Wikipedia:Biografiska artiklar

Ämnesguider
Brottsfall Datorteknik Datorspel E-sport Fiktion Näringsliv/företag/ varumärken Geografi Litteratur Mat och dryck Musik Naturvetenskap Biologi Medicin Nyheter Personer Politik Pornografi Sport Språk TV/radio Utbildning

En biografisk artikel är en artikel om en person. I det följande ges först allmän information och därefter beskrivs den disposition som en biografisk artikel bör ha. Se även Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.

Namn

En biografisk artikel bör i allmänhet ha det namn, under vilket personen är känd. Wikipedia:Principen om minsta möjliga förvåning kan vara vägledande.

Allmän information

För biografier om levande personer är neutralitet och personlig integritet särskilt viktiga, se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.

Följande mallar kan ibland vara användbara i biografiska artiklar:

• {{Ålder}}, som ger åldern på personen idag samt för avliden person.
• {{Död datum och ålder}}, som ger åldern då personen dog.
• {{Ålder vid datum}}, som skriver ut födelsedatum och personens ålder vid ett datum (avrundat ner till närmsta år).

Meningar skall vara fullständiga och korrekta, så att det är tydligt vad som åsyftas. Skriv inte "Anses vara en av de främsta" utan "Han anses vara en av de främsta". Se även Wikipedia:Stilguide.

För den som är intresserad av att biografier finns Wikipedia:Projekt biografier.

För särskilda oklarheter om artikelpersoners allmänna basuppgifter kan redigerare ställa frågor om detta på sidan Persondatafrågor, så kan användare med tillgång till speciella faktakällor ofta lämna svar om dessa där. Gällande nu levande personer i Sverige kan man oftast själv finna basuppgifter om dessa i till exempel Ratsits databas.

Inledning

Liksom alla artiklar bör en biografisk artikel inledas med en fullständig och läsbar mening. Den första meningen bör inte överlastas med perifer information.

Följande disposition bör användas för den första meningen:

1. Fullständigt namn i fet stil. I normalfallet anges inte titlar före namnet. Se Wikipedia:Personnamn för vidare vägledning.
2. Välkänt artistnamn, nom de guerre eller pseudonym i fet stil och inom citationstecken eller så placerat att det inte kan misstas för en del av det officiella namnet.
3. Etablerat smeknamn eller liknande i kursiv stil.
4. Uttal inom parentes efter respektive namnform vid behov.
5. Födelse- och dödsdata, i formatet "11 februari 1813". Datum kan föregås av "den", vilket enligt Språkrådet är brukligt men det "kan också utelämnas, i synnerhet när datumet inte står i en löptext" (konsensus i frågan saknas bland Wikipedias användare). Om även födelse- och dödsplatser anges skall sådan information vara kortfattad, men tillräcklig för att bestämma orten. Om personen är från Sverige och född 1947 eller senare, är det i första hand födelsehemort som skall anges vid personens födelsedata. Dödsorten är den faktiska platsen för dödsfallet eller personens folkbokföringsort; använd det som väcker minst förvåning och förtydliga vid behov.
6. Nationalitet. Kan länkas till artikeln om landet, skriv till exempel [[Frankrike|fransk]] för att få ordet fransk som hänvisar till Frankrike. Multipla nationaliteter och etniciteter kan användas, och beskrivs då kortfattat. Exempel:

   Marie Curie, född Maria Skłodowska den 7 november 1867 i Warszawa i Polen, som då tillhörde Ryssland, död den 4 juli 1934 i Sancellemoz i Haute-Savoie i Frankrike, var en polskfödd fransk medborgare, kemist och fysiker.

7. Viktigaste yrken och branscher i allmän formulering. Yrkestitlar kan länkas, se exempel ovan.
8. Det eller de skäl som primärt föranleder personens encyklopediska intresse.

Därefter följer en kort sammanfattande text som beskriver på vilket sätt personen varit historiskt betydelsefull. Ange de viktigaste ämbetena med årtal samt titlar. En hänvisning till kända släktingar eller släkttillhörighet kan också finnas med. Inkludera gärna med en bild på personen till höger om inledningen.

Exempel:

Francis Albert "Frank" Sinatra, född den 12 december 1915, död den 14 maj 1998, var en amerikansk sångare som anses vara en av de främsta genom tiderna. Många kritiker placerar honom tillsammans med Bing Crosby, Elvis Presley och The Beatles som den viktigaste populärmusikfiguren under 1900-talet. Sinatra påbörjade en andra karriär som filmskådespelare och blev beundrad för sin personlighet och lugna sångstil.

