Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-11

Google skapar (snart) automatiskt maskinöversatt artikeltext vid sökning, om inget finns på lokala språket

Jag tycker Projekt Toledo är både intressant och relevant. Även om de just nu bara kör pilot i Indonesien, lär den om något år dyka upp för svenska sökningar. Vi behöver ju inget göra, men det är en viktig pusselbit hur det i framtiden kommer fungera, och här mha Google inte Wikimedia.Yger (diskussion) 29 september 2019 kl. 17.15 (CEST)

Jag skulle protestera om detta tillämpades på svenska. Helt plötsligt när någon googlar på Turkiets historia, skulle Google visa fram någon automatöversatt gallimatias om "historian av kalkonen", och det må ju vara hänt om Google vill svärta ner sitt eget varumärke på det sättet, men nu kommer de att skriva "enligt Wikipedia" och då är det vårt varumärke som svärtas ned. Sådant är brottsligt och inte till någons hjälp. Rimligen borde indonesierna känna likadant. --LA2 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 00.09 (CEST)

Kan det ses som Missbruk av urkund? Att maskinöversättning inte alltid är av godo, har ju faktiskt svenska Wikipedia ett eget bevis för, se Kategori:Artiklar som tycks vara maskinellt översatta. Voyager85 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 10.16 (CEST)

Jag har nu ställt en fråga om mottagandet i Indonesien på m:Talk:Information about Google Search result changes due to Project Toledo. --LA2 (diskussion) 5 oktober 2019 kl. 21.23 (CEST)

Och två veckor senare har ingen svarat på min fråga där. --LA2 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 19.51 (CEST)

Hjälp med svenska översättningar

Hej är du intresserad av att delta i detta projekt på engelska wiktionary? Det kräver inga förkunskaper om Wiktionary. https://en.wiktionary.org/wiki/User:So9q/da_nb_no_without_sv --So9q (talk) 12 oktober 2019 kl. 00.11 (UTC)

Referensutbyte IV...

Jag vill puffa lite för Referensutbyte IV, som är "Veckans Tävling" just nu. Här finns en fint tillfälle ifall du vet om just den där artikeln som du vet behöver förbättras, men inte möjlighet att arbeta med den själv. Tipsa om vilken artikel det gäller + en eller flera källor som kan användas, så kanske någon fixar det. Dessutom får både du och fixaren poäng i denna tävling. :-)

Det får gärna komma fler fixare också. Om du inte skrivit på Wikipedia så mycket, kika gärna in på tävlingen - här finns både artikelförslag (inom ett antal områden) och källor att använda! // Zquid (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 14.02 (CEST)

Kinesisk påverkan på svenskspråkiga Wikipedia?

Idag på SVT skrivs det om att kinesiska staten utövar storskaliga påverkansförsök genom att redigera Wikipedia till att bli mer positiva till Kina och att få regimkritiska demonstranter att om nämnas som upprorsmakare. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/wikipedia-kriget-kina-anklagas-for-storskaliga-andringar-pa-politiskt-kansliga-sidor

Det är Wikimedia Taiwan som varnat. Det står inte vilken språkversion det rör, men det vore bra att undersöka ordentligt om det är någonting som också sker på svenskspråkiga Wikipedia och fundera på vad vi kan göra åt det, eller förebygga att det sker. // Myskoxen 8 oktober 2019 kl. 23.27 (CEST)

Viktig fråga. Samtidigt är det alltid lika roligt att se när den ofelbara gammelmedian hoppar på nyheter, där dom kan få trycka till sina moderna konkurrenter. Att stater och/eller personer försöker använda media för att skriva om historien har förekommit ända sedan media uppstod. Voyager85 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 00.32 (CEST)

Vi är betydligt mindre utsatta för det här än vad engelskspråkiga Wikipedia är, av den enkla anledningen att det är färre utanför Sverige som talar svenska, och färre länder som har ett intresse av svensk påverkan. Jag skulle hålla ett närmare öga på artiklar kopplade till Ryssland än Kina, för vår del, men framför allt allmänt bevaka den pågående konflikten som uppstått kring ämnen relaterade till den nationalistiska rörelsen, som alltid riskerar påverkan, storskalig eller ej.

Delat problem, smalare utsatta områden, mindre påverkan från stora delar av världen.

Men sedan krävs det ju i regel bara en entusiastisk nationalist för att ha tydlig påverkan på våra artiklar om ett visst land. Skulle jag i morgon registrera en alternativ användare här och börja redigera artiklar om Mongoliet med mer information men också lite väl politiskt vinklat åt ett visst håll, hur lång tid tar det innan någon stoppar mig? Rätt lång tid, tror jag. /Julle (disk.) 9 oktober 2019 kl. 02.19 (CEST)

Jag följer ju i princip alla ändringar som sker 24/7 och jag har inte sett något alls som kan misstänkas vara vinklat vare sig för Ryssland och Kina, så tror vi är förskonade.Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 10.45 (CEST)

I dessa två länkar står det mer. Den första om Kina och den andre om Polen. Lite förvånad att ni inte nämner Polens påverkansförsök, samtidigt som det är intressant att det dröjt så länge innan svt tog upp det. Jag tror för vår del det är viktigare att undersöka polska historieartiklar just nu. Länkar: Kina och Polen. Adville (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 11.00 (CEST)

Tyvärr är det inte så enkelt. Om en källa vi anser vara säker och/eller neutral, redan är påverkad, så är risken stor att felaktig information slinker igenom. Vi ska inte slå oss för bröstet och tro att vår världsbild är den enda sanna världsbilden. Voyager85 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 11.10 (CEST)

Jag uttalade mig om avsaknaden av nya och frekventa ändringar i artiklar relaterade till Kina och Ryssland, inte hur de i sig ser ut. Frekventa vinklade redigeringar har vi främst i de relaterade till Balkan (Kosovo, Bosnien, Norra Makedonien etc) och Mellanöstern (Kurder, Palestina, Assyrier etc). Sedan har vi ett antal mycket bristande artiklar om länder, som Makedonien, Transnistrien, Armenien och de relaterade till andra världskriget (mest i Polen, men även de som avser Ryssland i Öststaterna). Så vi har verkligen ingen anledning "slå oss för bröstet" och det kanske tom är så att de få attackerna från Kina och Ryssland beror på att de inte anser vår språkversion "värd" att attackera.Yger (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 12.12 (CEST)

Påståenden om (prorysk) vinkling i artiklar om Ukraina, har jag sett. Men jag har inte sett själva vinklandet, åtminstone inte här. På Wikidata har jag däremot sett sådant som att platser på Krim har ansetts ligga i Ryssland, med ryska grundlagen som källa. Och någon mer auktoritär källa än så finns ju (host) inte. IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 12.19 (CEST)

Exempel på proryska massändringar kan också hittas i diskussionen om Abchazien (Bybrunnen 2018-05). Plumbum208 (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 13.53 (CEST)

Användare:Yger har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att rensa ut prorysk påverkan från listor över stater, där det tidigare listades flera s.k. utbrytarrrepubliker - i själva verket autonoma regioner som brutits loss från sina moderstater med rysk vapenmakt. Den proryska påverkan finns fortfarande i de flesta artiklar som rör dessa ämnen och är svår och tidskrävande att rätta. Fortfarande syns denna proryska påverkan i Lista över statsvapen, se även den artikelns diskussion och hjälp gärna till att bryta upp dess låsning. /Ascilto (diskussion) 9 oktober 2019 kl. 14.22 (CEST)

Exempel på oförblommerad prorysk påverkan finns i inledningen av artikeln Abchazien där området påstås vara "en de facto självständig stat vid Svarta havets östra kust". En med sanningen överensstämmande formulering skulle vara "Abchazien är en autonom region i Georgien som brutits loss med rysk vapenmakt. Utbrytningen har endast erkänts av Ryssland, Nicaragua och Nauru." Osv. (Källa Utrikespolitiska institutets Landguiden och NE.) /Ascilto (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 01.09 (CEST)

Och i artikeln Qamishli pågår uppenbarligen en politiskt färgad ip-kampanj - svårt dock att avgöra om den är proturkisk eller prosyrisk - antikurdisk är den hursomhelst. /Ascilto (diskussion) 13 oktober 2019 kl. 20.47 (CEST)

Ännu tydligare exempel på oförblommerat prorysk påverkan finns i inledningen av artikeln Autonoma republiken Krim där det står att den "är en självstyrande del av Ryssland". --Allexim (diskussion) 19 oktober 2019 kl. 11.16 (CEST)

Meddelanden

Hej. Det stod att jag hade fått ett meddelande, men jag hittar inte det någonstans. Kan någon förklara? Fenitok (diskussion) 23.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Julle.)

Du har fått svar på din diskussionssida – se längst ned. /Julle (disk.) 19 oktober 2019 kl. 00.06 (CEST)

Redigeringskommentar

Kan man ändra en redigerings kommentar man själv redan gjort? Voyager85 (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 02.22 (CEST)

Nej, det går inte. Man kan istället göra en liten redigering efteråt och skriva en kompletterande kommentar där. /JohanahoJ (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 09.44 (CEST)

Det är möjligt att radera redigeringskommentarer. Men det krävs nog lite mer än bara att det bidde fel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 17.11 (CEST)

Ja, och det är ingenting användare kan göra själva. Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 14.10 (CEST)

Raderingskommentarerna är enbart avsedda för att beskriva och motivera ändringar. Att göra en ny meningslös redigering är inte att rekommendera bara för att komplettera en tidigare redigeringskommentar. Vid stavfel eller när innebörden går att förstå ändå bör man helst bara låta det vara. Skulle någon ändå ifrågasätta redigeringen är det bara att förklara hur det låg till. Annars kan man skriva ett inlägg på diskussionssidan eller göra ogjort om det är fel i redigeringen också. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 oktober 2019 kl. 14.25 (CEST)

Inlägg på diskussionssidan är alltid tydligare än redigeringskommentarer. De senare är mer för stunden, för dem som följer "Senaste ändringar". Tostarpadius (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 16.57 (CEST)

Är det inte redigeringskommentarer som syns i historiken? Fenitok (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 23.51 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)

@Fenitok: Jo, det stämmer, se wp:Sammanfattningsfältet för mer info. Som del av historiken är kommentaren enligt mig värdefull, men Tostarpadius har väl också rätt i att kommentarer på ofta redigerade sidor ganska snabbt kan "försvinna i mängden". JAGulin (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 07.08 (CEST)

Koldioxid, Atombomber och Göteborg

är ämnen i uppföljaren till Veckans tävling:Källor 2009. Den här gången begränsar vi oss till Enstaka källor. Det finns över 1000 artiklar att sätta tänderna i. Och räcker inte det, så finns det fler kategorier att öppna upp.

Det är annars samma regler som förra gången. Du måste inte lösa de problem som åtgärdsmallarna är ditsatta för, för att kunna få poäng. Det räcker att du tycker din redigering förbättrar artiklarna. Välkomna! IP 62.20.170.74 (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 19.55 (CEST)

• 
  Fat man
• 
  Göteborgsoperan
• 
  Koldioxid

River Carron - merge needed

Please consider merging River Carron (vattendrag i Storbritannien, Skottland, Falkirk, lat 56,03, long -3,73) and Carron (Forth), which appear to be the same thing. thanks --Tagishsimon (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 20.13 (CEST)

 Fixat av F.d. 82.212.68.183 /Sigvid (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 21.49 (CEST)

WikiBooster

En bieffekt av WikiNEM som var i Tartu för några veckor sedan var att Edgars2007 slog igång WikiBooster för SvWP. WikiBooster är ett verktyg som förenklar hittande och fixande av saknad standardsortering, saknad referenslista och upprepning av ord. Saknad standardsortering och referenslista saknades helt, men upprepade ord finns det fortfarande kvar en del att åtgärda för den som känner sig manad. Verktyget erbjuder möjlighet att ändra direkt när det är uppenbart fel, hoppa över där det är oklart så att någon annan kan kolla på det, flagga som rätt där det ska upprepas eller ändra mer i artikeln där andra konstigheter syns och behöver åtgärdas. På gång är även en sökning efter fall där samma bokstav kommer tre gånger i rad (förutom www), och har någon fler idéer tar Edgars2007 tacksamt emot dom. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 13.41 (CEST)

River Dee - merge needed?

Sorry - lots of wikidata cleaning up being done. My Swedish is not good enough to know whether I'm missing nuance in sv.wiki articles, so I bring them here. River Dee (vattendrag i Storbritannien, Skottland, Aberdeen City) and River Dee, Aberdeenshire are about the same river, and might be merged? thanks --Tagishsimon (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 17.15 (CEST)

Templates {{Infoga}} and {{Infoga från}} could be used on the article pages for these suggestions. I see there's already such a template on the bot-created article since 2018-05. --Treetear (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 17.35 (CEST)

Hur hantera upphovsrättsintrång?

Jag har på kort tid, vid flera tillfällen, uppmärksammat att bilder jag lagt upp på Commons har använts utan erkännande eller länk till korrekt licens. Några tips om hur sådana situationer kan hanteras? Kan man kräva en symbolisk ersättning som utbetalas till Wikipedia? /B****n (diskussion) 8 september 2019 kl. 18.54 (CEST)

Ja, du kan begära ersättning om någon använt dina bilder utan att följa villkoren i licensen du valt. Eftersom det är du som äger upphovsrätten så går ersättning i första hand till dig, även om du förstås kan donera pengarna eller ingå en uppgörelsen med de som har publicerat bilden att de donerar en viss summa som betalning.--ArildV (diskussion) 8 september 2019 kl. 19.26 (CEST)

Just för det syftet finns också det här verktyget till hjälp så att du kan formulera ett "klagobrev" på lämplig nivå: https://tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/ ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 september 2019 kl. 20.32 (CEST)

Är det ett vinstdrivande företag som har publicerat bilden utan att ens göra ett försök att ge någon form av erkännande skickar jag ibland en liten faktura (har de gjort ett försök men misslyckats brukar jag mest sucka lite). Är det inte ett vinstdrivande företag brukar jag ibland med standardmejl påpeka hur man följer licensen. /Julle (disk.) 8 september 2019 kl. 23.54 (CEST)

Tack för råd och tips! I mina fall rör det sig om myndigheter samt politiska partier som vanligtvis brukar hålla äganderätten i helgd. /B****n (diskussion) 9 september 2019 kl. 07.51 (CEST)

Oftast räcker det med att upplysa om licensens innebörd för att de som använder bilden för att de ska rätta sig efter det. Det har jag gjorde vid flera tillfällen. Hittills är det bara Rebecca Weidmo Uvell som har vägrat att samarbeta på den punkten. /ℇsquilo 10 september 2019 kl. 08.04 (CEST)

För mig, vore det intressant att få veta: var har bilderna använts, hur skulle erkännande sett ut, hur skulle länk till licens ha sett ut? Vem har använt bildera, till vad, och hur? Det vore mycket givande att få veta. Mvh Janwikifoto (diskussion) 15 september 2019 kl. 02.07 (CEST)

Ofta görs upphovsrättsbrotten i klump: någon som inte förstår eller bryr sig om upphovsrätt hittar en källa och använder mycket material därifrån. Därför är det värdefullt att upplysa andra om var sådan problematisk användning inträffat. Ofta är det också jobbigt att hitta användbara kontaktuppgifter. Ett samarbete kring det här vore värdefullt, både för att få en uppfattning om var/hur sådant förekommer och för att de som vill gå vidare kan göra det. Jag minns att vi försökte författa modellbrev. Var finns projektet? --LPfi (diskussion) 20 september 2019 kl. 08.18 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Janwikifoto: Jag antar att din fråga här ovanför i helhet riktade sig till B****n. Jag ser att du själv har lång erfarenhet av commons, men om du frågade för egen del kan du säga till igen. Det var främst "hur skulle länk till licens ha sett ut" som fick mig att undra om det var en specifik fråga eller ej.

För den som generellt undrar finns det bra tips inför att använda bilder från commons. Som exempel, för denna bild säger licensen bland annat "Du måste ge lämpligt erkännande" samt "ange en länk till licensen" och "Du får göra det på ett lämpligt sätt". Det lämnar visst utrymme för tolkning, men Tips-sidan ger hjälp och förslag på verktygsstöd. Man kan ju också inspireras av svWp, som använder bilden på Hannah Bergstedt och då helt enkelt gör bilden till en länk och på så sätt antagligen löser båda dessa krav. JAGulin (diskussion) 24 september 2019 kl. 20.45 (CEST)

Jo jag riktade mig specifikt till B****n, för jag vill inte gärna diskutera med bara mina gissningar om hur det ser ut. Skrivet "bilder jag lagt uppmons har använts utan erkännande eller länk till licens". En viktig fråga är VEM har använt, på vilket SÄTT, med VILKA AVSIKTER (som man uppfattar det). Dessutom, om det är material från Wikipedia/Commons, så är ju (en av) avsikterna att materialet skall kunna användas fritt. Även av folk som inte är copyright-jurister. Annan viktig fråga är VAR har det använts. Men fram tills dess att någon upplyser om hur de aktuella bilderna använts, så känner jag inte att det går att diskutera bilderna, på ett vettigt sätt. Mvh Janwikifoto (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 20.03 (CEST)

I det aktuella fallet rörde det sig om politiskt reklam, delvis betald, i sociala medier. /B****n (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 21.15 (CEST)

@B****n: Hrm, nu är den stora knäckfrågan, är det någon riktig ("etablerad") politisk organisation det gäller? Eller är det typ t.ex. en enskild facebook-användare som skrivit typ "AA-partiet är det enda som kan lösa våra problem, se bilden"? Om det är en enskild användare, som du kanske inte ens riktigt kan identifiera - så rekommenderar jag glöm det hela. Med tanke på ansträngningen. Är det däremot en etablerad organisation, så kanske kanske man vinna ett upphovsrättsmål. (Som jag ser det, så måste man ha tillräckligt på fötterna för att "troligen" kunna vinna ett mål, för att kunna hota fram det erkännande man önskar). Jag tänker mig att man i så fall kontaktar organisationen, meddelar att man anser att de inte följt licens-reglerna, och vilken påföljd/ändring man önskar. Gäller det då ett mindre symboliskt belopp, och en ursäkt, skulle jag kunna tänka mig att du kan få en sådan. Jag antar nu att det inte är en av de mera ytterliga åt någon kant organisationerna du tänker på, för då tror jag än en gång mer på att glömma det hela. Däremot tror jag inte riktigt på att du ska ta det till tingsrätten. För du behöver säkert bättre råd än mina i så fall, och du måste nästan kunna visa på att du lidit någon sorts skada. Det där med länk till korrekt licens, det kan du glömma. Det är jag 99% säker på att du inte får tingsrätten att begripa. Licensen-länken är bara till för att "meddela" andra att materialet är mer eller mindre fritt. Sen kvarstår frågan, hur hade du egentligen tänkt att de skulle erkänna? Någon grötig länk till commons? Svårt att få tingsrätten att begripa. Det är därför jag laddar upp mina bilder med "attribution politik.in2pic.com" (eller vad jag nu skriver). För har de inte en sådan länk med - ja då är det fel. Ledsen att jag inte gav några riktiga svar. Men är det en etablerad organisation, så kanske den lyssnar om man klagar! Mvh Janne / Janwikifoto (diskussion) 4 oktober 2019 kl. 22.40 (CEST)

@Janwikifoto, Jagulin: Hej! Tack för svar på frågan varför foton som det här har "http://politik.in2pic.com" som attribueringsinfo. Så du använder det som ett sorts "digitalt fingeravtryck"? Problemet är bara att även Commons administratörer (och andra) kan missförstå vem som har upphovsrätten; att koppla samman uppladdarens användar-ID "Janwikifoto" med innehållet i detta skapar-ID är inte helt genomskinligt. I själva verket kan det skapa mer förvirring än nödvändigt. Vilket i slutändan gissningsvis skapar mer problem för alla inblandade. Mina två ören. --Paracel63 (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 07.49 (CEST)

Ang. den ursprungliga frågan och definitionen av "erkännande" så vill jag mena att en länk till commons är adekvat och inte överdrivet "grötig" eftersom uppladdare framgår och du kan ange namn och vad du vill där (med viss risk för att det ändras enligt wikiprincipen) i lämpliga fält. Jag ser ingen anledning till att tingsrätten inte skulle acceptera detta, men har heller inga belägg för motsatsen. Det enda man kan reagera på tycker jag är att det vid första anblick kan se ut som om Wikipedia är källa och att inte alla klickar vidare in på detaljerna.

Ang. hur Janwikifoto använder markerar sina bilder föreslår jag att fortsatta detaljer om det vid behov diskuteras på dennes användarsidor, t.ex. på [commons]. Som råd för andra kan jag ändå nämna att jag, liksom Paracel63, anser att det är problematiskt att ange en URL som upphovsman. Möjligen vettigt om websidan i sin tur tydligt beskriver en person, såsom ett användarnamn på commons kan sägas göra. JAGulin (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 07.00 (CEST)

Diskutera inte på mina användarsidor. Det finns inte plats där. Jag hinner inte läsa. Ni har alltså inte mitt samtycke att diskurea där. Så diskutera någon annan stans. Men varför? - jag kommer inte att ändra. Slutsatsen blir bara att flera tusen bilder måste tas bort - för att ni inte klarar att läsa upphovsrättslagen. Följa lagen istället. Se sedan till att WP fixar ett system att följa lagen, inte yxa med annat som länkar till commons - som inte uppfyller CC och lagen med "rätten till erkännade". Diskutera någon annan stans. Ta bort bilderna. Betala mig mycket för att hjälpa till. Jag har inte tid. Med Vänliga Tids-nöds-hälsningar Janwikifoto (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 00.19 (CEST)

Ändra/uppdatera artikel som inte stämmer (längre)

Hej Är med i en tankesmedja som har förändrats en del sedan den grundades och det som står på Wikipedia stämmer inte alls. Artiklar som refereras till stämmer ex inte längre och går inte att hitta. Medlem (som är den enda omnämnda av 5)är inte längre aktiv. Min fråga är om jag kan skriva om artikeln helt så att den är uppdaterad med aktuell info eller måsta jag låta det tidigare stå kvar?

Vilken artikel handlar det om? /Ascilto (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 19.58 (CEST)

Artikel om Skolsmedjan. Jag är helt ny på Wikipedia, var på en workshop 2014 men minns inte så mycket. Skulle vilja försöka rätta till och utöka texten men blir osäker på vad man får ändra. Hoppas jag frågar på rätt ställe. Skapasaker (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 07.01‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DIEXEL.)

Skapasaker: "är med i en tankesmedja..." då bör du först läsa intressekonflikter innan du börjar redigera i den nämnda artikeln. DIEXEL (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 07.06 (CEST)

Visst ska en tänka på WP:intressekonflikt, men en får också vara djärv. Gäller det rena faktasaker som namn på ordförande, antal medlemmar osv så är det inga problem att uppdatera. Du bör låta något av det tidigare stå kvar, typ "grundades 2013 av NN", men sedan fylla på "sedan 20XX leds verksamheten av NN2" osv. Jag har lagt en "uppdatera-mall" i artikeln som påminner dig och alla andra som läser artikeln att den behöver uppdateras. / Lycka till Anhn (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 09.01 (CEST)

Mall för Turism i Europa o.s.v.

Någon som känner sig manad att skapa en mall för "Turism i Europa" och så vidare (Turism i Albanien, Turism i Bulgarien med flera finns)? Jag har inte brainstormat tillräckligt, till exempel kring lämpligt namn. Det skulle också fungera bra som översikt kring länder som saknar egna artiklar i ämnet. --Vannucci (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 21.34 (CEST)

Utskrift och nedladdning av wikipediaartiklar

Är det tekniskt möjligt att skapa ett "utskriftsläge" för wikipediaartiklar å wikipedialäsarnas vägnar, till exempel i form av PDF som kan laddas ner (för att skrivas ut till exempel)? Samt också om kan välja att inte ha med källor, kategorier, bilder e.t.c i PDF:n? --Vannucci (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 16.46 (CEST)

"Ladda ner som PDF" finns med på vänstra sidan under skriv ut/exportera, men där följer allt med (bilder, källor etc.). --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 15 oktober 2019 kl. 16.53 (CEST)

Och på samma ställe finns även en länk till ett utskriftsläge. Du kan även manuellt ange en länk till utskriftsläget för valfri sida på projektet genom att lägga till ?printable=yes i webbadressen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 oktober 2019 kl. 20.23 (CEST)

@Ainali: Du är rätt man för frågan. Kan man göra så att man kan välja bort bilder, källor e.t.c i PDF:n? Jag menar om teknikansvarig kan ta itu med det, om det är tekniskt möjligt? Det skulle göra många wikipedialäsare glada. --Vannucci (diskussion) 16 oktober 2019 kl. 22.53 (CEST)

Tekniskt möjligt är det, men för att de ska ta itu med det behövs nog en studie på att det verkligen finns någon i slutet av 2019 som inte vill ha bilder. Tills dess kan jag rekommendera att du installerar en webbläsare som tar bort bilderna åt dig. Här finns lite tips. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 oktober 2019 kl. 23.46 (CEST)

Får jag spekulera tror jag att det är osannolikt att man skulle betrakta det som en prioriterad fråga att lägga utvecklingstid på fixa bildlösa PDF:er. Det är så mycket som skall ordnas. /Julle (disk.) 24 oktober 2019 kl. 00.52 (CEST)

Mall:RAÄ-nummer

Fornsök har en ny webbadress ( https://app.raa.se/open/fornsok/ ) så mallen behöver korrigeras men jag vet inte hur man gör. Bonne1978 (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 22.23 (CEST)

Gamla Fornsök kommer snart släckas och då kommer länkarna pekas om. Eventuellt kommer inte länkarna utan FMIS id fungera men jag ska kolla med någon på kontoret som vet. Dock så finns RAÄ-nummer inte kvar för nyregistrerade lämningar så mallen kommer nog behöva lite mera uppdatering en vacker dag. Jag ska se till att ge mallen lite kärlek. Abbe98 (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 20.19 (CEST)

Abbe98, även alla wikidataobjekt måste väl uppdateras med någon bot, för via Commonsappen kommer man till dessa objekt och jag har för mig att det är via RAÄ-nummer. Adville (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 20.29 (CEST)

Adville det bör vara via K-samsök/kulturarvsdata.se och då ska det automatiskt fungera när gamla Fornsök stängs. RAÄ-nummer är inte unika så har svårt att tänka mig att de används för det ändamålet. Abbe98 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 15.13 (CEST)

Dock så har nya Fornsök 200 000 färre lämningar så det kommer finnas gott om fall när ting "inte fungerar". Abbe98 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 15.28 (CEST)

Det rör sig om cirka 2000 artiklar som idag använder mallen. jag får en känsla det kan krävas en del manuell och botkraft för att transformera dessa rätt. Den besläktade {{Sn-RAÄ}} gjorde jag om för någon månad sedan. Den har gått från att direkt peka ut till att peka på en söksida där man får fylla i , men med en hjälptext vad och hur ifyllningen skall ske. Det är väl en nödlösning som om det behövs kan användas här också?Yger (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 15.36 (CEST)

Konstnären Birger Carlstedt på Wikimedia Commons

Hej, är lite osäker på om det är bäst att ställa den här frågan, testade först i ett OTRS-forum på Commons men ingen har reagerat så gör ett försök här.

Frågan gäller den finlandssvenske konstnären Birger Carlstedt, som just nu är aktuell eftersom hans konst visas upp på Amos Rex i Helsingfors. Konstsamfundet är genom testamente ägare till nästan hela kvarlåtenskapen (inklusive copyright-rättigheterna). Hans närvaro på Wikimedia Commons är ytterst mager (endast ett fotografi, men noll konstverk). Konstsamfundet är i princip positivt inställt till att licensera sin digitaliserade samling av Birger Carlstedts konst på ett sådant sätt att den kan läggas upp på Wikimedia Commons. Projekt Fredrika Wikipedia:Projekt Fredrika (som jag representerar) försöker hjälpa, och vill försäkra oss om att vi ger rätt råd.

• Vi gissar att Wikimedia är positivt till att konst som denna förs över, har vi rätt?
• Var hittar vi en beskrivning av kraven rörande hur Konstsamfundet ska dokumentera sitt ägandeskap och sin rätt att licensera bilderna så att de får finnas på Wikimedia Commons?
• Hurudan blir upphovsrättsjuridiken, med tanke på att Birger Carlstedt och Konstsamfundet lyder under Finlands lag, att Birger dog 1975 (för drygt 44 år sedan), och att konstverken (samt copyrättigheterna till reproduktionerna av Birgers verk) befinner sig i Konstsamfundets ägo?

Vänliga hälsningar Lina Fredrika (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 11.53 (CEST)

@Riggwelter:? IP 62.20.170.74 (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 12.51 (CEST)

Ping @Axel Pettersson (WMSE):. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 oktober 2019 kl. 14.34 (CEST)

Hej @Lina Fredrika:! Försöker svara här, mejla gärna/kontakta mig på annat sätt så kan jag säkert hjälpa till även med följdfrågor. Genom OTRS (trögt) eller någon slags egen onlinepublicering (enklare) behöver Konstsamfundet visa att konstverken släpps med en tillräckligt fri licens (CC0, CC BY eller CC BY-SA). Det bör räcka med en sida motsvarande t ex Nationalmuseums sida (se specifikt delen om CC BY-SA). Om samtliga konstverk släpps med samma licens ska det räcka med en generell sida. Om någon på Commons krånglar är det OTRS som gäller men det kan ta lång tid att ta sig igenom väntelistan. Ambrosiani (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 16.32 (CEST)

Skulle tro att Konstsamfundet vårdar upphovsrätten bättre än om den avhänds. Jag hade avrått dem, även om det innebär att någon artikel på Wikipedia kommer sakna illustration. /NH 23 oktober 2019 kl. 16.39 (CEST)

OTRS/Commons är inte trögt om man mailar permissions-sv@wikimedia.org. Det påståendet känner jag alltså inte igen. Vad beträffar Finland måste avbildningen ifråga specifikt kunna licensieras enligt en med Wikipedia kompatibel licens, annars är det minst 70 år efter Carlstedts död som gäller innan man kan börja titta närmare på någon form av public domain-lösning (d.v.s. år 2046). Om Konstsamfundet äger såväl ideell rätt som kommersiell rätt till verken kan Konstsamfundet själva välja att licensiera ett eller flera verk. Dock bör Konstsamfundet säkra detta genom att samråda med juridisk expertis på finsk upphovsrätt. Riggwelter (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 22.39 (CEST)

Ett exempel är en:Auckland Museum som har lagt upp många bilder på Commons. Mike tog upp det som exempel i Estland, @Axel Pettersson (WMSE):. Per W (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 07.51 (CEST)

Tack för alla svar så här långt, mycket bra med exempel från motsvarande fall. Ska begrunda och återkomma! Lina Fredrika (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.46 (CEST)

Intressant frågeställning! Vid snabb koll har Birger varit gift tre gånger så först bör man kolla om han har barn som i sådana fall ärver upphovsrätten. Den ideella rätten går nog inte heller att avtala bort men det är inte den som styr möjligheten att sätt CC-licens (är min tolkning). Så det som är intressant är dokumentet som reglerar hur överlåtelsen till Konstsamfundet har gått till – om det finns ett sådant. OTRS gäller bara den enskilda filen/filerna så det är bättre att Konstsamfundet sätter CC-licens på verket så alla efterföljande digitala reproduktioner blir fria. Så skulle jag ta mig an situationen. Hoppas det går bra med licensförfarandet 2A01:2B0:309F:20:2C22:A251:DC9C:2F91 24 oktober 2019 kl. 09.20 (CEST)

Wikipedias Asienmånad

Wikipedias Asien-månad är november!

Wikipedias Asienmånad är november och närmar sig stadigt, nu en enda vecka bort. För femte året i rad arrangeras den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. Ifjol deltog 64 språkupplagor av Wikipedia och åstadkom drygt 6 600 artiklar. För svenskspråkig del deltog 7 skribenter, som landade 80 godkända artiklar. Årets skrivarstuga på SvWp administreras av Deryni, Dan Koehl och Bairuilong. Inför 1 november går det nu bra att anmäla sitt intresse att delta, eller att bara studera reglerna. Välkommen att vara med på resan! Deryni (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 22.15 (CEST)

(Folkgrupp) i Sverige

På sidan Diskussion:Afghaner i Sverige#Asylsökande - mallat med OVIKT på går en diskussion om ifall artiklar som denna (och t.ex. Turkar i Sverige) ska behandla enbart dem som är folkbokförda i Sverige (så som ingresserna anger) eller om de också ska handla om andra afghaner, turkar etc. som befinner sig eller har befunnit sig i Sverige. Jag för diskussionen hit eftersom den är principiell och inte bara rör en artikel. --Chandra Varena (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 21.58 (CEST)

Bör behandlas utan konstgjorda bestämmelser. Uppdelningen Albaner i Sverige och Kosovaner i Sverige är både rätt och fel. En förklaring till detta är att den svenska staten inte för beräkningar efter etnicitet utan nationalitet. Därför har vi på svenskspråkiga Wikipedia varit bundna att följa denna princip (på grund av den officiell statistik som förs). --Vannucci (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 23.21 (CEST)

Ett förtydligande: Den princip jag vill diskutera handlar inte om nationelitet /etnicitet. Frågan är om artiklarna, som nu anges i ingresserna, ska handla om människor som är folkbokförda i Sverige eller om de även ska behandla människor som är eller har varit i Sverige utan att vara folkbokförda, och som därför inte finns i officiell statistik. --Chandra Varena (diskussion) 16 oktober 2019 kl. 07.20 (CEST)

Frågan är aktuell för Afghaner i Sverige, där Chandra Varena har raderat mina förtdydliganden. Jag menar att denna grupp omfattar tre urskiljbara grupper: (1) folkbokförda personer födda i Afghanistan, (2) folkbokförda barn av två afghaner men födda i ett annat land (3) afghaner som uppehåller sig i Sverige utan att vara folkbokförda där. Den tredje gruppen är urskiljbar bara för några få folkgrupper. För afgjaner omfattar den asylsökande, för vissa EU-land migranter som vistas i Sverige på turistvisum och som försörjer sig på tiggeri. När det gäller barn, bör det inte vara någon tvekan om att barn av två föräldrar bör räknas till föräldrarnas folkgrupp oberoende av var de är födda. Afghanska barn födda i Sverige har folkbokföringen koll på men inte dem som är födda i t.ex. Iran varifrån de kommit till Sverige som "ensamkommande".

