Hoppa till innehållet

Ernst-Hugo Järegård

Från Wikipedia
Ernst-Hugo Järegård
Järegård i en uppsättning av Jean-Paul Sartres Fångarna i Altona på Göteborgs Stadsteater 1961.
Järegård i en uppsättning av Jean-Paul Sartres Fångarna i Altona på Göteborgs Stadsteater 1961.
FöddErnst-Hugo Alfred Järegård
12 december 1928
Ystad, Skåne län
Död6 september 1998 (69 år)
Lidingö, Stockholms län
MakaKarin Nordström
(1949–1998; hans död)
Betydande roller
Stig Helmer i Riket
IMDb SFDb

Ernst-Hugo Alfred Järegård, född 12 december 1928 i Ystad, död 6 september 1998 på Lidingö,[1] var en svensk skådespelare. Han slog igenom i början av 1960-talet och var därefter verksam vid Dramaten under flera decennier, liksom på TV och film. Sammanlagt har han medverkat i omkring ett sextiotal film- och TV-produktioner. Han var gift med skådespelaren Karin Nordström (1923-2017).

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Järegård växte upp i Ystad med en 13 år äldre syster som son till bankdirektören Ernst Järegård med hustru.[2] Ernst-Hugos mor var i sin tur dotter till en inflyttad vallonska och en trädgårdsmästare från Helsingborg.[3] Fadern hade arbetat sig upp efter att ha börjat som springpojke på Ystads tobaksfabrik, varefter han fått anställning som kassör vid Ljunits och Herrestads härads sparbank och så småningom avancerat till chef.[4] Han satt med i styrelsen för stadens konstförening samt dess teaterförening och var själv aktiv som spexare i stadens amatörsällskap. Samtidigt föraktade han de som primärt tjänade sitt uppehälle genom konsten som samtida författare och skådespelare.[5] Ernst-Hugo Järegård har i senare intervjuer beskrivit uppväxten som kärlekslös, särskilt från faderns sida och att de negativa känslorna från den tiden varit till användning när han byggt upp senare rollfigurer.[6]

Han gick i folkskola och sedan vid Ystads allmänna läroverk. På läroverket fick han dåliga betyg och blev befriad från gymnastiklektionerna.[7] Efter en incident på skolan blev han, trots att fadern satt i skolstyrelsen, tvingad att lämna läroverket. Vid 13 års ålder anlände han så till Osby internatskola mitt i terminen med förväntningar att senare ta studenten. På skolan utövades pennalism och han tvingades passa upp på de äldre eleverna och utstå fysiska bestraffningar.[8] Han vantrivdes på internatet och närde skådespelardrömmar.[9] Efter hand lyckades han få utlopp för sin skådespelartalang på elevaftnarna i aulan där han spelade upp olika roller och spex inspirerade av populära filmer eller av pjäser som Mäster Olof.[10] Efter tre år på Osby med lägsta betyg som resultat gick han ut med realexamen.[11]

Teaterdrömmar och genombrott

[redigera | redigera wikitext]

År 1944 påbörjade Järegård gymnasiestudier vid Lunds privata elementarskola, men hoppade efter bara några månader av. Genom rektorns försorg fick Järegård kontakt med Anders Ek som vid tillfället var skådespelare vid Malmö stadsteater. Ek rekommenderade den unge mannen vidare till teaterlärare Ruth Kylberg, varefter Järegård under en tid blev bosatt i hennes och maken Carl Kylbergs hem i Stockholm.[12] Fru Kylberg menade att den bästa utbildningen fanns utomlands och ordnade därför med ekonomiska medel och praktiska förberedelser för teaterstudier i Paris. Vistelsen i den franska huvudstaden påbörjades bara några månader efter krigsslutet och skulle vara i ett och ett halvt år.[13] Dåvarande direktören för Institut Tessin, Gunnar W. Lundberg, rekommenderade Charles Dullins teaterskola och Järegård började studera där samtidigt som han läste franska på Alliance française. Studierna innebar fribiljetter till stadens teatrar vilket innebar många chanser att ta in de franska skådespelarnas uttrycksfulla och med svenska mått mätt överdrivna kroppsspråk.[14] I Frankrike läste han också de samtida existentialisterna Albert Camus, Simone de Beauvoir och Sartre samtidigt som han beställde dit en hel del svensk litteratur från bokhandeln hemma i Ystad.[15] Till slut blev han tvungen att återvända till Sverige för att mönstra. Militärtjänsten fullgjorde han som handräckningsvärnpliktig.[16]

