Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-05

Veckans tävling: Internet

J.C.R. Licklider brukar omtalas som "internets fader".

Igår startade veckans tävling som denna vecka handlar om internet. Tävlingen pågår fram till och med 20 april och bidragen kan handlar om datornätverk, internetprotokoll, memes, programmerare, youtubers, webbtidningar, IT-företag och förstås allt däremellan. Varmt välkomna att delta! /Emma (WIR) (diskussion) 17 april 2018 kl. 09.59 (CEST)

Roligt och intressant tema! Inspiration för poäng på veckans tävling om internet i Att-göra-lista hämtat från Wikipedia:Projekt Albanien. --Vannucci (diskussion) 17 april 2018 kl. 13.03 (CEST)

Upphovsrättsfria uppslagsverk/uppslagsböcker

Jag har tänkt att vara aktiv på engelskspråkiga Wikipedia genom att översätta artiklar om Sverige. Jag undrar vilka (gärna en lista över) svenska uppslagsverk/uppslagsböcker är upphovsrättsfria (helst inte urgamla), lägg gärna en länk direkt till uppslagsverket/uppslagsboken i fråga. Om det finns andra gratis (upphovsrättsfria) källor om Sverige på nätet (på svenska), lägg gärna länkar även till dessa. Hjälp mig i den utsträckning som ni själv känner för. Tacksam för allas hjälp! --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 11.59 (CEST)

Se Wikipedia:Resurser för en längre lista. Uppdatera gärna där.//Hannibal (diskussion) 16 april 2018 kl. 12.52 (CEST)

Den listan gav inte mycket för min del men den är en lista med potential som jag gärna hjälper till med om jag hittar fler resurser. Söker dock fortfarande svar på frågan ovan. --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.48 (CEST)

Nordstedts uppslagsbok från 1948 finns inte med på listan. Vet ej om den är upphovsfri dock. Fem5 (diskussion) 16 april 2018 kl. 17.57 (CEST)

Rätt så okej tips men det är viktigt för mig att veta om den är upphovsrättsfri, om någon vet? --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 18.30 (CEST)

Eftersom du kommer skriva på engelska, så kommer du inte kopiera svenska texten rakt av och att göra en maskinöversättning ger alltför dåligt språk. Så i och med att du på detta sätt omformulerar så bedömer jag det för texter i faktaorienterade ämnen inte kan ses som upphovsrättsbrott.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 19.56 (CEST)

Jag använder inte mig av maskinöversättning (brukar aldrig göra det heller) och mitt mål med att översätta till engelska är för att bli bättre på engelska, därför söker jag upphovsrättsfria texter på svenska att översätta från (och helst om svenskrelaterade ämnen). --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 20.21 (CEST)

Men då är ju frågan om upphovsrätten inte så viktig. Upphovsrätt handlar om rätten till formuleringar, och när du skriver på engelska är det ju inte samma formuleringar som i originalet.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 20.25 (CEST)

Njae, det är inte fritt att översätta texter som inte är upphovsrättsligt fria. Hade det varit det hade hela den internationella bokmarknaden klappat ihop och Stieg Larssons arvingar hade inte varit mångmiljonärer. /Ascilto (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.05 (CEST)

När det handlar om översättningar gäller fortfarande upphovsrätt såtillvida man inte skriver om ordentligt när man översätter som gör texten till sitt eget? Om du hänger med hur jag menar. --Vannucci (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.10 (CEST)

Det är en skillnad på faktaorienterad text och skönlitterära alster.Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.49 (CEST)Jag lämnar denna fråga som jag inte är expert i .Yger (diskussion) 16 april 2018 kl. 21.59 (CEST)

När du skriver artiklar på svenska så använder du källor och skriver ihop en artikel där huvudinnehållet (eller den faktabit du sökt) framkommer. Gör du på samma sätt, men översätter till engelska så skall det inte vara något problem. Skall du skriva på engelska från svenska är det bäst att försöka formulera sig på sitt eget sätt, för då blir det bäst och man lär sig mer. Då kommer du även runt detta problemet. mvh Adville (diskussion) 16 april 2018 kl. 22.02 (CEST)

@Adville: Eller översätta först och sen skriva om texten och på så sätt slå två flugor i en smäll? --Vannucci (diskussion) 17 april 2018 kl. 15.55 (CEST)

@Vannucci:, exakt. Adville (diskussion) 17 april 2018 kl. 16.17 (CEST)

Att översätta och att skriva på basen av källor är två olika saker. Om man gör det i två steg riskerar man att få mer fel än nödvändigt. Man brukar ju sträva efter att använda källor på ursprungsspråket just för att hindra nyansändringar i översättningen, och här skulle översättningen inte vara professionellt gjord. Om du vill öva översättning är det antagligen bättre att översätta artiklar från sv-wp: de har redan rätt disposition och tyngdpunkter. Om du vill öva att skriva är det bättre att du formulerar dig självständigt, precis som du skulle göra när du skriver på sv-wp. Och då är det antagligen bra att använda också engelskspråkiga källor, delvis för att du där hittar mycket av den vokabulär och de formuleringar du vill lära dig. --LPfi (diskussion) 19 april 2018 kl. 07.13 (CEST)

Vad händer med kategorier just nu?