Jag har förstått att Chandra Vareena har raderat text med ovanstående innehåll för att den bryter mot den enhetliga behandlingen i artiklar om folkgrupper i Sverige. Jag menar att POMMF är överordnat sådana layoutkrav. Roufu (diskussion)

Jag har nu sett närmare på hela gruppen av artiklar. Den flesta artiklarna är skapade av marionetter till en välkänd problemanvändare, som har återkommit med nytt namn, varje gång han blivit blockerad. Artiklarna har genomgående en olycklig utformning, eftersom de definierar ämnet olika på olika ställen: (1) I ingressen personer födda i området ifråga, (2) i faktarutan dessa plus svenskfödda barn av personer födda där, (3) kända svenskar med ursprung i området. Det borde gå fram att de två första definitionerna är för restriktiva, eftersom de utesluter dels personer som inte är folkbokförda samt barn födda i andra länder än Sverige och ursprungslandet. Chandra Varena har hittills inte fått något stöd förde begrände definitionerna (1) och (2), varken här eller i Diskussion:Afghaner i Sverige.

Skulle man begränsa artiklarna till att bara handla om grupper med antal som ges av Statistiska centralbyrån kan vi inte skriva alls om Assyrier/syrianer respektive Kurder i Sverige! POMMF måste vara det överordnade kriteriet för artiklarnas utformning.

Även rubriken "Käanda sveskar med ursprung i..." är olyckligt formulerad. Den utesluter dem som behållit sin ursprungliga nationalitet men änd gjort något anmärkningsvärt i Sverige. Några exempel är norska Grynet Molvig och Harald Ofstad samt den portugisiske diplomaten Soto Maior, en 1800-talets stockholmskändisar. I detta fall kunde överskriften ändras till "Personer i Sverige med [folkgruppskt] urspurng". Det är betecknande att namnen i dessa listor hittills inte varit alfabetiserade.

Mängden av artiklar gör det svårt att ändringar måste ske gradvis. Det bör nu vara tid att börja med dessa ändringar. Roufu (diskussion) 19 oktober 2019 kl. 01.41 (CEST)

Mina synpunkter på dessa artiklar är av olika slag. 1) och 2) nedan handlar om att Wp ska vara konsekvent, något som jag tror att vi alla är överens om. 3) handlar om mina åsikter om vad som bör finnas i artiklarna enligt 1 och 2.

1) Konsekvent avgränsning av vad artiklarna ska behandla. I ingressen till de artiklar jag har tittat på står det oftast "Till (folkgrupp/nationalitet) i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i X-land." Roufu har hittat andra artiklar där ingressen hänvisar till personer som är födda i X-land. Detta är olika sakre, men bör vara konsekvent i alla artiklar, med undantag för de där det som Roufu påpekat inte är möjligt. Där kan avvikelsen förklaras.

2) Artikelns innehåll ska, åtminstone i huvudsak, motsvara den avgränsning som anges i ingressen. Om det ska ske genom anpassning av ingressen eller innehållet är en fråga för diskussion (se nedan)

3) Jag menar att en ingresstext som anger "ursprung" snarare än "födda i" är är bättre avgränsning. I exemplet afghaner betyder det att barn med afghanska fäder räknas som afghaner oavsett var de är födda.

Jag menar att folkbokföringen är en bra grund för att definiera "i Sverige"

Jag menar att diagram, sifferuppgifter och tabeller som bygger på officiell svensk statistik kan användas även om de inte helt motsvarar ingressens formulering, under förutsättning att det anges tydligt vad siffrorna avser och varifrån de är hämtade.

Vad gäller barn som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar är det inte alls självklart att de ska innefattas. Jag menar att människor som är födda i Sverige och vars föräldrar är svenska medborgare inte ska kategoriseras som något annat än svenskar, såvida de inte själva väljer det.

Om man öppnar för att ta med andra grupper än de som anges i ingressen(till exempel asylsökande eller EU-migranter eller säsongsarbetare) så bör det göras under separata rubriker, som tydligt anger att det inte handlar om den huvudgrupp som definieras i ingressen. Dessa avsnitt får inte bli så stora att de dominerar artikeln.

--Chandra Varena (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 08.56 (CEST)

Konsekvent behandling mellan olika artiklar är inget självändamål utan artiklarna ska först och främst återge vad källorna säger. Om källor behandlar olika ämmen om grupp X och grupp Y så kommer artiklarna om X och Y vara olika. Ett exempel: skulle information om Gymnasielagen raderas ur Afghaner i Sverige på grund av att den lagen inte omfattar Danskar i Sverige? TusenOrd (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 09.38 (CEST)

Det är klart att artiklarna blir olika. Men AVGRÄNSNINGEN bör vara konsekvent.--Chandra Varena (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 10.25 (CEST)

Och den avgränsningen kan vi välja att göra så att i princip varje person med någon anknytning till landet kan inkluderas. Vad SCB har statistik om, är inte nödvändigtvis en bra avgränsning av ämnet. Våra tätortsartiklar, som exempel, har SCB en ganska strikt definition av. Men de mjuka delarna av artiklarna följer oftast inte alls de gränserna. Ta bara listorna över "personer från" där. En stor del av dessa har ofta flyttat därifrån. Och det är just därför uppgiften finns med i artikeln. Hade de bott kvar, så hade uppgiften varit trivial. IP 62.20.170.74 (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 13.15 (CEST)

Avgränsningen handlar i hög grad om vad vi vill berätta om i artiklarna. Och källorna väljs så att de lämpar sig för det, så vad källor i allmänhet eller ett visst urval källor har för avgränsningar kan inte vara avgörande. Hur vi skall avgränsa Valloner i Sverige är en helt annan sak än avgränsningen i de ovan nämnda artiklarna. Och hur är det med Sverigefinländare, Sverigefinlandssvenskar och Sverigefinnar? Jag tror att avgränsningen behöver bedömas artikel för artikel, också om vi kan enas om en del mer generella principer. --LPfi (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.58 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Artikelns avgränsning bestäms inte i första hand av oss wikipediaskribenter, utan av vad PÅL-källor kallar "NNNNN i Sverige". Det är rimligt att artikeln om Finländare i Sverige är annorlunda eftersom de kom som arbetskraftsinvandring på 60-talet jämfört med andra grupper som flydde från krig under sent 90-talet framåt. TusenOrd (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 09.11 (CEST)

The Day Before You Came

Abba. På sätt och vis den sista låten och en av de bästa. Varför inte mer text, inte jämfört med engelska Wikipedia. Jag är ingen expert på Abba men du som kan, här behövs mer! Jag vet vi kan aldrig bli bättre än den engelska versionen men lite i hasorna kan vi väl vara beträffande Abba. Logogryf (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 23.16 (CEST)

Att vi aldrig kan bli bättre än den engelska versionen hör till de mest häpnadsväckande påståenden jag läst i någon diskussion. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 00.53 (CEST)

Logogryf: Det kanske inte finns så många skribenter som är intresserade av Abba och därav den bristande intresset att skriva mer i artiklarna. Men du verkar ju vara det så varför kan inte du själv tillföra mer information i deras artiklar? Man behöver inte vara nån expert på ämnet bara för att skriva om det. Angående engelska Wikipedia så har de ju fler bidragsgivare, och det bidrar till att det finns alltid någon som är intresserad av att skriva om ett specifikt ämne men att häva ut sig att svenska kan aldrig bli bättre än engelska är bara rent j skitsnack. DIEXEL (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 06.06 (CEST)

Det är väl inget märkligt med att engelska Wikipedia för all framtid kommer att vara överlägsen rent informativt eftersom det språket står för si så där 500 miljoner som behärskar språket ganska bra, inte jag dock, jämfört med svenskans kanske åtta miljoner. Det är ju så, vad förväntar ni er? Svenska Wikipedia är enastående med så få som har det språket som modersmål, egentligen störst av alla språk på Wiki per capita på jorden. Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 06.34 (CEST)

Om nu enwp:s artikel i detta fall var bra och mer innehållsrik så är det (om en talar engelska) en utmärkt utgångspunkt för att förbättra den svenska. Låt oss glädjas åt mångfalden med olika språk-wikis och ta vara på det som är bra, och undvika jämförelser med negativa tonfall. / Anhn (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 08.48 (CEST)

Det skadar väl inte att man påpekar brister på svenskspråkiga wikipedia, även om det inte nödvändigtvis innebär att någon gör något åt dem. Jag har sett att det även finns ganska relevanta engelskspråkiga områden där svenskspråkiga wikipedia är bättre, även om jag nu inte kan minnas vilka de var och det är ganska sällsynt. Det hör ju till wikipedias natur att vi blir ojämna i artikelfördelningen. Jag tycker nog inte att "The Day before you came" hör till de mest akuta artiklarna för svenskspråkiga. NE och motsvarande uppslagsverk har normalt inte separata artiklar om ABBA:s enskilda låtar. FBQ (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 09.25 (CEST)

FBQ: "Det skadar väl inte att man påpekar brister på svenskspråkiga wikipedia, även om det inte nödvändigtvis innebär att någon gör något åt dem." Hur ska det gå tillväga när svenska Wikipedias största brist är just antalet användare och framförallt aktiva användare som är på tok för få tanke på den mängd artiklar den har. Svenska Wikipedia har ju bara 2 650 användare som har varit aktiva de senaste 30 dagarna. Det behövs ju minst 10 000 för att kunna hålla fler artiklar uppdaterade och kunna klara av att städa upp efter Lsjbot inom rimlig tid... DIEXEL (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 14.09 (CEST)

Att vi (som i svenskspråkiga Wikipedia) aldrig kan bli bättre engelskspråkiga Wikipedia var nog det mest skrattretande jag har läst på Wikipedia på länge! Vi kommer nog aldrig att bli större, men större är inte samma sak som bättre. /ℇsquilo 22 oktober 2019 kl. 14.11 (CEST)

Vi har mer info om franska travhästar än enwp. Vi har också mer om amerikanska skådespelarskor från tiden före 1850...Yger (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 14.25 (CEST)

Det där om travhästar förstod jag inte men vi kan gärna gå i clinch om travhästeriet. För övrigt angående "det mest skrattretande", vad menar du! Jag har aldrig påstått något i den vägen, var har jag skrivit det, i så fall finns det någonstans här ovan? Har du drabbats av hjärnspöken? Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.17 (CEST)

Svwp har 75 artiklar om franska travhästar, frwp har 85, enwp en handful artiklar => enwp är ej bättre än svwp i detta ämnesområde.Yger (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 21.35 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Kvantitativt är enwp överlägsen alla andra språkversioner, men det innebär inte att de som skriver på enwp är smartare eller kunnigare eller mer noggranna med källor än vad användare på andra språkversioner är. Olika språkversioner har olika kultur. Och när det gäller kulturen på enwp är min uppfattning att de är väldigt slappa med vilka källor de godkänner. De godkänner källor som vi numer ratar, t.ex. forum och privata amatörsajter som inte redovisar sina källor. Vi har alltså ett bättre kvalitetsarbete än vad de har på enwp. Och när det gäller utnämning till bra artikel har de samma procedur som vi har för rekommenderade artiklar, det räcker att en enda användare utnämner en artikel till bra. Det kallar inte jag kvalitet. Vad man odiskutabelt kan påstå om enwp är att det är den både mest överskattade språkversionen och den mest inflytelserika (minst lika mycket på ont som på gott). /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.26 (CEST)

DIEXEL: Nej visst, vi har helt klart för få aktiva wikipedianer på svenskspråkiga wikipedia. Sedan går det alltid att diskutera vad som är viktigast, om det är att städa efter Lsjbot eller något annat. Det finns ju alltid en möjlighet att någon som har svårt att komma på något roligt att göra läser inlägget och tänker: "ABBA, just, mitt favoritband, jag har ju massor av böcker hemma som jag skulle kunna använda för att förbättra artikeln om The Day Before You Came. Sedan är kanske inte chansen så stor.FBQ (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.44 (CEST)

Det här du skrev var mycket klokt och insiktsfullt. Sådant här som du kan vet inte jag. Med andra ord är som du skriver, enwp,är inte så skarp, alltså man ska ta fakta med en ganska stor nypa salt. Jag visste inte att svenska Wikipedia var bäst. Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.48 (CEST)

"Just, mitt favoritband", det är väl ditt! Inte mitt, jag hatar ABBA, ha, ha. Skriv för fan, jag är har inga Abbaböcker på mina hyllor men av någon dåraktig slump har jag gått i spinn för detta mästerverk. Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.59 (CEST)

Ingen har sagt att svwp är bäst. Det vore både dumt och förmätet. Men vi har kvaliteter på vissa områden som enwp saknar. Och vi skall vara stolta för det vi har utan att känna mindervärdeskomplex gentemot andra språkversioner. Vårt största problem är - som flera påpekat - att vi är för få aktiva och alltså har problem med nyrekryteringen. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 21.31 (CEST)

Jaha, vi har kvaliteter, vilka då?. Är det att likna med kvaliteter som mellan Dagens Nyheter och The Guardian, eller Expressen och The Daily Mail? Vem är sannast? Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 21.41 (CEST)

Givetvis förstår jag dilemmat. De flesta som söker sig till Wikipedia har ett stort hjärta för fakta och vill bidraga med det de kan, det jag sett är ju så imponerande så jag häpnar. Jag inser också att det finns andra krafter som vill, eller inte kan och därmed förstör. Hur hantera detta är så klart inte lätt. Jag antar att du tror att jag är en typ som bara vill ställa till det men så är det inte alls. Min avsikt är bara att, att ibland, ställa en fråga? Logogryf (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 21.55 (CEST)

Att flera användare reagerat på ditt påstående om enwp:s förträfflighet, innebär inte att någon har velat nedvärdera dig. /Ascilto (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 22.11 (CEST)

Bra idé.Det finna säkerligen många Abba-fans som har mycket att tillägga även i Sverige. Men jag vill kommentera det där om trav som någon plötsligt la in i diskussionen.

Jag grunnar på det, varför? Kan det ha att göra med att lilla Sverige är bäst på den sporten i världen. Hur många länder ens i Europa springer runt med hästar på det viset, Italien, Norge, Finland, Frankrike och så även USA, jag har säkert missat några men poängen är att det är en liten skara, så jag förstår inte vad kommentaren ville i detta fall. Vad jag begriper är att "trot" inte är något som ens btitterna håller på med i tävlingsammanhang utan galopp är deras första njutning. Logogryf (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 22.58 (CEST)

För att få lite draghjälp skulle man kunna lägga upp artikeln på Wikipedia:Månadens uppdrag. Voyager85 (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 01.29 (CEST)

@Voyager85: Jag har lagt in ett uppdrag nu, om du var sugen. :) Om det ligger kvar om någon månad gör jag ett försök. Som generellt förslag så är det väl annars mer traditionellt att skriva på artikelns diskussion och lägga åtgärdsmall, men ett inlägg här väckte mer uppmärksamhet i alla fall. JAGulin (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 15.34 (CEST)

Kommentar

Jag tycker diskussionen ovan började med en uppriktig önskan om att täppa till "hål" i svwp där artiklar saknas eller är torftiga och där enwp har, eller har fylligare, artiklar. Jag tycker svwp är "imponerande i relation för sitt språks storlek" men att det är uppenbart att enwp i många fall har betydligt fylligare artiklar. Själv har jag slagits av detta inom t.ex. statistik (se tex Poissonfördelning resp en:Poisson distribution) och ingenjörsteknik (se bara Balkteori resp en:Euler–Bernoullis beam theory. Detta är inget en behöver skämmas för, när det gäller fackområdena ovan så kan jag faktiskt tycka att den svenska artikeln är "lagom lång" för en gymnasist eller på annat sätt nybörjare, medan den som önskar fördjupning sedan kan byta till den engelska. Jag menar att svwp och enwp kompletterar varandra, och använder ofta språklänken (IW-link) för att kolla den engelska, och välkomnar en saklig diskussion hur vi kan ge och ta.

Med allt detta sagt vill jag (med risk för att bli betraktad som sur gubbe) uttala min besvikelse över att denna seriöst startade tråd fördunklades av argument som "skrattretande" och "häpnadsväckande" angående huruvida enwp i vissa avseeenden kunde vara bättre än svwp. Det är inga bra argument - det är faktiskt inga argument alls, utan de förminskade trådstartaren Logogryf och försämrade diskussionsklimatet vilket jag beklagar. Det finns naturligtvis en risk att även detta inlägg försämrar diskussionsklimatet, men jag vill att vi lyfter fram det positiva och sakliga, och då måste en någon gång få påtala när det positiva och sakliga viftas bort med undermåliga argument. / Allt gott önskar Anhn (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 06.19 (CEST)

En svårighet med ämnen som "Poissonfördelning" och "Balkteori" är att den litteratur vi använder här ofta är skriven på engelska. Det är svårt att hitta svenska referensverk som man kan hämta beskrivningar från. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 07.24 (CEST)

Sundström, Bengt (1976). Kompendium i hållfasthetslära: endimensionella problem och teknisk balkteori. Stockholm: KTH. Libris 212466 

Råde, Lennart; Rudemo Mats (1992). Sannolikhetslära och statistik för teknisk högskola ([Ny utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris 7278280. ISBN 9144372116 

Böcker är nog inget problem, men om jag skulle förbättra dessa artiklar skulle jag ogenerat låna från enwp. Face reality (sic!) - engelska är ett ca 100 ggr större språk än svenska, och så fort något blir lite smalare så är chansen mycket större att det finns engelsk litteratur och engelsk wp-artikel. Vilket gör att ambitionen för svwp kanske får vara att (om utgångsläget är ingen artikel alls) ge en kortfattad introduktion och sen hänvisa vidare till enwp och engelsk litteratur. Novisen kanske nöjer sig med svwp, och den som vill fördjupa sig har fått en bra startpunkt. enwp är inte alltid bättre, men de är inom många områden betydligt mer heltäckande och fylliga. Som ett exempel kan jag nämna en:Janna Levin som har böcker översatta till svenska och omtalades en del i samband med 2017 års nobel-pris. _Icke_ att det fanns artikel på svwp, varför jag var WP:Var djärv och skrev Janna Levin - en svensk stub som kan lotsa den intresserade vidare. Det finns "stora svarta hål" i svwp, kan vi hjälpligt täppa till dem med stubbar med IW-länkar till enwp har vi gjort ett litet framsteg. / Anhn (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 09.40 (CEST)

Det finns betydligt mera facklitteratur på svenska än vad man kan tro. Studentlitteratur ger ut bra böcker inom teknik. Helt rätt, Anhn! Fyll i där det behövs (om ämnet är relevant). Per W (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 10.34 (CEST)

(Och som vanligt när frågan om referenslitteratur kommer upp tipsar jag om möjligheten att slippa betala för böcker. Hör av er om ni är intresserade! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 15.54 (CEST) )

Jag vill tacka Anhn för en värmande och klok kommentar. Det är ju tyvärr ofta en annan undrar om man inte är riktigt klok, det finns förvisso fog för det emmellanåt. Logogryf (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 21.10 (CEST)

Tyvärr, och jag ber om ursäkt för detta, det har gnagt i min skalle. Det handlar om replikerna om "The Day Before You Came". Det var någon som lade in denna mening: "Det kanske inte finns så många skribenter som är intresserade av Abba och därav den bristande intresset att skriva mer i artiklarna." Som jag ser det finns det inget ämne som är mer intressant eller mindre, det borde inte heller vara något uppslagsord som är bättre eller sämre, det handlar om fakta om än hur trivial eller viktig den är, vi kan inte ha sådana åsikter, i så fall kryper politik och idioti in i Wikipedia. Hur vet du det, DIEXEL? Vissa ämnen är viktigare än andra och vem avgör det? Jag anser att ett uppslagsord om en järnspik är lika viktig som att få läsa om universums uppkomst.Logogryf (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 01.10 (CEST)

Ja, de flesta här skriver och utökar artiklar som de är intresserade av. Jag skulle inte sitta och författa artiklar som jag inte är intresserad av eller berör mig oavsett hur "viktiga" de är. Ja, ju fler skribenter man har, desto större chans att det finns någon som är just så intresserad av Abba att den startar och utökar artiklar som är relaterat till dem, det säger ju sig själv... DIEXEL (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 01.26 (CEST)

@Anhn: Hur bra enwp är beror kanske på vilket ämnesområde man är inriktad på. När det gäller historia t.ex. är de ofta usla, genom att vara anglocentriska och ha ett synnerligen kreativt förhållande till fakta. Ta bara den horribla artikeln en:Dominions of Sweden. Sverige har aldrig haft några "dominions", vi har haft possessions/besittningar. Systemet med dominions var specifikt brittiskt och omfattade sådana kolonier som hade visst självstyre för de europeiskättade kolonisatörerna, detta går inte att applicera på något annat land. Min aversion mot anglofil faktabehandling grundlades redan i tidiga år när jag tog del av brittiska/amerikanska populärfaktaböcker om hästar och hundar. De kan vara förtjusta i en fantasifull luddighet som är främmande för vår mer tyskinspirerade noggrannhet, något som fortfarande präglar moderna populärfaktaverk såsom Bonniers stora bok om hundar där t.ex. snörpudel och pudel redovisas som olika raser. På enwp finns samma slags luddighet i många hundartiklar, man kan inte översätta hundartiklar därifrån (i sanningens namn är många av våra hästartiklar också tveksamma, de skulle behöva en strikt faktagranskning - detta hänger samman med att flera av våra ämnesområden har författats av en enda eller ett par entusiaster som varit aktiva under begränsad tid). Detta är kritik i stora drag. Annars var min inledande kritik specifik; de har ett strängt källkrav, men tillåter samtidigt källor såsom reklamdrivna sajter, forum och privata entusiaster som inte redovisar sina källor, detta måste man se upp med när man översätter, vilket jag erfarit då jag granskat många översatta artiklar på WP:Artikelnomineringar. Vi har också sådana här tveksamma källor, men de härrör oftast från vår barndom eller från just översättningar. En annan specifik kritik rör deras sätt att utse bra artiklar (good articles), deras procedur liknar den vi har för rekommenderade artiklar, det räcker att en enda användare granskar artikeln, vilket gett en del märkliga resultat (vi hade nyligen ett bra exempel uppe på SFFR som handlade om en obskyr spelvärld, de flesta fann att artikeln var helt obegriplig, men det engelska originalet var bra-klassat - någon annan kan kanske dra sig till minnes vilken artikel det rörde sig om?). En helt annan kritik man kan rikta mot enwp är den ofta omotiverade ordrikedomen som har sin grund i att amerikanska fackboksförfattare får betalt per ord. Detta har gett upphov till en osund tradition. /Ascilto (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 10.49 (CEST)

Tack för utmärkt och informativ beskrivning/analys. Jag har också märkt att "allt inte är bra" på enwp. Se tex en:Jonas Arnell som vi städat på svwp men som liggerde kvar i ett djupt lager av fluff på enwp. / Anhn (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 11.25 (CEST)det

Tack själv, man skulle också kunna formulera det så här. Min kritik mot enwp har egentligen sin orsak i mångas överdrivna beundran för enwp. De har sina fel och brister liksom kvaliteter, precis som vi. Så vad jag vill få fram är att man alltid måste vara källkritisk, vilket inte alla översättare varit. Så det är egentligen en kritik riktad även mot svwp. - Jag upptäckte f.ö. att svwp har fler referenser till den allt annat än faktagranskade amatörsajten worldstatesmen.org än vad enwp har - verkligen inte till vår fördel då vi borträknat lsjbot-artiklar har avsevärt färre artiklar än vad enwp har. /Ascilto (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 11.57 (CEST)

Det var intressant Ascilto angående att få betalt per ord, vilket jag tror är en amerikansk tradition. Är det någonsom tittat på en video med amerikanska källor, ofta ett par eller en familj, det är som Shakespeare raljerade om, "ord, ord, ord" men inget innehåll. Varför pratar medelklassamerikaner så mycket men har så litet att säga? Logogryf (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 20.45 (CEST)

Status svwp, juli-sept 2019

siffrorna visar samma trend som förra kvartalet: Antalet läsningar ökar, antalet nya artiklar/dag ökar och vi har god kontroll över klotter/vandalisering och dåliga krafter. Men antalet skribenter, speciellt de erfarna, minskar stadigt, om vi tar som ett mått hur många som röstar i admvalen är det en minskning ned omkring 10% på ett år. Som patrullerare anser jag vi efter sommaren klarat det arbetet bra, men känner alerthet att få till artiklar/komplettering när något nytt hänt är (mer?) begränsad.Yger (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 20.05 (CEST)

Med tanke på vad DIEXEL skriver i början av tråden ovanför (hur många aktiva senaste 30 dagarna mm) så är ju frågan hur vi skulle kunna få fler som blir lite aktiva varje vecka. Att rensa lsjbot är ett jobb som görs av personer som är varaktigt aktiva och lärt sig proceduren, inte av enstaka "kometredigerare" (lyser upp himlavalvet några dagar innan de försvinner bort och kanske kommer tillbaks något år senare, som Halleys komet). Jag tror att Göteborgs tisdagsträffar gjort mycket för att få varaktiga wikipedianer. Det är en fast punkt för många. Hade vi kunnat ha något liknande i Stockholm på vecko eller 14-dagars intervall så tror jag vi skulle kunna få fler aktiva även här. Frågan är lokal och om man ska ha ett ämne eller bara "redigera om vad du vill". De hade några träffar på stadsbiblioteket för några år sedan (jag var på en), och skrivarstugorna på museerna under wikimania var roliga. Fler sådana kanske? Adville (diskussion) 22 oktober 2019 kl. 23.56 (CEST)

Ja den här rapporten var både dyster och glad. Att vi blir färre är det stora problemet. Vad beror det på? Någon som har en analys kring det Logogryf (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 04.31 (CEST)

Jag tror vi måste anstränga oss med välvilja och positivt klimat mot nya användare. Seriöst skapade men undermåliga artiklar kan flyttas till användares sandlådor istället för att raderas. Diskussionen om enwp kontra svwp ovan tycker jag blev tråkig, svwp är oundgänglig (och bäst!) för svenska författare, svenska skådespelare osv, men jag tycker det finns massor med artiklar i enwp som borde finnas i svwp, bara för att ta ett par exempel där jag har översatt utmärkta engelska artiklar: Adil Abdul-Mahdi Iraks premiärminister, Salmaan Taseer känd pakistansk politiker, Jerry Scheff amerikansk basist, Janna Levin amerikansk kosmolog. Att översätta artiklar tror jag kan vara ett bra sätt för nya användare att komma in i arbetet. / spridda reflektioner från Anhn (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 04.51 (CEST)

Men att rakt översätta artiklar från vår vän enwp är inte så enkelt. Du behöver behärska språket väldigt bra för att kunna göra det och tyvärr är vi inte så kunniga inom det området hur vi än skryter om att vi svenskar behärskar detta tungomål. Jag har försökt men om jag inte kan ämnet blir det styltigt och klumpigt, det blir "lost in translation". Logogryf (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 00.46 (CEST)

Det är inte så enkelt att skriva en artikel från scratch heller. Med en översättning har man åtminstone t ex exempel på dispositon, så att översätta kan absolut ge stöd.--LittleGun (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.11 (CEST)

När man som jag följer flödet av ny regelbundna bidragsgivare, så verkar skrivstugor inte ge nya, men de är ändå bra för att sprida kunskap och vad Wikipedia är och för att få till några nya artiklar. Trevligt bemötande är viktigt för arbetstrivseln, och hindrar att folk i onödan lämnar i frustration. För denna fråga bör vi ändå ha i minnet att nästan alla nya vi ser är här för att få till en artikel i ett ämne nära skaparen, och alltså slutar när den/de artikeln är klar. Det förminskar inte det är bra de blir trevligt bemötta och kan sprida en positiv bild av Wikipedias arbetsmiljö. Själv har jag upptäckt att en positiv återkoppling till en ny som skapar säg sin tredje artikel tas väldigt väl emot om och när den är personlig. Och här har vi inte et system för detta. Jag har på andra Wikimediaprojekt fått ett välkommen/tack återkoppling är jag gjort min 10/100/1000 editering, som även om det var automatskapat kändes bra. Kanske något vi också kunde föra in/utveckla?Yger (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 07.08 (CEST)

@Yger: Automatskapad återkoppling vid 10/100/1000/... redigeringen finns även på svwp, men du hade antagligen passerat de gränserna långt tidigare. Plumbum208 (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 09.19 (CEST)

Wikiskrivstugorna i Göteborg är fantastiska. Jag tror ändå som Yger inte att det är lösningen, även om det är ett komplemetnt.

Positivt klimat är enormt viktigt, och jag gillar skrivningen i våra grundprinciper: Wikipedia förutsätter gott uppförande. Dessvärre, enligt mig, menar gemnskapen alltjämt att kunskap och artikelskapande kan balansera/rättfärdiga upp sånt.

Och särskilt uppmuntra nybörjare som gör fel, trots att felen hamnar i artikelnamnrymden. Och se till att insteget att börja redigera är lågt.

Besvärligare är att det är svårare att se att man gör skillnad, eftersom så mycker basartiklar är skrivna. Insteget är mindre när man inser att det saknas artikel om Tove Jansson eller Astrid Lindgren tror jag.

Men:

Den största boven tror jag är att tekniken i form av smartphones och paddor är sämre för Wikipedia än vad desktoppdatorer är. Dels är det bökigare att redigera med mobiler bara på grund av begränsningar i tangentborddstorlek. Dels är Wikipedia mobil-vy mycket mycket mindre inbjudande för användning. Den är gjord för att läsa artiklar, inte alls för att upptäcka Wikipedia. Det är nästan omöjigt att hitta diskussionssidor och meta-sidor, då upptäcker man inte heller gemenskapen. Det är svårare att hitta redigeraknappen och den normalt begränsade skärmytan gör att överblicken försvinner. Även IW länkar är bortrationaliserat, vilket kanske mer är synd för att det är praktiskt som läsare.

Det är många läsare på desktopversionen som inte ser blålänkarna runt artiklarna. Där är de ändå synliggjorda.

Den är dessutom jobbigast, vår statistik visar att nästan hälften av sidvisningarna görs med mobilversion. Jag menar att vi på det tappar hälften av de potentiella bidragsgivarna. Och den användningen ökar.--LittleGun (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 07.40 (CEST)

inlägg om mobilvyn utbutna till egen rubrik.Yger (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.37 (CEST)

1. Yger: Nja, vet inte om man kan mäta användares aktiviteter efter vilka som röstar i adminomröstningarna. För min del så händer det allt för ofta att jag glömmer bort omröstningarna och deadlinen, precis som det hände med din senast. Det är därför jag inte har röstat i de andra för det här året efter jag har missat den. 2. Adville: Såna där aktiviteter behövs ju arrangeras i alla större städer men manskapet och viljan räcker ju inte till. 3. Precis som LittleGun skriver så är mobilversionen en katastrof. Jag blir så irriterad över bland annat att inga TOC syns framförallt på stora artiklar och bybrunnen och att länk till diskussioner inte visas när man är på en artikel. Det blir ett j fram och tillbaka mellan mobila och desktopversionen när de skalar av den för mycket. DIEXEL (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 15.11 (CEST)

Ja de officiella siffrorna över aktiva användare (>5 edits/mån) visar -2% på ett år och -8 % på två år, men om man bara ser på edits från users så är nedgången <1% medan från IP-nummer -17%. Yger (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 16.05 (CEST)

DIEXEL, självklart i alla större städer. Jag skrev Sthlm eftersom det finns ganska många wikipedianer här, men inget återkommande arrangemang som i Gbg. De andra större städerna har inte lika många aktiva som skulle kunna hjälpa till att driva det.

