.01 -- 09.01 UTC. Under den tiden gjordes inga redigeringar. Artikeln har alltså inte varit låst för registrerade användare, det har inte gjorts några administrativa åtgärder i övrigt, och därmed har ingen, inklusive Adville, varken brukat eller missbrukat admin-roll. / Anhn (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.35 (CEST)

Det är en viktig fråga, MEN den har ett stort problem. Jag har försökt engagera mig i den biten av diskussionen, men den avbryts hela tiden med det ena inlägget efter det andra om hur många klimatforskare det finns och utvikningar om koldioxid och fan och hans moster. Klarar vi hålla oss till ämnet och hålla inläggen korta för en gångs skull? Om diskussionen ska föras på Bybrunnen måste diskussionen föras generellt, utan utvikningar om enstaka användare. 62 osv (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.37 (CEST)

Dan Koehl säger ovan "arkiverar en annan admin diskussionen." Detta är inte korrekt, användaren som arkiverade diskussionen är inte admin. Även om det hade varit det så är det ovidkommande. Att en användare är admin är endast intressant när adminverktyg har använts. I övriga fall ska en admin betraktas som ... en användare. --北山 Kitayama (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.46 (CEST)

För att förtydliga: både Dan och jag Adville blockerades från diskussionen. Ett i mina ögon helt rätt förfarande så att fler hinner läsa allt och se om några administrativa åtgärder gjorts fel enligt anmälan. Båda blockerades av samma admin. Adville (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Arkiveringen är nu återställd, så diskussionen är möjlig att fortsätta på WP:KAW, dock är DK och Adville blockerade (enbart för redigering av WP:KAW) fram till förmiddag 19/5 pga diskussionen divergerat och börjat handla om alltför mycket annat. / Anhn (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.52 (CEST)

Jag har anmält en admin för brott mot Wikipedias policy och riktlinjer, och då raderas detta genom att en användare arkiverar, och jag blockeras från att redigera sidan. Projektet behöver skyddas mot ett toppstyre av admins, som mot bakgrund av sin politiska hemvist inte följer riktlinjerna, när de raderar källbelagt material, redigerat av användare. Detta är mycket allvarligt, och om kollektivet accepterar detta, skapar vi en pseudo-Wikipedia, som skiljer sig från vad den var avsedd att användas till 2001. Det är helt makalöst att jag, när jag anmäler detta, och efterfrågar Wikipedias svar kring om administratörer skall följa policy och riktlinjer, jag blockeras från att redigera sidan, samt att den arkiveras under pågående diskussion, efter att byråkraten Användare:Ternarius återställde sidan. Jag ber samtliga, att inte se till detaljerna kring koldioxid, utan fundera över vilken typ av Wikipedia ni vill ha. En fri Wikipedia, eller en politiskt styrd Wikipedia där en mindre grupp av adminstratörer kan påstå sig skapa ett "konsensus" och negligera dessa riktlinjer:

För dem, som till äventyrs har glömt bort vad Wikipedias policy on NPOV innebär i praktiken, så lägger jag här in några viktiga punkter, samt inom parentes mina tolkningar hur man har brutit mot den skriftliga policyn:

• Kontroversiella åsikter bör beskrivas noggrant så att läsaren får veta exakt vem som sagt exakt vad, exakt när och exakt hur. (vilket jag gjorde, men Adville raderade)
• En encyklopedisk artikel skall inte hävda att företag är kriminella, även om det är artikelförfattarens åsikt. Istället skall det faktum presenteras att vissa personer anser det, och vilka faktorer de grundar detta på, samtidigt som artikeln skall presentera den andra sidans syn och argument. (vilket jag gjorde, men har fått se det raderat)
• En encyklopedisk artikel skall inte argumentera för att laissez faire-kapitalism är det bästa sociala systemet. Den skall istället räkna upp argument från dem som har den åsikten och motargument från dem som inte har den. (Dessa argument har raderats)
• Neutralitet innebär inte att det går att skriva en helt objektiv artikel, vilket torde vara omöjligt. Istället gäller det att rättvist redogöra för alla sidor i en konflikt genom att inte låta artiklar konstatera, antyda eller insinuera att den ena sidan har rätt. En central del av Wikipedia är att användarna arbetar tillsammans för att uppnå detta mål. (med argumentationen, stödjande sig på sin personliga tolkning och åsikt, har källbelagt material raderats)
• I många fall är det det. Många[vem?] anser att det faktum att en text eller artikel inte är neutral inte är ett tillräckligt skäl, i sig själv, för att radera den. Om artikeln innehåller giltiga fakta ska texten eller artikeln helt enkelt redigeras så att de ickeneutrala formuleringarna tas bort. Låt olika perspektiv komplettera varandra så att slutresultatet blir NPOV, istället för att bara radera inslag av POV. I vissa artiklar är det möjligt att alla enskilda bidrag tenderar att vara icke-neutrala, såtillvida att de skrivits utifrån olika POV, men att artikeln som helhet därigenom nått balans. (så OAVSETT om sex användare har vissa åsikter, skall inte källbelagd text raderas, för att de påstår sig ha ett "konsensus" att texten är fel)

Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.01 (CEST)

Samtidigt ska "alternativa" modeller inte ges mer utrymme än vad artikeln och ämnet i stort motiverar. Inget stycke med kreationistiska tankar skulle tex platsa i big bang. Det må finnas enstaka vetenskapsmän som stöder sådana tankar och de kan tom ha skrivit publicerade artiklar om det, men vetenskaplig konsensus ger inget utrymme alls för det. 62 osv (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.20 (CEST)

Nu är vi där igen, men principfrågan kvarstår: SKALL POLICY OCH RIKTLINJER FÖLJAS? JA ELLER NEJ? Försök inte att manipulera läsare med kreationistiska tankar. Till syvende och sist har en admin raderat källbelagt material från forskare på Chalmers, jämställ inte dem med det exempel du gav, det handlar om principer, och om att följa policy. Inte vem som har "mer" rätt. se beskrivningen ovan, i hanterande av hur NPOV bör appliceras! et är DET frågan handlar om. Följer man riktlinjerna slipper man dessutom tröttsamma diskussioner och konflikter. Varför bryta mot dessa riktlinjer? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.25 (CEST)

Dan: Jag vill inte bli blockerad från bybrunnen ’’’också’’’. Kan du hålla diskussionen om forskare från Chalmers till artikeldiskussionen, där jag för övrigt redan svarat på det: professorn skrev på klimatinitiativets sida. Tag istället en Peer reviewed artikel av honom om det så är det lättare att diskutera. Men gör det på artikeldiskussionen. Adville (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.38 (CEST)

Underskatta inte läsarna av detta. De läser ovan VAD jag diskuterar, INTE koldioxid, utan Wikipedia och dess framtid, försök inte ändra fokus. det handlar om att följa policy och riktlinjer. Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.43 (CEST)

OVIKT är en del av den policy du talar om. 62 osv (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.19 (CEST)

Veckans tävling: Naturmiljöbilder

Hej alla!

Ny vecka, ny veckans tävling! Idag handlar tävlingen om naturmiljöbilder - om att pryda våra artiklar om naturområden i Sverige med de fantastiska bilder som hittills har laddats upp via Wiki Loves Earth (och som går att hitta här), liksom att se till att de artiklar som handlar om svensk naturmiljö förbättras och utökas. Poäng ges för att förbättra de artiklar som går att berika med bilder, alltså svenskspråkiga Wikipedias artiklar om naturreservat, nationalparker, biosfärområden och naturminnen, liksom för att berika Wikipedia med de bilder som har tagits under Wiki Loves Earth (i år eller tidigare år).

Ser fram emot många fina bidrag Eric Luth (WMSE) (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.47 (CEST)

Kronologiska listningar – vilken ordning?

Hej! Jag skulle bara flagga för den här diskussionen. Den berör en av våra riktlinjer samt begreppet recentism. Så fler tankar och åsikter om hur vi bör strukturera våra artiklar tas gärna emot. :-)--Paracel63 (diskussion) 19 maj 2020 kl. 19.49 (CEST)

Heraldiskt vapen

I faktarutor visas ibland ättens heraldiska fullständiga vapen t.ex Von Düben och rubriken till bilden är 'Vapensköld'. Borde inte bildrubriken vara 'Vapen' i stället eftersom vapenskölden är del av det hela?Wvs (diskussion) 8 maj 2020 kl. 20.57 (CEST)

{{Faktamall adelsätt}}: Jag ändrade "Vapensköld" till "Heraldiskt vapen", jag gissar att det är samma sak som bara vapen i det här sammanhanget, och också mer missuppfattningsfritt. Redigeringen gjordes här om, det ska rullas tillbaka: [1].--LittleGun (diskussion) 9 maj 2020 kl. 13.13 (CEST)

Bra, tack. Kan du okså ändra i mallen som visas här Alejandro von Düben. --Wvs (diskussion) 9 maj 2020 kl. 13.54 (CEST)

Alltså {{Adlig}}, antar jag. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 10.15 (CEST)

Stämmer. Jag tog bort den från artikeln om Alejandro von Düben, men här är ändringen i mallen om det ska rullas tillbaka.[2]. Ändringen i mallarna är ifrågasatta på min användardiskussion.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 10.45 (CEST)

Nästkommnde inlägg hitflyttade från min användardiskussion.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 11.08 (CEST)

Ett heraldiskt vapen avbildar som regel såväl vapenskölden som hjälm och hjälmprydnad, men många artiklar avbildar bara skölden, varför jag tror rubriken heraldiskt vapen, blir lite missvisande. Om rubriken vapensköld även visar hjälm och hjälmprydnad så är detta inget egentligt fel, medan rubriken heraldiskt vapen, som sedan bara uppvisar skölden, möjligen är mindre korrekt. Jag är inte 100%% på detta, men lutar åt att det är så, men det är onekligen en mycket liten detalj i sammanhanget. Dan Koehl (diskussion) 9 maj 2020 kl. 16.19 (CEST)

Det var efter en fråga på Bybrunnen: [3], och vår artikel Heraldiskt vapen inleds:

Heraldiska vapen är ett igenkänningstecken i form av en vapensköld, ofta tillsammans med en hjälm och hjälmprydnad.

Det kan ju såklart också vara fel, men den definitionen funkar just med bara vapensköld också. Men, det är helt OK att rulla tillbaka min ändring i de båda mallarna:[4] och [5].--LittleGun (diskussion) 9 maj 2020 kl. 17.27 (CEST)

Det är inte alla vapen som har hjälm och hjälmprydnad. Utan dem är egentligen inte vapnet fullständigt, men det är inte ovanligt att bara vapenskölden avbildas. Problemet är alltså att man inte kan ha en formulering som blir helt rätt i alla fall. Bäst är nog därför att ge möjligheten att skriva över texten i mallen i varje enskild artikel.

andejons (diskussion) 9 maj 2020 kl. 19.00 (CEST)

OK, sån programmerig fixar inte jag. Det betyder också att ingressen i Heraldiska vapen behöver uppdateras.--LittleGun (diskussion) 9 maj 2020 kl. 19.12 (CEST)

Den är korrekt, men det är möjligt att den kan misstolkas. "Ofta" betyder att det är vanligt men inte nödvändigt med hjälm och hjälmprydnad.

andejons (diskussion) 9 maj 2020 kl. 20.28 (CEST)

Fast då borde väl "Heraldiskt vapen" funka som rubrik till både vapensköld och vapen? Eller menas att de vapen som saknar hjälm och hjälmprydnad, aldrig har hjälm och hjälmprydnad?--LittleGun (diskussion) 9 maj 2020 kl. 23.38 (CEST)

Ja, vissa vapen har ingen hjälm eller hjälmprydnad alls (t.ex. svenska kommuners vapen - vissa av dessa har en murkrona).

andejons (diskussion) 10 maj 2020 kl. 08.16 (CEST)

I Heraldiska vapen står även: "Fullständigt vapen. Begreppet innebär inte att vapen som bara består av en sköld på något sätt skulle vara ofullständiga. Ett fullständigt vapen kan också alltid föras i form av endast sin sköld." -Wvs (diskussion) 10 maj 2020 kl. 11.01 (CEST)

Till exempel här: [6] sid.8
"4.2. Vapens beståndsdelar. Vapnets främsta beståndsdel är skölden med sitt vapenmärke. Skölden kan användas självständigt, utan andra beståndsdelar, och betraktas ändå som fullständigt vapen."
Bildrubriken "Heraldiskt vapen" i mallarna är således inte missvisande.Wvs (diskussion) 10 maj 2020 kl. 11.53 (CEST)

det är lite komplext, och särskilt under medeltiden kunde olika grenar eller ätter föra samma sköld, men deras vapen skilde sig åt genom olika hjälm och hjälmprydnad, samt horn och annat, utanför själva skölden. de förde då, inte helt tydligt formulerat, men ändå olika vapen, eller vapen med mindre skillnader, fast vapenmärket, dvs innehållet i själva vapenskölden var identisk. På engelska heter allt utanför skölden crest, och skölden coat of arms, tror jag, och tillsammans blir det weapon. Min synpunkt ovan var, att det aldrig blir fel att visa både vapensköld med hjälm och prydnader under rubriken vapensköld, medan heraldiskt vapen kan bli lite förrädiskt, om bara skölden visas, vilket är fallet med samtliga +400 vapensköldar jag gjort för de svenska medeltida ätterna. men som sagt, jag är inte 100% på vad som gäller, och frågan har för mig mindre dignitet. Ville bara tillföra mina 10 cent. En sak är dock säker, bäst svar får man från experter, NE och andra genomsnittligt goda källor, behöver inte ha skrivits av experter på heraldik, och vill man gå till botten bör man kanske kolla med heraldiska föreningen. Jag kopplar härmed in av deras experter, vi får se vad han tycker i frågan. Dan Koehl (diskussion) 10 maj 2020 kl. 12.12 (CEST)

Att ett vapen är heraldiskt är egentligen bara ett förtydligande av att det är ett vapen som igenkänningstecken som avses — inte ett vapen att slåss med. Ett fullständigt vapen kan innefatta hjälm med hjälmprydnad, men också sköldhållare, rangkronor med mera. Att tala om skölden som någons (heraldiska) vapen, när det även finns andra delar som tillsammans med skölden utgör ett fullständigt vapen, torde vara fullt godtagbart. /B****n (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.10 (CEST)

Jag valde rubriken "Heraldiskt vapen" just därför, för att förtydliga att det inte var ett vapen att slåss med. Sen vet jag inte vad du menar: Menar du att "heraldiskt vapen" är en godtagbar rubrik?--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.30 (CEST)

Ja. B****n (diskussion) 10 maj 2020 kl. 14.10 (CEST)

Jag tror mig vara hyfsat väl inläst på heraldik och jag har aldrig uppfattat att det skulle vara fel att kalla en sköld för heraldiskt vapen även om hjälmen och hjälmprydnaden utelämnats. Det kan vara värt att påpeka att ättevapen är ett anakronistiskt begrepp när det kommer till svensk medeltid. Under medeltiden fanns inga definierade ätter med gemensamma vapen, även om släktingar ofta tog liknande vapen. Kaj Janzon har rett ut begreppen i sin bok Vapenlikhetsfällan (2015). /Elzo 90 (diskussion) 10 maj 2020 kl. 15.59 (CEST)

@Elzo 90:, jag har med intresse läst hans artikel, och tror han räknar upp under 10 undantag, oftast med "unga ätter", och i synnerhet där första generationen tagit ett vapen från mödernet, där viss oregelbundenhet finns, men till övervägande del, tycks verkligen vapnen ärvas, och jag har med all respekt för Kaj Janzon och artikeln du nämner, inte kunnat se att meningen "Under medeltiden fanns inga definierade ätter med gemensamma vapen" bekräftas av det medeltida materialet i källorna, snarare tvärtom, i allmänhet fanns definierade ätter med gemensamma vapen, vad jag kunnat se med min kanske begränsade inblick, och listan med Äldre svenska frälsesläkter med kända vapen innehåller få undantag, och motsvarar inte tydligt Kaj Janzons åsikt, Elzo 90, kan du finna tydlig bekräftelse för hans åsikt? Dan Koehl (diskussion) 16 maj 2020 kl. 15.11 (CEST)

@Dan Koehl: Janzons menar att heraldiska vapen under medeltiden användes för att identifiera en individ inte en släkt. Individen valde ofta ett vapen som liknade faderns, men alltid med särskiljande element. Det var också möjligt att efterlikna sin mors eller hustrus vapen eller att ta ett helt nytt, även om det var mindre vanligt. Tidigare antaganden att vapnen som huvudregel ärvts oförändrade från fädernet har lett till felaktiga slutsatser, bland annat i Svenska Medeltidsvapen av Jan Raneke. Janzon var länge verksam som forskare vid projektet Det medeltida Sverige och utgår från förstahandskällorna - de medeltida sigillen. Jag kan inte vare sig bekräfta eller motsäga hans slutsatser, så jag vänder på frågan - har det från historiskt håll riktats kritik mot det Janzon kommit fram till? /Elzo 90 (diskussion) 20 maj 2020 kl. 15.55 (CEST)

Inbjudan att ge synpunkter på DIGGs remiss om nya principer för tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har skickat sitt förslag på nya principer för tillgängliggörande av information för vidareuttnyttjande på öppen remiss. Principerna är avsedda att stödja offentliga organisationer vid tillgängliggörande av digital information. Eftersom detta på sikt kan leda till större tillgång till explicit öppen offentliga information och data vill vi på Wikimedia Sveriges kansli svara på remissen. Vi vill gärna ha synpunkter på det svaret från gemenskapen!

Utkastet till vårt svar, ett GoogleDoc, kan du nå här. Du kan kommentera direkt i dokumentet. Var gärna lite övertydlig i dina kommentarer. Du är också välkommen att mejla dina synpunkter direkt till mig. Dokumentet kommer att vara öppet för synpunkter till och med den 17 maj, men kom gärna in med dina synpunkter innan dess för den 18 maj ska det skickas in till DIGG.

För att också ge möjlighet till ett samtal om remissvaret anordnar vi ett onlinemöte nu på onsdag den 13 maj, kl. 12.00 - 12.45. Vill du delta så anmäl dig genom att mejla till mig, David Haskiya, david.haskiya@wikimedia.se

--David Haskiya (WMSE) (diskussion) 11 maj 2020 kl. 09.24 (CEST)

De problem jag ser vet inte om det passar in i ert svar

1. att data inte når nivå 5 i 5-star modellen "link your data to other data to provide context" där det ultimata är att få andra att göra det med samma som Wikidata. Exempel som gör detta är Europeana, Litteraturbanken, nästa version av Nobelprize.org data och nu även Bygdeband....
   1. exempel Södertälje kommun (se blogpost) som har ett dataset för naturreservat men har i princip namn och koordinat jag pratade med dom idag och föreslog det som står i blogposten att dom anger samma som' Naturvårdsregistret-id (P3613) och WDPA-ID (P809) men även samma som Wikidata Qnummer... så att vi kan koppla ihop det snabbare med vårt data...
   2. liknande problem är att kommuner uppmanas anges enbart med namn använd saker som kommunkod i Sverige (P525) distriktskod Sverige (P1841)... se min tweet till Smart stad som uttrycker att data skall skickas in med kommun namnet som text
   3. att man är nogrann hur saker semantiskt beskrivs. LIBRIS är ett exempel där jag tycker man misshandlar August Strindberg och bara skapar förvirring se fråga och deras enormt udda svar Vi ser allvarligt på betydelsen av owl:sameAs, och använder dem f.n. sparsamt .... med den attityden kan vi inte koppla ihop något dom har mha deras data... det som gör ekvationen ännu mera galen är att LIBRIS har samma som dbpedia som hämtar sitt data från Wikipedia/Wikidata om jag förstått rätt. Tanken med nivå 5 är att ange tydligt att det är August Strindberg samma gubbe som August Strindberg (Q7724) så att andra kan använda deras data enklare....
2. självklarheter i wiki världen som versionshistorik, versionsnummer och kunna se skillnader mellan versioner av data, ping ansvarig och prenumerara på ändringar, diskussionsidor.... Dessa saker behövs för mogen hantering av data men saknas i princip alltid... eftersom ingen verkar ha detta så var övertydlig... min vaga tanke för att komma runt denna brist är att vi bygger en egen Wikibase staging area där vi kan se skillnad mellan olika leveranser... T251225#6105481. Finns detta data tillgängligt maskinläsbart via eg. SPARQL kan vi hela tiden kolla avvikelse(pga vandalisering etc.) i Wikidata jmf Nobel <-> Wikidata
   1. apropå spårbarhet så är LIBRIS ett bra exempel på att dom har bra diskussionsforum men du kan aldrig veta när en fråga du ställt har blivit en task i deras backlog och när den går i produktion jmf Wikidata backlog och ändringar och hur jag kan skapa en fråga och prenumera på den exempelvis att SPARQL grafen inte är klickbar: rapporterad Feb 7 2020, 9:36 AM task T244565 som finns i produktion med change 594442 7 maj...
3. felrapportering där man får unikt helpdeskid skall finnas där status på ärendet skall vara enkelt spårbart
4. stöd för SPARQL federation är ett bra mönster som gör data mer användbart och vi kan enkelt skapa checklistor i Wikipedia
5. text på engelska: problem jag insåg igår är att jag inte hittat beskrivning av Naturvårdsverketsdata på engelska och fält taggar är på byråkratsvenska vilket jag gissar gör användningen av deras data mindre enkelt för amerikaner se diskussion hos iNaturalist
6. Definiera datats livscykel dvs. hur kommuniceras ändringar, att något upphör, namnändras och som sagt kan detta hämtas via SPARQL federation blir allt enklare...
7. Copyright bör anges även maskinläsbart se min fråga till LIBRIS där dom idag har är enormt vaga med text som "Fritt tillänglig" där http://kulturarvsdata.se/resurser/License känns som en bra start på att vara tydlig
   1. detta är ett mycket bra exempel på nivå 5 i 5-star modellen att om copyrighten anges med referens till creativecommons så finns det en tydlighet på flera språk vad som gäller exempel public domain-märke 1.0 på andra språk sv, el, ar, ja, zh... jmf LIBRIS som idag inte hunnit funderat på frågan och har rättighetsinformationen på svenska i ett anteckningsfält utan förklaring vad "Fritt tillänglig" innebär... vilket gör LIBRIS data kanske tom oanvändbart och det blir ju inte bättre att denna otydlighet lyfts till en ny plattform med RDF dvs, var tydligt att saker och ting skall vara maskinläsbara och vikten av att "link your data to other data to provide context".... LIBBRISXL projektet som är vårt nationalbibliotek har drivit detta projekt sedan 2012 och har då flyttat en otydlighet i ett system till ett nytt system med samma otydlighet ett mönster jag är rädd för kommer att upprepas av andra som börjar leverera Öppen Data... det var lite därför jag tog kontakt med Södertälje kommun eftersom det var massa likes på Linkedin men sedan då man tittade på datat så saknades att datat hade tydlighet vad datat handlade om eftersom nivå 5 link your data to other data to provide context ex. samma som Naturvårdsverkets naturreservat inte anges.... eftersom Wikipedia har ett enormt bra varumärke så vore det kul att lyckas driva detta ett steg till att när Stockholm smart stad släpper data om utegym varför inte jobba för att dom skall ha Länkade data för begreppen som ex utegym samma som utegym (Q692630) --> att dom får tydlighet på 9 språk vad dom syftar på....

- Salgo60 (diskussion) 12 maj 2020 kl. 04.20 (CEST)

Fundering ShEx - ett sätt att garantera kvaliten på Öppen data levererad

Wikidata med en öppen ontologi som alla kan ändra har extrema problem med att vi knappt vet vilket data vi har för exempel en Nobelpristagare. Som ett steg har vi börjat beskriva vårt data med ShEx ex. EntitySchema:E126 / lista vad som finns idag. Min tro är att liknande "standard" behövs för att beskriva datat och validera Öppen data dvs. säger Södertälje kommun att dom har Naturreservat så skall det vara enkelt att få något typ en Shape ex och enkelt validera deras data med ShEx och samma för Naturvårdsverket. Har inte hittat att detta krav finns vilket känns som en brist..., beskriver Smart Stad utegym i Öppendata skicka med ett ShEx så andra kommuner kan ha samma typ av data för sina utegym (Q692630) dvs, har 100 kommuners utegym (Q692630) data som alla följer samma ShEx är det ett enormt lyft om man skall skriva en app...

Fanns det en ShEx för data om uthyrningscyklar gissar jag att en lösning som GITHUB open-data-bikes-analysis enkelt skulle kunna flyttas till Gbg Sthlm - Salgo60 (diskussion) 12 maj 2020 kl. 13.16 (CEST)

Göra datat enkelt att använda

Utmaning 1 är att använda datat nummer 2 är att kombinera data från olika källor.... Idag finns bra stöd för detta.... så inte alla uppfinner hjulet igen

1. kodexempel med "moderna programspråk: storsthlm.dataplatform.se visar data Utegym i Vallentuna kommun med kodexempel --> stjärna i kanten men det är en gammal version av Python
2. publicera data med unik hashtag tag som kan användas när man publicerar sin app på twitter/GITHUB jmf Wikidata egenskap hashtag (P2572)
3. enkelt hitta |https://jupyter.org/ Jupiter notebook] exempel hur data kan kombineras mellan olika källor se exempel dublin bikes timeseries
   1. Gjorde ett försök se GITHUB open-data-examples , presentation "Maximize the usage of Open Data"

- Salgo60 (diskussion) 12 maj 2020 kl. 13.16 (CEST)

Synpunkter till DIGG nu inskickade

Nu har vi på Wikimedia Sveriges kansli skickat ett svartill DIGGs utkast till förslag på Principer vid tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande. Tack till alla som bidrog! Vi meddelar förstås när DIGG väl publicerar de fastställda principerna. --David Haskiya (WMSE) (diskussion) 20 maj 2020 kl. 10.38 (CEST)

Gamla RAÄ Fornsök verkar nu lagts i träda --> en del länkröta

Länkar med ev. problem. Verkar som dom länkar som har objektid i sig klarar RAÄ ofta styra om till nya miljön - Salgo60 (diskussion) 20 maj 2020 kl. 02.04 (CEST)

Kom med i Projekt HBTQI som har sin första WikiFika 29 maj

Nu startar Biblioteksutveckling Sörmland, Wikimedia Sverige och Sörmlands museum Projekt HBTQI på Wikipedia som handlar om att förbättra svenskspråkiga Wikipedia utifrån ett hbtqi-perspektiv. Om du är intresserad får du gärna skriva upp dig som deltagare eller tipsa om artiklar, kategorier och bilder.

Med tanke på att många Pride-firande skjuts upp och i brist på fysiska parader i år ser vi ett behov av att samlas på andra sätt. Det kommer därför arrangeras flera digitala Wikiträffar under året.

Välkommen på projektets första WikiFika som sker digitalt fredag 29 maj kl. 13:30-14:30

Sprida och del gärna evenemanget! --MallaK79 (diskussion) 20 maj 2020 kl. 17.04 (CEST)

Lägga till länk till hjälp-sidan i mobilen

Jag föreslår tillägg av länk till Hjälp-sidan i mobilvyns hamburgermeny (i default-skin Minerva). Menyn är begränsad, men det är en viktig länk för nya användare och har även vägar till kontaktsidor. /JohanahoJ (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.35 (CEST)

 Gillar Håller med. Allt som kan göra mobilgränssnittet mer användbart är av godo, och det här vore en liten men klart praktisk förbättring. --Paracel63 (diskussion) 10 maj 2020 kl. 14.41 (CEST)

Nu är länken tillagd. Stilen bryter än så länge av mot ordinarie länkar, men det verkar jobbas på att göra tillägg enklare och mer lika i stil. /JohanahoJ (diskussion) 12 maj 2020 kl. 16.50 (CEST)

Hjälpsidan är väldigt bra då den innehåller många sorterade och nyttiga länkar på ett och samma ställe. Önskar att jag hade hittat fram till den när jag var ny på WP. Jag har sagt det tidigare, men påminner om det ... Länkarna fungerar, men har ni möjlighet bör ni kontrollera att målartiklarna är välskrivna och innehåller aktuell information. Det är så lätt att det glöms bort, särskilt om det är sidor som sällan besöks av rutinerade användare. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 11.33 (CEST)

Paid editing

Dvs konsultfirmor som mot betalning skriver "bra" artiklar om ett företag/person är ett stort problem på enwp, men har nästan saknats här (bortsett från några PR firmor, och IT-nissar, som skriver åt sina kunder som en del av ett uppdrag åt dem). I dessa tider då vi ser ovanligt många som använder tid för att "snygga" upp/uppdatera sin wikipediaartikel, har också ett fall av direkt paid editing dykt upp, första för mig. Artikeln ESBE var mest fluffig och jag har fixat den och sett till att skaparen tydligt på sin användarsida skrivet det är ett beställningsjobb. Jag har för vana att vara generös med dessa artiklar, skapade i intressekonflikt, och "tvätta" dem så de bli OK, men det börjar bli mycket tid som går åt för detta nu... Yger 13 maj 2020 kl. 19.23 (CEST)

Behövs det någon särskilt mall/kvalitetsmärkningskategori för sådana artiklar, som inte är lika "tuff" som {{POV}} eller {{Reklam}}? Är det t.ex. en brist att vi inte har någon mall motsvarande enwp:s en:Template:COI att placera i artiklarna? (Vår {{Intressekonflikt}} är ju enbart avsedd för användardiskussionssidor, inte för artiklar.) Eller är det så svårt att belägga att det är just "köpeartikel" att det blir svårt att motivera mallande? (Jag måste erkänna att jag inte har hängt med på hur enwp gjort på senare tid.) Köpt men välutformad text befinner sig rimligen någonstans i gränslandet mellan POV, reklam, intressekonflikt och bristande relevans, när den uppvisar problem? När glada amatörer, som inte tagit sig tid att lära sig hur Wikipedia fungerar, skriver "reklamiga" artiklar om sig själv eller sitt företag brukar det ofta bli aktuellt att använda ett helt batteri av kvalitetsmallar, d.v.s. ofta {{Brister}} med flera parametrar ifyllda. Precis som Yger har jag redan för rätt många år sedan sett fenomenet med uppenbart köpta artiklar på enwp. Det rörde sig då artiklar som tekniskt sett var "för bra" för att vara skrivna av relativt nya användare, som ofta följde ett liknande upplägg (val av infomallar, användande av tidningscitat, mängden bilder och externa länkar o.s.v.) för flera företag från samma bransch, och där texten mer eller mindre utlöste min "copywriter-varningsreflex". Inom ett enwp-projekt jag då var aktiv rörde det sig mer om tveksam relevans hos dessa företag än alltför grov POV. Tomas e (diskussion) 14 maj 2020 kl. 15.43 (CEST)

Ja en separat mall är värt tänka vidare på.Yger (diskussion) 15 maj 2020 kl. 05.42 (CEST)

Sekundära källor måste väl verifiera betydenhet även för artiklar som skapas av betalda skribenter? Att en skribent får betalt är ju ingen garanti (men heller inget hinder) för att ett artikelämne har betydenhet? TusenOrd (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.15 (CEST)

Ja vi brukar resonera så när det är intressekonflikt. Dock är synen mycket skarpare på enwp för artiklar som skapas som rena beställningsjobb så jag ville mest ge en signal att detta börjat dyka upp här också. I detta fall skar jag hårt i texten för att få något neutralt.Yger (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.22 (CEST)

Om en artikel är "bra" så uppfyller den väl våra krav på relevans, verifierbarhet och neutralitet? I så fall spelar det enligt min uppfattning ingen roll vem som har skrivit den. Jag tror att motståndet mot "paid edits" beror på avundsjuka (varför ska de få betalt för att skriva artiklar när inte jag får det?). /ℇsquilo 17 maj 2020 kl. 14.58 (CEST)

Jag misstänker det är en skillnad i PR bolag som bara gör enstaka, och dessa firmor som specialiserar sig på att skriva WP artiklar åt kunder. En firma som specialiserar sig kan lära sig hur det går "smita förbi" våra kontrollsystem och på så sätt få in icke neutral info, på det sätt kunden önskar.Yger (diskussion) 17 maj 2020 kl. 15.11 (CEST)

Ett problem är att man kan välja källor så att de som skriver positivt används och de som skriver negativt lämnas bort. Också liknande trovärdiga källor har artiklar med olika vinkling, där man kanske hellre lyfter fram vissa. Om den som granskar artikeln inte är väl förtrogen med artikelämnet är det svårt att se sådan vinkling. --LPfi (diskussion) 18 maj 2020 kl. 15.26 (CEST)

Det är t.ex. om teknologibolag lätt att hitta källor som är entusiastiska inför någon ny teknik, och andra som är rädda för konsekvenserna. Vilka kommer till tals? --LPfi (diskussion) 18 maj 2020 kl. 15.28 (CEST)

Man ska inte generalisera. Dessutom kan det finnas ett stort mörkertal som inte märks just för att de är skickliga eller inte gått ut med det. Så länge det är tillåtet att utföra uppdrag mot betalning och redigera med risk för intressekonflikt är det inte vår sak. Om det förekommit grova brister är det bättre att ta upp det med vederbörande och vid behov blockera. Man kan tycka att det är mest synd om kunderna som kanske får betala för något som snabbt återställs. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 11.18 (CEST)

Skall Wikipedia styras av någon politisk inriktning?

