Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2021-12

Hotcat

Varför har Hotcat plötsligt börjat använda engelska i den automatiska redigeringskommentaren och även börjat rödlänka sig själv till en namnrymd vi inte har sedan 2012? --EstrellaSuecia^diskussion, 17 november 2021 kl. 09.35 (CET)

Kan du få det att hända igen? När jag testade i Sandlådan blev resultatet på svenska som det brukar.

-- Larske (diskussion) 17 november 2021 kl. 10.37 (CET)

Nej, det kan jag inte. Det verkar med andra ord ha varit ett tillfälligt fel. --EstrellaSuecia^diskussion, 17 november 2021 kl. 11.46 (CET)

Dramatiskt presens på årtalssidor

Årtalssidorna tycks använda sig av dramatiskt presens. Överst på sidan står exv. "1820 (MDCCCXX) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern", men sen i listan gäller dramatiskt presens: "27 oktober – Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas i Kristianstad, Sverige" osv.

Normalt undviker vi dramatiskt presens. Är det önskvärt på årtalssidorna, och isåf varför? Jag ser att flera andra wikipedior också använder dramatiskt presens just på årtalssidorna. Det är väl i sig eg. inte ett gott argument. --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 10.21 (CET)

Jag är ingen anhängare av detta i allmänhet, men just här kan det enligt min mening försvaras med att det handlar om vad som hände ett visst datum och då förflyttar man sig ju på ett sätt i tiden dit. Men det är ingalunda självklart. Huvudsaken enligt min mening är att det i så fall används konsekvent. Tostarpadius (diskussion) 16 november 2021 kl. 10.26 (CET)

Tycker att det ofta trycks lite onödigt viktigt på det där med konsekvens men detta är ett fall där man verkligen bör vara konsekvent, ja. Det vore ett oerhört jobb att fixa till och är säkerligen för komplicerat att lägga ut på en bot. --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 11.48 (CET)

Jag har ofta stött på "historiskt presens" (eller om du vill, "dramatiskt presens") just i historiska uppräkningar. Jag är inte säker på att det är fel; se exempelvis vår artikel Historiskt presens som exemplifierar:

”

I Svenska Akademiens grammatik pekar författarna på några användningsområden för historiskt presens: Skildringar av historiska förlopp, till exempel: Året är 1628 och regalskeppet går av stapeln. Riggad och klar avseglar hon från Stockholms hamn. Varken besättning eller de tusentals åskådare som kantar Stockholms stränder anar något om den annalkande katastrofen. Tabellariska översikter: [...]

„

Att försöka ändra alla förekomsterna i årtalsartiklarna är en orimlighet, något som jag upplever du håller med om. Däremot undrar jag över orden om att vi måste vara konsekventa. Jag uppfattar det som att historiskt presens faktiskt redan används konsekvent i årtalsartiklarna. För det är väl inte användningen i ingresserna du menar? Att även ha historiskt presens i dem tror jag vore ett misstag. De är varken "historiska förlopp" eller "Tabellariska översikter". Att ha historiskt presens i dem anser jag skulle göra ett lika egendomligt intryck som om vi skulle använda det i varje annan uppgift i förfluten tid i vanliga artiklar (tänk bara på födelse- och dödsuppgifter). / ^Ternarius_Disk 16 november 2021 kl. 12.44 (CET)

Ternarius: Om du läser diskussionen som ett tankeutbyte snarare än en debatt där samtliga deltagare argumenterar för en ståndpunkt de redan på förhand intagit, så blir det kanske klarare.

"Konsekvens" betyder i denna diskussion "att utforma samtliga årtalsartiklar likadant". Detta i kontexten att jag ifrågasätter om dramtiskt presens i årtalsartiklarna är önskvärt. Argumentet att historiskt/dramatiskt presens kan användas i historiska framställningar skulle även kunna tillämpas på samtliga artiklar om historiska ämnen, för "att liva framställningen" (NE). Men där någon skriver så brukar vi ändra.

Hittills kan jag summera diskussionen så, att det eg. inte har inkommit något bra skäl för presens i årtalsartiklarna. Däremot skulle det vara för bökigt att ändra. --Hjordmån (diskussion) 16 november 2021 kl. 13.01 (CET)

Det jag menade med att det måste användas konsekvent är dels att eventuella tillägg som görs bör utformas likadant som omgivningen, dels att om det nu är för stort arbete att ändra, även om vi skulle anse det vara önskvärt, bör även nytillkomna artiklar skrivas på samma sätt. Tostarpadius (diskussion) 16 november 2021 kl. 13.51 (CET)

Vi har gjort ett medvetet beslut att inte använda historisk (här: dramatisk) presens för att skildra historiska händelseförlopp, som beskrivs i vanliga artiklar. Däremot har vi inte gjort något sådant beslut om tabellariska översikter, medan praxis lutar mot att vi där använder historisk presens, vad gäller årtalsartiklar. Spontant tycker jag att det verkar smidigare med historisk presens i just dessa listor, och jag ser inte några större problem med det. Vi behöver inte ändra åt någondera hållet över en natt; så länge det är konsekvent i enskilda artiklar (och gärna i artiklar om närliggande år) ger det ett konsekvent intryck. –LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 14.01 (CET)

Annanstans undviker vi alltså historisk presens för att vi vill ha en saklig snarare än en livfull framställning. Årtalsartiklarna är till sin natur sådana att de något kan livas upp utan att lida av det. –LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 14.04 (CET)

Jag kan inte se att någon här har hävdat att historiskt presens bör användas till alla historiska framställningar. Däremot har vår artikel om Historiskt presens (och Svenska Akademins grammatik, som den refererar till) talat om "historiska förlopp" och "tabellariska översikter" och det tycker jag utmärkt väl passar in på våra årsartiklar. Dessutom är det vanligt med historiskt presens i sdana sammanhang även utanför Wikipedia. Populärvetenskapligt historiska tidskrifter brukar t.ex. använda historiskt presens i tidslinjer. / ^Ternarius_Disk 16 november 2021 kl. 14.14 (CET)

Att använda vid "tabellariska översikter" verkar väl rimligt, särskilt om det är praxis. Men undvika i brödtext då. Det är ju också konsekvent. LittleGun (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.28 (CET)

Konsekvensen lyser med sin frånvaro även inom en del årsartiklar. Se till exempel september 2012 där presens och preteritum blandas friskt (förbjöds, hölls, dödas, invigs, avslutas, dödas, valdes, anföll, var, dödades, hölls, släpps, är, avslöjar, inleder, uppmärksammas, dödas, börjar, störtar, började).

-- Larske (diskussion) 16 november 2021 kl. 21.03 (CET)

Ja, så blir det lätt. Jag har tagit för givet att inte använda presens och har säkert inte kollat de andra om jag lagt till något. Men konsesnus ovan pekar ju på att i "tabellarisk översikt" är det fördelaktigt. Så varför inte verka för en sådan konsekvens. LittleGun (diskussion) 17 november 2021 kl. 07.53 (CET)

Jag tror inte det är någon som tydligt uttalat att de direkt föredrar presens. Attityden verkar vara att endera går bra, så länge det finns en konsekvent regel att tillämpa.

Pedagogiskt kan jag se att det finns en fördel i om vi skulle säga att vi aldrig skall använda historisk presens. Men om det nu finns en utarbetad praxis att använda det i listor, så överväger troligen bekymret med att omvandla dem. Men då behöver vi ha reda på om det faktiskt är praxis. Kanske vi borde göra lite fler undersökningar av artiklar för att avgöra?

andejons (diskussion) 17 november 2021 kl. 13.10 (CET)

Om historiskt presens visade en tendens att "smyga ut" från årtalsartiklarna till resten av wikin skulle det finnas skäl att låta bli dem även där. Nu verkar det inte vara så.

Hoppas och tror att ingen betraktar grammatiskt tempus i årtalsartiklarna som den kulle de är beredd att dö på. Jag uppfattar standarden att artikelns ingress liksom andra artiklar skrivs som förfluten tid, och själva posterna i uppräkningen i presens, är gammal om än den inte alltid genomförts helt konsekvent. Tror det är vad som är vanligast, och därmed lättast att ändra andra artiklar till.

Som Andejons säger kunde det vara idé med en lite ordentligare stickprovsundersökning, så vi vet hur det faktiskt ser ut. Tyvärr tror jag det blir svårt att på något sätt automatisera. Någon som känner sig manad? --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 16.33 (CET)

Ibland är det blandade tempus i för samma händelse, ibland till och med i samma mening. Några exempel från artikeln 2013 (med min fetning):

• 21 januari – Österrike håller en folkomröstning om värnplikt. Resultatet blir att militärtjänst bibehölls.
• 12 februari – Nordkorea genomför sitt tredje kärnvapenprov, vilket fick utbrett fördömande och ...
• 24 februari – Kubas parlament valde president Raúl Castro för en andra mandatperiod. Raúl Castro beslutar att lämna posten som president när...
• 9–15 december – Musikhjälpen i Göteborg pågår, där de samlade ihop 28.426.046 kronor.

-- Larske (diskussion) 17 november 2021 kl. 19.56 (CET)

Ett inte helt slumpmässigt urval om tio artiklar (jag utgick från Slaget vid Hastings), åren 66 206 406 606 osv. till 1866 visade konsekvent presens i listorna över händelser. En av artiklarna (466) saknar dock inledning.

De två artiklar som nämns ovan, där olika tempus blandas, har båda redigerats av en och samma användare och åtm. en del, ev alla fall av bristande konsekvens i dessa två artiklar är införda av hen. Möjligen är nästan allt annat i årtalsartiklarna konsekvent, utöver hens bidrag - det går just nu inte att avgöra. (Är det ingen som kollar andras redigeringar längre? Sånt här ska väl upptäckas. Jag menar inte att det skulle vara jättegrovt, för det är det verkligen inte. Var snälla mot hen! Men att det inte upptäckts stämmer till eftertanke) --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 20.31 (CET)

Befolkningsutveckling i Finland - fråga kring områdesindelning

Hej! Har börjat titta på att lägga in tabeller över befolkningsutveckling för finländska kommuner precis som vi har för svenska kommuner - men statistiken som Statistikcentralen/Tilastokeskus presenterar visar alltid statistiken enligt den senaste gällande områdesindelningen. Detta gör till exempel problem för Uleåborg som 2013 inkorporerade områden med ungefär 45 000 invånare. Hur ska man göra? Jag tror statistiken finns men det blir svårt att finna. Då får man hitta t ex arkiverade årsböcker över Finlands befolkning och sådant. Tar gärna in idéer och synpunkter innan jag lägger in fler. /Portunes (disk) 14 november 2021 kl. 18.10 (CET)

Förtydligar frågeställningen: Ska man använda Statistikcentralens variant där det är området som kommunen har nu för att visa befolkningsutvecklingen eller ska man ta uppgifter för det område som kommunen omfattade vid samma år? Så före 2013 ingår t ex inte Uleåborgs inkorporerade kommuner och befolkningen ökar alltså med cirka 50000 från 2010 till 2015. /Portunes (disk) 14 november 2021 kl. 19.31 (CET)

Om man tar med statistik över området för tiden innan området tillhörde en viss kommun bör man vara väldigt tydlig med det. Sådan statistik är jämförbar: ökning och minskning beror på verklig nativitet, dödlighet och migration – men den handlar inte om kommunen. Till exempel hade ingen sagt att Uleåborg var större än Åbo innan sammanslagningen. Jag tycker statistik över kommunens invånarantal skall ha företräde i kommunartiklar, den berättar ju om själva kommunens betydelse över tid, och våra kommunartiklar handlar om kommunen. –LPfi (diskussion) 14 november 2021 kl. 20.58 (CET)

Det finns på Commons filer som beskriver befolkningsutvecklingen i Norska kommuner. Där är gränsjusteringar markerade i diagrammet. 98.128.181.19 15 november 2021 kl. 04.11 (CET)

@Yger: vad tänker du om att använda Statistikcentralens tillvägagångssätt där det är områdesindelningen 1.1.2021 som gäller, eller ska det vara kommunens tidigare gällande områdesindelning? Så att när kommuner inkorporeras är de inte med i tabellen sedan innan? /Portunes (disk) 15 november 2021 kl. 17.37 (CET)

Jag tror du måste utgå från hur källorna gör. Här verkar det som Statistikcentralen använder en ytterst tveksam modell, eller tom dålig, men jag tror ändå vi måste använda den och förklara. Dock ej så om alla siffror behöver göras om om området ytterligare utökas framåt och man då tänker sig att retroaktivt räkna om de siffror som nu läggs in, då blir det alltför virrigt.Yger (diskussion) 15 november 2021 kl. 20.17 (CET)

Statistikcentralens metod är på sätt och vis ganska bra. Den gör det möjligt att använda de vanliga beräkningsmetoderna. Detta till skillnad från de svenska tätortssiffrorna. Problemet är att den är anakronistisk om man vill veta en kommuns befolkning vid en historisk tidpunkt och att vi för svenska kommuner använder serier över tätorter och kommuner där data gäller för varje tidpunkt. Om möjligt bör dessa typer av data presenteras på samma sätt oavsett land på svwp. Kanske kan man presentera båda serierna när nu denna finns tillgänglig. Edaen (diskussion) 15 november 2021 kl. 21.38 (CET)

Kan man hitta något snyggt sätt att presentera båda? För att ta fram båda är möjligt, tar bara lite längre. /Portunes (disk) 16 november 2021 kl. 00.14 (CET)

Har här på min sandlåda tagit fram statistik för exemplet Uleåborg: Användare:Portunes/sandlåda. Har då använt tryckta källor, samtliga uppladdade på Doria.fi som tex denna (1995). /Portunes (disk) 16 november 2021 kl. 01.29 (CET)

Tack. Att ha med båda verkar vettigt. De tar mycket plats och dominerar många svaga artiklar, men det problemet fanns också med den enda versionen. Kunde man ha olika rubriker, så att det omedelbart är uppenbart vad de beskriver? Jag undrar också varför befolkningen 31.12 anges enligt områdesindelningen efter årsskiftet – ofta vill man ju veta befolkningen strax innan områdesindelningen ändrades (och den har sällan ändrats under året). –LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 13.50 (CET)

Att redovisa befolkningen enligt områdesindelningen efter årsskiftet har jag uppfattat som någon typ av standard, den används inte bara i Finland utan även i Sverige och andra länder. /Portunes (disk) 16 november 2021 kl. 14.56 (CET)

Märkligt. Varför använder man inte områdesindelningen som gällde då befolkningen räknades? Man brukar ange befolkningen 31.12, så man får med alla som föddes eller flyttade in under året, och områdesindelningen brukar anges 1.1 då ändringar trätt i kraft, men trots att det inte ligger ens en sekund mellan så har det hänt saker. Indelningen samma års januari är en gammal uppgift, men det var ändå den som gällde (antagligen med en del ovanliga undantag). Kan det ha att göra med att man vill publicera färska siffror efter ändringen, och decembersiffrorna är de färskaste? För våra tillbakablickar spelar den saken ingen roll. –LPfi (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.43 (CET)

Utan att ha kollat hur SCB gör idag, så är det i gamla statistik-rapporter exakt samma problem där. Massor av kommuner slogs ihop till storkommuner mellan 1951-12-31 och 1952-01-01, men statistiken för 1951 utgår från indelningen 1952. 98.128.180.206 18 november 2021 kl. 20.42 (CET)

Dock gjorde ju SCB extra tabeller med folkmängden i kommunerna 1951-12-31 enligt områdes indelningen 1951-12-31 för att förebygga just detta, men det berodde ju på att det skedde en extremt stor kommunreform, något som inte har skett i samma storlek i Finland. /Portunes (disk) 19 november 2021 kl. 09.54 (CET)

Jag tänker gå vidare och välja att använda områdesindelningen 1.1 året efter istället för att använda områdesindelningen 1.1.2021. Finns det särskild önskan för en extra tabell för kommuner (framförallt de stora städerna) som inkorporerat många grannkommuner får man ordna en till sådan. /Portunes (disk) 19 november 2021 kl. 09.55 (CET)

OVIKT-mallning – eller en ny mall som varnar läsaren?

Bör vi förmedla ”varningar” till läsaren i artiklar som på ett eller annat sätt inte motsvarar våra - SVWP:s – krav på relevans och balans? Och i så fall på vilket sätt? Den diskussionen förs sedan en tid på min diskussionssida. Jag pingar @Yger: och @Allexim: som skivit där, och hoppas att flera vill delta i diskussionen här på Bybrunnen.

Jag lägger ganska ofta in OVIKT-mallar för att informera läsaren om brister i artiklarna. Jag har sett mallarna som varningsmallar lika mycket som åtgärdsmallar. Jag lägger in dem om jag ser att artikeln är "snedvinklad" men själv inte har tid eller kunskap att skriva om den på ett bra sätt. Med förhoppningen att någon annan kan, men lika mycket som en varning till läsaren. Med hänsyn till läsarens perspektiv tycker jag att sådana varningar är en viktig ”konsumentupplysning”.

Men detta är kanske inte bästa sättet? Kanske behövs det en varningsmall som vänder sig direkt till läsaren? Jag kan se åtminstone två situationer där vi (nog) skulle kunna vara överens om att en sådan mall vore befogad:

1) Artiklar om ämnen där det inte finns någon konsensus, varken bland oss wikipedianer eller inom den vetenskap som vi ska luta oss mot. I sådan fall är det naturligtvis bäst att bearbeta artikeln så att den belyser de olika teorier eller uppfattningar som finns. Men tills detta är gjort är det – menar jag – viktigt att läsaren får upplysningen att (delar av) artikelinnehållet är omstritt. Med en hänvisning till diskussionssidan.