Yger, de 17% nedgång, det kan säkert bero en del på appen, men är inte en ganska stor del av det pga att vi har infört läsårsblockeringar för ca 2 år sedan så att många skräpredigeringar har försvunnit (varje klotter blir ju minst 2 redigeringar med tillbakarullningen). Så riktigt så illa som det verkade vara är det kanske inte... men det skulle vara bra om vi kunde locka fler att redigera. Adville (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 20.34 (CEST)

Ja tänk om det är så! Dock räknas bara de konton som gjort fler än 5 redigeringar en månad, men kansks skolkontona bakåt kom i de siffrorna. Om vi ser på alla som gjort någon redigering har det för ip-numer minskat med 10% och för users med 4 %. Så kanske klotter blåst upp sifforna bakåt och att nedgången inte är så dålig som jag trott, utan nämast oförändrad utmed tiden. Yger (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 21.19 (CEST)

Jag har ju inte alls studerat statistiken, men upplever ju ganska tydligt att antalet nyskapade artiklar per dag minskat betydligt. Det borde ju gå att få statistik på, även om botarna under den tid de var aktiva torde behöva kompenseras för. Sedan upplever jag också att det är påtagligt i vissa fall. När jag har slagit upp information om olika barnprogram har jag konstaterat att barnprogram som gick på barnkanalen 2005-2010 vanligen har artiklar (förvisso ofta ganska klena stubbar) medan de som numera går sällan har artiklar, så vida det inte beror på att de är så gamla att de fanns även 2005. Om det är välkända program som sänts i många länder spelar ingen roll. Jag märker också att antalet nya filmer som har artiklar här minskat betydligt. Visserligen kan jag nog tycka att de många artiklarna om filmprojekt som sedan inte uppdaterades när filmprojekten lades ned är något vi kan vara utan, men har tydligt sett att antalet filmer i kategorierna per år minskat stadigt under de senaste åren. Visserligen skulle man ju kunna koppla det till att TV-serier blivit mer populära, men tror inte det kan ha med det att göra. Jag ser samma sak vad gäller Dataspel, antalet artiklar om nya dataspel har minskat betydligt år från år. Jag ser samma sak vad gäller nya musikalbum. Man kan fråga sig om det är de viktigaste artiklarna att ha artiklar om enskilda låtar men det förtar ju inte bilden. Jag noterade också när jag i somras var i London och då passade på att titta lite på musikvideos från UK Top 40 för skojs skull och slå upp dem på wikipedia. Konstaterade att de flesta brittiska artister saknade artiklar på svenskspråkiga wikipedia. Gjorde ingen systematisk undersökning men upplevde att artister som låg på listan för 10 år sedan i betydligt högre omfattning hade artiklar här. Sedan kanske wikipedianer idag arbetar med annat än man gjorde för sådär 5-10 år sedan. FBQ (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 22.12 (CEST)

Mobilvyn

Liten teknisk inflikning: @LittleGun: I mobilvyn hittar du en artikels IW-länkar uppe till vänster, under symbolen . /JohanahoJ (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 09.08 (CEST)

Case and point Det är inte lika tydligt som i desktop vyn och kräver ett klick till. Voyager85 (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 10.19 (CEST)

Ja, vi skulle behöva en rejäl förbättring av användarvänligheten på mobilområdet. Utvecklarna har en hel del att ta tag i där. Vi kan också bidra med att i görligaste mån anpassa våra artiklar till mobilvyn, att ha som rutin att kolla hur artiklarna blir i både desktop- och mobilvy. /JohanahoJ (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 11.12 (CEST)

Utmaningen är framförallt den naturliga svårigheten att skapa textmassor på en mobil. Visst kan vi förbättra läsupplevelsen på Wikipedia, men det viktigaste, som hittills helt förbisetts är att ge läsarna en chans att hitta gemenskapen via mobila enheter. Sedan även redigeringsmöjligheten.--LittleGun (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 14.34 (CEST)

@JohanahoJ: Jag tror att "anpassningen" lättast görs genom att inte göra något särskilt speciellt alls i artiklarna utan bara använda "vanliga" byggblock. Det är oftast när man försöker forcera en speciell layout som problemen uppstår. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 oktober 2019 kl. 14.41 (CEST)

Håller med. /JohanahoJ (diskussion) 23 oktober 2019 kl. 15.08 (CEST)

Några saker om mobilvy:

Det finns nu (sedan helt nyligen) ett avancerat läge som går att slå på i inställningarna för mobilvyn, mer anpassat för redigeringar.

På appsidan arbetar framför allt Android-appen för att hitta sätt att få personer som inte tidigare redigerat att börja göra det med mobilanpassade lösningar. Men det handlar mycket om att skriva korta beskrivningar för Wikidata, beskriva bilder på Commons och så vidare. Det längre textarbetet är knepigt på mobil. Det kommer man svårligen runt.

Det finns planer på att få fler på appsidan att förstå att de alls kan redigera artiklarna.

(Apparna refererar alltså till de appar som finns för Wikipedia som Wikimedia Foundation utvecklar, inte hur sidan ser ut i mobilvy.) /Julle (disk.) 23 oktober 2019 kl. 23.16 (CEST)

Julle: Det är konstigt att det är avancerat läge. Det är jätteviktigt att användare enkelt hittar gemenskapen (diskussionssidor, meta-sidor som Bybrunnen, användardiskussioner etc). Det är via dessa som gemenskapen syns och kan intressera. Visst är det väl så de allra flesta lärt sig förstå och fascineras av Wikipedia? Att via artikelläsande snubbla in på metasidor och bli hooked?

Finns det någon förklaring till varför WMF satsar på app och att inte mobilvy är huvudprio?

Jag är väldigt tveksam till appen, att ha en app som alternativ eller förbättrad mobilvy är bara konstigt. Finns det någon poäng att kunna göra saker med en app, eller se på en app, som inte ska kunna göras eller syna på desktopvyn eller mobilvyn, så borde appen bara göra det.

Fast jag förstår inte vad det skulle vara, som man inte vill implementera der i mobilvyn eller desktopvyn i såfall, men det kan såklart finnas.

Jag tycker verkligen det är ett jätteproblem att det blivit så svårt att hitta gemenskapen med mobilplattformarna och att det är jätteviktigt för att öka gemenskapen.

Jag tror att flesta i gemenskapen, och verkligen WMF, vill att insteget till gemenskapen ska vara kort och enkelt. Specialappar och avancerade inställningar är ju i all tydligeht motsatsen till det.--LittleGun (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.08 (CEST)

Förvisso. Men samtidigt finns Open Street Map som ger många stora tekniska utmaningar för folk. Men projektet verkar frodas ändå. Jag medger att den dag desktopview försvinner, så försvinner jag också. Men Wikipedia dör inte med mig och sådana som mig. När det kommer till mobilanvändning peakade jag för 15 år sedan och sedan ett halvår har jag inte ens en mobil. Jag kan inte verifiera hur en artikel ter sig i mobilvy och är inte heller intresserad. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 08.41 (CEST)

Jag vet inte vad frodas innebär i antal användare och representation och tillväxt när det gäller OSM. Spridningen är åtminstone snäppet lägre än för Wikipedia. Och kanske finns det snedfördelning även på Open Street Map i vad och var det mappas. Kanske är de OK med en teknikintresserad skapar-bas och en avskiljd del användare. Eller så har vi något att lära. Jag förutsätter synen att Wikipedia vill ha en bred och spridd användarbas, och att varje läsare också ska vara redigerare. Jag vet att alla i gemenskapen inte tycker det är önskvärt, men det är åtminstone WMF:s syn, så därför menar jag att de borde titta på mobil/app/desktop med det i minnet, och gärna på hur OSM gör om det hjälper Wikipedia.

Lite OT: Du har ju lämnat projektet mer än en gång och jag har alltid glatts åt din återkomst. Självfallet är du välkommen tillbaka även om/när "desktopview" försvunnit, och jag kommer glädjas då med. Möjligen måste den inte ens försvinna bara för att mobilvy och desktoputseende konvergerar.--LittleGun (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 10.27 (CEST)

Jag kommer lämna igen, så snart min webbläsare bestämt sig för att "glömma" mitt lösenord. När jag kom hit en gång, så var det som långtidssjukskriven. Idag jobbar jag till stor del hemifrån, för dryga halvdussinet klienter. Sedan ett halvår har jag fått ytterligare ett uppdrag från ett privat företag. Det gör att jag från årsskiftet inte alltid kommer att jobba hemifrån längre. Så vi får se... IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 oktober 2019 kl. 13.21 (CEST)

Kan man lista felaktig interwiki nånstans?

Nån gång har jag fixat själv, på sajten där iw samordnas, tror jag. Men jag minns inte hur man gör. Nu skriver jag bara på diskussionssidan. Ibland händer nåt fort, men oftast inte. Var kan jag notera iw-fel, som nån annan förhoppningsvis då känner för att ta itu med? --Hjordmån (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 09.36 (CEST)

Jag tror det är wikidata du söker. I vänsterkanten på artiklarna under rubriken Verktyg finns en länk som heter Wikidataobjekt. Klickar du på den kan du ändra intervwikilänkarna./Machatjkala (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 10.44 (CEST)

Just, wikidata heter det. Jag har klickat där och gett upp. I många fall måste det skapas nya wikidataobjekt. Slå ihop två objekt har jag nog lyckats med, nån gång för länge sen ...

Exempel, upplockade från de diskussionssidor jag redigerat senaste halvåret: venia, där vi har en kyrklig artikel men alla andra språkversioner behandlar nån biologisk art. Asad, på svenska två geografiska namn men på övriga språk oftast personnamn och/eller grensida. Edgärdsman kommenterade jag på diskussionssidan, ser att någon har fixat. Led, milda ljus fixade Yger - det vet jag för han skrev på diskussionssidan (tack!) I bijouterier behöver iw-länkarna sorteras rejält, men det är ganska komplicerat hur artiklarna eg. ska grupperas. Eumenidae behöver slås ihop med annat objekt. Läsare betyder annat på svenska än på övriga språk. Neologi, minst två olika betydelser är blandade.

Man kunde tänka sig nån sida på wikidata, eller någon samordningssida på denna wiki, eller nåt. Om jag inte får nåt annat förslag testar jag väl nästa gång med Ygers diskussionssida. --Hjordmån (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 11.00 (CEST)

Lägg in {{hjälp}} i ditt inlägg på diskussionssidan så reagerar troligtvis någon användare snabbare och hjälper till. Tyvärr missas ofta olika inlägg på diskussionssidor. --Fredde^✔ 26 oktober 2019 kl. 11.30 (CEST)

Se d:Wikidata:Interwiki conflicts. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 12.00 (CEST)

Sidor som jag tycker passar som hand i handske är Wikipedia:Begäran om åtgärder, Wikipedia:Wikipediafrågor och Wikipedia:Wikidatafrågor. Jag skulle rekommendera Wikipedia:Wikidatafrågor. I samtliga dessa får de större exponering än på diskussionssidan. Om det någon gång hamnar en fråga här på Bybrunnen, eller var som helst, är naturligtvis helt OK också. Däremot tycker jag det är viktigt att inte ha för många specialsidor för frågor och att vi är accepterande om frågor inte hamnar exakt rätt.--LittleGun (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 12.06 (CEST)

@Hjordmån: Om det inte finns något wikidataobjekt finns det inte heller några interwikilänkar. Vill du skapa ett nytt objekt går det att göra här. Först skapar man objektet och sedan lägger man till artiklar. Jag är själv inte någon fena på Wikidata, men hur man slår samman objekt kan du läsa mer om här. /Machatjkala (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 15.23 (CEST)

Begäran om åtgärder är väl f.a. för sånt som kräver administratörshänder, men visst, kan gå när det är helt självklart vad som ska göras (ibland krävs det ju en rejäl funderare). På WP:Wikidatafrågor misstänker jag att jag får många välmenande kommentarer som den av Machatjakala ovan. Problem kring Wikidata dyker tydligen, med nuvarande nivå på mitt wikande, upp ca 1 gg/månad. Då känns det ganska rimligt att i första hand be om få lämna över. Det lilla jag hittills lärt mig hinner jag uppenbarligen glömma tills det är aktuellt nästa gång ... jag har inte lust. --Hjordmån (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 15.50 (CEST)

Det är bland det vanligaste jag gör som patrullerare att fixa iw-länkar, så jag fixar gärna några du vill ha hjälp med. Lägg önskemålet dör du anser det lättats för dig skiva och lägg in en redigeringskommentar typ hjälp med iw-länk önskas" så ser jag och andra det och tillför iw-länkarna.Yger (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 16.16 (CEST)

Ledarsidor som referens

Är det lämpligt att använda olika tidningars ledarsidor som referens? Speciellt i fall där referensen används för att, beskylla folk för att vara höger eller vänster, eller att en person försöker dra igång en folkstorm, eller att någon sysslar med sensationsjournalistik. Är inte alla dessa exempel på vad många ledarsidor skälva sysslar med? Det kan dessutom vara svårt att verifiera ledarsidornas påståenden. Kan vi försöka att hålla en neutral diskussion om frågan. Voyager85 (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 23.37 (CEST)

Min mening är att man kan använda i stort sett alla texter som referens. Det handlar om hur man gör det. Ledarsidor är utmärkta källor som man t.ex. skriver om en tidnings politiska ställningstaganden. Nu var det inte det du syftade på, utan att man försöker framställa något som fakta. Har det skett är ledarsidor klart olämpliga som källor. Det är ändå viktigt för mig att det inte är för att de är ledarsidor utan för att de används som källor på fel sätt. Om sedan någon är höger eller vänster är inte så intressant för en encyklopedi, därför att det är för generella termer. Om en politiker engagerar sig i arbetsmiljöfrågor, är mot kärnkraft eller vill avskaffa systembolagets monopol är en mer relevant detaljnivå för en encyklopedi. Sedan kan läsaren själv tillämpa sina egna generaliseringar på de de läser, höger, vänster, pucko eller vad de nu tycker./ Machatjkala (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 09.13 (CEST)

Håller med Machatjkala. Påståenden av typen "förslaget hösten 2016 om en straffskatt på Wikipedia ledde till en omfattande debatt" (påhittat exempel) kan väl lämpligen beläggas med en ledarartikel i någon av de rikstäckande tidningarna som källa. Tomas e (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 15.32 (CEST)

Ledarsidor kan vara bra källor för avsnitt Kritik/Mottagande/Debatt för någon politisk fråga. Per W (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 22.33 (CEST)

Eftersom det är svårt att söka på "Ledare" och hitta dem som källa (över 19 000 träffar) sökte jag på "Debatt" istället, eftersom det är samma problematik där och man då kan överföra mina exempel på "Ledare":

1. Jag anser att man kan använda ledare och debattartiklar som personliga åsikter som ex politiker har sagt, som Fredrik Schultes artikel källa 13 och 14. Hans åsikter.

2. Att använda debattartiklar och ledare som görs i Anders Gullbergs Biografi är dock ett mycket dåligt sätt för att försöka visa man är mer produktiv än vad man är. Där bör bara böcker finnas, inte ledarartiklar eller debattartiklar.

3. Det värsta exempel är dock, som Machatjkala befarar, när debattartiklar eller ledare används som faktaartiklar, vilket artikeln Musikfestival är ett bra exempel på där "I vissa fall alkoholförgiftning och könssjukdomar." (som vanlig "skada" efter man är på festival) källbeläggs med en debattartikel från aftonbladet, källa 10.

Exempel 2, men framför allt exempel 3 sänker Wikipedias trovärdighet, när folk upptäcker det. Om det går skulle det vara bra om man kunde ha ett projekt i projekt källor med att gå igenom alla artiklar som har debatt och ledarsidor som källor för att se vilka som är av typ 1, och då helt ok, men att försöka få bort framför allt typ 3. Om man kunde göra en botsökning efter artiklar som har källor där ordet "ledare" eller "debatt" ingår i urlen och lägga dem någonstans så att man kan utgå från den listan (och sedan markera de sidor man har kollat för att undvika dubbelarbete) skulle det vara bra. Det bör bli några tusen sidor (ca 19 000, ledare + 4 000 debatt varav väldigt många av dessa wikisökträffar är ordet i texten och ej källor när jag sökte så en bra bit under det är det). Adville (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 23.34 (CEST)

I följande tabell finns sökningar av länkar till ledarsidor och debattsidor för ett urval av tidningar. Siffrorna anger antalet sökträffar när jag senast klickade på respektive länk. Sammanlagt är det drygt 1 400 länkar. Notera att en del "ledarsidor", till exempel de inom MittMedia-tidningarna (/opinion/ledare), kan ha omdirigerats till "artikelsidor" (/artikel) sedan referensen gjordes. Andra länkar är döda men i vissa fall, dock inte länkarna till Hufvudstadsbladet, "räddade" med arkivkopior i respektive artikel.

Tidning	/debatt		/ledare /opinion/ledare /text/ledare
Dagens Nyheter	http (387)	https (49)	http (152)	https (16)
Aftonbladet	http (200)	https (55)	http (78)	https (15)
Expressen	http (169)	https (46)	http (65)	https (18)
Barometern	http (3)	https (0)	http (30)	https (0)
Göteborgs-Posten	http (7)	http (5)	http (27)	https (6)
Smålandsposten	http (2)	https (0)	http (26)	https (0)
Borås Tidning	http (6)	https (0)	http (19)	https (0)
Dagens Industri	http (0)	https (3)	http (0)	https (3)
Kyrkans tidning	http (11)	https (3)	http (2)	https (0)
Ålandstidningen	http (0)	https (0)	http (2)	https (2)
Hufvudstadsbladet	http (0)	https (0)	http (3)	https (0)
Gefle Dagblad	http (0)	https (0)	http (7)	https (0)
Dalademokraten	http (0)	https (0)	http (4)	https (0)
Sundsvalls Tidning	http (0)	https (0)	http (4)	https (0)
Hela Hälsingland	http (0)	https (0)	http (3)	https (0)
Sydöstran	http (0)	https (0)	http (2)	https (0)
Eskilstunakuriren	http (0)	https (1)	http (0)	https (0)

--Larske (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 02.36 (CEST)

Tack. Inte så många som jag trodde... kan ju vara ett miniprojekt att gå igenom det. Adville (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 12.18 (CET)

En mycket bra början. Det är nog svårt att hitta alla, då det finns många tidningar i världen. Voyager85 (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 14.18 (CET)

Här ska jag påbörja ett "egenprojekt" (jag brukar skapa sådana för att ha ett fokus). Skall renskriva och så under kvällen. Om fler vill vara med och kontrollera så är ni välkomna. Det är dock ej färdigskrivet. än hur mina tankar är (som säkert kan förbättras av andra). Adville (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 17.30 (CET)

Veckans tävling - Estland II

Senast det anordnades en Veckans tävling om landet Estland var i april 2017. Nu är det dags för en ny tävling på samma tema. Välkomna att deltaga!--Historiker (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 19.36 (CET)

River Spey merge?

River Spey (vattendrag i Storbritannien) and Spey seem to be about the same river; please consider whether they should be merged. thanks --Tagishsimon (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.12 (CET)

 Done Yger (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.23 (CET)

Föreläsare?

Jag uppfattar det tillkommit ett tiotal (bra) artiklar sedan sommaren där den gemensamma nämnare är att de anger som sysselsättning bland annat föreläsare. Personerna har som regel gjort något som i sig ger relevans, och det är den saken som gör de är efterfrågade som föreläsare. Men artikeln känns ändå som mer upplagd för att sälja in dem som föreläsare, mer än att vara en "vanlig" encyklopedisk artikel. Jag har blivit alltmer kritiskt mot föreläsar promotionsvinklingen och brukar nu ofta ta bort epitet föreläsare (och fluffreklamfraser). Synpunkter? Exempel från idag.Yger (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.20 (CET)

Yger: Föreläsare kan ju vara relevanta men bara då om de är nationellt uppmärksammade och har hela landet som spelfält. DIEXEL (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.26 (CET)

Yger: Hade jag fått bestämma så hade jag krävt fler källor för att texten "Ali har i flera sammanhang tagit ställning mot hederskultur." fått varit kvar. Det är ej tillräckligt med bara en källa på det påståendet och framförallt när den enda källan är en lokaltidning från hennes uppväxtsort. DIEXEL (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.31 (CET)

DIEXEL, Yger tog bort stycket om hederskultur helt men jag återinförde, i neutralare ordalag, eftersom jag tror att Ali för många är mer känd som debattör inom hedersförtryck än som journalist. Jag har lagt till fler källor. /Ariam (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.39 (CET)

(Redigeringskonflikt)Ja det belyser det hela. Det är den frågan hon "säljer in" som föreläsare, men det är inte den saken som ger relevans. Jag tror säkert det stämmer hon är känd för det, men knappast som Fadime.Yger (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.45 (CET)

För sådant som luktar marknadsföring bör relevanskraven vara hårdare. Det finns en stor risk att Wp förvandlas till reklampelare annars. Artikeln nu ger intryck av annons i en föreläsarkatalog. Alis övriga meriter är på gränsen och med tanke på säljaspekten borde den raderas. Edaen (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 11.54 (CET)

Om någon är uppenbart relevant för något annat, och numera livnär sig på att föreläsa, känns det lika självklart att det ska stå i artikeln på samma sätt som yrken för andra gör det. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 oktober 2019 kl. 13.44 (CET)

För mig är det alls inte självklart, vi anger inte yrket pensionär eller rentier, som också är att leva på tidigare insatser. Men jag startade tråden just för att höra andras synpunkter, så tackar för inlägg, men en motivering tydligare än "självklart" skulle uppskattas.Yger (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 13.55 (CET)

Det var inte en ingen vidare artikel, om man vill tala om marknadsföring. Jag har sett artiklar om föreläsare, som har lyft fram personen som föreläsare i mycket större omfattning. Jag anser att man skall vara hård mot artiklar, som skapats som en del i en marknadsföring, avfluffa dem och kräva ordentliga källor. Jag har sett flera fall, där de inte kan anses relevanta som föreläsare, men då de skrivit minst två böcker om något ämne de föreläser om, blir de relevanta som författare, vilket jag kan finna märkligt.

I den aktuella artikeln, reagerar jag på på epitetet "nyhetsankare". Att läsa sena Rapport någon gång är inte att vara nyhetsankare – den benämningen avser de personer, som återkommande leder de stora sändningarna av Rapport, Aktuellt och TV4-nyheterna.--Historiker (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 20.28 (CET)

Vi för ju samtidigt en diskussion om vilka källor som är godtagbara. I den aktuella artikeln finns ett av de mest desperata exemplen på missbruk av källhänvisningar jag sett. Klippen från SVT Nyheter, sena Rapport och P3 Nyheter bekräftar ju bara att hon programlett dessa sändningar vardera en gång. Att använda källhänvisningar på det här sättet är att förlöjliga hela systemet med att kräva källor. Alldeles efter jag skrivit detta tar jag bort påståendet om nyhetsankare samt de missvisande källhänvisningarna. /Ascilto (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 21.22 (CET)

@Yger: Utan att veta vilka artiklar det gäller ställer jag mig frågan om det är samma bidragsgivare som startat artiklarna, men under olika användarnamn... kanske i syfte att idka dold marknadsföring? En lista uppskattas. Riggwelter (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 21.31 (CET)

Några av de andra var "entreprenörer" där deras grundartikel var bättre än denna, men nog inte skapad av samma person. Men jag får intrycket föreläsningsbolaget uppmuntrat deras föreläsare skapa en wikipediaartikel om dig själv. Jag skall se i morgon om jag kan återfinna någon av de tidigare.Yger (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 21.50 (CET)

@Yger: Jag tror jag blev missförstådd. Jag menade i fall där de livnär sig på föreläsningar nu genom att de får betalt för utförd tjänst (dvs. de lever inte på tidigare insatser utan på insatser de utför nu (att de får uppdrag på grund av tidigare erfarenheter är en annan sak, det gäller väl nästan alla något så när kvalificerade jobb?)). Pensionär däremot är inget yrke, snarare ett tillstånd (och en förklaring till varför man inte har ett yrke). Som exempel på hur nuvarande yrke anges på ett bra sätt tycker jag kan man kika på Fredrik Reinfeldt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 oktober 2019 kl. 21.48 (CET)

Jag tycker vi ofta missar att göra skillnad på relevans och artikelkvalitet. Vi bör ta frågorna var för sig. 1) Är ämnet relevant? 2) Håller artikeln måttet? Är ämnet relevant och vi har minst en källa får vi redigera om artikeln så den passar i ett uppslagsverk, även om det innebär att det bara blir en stubb kvar. Vi bör i normalfallet inte radera artiklar med relevans, sedan förstår jag att vi inte alltid orkar lägga arbete på artiklar som inte är jätteangelägna och har mycket missbruk av olika slag. /Machatjkala (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 08.48 (CET)

Den som inte vill/orkar lägga ned det arbetet som Machatjkala tar upp här ovan, kan med fördel flytta en undermålig artikel till användarens sandlåda och sedan skriva en rad om vad som behöver fixas för att artikeln ska platsa i huvudnamnrymden. Och den som inte vill/orkar göra det kan pinga mig så hjälper jag till (det finns säkert fler som gärna hjälper till med dylikt också). Det senaste halvåret har jag tyvärr sett flera artiklar som inte varit klotter eller oseriösa artikelförsök bli snabbraderade pga att de snarare inte ser ut som vi vill eller innehåller för lite information för att vi egentligen kan ta ställning. Att få sitt första artikelförsök snabbraderat är tyvärr ett utmärkt sätt att se till att personen ifråga inte kommer tillbaka och vi går miste om potentiella bidragsgivare och i längden aktiva wikipedianer. Det påverkar även hur personer pratar om Wikipedia och gemenskapen. //Vätte (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 12.31 (CET)

Min startinlägg tog inte upp radering utan handlade om verksamheten som föreläsare skall ges samma tyngd/finnas med i ingressen som det som mer självklart givit personen relevans. Jag uppfattar att tex Ainali tycker det kan stå med där, medan jag nog anser det nästan alltid är grädde på moset, dvs som föreläsare berättar man om det som gett relevans. Man kan jämföra med att en relevant person ofta blir intervjuad, men inte skriver vi i första raden AAA är hhh och förekommer ofta i intervjuer.Yger (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 12.45 (CET)

Där håller jag med dig. Jag menade inte att det ska stå på en person som gör enstaka föreläsningar, utan på de som har det som huvudsaklig inkomst, alltså som nuvarande yrke. Användare:Ainali 31 oktober 2019 kl. 12.54 (CET)

Och där håller jag med dig, det beror då på om det är Huvudsaklig inkomst (då det kan stå) eller biinkomst (då det är tveksamt).Yger (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 14.13 (CET)

Det finns inget om att en förläsare ska inkomst i artiklen som det omdirigerar till. De flesta som föreläser gör troligen det som en del av sitt dagliga yrke och bör ej få benämningen. Andra för att de blev kända inom sitt tidigare yrke eller på annat sätt. Är Göran Persson en föreläsare? Anna-Lena Lodenius förläser hon för betalning eller för att sälja böcker? Tjänar hon mest på böckerna? Fick Mietek Grocher ersättning (utöver kostnader) eller gjorde han det för berätta? Hur vet vi att det är den huvudsakliga inkomsten för någon? På något sätt bör det vara "kända för att ge (fristående?) förläsningar". Maundwiki (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 18.16 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag köper också argumentet att alla inte måste få med att de föreläst någon gång i sin artikel. Clinton och andra expresidenter har ju åkt omkring och föreläst, men det skulle se märkligt ut om artikeln inleddes med "tidigare president och föreläsare...". /Machatjkala (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 18.29 (CET)

"Sidor som länkar hit" visar inte rätt?

Varför syns det på mall:Landsdata Perus "sidor som länkar hit" att mallen används i artikeln Nuuk? Jag kan inte se att Perus flagga används någonstans i artikeln. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 07.09 (CET)

Det är någon mall som används i Nuuk som är felkodad. Den anropar alla länders landsdata. Jag känner igen det här. @Larske: Jag tror mig minnas att du löste ett liknande problem. --北山 Kitayama (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 07.22 (CET)

Har för mig det var något om man använde {{flaggbild2|}}, etc istället för de "direkta" parametrarna i geoboxen så hände det, men där är ingen flaggbild som används i Geoboxen i Nuuk. (| country = Konungariket Danmark |country_type = Stat| country_flag = true). \\\D.S.Skåningen (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 07.43 (CET)

Felet uppstod när någon la in "Kungariket Danmark", senare ändrat till "Konungariket Danmark" som värdet för parametern country i mallen {{Geobox}}. Detta "land" saknas i den underliggande mallen {{CountryAbbr}} vilket gör att den mallen anropar {{CountryAbbr2}} som är den som inte heller hittar någon "Kungariket Danmark", men under sitt letande anropar alla mallar av typen {{{xxx}}} där xxx är en landskod, bland annat {{PER}}. Därför syns artikeln Nuuk i sidor som länkar till Landsdatamallen för Peru (och alla andra länder).

Landskoden behövs för att koordinaten som visas ska få rätt värde för parametern region som i sin tur behövs för att rätt kartor ska visas när man klickar på den länken.

Mallen {{CountryAbbr}} är dock förberedd för Grönland, men för att det ska fungera måste man ange country=Danmark och state=Grönland. Då fås rätt region (GL) i kartlänken och man slipper anropen till alla landsdatamallar. Jag har ändrat till detta.

--Larske (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 08.06 (CET)

Det var nog jag som la till det, vilket jag lär ha gjort i flera grönländska och färöiska orter. Men jaha, Konungariket Danmark är en omdirigeringssida nu. Det har gått mig obemärkt förbi. Dock borde statsflaggan användas fortfarande. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 08.34 (CET)

Befolkningsmängd i tätorter 2018

Sedan länge har SCB publicerat uppgifter om tätorters befolkning var femte år: 2000, 2005, 2010, 2015. Nu har det dock börjat dyka upp redigeringar i artiklar om tätorter där siffrorna uppdateras med uppgifter för 2018. Har SCB ändrat sina rutiner? Finns det någon projektsida för arbetet med att uppdatera tätortsartiklarna? Stigfinnare (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 14.25 (CET)

Det stämmer, och det är en krångligare, då de ger två uppgifter för 31 december 2018, dels med en ny~tt omfång och dels med det omfång som gällde 2015. Vi är mitt i att arbeta med detta. Diskussion på Wikipediadiskussion:Projekt_geografi/Tätorter_2015#Tätorter_2018Yger (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 14.30 (CET)

Ett stort antal WD-baserade faktamallar har uppdaterats automagiskt. Men nu har SCB också ändrats gränserna, varför det krävs en del manuellt pet i artiklarna. Det syns bättre i SÄ och bevakningslistan. IP 62.20.170.74 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 16.02 (CET)

Kontakt med en annan användare

Hur ska man göra för att få en etablerad användare att kommunicera med en, när den varken svarar på diskussionssidan eller på sin egna användardiskussionssida? Det börjar bli lite löjligt nu och framförallt när användaren är aktiv dagligen... DIEXEL (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 15.22 (CET)

@DIEXEL: Vet inte vad du syftar på men ser här att du avstått från "ping". Föreslår att du använder {{Ping|}} när du kommunicerar med specifika användare. --Allexim (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 15.46 (CET)

Som du märker Allexim, så finns inget behov av att använda {{Ping}} för att "pinga" någon. Det är en länk i kombination med en signatur och en ny rad, som ger "pinget", inte mallen. IP 62.20.170.74 (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 16.05 (CET)

Jag läser det som följande. Kommentarer har gjorts på den användardiskussionssida som tillhör den användare som inte svarar. Då behövs ingen {{Ping}}. Voyager85 (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 16.08 (CET)

Gå till WP:BOÅ och berätta vem som inte kommunicerar, begär att den användaren blockeras tills det kommer svar. Nekas din begäran, eller behöver diskuteras, så kopiera in begäran till WP:KAW. Kanske är det något annat missförstånd som gör att användaren inte kommunicerar och kanske kan det hela lösas helt utan inblandning av den andra helt. Sånt är ju svårt att gissa utan att vem eller vad det gäller.--LittleGun (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 16.17 (CET)

Vad jag kan förstå av den aktuella användaren, så använder den mest mobilen och har då svårt uppmärksamma & reagera inlägg, men när denne använder sin desktop så kommer det ett svar. Senaste svar på diskussionssidan är från slutet av september. Kanske bäst att först avvakta någon vecka till? Men å andra sidan verkar problemen ni vill ta upp också kanske bero på primitivt användargräsnsnitt?Yger (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 16.27 (CET)

Det rör sig om Belairroad (jag antar att användaren är etablerad?). Jag frågade denne på Diskussion:Avlidna_2019#Vad_personen_har_gjort varför den la tillbaka det som jag tog bort. Men det blev inget svar. Jag frågade då på användarens användardiskussionssida. Det blev heller inget svar där. Jag väntade en vecka(?) och frågade varför användaren inte vill svara. Men även denna gång blev det inget respons. Lite löjligt må jag säga. Allexim: Jag brukar använda mig av [ [Användare:Namnet|Namnet] ], och det brukar funka utan några problem. DIEXEL (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 16.48 (CET)

Vill gärna se var det finns stöd för, att underlåtenhet att svara på tilltal är skäl för blockering. Jag vet att sådant har skett, även i form av att någon inte givit svarpå någon fråga som adimistratören ifråga ställt, men anser att det är förkastligt. Det finns tillfällen när det kan vara skäl för blockering, förstås, när msn inte kommunicerar om de redigeringar man fortsätter göra. Inget i diskussionen här antyder att detta är en sådan situation. --Hjordmån (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.37 (CET)

@Hjordmån: Om jag fattat saken rätt rör det sig om artikeln Robert Forster enligt DIEXEL:s inlägg här ovan om Diskussion:Avlidna_2019#Vad_personen_har_gjort, men där såg jag ingen redigering från DIEXEL. Enligt DIEXEL lade Belairroad tillbaka det som DIEXEL tog bort. Men det blev inget svar där. Då finns det istället en risk för ett redigeringskrig, vilket kan förhindras med en blockering. --Allexim (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.57 (CET)

@Belairroad: Ber dig ta upp ditt agerande på artikelns diskussionssida. Mvh --Allexim (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.57 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Att svara på frågor är oerhört viktigt. Sker inte det finns ingen möjlighet till dialog. Då finns det poänger att blockera för att starta en dialog. En administratör kan göra det, icke-administratör måste begära det, men det är inte adminskapet i sig som ska avgöra. Det är icke-kommunikationen. Det står här, i wp:blockeringar, andra stycket avsnittet Dialog:

Det finns poänger att blockera en användare som inte svarar på en dialog för att dra uppmärksamhet till den.