Hur många vill se en Wikipedia som inte är neutral, utan delvis styrs av politik? Om du tycker att Wikipedian skall vara politisk, vilken typ av Politik, skall svenska Wikipedia då vara färgad av? och hur skall detta synas i redigeringar av artiklarna? OM Wikipedia skall vara politisk, bör man någonstans upplysa om detta så att även barn förstår att det inte är en fri och neutral encyklopedi, utan att den är subjektiv och politisk? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 12.44 (CEST)

Eftersom Wikipedia alltid har haft neutral synvinkel som riktlinje och policy så har de allra flesta artiklar också skrivits med det som utgångspunkt. Det innebär att Wikipedia och innehållet på Wikipedia inte är politiskt eller subjektivt utan neutralt och objektivt. Det har varit väldigt tydligt i artiklar om grupper på de politiska ytterkanterna där långa och segdragna diskussioner om minsta formulering till sist har slutat i kompromisser som de allra flesta kan enas om. Det är det som är konsensusarbete och det är något som jag tycker att vi har lyckats bra med. Att utmana en sedan tidigare etablerad konsensus är svårt och kräver att man kan argumentera för att få andra användare med sig. Att bete sig som en Don Quijote mot väderkvarnarna har aldrig fungerat. /ℇsquilo 18 maj 2020 kl. 13.02 (CEST)

Du skriver att: "Eftersom Wikipedia alltid har haft neutral synvinkel som riktlinje och policy" men följs den till 100% tycker du? BÖR den följas till 100% tycker du? Eller kan man kompromissa lite grann, så att den blir politisk korrekt för de som tex kanske vistas på vänsterkanten? Skulle det vara OK? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.10 (CEST)

Dan Koehl – ett välmenande råd och med stor respekt för din mångåriga insats här: Jag förstår att de senaste dagarnas diskussioner har frestat på. Men jag tror också att det är bäst för både dig och de andra debattörerna, samt Wikipedia som uppslagsverk och "gemenskap", att alla pågående trådar som du är engagerad i avslutas. Det sker kanske i oenighet, men ger alla – även dig – en möjlighet att tänka igenom läget och reflektera över problemen med svårhanterade skriftväxlingar. Jag är övertygad om att du, med din erfarenhet, förstår hur t ex en sådan här tråd skulle kunna utvecklas. Jag hoppas att du håller med. Ta några dagars paus och kom sen tillbaka med god och sedvanlig kraft. Under tiden – det bra! Janders (diskussion)

Eftersom ovanstående uppenbarligen inte landade där det var tänkt – som ett allmänt råd med anledning av, men utanför, de pågående diskussionerna – väljer jag att stryka mitt inlägg ovan. I övrigt har jag inget att tillföra samtalet i denna tråd. Janders (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.55 (CEST)

Risken för att vi medverkar på en Wikipedia som styrs av admins med en politisk agenda, HUR länge tycker du att man skall vänta med att försöka åtgärda detta? Pratar vi dagar, veckor, månader eller år?, och... varför INTE NU?~Vad exakt skulle felet vara att reagera NU? Om du upplever att du tydligen håller handen i kokande vatten, något som inte är särskilt fördelaktigt, hur länge tycker du att du borde vänta till att försöka åtgärda situationen? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.19 (CEST)

Mitt inlägg ska bara ses som en vädjan. I övrigt har jag inget att tillföra just denna diskussion. Janders (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.22 (CEST)

OK, det är naturligtvis upp till dig, men frånsett vad du ville manipulera mig till, jag är nyfiken, eftersom du tyckte det var OK att lägga ner tid på att berätta för mig vad jag bör göra med mitt liv, vad är din åsikt, vilken politik skall svenska Wikipedia ha? Dan Koehl (diskussion) 18 maj 2020 kl. 13.39 (CEST)

Dan Koehl, jag har inte deltagit i dessa meningskiljaktligheter eller följt dem på några andra sidor än denna. Det är dock solklart att ovanstående inlägg strider mot policyn Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter. Det är inget bra sätt att reagera på ett i mitt tycke konstruktivt och artigt formulerat inlägg från Janders. Hälsningar, Tomas e (diskussion) 18 maj 2020 kl. 16.05 (CEST)

Se även ovan om Diskussion om kritik i Coronavirusutbrottet 2020 i Sverige där man av politiska skäl censurerar kritik mot den svenska modellen. The Guardian är en flitigt använd källa på Wikipedia, men avfärdas här plötsligt som click-bait. Vesterrog (diskussion) 23 maj 2020 kl. 12.41 (CEST)

Vesterrog: Att bara ta med negativa åsikter om Sverige i artikeln innebär att det blir vinklat, likaså om det bara är positiva åsikter om Sverige. Kritik/beröm/debatt är ingen nödvändighet eller rättighet i artiklar, men det kan förekomma om det finns skäl till det. Det ska i så fall ta upp lämpliga proportioner i förhållande till annat i artikeln, så att inte kritiken eller debatten blir det framträdande i artikeln. Den kritik som fanns i artikeln levde inte upp till kraven och därför raderades det tills vidare. I just den artikeln har diskussionerna bland annat handlat om att det är ett medicinskt ämne och ett pågående skede – och att det kan finnas skäl att avvakta med ett sådant avsnitt. Alternativet är att det skapas, men neutralt i så fall. Åsikter är inte sanningar för alla, därför räcker det inte med att källan är trovärdig. Jag har aldrig talat om click-bait och det är i så fall någon användares personliga uppfattning. Däremot har det konstaterats att vissa utländska nyhetsmedier rapporterat om lösa osanningar och bara skildrat Sverige ur ett perspektiv. Exempelvis tog Trump tillbaka vad han hade sagt om Sverige efter att det framkom att den utländska nyhetskällan hade gått ut med felaktiga uppgifter. Diskutera gärna vidare på diskussionssidan om det är något som är oklart eller inte framkommit. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 13.31 (CEST)

Radering av stycke i artikeln Fatima Doubakil

Användare LittleGun raderade ett stycke ur artikeln om aktivisten Fatima Doubakil, med hänvisning till att stycket ej var av vikt för ämnet. För egen del anser jag materialet källbelagt till trovärdig källa och relevant för artikeln. Se även Diskussion:Fatima Doubakil. Vad gäller? TusenOrd (diskussion) 23 maj 2020 kl. 12.29 (CEST)

Varför är det så märkligt att Doubakil deltog i en sådan konferens, hon är ju aktivist. Det viktiga är vad hon åstadkom vid konferensen – det står det inget om.--Wvs (diskussion) 23 maj 2020 kl. 12.43 (CEST)

Jag föreslår att det samtalet fortsätter på den aktuella diskussionssidan. Janders (diskussion) 23 maj 2020 kl. 13.07 (CEST)

Eftersom skribenter spekulerar i "outtalade" saker på diskussionssidan kan en konstruktivare diskussion föras bättre här. För egen del välkomnar jag synpunkter från fler skribenter istället för att begränsa till diskussionssidan. Detta är även delvis en principdiskussion och sådana passar bättre på Bybrunnen. TusenOrd (diskussion) 23 maj 2020 kl. 13.15 (CEST)

Vilken princip?--Wvs (diskussion) 23 maj 2020 kl. 13.25 (CEST)

Jag instämmer till fullo med vad Janders skriver på diskussionssidan. Jag delar också det som han och Wvs skriver här att det är lämpligast hålla sakdiskussionen till diskussionssidan och det inte är motiverat att även ha den här.Yger (diskussion) 23 maj 2020 kl. 14.18 (CEST)

Ost - många olika artiklar

Jag har nyligen lagt upp artikeln Svenska ostar och har i samband med det läst igenom flera andra ostrelaterade artiklar. (Bakgrund till tillkomsten av artikeln finns under Diskussion:Eldost) Inom ämnet ost hittar man många gånger samma information under flera olika artiklar. Exempel är artikeln Grynpipig ost som sedan återfinns som egen rubrik under Textur (ost) och sedan återkommer i artikeln Hårdost. Och nu har jag även fått med det i artikeln Svenska ostar, vilket jag är tveksam till om det ska vara. @Paracel63: har flaggat för att några av dessa artiklar behöver bättre källhänvisningar, något jag skulle kunna bidra med. (Angående klargörande om ev. intressekonflikt så arbetar jag inte inom mejeribranschen utan det är ett egenintresse för jag tycker det är roligt. Och gott!) Men, och nu till min fundering, hela ämnesområdet ost behöver ses över, några artiklar behöver kanske raderas eller omdirigeras och andra behöver utvecklas. Därför vill jag inte börja redigera i enstaka artiklar innan jag har lyft diskussionen här.--Katti98 (diskussion) 16 maj 2020 kl. 11.36 (CEST)

Bra om du tar ett helhetsgrepp över ämnesområdet. I svenskspråkiga Wikipedia finns det 140 artiklar i kategoriträdet Kategori:Ost. Dessa har visats nästan 700 000 gånger det senaste året, 1 876 visningar i snitt per dag.

• Länk till visningsstatistiken för alla "ost-artiklar".

--Larske (diskussion) 16 maj 2020 kl. 12.12 (CEST)

Ja. Var inte rädd för att slå ihop artiklar. Man kan tänka sig just att det som står i grynpipig ost beskrivs bättre i ett sammanhang i artikeln textur (ost) – eller kanske helt enkelt i artikeln ost. /NH 16 maj 2020 kl. 12.22 (CEST)

Många ostar, och länkar till ostrelaterat går att hitta från WikiCheese på Commons. Kanske också läge att damma av gamla planer på avsmakningsfotograferingstillfällen när rese- och träffrestriktioner ändras framöver. /Haxpett (diskussion) 16 maj 2020 kl. 15.25 (CEST)

@Katti98: Utmärkt att något händer i svwp:s ostartiklar. Ibland behövs det inte så mycket för att göra skillnad. Generellt är våra artiklar om olika sorters mat ofta bristfälliga, saknar bilder, sammanhang, historik – och källor. Jag går då och då igenom en ämneskategori i taget, källbehovsmallar artiklar utan en enda källhänvisning, putsar där det behövs och gör punktinsatser i några av artiklarna som känns mest intressanta. Förhoppningsvis lyfter det ämnet lite och bidrar till att fler upptäcker ett kanske avglömt ämne. De flesta äter ost (inklusve undertecknad), och de flesta vill veta mer om ost. Så lycka till och hör av dig om du vill ha hjälp.--Paracel63 (diskussion) 16 maj 2020 kl. 15.48 (CEST)

Jag instämmer med Paracel63 beträffande att det är bristfälliga artiklar vad gäller mat, och jag tittade för några månader sedan just på ostartiklarna och konstaterade att flera behöver förbättras och många behöver skrivas. Ost är säkert ett ämne många vill hitta information om på Wikipedia. Insatser på ostfronten är helt klart önskvärda!--Historiker (diskussion) 16 maj 2020 kl. 18.46 (CEST)

När information är utspridd över flera artiklar och man undrar hur man ska göra, är ett tips att kolla artiklar på andra språkversioner, bl.a. engelskspråkiga Wikipedia. Jag ser att flera av de artiklar som det hänvisas till inte har några språklänkar. Eftersom ost (med undantag för svensk ost) inte är något specifikt svenskt fenomen, kan det finnas lärdomar att dra genom att läsa hur de har gjort. Tomas e (diskussion) 16 maj 2020 kl. 23.04 (CEST)

Tack för positiva tillrop och tips! Och för erbjudande om hjälp. Mottages tacksamt. Tekniskt är jag inte så hemma på att lägga ihop artiklar m.m. och är osäker på hur jag gör eller vad jag kan göra. Kanske jag kan använda min sandlåda för att bearbeta en del artiklar och att ni som är intresserade att hjälpa till följer med dit? Jag har börjat på lite smått så ni som vill är välkomna! Eller om ni har ett bättre förslag på upplägg.--Katti98 (diskussion) 17 maj 2020 kl. 09.08 (CEST)

Jag undrar om du inte borde börja "uppifrån", dvs med artiklen svenska ostar du just skapat, sedan se igenom de grupp artiklar som finns på nästa nivå.Yger (diskussion) 17 maj 2020 kl. 14.24 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Instämmer med ovanstående. Det bästa är att börja med de mest centrala och allmänna artiklarna och sedan koppla på viktig information. Det kan kännas enklare att börja med väldigt specifik information, men oftast skapas då artiklar som inte hänger ihop med andra artiklar och blir artiklar som kan vara svårt att hitta till. Huvudartiklarna har många läsare och får många ingångar via flitig länkning till relaterad information. :-)--Paracel63 (diskussion) 17 maj 2020 kl. 15.29 (CEST)

Jag förstår era tankar och jag kanske inte var helt tydlig. Det är just kategorierna svenska ostar och ost först och främst som jag tänker mig att se över. Övriga ostartiklar (andra länder) är jag inte lika hemma på och där känner jag inte att jag är kompetent nog att ta ett helhetsgrepp. Sedan kan det säkert bli att jag redigerar enstaka artiklar på vägen.

Att börja med de allmänna artiklarna finns där faktiskt inte så stort behov av. De flesta är av bra kvalitet även om allt går att utveckla. Det är alla ”sidoartiklar” som behöver ses över och flera av dessa innehåller den information som jag tycker ska kopplas på huvudartiklarna. Och det är där jag behöver er hjälp, med sammanslagningar, eventuella raderingar m.m. som jag inte vet hur jag ska hantera. Om jag lyfter in text från en liten artikel till en större och sedan ligger den lilla ursprungsartikeln ändå kvar, då har vi inte uppnått något med översynen. Jag vill inte ha fler ostartiklar, jag vill ha färre! Ta grynpipig ost ovan som exempel.--Katti98 (diskussion) 17 maj 2020 kl. 18.27 (CEST)

Den översta nivå är väl mallen Ost, som är underligt strukturerad. Bra initiativ, Katti98! Per W (diskussion) 18 maj 2020 kl. 08.51 (CEST)

Det finns en anledning till behålla korta artiklar: kopplingen till andra språkversioner, särskilt om de andra är fylliga. --Per W (diskussion) 18 maj 2020 kl. 09.36 (CEST)

De olika språkversionerna handlar tyvärr inte alltid om samma sak, i fallet Rundpipig ost har robotar lagt in länkar till artiklar som handlar om ostar producerade i Schweiz. Antar att båda på många språk kan klassificeras som schweizerostar, och så har robotar förväxlat begreppen. Menemenetekelufarsim (diskussion) 18 maj 2020 kl. 22.54 (CEST)

Det är viktigt att följa svenskspråkiga Wikipedias policyer och riktlinjer vid sammanfogningar och raderingar. För det kan bli problematiskt när en användare ska sammanfoga eller radera artiklar med utgång från något annat. Som när Katti98 skrev att två källor inte var tillräckligt för relevans. Ostar kan vara relevanta utan att finnas på ENWP, för ibland ligger SVWP steget före. Ha ögonen öppna för vad som händer i ostartiklarna. Allt är inte nödvändigtvis av godo. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 11.49 (CEST)

Jag har flaggat för att jag är nybörjare och jag har försökt vara öppen för diskussioner. Jag har inte plockat bort något som inte varit direkt inkorrekt eller omdirigerat några sidor, däremot har jag kommit med mina synpunkter på vissa saker. Eldost, som jag la upp för några veckor sedan, var inte tillräckligt relevant trots flertal olika, av varandra oberoende källor. Blå Gotland är tydligen tillräckligt relevant pga att den har två källor. Jag säger inte att något av det är rätt eller fel, men jag hade ett förslag till en infogning som jag tyckte kunde vara ett bättre alternativ och som jag var beredd att diskutera. Då är det inte särskilt roligt när Kyllo här i sitt inlägg ”skriver mig på näsan” att jag har fel och, i mitt tycke, insinuerar att ni andra ska se upp för vad jag kan tänkas hitta på i ostartiklarna. När jag läser riktlinjer och policy för relevans så kan inte jag se att där finns några entydiga och självklara rätt eller fel för vad som ska räknas för relevans utan det måste ibland diskuteras. Jag försöker ta med ett användarperspektiv, hur en sak uppfattas av en läsare. En mycket kort artikel tagen ur ett sammanhang kanske gör sig bättre i en mer utförlig artikel inom samma ämnesområde. På så vis skapas mer värde och bättre överblick för läsaren istället för att hen ska behöva klicka sig mellan flera olika artiklar. Men de diskussioner jag har varit involverad i eller läst verkar alla bara gå ut på relevans, oavsett hur otympligt det kan bli för en läsare.--Katti98 (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.57 (CEST)

Ja, det var en olyckligt hård formulering av Kyllo, men jag tror inte Kyllo menade att det skulle uppfattas så personligt.

Det siskuteras väldigt mycket, relevans är iofs en stor sak. Men det diskuteras också mycket om och när en text är tillräckligt fyllig för en egen artikel eller om den passar bättre i ett större sammanhang. Där har gemenskapen inte konsensus. Jag tycker inte om snuttifiering, utan vill hellre se att avsnitt i en övergripande artikel bryts ut när de får tillräckligt mycket material och kan visa beständighet (det är därför jag är tveksam till "eldost", mer förut än nu). Eldost finns för övrigt ännu på Wikipedia, om än mallad.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.25 (CEST)

Att förbättra artiklar och komma med förslag är förstås väldigt välkommet och givetvis finns en förståelse för att nybörjare inte har koll på riktlinjer, men att det sedan fortsätts att argumenteras efter personliga riktlinjer efter att riktlinjerna redovisats tycker jag är att sätta sig på tvären. Jag hävdar inte att det har skett förhastade åtgärder ännu, men att det finns en risk att det kan ske, särskilt som det är många artiklar som berörs. Det har skett tidigare av andra och resulterat i stora problem och mängder av tidskrävande återställningar. Vad jag vet är det dock inte särskilt vanligt att nybörjare får för sig att flytta/omdirigera/radera mängder av artiklar, utan det vanliga är att man börjar med mindre redigeringar just för att lära sig riktlinjer och skaffa sig viktig rutin.

Efter att ha läst LittleGuns inlägg vill jag också tillägga att det förstås kan finnas enstaka fall där en flytt/omdirigering/radering faktiskt kan vara motiverad enligt riktlinjerna. Något som Wikipedia är tydligt med är att korta artiklar inte ska raderas enbart på grund av längden. Man kan dock inte hitta på egna kriterier för relevans, som exempelvis att en artikel måste innehålla minst fem källor av en viss typ, vara 100 rader lång och finnas på ENWP. Vid artikelnomineringar förekommer däremot den typen av krav, så en artikel inom ett smalt ämne har ofta dåliga förutsättningar till att bli nominerad. Tyvärr kan jag tycka, eftersom jag också generellt föredrar mer renodlade fristående artiklar framför spretiga mastodontartiklar. Inte heller finns det något som säger att alla artiklar måste vara lika långa, innehålla lika många källor, samma typ av källor osv. Alla artikelämnen har sina respektive förutsättningar. Inom ämnet utbildning vet jag till exempel att det finns många stubbartiklar som bara innehåller en eller två meningar och är källösa. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 maj 2020 kl. 10.03 (CEST)

Absolut. Antal kilobyteeller antal källor säger "de jure" ingenting om relevans, om det någon gång har uppfattats så.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl. 10.40 (CEST)

Precis, antalet källor är ett trubbigt mått. Vad gäller osttyper tycker jag att beständighet är ett viktigare kriterium för relevans. Där är eldosten lite svag, medan Blå Gotland borde platsa. Det är mera frågan hur många källor som man borde kunna hitta. Sedan är frågan när man ändå ska infoga. Per W (diskussion) 24 maj 2020 kl. 12.02 (CEST)

När den inte uppfyller relevanskriterierna. Relevanskraven varierar också mellan ämnen. Anledningen är förstås att förutsättningarna är olika vad gäller källtillgång, uppmärksamhet och annat. Vissa ämnen har potential att växa, medan andra oftast är och förblir korta och kärnfulla. Det är viktigt att relevanta ostar (i det här fallet) får finnas i egna artiklar och inte bara de allra största eller de med flest källor. En kort ostartikel kan ändå vara informativ och ha ett kulturhistoriskt värde, innehålla relevanta uppgifter, innehålla flera källor och osten eller ostförpackningen kan vara nationellt eller till och med internationellt prisad. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 maj 2020 kl. 12.42 (CEST)

Efter att ha skummat igenom Diskussion:Eldost tror jag bättre att jag förstår anledningen till att Katti98 är så inriktad på att radera andra ostartiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 maj 2020 kl. 12.56 (CEST)

Jag har letat i ostkategorierna, men särskilt många ostartiklar kan jag inte hitta, särskilt inte i jämförelse med andra ämnen. Antingen är det en överdrift eller så är jag dålig på att leta. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 maj 2020 kl. 14.28 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2020 II

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling på temat källor. Välkommen att hjälpa till med att förbättra Wikipedias trovärdighet!--Historiker (diskussion) 24 maj 2020 kl. 19.52 (CEST)

Några nya bilder

Om någon gillar att lägga in bilder så har jag laddat upp följande bilder till commons och fört in dem på Wikidata men dessa syns inte på sv:wiki eftersom de har en lokal mall. Fredrik Adilz, Folke Ramström, Einar Westerberg, Carl Otto Hugosson, Henry Kjellson, Herbert von Schinkel John Stenbeck, Nils Lindquist, Valdemar Swedenborg. Janee (diskussion) 24 maj 2020 kl. 17.07 (CEST)

@Janee: Tack för det! Jag har nu lagt in bilderna i artiklarnas infoboxar.--Historiker (diskussion) 24 maj 2020 kl. 20.54 (CEST)

Svenska dagstidningar stängs igen

Bonus Copyright Access har sagt upp avtalet med Kungliga biblioteket så från den 31 maj stängs tjänsten Svenska dagstidningar åter för innehåll från innan 1904. [7] De gamla tidningarna försvinner därefter ner i källaren igen. Men innan dess har vi en långhelg... Väsk ✎ 18 maj 2020 kl. 15.31 (CEST)

Tråkig läsning! Kanske skulle Kungliga biblioteket tycka att det vore intressant att se exempel på artiklar på Wikipedia som skapats med hjälp av det tillfälliga avtalet? Är det någon här som har använt tjänsten för artiklar och i så fall vilka? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 maj 2020 kl. 09.29 (CEST)

Hm, ... stängs ... för innehåll från efter 1904 ska det väl vara? --Larske (diskussion) 19 maj 2020 kl. 09.34 (CEST)

För tidningar efter 1904 hänvisas till bibliotek som tecknat avtal. Fanns de äldre tidningarna tillgängliga innan detta tillfälliga öppnande? --LPfi (diskussion) 19 maj 2020 kl. 09.58 (CEST)

Tråkigt, har använt mig av en del källor från arkivet. @LPfi: Tidningar äldre än 115 år kommer vara läsbara som tidigare. Dessa omfattas inte av upphovsrätten.--Skivsamlare (diskussion) 19 maj 2020 kl. 10.22 (CEST)

Eric Luth (WMSE), jag har skrivit en handfull och det blir väl ett totalt tiotal (här och på enwp) som har kommit till tack vare KB. Per W (diskussion) 19 maj 2020 kl. 12.22 (CEST)

Om man utgår från länksök verkar vi ha drygt 400 länkar till tidningar som gäller den skyddade perioden. Många, inklusive undertecknad, lägger dock inte alltid till länkar när man hänvisar till artiklar från Svenska dagstidningar, så det finns nog ett visst mörkertal. Antalet verkar dock lite tråkigt lågt med tanke på att det även ingår länkar som lades till innan april 2020. Erfarenhetsmässigt brukar vi behöva längre tid på oss för att få in nya källor i rutinerna och använda dem till max. Jag vill minnas att Svensk mediedatabas fanns till i ett par år innan vi började använda den på allvar, men nu är det en omistlig källa för uppgifter om ljud- och bildmedier. Väsk ✎ 19 maj 2020 kl. 13.49 (CEST)

Med några konkreta exempel kan vi åtminstone föra ut det i sociala medier! @Skivsamlare:, @Per W: Om ni vill och kan ge några exempel kan jag gärna sprida det från Wikimedia Sveriges konto med KB taggade på Twitter exempelvis! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 26 maj 2020 kl. 14.56 (CEST)

15 nyskrivna artiklar med källor genom KB och 4 kompletteringar fick jag ihop. Några har flaggats som stubbar men inga andra åtgärder hittills. Per W (diskussion) 26 maj 2020 kl. 15.41 (CEST)

Jag skapade Torsten Henriksons gångbro med hjälp av Göteborgs-Posten från 1987 och 1988 genom KB. Sedan har jag använt det för tidningar från 1866, men de berörs ju inte av stängningen, men det är en bra källa.--Historiker (diskussion) 26 maj 2020 kl. 19.57 (CEST)

Some CSS for Vector has been simplified

Hej!

I'd like to make a double-check about a change that was announced in Tech/News/2020/21.

Over-qualified CSS selectors have been changed. div#p-personal, div#p-navigation, div#p-interaction, div#p-tb, div#p-lang, div#p-namespaces or div#p-variants are now all removed of the div qualifier, as in for example it is #p-personal, #p-navigation …. This is so the skins can use HTML5 elements. If your gadgets or user styles used them you will have to update them. This only impacts the Vector skin.

On this wiki, this impacted or still impacts the following pages:

• Användare:Dieselmotorvagnar/common.css
• Användare:Tetraedycal/vector.css
• Användare:Vivo/common.css
• Användare:Wasell_vr/chick.css

How to proceed now? Just visit all these pages and remove div# before these CSS selectors if it hasn't been removed so far.

Tack! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 25 maj 2020 kl. 14.50 (CEST)

@Dieselmotorvagnar:, @Tetraedycal:, @Vivo:, @Wasell_vr:. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 25 maj 2020 kl. 15.24 (CEST)

Två av de här användarna har inte varit aktiva på flera år. Låta det ligga eller pinga en gränssnittsadministratör? 62 osv (diskussion) 25 maj 2020 kl. 15.32 (CEST)

Har fixat min CSS, men befarar att koden inte fungerat på länge. Kanske inte en stor grej egentligen (men om man kunde få danska och norska, eventuellt valfritt språk, att visas vid toppen av listan skulle det ju vara nåt)... Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 maj 2020 kl. 08.21 (CEST)

Dieselmotorvagnar: Om du vill ha danska, bokmål och nynorsk överst kan du lägga till

$( function() {
	'use strict';
	$( '.interwiki-da, .interwiki-no, .interwiki-nn' ).prependTo( '#p-lang ul' );
} );

på Special:Min sida/common.js. Notera att det här inte fungerar om du använder andra skript som påverkar språklänkarna, såsom CLL (Inställningar → Utseende → Språk) eller MediaWiki:Gadget-iwsort.js (Inställningar → Finesser → Utseende). Nirmos (diskussion) 26 maj 2020 kl. 09.10 (CEST)

Nirmos Tack! Det är hur många gånger som helst som jag har önskat att jag haft något liknande. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 maj 2020 kl. 10.45 (CEST)

SGrabarczuk (WMF): No, you wouldn't remove div# – that would target elements with the tag p-personal, p-navigation and so on. You would remove div. Nirmos (diskussion) 25 maj 2020 kl. 16.27 (CEST)

Nirmos, you're correct, thank you :) SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 25 maj 2020 kl. 17.38 (CEST)

Lex.dk

En ny webbsajt lanseras i dag, lex.dk, som innehåller Danmarks samlade traditionella uppslagsverk. Dessa har tidigare varit rent kommersiella (som ne.se), därefter i några år funnits gratis och öppet tillgängliga men med reklam på denstoredanske.dk, men nu har man övergått till en gratis och reklamfri (finansierad av staten/fonder) sajt med norska snl.no som förebild. Länkarna till denstoredanske.dk behöver skrivas om till lex.dk. Svenska Wikipedia har 1015 sådana länkar (Special:Länksökning/*.denstoredanske.dk), men många av dem använder *inte* artikelnummer och det visar sig att dessa styrs om automatiskt (fast vem vet hur länge det varar). Dock finns några tiotal länkar (Special:Länksökning/denstoredanske.dk/index.php?sideId= och Special:Länksökning/www.denstoredanske.dk/index.php?sideId=) som använder artikelnummer och dessa behöver ändras. Vår artikel Mols har en länk av vardera slaget. --LA2 (diskussion) 25 maj 2020 kl. 11.38 (CEST)

Det är ju toppen! /NH 25 maj 2020 kl. 16.42 (CEST)

 Gillar Nu har uppdaterad info lagts in i Den_Store_Danske_Encyklopædi#Nedlagd_redaktion_och_omstart.--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2020 kl. 19.09 (CEST)

Rekommendationerna från strategiarbetet för vår rörelse är nu klara

De ligger dock för översättning några dagar till innan de publiceras officiellt. För vår gemenskap svwp, är det en rekommendation som vi direkt behöver förhålla oss till. Provide_for_Safety_and_Inclusion är riktlinjen för hur vi behöver säkra en positiv arbetsmiljö och vara bejakande till både nya och de som varit med ett tag. Jag bedömer vi inte ligger mycket långt ifrån vad som kommer krävas och det kan ta lång tid innan det explicit krävs av oss. Jag tycker dock det vore bra att vi så snart som möjligt rör oss i denna riktning. Tex uppfattar jag det kommer krävas tydligare beivring av dåligt språk och destruktiva inlägg/diskussioner, men det kanske inte behöver innebära att vi tar till hårda administrativa åtgärder.Yger (diskussion) 9 maj 2020 kl. 13.54 (CEST)

Och den 30 augusti skall en sådan Universal Code of Conuduct finnas framme. Och därefter kan tillämpningen av den börja diskuterasYger (diskussion) 23 maj 2020 kl. 08.21 (CEST)

@Yger: Bör diskuteras av gemenskapen, vi är olika på att ge och ta emot kritik. Vi bör inte ha stramare policy. --Vannucci (diskussion) 28 maj 2020 kl. 14.40 (CEST)

Självklart, det är ju det jag skriver (att vi skall diskutera detta inom gemenskapen). Yger (diskussion) 28 maj 2020 kl. 14.44 (CEST)

Sidan med rekommendationen är flyttad till Provide for Safety and Inclusion. Plumbum208 (diskussion) 28 maj 2020 kl. 14.49 (CEST)

Förväxling mellan ”oartikel” och ”bristfällig artikel”

Högt ärade medwikipedianer!

Jag har återskapat artiklarna Shutterstock och Yamil Asad. De första försöken att skriva dessa artiklar raderades med motiveringen ”Oartikel”. De raderade artiklarna bestod av var sin kort mening. Men meningarna sade vad artikelsubjektet är för något, och innehöll inga olämpliga ord. De var bristfälliga, men bristfälligheter som korthet, stavfel, inaktuell sakuppgift och dylikt gör inte att en text är en oartikel. En text som säger ”X är en Y” är definitionsmässigt inte en oartikel om X är ett relevant ämne och Y är en begriplig beskrivning. Ett artikelförsök som detta:

Yamil Asad

---

USA, är en amerikanska fotbollspelare som sedan 2017 spelat för den amerikanska klubben atalanta fc som spelar i den högsta ligan MLS

som blev raderat, kan teoretiskt vara ärligt menat.

Shutterstock och Yamil Asad finns på många andra Wikipedior, så det var en brist hos svenskspråkiga Wikipedia att artiklarna inte fanns. I stället för att radera med den diskutabla motiveringen ”Oartikel” skall man väl rätta till bristfälliga artiklar? Om man inte har tid får man väl låta någon annan göra det.

Med utmärkt högaktning

Jan Arvid Götesson (diskussion) 26 maj 2020 kl. 00.21 (CEST)

Den andra var det jag som raderade. Och jag missade då att göra som jag brukar - att kolla om den finns på andra språkversioner, och då rekonstruera en artikel. Dock utan födelseår är identiteten inte helt klar.Yger (diskussion) 26 maj 2020 kl. 03.00 (CEST)

och den första med texten Shutterstock är en hemsida där man hämtar blider från! (som inte jag raderade) tycker jag är en oartikel som är så svag att det inte finns mer än uppslagsordet att utgå från om man behöver rekonstruera en artikel.Yger (diskussion) 26 maj 2020 kl. 03.08 (CEST)

Tack för svar. Det är riktigt ett en artikel som säger ”X är en Y” kan vara så svag så att den bara ger uppslaget att skriva. Men om en en-menings-artikel inte är gallimatias och handlar om ett uppenbart relevant ämne X (se Financial Times om Shutterstock), är det bäst att rätta till artikeln och lägga till en källa; det var det jag ville säga. Jan Arvid Götesson (diskussion) 26 maj 2020 kl. 05.02 (CEST)

Jag bedömer ingen av dessa alster kunde ligga kvar i artikelrymden som de såg ut, än mindre om de vore mallade som en julgran. De är så dåliga att de skämmer ut Wikipedia som seriöst uppslagsverk. Och för en som letar info är det större hjälp googlesökningen går till artikeln på annat språk, då substansen var så svag. Som patrullerare finns då tre alternativ : Flytta (men dessa kortisar hade väldigt lite substans), radera eller fixa till. Och medan det är lätt önska att alla sådana kortisar blev tillfixade så är det så att det faktiskt krävs viss sakkompetens för att fixa till. Och även om du har kompetens fixa till de båda, så är det inte säkert patrulleraren har den kompetensen. Men här är det skillnad mellan de två. Det är mycket enkelt fixa till om en fotbollsspelare som vi alla vet vad det är, än en om ett företag. Så var glad du kunde fixa en sak som var mer ett önskemål om en artikel än ens ett embryo till en artikel. Och om "någon" vill göra mer är denna välkommen att hjälpa till som patrullerare, som vi är för få.Yger (diskussion) 26 maj 2020 kl. 07.15 (CEST)

Det glöms lite för ofta att vårt uppdrag är att förmedla både relevant information och kunskap i artikelform i det ögonblick och den situation som någon söker efter informationen. Därför måste vi ha ambitionen och målet att läsaren ska kunna uppfatta all information som finns tillgänglig och publicerad i uppslagsverket som korrekt och relevant. Visst, verksamheten bygger på att artiklarna ska/kan byggas ut och kompletteras efterhand. Men de måste – i det ögonblick de läsas, och det kan vara när som helst – ändå klara huvudkravet att det som förmedlas är korrekt, relevant och möjligt att förstå. Om de artiklar som inte klarar detta kallas "oartikel" eller "bristfälligt artikel" gör egentligen detsamma. De bör, av respekt både för läsaren och WP som informationsförmedlare, raderas i alla fall. Janders (diskussion) 26 maj 2020 kl. 07.56 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Tänk även på att sådana korta artiklar som saknar i stort sett allt inte kan få ligga ute i artikelnamnrymden då det förstör. Skulle inte de som patrullerar faktiskt göra en gallring så glöms de bort under tiden "någon annan" kan fixa till dem (de är avpatrullerade då). Det finns många exempel, men har man ett eget intresse i att göra annat än att skriva artiklar åt andra som själva inte bryr sig mer än att skriva 5 ord, och ingen annan har det intresset att förbättra artiklar osm inte är i deras intressesfär, så är det ofta bäst att radera och låta det som ser ut som skräp försvinna tills någon med intresse återskapar den.

