Hoppa till innehållet

Elizabeth Warren

Från Wikipedia
Elizabeth Warren

Elizabeth Warren 2019.
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
3 januari 2013
Tillsammans med Ed Markey
Vice ordförande av Demokraternas senatsgrupp
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
3 januari 2017
Tillsammans med Mark Warner
Ledare Charles Schumer
Företrädare Charles Schumer
Särskild rådgivare till Consumer Financial Protection Bureau
Tid i befattningen
25 november 2008–1 augusti 2011
President Barack Obama
Företrädare Positionen skapades
Efterträdare Raj Date
Ordförande av Kongressens tillsynspanel
Tid i befattningen
17 september 2010–1 augusti 2011
Ställföreträdare Damon Silvers
Företrädare Positionen skapades
Efterträdare Ted Kaufman
Född Elizabeth Ann Herring
22 juni 1949 (75 år)
USA Oklahoma City, Oklahoma
Politiskt parti Demokraterna (1996–)
Övrig politisk
anknytning 		Republikanerna (Före 1996)
Alma mater George Washington University
University of Houston (B.S.)
Rutgers University (J.D.)
Make Jim Warren (1968–1978)
Bruce Mann (1980–)
Barn 2
Webbplats elizabethwarren.com

Elizabeth Ann Warren, född Herring den 22 juni 1949 i Oklahoma City, Oklahoma, är en amerikansk politiker (demokraterna), advokat och före detta professor i juridik. Sedan 2013 är hon senator från delstaten Massachusetts i USA:s senat och hon var en av huvudkandidaterna till att bli det Demokratiska partiets presidentkandidat i det amerikanska presidentvalet 2020[1].

Under merparten av 2019 låg hon bra till i opinionsmätningarna inom det Demokratiska partiet avseende presidentkandidaturen, om än oftast en bit efter Joe Biden och Bernie Sanders. I nomineringsmötet i Iowa och primärvalet i New Hampshire i februari 2020 kom hon dock på femte plats efter Bernie Sanders, Pete Buttigieg, Amy Klobuchar och Joe Biden. Elizabeth Warren och Bernie Sanders betraktas allmänt som mer liberala, mer vänster, än Joe Biden, Amy Klobuchar och Pete Buttigieg. Huvudfrågor i hennes presidentvalskampanj är bland annat införandet av en förmögenhetsskatt (engelska: wealth tax), höjda minimilöner och "Medicare for All". Hon är också mycket kritisk till storföretag inom många branscher. Warren deltog i alla primärvalsdebatter 2019 och 2020.

Warren var tidigare verksam som professor i juridik och har arbetat vid University of Texas, University of Pennsylvania samt Harvard Law School. Som akademiker var hon specialiserad på konkursrätt och handelsrätt.

Warren har även varit rådgivare åt USA:s fd president Barack Obama.[2]

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Elizabeth Warren är en aktiv förespråkare av konsumenträtt och under hennes ledning etablerades den federala konsumenträttsmyndigheten Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) 2011.[3]

Warren har skrivit ett antal akademiska och populära verk och är ofta föremål för intervjuer i media i frågor angående den amerikanska ekonomin och personliga finanser. Efter finanskrisen 2008 blev Warren ordförande för en nyskapad kongresspanel vars syfte var att utöva tillsyn över det ekonomiska räddningspaketet Troubled Asset Relief Program (TARP).[4] Senare utsågs hon av president Barack Obama till assistent hos presidenten och särskild rådgivare till CFPB.[5]

I september 2011 tillkännagav Warren sin kandidatur till USA:s senat som senator för delstaten Massachusetts. I senatsvalet utmanade hon den sittande republikanska senatorn Scott Brown. Den 6 november 2012 vann hon senatsvalet över Brown och blev därmed den första kvinnliga senatorn från Massachusetts.[6]