Här följer några preciseringar angående den inledande meningen:

• Det finns delade meningar om eventuell markering av tilltalsnamn: Några anser att tilltalsnamn alltid skall kursiveras, några anser att tilltalsnamn kursiveras endast om det inte är det första förnamnet, och vissa anser att tilltalsnamnet aldrig bör markeras då artikelnamnet avspeglar det namn som personen var mest känd under.
• Artistnamn, nom de guerre, pseudonym och smeknamn anges endast i första meningen om dessa är starkt förknippade med personen. Verifierbara smeknamn inom familjen och liknande kan eventuellt nämnas i huvuddelen.
• I normalfallet anges ej dödsorsak i första meningen. Tillägg som "(cancer)" efter dödsdatum är olämpliga.
• Då födelse- och dödsplats anges i första meningen, skall informationen hållas kortfattad. I allmänhet är det tillräckligt med två nivåer; skriv alltså exempelvis inte "Mayfair, London, England, Storbritannien" utan hellre "London i Storbritannien". Om beteckningar och geografisk indelning förändrats över tiden bör de förhållanden som rådde vid födelse respektive död anges. Utförligare information kan vid behov ges i huvudtexten.
  • Om födelse- och dödsland sammanfaller med nationalitet behöver endast det sistnämnda inkluderas.
  • I enlighet med Wikipedia:Stilguide bör exempelvis "London, Storbritannien" ersättas av "London i Storbritannien", eller endast London då denna stad normalt inte är förväxlingsbar.
  • Även om födelseplats inkluderas bör i normalfallet en eventuell annan uppväxtort inte anges. En formulering som "född i Stockholm, men uppvuxen i Södertälje" är alltså olämplig i den första meningen, om inte detta i sig är avgörande för personens encyklopediska intresse. Sådan information ges istället i huvudtexten.
  • Se även diskussionssidan.
• Vissa användare anser att inte endast nationalitet utan även icke-nationell etnicitet skall inkluderas när det är tillämpligt (samisk, judisk, kurdisk etcetera). Se diskussionssidan.
• I den inledande meningen bör endast de viktigaste sysselsättningarna anges och då i mer allmänna ordalag. Om en känd politiker även var road av amatörmåleri bör denne i den inledande meningen omnämnas som "politiker" och inte som "politiker och konstnär".

Huvuddel

En biografi bör skrivas i kronologisk ordning, även om texten kan vara uppdelad efter till exempel vilka yrken, ämbeten och hemorter personen haft. Den bör bestå av löpande text, snarare än vara i punktform, och ta upp de viktigaste aspekterna av personens levnad. Inledningen beskriver ofta personens bakgrund, uppväxt och närmsta släkt. En mer utförlig familjebeskrivning placeras under egen rubrik i slutet av artikeln.

Texten bör också utveckla det som står i inledningen. Om det står i inledningen att personen var en berömd sångare, ge åtminstone en fingervisning om hur det yttrade sig, genom att nämna turnéer, personer som inspirerats, citat om personen, etc, men fortfarande helst i löpande text.

Om personen är kontroversiell bör detta nämnas, tillsammans med orsaken till varför personen var kontroversiell. Ange gärna källor för just de påståendena, eftersom den delen brukar vara den som oftast ifrågasätts och kritiseras. Artikeln ska naturligtvis inte ta parti varken för eller emot personen, utan öppet redovisa alla relevanta sidor av saken för att skapa ett så neutralt intryck som möjligt.

Sätt gärna in personen i sitt historiska sammanhang, genom att nämna samtida personer och företeelser med koppling till den biograferade. Jämförelser kan vara ett sätt att skapa bättre förståelse för vem personen var.

I texten bör personen omnämnas med efternamn, inte enbart förnamn, till exempel inte "Pers senaste verksamhet..." utan "Karlssons senaste verksamhet...". Undantag för regenter, personer med patronymikon, eller liknande: "Snorre var son till Sturla Tordsson". Samma sak gäller andra namn som inte är efternamn som Albertus Pictor, Konrad von Megenberg eller Hildegard av Bingen. Om medlemmar av samma familj omtalas i texten är det inte heller nödvändigt att vid varje tillfälle skriva ut hela namnet, det gör texten onödigt styltig. Per Karlssons senaste verksamhet inkluderade även bröderna Olof och Vilhelm. I sådana sammanhang skriver man av förväxlingsskäl aldrig enbart efternamnet.

Kritikavsnitt

Se även essän WP:Kritik

Vissa artiklar har avsnitt där kritik mot personen samlats. Många användare anser att kritik bör infogas i biografins huvuddel. Särskilt kritiserade händelser kan i så fall ha egna stycken; var extra noggrann med källor i sådana sammanhang.

Se även

Under rubriken "Se även" inkluderas länkar relevanta ämnen som inte redan nämnts i artikeln.

Referenser

Källförteckning

En utarbetad biografisk artikel bör avslutas med referenser till tryckta eller andra källor om personen. Dessa ska helst vara i form av wp:noter, alternativ en notförteckning kompletterad med en listning av allmänna källor. Se Wikipedia:Litteraturhänvisning.