Har jag inte fel för mig var det någon som för några år sedan massproducerade artiklar typ "AA är en spelare i XX-laget", BB är en spelar i XX-laget"... utan källa, men lätt att verifiera att det stämde. Relevanta personer, men vill man få in sådant så får man lägga ner lite mer krut själv än att svara "ni kan ju utöka om ni tycker det är för kort" till andra. Dessa artiklar (om jag kommer ihåg rätt) raderades med motiveringen att man avvaktar tills de skapas med mer substans. Helt rätt i mina ögon. Adville (diskussion) 26 maj 2020 kl. 08.07 (CEST)

Jag har inga problem med att dessa artiklar raderades. Shutterstock är en hemsida där man hämtar blider från! Vadå för hemsida, är det nystartad? Hur går hämtandet till, är det en tjänst eller är det så att man tar första bästa bild till läxan? USA, är en amerikanska fotbollspelare som sedan 2017 spelat för den amerikanska klubben atalanta fc som spelar i den högsta ligan MLS Ingenting här tyder på att spelaren själv spelar i den högsta ligan och därmed är det omöjligt att avgöra om spelaren är relevant. Kanske inte en oartikel i och för sig, men innehållet förklarar inte ämnets relevans. Visst är Wikipedia ett uppslagsverk som skapas av många (alla gör det de kan), men är en artikel så otydlig eller kortfattad när den skapades att ämnets relevans inte framgår, då tycker jag att radering är ett rimligt alternativ. En artikel som raderats av denna anledning kan ju återskapas om någon uttrycker en önskan att bygga ut den. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 maj 2020 kl. 08.15 (CEST)

En liten kommentar med anledning av Jan Arvid Götessons formulering här ovan ("I stället för att radera med den diskutabla motiveringen ”Oartikel” skall man väl rätta till bristfälliga artiklar? Om man inte har tid får man väl låta någon annan göra det."): En skribent kan aldrig räkna med att användaren Någon Annan ska rätta till andras brister. Om man lämnar en artikel i undermåligt skick får man nog istället räkna med att artikeln riskerar att raderas. Tråkigt för skribenten, kanske. Men till glädje för läsaren som inte behöver bli vilseledd i sitt kunskapssökande. Janders (diskussion) 26 maj 2020 kl. 08.38 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag har vid några tillfällen "räddat" artiklar som administratör, med lite skryt vill jag gärna nämna Örjan Andersson (domkyrkoorganist) med detta helt undermåliga innehåll (enbart födelse- och dödsår), Eva Olofsson (konstnär) som en total-ovan skribent skrev in i artikeln för politikern med samma namn, med en text som var plagierad. Så visst kan man bejaka ovana skribenters försök och ta vara på små guldkorn, men det tar tid, tid som kanske kunde användas till alla de tusentals artiklar som är mallade på olika sätt. Eller att skriva om sånt man själv är intresserad av, det kan ju faktiskt vara lite roligare. WP:Ingen användare har plikter och det får inte bli något krav att göra denna typ av insatser. Dock kan man vara generös med att flytta artiklar till skaparens sandlåda, men det tycker jag redan sker- i hyfsad omfattning. / Anhn (diskussion) 26 maj 2020 kl. 09.37 (CEST)

För länge sedan ansågs det vara olämpligt att radera artiklar så länge som artikelns ämne var relevant. Mycket korta artiklar märktes som substubbar och oseriöst formulerade artiklar skars ned till substubbar. Resultatet blev att det uppstod en mycket stor substubbe-kategori med mycket korta artiklar som låg och väntade på att "någon annan" skulle åta sig att utveckla dem till vettiga artiklar, något som mycket sällan skedde. Denna substubbe-kategori kom dock att anses vara ett otyg, vilket ledde till en massraderingskampanj. Det vore inte så lyckat att få tillbaka en sådan kategori av meningslösa artiklar som väntar på att någon annan skall fixa till dem. /Annika (diskussion) 26 maj 2020 kl. 13.43 (CEST)

Jag drager slutsatsen att fler användare behöver patrullera artiklar, som de inte är intresserade av själva, så jag har arbetat med nyskapade artiklar på denna lista med nyskapade artiklar. På sidan med utförda patrulleringar ser man att ett litet antal användare gör det mesta arbetet. Fler användare skulle kunna göra enstaka inhopp, och rädda svaga artiklar med relevant ämne. Jan Arvid Götesson (diskussion) 26 maj 2020 kl. 21.59 (CEST)

Annika har rätt och Jan Arvid Götesson har fel. Superkorta artiklar är oartiklar och ska inte uppmuntras. Folk kan lära sig att skriva ordentliga artiklar. Det är inte så svårt. --LA2 (diskussion) 26 maj 2020 kl. 23.08 (CEST)

Jag håller med Annika och LA2: Jättekorta artiklar som inte lyckas svara på läsarens grundläggande frågor bör raderas eller flyttas till skaparens sandlåda. Jag håller på med genomgången av stubbar som Adville initierat. Där finns det några sådana som jag funderar på vad som ska göras. Jag ser över artiklarna och letar källor inom det som jag kan. Per W (diskussion) 27 maj 2020 kl. 08.45 (CEST)

Jag delar inte alls denna uppfattning. Ofta fungerar det med omdirigeringar, men artiklar som innehåller information genom att man länkas vidare inom uppslagsverket är varken oartiklar eller substubbar. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2020 kl. 12.39 (CEST)

Tostarpadius, de artiklar som vi avstubbar har sådan info som gör man kan gå vidare till andra artiklar, och vi försöker utöka lite eller lägga källa. De två exemplena var dock så korta att jag skulle ha raderat dem för de saknade i stort sett något som visar de är relevanta. Knappt ens en fullständig mening. Lite större krav måste man kunna ställa på artikelskaparna. De skall visa på relevans. Genom att få sin artikel raderad när de skriver så lite kan det locka till att de vill skriva mer för "det passar ju på wikipedia". Vid avstubbningen gör jag det i första hand på artiklar över 1000 b. Sedan får jag se de andra efteråt. Vi skall vara tillåtande och uppmuntrande, men inte kravlösa. (Hittills har jag inte raderat en enda stubb, bara omdirigerat en som var dubblett, och jag har kollat många stubbar i projektet. Jag är för mångfalden.) Adville (diskussion) 27 maj 2020 kl. 15.56 (CEST)

Jag är övertygad om att ingen administratör raderar artiklar för sitt höga nöjes skull. Jag menar dock att vi, i de fall när relevansen av ett eller annat skäl är uppenbar, borde kunna vara något generösare än idag. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2020 kl. 17.37 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Högt ärade medwikipedianer!

Av de som sagts drager jag denna slutsats: Det viktiga är inte att jag har en åsikt, utan att jag lägger mig till med vanan att stundom gå till Nya sidor och gör en liten insats för att förbättra de nyaste artiklarna. Jan Arvid Götesson (diskussion) 29 maj 2020 kl. 02.37 (CEST)

En bra slutsats, Jan Arvid! Jag har i min genomgång av statistikstubbar tre artiklar som är på substubbstadiet och som bör utökas eller raderas: K-statistik, Generaliserad_k-statistik och Kapacitetsmetoden. Jag ska leta mera information om dem. Igår gjorde jag om en omdirigering till en artikel, som är fortfarande en stubbe: Vitmögelost, då den förklarar i alla fall begreppet och ger exempel. Dessa fyra kan vara några konkreta fall på var man bör sätta gränsen för vad som ska var med. Per W (diskussion) 29 maj 2020 kl. 09.24 (CEST)

Iran - regim eller regering?

@AronSimonEli, Adville: Det har ändrats på en del ställen från "regim" till "regering" i artiklar som handlar om Iran och bl.a. om personer som flytt därifrån. Hänvisning har gjorts till Regim där det framhålls att "Regim" i allmänhet är ett nedsättande omdöme. Frågor som kan ställas är

• "Regim" är EMM ett mer allmänt uttryck, som mer neutralt kanske kunde ersättas med t.ex. "statsmakten", "den där rådande samhällsordningen" osv för att förtydliga att hela maktapparaten med statschef, regering, parlament, polis och militär avses, medan "Regering" är mer avgränsat och därmed inte har samma omfattning som "Regim".
• Är det OK att kalla statsmakten i Iran för "Regim"? Det finns många uppenbara problem med demokrati och mänskliga rättigheter, se t.ex. Human rights in the Islamic Republic of Iran. En enkel sökning visar att vi på många ställen talar om "kommunistregimen" och på liknande sätt om islamistiska regimer, diktatoriska regimer osv.

Synpunkter mottages tacksamt / Anhn (diskussion) 27 maj 2020 kl. 09.57 (CEST)

Hej! Jag förstår hur du tänker, och jag skulle föreslå "ledning" eller "styrelse" som mindre negativt laddade ord. Dessutom anser jag att det sker ett politiskt spel med olika sorters termer. Eftersom olika länder följer olika ideologier är det förståeligt att man tycker att vissa andra länder gör fel, och därför vill man kalla dem för det ena eller det andra. Men Wikipedia ska vara neutralt. Om vi använder "iranska regimen" borde vi hellre använda "regimen" för USA och israel som begått så pass många brott mot mänskliga rättigheter att det är svårt att jämföra det med andra länder, enligt min mening. Även om det finns vissa "kända" tidningar som använder "regim" behöver inte det vara korrekt, eftersom de kan och är högst antagligen vinklade och har egna agendor. Dessutom säger jag inte att Iran är helt oskyldigt alltid, men det är väl inget land? Det finns bra och dåliga människor i alla länder. Mvh AronSimonEli (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.09 (CEST)

Jag håller med Anhn. Regim betyder i detta fall (ungefär) ett lands ledning. Regeringen är en specifik del av denna ledning. Om man inte explicit syftar på just regeringen (till skillnad från t ex parlament, statschef, myndigheter m m) är regim ett bättre ord. Janders (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.16 (CEST)

(Redigeringskonflikt)jag ser regering som ett organ i statsststyrelsen. I Usa tex finns regering, president och HD som central i statsstyrelsen. I sverige är dock monarkens "makt" så begränsad så regering blir OK och synonymt mer statsmakt (jfr Kungl. Maj:t). OCh jag tycker nog regim är ett bra sätt beskriva statsstyrelsen när det inte bara är en regering som styrt. Alternativ kan vara Stat. Ledning och styrelse tycker jag r direkt dåligt.Yger (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.21 (CEST)

Regim passar ofta bra som term när det gäller Iran. Landet har ju visserligen en "regering" och presidenten är regeringschef, men den högsta makten, som styr den politiska inriktningen, ligger i praktiken hos väktarrådet med statschefen i spetsen. /JohanahoJ (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.24 (CEST)

Jag instämmer också i att regim snarare syftar (något diffust) på den högsta ledningen i en stat snarare än regeringen. Regim kan t.ex. innefatta statschefen eller en de facto ledare/diktator. Regering är en väldefinierad institution i ett land. De två begreppet är alltså inte alls synonyma. Regim används för övrigt nästan uteslutande för att beskriva icke-demokratiska länders styrelseskick. Man talar inte om regimer för USA eller Israel eftersom dessa länder har demokratiska styrelseskick, i motsats till Iran. Det är inte nödvändigtvis NPOV att undvika begreppet regim eftersom det kan innebära en skönmålning av det iranska styrelseskicket, men om man kan hitta ett annat begrepp som är mer precist så vore det förstås toppen. --Glentamara (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.30 (CEST)

Jag håller med AronSimonEli om att "regim" har en negativ klang. Detta är dock blott en känsla. Varken SAOB eller NE tycks nämna något om att termen skulle i allmänhet vara nedsättande. Sigvid (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.35 (CEST)

Instämmer med att "regim" har en negativ klang i detta sammanhang och bör undvikas. Det finns andra områden där "regim" är legitimt, som valutapolitisk regim. Edaen (diskussion) 27 maj 2020 kl. 11.29 (CEST)

Också jag håller med om att begreppet regim har en negativ klang, men jag tycker ändå det kan användas i fallet Iran. Som JohanahoJ skriver är det inte regering och president som har den avgörande makten utan väktarrådet. Vi behöver inte tycka något om olika länder för att använda regim om deras statsledning. Det räcker att följa demokratiindex och för stater i den lägsta klassen är det legitimt att använda regim. /Ascilto (diskussion) 27 maj 2020 kl. 11.52 (CEST)

I idealfall kanske man kan beskriva att Iran beskrivs som en "regim" av X.X. med anledning av demokratiindex, men att de själva anser sig vara [något annat]? De kanske inte har någon självbeteckning som utgör ett alternativ till "regim", dock, så ett sådant förfarande kanske inte är möjligt. Sigvid (diskussion) 27 maj 2020 kl. 12.05 (CEST)

I vissa fall är det nog svårt att hitta ett alternativ till "regim", som täcker både styrelseskicket och de människor som styr landet. Men om man främst är ute efter en av dessa två betydelser finns det alternativ som inte har samma laddning och som man hellre bör välja.

andejons (diskussion) 27 maj 2020 kl. 12.57 (CEST)

"Styrelse", "de styrande", "landets ledning" eller liknande finns ju. Edaen (diskussion) 27 maj 2020 kl. 13.13 (CEST)

Hinner inte läsa in mig nu, men pingar in B****n som var den som gjorde mig uppmärksam på dessa ändringar via min bevakningslista. Adville (diskussion) 27 maj 2020 kl. 12.36 (CEST)

Förtydligar med 3 personartiklar om personer som flytt från Iran till Sverige, som väsentligen är upphovet till denna tråd:

• Soheila Fors - "... drabbades av den iranska regimens repression mot kurdisk autonomi ..."
• Maria Rashidi - "... konflikter både med hennes familj och regimens repression ..."
• Annahita Parsan - "... Regimens repression kom dock att drabba även Parsans man, och hela famljen tvingades fly ..."

(Har satt in det ursprungliga och ifrågasatta "Regimen" ovan, även om artiklarna för ögonblicket har varierande bruk av ordet regim/regering). / Anhn (diskussion) 27 maj 2020 kl. 13.27 (CEST)

Tack för alla diskussioner! Jag förstår att det kan finnas en skillnad mellan ordet regim och regering. Enligt SAOL och SO är dock "regim" ofta nedsättande. styrelse, ledning; regering är synonymer. Fick också relativt många google-träffar på "iranska ledningen". Verkar dock vara en lite komplicerad diskussion och det finns många åsikter. Jag är i alla fall inte den som bestämmer på wikipedia :) Mvh AronSimonEli (diskussion) 27 maj 2020 kl. 16.49 (CEST)

Var i SAOL läser du att "regim" är nedsättande? Har du ett citat? Här, i SAOB, hittar jag inga sådana påståenden: https://www.saob.se/artikel/?seek=regim&pz=1 /Sigvid (diskussion) 27 maj 2020 kl. 16.51 (CEST)

"Ofta nedsättande" skriver SAOL (2015). "Ofta ned­sätt. om o­demokratisk regering" skriver SO (2009). /Julle (disk.) 27 maj 2020 kl. 16.55 (CEST)

Demokratiindex presenterar fyra grupper av stater där två kallas "demokratier" och två "regimer". Jag menar att ordet "regim" är lämpligt för stater där den faktiska och den formella makten inte sammanfaller. Där det kan finnas en regering och andra valda organ men makten ligger hos någon annan grupp eller person. Regim = "dom som bestämmer". --Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2020 kl. 17.10 (CEST)

Jag missade att denna diskussion flanns på Bybrunnen. Jag gjorde det härinlägget på AronSimonElis användardiskusison:

"Jag stöder ett AronSimonEli i ett generellt borttagande. Det finns självklart undntag, som rena citat till exempel. Däremot är jag inte säker på att det alltid är vettigt att erätta med "regering", men ofta. Om man skriver "den iranska regimen införde slöjtvång" tycker jag absolut det går att ersätta med "den iranska regeringen införde slöjtvång". Även om AronSimonEli uttryckte sig lite passiv-aggresivt/demonstartivt, så finns det en poäng i hur fel jag tycker det låter med "svenska regimen", jämfört med "svenska regeringen/staten/kronan", medan jag köper regim direkt för Iran och Irak vars styre jag inte gillar. Framförallt baserar jag mitt ställingstagande att undvika regim , föratt det är pejorativt, på NE, SAOL och SO. Jag tycker det beskrivs bra i den här språklådeartikeln, den är "kategoriserad" som debatt och krönika, men det är en språklådefråga med inlägg av en utpekad spåkexpert: [8].--LittleGun (diskussion) 27 maj 2020 kl. 17.11 (CEST)"

LittleGun - Man kan inte skriva att regeringen i Iran införde slöjtvång, eftersom det är väktarrådet som bestämmer sådana saker. /Ascilto (diskussion) 27 maj 2020 kl. 19.16 (CEST)

OK, det är såklart okunskap i detaljerna från min sida. Trots det väljs ordet "regim" i den meningen inte för att det är exaktare utan för att göra en polemisk poäng. Vilket blir särskilt tydligt om man använder ordet "regim" om Norges styre.--LittleGun (diskussion) 27 maj 2020 kl. 19.35 (CEST)

Jag vill påstå att försöker man hitta nyanskillnader som beror på hur styret är utformat (senat, överhus, domstolar, grupp, junta etc) så är det ett sorts önsketänkande. Och det blir konstigt om vi ska låta poäng på demokrati-index avgöra. Det finns bara polemisk anledning att använda "regim". Och det är att vara nedlåtande och framhäva ofrihet. Det kan vi ha konsensus för, och ryggmärgen tycker det är rimligt, och det finns mängder med biograferade som på ett fruktansvärt sätt utsatts för regimer, men jag tycker det är problematiskt att använda ordet på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 27 maj 2020 kl. 17.39 (CEST)

I grund och botten tror jag problemet är att det är ett ord som varit bra för att beskriva situationen i ickedemokratiska länder (oavsett var den formella makten ligger). Eftersom de flesta ogillar sådana, så har ordet laddats, på liknande sätt som olika eufemismer tenderar att få liknande laddning som ursprungordet om den generella uppfattningen om fenomenet kvarstår.

andejons (diskussion) 27 maj 2020 kl. 18.05 (CEST)

Jag vet inte om regim varit särskilt bra för att beskriva situationen i ickedemokratiska länder, utan bara råkat bli så. På femtiotalet verkar inte regim haft den distinktionen, om man tittar på SAOB.--LittleGun (diskussion) 27 maj 2020 kl. 18.19 (CEST)

Jag kan iofs också känna den något värderande tonen i ordet regim, men tycker inte att det är något problem när det används på totalitära eller tydligt odemokratiska stater. Min huvudinvändning i mitt förra inlägg är dock att ordet "regering" inte bör användas, om det inte är just regeringen som avses. Men "det iranska styret", "landets ledning" eller liknande omskrivningar kan kanske fungera utan att det väcker känslor bland användarna? Janders (diskussion) 27 maj 2020 kl. 18.37 (CEST)

Jag tycker det, att vi ska använda andra omskrivningar om "regeringen" är faktamässigt fel. Jag tror inte "regim" normalt används för att vara exaktare, det är snarare en slump att det är mindre exakt.--LittleGun (diskussion) 27 maj 2020 kl. 19.39 (CEST)

Försök till sammanfattning (Iran)

Som trådstartare tackar jag för stort intresse och engagemang och många värdefulla synpunkter i tråden. Jag har tagit intryck bl.a. av Lars-Gunnar Anderssons "Var finns regimerna?" som i sin tur hänvisar till nyare upplagor av SAOL och SO som säger att uttrycket är "ofta nedsättande". Jag ska därför försöka använda ett mer neutralt uttryck. De 3 aktuella artiklarna (listas längre upp) som var upphovet till tråden handlar alla om personer som flytt från Iran och fått asyl i Sverige, och så länge informationen om flykt och dess orsak finns tydligt i artikeln så finns det ingen anledning att "plussa på" med nedsättande omdöme. Jag kommer att försöka använda något eller några av de alternativa formuleringar som angetts ovan. Även "Regeringen" kan vara användbart beroende på kontext.

Samtidigt har det nämnts ovan att "hybridregim" respektive "auktoritär regim" används i demokratiindex för 3:e och 4:e gruppen, där Iran är i grupp 4 "auktoritär regim", så sådana begrepp måste ju kunna användas om man beskriver styrelseskick. Däremot så skriver man knappast "Utrikesministern från den fullvärdiga demokratin Sverige besökte den auktoritära regimen i Iran" utan "Sveriges utrikesminister besökte Iran". / Anhn (diskussion) 27 maj 2020 kl. 22.43 (CEST)

Det formella namnet är "Islamiska republiken Iran" sedan 1979(?). Det är "staten" vad den nu än är som gör detta. Skriv som ... under den Islamiska republiken Iran var xyz tvungen att/förföljdes av .... om vi tycker det är bra eller dåligt kvittar.

P.S. USA de tre benen är presidenten, congressen och högsta domstolen. Regeringens medlemmar utses av presidenten men måste godkännas av congressen (senaten). Maundwiki (diskussion) 28 maj 2020 kl. 02.01 (CEST)

Tycker att det låter vettigt, Anhn. Vi bör inte låta moral färga ordval i våra artiklar, utan neutralt beskriva skeenden och situationer. Den neutrala beskrivningen i sig är dom nog över Irans teokratiska regim. /Julle (disk.) 28 maj 2020 kl. 03.05 (CEST)

Precis så.-–LittleGun (diskussion) 28 maj 2020 kl. 10.30 (CEST)

Tusen tack för allas engagemang och hjälp! AronSimonEli (diskussion) 28 maj 2020 kl. 22.47 (CEST)

Ideologi/politisk filosofi

Dessa artiklar har gjorts om radikalt. Jag vet inte om det är vettigt eller ej men ser att det åtminstone skapat förvirring bland länkar typ politisk ideologi som om omgörningen är korrekt borde peka på politisk filosofi och inte ideologi? Diskussion på relevant diskussionssida föreslås.Yger (diskussion) 28 maj 2020 kl. 18.02 (CEST)

det verkar vara minst tre ip-nummer inblandade en av dem har skrivit på min diskussionssida.Yger (diskussion) 28 maj 2020 kl. 18.16 (CEST)

Jag har ogjort ändringarna.Yger (diskussion) 29 maj 2020 kl. 09.52 (CEST)

Diskussionssidor på mobil – Läs som wikisida

Vi har haft återkommande diskussioner kring problemet att diskussionssidornas innehåll inte syns i mobilvyn (Minerva) om det inte föregås av en rubrik. Även mallar för information, varningar eller blockeringar osynliggörs. Om man längst ned på diskussionssidan trycker på knappen "Läs som wikitext", framträder dock innehållet. Man kan med ett skript/finess få den knappen att aktiveras så fort diskussionssidan laddats in. Det är en ad hoc-lösning, men det tar nog lång tid innan det kan ändras mer centralt i systemet. Själv skulle jag vilja föreslå att "Läs som wikitext"-versionen aktiveras per default med en sådan finess, men det kan ju finnas nackdelar jag inte tänkt på. Vad sägs? / JohanahoJ (diskussion) 28 maj 2020 kl. 20.56 (CEST)

Men jag kanske inte ska lova för mycket. Skriptet jag själv använder för detta ska då kunna anpassas till finessversion... /JohanahoJ (diskussion) 28 maj 2020 kl. 22.26 (CEST)

Ledsen, förhastat av mig. Jag misstänker att det är en funktion som blockeras av säkerhetsskäl. /JohanahoJ (diskussion) 28 maj 2020 kl. 23.00 (CEST)

Jag har inte satt mig in i ämnet så mycket. Men skulle inte en lösning kunna vara att när man tycker på en röd diskussionssidolänk så kommer man till "nytt avsnitt-sidan" (&action=edit&section=new) istället för till den nuvarande (&action=edit&redlink=1)? Det är väl ändå alltid önskvärt med en rubrik?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 28 maj 2020 kl. 23.28 (CEST)

section=new tvingar inte användaren att fylla i en rubrik. Det man kan göra i stället är att sätta MediaWiki:Gadget-NoHeading.js till default. Då dyker det upp en irriterande popup-ruta om du försöker skapa en diskussionssida i en namnrymd som bör ha rubrik (konfigurerbart på MediaWiki:Gadget-NoHeading.json). Den klarar av att kolla efter rubrik både med och utan section=new. Nirmos (diskussion) 29 maj 2020 kl. 00.10 (CEST)

Jag menar mest att om rutan är där från början så kanske fler väljer att skriva rubrik. Är det ens möjligt att ändra länken som jag beskrev ovan?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 29 maj 2020 kl. 00.16 (CEST)

(Ursprungslandshänvisning) i Sverige

Det finns ett stort antal artiklar av typen Japaner i Sverige, Ryssar i Sverige etc. En del av dem är illustrerade med bild av en person med bildtext, t.ex. i Greker i Sverige: "Steve Angelo är en svensk DJ och musikproducent". Andra saknar sådan bild. Detta reser tre frågor som vi bör ta ställning till:

1) Bör dessa artiklar alls illustreras med en bild och presentation av en person som anses höra till gruppen? Jag menar att det är bättre att inte ha sådana bilder. Det är olämpligt att framhålla en person som någon sorts representant för en grupp enbart på grund av hens genetiska ursprung. En annan sak vore till exempel "XX är ordförande för Sverige-sudanesernas riksförbund", men av de bilder och bildtexter jag har råkat hitta vid en slumpvis sökning är ingen av den typen. Att vi redan är ambivalenta i den frågan visas av att de personer som porträtteras oftast presenteras som "svenska" (t.ex. Steve Angelo som alltså representerar "greker i Sverige".

2) OM vi ska ha en bild - vem ska den visa? I de artiklar jag har tittat på (Ryssar - Danskar - Ukrainare - Nigerianer - Greker i Sverige) porträtteras en person som är känd från t.ex. idrott eller populärkultur. Frågan aktualiseras av att bilden av en känd friidrottare under Somalier i Sverige nyss tagits bort med hänvisning till att personen inte är representativ för gruppen. Men är "kändisar" någonsin representativa?

3)Bör vi vara konsekventa? Några av de artiklar jag har råkat titta på (Kineser - Japaner - Kurder i Sverige) saknar bild av person.

--Chandra Varena (diskussion) 7 maj 2020 kl. 09.39 (CEST)

Jag tycker du har helt rätt. Denna serie av artiklar har grundläggande problem om de alls borde finnas och hur de då borde läggas upp. Att ta bort bilderna tar då bort en av dessa komplikationer.Yger (diskussion) 7 maj 2020 kl. 09.49 (CEST)

Frågan är absolut värd att diskutera. Det är så lätt att bunta samman människor i grupper som de har mycket lösa bindningar till, enbart med stöd av det som uppfattas som någon form av gemensamma förutsättningar som t ex födelseland eller upplevd etnisk/kulturell bakgrund. Jag la dock tillbaka bilden på Mustafa Muhammed, som raderats ur artikeln Somalier i Sverige med en i mitt tycke märklig motivering – att han inte skulle vara "representativ". Vilka egenskaper eller vilken bakgrund krävs av somalier i Sverige för en sådan "representativitet" om inte födelseland räcker? Janders (diskussion) 7 maj 2020 kl. 10.07 (CEST)

Jag tycker vi bör undvika att ha med alla typer av bilder av enskilda i artiklar om folkgrupper om inte dessa faktiskt konsekvent framhålls i något sammanhang som en typisk representant för folket, eller har en roll som gör dem till detta.

andejons (diskussion) 7 maj 2020 kl. 11.43 (CEST)

Skall vi ha bild i sådana artiklar skall vi antingen ha ingen bild (motsägelsefullt i meningen), eller flera exempel på personer som är från landet, som i artikeln Svenskar. Inte bara en bild. Det skall även framgå i bildtexten det är exempel. Adville (diskussion) 8 maj 2020 kl. 10.40 (CEST)

Jag ser en klar poäng i Andejons tanke. Vi bör akta oss för att förstärka bilden av att enskilda uppfattas som representanter för grupper som kanske inte känner samhörighet med. Artiklar av denna typ borde kanske begränsas till historiska fakta, statistik och andra övergripande uppgifter, och att vi undviker information om, eller kopplingar till, enskilda personer. Janders (diskussion) 8 maj 2020 kl. 10.46 (CEST)

Tycker också att det är viktigt att vi är väldigt försiktiga och restriktiva med den här typen av bilder. Ta Kina, som nämns, till exempel. Hur illustrerar man gruppen kineser? Är det hankineser? De är definitivt i majoritet. Men det är en bild av Kina som aktivt skymmer att Kina också har femtiofem andra officiellt erkända folkgrupper, och skulle kunna ha haft tre-, fyrahundra om de hade valt att officiellt räkna på andra sätt. Bilder är information. De hjälper till att skapa en uppfattning om vad vi tänker på. De bör inte läggas in som pynt, särskilt inte när det handlar om så känsliga frågor som det här. /Julle (disk.) 8 maj 2020 kl. 14.56 (CEST)

Jag håller med om att det är problematiskt. Och om man vänjer sig vid att det skall vara bild plockar någon den bästa som finns tillgänglig (eller på måfå, eller enligt någon agenda). Jag tycker att i de fall man lägger in en bild skall man ha en bildtext som visar varför personen kan sägas representera gruppen, T.ex. "XX är ordförande för Sverige-sudanesernas riksförbund", som Chandra Varena skrev ovan. Jag tror det bör vara en sådan vald eller utsedd representant, ett evenemang eller en lokal med klar koppling, eller något liknande. En person skall inte vara där som en "typisk" representant. --LPfi (diskussion) 8 maj 2020 kl. 17.16 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Överlag tycker jag vi ska vara restriktiva med bilder i artiklarnas faktarutor, speciellt bilder på en person som genom sin placering görs till representant till en hel folkgrupp. I stycken som "kända personer" tycker jag bilder på enskilda kan vara mer motiverade. TusenOrd (diskussion) 9 maj 2020 kl. 12.00 (CEST)

Du för in begreppet "folkgrupp". Är svensk somalier en folkgrupp? Jag ser detta som kärnan i det som gör dessa artiklar problematiska, att "bakvägen" smyga in etnicitet och ras. Jag uppfattar det handlas om medborgarskapYger (diskussion) 9 maj 2020 kl. 12.06 (CEST)

Jag tycker också att vi ska vara restriktiva med att använda bilder på personer som om de vore representanter för grupper av olika slag, såvida de inte verkligen är det. Att vara representant innebär en uppenbar och objektiv koppling, närmast jämförbar med företrädare. Men bilder har även andra uppfifter än att visa på representanter. Det vanligaste är att de används som relevanta exempel, dvs som illustrativa beskrivningar som förstärker eller kompletterar innehållet i artikeln. Men även här bör vi naturligtvis undvika att göra personkopplingar som riskerar att förstärka bilden av samband som kanske inte finns eller kan missuppfattas. Janders (diskussion) 9 maj 2020 kl. 13.25 (CEST)

Yger : för den här diskussionens vidkommande tänkte nog mer "grupp" än "folk/ras/etnicitet" när jag skrev "folkgrupp". "Grupp" som i "gruppbild" i motsats till en bild på en enskild person eftersom dessa artiklar handlar om grupper av människor. För övrigt använder både andejons och Julle begreppet "folkgrupp". TusenOrd (diskussion) 9 maj 2020 kl. 15.47 (CEST)

Jag vet inte om någon har nämnt det, men tillgängliga bilder med andra motiv kan fortfarande användas. Det kan vara föremål, kartor och diagram. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 11.07 (CEST)

Förslag

Mot bakgrund av diskussionen ovan förslår jag:

• att artiklar av typen "(Ursprungslandshänvisning) i Sverige" inte ska illustreras med bilder av identifierbara personer, såvida dessa inte uttryckligen är eller har varit valda eller utsedda representanter (företrädare) för gruppen ifråga. --Chandra Varena (diskussion) 11 maj 2020 kl. 10.01 (CEST)

Bifaller förslaget. Janders (diskussion) 11 maj 2020 kl. 12.38 (CEST)

Jag tycker inte heller icke-identifierbara personer skall användas så. Representativiteten är lika problematisk i de fallen. Jag tycker också att grunden för varför en person bedöms representera gruppen bör framgå ur bildtexten. --LPfi (diskussion) 11 maj 2020 kl. 12.46 (CEST)

Jag stödjer LPfis förstärkning av mitt förslag.--Chandra Varena (diskussion) 16 maj 2020 kl. 13.51 (CEST)

Jag uppfattar det som att vi är överens om att dessa bilder ska tas bort. Jag kommer att börja göra det om ett par dagar, med hänvisning till denna diskussion. --Chandra Varena (diskussion) 17 maj 2020 kl. 18.34 (CEST)

Nu har jag tagit bort infobox-bilderna av de flesta av dessa artiklar. Men i två fall är jag osäker på om bilden ska anses visa en faktisk representant (Valloner i Sverige och Judar i Sverige) och i Romer i Sverige visas en situation med en grupp människor. Jättefint om ni andra tittar på dessa och funderar över hur vi ska göra! --Chandra Varena (diskussion) 23 maj 2020 kl. 11.00 (CEST)

Jag tycker att Louis De Geer-bilden kan få finnas i Vallon-artikeln, men inte i infoboxen utan bredvid det textstycke som han nämns i. När det gäller Judar i Sverige tycker jag att den bild som ligger nu ska tas bort, men eventuellt skulle vi kunna lägga dit en bild på Jacob Marcus som i inledningen till biografin omskrivs med orden "var en av pionjärerna i Sveriges judiska befolkning". Fotot i faktarutan för Romer i Sverige kan jag tycka är okej då den visar en familj som varit framträdande och arbetat för att sprida kunskaper om romer, ingen av personerna är heller direkt identifierbara i bilden - däremot tycker jag att bilden borde flyttas ur faktarutan och istället läggas under den. //Vätte (diskussion) 23 maj 2020 kl. 14.12 (CEST)

Adville nämner här ovan artikeln Svenskar. Tar bort bilderna på personerna Kronprinsessan Victoria och Zlatan Ibrahimović samt popgruppen Abba ifrån faktamallen folkgrupp i artikeln Svenskar. --Allexim (diskussion) 24 maj 2020 kl. 19.14 (CEST)

där anser jag du tar detta för långt. Svenskar är inte definierat som en grupp utan som en nationalitet, dvs stat och medborgarskap, och då finns det enligt mig personer som representerar nationen, i landslag i Eurovsion Song contest och statsöverhuvud.Yger (diskussion) 24 maj 2020 kl. 19.23 (CEST)

