Alf Sjöberg

	Alf Sjöberg
Född	Sven Erik Alf Sjöberg; 21 juni 1903; Stockholm, Sverige
Död	17 april 1980 (76 år); Stockholm, Sverige
År som aktiv	1925–1980
Maka	Märta Ekström; (1930–1934; skild) ; Elsa Ahlsell; (1935–1980; hans död)
Betydande verk	Teater:; En stor mängd uppsättningar på Dramaten, bland annat av Strindberg och Shakespeare; Film:; Hets (1944); Fröken Julie (1951)
	IMDb SFDb

Sven Erik Alf Sjöberg, född 21 juni 1903 i Stockholm, död 17 april 1980 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterdekoratör.

Sjöberg var under många år verksam som regissör vid Dramaten. Idag är han kanske känd främst som filmregissör av Hets (1944, med manus av Ingmar Bergman), Bara en mor (1949) och Fröken Julie (1951). 2003, till 100-årsminnet av hans födelse, uppmärksammade TV, radio och Dramaten flera av hans verk.

Biografi

Dramatens elevskola 1922, från vänster till höger syns Lena Cederqvist, Karl-Magnus Thulstrup, Mona Mårtensson, Mimi Pollak, Vera Schmiterlöw, Greta Garbo, Alf Sjöberg och Håkan Westergren.

Efter åttaårigt läroverk gick Sjöberg Dramatens elevskola åren 1923 till 1925, och var därefter verksam vid Dramaten som skådespelare. En av hans tidiga bedrifter var att medverka som skådespelare i den första teaterföreställningen som sändes i svensk radio, Spelet om Envar (1925). Han anställdes vid Radiotjänst som regissör 1929 och året därefter vid Dramaten i samma befattning.

Sjöberg var verksam som regissör på Dramaten till sin död 1980 och räknas bland Sveriges främsta under 1900-talet, tillsammans med namn som Olof Molander och Ingmar Bergman. Särskilt Sjöbergs uppsättning av August Strindbergs drama Fröken Julie 1949 har gått till historien, med skådespelarinsatser av Inga Tidblad och Ulf Palme. Denna uppsättning filmatiserades 1951 med Anita Björk i rollen som fröken Julie. Han belönades med Guldpalmen vid Cannesfestivalen för detta verk. Redan tidigare, vid filmfestivalen år 1946, hade hans film Hets tilldelats Grand Prix, det som senare kom att kallas Guldpalmen.

Senare uppsättningar av Strindbergs pjäs brukar jämföras med Sjöbergs. Han satte även upp flera dramer av Shakespeare, såsom Hamlet, En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig. Ingmar Bergman hade så stor respekt för Sjöbergs Shakespeareuppsättningar att han inte vågade sätta upp Shakespeare på Dramaten så länge Sjöberg levde. Alf Sjöberg satte också upp moderna verk av till exempel Stig Dagerman. Ingmar Bergman har sagt att Sjöbergs stora produktion troligen är ojämförlig med 138 uppsättningar på Dramaten, 18 filmer och två TV-teateruppsättningar samt 183 dramer för Radioteatern.

Sjöberg ville radikalisera teatern, som han såg som en revolterande kraft i samhället mot sociala orättvisor.^[1] Han hämtade på 1930-talet influenser från sovjet-rysk modernism och närde en önskan om att göra verklig folkteater. När den socialdemokratiska regeringen slog fast sin kulturpolitik på 1950-talet var Sjöberg en av konstnärerna i kretsen runt statsminister Tage Erlander.^[2] Han bidrog starkt till att introducera Federico García Lorca, Bertolt Brecht och Eugene O'Neill i svensk scenkonst.

