Amy Klobuchar
Amy Klobuchar | |
Klobuchar 2013.
| |
Ledamot av USA:s senat från Minnesota
| |
Innehar befattningen | |
Tillträdde befattningen 3 januari 2007 tillsammans med Tina Smith | |
Företrädare | Mark Dayton |
---|---|
Född | Amy Jean Klobuchar 25 maj 1960 Plymouth, Minnesota |
Politiskt parti | Demokratiska partiet |
Make | John Bessler (1993–) |
Barn | 1 |
Webbplats | amyklobuchar.com |
Amy Jean Klobuchar, född 25 maj 1960 i Plymouth i Minnesota, är en amerikansk demokratisk politiker. Hon är ledamot av USA:s senat från Minnesota sedan januari 2007 efter att ha besegrat republikanen Mark Kennedy i kongressvalet i USA 2006.
Uppväxt och studier
[redigera | redigera wikitext]Klobuchar avlade 1982 grundexamen vid Yale University och 1985 juristexamen vid University of Chicago.
Amy Klobuchar i senaten
[redigera | redigera wikitext]Val
[redigera | redigera wikitext]2006
[redigera | redigera wikitext]I början av 2005, efter att senatorn Mark Dayton tillkännagett att han inte skulle försöka sig på ett återval, så blev Klobuchar snabbt en kandidat att räkna med. Den 29 september 2005 fick hon stöd av EMILY's List, en aktionskommitte som stöder kvinnliga abortpositiva politiker, och stödet från DFL kom den 9 juni 2006. Under primärvalen fick hon också stöd av majoriteten av DFL's "state legislators". Klobuchar vann därför nomineringen i det Demokratiska partiet och ställdes sedan mot Mark Kennedy (Republikanerna) , Robert Fitzgerald (Independence Party of Minnesota), Ben Powers (Constitution Party of Minnesota samt Michael Cavlan från Green Party, USA:s motsvarighet till Miljöpartiet.[1][2]
2012
[redigera | redigera wikitext]Klobuchar ställde upp för återval 2012 och vann mot republikanernas Kurt Bills med 65.2% mot 30.6%,.[3]
2018
[redigera | redigera wikitext]Klobuchar ställde också upp för omval till senaten 2018 och återvaldes med 24 procent fler röster än Republikanernas motkandidat Jim Newberger.[4]
2024
[redigera | redigera wikitext]Klobuchar besegrade republikanen och före detta basketspelaren Royce White i valet och vann en fjärde mandatperiod.
Arbetet i senaten
[redigera | redigera wikitext]Opinionsmätningar
[redigera | redigera wikitext]Enligt en opinionsmätning i september 2009 så ansåg 59 procent av allmänheten i Minnesota att Klobuchar gjorde ett bra jobb i Senaten medan 36 procent inte tyckte det.[5] Den 12 mars 2012 angav 67 procent av allmänheten i Minnesota att de var positiva till Klobuchars arbetsinsats. [6] I april 2017 fick hon ännu lite högre och bättre siffror i en mätning utförd av Star Tribune. Då angav 72 procent av allmänheten i delstaten att de var nöjda med Klobuchar i Senaten.[7]
Presidentkandidat år 2020
[redigera | redigera wikitext]Amy Klobuchar har namngivits av The New York Times och The New Yorker som en av kvinnorna mest sannolikt att bli den första kvinnliga presidenten i USA.[8][9]
Den 5 februari 2019 meddelade Klobuchar att hon skulle göra ett "stort meddelande" i Minneapolis den 10 februari med avseende på en presidentkandidatur.[10] The Washington Posts nationella kolumnist Jennifer Rubin skrev att Klobuchar skulle vara en moderat kandidat med stor erfarenhet av landsbygdspolitiken. Rubin skrev också att Klobuchar skulle kunna bli en utmärkt vice presidentkandidat.[11] Den 10 februari 2019 meddelade Klobuchar att hon kandiderar i det amerikanska presidentvalet år 2020.[12] Den 2 mars 2020 avslutade Klobuchar sin kandidatur till presidentvalet år 2020 och ställde sig bakom Joe Biden.[13]
Politiska ställningstaganden
[redigera | redigera wikitext]Som demokrat har Klobuchars politiska ställningstaganden i allmänhet varit i linje med modern amerikansk liberalism. Hon är för abort, stöder HBTQ-rättigheter och Obamacare. Klobuchar var kritisk mot kriget i Irak.