Väl tillbaka i Sverige tog han lektioner hos talpedagogen Karin Alexandersson för att vid sidan av sin ursprungliga skånska även kunna tala med rikssvensk diktion.[17] Åter i Kylbergs hem så förberedde han sig för sitt intagningsprov genom studier vid Terserus teaterskola vid Munkbron.[18] Han misslyckades dock vid intagningsprovet till Dramatens elevskola 1947 och skulle istället få sin utbildning på elevskolan vid Malmö Stadsteater.[19] Innan han landade i Malmö hann han bli premiärelev vid nybildade Norrköping-Linköping stadsteater, men bröt kontraktet mitt i säsongen för att gå till Per-Axel Branners Nya teatern i Stockholm där han stannade tills han våren 1948 flyttade till Malmö.[20]

Engagemanget vid Malmö stadsteater innebar huvudsakligen småroller,[21] men det var samtidigt där han träffade sin blivande fru skådespelerskan Karin Nordström. Efter att bott tillsammans i ett och ett halvt år gifte de sig.[22] Därefter fick makarna ett erbjudande från den nybildade Upsala-Gävle stadsteaters chef Gösta Folke om anställning.[23] Efter flytten 1953 lyckades han väcka viss uppmärksamhet, bland annat för sin roll som Jimmy Porter i Se dig om i vrede.[21] Där spelade han också Lucky i Sverigepremiären av I väntan på Godot,[a] mot bland andra Jan-Olof Strandberg.[24] I Uppsala föddes också Järegårds son år 1956. Året efter fick han återvända till barndomens Mäster Olof i teaterchefens regi, men uppsättningen bar sig inte och fick ett svalt mottagande.[25][26] På teatern fanns flera skådespelarpar som delade på huvud- och biroller.[23] Totalt hann Järegård stå på scen i ett fyrtiotal produktioner under sina fem år på teatern.[26]

I samband med att Gösta Folke avgick som chef för Upsala-Gävle stadsteater 1957 flyttade makarna till Helsingborgs stadsteater. Där liksom i Uppsala fick Karin fler stora roller än Ernst-Hugo, som dock gav en uppmärksammad insats i Marceaus Ägget.[27] Bland annat på grund av den uppmärksamheten blev makarna efter bara något år i Helsingborg erbjudna tjänst vid Göteborgs stadsteater av teaterchefen Karin Kavli.[28] Där filmades uppsättningen av Karl Wittlingers Vintergatan för SVT 1961,[29] vilket blev Järegårds första framträdande inför en samlad TV-publik. Han anställdes av Dramaten 1962 och framträdde därefter allt oftare i TV och film.[21]

Efter genombrottet

[redigera | redigera wikitext]
Bild med Gun Bernce från 1966.

Dramatendebuten skedde i Aleksandr Ostrovskijs Skogen jämte Karin Kavli och Per Oscarsson. Järegårds debutinsats fick positiva recensioner.[30] Hans första filmroll blev i Ragnar Frisks Raggargänget från 1962. År 1966 var det dags för I väntan på Godot att ha dramatenpremiär med Jackie Söderman som regissör. Järegård spelade återigen mot Jan-Olof Strandberg som nu gjorde rollen som Vladimir medan Järegård fått den andra huvudrollen, Estragon. Föreställningen blev en initial framgång och senare en av Dramatens riktiga klassiker som spelats totalt 147 gånger under de påföljande tretton åren.[24] Föreställningen filmades också för SVT:s räkning och sändes första gången där 1971. Till hans andra mer kända teaterroller kan räknas titelrollen i Molières Tartuffe 1971 och insatsen som Hjalmar Ekdal i Ingmar Bergmans uppsättning av Henrik Ibsens Vildanden 1972.[1] Han fick också goda recensioner för titelrollen som Ernst Josephson vid premiären av Arne Törnqvists Carl XVI Joseph, en rollfigur som han då starkt identifierade sig med.[31]

