Hoppa till innehållet

Wikipedia:Tidlöshet

Från Wikipedia

Tidlöshet är ett ideal för varje uppslagsverk, och så även för Wikipedia. Artiklar i ett uppslagsverk bör, till skillnad från till exempel dagstidningar, skrivas med framtida läsare i åtanke.

Undvik tidsbundna fraser, såsom "just nu", "för tillfället", "för närvarande", "nyligen", "är aktuell" och även "i dag" och "numer" samt "förra året" och "på senare tid". Ange hellre en tydlig tidpunkt, såsom "den 26 november 2024", "från och med 2024" eller "i november 2024". Om någon tidpunkt inte är känd, så är det i regel bättre att helt stryka den tidsbundna frasen och istället bara uttrycka uppgiften i presens. Även när man använder orden "ny" eller "nytt" utan att det sätts i relation till något annat bör man fråga sig om det är tidlöst.

Undvik också nutidsfokusering (engelska recentism) som bland annat kan innebära att otillbörlig vikt ges åt händelser som nyligen har uppmärksammats i media. Om för stort utrymme ges åt sådant som tillfälligt får stor uppmärksamhet finns en risk att artikeln inte kompletteras med uppföljning och nya uppgifter när händelsen faller i glömska. Tidiga uppgifter som framkommer om en händelse kan visa sig vara felaktiga, onyanserade eller ensidiga och bör endast användas med försiktighet eller fördröjas tills kunskapsläget är stabilt, särskilt vid personuppgifter enligt policyn Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.

Inaktuella uppgifter kan ersättas med nya i ingressen, men i övriga artikeln bör gamla uppgifter så långt det är möjligt behållas, följas upp och kompletteras med historiskt sammanhang och med nya uppgifter istället för att ersättas med nya. Koncensus kan ibland uppnås för att rensa allt för omfattande inaktuella uppgifter som aldrig borde ha tagits med utan har getts otillbörlig vikt, och som det inte är realistiskt att de ska kunna underhållas.

Nya föränderliga uppgifter kan med fördel placeras sist i historikavsnitt med kronologisk disposition, och förses med datum. Föränderlig statistik bör placeras i tabeller eller diagram snarare än i den löpande texten, och tidigare ledamöter i listor. Vid sidan om detaljerade kronologiska listor bör artikeln om möjligt sammanfatta långsiktiga principiella historiska utvecklingstrender, och tematiskt förklara händelsernas orsaker och konsekvenser.

Planer och prognoser förändras ofta. Löften och politiska utspel kan syfta till att utgöra reklam och tenderar att snabbt bli inaktuella. Sådant innehåll bör bedömas strängt och detaljer undvikas. Wikipedia är ingen kristallkula utan bör fokusera på faktiska skeenden och genomförda beslut, på den principiella utvecklingen och teoretiska aspekter, och möjligen återge vetenskapligt väl underbyggda långsiktiga prognoser.

Fraser med tidlöshetsproblem kan ofta markeras med mallarna {{tidlöshet}},{{när}} eller {{år?}}. För uppgifter som man vet kommer att behöva uppdateras efter en viss tidpunkt kan mallen {{bäst före}} eller {{senaste uppgift}} (som visas efter 10 år) användas. Uppgifter kan automatiskt ändras efter ett specifikt datum med mallen {{Visa efter datum}}. Gamla uppgifter kan markeras med {{inaktuell}}, {{inaktuell mening}}, {{uppföljning saknas}} eller {{föråldrad}}.

Wikipedia hade som flest bidragsgivare 2006 till 2010 och mycket innehåll, särskilt från den tiden, behöver följas upp. Systematiskt underhåll av artiklar med föränderlig statistik och andra tidsobeständiga uppgifter behöver genomföras. Exempel på sådana artiklar kan hittas via:

We are not tabloid journalism, we are an encyclopedia.
Jimmy Wales, 2011

Aspekter av nutidsfokusering

[redigera | redigera wikitext]

Föränderlig statistik

[redigera | redigera wikitext]

Samhällsstatistik och annan föränderlig statistik bör om möjligt ingå i tidsserier, som presenteras i form av tabeller eller diagram istället för i den löpande texten. Alternativt så bör föränderlig statistik sättas i ett historiskt sammanhang, och ligga till grund för slutsatser och analys, exempelvis beskriva ett skeende som förorsakade eller orsakades av en ändring av statistiken. Tänk på att statistiktunga meningar kan bli svårlästa och ointressanta inom några år. Antalet siffror per stycke, särskilt vid föränderlig samhällsstatistik, bör hållas till ett minimum i den löpande texten.