Den går ffa ut på att nybörjare kanske inte förstår eller märker att någon vill diskutera. Men etablerade användare ska absolut gå att blockera för att initiera dialog, enligt mig, för diskussion är så centralt att det inte ska gå att bara ignorera. Möjligen var det inte så i det här fallet, det framgick inte när frågan först ställdes.--LittleGun (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 21.06 (CET)

Alltså frågan var ju inte superviktig men man blev ju lite frågande när användaren uppenbarligen ignorerade den fram tills jag tog upp här. Ska det verkligen behöva gå så långt för att svara på en simpel fråga och speciellt av en etablerad användare? Hjordmån: Vart har jag begärt att användaren skulle blockeras? Syftet med detta var ju bara att rådfråga de andra, det gav ju dock tydligen effekt eftersom användaren slutade att ignorera den och publicerade ett svar. DIEXEL (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 23.01 (CET)

DIEXEL: Hjordmån har aldrig påstått att du begärt blockering. Däremot har jag föreslagit att du ska begära blockering i syfte att starta dialog.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 04.30 (CET)

Vissa frågor är viktiga att besvara, LittleGun. Andra inte. Blockeringar för att påkalla uppmärksamhet i förebyggande syfte, så inte redigeringkrig ska uppstå, är rimligen missbruk av adminrättigheter. Bättre sätt att köra bort folk har jag sällan hört talas om. Om det finns skrivningar som uppmanar till sånt - eller kan tolkas så - bör de självklart ändras. --Hjordmån (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 04.54 (CET)

Stycket du pekade på LittleGun löd så här. Det finns poänger att blockera en användare som inte svarar på en dialog för att dra uppmärksamhet till den. Det är inte säkert att en ny användare inser att den blir meddelad om sitt agerande på sin användardiskussion eller i redigeringskommentarer. Möjligen tror användaren att redigeringarna misslyckats eftersom de försvunnit och inte inser att de tas bort. En blockering ger då information med klickbar länk till användardiskussionen och dialogen kan inledas. Hur detta ska vara tillämpligt på en etablerad användare som inte svarar på tilltal men också slutat redigera artikeln, eller gjort max en redigering sen någon sökt kontakt (det är ju inte säkert att man ser kontaktförsök på en gång) är mer än jag begriper.

Jag har ändrat stycket till Det kan finnas poänger med att blockera en användare som fortsätter med kontroversiella redigeringar utan att diskutera. Om det inte gillas må någon ändra.

Själv har jag stängt av alla såna där pingningsfunktioner. Har inga aviseringar påslagna på vare sig mobil eller dator från någon app öht, annat än om jag väntar på något särskilt. Så bråttom är det inte. Nätsamtal blir dessutom ofta bättre, om de tillåts ta tid. Om jag i något läge skulle välja att fundera i ett par dygn på vad jag ska svara, under tiden bara redigerar annat, och detta skulle leda till att någon blockerade mig "för att ta kontakt med mig" lovar jag att jag drar, spottande och fräsande över maktfullkomliga administratörer. --Hjordmån (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 05.12 (CET)

OK, hur göra om någon möjligen/uppenbarligen ignorerar? Jag förstår om just du skulle bli just så irriterad, för jag är rätt säker på att du inte är "målgruppen", du skulle inte ignorera någon fråga på din användardiskussion.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 06.54 (CET)

Det är alltså en allra sista utväg, när allt annat är testat. Naturligtvis med en varning först. Det ska inte komma från det blå. Det behöver heller inte vara så dramatiskt, om skulle missat trots pingningar och blänkare i diskussioner och användardiskussioner skulle jag ha full förståelse för att det krävdes en blockering när inget annat fungerat. Skulle jag medvetet ignorera, skulle jag också förstå att jag blev blockerad. Men, visst. Vi är alla olika.--LittleGun (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 07.13 (CET)

Jag stöder Hjordmåns bearbetning av texten. Det bör inte vara tillräckligt att svaret dröjer om det ifrågasatta beteendet upphör. Nu framgår det tydligt. Tostarpadius (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 07.25 (CET)

Stöd även från mig / Anhn (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.45 (CET)

(Svar till flera) OBS att jag diskuterar allmänt här, inte utifrån det fall som föranledde diskussionen.

Lägger man ner diskussionen och slutar redigera artikeln är det ju bara för meningsmotståndaren att redigera sitt rejs! Visst är det trevligare med dialog hela vägen, men det beror lite på hur man är lagd. Jag kan nog föreställa mig situationer där jag inte orkar diskutera utan bara lämnar just den artikeln i övrigas händer. Det beror lite på vad som hänt före.

De äldsta versionerna av sidan om blockeringar är i princip nej usch och fy, blockeringar tar man inte till annat än i yttersta nödfall om ens då, för det är så hemskt så hemsk. Sen synes det hs urartat åt andra hållet. Sidan kunde nog tajtas till lite mer, mot mellanläge.

Jag har personligen blivit blockad (länge sen) pga jag vägrade besvara en fråga från en administratör. Det ansåg hen sig ha rätt till. Hens huvudsakliga sysselsättning här, då som nu, är att tracka nykomlingar med utgångpunkten att de flesta nog är vandaler och troll. Mot detta är en nykomling maktlös. Ingen lyssnar på en nykomling som upprört protesterar över en blockering. När man så lättvindigt uppmanar till block, som gjorts i denna diskussion, så glömmer man att en administratör sitter i maktöverläge. Det är väl en sak att tåla en knepig blockering om man vet att alla ens adminkompisar kommer uppmärksamma det och avblocka! men stället bör funka även för den som inte redan har en massa wikipolare.

Jag har de senaste åren redigerat ganska mycket oinloggad (och under kortare perioder från något nyreggat konto som jag fort fått överge pga ovan nämnda trakasserier). Jag vet rätt mycket mer än de flesta av er, om hur det här stället ser ut "underifrån". --Hjordmån (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 10.06 (CET)

Tyvärr finns det exempel, där det svingas med svärdet mot oetablerade användare. Medans det ges etablerade användare ny chans, på ny chans, på ny... Voyager85 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 20.36 (CET)

Kvalitetsmätningen november för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % 2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 % 2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 % 2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 % 2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 % 2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 % Nu A + B C + D E + F 1 805

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns tre avvikelser, två gäller artiklar som under månaden förlorat status som Rekommenderade artiklar i svwp men som fortfarande är flaggade som Rekommenderade i Wikidata, alltså feltyp E:

• Reformert kristendom @Andejons:
• Aktiebolag i Sverige (redigeringskommentaren "Puts" och avsaknad av information på diskussionssidan om avrekommendering tyder på att det möjligen är ett misstag) @Mjälten:

och en gäller en artikel som rekommenderats i svwp, men som saknar flaggning i Wikidata, alltså feltyp F:

• Jaktprov i Sverige @Sjunnesson:

--Larske (diskussion) 1 november 2019 kl. 01.30 (CET)

Mall Auktoritetsdata saknas för 1300 Riksdagsledamöter

Lista med Riksdagsledamöter som har koppling i Wikidata till Riksdagen men saknar mallen Auktoritetsdata bidrag gärna > 1300

Bra möte igår med dom och många nya möjligheter se T235527 bla. tips att sv:Wikipedia länkat fel sida från Auktoritetsdata mallen - Salgo60 (diskussion) 30 oktober 2019 kl. 12.31 (CET)

Jag ramlade igen in i en diskussion om Auktoritetsdata skall finnas eller ej i WIkipedia artiklar...

I detta fall med Riksdagsledamöter kanske man skall fundera på

1. skall vi ha Auktoritetsdata i artikeln eller räcker det att läsaren klickar sig ned till Wikidata?
2. skall vi länka Riksdagen eller ej från sv:Wikipedia artikel?
3. eller skall den intresserade av Riksdagsdebatter klicka sig dit via Wikidata?
4. skall alla riksdagsledamöter finnas i sv:Wikipedia (lista de 150 som saknas)
5. eller är man intresserad av vad som sägs i Riksdagen så får man surfa dit....

Min tro är att det blir lite väl osynligt att möjligheten finns i Auktoritetsdata... tanken med Auktoritetsdata är ju att övertyga läsaren att han/hon läser om rätt Anders Andersson VIAF 7363103 eller Riksdagen 9e9ad47f-92d1-485b-b1ca-b3b517cc1725 dvs. det man förr i tiden gjorde med att lägga till i Björkhyttan, i Backgården idag med flerspråkigheten och olika alfabet פוליטיקאי שוודי blir det lite småjobbigt utan Auktoritetsdata är min erfarenhet efter att ha kopplat ihop ett internationellt arkiv som Uppsala Universitets Alvin 7000 objekt avklarade...

- Salgo60 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.35 (CET)

Salgo60: Be Larske om att lägga in det med hjälp av användarens robot. Jag själv lägger alltid in Auktoritetsdata-mallen. DIEXEL (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.39 (CET)

4-alla skall finnas i Wikipedia.Yger (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.40 (CET)

Jag ser int riktigt poängen med mallen när Riksdagen är den enda datan av denna typ som finns. Det finns liksom int så myck och jämföra med då. IP 62.20.170.74 (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.41 (CET)

Salgo60: 2. Varför inte? Det är väl som en random företagsartikel där man skriver ut företagets officiella webbplats? 4. Precis som Yger skrev. DIEXEL (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 11.48 (CET)

Nu finns data för Svenska riksdagsledamöter från valmyndigheten och valet 2018 i Wikidata länk

• Ledamöter i Riksdagen utan sv:Wikipedia 44 stycken, bubble chart

- Salgo60 (diskussion) 2 november 2019 kl. 07.38 (CET)

Projekt småplaneter

I Projekt småplaneter överväger Voyager85 att skapa minst 120 000 omdirigeringar som ser ut t.ex. så här: "978 1922 LY", "978 (1922 LY)" och "(978) 1922 LY". Jag har framfört åsikten att detta inte bör ske. Då det handlar om väldigt många omdirigeringar som ska skapas eller inte skapas, kan det vara bra med fler personers synpunkter. Om någon önskar diskutera detta, så finns det en pågående diskussion på Voyager85:s diskussionssida. Svensson1 (diskussion) 2 november 2019 kl. 15.51 (CET)

Fråga om upphovsrätt

Hej, kamrater. Ni som vet mycket om svenska teckningar/målningar från 1800-talet, är alla fria och kan användas, eller gäller särskilda licenser. Exempelvis: kan jag fotografera teckningar från Fritz von Dardels memoarer från 1913 och publicera dem som public domain? Flera av hans bilder på Commons är under den licensen, men jag är osäker på detta område. Lantgård (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 22.35 (CET)

von Dardel dog 1901, så hans teckningar blev fria att använda 1972. Och ja, {{PD-old-70}} är en lämplig licens för dem. /ℇsquilo 30 oktober 2019 kl. 08.58 (CET)

@Esquilo:Tack för det, då känner jag mig trygg. Lantgård (diskussion) 30 oktober 2019 kl. 11.20 (CET)

Upphovsrätten var väl inte så lång 1970, så tidigare, men ja, det fallet torde vara klart. Det är ändå inte så enkelt. Ett problem gäller dem vars verk givits ut i USA samtidigt som här och då följer USA-regler i USA (annars räcker det att de var fria 1996). Ett annat problem är att den som publicerar tidigare opublicerade verk (t.ex. arkivinstitutioner) får ett kortare monopol på dem (25 år?). --LPfi (diskussion) 2 november 2019 kl. 21.27 (CET)

Veckans tävling gäller Asien

Loggo för Wikipedias Asien-månad 2019.

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling, som vecka 45 heter Asien-vecka 2019. Tävlingen vill uppmärksamma det internationella skrivprojektet Wikipedias Asien-månad 2019 och uppmuntra till deltagande där, men också öppna på bredden. Wikipedias Asien-månad har tämligen krävande regler. Asien-veckan 2019 är däremot oerhört generös med poängen och med priserna! Den gör det dessutom möjligt att hjälpa de tappra kämpar som ger sig på det internationella projektet. Asien-veckan arrangeras på SvWp för fjärde året i rad.

Välkommen med att utöka, eller skriva nya, artiklar om vad som helst som har koppling till Asien! Deryni (diskussion) 3 november 2019 kl. 12.05 (CET)

Joakim Lamotte

Jag försökte starta en diskussion om Joakim Lamotte, nu är det andra gången men den förra togs bort. Logogryf (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 23.48 (CEST)

Det här är Bybrunnen på Wikipedia, inte ett allmänpolitiskt diskussionsforum. - Tournesol (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 23.55 (CEST)

Artiklars utformning diskuteras på respektive artiklars diskussionssidor. Om det är svårt att hitta konsensus och frågan är principiellt viktig går det att lägga en blänkare här, men vad jag kan se har du varken redigerat artikeln eller diskussionssidan där.FBQ (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 00.00 (CEST)

Skulle man kunna gör såhär då? Se pågående diskussion på Diskussion:Joakim Lamotte. Voyager85 (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 00.04 (CEST)

Normalt sett är det en bra lösning. Här mera åt ÅBG-hållet.--LittleGun (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 00.09 (CEST)

Men är det sant som de påstår på norska wp att Joakim Lamotte har raderats? Logogryf (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 00.14 (CEST)

Artikeln om Joakim Lamotte har skapats och raderats flera gånger sedan 2009 (se denna raderingslogg) förmodligen för att de upplagda artiklarna har haft undermålig kvalitet, eller i vart fall inte lyckats att med oberoende källor visa på relevans för artikelns ämne. Sedan december 2018 finns det en artikel. Den har sedan start haft drygt 100 visningar per dag. / Anhn (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 05.06 (CEST)

Alltså det här duger inte, ni är för jävla fega, jag skulle kunna skälla ut er alla i parti och minut, ni har fan ingen ryggrad ni kan skriva hur många artiklar som helst men var står ni egentligen, oj vad jag tröttnar men stryk skulle ni ha! Frankly my dear, I don´t give a damn. Logogryf (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 00.37 (CEST)

Ovanstående inlägg följer inte WP:Etikett och är en fullgod orsak för omedelbar blockering.

Men frågan "var står ni egentligen" tyder på att vi i något avseende har lyckats då en av wikipedias grundprinciper är WP:Wikipedia tar inte ställning / Anhn (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 05.06 (CEST)

Logogryf blockerades tidigare i morse av Tournesol. Hade inte han gjort det skulle jag gjort det nu.

andejons (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 08.44 (CEST)

...och det var inte bara pga denna diskussion och svaret ovan utan även hans svar på sin diskussionssida till mig, när jag bad honom lugna ner sig, som visade att han inte skulle ändra sitt beteende. Många bäckar små. Adville (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 14.58 (CEST)

En uppblommande relevansdiskussion har flyttats till Diskussion:Joakim Lamotte#Relevans 2019 / Anhn (diskussion) 4 november 2019 kl. 06.27 (CET)

Artiklar som funnits flest dagar på Topp 100 hittills under 2019

Tabellen nedan visar de artiklar som funnits på Topp-100-listan över flest visningar per dag under minst 100 av de 299 dagarna från och med 1 januari till och med 26 oktober 2019. Antalet visningar i tabellen är ungefärliga värden. De är summeringar av värdena i Topp 100-listan där de är avrundade till hundratal om antalet överstiger 1 000.

Artikel	Antal dagar på Topp 100 1 jan–26 okt 2019	Andel dagar (procent)	Antal visningar under Topp 100-dagar
Sverige	299	100	727 600
Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning	299	100	617 200
Stockholm	265	89	277 379
Grekiska alfabetet	249	84	320 502
Greta Thunberg	245	82	551 954
Tjernobylolyckan	186	62	752 263
Lista över namn på bröllopsdagar	184	62	262 643
Astrid Lindgren	180	60	256 456
Freddie Mercury	174	58	287 985
Zlatan Ibrahimović	172	58	180 066
USA	169	57	165 452
Lista över svenska idiomatiska uttryck	169	57	157 700
Första världskriget	144	48	154 717
Avlidna 2019	135	45	113 125
Andra världskriget	134	45	143 257
Lady Gaga	129	43	195 380
Lista över grundämnen	126	42	177 132
Landskap i Sverige	126	42	128 057
A Star Is Born (film, 2018)	124	42	196 267
RMS Titanic	116	39	180 152
Lista över nationalitetsmärken för motorfordon	116	39	159 342
Bradley Cooper	115	39	190 676
Europa	115	39	110 488
Avicii	111	37	156 803
Ted Bundy	108	36	406 626
Lista över länder efter folkmängd	104	35	102 442
Donald Trump	100	34	94 571
Lista över förkortningar	100	34	76 751

• Att Grekiska alfabetet är en stamgäst på Topp 100-listan, i snitt sex av sju dagar, kändes lite otippat, men det finns kanske någon bra förklaring till att den artikeln visas nästan 1 200 gånger per dag.
• Artikeln Lista över nationalitetsmärken för motorfordon har en markant regelbunden säsongsvariation i antalet visningar, speciellt för visningar från "mobil webb". Det märks tydligt att de mobila läsarna av svwp och förare av motorfordon från "okända länder" möts extra mycket under sommarmånaderna.

--Larske (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 03.59 (CET)

Tack för listan! Grekiska alfabetet har nog inte med grekiskastudier att göra. De används i formler och annat och jag gissar att de är svåra att komma ihåg till att börja med. Gissar jag./Machatjkala (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 08.45 (CET)

Stort tack! Det skulle vara intressant med motsvarande listan för bara förstaplaceringar också. Artikel, antal dagar/gånger och sidvisningar då.--LittleGun (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 09.34 (CET)

Stort tack även från mig. Vet någon medianvärdet för antalet visningar på svwp? Medelvärdet är ca 1/dag då det är knappt 4 milj art o ca 100 milj visn/månad = ca 3 milj visn/dag. / Anhn (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 10.52 (CET)

@Anhn: Medianvärdet är med största sannolikhet 0. Min magkänsla säger mig att det är minst hälften av alla artiklarna, antagligen mycket mer, som inte visas under en dag, inte ens under en vecka eller månad.

För att få lite substans till magkänslan valde jag en dag slumpmässigt, det blev den 20 oktober. Sen klickade jag på "Slumpartikel" och valde den med "-bot" 10 gånger och tittade hur många visningar de tio artiklarna hade den 20 oktober. Resultatet blev (0,0,9,0,0,0,0,0,0,0). Alla artiklar utom en av de tio slumpmässigt utvalda var alltså olästa den slumpmässigt valda dagen. För mig räcker det som stöd för att medianvärdet för hur många läsningar en artikel har per dag är 0. Den som vill kan ju upprepa experimetntet med fler artiklar, men jag tror inte att resultatet blir annorlunda. Man får nog betrakta betydligt längre intervall än en dag för att få något annat resultat.

--Larske (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 13.26 (CET)

Lista enligt spec ovan av LittleGun

Artikel	Etta på Topp 100 antal dagar 1 jan–26 okt 2019	Antal visningar dessa dagar
Tjernobylolyckan	19	235 000
Lista över städer i Italien	11	150 200
Örjan Ramberg	10	823 800
Ted Bundy	8	105 000
Värnskatt	7	156 400
Göran Lindberg (polis)	5	101 200
Eurovision Song Contest 2019	4	143 200
Midsommar	4	72 400
Störst av allt (TV-serie)	4	28 900
Notre-Dame de Paris	3	128 800
Marianne Mörck	3	43 300
Greta Thunberg	3	42 100
Patrick Swayze	3	41 900
Sri Lanka	3	41 300
Kosovare Asllani	3	37 700
Lars-Inge Svartenbrandt	3	37 500
Area 51	3	23 400
Lista över Sveriges kommuner	3	19 400
Sara Danius	2	133 200
Valborgsmässoafton	2	89 900
Sveriges nationaldag	2	74 600
Svenne Hedlund	2	66 300
Luke Perry	2	58 400
Armand Duplantis	2	53 500
Amanda Lind	2	52 900
Jerry Williams	2	48 900
Börje Salming	2	47 300
Arne Weise	2	42 800
Siw Malmkvist	2	41 100
Julian Assange	2	40 900
Grace Kelly	2	35 900
Orup	2	35 900
Estoniakatastrofen	2	32 900
West Side Story	2	32 700
Monica Zetterlund	2	32 600
Carina Berg	2	30 000
Roger Federer	2	28 600
Boeing 737 MAX	2	26 100
Nyamko Sabuni	2	25 500
Påsk	2	24 400
Lista över bilmärken	2	22 600
Apollo 11	2	22 100
Lindsey Vonn	2	21 000
Lista över historiska vägnummer i Sverige	2	14 400
Rutger Hauer	2	13 400
Gode	1	126 900
John Lundvik	1	101 000
Bo Hansson (journalist)	1	80 300
Färöarna	1	79 800
Vasaloppet	1	52 000
Lena Söderblom	1	51 100
Norra polcirkeln	1	46 700
Cameron Boyce	1	43 400
Mohombi	1	41 200
Karl Lagerfeld	1	39 700
Kjell Isaksson	1	39 600
Kajsa Ernst	1	39 100
World Wide Web	1	37 600
Erik Grönwall	1	36 300
Dolly Style	1	36 100
Sickan Carlsson	1	35 100
Johnny Logan	1	31 600
Joseph Plateau	1	30 900
Stefan Eriksson (född 1961)	1	28 500
Sarah Dawn Finer	1	28 400
Bibi Andersson	1	28 300
Kristin Kaspersen	1	28 200
Annika Strandhäll	1	28 000
Peter Handke	1	27 700
Bishara Morad	1	26 300
Lasse Lindroth	1	26 300
Lambeth walk	1	25 800
Jan Trolin	1	25 200
Galenskaparna och After Shave	1	25 000
Frida Karlsson	1	25 000
Annelie Pompe	1	24 200
Miriam Bryant	1	23 600
Internationella kvinnodagen	1	23 500
Hannah Graaf Karyd	1	23 400
Chatarina Larsson	1	23 200
Lukas Graham	1	22 100
Bosse Hansson	1	22 000
Petra Marklund	1	21 500
Alla hjärtans dag	1	21 500
Första maj	1	20 400
Tony Rickardsson	1	20 400
Håkäring	1	19 900
Steve Aalam	1	19 800
Grynet Molvig	1	19 800
Jeffrey Epstein	1	19 100
Ray Charles	1	19 100
Peter Harryson	1	19 000
Så mycket bättre (säsong 6)	1	18 800
Christopher Wollter	1	18 500
Lena Philipsson	1	18 000
Kväkare	1	17 500
José Antonio Reyes	1	17 200
Camilla Läckberg	1	16 800
Spader, Madame!	1	16 700
Owe Thörnqvist	1	16 500
Malta	1	16 400
Gosen, Egypten	1	16 400
Christian Gram	1	16 200
Saint Patrick’s Day	1	16 100
Barbra Streisand	1	15 700
Leonardo da Vinci	1	15 500
Mary Poppins	1	14 900
Grönland	1	14 900
Parisa Amiri	1	14 700
Henrik Larsson	1	14 600
Principia Mathematica	1	14 400
Georgios Papanicolaou	1	14 300
Angelica Bengtsson	1	14 300
Shirin El-Hage	1	14 100
Micael Bindefeld	1	13 900
Europaparlamentsvalet i Sverige 2014	1	13 800
Tomas Brolin	1	13 700
Karin Falck	1	13 700
Matti Nykänen	1	13 100
Ana Diaz	1	13 000
Amineh Kakabaveh	1	13 000
Dalai lama	1	12 700
Beatrice Aurore	1	12 400
Petter Stordalen	1	12 300
Madelen Janogy	1	12 200
Hanna Dorsin	1	12 100
Ädelgas	1	12 000
Tomas Ledin	1	12 000
Niki Lauda	1	11 900
Tilde de Paula Eby	1	11 600
Ann-Louise Hanson	1	11 500
Christina Schollin	1	11 500
Lisa Miskovsky	1	11 300
Stefan Holm	1	11 300
Einár (artist)	1	11 200
Svante Grundberg	1	11 100
Jacques Plante	1	11 000
Dagny Carlsson (bloggare)	1	10 700
Dalida	1	10 700
Max Raabe	1	10 600
Charles Manson	1	10 500
Sven-Ingvars	1	10 400
Ewa Roos	1	10 100
Dan Ekborg	1	10 000
Shima Niavarani	1	10 000
Flaggdagar i Sverige	1	9 700
Ebba Busch Thor	1	9 600
Boccaccio (operett)	1	9 600
Sofia Jakobsson	1	9 400
Game of Thrones	1	9 300
Pi	1	9 100
Michael Skråmo	1	9 100
Alexander Isak	1	9 100
Arbogamorden 2008	1	9 000
Adam Pålsson	1	9 000
Eva Röse	1	8 900
Jon Henrik Fjällgren	1	8 700
Junko Tabei	1	8 700
Bengt Feldreich	1	8 700
RMS Titanic	1	8 500
Le Pain Français	1	8 400
Lasse Petterson (född 1935)	1	8 300
Christina Lindberg	1	8 300
Roland Janson	1	8 100
Sven-David Sandström	1	7 900
Tiokamp	1	7 800
Lars Molin (författare)	1	7 700
Jan Björklund	1	7 400
Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige)	1	7 400
Ann Linde	1	7 400
Cher	1	7 400
Maria Borelius	1	7 300
Mattias Karlsson (sverigedemokrat)	1	7 100
Peder Fredricson	1	6 900
Carin Rodebjer	1	6 900
Moder Teresa	1	6 800
Joe Labero	1	6 700
Metallica	1	6 600
Eija Hetekivi Olsson	1	6 600
Malin Arvidsson	1	6 600
G7	1	5 600
Andreas Weise	1	5 500
Cesária Évora	1	5 400
Piccadilly Circus	1	5 200
Paulina Porizkova	1	5 000
Chris Kläfford	1	4 800
Tommy Salo	1	4 700
Stina Wollter	1	4 700
Torne älv	1	4 600
Heath Ledger	1	4 000
Magnus Ranstorp	1	3 300

• Det lägsta antalet visningar som räckt till en förstplats under 2019 är 3 000 visningar den 27 juni.
• Det högsta antalet visningar för förstaplatsen var 239 500 visningar den 25 mars.
• Medelvärdet för den mest visade artikeln är cirka 20 300 visningar på en dag.
• Medianvärdet för den mest visade artikeln är cirka 13 800 visningar på en dag.

--Larske (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 13.05 (CET)

 Gillar. Stort tack!--LittleGun (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 13.17 (CET)

Ettan och fyran i den tidiagre listan saknas helt i denna!(lista över namnsadgar och Grekiska alfabetet)Yger (diskussion) 28 oktober 2019 kl. 20.29 (CET)

Ja, så är det. Av de 8 375 artiklar som legat på Topp-100 någon gång under de första 299 dagarna 2019 är det bara 191 artiklar som har nått förstaplatsen.

Grekiska alfabetet har som högsta placering en 4:e-plats med 3 200 visningar den 19 mars och Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning har som högsta placering en 3:e-plats med 4 300 visningar den 24 juli.

Man får nog ta den här visningsstatistiken med en nypa salt, se till exempel Pizza som från ett medelvärde på 133 visningar per dag och aldrig tidigare under de senaste fyra åren mer än 1 348 visningar på en dag (den 23 april 2016 då den kom på plats 38), de två senaste dagarna har "rusat" med 75 020 och 659 954 visningar. Att artikeln skulle ha visats i medeltal 7,6 gånger per sekund igår har nog inte så mycket med verkligheten att göra.

--Larske (diskussion) 29 oktober 2019 kl. 09.24 (CET)

Larske: Finns det någon förklaring, kvalificerad gissning eller fri spekulation till varför Pizza rusar? Robotor, i så fall varför? Ddos-attack-övning eller nåt? Örjan Ramberg hamnade oerhört högt, även i beaktande att uppmärksamheten kring Josefin Nilsson dokumentären var enorm. Det var säkert filmen och det faktum att namnet inte publicerades av etablerade medier, men jag har för mig att det funnits andra konstigheter som inte är med på listan, justeras statisitiken?--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2019 kl. 07.50 (CET)

@LittleGun: Jag har inte någon förklaring. 7–8 gång visningar per sekund på en och samma klient (IP) låter mycket, så antingen är det en koordinerad attack eller, troligare, något internt fel i servern som loggar visningar eller i den efterliggande beräkningen av statistiken. De senaste två dagarna är antalet visningar åter på normala nivåer, se statistiken.

Jag har rapporterat extremvärdena för de tre dagarna som falska positiver så vi får se om de kommer att rensas ut från statistiken. Det vore intressant att se fördelningen över dygnens timmar och naturligtvis även fördelningar över IP-nummer för de nästan 1 200 000 visningarna under tre dygn. Är det någon information som @Tegel: har rätt att ta del av?

--Larske (diskussion) 1 november 2019 kl. 10.18 (CET)

OK, tack så mycket! Det verkar som sagt som att såna siffror har justerats ibland förut.--LittleGun (diskussion) 1 november 2019 kl. 10.22 (CET)

Nej, jag har ingen mer information än detta. -- Tegel _(disk) 4 november 2019 kl. 19.32 (CET)

Artist som framfört SJ-låten

Sedan några år tillbaka spelar SJ i sina reklamfilmer en cover av E-Types låt "This Is The Way" av en artist som går under pseudonymen The Strongest Man Who Ever Lived. Jag minns att jag för några veckor sedan stötte på en källa som bekräftade denna artists identitet, och hon har tidigare gått under en annan pseudonym och varit med i Melodifestivalen, men jag tror inte hon slutade bättre än femma i sin deltävling. Jag kan inte hitta källan nu och jag minns inte vem hon egentligen var, så om någon kunde ta reda på det skulle det vara tacksamt. 37KZ (diskussion) 3 november 2019 kl. 21.29 (CET)

@37KZ: Ida Redig? Lantgård (diskussion) 3 november 2019 kl. 21.32 (CET)

Tack, hennes nya pseudonym nämns i hennes artikel också. Tänkte det kunde vara relevant att nämna det i hennes artikel. 37KZ (diskussion) 3 november 2019 kl. 21.33 (CET)

Medlemsmöte Wikimedia Sverige

Hej alla!

23 november håller Wikimedia Sverige ett medlemsmöte för alla föreningens medlemmar. Medlemsmötet kommer att äga rum i Annexet, Goto10, Hammarby Kaj 10 D, Stockholm (samma byggnad som kansliet sedan mars 2018 huserar i) mellan 12.30 och 18.30, varpå de som vill kan fortsätta (till självkostnadspris) på restaurangen Thaiboat nära Goto10. Wikimedia Sverige bjuder på vegetarisk lunch och eftermiddagsfika för de som närvarar. Mer information finns på föreningswikin.