Ernst-Hugo Järegård spelade alla tre rollfigurerna i Jerome K. Jeromes komedi Tre män i en båt.[1] 1970 gjorde han en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring – Lyckohjulet, eller Var ska jag hänga min hatt i natt?. Den resulterade även i en LP-skiva, Östen, Ernst-Hugo & Cornelis på börsen. Han gjorde reklamfilmer som Järegård tillsammans med Margaretha Krook för bordsmargarinet Flora.[1]

Hans röst användes i en rad olika sammanhang. Bland annat var han rösten till Elaka Måns i den tecknade filmen Pelle Svanslös (1981), guden Loke i Valhall samt berättaren i TV-serien Kalle och chokladfabriken (1983).[1]

I TV-serien Skånska mord (1986), som baserats på verkliga historiska fall, medverkade Järegård i tre av avsnitten. Här gör han tre olika män, samtliga skåningar och kallblodiga mördare.[1]

Bild backstage i samband med musikalen Nine 1983.

Åt Lars von Trier gjorde Järegård först en biroll i filmen Europa, med följd att Trier särskilt för honom skrev den stora rollen som den koleriske och danskhatande överläkaren Stig Helmer i TV-serien Riket. Järegård och von Trier blev med tiden mycket goda vänner[19] och flera av replikerna som Stig Helmer hade skrevs av Järegård själv.[32] För sin roll erhöll Järegård Danmarks filmpris Robert i kategorin Bästa manliga huvudroll 1995 och även Bodilpriset i samma kategori.[33][34] Han blev genom rollen även känd för en yngre publik och turnerade åren efter som diktuppläsare med flera svenska band.[21]

År 1987 påbörjade han ett fyraårigt arbete med den italienske designern Claudio Lugli som mynnade ut i en egen klädkollektion.[35]

Järegård tillhör de celebriteter som fått ge namn åt Skånetrafikens Pågatåg.[36]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig i oktober 1949 i Hököpinge kyrka med skådespelarkollegan vid Malmö stadsteater Karin Nordström. Vigseln förrättades av brudens far kyrkoherden N. J. Nordström.[37] Brudgummens far hade dock inte gett sitt medgivande och man hade fått gå till kungs för att ansöka om dispens då Järegård ännu inte hunnit fylla 21.[22]

Hustrun skulle senare lämna yrket och bli hemmafru för att ta hand om deras son född 1956 och stötta makens fortsatta karriär.[19] Sonen Johannes Järegård har filmat en dokumentär om och med sin far med titeln Aktörens läte.

Ernst-Hugo Järegård insjuknade och avled i myelom och begravdes på Lidingö kyrkogård. Han efterlämnade sin hustru Karin och sonen Johannes.[1]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