Alf Sjöbergs konstnärskap inleddes med att han själv gjorde skisser för dekorationer men från 1932 inledde han ett samarbete med Sven Erik Skawonius som gav honom vägledning i skapandet av bilder. Han fortsatte sitt samarbete under 1940-talet med Sveriges ledande konstnärer och skapade tillsammans med dem några av Sveriges märkligaste scendekorationer. Han medverkade i utställningen Svensk teaterkonst under 20 år på Skånska konstmuseum i Lund 1936 och i en utställning på Charlottenborg. Sjöberg är representerad vid Scenkonstmuseet^[3] och Nationalmuseum^[4]. Under 1950-talet var han ledamot av Radionämnden. Han erhöll Litteris et Artibus 1951, tilldelades Teaterförbundets guldmedalj 1964 och Guldskeppet 1979. Han var också filosofie hedersdoktor.

Alf Sjöberg var son till vaktmästaren Carl Erik Sjöberg och Elisabeth Wickberg. Han var gift 1930–1934 med skådespelaren Märta Ekström, och från 1935 med Elsa Ahlsell (1907–1985), som var dotter till disponenten Herman Ahlsell. Han omkom 1980 till följd av en trafikolycka när en buss krockade med honom på sin cykel, på väg till Dramaten och är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.^[5]

Filmografi

Långfilmer

Premiär		Produktion (fetmarkering = regi och manus av A.S.)	Insatser				Ref.
år	dag	Produktion (fetmarkering = regi och manus av A.S.)	regi	manus	roll	övrigt	Ref.
1925	26 december	Ingmarsarvet			✔		^[6]
1928	22 oktober	Ådalens poesi			✔
1929	28 oktober	Den starkaste	✔
1940	1 januari	Med livet som insats	✔	✔
1940	28 oktober	Den blomstertid	✔	✔
1941	23 december	Hem från Babylon	✔	✔
1942	21 december	Himlaspelet	✔	✔
1944	21 januari	Kungajakt	✔			scenario
1944	2 oktober	Hets	✔			scenario
1945	26 december	Resan bort	✔	✔	✔
1946	16 december	Iris och löjtnantshjärta	✔			scenario
1949	31 oktober	Bara en mor	✔	✔
1951	28 juni	Fröken Julie	✔	✔
1953	24 april	Barabbas	✔	✔
1954	1 november	Karin Månsdotter	✔	✔
1955	22 augusti	Vildfåglar	✔	✔
1956	12 november	Sista paret ut	✔
1960	14 oktober	Domaren	✔	✔
1966	31 januari	Ön	✔	✔
1969	6 oktober	Fadern	✔	✔

Kortfilmer

1946 – Den gamla goda tiden (medverkan)^[6]
1948 – Fruktbarhet (regi)^[6]
1968 – Alkestis (medverkan)^[6]

TV-teater

1955 – Hamlet (regi)
1959 – Stängda dörrar (regi)
1983 – Hustruskolan (regi)^[6]

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1923	Didier	Äventyret Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Karl Hedberg	Dramaten
1924	Diggory	Värdshuset Råbocken Oliver Goldsmith	Olof Molander	Dramaten
	En överkonstapel	Äventyrens värld Christian Günther	Karl Hedberg	Dramaten
	Jean	Knock Jules Romains	Karl Hedberg	Dramaten
1925	Gilles de Rais En herre från anno 1920	Sankta Johanna George Bernard Shaw	Gustaf Linden	Dramaten
1926	Giovanni	Henrik IV Luigi Pirandello	Gustaf Linden	Dramaten
1926	Baronens betjänt	Värdshusvärdinnan Carlo Goldoni	Karl Hedberg	Dramaten
1927	Teddy	Ombord Prins Wilhelm	Olof Molander	Dramaten
	Turmel	Doktor Mirakel Robert de Flers och Franois de Croisset	Karl Hedberg	Dramaten
	Miguel	Markisinnan Noel Coward	Karl Hedberg	Dramaten
	Herr de Bonnefor	Den inbillade sjuke Molière	Olof Molander	Dramaten
1928	Karl Thomas	Hoppla, vi lever! Ernst Toller	Per Lindberg	Dramaten
	Siblet	Diktatorn Jules Romains	Per Lindberg	Dramaten
	Bertalan	Försvarsadvokaten Ferenc Molnar	Karl Hedberg	Dramaten
	John Shawn	Ryktbarhet Arnold Bennett	Gustaf Linden	Dramaten
	Orakelkolportören	Fåglarna Aristofanes	Olof Molander	Dramaten
1929	Felix	Nyss utkommen! Édouard Bourdet	Gustaf Linden	Dramaten
1929	Markis de Langlier	Äventyret Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Karl Hedberg	Dramaten