2) Artiklar som behandlar sitt ämne på ett snedvridet sätt, som saknar balans. Ett exempel är Inavel. Det som står där är kanske helt korrekt, men det är inte seriöst gentemot läsaren att inte beröra inavel bland djur utan låta i stort sett hela artikeln handla om "inavel bland människor". --Chandra Varena (diskussion) 9 november 2021 kl. 06.39 (CET)

Medan vid en första blick kan verka vettigt så ryms en hel del problematik i detta. Som det är nu går jag igenom alla POV/OVKT mallade artiklar när de legat ett år och inget hänt. Och då min åtgärd fixa till (ev mha av artikel på annat språk), borttag av det kontroversiella eller borttag av mall (dock ej hel omskrivning). Utgångspunkten är då att mallen är en åtgärdsmall och att det är illa om vi svämmas över av mallade artiklar (det var för 5-8 år sedan som Dnm började med att ta itu med dessa för att det inte skulle vara eviga). Om det istället skulle vara en varningsmall har vi en annan problematik (som alltså ligger kvar länge). Att sätta dit mallen är då i botten en subjektiv åtgärd (i motsats till källor saknas eller inaktuell), och hur då hindra att detta leder till massmallning av alla vår omdiskuterade artiklar (typ all som använder Expo)? Jag har sett våra svåra diskussioner om dessa "svåra" artiklar som väldigt nyttigt och lett till bra resultat. Risken är att dessa diskussioner uteblir om vi istället bara mallar alla svåra artiklar. Artikeln Inavel är fö et bra konkret exempel, att det är (för) mycket om människor tycker jag syns för alla, och hur olämpligt det är tycker jag är en smaksak. Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 07.07 (CET)

Det skulle kunna lösas genom att en varningsmall bara får läggas in efter diskussion på diskussionssidan, där flera deltagit och där vi gemensamt konstaterat att det saknas konsensus inte bara bland oss utan även hos de seriösa källor vi vill åberopa. Eller, (som förhoppningsvis i fallet Inavel), av vi är överens om att artikeln är obalanserad.--Chandra Varena (diskussion) 9 november 2021 kl. 07.29 (CET)

Enligt dagens modell har jag i vissa fall tagit bort mallen efter basfixning), och det innebär jag inte är överens den är obalanserad. Alternativ när det finns konsensus det är för dåligt, är att radera det kontroversiella, enligt devisen "hellre kort och korrekt, än långt och dåligt". Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 07.39 (CET)

Jag har sett mallen som både varningsmall till läsaren och åtgärdsmall (det gäller egentligen alla åtgärdsmallar). Sen är det inget fel att ta bort den om man inte håller med. Om inte annat är det då diskussioner uppstår. Så jag tycker både Chandra Varena och Yger gör på bästa sättet och att det inte finns någon motsättning. Massmallningar och demonstrativt beteende både initieras och förhindras på samma sätt oavsett vad mallarna kallas eller vem de riktar sig till. Jag tror inte det kan fungera bättre än nu genom att införa nya mallar eller införa restriktioner för användande eller syfte för nuvarande. Och jag ser som sagt inga motsättningar mellan era ageranden, trots att ni inte tänkt exakt lika. LittleGun (diskussion) 9 november 2021 kl. 08.15 (CET)

I just fallet inavel skulle jag gärna se att det mesta av det som rör inavel bland människor bröts ut i en artikel om kusinäktenskap. /ℇsquilo 9 november 2021 kl. 09.59 (CET)

Kan vara vettigt, och om det ej utförs direkt kan avsnittet mallas med {{bryt ut}}.Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 10.03 (CET)

Problemet här är att det inte blir något kvar av artikeln, annat än inledningen, men kanske bättre så, så blir problemet uppenbart, och det blir lättare att lägga in ny information. –LPfi (diskussion) 9 november 2021 kl. 10.51 (CET)

En mall som endast får läggas in efter konsensus är oanvändbar för det vanligaste ändamålet: att märka upp en artikel man råkar stöta på, men inte har tid, kunskap eller intresse nog att fixa till. Då får man hoppas att de som intresserar sig för artikeln noterar mallen och kan sköta diskussionen och fixandet. En varningsmall för kontroversiella ämnen har en helt annan funktion. Dessa kan ju vara välskrivna och balanserade, medan vi inte kan gå i god för att de är balanserade (vi kan t.ex. ha en västerländsk synvinkel). Den bör då vara tydlig, men inte skrikig. Vi har ingen tradition av sådana mallar. –LPfi (diskussion) 9 november 2021 kl. 10.50 (CET)

Set ska inte behövas konsensus för mallande, eller rättare: Mallning ska följa den konsensus som finns efter förmåga, men konsensus ska inte behöva sökas för varje enskild mallning. Annars håller jag inte med. Jag menar att alla våra åtgärdsmallar fungerar som varningsmallar också. Och att de fungerar bra, så länge de motiveras och läses. Jag tror det sistnämnda är det haltar mest. LittleGun (diskussion) 9 november 2021 kl. 13.21 (CET)

Jag har uppfattat åtgärdsmallarna som att de även är varningsmallar och menar att de bör få ligga kvar tills artikeln är ordentligt åtgärdad. Jag förstår inte varför de ska tas bort efter ett år även om det som påpekats inte är åtgärdat. Borttag av det som är kontroversiellt är ett steg på vägen, men det löser inget av de båda balansproblem som jag tog upp i början av inlägget. Det är bättre "konsumentupplysning" till läsaren att obalanserade artiklar får förbli mallade (med existerande eller ny mall) tills det har skapats en balans. Chandra Varena (diskussion) 9 november 2021 kl. 13.38 (CET)

Och jag anser det viktigt de allvarliga problem som dessa mallar signalerar blir åtgärdade. Och genom att se över mallade artiklar efter ett år och ev förnyad diskussion kan vi hitta hur de bör lösas. Som i detta fall med inavel att bryta ut en del. Som LittleGun skriver, vem som helst kan lägga in mallen men den kan även tas bort om den inte anses relevant och då kan vid behov en diskussion starta som är av värde och lösa grundproblemet med artikeln. Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 14.08 (CET)

Bra förstås att det görs en översyn och det som kan fixas till blir tillfixat. Men så länge det problem som nämns i mallen finns kvar så tycker jag att också mallen ska finnas kvar.--Chandra Varena (diskussion) 9 november 2021 kl. 19.27 (CET)

I de få fall vi är oense om mallen är relevant i aktuell artikel efter fixning så diskuterar vi det vidare på artikelns diskussionssida på sedvanligt Wikipediasätt, och letar efter lösningar av grundproblemet som ligger i artikeltexten, inte i mallen.Yger (diskussion) 9 november 2021 kl. 19.33 (CET)

Jag kom just på: Det finns ju möjlighet för enskilda wikipedianer att rekommendera artiklar, som en information till läsaren. Är det då inte logiskt att ha någonting motsvarande som varnar för obalans, riktat till läsaren? Chandra Varena (diskussion) 20 november 2021 kl. 11.50 (CET)

Jag är inne på en liknande linje som CV. Vi behöver inte tänka på åtgärdsmallar som just åtgärdsmallar. Mallarna fungerar lika bra som en upplysning till läsarna om att vi är medvetna om att en del artiklar är behäftade med det ena eller andra problemet. Jag menar att det bidrar till ökad trovärdighet. Om läsare som inte är användare hittar tveksamheter i våra artiklar utan att dessa är mallade så sänker det istället vår trovärdighet. Därför skall man vara försiktig med att avlägsna mallar. Ofta kräver det ett omfattande arbete innan man kan göra det. /Ascilto (diskussion) 20 november 2021 kl. 12.11 (CET)

Risken är att artiklar om kontroversiella ämnen får en sådan mall (denna artikel tar upp en kontroversiellt ämne där det finns olika åsikter om). Jag ser framför mig att alla artiklar som utnyttjar Expo som källa skulle få en sådan mall och att det skulle innebära vi blir sämre arbeta igenom dessa kontroversiella artiklar Yger (diskussion) 20 november 2021 kl. 12.17 (CET)

Som jag ser det handlar det inte om ÅSIKTER. Om etablerad forskning visar på alternativa tolkningar av en företeelse så bör detta påvisas. Och samma sak gäller om endast en av flera aspekter av artikelämnet behandlas. Detta gäller vid hänvisning till Expo likaväl som annars. Om det som sägs i en seriös källa (t.ex Expo eller ett statligt verk eller en godkänd doktorsavhandling) motsägs i andra seriösa källor så bör det framkomma. Det är en del av seriöst forskningsarbete att erkänna att det finns olika synsätt, och jag menar att WP bör erkänna detta och inte förespegla läsaren att det finns säkerhet där den inte finns.--Chandra Varena (diskussion) 20 november 2021 kl. 12.34 (CET)

Ja det är helt korrekt. Men om vi skulle tillåta en varningsmall så skulle den inte bara utnyttjas av dem som resonerar som du, utan som i mycket resonerar tvärtom. Och om de sätter dit mallen och du tar bort den blir det redigeringskrig. Och då om en mall skall finnas eller ej. Betydligt bättre att den energin går åt att förbättra artikeln än att gräla över åsättandet av en mall, Yger (diskussion) 20 november 2021 kl. 13.19 (CET)

Infogningar - hur länge ska man vänta?

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Infoga#Diskussion från Bybrunnen. 20 november 2021 kl. 13.46 (CET)

Veckans tävling - Pinsamheter

Under perioden 22–28 november är temat för veckans tävling pinsamheter. Syftet är att förbättra artiklar, som kan uppfattas som pinsamt dåliga för svenskspråkiga Wikipedia, till exempel artiklar som läses av många, men som inte uppfyller kvalitetskraven. De kan ha diverse åtgärdsmallar, de har kanske inaktuella uppgifter, eller är alltför korta för att motsvara vad läsarna bör mötas av. Hjälp till att med att förbättra de artiklar du, eller någon annan, uppfattar som pinsamma på svenskspråkiga Wikipedia. Det finns en tipslista, så vem som helst kan tipsa om artiklar, som bör förbättras.--Historiker (diskussion) 21 november 2021 kl. 18.17 (CET)

Bump om Mediearkivet

Så här snart två månader sen avtalet om tillgång till Mediearkivet kom på plats kommer en lite uppdatering.

• Det finns fortfarande plats för fler, så intresserade kan skriva upp sig på Wikipediadiskussion:Wikipediabiblioteket så skickar jag användaruppgifter.
• Torsdag 25 november, om två veckor, bjuder Retriever på webbinarium om hur en söker smidigt. Intresserade får anmäla sig där.
• Sen starten har alla 33 konton gemensamt läst/öppnat 3 352 artiklar. Hur många av läsningarna/öppningarna som faktiskt blivit källor har jag inte möjlighet att se men hoppas att tjänsten är nyttig.
• Om någon av er vill dela med er av tips eller erfarenheter i form av en bloggtext eller undersida till Wikipediabiblioteket, eller citat passliga för spridning i sociala kanaler, uppmuntras det. Fritt att skriva här eller att kontakta mig på något annat sätt.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 11 november 2021 kl. 14.19 (CET)

Det skrevs något om att vissa uppgifter inte fick finnas med i källhänvisningarna. Jag är fortfarande osäker på hur en korrekt referens skrivs när man använder Mediearkivet, se wp:Persondatafrågor#Hans_Edestrand. Vi skulle behöva en lättfattlig infosida och kanske {{Tidningsref}} borde få parametrar anpassade för dessa källor. Edaen (diskussion) 11 november 2021 kl. 14.24 (CET)

Ping @Edaen: Länkar som inte får vara med är de som börjar på nogo eller app.retriever-info.com, så dom borde fortfarande läggas till i något passligt missbruksfilter. Att göra en källhänvisning är egentligen inte konstigare än med andra källor, utan det ska vara den länk som leder till tidningsartikeln oavsett betalvägg eller ej eller nog med info för att hitta pappersversionen av tidningen och artikeln. Källhänvisningen ska inte innehålla nånting om retriever, utan Mediearkivet är bara en service så att just du (och alla andra med tillgång) slipper gå till biblioteket och hitta tidningen för att verifiera vad som står där. Om ingen annan hinner före kan jag skriva ihop nånting om det. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 november 2021 kl. 14.52 (CET)

Obs: "länk som leder till tidningsartikeln eller nog med info för att hitta pappersversionen" bör vara "och nog med info för att hitta pappersversionen". För tidningar är pappersversionen fortfarande det primära, och information om pappersversionen kan användas för att hitta artikeln i godtyckliga arkiv, medan en URL kan sluta fungera (eller peka på betalvägg med nya orimliga villkor). –LPfi (diskussion) 14 november 2021 kl. 21.20 (CET)

Ok. Så här till exempel.[1] Men borde det inte stå något om att man använt Mediearkivet? Edaen (diskussion) 14 november 2021 kl. 21.45 (CET)

Nja, det där sista är jag skeptisk till. Det borde ju hamna på samma viktighetsnivå som att nämna att just jag har betalabonnemang på tidning X, eller att den bok som jag läst finns i just min hylla eller är lånad från bibliotek Y. Dvs. en icke-nyhet. Poängen är ju att källan finns, och referensen handlar om att identifiera denna källa. I bästa fall på ett sätt som gör att alla läsare kan se hela källan via en länk, men det bör inte vara ett krav. Paracel63 (diskussion) 16 november 2021 kl. 00.02 (CET)

japp tycker det bör framgå tydligt att detta hittades via "Mediearkivet" vilket kanske den intelligente kan räkna ut via url:en.

• "Mediearkivet" bör ha en egen artikel som länkas till i citatet där man kan läsa mer om arkivet och när arkivet upphör fungera kanske man kan hitta var man hittar på sitt nya ställe... ;-)
  • I Wikidata finns anges i (P248) där man ofta kan klicka vidare till det Wikidata objektet och lära sig mer om källan
• det mönster jag tror mer och mer på är att skicka upp en kopia till Internet Archive och sedan ha med arkivurlen i Mall:Tidningsref
  • finns bra browser plugin för detta (osäker om det fungerar för saker bakom betalvägg...)
• sedan anges arkivurl:en i mallen/ Wikidata
  • exempel Wikidata gravort Fritz Rudberg Q15713844#P119 --> IA

- Salgo60 (diskussion) 16 november 2021 kl. 09.28 (CET)

Salgo60: Jag skulle gärna länka mediearkivet, eller använda en #-tag när jag lägger in en källa och har använt mediearkivet (vilket bara är intern-info). Mediearkivet har både Wikipedia-artikel och Wikidata-objekt: Mediearkivet (Q10579219). Men, mediearkivet är inte källan. Källan är tidningen. Det är alltså ungefär som att skriva vilket bibliotek man använt för att hitta en bok/tidning man använt som källa, eller i vilken affär man köpt den. Bibliotek skulle jag kunna tänka mig att ha en #-tag för. Inte en butik.

Så URL:en ska gå till tidningen om den ligger på nätet.

Alltså: Mediearkivet är inte källan. Det är ett verktyg för att kunna läsa vissa källor online. Dessutom vill inte Mediearkivet (se Axel Petterson (WMSE):s andra innlägg) att den URL som skapas när man använder verktyget ska redovisas (de börjar på nogo eller app.retriever-info.com). LittleGun (diskussion) 16 november 2021 kl. 10.00 (CET)

Källan kanske är papperstidningen ;-) du kan använda publicerad i (P1433) och peka på mediaarkivet - Salgo60 (diskussion) 16 november 2021 kl. 10.32 (CET)

Gör du så med bibliotek? LittleGun (diskussion) 16 november 2021 kl. 10.55 (CET)

I princip är det nog ganska bra att säga var man läst en artikel så att det blir lättare för någon att senare kolla källan, i synnerhet om de inte vet att Mediearkivet existerar och vad som finns där. Versionen i Mediearkivet kan i princip skilja sig från en som finns/funnits på Internet, som även kan vara annorlunda än den som man hittar i tidningslägg/mikrofilm. Så en kort mening som "läst via Mediearkivet" eller "Tillgänglig: Mediearkivet" kan vara till stor hjälp (om det inte är så att licensen med Retriever kräver att tjänsten inte nämns alls, då får vi ju utelämna). Med detta sagt ska man inte heller bara skriva "Källa: Mediearkivet", det är också fel. Att i Wikidatasammanhang skriva "anges i" eller "publicerad i" och peka på Mediearkivet är också direkt felaktigt.

Som illustration kan jag nämna att jag utökade artikeln om Mediearkivet för flera år sedan och använde då en SvD-artikel från 1996 som källa. Källangivelsen var korrekt med titel, tidning och utgivningsdatum, men jag angav inte var jag läst den. Det mallades så småningom med "Specificera källa" och uppmaningen "Ange länk", trots att det då inte fanns några publika länkar. I det fallet kunde det åtgärdas något år senare efter att SvD lagt ut hela sitt printarkiv, men så kommer inte kunna göras för en stor del av källorna i Mediearkivet. Väsk ✎ 16 november 2021 kl. 10.57 (CET)

Det jag tycker mig se är att bibliotek stängs ned och i USA tar bl.a. Internet Archive hand om materialet (tweet) så all spårbarhet som underlättar för den som skall verifiera en källa då inte weblänken fungerar bör finnas med. Se även tweet om hur länge en WEBurl överlever

• LittleGun tror du måste skilja på elektroniska media via internet som flera kan använda enkelt med "old school" distributionsformer. I den förra så är ofta det smidigaste sättet att verifiera en källa att du hämtar den på "samma sätt" medans för en fysisk bok hoppas man nog på att hitta ett annat ex. - Salgo60 (diskussion) 16 november 2021 kl. 11.48 (CET)

Salgo60, Väsk: OK. Dessvärre vill inte mediearkivet att vi använder deras URL. Jag tycker vi ska respektera det. De bjussar trots allt på sitt verktyg med det villkoret och det är de facto tidningen som är källan. Old school eller online. Medeiarkivet ger länken till tidningens webbsida, alternativt papperstidningens metadata.

