Hoppa till innehållet

HBTQ

Från Wikipedia
Regnbågsflaggan är en vanlig hbtqi+-symbol.

HBTQI+, ibland skrivet med små bokstäver hbtqi+[1], är en på svenska vedertagen akronym för homosexuella, bisexuella, trans, queerpersoner och intersexpersoner[2][3] tidigare bara HBT.[4] Akronymen, liksom några av dess vanliga varianter, är ett samlingsnamn för att beteckna ämnen som rör sexualitet och könsidentitet. Syftet är att betona mångfalden av sexualitet och könsidentitetsbaserade kulturer.

Greger Eman, redaktör för RFSL:s tidning KomUt 19882003, nämns som den person som först använde akronymen HBT i tryck (nr 4/2000).[5] Inspirationen kom från de engelska uttrycken LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transsexual) och GLBT och var ämnad att bredda tidigare använda uttryck som homo, bög och gay.[6][7][8]

Från 2012 började RFSL att använda begreppet hbtq, och 2019 lades även bokstaven i till (för intersex) i deras officiella förkortning.[9]

Samlingsnamnet HBTQ utökas ofta för att även inkludera andra personer som inte identifierar sig med den traditionella tvåkönsnormen samt ibland även intersexuella och asexuella (HBTQIA+).[10]

Internationell kritik mot begreppet

[redigera | redigera wikitext]

Begreppen HBTQ och LGBT har rönt en del kritik internationellt.[11] Invändningar finns mot att lägga in sexualitet och könsidentitet i samma begrepp.[12][13]

Nationellt uttalar sig SFQ (Sveriges Förenade HBTQ-studenter) för båda begreppen. Föreningen använder sig av hbtq om medlemmarna och verksamheten, medan hbt används i politiskt arbete och utbildningsverksamhet då man anser att det fortfarande är ett mer vedertaget begrepp i samhällsdebatten.[14]

Den 20 mars 2023 släppte ECPAT en rapporten ”Consent is KEY” som behandlar brottsutsatthet bland barn och unga som identifierar sig som HBTQIA+. Tydligt är att pojkar som identifierar sig som HBTQIA+ i mycket större utsträckning än andra pojkar är utsatta för sexualbrott.[15]

HBTQI+ monument

[redigera | redigera wikitext]

Den 11 november 2023 invigdes Sveriges första HBTQI+ monument vid Esperantoplatsen i Göteborg. Monumentet Gläntan är skapat av konstnären Conny Karlsson Lundgren.[16][17]

  1. ^ SAOL (2015) hbtq, läst 2017-10-31
  2. ^ ”HBTQ”. NE.se. Arkiverad från originalet den 11 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140311165047/http://www.ne.se/hbtq. Läst 11 mars 2014. 
  3. ^ ”Begreppslista”. Rfsl.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525065214/http://www.rfsl.se/?p=410. Läst 11 januari 2015. 
  4. ^ ”hbt”. SAOL - Svenska Akademiens ordlista. Svenska Akademin. sid. 327. https://svenska.se/tre/?sok=hbt&pz=2. Läst 11 oktober 2015. 
  5. ^ Göran Söderström: Nekrolog - Greger Eman, Jan Magnussons hemsida, hämtad 27 mars 2010
  6. ^ ”Hbt-historia”. Rfsl.se. Arkiverad från originalet den 4 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080604201557/http://www.rfsl.se/?p=413. Läst 11 januari 2015. 
  7. ^ ”Hur den svenska homorörelsen växte fram”. Rfsl.se. 22 juli 2000. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://archive.is/20150109164422/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=6221. Läst 11 januari 2015. 
  8. ^ ”Gayrörelsen i Holland"”. UR.se. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306074406/http://www.ur.se/Produkter/136331-Nar-grasrotterna-tar-over-Gayrorelsen-i-Holland. Läst 11 januari 2015. 
  9. ^ ”RFSL - hbtqi-fakta”. https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/hbtq/. Läst 3 juni 2022. 
  10. ^ ”NE”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210726180910/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hbtq. Läst 20 december 2024. 
  11. ^ Dana G. Finnegan, Emily B. McNally (2002) (på engelska). Counseling Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Substance Abusers: Dual Identities. Haworth Press. ISBN 1-56023-925-5. http://books.google.com/books?id=I32nHF_gaTsC. Läst 12 januari 2015 
  12. ^ Wilcox, Melissa M. (2003) (på engelska). Coming Out in Christianity: Religion, Identity, and Community. Indiana University Press. ISBN 0-253-21619-2. http://books.google.com/books?id=yjdhpMnHEIMC. Läst 12 januari 2015 
  13. ^ Jonathan Alexander, Karen Yescavage (2004) (på engelska). Bisexuality and Transgenderism: InterSEXions of The Others. Haworth Press. ISBN 1-56023-287-0. http://books.google.com/books?id=2SOe4igsrbgC. Läst 12 januari 2015 
  14. ^ ”SFQ:s ordlista”. hbtqstudenterna.se. http://hbtqstudenterna.se/om-sfq/ordlista/. Läst 11 januari 2015. 
  15. ^ ”HBTQIA+-pojkars utsatthet för sexualbrott synliggörs i ny rapport från ECPAT. TT, läst 20 mars 2023.”. https://via.tt.se/pressmeddelande/hbtqia-pojkars-utsatthet-for-sexualbrott-synliggors-i-ny-rapport-fran-ecpat?publisherId=3033395&releaseId=3342927. 
  16. ^ ”Invigning av Gläntan. Göteborgs Stad, läst 23 november 2023.”. https://hbtqi.goteborgkonst.se/invigning/. 
  17. ^ ”Sveriges första monument för Hbtqi+. Göteborgs-Posten, läst 23 november 2023.”. https://www.gp.se/kultur/kultur/conny-karlsson-lundgren-g%C3%B6r-sveriges-f%C3%B6rsta-monument-f%C3%B6r-hbtqi-1.68470351. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]