I 2016 års presidentval sågs hon som en stark potentiell kandidat trots att hon själv avvisade tanken att ställa upp. Under de demokratiska presidentprimärvalen 2016 höll hon sig neutral. Stödet till den slutliga kandidaten för Demokratiska partiet, Hillary Clinton, kom först efter att alla 50 delstater hade röstat.[7] I media talades det vid den tiden också om Elizabeth Warren som en möjlig vicepresident till Clinton.[8] Clinton valde dock istället senatorn Tim Kaine till den posten.[9]

Politiska uttalanden och åsikter

[redigera | redigera wikitext]
Warren vid ett event 2017 till stöd för DREAM Act

Enligt GovTrack rankades Warren som den mest liberala medlemmen i senaten åren 2015–2017.[10]

Följande är exempel på några av hennes politiska uttalanden och åsikter:

Arbetslivet

[redigera | redigera wikitext]
  • Warren förespråkar höjda minimilöner i USA.[11][12]

Ekonomi och handel

[redigera | redigera wikitext]
  • Warren vill införa förmögenhetsskatt i USA samt ny lagstiftning för att komma åt skattesmitning och olika skattebrott.[13][14][15]
  • Warren är kritisk till frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership och menar att avtalet kommer att få negativa effekter för amerikanska arbetare.[16][17]

Migration

[redigera | redigera wikitext]
  • Warren stöder DREAM Act och en substantiell migrationsreform.[18]

Kritik av president Donald Trump

[redigera | redigera wikitext]
  • Warren var en av de första presidentkandidaterna att stödja riksrättsprocessen mot Donald Trump.[19][20]
  • I januari 2019 kritiserade Warren president Donald Trumps tillkännagivande om sitt beslut att dra tillbaka amerikanska trupper från Syrien och Afghanistan. Trots att hon håller med om att amerikanska trupper bör dras tillbaka från Syrien och Afghanistan, menade hon att sådana tillbakadraganden bör ingå i en "samordnad" plan bildad med amerikanska allierade.[21]

Presidentvalskampanjen 2020

[redigera | redigera wikitext]

Sjunde debatten

[redigera | redigera wikitext]

I den sjunde debatten, i Iowa den 14 januari 2020, gjorde Warren ett utspel gentemot Bernie Sanders. Detta skedde trots att de bägge kandidaterna, som står nära varandra politiskt, haft en överenskommelse om att inte attackera varandra. Warren hävdade att Sanders vid något tillfälle sagt att "en kvinna inte kan bli president", något Sanders dock snabbt nekade till att ha sagt. Händelsen togs även upp i mediernas analyser efteråt.

Opinionsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Under 2019 har Warren i stort legat på topp tre eller topp fyra bland de demokratiska presidentkandidaterna, tillsammans med Joe Biden och Bernie Sanders. I några få opinionsmätningar 2019 låg hon etta, som i en omröstning den 24 oktober 2019, men oftast tvåa eller trea.[22]

Finansiering

[redigera | redigera wikitext]

Elisabeth Warren finansierade sin presidentvalskampanj 2020 med donationer från gräsrotsupporters.[23] Hon har sagt att hon inte accepterar stora donationer från oljeindustrin, medicinska industrin, banker, hedgefonder och stora techföretag.[24]

Personer som gett sin support till Warrens presidentvalskampanj (ett urval)

