Rand Paul
Rand Paul | |
Rand Paul 2022.
| |
Innehar befattningen | |
Tillträdde befattningen 3 januari 2011 tillsammans med Mitch McConnell | |
Företrädare | Jim Bunning |
---|---|
Född | Randal Howard Paul 7 januari 1963 Pittsburgh, Pennsylvania |
Politiskt parti | Republikanerna |
Alma mater | Baylor University Duke University |
Yrke | läkare |
Religion | presbyterianism[1] (döpt i episkopalkyrkan) |
Residens | Bowling Green, Kentucky |
Maka | Kelley Ashby Paul (g. 1990) |
Relationer | Ron Paul (far) |
Barn | William, Robert och Duncan |
Namnteckning | |
Webbplats | Kampanj webbplats |
Randal Howard ”Rand” Paul, född 7 januari 1963 i Pittsburgh. Rand Paul är en ögonläkare utbildad i North Carolina. Är en amerikansk republikansk politiker. Han är känd som son till Ron Paul och som en framträdande personlighet inom Tea Party-rörelsen. Sin politiska filosofi definierar han som konstitutionell konservatism.[2] Paul representerar delstaten Kentucky i USA:s senat sedan 3 januari 2011.
Bakgrund och tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Paul växte upp i Texas och studerade vid Baylor University i Waco i Texas mellan 1981 och 1984. Han avlade 1988 läkarexamen vid Duke University i North Carolina. År 1990 gifte han sig med Kelley Ashby och paret flyttade 1993 till Kentucky där Paul öppnade sin privata läkarpraktik.
År 1994 bildade Rand Paul Kentucky Taxpayers United (KTU). Som lobbygrupp har KTU uppmanat politiker att alltid rösta emot skattehöjningar.[3] Den 16 december 2007, på den 234:e årsdagen av tebjudningen i Boston, uppträdde Rand Paul på Faneuil Hall i Boston till stöd för sin far Ron Paul och uppmanade till något som CNN kallade en ”nutida revolution” (modern day revolution).[4] Paul nådde sin berömmelse i egenskap av primärvalskandidaten Ron Pauls son. Han deltog aktivt i faderns kampanj i republikanernas primärval inför presidentvalet i USA 2008; bland annat reste han till Montana i samband med kampanjen.[5] ”Revolution” var slagordet som användes i Ron Pauls presidentkampanj.[6]
Rand Paul är döv på ett öra.[7]
USA:s senat
[redigera | redigera wikitext]Rand Paul meddelade den 5 augusti 2009 att han skulle ställa upp i senatsvalet 2010.[8] I republikanernas primärval i maj 2010 vann han med klar marginal.[9] Genast efter att ha vunnit partiets nominering framträdde Paul med kontroversiella synpunkter gällande medborgarrättslagstiftningen. Han tog tydligt avstånd från rassegregeringen och sade sig avsky allt sådant men var misstänksam mot den federala regeringens mandat att begränsa privata företag från att idka sin verksamhet även i sådana fall då de diskriminerar på basis av ras.[10] Följande kontrovers gällde Pauls uttalanden om oljeläckan i Mexikanska golfen. Enligt Paul var det oamerikanskt av Regeringen Obama att kritisera BP, ett privat företag, på det sättet som hade gjorts.[11] I sin kampanj tog Paul ställning mot all vapenkontroll som enligt honom strider mot USA:s konstitution.[12] Paul besegrade demokraten Jack Conway i senatsvalet den 2 november 2010.[13]
Presidentvalet 2016
[redigera | redigera wikitext]2015 meddelade Rand Paul att han kandiderade till posten som president inför valet 2016.[14] Den 3 februari 2016 meddelade han att han avslutade sin kampanj.[15]
Politiska positioner
[redigera | redigera wikitext]Under 2017 var Paul en av 22 senatorer som undertecknade ett brev till president Donald Trump som uppmanade presidenten att få USA att dra sig ur Parisavtalet.[16]
Som supporter av Tea Party-rörelsen,[17] har Paul beskrivit sig själv som en "konstitutionell konservativ".[18] Han beskrivs allmänt som en libertarian, en term som han både omfamnade och avvisade under sin första senatkampanj.[19][20]
I sociala frågor beskriver Paul sig själv som "100% pro life".[21] År 2009, var hans ståndpunkt att förbjuda abort under alla omständigheter.[22]
Den 2 februari 2015 skapade Paul kontroverser genom att föreslå att delstater inte skulle kräva att föräldrar vaccinerar sina barn, eftersom föräldrar borde ha friheten att fatta beslut för sina barn. I en intervju med CNBC den 2 februari klargjorde Paul detta uttalande och kommenterade "Jag argumenterar inte för att vacciner är en dålig idé. Jag tycker att de är en bra sak, men jag tror att föräldern borde få ha en del åsikter. Staten äger inte dina barn. Föräldrar äger barnen, och det är en fråga om frihet."[23] Den 3 februari lade han upp ett foto på Twitter av när han blev vaccinerad.[24]
Five ThirtyEight, som följer hur kongressen röstar, fann att Paul har röstat med Donald Trumps positioner minst av alla republikaner, han röstade bara med honom 72,4 procent av tiden.[25]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216035759/http://www.randpac.com/about-rand-paul/. Läst 16 december 2013.