Vänta nu. Som Yger säger så illusterar bilden väl att ordet svenskar har två huvudbetydelser, både motsvarande finnar (språk/folkgrupp) och finländare (medborgarskap). Detta är dessutom personer vars inkomst bygger på att de är världskända som representanter för svenskar. Zlatan kallas "svensken" utomlands men det finns krafter här som inte vill att han ska vara symbol för oss och därför vill ta bort hans bild. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 21.32 (CEST)

även Adville uttrycker på Allexims diskussionssida stöd för att ha bilderna. Jag återlägger igen.Yger (diskussion) 24 maj 2020 kl. 21.38 (CEST)

Jag ser ingenting i diskussionen ovan som inte skulle vara applicerbart på svenskar. Problemen med representativitet är i botten desamma oavsett om vi diskuterar svenskar eller samer.

andejons (diskussion) 24 maj 2020 kl. 23.20 (CEST)

@Tomastvivlaren: Menar du att jag har tagit bort fotot på Zlatan i artikeln för att jag inte vill att han ska vara symbol för svenskar? --Allexim (diskussion) 26 maj 2020 kl. 20.14 (CEST)

Nej nej, ursäkta klumpig formulering, men gång på gång görs det försök att bort just hans foto.Tomastvivlaren (diskussion) 27 maj 2020 kl. 00.42 (CEST)

Jag har nu ändrat Romer i Sverige, Judar i Sverige och Valloner i Sverige enligt förslaget från Vätte. Därmed tror jag att alla i Kategori:Migration till Sverige är åtgärdade. --Chandra Varena (diskussion) 25 maj 2020 kl. 07.30 (CEST)

Jag flyttade bilden i Romer i Sverige från infoboxen till att bli vanlig bild i enlighet med Vättes förslag. Nu har NH tagit bort den helt. Det är ju lite oklart vilken princip vi kom fram till - jag tycker att den bilden av en känd familj som nämns i texten mycket väl kan finnas i artikeln fast inte i infoboxen.--Chandra Varena (diskussion) 26 maj 2020 kl. 20.53 (CEST)

Om artikeln om romer i Sverige nu ändå ska illustreras med en grupp enskilda människor som bara råkar vara just romer på plats i Sverige, vad har då förändrats genom diskussionen ovan? /NH 27 maj 2020 kl. 07.04 (CEST)

Se Vättes motivering ovan. Men jag vill inte driva detta - bara påpeka att det inte var helt klart vilken princip vi kom fram till. Medger att mitt förslag var oklart formulerat. --Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2020 kl. 08.04 (CEST)

Men här ovanför, precis under rubriken ”Förslag”, kommer du med ett förslag, som bifalls av andra, formuleras något strängare av av LPfi, vilket du bifaller. (Jag tycker det var ett bra förslag.) Nu ska artikeln om romer i Sverige ändå illustreras av ett foto av en godtycklig grupp romer. Jag förstår ingenting. /NH 27 maj 2020 kl. 20.26 (CEST)

Eftersom jag har blivit inpingad kommer en förklaring till hur jag tänkte med mitt svar och förslag högre upp. Jag anser dels att det är stor skillnad på bilder av enskilda individer och en grupp, jag anser även att det är stor skillnad på porträtt och på bilder där personerna inte är identifierbara och även stor skillnad på nu levande och historisk distans. Och slutligen så anser jag även att det är skillnad på om en bild ligger i en faktamall, eller om den är inlagd för att illustrera ett stycke. Just den bild som vi diskuterar här, den har närmare hundra år på nacken och bildtexten "En romsk grupp passerar på gatan i Uddevalla. Personerna tillhör den romska gruppen Kalderash som i slutet av 1800-talet invandrade till Sverige från olika delar av Europa, framförallt Östereuropa" och värt att nämna då kan vara att Kalderash utöver detta nämns på inte mindre än åtta ställen i artikeltexten. Bilden används för övrigt redan i artikeln Kalderash. (Nu börjar vi komma långt från upprinnelsen till diskussionen, nämligen porträttbilder på nu levande identifierbara personer, och jag stöder helhjärtat att vi inte borde ha den typen av bilder i den här typen av artiklar förutom i välmotiverade undantagsfall. Men jag ser också en fara i om vi börjar osynliggöra grupper.) Jag större problem med den andra bilden i artikeln, där finns personer som både är identifierbara och nu levande. Vad säger LPfi? //Vätte (diskussion) 28 maj 2020 kl. 01.39 (CEST)

Ja. Jag tycker att det är en fundamental skillnad mellan bild i faktarutan och bild annanstans. Skillnaden tillspetsas genom att faktarutan sällan förklarar hur personen eller personerna representerar gruppen, medan bildtexten till andra bilder i allmänhet tydligt visar varför bilden är relevant i sammanhanget. Det är klart att bilder på identifierbara personer inte skall användas slarvigt (sätt inte en bild av en politiker i artikeln Judar om personen inte kvalificerar för Kategori:Personer inom judendomen), men det är delvis en annan diskussion. Och bilder skall inte användas för att förstärka fördomar, så visst krävs omdöme, men det hindrar inte att bilder används. Jag tror det är bäst att som standard inte ha bild i faktarutan. --LPfi (diskussion) 28 maj 2020 kl. 10.08 (CEST)

@NH: som jag skrev ovan var mitt förslag slarvigt formulerat. Hela diskussionen, som jag initierade, handlade inledningsvis om bilder av personer i faktarutan i artiklar av typ Somalier i Sverige Men jag missade att göra den kopplingen tydlig i mitt förslag. Jag håller med om det som Vätte och LPfi skriver ovan. --Chandra Varena (diskussion) 28 maj 2020 kl. 10.23 (CEST)

Ok. Jag lade till en ny bild i artikeln om somalier i Sverige. Får se om den gillas. /NH 29 maj 2020 kl. 20.24 (CEST)

Underkategorier, minimiantal sidor?

Hej, finns det någon kutym för minimiantal sidor för att befoga en egen underkategori?

Jag skapade några underkategorier i Kategori:Finlandssvenska idrottare som har över 10 sidor var. Det kunde vara flera underkategorier för diverse idrottsgrenar, men antalet sidor vore allt mellan 2 och 9. Var går gränsen? Eller är det egna bedömningen som gäller? Robertsilen (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Min personliga tumregel är att en kategori är lagom stor när den innehåller 10-200 artiklar. En kategori med fler än 200 artiklar kan man fundera på om den går att dela upp, och en med färre än 10 kan man fundera på vad den tillför. Ibland är det bra som det är, ibland får man göra en insats. Kategorier med bara någon enstaka artikel eller kategori i sig gör trädet grötigt.

andejons (diskussion) 24 maj 2020 kl. 23.08 (CEST)

Jag gör samma bedömning som Andejons. Det finns exempelvis ingen anledning att dela upp kategorier på alla nationaliteter bara för att det är motiverat att göra det på en eller ett par. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2020 kl. 20.10 (CEST)

Bortglömda omkategoriseringar för avlidna – eller felaktig användning av mall för dödsdatum

I ett antal artiklar finns en mall för dödsdatum samtidigt som de har en kategorisering som "Levande personer". Typiskt är att någon har avlidit och då har mallen lagts in utan att kategoriseringen har ändrats. Ibland saknas även källa för dödsdatum. Det kan också vara så att mallen lagts in felaktig för personer som inte är avlidna, så det kan krävas lite arbete för att få det rätt. I en del fall har felen, vilka bidrar negativt till Wikipedias trovärdighet, funnits i flera år. Till hjälp för den som vill bidra till att få bort de motstridiga uppgifterna lägger jag ett par länkar här.

1. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 22) artiklar i kategorin Kategori:Levande personer som använder mallen {{Död datum och ålder}}.
2. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 14) artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som använder mallen {{Död datum och ålder}} men inte ingår i kategoriträdet Kategori:Avlidna (exklusive artiklar som finns i lista 1).

--Larske (diskussion) 30 maj 2020 kl. 09.14 (CEST)

Lista 2 åtgärdad. --北山 Kitayama (diskussion) 30 maj 2020 kl. 09.31 (CEST)

Lista 1 åtgärdad. --北山 Kitayama (diskussion) 30 maj 2020 kl. 09.44 (CEST)

Tack för dessa snabba och välriktade insatser för att skilja mellan levande och döda! / Anhn (diskussion) 30 maj 2020 kl. 09.51 (CEST)

I lista 2 fanns många som inte ens var födda enligt kategorierna. Ett felaktig dödsdatum hittat. --北山 Kitayama (diskussion) 30 maj 2020 kl. 11.11 (CEST)

 Bra fixat--LittleGun (diskussion) 30 maj 2020 kl. 11.34 (CEST)

Bra att ovan nämnda motstridiga uppgifter rensats ut. --Larske (diskussion) 30 maj 2020 kl. 13.08 (CEST)

WD infobox mall exempel

Hej, jag frågade [tidigare] om specifikt biografi WD-mall.

Hurdana WD-mallar finns det? För vilka ämnen?

Jag skulle gärna se några exemplariska för ort (stad, kommun, etc), personer, och andra om det finns?

Hur gör man förslag till vad en WD-mall innehåller?

Tack! Robertsilen (diskussion) 26 maj 2020 kl. 11.58 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan hitta de vanligaste på Wikipedia:Projekt Wikipedias användning av Wikidata.Yger (diskussion) 26 maj 2020 kl. 12.23 (CEST)

Här "ska" alla mallar ligga: Kategori:Mallar som använder data från Wikidata. För att lägga till, ta bort eller ändra mallinnehåll: Fråga på mallens diskussionsssida, gärna med en blänkre på Wikipedia:Wikidatafrågor. För att få en mall skapad, testa att be om det på Wikipedia:Wikidatafrågor. Var som helst egentligen, men på Wikidafrågor bör flest som är intresserade läsa.--LittleGun (diskussion) 26 maj 2020 kl. 15.03 (CEST)

Du har även en tanke att det skall finnas kategorier i WIkipedia för vilka egenskaper i Wikidata som används i de olika språk versionerna ex. Nobel Laureate API-ID (P8024) har på Wikidata Kategori:Sidor som använder Mall:Nobelprize (Q91672712) som sedan perkar på språk kategorier som implementerar detta i lite olika mallar men oftast mallar kopplade till Mall:Nobelprize (Q91652187)

• sv:Wikipedia Kategori:Sidor som använder Mall:Nobelprize
• ar:Wikipedia ar:تصنيف:قالب_جائزة_نوبل_يستعمل_خاصة_ويكي_بيانات_P8024
• en:Wikipedia en:Category:Nobelprize_template_using_Wikidata_property_P8024
• nn:Wikipedia nn:Kategori:Sider_som_nyttar_Mal:Nobelprize
• pt:Wikipedia pt:Categoria:Predefinição_sobre_prémios_Nobel_que_usam_a_propriedade_do_Wikidata_P8024
• saknas hu:Wikipedia och några fler det är inte trivialt att hålla ordning på detta ;-) ...

- Salgo60 (diskussion) 27 maj 2020 kl. 13.13 (CEST)

@Salgo60: Vilken mall som helst som bygger på Modul:Wikidata2 kan använda P8024, utan att någon har skrivit "P8024" någonstans i mallkoden. En kategori som "Category:Nobelprize_template_using_Wikidata_property_P8024" är därför svår att lägga in i en mall på det här projektet. 62 osv (diskussion) 30 maj 2020 kl. 08.10 (CEST)

Mall:Databox visar de saker som user:Robertsilen önskar. Passar den in? Tomastvivlaren (diskussion) 1 juni 2020 kl. 17.44 (CEST)

Saknade kategoriseringar av Födda och Avlidna eller Levande personer samt felaktig användning av Okänt år

Mindre allvarligt än motstridiga uppgifter i en och samma är artikel är när född/avliden kategorisering saknas för artiklar om personer, men det är också något som vi kanske bör hålla ett öga på. Kanske kan ingå som en del i den månatliga kvalitetsmätningen.

1. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 3 072) artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som saknas i kategoriträdet Kategori:Födda
2. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 907) artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som även finns i kategorin Kategori:Levande personer men saknas i kategoriträdet Kategori:Födda (dessa ingår också i lista 1)
3. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 1 763) artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön men som inte ingår i något av kategoriträden Kategori:Födda eller Kategori:Avlidna och inte heller i kategorin Kategori:Levande personer eller Kategori:Möjligen levande personer
4. Länk till fråga som ger en lista på (just nu 842) artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön som även finns i kategoriträdet Kategori:Födda men varken i kategoriträdet Kategori:Avlidna eller i kategorin Kategori:Levande personer eller Kategori:Möjligen levande personer

Alla ovan nämnda åtgärdslistor bör vara tomma, om födelse-/dödsåret med visshet är okänt ska kategori "Födda/Avlidna okänt år" användas och om årtalet bara saknas i Wikipedia ska "Födelseår/Dödsår saknas" användas.

Det är lite noga med hur man använder kategorierna Kategori:Födda okänt år och Kategori:Födelseår saknas och motsvarande för Avlidna. Ett antal artiklar har lagts in i "Födda okänt år" när det antagligen ska vara "Födelseår saknas". Speciellt för "Levande personer" borde det var väldigt ovanligt, även om det naturligtvis kan förekomma, att födelseåret med visshet är okänt för alla och inte bara för artikelförfattaren.

• Länk till fråga som ger en lista över (just nu 158) artiklar i kategorin Kategori:Födda okänt år och i kategorin Kategori:Levande personer

Min gissning är att de flesta av dessa är felkategoriserade och att även denna lista bör vara betydligt kortare.
--Larske (diskussion) 30 maj 2020 kl. 13.08 (CEST)

Jag ser inte poängen med Kategori:Födda okänt år och Kategori:Avlidna okänt år. Det rör sig om historiska personer som levde innan det fanns folkbokföring. Vi kommer aldrig att få reda på mellan vilka årtal personen levde, men det finns kategorier för varje sekel man kan placera denne i. Dvs om man vet att en person var verksam år 1100 är det mer korrekt att klassa den som "Födda på 1000-talet" än som "Födda okänt år". Och fram tills man gjort detta är personen en "Födelseår saknas", då det inte är okänt vilket sekel personen föddes. Menemenetekelufarsim (diskussion) 30 maj 2020 kl. 19.44 (CEST)

Jag anser att både kategorierna med okänt år och den för århundradet bör användes. För övrigt finns det fall då även det sistnämnda är okänt. Tostarpadius (diskussion) 31 maj 2020 kl. 07.42 (CEST)

Jag uppfattar väl "okänt år" som en uppmuntran att hitta bättre data. När sådan uppenbart inte finns, tycker jag det inte finns mycket nytta med att ha dem där. 62 osv (diskussion) 31 maj 2020 kl. 08.55 (CEST)

@Sextvåetc: Kategorin "Födelseår saknas" är precis det du skriver, en uppmuntran att komplettera med något som saknas i Wikipedia, men som finns bland världens samlade kunskap. Kategorin "Födda okänt år" är däremot ett konstaterade att ingen i världen har hittills lyckats fastställa vilket år personen är född (och lyckats bevara/publicera den informationen). Det svenska språket är så "flexibelt" (möjligt att tolka på olika sätt) att de två kategorierna lika gärna skulle kunna användas precis tvärtom. Därför behövs regler, mer än bara två ord, för att beskriva hur de ska användas.

De många felkategoriseringarna som är gjorda efter den uppfattningen du skriver om "okänt år" visar att du inte är ensam. Men den som läser och tillämpar det som står högst upp på de två kategorisidorna delar inte den uppfattningen.

Att en kategorisering är gjord innebär att informationen har ökat. Det ligger ett värde i att veta att födelseåret med visshet är okänt för alla. Det går inte att veta om en utebliven kategorisering beror på på att ingen ännu hunnit göra den eller på att födelseåret med visshet är okänt för alla. Därför är det nytta med denna kategorisering om den görs på det sätt som beskrivs på kategorisidan. Möjligen borde kategorin "Födda okänt år" byta namn till "Födelseår med visshet okänt för alla" för att den inte av misstag ska användas bara för att just artikelförfattaren inte känner till födelseåret och överlåter på "Någon annan" att leta rätt på detta. Kanske ett kategorinamn med mindre utrymme för personliga tolkningar skulle hejda någon.

--Larske (diskussion) 31 maj 2020 kl. 09.58 (CEST)

Möjligen lite off-topic: Vi har massor med artiklar som i ingressen berättar att en person dött "okänt år", när det i själva verket är så att det är artikelförfattaren – inte nödvändigtvis samhället i övrigt – som saknar kunskap om dödsåret. Jag tycker att det är en mycket olycklig, och direkt felaktig, formulering som kan förklaras med att skribenten inte har ägnat tillräckligt kraft åt att ta reda på en helt grundläggande information i en biografisk artikel. Denna brist dyker ofta upp i våra mångtaliga konstnärsbiografier, möjligen p g a att källorna inte är uppdaterade och skribenten inte hartagit reda på vad som gäller. Men oavsett det – formuleringen, och i de fall som den bidrar till otydlig kategorisering, är ofta direkt medvetet felaktig. Janders (diskussion) 31 maj 2020 kl. 14.42 (CEST)

Javisst. Kravet på en trovärdig källa för ett påstående att "födelseåret är okänt" bör vara minst lika starkt som kravet för ett påstående om ett känt födelseår. Och det räcker inte att uppgiften saknas i något konstnärslexikon eller att det där står "okänt" om det inte betyder just att det med visshet är okänt för alla, vilket kan vara svårt att veta i och med att författaren av källan kanske lägger in en egen betydelse i "okänt".

--Larske (diskussion) 31 maj 2020 kl. 14.54 (CEST)

Ja, egentligen skulle dessa påståenden om okända dödsår mallas med källa behövs. Janders (diskussion) 31 maj 2020 kl. 14.59 (CEST)

Ja, när det gäller dessa 1900-talskonstnärer vore det bra att göra så, eftersom det så gott som aldrig stämmer. De flesta fall löses smidigt på Persondatafrågor. Tostarpadius (diskussion) 31 maj 2020 kl. 15.58 (CEST)

Även i Kategori:Möjligen levande personer blandas personer som artikelförfattaren inte vet har avlidit med personer vars öde är okänt för samhället. Jag tycker det är förmätet att kändisar som lämnat offentlighetens ljus placeras där trots att de knappast har hunnit bli 100 år gamla. Uppmaningen att söka på Birthday.se ger intrycket att kategorin kan användas ganska lättvindigt. Formuleringen att den sidan är en trovärdig källa är konstig. Att någon förekommer på Birthday.se är en trovärdig källa på att personen "möjligen lever" men sannolikheten för att personen faktiskt lever är mycket högre än att personen försvunnit utan att kunna dödförklaras.Menemenetekelufarsim (diskussion) 1 juni 2020 kl. 01.21 (CEST)

Döda i Wikipedia men inte i Wikidata

Jag har uppmärksammats att sedan du skapade denna tråd har ett trettiotal personartiklar uppdaterats med dödsdatum, men då utan att Wikidata uppdaterats. Skulle det gå göra något för att fixa till det?Yger (diskussion) 31 maj 2020 kl. 10.03 (CEST)

Jag kapar rubriken lite för jag har ett önskemål om en motsatt lista: personer som listas som döda på Wikidata men inte på svenska Wikipedia. Jag brukade se över en sådan lista för några år sedan men efter en period slutade listan att funka och personen som genererade den försvann från svwp. Det skulle vara mycket tacksamt! /Ariam (diskussion) 31 maj 2020 kl. 13.44 (CEST)

@Ariam: Det är väldigt stora mängder av objekt/artiklar att bolla med, men här är ett par frågor som förhoppningsvis inte råkar ut för timeout:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 1 075) svwp-artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön men inte i kategoriträdet Kategori:Avlidna och vars kopplade Wikidataobjekt har ett värde på egenskapen dödsdatum (P570).
• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 197) artiklar som ligger i Kategori:Kvinnor men inte i kategoriträdet Kategori:Avlidna och vars kopplade Wikidataobjekt har ett värde på egenskapen dödsdatum (P570).
• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 877) artiklar som ligger i Kategori:Män men inte i kategoriträdet Kategori:Avlidna och vars kopplade Wikidataobjekt har ett värde på egenskapen dödsdatum (P570).

Observera att artiklarna mycket väl kan ha dödsdatum i brödtexten, men det saknas alltså kategorisering.

--Larske (diskussion) 31 maj 2020 kl. 14.58 (CEST)

Tack Larske! Skulle det gå att snäva ner till personer födda under 1900-talet? /Ariam (diskussion) 31 maj 2020 kl. 22.22 (CEST)

@Ariam: Ja det går bra. Här är en fråga som snävar av den lista ovan som igår hade 1 075 artiklar, men som redan minskat till 1 000 artiklar, till de artiklar där artikelsubjekten enligt kategoriseringen i Wikipedia är födda under 1900-talet.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 274) svwp-artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Födda 1900-talet men inte i kategoriträdet Kategori:Avlidna och vars kopplade Wikidataobjekt har ett värde på egenskapen dödsdatum (P570).

--Larske (diskussion) 1 juni 2020 kl. 05.41 (CEST)

Stort tack! /Ariam (diskussion) 1 juni 2020 kl. 11.35 (CEST)

@Yger: Tillägg gällande rubrikens tema:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 3 871) svwp-artiklar som ligger i kategoriträdet Kategori:Avlidna men vars motsvarande Wikidataobjekt saknar värde på egenskapen dödsdatum (P570). (OBS, tung fråga som kan ta ett par minuter och i värsta fall ge timeout.)

--Larske (diskussion) 31 maj 2020 kl. 15.11 (CEST)

Tack! En jättelik utmaning fixa. Jag tittade bara på de 197 kvinnorna ovan, och huvuddelen har behov att fixa och inte helt trivialt-är och var och dödsdatum i infoboxen.Yger (diskussion) 31 maj 2020 kl. 15.49 (CEST)

Tog en titt på listan över kvinnor. I vissa fall stod det något värde som dödsdatum på Wikidata. Jag tog på Madeleine McCann bort detta. Finns det en anledning till att det står så? --Fredde^✔ 31 maj 2020 kl. 18.25 (CEST)

"något värde" motsvarar här okänd tidpunkt. Dvs, hon anses död, men man vet inte när. Jag har inget att invända emot din åtgärd, då uppgiften saknade källor. 62 osv (diskussion) 31 maj 2020 kl. 18.50 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % 2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 % 2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 % 2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 % 2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 % 2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 % 2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 % 2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 % 2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 % 2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 % 2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 % Nu A + B C + D E + F 1 808

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Not: Länkarna A–F ovan fungerar för närvarande inte eftersom PetScan krånglar.

Vid månadsskiftet fanns tre avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• Fel av typ A: Artikeln Edvard VI av England är sedan 31 maj inte längre kategoriserad som Utmärkt artikel i Wikpedia. men är fortfarande flaggad som Utmärkt i Wikidata. Tror att mallen {{Utmärkt}} av misstag togs bort i samband med inläggningen av en navbox för en utmärkt artikelserie om hans far och dennes sex fruar, en serie i vilken artikeln om Edvard VI inte ingår.
• Fel av typ E: Artikeln Carl Milles är sedan 26 maj inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har fortfarande kvar flaggan i Wikidata.
• Fel av typ E: Artikeln Elefanterna på Skansen är sedan 29 maj inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har fortfarande kvar flaggan i Wikidata.

--Larske (diskussion) 1 juni 2020 kl. 06.12 (CEST)

Har fixat samtliga tre. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juni 2020 kl. 06.17 (CEST)

Wikilambda

Om jag fattar rätt så skall Wikilambda bli att hela Wikivärlden blir en stor "databox" se mitt försök att förklara det lilla jag förstått video / meta:Wikilambda. Det positiva som komma skall är mw:Wikidata_Bridge som gör att du kan uppdatera WD från Wikipedia --> det "trycks ut" till alla språkversioner som har mallar dvs. väldigt skalbart och kanske lite farligt... och att Wiki världen måste börja bli bättre att prata mellan språkversioner kanske även utan ett gemensamt språk... - Salgo60 (diskussion) 30 maj 2020 kl. 12.46 (CEST)

Nej, jag tror att du har missförstått. Tanken är inte att göra hela wikivärlden till en databox, utan att göra det möjligt att fylla de luckor där det saknas vanligt innehåll. Inte att ersätta befintligt innehåll. Med förslagsställarens egna ord: The individual Wikipedias - and I cannot stress this enough - have the choice to use some or any or all or none of the content from Abstract Wikipedia, but I most definitely do not expect the content of the current Wikipedias to be replaced by this. [9] ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 maj 2020 kl. 15.13 (CEST)

Japp det är min bild också men tror jag sett någonstans att 50% av artiklarna är "unika" för en språkwiki dvs. finns bara på ett språk och jag gissar att sv:Wikipedia aldrig kommer att skriva om varje småort i Afrika så bara den ekvationen gör att det stora flertalet "svenska" artiklarna blir skapade av Wikilambda. Cyklade förra året i Finland och förvånades över hur lite som fanns på sv:Wikipedia om dom platser vi passerade se SPARQL finns i fi:Wikipedia men ej i sv:Wikipedia med i koordinat i Finland ung. 13 500 artiklar - Salgo60 (diskussion) 31 maj 2020 kl. 23.42 (CEST)

Enligt förslaget har vi ett eget val som språkversion om vi vill använda oss av detta. Jag är skeptisk. Det kan göra mer skada än nytta för vår trovärdighet som uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2020 kl. 00.59 (CEST)

Gissar att man kan i princip lägga valet i sin personliga profil om man vill se core sv:Wikipedia eller "extra allt", "vänder du" på frågan ovan och säger visa alla punkter som finns på sv:Wikipedia och ceb:Wikipedia men ej på fi:Wikipedia får du en karta med > 49000 artiklar (gissar massa ostädade dubletter) som jag gissar är bot genererade dvs. vi har redan idag detta på gott och ont men utan att jag som läsare kan välja bort det - Salgo60 (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.25 (CEST)

Wikidatabridge och Wikilambda är två helt olika projekt.

Wikidatabridge, som det praktiskt jobbats på länge, är ett projekt som ska stöda korsbefrukning mellan de Wikipedia och Wikidata. Det menar jag är fullständigt tvingande för att Wikipedia överhuvudtaget ska använda data dynamiskt från Wikidata. Det måste vara lika självklart att redigeringar av fakta på Wikipedia ger genomslag på Wikidata, som tvärtom vilket det är nu. Och det måste vara användarvänligt och enkelt och en naturlig del i normalt "wikipedia-arbete". Annars ska vi bara använda Wikidata för IW-länkar och för att föra katalog över Wikipediartiklar. Utmaningen där borde vara att få samsyn mellan projketen Wikipedia och Wikidata om hur saker ska namnges/"kategoriseras". Är en sagokung poliker, och en jordägande fri vikingahövding med trälar och anställda verkligen lantarbetare, för att ta det senaste. Det är väl inte självklart hur mycket Wikidata kan förfinas, eller vill förfinas, och ändå fungera som databas? Och utmaningen att få databasintresserade och artikelskrivningsintresserade att förstå varandra.

Abstract Wikipedia och Wikilambda är en idé. Det presenteras som en idé till ett nytt Wikimediaprojekt, som möjligen skulle kunna integreras i Wikipedia. Jag hoppas att det skapar artiklar i ett nytt fristående projekt, som ännu mer skapas genom korsbefruktning av Wikipedia och Wikidata och gärna andra källor. Till att börja med som skapar språkoberoende artiklar av Wikipedia-typ. Och som jag hopas i framtiden skapar uppdaterade artiklar på valt språk "on the fly" med hjälp av de källorna, och styrda genom format och protokoll som formas och hanteras av en gemenskap i Wikilambda, eller ett annat projket. De skapas i ögonblicket, komplett formaterade med blålänkar som vid klickning skapar en artikel etc. I en kortare framtid låter det snarast som ett sorts översättningsverktyg, specialiserat på att förenkla Wikipedia-artiklr, men längre fram hoppas jag på datorgenerade artiklar från scratch. Den största utmaningen borde vara att generera språkdatan. Kanske använder Wikipedianer Abstract Wikipedia för att skapa artiklar på Wikipedia, kanske kommer den dynamiska Abstract Wikipedia ta över stafettpinnen från Wikipedia. Men vi får se. Än så länge är det "bara" en idé. Och jag missförstår säkert tanken grovt.--LittleGun (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.17 (CEST)

"få samsyn mellan projekten Wikipedia och Wikidata" det jag tror är den gigantiska utmaningen är att få samsyn mellan olika språkversioner. Är en sagokung på Hindi samma som sv:Wikipedia och även samma som det LIBRIS tycker.... jag har gjort 2 aktiviteter att "trycka ut" saker på flera språk och hittills har jag knappt lyckats utanför Europa... exempel försök ja:WIkipedia. Att börja diskutera sagokungar med japaner som inte hanterar några av "mina språk" känns mindre enkelt - Salgo60 (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.48 (CEST)

Ja, och då handlar det väl också mycket om förfining? Språk har ju nyanser som är väldigt långt från binära, och detta ska fackas in på nåt sätt, men det går väl in te att förfina in absurdum?--LittleGun (diskussion) 1 juni 2020 kl. 12.50 (CEST) om

Den som vill skapa fristående projekt bör ha fria händer, så länge det inte drabbar själva språkversionen. Varför man skall blanda ihop Wikipedia och Wikidata förstår jag inte. De verkar fungera bra var för sig. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.22 (CEST)

Vi vet ju inte än. Det fristående projektet är tänkt att vara en del av Wikimediarörelsen, för att få igenom det har man inte "fria händer", och det är inte klart. Wikipedia och Wikidata är redan ihopblandat; alla Wikipedia-artiklar har ett objekt och alla IW-länkar går via Wikidata. Dessutom: På mobilvyn visas Wikidatabeskrivningen och gemenskapen accepterar arbete med info-boxar.--LittleGun (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.55 (CEST)

Ja, men att redigeringar här skall synas där förstår jag inte vitsen med. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2020 kl. 17.51 (CEST)

Det "fungerar bra" på samma sätt som det "fungerade bra" när vi lagrade alla bilder lokalt innan Wikimedia Commons. Det vill säga dubbellagring av information, mer energi för underhålla, att andra språkversioner inte har tillgång till all information och så vidare. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 juni 2020 kl. 19.24 (CEST)

Vi måste gå till Commons för att lägga in bilder där, så vitt jag vet. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2020 kl. 21.29 (CEST)

Med VisualEditor kan man ladda upp bilder (som hamnar på Commons) direkt från redigeringsläget i en artikel, alltså utan att ens lämna fliken för artikeln man redigerar i. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 juni 2020 kl. 23.33 (CEST)

Det kände jag inte till. Så länge man kan redigera med gammal hederlig wikikod berörs man alltså inte? Det låter betryggande. Den dag det inte längre är möjligt tackar jag för mig. Då är det slut med det roliga. Tostarpadius (diskussion) 2 juni 2020 kl. 12.09 (CEST)

Månadens artiklar

"Koleraepidemin i Göteborg 1834" och "Råttdjur".

Det blev farsoter och gnagare som premierades, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under april månad. Koleraepidemin i Göteborg 1834 (skapad av Historiker) utsågs till bästa nya artikel, medan Råttdjur (av Nordelch) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (69 stycken) respektive utökningar (31 stycken) under maj. Kuriosatempel respektive Hans Frörum stod för dessa båda prestationer. Totalt listades under förra månaden 319 nya och 77 utökade artiklar i projektet. I listningen för maj inkluderades de flesta av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.

Nu är det juni, och vi kan rösta på maj månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 54 nya och 20 utökade artiklar att välja bland. Själv hade jag svårt att välja mellan minst fyra olika nya artiklar (gissa vilka!) när jag skulle lägga min röst, så förhoppningsvis finns det några artiklar som även kan intressera fler. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 juni 2020 kl. 12.48 (CEST)

Bilder från andra världskriget

Flyttat till Wikipedia:Bildfrågor#Bilder från andra världskriget.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 3 juni 2020 kl. 02.38 (CEST)

Sexuellt överförbar infektion/könssjukdomar

Fem förordar flytt av Sexuellt överförbar infektion till Könssjukdomar och tre är emot. Synpunkter från fler önskas för att avgöra om flytta skall ske eller ej.Yger (diskussion) 4 juni 2020 kl. 08.26 (CEST)

Trovärdiga källor (juridik)

Noterade att en av "Se Även"-länkarna på Wikipedia:Trovärdiga källor var röd.

Wikipedia:Trovärdiga källor (juridik) raderades 4 maj 2020 kl. 07.23 av Plumbum208.

Fast kommentaren var "klotter/test". Que?

Kan någon kolla läget och återkomma om raderingen var korrekt? Mvh CapnZapp (diskussion) 26 maj 2020 kl. 21.34 (CEST)

Raderingen var korrekt. Den bestod av två meningar: "Visste ni att [N.N.] är en väldig trovärdig källa. Han brukar hjälpa mig i skolan".--LittleGun (diskussion) 26 maj 2020 kl. 21.49 (CEST)

Avancerat sidnamn för ett klotter ändå, får man säga. Fast den kanske fanns som rödlänk innan med.--LittleGun (diskussion) 26 maj 2020 kl. 21.51 (CEST)

Den fanns här Wikipedia:Trovärdiga källor, jag tog bort den. Menemenetekelufarsim (diskussion) 26 maj 2020 kl. 22.31 (CEST)

oki doki CapnZapp (diskussion) 26 maj 2020 kl. 23.31 (CEST)

Det var en längre sida än så vill jag minnas, utan klotter, som utgjorde en översättning från enwp. Kanske från en:Wikipedia:Identifying reliable sources (law). Och även tog sin grund i källkritikens kriterier. Tomastvivlaren (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.53 (CEST)

@Tomastvivlaren: Enligt loggen har det inte funnits någon annan version än den jag raderade. Den skapades 1 minut innan jag raderade. Länken i Wikipedia:Trovärdiga källor fanns långt innan. Så vitt jag kan förstå måste den alltid ha varit röd. Plumbum208 (diskussion) 2 juni 2020 kl. 18.32 (CEST)

Jag blandade ihop med Wikipedia:Trovärdiga källor (medicin) som har funnits i många år.Tomastvivlaren (diskussion) 5 juni 2020 kl. 17.34 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Upp i Språkvård, Pov, Städa och Infoga.Yger (diskussion) 1 juni 2020 kl. 07.39 (CEST)

Ned i Kval. --Larske (diskussion) 1 juni 2020 kl. 08.00 (CEST)

Jag är med i Adville stubbprojekt, där jag undan för undan betar av dem (ett lågt tempo på sistone tyvärr). Det är enkelt att hitta stubbar inom ett område. Hur hittar man källösa artiklar inom detta område? Per W (diskussion) 1 juni 2020 kl. 13.01 (CEST)

@Per W: Med hjälp av PetScan kan du skapa skärningar mellan olika artikelmängder efter deras kategoriseringar. Jag vet inte vilket "område" du vill hitta källösa artiklar inom, men av dina senaste redigeringar ser det ut som om "området" Akademiska titlar möjligen skulle kunna vara intressant för dig.