"Specificera källa" till Väsk var ett felaktigt krav. Källan var angiven, även om det kunde gjorts snyggare, med {{tidskriftsref}} till exempel. LittleGun (diskussion) 16 november 2021 kl. 19.43 (CET)

Texterna i Mediearkivet är inte alltid identiska med vad som finns i papperstidningen. Dels finns OCR-fel, dels saknas bilder, som kan påverkan tolkningen av texten. I papperstidningen kan tabeller och flera artiklar bredvid varandra behandla samma ämne och påverka hur man uppfattar vad som skrivs. Edaen (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.10 (CET)

Ska vi strunta i Mediearkivets önskemål gällande url:en eftersom ingen nämner det, bara att länken till arkivet verkar viktigare än länken till källan? (OCR-fel kan säkert uppkomma, att det slulle påverka tolkningen eller förståelse måste vara mycket ovanligt). LittleGun (diskussion) 16 november 2021 kl. 20.24 (CET)

Mediearkivets riktlinjer är ganska klara med att vi inte får dela URL:er som pekar till deras webbplats, så det är inget vi behöver diskutera. Att nämna vilken tjänst man använde för att läsa artikeln kan dock vara lämpligt, åtminstone för artiklar som helt ligger i en låst databas man inte kan länka till. De flesta akademiska riktlinjer brukar rekommendera formatet "Tillgänglig: Mediearkivet [datum]"; jag tycker det är lite styltigt och skulle hellre skriva "läst via Mediearkivet". Nyhetsartiklar kan inte riktigt jämföras med böcker där vi har ISBN, utgivningsår, upplagenummer och andra bibliografiska data som i kombination med allmänna biblioteksdatabaser och dylikt ger bästa möjligheter att hitta vilken specifik version av källan man använde. Om man inte vet vilken specifik databas man ska söka i är man ganska chanslös och kan komma att gå en onödigt krånglig väg för att kolla en artikel som kanske kan läsas på en lokal biblioteksterminal.

Typexemplet för OCR-fel är väl SBL:s webbupplaga där det är svårt att avgöra om ett datum är korrekt eller OCR-fel om man inte kan läsa originalen. En annorlunda användning är att många tidningar slarvar med migreringen när de byter system så att datumen för gamla artiklar på webben blir fel. Om man letar upp korrekt datum med en arkivtjänst måste man ange vilken tjänst man använde för att bekräfta datumet, annars kan någon "rätta" till det felaktiga datum som står på webbplatsen. Man ska också ha ödmjukhet för att man själv inte kan förutspå vilken källinfo någon annan kan behöva. Väsk ✎ 16 november 2021 kl. 21.48 (CET)

Tidningssidor kan ha olika innehåll i Mediearkivet respektive SvD:s digitala tidningsarkiv. När jag kollade efter – för några år sedan – hade SvD 2015-08-25 sid 1 en viss rubrik i SvD:s e-arkiv ("I Bamses värld sker det ultimata helgerånet") och en helt annan i tidningar.kb.se samt Mediearkivet ("Förvaltningen av Larssons arv bär likheter med Bamse"). Det tycks handla om olika upplagor.

Journalisten Gunnar Wall bloggade tidigare i år att en artikel i SvD:s riksupplagan den 2 mars 1986 innehåller betydligt fler uppgifter från Skandiamannen Stig Engström jämfört med Stockholmsupplagan som förekommer i digitala arkiv. Den reviderade artikelversionen i den mer lättåtkomliga Stockholmsupplagan har på det sättet bidragit till att vissa journalister dragit förhastade slutsatser om vad Skandiamannen uppgett i sin första tidningsintervju om mordet.

Om Mediearkivet används som outtalad sekundärkälla för någon uppgift på Wikipedia och någon sedan försöker kontrollera uppgiften utan att tänka på den sortens problematik finns alltså risken att en i sak korrekt uppgift/källhänvisning avfärdas på felaktiga grunder. --N0WIS (diskussion) 17 november 2021 kl. 04.02 (CET)

Det är inte skillnad mellan mediearkivet och SvD:s arkiv du beskriver. Utan skillanden mellan olika upplagor av tidningen. Oberoende pm du läst dem på bibliotek, köpt i kiosk etc. LittleGun (diskussion) 17 november 2021 kl. 06.55 (CET)

Det saknas en parameter "läst via" i våran mall för referenser. Kanske idé att skapa en sådan eftersom många verkar tycka det är viktigt. "Arkiv url" funkar inte om vi vill respektera Mediearkivet, och den funkar inte för bibliotek eller icke-digitaliserade arkiv. LittleGun (diskussion) 17 november 2021 kl. 07.49 (CET)

En sådan länk kunde ha tre uppgifter 1) tacka webbplatsen, vilket jag förstod att mediearkivet inte vill, 2) ge en lättåtkomlig länk, vilken inte alls behöver vara den man själv använde; url-parametern är väl till för detta, och 3) ange att man använt en version som kan ha förvanskats på vägen – genom OCR-fel eller mänskliga misstag. Mediearkivet är ett ovanligt specialfall av (3), men det förekommer rätt ofta att man inte har tillgång till originalkällan. Vi brukar ange den källa vi använt, men ofta vore det bra att ange "[originalkälla] genom [använd källa]", t.ex. för slutsatser i en artikel som används som bakgrund i den artikel vi läst – de borde ju helst kollas i ursprungsartikeln. Motsvarande gäller citat plockade ur en andrahandskälla. –LPfi (diskussion) 17 november 2021 kl. 11.26 (CET)

På frågan om vilken källa som ska uppges finns det lite olika uppfattningar. Min väldigt bestämda åsikt är att man alltid ska uppge den källa man använt. Återger man ett citat i andra hand ska man referera till det verk där man hämtat det. Edaen (diskussion) 17 november 2021 kl. 11.52 (CET)

Förvisso. Men jag tycker det vore ännu bättre att ange båda: Adam Smith i Wealth of Nations, citerad av NN i Market Properties (förstås med fler detaljer etc.). Det är inte alls sagt att alla får tag på den givna sekundärkällan, och man kan vilja kontrollera att citat eller slutsatser inte misstolkats. –LPfi (diskussion) 17 november 2021 kl. 12.12 (CET)

Jag håller med om att man alltid ska försöka beskriva källan exakt. Det är sällan det görs. Och igen: Källan är egenltigen aldrig Mediearkivet, eller biblioteket. Det är den upplaga som lästs som är källan. Om den så är mikrofilmad eller OCR-läst eller skrynklig eller med spillt frukostkaffe och annat som kan manipulera texten. Det är sällan vi är så precisa, en sån här parameter ger ingen exakthet, men visar omständigheterna på något sätt. Jag kan inte se att den skadar, och jag har inte hört att Mediearkivet inte vill tackas. Bara att två typer av url:er inte ska användas. Vill de inte att vi ska skriva "via Mediearkivet heller tycker jag vi ska respektera det. Åtminstone vi som använder den av WMSE distrubierade. LittleGun (diskussion) 17 november 2021 kl. 18.15 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Det finns en testmall som Larske har gjort, och som jag använt i en sandlåda: {{Testmall/Larske/Tidningsref}}, på tre olika vis här: Användare:LittleGun/källtest. Bara att införa rätt av enligt mig. Larske tycker det kräver en viss försiktighet för källmallen används miljontals gånger. Bu eller bä?--LittleGun (diskussion) 17 november 2021 kl. 18.19 (CET)

Mediaarkivet och papperstidningar kan jämföras med Arkiv Digital och kyrkböcker. -Källan för Karin Strindbergs födelse och dop är exempelvis "Hedvig Eleonora (A, AB) CI:29 (1878-1880) sid 206" och avser då själva originalboken som eventuellt kan läsas i arkivets läsesal, det är det som är verket. Lyckligtvis finns det ju ett par onlineupplagor av densamma, den ena på Arkivdigital och den andra lite mer tillgänglig på Riksarkivet. -Poängen är att för en släktforskare räcker det med referensen till originalkällan, det vill säga kyrkboken, sedan är det upp till släktforkaren val om denne använder läsesalen, ArkivDigial eller Riksarkivet. Samma borde gälla för tidningsreferenser, visst är det trevligt om man har en URL att klicka på, men det är tidningens namn, upplaga, utgivningsdatum och sida som är viktigast. För online-källor gäller ju att man ska skriva hämtdatum, och även om man inte anger själva Mediaarkiv-url:en bör det nog nämnas att man använde sig av Mediaarkivet. -- Sturban (diskussion) 17 november 2021 kl. 20.57 (CET)

Kyrkoböcker kan bindas om och volymer då splittras eller sammanföras. Det är inte säkert att den referens som finns i en äldre andrahandskälla fortfarande stämmer. Edaen (diskussion) 17 november 2021 kl. 21.11 (CET)

Skulle kanske förtydligat att i mallen, {{Testmall/Larske/Tidningsref}}, är parametern "via" tillagd. Alltså för en uppgift i en tidning, har man läst den via tex Mediearkivet eller biblioteket eller riksarkivet eller... Funkar också som "via TT", alltså uppgiften är läst i Sydsvenskan, som fått den av TT. Se exempel här: Användare:LittleGun/källtest. Någon emot att lägga till parametern?--LittleGun (diskussion) 18 november 2021 kl. 07.59 (CET)

Namnet på den nya parametern är läst via enligt önskemålet på malldiskussionssidan. Larske (diskussion) 18 november 2021 kl. 11.17 (CET)

Jag förstår inte riktigt "via TT": brukar det inte vara tvärtom, att man läser TT-notiser i en tidning? Ursprungskällan är TT (eller dess källor), medan notisen i tidningen kan vara publicerad som sådan, men ibland t.ex. förkortad (avklippt). Jag vet inte hur egentliga redaktionella ändringar brukar anges i sådana notiser, men jag antar att sådana kan förekomma. –LPfi (diskussion) 18 november 2021 kl. 11.43 (CET)

Håller med. Den nya parametern handlar om vilket arkiv jag använt för att läsa nyhetsartikeln. Inte vilka källor tidningen använt eller återpublicerat. Källor som anges här bör vara sådana som Mediearkivet, KB:s tjänst eller andra avskrifter. Edaen (diskussion) 18 november 2021 kl. 11.51 (CET)

Det behov jag stött på klaras typiskt med "<ref>{{bokref |...}} genom {{webbref |...}}"</ref> eller liknande. Eftersom båda källorna kan ha alla parametrar är det antagligen bättre att göra så. Jag har dock inte stött på sådana källangivelser. För TT:s eller mediearkivets del skulle det vara lätt att skriva "<ref>TT genom {{tidningsref |...}}" eller "<ref>{{tidningsref |...}} genom Mediearkivet</ref>. –LPfi (diskussion) 18 november 2021 kl. 14.11 (CET)

Jag föstår inte riktigt Lpfi:s invändning? Gäller den bara "via TT"? vad menas med "båda källorna"? En tidning som källa är använda tidningsref. Mediearkivet är inte en källa. TT håller jag med om haltar, om man ser till parameternamnet "läst via". Men det som syns är (via TT) och då fungerar det faktiskt åt båda håll. Men stryk TT då. Det går att skriva under "tidnig": TT/Svenska Dagbladet.

Bortser man från felaktigheten att blanda in TT, skadar "läst via"-parameterna på något sätt? LittleGun (diskussion) 18 november 2021 kl. 17.46 (CET)

Det skadar inte. Det jag skulle vilja är att det skulle bli praxis att ange ursprungskälla också då man utnyttjat ett referat i en annan källa. Det är ganska vanligt, till exempel ifråga om medicin, att man använder en källa som hänvisar till en annan källa ifråga om en uppgift man vill belägga: "NN^[23] visar att A-amegofanmekanismen inte är relevant för mogradineringen." → WP: "A-amegofanmekanismen är inte relevant för mogradineringen." WP-skribenten kanske inte behöver söka rätt på artikeln i not 23, som ändå vore för avancerad, det räcker att artikeln man läser verkar lita på slutsatsen. Men en expert kanske vill se vad uppgiften bygger på (är det den där gamla misstolkningen?), och då kan det vara bra att kunna gå rakt på ursprungsartikeln, som kanske finns i biblioteket medan sekundärkällan skulle behöva fjärrlånas. Särskilt viktigt är det ifråga om populärvetenskapliga framställningar som hänvisar till fackartiklar, då de förra kanske förenklat alltför mycket. –LPfi (diskussion) 18 november 2021 kl. 18.29 (CET)

Jaha, okej. Det är en helt annan grej. Jag har funderat på den tidigare men tänkt att källan jag använder är ju där jag läser det. Läser jag det i den populärhistoriska så är ju det källan. Bryr jag mig om att traska vidare så får jag ju den nya källan. Det är ju möjligt att använda citat-delen om du vill precisera att det är "NN" som påstår något i den källa du anger. LittleGun (diskussion) 18 november 2021 kl. 18.50 (CET)

Citat är ett klumpigt sätt att få med en ordentlig referens till ursprungskällan. En annan situation gäller forskning och dito politiska beslut som refereras i dagspressen, och ofta lite slarvigt. När man kompletterar artiklar i anledning av sådan rapportering måste man vara försiktig, men man har inte alltid tid att kolla upp. Ibland går den riktiga källan att spåra, och om man då inte hinner sätta sig in tillräckligt för att hänvisa till den som använd källa vore det ändå bra att få med den på något sätt. Diskussionssidan kan förstås användas, men jag tror det inte alltid är det bästa sättet. Jag har ibland använt "<ref>{{tidningsref |...}} med hänvisning till {{webbref |...}}</ref>", då artikel bygger på en intervju, ett pressmeddelande eller liknande och inte den auktoritativa källan. –LPfi (diskussion) 19 november 2021 kl. 11.56 (CET)

Jag är ganska mycket för att det är den källa man använt som är den källa som ska uppges. Källor i källor leder till osäkerhet på flera sätt. Det handlar om tolkning och det kontexten för det citat man återanvänder. I övrigt kan det finnas många källor till en artikel som är intressanta. En text är i referenssammanhang en enhet. Edaen (diskussion) 19 november 2021 kl. 12.01 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Lång och spännande diskussion att läsa ikapp, och här kommer några kommentarer.

• Vad gäller länkarna som börjar på app och nogo, är det som sagt användarvillkoret som styr att de inte får delas eller spridas, eller sparas undan till Internet Archive och liknande tjänster. De finns för att till exempel företag med organisationsavtal ska kunna dela artiklar internt utan att alla behöver logga in, men det får vi inte göra. Om ni däremot håller på att skriva en artikel tillsammans med någon utan eget konto går det att via wikimail eller annan kanal som inte är publik dela en länk till en enstaka låst artikel för att diskutera innehållet, men inte mer spridning än så.
• Vad gäller tack, statistik och uppföljning tar både Wikimedia Sverige och Retriever/Mediearkivet gärna emot det, men för att få någon rimlighet i det räknar vi bara antal användarkonton så att ni inte behöver komma ihåg att lägga till en hashtag eller att skriva upp på en lista varje gång ni använder och antingen hittar eller inte hittar någon källa, eller hittar att källan inte stöder det som står i artikeln. För att ändå få tack och bevis om uppskattning tar vi gärna emot korta texter att använda i sociala kanaler, längre text som kan spridas i bloggform och hjälp att sprida info så att återstående 66 licenser kan komma till användning.
• Ni får gärna skriva att ni använt Mediearkivet i redigeringssammanfattningar eller mallar, men som jag ser det är det snarare ett komplement som sparar en promenad till biblioteket eller egen prenumeration på tidningen än en källa. Om 115 år (minus hur gamla deras äldsta tidningar är och om dom använder samma försiktighetsprincip som tidningar.kb.se) kanske dom öppnar upp så att vi får länka direkt till målsidan, och då kanske en uppdatering behövs så att det går att infoga länkar som leder rätt.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 22 november 2021 kl. 14.57 (CET)

Inspel på upphovsrättsdirektivet?

Som några av er kanske vet är Justitiedepartementets förslag till genomförande av upphovsrättsdirektivet just nu ute på remiss. Wikimedia Sverige är en av remissinstanserna, och vi har till 13 december på oss att skriva vårt svar.

Vi vill gärna bjuda in fler att vara med och tycka och tänka, inte minst givet att många i Wikimedia-rörelsen tycker att upphovsrättsfrågor är viktiga och intressanta. Jag skulle därför gärna höra era tankar och idéer på hur vi kan göra detta bäst tillsammans!

Några frågor:

1. Hur gör vi det här bäst tillsammans? Finns det en efterfrågan på ett eller några videosamtal under kommande veckor?
2. Vilket arbetssätt föredras? Ett asynkront Google-dokument, en sida på föreningswikin, eller något annat?
3. Hittills har vi främst fokuserat på frågor som rör fri kunskap och internetanvändares rättigheter. Är det ett rimligt fokus?

Ser fram emot att höra era tankar! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 november 2021 kl. 11.38 (CET)

Länk till departementets förslag...? Remiss-instruktioner...? (Eller _måste_ man spana själv :-)) Janwikifoto (diskussion) 22 november 2021 kl. 13.02 (CET)

Bra poäng, @Janwikifoto! Departementets förslag finns på den här länken och här har jag sammanställt alla förslagen. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 november 2021 kl. 14.33 (CET)

Våra artiklar om covid-relaterade ämnen

Att skriva för att man själv vill lära sig saker om ämnet är förmodligen en av de vanligaste drivkrafterna för att skriva på Wikipedia. Jag förmodar att många av våra artiklar i ämnen kring pandemin kommit till på det sättet, och inget fel i det. Emellertid är en del av dessa texter så våldsamt detaljerade att de inte så mycket säger. Vissa artiklar skulle bli mycket bättre om stora mängder text kokas ner till sammanfattningar. Vad gäller det molekylärbiologiska kring vaccinerna förstår jag inte alltid vad det står i artiklarna. Jag misstänker att det ibland kan vara så, att skribenten utgått från engelskspråkigt material som den själv inte riktigt förstått. Felaktiga syftningar etc. förekommer här och var.

En del artiklar har ett våldsamt ambitiöst upplägg som redogör för exv. oerhört många detaljer kring alla möjliga olika vaccinkandidater. Detta kommer i längden inte bli uppdaterat. En del artiklar är redan utdaterade, så att det exv. står om vad företaget ifråga sommaren 2020 hade för planer men inget om hur det sen gick. Och artiklarna om pandemins förlopp i ett par olika länder är skapade så att de hela tiden fylls på med pluttdetaljer. I längden blir det olidligt.

