Hoppa till innehållet

Maine

Maine
Delstat
Maine markerat på USA-kartan.
Maine markerat på USA-kartan.
Motto: Dirigo (Latin för "Jag styr")
Smeknamn: "The Pine Tree State" "Vacationland"[1]
Land USA USA
Huvudstad Augusta
Största stad Portland
Officiellt språk Inget
Invånarnamn Mainer[2]
Koordinater 45°30′N 69°00′V / 45.5°N 69°V / 45.5; -69
Högsta punkt Mount Katahdin
 - höjdläge 1 606,4 m ö.h.[3][4][5]
Lägsta punkt Atlanten
 - höjdläge m ö.h.[4]
Längd 515 km
Bredd 338 km
Area (39:a) 91 646 km²
Folkmängd (41:a) 1 328 302 (2013)[6]
Befolkningstäthet 14,49 invånare/km²
Inträde i unionen 15 mars 1820 (23:e)
Lagstiftande församling Maines legislatur
Guvernör Janet Mills (D)
Tidszon EST: UTC-5
 - sommartid -4
Geonames 4971068
Förkortningar ME, US-ME
Webbplats: maine.gov

Maine är en amerikansk delstat i regionen New England i nordöstra USA. Maine gränsar till Atlanten i sydöst, New Hampshire i sydväst, den kanadensiska provinsen Québec i nordväst och New Brunswick i nordöst. Maine utgör den nordligaste delen av New England och är den delstat i kontinentala USA som ligger längst österut. Delstaten är känd för sitt landskap, med sin ojämna och till merparten klippiga kustlinje, sina låga vågformiga berg och sina välväxta skogar. Karakteristiskt för Maine är även dess skaldjursmat, speciellt hummer och musslor.

De ursprungliga invånarna i territoriet som nu är Maine var den algonkinspråkiga befolkningen. De första europeiska bosättarna var en grupp fransmän år 1604. Den första engelska bosättarna i Maine, den kortlivade Pophamkolonin, etablerades av Plymouth Company år 1607. Ett antal engelska bosättningar etablerades längst Maines kust på 1620-talet, trots att det bistra klimatet, förluster, och konflikter med lokalbefolkning gjorde att många strök med under åren. Vid 1700-talets början hade bara ett halvt dussin europeiska bosättningar överlevt. Patrioter och brittiska trupper kämpade om Maines territorium under amerikanska revolutionen och 1812 års krig. Maine var en exklav i Massachusetts till 1820, då, som ett resultat av den växande befolkningen och politiska överenskommelser angående slaveri, blev den 23:e delstaten den 15 mars 1820, i samband med Missourikompromissen.[7]

Maine är den enda amerikanska delstaten vars namn är enstavigt, och den enda delstat som bara gränsar till en annan delstat (Alaska och Hawaii gränsar inte till någon).

De första europeiska bosättningarna i Maine gjordes runt 1620. År 1677 köptes området av Massachusetts Bay-kolonin och sen blev Maine ett distrikt inom Massachusetts, och i samband med Missourikompromissen år 1820 blev Maine en egen delstat.[8] Jordbruk, fiske och skeppsbyggande samt träindustri och pappersindustri var tidigt viktiga näringar, och under 1800-talet tillkom textilindustri. Under 1900-talet hade Maine ofta ekonomiska problem. Politiskt har republikanerna dominerat från inbördeskriget till mitten av 1950-talet, men därefter har de och demokraterna varit jämnstarka.

Maine ligger i USA:s nordöstra hörn. Det är den amerikanska delstat som har högst andel av skog. Med cirka 90 % är granen det dominerande trädet i skogen. I Maine ligger även Acadia nationalpark som är en av de mest frekventerade i USA. Eastport är delstatens och landets östligaste stad. USA:s östligaste punkt, West Quoddy Head, ligger också i delstaten nära gränsen mot Kanada. Den rödvitrandiga fyren på platsen är ofta avbildad. Berget Mount Katahdin ligger 1606 meter över havet och är delstatens högsta punkt.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Maine är uppdelad i 16 countyn.

County invånare 1 juli 2005 huvudort invånare 1 juli 2004
Androscoggin 108 039 Auburn 23 551
Aroostook 73 240 Houlton 6 476 (2000)
Cumberland 274 950 Portland 63 905
Franklin 29 704 Farmington 7 410 (2000)
Hancock 53 660 Ellsworth 6 937
Kennebec 120 986 Augusta 18 631
Knox 41 219 Rockland 7 666
Lincoln 35 240 Wiscasset 3 603 (2000)
Oxford 56 628 South Paris 2 237 (2000)
Penobscot 147 068 Bangor 31 595
Piscataquis 17 674 Dover-Foxcroft 4 211 (2000)
Sagadahoc 36 962 Bath 9 394
Somerset 51 667 Skowhegan 8 824 (2000)
Waldo 38 705 Belfast 6 840
Washington 33 448 Machias 2 353 (2000)
York 202 315 Alfred 2 497 (2000)
Befolkning > 10 000 i tätorten Mindre orter och förorter

Maine har i allmänhet ett klimat som liknar det i Götaland i Sverige, med varma somrar och vintertemperaturer som kryper strax under nollstrecket. Delstaten upplever nästan aldrig extrema väderfenomen som tunga åskstormar, orkaner eller tromber.

Kända personer födda i Maine

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Arkiverade kopian” (på engelska). USA Today. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112224536/http://traveltips.usatoday.com/maine-vacation-57068.html. Läst 5 augusti 2013. ”There's a reason it's called "Vacationland..."” 
  2. ^ ”Dictionary.com - definition of "Mainer"” (på engelska). Dictionary.com. http://dictionary.reference.com/browse/mainer. Läst 21 juli 2010. 
  3. ^ Mall:Cite ngs
  4. ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). United States Geological Survey. 2001. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111015012701/http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 21 oktober 2011. 
  5. ^ Höjd justerad efter North American Vertical Datum of 1988.
  6. ^ ”Annual Estimates of the Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2013” (på engelska) (CSV). 2013 Population Estimates. United States Census Bureau, Population Division. 1 december 2013. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140824084354/http://www.census.gov/popest/data/state/totals/2013/tables/NST-EST2013-01.csv. Läst 2 januari 2014. 
  7. ^ ”Maine” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Maine. Läst 23 maj 2014. 
  8. ^ ”Maine” (på engelska). World Statesmen. 20 december 1820. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Maine. Läst 19 juli 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Delstatsregering
USA:s regering
Information