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Demokraten Elizabeth Warren: Jag ställer upp i valet 2020”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/demokraten-elizabeth-warren-jag-staller-upp-i-valet-202/. Läst 10 februari 2019. 
  2. ^ ”Elizabeth Warren Biography — Academic, Government, and Political Career”. http://elizabethwarrenwiki.org/elizabeth-warren-biography-academic-government-and-political-career/. Läst 2 april 2017. 
  3. ^ ”The Glory Days of Elizabeth Warren's CFPB Are Numbered”. https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-11-17/the-glory-days-of-elizabeth-warren-s-cfpb-are-numbered. Läst 2 april 2017. 
  4. ^ ”Oversight of the Troubled Asset Relief Program”. https://en.wikipedia.org/wiki/Oversight_of_the_Troubled_Asset_Relief_Program. Läst 2 april 2017. 
  5. ^ ”President Obama Names Elizabeth Warren Assistant to the President and Special Advisor to the Secretary of the Treasury on the Consumer Financial Protection Bureau”. https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/2010/09/17/president-obama-names-elizabeth-warren-assistant-president-and-special-a. Läst 2 april 2017. 
  6. ^ ”Warren wins Massachusetts Senate race”. http://www.politico.com/story/2012/11/warren-wins-083441. Läst 2 april 2017. 
  7. ^ ”Warren endorses Clinton”. http://www.nbcnews.com/politics/2016-election/elizabeth-warren-endorse-clinton-rachel-maddow-show-n589236. Läst 2 april 2017. 
  8. ^ ”Hillary Clinton is choosing her vice president soon. Here are her top choices.”. http://www.vox.com/2016/6/16/11954878/hillary-clinton-vice-president-veepstakes. Läst 2 april 2017. 
  9. ^ ”Hillary Clinton picks Tim Kaine to be vice president”. http://www.cbsnews.com/news/hillary-clinton-picks-kaine-for-vp/. Läst 2 april 2017. 
  10. ^ ”Report Cards for 2016 - Ideology Score - All Senators - GovTrack.us” (på engelska). GovTrack.us. https://www.govtrack.us/congress/members/report-cards/2016/senate/ideology. Läst 14 maj 2018. 
  11. ^ Chumley, Cheryl K. (March 18, 2013). ”Take it to the bank: Sen. Elizabeth Warren wants to raise minimum wage to $22 per hour”. Washington Times. http://www.washingtontimes.com/news/2013/mar/18/sen-elizabeth-warren-raise-minimum-wage-22-hour. Läst 22 januari 2014. 
  12. ^ Wing, Nick (March 18, 2013). ”Elizabeth Warren: Minimum Wage Would Be $22 An Hour If It Had Kept Up With Productivity”. Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2013/03/18/elizabeth-warren-minimum-wage_n_2900984.html. Läst 22 januari 2014. 
  13. ^ Dayen, David (2019-01-24). ”Elizabeth Warren Proposes Annual Wealth Tax on Ultra-Millionaires” (på amerikansk engelska). The Intercept. https://theintercept.com/2019/01/24/elizabeth-warren-proposes-annual-wealth-tax-on-ultra-millionaires/. 
  14. ^ ”Elizabeth Warren's Tax Proposal Aims at Assets of Wealthiest Americans”. Bloomberg L.P.. https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-01-25/senator-warren-proposes-ultra-millionaire-tax-of-as-much-as-3. 
  15. ^ Schor, Elana. ”Warren proposes 'ultra-millionaire tax' as part of 2020 bid”. Associated Press. Arkiverad från originalet den 20 april 2019. https://web.archive.org/web/20190420163233/https://www.washingtonpost.com/business/warren-proposes-ultra-millionaire-tax-as-part-of-2020-bid/2019/01/24/d84c585a-201d-11e9-a759-2b8541bbbe20_story.html. Läst 2 januari 2020. 
  16. ^ "Warren lashes back at Obama on trade". The Hill. Läst 18 maj 2018.
  17. ^ "Elizabeth Warren target Trans-Pacific Trade Deals". Politico. Läst 18 maj 2018.
  18. ^ ”Immigration”. Immigration. Elizabeth Warren for Senate. 2012. http://elizabethwarren.com/issues/immigration. Läst 25 december 2012. 