Svenska Wikipedia saknar, eller har för dåliga basartiklar som förklarar olika begrepp som används i de olika artiklarna, och det tror jag är vad som delvis orsakat en del av det jag ovan beskriver. Lite står i vaccination, men uppenbarligen för lite eftersom så många skribenter sett sig manade att i artiklar om helt andra ämnen försöka beskriva hur DNA- eller RNA-vaccin funkar, istället för att länka dit. Detta blir inte så bra struktur. Det räcker att förklara saker på ett ställe, då helst i den artikel man uppsöker för att få just detta förklarat.

Småningom skulle det nog behövas någon typ av kampanj för att städa upp i covid-19-relaterade artiklar. Misstänker att det ännu är för tidigt, dock. Bästa början vore nog att åstadkomma/förbättra de där artiklarna om diverse molekylärbiologiska ämnen, som div. pandemirelaterade artiklar skulle behöva luta sig mot. Själv har jag f.n. inte ambitioner, tid eller ork till högre mål än att putsa på terminologin, som ju utvecklats under pandemins lopp (i början kallades klabbet "coronaviruset", nu pratar vi om sars-cov-2 resp. covid-19). --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 17.19 (CET)

Vi är en liten Wikipediaversion med få skribenter och då mycket få inom ett smalt område som detta. VI kommer aldrig ha kraften att få till fullödiga artiklar om ett komplext område som detta, samtidigt som denna typ av fullödiga artiklar finns på enwp. (och detta gäller även saker om ukrainakonflikten som startade ambitiöst, och uppdaterades dagligen, men de artiklarna än nu helkass) Min uppfattning är att vi bör skära radikalt i dessa artiklar så det som står kvar är något vi, med vår begränsade gemensamma kompetens, kan stå för. Och tills vidare bör dessa artiklar mallas för framtida hårdbeskärning, och med en allvarligare mall än inaktuell, kanske förvirrande? Yger (diskussion) 17 november 2021 kl. 19.00 (CET)

Så smalt är ämnet inte. Alla läkarstudenter läser grundläggande cell- och molekylärbiologi, och bör inte ha något problem att sätta sig in i detta om intresse finns. Därtill kommer vissa (men inte alla) biologer, ingenjörer m.fl.

Delar av felen med covid-artiklarna är samma som i dåliga översättningar: Man har inte förstått vad man skrivit. Numera blir inte längre artiklar rutinmässigt omarbetade av flera personer, som för ett antal år sen. Då slinker sånt här igenom. Att folk i 1 1/2 år kan arbeta med artiklar som wikigemenskapen sen kommer mestadels kasta på sophögen är IMHO ett underkännande av hur man utnyttjar wikins grundläggande metod samarbete. --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 20.51 (CET)

Artiklar med bristfälliga översättningar från engelska är tyvärr inte begränsat till "covid-relaterade ämnen" eller andra nischämnen på svenskspråkiga Wikipedia, utan förekommer i betydligt vidare utsträckning än så... Ricjac 18 november 2021 kl. 18.15 (CET)

Absolut så. Om alla texter omarbetades språkligt av någon annan skulle detta upptäckas i mycket högre grad. --Hjordmån (diskussion) 20 november 2021 kl. 08.58 (CET)

När artiklar uppdateras varje dag/vecka/månad med senaste händelseutvecklingen är det nog ett varningstecken att det skapade materialet inte är uppslagsverksmässigt. --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 21.03 (CET)

Nej, precis. Att skapa artiklar som enbart bygger på nyhetsrapportering blir sällan något bra som håller över tid. Ricjac 18 november 2021 kl. 18.18 (CET)

Nej, det blir sällan bra. Pressen och webbmedia är dock de lättast tillgängliga källorna, och det kan därför vara svårt att skriva en artikel utan att använda nyhetsrapporteringen. Förhoppningsvis kommer det att skrivas en hel del sammanfattande beskrivningar om pandemin (och olika andra händelser, såsom krig), men för att använda sådana källor har vi inte hjälp av hundratals användare, och att hitta de bättre källorna kräver ofta hjälp av fackfolk eller amatörer som hållit reda på litteraturen på det specifika området. Hur hittar man t.ex. en bra beskrivning av Jugoslaviska krigen? För en balanserad artikel borde man antagligen leta reda på en handfull böcker, som kanske inte längre finns på allmänna bibliotek, om de någonsin köptes in. Om de flesta viktiga händelser fångades in genom hänvisningar till dagspressen kan åtminstone en del aspekter beskrivas ganska väl, och balans i detaljnivån kan uppnås genom att skära ner rejält. Det blir en sämre artikel än utgående från samtidshistorisk forskning, men chansen att vi har något att säga om sådana händelser blir större än om vi stoppar detaljrapporteringen från att hitta in. Med brist på intresserade ämnesexperter tror jag vi inte skall förakta sådana artiklar. –LPfi (diskussion) 19 november 2021 kl. 12.24 (CET)

Det bästa vore förstås om vi redan på förhand kunde hitta rätt detaljnivå, så att vi inte behöver skära ned så mycket, med de diskussioner som ett sådant arbete ofta leder till. Hur många gånger har inte argumentet att någon avlägsnar källbelagd information dykt upp i dylika sammanhang. Vi får använda de källor som står till buds, men försöka begränsa oss redan från början. Vi har trots allt viss erfarenhet av detta efter tjugo år. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2021 kl. 12.31 (CET)

Ibland behövs distans till ett ämne – gärna att en pågående process blivit avslutad – för att skrivandet ska få rätt perspektiv. Exempel: Tjeckoslovakiens historia. Det borde finnas bra böcker som ger rätt sammanhang även för Jugoslaviska krigen. Som noterats ovan är Wikipedia inte primärt ett nyhetsmedium. Vi är ett uppslagsverk med möjlighet till tät uppdatering, vilket lockar både skribenter och läsare.

Både Covid-19-pandemin och Kriget i Donbass (ämnen där jag från och till varit en av många kålsupare) var välbesökta sidor när det hettade till som värst. Här försökte jag göra ingressen på den senare artikeln mer tidlös och encyklopedisk. Pandemiartikelingressen är redan hyfsat överskådlig men kan säkert göras bättre. När jag gör en översyn av ett stort men eftersatt ämne, brukar jag ofta utgå från ingressen som en lämplig plats för en synopsis. Att skära ner Kriget i Donbass till fotknölarna kanske inte är något jag skulle rekommendera, utan möjligen knåda om det som finns och använda ingressen som utgångspunkt för en mer översiktlig huvudtext, om man anser att ämnet inte behöver fler detaljer.

"Synopsis-metoden" använde jag även på Pornografi, kompletterat med strukturhjälp från ett antal andra språkversioner (mest enwp och cawp). Där tyckte jag ämnet var tillräckligt avgränsat men mångsidigt för att tåla en stor artikel. Nu kanske den artikeln slagit i taket, men det finns ett stort antal (och fler skapas successivt) underartiklar att flytta ut kompletterande information till. Både pågående pandemier och krig är mer svårjobbat, eftersom det ofta är så mycket nyhetsrapportering och onödig detaljinfo som skymmer sikten. Där krävs det således mer jobb av den som "omknådar". Mina två hryvnia. Paracel63 (diskussion) 19 november 2021 kl. 12.56 (CET)

Om man läser Ugglans artikel om det som för hundra år sedan kallades "Världskriget" ser man att även äldre uppslagsverk har haft problem med proportionerna när det gäller ämnen som ligger nära i tiden. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2021 kl. 13.31 (CET)

Illustrerande exempel från Tostarpadius. Det gäller att inse att omvärldsbevakning är svårt, särskilt i breda ämnen och av många kockar på frivillig hobbybasis. Därmed inte sagt att det blir bättre med enstaka avlönade personer heller. Ricjac 19 november 2021 kl. 19.10 (CET)

När vi pratar "omvärldsbevakning" undrar jag lite över gränsen till nyhetsmedium ... tyvärr är svenska språket för litet för att det ska funka med ett Wikinews.

Tror inte de bra artiklarna kommer skapas utifrån miljoner små nyhetsnotiser av varierande kvalitet med ofta begränsad kontext. Snarare mha material där olika författare försökt ta ett större grepp över utvecklingen. --Hjordmån (diskussion) 20 november 2021 kl. 08.58 (CET)

Jag vet inte, jag upplever att vi börjar bli rejält dåliga på modernare ämnen. Hemma i min bokhylla har jag mest böcker om arkeologi och historia av olika slag, men också påtagligt mycket antika böcker för att jag är intresserad av det. Genom projekt runeberg och andra liknande sidor finns vanligen upphovsfritt material tillgängligt. I övrigt är det ganska spridda skurar med tillgängligt material om modern tid. När jag började skriva här präglades svenskspråkiga wikipedia fortfarande av vad jag ofta tyckte var en närmast naiv optimism, låt folk få komma och skriva om vad de gillar, så får vi fler och fler skribenter och bättre och bättre artiklar i alla ämnen. Visst, man erkände att det fanns viss snedvridning men bara vi fick tillräckligt många som skrev så skulle det lösa sig självt. Idag, med minskande antal nytillkomna känns den optimismen i viss mån borta, men tycker inte att det finns någon riktig tanke kring hur vi i stället skall göra. Jag tycker inte att vi nödvändigtvis har onödigt mycket artiklar om samtidshändelser. Kanske får vi artiklar snabbare och i högre omfattning än NE och liknande traditionella uppslagsverk. Däremot är det ju som många påpekar så att artiklarna lätt får en ganska tidspräglad utformning och att intresset för ämnet snabbt sjunker. Det dröjer som sagt till händelserna blir närmare 70 år tillbaka i tiden innan de börjar fyllas ut med mer substans. Att wikipedia blir ett uppslagsverk som fokuserar på händelser mer än 70 år tillbaka i tiden har ju absolut sitt värde, men om vi bara har det som vår styrka så kommer det ju bli ett annat uppslagsverk än det majoriteten för 10 år sedan tänkte sig. Sedan vet jag ju absolut inte om betalda skribenter är lösningen, egentligen vet jag inte vilken lösningen är. Men fler och bättre lättillgängliga källor vore för mig önskvärt. FBQ (diskussion) 20 november 2021 kl. 10.02 (CET)

Jag skulle vilja ha en alternativ mall till {{inaktuell}} som Mall:Recentism. Och där man då efter säg ett år eller två kan gå igenom dessa, och antingen komplettera och snygga upp (jag kunde göra det i göteborgskravallerna då polisen gjorde en bra vitbok om dem efter ett år eller två). Och annars kraftigt beskära bort dessa småfakta som gärna smyger sig in. Yger (diskussion) 20 november 2021 kl. 11.06 (CET)

Recentism-mall låter konstruktivt. Fyller två syften: dels som uppmaning till folk att fixa till, men också som en synlig, saklig upplysning att påfyllning med just nu aktuella detaljer inte är optimalt. --Hjordmån (diskussion) 20 november 2021 kl. 11.41 (CET)

Kan inte mallen {{Bäst före}} med lämpligt vald tidpunkt för en genomgång användas för detta? Om den valda tidpunkten visar sig vara för tidigt är det bara att förlänga den. Larske (diskussion) 20 november 2021 kl. 11.46 (CET)

Nja, för tex Kriget i Donbass är det svårt veta när det går skriva bra om detta. Det kunde också vara en mall för att indikera det är för mycket av smått och saknar kontext/sammanfattning.Yger (diskussion) 20 november 2021 kl. 12.13 (CET)

Spånar. (Den som minns vad den heter får gärna lägga in en sån där "diskussionen fortsätter, jag bara börjar om utan så mycket indrag"-mall.)

"Mall:Recentism" tycker jag, utifrån sidan om recentism, borde låta ungefär så här.

Denna artikel eller del av artikel anses inte skriven på ett tidlöst sätt, alternativt ha för stort fokus på det nyligen skedda. För detaljer ang. denna artikel, se diskussionssidan. Se även Wikipedia:Recentism. Förbättra gärna artikeln genom att redigera den så den blir mer tidlös.

Det är inte riktigt vad som behövs i de här fallen. Kanske "Mall:Smådetaljer":

Denna artikel eller del av artikel anses innehålla för många smådetaljer, samt för lite överblick och förklaring av sammanhangen. Det riskerar att göra den plottrig och svårgripbar. Förbättra gärna artikeln genom att sammanfatta och förtydliga.

Iofs borde väl en sådan åtgärdsmall ha en sida ("Wikipedia:Smådetaljer" eller kanske heller "Wikipedia:Sammanhang och överblick") som förklarar det hela. Alternativt kunde man lägga in ett stycke om det på Wikipedia:Recentism? Det är väl ändå nästan bara i artiklar som skrivs medan saker pågår som detta sker.

Denna artikel, eller del av artikel, skrivs eller är skriven medan skeendet den behandlar pågår, vilket riskerar att göra den plottrig och fokuserad på smådetaljer istället för att förklara sammanhang. Se även [[WP:INTE#Ingen nyhetstjänst|Wikipedia är ingen nyhetstjänst]] Du kan förbättra artikeln genom att rensa bland överflödiga smådetaljer, alternativt sammanfatta och förtydliga. Se även Wikipedia:Recentism#Sammanhang och överblick.

(där den underrubriken alltså behöver skapas)

Tycker f.ö. att texten WP:INTE#Ingen nyhetstjänst är alldeles för positiv till att skriva om nyliga saker, och borde varna mer för risker utöver tempus. --Hjordmån (diskussion) 20 november 2021 kl. 12.50 (CET)

Bra resonemang! Jag tycker du för tanken framåt till att närma sig ett förslag. Yger (diskussion) 20 november 2021 kl. 13.21 (CET)

Jag vet inte hur man skall formulera sig om plottrigheten men {{bäst före}} har ett syfte i dessa situationer: vi vet inte när vi kan sammanfatta, men det hindrar inte att sätta ett datum då det vore värt att titta på om man kunde sammanfatta åtminstone delar av händelseförloppet. Ett år är ofta tillräckligt för att det skall gå att se vad som var plottrigheter, och datumet kan förnyas med tanke på det som ännu inte kan sammanfattas. För covid-19-artiklarna tror jag ett halvt år vore lämpligt mellanrum att rensa ut de värsta detaljerna och kristallkulevyerna. –LPfi (diskussion) 20 november 2021 kl. 19.42 (CET)

Håller med att omsorgen i texten gällande rätt val av tempus är sekundär, närmast pedantiskt småaktig, sett i den bredare kontexten. Ricjac 23 november 2021 kl. 17.08 (CET)

Har skrivit om WP:INTE#Ingen nyhetstjänst. Förmodligen för långt för den sidan. Text kan ev. flyttas över till annan sida senare. Hjordmån (diskussion) 23 november 2021 kl. 19.00 (CET)

Välkommen på Wikipediadag

Julstämning!

Torsdag 2 december bjuder Wikimedia Sverige in till Wikipediadag och glöggmingel, och då är alla välkomna att vara med.

• 16.00-18.00: Program med prat om bland annat flickscouter och skolarbete, tillkännagivande av WLM-vinnare och utdelning av Wikipediapriset. På plats (Goto10, Hammarby kaj 10D, Stockholm) eller online på youtube.
• 18.00-20.00: Glöggmingel på Goto10.

För deltagande på plats krävs anmälning via anmälningsformuläret (eller mail till eric.luthwikimedia.se) så vi vet hur många som kommer och hur mycket glögg som behövs. Välkomna! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 november 2021 kl. 16.36 (CET)

SCB CC-0

Om jag fattar rätt så är nu dom dataset SCB (Q1472511) laddar upp på www.dataportal.se kompatibla med d:Wikidata:Licensing och kan användas

• Dataset CC-0 från SCB
• diskussion community.dataportal.se

En magkänsla jag har är att SCB har "bearbetad data" dvs, om dom publicerar data om riksdagsmännensutbildning så gör dom det aggregerat medans Wikidata helst vill ha det per persom som sitter i svenska riksdagen (men även för alla andra riksdagar i världen). Rätta mig om jag har fel...

• Fråga vad kan vi använda?

- Salgo60 (diskussion) 23 november 2021 kl. 16.45 (CET)

Det verkar som Wikimedia Sverige har testat använda SCB data och dels haft en kurs med SCB men även testat att ladda upp data på 2 olika sett dels Wikidata och dels som tabulärdata till Wikicommons se Projekt:Kunskap_i_krissituationer_2021/SCB lite mer kan finnas på Phabricator se sökning "SCB" exempel SCB pilot data upload. Några trevliga grafer jag hittade som Alicia_Fagerving_(WMSE) gjortmed detta data. Finns mer planer berätta!!! Skall saker som detta finnas i Wikidata, Wikicommons eller en egen instans på Wikibase.cloud. Skall saker som detta presenteras i sv:Wikipedia eller blir det "special lösningar modell www.govdirectory.org" som blir där man kan hitta saker? Intressant är att SCB/Wikimedia Sverige under dessa övningar verkar ha funderat över hållbarhetsmålen, något som även detta FN projekt gjort sustainabledevelopment.un.org/LinkedSDGs, känns som det behövs lite tankar/samordning och en tydlig vision...

Se eller redigera rådata.

Sökfråga på wikidata efter rådata.

- Salgo60 (diskussion) 24 november 2021 kl. 07.13 (CET)

Även Datastory har nyheter som vi kanske kan använda

• se New civic tools + exciting news for academia, media and innovators" med budget data/ regeringens diarium ....