Målet med mötet är att låta medlemmar vara med och påverka verksamheten, vilket är särskilt viktigt i år då många nya häftiga saker händer föreningen under de kommande åren. Fokus kommer att ligga på verksamhetsutveckling och volontärengagemang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 4 november 2019 kl. 10.49 (CET)

Kvalitetsmätningen november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Bra nedgång av språkvård men mycket höga siffror för relevanskontroll.Yger (diskussion) 1 november 2019 kl. 06.59 (CET)

Kanske handlar det om hög aktivitet i mallandet. Om det visar sig bestående kanske man behöver öka antalet aktiva diskussioner på sffr. Att öka hastigheten i processen anser skulle vara en dålig idé.FBQ (diskussion) 1 november 2019 kl. 07.50 (CET)

I augusti och september försökte jag gradvis tömma kategorierna för april och maj (tidigare klarade vi nog av hela processen på ett par månader, men något verkar ha hänt fram på senvåren), men i oktober hann jag inte, och ingen annan verkar ha tagit det på sig. Man vill ju också helst undvika att slänga upp ett dussin artiklar åt gången, men vi blir kanske tvungna.

andejons (diskussion) 1 november 2019 kl. 08.22 (CET)

Det har lagts in fler artiklar på SFFR som inte genomgått relevanskontroll den senaste tiden, vilket gjort att kategorierna tagit längre tid att tömma. Det brukar gå upp och ner, så än är det inget problem som behöver oroa oss. Jämför man med andra åtgärdskategorier går det ändå snabbt. Tostarpadius (diskussion) 2 november 2019 kl. 15.26 (CET)

Jag har nu gått igenom relevanskontrollkategorierna och fått ner antalet relevanskontrollmärkta till just nu 124 stycken. Jag har lagt in diskussioner på flera av artiklarna, så välkomna att deltaga i diskussionerna. Sedan tror jag att vi behöver få till bra relevanskriterier för poddar och Youtubers, vilket skulle förenkla bedömningarna.--Historiker (diskussion) 3 november 2019 kl. 13.27 (CET)

Angående relevanskontroll, det ligger just nu nio artiklar i Kategori:Relevanskontroll utan motivering, alla kommer från samma användare. Jag har påpekat det hela på vederbörandes diskussionsida, men hen har inte bidragit med någon motivering trots att det gått en månad. Hur brukar vi hantera det? Radera relkollen helt? /Ariam (diskussion) 4 november 2019 kl. 13.24 (CET)

Det diskuterades på mallens diskussionssida utan riktigt tydligt konsensus. Jag irriterar mig också på när motivering saknas. Radering av relkollen kan övervägas.--Historiker (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.36 (CET)

Alla handlar om poddar och där anser jag vi är vaga i vilka kriterier som gäller (kriterier för youtubare tycker jag vi är bättre på). Det vore nog bra några artiklar om poddar fördes till SFFR, sedan kan vi nog konsekvenshantera resten.Yger (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.41 (CET)

Jag instämmer. Jag hade svårt att ta ställning till relevansen, när jag gick igenom de artiklarna. Låt oss komma fram till en bedömning av riktlinjer, gärna utifrån SFFR.--Historiker (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.49 (CET)

Jag gjorde ett stickprov på en artikel och hittade då en kortfattad motivering i redigeringskommentaren. (Fler än denna användare har ibland gjort så under åren.) I sådana fall kan man överväga att lyfta in den i mallen. Tomas e (diskussion) 5 november 2019 kl. 13.32 (CET)

Wiki Loves Monuments-vinnarna klara

Norsholmen! Vinnarbild!

Svenska delen av Wiki Loves Monuments 2019 är avklarad, och vinnarna och bilderna som går vidare till internationella finalen är utsedda. Stort grattis till Arild Vågen som inte bara vann utan dessutom kom på tredje plats samt fick med ytterligare två bilder vidare. Stort grattis till alla andra i toppen, och ännu större tack till alla som bidragit med inskickade bilder, förbättrade texter, bedömande av bilder och allt annat som är runt omkring tävlingen. Nu väntar en vinter där det går att se till att många fina bilder kommer till användning eller att ge sig ut och ta bilder som passar in i vårens Wiki Loves Earth eller höstens tioårsjubilerande Wiki Loves Monuments. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 14.47 (CEST)

Och vinnaren är alltså tidigare projektledare för Wiki Loves Monuments, ledamot av WMSE:s valberedning. Jag tycker det sticker inte så lite i ögonen: Tävlingen har riktat sig utåt, mot allmänheten. (Till skillnad mot veckans tävling etc, som enbart riktar sig inåt.) Som svenskspråkiga Wikipedia-wikipedian, men inte Wikimedia Sverige-anknuten, kan jag ju fundera över om jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska upplåta plats och reklamutrymme åt detta i fortsättningen. /NH 25 oktober 2019 kl. 19.16 (CEST)

Och jag vill gratulera vinnaren. Grymma bilder! Som det alltid är när Arild Vågen fotograferar och är den uppenbara anledningen till vinsten.--LittleGun (diskussion) 25 oktober 2019 kl. 21.49 (CEST)

Även jag gratulerar den värdiga vinnaren (som har över 100 featured pictures och över 3000 quality images på Commons). Att tro att Abbedabb, Dcastor, Audrey Lebioda, Nationalmuseum eller Bcjhedberg, som har utgjort juryn, skulle vara partiska på det sättet är absurt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 oktober 2019 kl. 23.54 (CEST)

Faktum är att, från min sida, så visste jag inte vem som tagit bilderna under hela processen fram till slutet. Fram till några dagar sedan hade jag inte ens träffat vinnaren. Och fram tills idag så hade jag ingen aning om vad vinnaren hade gjort inom WLM innan. Jag känner inte de andra fotograferna heller. Om det kan på något sätt styrka min opartiskhet. Audrey Lebioda, Nationalmuseum (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 07.58 (CEST)

@NH: Jag ingår inte i juryn i år, men gjorde det 2015. Jag blev tillfrågad att delta i jurygruppen eftersom någon eller några ansåg att jag var duktig på att fotografera. Att årets vinnare är en duktig fotograf har resulterat i att han vunnit tävlingen tidigare, samt att han fått äran att vara projektledare. Jag kan också intyga att jurymedlemmarna använder ett verktyg där inte fotografen anges, utan endast bilderna syns.
/abbedabb^disk 27 oktober 2019 kl. 02.26 (CET)

Oops, jag läste fel, ursäkta. Det ska vara Abbe98. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 oktober 2019 kl. 09.29 (CET)

Jag tror inte, och har inte velat antyda, att juryn skulle varit partisk. Men tävligen vänder sig utåt, till allmänheten. Då bör inte den som har nära kopplingar till organisationen bakom tävlingen delta. Och det borde organisatören gjort klart på förhand. /NH 27 oktober 2019 kl. 11.45 (CET)

(Åter efter höstlov, därav sent svar.) @NH: Tack för dina synpunkter, och tråkigt att det sticker i ögonen. Som Arild skriver nedan riktar sig tävlingen både utåt mot allmänheten och mot redan aktiva Wikipedianer och fotografer som bidrar till Commons, och jag ser inte att det ena utesluter det andra. Information om tävlingen går ut både med central notice så att inloggade och oinloggade ser, via blogginlägg på WMSEs blogg, inlägg på bybrunnen, uppmärksamhet i sociala kanaler, meddelanden på diskussionssidorna för användare som tidigare deltagit i tävlingen samt via partnerorganisationernas olika kanaler. Syftet med tävlingen är blandat mellan att få in nya bilder till Commons (2,26M totalt varav 22 000 från Sverige), få in nya bidragsgivare (15 av 65 för Sverige, gammal jämförelse med andra projekt), få dataset från partners (FMIS och BBR från Riksantikvarieämbetet, K-märkta fartyg från Sjöhistoriska och arbetslivsmuseer från ArbetSam) samt att hålla kontakt och samarbeta med intressanta organisationer. En del av det är viktigare för gemenskapen och en del är intressantare för Wikimedia Sverige, och jag hoppas att alla delar är intressanta nog så att det inte framstår som att tävlingen bara är en intern angelägenhet för Wikimedia Sverige. I olika delar av världen arrangeras tävlingen på olika sätt i fråga om att det är ett chapter, en user group, gemenskapen eller en blandning, och Wikimedia Sverige har inte ensamrätt på att arrangera utan gör det för att vi ser att tävlingen bidrar positivt till både Wikimediaprojekten samt vår verksamhet.

Vad gäller vilka som inte får vara med i tävlingen har vi dragit gränsen vid anställda och styrelse, och även om jag inser att det inte står utskrivet i tävlingsreglerna i år har alla berörda informerats om det och jag har hållit koll på juryns arbete så att inga bilder kommit vidare till sista rundorna. Som Arild också säger är många aktiva både inom föreningens olika delar och aktiviteter samt som bidragsgivare på olika sätt, och jag tycker att det är positivt och vill gärna uppmuntra den bredden. Med det sagt är tävlingen alltid öppen för förslag, förändring och förbättring, och alla som vill vara med och engagera sig i nästa års WLE och WLM är välkomna att höra av sig framöver. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 november 2019 kl. 10.40 (CET)

Först tack för gratulationerna.

Wiki Loves Monuments är en tävling vars primära syfte är dokumentera och tillgängliggöra kulturarv under en fri licens och den arrangeras till största delen av, och är varje år är beroende av, tusental volontärer i wikimediagemenskapen. När jag arbetade med den första tävlingen 2011 var det som oavlönad volontär. De senaste åren har jag också, vilket förstås borde misstänkliggöra mig ytterligare, varit med i juryn för WLM i Bangladesh, Indien, Ukraina och Norge. För genomskinlighetens skulle har jag också som volontär på egen hand lagt till beskrivningar och kategorier för bilder på Commons.

Att tävlingen varit så framgångsrik beror på alla volontärer som hjälpt till, både med att arrangera tävlingen, sortera och lägger till metadata till bilderna, vara med i jury-arbetet och också laddat upp bilder.

Tävlingen har riktat sig både utåt och inåt – den har varit ett verktyg för att få flera användare att bidra till Wikimedia Commons men också att inspirera befintliga användare att fotografera kulturarvet. Så har det varit varje år sedan 2011, utan att det tidigare väckt någon diskussion.

Att stänga tävlingen för alla som någon gång har haft kontakt med WMSE, tillhört någon organisation som någon gång samarbetet med WMSE, som varit aktiv i någon annan del av WLM eller som tillhör wikimediagemenskapen överhuvudtaget (om man vill se tävlingen som riktat enbart mot utomstående) skulle minska antalet bilder kraftigt (och det primära syftet med tävlingen är att dokumentera kulturarv och tillgängliggöra det under öppen licens).

I en gemenskap som wikimediagemenskapen där många deltar som volontärer på flera olika sätt parallellt kommer det alltid dyka upp situationen där individer deltar i olika roller olika år, man kan se på det med misstro eller med glädje över gemenskapens skiftande volontärarbete och de många olika sätten man kan delta.--ArildV (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 14.03 (CET)

Månadens artiklar

"Parvathy Baul" och "Karl XI".

Det blev berättare och kungar som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under september månad. Parvathy Baul (av Boelnorra) utsågs till bästa nya artikel, medan Karl XI (av Alexander Alejandro) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (73 stycken) respektive utökningar (46 stycken) under oktober. Deryni stod här för båda prestationerna. Totalt listades under förra månaden 296 nya och 128 utökade artiklar i projektet.

Nu är det november, och vi kan rösta på oktober månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 42 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 6 november 2019 kl. 08.54 (CET)

Fotnoter

Nyligen snavade jag över en artikel som en person skrivit om sig själv. Jag såg inga fotnoter i den så jag slängde in mallen att källor behövs. Upptäckte sen förvånat att formuleringen i Mall:Källor f.n. är

"Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan."

Gärna som fotnoter? Det behövs alltså inte? Isåf är väl artikeln helt okej och mallen borde lyftas bort?

Hur ska ordet källhänvisning tolkas. Är en källa angiven längst ner utan not en källhänvisning? I så fall motsäger den sig själv.

Artikeln ifråga har länkar som källor men inga fotnoter. Jag vet inte om artikeln är ren självpromotion av en mänska vars relevans som artikelämne är tveksam, eller om hen är självklart relevant. Inte heller vet jag hur stor del av artikeln som faktiskt är källstyrkt. I teorin skulle de angivna källorna kunna vara den länksamling som personen vill ha i sin marknadsföring av sig själv, medan infon om hen kommer mestadels från hen själv. Om det funnes fotnoter, så man ser vilken info som kommer varifrån, bleve artikeln mycket lättare att bedöma. När källnoter inte krävs, blir artiklars grad av relevans mycket mer arbetskrävande att checka, färre ids, och vi får fler egenmarknadsföringartiklar.

Förvisso kan man sprinkla artikeln med "källa behövs"-mallar för att tvinga fram en källbeläggning. Det känns dock som en ganska elak metod, som inte riktigt rimmar med den snälla mallens innehåll (om jag tolkar den rätt) om att noter nog är bra men inte nödvändiga. Tycker det vore bättre att strikta till mallen lite, så den kan användas när det finns sngivna källor men inga fotnoter. --Hjordmån (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 22.51 (CET)

Kan mallen {{Fotnoter}} vara det du söker? --Treetear (diskussion) 31 oktober 2019 kl. 23.24 (CET)

Jag tycker nog att om relevansen är problemet så det det som bör anges. Kan inte heller se att kontroll av källorna, med eller utan fotnoter hursomhelst är särskilt bra sätt att avgöra relevansen, ofta är ju en googling betydligt snabbare än att behöva gå till biblioteket. Finns kanske situationer när man är hjälpt av litteraturlänkar, men hursomhelst så är det ju mindre chans att artikeln blir liggande oåtgärdad om den är relevansmärkt än om den är källmärkt. Jag har tyvärr sett att källmallar använts i alla möjliga sammanhang där problemet egentligen är ett annat, om man önskar förtydligande eller ifrågasätter uppgiften är det enligt min mening bättre att man är tydlig med vad som är problemet, en bättre angiven källa kommer ju då inte att göra någon skillnad.FBQ (diskussion) 1 november 2019 kl. 06.33 (CET)

Jag håller helt med Hjordmån om att fotnoter alltid ska sättas ut. Jag kan inte förstå argumentet för underlåtelsen. (Det enda argument jag känner till är att det försvårar att addera material om det finns en fotnot).

Men, som FBQ skriver är det alldeles oberoende av relevans och misstänkt intressekonflikt eller sjävpromovering.--LittleGun (diskussion) 2 november 2019 kl. 08.25 (CET)

Om allt material i artikeln bygger på en enda källa tycker jag att det är onödigt att sätta ut fotnot(er). /ℇsquilo 2 november 2019 kl. 11.25 (CET)

På Malldiskussion:Källor#Fotnoter? framgår att det för fyra år sedan saknades konsensus kring att fotnoter är nödvändiga. Ett problem är förstås att nybörjare ofta inte klarar att lägga in dem.

Ni har rätt, jag blandar ihop flera saker. --Hjordmån (diskussion) 2 november 2019 kl. 09.35 (CET)

Jag tycker inte kortare artiklar med ett fåtal källor måste ha fotnoter. Det räcker med att källorna redovisas tillsammans under rubriken källor. Att lägga en eller två fotnoter underlättar inte för någon, det är mest en smaksak. Dessutom kan jag tycka att man bör få använda Harvardsystemet också om man vill det. Det viktiga är att man redovisar sina källor./Machatjkala (diskussion) 2 november 2019 kl. 10.11 (CET)

Om fotnoter är nödvändigt eller inte har med artikelns innehåll och utformning att göra. I en artikel som bara innehåller en eller två rader behövs det inte fotnoter om det finns en allmän källa (såvida inte artikeln växer), men är det en längre artikel med påståenden som kan ifrågasättas är det en nödvändighet med fotnoter för att man ska kunna verifiera en enskild uppgift snabbt och enkelt. Finns det inga fotnoter måste kanske alla som vill verifiera en uppgift gå igenom alla källor, medan om det finns en fotnot räcker det kanske med en. Alla godtagbara källor i artikeln räknas, oavsett om det är fotnoter eller inte. Finns det allmänna källor men inga fotnoter kan någon efterlysa fotnoter genom att lägga in mallen {{Fotnoter}}. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 november 2019 kl. 11.55 (CET)

Här kommer vi till det eviga problemet när det gäller fotnotslösa artiklar: Fortfarande är det många som slarvar alldeles för mycket med att lägga in källor. Om någon användare skall utöka en artikel med bara allmänna källor sist i artikeln vet hen inte hur mycket av faktat i en artikel som stöds av de allmänna källorna och vad som saknar källor. Att källbelägga en sådan artikel blir därför svårt, speciellt om artikeln är lång, om den har många källor, och/eller om källorna är stora eller svårsökta (exempelvis böcker). För varje uppgift i texten måste alltså den arma utökaren söka igenom alla källorna. Resultatet blir i praktiken ofta att hen ger upp försöken att källbelägga artikeln. Samma problem har en användare som vill kontrollera en uppgift som hen finner konstig. Med flera editerare som tycker det är ok att strunta i fotnoter växer snart artikeln till en mastodont med ett helt batteri av allmänna källor längst ner. En sådan artikel är i praktiken källös – ingen orkar med att leta igenom alla källorna.

Ett närliggande problem är om någon skall uppdatera en föråldrad artikel utan fotnoter, utan bara med allmänna källor längst ner. Det blir ofta ett oöverstigligt arbete att kontrollera alla källorna efter den/de som innehåller de föråldrade uppgifterna. Följden blir, i bästa fall, att artikeln ligger kvar med en mängd källor som kanske inte längre är relevanta för artikeln. I värsta fall ger medarbetaren upp och struntar i att uppdatera artikeln.

Ett tredje scenario: Det händer att källor visar sig vara felaktiga, varför de uppgifter som härrör från den felaktiga källan måste ändras. Alternativt har en webbkälla dött, och en ny källa måste hittas till de uppgifter som härrör från den gamla källan. Hur klarar man det, om man inte vet vilka uppgifter som kommer från vilken källa? Detta blir ett problem även med bara en källa: Hur vet man vilka uppgifter som är källbelagda, och vilka som inte är det?

Att bara använda allmänna källor kan kanske fungera när någon skapar en liten artikel. Men det är ett tanklöst (eller ännu värre egoistiskt) tänkande. En tänker inte på (eller struntar i det) att artklar på Wikipedia hela tiden utökas. / Ternarius_D 2 november 2019 kl. 12.19 (CET)

Redigeringskonflikt: Machatjkala, ℇsquilo: Som sagt, jag förstår inte argumenten. Det är bara "onödigt" om man förutsätter att artikeln alltid kommer innehålla bara en källa och vara kort. Men, en av de största poängerna med Wikipedia är ju att artiklarna ska leva och växa. Jag tycker det är omöjligt att tycka det är onödigt att underlätta artikeltillväxt.--LittleGun (diskussion)

Det är dock inget tecken på om en artikel kommer växa. Man kan omvandla allmänna källor till fotnoter (då de ändå behöver kontrolleras) eller komplettera med fotnoter i efterhand, men man bör inte vänta för länge med det i en växande artikel. Om nybörjare tycker att det är svårt att ange fotnoter är det bättre att de anger allmänna källor än inga källor alls. Att städa upp andras felaktigt angivna fotnoter och referensfel kan vara ett helvetiskt arbete. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 november 2019 kl. 13.09 (CET)

Exakt. Man kan dela upp källorna i noter i efterhand om det behövs. Och även om jag hoppas på motsatsen så utgår jag nästan alltid från att de artiklar jag skriver kommer att ligga orörda under överskådlig tid. De allra flesta artiklarna jag har skapat har aldrig utökats i efterhand. Endast en (Psilanderaffären) haft utökats så mycket att den behövde få en notapparat införd i efterhand. /ℇsquilo 2 november 2019 kl. 14.24 (CET)

• En liten blänkare, nyligen blev Jaktprov i Sverige en rekommenderad artikel. Artikeln innehar endast en fotnot, men ett stort utbud av källor. --Fredde^✔ 2 november 2019 kl. 12.28 (CET)

Kriteriet gällande källor för rekommenderade artiklar lyder "har en källförteckning (min kursivering) och källbelägger helst de olika avsnitten genom noter." Så sent som för något år sedan var inte alla aktiva på WP:Artikelnomineringar överens om att ens utmärkta artiklar behövde vara komplett försedda med fotnoter eller att artikelns huvudförfattare behövde ha läst de noter denne lagt in. Att vi har en massa översatta artiklar med falsk notapparat är ett större trovärdighetsproblem än att vi har komplett källbelagda artiklar som saknar fotnoter. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 16.08 (CET)

Ja, det är det: På grund av slappheten i översättningskulturen tenderar dessutom de dåliga, översatta artiklarna (precis som de bra d:o, naturligtvis) att hela tiden exporteras vidare, så problemet ständigt sprids. Men ett fel gör väl inte problemet med fotnotslösa artiklar mindre? Nog borde vi kunna klara av att ta itu med mer än ett problem samtidigt? / Ternarius_D 2 november 2019 kl. 16.24 (CET)

Absolut, men då borde vi börja med att skärpa kriterierna för rekommenderade, bra ("i huvudsak bygga på moderna, trovärdiga och auktoritativa källor (se Wikipedia:Pålitliga källor), och vid behov (min kursivering) vara försedd med noter") artiklar och utmärkta ("väl försedd (min kursivering) med tillförlitliga, korrekt formaterade och korrekt placerade källor och noter") artiklar, så att det bästa vi har att visa upp verkligen lever upp till våra ideala normer. Önskemålet om att alla artiklar skall vara komplett försedda med noter är tämligen nytt och har alltså inte ens fått genomslag i våra utvalda artiklar. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 16.34 (CET)

Utvalda artiklar säger ingenting annat än att det är några enstaka användare som tycker att artiklarna är bra utifrån sina utvalda kriterier. Sedan säger det inget om utvecklingspotential heller. Vi har många artiklar på Wikipedia som korta och kärnfulla och som inte lär växa, men är bra och användbara ändå. Sedan har vi många bristfälliga artiklar och artiklar som verkligen skulle behöva blänkare. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 november 2019 kl. 13.09 (CET)

Om jag bygger ut en artikel har jag ingen annan skyldighet att kontrollera andra uppgifter i den. Bara mina tillägg och att källbelägga den. Jag förstår inte argumentet att låta någon annan göra det jobb man ska vara skyldig att göra själv, och tvinga nästa redigerare att kontrollera vad som var källbelagt från början eller inte. Jag tycker det är väldigt owikipedianskt både att överlåta det till någon annan och att förutsätta att ingen annan kommer redigera i en artikel. Det är mycket fascinerande att flera i mitt tycke respektabla användare har den synen i det här fallet. Och jag förstår det inte.--LittleGun (diskussion) 2 november 2019 kl. 15.16 (CET)

Om jag kommer med källstyrkta tillägg kan jag rimligen samtidigt rensa friskt, i den text som inte visar med någon typ av noter att den är källstyrkt. Allt jag känner för är rimligen bara att ta väck och ersätta med källstyrkt text, även om denna blir kortare.

I realiteten undrar jag i vilken mån det förekommer att någon letar upp angivna böcker för att källstyrka texten. När det är länkar - kanske. Men annars? Jag skulle då hellre leta litteratur efter eget huvud, och skriva helt nytt.

Kan man tänka sig att formulera sig utifrån det i mallen? Text styrkt med fotnoter har större chans att bli kvar länge? Svårt att formulera det kortfattat och koncist, dock. --Hjordmån (diskussion) 2 november 2019 kl. 16.36 (CET)

Man har ingen skyldighet att vare sig förbättra artiklar eller förbättra andras bidrag vid behov, men syftet med ett samarbetsprojekt som Wikipedia är att man ska kunna göra det. Att de som skriver en artikel ska kunna samarbeta och inte redigera på olika kanter och motarbeta andra. Man ska absolut inte rensa bort uppgifter som kan vara relevanta enbart för att uppgifterna saknar fotnoter. Antingen ordnar man fotnoter själv, lägger in en mall eller överlåter det till någon annan. Jag har också varit med om att användare plockat bort fotnoter för att de tyckt att fotnoterna förfulat artikeln eller varit för många, och till följd av det har många av uppgifterna raderats med tiden. Sorgligt men sant. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 2 november 2019 kl. 17.10 (CET)

Att plocka bort uppgifter som saknar fotnoter, är helt fel ände att börja i, det skulle jag se som rent illasinnat. Jag välkomnar den nya inställningen att allt borde vara försett med fotnoter, men jag skulle tro att 90 % av innehållet på svwp saknar fotnoter. Då måste vi ha en strategi för i vilken ände vi skall börja. En bra åtgärd är att kb-malla allt som är det minsta tveksamt eller att märka artiklar med flera tveksamheter med fotnots-mallen. När artiklar jag skapat får sådana mallar, åtgärdar jag dem alltid. Jag har också dragit mitt strå till stacken genom att vara drivande bakom att alla nya och omprövade utmärkta artiklar skall vara heltäckande försedda med fotnoter och att det skall stå utom tvivel att huvudförfattarna av översatta artiklar har läst samtliga källor. Vad vi annars borde börja åtgärda är alla artiklar som helt saknar källor eller som har undermåliga källor ifråga om webbsidor där upphovsmännen själva inte redovisar sina källor. Bara så långt har vi ett övermäktigt arbete framför oss som vi som är någorlunda aktiva inte kommer att räcka till för inom överskådlig tid. Själv deltar jag aldrig i tävlingar, men jag tror mig ha noterat att flera tävlingar handlar om just källbeläggning. Det är också en konstruktiv ände att börja i. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 17.26 (CET)

Inte enbart för att den saknar noter. Men exv för att man har annat, källnotsannoterat material. Eller för att man betvivlar innehållet. Om man INTE godkänner detta, är texter utan källnoter verkligen feta proppar som hindrar redigering!

Var medveten om att somliga artiklars "Källor" under denna rubrik en gång stod under rubriken "Litteratur", troligen ditlagda som lästips, som någon gång under processen adlats till källor. Och hur ska jag veta att inte hälften av texten är fantasifulla tillägg utan stöd i källa! Ifrågasatt uppgift, källa behövs, sen ta bort. Eller skriv på diskussionssidan, och ta sen bort efter en tid. Ingen har protesterat när jag gjort så. --Hjordmån (diskussion) 2 november 2019 kl. 17.53 (CET)

@Hjordmån: Så som du uttrycker dig finner jag din inställning oroväckande brutal och verklighetsfrämmande. Det skulle vara klargörande om du kunde ge tre till fem exempel på artiklar där du valt att avlägsna material istället för att kb-märka. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 18.01 (CET)

Som nämns ovan är det ett problem med äldre artiklar, där källorna ligger under rubriken Litteratur. Det leder till att artiklar betraktas som helt källösa, trots att det faktiskt finns allmänna källor. Skulle det vara möjligt att få fram en lista över artiklar som har rubriken Litteratur, men saknar rubrikerna Källor eller Referenser. Därigenom skulle dessa artiklar kunna bearbetas och få en bättre/tydligare källbeläggning.--Historiker (diskussion) 2 november 2019 kl. 19.16 (CET)

Dessvärre är det ofta oklart om rubriken Litteratur avser Källor eller Ytterligare läsning, så det är ingen enkel operation. Nog så ofta är litteraturlistan importerad till översatta artiklar, då är det ännu svårare att avgöra vad som avses. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 19.26 (CET)

Ascilto, "istället för att kb-märka" ... vill du ha vänligheten att för det första tagga ner. Och för det andra läsa om och se vad jag faktiskt skrivit. Jag har varit mycket mer drastisk i beskrivningen av vad man i princip borde kunna göra, än av vad jag faktiskt gör ... att kb-märka först och ta bort senare är mjukare och ofta önskvärt.

Rätt ofta har jag plockat mindre mängd material, där det inte varit källbelagt dvs det framgår inte varifrån det kommer, och jag ansett mig kunna bedöma ämnet. Det finns en del icke källbelagt strunt på wikin, ibland med nåt om källor längst ner, ibland utan. Enligt min mening är det den som tror att den kan lista några källor längst ner utan att visa vad som kommer varifrån, och sen är texten sakrosankt, som har för högt uppdrivna anspråk. Detta är en wiki. Andra kommer redigera det man gör. Du är säkert hederlig, men inte allt som ligger här är samvetsgrant utfört.

Historiker. I somliga äldre artiklar är det troligen källor som ligger under Litteratur. I andra fall är det uppenbart av innehållet att den som skrivit artikeln inte läst den långa lista med böcker som nämns där. I tredje fall har det ursprungligen funnits dels Källor, dels Litteratur. Den som rakt av uppgraderar Litteratur till Källor gissar. Det bör man IMHO inte göra, vad gäller källor. --Hjordmån (diskussion) 2 november 2019 kl. 19.44 (CET)

Hm, jag fick leta en del. Här har jag korrigerat felaktigheter, enligt vad jag anser mig veta, i icke källstyrkt text. Inte bara tagit bort, utan skrivit om. Jag letade öht inte efter källor längst ner innan jag gjorde det men där finns några. [1] Finns här någon som anser att texten inte får röras? Om jag handlat tveksamt, är det tveksamma att jag lagt till utan att idas skaffa källa.

Om någon återställer kommer jag ta bort det felaktiga en gång till. Om det också återställs, mallar jag väl och avvaktar - vilket jag oftast gör. Men detta var så tydliga fel att jag tog det värsta rakt av. --Hjordmån (diskussion) 2 november 2019 kl. 20.07 (CET)

Jag instämmer med Ascilto om att det inte är någon enkel operation och med Hjordmån om att man inte rakt av skall uppgradera Litteratur till Källor. Det var inte det jag avsåg, utan jag önskade en lista över artiklar, som skulle kunna förbättras, genom att granska vad som ligger under Litteratur och eventuellt lägga det under Källor, om det går att verifiera att det faktiskt utgör källor, eller genom att gå igenom litteraturen och med hjälp av den källbelägga artikeln.--Historiker (diskussion) 2 november 2019 kl. 20.18 (CET)

Hjordmån, de länkade förändringarna var ju ganska försiktiga, absolut inget att anmärka på. Men om man reagerar på att ett textavsnitt saknar fotnoter så har ju statusen på texten inte ändrats om man gör förändringar utan att lägga till egna fotnoter. För läsaren är det fortfarande en text utan fotnoter. (Du har tidigare reagerat på att andra haft en hård diskussionsstil, hur tycker du att en uppmaning om att "tagga ner" rimmar med det?) /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 21.10 (CET)

Ett utmärkt exempel på notbeläggning av en artikel som saknade fotnoter är Protesterna i Chile 2019. Jag skrev en kortfattad placeholder-artikel utifrån knapphändiga svenska tidningskällor, mest för att det behövdes en länk från Aktuella händelser på startsidan. Bara en dryg timme senare hade ett ip-nummer utökat artikeln med det fyrdubbla och försett den med fotnoter från internationella källor. /Ascilto (diskussion) 2 november 2019 kl. 21.21 (CET)

Jag tycker fortfarande inte att det är absolut nödvändigt med just fotnoter till alla artiklar, argumenten övertygar mig inte riktigt. Ju kortare artikeln är ju mindre är behovet. Om jag har två eller tre källor och använder dem för ett stycke så skriver jag alla tre noterna sist. Jag kunde lika gärna skriva dem under rubriken källor om nu artikeln endast består av det stycket. När nästa person redigerar finns alternativet att lägga till ett nytt stycke med en egen källa (och då lyfta källförteckningen till noter för det andra stycket). Alternativet är att arbeta in den nya källan i texten och fylla på källförteckningen med ytterligare en not. Jag vet inte om skillnaden är hur vi ser på fotnoterna. Jag ser det inte som att noten ska sitta exakt på uppgiften, det är helt enkelt inte alltid möjligt när man arbetar ihop flera källor. Läser man fotnoterna i en vetenskaplig avhandling ser man snart att det kan kräva ganska mycket arbete att hitta uppgifterna som det refereras till just för att flera källor vävs ihop. Att inte använda fotnoter förhindrar inte fortsatt redigering av kortare artiklar. Att källor försvinner är alltid ett problem. Antingen får man lita på att artikelskaparen gjort rätt eller så får man ta bort innehållet som inte är källbelagd med kvarvarande källor. Om det finns fotnoter eller ej spelar mindre roll. Helst borde detta lösas med att IA-boten också ser till att alla fungerande källhänvisningar finns i Internet Archive och inte bara markerar de som inte längre finns.

När jag ändå håller på vill jag säga att (1) fotnoter på rubriker inte är OK. De får i så fall efter styckets slut. (2) Fotnoter till tabeller är ofta illa placerade och jag har haft ganska stora bryderier med hur jag ska placera dem. Ofta har jag funnit att en textrad som säger att statistiken (eller vad det nu är) i tabellen kommer från X är lämpligast och sedan placerat en fotnot på texten med närmare upplysningar. En tom rad efter tabellen med bara en fotnot är ganska otydligt enligt min mening och försök att sätta en fotnot på själva tabellen brukar misslyckas. (3) Ytterligare en källrelaterad fråga är Mall:Eliteprospects. Den är varken utformad som fotnot eller särskilt bra för en källförteckning. Ändå används den flitigt och ger förutom lämpliga länkar till rätt person, även en länk till huvudsidan vid varje användning. Vi har garanterat bidragit till den sajtens framgångar med detta! Jag hade föredragit att mallen gav en fotnot eller rad i källförteckningen istället, samt endast länk till data (och möjligen också till vår artikel om sajten)./Machatjkala (diskussion) 7 november 2019 kl. 11.38 (CET)

Mall för utökning av artikel?