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1930	Stor-Klas och Lill-Klas	Gustaf af Geijerstam	Dramaten
1931	Fadershjärtat	W. Somerset Maugham	Dramaten
	Fru Celias moral	Benn W. Levy	Dramaten
	Spekulation	Paul Armont och Léopold Marchand	Dramaten
1932	Den heliga familjen	Rudolf Värnlund	Dramaten
	Den fule Ferante	Sabatino Lopez	Dramaten
	Revisorn	Nikolaj Gogol	Dramaten
	Kvinnans list	Lionel Brown	Dramaten
	Över förmåga	Björnstjerne Björnson	Dramaten
1933	Blodet ropar under almarna	Eugene O'Neill	Dramaten
1934	Tiden är en dröm	Henri-René Lenormand	Dramaten
	Rivalerna	Richard Brinsley Sheridan	Dramaten
	En hederlig man	Sigfrid Siwertz	Dramaten
1935	Henrik IV	William Shakespeare	Dramaten
1935	Hustrun	Vilhelm Moberg	Dramaten
1936	Huset vid landsvägen	Jean Jacques Bernard	Dramaten
	Millionärskan	George Bernard Shaw	Dramaten
	Brott och straff	Fjodor Dostojevskij	Dramaten
1937	Skönhet	Sigfrid Siwertz	Dramaten
	Vår ära och vår makt	Nordahl Grieg	Dramaten
	Höfeber	Noël Coward	Dramaten
	Khaki	Paul Raynal	Dramaten
1938	Spel på havet	Sigfrid Siwertz	Dramaten
1938	Mayerlingdramat	Maxwell Anderson	Dramaten
1940	Mycket väsen för ingenting	William Shakespeare	Dramaten
	Möss och människor	John Steinbeck	Dramaten
	Morgondagens män	Maxwell Anderson	Dramaten
	Carl XII	August Strindberg	Dramaten
1941	Vi skiljas	Victorien Sardou och Émile de Najac	Dramaten
	Rovdjuret	Karl Ragnar Gierow	Dramaten
	Döbeln	Sven Stolpe	Dramaten
1942	Beredskap	Gunnar Ahlström	Dramaten
1942	Ut till fåglarna	George S. Kaufman och Moss Hart	Dramaten
1943	Helgonsaga	Karl Ragnar Gierow	Dramaten
1946	Trettondagsafton	William Shakespeare	Dramaten
1947	Richard III	William Shakespeare	Dramaten
1947	John Gabriel Borkman	Henrik Ibsen	Dramaten
1948	Släktmötet	T.S. Eliot	Dramaten
	De vises sten	Pär Lagerkvist	Dramaten
	Fröken Julie	August Strindberg	Dramaten
1949	En handelsresandes död	Arthur Miller	Dramaten
1950	Brand	Henrik Ibsen	Dramaten
	Ryttaren	H.C. Branner	Dramaten
	Erik XIV	August Strindberg	Dramaten
1951	Kvinnan bör inte brännas The lady's not for burning	Christopher Fry	Dramaten
1951	Amorina	Carl Jonas Love Almqvist	Dramaten
1952	Pygmalion	George Bernard Shaw	Dramaten
1953	Romeo och Julia	William Shakespeare	Dramaten
1955	Vildanden	Henrik Ibsen	Dramaten
1956	En midsommarnattsdröm A Midsummer Night's Dream	William Shakespeare Översättning Carl August Hagberg	Kungliga Operan/ Dramaten
1958	Utsikt från en bro	Arthur Miller	Dramaten
1959	Rosmersholm	Henrik Ibsen	Dramaten
1960	Hamlet	William Shakespeare	Dramaten
1960	Fångarna i Altona	Jean-Paul Sartre	Dramaten
1961	Kung John The Life and Death of King John	William Shakespeare	Dramaten
1961	Stolarna Les Chaises	Eugène Ionesco	Dramaten
1962	Resan Le voyage	Georges Schehadé	Dramaten
1963	Svejk i andra världskriget	Bertolt Brecht	Dramaten
1965	Mutter Courage	Bertolt Brecht	Dramaten
1965	Yvonne, prinsessa av Bourgogne Iwona, księżniczka Burgunda	Witold Gombrowicz	Dramaten
1969	Tolvskillingsoperan	Bertolt Brecht och Kurt Weill	Dramaten
1970	Coriolanus	William Shakespeare	Dramaten
1970	Brända tomten	August Strindberg	Dramaten
1971	Modern Matka	Stanislaw Ignacy Witkiewicz	Dramaten
1972	Mäster Olof	August Strindberg	Dramaten
1978	Korparna	Henry Becque	Dramaten
1979	Kollontaj	Agneta Pleijel	Dramaten
1980	Hustruskolan L'école des femmes	Molière	Dramaten