- Salgo60 (diskussion) 24 november 2021 kl. 10.38 (CET)

Nya url:er från Isof

Institutet för språk och folkminnen uppdaterade nyligen sin webbsida och gjorde om alla url:er. Därför är t.ex. alla länkar till tidskriften Svenska landsmål och svenskt folkliv (SvLm) trasiga i källförteckningar till våra dialektartiklar. Helst hade man ju velat rädda alla url:er från Isof, men jag gjorde i alla fall en konverteringstabell från de gamla SvLm-länkarna till de nya. Hade man kunnat massändra dessa på något sätt? —Lundgren8 (d · b) 24 november 2021 kl. 12.22 (CET)

någon som pratat med ISOF att dom skall skapa redirekts är säkert inte bara Wikipedia som drabbats. Jag skickade en tweet till ett av deras twitter konton - Salgo60 (diskussion) 24 november 2021 kl. 15.13 (CET)

Att 18.5850f85e15732ead0b3598 ska ändras till 18.317326fe1795688972721c88 verkar vara konsekvent, men ledet efter verkar vara helt slumpat både i de gamla och nya URL:erna. Det här är ett starkt skäl till att man ska använda källmallar som {{webbref}} eftersom då går det att sätta en bot på att leta upp dokumentet igen baserat på parametern titel. /ℇsquilo 28 november 2021 kl. 14.01 (CET)

Borde inte ISOF ha DOI för sina dokument så vi kan använda vår Mall:DOI

• kollar jag i dokumenten så känns det som sv:Wikipedia borde kunna ge mervärde till deras dokument ex. vi vet att Prof. Dr L. F. LEFFLER är samma som Frits Läffler (Q5969151), att Dalbymålet är samma som dalmål (Q33046) samma som Glottologkod dale1238

- Salgo60 (diskussion) 29 november 2021 kl. 11.07 (CET)

Jag har testat att kontakta ISOF på lite olika sätt och fick nu följande feedback

Hej Magnus,
Tack för att du uppmärksammar oss på detta! Vi gjorde redirects i samband med lanseringen av nya webben, men här har vi nog en del arbete som återstår att göra och som vi behöver ta tag i. Vi ska titta på detta, och se hur vi bäst går vidare!
Vänliga hälsningar,
Linn
Linn Kierkegaard
Webbredaktör

- Salgo60 (diskussion) 29 november 2021 kl. 10.24 (CET)

Välkomna att delta i Wikipedia:Veckans tävling/Vatten A-Z!

Mosorny Potok i Polen.

Om drygt 20 minuter drar min första tävling på över ett halvår igång! Vi skriver om vatten och allt som har med det att göra, med ett par tvistar. Endast ett land, slumpvalt lottat land per bokstav är poänggivande, A-Z.

Jag har även försökt få till poängutdelningen så att det inte ska vara möjligt att söndagspromenera sig till en seger med hjälp av en massa geoboxkod. Förhoppningsvis väcker det intresse och jag ser fram mot en kul och rättvis tävling! Varmt välkomna! --EstrellaSuecia^diskussion, 28 november 2021 kl. 23.39 (CET)

Gäller skyddslagen på Commons?

Hej. Denna bild och denna bild antar jag omfattas av skyddslagen i Sverige. Men omfattas dessa bilder av skyddslagen om de ligger på Commons? Nån amerikan(?) ifrågasätter detta i raderingsdiskussionen här. Någon som kan något om detta? 37.123.169.125 29 november 2021 kl. 11.13 (CET)

Nej! Commons bryr sig i grunden bara om upphovsrätt. Om skyddslagen gällde på Commons skulle motsvarande gälla för diktaturer som Kina som då kunde få inflytande över vad som görs tillgängligt. Edaen (diskussion) 29 november 2021 kl. 11.20 (CET)

Läs gärna [2]. "Bolagen drabbas heller inte av några rättsliga åtgärder eftersom det bara är fotograferingen som är stgraffbar enligt skyddslagen, inte själva publiceringein i sig." D v s, fotografen begick ett lagbrott när bilden togs, men att publicera den är inte olagligt, enligt den tolkning som görs i artikeln. --Kitayama (diskussion) 29 november 2021 kl. 11.21 (CET)

Skyddslagen innehåller bara avbildningsförbud, inte publiceringsförbud. Känns för övrigt roligt att få se att min gamla värnpliktstjänstgöringsplats fortfarande finns kvar. Jag trodde att den hade blivit avvecklad och jämnad med marken. Mycket är sig likt, men det gamla betonggaraget (där PS-65:an en gång stod) numera är rivet och att vad som ser ut som en PS-861 har byggts i dess ställe. Vakten och teknikbarracken ser precis ut som den gjorde för 25 år sedan, men den gamla matsalen är borta och en ny ser ut att ha blivit byggd intill hundgården. Den plats där PS-66:an stod verkar däremot jämnad med marken. /ℇsquilo 29 november 2021 kl. 11.24 (CET)

Tack för svar. Det var intressant. Då låter jag diskussionen ha sin gång. 37.123.169.125 29 november 2021 kl. 12.04 (CET)

Praktisk KB-mall

Medan jag läste på engelska wikipedia stötte jag på en i mitt tycke trevlig mall för att efterfråga källa. Se en:Template:Citation_needed_span. Jag har aldrig satt mig in i mall-programmering så jag ska nog inte ge mig på att skriva något själv. Om nån "mall-kapabel användare" gillar hur den funkar så är ni välkomna att skriva mallen. Hubba (diskussion) 28 november 2021 kl. 12.34 (CET)

Vill bara kasta in brandfacklan att den här mallen skulle kunna få problem i sidor med mycket mallkod. I de flesta artiklar, inget problem alls. Men i vissa kategorier artiklar, ett återkommande problem. 98.128.180.206 29 november 2021 kl. 10.21 (CET)

Menar du att den skulle kunna strula om man lägger den inuti en annan mall? Då kan man väl lägga den informationen i mall-dokumentationen sen får folk RTFM ;-) ? Hubba (diskussion) 29 november 2021 kl. 11.19 (CET)

@Hubba: Nej, jag menar att vi har artiklar som tenderar att ha så mycket mallkod att MediaWiki inte klarar att rendera sidan fullständigt. (Delar av sidan visas inte.) Enstaka meningar är vanligen inget problem, men läggs hela stycken i mallen får vi snart problem. 98.128.180.206 30 november 2021 kl. 12.05 (CET)

Mallen gör om textens utseende för de delar man vill visa saknar källa. Jag gillar det inte, att artikeltexten varierar (annat än fet och kursiv enligt skrivregler och blå eller röd enligt Wikistandard). Tycker alltså inte att vi ska kodifera artikeltexten i allmänhet, bättre att förtydliga i källmallens motiveringsfält. Här ett exempel i engelska WP:s artikel om The Bronx, [3], andra stycket avsnittet 2009 Community survey. LittleGun (diskussion) 29 november 2021 kl. 13.40 (CET)

Det ser ut som något slag av halvradering. Jag är mycket tveksam till det. Det man velat komma åt är kanske att de små ^{[ifrågasatt uppgift]} vi använder inte uppfattas vara tillräckligt kraftiga varningar. Men jag lutar mot att text som man inte kan ha med på riktigt snarare borde flyttas till diskussionssidan. Oberoende så borde arbetsgången vara sådan att texten skulle ses över inom rimlig tid, vilket väl inte kan bli annat än en from förhoppning. –LPfi (diskussion) 29 november 2021 kl. 16.41 (CET)

Ok, eftersom det kan strula rent teknisk så släpper jag detta förslaget. Dom som yttrat sig är också stort sett negativa så det är kanske bättre denna mallen inte får en svensk översättning. Hubba (diskussion) 30 november 2021 kl. 21.08 (CET)

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 % 2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 % 2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 % 2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 % 2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 % 2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 % 2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 % 2020-09-02 0 0 5 5 1 627 0,31 % 2020-10-01 0 0 1 1 1 627 0,06 % 2020-11-01 0 0 1 1 1 630 0,06 % 2020-12-01 0 1 2 3 1 630 0,18 % 2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 % 2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 % 2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 % 2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 % 2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 % 2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 % 2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 % 2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 % 2021-10-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2021-11-01 0 0 0 0 1 666 0,00 % 2021-12-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 806

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• Fel av typ F: Artikeln Elfriede Jelinek är sedan 9 november kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp, men saknar motsvarande flaggning i Wikidata.

-- Larske (diskussion) 1 december 2021 kl. 01.02 (CET)

 Fixat, tror jag. Blev det rätt så här? Belteshassar (diskussion) 1 december 2021 kl. 11.07 (CET)

 Ser bra ut Larske (diskussion) 1 december 2021 kl. 12.41 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

ner i infoga, upp i språkvård och substub.Yger (diskussion) 1 december 2021 kl. 07.04 (CET)

Månadens artiklar

"Aeroport Volgodonska" och "Joel Eriksson (missionär)".

"Ernst-Hugo Järegård" och "Venkatraman Ramakrishnan".

Det blev "flygfält, missionärer, skådisar och fysiker", när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Aeroport Volgodonska (skapad av Iljadrip) och Joel Eriksson (missionär) (av Ronny L (SMVK)) delade på rollen som bästa nya artikel, medan Ernst-Hugo Järegård (av Dr Bowser) och Venkatraman Ramakrishnan (av Hans Frörum) delade på rollen som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (82 stycken) respektive utökningar (31 stycken) under november. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 305 nya och 74 utökade artiklar i projektet. I listningen för november inkluderades många nya artiklar på minst 10 000 byte samt diverse insatser från de olika veckotävlingarna under månaden.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 41 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 december 2021 kl. 21.34 (CET)

Carl Helgesson (Special:Permalink/49904721)

Denna artikel skapade genom borttag av en omdirigering och har därför inte fångats upp av den normala patrulleringen av nya artiklar. Jag är tveksam till artikeln, men vill att andra, med större vana av biografiska artiklar, tar en titt på den. --Kitayama (diskussion) 4 december 2021 kl. 11.58 (CET)

I vad består din tvekan?Xauxa (diskussion) 4 december 2021 kl. 14.40 (CET)

Relevansen för artikeln som såg ut så här innan den omdirigerades. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 4 december 2021 kl. 14.57 (CET)

Svensk mästare i idrottsgren. Klart relevant. Det som var innan omdirigeringen var en helt annan person som inte är relevant än. Adville (diskussion) 4 december 2021 kl. 19.40 (CET)

Ärendet avslutat. Artikeln raderad p g a avsaknad relevans. --Kitayama (diskussion) 4 december 2021 kl. 20.05 (CET)

Diskussion om artikeln Konservatism

Det pågår just nu en diskussion om artikeln Konservatism. Det finns säkert fler som har synpunkter och idéer om hur den bör utformas. Janders (diskussion) 5 december 2021 kl. 17.59 (CET)

diskussionen försvåras av att den som står i centrum läggar in väldigt, väldigt långa inlägg där hen pratar runt (missförstår?) det som kritiken handlar om, så det är väldigt tungt att komma in i och förstå diskussionen. Därför extra viktigt någon mer utomstående kan försöka tränga in i frågan.Yger (diskussion) 5 december 2021 kl. 18.12 (CET)

Användare som stör seriösa diskussioner bör varnas och, annars, blockeras. --2A02:AA1:1608:10B0:E8BF:90F5:5AF5:675A 5 december 2021 kl. 18.17 (CET)

Python-script för att sortera källor och referenser

Jag har skapat ett python-script för att sortera och samla källor längst ner i artikeln på i artiklar som jag översätter från engelska wikipedia. Scriptet är långt ifrån perfekt och ska inte användas utan viss handpåläggning, men det har ändå underlättat för mig att kontrollera att länkarna inte är döda, samt ta bort formatering som används på engelska wikipedia men inte svenska. Jag tänkte att det kanske är fler än jag som kan ha nytta av ett sådant scrip så lade upp det på github för den som är intresserad. Finns både som script och jupyter notebook. https://github.com/ostropunk/wikisourcesort Fredrik Ostrozanszky (diskussion) 4 december 2021 kl. 15.42 (CET)

Tolkar jag dig rätt att koden bland annat byter ut rubriken "Källor" mot "Referenser"? Det är inte alltid ett populärt byte, lite beroende på ämne. 98.128.180.206 4 december 2021 kl. 19.16 (CET)

Det stämmer det handlar framförallt om att koden letar efter "Referenser" för att placera källhänvisningarna i slutet av dokumentet. Det skulle säker gå att lösa på andra sätt men det var det enklaste som jag kom på när jag skrev det. Men tanken är som sagt inte att man ska använda scriptet utan handpåläggning. Det är inte meningen att man ska köra scriptet och lägga upp något utan att göra vissa korrigeringar. Till exempel måste man lägga in källmallar på nytt, det är något jag måste göra ändå i många fall så det funkar för mig men det passar inte alla såklart. Scriptet funkar inte just nu med offline-källor heller. Fredrik Ostrozanszky (diskussion) 4 december 2021 kl. 21.35 (CET)

Kan väl också tillägga att scriptet fungerar helt och hållet offline. Du måste kopiera wikitexten till en textfil på din dator för att köra scripten. Output är en ny textfil på din dator som du sedan måste kopiera in på wikipedia, så det är ganska liten risk att det blir en okontrollerad ersättning av "Källor". Vill man att det står "Källor" istället för "Referenser" så är det bara att ändra tillbaka. Fredrik Ostrozanszky (diskussion) 4 december 2021 kl. 21.44 (CET)

@Fredrik Ostrozanszky: Jag tycker definitivt din kod är intressant. Jag har skrivit en hel del kod i C# som jag kört här. Ditt arbetssätt är intressant. Ett ofta återkommande problem när jag redigerade källor med bot var att jag ofta redigerade i fakta-mallar och då ibland råkade ta bort källor som användes i brödtexten. Det har gjort att jag ofta föredragit att ha källmallar med samma innehåll i brödtext och i faktarutorna. Då är det inte hela världen att den ena försvinner i en botkörning.

Din kod lägger allt mellan <references> whatever </references> istället. Det gjorde Lsj och det gick bra när han skapade artiklar. Men det rörde till det när jag skulle redigera efter det. Dina funktioner identifierar intressanta lösningar på det problemet.

För ett år sedan kunde jag inte läsa och förstå Python-koderna som används på Wikipedia. Det kan jag idag, men nu har jag inte tid för Wikipedia längre. 98.128.180.206 5 december 2021 kl. 09.25 (CET)

@98.128.180.206 Det stora problem jag har haft med referenser i brödtexten är att det blir svårt att få en överblick, det gäller särskillt när jag ska kontrollera att länkar fortfarande fugerar och att de innehåller det som de säger. Kul att du tycker att koden är intressant och hoppas att det kan inspirera, men tris med tidsbrist. Tid är alltid ett problem, om jag har tid kommer jag att städa upp och strukturera koden lite bättre. Nu har fokus mer varit på att få det fungera snarare än att optimera den. Fredrik Ostrozanszky (diskussion) 6 december 2021 kl. 11.22 (CET)

"Indefinite" == "Oändlig"?

Indefinite låter snarare som "obestämd" blockeringstid, vilket också är sant eftersom det kan lyftas eller modifieras av vilken administratör som helst, när som helst. Borde inte den blockeringslängdtermen bytas därmed till "oänlig"? --2A02:AA1:1608:10B0:E8BF:90F5:5AF5:675A 5 december 2021 kl. 13.29 (CET)

Hur menar du nu? "Indefinite" betyder väll "oändlig", "tills vidare" eller något liknande? På vilket sätt skulle den vara obestämd? Den är iofs tidsobestämd, men det är inte samma sak som obestämd. Sabelöga (diskussion) 5 december 2021 kl. 23.06 (CET)

Stor donation av pressbilder

Hufvudstadsbladet överför en stor del av sitt bildarkiv (2.5 miljoner bilder, åren 1920–2000) till det Journalistiska bildarkivet ("Joka") vid Museiverket. Efter digitalisering och sortering kommer de att publiceras via Finna.fi (bibliotekens, museernas och arkivens söktjänst), med bildtexter på svenska, finska och engelska. Arbetet finansieras genom bidrag från Konstsamfundet. Bilderna kommer att finnas tillgängliga via Jokas kundtjänst från maj. Detta enligt en artikel i dagens Hbl (sid 26–27). För de nyare bilderna och möjligen en del av de äldre gäller upphovsrätten fortfarande (artikeln nämnde inget om upphovsrättsarrangemang), men en stor mängd historiska bilder kommer alltså att bli tillgängliga också för oss. –LPfi (diskussion) 6 december 2021 kl. 12.14 (CET)

Medborgarforskning i Sverige - praktik och potential

Vill pusha för detta event och att fler Wikipedia/Wikidata personer dyker upp länk. Bland annat ser vi att Kungliga biblioteket med Karin Grönvall dyker upp

• jag ser Wikipedia världen som en fast punkt som kan knyta ihop många saker ex.
  • att vi kopplar ihop iNaturalist observationer/bilder med Wikipedia artiklar om arten
    • att bilder på arter i iNaturalist hämtas till Wikicommons för artiklar som saknar bild i Wikipedia
    • att platser i iNaturalist för ex. naturreservat kopplas till artikel om reservatet så man kan se kopplingen
  • vi kopplar ihop Svenskt Porträtt arkivet med 880 000 scannade bilder med massa kulturinstitutioner länk / svenska
  • vi dokumenterar kulturobjekt och gör det möjligt för andra att koppla sig till oss ex. Skansen --> vi skulle kunna få Libris att starta klassificera sina böcker med denna granularitet och att WIkidata skulle kunna vara en "hub" mellan Hembyggdsflreningar och LIBRISXL WikidataBygdeband
  • Koppla ihop Litterbankens böcker med artiklar/Wikidata objekt
  • Koppla geografiska ämnesord i LIBRISXL till Wikipedia
  • Wiki världen har som default flerspråkighet och Semantisk interoperabilitet och kopplar del av bild på ett intelligent sätt till personer exempel Regeringen Andersson (länk bild) --> att vi rel. enkelt kan knyta ihop medborgarforskning i hela världen på alla språk...
  • osv...