Vidare läsning och Externa länkar

I första hand skall relevant information inkluderas i biografin. Det är dock även möjligt att i slutet inkludera ett begränsat antal externa länkar som behandlar ämnet för den biografiska artikeln. Under en separat rubrik kan "Vidare läsning" (främst för texter i tryckt form) lista verk som kompletterar artikelinformationen.

Mallar

Artikeln kan innehålla olika mallar med exempelvis regent- och ämbetslängder. Se Wikipedia:Faktarutor och Wikipedia:Mallar. Sådana mallar kan vara hjälpsamma, men även uppfattas som störande, och bör därför användas med förnuft.

Kategorier

Artikeln bör kompletteras med lämpliga kategorier, exempelvis över personer inom samma yrke eller befattning. I allmänhet bör minst en sådan kategori läggas in (då artikeln hittas via den kategorin är chansen större att kategoriseringen kompletteras av andra). Vilka kategorier som är relevanta för personer som varit verksamma inom flera fält är en bedömningsfråga.

Det finns ett antal omstridda kategoriträd, för vilka uppgifterna kan vara känsliga, svårbedömda eller alltför svåra att underhålla i förhållande till nyttan.

I allmänhet bör det som bildar grund för kategoriseringen omnämnas i artikeln. Se även Artiklar om levande personer.

På svenskspråkiga Wikipedia kategoriseras biografierna även efter kön för att statistik skall kunna skapas (Kategori:Män och Kategori:Kvinnor).

Använd gärna kategorierna Födda och Avlidna:

• [[Kategori:Födda 1956]]
• [[Kategori:Avlidna 44 f.Kr.]]

Om personen ännu är levande är det fördelaktigt om Kategori:Levande personer läggs till då det förenklar övervakningen av dessa. Om det är osäkert huruvida de är levande eller döda (över 90 år, men uppgifter saknas i artikeln), kan Kategori:Möjligen levande personer användas.

Sortering

I de flesta kategorier bör personerna sorteras enligt släktnamn (inte binamn, fadersnamn eller liknande). Detta kan man enklast åstadkomma genom att lägga in {{STANDARDSORTERING:}} med en version av namnet utan accenter och specialtecken, med släktnamnet avskilt med komma. Koden läggs in också då artikelnamn och lämplig sortering sammanfaller (Birger jarl med flera), för att visa att den inte bara glömts bort. Ordningsnummer skrivs med arabiska siffror och vid behov med inledande nolla för ensiffriga tal:

• {{STANDARDSORTERING:Stenmark, Ingemar}}
• {{STANDARDSORTERING:Lindgren, Astrid}}
• {{STANDARDSORTERING:Caesar, Julius}}
• {{STANDARDSORTERING:Harald Hårfager}}
• {{STANDARDSORTERING:Karl 09}}

Se vidare Wikipedia:Personnamn.

Ibland finns det skäl att ha en annan sortering i en viss kategori. Då anges denna i samband med kategorin ifråga:

• {{STANDARDSORTERING:Oxenstierna, Axel}}
• [[Kategori:Ätten Oxenstierna|Axel]]

Omdirigeringar, topplänkar och förgreningssidor

Det lönar sig ofta att göra Wikipedia:omdirigeringar till personartikeln från namnformer som läsare kan tänkas söka under. Wikipedia:Personnamn diskuterar olika tänkbara artikelnamn och fall där sådan omdirigering är särskilt nyttig. Överväg omdirigering också för de tänkbara namnformer för vilka omdirigering inte nämns i riktlinjen.

Då det finns fler personer med lika eller liknande namn är en topplänk till en förgreningssida att rekommendera (se riktlinjen för personnamn). Också då namnen stavas olika måste man i allmänhet utgå från att läsare inte alltid söker på den korrekta stavningen.

För vanliga artiklar används inte förgreningssidor då artiklarna med särskiljningsbehov endast är två eller tre. För biografiska artiklar kan man ändå anta att om det finns tre artiklar om personer med samma namn, så finns det fler personer som kunde vara värda en artikel. Därför kan det vara skäl att skapa förgreningssidan (under namnets vanligaste stavning) genast då behovet av topplänk uppstår.

En topplänk skapas genom att lägga en rad som denna först i artikeln:

{{för|andra personer med samma eller liknande namn|Per Andersson}}

där förgreningssidan innehåller rader av typen

• Per Andersson i Fragg, 1827–1898, riksdagsman för Bondeförbundet

Informationen för dessa rader kan hittas i artiklarnas inledning. Kontrollera huruvida det redan finns en förgreningssida, där personen du skriver om borde införas.

Se även

• Wikipedia:Personnamn
• Wikipedia:Stöd till släktforskare