Exempel:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 13) svwp-artiklar som
  • dels ligger i kategoriträdet Kategori:Akademiska titlar
  • dels ligger i kategorin Kategori:Alla artiklar som behöver källor

För andra områden är det bara att byta ut kategorierna i rutan "Categories" under fliken "Categories"

--Larske (diskussion) 1 juni 2020 kl. 13.55 (CEST)

Inlagt på min sida. Tack! Per W (diskussion) 1 juni 2020 kl. 14.13 (CEST)

@Per W: Det går också att använda Citations hunt-verktyget, och söka efter kategorier. I kategorin Akademiska titlar (utan underkategorier) finns just nu tre artiklar enligt den här sökningen /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 juni 2020 kl. 14.34 (CEST)

Tack, @Axel Pettersson (WMSE):! Per W (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.28 (CEST)

Kanske en petitess i sammanhanget, men när man öppnar förklaringen för tabellen står det att det i kategorin Förvirrande ska ingå "Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas". Kategori:Artiklar som behöver förtydligas har dock, såvitt jag kan se, aldrig inkluderats i kvalitetsmätningen: i skrivande stund ligger det 4990 artiklar i den åtgärdskategorin. Det enklaste vore såklart att ändra förklaringen och fortsätta att enbart ta med antalet artiklar som ligger i Kategori:Förvirrande, men eftersom det är så väldigt många artiklar som behöver förtydligas undrar jag om det inte vore bra att de också tas upp i kvalitetsmätningen så att de blir synliggjorda? Jag gissar att orsaken till att det ligger så väldigt många artiklar i den kategorin delvis har att göra med att den inte är med i kvalitetsmätningen. (Jag tycker egentligen att artiklar som har "Vem/Var/När"-markerade påståenden också bör ingå i kvalitetsmätningen, men jag förstår att vi inte kan ha med hur många kategorier som helst) Icea (diskussion) 5 juni 2020 kl. 14.21 (CEST)

Jag har tagit bort den felaktiga "förklaringen". Sedan är frågan intressant. Vi skapade nyligen en ny kolumn för {{Ifrågasatt}}, som lett till kraftig minskning, men den var i storleksordning hundratal och görbar åtgärda ("ta bort påståendet" som yttersta åtgärd). Frågan är hur det är med förtydligande som väl ofta kräver tillgång till källan bakom påståendet.Yger (diskussion) 5 juni 2020 kl. 14.46 (CEST)

동춘3동

동춘3동 är ett av flera exempel på omdirigeringssidor som finns upplagda och som pekar på koreanska ortsartiklar. For det första, finns det någon rimlig anledning till att vi har denna typ av omdirigeringssidor i svwiki? För det andra, varför har siffran 3 smugit sig in i artikelrubriken? Detta fenomen förekommer i fler omdirigeringar. Kan någon med kunskap i det koreanska språket svara på det? Stigfinnare (diskussion) 3 juni 2020 kl. 17.05 (CEST)

Verkar finnas 3 objekt med samma namn, därav siffran? På ko:동춘동 finns inforutor för "1", "2" och "3"... Ter sig inte rimligt att ha omdirigeringssidor från koreanska i alla fall. Jag utgår från att svensktalande i regel inte nvänder IME ("Input Method Editor") eller liknande när de söker på svenska Wikipedia eller googlar... Ter sig heller inte rimligt att tro att någon skulle länka till dessa begrepp med koreansk skrift. Sigvid (diskussion) 3 juni 2020 kl. 17.15 (CEST)

Siffran 3 anger, som jag förstått det, att det är tredje grannskapet (dong, 동) i dess distrikt. /JohanahoJ (diskussion) 3 juni 2020 kl. 17.36 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Enligt artikeln delas Dongchun-dong (som 동춘3동 pekar på) in i tre underavdelningar:

• 동춘1동 Dongchun 1-dong
• 동춘2동 Dongchun 2-dong ,
• 동춘3동 Dongchun 3-dong

동춘3동 är alltså en av dessa underavdelningar. Om den skall vara kvar, borde den alltså heta 동춘동, vilket är namnet på det s.k. grannskapet (åtminstone enligt vår artikel, den koreanska artikeln har samma namn. Själv kan jag inte ett ord koreanska). Däremot är jag inte lika säker på att omdirigeringen skall raderas. Möjligheten finns att någon stöter på namnet på någon extern sida, och vill veta om det finns någon svensk wp-artikel. OK, det är en mindre sannolik möjlighet, men vad för skada gör omdirigeringen? Vi har ju gott om plats. Se också omdirigeringar som Москва, Великий Новгород, ایران – skall de också raderas? / Ternarius_Disk 3 juni 2020 kl. 17.43 (CEST)

Ja. Möjligheten att klippa-klistra in ett namn och få napp på ett alfabet man förstår är ovärderlig. Jag vet inte hur omfattande wikipedian på koreanska är, men också om de har en artikel om orten är det svårt att navigera mellan artiklarna där för att möjligen hitta svensk iw. Det är helt tillräckligt svårt på ryska – jag använder ibland ryskspråkiga wikipedia utan att kunna just mer än halva alfabetet. --LPfi (diskussion) 3 juni 2020 kl. 18.14 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Våra möjligheter att kontrollera att det inte rör sig om klotter eller annat oönskat är dåliga. Om någon vill veta om det finns en svensk wp-sida går det ju oftast att göra via andra språkversioner. Edaen (diskussion) 3 juni 2020 kl. 18.16 (CEST)

På vilket sätt är möjligheterna att kontrollera att det inte är klotter sämre för koreanska än för alla andra språk som få eller inga på svwp förstår? Målartikeln (Dongchun-dong), där alltså det koreanska namnet är angivet, är baserad på en koreansk artikel, vilket jag iofs upplever som negativt (jag är inte någon större anhängare av bruket att översätta artiklar, speciellt utan att ange kontrollerade källor), men det åtgärdar väl vi genom att ange en källor behövs-mall, inte genom att radera omdirigeringar baserade på uppgifter i artikeln? Beträffande din sista mening ovan tycker jag att LPfi redan har besvarat den. / Ternarius_Disk 3 juni 2020 kl. 18.32 (CEST)

Det kanske till och med skulle göras med bot? Det borde väl vara en ganska enkel bot, och all infofinns på Wikidata. Eller är det för stort? Kan man använda Wikidata ändå. Jag tror att om man söker på svWP och ordet inte finns, så dyker en Wikidata länk upp om ordet finns som objekt där. samt eventuell interwiki. Det kanske räcker? Eller så är det en inställning jag har.--LittleGun (diskussion) 3 juni 2020 kl. 18.42 (CEST)

En förklaring till vad jag håller på med. Lsjbot har skapat artiklar för de drygt 2000 enheter på lägsta nivå i städer. Boten har även använt begreppet "socken" för lägsta nivån oavsett vilken kommuntyp det är. "Dong" är alltid i städer och översätts till engelska med "neighbourhood". Detta är någon översatt till "grannskap" i artikeln Sydkoreas administrativa indelning. I många fall finns det två nivåer på "dong", en med namnet XX-dong ("Namndong") och en för ytterligare underenheter XX-9-dong ("Nummerdong"). Kowp har valt att inte skapa artikel för varje "nummerdong" utan bara för varje "namndong". Jag slår samman LSjbots nummerdongar till namndong-nivåm och kopplat till rätt kowp-artikel. Det går inte att hitta källor för yta och invånarantal på dong-nivå (det går på nivån ovanför). Jag har därför valt att lägga mallen kowp för att visa att jag hämtat data från kowp:s artikel. Alternativet är inga källor alls. Vad gäller omdirigeringarna så började jag med att ta bort dem, men när de hamnade på listan över döda omdirigeringar så tog någon och skapade omdirigeringar till den nya artikeln. Vad gäller omdirigeringar så är jag öppen för konsensus. Antingen som jag gjort nu eller så raderar jag dem. --北山 Kitayama (diskussion) 3 juni 2020 kl. 18.50 (CEST)

Det ger ju en fullödigare bild åt problemet, som uppenbarligen är större än att några vill radera omdirigeringen bara för att det inte är "rimligt att ha omdirigeringssidor från koreanska".

Jag ska passa på att korrigera mitt inlägg ovan: Jag skrev "jag [är] inte lika säker på att omdirigeringen skall raderas", just efter att jag skrivit "Om [omdirigeringen] skall vara kvar, borde den alltså heta 동춘동". Givetvis menade jag att den nuvarande omdirigeringen ("동춘3동") bör flyttas (alltså en implicit radering) till "동춘동". / Ternarius_Disk 3 juni 2020 kl. 19.06 (CEST)

Med "att det inte ter sig rimligt" menar jag att sådana här omdirigeringar till allra största del verkar onödiga/fyller minimal funktion. Att det mestadels är onödigt behöver inte innebära att de måste raderas. Om de inte är direkt felaktiga skadar de ju ingen/inget. Däremot innebär det att det är onödigt att ägna tid åt att skapa den här typen av omdirigeringar. Om man konsekvent anser att sådana här omdirigeringar fyller en viktig funktion, bör man med bottar masskapa omdirigeringssidor (baserat på iw-länkar, förslagsvis) för benämningar på andra språk. Då omdirigeringar som inte är direkt felaktiga inte gör någon större skada skulle jag inte protestera mot ett sådant förfarande, även om det i min mening verkar väldigt onödigt. Sigvid (diskussion) 4 juni 2020 kl. 16.34 (CEST)

Det inhemska namnet bör finnas som omdirigering, däremot inte namn på allehanda språk. Namn på världsspråk som engelska, tyska och franska kan dock motiveras. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2020 kl. 16.44 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag uppfattar det som att den här diskussionen inte handlar om allehanda språk utan om allehanda skriftsystem. En sökning i Kategori:Sidnamn efter alfabet och dess 25 underkategorier gav till min förvåning 174 691 träffar. Några stickprov tyder på att de flesta är skapade av Lsjbot. Jag menar att det är extremt långsökt att någon som stöter på "동춘3동", och undrar vad det är, ska klistra in den strängen i svenskspråkiga wikipedias sökfält i hopp om att få läsa en artikel om ämnet. Känner man igen det som koreanska kanske man använder kowp och hoppas på en iw-länk till något språk man kan, annars provar man väl Google. Sådana omdirigeringar behöver vi inte lägga energi på. För undvikande av missförstånd: jag stödjer att vi är generösa med omdirigeringar från namn, på till exempel isländska eller polska, där alfabetet avviker från det latinska med några enstaka bokstäver eller diakritiska krumelurer. Plumbum208 (diskussion) 4 juni 2020 kl. 18.46 (CEST)

Får jag ärligt fråga om de här omdirigeringarna är i vägen för något alls eller är administratörerna rädda att de ska bli utröstade för att de har för lite att göra? 62 osv (diskussion) 4 juni 2020 kl. 18.54 (CEST)

Om vi inte har en omdirigering - och någon trots allt klistrar in strängen "동춘3동" i svenskspråkiga wikipedias sökfält - vad händer då? Jo, man får upp en lista över alla artiklar där "동춘3동" förekommer. Troligen bara en artikel! Därför anser jag att de botskapade omdirigeringarna kan förpassas i papperskorgen om målartikeln raderas. De andra som ligger där kan få ligga där. De gör föga nytta men ingen skada. --北山 Kitayama (diskussion) 4 juni 2020 kl. 18.58 (CEST)

Det här är gissningar, Kitayama. Troligtvis korrekta – men det kan ju finnas fall där det finns flera förekomster. På samma sätt lär det inte inträffa så ofta att någon klipper ut en sträng från någon extern sajt skriven på ett främmande alfabet för att söka den på svwp – men det kan inträffa. Jag skriver som 62 osv: Har vi administratörer så litet att göra att vi måste skaffa oss merarbete genom att ta bort varenda omdirigering på något ickevästligt alfabet, när det faktiskt någon enstaka gång kan vara till gagn att behålla den? Jag förstår faktiskt inte denna raderingsiver som drabbar vissa (inte bara admins, 62 osv). Omdirigeringarna gör ju ingen skada, och plats har vi ju. / Ternarius_Disk 4 juni 2020 kl. 19.17 (CEST)

En radering skulle inte ge mer plats, tvärtom. Det skulle ge (minst) en post till i Wikimedias servrar. För den raderade versionen ligger (nästan alltid) kvar. Inte ens Oversight (Censur) tar bort något från servrarna. 62 osv (diskussion) 4 juni 2020 kl. 19.22 (CEST)

Ternarius, nu läste du inte vad jag skrev. "De andra som ligger där kan få ligga där. De gör föga nytta men ingen skada." Jag instämmer helt i att vi inte ska ta bort varenda omdirigering. Vad som händer nu är att jag raderar botartiklar och det finns omdirigeringar till dessa. Normalt så raderar vi dessa var tredje dag när en rapport skapas. Om de ska behållas får jag merarbete i mitt botstäd då jag måste gå in och peka om omdirigeringen till den nya artikeln. Jag gör det om konsensus säger att vi ska behålla dem även om det kräver extraarbete. --北山 Kitayama (diskussion) 4 juni 2020 kl. 19.28 (CEST)

Kitayama, jag uttryckte mig förmodligen för dunkelt och för kortfattat ovan (3 juni kl. 19.06): Dina speciella problem har jag förståelse för. Men sedan har principdiskussionen fortsatt: Skall vi radera omdirigeringar på främmande alfabet? Mitt svar var alltså nej. / Ternarius_Disk 4 juni 2020 kl. 19.46 (CEST)

Mitt svar är också nej. Boivie uttryckte det bra. Ganska onödigt att skapa, väldigt onödigt att radera. --北山 Kitayama (diskussion) 4 juni 2020 kl. 20.00 (CEST)

Kitayamas omdirigeringar är inte omdirigeringar, för de omdirigerar inte till något. Sådana ska bort. 62 osv (diskussion) 4 juni 2020 kl. 20.10 (CEST)

Det där förstod jag ingenting av. --北山 Kitayama (diskussion) 4 juni 2020 kl. 20.12 (CEST)

Min generella hållning till omdirigeringar från andra skriftsystem: Ganska onödigt att skapa, väldigt onödigt att radera. Med det menar jag att ifall de finns hjälper de förmodligen inte någon, men om de raderas hjälper de definitivt inte någon. Och om någon tycker de bör raderas för att inte "ta plats", så tror jag att raderingen gör att mer plats går åt, än om man låter den vara. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 4 juni 2020 kl. 19.20 (CEST)

Jag tycker dessa omdirigeringar kan raderas och det beror inte på mer eller mindre plats. Det beror på att jag ser dem som onödigt "brus" på svwp. Ska t.ex. ryska eller kinesiska wp ha alla svenska namn på det latinska alfabetet som omdirigeringar ifall någon råkar vilja söka på svenska namn i dem? Nej, det vore konstigt, tycker jag. Höstblomma (diskussion) 4 juni 2020 kl. 19.47 (CEST)

Höstblomma, jag brukar sätta mycket högt värde på dina inlägg och synpunkter. Men det här inlägget kan jag inte riktigt ta till mig. Vad menar du med brus? Hade Wikipedia varit organiserad på samma sätt som en pappersencyklopedi, med artiklarna i alfabetisk ordning som en finge bläddra sig igenom, så hade jag kunnat förstå dig. (Det organisationssättet finns på nätet med, se t.ex. "Ugglan" på Projekt Runeberg.) En stor mängd av litet använda uppslagsord hade påtagligt försinkat bläddrandet. Men här märks ju inte omdirigeringarna på samma sätt, oavsett hur många de blir. / Ternarius_Disk 4 juni 2020 kl. 20.02 (CEST)

Det bottnar i att jag vill jobba med ett svenskspråkigt uppslagsverk. Jag tycker helt enkelt inte att det är svwps sak att ha omdirigeringar på japanska eller kyrilliska alfabet. Jag vet inte om sådana omdirigeringar är seriösa eller om de är klotter. De som skapades av boten är säkert seriös, men är de rätt? Jag känner mig hänvisad till god tro som visserligen är en dygd eller till beroende av en liten handfull användare som är flerspråkiga och kan och vill jobba med sådant här, om det vore norm. Jag har inte någon avsikt att kampanja för att radera något, men ville helt enkelt säga min mening som är att jag inte tycker att svwp bör ha som norm att ha sådana omdirigeringar, lika lite som någon annan språkversion. Vad jag vet är detta inte praxis heller. Höstblomma (diskussion) 4 juni 2020 kl. 20.29 (CEST)

Givetvis bör namnen, som allting annat, vara källbelagda, men det är de i de ovanstående exemplen. Vi brukar ju alltid ha med vad städer och liknande heter på ursprungsspråken, och för icke-latinska namn är då faktiskt risken för fel större om vi bara anger de transkriberade namnen. De ursprungliga namnen går nästan alltid att hitta, om inte i motsvarande Wikipediaversion, så i referenslitteratur. Transkriberade namn är något helt annat. Min kunskap i ryska är förvisso liten, men jag kan i alla fall läsa kyrillisk text, och jag har flera gånger sett ryska namn som är alldeles huvudlöst feltranskriberade. Engelsk transkribering är nästan vanligare än svensk, men jag har sett andra med, bl.a. vad jag misstänker är tysk transkribering grundat på den flitiga användningen av "W". / Ternarius_Disk 4 juni 2020 kl. 20.47 (CEST)

Sidospår. Sydkorea, som jag jobbar med nu och som orsakade denna diskussion, bytte ju transkriptionsmetod 2002. Detta ställer till stora problem med botartiklarna då det är "50/50" (inte räknat, men känsla) mellan de båda metoderna. Då är det väldigt skönt att kunna gå tillbaka till ursprungsspråket och säkerställa att det är korrekt transkriberat. Det kommer att bli många artikelflyttar. I artiklarna ska vi alltid ha det lokala namnet vid sidan om det transkriberade. Senast i dag lade jag in 조도 på ön Jodo som boten hade döpt till Cho-do (vilket var korrekt före 2002). --北山 Kitayama (diskussion) 4 juni 2020 kl. 21.30 (CEST)

Använd teknikpoolen!

Hej alla!

För några dagar sedan skrev vi ett blogginlägg på Wikimedia Sveriges blogg kan läsas här om saker man kan göra med Wikimedia Sveriges teknikpool, under de nuvarande omständigheterna. Jag ville sprida texten här också, för att uppmuntra till användning! Vi skickar gärna ut både böcker och teknik via post, och ser såklart att göra det med god hygien enligt alla föreskrifter. Exempel på stöd:

• Skanner för att skanna in böcker, bl.a. till Wikisource
• Kamerautrustning för fotografering. Naturobjekt och fornminnen går att fotografera i naturen, och vill man hålla sig hemma finns det mat utan bilder här som skulle kunna illustreras.
• Böcker för referenslitteratur eller inskanning, genom projektet tillgång till referenslitteratur.

Besök gärna teknikpoolen och hör av er om ni har några frågor eller vill använda utrustningen! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 5 juni 2020 kl. 09.19 (CEST)

Länk till diskussionssidan för oinloggade också på mobilwebben

Hej, baserat på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-05#Vi kan be att få diskussionstabben aktiverad för mobil bad vi att få diskussionstabben aktiverad för oinloggade även på mobilversionen. Den har varit gömd. Det kommer att komma antingen i dag eller i morgon, hälsar produktansvarige för mobilwebben. phab:T253985 borde vara enklaste sättet att följa det. /Julle (disk.) 3 juni 2020 kl. 21.07 (CEST)

Kommer det någon ökning förvirrade kommentarer från oinloggade mobilanvändare beror det alltså sannolikt på detta. /Julle (disk.) 3 juni 2020 kl. 21.09 (CEST)

En första reflektion: Sedan kommer det rätt ofta komma upp en lite obegriplig varning om att man inte är inloggad eftersom man a) har klickat på en sida som inte finns, vilket b) leder till att redigeringsläget öppnas – det finns ju inget att läsa! – men c) det varnas att utan konto kommer IP-adressen att synas. Eftersom de flesta inte inser att de är i redigeringsläge eller vad det innebär lär detta vara lätt förvirrande. /Julle (disk.) 4 juni 2020 kl. 21.50 (CEST)

Och nu är det igång. Kanske ett extra öga på detta flöde nu i början. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 juni 2020 kl. 22.09 (CEST)

Spännande! Julle: a, b, c gäller väl desktopversionen med?--LittleGun (diskussion) 4 juni 2020 kl. 22.12 (CEST)

Nja. Du kommer till vad som är mer en uppenbar redigeringsyta där det finns en liten gul ruta om att din IP-adress visas. Det kan också vara förvirrande, men jag tror att det är mycket tydligare vad som händer. Diskussionlänken är dessutom röd, och många läsare har nog lärt sig vad det betyder på Wikipedia. På mobilwebben ser diskussionstabben likadan ut oavsett om sidan finns eller inte, och – framför allt – så dyker den här popupen upp. Föreställ dig att du inte riktigt vet hur Wikipedia fungerar. Skulle du förstå att du har börjat redigera en sida och att det är därför det varnas för att din IP-adress kommer att synas? Det skulle inte jag göra. Vi borde nog förtydliga den texten på artikeldiskussionssidor. /Julle (disk.) 4 juni 2020 kl. 22.17 (CEST)

Texten ifråga är alltså MediaWiki:Mobile-frontend-editor-anonwarning. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 juni 2020 kl. 22.19 (CEST)

Jag har lämnat ett förslag på MediaWiki-diskussion:Mobile-frontend-editor-anonwarning. Går säkert att förbättra. /Julle (disk.) 4 juni 2020 kl. 22.24 (CEST)

Om vi inte har starka invändningar mot vad Ainali har föreslagit på diskussionssidan tycker jag att vi kör på det så snart som möjligt, i och med att det här är ett pågående problem, och om det sedan går att vässa den ytterligare kan vi diskutera det i lugn och ro med en text som påpekar varför folk kan ha fått en varning om att deras IP-adress kan synas. /Julle (disk.) 5 juni 2020 kl. 17.05 (CEST)

Ping till exempel JohanahoJ, Larske eller någon annan gränssnittsadministratör. /Julle (disk.) 5 juni 2020 kl. 21.17 (CEST)

Jag har lagt in en preliminär ändring nu, efter lite småputs av förslaget på diskussionssidan. Jag tror dock alla administratörer kan redigera systemmeddelandena. /JohanahoJ (diskussion) 5 juni 2020 kl. 21.38 (CEST)

Jag kan bara göra "Visa wikitext". Där står följande meddelande: "Behörigheter för att redigera CSS/JS/JSON-filer för hela webbplatsen begränsades nyligen från medlemmar i gruppen Gränssnittsadministratörer. Se denna sida för mer information." Plumbum208 (diskussion) 5 juni 2020 kl. 22.01 (CEST)

Ok, då vet jag det; det var nytt för mig. Den citerade meddelandetexten uppdateras förhoppningsvis snart till en nyare och mer korrekt version sedan förra veckan från Translatewiki: "Behörigheter för att redigera CSS/JS/JSON-filer för hela webbplatsen separerades nyligen från rättigheten editinterface. ..." / JohanahoJ (diskussion) 5 juni 2020 kl. 23.58 (CEST)

Detta avviker från trådens egentliga ämne, men jag började titta på detta med skrivskyddet för systemmeddelandet ifråga. Den tidigare meddelandetexten innehöll lite rå html, vilket i sin tur kan öppna för användning av CSS och javascript. Alla systemmeddelanden med rå html har av den anledningen begränsats till gränssnittsadministratörer. När jag ändrade meddelandet tog jag bort all rå html och lade sedan till lite wikiformatering istället. Så, Plumbum208 eller någon annan administratör, det vore intressant att veta om systemmeddelandet är mer tillgängligt för redigering nu? / JohanahoJ (diskussion) 6 juni 2020 kl. 18.51 (CEST)

@JohanahoJ:Jag kan fortfarande inte redigera meddelandet. Plumbum208 (diskussion) 6 juni 2020 kl. 19.03 (CEST)

Ok, tack för beskedet! /JohanahoJ (diskussion) 6 juni 2020 kl. 19.06 (CEST)

Attentatet i Åbo 2017 - har svWP en annan relevanspolicy än andra wikipedior?

Artikeln Attentatet i Åbo 2017 har raderats fyra gånger, enligt logg bland annat för att det var oklart att det rörde sig om ett terrorattentat. Sedan juni 2018 står det emellertid klart att det enligt YLE rörde sig om Finlands första terrorattentat.
Attentatet har fristående artiklar i italienska, engelska, franska, polska och finska (ej uttömmande lista) Wikipedior. Har svWP en annan policy och andra relevanskriterier än WP:Relevans andra wikipedior?
Är detta en artikel som inte får skapas i svenskspråkiga Wikipedia och i så fall varför?
Det kan knappast vara brist på källor, den engelska artikeln har över 100 källor. TusenOrd (diskussion) 21 maj 2020 kl. 11.42 (CEST)

De versioner som senast raderats har varit klotter eller liknande. Så skapa du artikeln, det är en uppmärksammad händelse. /NH 21 maj 2020 kl. 11.50 (CEST)

Som NH skrev har artikeln inte raderats pga bristande relevans. Händensen är absolut tillräckligt uppmärksammad för en artikel.--Gotogo (diskussion) 21 maj 2020 kl. 11.56 (CEST)

Yger och Janders ni har ju varit aktiva i raderandet av innehåll och artiklar där jag bidragit med material - vad tror ni om relevansen för det här ämnet? Det är helt enkelt enklare att be om tillåtelse att skapa artikeln först för att slippa få mina bidrag raderade i efterhand. TusenOrd (diskussion) 21 maj 2020 kl. 12.02 (CEST)

jag känner inte till detta, men NH och Gotogo verkar insatta och se det som relevant, det liter jag på.Yger (diskussion) 21 maj 2020 kl. 12.05 (CEST)

Svaret på frågan:

Har svWP en annan policy och andra relevanskriterier än andra wikipedior?

är: "ja, det skiljer sig lite".LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 12.40 (CEST)

Tack. Kan du kortfattat redogöra för skillnaderna, LittleGun? TusenOrd (diskussion) 21 maj 2020 kl. 12.59 (CEST)

Nej, det tror jag inte ens är möjligt. Det är ändå ~300 olika språkversioner som har sina egna kriterier, som dessutom är föränderliga. Jag vet bara att det inte är centralstyrt och att det är lite olika. På svWP är till exempel en författare som gett ut två böcker på etablerat förlag per definition relevant. Så är det inte på enWP, de har ett lösare kriterie oberoende av antal böcker. Men att en artikel finns på många språk är helt klart en god indikator på relevans även på svenskspråkiga Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 13.54 (CEST)

Jag blev inpingad av 1Kwords/TusenOrd men tror inte att min åsikt är så mycket viktigare än någon annans. Men, eftersom det efterfrågas en synpunkt: Ja, jag ser händelsen som relevant. Men när artikeln skapades och raderades första gången var händelsen så färsk att relevansen inte framstod som självklar. Och som sagt – senare versioner var klotter. Så, som svar på den retoriska frågan: Visst är detta en artikel som får skapas på SVWP, i alla fall nu när det är möjligt att beskriva händelsen med visst perspektiv och om den klarar våra allmänna kvalitetskrav. Janders (diskussion) 21 maj 2020 kl. 13.05 (CEST)

I praktiken: Det är här skillnad på om ett artikelämne anses vara relevant och om en artikel anses relevant. På SFFR röstas det oftast om det förra här, men bedömningar av artiklar i det dagliga arbetet görs ändå ofta utifrån det senare. Därför kan du aldrig få ett förhandsbesked om en artikel kommer att raderas eller inte. 62 osv (diskussion) 21 maj 2020 kl. 14.34 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ 62 osv tack för varningen. Det är förstås långt ifrån omöjligt att skribenter kommer att försöka få artikeln raderad i alla fall. Om en artikel har raderats fyra gånger, den sista raderingen även efter att domstolutslag konstaterat att det rörde sig om ett terrorattentat, så är det såklart så att artikeln har mött ett kraftigt och långvarigt motstånd på svWP. Alternativ till radering fanns ju i autusti 2018, som att göra en enkel slagning i en sökmotor och skapa en stubbartikel. Detta gjordes emellertid inte och det är mest därför sådana här frågeställningar dök upp. TusenOrd (diskussion) 21 maj 2020 kl. 18.31 (CEST)

1Kwords, eftersom du tjatar om antalet radering ar och jag var den sista som raderade undrar jag om du anser att följande ord är relevant som enda ord i en artikel om attentatet: "eskeetit". Om du inte anser det relevant som en artikel kan du istället fokusera på ditt eget skapande. Ingen har försökt skapa den på riktigt efter då det hände. Adville (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.16 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag har nu återskapat artikeln Attentatet i Åbo 2017, och valde att återskapa _alla_ tidigare versioner så kan var och en bilda sig en uppfattning om verkshöjden hos de versioner som raderats. "Min" artikel är hopsnickrad i all hast för att om möjligt avrunda denna tråd, och kan naturligtvis utvidgas och förbättras. / Allt gott önskar Anhn (diskussion) 21 maj 2020 kl. 23.52 (CEST)

Raderad 4 gånger?

Visst är artikeln raderad 4 gånger, det kan låta censur, men jag tycker detta påstående måste stämmas av mot vad som faktiskt förevarit.

• Version från 2017-08-18 17.25 raderades 17.28. Artikeln är EMM en "oartikel", mycket kort. Artikeln är också från 1 h 20 min efter att attentatet skedde, och med Wikipedia-perspektiv är detta oerhört kort efter händelsen, där det fortfarande finns stora osäkerheter om vad som hänt, vilka källor som är trovärdiga osv.
• Version från 2017-08-18 19.12 raderades 19.22. Här är artikeln fylligare, men fortfarande är det cirka 3 timmar efter händelsen, och administratören ger en tydlig motivering: "Vänta tills mer information föreligger. Wikipedia är inte ett brottsregister. Vidare är det ej klart att det är ett terroristattentat."
• Version från 2017-08-20 18.56 raderades 18.57. Artikeln är EMM en "oartikel", mycket kort, saknar källor.
• Version från 2018-10-04 10.13 raderades 10.17, innehåller ett enda ord "eskeetit"

De raderade versionerna var (innan jag återställde dem) inte tillgängliga för andra än administratörer, och det kan naturligtvis väcka misstänksamhet om vad det är man har raderat. Men nu är de tillgängliga, och jag menar mig med ovanstående redovisning visat att 3 av raderingarna avser undermåligt korta artiklar, medan en av raderingen var en artikel av hjälplig kvalitet och omfattning, men där reagerade administratören på att det gått bara några timmar sedan händelsen, och ville att man skulle avvakta något för att få större klarhet i händelseförlopp och relevans.

Varje dag raderas många artiklar pga undermålig kvalitet, klotter, uppenbart bristande relevans osv. Naturligtvis kan "något barn slinka med i badvattnet", men då finns alltid möjligheten att skriva om detta på den raderade artikelns diskussionssida - där kan relevans mm diskuteras. / Anhn (diskussion) 22 maj 2020 kl. 16.19 (CEST)

Tack Anhn det var en konstruktiv respons, det måste sägas. Vidare konstaterar jag att enWP:s artikel skapades 3 dagar efter dådet. Hur länge måste man vänta på svWP? TusenOrd (diskussion) 23 maj 2020 kl. 08.50 (CEST)

Det är en bedömningsfråga, men den enda "seriösa" raderingen ovan gjordes efter 3 timmar, och _det_ är ju en väldigt kort tid för att tex veta att det var terrordåd vilket bidrar till relevans. Anhn (diskussion) 23 maj 2020 kl. 09.30 (CEST)

Vi har inte samsyn i detta. Det variera också i om det är känt vad som verkligen hänt. En flygkrasch är en flygkrasch och kan nämnas tidigt, oberoende av varför. Järnvägsolyckan på Saltsjöbanan 2013 trodde vi visste och den skapades i artiklen Saltsjöbanan någon dag efter, men lurades av tidningsskriverier föra in fel som var förtal av en stackars städerska. Den skapades senare som en fristående artikel strax över en månad efter händelsen.Yger (diskussion) 23 maj 2020 kl. 09.01 (CEST)

Vi har tom artiklar om framtida händelser. I den kategorin verkar vi dessutom ha hundratals artiklar om vad som hände förra året, vilket visar risken med att starta artiklar för tidigt. Finns inga garantier att någon kommer bry sig om den när händelsen väl sedan (kanske eller kanske inte) sker... 62 osv (diskussion) 23 maj 2020 kl. 09.22 (CEST)

Händelsebaserade artiklar som startas under händelsens inledning och gång kan vara mycket svårhanterade och bör allmänt undvikas. Detta av flera skäl: Innehållet blir beroende av en löpande medierapportering, som sällan har tillräcklig överblick, varken för helhets- eller detsljredovisning. Kunskapsläget är helt enkelt ofta för svagt och det finns uppenbara risker att det vi förmedlar helt enkelt inte stämmer. Dessutom har medierna just uppdraget att redovisa skeenden, medan ett uppslagsverk har uppdraget att redovisa samlad, verifierbar och verifierad kunskap med stöd av goda källor. Vidare – händelsens "betydenhet" i ett långsikt perspektiv kan inte bedömas. Därför är det helt riktigt att hålla sig lugn med att starta artiklar som den ovan diskuterade Attentatet i Åbo 2017, men helt rätt att den har en artikel idag. Janders (diskussion) 23 maj 2020 kl. 10.51 (CEST)

Jag noterar gällande den här artikeln: Fem dagar efter händelsen strök jag uppgiften om gärningsmannens namn och härkomst i den engelskspråkiga artikeln. Det hade nämligen visat sig att polisen gav ut namnet innan det var bekräftat, vilket jag tyckte stred mot WP:BLP. En lång diskussion följde. Medan den ännu pågick, nio dagar efter händelsen, bekräftade polisen att de hade fått fel namn. De hade rätt person, men antingen hade de felidentifierat honom eller så hade han uppgivit falskt namn. Sådant skall man vara beredd på då man är snabb med att skapa artiklar. –LPfi (diskussion) 25 maj 2020 kl. 18.20 (CEST)

Relevanskriterier hos svWP

LittleGun Enligt SFFR-diskussioner jag sett är skillnaden mellan svWP och andra wikipedior denna: i andra wikipedior är det (trovärdiga) källor som verifierar relevans som bestämmer en artikels existensberättigande, medan i svWP är det framförallt skribenternas åsikter som fäller utslaget. Artiklar med många källor kan raderas för att svWP-skribenter anser att ämnet är irrelevant, samt artiklar helt utan källor kan vara kvar helt enkelt för att svWP-skribenter tycker så. T ex skulle artiklars existens i andra Wikipedior aldrig vara en indikator på relevans i flera av uppslagsverkets språkversioner eftersom Wikipedia inte är en trovärdig källa. TusenOrd (diskussion) 21 maj 2020 kl. 18.26 (CEST)

Så du visste att det finns skillnader?--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 18.57 (CEST)

(Jag känner iofs inte igen den skillnaden. Samma gnäll har jag i alla fall hört från användare på t ex spanska, tyska, italienska och arabiska Wikipedia). Självfallet är artiklars existens på andra Wikipedior en indikator för relevans på alla Wikipedior. Ju fler IW-länkar desto starkare indiktor. Det är inget unikt. Notera, det är en indikator, inte ett kriterie. En fingervisning, ingen garanti.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.01 (CEST)

Av hundra artiklar på andra språk som har 10 IW-länkar vardera, så skulle jag tippa att precis 100 av dessa skulle vara relevanta även på svenskspråkiga Wikipedia. Inte på grund av att de har IW-länkar, utan att ett sånt ämne är så pass vida spritt att det vore förvänande om det inte var relevant även på svWP. Sen har vissa språk ett mer avspänt förhållande till nyheter och lokala företeelser än svenskspråkiga Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.12 (CEST)

Artikel utan källor som anses relevant: Kan det vara att man menar att det borde kunna gå att hitta källor?