Enligt FiveThirtyEight hade Klobuchar röstat i linje med president Donald Trumps positioner 26,4 procent av tiden.[14]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Klobuchar gifte sig 1993 med juristen John Bessler. Paret har en dotter, Abigail.[15] Hon är dotter till författaren och kolumnisten Jim Klobuchar och ättling till slovener. Hon är medlem i kongregationalistkyrkan.[16]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Uncovering the Dome (1986)[17]
- The Senator Next Door: A Memoir from the Heartland (2015).[18]
- Antitrust: Taking on Monopoly Power from the Gilded Age to the Digital Age (2021)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ The Fix – The Friday Line: Can Democrats Get to 6? Arkiverad February 24, 2006. Retrieved October 2, 2006.
- ^ Mooar, Brian (September 21, 1998). ”Hubert Humphrey's Widow Dies at 86”. Washinton Post. https://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/campaigns/junkie/links/humphrey.htm.
- ^ ”Minnesota Election Postmortem: OGGoldy's report card”. Daily Kos. http://www.dailykos.com/story/2012/11/9/1159831/-Minnesota-Election-Postmortem-OGGoldy-s-report-card.
- ^ Black, Eric (January 29, 2019). ”Why Amy Klobuchar has been dubbed 'the queen' of electability” (på amerikansk engelska). MinnPost. https://www.minnpost.com/eric-black-ink/2019/01/why-amy-klobuchar-has-been-dubbed-the-queen-of-electability/.
- ^ ”SurveyUSA News Poll #15748”. SurveyUSA News Poll #15748. Surveyusa.com. http://www.surveyusa.com/client/PollReport.aspx?g=e6a365a1-f86e-489d-804d-0828ab4d4eb3. Läst 20 juli 2010.
- ^ Brett Neely – Minnesota Public Radio News. ”Klobuchar a rare politician who works across the aisle”. Winona Daily News. http://www.winonadailynews.com/news/local/article_02c439dc-8114-11e1-9b0a-0019bb2963f4.html. Läst 11 september 2015.
- ^ ”Minnesota Poll results: What Minnesotans think of their senators”. Star Tribune. http://www.startribune.com/minnesota-poll-results-senatorial-job-approval-ratings/420758934/.
- ^ ”Who Will Be Hillary Clinton's Successor?” (på amerikansk engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2008/05/18/weekinreview/18zernike.html. Läst 30 april 2018.
- ^ ”Thirteen Women Who Should Think About Running for President in 2020” (på engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/news/amy-davidson/thirteen-women-who-should-think-about-running-for-president-in-2020. Läst 30 april 2018.
- ^ Klobuchar, Amy (5 februari 2019). ”I’m making a big announcement on Sunday. Join me there: http://amyklobuchar.com pic.twitter.com/7Yz1dgaa31” (på engelska). @amyklobuchar. https://twitter.com/amyklobuchar/status/1092998324020563968. Läst 6 februari 2019.
- ^ ”What Amy Klobuchar has going for her, if she takes the plunge”. https://www.washingtonpost.com/opinions/2019/02/06/klobuchar-gets-ready-take-plunge/. Läst 8 februari 2019.
- ^ ”Amy Klobuchar ställer upp i presidentvalet i USA”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/amy-klobuchar-staller-upp-presidentvalet-i-usa/. Läst 11 februari 2019.
- ^ SvD (2 mars 2020). ”Amy Klobuchar hoppar av presidentvalskampanjen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/amy-klobuchar-hoppar-av-presidentvalskampanjen. Läst 2 mars 2020.
- ^ Bycoffe, Aaron (30 januari 2017). ”Tracking Congress In The Age Of Trump” (på engelska). FiveThirtyEight. https://projects.fivethirtyeight.com/congress-trump-score/. Läst 5 januari 2020.
- ^ DePaulo, Lisa (30 mars 2010). ”The Audacity of Minnesota: Meet Senator Amy Klobuchar” (på amerikansk engelska). ELLE. https://www.elle.com/life-love/society-career/the-audacity-of-minnesota-senator-amy-klobuchar-439048. Läst 28 februari 2019.
- ^ Guess, J. Bennett. ”Barack Obama, candidate for President, is 'UCC'” (på engelska). United Church of Christ. Arkiverad från originalet den 30 november 2018. https://web.archive.org/web/20181130154125/http://www.ucc.org/barack-obama-candidate. Läst 28 februari 2019.
- ^ Goetzman, Amy (August 28, 2015). ”Klobuchar's 'The Senator Next Door' centers on the people who shaped her politics”. MinnPost. https://www.minnpost.com/books/2015/08/klobuchars-senator-next-door-centers-people-who-shaped-her-politics. Läst 21 november 2017.
- ^ ”The Senator Next Door”. Kirkus Reviews. July 1, 2015. https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/amy-klobuchar/the-senator-next-door/. Läst 21 november 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Amy Klobuchar.
- biografi på den amerikanska kongressens webbplats, Biographical Directory of the United States Congress
- Officiell webbplats
|
|