Jag har lagt märke till att kategorier ändrats i flera artiklar jag bevakar nu, på ett sätt som nog borde ha föregåtts av diskussion (men jag hittar ingen dylik diskussion). Det som hänt är att till exempel "Personer från Umeå" tagits bort från artiklar och ersatts med "Författare från Umeå" - är det enligt praxis på sv.wp? Jag har under åren jag varit här fått intrycket av att den typen av kategorier ser vi snarast som en överkategorisering som närmast gör det svårare att hitta det man söker efter i ett kategoriträd? Det går ju lätt att söka i kategorin "Författare" + kategorin "Personer från Umeå" och därmed få en lista över just "Författare från Umeå" utan att för den skull behöva göra egna kategorier för det? Det leder även till överkategorisering i de fall en person är känd för flera saker och/eller har flera yrken. Det är väl av samma orsak som vi inte har kategorier för "kvinnliga fotbollsspelare", "manliga tennisspelare" osv (som en.wp har)? //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 19.58 (CEST)

Jag har gjort många omkategoriseringar idag, mest flyttar av "Personer från X-ort" till "Konstnärer från X-ort" men det blev också några "Författare från X-ort" däribland en från Umeå. Såg att Janee hade börjat med detta för Kristianstad och hjälpte till med motsvarande för övriga orter som redan hade en kategori "Konstnärer från X-ort" definierad. Jag har inte skapat några nya kategorier, bara använt dem som redan fanns.

När det gäller Umeå så skapades kategorin Kategori:Författare från Umeå så sent som i morse av Mickeno som därefter flyttade dit ett antal författare från Kategori:Personer från Umeå.

Den överordnade kategorin Kategori:Personer från Umeå har dock sedan länge ett antal underkategorier för andra yrken.

• Kategori:Idrottare från Umeå (skapad 26 november 2012)
• Kategori:Konstnärer från Umeå (skapad 9 juni 2014)
• Kategori:Militärer från Umeå (skapad 22 september 2016)
• Kategori:Musiker från Umeå (skapad 6 oktober 2013)
• Kategori:Politiker från Umeå (skapad 10 november 2017)

Det är väl så vi brukar göra med "överbefolkade kategorier", det vill säga kategorier som innehåller flera hundra artiklar.

Jag har inte uppfattat att just yrket Författare skulle ges någon annan behandling än Konstnärer, Musiker och så vidare och såg det därför inget problem med att använda underkategorierna.

--Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 21.24 (CEST)

Tack för svar! Författare var bara ett exempel (jag har även lagt märke till "Konstnärer från ..."). Många som är författare är dock även andra saker, det kan bli ganska så många "Yrke från namn-på-ort" för en och samma person. Jag trodde den här typen av kategorier mera var på utdöende på sv.wp än i tilltagande ;). Men inte ska väl personer med "Yrke från namn-på-ort" fortfarande ligga kvar i "Svenska namn-på-yrke/utövning" (och motsvarande för andra länder)? (Det är bland annat det här jag menar med överkategorisering.) Om vi fortsätter med författare som exempel så borde ju redan "Författare från Göteborg" ligga under "Svenska författare" (även om det kan vara någon mer kategori inblandad emellan), och då blir det ju en dubbelkategorisering med både och (en dubbelkategorisering som inte hade blivit med yrkesneutrala ortskategorier). Kan det inte också bli missvisande i statistiken för en kategori om flera personer förekommer flertalet gånger i underkategorier till "Personer från namn-på-ort" (men det kanske inte har någon betydelse)? //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.07 (CEST)

Om du sätter likhetstecken mellan "Svenska författare" och "Författare från Sverige" så håller jag med om att en person inte ska finnas i såväl den kategorin som i "Författare från Göteborg", det skulle bli en "överkategorisering"^*. Tror dock att det finns andra uppfattningar om vad "Svenska författare" betyder och erinrar mig att detta har diskuterats förut och att några hävdar att inte alla "Författare från Göteborg" är "Svenska författare". Kategorin "Svenska författare" ligger under "Författare efter nationalitet" och för att platsa i "Svenska författare" och alla dess underkategorier måste personen alltså ha en svensk nationalitet, eller hur?

