Hoppa till innehållet

von Düben

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om ätten von Düben. För personer med efternamnet, se Düben (efternamn). För musiksamlingen, se Dübensamlingen.
von Düben
Friherrliga ätten von Düben nr. 139:s vapen. Ätten nr. 135 för i stället en trana i övre högra vapenfältet.
UrsprungLützen, Sachsen-Anhalt, Tyskland Tyskland
StamfarMichael Düben
FramståendeEmerentia von Düben
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1707; 1719
Gradätt nr 1775; 139

von Düben[a] är en svensk adelsätt med ursprung i Tyskland, varav grenar erhållit friherrlig och grevlig rang. En friherrlig gren är fortlevande.[källa behövs] Släkten Düben utmärker sig med bidrag till Sveriges musikhistoria, framför allt genom Dübensamlingen. Medlemmar av släkten Düben var under 1600- och 1700-talet verksamma vid Kungliga Hovkapellet, och inom hovlivet med bland andra Emerentia von Düben som hovdam.[1]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Släkten Düben, ursprungligen från Sachsen,[2] härstammar från Michael Düben (död ca 1585) som var rådsförvant (tyska: Ratsverwandter) i Lützen. Denne blev far till Andreas Düben (1558–1625) som var organist vid Thomaskyrkan i Leipzig.[3] Han blev i sin tur far till organisten Anders Düben den äldre, som hade studerat i Amsterdam för Jan Pieterszoon Sweelinck.[2] Han inkom till Stockholm 1620.[4][5] Där blev han organist vid Tyska kyrkan.[6] Hans hustru var Anna Maria Gabrielsdotter (Gabrielen) som var kammarjungfru hos Maria Eleonora av Brandenburg. Av hans barn blev sönerna Gustaf och Peter Düben anfäder för de adliga grenarna av ätten von Düben.[7] En annan son, Hans Georg Düben, var Karl XII:s sockerbagare.[8]

Musikgärning

[redigera | redigera wikitext]
Dübensamlingen.

Släkten Düben har lämnat avtryck i den svenska musikhistorien genom betydelsefulla bidrag. Genom fyra generationer har de utövat ett påtagligt inflytande över musiklivet i Sverige;[9] det mest framträdande arv i form av Dübensamlingen, en samling som omfattar såväl tryckta som handskrivna noter. Gustaf Düben den äldre var den som bidrog mest till samlingen.[10]

Dübensamlingen är bevarad på Uppsala universitetsbibliotek[11] och innehåller bland annat flera verk av Dieterich Buxtehude.[12]

Förgreningar

[redigera | redigera wikitext]

Peter Dübens gren – adliga ätten nr 1785

[redigera | redigera wikitext]

Peter Düben började sin bana som musikant men blev senare militär, slutligen med titeln ryttmästare. Hustrun Regina var född Crumbygel, syster till den Polykarpus som adlades under namnet Cronhielm. Deras son Peter verkade i militären och blev slutligen överstelöjtnant efter att han deltagit i flera slag. År 1707 adlades han med namnet von Düben men fick inte sitt sköldebrev förrän 1726. Ätten introducerades på nummer 1785 samma år som sköldebrevet utfärdades. Peter von Dübens andra hustru var Gunilla Lagerhielm vars mor var en Gyllenpatron. Ätten slocknade på svärdssidan med en sonson till honom år 1784.[källa behövs]

Gustaf Dübens gren

[redigera | redigera wikitext]
Dübenorgeln i Tyska kyrkan i Stockholm, byggd 1609.[13]

Gustaf Düben (död 1690) var hovkapellmästare och organist i Tyska kyrkan, Stockholm, samt gift med nederländskan Emerentia Standaert som tillhörde samma släkt som Standaerhielm. De fick fyra barn, alla adlade: Gustaf, Emerentia, Joachim och Anders.