Har vi andra mallar för utökning av artikel än {{Brödtext}}? Den påstår att det knappt finns någon brödtext, vilket inte nödvändigtvis behöver vara fallet. 37KZ (diskussion) 4 november 2019 kl. 21.57 (CET)

Du har mall:stubavsnitt, men ser att den anges efter diskussion 2015-2017 vara under avveckling, den finns dock kvar i 271 artiklar. Den gäller ju avsnitt av artiklar. sedan finns ju substubsmallen men då skall artiklarna vara riktigt korta. Vi är ju numera ganska restriktiva med mallar då de antingen skall fungera som en varning till läsaren - eller så en uppmaning till andra wikipedianer att göra något men med ganska många mallade artiklar och få aktiva som har tid och kunskaper att göra något åt dem är det ju onödigt med mallar som bara blir liggande. Då blir det ju viktigast att fokusera dem på artiklar som behöver åtgärdas eller raderas. FBQ (diskussion) 5 november 2019 kl. 10.35 (CET)

Jag håller med FBQ här. Att malla artikeln behöver utökas ger inte så mycket. Dels för att mallar stör, och alla artiklar kan utökas, dels för att det är svårt att veta hur mycket som skall utökas innan mallen ska tas bort... och så blir den bara liggande (jag har nyligen raderat några hundra glömda stubbmallar i medicinartiklar som utökats men mallen glömts kvar. Adville (diskussion) 5 november 2019 kl. 10.50 (CET)

Mallarna är till för uppenbara och konkreta brister. Artiklar ska aldrig mallas för att de är något korta, kan förbättras i allmänhet eller för att man vill ha redigeringshjälp. Artiklarna lär utökas med tiden och det får ta sin tid. Om artikeln är dåligt besökt/redigerad kan man istället titta på om det finns länkar till den från andra lämpliga artiklar, om den är korrekt kategoriserad och såna saker. Att själv redigera i den gör också att den syns bland senaste ändringar och kanske lockar andra till att bidra. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 5 november 2019 kl. 11.44 (CET)

Jag håller med tidigare talare – och jag kan tycka att den som har lust att lägga in mallar i artiklar kan lika gärna använda den energin åt att faktiskt åtgärda de brister som mallen ska förevisa. Lantgård (diskussion) 5 november 2019 kl. 16.37 (CET)

Jag håller också med, men bara delvis. Ofta nog kan en mall hjälpa till, så att en kunnig skribent kan skynda till och åtgärda bristen. Det är inte allom givet att vara tusenkonstnär och då kan det vara väl så bra att påvisa en brist än att försöka tillrättalägga den, om man riskerar att göra skadan värre. Jag passar på att i detta sammanhang puffa för Månadens uppdrag. Att lägga ett uppdrag där kan också vara ett sätt att få felet åtgärdat, och det utan att lägga minsta lilla mall i artikeln. Deryni (diskussion) 5 november 2019 kl. 22.50 (CET)

Stubbmallarna är ju rent sagt värdelösa nuförtiden när det byttes till "saknar väsentlig information". Har mallarna en sån formulering så krävs det att artiklarna är nästan i samma status som oartiklar, och det är ju något som 37KZ inte har efterfrågat här. DIEXEL (diskussion) 5 november 2019 kl. 23.00 (CET)

Men, behöver de mallas då? Har du eller 37KZ något exempel?--LittleGun (diskussion) 6 november 2019 kl. 08.36 (CET)

Att en sida kan utökas, det har vi en eller två noter om längst i nästan varje sida. "redigera" och "redigera wikitext" står det hos mig. IP 62.20.170.74 (diskussion) 6 november 2019 kl. 08.41 (CET)

Det finns ett stort antal artiklar som saknar väsentlig information utan att kunna kallas oartiklar. I många av de artiklar som är baserade på äldre uppslagsverk och som handlar om personer som vid tryckningen var i livet har inga eller obetydliga ansträngningar gjorts för att utöka dem. Artiklarna kan således innehålla tämligen utförlig information om vad personen ägnade sig åt i yngre år, medan betydligt mer framstående meriter senare i livet kan vara helt utelämnade. Ett annat exempel är korta artiklar om gamla svenska riksdagsmän. I många fall saknas den aktuella personens insatser utanför riksdagen helt eller nästan helt, vilka i många fall är avsevärt mer betydelsefulla än de politiska meriterna. /Annika (diskussion) 6 november 2019 kl. 09.02 (CET)

Det Annika påpekar om artiklar från äldre uppslagsverk gäller även en del översättningar från Wikipedias barndom. De innehåller alltjämt endast en del av den engelska artikeln, vilket gör att personens uppväxt kan beskrivas in i minsta detalj, medan mannagärningen, alltså det som gör vederbörande relevant, helt saknas i biografin. Tostarpadius (diskussion) 6 november 2019 kl. 09.26 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag tycker inte heller vi ska malla artiklar som kan utökas i allmänhet. Då får vi malla alla artiklar. Däremot kan jag rent principiellt tänka mig en mall för artiklar som bara skapats halvvägs som Annika64 nämner. Det jag är rädd för att att den ska börja användas alldeles för ofta och hamnar på alla möjliga artiklar. Ungefär som stubbmallarna. Det är inte ovanligt att artiklar med mer än 5000 tecken har stubbmall. De tas liksom aldrig bort för artiklar kan ju alltid byggas på. "Här saknas ett stycke om personens livsgärning i vuxen ålder" kanske skulle duga. Kanske behövs inte ens en mall? /Machatjkala (diskussion) 6 november 2019 kl. 09.55 (CET)

Machatjkala: "Det är inte ovanligt att artiklar med mer än 5000 tecken har stubbmall. De tas liksom aldrig bort för artiklar kan ju alltid byggas på." Det är ju för att det är så många och ingen orkar lägga ner tiden på att ta bort dem alla. Det kanske borde finnas en bot som gör det om en artikel överstiger 5 000? DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 13.57 (CET)

DIEXEL, jag har gått igenom alla blåa medicinstubbar nu i oktober för att se om de fortfarande är stubbar. Det är en del som har en infobox som är stor, någon bild och kanske en tabell, men obetydligt med brödtext som förklarar vad det är för ämne. De ser i mina ögon fortfarande ut som stubbar fast de har många tecken (källor i sådana artiklar tenderar att vara ganska långa). Bättre att aktivt jobba igenom ämnesstubbar som man är intresserad av och bara kolla de blåa stubbarna, kanske utöka dem lite och titta på enwp om det finns någon bild. Här ser du min arbetsprocedur, lite ner under den rubriken i punktform. MVH Adville (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.29 (CET)

Adville: Jo, så ser det också ut i många ortsartiklar. Men varför inte se om man först kan begränsa en bot att inte räkna med faktamallar vid granskning av stubbarna innan man får göra det manuellt? Det är ju dock en fråga till de som kan programmera botar. DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.36 (CET)

Det är ju ett sätt, om det går. Adville (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.39 (CET)

Larske: Går det att genomföra mitt förslag om att bot tar bort stubbavsnitt i artiklar som har mer än 5 000 (exkluderat eventuella faktamallar)? DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 15.29 (CET)

Jag vet inte hur det ser ut idag. Men för en massa år sedan var den här mallen främst använd under tomma rubriker (främst i filmartiklar). Förekommer den fortfarande under tomma rubriker, så är det lite krångligare än att bara ta bort mallarna. IP 62.20.170.74 (diskussion) 6 november 2019 kl. 16.12 (CET)

Jag vet inte om vi ska ha en kampanj för att ta bort mallarna bara för att. Jag höll på ett tag och tog bort stubbmärkningarna. Har ändrat mig efterhand och tycker det är bättre att gå igenom dem manuellt. Bara för att de inte är stubb betyder det inte att det inte finns andra problem som bör uppmärksammas. Inte uppdaterad på fem år, inga källor o.s.v. Frågan är varför vi har stubbmallar från början? För att någon ska fylla på artikeln? Det fungerar ju ändå. Vill vi bara hitta korta artiklar kan vi säkert få en lista på annat sätt. 5000 är f.ö. en för hög gräns, 2000 brukar väl snarare vara gränsen för stubb. Lägre om man bara räknat själva texten och inte wikikoden./Machatjkala (diskussion) 7 november 2019 kl. 13.06 (CET)

Vad som är färdigt, beror på ämne. När jag gjorde min första genomgång av asteroid-artiklarna för något århundrade sedan, så upptäckte jag snart att när det kom till vetenskapliga källor, så fanns det sällan så mycket att hämta om enstaka stenbumlingar. En utökning för att få 2000 bytes brödtext, skulle i princip bara betyda utfyllnad med flum och dubblering av data som finns i infoboxen. Vissa av dessa data går att beskriva i brödtexten, men mycket annat blir bara tomma kalorier. 62 osv (diskussion) 7 november 2019 kl. 17.36 (CET)

Stubbmallarna har diskuterats tidigare. Problemen är att de använd(e)s i fel syften, att få observerar mallarna och att få avmallar artiklarna när bristerna är åtgärdade. Det kanske har blivit bättre på senare år, men med tanke på hur många artiklar det finns som innehåller mallen lär problemen kvarstå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 7 november 2019 kl. 16.46 (CET)

Totalt skrivskydd av artikel i en hel månad?

Med anledning av att artikeln om Ida Redig skrivskyddats för icke-administratörer i en hel månad framåt (till 5/12) pga olika uppfattningar om textinnehåll i förhållande till en (två?) encyklopediskt mer oerfaren, nu därför blockerad användare (med något marionett-alias) måste jag fråga om det är rimligt att totalblockera en artikel under så lång tid av en sådan anledning? I redigeringskriget (som jag själv inte alls varit inblandad i, bara åskådare) togs slentrianmässigt även tidigare publicerad, relevant fakta bort från artikeln utan sållning och mallar om önskad förbättring av artikeln har tillförts. Ska denna artikel då stå i sådant oförbättrat, rumphugget skick under en månad bara på grund av olika uppfattning om innehållsönskemål (det rör sig alltså inte om några sabotage el dyl)? Jag ser därför gärna en lättnad av denna åtgärd (som ju inte kan diskuteras på skrivskyddslogg-sidan, varför jag tar upp frågan här), så att en förbättring av artikeln kan genomföras. Vänliga hälsningar--Bemland (diskussion) 6 november 2019 kl. 02.22 (CET)

• Marionetter och hot om att skapa fler marionetter kan vara en rimlig anledning till skrivskydd.
• Det är mer än två marionetter och de har redigerat sedan 24 oktober. Förutom "göranssons" även Sensaigoodlover och Diegoandfriends: [2]
• Det finns all anledning att tro att marionetterna gör detta i promo-syfte, jag vill påstå att det är en form av sabotage (el dyl).
• Längden på skrivskyddet kan ju såklart diskuteras, med beaktande av att det varit mer marionetter än de två senaste och under två veckor. Hur länge tycker du skulle vara rimligt?
• Det är ganska många användare som varit inblandade och gjort marionetternas redigerande ogjort, är du säker på att borttagningarna varit slentrianmässiga? Det kan naturligtvis bli så när man ledsnar på återkommande fluff och reklaminlägg. Det finns ingen tidigare relevant fakta som tagits bort, bara omdelbara borttagande av marionneternas inlägg.
• Artikeln mallades först med källbrist i februari 2018, och sedan med "fluff" i oktober i samband med marionetterna nu.

Om du menar att du är intresserad av att hantera och putsa det som marionetterna lagt dit, och menar att relevansen finns utan OVIKT, kan jag häva eller korta skrivskyddet, så får du göra ett försök. Stor risk att marionetterna återvänder.--LittleGun (diskussion) 6 november 2019 kl. 05.51 (CET)

LittleGun har fullkomligt rätt. Marionetterna har flera gånger klart förklarat som sin avsikt att fortsätta med nya marionetter, oavsett vad vi andra tycker. Se exempelvis Användardiskussion:Lottagöransson ("jag sa att jag kan skapa hur många konton som helst, ni fattar ju att det inte går att blockera. ip adresserna förnyas hela tiden, det är bara att ringa och be om ett nytt"). Låter det som en seriös användare? / Ternarius_D 6 november 2019 kl. 06.44 (CET)

Även med alla "fluff-attacker" från marionetter tillbakarullade så var artikeln omständlig och fluffig. Jag har nu trimmat ner den och egenmäktigt tagit bort fluff-mall och kb-mall. EMM är artikeln nu trots trimning fortfarande "generös exponering" mot Redig, och varje tillägg utan källor bör omgående kunna rullas tillbaka. Här är ett förslag på en tänkbar utformning av artikeln. Synpunkter mottages tacksamt, lämpligen på Diskussion:Ida Redig / Anhn (diskussion) 6 november 2019 kl. 08.07 (CET)

Administratörer skall inte redigera skrivskyddade artiklar annat än om det är nödvändigt, se WP:Skrivskydd. Jag har därför återställt Anhns ändringar. Administratörsverktygen, inklusive rätten att redigera skrivskyddade sidor, bör användas med varsamhet.

Vad gäller längden: jag anser att någon dag till en vecka normalt är en lämplig tidpunkt för att stoppa redigeringskrig. Vill man skydda längre än så bär det i första hand vara halvskydd, och marionetter hanteras genom att blockera dem. Om detta blir ohållbart bör längre skrivskydd provas. Då kan ändringar införas av administratörer efter diskussion på diskussionssidan.

andejons (diskussion) 6 november 2019 kl. 09.02 (CET)

andejons: Halvlås fungerar ej eftersom användare blir bekräftade redan bara efter fyra dagar och det hjälper inte mot de som vill göra reklam. Men vill du slösa din tid på att bevaka artikeln så varsågod men du kan inte förvänta dig att andra ska slösa tid på artiklar som bombarderas av användare som vars enda syfte är att marknadsföra. Det var ju därför hellås sattes på artikeln för att lugna ner situationen och slippa få återkommande reklam inlagda i den. Bemland: Har du ens hängt med vad som har hänt innan du hävde ut dig på detta vis? Minst en person har medgett att denne på uppdrag ska marknadsföra Redig. En annan användare hävdar att det är flera som ska göra det, den påpekar att de är beredda att gå runt blockeringar med att skapa nya konton eller fixa nya IP:n. Det är rent sabotage mot Wikipedias neutralitet bara för att få deras uppdrag slutfört. DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 13.46 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Min invändning till åtgärden är att inget konto ser ut att ha haft bekräftad status, och kunde därför inte redigera artiklar som skyddats till nivån "registrerade användare". Hade dessa användare varit bekräftade hade jag haft bättre förståelse, men att hellåsa i en månad på grund av två obekräftade användares redigeringar var överdrivet. En vecka hade jag dock kunnat stå ut med. Jag instämmer också med Andejons resonemang. 37KZ (diskussion) 6 november 2019 kl. 13.37 (CET)

37KZ: Båda användarna AndersGöransson och Lottagöransson registrerades den 5 november så om tre dagar så skulle de kunna fortsätta lägga in reklam om artikelsubjktet om hellåsningen byttes mot halvlåsningen. Bra skydd där. "Stå ut med?" Vad menar du? Är det du som är reklamanvändarna eller? Vad jag kan se så började du redigera i artikeln efter de två första reklamanvändarna för detta år (Diegoandfriends och Sensaigoodlover) försökte lägga in reklam. Så jag förstår inte varför du inte kunde "stå ut" till den 5:e december? DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.54 (CET)

Lugn, lugn. "Stå ut med" är kanske inte det bästa bland ordval. "Tyckt var mer rimligt" hade absolut varit bättre, och så kan man läsa det om man använder "förutsätt-att-andra-har-goda avsikter-principen".--LittleGun (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.58 (CET)

LittleGun: Jag har inte antytt någonting utan bara skrev efter vad historiken visade. Har användaren inte redigerat i artikeln innan allt började så kan den "stå ut" tills helskyddet upphör. DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 15.01 (CET)

Nu har jag inte påstått att du antytt något. Jag uttryckte bara att dina många frågor angav en hetsig och aggresiv ton.--LittleGun (diskussion) 6 november 2019 kl. 15.11 (CET)

@DIEXEL: Dessa konton är redan tillsvidareblockerade på grund av deras redigeringar i artikeln, så de har ingen möjlighet att redigera artiklar framöver oavsett.

Min poäng är att vi vill värna om Wikipedias öppna natur. Vi vill undvika att hellåsa artiklar om det går att hantera problem på andra sätt utan jobbig övervakning och återställning. Det är bara någon promille av alla aktiva användare som är administratörer. Även om hellåsningen löser problemet med vandalismen så blir det negativt för projektet eftersom det är många potentiella produktiva redigeringar som hindras av detta. Då vinner klottrarna ändå, enligt min mening. I det här fallet hade det räckt att halvlåsa artikeln. Det finns heller inga tydliga tecken på att de inblandade skulle återkomma med bekräftade konton. Vi måste kunna acceptera viss mängd vandalism i våra artiklar för att kunna behålla den öppna encyklopedin. Hellåsning bör bara ske om det rör sig om vandalisering av flera bekräftade konton i snabb följd eller om flera oberoende registrerade användare redigeringskrigar, men i första hand ska blockering användas som administrativt verktyg för att upprätthålla artiklar, om det är för många inblandade får man ta till sig hellåsning för att uppmuntra diskussion om vad som ska gälla i artikeln. Svenska Wikipedia har dessutom inte lika grova problem med vandalism och dispyter som tillexempel engelska Wikipedia, och problemen är väldigt sällan grova till den grad att det är befogat att hellåsa artiklar. 37KZ (diskussion) 6 november 2019 kl. 16.44 (CET)

Mindre än en ppm av artikelbeståndet är helskyddat. Hur det vara ett hot mot den öppna encyklopedin, när det bara sker i en enda sida om en svensk artist jag inte vet att jag någonsin hört talas om? IP 62.20.170.74 (diskussion) 6 november 2019 kl. 17.38 (CET)

Det sluttande planet. Eller riskornen på schackbrädet; 1 ppm idag, 2 ppm imorgon, 4 ppm i övemorgon, 1 773 446 ppm om några veckor. Och så många ppm finns ju inte i hela världen.--LittleGun (diskussion) 6 november 2019 kl. 17.42 (CET)

Är det inte rimligare att maximera den totala nyttan för projektet istället för att tänka att "det är väldigt få hellåsta artiklar, det spelar ju ingen roll?" 37KZ (diskussion) 6 november 2019 kl. 18.04 (CET)

Är det inte att maximera nyttan att koncentrera dig på de 2598287 du kan redigera än de som du inte kan redigera förrän om en månad?

Vi har 57 administratörer. Det räcker inte ens till att fylla ett schackbräde. Och bara någon enstaka administratör har skyddat så många sidor, att det täcker ett schackbräde. Och jag tycker nog vi ska fortsätta ha vissa uppslag skyddade. Det är ett bättre stöd för den öppna encyklopedin än att inte göra det. IP 62.20.170.74 (diskussion) 6 november 2019 kl. 18.25 (CET)

Artiklar skall ha det skrivskydd de behöver för att hålla bördan på administratörerna på en rimlig nivå. En långtidshelskyddad artikel innebär att alla ändringar måste diskuteras på diskussionssidan, och att admins kommer behöva gå in och införa dem sedan. Det är alltså inte så att det bara är att låsa och sedan kan admins luta sig tillbaka och dricka punsch. Även därför bör man inte ta till långa helskrivskydd annat än när inget annat visat sig hjälpa. Jag har nu ändrat skyddet till halvlåsning, vilket är standardåtgärden för sånt här. Om marionetterna återkommer, så tittar vi vad som är lämpliga åtgärder då.

andejons (diskussion) 6 november 2019 kl. 18.37 (CET)

andejons: "Artiklar skall ha det skrivskydd de behöver för att hålla bördan på administratörerna på en rimlig nivå. En långtidshelskyddad artikel innebär att alla ändringar måste diskuteras på diskussionssidan, och att admins kommer behöva gå in och införa dem sedan." Det är väl exakt vad den här artikeln behöver (och hade)? Jag tycker att ditt agerande med att ändra skyddsnivå bara så där är helt klart förhastat tanke på att vad som hände igår. Att användarna är blockerade betyder ju inget, det är ju bara skapa nya användare och fixa nya ip, precis som en av reklamanvändarna sa själv. DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 19.06 (CET)

Vad jag kan se har det inte varit varit mer än en enda olämplig redigering den senaste tiden som inte hade hindrats av halvlåsning, och jag kan inte se någon anledning till att vi skall ta problemanvändares hot som sanning. Behöver vi ändra skyddet igen, så ändrar vi det igen. Svårare än så är det inte. Det är inte något nytt med folk som av olika anledningar inte klarar av att redigera artiklar på det sätt vi vill.

andejons (diskussion) 6 november 2019 kl. 19.33 (CET)

Jag tackar andejons för ändringen av skrivskyddet till en mer hanterbar nivå. Jag är fullt införstådd med problematiken i sammanhanget och att man lätt tröttnar på att kämpa med det som uppfattas som redigeringskrig. Det är bara det att när det gäller nya skribenter så är de normalt inte insatta i alla de olika omfattande regelverken och praxis här, varför återkommande raderingar av deras hela bidrag utan att de riktigt förstår eller samtycker till anledningen gärna skapar denna upptrappade frustrationssituation. Jag har därför i vissa fall – bland de få jag kommer i kontakt med – skrivit några vänliga rader till de nykomna frustrerade och försökt förklara situationen diplomatiskt medlande utifrån vad jag uppfattar som inblandade parters perspektiv (som nu senast på Användardiskussion:Lottagöransson) och det kan ofta ha en välgörande och lugnande effekt, vilket personen också svarar på. Det är ju en väldigt märklig situation det här att delta i ett gemensamt kreativt projekt utan att veta vilka de andra parterna är och där vissa parter har ett upplevt komplext övertag över de nytillkomna, ofrånkomligt något av en "orwellsk situation". Lätt är det då inte alltid, men jag är glad att situationen lugnat ner sig i detta fall och att redigeringar är möjliga trots allt.--Bemland (diskussion) 7 november 2019 kl. 07.01 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Tack för dessa tänkvärda synpunkter och värdefulla insatser från Bemland som är medlem i Projekt vänlighet mot användare

Anhn (diskussion) 7 november 2019 kl. 07.41 (CET)

Kurslitteratur

Vad gör kurslitteratur relevant för Wikipedia? Känner någon till tidigare diskussioner i ämnet? Det pågår just nu en diskussion på Diskussion:Marknadsföring, människor och interaktion. Titta gärna in där.--LittleGun (diskussion) 3 november 2019 kl. 14.36 (CET)

Det är enorm skillnad. I matematiken grunder användes en "bibel" i 20-tal år i alla svenska universitet. Den är självklart relevant. I den diskussion du pekar på är det en av många (5/35) som används som "allmänbildning i ett ämne och på två universitet. Där är relevansen alls inte självklar. När jag läste företagsekonomi var det också ett otal böcker att läsa, men jag lärde mig kondensera ut det som det kunde bli frågor på i tentan. Och det fanns då böcker vars innehåll aldrig gav svar på någon tentafråga, de skumläste jag i rekordfart.Yger (diskussion) 3 november 2019 kl. 14.57 (CET)

Jag har ju uppfattat att det på sffr generellt sett endast krävts att facklitteratur eller skönlitteratur finns i mer än pliktexemplar på svenska bibliotek för att de skall vara relevanta. Jag kan tycka det är generöst men kan inte se att kurslitteratur bör behandlas annorlunda.FBQ (diskussion) 3 november 2019 kl. 18.33 (CET)

Jag har egentligen ingenting emot att den här boken och liknande böcker bedöms som relevanta. Men då vår ideala ambition borde vara att vi skall kunna täcka in ett ämnesområde till 100 % , är det kanske rimligt att skärpa relevanskriterierna för litteratur så att detta område begränsas till vad som på lång sikt är möjligt att täcka in. /Ascilto (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.03 (CET)

Jag känner inte riktigt igen det FBQ skriver. Jag har ibland använt argumentet att om en författares böcker finns på betydligt fler bibliotek än ”pliktbiblioteken”, så borde en artikel om författaren vara relevant. Men för böcker finns det ju relevanskriterier som jag tror vi brukar hålla oss till, ungefär: Wikipedia:Relevanskriterier#Böcker, filmer, konstverk och andra kulturprodukter. De borde väl kunna gälla kursböcker också? /NH 3 november 2019 kl. 20.41 (CET)

Relevanskriterierna låter ganska rimliga, men det är lätt att konstatera att de är strängare för böcker än för filmer och musikalbum. I förhållande till hur praktiken ser ut för filmer - där det i princip inte finns någon begränsning alls för långfilmer - är de väldigt stränga. /Ascilto (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.50 (CET)

NH - det är så det tolkats när de varit upp på sffr - nu var det många år sedan jag såg något bokverk vara uppe för omröstning på sffr, det är möjligt att jag missat någon diskussion men jag upplever nog att det är så majoriteten av artiklarna om böcker ser ut. Nu har ju traditionellt de flesta inte alltför obetydliga böcker recenserats i etablerad media, det torde ju även gälla den här, men det är ju sällan som det länkas till recensioner i artikeln. Här hittar jag en av den aktuella boken som finns tillgänglig över nätet: [3].FBQ (diskussion) 3 november 2019 kl. 22.24 (CET)

Det gavs ut 13 557 böcker i Sverige förra året. 51 svenska filmer preimärsattes, så som Svenska Filminstitutet mäter. Nu är Sverige inte världens bästa exempel givet den förhållandevis svaga filmindustrin, men det kan ändå vara värt att hålla i huvudet när vi jämför dem med varandra.

Det är mycket enklare att ge ut en bok än att göra en långfilm. /Julle (disk.) 4 november 2019 kl. 03.47 (CET)

Jag tycker de nuvarande kriterierna är ganska mycket av ett lappverk, men jag vet inte hur man skulle få dem bättre och heltäckande. För några kommentarer:

• Skapad före år 1500. Kommentar: Tidsgränsen är satt precis före tryckhantverkets genombrott, då böcker och musikalier var ovanliga. - Visst, böcker skapade före 1500 (menas här tryckta?) är ganska sällsynta. Annars hann man ju i centraleuropa där boktryckarkonsten växte fram sprida den ganska rejält och hinna trycka ganska många böcker fram till 1500. Men visst kan man se dem alla som relevanta. Jag kan väl dock då tycka att första böckerna på olika språk, de första historieböckerna, den första botaniska litteraturen, de första sångböckerna osv är mer intressanta, även om de skulle höra hemma efter 1500.
• Finns upptagen i historiska antologier om litteratur, konst etc., eller omnämnd i kulturhistoriska översiktsverk. Ett gaska bra kriterium. Men räcker det att titeln nämns i "Svensk litteratur 1830-1900" utan att innehållet där behandlats? I så fall så blir den ju meningslös att ange som källa och då krävs det ju lite aktivt jobb att gå igenom artiklarna och notera i vilka översiktsverk de förekommer.
• Behandlad i facklitteratur. - känns lite udda, om Y Nilsson (fiktivt namn) i en artikel om Öjamadonnan tagit upp olika tidigare arbeten om densamma och deras slutsatser, räcker det att arbetet finns med i en sådan uppräkning för att det skall anses relevant för en egen artikel? Eller vad menas egentligen? Skall verket ha tillägnats ett eget facklitterärt verk, eller skall det i facklitteraturen framhållits som centralt och viktigt?
• Har av trovärdiga källor bedömts ha stor betydelse för sin genre. anses ju redan behöva preciseras, möjligen syftar det på vad jag ovan nämnde i sista punkten.
• Har vunnit någon nationell eller internationell kvalificerad utmärkelse, eller är del av en exklusiv samling (till exempel världsminne eller litterär kanon). är ju mer entydigt. Däremot ganska hårt krav, och med en slagsida mot modern littteratur, det är mycket lättare att vinna något nationell utmärkelse för en bok än att uppnå status som litterär kanon med den, och historiskt har litteraturpriserna varit sällsynta.
• Har tillägnats ett antal recensioner eller reportage i flera oberoende, etablerade massmedier. Det här är ju ett ganska generöst kriterium. Möjligen svårare idag än för tio år sedan i takt med att facktidskrifter av olika slag minskat i antal. Nätrecensioner har ju blivit vanligare men här finns ju många som inte är "etablerade". Det är ju också sällsynt att kunna hitta de här recensionerna via googling. Dagstidningsrecensioner går dock säkert att hitta via mediearkivet, har själv inte sökt särskilt mycket där. Värre blir det ju dock då för 1600- och 1700-talsskrifter. De har ju vanligen inte recenserats i egentlig mening oavsett hur relevanta där är. Inte heller då vunnit priser som jag påpekade ovan, så jag kan tycka att äldre litteratur förfördelas av kriterierna. Möjligen kan ju då Finns upptagen i historiska antologier om litteratur, konst etc., eller omnämnd i kulturhistoriska översiktsverk. fånga upp mycket, men det beror ju på hur den formuleringen tolkas.FBQ (diskussion) 4 november 2019 kl. 13.43 (CET)

Tack för en gedigen genomgång av relevanskriterierna. Kloka tankar. /Ascilto (diskussion) 4 november 2019 kl. 17.01 (CET)

Några ytterligare kommentarer: 1500 återspeglar faktiskt en uppdelning som finns inom bibliografiska sammanhang; böcker trycka före årtalet kallas inkunabler. Skall man tro den artikeln så bör det vara en 40000 titlar, vilket ju är en del. Samtidigt finns det inget heller som säger att t.ex. ett första biologiskt

verk som idag ges ut på något språk måste vara särskilt relevant.

Vad gäller kriterier som bygger på att finnas med i källor menar jag att de alltid måste förstås som att det finns en icke-trivial behandling av dem. Att bara finnas med i en bibliografisk förteckning räcker inte, och det för oss inte närmare en bra artikel. Kriterierna borde därför förtydligas. I praktiken är nog också kriteriet med det litterära priset överflödigt, eftersom det ändå borde finnas åtminstone recensioner att falla tillbaka på. Å andra sidan gör det heller knappast någon större skada, och gör att artikeln i alla fall säger något mer än bara att boken getts ut.

Överlag tycker jag dock att kriterierna är ganska bra utformade, det är i princip bara "tillkommen före 1500" som inte nämnvärt styr artiklarna mot att bli något annat än rena databasposter. Jag vet inte heller om det är så många artiklar som lutar sig enbart mot det. Det skulle möjligen kunna få utgå.

andejons (diskussion) 4 november 2019 kl. 22.22 (CET)

Svensk kurslitteratur kan ju vara relevant eftersom det används av en stor skara människor som går i grundskolan, gymnasiet och högskola/universitet samt de som går i vuxenutbildningar. Men för att begränsa så att inte varje bok behöver egen artikel så kan man väl ha en artikel i varje ämnesområde istället och kanske där bara de mest vanligaste kurslitteraturen tas upp? En artikel om kurslitteratur i matematik, en i fysik, en i biologi osv. DIEXEL (diskussion) 6 november 2019 kl. 14.25 (CET)

Hm. I grundskolan byts ju böckerna allteftersom läroplanerna ändras, så det blir snabbt många böcker. För att bli intressant borde man ju också hitta källor som beskriver eller jämför de olika böckerna. Det blir snabbt oöverskådligt. Och vid universiteten finns det ju många kurser inom varje ämnesområde. Hur många titlar finns det måntro i ett genomsnittligt kursboksbibliotek? Jag skulle tippa på många tusen. --LPfi (diskussion) 7 november 2019 kl. 15.27 (CET)

Ja, om man gör avgränsningar så att bara litteratur som använts länge av många studerande eller annars är anmärkningsvärd så kan det bli hanterligt. Det förutsätter ändå att det finns ett antal eldsjälar som skriver artiklarna, annars blir det ett helt godtyckligt urval. --LPfi (diskussion) 7 november 2019 kl. 15.30 (CET)

Kurslitteratur bör bedömas som facklitteratur, såvida ISBN eller liknande finns. Man bör nämna detaljer i källangivelsen, inte enbart titeln. Precis som med andra litterära källor får man vara uppmärksam när den används som källa till uppgifter som kan förändras. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 7 november 2019 kl. 16.37 (CET)

Principiellt delar jag inte uppfattningen att vi endast skall bedöma fenomen som relevanta om vi har en realistisk möjlighet att täcka området. Det vore en olycklig begränsning med allvarliga konsekvenser. Om vi inte sätter en bot på det kommer vi exempelvis aldrig att skriva biografier över alla författare från andra språkområden men det globala perspektivet medför att vi måste ha samma regler för dem som för svenskspråkiga. När det gäller böcker menar jag dock att den generösa inställningen från Wikipedias barndom är orimlig. Då verkar man ha tänkt sig att alla skulle få egna artiklar. Den slutsatsen drar jag av det faktum att bibliografierna innehöll mängder av rödlänkar. Exakt vilka kriterier vi bör ha vet jag inte, men det bör finnas betydligt mer att skriva än de uppgifter som går att hitta om vilken bok som helst i Libris. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2019 kl. 10.04 (CET)

Wikipedia och 30-årsdagen av Berlinmurens fall

På gårdagens topp 100-lista över de mest visade artiklarna i svwp finns det inte mindre än 13 artiklar (kanske fler) som har en stark koppling till firandet av 30-årsdagen av Berlinmurens fall. Här är deras listplacering, antal visningar igår samt antal visningar per dag i genomsnitt under det senaste året (9 november 2018–8 november 2019).

• 1: Berlinmuren, 27 927 visningar igår (448 visningar per dag senaste året)
• 9: Östtyskland, 4 943 (179)
• 36: Checkpoint Charlie, 2 205 (77)
• 39: Brandenburger Tor, 2 019 (104)
• 40: Västberlin, 1 963 (37)
• 50: Erich Honecker, 1 760 (33)
• 57: Michail Gorbatjov, 1 440 (223)
• 64: Västtyskland, 1 237 (74)
• 68: Tyskland, 1 184 (656)
• 69: Östberlin, 1 179 (32)
• 83: Trabant, 1 025 (51)
• 89: Sovjetunionen, 990 (460)
• 90: Berlin, 984 (198)
• Totalt för dessa 13 artiklar: 48 860 visningar igår (2 573 visningar per dag senaste året)

--Larske (diskussion) 10 november 2019 kl. 09.18 (CET)

Wikipedias användning av Wikidata

Vi har som jag ser det på ett positivt sätt tagit till oss Wikidata och ökat användningen i våra artiklar. Användningen ger synbara fördelar, som att visa upp fakta inlagda av andra språkversioner, att med lätthet uppdatera tidberoende data från myndigheter samt att göra korskontroller. Den ger också mer indirekta fördelar genom att fakta ligger lite fastare i Wikidata än i Wikipedia. Detta ger också en preventiv anledning att utnyttja Wikidata, om så inte sker riskerar data om "våra" artiklar mot andra språkversioner vara/bli fel.