  19. ^ Goodwin, Liz; Bidgood, Jess (2019-06-18). ”As Elizabeth Warren makes gains in the primary, Trumpworld takes notice”. The Boston Globe. https://www.bostonglobe.com/news/politics/2019/06/18/elizabeth-warren-makes-gains-primary-trumpworld-takes-notice/qAYrbcosTaKAXiXxbH5VJM/story.html. Läst 19 juni 2019. 
  20. ^ ”Elizabeth Warren”. Twitter. 2019-04-19. https://twitter.com/ewarren/status/1119331296470237185. Läst 19 juni 2019. 
  21. ^ Wise, Justin (3 januari 2019). ”Warren on Syria troop pullout: Foreign policy shouldn’t be conducted on Twitter” (på engelska). TheHill. https://thehill.com/homenews/administration/423631-warren-takes-dig-at-trump-foreign-policy-shouldnt-conducted-through. Läst 10 februari 2019. 
  22. ^ ”October 24, 2019 – Warren Opens Up Lead In Dem Primary As Biden Slips, Quinnipiac University National Poll Finds; Dems Say Sanders Is Most Honest Candidate”. Quinnipiac University national poll. https://poll.qu.edu/national/release-detail?ReleaseID=3646. Läst 24 oktober 2019. 
  23. ^ Halper, Evan. ”Small donors don't cut it for many Democratic candidates. Back to the rich”. Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/story/2019-09-03/democratic-presidential-candidates-small-donors. Läst 3 oktober 2019. 
  24. ^ Axelrod, Tal (October 15, 2019). ”Warren targets 'big money' in campaigns, rules out donations from tech and bank executives”. The Hill. https://thehill.com/homenews/campaign/465839-warren-introduces-plan-to-take-big-money-out-of-politics-with-eye-on-pac. 
  25. ^ ”Elizabeth Warren endorsements: Here's who announced their support Saturday | Boston.com” (på amerikansk engelska). www.boston.com. https://www.boston.com/news/politics/2019/02/09/elizabeth-warren-endorsements-2020. Läst 19 januari 2020. 
  26. ^ CNN, Daniella Diaz and MJ Lee. ”Julián Castro endorses Elizabeth Warren for president”. CNN. https://www.cnn.com/2020/01/06/politics/julian-castro-endorses-elizabeth-warren-president/index.html. Läst 19 januari 2020. 
  27. ^ ”Megan Rapinoe endorses Elizabeth Warren for president”. December 13, 2019. Arkiverad från originalet den December 13, 2019. https://web.archive.org/web/20191213214729/https://www.cnn.com/2019/12/13/politics/megan-rapinoe-endorses-elizabeth-warren/index.html. Läst 13 december 2019. 
  28. ^ Rippon, Adam (2019-12-19). ”We have got to get out and vote next year and with another debate tonight I’m just going to say what I’m thinking: There are some great democrats running for office but I REALLY like @ewarren” (på engelska). @Adaripp. https://twitter.com/Adaripp/status/1207805498247938048?s=20. 
  29. ^ ”Drag Race's Shea Couleé Endorses Elizabeth Warren For President”. Drag Race's Shea Couleé Endorses Elizabeth Warren For President. Out.com. October 10, 2019. Arkiverad från originalet den October 11, 2019. https://web.archive.org/web/20191011051740/https://www.out.com/election/2019/10/10/drag-races-shea-coulee-endorses-elizabeth-warren-president. Läst 11 november 2019. 
  30. ^ [a b c d] Galucci, Nicole (May 20, 2019). ”Elizabeth Warren has a plan to fix everything, even our sad love lives”. Mashable. https://mashable.com/article/elizabeth-warren-plan-fix-love-life/. Läst 24 december 2019. 
  31. ^ [a b c] Walsh, Savannah (October 9, 2019). ”A Guide to Every Celebrity Endorsement For The 2020 Presidential Election So Far”. Elle. https://www.elle.com/culture/career-politics/a29386763/celebrity-endorsements-2020-presidential-election/. Läst 24 december 2019. 
  32. ^ ”The Season of Scarlett Johansson: Two Hot Films, Her Marvel Future, Woody Allen and a Pick for President”. The Season of Scarlett Johansson: Two Hot Films, Her Marvel Future, Woody Allen and a Pick for President. Arkiverad från originalet den september 5, 2019. https://archive.today/20190905020759/https://www.hollywoodreporter.com/features/scarlett-johansson-talks-woody-allen-elizabeth-warren-black-widow-1235618. Läst 11 november 2019. 
