Hoppa till innehållet

Med utmärkt högaktning

Från Wikipedia

Med utmärkt högaktning var det tidigare svenska sättet att avsluta brev till personer och företag som man inte var väl bekant med.[1][2] ”Högaktningsfullt”, som svenskar idag uppfattar som gammaldags artigt och mycket formellt, var ”aldrig artigt nog”[2] i tidigare svensk etikett, när man tilltalade med titlar. Enligt en annan källa från 1918 var ”Högaktningsfullt” lika lämpligt som ”Med utmärkt högaktning”.[3]

Alternativ var Med största högaktning[2] eller möjligen Med sann högaktning[4].

Ordet ”utmärkt” kan synas omotiverat för sentida standardsvensktalande, som uppfattar det som att ”utmärkt” betyder ”mycket bra”. Förklaringen är att “utmärkt” också betydde ”tydlig, uppenbar, påtaglig”, som i Svenska Akademiens ordboks citat: ”poeter af någon utmärktare betydelse”[4]. Med utmärkt högaktning betydde alltså med största mått av högaktning. Man jämföre med skolbetyget Med utmärkt beröm godkänd (latin Cum insigniore laude approbatur), varest ”utmärkt” har samma betydelse: ”med största mått av” beröm.