Vi har redan genomfört flera projekt med sortimentvis anpassning och också tagit fram mallar som {{faktamall biografi WD}} som nu används brett. Jag funderar nu på att ta ytterligare ett steg nämligen Mer systematiskt införande av Wikidata i anslutning till skapandet av nya artiklar. Finns det tankar kring detta, är det bra/dåligt, tips vad som kan behövas för att underlätta? Jag har ingen tanke på något "tvång" för någon men ändå påverka normen så Wikidata post successivt ses som det naturliga (som med kategorier idag).Yger (diskussion) 11 november 2019 kl. 11.43 (CET)

Har vi fått ett bra sätt att hålla koll på förändringar av sv-unikt data i Wikidata, d v s Label, Description, Also known as? Dessa utsätts mer och mer för klotter och vandalism. Eftersom det är Description som dyker upp högst upp i gränssnittet för mobiler så är det viktigt för trovärdigheten att vi (svwp) har kontroll på detta data. Jag har lagt in så att jag ser Description i svwp direkt - ett antal felaktiga beskrivningar har fångats upp tack vare det. Alla aktiva Wikipedianer borde ha den finessen påslagen! --北山 Kitayama (diskussion) 11 november 2019 kl. 12.45 (CET)

För den som vill följa Kitayamas rekommendation ovan, kan noteras att det hela nås via Inställningar > Finesser > Övrigt > Visa beskrivningar från Wikidata. Klart användbar inställning, även om det leder till att (delar av) webbsidan laddas två gånger. --Paracel63 (diskussion) 11 november 2019 kl. 17.55 (CET)

Det finns flera tekniker följa upp "klotter" i Wikidata och detta är en sådan. Själv använder jag liserialistor för att ha koll på det sortiment på 18000 artiklar jag för närvarande är intresserad. Hur en sådan ser ut kan tex ses på Wikipedia:Projekt svenska socknar/Listeralista senaste WD-uppdatering därsedan en sortering per datum visar vad som ändrats den senaste tiden. Jag har bara följt den fem månader men den visar på någon/några förvrängning per månad för de 18000 och minskande frekvens.Yger (diskussion) 11 november 2019 kl. 18.04 (CET)

Man bör också ha i åtanke att bara för att uppgifter hämtas från Wikidata, betyder det inte att uppgiften alltid är rätt. Wikidata påverkar alla språkversioner och i längden förtroendet för Wikipedia. Wikidata gör det även lättare att sprida information som i ett land ses som sanningen, medan ett annat land ser det som desinformation. Voyager85 (diskussion) 11 november 2019 kl. 18.09 (CET)

Jag vet att man kan välja att visa Wikidataredigeringar i senaste ändringar, men då blir man helt översköljd. Jag skulle gärna se att man kunde begränsa det till "ändringar på WD i svenska objektsbeskrivningar".--Caztorp (diskussion) 11 november 2019 kl. 18.17 (CET)

Kitayama, Caztorp: Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams visar ändring, tillägg och borttagning av Wikidata-beskrivning på svenska. Nirmos (diskussion) 12 november 2019 kl. 03.28 (CET)

Strålande, funkar utmärkt, jag testade precis. Och skriver man wikidata i inställningarna så visas endast dessa ändringar (svenska beskrivningar). Inte lätt att hitta en länk till sidan, finns på sidorna Klottersanering och Deltagarportalen. Den borde dyka upp som "underrubrik" till Senaste ändringar i vänstermenyn när man väljer finessen.--Caztorp (diskussion) 12 november 2019 kl. 19.03 (CET)

Fast nu märker jag att det bara är själva beskrivningen den noterar, inte ändring av etikett eller alias. Synd.--Caztorp (diskussion) 12 november 2019 kl. 20.25 (CET)

Caztorp: Jag tror det är ett litet missförstånd här. Finessen visar handlingar från svenskspråkiga Wikipedia och ändringar till svenskspråkiga Wikidata-beskrivningar utan att man behöver ändra på några inställningar. I inställningarna kan du skriva in ett eller flera databasnamn. "wikidata" är inte ett sådant. Om du däremot skriver in wikidatawiki (databasnamnet för wikidata.org) så får du alla handlingar (oavsett språk eller typ av handling) från Wikidata, och enbart Wikidata. Om du skriver in

wikidatawiki
svwiki

så får du alla handlingar från Wikidata och svenskspråkiga Wikipedia, och så vidare. Att du enbart får ändringar till svenskspråkiga Wikidata-beskrivningar (och inte några andra handlingar) har ingenting att göra med att du just skrev "wikidata" i inställningarna. Det blir så om du skriver in något som inte är ett databasnamn. Det är en oavsiktlig bieffekt av hur det råkar vara kodat. Jag kan inte rekommendera att förlita sig på det beteendet. Om det är så att du vill se ändringar till svenskspråkiga Wikidata-beskrivningar – men inte vill se några andra handlingar – så är det nog bäst avsiktligt lägga till stöd för det.

Angående etikett och alias: Det är ett medvetet designval att enbart ta med beskrivning. Det är beskrivning som visas längst upp på sidan i mobilläget, som de flesta läsare använder – därför uppfattar jag det som viktigare. Vet du något ställe där etikett eller alias används av MediaWiki (alltså exklusive eventuella lokala mallar/moduler)? Det är också på grund av att den här informationen läggs till ovillkorligt som jag vill vara väldigt återhållsam med vad som "prackas på". Det är värt att komma ihåg att den här finessen i grund och botten inte har något med Wikidata att göra. Jag har inga problem med att det läggs till i inställningarna så att man kan kryssa i att även se etikett och/eller alias, men det bör troligtvis inte vara en ursprungsinställning. Nirmos (diskussion) 12 november 2019 kl. 20.56 (CET)

Anledningen till att man skulle vilja se etiketter är att det klottrats även här. Länktext i Faktamall biografi WD som är klotter vill man ju städa upp.Caztorp (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.41 (CET)

Vad alias används till vet jag inte, men även om det bara syns i språkrutan på Wikidata ska det ju inte vara felaktigheter. Med lättspårade etikettändringar kan man även hålla ögonen öppna efter redigeringar som *borde* ske men som inte gör det. Artikelflyttar som inte är enbart förändring av särskiljning ska ju åtföljas av en ändrad etikett. Caztorp (diskussion) 13 november 2019 kl. 06.39 (CET)

Alias används främst för att underlätta sökningar. Därför finns "Kalmars kommun" och "Kalmar" som alias i Kalmar kommun. Jag skulle säga att det inte är självklart att en artikelflytt alltid ska åtföljas av en ändrad etikett. Sia Furler kan fortsätta ha etiketten "Sia Furler" även efter en eventuell flytt till Sia (musiker). 62 osv (diskussion) 13 november 2019 kl. 07.09 (CET)

@Voyager85: Lättare skulle det vara, om inte för att ju fler som ser uppgifterna desto större chans att de rättas om de är fel, som vi sedan länge erfarenhetsmässigt stämmer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 november 2019 kl. 21.42 (CET)

Håller inte med användare som skriver att det bara blir bättre med Wikidata. Det känns som att de enbart utgår ifrån sig själva eller en liten skara. Visst går det väl att hitta positiva användningsområden där det faktiskt förenklar för de flesta, men desto fler nackdelar. Dels är det ingen kvalitetsstämpel att uppgifter hämtas därifrån, då uppgifter är bristfälliga och saknar trovärdiga källor. Sedan innebär inte bättre synlighet nödvändigtvis fler uppdateringar, utan i fallet med Wikidata är det helt klart tvärtom. De flesta struntar uppenbarligen i att uppdatera information och rätta till fel om de måste gå via Wikidata. Antingen för att det är svårt, tidskrävande eller för att man inte har någon tilltro till Wikidata. Ju mer som läggs på Wikidata, desto mindre intresse och tilltro till artiklarna, och det i sin tur leder till att artiklarna överges. Det var precis likadant när Wikidata var nytt. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 november 2019 kl. 22.31 (CET)

Det är bara en (kort) tidsfråga innan vi kan redigera Wikidata direkt från infoboxen, utan att behöva lämna artikeln man är på via Wikidata Bridge. Att låta bli att hämta data som saknar källor är förresten något vi själva har kontroll på, ner på parameternivå i en infobox om vi så vill. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 november 2019 kl. 22.59 (CET)

Det är fortfarande problem med bristfälliga uppgifter på Wikidata, till exempel att en bisyssla är är den enda sysselsättning som finns på Wikidata, vilket resulterar i att mallen får missvisande innehåll. Vidare kvarstår problemet med att mallarna kan få betydande textmassa på engelska då de läggs in, vilket vissa användare inte verkar anse vara något problem. Även källbelagd information på Wikidata kan vara felaktig, då någon till exempel förväxlat två personer med samma namn. /Annika (diskussion) 11 november 2019 kl. 23.22 (CET)

Bisysslan måste vara en missuppfattning, det finns inte ens som egenskap på Wikidata. Det finns en vanlig för sysselsättning, som visserligen kan användas för bisyssla, men bör då kvalificeras med ett bestämningsord (och då kan vi välja att filtrera bort det). Mallarna får sällan betydande textmassa på engelska, det är oftast enstaka termer som dyker upp. Och översätter man det en gång kommer samma aldrig att dyka upp igen eller på någon annan artikel. Även källbelagd information på Wikipedia kan vara felaktig, om någon har förväxlat två personer med samma namn. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 november 2019 kl. 23.55 (CET)

Se till exempel Carl-Gustaf Herlitz; karlen var först och främst industriledare, men i mallen presenteras han uteslutande som "politiker". Luigi Carlo Farini är ett exempel på en artikel som har en mall med omfattande text på engelska. Om dessa mallar skall läggas in bör det rimligen åligga den användare som lägger in dem att se till att innehållet blir vettigt. I annat fall skapas omfattande städarbete åt andra användare, vilket i andra fall inte anses vara något acceptabelt beteende. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 06.40 (CET)

Jag har aldrig upplevt Wikipedia som särskilt bra på kompetensutveckling. Som nybliven administratör kände jag att det var mycket jag fick ta reda på på egen hand. Visst fanns det policies och riktlinjer, men det saknades något samlat, överordnat dokument som talade om vad de olika dokumenten fanns. Jag upplever samma fenomen beträffande Wikidata. Ingen handbok, inget överordnat dokument. Visst kan en prenumerera på Wikidatainformation, men då blir en dränkt i inlägg, så många att en inte har en chans att sovra. Jag undrar om inte det kan vara en faktor bakom den motvilja många känner att arbeta via Wikidata som bl.a. Kyllo tar upp.

Jag är dessutom litet bekymrad över den väl okritiska syn på Wikidata jag tyckt mig se på en del håll. Kritik mot hur Wikidata fungerar bemöts med argument som att det snart skall bli bättre när en ny funktionalitet skall tas i bruk. Hade det inte då varit bättre med att börja med fuktionaliteten? Och när användare kommer med exemplifierad kritik, så är det inte lyckat med att vifta bort det som en missuppfattning. Faktum är, att klottret har ökat på Wikidata. Hur kan det då ignoreras med att även källbelagd information på Wikipedia kan vara felaktig? Blir fårhålladet bättre om felkällorna ökas? Det känns tråkigt att de "hårda" Wikidataförespråkarna har en sådan attityd. Ingen ovänlig attityd, inte på något sätt, det är hela tiden en hövlig, t.o.m. vänlig ton. Men tyvärr ger den samtidigt åtminstone mig något av en teflonkänsla – och kanske, i mina mörka stunder, en känsla att jag inte har något val, Wikidata kommer ändå att rulla vidare. Wikipedia känns inte riktigt likadant som när jag först började med det, för mer än 13 år sedan. / Ternarius_D 12 november 2019 kl. 07.21 (CET)

(Redigeringskonflikt)Annika:Jag håller med. Innehållet i Wikidata har ännu en hel del att önska. I vissa fall är det sämre än vad som står på Wikipedia men å andra sidan är det bättre, nyligen las tex Wikidata poster upp på alla riksdagsledamöter i Sveriges riksdag skapat från riksdagens databas, vilket medfört kvalitetsmässigt bättre Wikipediaartiklar. Det bra med Wikidata är ju sedan att det uppdateras från flera håll, och när sker får det genomslag direkt på alla kopplade Wikipedia artiklar, som de saker du pekar på med engelsk text. Du behöver inte rätta många andra gör det och då blir det rätt även i de artiklar du är intresserad av. Och tack för ditt exempel. Jag listar det på saker som kan göra via et dedikerad insats inom mitt föreslagna projekt ovan.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 07.28 (CET)

Hajpkurva som väl illusterar innovationen Wikidata och där jag uppfattar vi är i fasen "Climbing the slope"

Ternarius. Håller med även vad du skriver. Och att förbättra situatione vad beträffar Ingen handbok, inget överordnat dokument ligger med som förslag på vad som bör fixas i det projket jag diskuerar. Även naturligtvis att lära oss alla hur vi bäst och enklast kan säkra att kunna följa upp kvaliteten på Wikidatainformation i de sotriment som inrteserar oss. Det är medvetenheten att det finns brister kring (i) Wikidata och dess koppling till Wikipedia som är orsaken jag vill köra ett projekt, då jag i grunden är övertygad vi behöver gå mot mer koppling till Wikidata (i den takt var och en känner för).Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 07.39 (CET)

Och tack för ditt exempel jag har nu lagt till att lära oss hur det är bäst och enklast att följa upp kvaliteten på ett sortiment som en sak inom projektet jag skissar på.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 07.45 (CET)

Att lägga in WD-mallar utan att först utvärdera om det är en bra idé just här och utan att först rensa bort skräp och åtgärda etiketter i objekt som är på utrikiska är en usel idé. WD är långt ifrån moget i många ämnen. Men vissa nischer är de ganska duktiga på. Det gäller att hitta de senare och göra bruk av Wikidata just där. I biografier är det långtifrån moget. Det Annika64 talar om bisysslor, handlar till stor del om att det på Wikidata inte finns någon specifik property som beskriver vilken syssla som gör Q intressant för Wikipedia. Jag ser inte heller att det kommer finnas en sådan i närtid. Lösningen där är att lägga in den typen av data på Wikipedia istället för vänta på en Wikidata-lösning.

Uppdateringarna är ofta inte så snabba som vi skulle önska på Wikidata, men de är ofta ännu uslare på Wikipedia. Åtminstone när vi rör oss i utmarkerna, där svenskspråkiga inte rör sig så ofta.

Användningen av källor är inte heller så god på WD. Mitt råd är att inte använda WD då. 62 osv (diskussion) 12 november 2019 kl. 08.30 (CET)

Intressant diagram. Det finns också dom som tror att kurvan bara kan gå uppåt, men egentligen så befinner sig dom fortfarande på Peak of Inflated Expectations. Voyager85 (diskussion) 12 november 2019 kl. 08.39 (CET)

Det finns mängder av artiklar som har WD-mallar med onöjaktigt innehåll. Ansvaret måste rimligen ligga på de användare som lägger in dem att innehållet blir korrekt från början, i annat fall är sannolikhetens mycket hög för att förblir oförändrade under mycket lång tid, vilket ger ett mycket amatörmässigt intryck. Det hade behövts ett särskilt städprojekt för att komma tillrätta med detta problem. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 15.45 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ett problem med bisysslor är det samma som det vi har här på Wikipedia: om man hittar en industriledare i en källa som behandlar politiker, så kanske industriledarskapet behandlas bara i förbigående och man får intrycket att politiken var huvudsysslan (jfr teaterskådespelare med biroller i film). Det andra problemet är att hur man använder bestämningsord på Wikidata inte alls är självklart, så då en mindre erfaren användare lägger in något så kanske de saknas. På Wikipedia räcker det att man lägger in en sakuppgift och en länk till källan så kommer andra och förbättrar språket och formaterar källangivelsen. På Wikidata är ett fel ett fel och en missvisande uppgift en missvisande uppgift och det kan bara rättas av någon som märker att det blev fel. Hur mycket måste man kunna för att lägga in uppgifter på Wikidata? Finns det lättillgänglig dokumentation som täcker den miniminivån? --LPfi (diskussion) 12 november 2019 kl. 16.11 (CET)

Att se till att informationen blir vettig när man lägger in mallen räcker ju inte. Om någon senare lägger in en "property" utan svensk "label" så får vi ju utrikiska i faktamallen, om vi inte har språket som ett villkor. Och om någon lägger in en orimlig uppgift så finns den där som om man skrivit in den i artikeln, utom att den inte syns i den normala övervakningslistan. Att kolla rimligheten då man lägger in mallen är ett rimligt krav, men inte tillräckligt för att bli av med problemet. --LPfi (diskussion) 12 november 2019 kl. 16.15 (CET)

En riktig synpunkt som också nämnts tidigare. Och jag har nu lagt in som ett deölprojekt att se över/komplettera propertiys soam anvönds mycket av mallar.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 17.32 (CET)

Ett problem är också att det finns användare som anser att {{faktamall biografi WD}} ska stoppas in även om det redan finns en väl ifylld infobox, se diskussionerna här. (För kännedom så har jag nu återställt infoboxen i Isaac Newton, en av Wikipedias basartiklar.) Det hänvisas ofta till att man kan fylla i ett värde i WD-mallen om det som kommer från Wikidata är dåligt, tyvärr finns det också användare som tar bort sådant och då är bakdörren åter öppen för icke-relevant eller felaktig information. Plumbum208 (diskussion) 12 november 2019 kl. 17.06 (CET)

Jag anser det redan finns en praxis som säger en bra mall inte skall ersättas med en Wikidatamall (undantag om den den är överlägsen). Men det är möjligt den praxisen skall dokuementeras bättre.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 17.28 (CET)

Av en slump hittade jag nu artikeln Gustaf Roos. Där uppger WD-mallen "politiker" som enda sysselsättning trots att han i första hand var ämbetsman. WD-mallen påstår också att han skulle ha varit häradshövding, men det finns det inte något stöd för i SBL, som det hänvisas till som källa. Att han tilldelades titeln vice häradshövding är verkligen inte samma sak som att han var häradshövding. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 17.32 (CET)

Det tolkar jag som ett stöd för att driva projektet jag skissar på. Wikidata börjar nu uppdateras en hel del av olika duktiga bidragsgivare och i andan att alla kan förbättra, behöver fler kunniga kunna korrigera sådana mindre bra uppgifter. Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 17.39 (CET)

Det är iofs mycket bra, och jag vill på intet sätt förringa det goda arbete du utgör – det behövs verkligen. Men ändå: Borde vi inte kvalitetssäkra Wikidata först – innan vi fortsätter att utöka dess användning i artiklarna ännu mer? / Ternarius_D 12 november 2019 kl. 18.10 (CET)

Wikidata substans ökar numera karftigt men samtidigt drabbas den också alltmer av oseriösa redigeringar. Det går aldrig att "komma ikapp" med en kvalitetsärkring av ett fåtal. För eller senare behövs alla goda krafter för att säkra dess kvalitet, egentligen mycket snarlikt hur Wikipedia utvecklats från dess vilda västerntid 2004-2008. Jag vill mest med mitt änkta projekt säkra vi läger ner energi där det är viktigast för att wikipedia och wikidata skall kunna fortätta framgångsrikt. Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 18.19 (CET)

Nu påstår Wikidata att Gustaf Roos hade befattningen vice häradshövding. Det är också felaktigt, då detta endast var en titel som tilldelades yngre jurister några år efter examen då de fullgjort föreskriven tingstjänstgöring. Det var således inte någon befattning. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 18.59 (CET)

(Redigeringskonflikt)

@Yger: Mitt förra inlägg var ingen kritik av ditt kvalitetssäkringsarbete (och det hoppas jag du inte heller uppfattade det som). Däremot ville jag, i anslutning till ditt förra inlägg, få en allmän respons (alltså inte bara från dig) om hur vi bör "schemalägga" kvalitetssäkringsarbetet, och där jag menade att det kanske, drastiskt uttryck, är bättre att täta läckorna i dammväggen innan en fyller i vatten. Jag upplever inte, av flera av de ovanstående, kritiska inläggen att döma, som det riktigt har skett. Men det var alltså inte dig som jag "anklagade" för den saken (om mitt inlägg över huvud taget skall betraktas som en anklagelseakt). / Ternarius_D 12 november 2019 kl. 19.10 (CET)

@Annika64: Det kan vi ju vara överens om att det är fel. Men denna antropomorfism hjälper föga. Det är inte Wikidata som påstår det, det är en enskild användare där som har gjort den redigeringen. Och den kan såklart rättas precis som alla redigeringar här kan göras det. Att klaga på Wikidata i allmänhet när det inte är plattformen det är fel på, utan de bidrag som någon har gjort blir missriktat. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 november 2019 kl. 19.30 (CET)

Ja, problemet är naturligtvis att användare lägger in bristfälliga uppgifter på Wikidata, men det är bättre att fokusera på sakfrågan än hur jag formulerade mig. När det propageras för att massinläggning av WD-mallar i artiklarna leder detta till dessa onöjaktiga uppgifter hamnar i artiklarna. Borde det inte vara den användare som lägger in mallarna som har ansvar för att det blir korrekt? I annat fall skapas en stor mängd merarbete åt andra användare och och sannolikheten för att ingen korrigerar inom överskådlig tid är överhängande. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 20.17 (CET)

@Annika64: Arbetet för Wikimediagemenskapen ökar inte bara för att en felaktig uppgift upptäcks här istället för på Wikidata, utan är konstant. Vi måste ju förutsätta att alternativet inte är att låta felen få leva kvar på Wikidata. Fördelen med att använda det centraliserade lagringssättet är ju att vi också får tillgång till alla uppdateringar som främst sker av andra språkversioners gemenskaper och där vi själva kanske inte ens vet om att de behöver uppdateras. Det är rimligt att tro att över tid så minskar den totala arbetsbördan eftersom att vi inte behöver göra samma sorts uppdatering många gånger på olika (eller i samma) projekt längre. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 november 2019 kl. 20.49 (CET)

Det finns redan en mängd artiklar som innehåller WD-mallar med bristfälliga uppgifter och intresset för att göra korrigeringar verkar vara mycket svalt, vilket resulterar i att de verkar förbli oförändrade under mycket lång tid. Om man propagerar för ytterligare massinläggning av dessa mallar utan att någon granskning av uppgifterna på Wikidata kommer detta problem oundvikligen att öka dramatiskt. Att hoppas på att "någon annan" skall dyka upp och korrigera alla brister verkar överoptimistiskt. Det vore bättre att inrikta sig på att förbättra innehållet i i de WD-mallar som redan lagts in. /Annika (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.07 (CET)

@Ternarius: Data kan inte rättas förrän det upptäcks att den är fel. Bland de runt 800 miljoner påståenden som finns där kan man så klart fiska fram några fel, men att det skulle vara en läckande dammvägg ifrågasätter jag starkt. Men den minoritet av fel som finns (precis som här på Wikipedia) kommer att leva kvar om inte folk som är insatta i ämnena påpekar just detta. Och när man då rättar, gör man det inte bara för sig själv utan för alla språkversioner, där vi alla kan hjälpas åt att rätta detta tillsammans istället för var för sig. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 november 2019 kl. 19.30 (CET)

@Ainali: Jag tycker tyvärr din argumentationsstil i viss mån börjar förändras: Från en vänlig diskussion går du över till personkritik (NB: Som inte är identiskt med personangrepp): Annika får reda på att hon ägnar sig åt antropomorfism (jag förmodar du menar ordets genusvetenskapliga användning, inte den biologiska, men även i den kontexten verkar det malplacerat); jag får reda på att jag ägnar mig åt fiske. Tycker du verkligen att den typen av generaliseringar för diskussionen framåt?

Det stora problemet med Wikidata, som jag upplever det, är egentligen två: Dels att så många är ovilliga att ändra i det när det uppstår fel, uppenbarligen (av den här diskussionen att döma) för att de upplever att det är svårt. Självklart är det enskilda användare som gör fel, alternativt klottrar – det är väl ingen som påstår att felen skulle vara några inneboende problem hos Wikidata? Men om det finns få som åtgärdar felen, som upplever att de har svårt för att åtgärda felen, så är det ändå ett problem. Yger gav ett konstruktivt svar när jag tog upp det problemet – du undviker det. Dels att fel som begås påverkar artiklar i hela Wikipedia, med större – och skadligare – effekt kvalitetsmässigt. I stället för att vifta bort kritiken med okritiska formuleringar som "när man då rättar, gör man det inte bara för sig själv utan för alla språkversioner, där vi alla kan hjälpas åt" och "den minoritet av fel som finns [...] kommer att leva kvar om inte folk som är insatta i ämnena påpekar just detta". Jo tack, men hur får vi fler som är insatta att arbeta med Wikidata, som för väldigt många är nytt, besvärligt och svårt att jobba med. Jag har efterlyst åtgärder av handbokstyp för att hjälpa fler att sätta sig in i Wikidata. Yger svarade som sagt positivt, men du fortsätter att bagatellisera och undvika kritiken. Det löser knappast problemen. / Ternarius_D 12 november 2019 kl. 20.25 (CET)

@Ternarius: Jag ber om ursäkt för att tonen förändras, det kan ha varit klumpigt uttryckt vilket blir ironiskt när jag själv tyckte att det var tonen som låg fel. Den poäng jag försökte göra var att lika självklart som det finns fel på svenskspråkiga Wikipedia så finns det fel på Wikidata. Men det är inte ett inneboende fel på Wikidata som det inte går att göra något åt, vilket jag tycker är den ton som genomsyrar mångas inlägg i diskussionen ovan. Att det är svårt att rätta är ju som jag nämnde förut ett övergående problem. Och jag tycker inte att vi behöver skynda in några massändringar innan att det är löst. Tills dess kan vi förbereda oss genom att experimentera och lära oss mer. Jag har redan gjort ett antal videoklipp för hur man gör olika sorters redigeringar på Wikidata, och gör gärna fler om det kommer specifika önskningar. Att skriva en hel handbok däremot har jag inte tid med, utan då hänvisar jag till den hjälp som redan finns tillgänglig på Wikidatas hjälpsidor. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 november 2019 kl. 20.38 (CET)

Projektförslag

Jag har nu på projektplatsen skissat på punkter som skulle kunna ingå ett tänkt projekt. Jag har haft mycket nytta av de kommenterar som kommit fram här och försökt täcka in de relevanta frågor som tagits upp. Kommentera gärna och om det ännu är någon viktig aspekt jag missat och som borde finnas med, eller om de jag tagit upp känna onödiga eller flummiga.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 19.06 (CET)

Mall för referenslista för mallar

Jag tänkte översätta en:Template:Comparison satellite navigation orbits och undrar därför vad som är den svenska motsvarigheten till en:Template:Template reference list?

Scouten (diskussion) 13 november 2019 kl. 13.01 (CET)

Såvitt jag vet har vi ingen. Istället för använda en mall, bör du kunna skriva <references group=lower-alpha /> istället. 62 osv (diskussion) 13 november 2019 kl. 13.34 (CET)

Gunilla von Platen

Obs - SFFR-diskussion pågår på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Gunilla von Platen

Är det bara jag som tycker att det här i högsta grad ser ut som en promoartikel som kunde rensas rejält (av någon erfaren wikipedian)? Avsnittet Biografi ser inte riktigt ut som det brukar i wikipedias artiklar exempelvis.--Caztorp (diskussion) 8 november 2019 kl. 16.25 (CET)

Det har du helt rätt i. Edaen (diskussion) 8 november 2019 kl. 16.46 (CET)

Fast om hon ska raderas vet jag inte. Hon har varit sommarvärd.--Caztorp (diskussion) 8 november 2019 kl. 16.50 (CET)

Gunilla von Platen är definitivt relevant för en artikel.--Historiker (diskussion) 8 november 2019 kl. 21.16 (CET)

Hon har fått ett antal utmärkelser, ja, men vad har hon gjort? Edaen (diskussion) 8 november 2019 kl. 21.22 (CET)

Utmärkelser, tillsammans med uppmärksamhet och som sommarpratare.--Historiker (diskussion) 8 november 2019 kl. 21.31 (CET)

Fortfarande ingen förklaring till varför hon fått utmärkelser och varför hon inbjudits att sommarprata. Edaen (diskussion) 8 november 2019 kl. 23.21 (CET)

I not 7 finns en motivering till en av utmärkelserna. --Larske (diskussion) 8 november 2019 kl. 23.32 (CET)

Är Kungl. patriotiska sällskapets näringslivsmedalj tillräckligt för att grunda relevans? Edaen (diskussion) 8 november 2019 kl. 23.41 (CET)

Strunt i vem som delat ut medaljen och läs motiveringen. Gör det som står i den henne relevant eller ej? --Larske (diskussion) 8 november 2019 kl. 23.45 (CET)

Nej. Företaget är inte tillräckligt stort för egen relevans och det finns många som grundat firmor som uppnått den storleken som inte har artiklar på Wikipedia. Edaen (diskussion) 8 november 2019 kl. 23.51 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag tycker Wikipedias relevanskriterier haltar. Idrottsmän och kulturkändisar har betydligt lägre krav än de som gjort sig kända inom näringslivet eller framgångsrikt företagande. Det behöver jämnas ut. Näringslivspersoner har också ett allmänintresse. I Platens fall har hon ett företag som omsätter 146 miljoner kr. Hon har dessutom anses vara tillräckligt framgångsrik investerare för att vara med i Draknästet vilket gjort henne omskriven i media [4][5][6][7][8][9][10]. Jämför det med en hockeyspelare som gjort en säsong i Hockeyallsvenskan. Platen har väldigt mycket mer allmänintresse./Machatjkala (diskussion) 9 november 2019 kl. 11.03 (CET)

Jag påminner om att det pågår en SFFR-diskussion Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Gunilla von Platen - de som har synpunkter välkomnas dit. / Anhn (diskussion) 9 november 2019 kl. 11.26 (CET)

SFFR stängd med behåll och artikeln är förbättrad. Bra jobb! Jag lämnade en notis åt Xzakt.kundrelation som lagt in mycket av informationen.

Den generella frågan som Machatjkala lyfter tycker jag innehåller en poäng. Det är inte så enkelt att väga allmänintresse, men svWp har en etablerad värdering av källor och därför tycker jag inte att det är helt fel att säga att sport och kultur faktiskt kan värderas högre än företagande. Media bevakar företagande i lägre grad. Är det en rimligt förklaring till upplevd skevhet? JAGulin (diskussion) 13 november 2019 kl. 11.48 (CET)

Jag tror det kan vara en del av förklaringen, men här ifrågasattes en person som faktiskt fått ganska mycket mediauppmärksamhet. Jag tror att företagens behov av uppmärksamhet och försök att lägga in reklam på Wikipedia också bidragit till en överrestriktiv syn på artiklar om företag. Det borde vi se över./Machatjkala (diskussion) 13 november 2019 kl. 17.23 (CET)

Släpper man efter förvandlas uppslagsverket snart till en reklamkatalog. Edaen (diskussion) 13 november 2019 kl. 17.35 (CET)

Nej, det gör den inte. Det går att skriva sakligt om näringslivet precis som om allting annat. Kan vi skriva om alla möjliga andra ämnen kan vi skriva om detta också. /Machatjkala (diskussion) 13 november 2019 kl. 17.44 (CET)

Machatjkala har en poäng. Dessutom: Wikipedia är med all säkerhet en ganska usel kanal för marknadsföring eller reklam för företag. Det är relativt sofistikerade processer, med genomtänkta budskap och en tydlig målgrupps- och relationsskapande idé för varje insats. Däremot kan en WP-artikel hjälpa till att besvara grundläggande frågor om företaget – de gamla vanliga vad, när, hur, varför osv. Men svaren på de frågorna räcker sällan som säljargument, även om de möjligen kan förklara och signalera lite styrka i varumärket. Sannolikheten att en kund/spekulant ska låta en WP-text vara avgörande för ett köpbeslut får nog betraktas som minimal, speciellt om det inte ens handlar om produkter eller tjänster som vänder sig till konsumenter. Så reklamvärdet av att synas här är ganska begränsat. Istället finns det goda skäl att försöka tillmötesgå WP-läsarnas intresse av ämnet. Det är egentligen inte heller så mycket som skiljer texter om företag av olika slag från till exempel artiklar om artister och deras alster. De är också, i högsta grad, verksamma på en kommersiell marknad och skulle kunna gynnas – om det alls förekommer – på precis samma sätt som genom artiklar om olika företag. Men artisternas encyklopediska relevans och kommersiella intresse betraktas ofta med mer förstående ögon än andra (företag av olika slag) som lever på att sälja tjänster eller produkter. Janders (diskussion) 13 november 2019 kl. 18.55 (CET)

Den typen av sofistikerad reklam förekommer, bland annat hade den aktuella artikeln drag av det. Vi har svårt att se igenom den och välgjorda reklamartiklar med källor och bra språk och så vidare enligt Wikipedias regelverk tar det emot att skära i, se Mackmyra Svensk Whisky före och efter.[11] Edaen (diskussion) 13 november 2019 kl. 19.29 (CET)

Machatjkala Låt oss se förbi den enskilda artikeln, att en artikel ifrågasätts ser jag inte som ett problem så länge utgången blir en förbättring. Vad kan göras för att ge företagande en rättvis plats på svWp? Jag testade att väga allmänintresse utifrån riktlinjedokument, men i grunden speglas allmänintresset kanske mer av vad allmänhetens skribenter är beredda att skriva om och intresset för att vårda och uppdatera dessa artiklar. Jag hittade varken portal eller projekt för att samla användare intresserade av näringsliv. Att producera encyklopediskt skrivna artiklar bör tydliggöra om det finns ytterligare problem.