Finns det tankar skriv gärna här förhoppningsvis blir KB lite mer aktiva nu när deras riksbibliotekarie dyker upp på ett sådant här event. - Salgo60 (diskussion) 6 december 2021 kl. 12.56 (CET)

Skrota portaler

Wikipedia har "portaler". Men flera av dem är gamla kyrkogårdar över tillståndet för länge sedan. Portal:Ukraina har utvecklats ganska lite efter 2008 och nästan inte alls efter de händelserika åren 2014–2015. Designen är osmakligt gräll (anno 2008). De senaste 90 dagarna har sidan haft bara 12 sidvisningar. Kan vi inte bara radera/arkivera sådana dödsdömda projekt? Det kanske finns livskraft i några få portaler, som Portal:Melodifestivalen. Jag tror att om Portal:Portaler listade tio livskraftiga portaler, skulle konceptet klara sig bättre än det gör nu med ett stort antal döda projekt. Så här få sidvisningar per dag har de mest besökta portalerna: Wikipedia:Deltagarportalen 105, Portal:Växter 48, Portal:Djur 40, Portal:Fåglar 29, Portal:Aktuella händelser 27, Portal:Matematik 26, Portal:Tid 21, Portal:Utvalt innehåll 19, Portal:Datorspel 14, Portal:Astronomi 8, Portal:Arkeologi 7, Portal:Portaler 6, Portal:Historia 6. --LA2 (diskussion) 29 november 2021 kl. 14.33 (CET)

I och med det senaste SFFR-ärendet i frågan finns det åtminstone stöd för att museimärka sådana portaler och Cilidus uttryckte liknande tankar som dig, så det finns nog ett begynnande stöd också för ett begränsat antal portaler med bred inriktning. 🐲 Bowser (disk) 29 november 2021 kl. 17.12 (CET)

Precis. Problemet jag uttryckte var att de är alldeles för "nischade": Sölvesborg, Akvariefiskar, Fri programvara, Monarki, Poker och Indiska halvön, för att ge några exempel. Jag föreslog en typ av infogning (dvs. att samla alla geografirelaterade portaler i en gemensam portal och göra det samma för sport, musik, politik osv.) för att "samla kraft" åt projekten. Jag prövar gärna på att driva en portal (kanske Portal:Politik), men det behövs teamwork och engagemang för att få det att fungera. Cilidus (diskussion) 29 november 2021 kl. 17.19 (CET)

Jag är för att museimärka flertalet portaler, men hösten 2020 startade jag en diskussion om att avnominera portalerna som utmärkta och museimärka sidan Portal:Utmärkta portaler. Kraven på utmärkta portaler var oerhört lågt ställda. Det ledde till en del inlägg mot förslaget [4] och resulterade i en diskussion om att bara skärpa kraven [5]. I praktiken blev det ingen större förändring. Diskussionen handlade, om jag minns rätt, om ifall det skulle räcka med att portalerna var så formaterade att de uppdaterades utan handpåläggning (jag har inte brytt mig om att läsa diskussionerna på nytt). Men mycket kan hända på ett år, tiden är kanske mer mogen nu för en mer uppdaterad syn på portaler. /Ascilto (diskussion) 29 november 2021 kl. 17.41 (CET)

Jag vet inte exakt vad som var tänkt med "museimärkning". Det är ett begrepp som har tillämpats inom namnrymden Wikipedia. Problemet är att portalerna har en egen namnrymd Portal: som inte är "intern", utan ett externt skyltfönster. De nuvarande döda portalerna skulle kunna göras om till undersidor till respektive projekt. Den avsomnade Portal:Ukraina hade kunnat bli Wikipedia:Projekt Ukraina/Portalsida (och museimärkas), om det bara hade funnits ett Projekt Ukraina, vilket det inte gör. Kanske en undersida till Wikipedia:Projekt geografi? Men de här museiföremålen bör inte ligga kvar i namnrymden Portal. --LA2 (diskussion) 29 november 2021 kl. 23.50 (CET)

Är inte portaler "tidigt internettänk"? Det skulle finnas webbportaler så man kunde hitta vad som fanns på internet, Sunet, Spray, Passage , torget.se. Den typer av portaler är ju numera helt borta, folk använder sökmotorer och går direkt dit de vill utan att passera portaler. Liksom dessa webbportaler så fyller våra portaler ingen funktion längre. Vi bör även fundera på om alla länkarna i högerkanten på huvudsidan fyller någon funktion, vissa går till portaler (hänger alltså ihop med frågan ovan), andra till kategorier. --Kitayama (diskussion) 30 november 2021 kl. 00.10 (CET)

Jo, det finns en del saker från när svwiki var i en mer expansiv fas och det fortfarande var oklart vad som funkade och inte. Många gamla projekt är också i dvala. Men att bara dumpa saker på ett aktivt projekt som inte bett om det blir knappast bra, det får i så fall bli ett val: portalen kommer raderas om ett par dagar om ni inte tycker att ni vill ta ansvar för den, antingen genom att uppdatera den eller få den flyttad till undersida.

andejons (diskussion) 30 november 2021 kl. 08.54 (CET)

Oavsett om det blir museimärkning eller radering är det en god gärning att förpassa portaler som är inaktiva. De skymmer det fåtal portaler som är i aktivt bruk. Generellt sett håller jag med tidigare skribenter som pekat på portaler som ett gammalt tänkande från (Sv)Wps expansiva startfas, men kan tänka också att man bör slå vakt om det fåtal portaler som har på en pågående verkstad. Tänk vad bra att få t.ex. Portal:Tennis som var aktiv några månader 2008 och sedan dess sovit. Synd på alla läsare som luras in dit. Deryni (diskussion) 30 november 2021 kl. 09.54 (CET)

Jag som varit lite intresserad av portalerna har ju inte alls sett dem som någon slags webbportaler utan snarare en samlad verkstad för personer som varit intresserade av ett ämne, där man kan ta ämnesspecifika diskussioner om utformning av artiklar och diskutera vad som saknas, var relevanskriterier bör ligga med mera utan att varje gång behöva ta det till mer allmänna trådar. Men för det krävs ju att portalerna är aktiva och jag har inte besökt någon på mycket länge av det skälet.FBQ (diskussion) 30 november 2021 kl. 11.25 (CET)

En sådan verkstad tycker jag låter mer som ett projekt. Exempelvis diskuteras skrivande av Stockholmsartiklar på Wikipediadiskussion:Projekt Stockholm, medan Portal:Stockholm presenterar ämnet Stockholm (bl.a. sådant som skapats av projektet) och Portaldiskussion:Stockholm endast diskuterar utformningen och innehållet på portalsidan. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 30 november 2021 kl. 18.41 (CET)

Ah, jag kanske missade, fick för mig att portalerna och projekten var sammankopplade. Men så är kanske inte.FBQ (diskussion) 30 november 2021 kl. 18.52 (CET)

Eftersom Sölvesborg nämns, och det är nog den som är senast skapad, lite som en dödsryckning bland portalerna, tänkte jag ta dess historia. Jag skapade den i ett försök en sommar att samla allt om Sölvesborg på en lättöverskådlig sida som skulle kunna användas av ex turismen i kommunen, eller andra intresserade. Den skulle varit utmärkt som startsida för turister som vill veta mer om dit de kommer, lite med Göteborgsportalen som mall. Mottagandet var typ: "Fint, den kan du ju ha om du vill, kan du skriva om detta med", dvs ingenting. Ett annat problem som jag såg när jag skapat den var att man inte hittar den om man söker i sökrutan, eftersom den ligger i en annan namnrymd... Läsaren måste verkligen veta exakt vad den söker efter för att hitta den, vilket de flesta inte vet. Därför försvann alla de timmarnas arbete jag gjorde ner i ingenting. Vad jag kan se finns det ingen länk till portaler på förstasidan (mer än till Deltagarportalen), vilket också försvårar för de som skulle vilja gå via portalerna. Detta gör att portalerna självdör genom att de inte kan generera några läsare, vilket i sin tur gör att jag till exempel inte orkar försöka hålla Sölvesborg uppdaterad (Till vilken nytta? Ingen kan ju hitta dit). Så antingen gör man det lättare för läsarna att hitta portalerna eller så kan man museimärka dem så framtida forskning kan se hur tankarna gick när det begav sig, dvs inte radera dem. Själv har jag gått vidare och tänker inte så mycket på den portalen jag skapade. Sådant orkar man inte hålla uppdaterad själv om man samtidigt vill ha andra projekt i luften samtidigt. Adville (diskussion) 1 december 2021 kl. 19.12 (CET)

Sölvesborg är inte ett såpass brett ämne att det går att skapa en "egen förstasida" åt artiklar relaterat till det. Speciellt eftersom artiklarna som visas upp förslagsvis bör leva upp till en hög standard. "Utvald artikel" bör t.ex. inte vara Lörby IF bara för att det har en koppling till S-borg. Att uppmuntra de som är intresserade av S-borg att bidra till bredare portaler (t.ex. Geografi, Kultur, Sport) hade däremot ökat chanserna att dessa hade kunnat hållas vid liv.

Angående att portalerna inte syns på huvudsidan finns de precis under deltagarportalen (några av länkarna är dock kategorier). Just nu tar de upp en onödigt stor andel av huvudsidan med tanke på aktiviteten, och om beslutet som tas här är att avskaffa portaler tycker jag även att vi bör omorganisera huvudsidan med hänsyn till detta. Cilidus (diskussion) 1 december 2021 kl. 19.45 (CET)

Det är först nu, efter mer än 10 år som jag inser att det är portaler som syns där, delvis. Jag har haft oturen (?) att när jag har tryckt på en länk där så har det varit inom vetenskap och då kategorier... Alltid lär man sig något nytt.

Att Sölvesborg är för litet för att vara en portal beror på syftet. Är syftet att man skall locka läsare som är intresserade från det området så är det utmärkt, men är syftet att vara en utgångspunkt för en bred allmänhet från Kiruna till Trelleborg så är det inte det, så Sölvesborg skulle inte platsa på förstasidan, så klart. Det är även detta som gör att portalerna lever sina egna liv lite: Ingen klar tanke "Detta skall vara portaler och därför, inget annat". Jag skulle nog hellre vilja ha en egen sida från huvudsidan där alla portaler syns, och man skall inte blanda in kategorier som då är förvirrande... Adville (diskussion) 1 december 2021 kl. 19.54 (CET)

Jag tycker ju egentligen inte att Sölvesborg är ett särskilt smalt område. Kanske för smalt för en uppdaterad portal, men då är det ju mycket få områden som är breda nog. Tydligen är syftet lite oklart, men marknadsföringssyftet har förts fram tidigare och då börjar varningsklockor ringa hos mig. Visst - vi har till uppgift att presentera fakta och det kan ju i sig fungera som reklam men då är det ju en biprodukt och faktapresenterandet. Att vara ansiktet utåt för orter ser jag inte som wikipedias funktion. Att bara det bästa presenteras på huvudsidan och det övriga blir omöjligt att hitta ser jag som lite olämpligt utifrån det hänseendet. Men, jag har aldrig engagerat mig mycket i portalerna så jag har inte koll på läget. FBQ (diskussion) 2 december 2021 kl. 09.53 (CET)

Menar inte riktigt kommunens ansikte utåt, men det är en bra sida för bibliotek att använda för lokalintresserade. Dock kräver det ju att kommunen/biblioteken känner till sidan och kanske stödjer lite i att hålla den uppdaterad. Adville (diskussion) 2 december 2021 kl. 09.57 (CET)

voy:Sölvesborg är väl tänkt för "turistinformation". Larske (diskussion) 2 december 2021 kl. 12.07 (CET)

Portalernas uppgift sköts delvis av kategorier, och också listartiklarna raderas då deras uppgift sköts av kategorier. Men kategorierna förekommer sällan som Se även – jag kan tänka mig att de tas bort därifrån som puts en del av de få gånger de läggs in. Kategorierna finns visserligen på varje sida, och de beskrivs i Wikipedia:Läsning, men har vi någon uppfattning om hur stor andel av våra läsare som känner till dem? Jag antar att få läser manualens "för läsare"-avsnitt. –LPfi (diskussion) 2 december 2021 kl. 11.52 (CET)

Det är lätt att "bli blind" för vad läsare faktiskt vet och förstår om WP. Vi kan inte förlita oss på att alla läsare vet skillnaderna mellan de olika namnrymderna (inte ens vi verkar vara överens om vad portaler egentligen är till för). Bäst hade det varit om länkarna i portalerna kunde integreras i artiklarna (t.ex. Sölvesborg för ovan nämnda fall).

Personligen ser jag portaler som en motsvarighet till huvudsidan, fast inriktade på specifika ämnen. Det krävs egentligen inget "nytt" arbete för detta, utan kan utföras som följande:

1. Välja ut några utmärkta artiklar relaterade till ett ämne (t.ex. vetenskap) och lägga in dem som utvalda artiklar i respektive portal (cirkulerandes med samma system som Mall:Utvald artikel/Datum).

2. Välja ut några "Visste du att..."-inlägg relaterade till ämnet (det finns många som kan återanvändas) och lägga in dem i portalen.

3. Välja ut några av de utvalda bilder som tidigare visats på huvudsidan och visa upp dem i portalen.

På så vis hade innehållet i portalerna kunnat hålla lika hög standard som huvudsidan, utan att det krävs något "nytt" arbete. Det är även av denna anledning jag ser Sölvesborg som "för litet" för en egen portal - det finns inga "utmärkta" artiklar som kan visas upp här. Håller vi oss dock till ett fåtal (t.ex. Geografi, Kultur, Politik, Vetenskap) är det mycket lättare att hitta artiklar, "visste du att"-inlägg, och bilder av samma standard som huvudsidan. Cilidus (diskussion) 2 december 2021 kl. 13.49 (CET)

Se gärna Portal:Arkitektur eller Portal:Helsingborg för något sådant liknande. De är uppbyggda för att just uppdateras automatiskt av sig själv. Portal:Helsingborg har vissa delar som kräver lite mer underhåll, men annars är Portal:Arkitektur rätt underhållsfri. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 december 2021 kl. 23.43 (CET)

Jag var för några år sedan en stor anhängare till portaler, men har liksom trådstartaren märkt att det är faktiskt väldigt få som besöker dem. Jag tycker däremot att vi inte behöver ha någon större brådska med att radera dem eller museimärka dem eftersom att de inte gör någon större skada heller. Vad jag är mer intresserad av är hur vi skulle kunna utnyttja huvudsidan bättre. Hela högerkolumnen domineras ju av länkar till ämnesord varav vissa går till portaler och andra till kategorier. Uppenbarligen, trots att de ligger på förstasidan, klickar väldigt få på dessa länkar. Antagligen är det inte så man läser Wikipedia. Orden är så "torra" och intetsägande att de har liten chans att konkurrera med det andra aktuella och noggrant kurerade materialet på huvudsidan.

Därför föreslår jag att vi tar bort detta block. Hest skulle jag expandera blocket om deltagande för att göra en bredare ingång in i projektet för läsare. Alternativt skulle jag föreslå att vi ersätter detta med något automatiserat innehåll som kan locka läsning till i specifika artiklar. Ett sätt att gå skulle kunna vara att låna idéer från mallsystemet som baskiska Wikipedia har satt upp på sina datumartiklar. Exempel på dagens datum som har en delmall som visar personer som är födda denna dag. Men allra helst ett sätt att uppmärksamma läsarna på enkla sätt att engagera sig. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 december 2021 kl. 15.06 (CET)

Jag tänker mig något i stil med detta designförslag, med en utvald bild på högersidan. Det hade lättat på mängden text som presenteras för läsaren, och lagt vikt på illustrationer och deltagande utöver artikelskrivande. Om artikelskrivande är det som bör läggas fokus på kanske indonesiska WP:s lösning (mall) är något att ta efter. Där presenteras både förslag på artiklar att bidra med och resultaten av gemenskapens arbete. Cilidus (diskussion) 4 december 2021 kl. 16.23 (CET)

@Cilidus: Tack för förslaget. Ja, förr eller senare borde vi röra om i grytan lite, för att utnyttja skyltfönstret mer effektivt. Det här förslaget tror jag var det som anno 2014 låg närmast till att bli valt. Omröstningen anno 2014 var dock konfliktskapande och trälig, och mitt engagemang för omgörningen sjönk allteftersom. Kanske är det lättare att göra något åt saken idag 2021/2022? Paracel63 (diskussion) 6 december 2021 kl. 21.06 (CET)

WLM-vinnare, Wikipediapris och lite extra engagemang

Wikipediadagen 2021

Film från förra veckans Wikipediadag, för alla som inte kunde se direkt eller vara med på plats. Hålltider nedan för den som är ivrig eller vill hoppa lite i sändningen.

• 4.00 Fredrik Mandelin berättar om Sveriges Flickors Scoutförbund och sitt arbete med att scanna in böcker, släppa bilder fria och att skapa artiklar.
• 18.00 Alicia berättar några intressanta fakta om vad som hänt på Wikipedia under året, från Mitt hjärta fröjda sig innerlig till storstädning.
• 31.00 Panel med medverkande i projektet Kulturhistoria som gymnasiearbete.
• 1.00.00 Ny Björn om vikten av WLM och kulturarvsdokumentation, samt presentation av WLM-vinnare. Se vinnarsidan eller bloggen för mer information om bilder och fotografer, eller internationella vinnarsidan för fina bilder från andra länder.
• 1.28.00 Mattias Blomgren presenterar vinnaren av Wikimediapriset. Stort grattis till Jan Ainali!

• 
  Kungsstenarna
• 
  Ismantorps fornborg
• 
  Ales stenar
• 
  Äskhults by
• 
  Hylténs Metallvarufabrik
• 
  Strykjärnet
• 
  Bläse Kalkbruk
• 
  Vraket MF Fortuna vid Norsholmen
• 
  Vraket MF Fortuna vid Norsholmen
• 
  Skånska Järnvägar

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 december 2021 kl. 19.05 (CET)

Som alltid efter WLM uppskattas och uppmuntras alla insatser med att lägga till/förbättra/översätta beskrivningar, kategorisering och SDC för både svenska vinnare (och övriga deltagare) samt för internationella vinnare (och övriga internationella bidrag). Allt för att bilderna ska bli lättare att hitta och använda i artiklar framöver. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 december 2021 kl. 10.32 (CET)

(Minst) 2021 bilder från Göteborgs museer väntar på sina användare!