Artikel med källor som anses icke-relevant: Kan det vara att informationen inte passar på Wikipedia?

Exempel på det första: En svensk mästare inom någon etablerad idrott.

Exempel på det andra: En flitig idrottare vars resultat kommer med i lokaltidning utan att ha uppmärksammats mera än så.

Per W (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.24 (CEST)

Ungefär så.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.28 (CEST)

Jag slumapde fram 25 artiklar utan svensk IW på engelskspråkig Wikipedia. Alla de var relevanta på svWP. Den här artiklen: Throne of a Thousand Years, finns på enWP men är inte relevant på svWP. Författaren till boken har artikel kvar på franska Wikipedia, men har raderats på både engelska och sveska. Så det finns undantag, men det är ovanligt. Det förvånar mig att TusenOrd har andra erfarenheter.--LittleGun (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.28 (CEST)

Jag menar att skillnaden mellan engelskspråkiga wikipedia och svenskspråkiga främst ligger i att vi sällan accepterar nyhetsartiklar som trovärdiga källor. Åtminstone accepterar vi sällan artiklar som enbart bygger på sådana. Man kan givetvis diskutera den ståndpunkten, men sådana artiklar är ofta väldigt svåra att få bra. Även från tillförlitliga nyhetsmedia blir sådana artiklar snabbt föråldrade och inaktuella.FBQ (diskussion) 21 maj 2020 kl. 19.38 (CEST)

Ett annat bra exempel från FBQ. På enwp fångas artiklar utan källor direkt upp och placeras i Drafts-rymden. Sedan får man vänta på att de kontrolleras igen innan utsläppet till artikelrymden. Här blir en del mallade pga brist på källor och andra placerade i användarens sandlåda om det är andra brister. Per W (diskussion) 21 maj 2020 kl. 20.41 (CEST)

Alla språkversioner har sina tolkningar av relevanskriterier och källbeläggning. Det är inte svenskspråkiga Wikipedia som avviker från någon form av internationell norm, utan att det under nästan två decennier har hunnit uppstå många olika arbets-och tolkningsmetoder på många olika språkversioner. Med det sagt tycker jag inte att man skall överdriva skillnaderna. Nog brukar vi också tolka ett par ordentliga nyhetsartiklar – beroende på var de publicerats – som relevansgrundande. På gott och ont. /Julle (disk.) 22 maj 2020 kl. 00.39 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Citat: "Sen har vissa språk ett mer avspänt förhållande till nyheter och lokala företeelser än svenskspråkiga Wikipedia". "Lokalt" som i idrottarexemplet instämmer jag fullt i, men lokalt som en endast svensk(-språkig) företeelse hoppas jag inte ses som en nackdel (under förutsättning att det även framgår av artikeln). Skulle man även kunna få några kommentarer från "gamlingarna" vad det gäller komplementet?: Det dyker ibland upp artiklar (bl.a pga "veckans översättning") om lokala/regionala företeelser från andra världsdelar som totalt saknar bäring på sverige/svenska och inte uppmärksammats här. Likaså om nationella idrottare (och andra personer/"kändisar") utan internationell karriär från andra länder? --Tvikobb (diskussion) 22 maj 2020 kl. 01.19 (CEST)

Regionala företeelser i andra världsdelar, eller folkslag i avlägsna delar av länder i andra världsdelar kan mycket väl passa på svwp. Tillförlitliga källor behövs bara. De kan vara nog så intressant att läsa om dem som vilka ben en speciell muskel fäster vid (läst det flertalet gånger nu när jag kollar medicinska stubbar, och förvånats över hur vällästa de artiklarna är upp till 10 ggr om dagen). En regional företeelse kan vara väldigt intressant att läsa om för någon som skall åka till området, eller om man råkar ha släkt från det landet/området. Vi har många invandrare i Sverige idag, och andra tredje generationen med. Det kan vara ett bra stöd för dem att kunna läsa om sina rötter på ett språk de kan - svenska - och först sin bakgrund. Allt handlar om källor och att det inte skall vara "för lokalt", för det godkänns ju inte heller om svenska "för lokala" föerteelser. mvh Adville (diskussion) 22 maj 2020 kl. 01.33 (CEST)

Ovan har diskuterats om en användare som systematiskt skapar massor av artiklar om japanska fotbollsspelare. Det är ur svenskspråkigt perspektiv tämligen perifert, men artiklarna som sådana ifrågasätts inte alls. Tricket är att artiklarna har källor. 62 osv (diskussion) 22 maj 2020 kl. 08.02 (CEST)

Källorna räcker inte, tricket är källor+relevankriterier.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 08.07 (CEST)

Min poäng är att artiklarna utan källor inte hade visat att de uppfyller några kriterier. Bara en massa text utan källor visar ingenting. 62 osv (diskussion) 22 maj 2020 kl. 08.27 (CEST)

Jag anade det. Ville bara förtydliga att utan relevans kvittar det om det finns källor. Sen brukar det hänga ihop. Finns goda källor brukar det finnas relevans och vice versa. (Ett nästan verkligt exempel gick ungefär så här: "Lars och Stina blev världsberömda när de besökta fyra platser på sin jordenruntbröloppsresa som samtliga drabbades av vulkanutbrott när de var där. De har intervjuats av både CNN och BCC. Nu är de hemma igen och planerar..." det betyder inte att Lars och Stina är relvanta på grund av det eller ens världberömda. Trots ganska många källor).--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 08.33 (CEST)

Tvikobb: Vi är väldigt tydliga att en by eller idrottare som uppfyller relevanskriterierna på svenskspråkiga Wikipedia, gör det oberoende av nationalitet eller geografisk hemort. Och som idrottare "räcker" det alltså att tillhöra nationell elit för att vara relevant.

Jag kan inte komma på något exempel på vad en svenskspråkig företeelse, som bara skulle vara relevant för svWP skulle vara? Och inte riktigt vad en svenskspråkig företeelse ens skulle vara? Först tänkte jag på Alla barnen-historier, och skulle tillägga att de fått tillräcklig spridning i svenskan, och därför menar jag tillräckligt relevant på t ex enWP. Nu visade det sig att det prewebb-memet kom från centraleuropa... Men, som princip så förstår jag inte varför "svenskspråkiga" fenomen inte skulle vara relevanta på andra språk.

Samtidigt spelar det inte så stor roll. Svenskspråkiga Wikipedia har sina egna principer runt relevans. Vi behöver inte bry oss om ifall ett fenomen bara är relevant på svenskspråkiga Wikipedia. Det räcker att det är relevant på svenskspråkiga Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 08.46 (CEST)

Citat: "Ovan har diskuterats om en användare som systematiskt skapar massor av artiklar om japanska fotbollsspelare" Finns det en sådan diskussion? Och ffa. HUR HITTAR man den om man inte "var med i realtid"? Tvikobb (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.07 (CEST)

@Tvikobb: Sök på användarnamnet i den här sidan.

@LittleGun: Jag skulle säga att det finns en sak där vi kan ha annorlunda krav, just för att vi är svenskspråkiga. Det är sådant som har just med svenska språket att göra. Vi kan vara POV-iga för sådant, för det är det som utmärker just detta Wikipedia-projekt från andra Wikipedia-projekt. En artikel om armeniska kan tex göra jämförelser med just svenska utan att det blir OVIKT. Vi kan ställa andra krav, men har kanske inte gjort så, för författare och översättare av svenskspråkiga litteratur jämfört med författare och översättare i andra språk. En artikel om en bok kan diskutera olika översättningar till svenska, utan att tala om andra språk, utan att det blir OVIKT. (Hergé och Tolkien är ämnen där sådant har diskuterats.) 62 osv (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.18 (CEST)

Absolut, det är ett annat ämne. Vi diskuterar relevant för artikel. Wikipedia har ett svenskspråkigt perspektiv. Men, ämnen blir inte mer relevanta för egna artiklar för att de är "svenskspråkiga fenomen". Armenisk grammatik är lika relevant för Wikipedia som svensk. Jag kommer i varje fall inte på något som bara skulle vara relevant för egen artikel för att det ärsvenskspåkigt.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.26 (CEST)

Och hur drabbar detta [Kategori:-er? Bygger vi inte in en röta när t.ex utländska men endast nationellt namnkunniga personer får vara med i bl.a Kategori:Män och Kategori:Levande personer - Vem kommer att plocka bort dem när det blir dags? Ansvaret bör ju knappast lastas på artikelskaparen. Tvikobb (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.35 (CEST)

Det är därför ett sådant projekt som Wikidata är värdefullt. 62 osv (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.46 (CEST)

Tvikobb: Jag förstår kanske inte riktigt frågan? Menar du att det är större risk att artiklar om "utländska men endast nationellt namnkunniga personer" inte "kureras"? Att det bara är någon intresserad som lagt till dom, och sedan faller i glömska? Det kan stämma, det problemet finns även i andra artikeltyper och löses bäst med fler aktiva användare, om vi vill ha kvar Wikipedia:Globalt perspektiv.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 09.56 (CEST)

Nästan alla uppslagsverk har en nationell profil där ämnen som handlar om nationen (eller hos oss vi ju vara tydliga med att svenskspråkiga wikipedia är just svenskspråkiga). Tittar man exempelvis på biografier är ju ungefär hälften i de här verken svenskar. Här på wikipedia har vi ju ända sedan jag började skriva betonat att alla ämnen är lika relevanta. Jag har inte ifrågasatt det för att jag tror att det skulle bli svårt att hitta lämpliga relevanskriterier om sådant skall vägas in. Dessutom är det så att trots att vi har en så tydlig internationell profil är vi mer sverigefokuserade än såväl Ugglan, Svensk uppslagsbok och Nationalencyklopedin. Orsaken är väl troligen att de flesta som skriver här intresserade av svenskspråkigt område och att de som i stället intresserar sig för städer i USA eller Frankrike i stället dras till engelskspråkiga eller franskspråkiga wikipedia. Man kunde ju säga att när andra språkversioner finns bara en knapptryckning bort och även för den som inte kan språket finns automatöversättning så är behovet av dessa artiklar mindre. Nu menar jag att det utarmar språket om det inte finns artiklar på svenska tillgängligt för läsare. Automatöversättningar är ju också i allmänhet ganska bedrövliga. Det man får komma ihåg är ju också att wikipedia skrivs av frivilliga som lägger tid på att skriva om sådant de tycker är roligt. Särskilt på svenskspråkiga wikipedia är vi ganska få. Vilka ämnen vi har beror ganska mycket på vad de som mer frekvent skrivit här tyckt varit roligt. Nu är det väl så på alla språkversioner men jag misstänker att det är mindre påtagligt på stora språkversioner som engelskspråkiga wikipedia. Sedan om vi tar exemplet ovan - det är ganska svårt att hitta svenskspråkiga källor om armenisk grammatik. Svenskspråkiga wikipedia behöver inte använda svenskspråkiga källor, men normalt betraktas det ju med skepsis att använda källor från mycket små språk där få andra kan kontrollera källorna. Översättningar innebär ju alltid svårigheter. FBQ (diskussion) 22 maj 2020 kl. 10.25 (CEST)

Just geografi är väl ett av de områden där vi i alla fall har många artiklar som inte handlar om bara Sverige, även om standarden ofta är ganska låg. Det är snarare områden som kräver mer kännedom, som politik, litteratur eller juridik, för att ens veta vilka artiklar som behövs förutom de mest uppenbara, som vi ofta ens saknar grundläggande täckning på. Det är lättare att se till att vi har artiklar om alla Frankrikes kommuner än dess främsta, i huvudsak nationellt kända skådespelare.

andejons (diskussion) 22 maj 2020 kl. 11.38 (CEST)

Poängen är att vi har globalt perspektiv. Sen är svenskspråkiga personer brutalt överrepresenterade i ett litet geografiskt hörn av jorden. Innan Wikipedia ärhelt färdigskrivet är det därför naturligt att det lutar ganska friskt mot just det hörnet. Men, poängen är att det inte är vår intention så länge vi vill följa Wikipedia:Globalt perspektiv.--LittleGun (diskussion) 22 maj 2020 kl. 12.28 (CEST)

Jag kan egentligen bara uttala mig om skillnaden mellan svwp och enwp när det gäller relevanskriterier, för jag har inte studerat andra språkversioner. Ursprunget till denna diskussion tycktes mig vara en misstanke om att svwp skulle ha "strängare/" kriterier för relevans. I jämförelse med enwp skulle jag vilja säga att det är tvärtom, åtminstone för personer (biografier) och företag/organisationer. De kriterierna som ger automatisk relevans på svwp gör att fler artiklar i dessa kategorier kvalificerar, medan enwp brukar gå mycket mer på omfattande uppmärksamhet i tredjpartskällor (och ibland stöder man på enwp-admins med en avog inställning till källor på andra språk än engelska). När det gäller geografiska artiklar verkar däremot kriterierna ungefär likadana. Jag ser inga direkta problem med svwp:s relevanskriterier som de ser ut nu, och det är naturligt att enwp har hamnat i en lite annorlunda situation eftersom de nog är den enda språkversionen med omfattande internationellt deltagande från utanför det egna språkområdet. Ska svwp:s relevanskriterier justeras med enwp som förebild, vore den förändring som ligger närmast till hands att bli tuffare mot biografiska artiklar. Det skulle förmodligen främst innebär att radera många artiklar om perifera svenska personer inom nöje och möjligen idrott, förmodligen främst sådana som varit aktiva under 2000-talet. Det är dock inget jag förordar, mest för att redigeringstiden i mitt tycke kan användas bättre till annat, t.ex. källbeläggning av befintliga artiklar. Tomas e (diskussion) 22 maj 2020 kl. 15.41 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Snicksnack från somliga. Nyhetskällor är visst trovärdiga källor. Däremot beror det på vad som ska källbeläggas. ENWP är dessutom sämre med källor. Mycket där är helt källöst eller har tveksamma källor. Samma sak med Wikidata. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 maj 2020 kl. 16.13 (CEST)

Min erfarenhet av enwp är lite annorlunda än Kyllos. Med i snitt 35 gånger fler skribenter per artikel blir det lite större konkurrens om skrivandet. Och då är det lätt att man sätter relevanströskeln lite högre. Antalet referenser är där i snitt ofta fler (i många fall fler per påstående), och Drafts-namnrymden är en farstufunktion som nog inte skulle kunna funka här på svwp. I de enwp-diskussioner om relevans jag varit inblandad i (inte så jättemånga) har uppmärksamhet i engelskspråkiga medier överskuggat alla andra relevanskriterier. Jag tror faktiskt vi här på svwp (trots eller kanske till och med genom vår vana att ofta översätta från enwp) blivit mer vana vid källor på olika språk.--Paracel63 (diskussion) 23 maj 2020 kl. 00.54 (CEST)

Skrivandet på enwp och svwp leder i båda fallen till lapptäcken. Det på enwp leder (av ovan nämnda skäl) till fler lappar och ett mer naturtroget motiv på kviltningen. På svwp påverkar ämnesspecialisternas arbete helheten tydligare, och artiklar om Katalonien, byggnader i Rom, tåg, Stockholm och asteroider (bara för att nämna fem ämnen) syns tydligare på lapptäcket. Ändå tycker jag att vi lyckas göra mycket med små medel.

Om jag skulle önska något är det dock att fler vågar skriva i "basartiklar". När jag arrangerar geografiska veckotävlingar, brukar jag ge bonuspoäng för skrivande i artiklar av typen Atlanten, Antarktis och Centralasien, eftersom jag vet att sådana artiklar ofta har rejäl "förbättringspotential". För att återknyta till trådstarten… många artikelämnen behöver inte alltid en egen artikel direkt efter att något hänt. Ibland kan det vara minst lika vettigt att infoga händelsen i ett större sammanhang. Står det förresten något om "Finlands första terrorattentat" i artikeln Finlands historia? Många bra artikelämnen börjar faktiskt som några meningar eller ett kapitel i en översiktsartikel, för att sedan knoppas av. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 23 maj 2020 kl. 01.11 (CEST)

Paracel63 att lägga till terrorattentatet i Finlands historia tycker jag låter som en utmärkt idé och ett konstruktivt förslag. TusenOrd (diskussion) 23 maj 2020 kl. 08.45 (CEST)

Paracel63 tar upp en väldigt viktig sak, som egentligen inte alls hör hemma under den här rubriken. Jag menar att basartiklarna är avgörande för SVWP:s trovärdighet som uppslagsverk. De utgör stommen i den kunskap vi vill förmedla, och om de är dåliga (föråldrade, slarvigt skrivna, utan källor etc.) så slår det tillbaka mot allt vi gör. Se till exempel Indien som har i snitt nästan 500 läsningar per dag. Förutom "småplock" gjordes den senaste redigeringen 2016, artikeln är mallad för att den behöver fler källor (även det sedan 2016) och avsnittet "Historia" tar slut i början av 1980-talet. Alla de människor som läser den artikeln får skev information om Indien och kan dessutom dra slutsatsen att wikipedia inte är att lita på. Om vi var ett vanligt uppslagsverk med redaktion och budget så skulle det vara en självklarhet att se till att basartiklarna höll god kvalitet. Men nu är vi en samling frivilligskribenter som var och en skriver om det hen själv är intresserad av. Följden blir att vi ägnar mycket möda åt att skriva, kommentera, relevansbedömma och ge utmärkelser till artiklar som läses av väldigt få. Men vi underhåller inte uppslagsverkets stomme. ---- Jag har inget förslag på hur detta ska lösas. Men det gör mig orolig. --Chandra Varena (diskussion) 23 maj 2020 kl. 09.29 (CEST)

Paracel63 Det finns förstås ämnen som är väl underbyggda på ENWP, men det är troligtvis sådana med hög trafik och som är väldigt internationellt gångbara. Eller vad säger du? Tittar man exempelvis på många svenskrelaterade artiklar är källbrist ett större problem där och bristfällig information (eftersom det troligtvis är färre svenskspråkiga som redigerar artiklarna där). Även Wikidata kan använda källor som Wikipedia eller luddiga källangivelser i svenska artiklar som knappast skulle accepteras här. Troligtvis åtgärdas det inte för att många tycker det är för krångligt, inte orkar med Wikidata eller inte törs. Genomsnittsaktiviteten är förstås högre på ENWP som helhet, men det speglar inte kvalitet eller alla artikelområden. Det jag syftar på är exempelvis att många källor kan inge en falsk trygghet eftersom källorna ofta inte specificeras (det kan vara en lös länk där), är av sämre kvalitet (okända utgivare, svar på allt-sidor som inte redovisar sina källor, forum, källor som är svåra att verifiera) och ofta är döda (sämre kontroll/åtgärder än på SVWP). Det har hänt att jag har tänkt flytta över källor och källorna har varit helt döda (uppskattningsvis väldigt länge).

Jag gillar att ENWP i sina riktlinjer inte fokuserar på att utvärdera källtyper och generaliseringar, utan på källkritik och källangivelser istället. Men problemet på ENWP är att det slarvas mycket med just källkritik och källangivelser. På SVWP är det inte så vanligt. Jag har gått igenom många smalare ämnen och lågbesökta artiklar på SVWP. Visst kan artiklarna innehålla brister, men oftast inte just i angivna källor. Döda länkar på SVWP brukar också åtgärdas av användare eller bot. Tycker du fortfarande att jag har fel, eller? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 maj 2020 kl. 12.32 (CEST)

Nu försöker vi inte leta fel utan förbättra Wikipedia. Som vem som "har fel" eller inte är mindre intressant. I mitt fall skriver jag nästan bara på svwp och cawp, men jag läser minst lika mycket på enwp, bland annat för att artiklarna i snitt faktiskt är större och (tycker jag) mer läsvärda. Och jag tänker inte på artiklar om svenska ämnen, eftersom det är ett litet missvisande sätt att se på kunskapsspridning (vi försöker ju prioritera globalt perspektiv). Jämför Upplysningstiden med en:Age of Enlightenment, Uruguay med en:Uruguay (två exempel ur mängden). Problemet med döda länkar tror jag både enwp och svwp lider av, och i vårt fall beror det helt enkelt på att vi har färre källor (som kan dö). Allt gott--Paracel63 (diskussion) 24 maj 2020 kl. 01.05 (CEST)

Paracel63 Varför då skriva att mina erfarenheter av ENWP är annorlunda än dina? I dag när jag besökte ENWP fick jag det bekräftat igen. Källan som användes till en uppgift med Sverigeanknytning var ett videoklipp på Youtube med Pewdiepie. Så dina erfarenheter kanske inte är så omfattande då. Eller menar du att det är något som är bra och som vi också ska anamma? Även om du slumpade fram artiklarna skulle jag tro att dina exempel ändå är artiklar med just hög trafik och som är väldigt internationellt gångbara. Det är lite det som är problemet när en del diskuterar Wikipedia – att en stor del av artikelsamlingen glöms bort eller inte medräknas. Det sista du skrev stämmer knappast heller. Vi har förvisso ganska många döda originallänkar på SVWP, men skillnaden är att länkarna ofta har kompletterats med arkivlänkar. Vi måste vara ärliga och se till helheten. Undermåliga källor och källangivelser finns det fortfarande gott om på ENWP och ingenting brukar hända med länkarna. Skillnaderna är tydliga när det kommer till just hanteringen av bristfälliga artiklar och särskilt länkar. Något som vi är särskilt bra på här på SVWP är att stoppa undermåliga påståenden och källor redan från början. Det finns även en bot och användare som märker upp och reparerar döda länkar. Men att föra över uppgifter från ENWP till SVWP är väldigt ofta ett problem just på grund av att källan på ENWP är död, tveksam, slarvigt angiven eller oacceptabel. Även om källor är att eftersträva måste det viktiga vara att i första hand säkerställa att innehållet är korrekt. Beroende på vad det är för ämne och innehåll kan behovet se olika ut. För ett stort problem är när källor i sig används som en trygghet i att innehållet är korrekt. Särskilt när användare rangordnar källtyper för att sedan radera hundratals eller tusentals acceptabla källor utan någon kontroll men inte kontrollera eller ifrågasätta helt oacceptabla. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 juni 2020 kl. 22.52 (CEST)

Har du statistik på det? Då menar jag inte artiklar med Sverigeanknytning utan generellt.--Paracel63 (diskussion) 6 juni 2020 kl. 22.57 (CEST)

Hej Chandra Varena, jag tycker den diskussionen är väldigt viktig och förtjänar en egen rubrik. Skulle jag kunna be dig att starta den? TusenOrd (diskussion) 23 maj 2020 kl. 12.34 (CEST)

Versalisering av ett visst namn

Nu vet jag inte hur konsensus råder på svenska Wikipedia men jag får väl göra ett försök här.

Sidan Faze clan har inte korrekt versalisering. Organisationen själva, inklusive sociala medier och press stavar organisationen på följande sätt: FaZe Clan.

Jag tänker föra fram argumentet att den svenska artikelsidan Faze clan stavar det fel baserat på följande fakta:

Följande språk stavar organisationen som FaZe Clan

• kinesiska
• centralfilipinska språk
• bosniska
• danska
• tyska
• engelska
• nederländska
• norsk bokmål
• polska
• finska
• thailändska

Varför ska den svenskspråkiga wikipedia därför använda Faze clan när exakt alla andra språk versaliserar det FaZe Clan?

Tack Manvswow (diskussion) 30 maj 2020 kl. 23.14 (CEST)

Våra skrivregler följer svenska skrivregler. Du kan läsa mer på Wikipedia:Skrivregler.

"Det namn som inleder en artikel i fet stil bör vara enligt svenska språkets skrivregler. Företagets val att skriva sitt namn eller en produkts namn är absolut relevant och kan skrivas direkt efter det inledande ordet. Till exempel: "Tågbolaget, av företaget skrivet TågBolaget, är ett...". I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan."

Så konsensus finns för att CamelCase ska undvikas. --北山 Kitayama (diskussion) 30 maj 2020 kl. 23.23 (CEST)

@Manvswow, Kitayama: Jag är inte påläst, men jag har uppfattat att vi versaliserar utländska namn efter originalspråkets skrivregler. Vi skriver således General Motors och Goethe-Institut med versalisering enligt engelska respektiva tyska regler. Jag uppfattar FaZe Clan som ett engelskt nam, där jag ser versalisering av Clan som naturlig också på svenska.

CamelCase är oftast en form för dekorativ stavning som inte påverkar uttalet. I detta fall är faze ett engelskt verb med störa som första svenska betydelse. Det uttalas med stumt e. Med CamelCase kan FaZe emellertid uppfattas som ett tvåstavelsesnamn med hörbart e. Om detta är riktigt, ger stavningen FaZe en utallsanvisning, som måste vara tillåten., inte minst enligt POMMF, som är en överordnad regel för artikelnamn. Jag känner emellertid inte uttalet, så jag vet inte om min uppfattning är korrekt. Uttalade e förekommer i sluitet av amerikanska efternamn som Henke, Palke och Beebe, även om de i övrigt är ovanliga i engelska språket.

Namn som McArthur (inklusive MacArthur) bildar vidare prcendes från huvudregeln att CamelCase bör undvikas. Roufu (diskussion) 31 maj 2020 kl. 22.11 (CEST)

Jag betraktar FaZe som textreklam som borde normaliseras. Detta på samma sätt som vi skriver Iprodukt istället för iProdukt, trots att man möjligtvis skulle kunna uppfatta uttalet som ip-rodukt istället för i-produkt. Kamelnotation i ett och samma ord är inte samma sam som att stava varje ord (eller utvalda ord efter det första) med inledande versal. Om ett företag skrivet sitt namn som Company with a Really Long Name så har jag inga problem med att vi skriver det på samma sätt (även om det är ett svenskt företag). Däremot om företaget versaliserade sitt namn Company wIth a ReaLLy LonG NaME skulle jag normalisera till just Company with a Really Long Name. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juni 2020 kl. 02.08 (CEST)

Jag anser också att CamelCase är ett kommersiellt mode som bör motarbetas. I detta speciella fall kvarstår dock frågan om FaZe skall uppfattas som Fa-Ze eller som Faze med en skillnad i uttalet, som det är legitimt att markera. Jag jämför med den kinesiska storstaden Xi'an, där apostrofen markerar ett tvåstavesuttal som skiljer det från det kinesiska enstavelsesordet xian (flera betydelser). Roufu (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.25 (CEST)

Det är inte Wikipedias ansvar att bedriva offensivt språkpolitiskt arbete. Dessutom är vi rejält inkonsekventa när det gäller att följa svenska skrivregler. Varför godkänner vi artikelnamn som Svenska Akademien när namnet enligt svenska skrivregler borde skrivas Svenska akademien? Stigfinnare (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.36 (CEST)

Snarare då "Svenska Akademin". Versaliseringsreglerna för namn på organisationer tillåter faktiskt i betydande grad ägaren att själv avgöra hur man gör med inledande bokstäver.

"McArthur" som hänvisades till ovan är närmast sammanskrivning, skulle man vara riktigt strikt bör det vara "Mac Arthur". Men för personnamn är friheten att själv välja stavning ännu större än för andra ordtyper.

andejons (diskussion) 1 juni 2020 kl. 09.54 (CEST)

OK, men i så fall, varför ska FaZe Clan transformeras till just Faze clan och inte till Fa Ze Clan eller Faze Clan? Det blir lite som vi på Wikipedia sitter och hittar på nya namn på företag därför att vi inte gillar de namn som finns. Hela världen skriver IKEA utom Wikipedia. Är verkligen Ikea POMMF? För att vidga diskussionen ännu mer: Är artikelnamnet Here Comes the Sun också i enlighet med svenska skrivregler? Att hänvisa till dessa regler in absurdum blir ju också fel. Stigfinnare (diskussion) 1 juni 2020 kl. 11.18 (CEST)

Expressen, Aftonbladet, SVT, GP, DN, SvD (borde väl normaliseras?) och så vidare skriver Ikea i enlighet med svenska skrivregler. Även brittiska The Guardian skriver Nasa istället för NASA. Normalisering är inte bara en svenskspråkig företeelse. Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 juni 2020 kl. 11.47 (CEST)

Stavningen Here Comes the Sun görs i enlighet med Svenska skrivregler §8.5.2: "När man i svensk text återger utländska namn utan översättning, inklusive titlar på verk, går det att antingen följa originalspråkets principer för stor och liten bokstav (om man känner till dem) eller svenska principer." Det är nog av praktiska skäl som vi i allmänhet valt att åtminstone vad gäller engelska namn och titlar (se Kategori:Amerikanska_filmer_baserade_på_verklighet) följa engelska språkets vanligaste namn- och verktitelprinciper – för att de flesta av våra källor gör det. Det är också rätt vanligt att vi även följer fransk standard för franskspråkiga titlar; här följer bland annat L'Homme à cheval och Le Sermon sur la chute de Rome fransk standard.

Men frågan om huruvida vi mer strikt ska följa den här bokens följande rekommendation – "Det senare [svenska stavningsregler för alla namn och titlar] är oftast att föredra när svenska och utländska namn förekommer i samma text" – är intressant. I svenska massmedier har ofta olika tidningar etc sina egna förhållningssätt, och många följer strikt Svenska skrivreglers rekommendation, med stavningar som Star wars och Behind enemy lines som resultat.

Ett argument för att behålla bland annat engelsk titelstandard är att titlarna då tydligare markeras i texten (och att de just skiljs ut som titlar på engelska). Fast eftersom vi väl oftaste kursiverar verktitlar i löpande text, är det ett mindre problem. Så kanske borde vi ta upp vår titelrekommendation till en större diskussion?--Paracel63 (diskussion) 2 juni 2020 kl. 13.24 (CEST)

Förresten, trådstartaren länkade till id:FaZe_Clan som att detta skulle vara exempel på centralfilipinska språk. I själva verket är artikeln hämtad från indonesiskspråkiga Wikipedia (Wikipedia på indonesiska). --Paracel63 (diskussion) 2 juni 2020 kl. 13.29 (CEST)

När det gäller versalisering av engelska verktitlar (artiklar, böcker, sånger etc.) är engleskspråkig praxis är vacklande och ibland situationsbestämd: I en artikel av mig som trycktes i USA 1990 inleddes tygnre ord i överskriften med stora bokstäver, medan motsvarande ord i referenslams titlar skrevs med små bokstäver. Detta var uppenbart tidskriftens val, inte mitt. Andra tidskrifter följer andra principer. Vi bör alltså kunna stå fritti denna fråga.

Däremot finner jag att företagsnamn som General Motors, och Volvo Cars alltid skrivs på detta sätt i i svensk text. När jag nu ser företagsnamnet Faze clan, uppfattar jag clan som ett språkfel. Detta är inte POMMF, och det är nu fullt klart skrivreglerna tillåter det ursprungliga skrivsättet Clan.

Jag har vidare inga problem med att Wikipedia normaliserar GöteborgsOperan och IKEA emn ser liksom Stigfinnare inte att FaZe måste normalsieras till Faze och inte till Fa-Ze eller Fa Ze med annat uttal. Jag finner således skrivsättet FaZe som mindre förvånande än något av de andra. Minslutegen sats är därför att FaZe Clan uppfyller POMMF, som är ett det överordnade kriteriet för artikelnamn.

Det bör nu vara tid för ett avgörande. Manvswowl, Stigfinnare och jag själv menar att den ursprungliga formen är bast,. Sedan diskussionen tog fart, har ingen arguemterat för clan eller bemött det språkliga argumentet mot skrivningen Faze utan valt att skriva om andra saker.. Tills vidare tolkar jag detta som ett tyst medgivande. Roufu (diskussion) 3 juni 2020 kl. 23.53 (CEST)

Roufu: Faze skall här uttalas som det engelska ordet faze. Ur ett uttalsguideperspektiv är FaZe alltså rakt missvisande.