TV

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1947 Diana går på jakt
Terence Rattigan 		Gösta Terserus Bellevue vid Roslagstull[38]
Romeo och Julia
William Shakespeare		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson		 Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Emil Engelstrand Den heliga familjen
Rudolf Värnlund		 Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater[39]
1948 Erik XIV
August Strindberg		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Krista
Knud Søderby 		Sven Lindberg Nya teatern[40]
1949 Yerma
Federico García Lorca		 Bengt Ekerot Malmö Stadsteater[41]
Doktor Knock eller Läkarkonstens triumf
Jules Romains		 Georg Årlin Malmö Stadsteater[41]
Marius
Marcel Pagnol		 Bengt Ekerot Malmö Stadsteater[41]
Skattkammarön
Robert Louis Stevenson		 Arne Lydén Malmö Stadsteater[41]
1951 Å, en sån dag!
Dodie Smith		 Gunnar Ekström Malmö Stadsteater[41]
1952 Hederligt folk
Paul Vincent Carroll		 Mats Johansson Malmö Stadsteater[41]
Othello
William Shakespeare		 Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[41]
Greve Öderland
Max Frisch		 Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[41]
Bödeln Kronbruden
August Strindberg		 Ingmar Bergman Malmö Stadsteater[42]
Man lyder
Sivar Arnér		 Mats Johansson Malmö Stadsteater[41]
1953 Som ni behagar
William Shakespeare		 Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[41]
Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr
Astrid Lindgren		 Bertil Norström Malmö Stadsteater[41]
Dårskapens timme
Anna Bonacci 		Börje Mellvig Upsala-Gävle stadsteater[43]
1954 Pojken Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill 		Gösta Folke[44] Upsala-Gävle stadsteater[45]
Lärkan i skyn
Jean Anouilh 		Gösta Folke Upsala-Gävle stadsteater[46]
Lucky Vi väntar på Godot
Samuel Becket 		Hans Dahlin Upsala-Gävle stadsteater[24]
Jonas Jonas med fantasi
Gunnar Falk 		Palle Granditsky Upsala-Gävle stadsteater[47]
1955 Sergeant Gregovich Thehuset Augustimånen
John Patrick		 Palle Granditsky Upsala-Gävle stadsteater[48]
Dummerjöns (Klods-Hans)
H.C. Andersen		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[49]
Judas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[50]
1957 Hans excellens betjänten
Ladislaus Bus-Fekete		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[51]
Jimmy Porter Se dig om i vrede
John Osborne		 Palle Granditsky Upsala-Gävle stadsteater[52]
Olaus Petri Mäster Olof
August Strindberg		 Carl-Axel Heiknert Upsala-Gävle stadsteater[53]
1958 Matthias Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Pampas Farväl till kärleken: Frihet är det bästa ting
Herbert Grevenius		 Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Emile Magis Ägget
Félicien Marceau		 Lennart Olsson Helsingborgs stadsteater[54]
1959 Gremio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Johan Falck
Edvin Adolphson		 Helsingborgs stadsteater
Generalen Romanoff och Julia
Peter Ustinov		 Lennart Olsson Helsingborgs stadsteater
Juryman 10 Tolv edsvurna män
Reginald Rose		 Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Gisslan
Brendan Behan		 Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[55]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt		 Johan Falck Göteborgs stadsteater[56]