Scenografi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater
1931	Fadershjärtat W. Somerset Maugham	Alf Sjöberg	Dramaten
1931	Fru Celias moral Benn W. Levy	Alf Sjöberg	Dramaten
1932	Revisorn Nikolaj Gogol	Alf Sjöberg	Dramaten	Scenografi med Sven Erik Skawonius
	Kvinnans list Lionel Brown	Alf Sjöberg	Dramaten
	Över förmåga Björnstjerne Björnson	Alf Sjöberg	Dramaten
1937	Skönhet Sigfrid Siwertz	Alf Sjöberg	Dramaten	Scenografi med Sven Erik Skawonius
	Vår ära och vår makt Nordahl Grieg	Alf Sjöberg	Dramaten	Scenografi med Härje Ekman
	Höfeber Noël Coward	Alf Sjöberg	Dramaten	Scenografi med Sven Erik Skawonius
1940	Mycket väsen för ingenting William Shakespeare	Alf Sjöberg	Dramaten	Scenografi med John Jon-And

Radioteater

Regi

År	Produktion	Upphovsmän
1945	Blotta misstanken	Karl Ragnar Gierow^[7]
1948	Antonius och Kleopatra Antony and Cleopatra	William Shakespeare Översättning Per Hallström^[8]

Tryckta källor

Svenskt konstnärslexikon del V, sid 160, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293

Referenser

^ http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/sjoberg.html
^ Tage Erlander, Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet (Sthlm 1982)
^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017.
^ Nationalmuseum
^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.51 ISBN 91-973128-2-7
^ [a b c d e] Alf Sjöberg på Svensk Filmdatabas. Läst 2017-08-16.
^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016.
^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018.

Vidare läsning

Sverker R Ek: S E Alf Sjöberg i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)

Externa länkar

Alf Sjöberg på Svensk Filmdatabas
Alf Sjöberg på Internet Movie Database (engelska)
Alf Sjöberg i Dramatens rollbok
Sjöberg, Alf i Libris
Alf Sjöbergs arkiv insamlat av Sverker Ek, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)

[1] ttp://www.filmsoundsweden.se/backspegel/sjoberg.html

[2] Tage Erlander, Samtal med Arvid Lagercrantz, 1960-talet (Sthlm 1982)

[3] ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017.

[4] Nationalmuseum

[5] Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.51 ISBN 91-973128-2-7

[SFDb-6] [a b c d e] Alf Sjöberg på Svensk Filmdatabas. Läst 2017-08-16.

[7] ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016.

[8] ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]