Hej!

Gustaf Adolfs torg ca. 1877

Under hösten har fyra museer i Göteborg – Stadsmuseet, Konstmuseet, Sjöfartsmuseet och Röhsska – jobbat med att välja ut och tillgängliggöra 2021 intressanta bilder ur sina samlingar. Wikimedia Sverige har varit med på ett hörn med en utbildning om Wikipedia, Wikimedia Commons och fri kunskap. Ett kul sätt att uppmärksamma vår stads stora jubileumsår! Bilderna (2023 stycken blev det faktiskt…) ligger nu på Commons i kategorin Göteborgs museer – 2021 bilder år 2021. De flesta behöver en del kärlek i form av kategorisering, och så finns det säkert en del artiklar som de kan illustrera :) Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 7 december 2021 kl. 15.12 (CET)

Som göteborgare tycker jag att det är roligt att museerna har tillgängliggjort dessa bilder och de kommer att komma till nytta i flera artiklar, såväl skrivna, som framtida artiklar. Ett stort tack till museerna!--Historiker (diskussion) 7 december 2021 kl. 20.02 (CET)

Fantastiskt att museerna tillgängliggjort en del av sin bildskatt. För en nästan-Göteborgare (född i Mölndal) är detta en tidig julklapp som ska få mycket kärlek i form av strukturerad data. Stort tack till både museerna och WMSE. //LevandeMänniska (diskussion), 7 december 2021 kl. 23.14 (CET)

Känns som c:Commons:Structured data borde användas så saker blir maskinläsbara men även att prata med en app som "Be Here Then" hur dom vill ha sin data, enligt artikeln pratar deras Charlotte Rodenstedt med Lunds stadsarkiv men känns som mycket finns att vinna på att göra något med Wikicommons för alla... - Salgo60 (diskussion) 8 december 2021 kl. 01.23 (CET)

@Alicia Fagerving (WMSE) Hej! Om jag har funderingar kring en bild, eller hittat ett misstänkt fel i Stadsmuseets beskrivning, är det någon särskild människa jag ska prata med? //LevandeMänniska (diskussion), 9 december 2021 kl. 07.51 (CET)

Hej @LevandeMänniska:, det är väl bäst om du skriver på projektsidans diskussionssida, jag skall framföra till projektgruppen att de bör koll på den. Tack för ditt engagemang! :) --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 9 december 2021 kl. 08.49 (CET)

Att göra svenskt tryck digitalt tillgängligt

Många aktiviteter pågår med digitalisering och ett webinarium körs i veckan se nedan.

• Fundering önskas hur skall Wikipedia koppla in sig i detta på bästa sätt?

Webbi­na­ri­um: Att göra svenskt tryck digi­talt till­gäng­ligt zoom

Status det jag vet om, där mitt fokus idag har varit Litteraturbanken eftersom dom har bra API :

• jag försöker uppdatera Wikidata med det som finns i Litteraturbanken se Notebook --> att Litteraturbanken länkar Wikipedia 1942 ggr
• Litteraturbanken länkar som sagt Wikidata/Wikipedia och utnyttjar Wikidata för att hämta länkar till SBL - 833 ggr och SKBL - 166 ggr
• Författare hos Litteraturbanken kopplade till andra externa egenskaper / bara svenska

Som sagt vad kan vi göra mera? Vad skulle vi vilja få ut av detta projekt? Jag har en tanke om bättre metadata och källor skall finna hos Litteraturbanken / LIBRIS länk.... - Salgo60 (diskussion) 7 december 2021 kl. 10.45 (CET)

Om jag fattar rätt "Ny dataplattform för digitalt material: data.kb.se - Salgo60 (diskussion) 7 december 2021 kl. 14.03 (CET)

En av punkterna idag är Pelle Snickars "Välfärdsstaten analyserad" jag hade igår ett snack med Måns Magnusson Uppsala Universitet och dom har jobbat med Riksdagstrycket och Riksdagsledamöter och funderar en del på hur svensk forskning skall bli Digitalt bättre, min tanke är Länkade data, en:Wikibase... andra som är intresserade hör av er eller skriv här... tanken är att jag skall visa Wikidata för dom... spontant tror jag att forskarna är en bättre målgrupp att jobba med än arkiv/museer då jag tycker dom forskarna har lite mera drag under galoscherna...

• deras GITHUB riksdagen-corpus där jag hoppas koppla ihop deras ledamöter detta med Wikidata

- Salgo60 (diskussion) 8 december 2021 kl. 01.15 (CET)

Ett problem är att digitaliseringen inte längre är en nyhet i sig, men användningen av de digitaliserade böckerna har inte utvecklats. Man söker på slump i en allt större massa av fritext. För varje ny bok, späds sökträffarna ut över ett större fält. Marginalnyttan av en nyscannad bok går mot noll. Det behövs någon ny uppfinning som tydliggör vad just denna bok tillför mänskligheten.

När jag scannade "ugglan" för 20 år sedan var detta något radikalt nytt och många artiklar slukades rakt in i det lika nya Wikipedia. När jag för några år sedan började scanna SMOK, blev reaktionen en gäspning. Många Wikipedia-biografier hänvisar till ugglan och levnadsbeskrivningarna stannar vud 1920-talet. De skulle behöva uppdateras med fakta från den 25 år yngre SMOK, men vem orkar göra det? Inte så många. --LA2 (diskussion) 8 december 2021 kl. 04.41 (CET)

Det är enklare att få kred för att skapa nya artiklar än för att uppdatera dem. 98.128.180.206 8 december 2021 kl. 10.42 (CET)

Jag är inte säker på det. Det kan vara en allmän uppfattning bland artikelskapare, men kan den bekräftas? Har vi system som krediterar artikelskapare i för hög grad? Borde vi skapa system för att i högre grad uppmärksamma utökningar och omarbetningar? Vi har månadens utökade artikel, men behövs något till? –LPfi (diskussion) 9 december 2021 kl. 09.26 (CET)

Jag tror att det ligger något i vad IP-numret skriver. Följande frågor ger en viss uppfattning om förhållandet mellan "själv-cred" för artikelskapande respektive artikelutökningar och det är väl inte omöjligt att det finns en koppling mellan vad som ger "själv-cred" och vad som ger "cred" till medwikipedianer. Helt ovetenskapligt, men ändå.

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 101) sidor i användarnamnrymden som innehåller texten "Artiklar (eller Sidor) som jag (har )skapat/skrivit/gjort/startat"
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 17) sidor i användarnamnrymden som innehåller texten "Artiklar (eller Sidor) som jag (har )utökat/förbättrat/bidragit"

Det finns säkert en del "falska positiver" i dessa sökresultat och det kanske saknas några verb i frågorna. Det är troligen lättare att påstå att man har "skapat" en artikel, det är ett rent binärt och objektivt påstående som är lätt att verifiera, men kanske inte lika lätt att påstå att man har "förbättrat" en artikel, vilket är ett subjektivt påstående med en kontinuerlig skala vad gäller graden av förbättring.

-- Larske (diskussion) 9 december 2021 kl. 11.57 (CET)

Några blev missade med, då min sida missades. Men du har rätt. Att göra en utökning är svårare att mäta än att skapa och skriva en sida. Min lista över artiklar jag skapat är ju helt ovetenskaplig med, då jag skapat fler (diskussioner mm), men det är för min egen skull att hålla koll på det. Adville (diskussion) 9 december 2021 kl. 12.09 (CET)

Ny "portal" öppnad https://data.kb.se/ - Salgo60 (diskussion) 9 december 2021 kl. 10.45 (CET)

En del saker som nämndes i webinariet är just den typ av ny användning av digitaliserade texter, som jag efterlyser, som (Pelle Snickars) topic modeling, där man automatiskt identifierar ämnesområden (topics, teman) som en text handlar om, och kan följa dessa över tid när man har texter från olika tider. Han nämnde som exempel hur ofta dagstidningar och etermedia har nämnts i olika SOU:er från olika år. Det är alltså inte sökning på ord som "radio", "television" och "programtablå", utan hela flockar av sådana termer som förekommer tillsammans när ämnet etermedia omtalas. Jättebra! Men när blir den tekniken var mans egendom? När kan den tekniken tillämpas på nästa inscannade bok i Wikisource eller Projekt Runeberg? Kanske kan Wikidata hjälpa till, @Salgo60:? Martin Malmsten brukar annars (men inte i dag) tala om språkmodellen KB-Bert som identifierar namn i en text. Det är också en ny användning av digitaliserade texter, men när blir den allmänt tillgänglig? --LA2 (diskussion) 9 december 2021 kl. 13.17 (CET)

japp jag sitter just nu på ett annat seminarium "Digital History in Sweden IV Humlab/Zoom (Umeå University), December 9–10, 2021" där jag blivit inbjuden via "Welfare State Analytics" som Pelle Snickars är med i och det pratas mycket mer om att jobba med ML och text....

• tanken är att jag skall snacka integration med WIkidata nästa vecka
• skapade nyss ett repository for att städa upp Riksdagsledamöter i Wikidata och koppla det till detta projekts dataset se salgo60/Wikidata_riksdagen-corpus
• jag gillade även det Mats Malm pratade om att man försöker spåra "det icke skrivna" dvs. om jag fattade rätt om man kunde koppla olika papper i böcker till var de producerades....?!?!?!
• "tekniken var mans egendom"
  • tror det finns där om du kollar på NER och saker som en:SpaCy så finns det där men det är en tröskel att lära sig men det finns gratis kurser och ex. videos
  • andra bra källor kan vara SWIB 21
• "Conference: Digital History in Sweden" 9-10 dec

- Salgo60 (diskussion) 9 december 2021 kl. 13.42 (CET)

Jag förstår inte riktigt tanken bakom data.kb.se, men det är intressant att de öppet publicerar OCR-texten (i Alto XML-format) till scannade dagstidningar, något som saknas på tidningar.kb.se. För Aftonbladet 1873-07-12 sid. 1 kan man hitta både bild (zoombar) och OCR-text (Alto XML). Den senare innehåller rader av typen:

<String HPOS="474" VPOS="1756" WIDTH="42" HEIGHT="21" CONTENT="oeh" STYLEREFS="style1" WC="0.40"/>

för ordet "oeh" (OCR-fel för "och"). Det är alltså rätt lätt att dra ut alla ord för att få en råtext som Wikisource kan korrekturläsa. Orden är också organiserade i rader och artiklar. Just detta "oeh" på hpos 474, vpos 1756 ingår i raden (Line4) "norska kns en oeh briliska öarna Svag» veilande vindar" inom TextBlock ZONE239818722, som kanske är en artikel eller notis i tidningen. (Vädret, överst till vänster. Radens rätta text: "norska kusten och britiska öarna. Svaga vexlande vindar") --LA2 (diskussion) 9 december 2021 kl. 16.42 (CET)

vet inte om du var med på genomgången men jag fick en känsla av att man skulle kunna bryta ned en tidningssida till flera delar. På min fråga om enskild artikel hade ett persistent unik identifierare uppfatta jag att dom sa nej. KB har varit svåra att kommunicera med är min erfarenhet... tyvärr... - Salgo60 (diskussion) 9 december 2021 kl. 18.34 (CET)

Detta är ju bara utmatning från OCR-programmet och "TextBlock ZONE239818722" är några rader text, men om det är en artikel, två artiklar eller en halv artikel kan bara människor avgöra. Innan det har skett (alltså manuell korrekturläsning) går det inte att tilldela artikel-id. --LA2 (diskussion) 10 december 2021 kl. 02.20 (CET)

Svenska etiketter saknas för några objekt som används för egenskapen medborgarskap

För närvarande finns det 50 artiklar i Kategori:Wikidataetiketter på främmande språk för egenskapen P27 (medborgare i (P27)) vilket betyder att det i faktarutan som skapas av en mall, till exempel {{Faktamall biografi WD}} på raden Medborgarskap i dessa artiklar visas ett värde på utrikiska, nämligen etiketten på något av de fallback-språk som används när ett objekt saknar svensk etikett. Det handlar då i regel om länder som saknar artikel i svwp och därför inte har försetts med någon svensk etikett.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 64) objekt som saknar svensk etikett.

Genom att förse dessa objekt med en svensk etikett kan nämnda åtgärdskategori tömmas. Etiketter, där sådana finns, för några av fallback-språken (norska/bokmål, danska, engelska, nynorska, tyska, franska och spanska) finns som hjälp i listan ovan. Objekten som behöver kompletteras nås enklast genom att klicka i listan på länkarna i kolumnen med rubriken p27.

Not: Om det händelsevis skulle vara så att det angivna värdet på egenskapen medborgare i (P27) i Wikidataobjektet är helt uppåt väggarna och inget man vill se i faktarutan i svwp-artikeln, oavsett språk, finns det två sätt att åtgärda detta:

1. ändra till ett korrekt värde (och säkerställa att det har en svensk etikett)
2. överrida hämtning från Wikidata genom att skriva ett korrekt värde för parametern medborgarskap i mallanropet (eller värdet noWikidata om inget alls bör visas som Medborgarskap i faktarutan)

Alternativ 2 bör endast användas om det finns anledning att tro att det inte är möjligt att få konsensus för en ändring enligt alternativ 1. -- Larske (diskussion) 11 december 2021 kl. 20.56 (CET)

Jag är nog väldigt tveksam till om det är vettigt att lägga energin på att översätta de här värdena - de skall nog i de flesta fall i stället plockas bort. Henry Minzberg står som "Quebecker", alltså någon från Quebeck, vanligen tillhörande den franskspråkiga minoritetsgruppen. På vilket sätt är det ett medborgarskap? Alexander Jannaeus har etiketten "Hasmonnean Kingdom", det är ju fråga om en regerande ätt i Judeen århundradena före kristus, utfärdade de verkligen medborgarskap?FBQ (diskussion) 12 december 2021 kl. 08.37 (CET)

För objektet Henry Mintzberg (Q355277) har värdet för medborgare i (P27) sedan sju år tillbaka varit Kanada (Q16) och det ändrades så sent som för ett par veckor sedan till quebecare (Q245507) av en oinloggad som dennes enda redigering. Jag återställde därför detta, vilket är en variant av punkt 1 ovan, och hoppas att den ändringen kommer att bestå. Värdet quebecare (Q245507) användes bara som medborgare i (P27) i Henry Mintzberg (Q355277) och i (Q2978072), även där ändrat från Kanada (Q16) av en oinloggad under detta år. Jag gjorde samma återställning där trots att det objektet (ännu) inte är kopplat till någon svwp-artikel.

Återställning till ett tidigare, korrekt, värde kan alltså också vara ett alternativ som jag glömde nämna i trådstarten.

-- Larske (diskussion) 12 december 2021 kl. 09.15 (CET)

Så det kan slumpa sig

Idag har det uppstått ett intressant fenomen på den undre delen av sidan 114 i Text-TV (som har rubriken S växer i ny Novusmätning – MP tappar).

I vad som är en helt vanligt brödtext om det senaste resultatet från senaste Novusmätning om väljarstödet har det slumpat sig så att det finns samma tecken, i detta fall ett blanksteg (ordmellanrum) i exakt samma position, position 19, på de sju sista raderna. Det ser nästan ut som om texten är skriven med två spalter.

Eftersom sidan kanske snart uppdateras eller flyttas, nyss var den här nyheten på sidan 113, citerar jag den intressanta delen av sidan här nedan så att ingen missar denna händelse av kosmisk betydelse:

-Tappet var störst innan MP lämnade regeringen. Vi såg tendenser på att stödet ökade något när man lämnade regeringen men det är inte statistiskt säkerställt, säger Novus vd Torbjörn Sjöström, som även noterar att S har tagit väljare från MP, V, C, M och SD.

Larske (diskussion) 9 december 2021 kl. 16.45 (CET)

På engelska kallas detta typografiska fenomen för ”river”. Det blir förstås extra iögonfallande med fast teckenbredd som på text-tv. Nån som känner till motsvarande term på svenska? Belteshassar (diskussion) 9 december 2021 kl. 17.20 (CET)

Det finns nog ingen etablerad översättning, men här är ett par alternativ: "kanaler", "floder", "maskar", "ormar". Cilidus (diskussion) 9 december 2021 kl. 17.44 (CET)

I danskspråkiga Wikipedia finns artikeln Flod (typografi). Där finns även en navbox för Typografi som bland annat pekar på nämnda artikel. Larske (diskussion) 9 december 2021 kl. 17.59 (CET)

Den etablerade svenska facktermen är flod. I Grafisk uppslagsbok (Esselte 1951) förklaras det som "skönhetsfel i typografisk sats, som uppkommer då ordmellanrummen komma mitt över (eller nästan mitt över) varandra i flera på varandra följande rader." Lars Törnqvist (diskussion) 9 december 2021 kl. 20.38 (CET)

Vilken grej! Och vilken bra illustration till artikeln Flod (typografi) när den skrivs! LittleGun (diskussion) 9 december 2021 kl. 20.53 (CET)

Sven Stolpe skrev om att Bertil Malmberg menade att dessa vita mönster var det viktiga på en boksida, inte bokstäverna. Jag tror det var Bertil Malmberg; har inte boken med mig. Jan Arvid Götesson (diskussion) 13 december 2021 kl. 04.30 (CET)

Veckans tävling

Veckans tävling (vecka 50) har tema hembygd! Välkomna! VisbyStar (diskussion) 12 december 2021 kl. 23.45 (CET)

"Mentor dashboard"?

Hej! I min inloggning dök nu upp ett nytt inslag, näst längst till höger, längst upp – "Mentor dashboard". När jag klickar, hamnar jag på "Instrumentpanel för faddrar". Det verkar vara en bra funktion, för mig som fadderaktiv. Fast jag skulle nog rekommendera ett svenskt namn, och gärna lite kortare. Vad sägs om "Fadderpanel" eller "Faddercentral"? Jag har dessutom hittat felstavningar, så vem är det som ansvarar för de här textlänkarna? Mina två örtugar. Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 12.25 (CET)

@Ainali:? Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 12.25 (CET)

Här hittade jag mer om funktionen. Förhoppningsvis återkommer skribenten snart med svar på mina frågor. Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 12.34 (CET)

Som vanligt med översättningar av gränssnittet är det ingen och alla som ansvarar för det. Det går så klart att kolla på translatewiki.net (där alla översättningar av gränssnittet görs) vem som gjorde en felskrivning, men oftast är det ointressant att hitta en syndabock. Viktigare är det att kanske att hjälpa till att översätta. Här hittar man alla meddelanden. För förslaget: hellre fadderpanel än faddercentral eftersom sidan är personlig och inte en samling av faddrar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 15.28 (CET)

Kör på "faddercentral". LittleGun (diskussion) 7 december 2021 kl. 15.30 (CET)

Nej, det är ju bara knasigt. Om vi prompt ska ha ett ord är det bästa kanske "fadderinstrumentpanel". Där länken sitter är det inte nödvändigt att den är kort, det finns gott om plats där. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 16.04 (CET)

"Fadderinstrumentpanel" är för otympligt för mig. Folk har olika stora skärmar, så längden på länkorden spelar roll. Kan "Fadderverktyg" funka? Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 16.12 (CET)

Fadderpanel då? LittleGun (diskussion) 7 december 2021 kl. 16.18 (CET)

Fadderverktyg är kanske inte så dumt? Fast det avviker från det engelska, men det är ju inte direkt en kontroll- eller instrumentpanel ändå. LittleGun (diskussion) 7 december 2021 kl. 16.19 (CET)

Fadderpanel funkar. Men jag blir förvånad över hur liten skärm du har Paracel63, för även dagens översättning på svenska borde lätt få plats på en skärm med 900 pixlar i bredd (och så smala skärmar har man inte gjort på många år). Det verkar som att du har vridit upp fontstorleken till något osedvanligt högt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 16.48 (CET)

@Ainali: Nix, min fontstorlek ligger på 10 (tror jag). Men jag vill helst minska mängden hjälptext på skärmen och är oerhört glad att få slippa länkar som jag inte (för tillfället) har nytta av. Så att få dessa att åtminstone vara korta, vore praktiskt. Se även min önskan nedan, ifall det vore görbart. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 22.20 (CET)

Då förstår jag inte vad du menar med "otympligt" för så länge det inte krockar med annan text eller radbryter så är det ju bara tom yta som äts upp av den längre men tydligare texten. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 22.43 (CET)

Tack för svaret. Jag letar inte syndabockar utan folk som vet vad som händer. Tack för att du förklarade/påminde. Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 16.13 (CET)

Förresten, finns det en möjlighet att dölja vissa länkar i min inloggningsvisning? Den där länken "Beta" har jag aldrig använt, eftersom den ändå finns ett klick längre bort i "Inställningar". Just idag har jag för övrigt klickat fel ungefär tio gånger, eftersom jag alltid klickar på länken näst längst till höger i syfte att hitta någon artikel som jag skrivit i tidigare under dagen. Nu står där plötsligt "Mentor dashboard", vilket jag för tillfället har mindre nytta av. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 22.16 (CET)

Apropå namnet… "Mentor dashboard" verkar vara en central styrplats med inte bara en panel (lista på svarande i ett sammanhang) utan även andra praktiska länkar. Det var min tanke med att föreslå "Fadderverktyg", vilket är något tydligare än "Fadderpanel". Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 22.26 (CET)

Ja du kan lägga till följande i din css för att slippa se de två länkarna:

::::::#pt-betafeatures { display: none; }
::::::#pt-mentordashboard { display: none; }

♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 22.31 (CET)

Ja, förutom alla kolon, som verkar vara en bugg i diskussionsverktyget. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 december 2021 kl. 22.32 (CET)

 Gillar Tusen tack för tipset! Lite kolon (platshållare?) är mindre allvarligt. Fast jag får inte koden att bita just nu. Jag har lagt in koden både här och här. Jag har däremellan tömt webbläsarcachen och laddat om sidan ett antal gånger. Samt startat om datorn. Ingen skillnad. Är du säker på att det är CSS och inte javascript? Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 22.50 (CET)

Ser nu att jag missuppfattade dig. Utan kolon i CSS-koden funkar det omgående. Tack! Paracel63 (diskussion) 7 december 2021 kl. 23.29 (CET)

Under "Resurser" finns en länk till "Hur man..." ordet som är felstavat till sm. Kunde inte hitta var jag rättar det. Mvh Adville (diskussion) 8 december 2021 kl. 12.01 (CET)

 Fixat [6] ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 december 2021 kl. 17.56 (CET)

Hej. För mig är det kvar, och jag ser fortfarande sm (Har skickat bild privat till dig så du ser vad jag menar). Adville (diskussion) 9 december 2021 kl. 11.51 (CET)

Översättningar från Translatewiki kommer inte direkt till Wikipedia, det kan ta några dagar. /Julle (disk.) 14 december 2021 kl. 04.54 (CET)

Skärmbredd och utrymme i fönstret

Det är viktigt att skilja mellan skärmens upplösning och tillgängligt utrymme då man skapar och lägger in faktarutor, navigeringsmallar med mera, allt som påverkar layouten. Att utgå från att de sammanfaller verkar vara alltför vanligt.

@Ainali: som gjorde mig uppmärksam på detta den här gången. Få har små skärmar på vanliga bordsdatorer eller bärbara, och andra enheter (smarttelefoner, tabletter etc.) kan ofta särbehandlas, men det betyder inte att vi skall fylla bordsdatoranvändarens skärm.

Jag arbetar mycket sällan med webbläsarfönster i fullskärmsläge; jag maximerar fönster endast när jag behöver utrymmet. Annars använder jag många fönster simultant. För Wikipedias del skriver jag i ett fönster och har bakgrundsmaterial (källor) i ett par andra, om bara gränssnittet tillåter det (därtill klockan, ett hörn av e-postprogrammet etc.). Det är otroligt irriterande när något onödigt element eller dålig planering gör att jag måste växla mellan fönstren varje gång jag vill kolla en formulering i källan.

En bred skärm betyder alltså inte att webbläsarfönstret är stort. Jag anpassar Wikipedia-fönstret enligt vårt användargränssnitt, och vill ha det så smalt som möjligt. Jag är förstås i minoritet – men knappast den enda.

Det finns också människor som inte har tillräckligt bra syn för att använda sin skärm med standardstorlek på bokstäverna. Om man använder 20 pt blir webbläsarfönstret snabbt trångt också om det är maximerat. På min bärbara använder jag i allmänhet Wikipedia i 20–33 % förstoring. Och ibland vill man använda bordsdatorvyn också med mindre enheter.

–LPfi (diskussion) 9 december 2021 kl. 09.50 (CET)

Det du tar upp är naturligtvis viktigt, men jag skulle vilja be dig om att vara lite mer konkret i vad du önskar skulle förbättras. Såvitt jag vet finns rekommendationer om att t.ex. undvika fasta bildstorlekar, vänsterställda bilder och liknande för att underlätta för läsare att få ett utseende som passar dem. Är problemet att rekommendationerna inte följs, eller att de är otillräckliga?

andejons (diskussion) 9 december 2021 kl. 10.11 (CET)

Kolla alltid layout också med extremt smalt webbläsarfönster. Hur brett måste webbläsarfönstret vara för att artikeln skall se vettig ut? Mer än 600 px? Man kan kanske inte undvika att det blir en lång rad bilder i högermarginalen, och sådant får man leva med om man har smalt fönster, om det inte leder till att artikeln blir svårläst (hänvisning till "bilden här till höger" etc.). För egen del vill jag arbeta så att två fönster ryms bredvid varandra utan att väsentliga delar av dem överlappar (andra fönster får skymta fram eller ligga ovanpå mindre viktiga delar av fönstren).

Ett webbläsarfönster där texten har "normallånga" rader (50–70 tecken per rad tror jag rekommenderas) bör ge en god layout. Text med bild bredvid har alltså då kortare rader.

Det viktiga är dock att alltid då man tänker "hur stora skärmar brukar folk ha?" så bör man ersätta den frågan i sitt huvud med "hur breda webbläsarfönster brukar folk ha", och inse att variationen är mycket större – och man bör inte planera bara för det vanligaste fallet. Ofta måste man göra det lite sämre för dem med ovanliga val, men man skall inte krångla till det för dem annat än då det finns en viktig orsak, och också då skall det fungera någorlunda också för dem.

Jag är inte gränssnittsexpert, en sådan borde kunna berätta hur man på riktigt skall resonera kring frågan.

–LPfi (diskussion) 9 december 2021 kl. 10.42 (CET)

(Det ursprungliga inlägget föranleddes av en diskussion om längden på länktexter i användargränssnittet.) –LPfi (diskussion) 9 december 2021 kl. 10.44 (CET)

Sådana kollar behöver man förstås inte göra vid vanliga redigeringar, men om man ändrar bildstorlekar (kartstorlekar), optimerar layout eller planerar mallar, då behövs det, liksom då man gör sådant som inverkar på användargränssnittet mer generellt. –LPfi (diskussion) 9 december 2021 kl. 10.48 (CET)

Jag invänder lite mot andemeningen i inlägget. Det är inte vårt ansvar att ansvara för gränssnittsdesign av mjukvaran. Är utseendet dåligt ska det anmälas till utvecklarna och så får de fixa det. Översättningar i gränssnittet ska inte heller ta hänsyn till längd utan ska istället vara så tydligt och klart som möjligt och bevara andemeningen på texten som ska översättas. Endast om det i översättningsanvisningarna finns en angivelse om maximalt antal tecken ska någon sådan hänsyn tas. Vi har dessutom ett helt separat gränssnitt för mobil vy, och ser något tokigt ut där är det samma procedur, felanmäl till utvecklarna.

Vad gäller artiklar... ja, skapa inte problem med specialelement eller storlekar. Och framförallt, designa inte en artikel för din skärmstorlek, oavsett om du har en bred eller smal skärm. Mediawiki ska ta hand om att artiklarna renderas snyggt på läsarens enhet. Och gör det inte det, ja då är det felanmälning igen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 9 december 2021 kl. 23.33 (CET)

Vi hade en ganska omfattande diskussion när länkarna i vänstermarginalen organiserades om senast. Längden på länktexterna påverkar direkt hur brett webbläsarfönstret måste vara för att en artikel skall utformas på visst sätt, och bör därför vara så korta som möjligt. Avvägningen mellan tydlighet och längd är något utvecklare utan kännedom om svenska och kulturen på svenskspråkiga Wikipedia inte kan göra, det är vi som bör göra det. Motsvarande gäller länktexter ovanför artikeln. Utvecklarna har en uppfattning om ungefär hur långa texterna är, och hur mycket utrymme som står till buds, men om översättningarna blir väsentligt längre än originalen kan det ställa till med problem. Översättarna kan inte förutsättas ha sakkunskap att bedöma hur en viss översättning påverkar användargränssnittet, men det är inte utvecklarna – utan vi här – som upptäcker problemet. Då en översättning diskuteras på Bybrunnen har vi alla möjligheter att ta hänsyn till sådant som webbläsarfönstrens storlek, och det var i en sådan diskussion som "jag blir förvånad över hur liten skärm du har" föranledde detta nya avsnitt. –LPfi (diskussion) 10 december 2021 kl. 14.00 (CET)

Länken ifråga ligger inte i vänsterspalten utan högst upp, där det är ett helt annat utrymme. Men jag vidhåller att det inte är vår uppgift att hitta lösningen, det är vår uppgift att rapportera problemet (för din poäng om att utvecklarna inte upptäcker det själva stämmer ofta). Visst kan vi ge förslag på lösningar, men om vi "hackar" lokalt här på svenska Wikipedia istället för att lyfta problemet globalt kommer inte våra förslag några andra språkversioner till godo och det är ju lite egoistiskt och inte alls i andan av att dela kunskap. Det är ju knappast så att svenska är unikt med långa formuleringar för vissa termer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 december 2021 kl. 21.52 (CET)

Problemet är mer allmänt än den ena länken. Men här diskuterades vilken översättning som skulle väljas. Det verkar inte ändamålsenligt att i en sådan diskussion avfärda utrymmesargument för att vänta att översättningen slår igenom och sedan författa en buggrapport. Jag vet inte i vilken mån översättningsinfrastrukturen stöder önskemål och krav på att vara kortfattad i vissa fall, men här har vi ju tillgång till hela gränssnittet, inte bara instruktioner såsom de presenteras för översättarna, och en hel grupp personer som kan ge synpunkter – mycket bättre förutsättningar att göra avvägningar än vad en enskild översättare har, alltså. Vad gäller andra språk så är det här ju inte ett problem som överraskande dyker upp, utan ett som också utvecklarna är medvetna om i sin allmänna form (men inte vilka specifika översättningar som kunde vara kortare). –LPfi (diskussion) 14 december 2021 kl. 13.50 (CET)

Avbevaka från Bevakningslista?

Kan man välja att avbevaka en artikel som när man ser på sin lista över ändringar som gjorts i artiklar som man har på sin bevakningslista? Jag menar så här: jag klickar på fliken ”bevakningslista”, upp kommer en lista, och jag ser att någon har redigerat August Strindberg, och nu vill jag avbevaka den artikeln utan att behöva gå till sidan August Strindberg. Latmask tacksam för svar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 13 december 2021 kl. 04.45 (CET)

Ursäkta, detta smala ämne hör hemma på Wikipediafrågor inser jag nu. Jag flyttar frågan dit.Jan Arvid Götesson (diskussion) 13 december 2021 kl. 04.50 (CET)

Men eftersom det ändå dykt upp här kan vi passa på: svaret är funktionen "Lägg till länkar för att bevaka och sluta bevaka (×/+) artiklar i bevakningslistan" under avancerade funktioner i inställningarna för bevakningslistan. /Julle (disk.) 14 december 2021 kl. 04.56 (CET)

Wikimedian in Residence

Hej på er! Jag vill berätta att jag från och med nu i december och fram till och med maj arbetar deltid som Wikimedian in Residence hos Biblioteksutveckling Sörmland och Sörmlands museum. Det går att läsa mer om projektet här och det går även alldeles utmärkt för den hugade att engagera sig och bidra till det! /Sofie Sigrinn (diskussion) 14 december 2021 kl. 10.14 (CET)

Update on SDAW Image recommendation tool

Dear all, after much time and effort, we updated our project page for the Image recommendation tool. You can find it here: mw:Structured Data Across Wikimedia/Image Recommendations

The project will experiment with an approach based on notifications. The goal is to embed the suggestions in the user’s existing Wikipedia activities through weekly notifications, letting the contributors review the image and the article information and, in the end, deciding if it is ok to add the image or not.

According to the consensus reached in previous discussions, Swedish Wikipedia will not be taking part in testing our current prototype. The feature is scheduled to go live and be tested on Portuguese, Russian, and Polish Wikipedia sometime in the first half of 2022.

I want anyway to thank you for the feedback you all provided in the previous months, which has been taken into account in defining current prototype, and I am sorry for the misunderstandings that happened. If you want to be considered for the second round of testing, please let us know. If you want to continue following the project, you can also subscribe to our newsletter.

Thanks again! -- Sannita (WMF) (diskussion) 15 december 2021 kl. 17.32 (CET)

Virtuella floran

Virtuella floran är en klart användbar databas hos Naturhistoriska riksmuseet. Och vi använder den som källa i en hel del artiklar. Just nu är den nedstängd. Någon som vet något mer? Paracel63 (diskussion) 17 december 2021 kl. 12.25 (CET)

Det finns tydligen ett problem med upphovsrätten till materialet. Ambitionen är att publicera det på någon annan webbplats, men oklart var.--Skogsfrun (diskussion) 17 december 2021 kl. 12.58 (CET)

Såg en Facebook-konversation i ämnet och där antyddes att något är på gång men att det inte gick att avslöja något mer ännu. Gick tillbaka till nu och tittade men då var den kommentaren och några till raderade.....Jag tror ändå att den återkommer i någon form hos NRM. Upphovsrätten är som sagt ett problem om den ska flyttas någon annanstans. Pogodis 🦋 (diskussion) 17 december 2021 kl. 15.46 (CET)

Nu hittade jag kommentarerna igen och återger en kommentar här "Riksmuseets kommunikationschef hörde av sig. Här är hennes meddelande: Beslutet att avpublicera den Virtuella floran från Naturhistoriska riksmuseets webbplats fattades efter en undersökning av rättigheterna till materialet. Upphovsrätten till materialet, som består av datorprogram, texter och bilder innehas inte fullt ut av museet. Istället finns det två andra upphovsrättsinnehavare som har skapat text och bilder som har rätten till dem. Upphovsrättsinnehavarna vill avpublicera den Virtuella floran från museets webbplats för att istället publicera materialet på en annan webbplats. Museet vill på bästa sätt ge förutsättningar för en återpublicering av detta viktiga botaniska material."Pogodis 🦋 (diskussion) 17 december 2021 kl. 16.00 (CET)

 Gillar Då håller jag försiktigt mina tummar för att något positivt händer. Paracel63 (diskussion) 17 december 2021 kl. 21.21 (CET)

Det verkar som om alla 2 589 sidor i Virtuella floran som svwp länkar till, åtminstone de tio slumpvis valda som jag testade, finns flitigt arkiverade i Internet Archive under de senaste 20 åren. Se till exempel 131 arkiverade versioner av sidan om Prästkrage, varav den senaste är arkiverad 31 augusti 2021. Sökfunktion för databasen går dock inte att köra i Internet Archive så den som vill skapa nya länkar får kanske vänta tills floran dyker upp på någon ny webbplats eller leta manuellt i innehållsförteckningarna.

-- Larske (diskussion) 17 december 2021 kl. 23.02 (CET)