1960 Den ena för den andra
Gustav III		 Lars Engström Göteborgs stadsteater[57]
1961 Vintergatan
Karl Wittlinger		 Göteborgs stadsteater[21]
1962 Arkadij Skogen
Aleksandr Ostrovskij 		Mimi Pollak Dramaten[58]
Lancelot Gobbo Köpmannen i Venedig
William Shakespeare 		Alf Sjöberg Dramaten[59]
1963 Gilbert Folliot, biskop av London Becket
Jean Anouilh 		Olof Molander Dramaten[60]
Antoine Magneau, Estelles far Victor eller När barnen tar makten
Roger Vitrac		 Mimi Pollak Dramaten[61]
Adolf Hitler Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht		 Alf Sjöberg Dramaten[62]
1964 Biskopen Balkongen
Jean Genet 		Frank Sundström Dramaten[63]
Herr 37 Om vi leker
Erland Josephson 		Bengt Ekerot Dramaten[64]
Sempronio, Calistos tjänare Celestina
Fernando de Rojas 		Mimi Pollak Dramaten[65]
En främling & Gutta Perka Galenpannan
Lars Forssell 		Bengt Ekerot Dramaten[66]
1965 Sganarelle Don Juan
Molière		 Ingmar Bergman Dramaten[67]
Utroparen Mordet på Marat
Peter Weiss 		Frank Sundström Dramaten[68]
1966 Estragon I väntan på Godot
Samuel Becket 		Jackie Söderman Dramaten[24]
Å, vilken härlig fred
Hans Alfredson och Tage Danielsson 		Hans Alfredson Dramaten[69]
Ignaz Vigseln
Witold Gombrowicz 		Alf Sjöberg Dramaten[70]
1967 Tersites Troilus och Cressida
William Shakespeare 		Alf Sjöberg Dramaten[71]
1968 Arnie Spel för Arnold M
David Storey 		Ulf Palme Dramaten[72]
1969 Ernst Josephson Carl XVI Joseph
Arne Törnqvist 		Mimi Pollak Dramaten[73]
1970 Doktor Prentice Vad betjänten såg
Joe Orton 		Frank Sundström Dramaten[74]
1971 Dick Show
Lars Forssell 		Ingmar Bergman Dramaten[75]
Organ Tartuffe
Molière		 Mimi Pollak Dramaten[76]
1972 Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen		 Ingmar Bergman Dramaten[77]
1973 Mark Meddle Mondäna kretsar
Dion Boucicault 		Mimi Pollak Dramaten[78]
1974 Nero Britannicus
Jean Racine		 Ernst Günther Dramaten[79]
Oldfux Den jäktade
Ludvig Holberg		 Henning Moritzen Dramaten[80]
1975 August Strindberg Tribadernas natt
Per Olov Enquist		 Per Verner-Carlsson Dramaten[81]
1976 Carl XVI Joseph
Arne Törnqvist		 Lennart Olsson Malmö Stadsteater[41]
Chefen Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark		 Lars Göran Carlson Dramaten[82]
1978 Richard Strauss Den arme Richard
Sven Delblanc 		Claes Lundberg Dramaten[83]
1980 Rickard III Richard III
William Shakespeare		 Lars Göran Carlson Dramaten[84]
1981 Alexander I Tsaren
Arne Törnqvist 		Per Sjöstrand Dramaten[85]
1982 Berlioz, Stravinskij & Pontius Pilatus Mästaren och Margarita
Michail Bulgakov 		Peter Luckhaus Dramaten[86]
1983 Guido Contini Nine
Maury Yeston		 Gene Nettles Oscarsteatern[87][88]
1985 Chlestakov Riksrevisorn
Nikolaj Gogol 		Göran Graffman Dramaten[89]
1987 Sven, V.D. V.D.
Stig Larsson		 Stig Larsson Dramaten[90]
1989 Bruscon Teatermakaren
Thomas Bernhard 		Staffan Roos Dramaten[91]
1994 Resor med moster Augusta
Graham Greene 		Hans Klinga Dramaten[92]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1967 Vridscenen Lars-Erik Liedholm Dramaten (i samarbete med SR)[93]
1968 Mr Smith Den skalliga primadonnan
Eugène Ionesco		 Ernst Günther[94]