  33. ^ Kurtz, Judy (October 28, 2019). ”John Legend: Warren is the 'best candidate running' in 2020”. The Hill. Arkiverad från originalet den October 28, 2019. https://web.archive.org/web/20191029000642/https://thehill.com/blogs/in-the-know/in-the-know/467707-john-legend-warren-is-the-best-candidate-running-in-2020. Läst 11 november 2019. 
  34. ^ Lejeune, Tristan (June 25, 2019). ”Rosie O'Donnell backs Warren to take on 'that baby in the White House'”. TheHill. Arkiverad från originalet den July 14, 2019. https://web.archive.org/web/20190714042645/https://thehill.com/blogs/in-the-know/in-the-know/450191-rosie-odonnell-backs-warren-to-take-on-that-baby-in-the-white. Läst 11 november 2019. 
  35. ^ Diaz, Daniella (October 28, 2019). ”John Legend and Chrissy Teigen have a favorite for president”. John Legend and Chrissy Teigen have a favorite for president. CNN. Arkiverad från originalet den October 29, 2019. https://web.archive.org/web/20191029024820/https://www.cnn.com/2019/10/28/politics/john-legend-chrissy-teigen-support-elizabeth-warren/index.html. Läst 11 november 2019. 
  36. ^ ”'Queer Eye' star Jonathan Van Ness endorses Elizabeth Warren for president”. September 25, 2019. Arkiverad från originalet den September 26, 2019. https://web.archive.org/web/20190926000552/https://edition.cnn.com/2019/09/25/politics/queer-eye-jonathan-van-ness-elizabeth-warren/index.html. Läst 11 november 2019. 
  37. ^ Barkan, Ady (2019-11-20). ”Why I'm Endorsing Elizabeth Warren” (på amerikansk engelska). ISSN 0027-8378. https://www.thenation.com/article/ady-barkan-elizabeth-warren-endorsement/.  Arkiverad 2 januari 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200102013035/https://www.thenation.com/article/ady-barkan-elizabeth-warren-endorsement/. Läst 2 januari 2020. 
  38. ^ ”Exclusive: Elizabeth Warren on Making Policy Intersectional” (på engelska). PAPER. 2019-07-19. https://www.papermag.com/elizabeth-warren-on-lgbtq-2639278467.html. 
  39. ^ ”Fighting Alongside Rhiana Gunn-Wright” (på engelska). Fighting Alongside Rhiana Gunn-Wright. 2019-12-19. https://twitter.com/ewarren/status/1207722547770535936. 
  40. ^ Chozick, Amy (24 april 2014). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2014/04/27/books/review/a-fighting-chance-by-elizabeth-warren.html. Läst 3 december 2016. 
  41. ^ Warren, Elizabeth (2014-04-22) (på english). A Fighting Chance (First Edition edition). Metropolitan Books. ISBN 9781627790529. https://www.amazon.com/Fighting-Chance-Elizabeth-Warren/dp/1627790527. Läst 3 december 2016 
  42. ^ Warren, Elizabeth (2015-03-31) (på english). A Fighting Chance (Reprint edition). Picador. ISBN 9781250062253. https://www.amazon.com/Fighting-Chance-Elizabeth-Warren/dp/125006225X/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1480779718&sr=8-1&keywords=Elizabeth+Warren. Läst 3 december 2016 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Nuvarande ledamöter av USA:s senat
Talman: Harris (D) — President Pro Tempore: Murray (D)
   
Republikan (R)  · Demokrat (D)  · Obunden (I)
v • r
Ledamöter av USA:s senat från Massachusetts
Klass 1
Dalton · Cabot · Goodhue · Mason · Adams · Lloyd · Gore · Ashmun · Mellen · Mills · Webster · Choate · Webster · Winthrop · Rantoul · Sumner · Washburn · Dawes · Lodge d.ä. · Butler · Walsh · Lodge d.y. · J.F. Kennedy · Smith · E. Kennedy · Kirk · Brown · Warren
Klass 2
Strong · Sedgwick · Dexter · Foster · Pickering · Varnum · Otis · Lloyd · Silsbee · Davis · Bates · Davis · Everett · Rockwell · Wilson · Boutwell · Hoar · Crane · J.W. Weeks · Walsh · Gillett · Coolidge · Lodge d.y. · S. Weeks · Saltonstall · Brooke · Tsongas · Kerry · Cowan · Markey
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elizabeth_Warren&oldid=54991211”