- ^ Questions for Rand Paul - Tea Time. New York Times Magazine 31 mars 2010.
- ^ Not One Cent More av Rand Paul i Kentucky Post 29 mars 2000.
- ^ Wintry Weather Hits U.S.; Saudis Pardon Rape Victim. CNN Transcripts 17 december 2007.
- ^ Son of long-shot presidential hopeful to visit Montana Arkiverad 25 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. KULR8.com 21 januari 2008.
- ^ The Ron Paul Revolution Arkiverad 4 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Time 1 november 2007.
- ^ Radical Liberalism or Gardening Dispute? Digging into the Mystery of Rand Paul’s Assault. NYMag. Läst 1 april 2018.
- ^ Ron Paul's son following in father's footsteps. CNN.com 6 augusti 2009.
- ^ Election Map Kentucky Politico.com 18 maj 2010.
- ^ Rand Paul comments about civil rights stir controversy. Washington Post 20 maj 2010.
- ^ Rand Paul calls Obama's criticism of BP 'un-American'. Yahoo News 21 maj 2010.
- ^ Guns & Politicians. Rand Paul 2010. Läst 1 november 2010.
- ^ Rand Paul's Tea-Party Party. New York Magazine 3 november 2010.
- ^ Wilson Andrews; Alicia Parlapiano; Karen Yourish (30 juni 2015). ”Who Is Running for President (and Who’s Not)?”. The New York Times. http://www.nytimes.com/interactive/2016/us/elections/2016-presidential-candidates.html?_r=0. Läst 2 juli 2015.
- ^ ”First on CNN: Rand Paul dropping out of presidential race”. CNN. http://edition.cnn.com/2016/02/03/politics/rand-paul-dropping-out-of-presidential-race/. Läst 4 februari 2016.
- ^ The Republicans who urged Trump to pull out of Paris deal are big oil darlings. The Guardian. Läst 6 april 2018.
- ^ ”Rand Paul Torn Between Tea Party Fire, White House Dreams” (på amerikansk engelska). Huffington Post. https://www.huffingtonpost.com/2013/07/12/rand-paul-president_n_3582315.html. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Tea Time” (på amerikansk engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2010/04/04/magazine/04fob-q4-t.html. Läst 20 april 2018.
- ^ ”'I'm very serious about running,' Ron Paul's son says” (på engelska). Arkiverad från originalet den 17 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141017183848/http://politicalticker.blogs.cnn.com/2009/05/04/im-very-serious-about-running-ron-pauls-son-says/. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Is Rand Paul Good or Bad for Republicans?” (på amerikansk engelska). Time. http://content.time.com/time/politics/article/0,8599,1972721,00.html. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Rand Paul floats fetal rights bill” (på engelska). TheHill. http://thehill.com/policy/healthcare/288525-rand-paul-floats-fetal-rights-bill-. Läst 20 april 2018.
- ^ ”In Kentucky, a Senate Candidate With a Pedigree for Agitation” (på amerikansk engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2009/11/26/us/politics/26kentucky.html. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Vaccines should be voluntary: Rand Paul”. CNBC. https://www.cnbc.com/2015/02/02/vaccines-should-be-voluntary-rand-paul.html. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Why Rand Paul Skipped Senate Vaccine Hearing” (på engelska). ABC News. http://abcnews.go.com/Politics/rand-paul-show-senate-vaccine-hearing-controversial-comments/story?id=28868892. Läst 20 april 2018.
- ^ ”Tracking Congress In The Age Of Trump” (på amerikansk engelska). FiveThirtyEight. https://projects.fivethirtyeight.com/congress-trump-score/rand-paul/. Läst 13 september 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|
|
- Födda 1963
- Ledamöter av USA:s senat från Kentucky
- Män
- Levande personer
- Libertarianer
- Amerikanska politiker under 2000-talet
- Personer från Pittsburgh
- Amerikanska republikaner
- Amerikanska läkare under 1900-talet
- Amerikanska läkare under 2000-talet
- Oftalmologer
- Kandidater till presidentvalet i USA 2016
- Alumner från Baylor University
- Alumner från Duke University