Ljudböcker

[redigera | redigera wikitext]

Som uppläsare

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Uppsättningen gick under den svenska titeln Vi väntar på Godot

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h] ”Ernst-Hugo Järegård”. Bonnier Audio. https://www.bonnieraudio.se/forfattare/33109/ernst-hugo-jaregard/. Läst 11 oktober 2021. 
  2. ^ Wennerholm 1983, s. 26-27.
  3. ^ Wennerholm 1983, s. 41-42.
  4. ^ Wennerholm 1983, s. 23, 26.
  5. ^ Wennerholm 1983, s. 45-48.
  6. ^ Wennerholm 1983, s. 12, 26.
  7. ^ Wennerholm 1983, s. 28.
  8. ^ Wennerholm 1983, s. 53-54.
  9. ^ Gullberg, Berit (1990). Samtal med 12 skådespelare. Stockholm: Trevi. sid. 101-113. Libris 7612903. ISBN 9171609520 
  10. ^ Wennerholm 1983, s. 56-57.
  11. ^ Wennerholm 1983, s. 54, 58.
  12. ^ Wennerholm 1983, s. 60.
  13. ^ Wennerholm 1983, s. 62, 64.
  14. ^ Wennerholm 1983, s. 65.
  15. ^ Wennerholm 1983, s. 66.
  16. ^ Wennerholm 1983, s. 67.
  17. ^ Wennerholm 1983, s. 68.
  18. ^ Wennerholm 1983, s. 70.
  19. ^ [a b c] Sandström, Bosse (7 september 1998). ”Han var en av de allra största”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/07/eh10.html. Läst 13 juni 2009. 
  20. ^ Wennerholm 1983, s. 72.
  21. ^ [a b c d e] ”Ernst-Hugo älskade sin scen”. DN.SE. 7 september 1998. https://www.dn.se/arkiv/kultur/ernst-hugo-alskade-sin-scen/. Läst 11 oktober 2021. 
  22. ^ [a b] Wennerholm 1983, s. 73.
  23. ^ [a b] Wennerholm 1983, s. 77.
  24. ^ [a b c d] Kronlund, Dag. ”Dramatens första Godot – en klassiker”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/kronlunds-kronika/dramatens-forsta-godot-en-klassiker. Läst 14 oktober 2021. 
  25. ^ Wennerholm 1983, s. 79.
  26. ^ [a b] Anna Greta Ståhle (26 oktober 1958). ”Johan Falck vill slippa sovplatser på sin teater”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-10-26/291/30. Läst 25 oktober 2021. 
  27. ^ Wennerholm 1983, s. 81-82.
  28. ^ Wennerholm 1983, s. 84.
  29. ^ ”Vintergatan: komedi Sveriges radio 1961”. smdb.kb.se. Svensk mediedatabas (SMDB). https://smdb.kb.se/catalog/id/001428817. Läst 11 oktober 2021. 
  30. ^ Wennerholm 1983, s. 90.
  31. ^ Wennerholm 1983, s. 112-114.
  32. ^ Ernst-Hugo, tv-dokumentär sänd på SVT 28 december 2008
  33. ^ ”www.filmkritik.dk”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090112193744/http://www.filmkritik.dk/1b.lasso?n=7#anchor1991. 
  34. ^ ”www.imdb.com”. http://www.imdb.com/name/nm0433495/awards. 
  35. ^ Lindén Ivarsson, Anna-Stina (16 juni 1991). ”Klädd med glädje”. Dagens Nyheter. 
  36. ^ Åklundh, Emy (5 juni 2009). ”Pågatågen har fått sina namn”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 8 december 2009. https://web.archive.org/web/20091208151606/http://sydsvenskan.se/omkretsen/article435104/Pagatagen-har-fatt-sina-namn.html. Läst 5 december 2009. 
  37. ^ ”Bröllop”. Dagens Nyheter. 8 oktober 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-08/272/13. Läst 16 oktober 2021. 
  38. ^ S. af Gm (22 juni 1947). ”Bellevueteatern”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-06-22/165/9. Läst 16 oktober 2021. 
  39. ^ ”Ny Silvio”. Dagens Nyheter. 16 november 1947. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-11-16/311/12. Läst 16 oktober 2021. 
  40. ^ S. af Gm (18 april 1948). ”Tre enaktare på Nyan”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-04-18/104/3. Läst 25 oktober 2021. 
  41. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Ernst-Hugo Järegård”. Malmö Stadsteater. https://www.malmostadsteater.se/arkiv/artist/ernst-hugo-jaregard. Läst 14 oktober 2021. 
  42. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  43. ^ ”Uppsala Stadsteater”. Dagens Nyheter. 11 november 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-11-11/306/14. Läst 16 oktober 2021. 
  44. ^ ”Uppsala stadsteater”. Dagens Nyheter. 14 januari 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-14/12/10. Läst 17 oktober 2021. 
  45. ^ ”Våren blir fransk i Uppsala”. Dagens Nyheter. 8 januari 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-08/6/9. Läst 17 oktober 2021. 
  46. ^ ”Sorgsen flicka med tax”. Dagens Nyheter. 12 februari 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-02-12/41/10. Läst 25 oktober 2021. 
  47. ^ Ellson (16 september 1954). ”Jonas med fantasi”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-09-16/251/12. Läst 25 oktober 2021. 
  48. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  49. ^ Ellson (13 september 1955). ”Trevlig 'Dummerjöns'”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-13/248/12. Läst 29 januari 2022. 
  50. ^ ”'Judas' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 13. 7 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-07/332/13. Läst 29 januari 2022. 
  51. ^ Ellson (17 januari 1957). ”'Hans excellens betjänsten' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-17/16/12. Läst 29 januari 2022. 