(Däremot ser jag inga argument för clan istället för Clan. Det ligger inte i linje med vår egen norm.) /Julle (disk.) 4 juni 2020 kl. 02.08 (CEST)

Om uttalet är som engelska faze , faller mitt språkliga argument. Detta bör dock helst dokumenteras, något som sällan eller aldrig görs för uttalsanvisningar. Så länge vi normaliserar kamelnotation, och så länge vi inte uppfattar FaZe som en förkrtning, bör vi normalsiera också detta ord. Artikelnamnet bör därför bli Faze Clan. Roufu (diskussion) 4 juni 2020 kl. 21.51 (CEST)

Jag har tyvärr ingen bättre källa än "gick in och lyssnade lite på deras Youtubevideor för att höra hur de själva uttalade det". /Julle (disk.) 7 juni 2020 kl. 02.21 (CEST)

Olika typer av föreningar

Med anledning av Wikipedia:Sidor_föreslagna_för_radering/Sveriges_matematiklärarförening#Sveriges_matematiklärarförening undrar jag om inte Kategori:Intresseföreningar i Sverige borde delas upp?

Jag ser två underkategorier:

• yrkesföreningar, främst inom skolan och vården (olika lärare och läkare)
• ekonomiska föreningar, som NNP och Södra Skogsägarna

Det kan var svårt att skilja på yrkesföreningarna från fackförbunden. Per W (diskussion) 6 juni 2020 kl. 10.55 (CEST)

DEt verkar finnas Ekonomiska föreningar som inte alls ligger i Intresseföreningar, såsom Coop Värmland. 62 osv (diskussion) 6 juni 2020 kl. 11.30 (CEST) (Och, ja, det kan vara svårt att skilja fackföreningar från yrkesföreningar.)

Svåriheten att skilja mellan fackliga organisationer och yrkes- eller ämnesföreningarverkar vara för "fria yrken" – advokater, konstnärer, författare är några exempel. Roufu (diskussion) 6 juni 2020 kl. 19.31 (CEST)

Jag skapade en kategori yrkesföreningar i sin tur uppdelad på vård och skola. Jag flyttade de ekonomiska föreningarna till kooperativ. Per W (diskussion) 6 juni 2020 kl. 21.04 (CEST)

Orter i USA...

Hej alla!

Jag håller på att vidareutveckla {{Ortsfakta WD}} så den ska fungera i USA. Kom gärna till Moduldiskussion:Ortsfakta USA WD, om du har tankar på vad mallen ska klara...

NB! Börja inte NU lägga in den här mallen i amerikanska ortsartiklar. Det är den inte klar för ännu. Vill du testa dess funktionalitet, så lägg den istället i Sandlådor som {{Ortsfakta WD|qid = Q3644692}}. Just nu klarar den bara objekt som har "land=USA" och "instans av=stad i USA" i motsvarande WD-objekt, men tanken är att den ska klara mer än så... 62 osv (diskussion) 6 juni 2020 kl. 18.05 (CEST)

De orter i USA, som jag oftast möter är rödøänkar på Lsjbot-genererade grensidor. Någon gång försvinner rödfärgen, när man normaliserar namnet till typ Gainesville, Florida. I andra fall kan man tillföra en smula information genom att länka county-namnet, som så vitt jag kan se allttid har en artikel. De heltäckande county-artiklarna för USA utgör en imponerande insats från svenska wikipedias barndom. Roufu (diskussion) 6 juni 2020 kl. 19.14 (CEST)

Vad gäller den här typen av mallar, så generar de normalt länkar när det finns en artikel här. När det inte finns artikel, blir det olänkat. Skapas en artikel, så kommer mallen att justera sig själv, så snart artikeln kopplats till rätt objekt på WD. Jag gick igenom alla countys för ett antal år sedan. Vi har kanske inte artiklar om exakt alla countys. Men de som saknas är de fall där countyt administreras av en stad, "Consolidated city and county" tror jag det heter. 62 osv (diskussion) 7 juni 2020 kl. 08.09 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor inom konsten!

Konstverk med kvinnor som avbildats, och kvinnliga konstnärer är temat denna gång.

8-14 juni har Veckans tävling temat Kvinnor inom konsten. Det finns som vanligt många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa. Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 7 juni 2020 kl. 21.33 (CEST)

Fel i mallen Litteraturbanken

{{Mall:Litteraturbanken}} funkar inte om man sätter parametern "namn=" till den liksom i Julius Axel Kiellman-Göranson. Den ger ett kommatecken i slutet av namnet. Kan ni vänligen göra nånting? --Abc10 (diskussion) 9 juni 2020 kl. 08.33 (CEST)

@Abc10: Jag såg inget kommatecken. Däremot låg det två ID till Litteraturbanken i Wikidata. Jag tog bort det felaktiga och då fungerar det. --北山 Kitayama (diskussion) 9 juni 2020 kl. 08.58 (CEST)

Addressen som den gav tidigare var den här med ett kommatecken i slutet. Men tack. --Abc10 (diskussion) 9 juni 2020 kl. 09.12 (CEST)

Synpunkter på upphovsrättsdirektivets artikel 17

Hej!

Som några av er kanske minns skickade Wikimedia Sverige in synpunkter till Justitiedepartementet om Upphovsrättsdirektivets kontroversiella artikel 17. Nu har Justitiedepartementet återkommit med ett andra underlag, och ber återigen om synpunkter från civilsamhället. Wikipedia (och sannolikt andra Wikimediaplattformar) är ju i definitionen undantagna från artikeln, men föreningen har sett det som värdefullt att bidra med synpunkter ändå, inte minst för att det är få andra som företräder internetanvändare i överläggningarna, och artikeln handlar ju bland annat om citaträtt, ansvarsskyldigheter på användargenererade plattformar, och andra frågor som föreningen har sett som viktiga.

Om du är intresserad av att vara med och diskutera frågorna som Justitiedepartementet ställer i detta andra underlag får du gärna höra av dig till mig via mail (eric.luthwikimedia.se). Om det finns ett intresse hålls ett möte för att diskutera frågorna, förmodligen under nästa vecka (8-12 juni), eftersom deadline är 22 juni. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.14 (CEST)

hur ser detta andra underlag ut och har de arbetat in något av det som föreningen framförde?Yger (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.31 (CEST)

Jag har inte kunnat se att det har lagts ut öppet någonstans, även om det såklart är en offentlig handling. Jag kan gärna maila vidare, om det finns intresse. Kort sammanfattat kan man väl säga att Justitiedepartementet resonerar kring de ungefär 30 svar som har skickats in från olika organisationer, och försöker se vilka övergripande trender som finns. Inga specifika organisationer nämns vid namn, men min läsning är att flera av de förslag som lyftes fram av föreningen i förra omrången nämns som möjliga och positiva exempel, bland annat vad gäller tvistlösningsmekanismer och inskränkningar i upphovsrätten. Vad gäller ansvarsfriskrivning (rent tekniskt det som berörs i artiklarna 17.4a-c) får jag återkomma när jag har läst noggrannare.. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.41 (CEST)

Tack alla som var med under workshopparna igår! Det förde oss långt på vägen mot att kunna skriva bra svar. Om det är fler som vill vara med och bidra i skriven form arbetar vi i en drivemapp, som jag gärna bjuder in till redigering i. Maila i så fall på eric.luthwikimedia.se! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 11 juni 2020 kl. 18.14 (CEST)

Wikipedia Library ger nu omedelbar tillgång till JSTOR, Oxford Handbooks m.fl.

Vet inte om alla fått detta mejl eller om det är någon särskild mejllista. Wikipedia Library ger nu, genom EZProxy, fri tillgång till bl.a. Oxford Handbooks, JSTOR, Edinburgh University Press m.fl. Behövs ingen ansökan, så länge man uppfyller aktivitetskraven (som är låga) får man omedelbar tillgång, här: https://wikipedialibrary.wmflabs.org/users/my_library . Har kopierat in originalmeddelandet hit: Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden. För egen del är jag ofantligt imponerad och glad att Oxford Handbooks är med i samlingen. Många böcker i den kollektionen som är ovärderliga i väldigt många ämnen. Sigvid (diskussion) 9 juni 2020 kl. 15.07 (CEST)

 Gillar Det här var verkligen glädjande nyheter! JSTOR är en riktig guldgruva. Slånbär (diskussion) 9 juni 2020 kl. 16.41 (CEST)

 Gillar --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 10 juni 2020 kl. 09.18 (CEST)

Tangerande, men passar på att tipsa om Tillgång till referenslitteratur också. Intresserade kan få tillgång till böcker, tidskrifter, databaser och annat nyttigt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 juni 2020 kl. 08.52 (CEST)

Axel Pettersson (WMSE): Tror du WMSE skulle kunna teckan avtal med Bonus Copyright Access om att ge Wikipedianer tillgång till "tidningar.kb.se". Kanske kunde WMSE ha ett antal licenser (10?) som delades ut tidsbegränsat till bekräftade användare, så får man begära igen, så blir det någon sorts kö om alla är upptagna?--LittleGun (diskussion) 10 juni 2020 kl. 09.02 (CEST)

@LittleGun: Intressant idé! Vi har skickat ett mail till KB för att se om det alls är möjligt. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 10 juni 2020 kl. 16.03 (CEST)

Det hade varit väldigt bra. Som exempel hade det guld värt i mitt arbete på engelskspråkiga Wikipedia, som till stor del går ut på att rädda artiklar i raderingsdiskussioner genom att gräva upp källor för relevanta svenska ämnen som i stor utsträckning diskuteras av folk som inte talar svenska och därför tycker att hörrni, här fanns ju inga källor att finna. /Julle (disk.) 11 juni 2020 kl. 18.20 (CEST)

Statistik svwp maj

Statistiken visar att antalet läsningar mot maj 2019 var upp lite (2-3%) men ner något via mobil, dvs fler via dator. Antalet bidragsgivare som gjorde fler än 5 redigeringar (750) var upp 4-5%. Bidragsgivare (inklusive klotterkonton) (6800) som gjorde färre än 5 minskade med 6-7 % (minskning helt av IP-nummer). Antalet redigeringar av användarkonton (98000) ökade 8%, de mycket färre av ip-nummer (10000) minskade 3%. Antalet nya artiklar var 8156 (maj 2019 5181). Artiklar som redigerats av flest var Avlidna 2020 och Anders Tegnell, mest lästa var Paolo_Roberto (223k) Ted Gärdestad (98k) och Sussie Eriksson (95k)). Yger (diskussion) 12 juni 2020 kl. 07.39 (CEST)

Basartiklarna – uppslagsverkets stomme

Jag skrev följande i en annan tråd, som stöd till en kommentar gjord av Användare:Paracel63. På uppmaning av Användare:1Kwords kopierar jag texten under egen rubrik. Jag menar att basartiklarna är avgörande för SVWP:s trovärdighet som uppslagsverk. De utgör stommen i den kunskap vi vill förmedla, och om de är dåliga (föråldrade, slarvigt skrivna, utan källor etc.) så slår det tillbaka mot allt vi gör. Se till exempel Indien som har i snitt nästan 500 läsningar per dag. Förutom "småplock" gjordes den senaste redigeringen 2016, artikeln är mallad för att den behöver fler källor (även det sedan 2016) och avsnittet "Historia" tar slut i början av 1980-talet. Alla de människor som läser den artikeln får skev information om Indien och kan dessutom dra slutsatsen att wikipedia inte är att lita på. Om vi var ett vanligt uppslagsverk med redaktion och budget så skulle det vara en självklarhet att se till att basartiklarna höll god kvalitet. Men nu är vi en samling frivilligskribenter som var och en skriver om det hen själv är intresserad av. Följden blir att vi ägnar mycket möda åt att skriva, kommentera, relevansbedömma och ge utmärkelser till artiklar som läses av väldigt få. Men vi underhåller inte uppslagsverkets stomme. ---- Jag har inget förslag på hur detta ska lösas. Men det gör mig orolig.--Chandra Varena (diskussion) 23 maj 2020 kl. 12.49 (CEST)

Vill vi göra en insats finns det väl några olika vägar:

Specifikt göra en kampanj för att engagera fler med relevanta kunskaper. Se om WMSE kan vara till hjälp, till exempel, identifiera bristande viktiga artiklar och sedan kontakta relevanta grupper för att se om de kan bidra.

Ett översättningsprojekt – där vi själva saknar kompetensen finns ofta bra artiklar på andra språk som många här talar, som tyska, franska, englelska och så vidare.

Själva ta oss an artiklar som kanske ligger utanför vårt kompetensområde men som kan bli bättre än de är i dag. /Julle (disk.) 23 maj 2020 kl. 13.06 (CEST)

Basartiklarna diskuterades på Wikipediafrågor för bara ett par veckor sedan, under den lite brutala rubriken Avskaffa basartiklarna. Jag vet inte om det är denna lista du menar med basartiklar:List of articles every Wikipedia should have, men det var den som diskuterades och ansågs ok att museimärka för svWp:s vidkommande. Poängen var att de uppfattades följa globalt perspektiv dåligt, och följas upp dåligt.

Men, det går såklart att plocka ut en lista som gäller för svenskspråkiga Wikipedia. Svårigheten är såklart att få till en kritisk massa som vill pyssla med det med den intensitet som det kräver. Att anordna tävlingar är ett sätt, ingen aning om hur effektivt det är. Sen tycker jag det finns stora poänger att skriva om det perifiera också. För varje gång som det exploderar, och det finns en artikel som när Eyjafjallajökull hade utbrott och stoppade flygtrafiken i Europa.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2020 kl. 13.10 (CEST)

Diskussionen på wikipediafrågor missade jag. Och jag syftade inte främst på just den existerande listan över basartiklar utan mera generellt på artiklar om grundläggande ämnen, utan att exakt fundera över vilka de skulle vara. Jag håller med om att det också är ett värde att skriva om ämnen som kan uppfattas som perifera, men våra diskussioner om kvalitet och relevans riskerar lätt att fastna där. Jag hoppas att vi gemensamt kan prioritera upp arbetet med att stärka den del av uppslagsverket som förmedlar grundläggande information. Men inser att det är en fråga om hur var och en av oss väljer att använda sin tid. --Chandra Varena (diskussion) 23 maj 2020 kl. 13.24 (CEST)

Jag förstod att du missat den, tänkte bara att den var intressant. Det var inte min mening att påvisa att idén är körd. Det brukar vara flera som vill fokusera på någon sorts basrtiklar eller särskilt välbesökta artiklar.--LittleGun (diskussion) 23 maj 2020 kl. 19.12 (CEST)

Jag tycker att det är en jättebra idé som jag själv funderat att föreslå, dock lite osäker på hur mycket jag själv kommer att ha tid att bidra. Jag tyckte ju att det var tråkigt när aktiviteten basartikelprojektet föll till noll. Jag delade ju en hel del av den kritik som har framförts mot basartiklarna i diskussionen nyligen, men aktiviteten där var ju bättre än inget. Jag tror nog att det vore bättre med en lite längre lista på alla fall minst 5.000 artiklar, även om det då kanske skulle gå åt en hel del energi att välja ut dem.FBQ (diskussion) 24 maj 2020 kl. 01.17 (CEST)

Jämför med fiwp: fi:Wikiprojekti:Laatupaja/Noloja_artikkeleita, en lista med "pinsamma" artiklar (för dålig kvalité) placerade enligt hur ofta de läses. Sedan gäller det att få intresse för att åtgärda dessa brister. Per W (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.30 (CEST)

@Per W: vilken bra idé! En sådan lista skulle kanske kunna få växa fram successivt, om det skapas en sida med en lämpligt utformad tabell. Då skulle var och en av oss kunna lägga in de pinsamma artiklar vi hittar, utan att det skulle finnas något krav på fullständighet. Eller kan man be en bot att skapa och kontinuerligt uppdatera den när artiklar mallas och samtidigt har ett visst antal läsningar per månad? Sedan kunde vi använda den i tävlingar och kanske i månadens uppdrag, och även hänvisa till den när vi välkomnar nybörjare som är sugna på att bidra till wp.--Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.34 (CEST)

Istället för basartiklar skulle man kanske kunna ha som mål alla artiklar som finns i mer än 20 språkversioner också ska finnas på svenska?Menemenetekelufarsim (diskussion) 24 maj 2020 kl. 11.45 (CEST)

Det är inte orimligt (förutom när vi har valt att avgränsa ämnet på ett annat sätt, vilket gör att vi så att säga redan täcker området trots brist på interwikilänk), men den typ av artikel vi talar om här finns nästan alltid – eller undantagslöst? – på svenska. Däremot behöver de bättras på. Så skapandet av artiklar utifrån vad som saknas är nog en annan diskussion, än bristande kvalitet i viktiga men sedan lång tid existerande artiklar. /Julle (disk.) 24 maj 2020 kl. 17.02 (CEST)

De flesta kan nog bidra till mer "generella" artiklar (om man fokuserar på "basartikeln" för ett visst område, istället för de specialiserade artiklarna), men av intresseskäl finns nog en tendens till att fokusera på de mer nischade artiklarna. För egen del har intressen oftat börjat väldigt smalt (ex. började min wikipediaaktivitet i allmänhet med rena land-buddhism... ett väldigt nischat ämne utanför Östasien) och succesivt övergått till bredare fält. Kan tänka mig att det är liknande för andra - man börjar av någon anledning bli intresserad av ånglok från 1800-talets England (hypotetiskt exempel), och blir kanske successivt mer intresserad av ånglok i allmänhet. Nåväl. Jag kan tänka mig att systematiskt ta mig an basartiklar, även i områden som är utanför mina intresseområden (filosofi, religion, medicin), men det lär dröja. Finns mycket att göra inom intresseområdena, och tiden är knapp i nuläget. Men så småning om så. För mer "akuta" problem (åtgärdsmallade problem) föreslår jag tävlingar och/eller uppdrag på månadens uppdrag. Sigvid (diskussion) 25 maj 2020 kl. 18.34 (CEST)

2016 arrangerade Paracel63 Veckans tävling om basartiklar. Kanske dags för en favorit i repris!? Deryni (diskussion) 25 maj 2020 kl. 20.37 (CEST)

 Gillar Det finns planer…--Paracel63 (diskussion) 25 maj 2020 kl. 20.41 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Per Ws förslag om "en lista med 'pinsamma' artiklar (för dålig kvalité) placerade enligt hur ofta de läses" tycker jag låter som en alldeles utmärkt ide som alternativ till basartiklar (som ändå inte klarar av att väcka tillräckligt stort engagemang hos sv.wp-gemenskapen numera för att faktiskt arbeta med artiklarna). Ett projekt kring en lista över artiklar med dålig kvalitet rangordnad efter sidvisningar tror jag har potential att locka till större engagemang! //Vätte (diskussion) 25 maj 2020 kl. 21.00 (CEST)

 Gillar @Vätte, Per W: Låter klart intressant! Frågan är bara hur man definierar "pinsam artikel". Jag har via en utvecklar-version av PetScan (eftersom ordinarie bara ger felmeddelanden) försökt testat ett konkret angreppssätt. I det verktyget har jag valt att låta lista alla artiklar på mindre än 2000 bytes storlek och samtidiga IW-länkningar till enwp, frwp, dewp, eswp, itwp, ruwp, jawp och ptwp (åtta stora och välbesökta upplagor). Hittills har verktyget storknat av min begäran och vägrat att spotta ur sig något resultat. Men kanske kan någon tipsa om ett verktyg som faktiskt fungerar. @Ainali:?--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2020 kl. 20.49 (CEST)

Varför skulle storleken vara ett mått på pinsamhet? Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2020 kl. 21.52 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Har du ett bättre kriterium, som är lätt igenkännbart? Jag tror att många artiklar blir bättre när de blir mer utförliga. Det är bland annat därför som de allra flesta av veckans tävlingar belönar utbyggnad (med lämplig källhänvisning) av artiklar. Nivån på 2 000 i mitt exempel råkar sammanfalla med tröskeln för att få synas i wp:Månadens artiklar. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 27 maj 2020 kl. 22.15 (CEST)

Jag menar att pinsamheten skulle kunna spåras genom att artikeln var märkt med att den är inaktuell, inte har tillräckliga källor och kanske några andra mallar. En bot skulle antagligen kunna matcha sådana mallar med antalet visningar under t.ex. en månad. De som tillfälligt visas mkt är ju inte lika viktiga, eftersom det ofta beror på vad som visades på TV "igår". --Chandra Varena (diskussion) 27 maj 2020 kl. 22.10 (CEST)

Även jag tänkte i stil med Chandra Varena, att pinsamma artiklar snarare har att göra med om en besökares förtroende för Wikipedia försämras på grund av artikelns skick. t.ex. att en artikel om ett stort land inte har en enda rad om större händelser de senaste åren. Och det i kombination med/rangordning efter hur många sidvisningar en artikel har, så att vi minimerar skadan så mycket och så fort som möjligt. Det är skillnad om 1500 läsare möts av en artikel med tre åtgärdsmallar i toppen än om 3 gör det. //Vätte (diskussion) 28 maj 2020 kl. 01.03 (CEST)

Dagsländor går att sålla bort om man tar de 10000 mest lästa artiklarna senaste året som inte varit med i månadens Top100. Underhållsrapporterna på Special:Specialsidor visar problematiska artiklar oberoende av åtgärdsmallar, men idag är det mesta robotartiklar som är svåra att förbättra. Att en artikel är större än 2000 byte säger inte så mycket, tvärtom är det ännu mer pinsamt om en populär artikel som finns i flera språkversioner har en svensk version som bara är ett par rader.Menemenetekelufarsim (diskussion) 28 maj 2020 kl. 01.54 (CEST)

Bristande underhåll i form av uppdatering ser även jag som den största pinsamhetsfaktorn. Det är tyvärr ett växande problem. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2020 kl. 06.59 (CEST)

OK. Då har vi ett antal åsikter om och varianter på pinsamheter. Än så länge har vi inte sett någon bra lista att utgå från. Kanske någon med tekniska kunskaper kan tipsa om verktyg som fungerar och som kan sålla fram någon av dessa förslag. Kanske till och med någon som vet varför PetScan (tidigare ett väldigt användbart verktyg) inte gör sitt jobb. @Menemenetekelufarsim: Du missuppfattade nog mig. Ju mindre en artikel i ett centralt och populärt ämne är, desto mer pinsamt, var min tanke. Det var därför jag skrev "alla artiklar på mindre än 2000 bytes storlek och samtidiga IW-länkningar till enwp, frwp, dewp, eswp, itwp, ruwp, jawp och ptwp". Jag trodde att en sådan listning skulle kunna vara intressant. Nu har jag gått igenom alla artiklar på wp:Basartiklar som hade kvalitetsproblem/stub-märkning/ansågs korta, och ingen av dem var i alla fall under 2000 byte. Men några var under 3000 byte och många under 4000 byte. Och många saknade källor (de märktes upp där det behövdes). Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 28 maj 2020 kl. 20.27 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det här verktyget verkar faktiskt kunna välja ut saknade artiklar.--Paracel63 (diskussion) 13 juni 2020 kl. 17.29 (CEST)

Försök till sammanfattning

Jag uppfattar det som att vi är flera som ser det som en allvarlig brist att artiklar om centrala ämnen och artiklar med många läsare är dåligt uppdaterade, saknar källor eller på andra sätt inte lever upp till de kvalitetskrav vi vill ställa på vårt uppslagsverk. Det numera avvecklade systemet med basartiklar var inget bra sätt att komma tillrätta med detta. Men det har kommit idéer om att kunna "korsköra" visningsstatistik med kvalitetsmallning och/eller artikellängd för att få fram vilka artiklar som är i störst behov av förbättring. En sådan lista kan sedan ligga till grund för veckans tävling och månadens uppdrag, eller andra enskilda eller gemensamma initiativ. Min fråga är då - är det någon bot-kunnig wikipedian som är intresserad av detta? Jag är gärna med och diskuterar kriterier för hur artiklarna skulle "väljas ut" av en bot, men har absolut noll kunskap om hur man sedan skulle få till det hela. --Chandra Varena (diskussion) 6 juni 2020 kl. 23.37 (CEST)

Databoxar

Tillför "databoxarna" i artiklar om mytologiska gestalter något av värde? Grundsynen är euhemeristisk eftersom gudar och gudinnor blir män och kvinnor, men boxarna är inte utformade efter myterna. Mycket är trams. För Oden redovisas bl.a. make/maka, livspartner, officiellt residens (Asgård) [finns inofficiella residens? Gladsheim? Hýr? Valhall?], medicinskt tillstånd (enögd[het]), [är det någon som driver med mig?], dödsorsak (slagsmål) [artikeln om ragnarök borde uppdateras om slagsmålet redan har varit]. Friggs far heter Nat [Natt? Fjǫrgynn trodde Snorre], hon har fyra barn [officiellt bara ett], är medlem av asynjor som är en "undertyp av Asar" [femininum är en undertyp av maskulinum]. Brages mor är troligen Gunnlöd säger artikeln om honom, men Frigg enligt boxen. [Frågan kan dock aldrig avgöras.]

Nu har även sagokungar börjat få databoxar. Här kan man lära att Erik Anundsson var både människa och man. Han stavade sitt namn Éric, föddes 849 och dog 882. [Datum saknas.] Hans sysselsättning var politiker. Tag inte bort den boxen. Den är en pärla. Srv.rosen (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.14 (CEST)

Databoxen saknar de kategoriseringar och uppmärkningar vi har av utländska etiketter på Wikidata. Därför framgår det inte att "Nat" är engelska. 62 osv (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.18 (CEST)

Så Fjǫrgynn bli Nat(haniel) på engelska? Srv.rosen (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.01 (CEST)

Nja, mallen kan visst hantera annan svensk stavning. Ingen hade lagt in svensk stavning av Nat. Nu åtgärdat. Och Fjorgynn anges nu som far. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 13.38 (CEST)

@Srv.rosen:: Är det otvetydligt vilka egna barn Frigg hade och vilka hon var styvmor till? Både NE:s och vår artikel om Hermod anger henne som mor till honom, men vår artikel om Frigg säger att hon var hans styvmor.Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 00.08 (CEST)

Sextvåetc: Nu förstod jag vad du menar med uppmärkningar. Viktigt påpekande. Ska fundera på en lösning.Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 00.08 (CEST)

Oj, vad mycket som har skrivits här. @Tomastvivlaren: Nej, jag tror inte att Frigg nämns som mor till Hermod i någon källskrift. (Men det är svårt att bevisa ett negativ.) De som påstår att Hermod var hennes son kan ha resonerat så här: 1) Hermod nämns som Balders bror. 2) Balder sägs uttryckligen vara Friggs son. Alltså är Hermod hennes son. (Hermod uppges vara Odens son i Hákonarmál, 860-talet, och i Snorres Edda, Gylfaginning 49. Texten i Gylfaginning lyder: "Hon [=Frigg] frågade vem av asarna som (…) var villig att rida på Helväg för att söka upp Balder och erbjuda Hel lösen om hon lät honom komma hem till Asgård. Han som heter Hermod den snabbe, Odens son, var den som erbjöd sig att fara." (Övers. Karl G Johansson och Mats Malm, Snorres Edda, sid 81.) Det står alltså inte "hennes son" utan "Odens son" om det nu betyder någonting. En intressant detalj som påpekas av John Lindow är att den fetade texten ovan lyder: En sá er nefndr Hermóðr inn hvati, sveinn Óðins, er til þeirar farar varð. Hermod var alltså "Odens tjänare" enligt Regius-versionen, men Johansson & Malm har översatt "son" eftersom det står så i alla andra versioner av Snorres Edda. Men vad skrev Snorre egentligen? (Troligen skrev han "son" eftersom det står så i Hákonarmál.)

Fornnordisk mytologi finns i två versioner: (1.) "Vanlig" mytologi" (hittar ingen bra term just nu) och (2.) Euhemeristisk "mytologi" (som alltså utger sig för att vara forntidshistoria). Saxo skrev (2). Snorre skrev både (1) och (2), men höll dem bra isär. Då han skriver (1) har t.ex. Freja en dotter, men då han skriver (2) har hon två döttrar. (Men Gersimi är förstås bara ett heite för Hnoss.) Dessa båda versioner ska inte blandas ihop för mycket. Nämner det bara med anledning av vad som sagts i tråden om Balder och Nanna (kommer inte ihåg om hon nämndes, men hon finns alltså både som (1) och (2).) Namntulorna har troligen excerperats ur både (1) och (2), dvs, namnen där är blandade; jfr tulan om Odens 17 söner (men han hade nog fler).

För att återgå till Gylfaginning 49, uppslagsord Modgunn. Databoxen säger "del av nordisk mytologi", kön "kvinna", medlem av "jättar". Nästan allt källmaterial som öht existerar om Modgunn finns på hennes sida här på wp, i original och översättning. Var står det att hon var jättinna? Är det en speciell tolkning av hennes namn som lett till denna slutsats? (Men namnet låter snarare som ett valkyrienamn, beroende på tolkning av förledet, men jag tror inte att hon var valkyria.) Vad har wikidata för källa till detta påstående?

Nu ska jag förklara varför jag skrev "nästan allt källmaterial" här ovan: Det finns en kortversion av berättelsen i Uppsala-Eddan, kapitel 30. Där står ännu mindre om Modgunn, i stort sett bara hennes namn, men där finns en annan intressant detalj, så jag tror att jag ska lägga in den också på sidan om Modgunn. Då blir allt källmaterial om denna "medlem av jättar" samlat. Srv.rosen (diskussion) 25 maj 2020 kl. 11.02 (CEST)

Stort tack. Jag ser att vi är flera som har åtgärdat de saker som har framkommit här på wikidata, eller tagit bort faktarutan. Jättebra!

Artiklarna Höder och Frigg är även motsägelsefulla gällande om han är son eller styvson. Du kan svara där om du vill. @Srv.rosen:Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 23.24 (CEST)

Jag har också sett och undrat över dessa boxar. Tidigare kallades Järnsaxa för Tors livspartner. Nu är hon istället hans make/maka...

andejons (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.25 (CEST)

På ett sätt kan jag tycka att det något lakoniska "medicinskt tillstånd": enögdhet", ändå tillför något. Till och med "officiellt residens: Asgård" (snarare Válaskjálf?) och "sysselsättning: politiker". Men, det kanske inte passar Wikipedia. Största problemet ligger egentligen hos Wikidata, som fortfarande är alltför binär och onyanserad. Då kan det finnas poänger att upptäcka det så att Wikidata kan fixas. Men, jag tycker inte artikelsamlingen är rätt plats att driva det på, åtminstone inte på bred front.

@Tomastvivlaren: "Databox" verkar alltför oprecis för att på bred front föra in på Wikipedia. Kan vi inte försöka föra in den ämne för ämne? För det verkar som att Wikidata inte är moget för att föra in uppgifter till Wikipedia-mallar på det sättet. Och det finns för få wikipedianer med tillräckligt Wikidata-intresse. Jag vet inte om det är självklart att Wikidata vill göra de förändringar Wikipedia behöver se heller, men det få vi väl ta vartefter. Om det inte görs med lite mjukare handskar är det stor risk att aversionerna mellan svenskspråkiga Wikipedia och Wikidata blir djupare.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl. 08.54 (CEST)

Jag provar med Databox i några nya artiklar per vecka där infobox saknas och WD objekt med substans finns. I ungefär 1/3 blir resultatet dåligt och jag lägger då inte in mallen, i en andra tredjedeln tillför den begränsat med värde och i sista tredjedel bra med info. De här redovisade fallen skulle jag klassat som dåligt resultat och inte lagt in boxen. Jag ser mycket positivt på {{databox}} men att den är långt ifrån färdig att använda brett (alfatestversion).Yger (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.05 (CEST)

Är tanken att den ska ersätta alla WD-mallar, alltså ta bort specialmallar som {{Faktamall biografi WD}}? Yger: Söker och får du återkoppling på de 2/3-delarna? Jag vill absolut inte få Tomastvivlaren att ledsna och bara känna att arbetet stöder på patrull. Men, det är lite två världar som kolliderar: Skribenter som väger ords nyanser och värdeladdning på guldvåg och datalogisk på/av. Så friktion lär det bli.--LittleGun (diskussion)

Läs mall:Databox. Där framgår tanken, tillämpningen och varningar. Du har varit aktiv på malldiskussionssidan sedan start, och själv fått igenom bra förslag till förändring av mallen, så din fråga är förvånande. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 13.31 (CEST)

Infoboxar (oavsett hur de är skapade) kan vara bra när det finns verifierad och entydig information som kan sammanfattas. Men i många fall innebär de i stället att artikeln försämras. Mytologiska personer är definitivt ett sådant område, där boxen i sig ger ett falskt intryck av det överhuvudtaget finns några FAKTA att presentera om "personen". Även i många andra fall kan en artikel försämras av att viss information presenteras i en box och därmed framhålls som viktigare eller mera representativt än resten av artikelns innehåll. Vem gör detta urval, och på vilka grunder? Resonemang och alternativa förklaringsmodeller försvinner. I värsta fall skapar boxen ett "antingen-eller-perspektiv" som är direkt oförenligt med ett vetenskapligt förhållningssätt.--Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.26 (CEST)

Chandra Varena: Det viktiga är att boxen inte avviker från artikeln. Ibland kan det säkert vara svårt. Men, visst finns det fakta om fiktiva personer och sagoväsen, fakta om hur de bestivs i fiktionen/myten. Som var dom bor, vilket kön, vilken ålder, vilka vapen, vilka attribut etc. Sen finns det för några sammanblandnungar och utvikningar med avvikelser i traditionen som gör det svårt att presentera det på ett bra sätt i en databas. Men, för de flesta borde det gå.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl. 11.30 (CEST)

Jag tror det är oerhört svårt att ha en mall för koppling WD-svwp. Varje ämnesområde har sina behov och ska man täcka in dem i en mall så blir den oerhört komplex. Databox kan vara bli bra som grundmall, även om det är en bra bit dit, men den behöver högst sannolikt kompletteras med specialmallar som använder Databox i botten. Just nu skulle boxen må bra av att lägga ut en text "Denna inforuta är under utveckling och kan eventuellt innehålla språkliga fel eller ett märkligt dataurval." - alltså en variant på {{Robotskapad}}. Sen måste vi nog fråga oss: När behövs infoboxar och vad ska de innehålla? --北山 Kitayama (diskussion) 24 maj 2020 kl. 09.29 (CEST)

Den skall absolut inte användas för "allt", och specialmallar per ämne är att föredra. Men tex för biosfärområden som det bara finns ett 20-tal av var det mycket bra använda den tidigt, innan den senare för detta sortiment ersattes av en modifierad {{faktamall naturreservat WD}}.exempel med denna mall och med mallen naturreservat.Yger (diskussion) 24 maj 2020 kl. 10.17 (CEST)

Mall:Databox (läs gärna den sidan) har nu testats i 7 veckor, för några typer av artiklar i taget. Mestadels av mig, men vi är fler. Eftersom biografimallarna inte är lämpliga att använda för mytologiska och fiktiva personer har jag nu testat att lägga in databox i gudar och sagokungar. Den indikerar att de är mytologiska, och illustrerar släktskap väl. De flesta synpunkter på databox har egentligen gällt felaktigheter i Wikidata snarare än problem med mallen, och kunnat åtgärdas där, och jag tror det är så även i detta fall. I några fall har mallen vidareutvecklats för att lösa problem.