Gustaf von Dübens gren – friherrliga ätten 135

[redigera | redigera wikitext]

Gustaf von Düben d.y. var bland annat hovkapellmästare, och upphöjdes år 1718 till friherre samt introducerades året därefter på nummer 135. Hans hustru Sara Törne var syster till Nils Hansson Törne vars son adlades Törnstierna, Olof Törne adlad von Törne, släkt med ätterna Törnflycht, Törne och Törnebladh och härstammande från Hising och Bureätten. Deras dotter blev stammoder till friherrliga ätten von Gedda. Ätten utslocknade på svärdssidan 1892 med läkaren Gustaf von Düben,[14] men fortlevde på spinnsidan en bit in på 1900-talet.[källa behövs]

Anders von Dübens gren – friherrliga ätten 139

[redigera | redigera wikitext]

Anders von Düben den yngre var hovmarskalk och gift tre gånger. Ätten delades i två grenar med två söner ur tredje äktenskapet som ingicks med Christina Sparfwenfeldt, vars mor var en Hildebrand nummer 1357 och dotter till J. G. Sparfwenfeldt.[källa behövs] Huvudmannagrenen härstammar från kammarherre Johan Gabriel von Düben i dennes andra äktenskap som var med en friherrinnan Pfeiff vars mor var en Palmqvist nummer 123, och deras son godsägaren Joachim von Düben. En annan son, Joachim von Düben den yngre, var Sveriges kanslipresident.

Yngre grenar utgår från hovmarskalken Henrik Jacob von Düben och dennes första hustru Julie, adlad af Petersens.[7] Till denna gren hör fotografen Cesar von Düben.

Ättegrenen fortlever i Mexiko och USA, genom Edvard Wilhelm von Düben.[källa behövs]

Emerentia von Dübens gren – friherrliga ätten 139

[redigera | redigera wikitext]

Emerentia von Düben, även Menza, adlades med sina bröder, men avled ogift.[15] Hon var kammarpiga och gunstling,[16] känd för sitt inflytande över drottning Ulrika Eleonora. Hon är den enda kvinnan som någonsin adlats i Sverige.[ifrågasatt uppgift][källa behövs]

Joachim von Dübens gren – grevliga ätten nr 80

[redigera | redigera wikitext]

Joachim von Düben d.ä. var riksråd, och upphöjdes till greve postumt år 1731. Hans söner introducerades år 1743 på nummer 80. Hans hustru var Margareta Spegel, en dotter till ärkebiskopen Haqvin Spegel och Anna Schultin vars mor var barnbarn till Nicolaus Olai Bothniensis och Bureättling. Svärmodern, svägerskorna och hustrun hade adlats med namnet Spegel år 1719 av Ulrika Eleonora men blev aldrig introducerade. Den grevliga ätten von Düben fortlevde på svärdssidan med riksrådet Carl Wilhelm von Düben som till hustru hade kusindottern friherrinnan von Düben nr 139.