  52. ^ ”Uppsala stadsteater spelar Osbornes "Se dig om i vrede"”. Dagens Nyheter: s. 10. 4 maj 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-05-04/120/10. Läst 26 oktober 2021. 
  53. ^ Ellson (4 september 1957). ”Rembrandts kökspiga går på slottsbal i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-09-04/240/12. Läst 26 oktober 2021. 
  54. ^ Barbro Hähnel (7 november 1958). ”'Ägget' i skånsk upplaga”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-11-07/302/18. Läst 25 december 2021. 
  55. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020. 
  56. ^ ”Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  57. ^ ”Nöjesnytt”. Dagens Nyheter: s. 9. 10 augusti 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-08-10/215/9. Läst 26 september 2020. 
  58. ^ ”Skogen”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/853. Läst 18 oktober 2021. 
  59. ^ ”Köpmannen i Venedig”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/860. Läst 18 oktober 2021. 
  60. ^ ”Becket”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/862. Läst 18 oktober 2021. 
  61. ^ ”Victor eller När barnen tar makten”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/867. Läst 18 oktober 2021. 
  62. ^ ”Svejk i andra världskriget”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/872. Läst 18 oktober 2021. 
  63. ^ ”Balkongen”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/881. Läst 18 oktober 2021. 
  64. ^ ”Om vi leker”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/889. Läst 18 oktober 2021. 
  65. ^ ”Celestina”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/893. Läst 18 oktober 2021. 
  66. ^ ”Galenpannan”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/901. Läst 18 oktober 2021. 
  67. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015. 
  68. ^ ”Mordet på Marat”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/913. Läst 18 oktober 2021. 
  69. ^ ”Å vilken härlig fred”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/931. Läst 18 oktober 2021. 
  70. ^ ”Vigseln”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/939. Läst 18 oktober 2021. 
  71. ^ ”Troilus och Cressida”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/951. Läst 18 oktober 2021. 
  72. ^ ”Spel för Arnold M”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/963. Läst 18 oktober 2021. 
  73. ^ ”Carl XVI Joseph”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/983. Läst 18 oktober 2021. 
  74. ^ ”Vad betjänten såg”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1011. Läst 18 oktober 2021. 
  75. ^ ”Show”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1019. Läst 25 oktober 2021. 
  76. ^ ”Tartuffe”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1024. Läst 18 oktober 2021. 
  77. ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015. 
  78. ^ ”Mondäna kretsar”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1059. Läst 18 oktober 2021. 
  79. ^ ”Brittanicus”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1072. Läst 18 oktober 2021. 
  80. ^ ”Den jäktade”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1081. Läst 18 oktober 2021. 
  81. ^ ”Tribadernas natt”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/play/tribadernas-natt. Läst 14 oktober 2021. 
  82. ^ ”Chez nous”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1128. Läst 18 oktober 2021. 
  83. ^ ”Den arme Richard”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1173. Läst 18 oktober 2021. 
  84. ^ ”Rickard III”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1198. Läst 18 oktober 2021. 
  85. ^ ”Tsaren”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1232. Läst 18 oktober 2021. 
  86. ^ ”Mästaren och Margarita”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1246. Läst 18 oktober 2021. 
  87. ^ ”Nine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25050&pos=106. Läst 15 juni 2015. 
  88. ^ Marcus Boldemann. ”'Nine' på Oscars: Utstuderad fantasi”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1983-09-25&toPublicationDate=1983-09-25. Läst 30 augusti 2015. 
  89. ^ ”Riksrevisorn”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1300. Läst 19 oktober 2021. 
  90. ^ ”V.D.”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1336. Läst 19 oktober 2021. 
  91. ^ ”Teatermakaren”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1372. Läst 19 oktober 2021. 
  92. ^ ”Resor med moster Augusta”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1465. Läst 19 oktober 2021. 
  93. ^ ”Vridscenen (samarbete med Sveriges Radio)”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/944. Läst 18 oktober 2021. 
  94. ^ ”Den skalliga primadonnan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647898?programid=4453. Läst 12 maj 2017. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ernst-Hugo_Järegård&oldid=55196817”