Internationellt samarbete kan potentiellt underlätta uppdatering av statistik. Diagram kan lagras som bildfiler på Wikimedia Commons. Statistik kan lagras i tabellformat i Commons tabdatanamnrymd (enklare), eller på Wikidata (mer komplicerat, kan kräva robothjälp). Data som lagras på commons kan visas som tabeller och diagram med hjälp av mallarna i Kategori:Mallar som använder tabelldata på Commons. Denna typ av tekniskt avancerade lösningar kan emellertid innebära en tröskel som hindrar många från att bidra. Wikidata saknar idag (2021) mekanism för att indikera att data är föråldrade.

Föränderlig statistik, forskning och annat som kan bli inaktuellt efter några år bör förses med årtal, exempelvis "(data för 2013)". Diagram kan med fördel innehålla datum. Om exakt årtal för när uppgiften var giltig är okänt bör man i första hand ange när källan publicerades, exempelvis "(publicerad 2015)", och i andra hand när den först lästes, exempelvis "(läst 2024)". För en befintlig uppgift som saknar källangivelse kan man ta hjälp av artikelhistoriken för att fastställa när den tillkom. När en uppgift uppdateras flera gånger om året lägger man alltid till månad. Observera att många källor har nutid som utgångspunkt och till skillnad från Wikipedia inte alltid brukar ange tidpunkt för uppgifter som var nya vid publikationstillfället.

Städning eller åtgärdande av inaktuella uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Om ett avsnitt har varit inaktuellt en längre tid, trots att det har försetts med kvalitetsmallar, kan det tyda på att tidsföränderligt innehåll är för omfattande för att det ska vara realistiskt att underhålla artikeln, samt att uppgifterna aldrig borde ha inkluderats i artikeln från början med hänvisning till otillbörlig vikt vid detaljer framför sammanhang. Ibland går det att nå konsensus kring att ta bort eller rensa bland uppgifterna. I andra fall går det inte att få stöd för att städa, exempelvis för att det kan uppfattas som försök att dölja den historiska bakgrunden till skeenden. Föråldrade uppgifter bör behållas så långt som det är möjligt. Man kan exempelvis använda dåtid istället för nutid, ge historisk kontext, förflytta uppgiften till en tidsserie (exempelvis en kronologisk lista, statistiktabell eller ett diagram) med mer aktuella uppgifter.

Redigering av befintliga artiklar

[redigera | redigera wikitext]

Nutidsfokusering kan ge otillbörlig vikt åt en händelse och anses därför vara en av Wikipedias brister. I vissa fall kan dock det nutidsfokuserade materialet vara nödvändigt för att samla information, men när händelsen har tonat ner kan materialet sammanfattas och den minst viktiga informationen elimineras. Skribenterna bör därför noga överväga huruvida de återger medias täckning av händelsen (se Wikipedia:Källkritik av journalistiska källor) och verkligen bidrar till Wikipedia med information som är bestående över tiden. Onödig information kan elimineras senare men den tidigare karaktären av balans i artikeln kan kanske inte räddas, vilket kan göra den sämre.

Skapande av nya artiklar

[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias styrka jämfört med andra uppslagsverk och böcker är att artiklar om pågående händelseförlopp ofta uppdateras med ny, färsk information.

Att samla informationen i en artikel om händelsen istället för att sprida ut den i flera, ger ett bättre helhetsintryck av händelsen.

  • Den enskilde aktörens medverkan i en enskild händelse, där flera aktörer är inblandade, bör endast beskrivas översiktligt i aktörens artikel. Att beskriva mer detaljerat kan leda till skrivningar som har ryckts ur sitt sammanhang och ger därför ofta en felaktig bild av aktörens medverkan. Den nyskapade artikeln om händelsen har hela sammanhanget så därför är en hänvisning dit oftast bättre.
  • Enskilda aktörer som har blivit kända endast på grund av en pågående händelse, där flera aktörer är inblandade, bör inte ha egna artiklar. Det är bättre med en omdirigering till en artikel om händelsen eftersom aktören då sätts i ett sammanhang.