Den grevliga ätten utslocknade på svärdssidan den 15 november 1876,[7] med Carl Gustaf von Düben under en resa från Lissabon till Madeira.[17]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Det finns två stavningsvarianter: en som inkluderar adelspartikeln "von" – von Düben (tyskt uttal: [fɔnˈdyːbm̩]) – och en utan: Düben (tyskt uttal: [ˈdyːbm̩]). Personer med adelspartikel i sina namn tillhör de adliga släktgrenarna.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Norrhem, Svante (2007). Kvinnor vid maktens sida 1632–1772. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-89116-91-7. https://books.google.se/books?id=gQWy9cbbIAwC&pg=PA95&dq=d%C3%BCben+sl%C3%A4kten&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiY9rSnpvb8AhUhSvEDHXrCApoQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=d%C3%BCben%20sl%C3%A4kten&f=false. Läst 2 februari 2023 
  2. ^ [a b] Dirksen, Pieter (2007) (på engelska). Heinrich Scheidemann's Keyboard Music: Transmission, Style and Chronology. Ashgate Publishing, Ltd. ISBN 978-0-7546-5441-4. https://books.google.com/books?id=TOUiZJnq8OgC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA127&dq=D%C3%BCben+family&hl=en. Läst 10 augusti 2023 
  3. ^ (på tyska) Monatshefte für Musik-Geschichte. T. Trautwein. 1889. https://books.google.se/books?id=TLoUAAAAYAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA2&dq=Deutsche+kirche+d%C3%BCben&hl=sv&redir_esc=y#v=onepage&q=Deutsche%20kirche%20d%C3%BCben&f=false. Läst 10 augusti 2023 
  4. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931 
  5. ^ Jönsson, Sofia Lilly (25 juni 2015). ”Musik att spela på den kungliga sängkanten | Sofia Lilly Jönsson”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4cded0f9-4a90-462c-8822-36fda0e56803/musik-att-spela-pa-den-kungliga-sangkanten. Läst 10 augusti 2023. 
  6. ^ ”Düben-Orgel” (på tyska). www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. 28 januari 2019. https://www.svenskakyrkan.se/deutschegemeinde/duben-orgel. Läst 10 augusti 2023. ”1625 wurde Andreas Düben Organist der Deutschen Kirche.” 
  7. ^ [a b c] ”Düben, Düben von, släkt”. Svenskt Biografiskt Lexikon. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17737. Läst 9 oktober 2020. 
  8. ^ Nilsson, Mats-Eric (29 april 2011). ”Från gåslever till Delicatoboll”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/9349d085-ba1c-3ded-8382-ab944590f5ec/fran-gaslever-till-delicatoboll. Läst 10 augusti 2023. 
  9. ^ Nyblom, Sofia (8 juni 2007). ”Lekfullhet präglar barockt gästabud”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/138ba11f-9219-3933-bcd7-3a039aab3da4/lekfullhet-praglar-barockt-gastabud. Läst 10 augusti 2023. 
  10. ^ Kjellberg 2010, sid. 12.
  11. ^ Kjellberg 2010, sid. 11.
  12. ^ Snyder, Kerala J. (1987) (på engelska). Dieterich Buxtehude: Organist in Lübeck. University Rochester Press. ISBN 978-1-58046-253-2. https://books.google.se/books?id=qSXGOoambNcC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA123&dq=D%C3%BCben+family&hl=sv&redir_esc=y#v=onepage&q=D%C3%BCben%20family&f=false. Läst 10 augusti 2023 
  13. ^ ”Düben-Orgel” (på tyska). www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/deutschegemeinde/duben-orgel. Läst 2 februari 2023. 
  14. ^ ”Utdöd ätt”. Gefleborgs Läns Tidning. 19 juli 1892. https://tidningar.kb.se/2578661/1892-07-19/edition/170741/part/1/page/2/?q=%22von%20Duben%22%20135&from=1892-01-01&to=1892-12-31. Läst 2 februari 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  15. ^ ”Emerentia Düben, von”. Svenskt Biografiskt Lexikon. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17742. Läst 9 oktober 2020. 
  16. ^ Anrep, Gabriel (1858). Svenska adelns ättar-taflor. P. A. Norstedt u. Söhne. sid. 636. https://books.google.se/books?id=ZgwbOEtYuWcC&dq=emerentia+von+duben+1669&pg=PA631&redir_esc=y#v=onepage&q=emerentia%20von%20duben%201669&f=false. Läst 10 augusti 2023 
  17. ^ ”Utdöd greflig ätt”. Stockholms dagblad. 28 november 1876. https://tidningar.kb.se/2811213/1876-11-28/edition/147682/part/1/page/2/?q=%22%C3%84tten%20von%20Duben%22&newspaper=STOCKHOLMS%20DAGBLAD. Läst 2 februari 2023 (via Svenska dagstidningar). 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Norlind, T. (1918) (på tyska). Die Familie Düben 
  • (musiktryck) Orgelmusik av familjen Düben [Musiktryck] : Orgelwerke der Familie Düben. Stockholm: Pieter Dirksen. 1997. Libris 2482601 
  • Karlsson, Lars-Erik (1997). Släkten von Düben på Elvgärde. Libris 2863900 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Von_Düben&oldid=55203749”