För de flesta sagokungar och gudar stämmer mallarna väl med vad svwp-artikeln säger, men det finns några svårhanterliga fall, pga att wikidatas innehåll är hämtat från andra wikipediaversioner, ibland av bottar. Den som har tillfört fakta i målet i denna diskussion är Srv.rosen. Jag har åtgärdat några av problemen du nämnde. Har du tid och möjlighet att kontrollera ytterligera några artiklar? Är det någon specifik artikel där källäget är så svårt att vi bör ta bort mallen? Nej jag tänker inte lämna kvar uppgifter för att de är roliga eller absurda. Någon har lagt in yrke "politiker" för många sagokungar vilket jag har börjat ta bort. Jag tycker det är svårt att förstå hur de som har matat in uppgifter på wikidata har tänkt när de har skiljer på "livskamrat" och "make/maka" - kan det vara baserat på någon källa? I det exempel du nämnde anges dödsdatum i enwp- och frwp-artikeln, med källhänvisning och argument och med beskrivningen "traditionellt" dödsdatum. Visst bör exakt dödsdatum generellt döljas för sagokungar? Ofta anger wikidata sekel, tex. 900-talet, vilket jag tycker kan få stå kvar. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 13.31 (CEST)

@Tomastvivlaren: nu kvarstår ju en del saker som att Erik Anundsson avled 882. Uppgiften anger som källa franskspråkiga wikipedia där det för visso står cirka 882 (vilket fallit bort), men jag menar att det i allmänhet är mycket förvillande när mycket vaga gissningar anges med så exakta uppgifter. Det står en hel del tokigt i 1700- och 1800-talskällor men här gissar jag att franskspråkiga wikipedia plockat uppgifterna från något anträd på nätet. Där brukar folk vilja mata in så exakta uppgifter som möjligt. Problemet när du föreslår sekel i stället för exakt dödsår är för vissa sagokungar är det omtvistat om de levde på 500-talet eller 800-talet (om de verkligen har varit en enskild person) och då fungerar det ju inte att ange sekel. Antingen får man kontrollera noggrannare hur säkra uppgifterna är, eller så utelämnar man sådana detaljer.FBQ (diskussion) 24 maj 2020 kl. 15.32 (CEST)

Ragnar Lodbrok står som "lantarbetare", han lät ha varit storbonde/hövding. Lantarbetare är missvisande i varje fall. HBör inte detta hanteras i malldiskussionen?--LittleGun (diskussion)

@LittleGun: För mig är det ett typfall när diskussion är avsevärt mindre konstruktivt än att bara rätta felet. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 maj 2020 kl. 16.15 (CEST)

Ainali: Bara om man kan och det är självklart vad man ska ändra till. Jag vet inte vad "lantarbetare" ska vara istället? Ska man köra sånt på anmäl ett fel kanske? Och annat, som att det står människa, är det alltid bra?--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl. 16.45 (CEST)

Aha, jag trodde att du visste. Men oavsett så är det ju inte själva mallen det handlar om, så den diskussionssidan tycker jag hamnar efter artikelns diskussion, Wikidataobjektets diskussion och Anmäl ett fel som alla känns lämpligare. Men som du brukar säga, om man inte vet exakt var man ska diskutera så är det bättre att starta den på fel ställe och få hjälp att placera den rätt än att hålla tyst och inte påtala upptäckta brister. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 maj 2020 kl. 16.57 (CEST)

Vad gäller människa så tycker jag att det är ett onödig sidospår eftersom att {{Faktamall biografi WD}} alltid är att föredra framför {{Databox}} om artikeln handlar om en människa. Och är det ingen människa kan det rättas till fiktiv människa (Q15632617) eller mytisk figur (Q4271324). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 maj 2020 kl. 17.03 (CEST)

Jag funderar på att dölja "Människa" i databox oavsett om objektet är instans av människa eller ej. Det finns ju gränsfall såväl när vi talar om biblioska personer, sagokungar såväl som helgon. Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 00.13 (CEST) Nu utfört!Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 23.15 (CEST)

@Ainali: Databox kan vara användbar för historiska personer i väntan på att övriga faktamallar vidareutvecklas, eftersom den visar årtal, decennium, sekel och millenium korrekt, även före år 1000, valfritt om man vill ange f.Kr. eller f.v.t. Se t.ex. Gaius Trebonius, Adam av Bremen, Skrydstrupsflickan.Tomastvivlaren (diskussion) 25 maj 2020 kl. 23.15 (CEST)

Sen tycker jag att vi ska använda sånt här med viss försiktighet. Det blir stökigt att dumpa flera hundra mallar utan att ha en plan för att följa upp och kolla. Wikipedias artikelnamnrymd är inte avsedd att fixa felaktigheter i Wikidata en masse. Men, visst det blir reaktioner, och kanske resultat. Men risken är att det skapar irritation också.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2020 kl 16.48 (CEST)

Artikeln om Balder redogör för flera olika berättelser om och tolkningar av gestalten. Boxen detaljredovisar en av dessa versioner. Det är, som jag ser det, ett exempel på att det inte går att klämma in informationen i en box på ett rättvisande sätt. Och därmed att man ska låta bli när det gäller denna typ av "personer". --Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2020 kl. 16.24 (CEST)

Chandra Varena: Tack för att du kollar upp detaljer. Om uppgifterna är motstidiga är det bättre att inte visa dem i mallen, t.ex. genom att sänka uppgiftens rang. Men genom att skriva dödorsak Mistelteln (som både kan vara ett svärd och en pil) istället för mistel så får man med båda historierna? I båda historierna är Höder mördare, men i den ena är även Loke indirekt mördare. Man kan dölja Lokes namn. Bör man dölja något mer? Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 18.33 (CEST)

@Tomastvivlaren: Det jag menar är nog snarare att själva förekomsten av en infobox motsäger "personens" mytologiska karaktär. Att jag tittade på just Balder var en slump, jag har just mallat Barbara (helgon) av liknande skäl. I mytens väsen ligger att den svävar på målet, att olika versioner ger olika bilder som delvis men inte helt sammanfaller. I det här fallet har Snorre och Saxo nedtecknat varsin version av myten - men som myt kan den mycket väl ha funnits i en rad andra versioner. Därför menar jag att den mytologiska gestalten Balder (och hans motsvarigheter) inte bör ha någon infobox. Man skulle kunna betrakta Balder som en litterär gestalt hos Snorre, och då fastslå vilka släktskapsförhållanden etc. som presenteras i just den nedskrivna versionen av myten. Men är det meningsfullt? Jag menar att det inte är det, och det gäller alltså inte bara Balder.--Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2020 kl. 19.04 (CEST)

Borde inga helgon ha faktarutor? Jag menar att uppgifter där källorna är samstämmiga och artikelns löptext bara ger en variant kan visas i faktarutan, eftersom där ger rutan en översiktlig sammanfattning av i en lång text, och underlättar att man kan bläddra mellan relaterade sidor. Att visa släktskap är därför meningsfullt. Tvetydiga uppgifter kan enkelt döljas i faktamallen genom att sänka rangen på wikidata. I framtiden kanske mallen kan visa bestämningar såsom källäge, tex om en uppgift är hypotetisk, ungefärlig, mm, men i väntan på det tycker jag att vi döljer alla sådanna uppgifter, tex. årtal som ger intryck att vara exakta fastän de inte är det. Tomastvivlaren (diskussion) 24 maj 2020 kl. 19.24 (CEST)

Helgon är ju av olika sorter. Vissa, som till exempel Barbara (helgon) hör väl närmast till myternas värld, medan andra, som Heliga Birgitta är historiska personer med ganska väldokumenterade liv. Så någon generell regel för helgon går knappast att slå fast. --Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2020 kl. 20.56 (CEST)

"Borde inga helgon ha faktarutor?" Frågan är i mitt tycke felställd. Visst kan/bör helgon ha faktarutor, men vad tjänar vi på att blanda in Wikidata? Allt fakta måste ändå dubbelkollas, Wikidata-fel måste blockeras, texter översättas. Vad är "vinsten"? Varför omyndigförklara våra duktiga skribenter. Vår huvuduppgift är att ha välskrivna artiklar där faktaboxar är ett naturligt stöd i många fall. MEN de ska fyllas i på artikelns villkor, inte på Wikidatas villkor. Alla mallar som okritiskt hämtar data från Wikidata strider mot tanken bakom Wikipedia. --北山 Kitayama (diskussion) 24 maj 2020 kl. 21.31 (CEST)

Nej, där håller jag inte med dig. Fel på Wikidata ska i första hand i blockeras, de ska rättas när de upptäcks. Och ditt sista påstående funkar bara om Wikipedia skulle existera i ett vakuum där Wikimedia inte finns, men det har ju inte varit sant på 16 år. Vi är ett ekosystem av tjänster som kompletterar varandra. Att motarbeta det vore ju att motarbeta hela Wikimedias vision och implicera att användare på de andra projekten skulle vara mindre noggranna än de som redigerar Wikipedia. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 maj 2020 kl. 22.26 (CEST)

Det som är rätt i Wikidata kan vara fel här. Olika praxis, olika sätt att uttrycka sig. Rena faktafel ska givetvis rättas i Wikidata. Vi ska föda Wikidata med data, vi ska använda data från Wikidata, men det ska fortfarande ske på "våra artiklars villkor". Allt data som finns i Wikidata passar inte i en artikel, lika lite som all text i en artikel inte passar i Wikidata. Just nu finns en lång "blacklist" i databox-mallen på P-värden som inte ska tas med. Jag tror det är fel väg att gå - vi ska ha en lång "whitelist" där vi räknar upp den P-värden som vi vill ta in i artiklarna. Gör vi så har vi mycket bättre kontroll på vad som kommer in i svwp. Så fungerar ju övriga mallar som jobbar med WD. Görs den förändringen blir jag mycket mindre negativt inställd till mallen.--北山 Kitayama (diskussion) 24 maj 2020 kl. 22.34 (CEST)

Tack för utvikningen, den var mycket mer nyanserad och jag håller i princip med om allt där. Whitelist gentemot blacklist är inte en självklar lösning, jag är nog mer inne på att fundera på i vilka artiklar mallen passar i och att fortsätta finjustera mallen allteftersom vi upptäcker hur olika typer av objekt modelleras på Wikidata. Men vi bör göra det långsamt och metodiskt till en början, och inte slänga in mallen på flera artikeltyper än vi hinner med att utvärdera. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 maj 2020 kl. 22.56 (CEST)

Mja, @Kitayama:. När det gäller källor och deras hantering i Modul:Cite (som inte används i Databox, men i många andra WD-mallar) så finns det ingen "whitelist". De flesta "identifierar-properties" som ger länkar, kan visas här på sv.Wikipedia, bara vissa villkor är uppfyllda. Sedan finns det ett par identifierare som ger länkar som anses vara av sämre kvalité, men de kan ändå komma att visas ibland. 62 osv (diskussion) 25 maj 2020 kl. 17.43 (CEST)

Håller med om att mallarna inte är särskilt bra på att hantera komplexitet, osäkerhet och många olika versioner. Att slå fast en särskild version i en mall är inte lämpligt i sådana sammanhang. I de flesta fall finns det en mer eller mindre accepterad sanningen – antingen för att personen är fiktiv, och det då finns en särskild berättelse, eller för att personen är historisk och fakta är kända. Vi bör inte känna att vi måste tvinga in de undantagsfall där en mall inte passar i systemet. /Julle (disk.) 24 maj 2020 kl. 17.09 (CEST)

@Tomastvivlaren: Betr. frågan högre upp i tråden. (Jag svarar här för att inte göra tråden alltför sönderhackad och svåröverblickbar.) Det gäller alltså om Höder var Friggs son eller styvson. Svaret är "ja". Han var Friggs son eller styvson. Närmare än så kan man nog inte komma. Höder nämns i båda eddorna, men det står ingenstans vem som var hans mor. Att Balder var "Odens och Friggs son" står på flera ställen (t.ex. i Skáldskaparmál 5), men om Höder sägs bara att han var "Odens son" (Skáldskaparmál 13). Han nämns också som en av Odens söner i en tula, som händelsevis råkar finnas här på Wp. (Se Namntulorna.) Balder och Höder var alltså bröder (eller halvbröder).

Påståendet att Frigg var Höders mor är en i och för sig fullt rimlig gissning, som enl. Wikidata hämtats från Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon tryckt i tsarens Ryssland 1890–1907. Men eftersom Höders mor inte identifieras i källorna kan gissningen varken bekräftas eller falsifieras. Man får tro vad man vill. Som kuriositet kan nämnas att det också har funnits en skald med namnet Höder, om vilken vi ingenting vet mer än att han uppfunnit versmåttet Haðarlag. Detta står i prosan mellan stroferna 78 och 79 i Háttatal. /Srv.rosen (diskussion) 27 maj 2020 kl. 10.09 (CEST)

@Tomastvivlaren: Påståendet att Höder var Friggs son eller styvson är förstås en helgardering. Något tredje gives icke. För några år sedan försökte Britt-Mari Näsström, som är expert på nordiska gudinnor, rätta innehållet i några artiklar om mytologi här på Wp. Men hon behärskade inte wikitekniken, och kanske inte heller datorns tangentbord, så ändringarna blev ofta gjorda ogjorda. Till sist tröttnade hon. Dock lyckades hon få med några ändringar i artikeln om Frigg utan att det återställdes. Enligt historiken påstods Frigg vara mor till Balder, Hermod och Höder. Detta ändrade Britt-Mari Näsström den 5 september 2018 till följande:

Frigg eller Frigga ("den älskade") är i nordisk mytologi härskarinnan i Asgård. Maka till Oden, moder till Balder, styvmoder till Hermod, Vidar och Höder, samt dotter till Fjorgynn. Hon identifieras med planeten Venus, som i Norden kallades Friggjarstjarna.

Källorna säger ingenting om vem som var Höders mor, så det bör nog inte Wp göra heller. Näsström satte honom som styvson, troligen för att markera detta. Det finns också många skäl att utesluta att Frigg har uppfattats som Höders mor, vilket betyder att jag tar tillbaka det jag skrev ovan, där jag kallade det "en rimlig gissning". En gissning är det, men är den rimlig? Mycket talar mot. Så borde exempelvis Hlins "andra sorg" i Völuspá 53 ha blivit Hlins "tredje sorg" om Frigg hade varit mor till Höder. (Detta gäller ju oavsett vem Hlin är i detta sammanhang.) Enligt min mening är Balder den ende som bör nämnas som Friggs son, både i artiklar och boxar. De övriga blir ju då per definition styvsöner, men frågan är hur mycket Wp skall skriva om sådant varom källorna tiger. Srv.rosen (diskussion) 1 juni 2020 kl. 10.21 (CEST)

user:Srv.rosen: Jag tror att samtliga av dina mfl personers synpunkter nu är åtgärdade. Än en gång tack. Inte har du hunnit titta igenom över artiklar för asagudar? Se . Är känslan att många fel återstår?

I Diskussion:Nordisk mytologi#Wikidatalista finns en automatiskt uppdaterad lista över alla svenska artiklar om personer inom nordisk mytologi och deras wikidatauppgifter. Endast en bråkdel av dem har fått en faktaruta, och vi bör vara väldigt försiktiga innan vi lägger in det på övriga, om vi alls ska göra det. Ni som kan området, åtgärda gärna ev problem.

Min oro nu när många problem har åtgärdats är att ibland backas wikidata tillbaka så att den stämmer med faktarutor på andra språk, särskilt om vi inte kan referera till uppslagsverk och andra referensverk som ofta tycks ha fel. Nu har det gått cirka en vecka och hittills har återställningarna inte skapat problem kring asagudarna. Jag har justerat engelska Wikipedia i förhoppningen att inte Wikidata ska återställas felaktigt. Ibland nämner jag NE:s moderna tolkningar av sagalitteraturen i skeptiska ordalag längre ned i den svenska artikeln, för att ingen ska frestas att återinföra NE:s tolkningar.

Om det får gå ytterligare en liten tid och inget återställs, skulle du då säga att faktarutorna bör få vara kvar i flertalet artiklar om asagudar? Tomastvivlaren (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.09 (CEST)

Ämnen som passar för databoxar

För gudarna som diskuterats här är ett problem att "fakta" behöver förklaras på olika sätt när det presenteras. Det är svårt med en Wikidatamall, men kan ibland fungera i en manuell mall där man kan ange osäkerheter eller utesluta sådant som kräver långa förklaringar. Men här går det ändå att göra ett urval av "fakta" som är relevant att presentera, som t.ex. någon gjort i Mall:Faktamall mytologi. För en del andra ämnen tycker jag inte alls det är tydligt vilken fakta som bör presenteras. Då tycker jag databoxen sällan blir bra. Några exempel är artiklar som fartyg ([10]) eller opera ([11] där det finns fakta till faktarutor om enskilda fartyg (typ, längd, vikt, passagerarkapacitet, motoreffekt,...) eller operor (kompositör, librettist, premiärdatum, ...), men inte om den generella företeelsen, Andra exempel är mer abstrakta begrepp, som nationalism ([12]) eller parallaxskrollning ([13]) där det inte finns något att hämta i Wikidata, eller som döden ([14]) där det finns data men den blir väldigt konstig i en faktaruta. Så för vilken typ av artikelämnen är det meningsfullt att ha faktarutor? /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 30 maj 2020 kl. 12.00 (CEST) (Strök opera som nog inte var ett bra exempel. Som musikgenre funkar databoxen även om den inte är jättebra. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 30 maj 2020 kl. 12.06 (CEST))

Nästan alltid för geografiska objekt som har en koordinater. Förvånansvärt många sortiment om konkreta saker som är lite udda.Yger (diskussion) 30 maj 2020 kl. 14.11 (CEST)

Jag har skrivit i mall:databox (hjälptexten) vilken typ av artiklar Databox används i idag. Är den lämplig för dessa typer av artiklar? Tomastvivlaren (diskussion) 1 juni 2020 kl. 16.09 (CEST)

Formler

Tomastvivlaren Jag provade den i några artiklar om matematiska satser, men tycker inte riktigt den tillför något. Du har dock skrivit att den är användbar ”eftersom den visar ekvationer”. Jag förstår inte riktigt hur du menar, kan du förklara? /NH 13 juni 2020 kl. 19.19 (CEST)

Har du något exempel på en sida där det ens dyker upp en ekvation? Jag försökte i den enklaste jag kunde föreställa mig, Triangelolikheten. Men där fanns ingen ekvation och inte ens det som fanns var ens rätt. Jag försökte i några till, men inget där heller... 62 osv (diskussion) 13 juni 2020 kl. 21.43 (CEST)

De exempel jag hittar med ekvationer är Zipfs lag [15] och BMI (kroppsmasseindex) [16]. I Zipfs lag blir det konstigt med två lite olika formler som radas upp efter varandra i databoxen. Jag tycker också att beskrivningen som redan finns i artikeltexten är bättre än formeln i databoxen eftersom variablerna förklaras. Generellt bör formler i faktarutan var samma som förklaras i artikeln. I BMI-artikeln kanske formeln är ok, men det finns andra problem med databoxen, t.ex. rysk text. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 juni 2020 kl. 21.59 (CEST)

Nej, det i BMI är inte heller särskilt lyckat. En såpass enkel formel kräver inte kodning i LaTeX, det räcker att skriva "m/l²". Sedan är hela boxen byggd för en fysikalisk enhet snarare än ett mått som används inom hälsovetenskaper ...

andejons (diskussion) 13 juni 2020 kl. 22.16 (CEST)

En tredje artikel med definierande formel (P2534) är PH

• Länk till fråga som ger en lista över de (just nu 3) svwp-artiklar som använder mallen {{Databox}} och är kopplade till ett Wikidataobjekt som har något värde på egenskapen definierande formel (P2534)

--Larske (diskussion) 13 juni 2020 kl. 22.26 (CEST)

Tillägg: Det finns många objekt med en definierande formel (P2534) som inte lämpar sig för att visa i en smal faktaruta. Här är några exempel på artiklar som visar hur det skulle se ut om mallen {{Databox}} skulle användas där:

Aritmetikens fundamentalsats	Aritmetikens fundamentalsats Teorem Del av lista över satser Huvudtema Primtalsfaktorisering, EF-ring Studeras inom talteori Defi­nie­ran­de formel $((a\in \mathbb {Z} \backslash \{0,1,-1\})\land (p\in \mathbb {P} )\land (e_{i}\geq 1)\land (i\neq j\implies p_{i}\neq p_{j}))\implies \exists !p_{1},p_{2},\dotsc ,p_{r},e_{1},e_{2},\dotsc ,e_{r}:a=\pm p_{i}^{e_{1}}p_{2}^{e_{2}}\dotsm p_{r}^{e_{r}}$
Sfäriska koordinater	Sfäriska koordinater Under­klass till ortogonala koordinatsystem, curvilinear coordinate system, three-dimensional coordinate system Defi­nie­ran­de formel ${\begin{array}{lcl}x&=&r\sin \theta \cos \phi \\y&=&r\sin \theta \sin \phi \\z&=&r\cos \theta \end{array}}$ Symbol i defi­nie­ran­de formel $x$, $y$, $z$, $r$, $\theta$, $\phi$
Födelsedagsparadoxen	Födelsedagsparadoxen Matematiskt problem Huvudtema sannolikhet Defi­nie­ran­de formel ${\begin{aligned}{\bar {p}}(n)&=1\times \left(1-{\frac {1}{365}}\right)\times \left(1-{\frac {2}{365}}\right)\times \cdots \times \left(1-{\frac {n-1}{365}}\right)\\&={365\times 364\times \cdots \times (365-n+1) \over 365^{n}}\\&={365! \over 365^{n}(365-n)!}={\frac {n!\cdot {365 \choose n}}{365^{n}}}={\frac {_{365}P_{n}}{365^{n}}}\end{aligned}}$

--Larske (diskussion) 13 juni 2020 kl. 22.43 (CEST)

Anmärkning: Jag gjorde ovanstående databoxavsnitt skrollbart, då det annars orsakar kompression av övrigt sidinnehåll på skärmar som inte är så breda. /JohanahoJ (diskussion) 14 juni 2020 kl. 09.28 (CEST)

Det är lätt att hitta exempel på när Databox skulle bli ful. Men det gick rätt snabbt att hitta ytterligare några matematiska formler där mallen ser ut att funka hyfsat. Se petscan. Och ytterligare algoritmer. Se petscan.

Nu har Ryssarna har petat tillbaka den ryska texten i BMI-ekvationen. Ska försöka hitta en teknisk lösning när jag får tid. Det är ett problem att Wikidata-faktarutor kan ändras utan att någon bevakar. Jag vill kunna prenumerera på wikidatapåståenden för artiklar som har wikidatafaktarutor, utan att behöva se alla dessa ändringar av interwiki som berör andra språk.

Jag har justerat instruktionerna lite baserat på denna diskussion.Tomastvivlaren (diskussion) 14 juni 2020 kl. 02.03 (CEST)

Jag skulle inte rekommendera databoxen för matematiska satser alls. Att det ser hyfsat ut i BMI och PH beror nog på att dessa inte alls är matematiska satser. Det går nog att hitta undantag där det fungerar, men att ange formel i en infobox om en matematisk sats är lite som att ange längd i infoboxen om Snöre. Det är helt enkelt ingen normal egenskap för matematiska satser att de definieras av en formel. 62 osv (diskussion) 14 juni 2020 kl. 08.53 (CEST)

Den passar sällan i t.ex. naturkonstanter, därför att den inte visar värden på exponentiell form utan det blir typiskt massor av nollor. Och därför att den visar en irriterande tolerans (+/- något litet värde) som beror av antal värdesiffror. Tycker den gör sig bra i flera algoritmer. Tomastvivlaren (diskussion) 14 juni 2020 kl. 10.47 (CEST)

Tack för svar. Jag tolkade det som att du menade artiklar om ”matematiska satser” i den lite snävare betydelsen artiklar om enstaka teorem (jag provade Pytagoras sats, Tjebysjovs olikhet och några till). Där blev det inte så meningsfullt. Men kanske inte heller i de typer av artiklar som diskuteras ovan. /NH 14 juni 2020 kl. 11.01 (CEST)

Ja det var en olycklig formulering, nu ändrad. Tack. Tomastvivlaren (diskussion) 14 juni 2020 kl. 11.30 (CEST)

Om värdet av konsensus

I dagens SvD finns ett intressant reportage om vad som kan hända när Facebookgrupper plötsligt löper amok och pekar ut oskyldiga. Där apostroferas författaren Mamduh Halawa som skrivit just om olika sorters konsensus. Saxat ur artikeln:

"Författaren Mamduh Halawa, som skrivit boken ”Like”, en populärvetenskaplig granskning av sociala medier, påpekar att det finns en särskild risk med att just grannar, som ofta har liknande socioekonomisk status och bakgrund, fattar beslut i avgränsade grupper:

– Den psykologiska teorin kallas grupptänkande och handlar om varför människor som egentligen ska vara väldigt kompetenta fattar sämre beslut när de hamnar i en grupp tillsammans.

Han exemplifierar med USA:s misslyckade invasion av Kuba. Trots att Kennedyadministrationen hade stor kompetens och tillgång till högkvalitativ data misslyckades den med att invadera ett land med betydligt mindre resurser.

– Ett problem var att gruppen var så extremt homogen och att deras informationskvalitet var så likartad. I sådana grupper blir konsensus extremt stark. Då tenderar människor att välja den för gruppen mest bekväma sanningen, och att bekräfta den på ett mycket mer extremt sätt än man gjort annars."

I detta resonemang hittar jag vår styrka. Vi är väldigt bra på att diskutera. SVWP är en diskussionskultur medan Facebook är en bekräftelsekultur. Och vi är väldigt heterogena. Det visar varenda diskussion om sakfrågor. (Tyvärr mer sällan när det handlar om diskussioner om problemanvändare. Då visar sig gruppmentaliteten ibland från sina sämsta sidor, även om det för det mesta också finns kritiska röster som manar till sans.) Just på grund av denna heterogenitet är den konsensus vi kan komma fram till mycket värd. Jag tycker för det mesta att vi har ett bra klimat på SVWP, även om "det kan finnas förbättringspotential", för att citera en känd statsepidemiolog. T.ex. när det gäller bemötande av nya användare som vill bidra konstruktivt men inte förstår våra normer. Det har flera vittnat om. Men poängen med citatet är att vi skall fortsätta värna om våra olikheter. /Ascilto (diskussion) 7 juni 2020 kl. 16.54 (CEST)

Håller inte med om att diskussionerna om "problemanvändare" involverat grupptänk mer än andra diskussioner. Förvisso en tendens till mer hetlivade inlägg och starka åsikter åt alla håll och kanter, men i allmänhet tycker jag diskussionerna är sansade och att det finns en jämn fördelning av åsikter. Det sistnämnda är förvisso kanske inte en höjdare, då det leder till "konsensus saknas"... men det finns i de flesta fall välgrundade skäl till att vara för/emot diverse åtgärder i sådana fall. I övrigt är jag enig med det du skriver. Sigvid (diskussion) 7 juni 2020 kl. 17.18 (CEST)

Jag har länge hävdat att våra diskussioner om problemanvändare lockar fram våra värsta sidor. Vi har haft alltför mycket av frätande debatter på sistone för att jag skulle vilja ta fram några diffar eller ens exempel, det tror jag inte heller behövs: Det är bara att titta på debatterna här och på KAW. Som Ascilto tror jag vi bör vara noga att se till, och acceptera, våra olikheter. Det brukar ju gå bra i okontroversiella frågor, men det verkar som om det lockar fram grupptänkandet att ha en gemensam fiende som nästan alla kan enas mot. Men är det verkligen den optimala lösningen på de underliggande problemen? / Ternarius_Disk 7 juni 2020 kl. 19.15 (CEST)

Jag är ju en av de som har svårt för problemanvändare. Jag hoppas att det inte beror på grupptänkande, utan för att jag vill stoppa "toxic behaviour" och att man inte skall kunna kvitta goda insatser mot dåliga. Till viss del blir det ju så naturligt, vi blir ju som bekanta och då accepterar man mer, men i stora drag. Det är ju inte per definition så att för att många tycker att en problemanvändare ska blockeras, att det är grupptänkande. Ibland tycker många lika. Precis som jag hoppas att ingen demonstrativt vänder sig emot en grupp, bara för att visa att den inte följer strömmen. "De sämsta sidorna" är ju också engagemang, som lätt övergår i frustration.--LittleGun (diskussion) 7 juni 2020 kl. 20.22 (CEST)

Nu svär jag kanske i kyrkan, men ett av våra problem i de här situationerna är att vi saknar en fungerande konflikthanteringsmekanism när det uppstår schismer där folk inte kan mötas. Med några få undantag (tilldelandet av behörigheter, sidor föreslagna för radering, utvalda artiklar) är vårt sätt att försöka komma fram till en slutsats eller beslut att vi diskuterar på i hopp om att konsensus skall uppenbara sig, eller tills folk tröttnar. Det är upplagt för att personer som känner sig felbehandlade – eller som anser att deras minoritetsposition är viktig för uppslagsverket och varför kan inte alla andra förstå att de har fel – skall skriva inlägg efter inlägg, som andra sedan känner sig tvungna att bemöta för att inte användaren man tycker orsakar problem för uppslagsverket eller minoritetspositionen helt skall dominera samtalet. /Julle (disk.) 7 juni 2020 kl. 20.37 (CEST)

Jag tror snarare du missar målet. Jag uppfattar att samtalet ovan handlar om "grupptänkandeproblematiken gällande problemanvändare". Det vill säga problemet har redan uppkommit. Hur vi ska förhindra det är en helt annan fråga som jag tror är ännu omöjligare. Då är vi ju inte ens överens om att det existerar en problemanvändare, och jag tror diskussionssidor är lika bra ytor som något annat för att försöka hantera det omöjliga. Men det, menar jag, är en annan diskussion.--LittleGun (diskussion) 7 juni 2020 kl. 21.14 (CEST)

Min poäng är att vårt diskussionssystem uppmuntrar till att det blir infekterat i de situationerna eftersom det är svårt att gå vidare och lätt att situationen uppmuntrar en till att skriva inlägg efter inlägg. Det är förstås inte alls hela problematiken, som du påpekar, eller hela diskussionen, men jag tror att det är en av anledningarna till varför diskussionerna som Ternarius pratar om blir sådana problem. En del av förbättringspotentialen.

Jag misstänker att det är mindre meningsfullt att diskutera sätt att få frågan att inte uppstå, eftersom jag håller med dig om att det med största sannolikhet ligger bortom oss. Däremot hade det inte nödvändigtvis behövt vara så uppslitande när så väl sker som det är i dagsläget. /Julle (disk.) 8 juni 2020 kl. 00.29 (CEST)

Oftast är problemet med "problemanvändare" att de inte söker konsensus utan tycker att det är viktigare att ha rätt än att komma överens. De lägger fram krav i stället för förslag och går ofta till personangrepp när de blir motsagda. /ℇsquilo 11 juni 2020 kl. 11.19 (CEST)

För att ändra på det skulle vi behöva ändra den mänskliga naturen. Däremot kunde vi ha en process som inte uppmuntrade sådana diskusssioner att bli evighetsmaskiner. /Julle (disk.) 12 juni 2020 kl. 23.50 (CEST)

@Julle: har du några förslag på hur en sådan process skulle kunna se ut? Sigvid (diskussion) 14 juni 2020 kl. 10.17 (CEST)

Jag hade det, men fick fundera ett varv extra efter att ha pratat med m:Trust and Safety för att lyssna på deras erfarenheter. Skall se om jag kan återkomma under egen rubrik. /Julle (disk.) 16 juni 2020 kl. 19.43 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2020

Hej alla! Alldeles nyss avslutades Wiki Loves Earth, och nu är det dags att börja planeringen och anordnandet av Wiki Loves Monuments, den andra av två större årliga fototävlingar i Wikimediarörelsen som vi brukar vara med på.

Är det någon här i Wikipediagemenskapen som är intresserad av att vara med och planera och anordna fototävlingen? Att vara med och anordna WLM kan innefatta bland annat arbete med kommunikation, partnerskap, teknik! Det kan såklart också innefatta att sitta i juryn. Maila gärna eric.luthwikimedia.se om du är intresserad! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 10 juni 2020 kl. 16.06 (CEST)

Kul att ni startar planeringen! I år hjälper jag gärna till med att göra videos, både som instruktionsfilmer och mer för ren marknadsföring. Vilken wiki/projektsida använder ni för planering? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 juni 2020 kl. 12.53 (CEST)

Bra fråga! Än så länge finns det väl inte någon ren planeringssida. Jag satte samman den här sidan igår: Wikipedia:Projekt_kulturarv/WLM. Är en undersida till den rimlig? Eller tycker du att det vore rimligare att hålla den diskussionen på Wikimedia Commons? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 11 juni 2020 kl. 18.17 (CEST)

Det finns många rimliga ställen, och till och med flera kan vara lämpliga tycker jag. Exempelvis är den du gjorde förmodligen den bästa för att diskutera listor på svwwiki, Commons förmodligen bäst för själva tävlingssidan och WMSE-wikin som hub för dem alla och för andra frågor som till exempel marknadsföring off-wiki. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 juni 2020 kl. 09.16 (CEST)

Bra input! Jag ska försöka skapa en sådan hub-sida på wikin för samordning. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 16 juni 2020 kl. 11.57 (CEST)

Pusan till Busan

Jag har återväckt diskussionen om flyttning av artikeln Pusan till Busan. Se Diskussion:Pusan där även diskussionen förs. --北山 Kitayama (diskussion) 16 juni 2020 kl. 10.03 (CEST)