Janders Underskatta inte värdet av exponering. "Reklam" för att sälja en enskild produkt är idag bara en del av det varumärkesbygge som bär fram budskapet. (Vad tjänar ett företag på att sponsra Globen?) Framgångsrika entreprenörer har ett namn som inte är helt beroende av vad dennes företag presterar. En filmstjärna, en författare eller en sportare har som du säger inte sällan en manager som ordnat medietid. En företagsledare som lyckas få in en intervju i Dagens Industri med anledning av en ny produkt bör kanske ses på samma sätt. Reklambyråer som skriver om sig på Wp kan mycket väl göra det för att visa vad de kan. Just reklam borde nog ha ett större allmänintresse än vad folk förstår. Genomslaget för välorkestrerad marknadsföring kan säkert vara större än för mången bok, men vem som ligger bakom skrivs det sällan om. Sen skulle jag personligen inte ha beskrivit Icas reklamfilmer så ingående.

Jag vill passa på att poängtera att inte alla som är framgångsrika i sitt yrke idag välkomnas som artikelsubjekt. När blir en entreprenör mer intressant än en uppskattad lärare på en större grundskola? Lärarens gärning kan vara nog så viktig, men personen verkar inte genom att skapa medial exponering. JAGulin (diskussion) 15 november 2019 kl. 06.09 (CET)

Ja, Jagulin, visst är det så att blotta existensen i Wikipedia i någon mening tydliggör varumärket för ett företag. Man hittar nog inga nya kunder genom WP. En artikel här kan möjligen bidra till att fördjupa bilden av företaget. Men den konkreta eller påvisbara nyttan av denna exponering - som dessutom kräver ett aktivt intresse att få svar på frågor om företaget - måste nog ändå ses som mycket begränsad. Jämförelsen med den massexponering som följer av Ericsons sponsring av Globen haltar därför. Syftet med att producera ett uppslagsverk är att läsaren ska få kunskap om allehanda frågor. Syftet är inte att undvika grundfakta om företag. Därför måste man väga värdet av att läsarna får information mot företagets intresse av att omnämnas här. Sen är det en helt annan sak hur artiklarna är utformade. Och jag återkommer till min tidigare reflektion: Våra artiklar om till exempel artister kan ofta motiveras med att de bedöms ha ett läsarintresse på grund av artisternas kulturella aktiviteter. Men även de är kommersiella aktörer, som lever på att vara kända och att deras produkter uppmärksammas. Jag ser egentligen inte den principiella skillnaden mot företag/företagare som visserligen kanske inte besitter samma kulturella egenskaper, utan istället får sin relevans därför att de präglar livet för anställda, kunder, leverantörer och samhällen. Janders (diskussion) 15 november 2019 kl. 12.54 (CET)

Sammanfattning på portalsidan av utmärkt artikel som inte överensstämmer med artikeln ger ett slarvigt intryck

Just nu visas den här sammanfattningen av den utmärkta artikeln Emigrationen från Sverige till Nordamerika högst upp på Wikipedias förstasida. Redan i första stycket finns två exempel på hur artikel och sammanfattning har divergerat.

• Artikelns "i den amerikanska Mellanvästern" motsvaras av sammanfattningens "längs den amerikanska gränslandet". Språkfelet, det → den, infördes i sammanfattningen redan när den var 4 minuter gammal för 10 år sedan och jag antar att det har visats på portalsidan minst en gång om året sedan dess. I artikeln ersattes "längs det amerikanska gränslandet" med "i den amerikanska mellanvästern" för åtta år sedan och versaliseringen tillkom för fyra år sedan.
• "1,3 miljoner" ersattes i artikeln för snart fem år sedan med "1,5 miljoner", men står fortfarande kvar i sammanfattningen. Båda uppgifterna saknar såvitt jag kan se källa och kan möjligen båda vara sanna om man inte räknar på samma sätt, men det ser illa ut när man klickar på "Läs mer" och direkt i första meningen ser något annat än det man just läst.

Behövs det någon mer aktiv granskning av sammanfattningarna av de utmärkta artiklarna inför varje gång de publiceras så att de inte har "glömts bort" när de utmärkta artiklarna har uppdaterats? Den typ av påminnelse som gjordes 2011 hjälpte tydligen inte för att få bort den/det-felet.
Ingen aktuell granskning → Ingen publicering? --Larske (diskussion) 14 november 2019 kl. 14.21 (CET)

Det har säkert diskuterats, men behöver det vara en särskild text? Kan man inte bara ta ingressen, och kräva av utmärkta artiklar att den ska vara minst 2000 byte? Ingressen i Amelia Earhart är bättre än sammanfattningen senast redigerad 2009, som exempel. Är det för att minska risken för klotter på huvudsidan?--Caztorp (diskussion) 14 november 2019 kl. 20.00 (CET)

Jag har sagt det förut, men jag säger det gärna en gång till. Vi har haft veckans tävling just om portalingresser. Där blev i princip alla artiklar med artikelnamn som börjar på bokstaven "F" och "G" genomgångna. Tyvärr var deltagande inte stort. Annars skulle man med ett par veckotävlingar till kunna fixa till ingresserna ganska rejält, i form av ett projekt som fördelar sig på några olika veckor. Finns det intresse ordnar jag mycket gärna några sådana förbättringsveckor. Särskilt när det gäller långa artiklar har ingresserna i själva artikeln en förmåga att bli för lång för portalsidan, eftersom den ingressen fyller en funktion för artikeln och inte för portalen. Då kan det vara hand i handske med en specialskriven ingress. Som jag ser det. Deryni (diskussion) 14 november 2019 kl. 23.09 (CET)

Ett sätt att se på det är väl att om ingen ändrar texten så har den inte heller funnits allvarligt problematisk. Vad säger statisktiken om antal visningar av sammanfattning och antal som klickar vidare? Att sammanfattningar är nyskrivna ser jag inte heller som ett kvalitetstecken. Jag såg "visste du" om Dumble Amplifiers och kände att det var kuriosa av reklamkaraktär och vad en boutiqueförstärkare ens är står inte klart. Inte för att det är en "utmärkt artikel" men för att lyfta utdrag till framsidan är förväntningarna nog desamma.

Jag är inte riktigt insatt i tillvägagångssättet idag, men att bara släppa fram sammanfattningar som granskats under det senaste året är nog inte så dumt för att få en mer löpande kvalitetskontroll. Sker det automatiskt? Hur gör de på enWp till exempel? Kanske kan kravet lättas om artikeln självt inte uppdaterats under året, eller så är det ytterligare ett tecken på att artikeln behöver granskas för att behålla sin status. Just migrationsartikeln har ett antal dolda kategorier som antyder behov.

Att låta portal-ingress baseras på artikel-intressen tycker jag låter förnuftigt. En tung artikelintress är kanske något att åtgärda? Det går också då att maskinellt kontrollera att varje mening i portalintress finns med i artikeln och slå larm när en ändring divergerar texterna. Om sammanfattningen exponerades på artikelsidan skulle det säkert också hjälpa uppdateringen. Finns det idag något som signalerar att den extra sidan finns? Stjärnan verkar inte betyda det. Transkludering eller mall typ {{Nötskal}} med länk, i alla fall på diskussionssidan? Sammanfattningen bör inte skötas bara av ett fåtal invigda. Jag ser inte att artikeln knyts till sammanfattningen på WD, det hade kanske varit ett system för något generellt, men annars ska artikelnamnet alltid stämma överens? JAGulin (diskussion) 15 november 2019 kl. 07.42 (CET)

Alla artikelsammanfattningar finns i Kategori:Wikipedia:Artikelsammanfattningar. Vilken artikel som visas en viss dag styrs av mallen {{Utvald_artikel/Datum}}. --Larske (diskussion) 15 november 2019 kl. 08.25 (CET)

"Blocka" info i taxoboxar ifrån wikidata?

På grund av hur wikidata fungerar så dubbleras ibland information på ett olyckligt sätt. Främst reagerar jag på att utbredningskartor dyker automatiskt i taxoboxar. Ibland förekommer samma kartor redan men på annan plats i artikeln. De automatiskt inlagda utbredningskartorna saknar även bildtext vilket gör dem kryptiska, se exempelvis i artikeln strandskata. Hur gör man för att blocka en sådan här utbredningskarta i taxoboxen? --AHA (diskussion) 15 november 2019 kl. 11.42 (CET)

Om du skriver range_map = nowikidata i mallanropet kommer det inte att hämtas någon karta över utbredningsområde (P181) från Wikdata. Se Havstrut och Gulsparv där detta är gjort.

Se även beskrivningen av Utbredningskarta på malldokumentationssidan.

--Larske (diskussion) 15 november 2019 kl. 12.37 (CET)

Ursprungsmallar med felaktig url-parameter

Fördelningen av språk för Ursprungsmallar

enwp (75,61 %)

dewp (12,72 %)

nowp (2,66 %)

frwp (1,96 %)

dawp (1,36 %)

itwp (1,07 %)

eswp (0,98 %)

fiwp (0,94 %)

Övrigt (2,7 %)

LarskeBot har tittat igenom drygt 46 000 artiklar som använder någon av de "ursprungsmallar" {{XXwp}} som ligger under bokstaven W i Kategori:Ursprungsmallar. För en del av dessa artiklar har det blivit fel parametervärde i mallen (eller fel mall). Nedanstående tabell visar hur många artiklar som använder respektive ursprungsmall och hur många av dem som har fel. Som "fel" räknas i denna genomgång endast om mallanropen innehåller wikipedia.org men inte XX.wikipedia.org där XX är de två första bokstäverna i mallnamnet.
Effekten av detta fel är typiskt att det står att artikeln är baserad på X-språkiga Wikipedia, men länken på artikelnamnet leder till en artikel på Y-språkiga Wikipedia.

Språkversion	Antal	Andel	Antal med fel	Andel med fel
enwp	34 992	75,61 %	54	0,15 %
dewp	5 888	12,72 %	31	0,53 %
nowp	1 230	2,66 %	6	0,49 %
frwp	907	1,96 %	6	0,66 %
dawp	629	1,36 %	6	0,95 %
itwp	494	1,07 %	5	1,01 %
eswp	455	0,98 %	7	1,54 %
fiwp	437	0,94 %	0	0 %
ruwp	267	0,58 %	3	1,12 %
plwp	176	0,38 %	2	1,14 %
cawp	134	0,29 %	2	1,49 %
nlwp	105	0,23 %	0	0 %
lvwp	85	0,18 %	2	2,35 %
etwp	83	0,18 %	0	0 %
ptwp	74	0,16 %	1	1,35 %
huwp	60	0,13 %	0	0 %
nnwp	38	0,08 %	0	0 %
iswp	37	0,08 %	1	2,7 %
skwp	32	0,07 %	0	0 %
cswp	31	0,07 %	0	0 %
slwp	24	0,05 %	0	0 %
ltwp	19	0,04 %	0	0 %
kowp	18	0,04 %	0	0 %
zhwp	14	0,03 %	0	0 %
jawp	12	0,03 %	2	16,67 %
ukwp	10	0,02 %	0	0 %
eowp	9	0,02 %	0	0 %
rowp	7	0,02 %	0	0 %
elwp	5	0,01 %	0	0 %
lawp	2	0 %	0	0 %
thwp	2	0 %	0	0 %
fawp	1	0 %	0	0 %
srwp	1	0 %	0	0 %
Totalt	46 278	100 %	128	0,28 %

Och här är en lista med de artiklar som har ovan nämnda fel i mallanropen. Kanske det finns några Wikitomtar som känner för att åtgärda dessa artiklar.

Många av dessa fel härstammar från respektive artikels skapande och kan ha funnits i mer än 10 år, som är fallet för den första artikeln i listan, Inger Christensen. För andra, som Margrethe von der Lühe, var det rätt när artikeln skapades (2012), men har blivit fel efter en tid (2016).

Artikel	Mallanrop med felaktig url-parameter
Inger Christensen	{{dawp|url=http://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Inger_Christensen&oldid=4368233|datum=7 okt, 2008}}
Cirkus Benneweis	{{dawp|url=http://dk.wikipedia.org/wiki/}}
Kanadas damlandslag i handboll	{{dawp|datum=23 augusti 2011|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Canada_women%27s_national_handball_team&oldid=443479969}}
Margrethe von der Lühe	{{dawp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Margrethe_von_der_L%C3%BChe&oldid=735401416}}
Thue Christiansen	{{dawp|artikel=Thue Christiansen|datum=2013-03-22|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Thue_Christiansen&oldid=546330613}}
Per Steenberg	{{dawp|url= https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Per_Steenberg&oldid=15476320}}
Robert E. Howard	{{enwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Robert_E._Howard&oldid=39411517|datum=22 mars 2017}}
Maria Alexandrovna Blank	{{enwp|url=https://ru.wikipedia.org/w/index.php?title=%D0%A3%D0%BB%D1%8C%D1%8F%D0%BD%D0%BE%D0%B2%D0%B0,_%D0%9C%D0%B0%D1%80%D0%B8%D1%8F_%D0%90%D0%BB%D0%B5%D0%BA%D1%81%D0%B0%D0%BD%D0%B4%D1%80%D0%BE%D0%B2%D0%BD%D0%B0&oldid=97611630}}
Alexander Helios	{{enwp|url=https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Aleksander_Helios&oldid=12306200}}
Graaf Sisters	{{enwp|datum=17 november 2012|url=http://fi.wikipedia.org/w/index.php?title=Graaf_(albumi)&oldid=12348350}}
Eliteserien i bandy 1997/1998	{{enwp|datum=1 oktober 2011|url=http://no.wikipedia.org/w/index.php?title=NM_i_bandy_1998&oldid=8552822}}
Manuel Rui Monteiro	{{enwp|url=https://pt.wikipedia.org/wiki/Manuel_Rui|datum=15 november 2018}}
Thor André Olsen	{{enwp|datum=22 maj 2014|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Thor_Andr%C3%A9_Olsen&oldid=130295147}}
Santiago del Estero	{{enwp|url=http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Ciudad_de_Santiago_del_Estero&oldid=30733940}}
Via Claudia Nova	{{enwp|url=http://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Via_Claudia_Nova&oldid=30985093}}
Sofia av Halshany	{{enwp|url=http://pl.wikipedia.org/w/index.php?title=Zofia_Holsza%C5%84ska&oldid=26492064}}
Anna av Celje	{{enwp|url=http://pl.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Cylejska&oldid=26235945}}
Monti Tiburtini	{{enwp|url=http://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Monti_Tiburtini&oldid=28043922}}
Richenza av Northeim	{{enwp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Richenza_von_Northeim&oldid=81905373}}
Euphraxia av Kiev	{{enwp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Adelheid_von_Kiew&oldid=83310497}}
Böhmen-Mährens herrlandslag i ishockey	{{enwp|datum=29 januari 2011|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Eishockeynationalmannschaft_des_Protektorats_B%C3%B6hmen_und_M%C3%A4hren&oldid=84570598}}
Världscupen i nordisk kombination 1989/1990	{{enwp|datum=27 mars 2012|url=http://pl.wikipedia.org/w/index.php?title=Puchar_%C5%9Awiata_w_kombinacji_norweskiej_1989/1990&oldid=29244622}}
Maria Teresa av Spanien (1882–1912)	{{enwp|url=http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Mar%C3%ADa_Teresa_de_Borb%C3%B3n&oldid=53548796}}
Vesa Salo	{{enwp|datum=4 september 2012|url=http://fi.wikipedia.org/w/index.php?title=Vesa_Salo&oldid=9716206}}
Reinhard Gehlen	{{enwp|url=http://de.wikipedia.org/wiki/Reinhard_Gehlen|artikel=Reinhard Gehlen}}
Constance av Frankrike (grevinna av Toulouse)	{{enwp|url=http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Constance_de_France_(1128-1176)&oldid=86295094}}
Demino Ski Marathon	{{enwp|datum=6 mars 2013|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Demino_Ski_Marathon&oldid=113253067}}
Io che non vivo (senza te)	{{enwp|datum=31 maj 2013|url=http://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Sar%C3%A0_perch%C3%A9_ti_amo/Bello_l%27amore&oldid=59132093}}
Cordillera Ampato	{{enwp|url=http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Cordillera_Ampato&oldid=65081861 |artikel=Cordillera Ampato|datum=2013-06-02}}
DDR-Eishockey-Oberliga	{{enwp|datum=19 juni 2013|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=DDR-Oberliga_(Eishockey)&oldid=116975993}}
Kohnstein	{{enwp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Kohnstein&oldid=118217497|artikel=Kohnstein|datum=5 maj 2013}}
Den experimentella romanen	{{enwp|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Le_Roman_expérimental&oldid=98412808}}
Célimène Gaudieux	{{enwp|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=C%C3%A9lim%C3%A8ne_Gaudieux&oldid=97109137}}
Cratesiclea	{{enwp|url=https://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Cratesiclea&oldid=61313626}}
Tykocin	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Tykocin&oldid=126940103|artikel=Tykocin|datum=27 januari 2014}}
F-15 Strike Eagle (datorspel)	{{enwp|datum=21 april 2014|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=F-15_Strike_Eagle&oldid=128454499}}
Julikrisen	{{enwp|url=https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Julikrisen&oldid=13035482}}
Innsbrucks universitet	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Universit%C3%A4t_Innsbruck&oldid=134200964|artikel=Universität Innsbruck|datum=20 september 2014}}
Švėtė	{{enwp|url=//nn.wikipedia.org/w/index.php?title=Vykintas&oldid=634736468|artikel=Švėtė|datum=8 januari 2015}}
Daniela Zeca-Buzura	{{enwp|url=https://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Daniela_Zeca-Buzura&oldid=8864845 |artikel= Daniela Zeca-Buzura |datum=6 oktober 2014 }}
Bjarnarey	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Bjarnarey&oldid=136924531 |artikel=Bjarnarey |datum=19 december 2014 }}
Lars Wager	{{enwp|url= https://fi.wikipedia.org/w/index.php?title=Lasse_Wager&oldid=12538076}}
Marie Louise de La Tour d'Auvergne	{{enwp|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Marie-Louise_de_La_Tour_d%27Auvergne&oldid=126509073}}
Luisa de Medrano	{{enwp|url=https://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Luisa_de_Medrano&oldid=89878586}}
Lisa Teige	{{enwp|url=//no.wikipedia.org/w/index.php?title=Lisa_Teige&oldid=17003787|artikel=Lisa Teige|datum=20 december 2016}}
Ulrikke Falch	{{enwp|url=//no.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulrikke_Falch&oldid=17015520|artikel=Ulrikke Falch|datum=31 december 2016}}
Fejknyheter	{{enwp|url=//en.m.wikipedia.org/wiki/Fake_news|artikel=Fake News|datum=25 februari 2017}}
Enel	{{enwp|url=https://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Giangiacomo_Feltrinelli&oldid=92872477|artikel=Enel}}
Hotel Dajti	{{enwp|artikel=Hotel Dajti|url=https://sq.wikipedia.org/wiki/Hotel_Dajti}}
Bellonatemplet	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Tempel_der_Bellona&oldid=178817185}}
Décret du 1er février 1792 sur les passeports	{{enwp|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=D%C3%A9cret_du_1er_f%C3%A9vrier_1792_sur_les_passeports&oldid=130320967}}
Nannette Streicher	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Nannette_Streicher&oldid=176318378}}
Billboardlistans förstaplaceringar 1958	{{enwp|url=https://en.m.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_Billboard_number-one_singles_of_1958(U.S.)&oldid=890603262}}
Escher Wyss	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Escher_Wyss_AG&oldid=186253079|artikel=Escher Wyss AG|datum=2019-03-04}}
Casilda Iturrizar	{{enwp|url=https://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Casilda_Iturrizar&oldid=6838597}}
Charlotte Amalie av Hessen-Wanfried	{{enwp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Charlotte_Amalie_von_Hessen-Wanfried&oldid=184738171 }}
33 Bootis	{{enwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=33_Bootis&oldid=46032549 |artikel=33 Boötis |datum=25 oktober 2019 }}
39 Bootis	{{enwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=39_Bootis&oldid=46033059 |artikel=39 Boötis |datum=27 oktober 2019 }}
Olga Lauristin	{{enwp|url=https://et.wikipedia.org/w/index.php?title=Olga_Lauristin&oldid=5169910}}
Helalia Johannes	{{enwp|https://de.wikipedia.org/wiki/Helalia_Johannes#Persönliche_Bestzeiten|datum=6 oktober 2019}}
La Belle Ferronière	{{frwp|datum=|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=La_Belle_Ferroni%C3%A8re&oldid=96286227}}
Esther Imbert	{{frwp|datum=|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Esther_Imbert&oldid=94143711}}
Élodie Thomis	{{frwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%89lodie_Thomis&oldid=564406718|artikel=Élodie Thomis}}
Férid Boughedir	{{frwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Férid�_Boughedir&oldid=666985533|artikel=Férid Boughedir|datum=15 februari 2016}}
Moufida Tlatli	{{frwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Moufida_Tlatli&oldid=666985533|artikel=Moufida Tlatli|datum=15 februari 2016}}
Marie de Gournay	{{frwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Marie_de_Gournay&oldid=742769027}}
Eldey	{{iswp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Eldey&oldid=665793496 |artikel=Eldey |datum=6 juni 2015 }}
Sacco	{{itwp|url=http://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Tagliamento&oldid=6718296}}
Fucino	{{itwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Fucine_Lake&oldid=359400968}}
Maria d'Este	{{itwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Maria_d'Este&oldid=398341360}}
Arkeology	{{itwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Arkeology&oldid=416800843|artikel=Arkeology}}
Montecatini	{{itwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Montecatini_(company)&oldid=757808851|artikel=Montecatini}}
Yukiko (kejsarinna)	{{jawp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Princess_Yukiko&oldid=896722350}}
Fujiwara no Fusako	{{jawp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Takatsukasa_Fusako&oldid=809413108}}
Anoia	{{cawp|url= https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Anoia&oldid=605344048 |artikel=Anoia |datum=22 april 2014 }}
El Periódico de Catalunya	{{cawp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=El_Periódico_de_Catalunya&oldid=801271278|datum=2017-09-18}}
Ainaži socken	{{lvwp|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Aina%C5%BEi|datum=17 jan 2015}}
Brenguļu socken	{{lvwp|url=https://ltg.wikipedia.org/wiki/Brengu%C4%BCu_pogosts|datum=23 jun 2015}}
Xujiahui-katedralen i Shanghai	{{nowp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=St._Ignatius_Cathedral_of_Shanghai&oldid=231207802}}
Juan de Zumárraga	{{nowp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Juan_de_Zum%C3%A1rraga&oldid=333206441}}
Dyngmyggor	{{nowp|url=http://nn.wikipedia.org/w/index.php?title=Gj%C3%B8dselmygg&oldid=1427421}}
Io che non vivo (senza te)	{{nowp|datum=31 maj 2013|url=http://it.wikipedia.org/w/index.php?title=Sar%C3%A0_perch%C3%A9_ti_amo/Bello_l%27amore&oldid=59132093}}
Zeelandia	{{nowp|datum=30 augusti 2014|url=https://nn.wikipedia.org/w/index.php?title=Zealandia&oldid=2475650}}
Kirsten Hansteen	{{nowp|url=https://nn.wikipedia.org/w/index.php?title=Kirsten_Hansteen&oldid=2968391}}
Jizerská padesátka	{{plwp|datum=27 januari 2014|url=https://cs.wikipedia.org/w/index.php?title=Jizersk%C3%A1_pades%C3%A1tka&oldid=11125716}}
Palmiry	{{plwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Palmiry&oldid=631818087|artikel=Palmiry|datum=30 oktober 2014}}
Teleférico A	{{ptwp|datum=19 november 2014|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Telef%C3%A9rico_A&oldid=634544497}}
Louise Chevalier	{{ruwp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Betty_Roose&oldid=109772871}}
Progress MS-2	{{ruwp|url=https://lv.wikipedia.org/w/index.php?title=Progress_MS-02&oldid=2497948|artikel=Progress MS-02|datum=2 april 2016}}
Margery Jourdemayne	{{ruwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Margery_Jourdemayne&oldid=769939286}}
Brunhilda	{{eswp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Brunhilda_of_Austrasia&oldid=453260050}}
Paysandú	{{eswp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Paysand%C3%BA&oldid=406759615|Paysandú}}
Mariela Castro Espín	{{eswp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mariela_Castro&oldid=425245509|artikel=Mariela Castro|datum=2011-05-08}}
Pisjtjana	{{eswp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Balta&oldid=124560790|artikel=Pischana|datum=4 december 2013}}
Eliza Lynch	{{eswp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Eliza_Lynch&oldid=726002421}}
Zulia FC	{{eswp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Zulia_FC&oldid=683848120}}
Miguel Sánchez (teolog)	{{eswp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Miguel_S%C3%A1nchez&oldid=718382996|artikel=Miguel Sánchez|datum=22 juli 2017}}
Otfried Höffe	{{dewp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Otfried_H%C3%B6ffe&oldid=4020690}}
Silkesspinnare	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Bombycidae&oldid=235226462|datum=21 juni 2009}}
Ulla Tørnæs	{{dewp|url=http://da.wikipedia.org/wiki/Ulla_T%C3%B8rn%C3%A6s|artikel=Ulla Tørnæs}}
Juniorvärldsmästerskapet i ishockey 1999	{{dewp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Eishockey-Weltmeisterschaft_der_Junioren_1999}}
Juniorvärldsmästerskapet i ishockey 2000	{{dewp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Eishockey-Weltmeisterschaft_der_Junioren_1997}}
Jean Heiberg	{{dewp|url=http://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Jean_Heiberg&diff=9682123&oldid=9570789|datum=18 november 2011}}
Österreichischer Skiverband	{{dewp|datum=26 mars 2012|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=David_Wise_(writer)&oldid=474302343}}
Tartu Maraton	{{dewp|datum=5 mars 2013|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Tartu_Maraton&oldid=542204982}}
Adolf Köster	{{dewp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Adolf_K%C3%B6ster&oldid=542231137|artikel=Adolf Köster|datum=5 mars 2013}}
Bumiputra	{{dewp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Bumiputra|datum=4 maj 2013}}
Michael Burleigh	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Michael_Burleigh&oldid=568616088|artikel=Michael Burleigh|datum=15 augusti 2013}}
Siedlęcin	{{dewp|url=https://pl.wikipedia.org/w/index.php?title=Siedl%C4%99cin&oldid=37233602|artikel=Siedlęcin|datum=9 augusti 2013}}
Luděk Bukač	{{dewp|datum=15 maj 2015|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lud%C4%9Bk_Buka%C4%8D&oldid=656584281}}
Paragraf 175	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Paragraph_175&oldid=586302352|artikel=Paragraph 175|datum=16 december 2013}}
Kudowa-Zdrój	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kudowa-Zdr%C3%B3j&oldid=580484240|artikel=Kudowa-Zdrój|datum=6 november 2013}}
F-15 Strike Eagle (datorspel)	{{dewp|datum=21 april 2014|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=F-15_Strike_Eagle_(video_game)&oldid=595665645}}
Tyska ryttarmärket	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=German_Equestrian_Badge&oldid=543062480|artikel=German Equestrian Badge|datum=9 mars 2013}}
Krigsekonomi	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/wiki/War_economy|datum=10 maj 2014|artikel=Kriegswirtschaft}}
Pisarzowice	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Pisarzowice,_Luba%C5%84_County&oldid=573316007|artikel=Pisarzowice, Lubań County|datum=17 september 2013}}
Borzęcino	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Borz%C4%99cino,_Gmina_Barwice&oldid=545601732|artikel=Borzęcino, Gmina Barwice|datum=20 mars 2013}}
Nicktoons	{{dewp|datum=20 september 2014|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nicktoons_(TV_channel)&oldid=626339933}}
Grand Prairie	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Grand_Prairie,_Texas&oldid=623548145|artikel=Grand Prairie, Texas|datum=31 augusti 2014}}
Slaget vid Sehested	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Battle_of_Oposhnya&oldid=611964032|artikel=Schlacht bei Sehestedt}}
Petrisjtjevo	{{dewp|url=https://ru.wikipedia.org/w/index.php?title=%D0%9F%D0%B5%D1%82%D1%80%D0%B8%D1%89%D0%B5%D0%B2%D0%BE_%28%D0%A0%D1%83%D0%B7%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D1%80%D0%B0%D0%B9%D0%BE%D0%BD%29&oldid=45507137|artikel=Петрищево (Рузский район)|datum=22 juni 2012}}
Christian Schnug	{{dewp|url=https://pl.wikipedia.org/w/index.php?title=Christian_Schnug&oldid=36256670|artikel=Christian Schnug|datum=24 april 2013}}
Alpenzoo Innsbruck	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Alpenzoo_Innsbruck&oldid=636881836|artikel=Alpenzoo Innsbruck|datum=06 december 2014}}
East Budleigh	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=East_Budleigh&oldid=606959958|artikel=East Budleigh|datum=3 maj 2014}}
Możdżany	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Mo%C5%BCd%C5%BCany&oldid=641468198|artikel=Możdżany|datum=7 januari 2015}}
Bjarnarey	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Bjarnarey&oldid=678184998 |artikel=Bjarnarey |datum=27 augusti 2015 }}
Tatjana (opera)	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Tatjana_(opera)}}
Endlich allein	{{dewp|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Endlich_allein}}

Möjligen är några som flaggas som "fel" i listan ändå "nästan rätt" (da/dk och no/nn?), men det kan ändå vara värt att kontrollera. --Larske (diskussion) 15 november 2019 kl. 18.52 (CET)

OBS! Endast den första förekomsten av ursprungsmall i artiklarna kontrollerades av LarskeBot. En del artiklar har flera ursprungsmallar och endast fel i den första fastnade alltså i filtret. Men i åtgärdskategorin enligt nedan kommer alla artiklar som har fel i minst en ursprungsmall att dyka upp. Exempel på artikel som inte har fel i den första men i den andra är Svarthalsad dopping.

--Larske (diskussion) 15 november 2019 kl. 20.59 (CET)

Det finns även artiklar som använder sig av grundmallen {{artikelursprung}}, där språkversion inte anges. De artiklarna hamnar blandat här som ett syntaxfel. --Fredde^✔ 15 november 2019 kl. 19.29 (CET)

Nu finns en åtgärdskategori, Kategori:Artiklar med felaktig url i ursprungsmall, i vilken artiklar med feltyp enligt ovan hamnar. (Det tar en stund innan den fylls på) --Larske (diskussion) 15 november 2019 kl. 20.11 (CET)

Jag har försökt att fixa den engelska ursprungsmallen i artikeln Progress MS-2, men jag lyckas inte få den att länka till den tidigare version av artikeln. Vad är det jag har missat? Voyager85 (diskussion) 16 november 2019 kl. 04.55 (CET)

Efter närmare undersökning visar det sig att de båda ursprungsmallarna fungerar lite olika. Den engelska länkar till den historiska versionen av artikeln, vi datumet. Den ryska länkar till den historiska versionen, via artikelnamnet. Är detta normalt? Voyager85 (diskussion) 16 november 2019 kl. 05.03 (CET)

Att mallar inte fungerar exakt på samma sätt på olika språkversioner kan inte ses som onormalt. Tostarpadius (diskussion) 16 november 2019 kl. 10.20 (CET)

Två försök till klargöranden:

1) Det Larskes script triggar på är att länken i {{ruwp}} inte går till ryskspråkiga WP utan till den lettiskspråkiga. Eftersom länken hamnade i en artikel om Progress MS-2 på lvwp tog jag mig friheten att byta till {{lvwp}}.

2) Det handlar inte om mallar på olika språkversioner utan {{enwp}} och {{ruwp}} här på svwp. Mallarna är ifyllda på samma sätt men presentationen blir olika. Länken till ursprungsversionen kopplas till datumet av {{enwp}} men till artikelnamnet av {{ruwp}} (och {{lvwp}}). Det beror på att mallarna har olika redigeringshistoria. {{enwp}} har redigerats mer och senare och fått ett annat beteende.

Plumbum208 (diskussion) 16 november 2019 kl. 12.50 (CET)

Problem 2 ska vara löst nu. Jag har föreslagit att länkar till både nuvarande och gamla versionen av ursprungsartikeln ska visas i mallen, och gjorde det på försök i några ursprungsmallar för en månad sedan. Nu är det genomfört i alla mallar. Ser det okej ut? Se denna diskussion. Dessutom har 4 mallar sedan start varit länkade till fel språkkod, det är åtgärdat nu. Dock påverkade inget av detta Larskebots lista över felaktiga mallanrop. Tomastvivlaren (diskussion) 16 november 2019 kl. 18.34 (CET)