Artiklarnas struktur

[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias artiklar bör inte utgå från att det allra senaste om något eller någon är det mest viktiga. En artikel bör ge en översikt över någons liv eller ett skeende, både i inledning och i övriga delar av artikeln, och försöka sammanfatta både det mest viktiga, dess orsaker och dess följder.

En artikel om en person bör presentera den biografiska texten någorlunda kronologiskt, med någons liv från början till slut (inte från slut till början). Denna huvudprincip bör även gälla i listor och tabeller över någons produktion, bedrifter, utmärkelser och liknande. Vid behov kan en tabell vara sorterbar, så att läsaren med ett klick kan ändra sorteringen i valfri tabellkolumn.

Nutidsfokusering och Wikipedias mål

[redigera | redigera wikitext]

Som ett fenomen på internet försöker Wikipedia att öka sin relevans och bredd i jämförelse med liknande referenssajter. Ett område där Wikipedia överträffar andra är förmågan att sammanställa referensinformation om pågående händelser och nyheter. En analys av Wikipedias inkommande trafik visar att Google och andra sökmotorer länkar till Wikipedias artiklar om pågående händelser (till exempel till de engelska artiklarna om Ronald Reagans död och Tsunamikatastrofen 2004). Vad som från början såg ut som en överdriven mängd information om pågående händelser, lyckades locka nya besökare och bland dem nya wikipedianer. Engelska Wikipedia fick ett positivt betyg av radioprogrammet On the Media på American National Public Radio för sin snabba rapportering om Bombdåden i London 2005 och tidningen Metro uppmärksammade att vem som fått 2007 års Nobelpris i litteratur publicerades på Wikipedia efter bara en halv minut.

Även om de nutidsfokuserade artiklarna skapar en obalans i Wikipedias artikelsamling, attraherar de alltså nya besökare och uppmärksamhet åt Wikipedia.

Att komma tillrätta med nutidsfokusering

[redigera | redigera wikitext]
  • Tioårstestet är ett enkelt tankeexperiment som kan vara till hjälp: "Kommer denna redigering att vara relevant om tio år? Om jag lägger ner mer tid på just detta än på övriga delar i artikeln, kommer då detta att bli mer relevant än vad som redan finns skrivet?" Om tio år, då händelsen är överspelad, kommer den som läser artikeln att önska att den var mer balanserad?
  • Innan Wikipedia startade (15 januari 2001) kanske liknande händelser som den pågående inträffade. Finns den händelsen omnämnd på den svenskspråkiga eller någon annan språkversion av Wikipedia? Om inte så kan det vara ett indicium på att händelsen inte har ett encyklopediskt värde. Notera dock att orsaken lika gärna kan vara att källor för tiden före Wikipedia och när Internet blev tillgängligt för gemene person i regel är/var svårtillgängligare.
  • Att ibland skapa underartiklar kan göra huvudartikeln mer stabil. En av orsakerna till att skapa underartiklar är att skribenter kan lägga in nutidsfokuserad information i huvudartikeln om det inte finns någon annan plats att göra det på.
  • Efter att en "{{tidlöshet}}"-mallad artikel har lugnat ned sig, då nyheten har kallnat i medierna och antalet redigeringar i artikeln har minimerats så bör wikipedianerna påbörja ett mer omfattande redigeringsarbete. De flesta artiklar kan trimmas ner till att innehålla enbart den viktigaste informationen; de huvudsakliga effekterna av händelsen och länkar till närliggande ämnen. Mycket av informationen och dag för dag-uppdateringar med obetydliga detaljer och spekulationer kan tas bort.
  • Nyhetstelegram kan inte längre läggas ut på svenska Wikinews då den är inaktiv.

Åtgärdsmallar

[redigera | redigera wikitext]

Åtgärdsmallar för artiklar som har problem med bristande tidlöshet: