Portalen för artiklar som är relaterade till Historia
Historia är en vetenskapligdisciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historieteoretisk metod. Inom historievetenskapen diskuterar man traditionellt frågor som rör historiesyn och kravet på objektivitet i historieskrivningen. I diskussioner om historiesyn är det centralt vad en historiker uppfattar som drivkrafterna för historisk utveckling. Två historiker kan vara helt överens om vilka händelser som ett historiskt förlopp bestod av: till exempel franska revolutionen1789; men på grund av olika historiesyn kan de ha helt olika förklaringar av orsakerna till förloppet.
bildtext=Harlech Castle var en av flera borgar som byggdes av Edvard I för att befästa sin erövring.
text=
Wales historia börjar efter den senaste istiden, medan dess skrivna historia börjar med romarnas ankomst år 48 e.Kr. Wales blev en del av den romerska provinsen Britannien och stod under romerskt styre ända tills legionerna drogs tillbaka runt år 400. Under de följande århundradena bildades kungariken som Gwynedd och Powys och landet kristnades. Den tidiga medeltiden kantades av de walesiska kungarikenas strider mot de engelska och till slut mot normanderna, som nådde de walesiska gränserna runt 1067. 1282 anslöts Wales till det engelska kungariket. Owain Glyndŵr ledde ett uppror under tidigt 1400-tal och fick kontrollen över Wales under några år innan den engelska kronan kunde återta sitt styre. På 1500-talet antogs lagar som fullständigt införde Wales i England. Under 1800-talet upplevde särskilt sydöstra Wales en snabb industrialisering och en dramatisk folkökning. I dessa områden talades kymriska, men de blev mer och mer anglifierade under slutet av århundradet.
}}
Annas liv var fyllt av kriser i samband med tronföljden. Hennes katolske far, Jakob VII och II, hade avsatts 1688; hennes svåger och syster hade blivit monarker som Vilhelm III och Maria II. Anna led av Hughes syndrom eller 'klibbigt blod' vilket ledde till missfall och dödfödda barn.
Att både Anna och hennes syster misslyckades att få någon arvinge som överlevde barndomen ledde till en tronföljdskris, eftersom i brist på en protestantisk tronföljare kunde den katolske Jakob Edvard Stuart (the "Old Pretender", "den gamle pretendenten"), son till Jakob II, försöka göra anspråk på tronen. Då det skotska parlamentet kunde vägra att acceptera det engelska parlamentets val så användes olika metoder, som att försämra den skotska ekonomin genom handelsrestriktioner för att försäkra sig om att Skottland skulle samarbeta. Act of Union 1707 (som enade England och Skottland som Storbritannien) var ett resultat av de förhandlingar som följde.