Problemet syns också i Kategori:Författare efter ort i vilken kategorin "Svenska författare efter ort" ligger. Det hade varit bättre om den kategorin hade hetat "Författare från Sverige".

^*Not: Du använder termen "dubbelkategorisering" för det som i Wikipedia:Kategorier#Undvik_överkategorisering benämns "överkategorisering", det vill säga när en artikel finns på flera platser i samma gren av kategoriträdet. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.41 (CEST)

Tillägg: Kategoridiskussion:Skådespelare_från_Stockholm är en diskussion som jag erinrade mig där en användare reagerade just på att jag tog bort "Svenska skådespelare" för artiklar i "Skådespelare från Stockholm". Det är precis den frågan du tar upp, men för Författare i stället för Skådespelare. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 22.49 (CEST)

Problemet är ju om en författare även är känd som präst och i första hand gett ut religiös litteratur. Eftersom personer inte skall ligga i både kategorin Kategori:Personer från Umeå och Kategori:Författare från Umeå (det har gemensamheten bestämt är överkategorisering). Då måste prästen antingen ligga kvar i Kategori:Personer från Umeå och kategorin Kategori:Författare från Umeå plockas bort eller en ny kategori för präster från Umeå skapas, annars kan någon som söker efter honom i egenskap av präst från Umeå inte hitta honom. Om han dessutom sysslat med botanik måste ju dessutom en sådan kategori först skapas. Jag har fått rensa en del personer som plockats in i kategorier på det här sättet. Jag också tveksam till att kategorier av det här slaget skapas men om wikigemenskapen tror att det verkligen går att införa utan att sökning snarare försvåras än förenklas så kan jag böja mig.FBQ (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.00 (CEST)

@FBQ: Om man använder PetScan kan man ange att sökningen ska omfatta flera nivåer i kategoriträdet. Den här sökningen skulle alltså hitta Åsa Nyström även om hon låg i kategorin "Författare från Umeå" i stället för i kategorin "Personer från Umeå" eftersom "Författare från Umeå" är en underkategori till "Personer från Umeå". --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.08 (CEST)

Tillägg: Här är ett bättre exempel på åtta präster som inte ligger i "Personer från Göteborg" utan i "Politiker från Göteborg", "Författare från Göteborg" och så vidare men som ändå hittas utan att det finns någon kategori för "Präster i Göteborg". --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.18 (CEST)

Fast det skulle vara ännu enklare att hitta dem om du bara kunde göra en samtidig sökning i två kategorier (som "Svenska präster" och "Personer från Göteborg"), det skulle du dessutom kunna göra direkt på Wikipedia utan att behöva gå via (och behärska) PetScan. Men det var inte enbart hur lätt det är att söka reda på något som var frågan här, utan även vilka/hur många fler kategorier som kan behöva läggas till i en artikel med "Yrke från ort" istället för "Person från ort". //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.31 (CEST)

Principen är väl att enbart förfina kategoriseringen där det kan förväntas mer än enstaka artiklar i en underkategori. Därför behövs det inga underkategorier med yrken alls för en kategori med "Personer från X-ort" om den kategorin inte är "överbefolkad". Mitt svar med sökning var föranlett av att FBQ tog upp det. Så vad menar du med en sökning i "Svenska präster"? Menar du bara den kategorin eller skulle sökningen även omfatta underkategorin "Präster i Svenska kyrkan" som ligger två snäpp ner i trädet? Om du menar att sökningen bara är toppkategorin "Svenska präster" så missar den Bertel Andrén. Om du menar att den sökningen i den ena kategorin även ska omfatta underkategorier så borde även underkategorier omfattas av sökningen i den andra kategorin, "Personer från Göteborg", och då hittar vi ju även personer i till exempel "Författare i Göteborg" på samma sätt som i PetScan-exemplet ovan.

Jag vet inte om den möjligheten finns "direkt på Wikipedia", men det vore förstås bra om den fanns för den som inte vill använda PetScan. --Larske (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ursäkta mitt hjärnsläpp, jag vet mycket väl att det heter överkategorisering (det var ju också det jag skrev i mitt första inlägg). Även det problem med nationalitet som Larske tar upp skulle ju inte heller uppstå om vi hade "Personer från ort" i kombination med "Land + yrke". Just författare är ofta något mer, det kan vara präst, som FBQ nämner, det är även vanligt med översättare, journalist, pedagog och inte helt ovanligt med exempelvis konstnär. Hur skulle vi till exempel ha gjort ifall Christina Lövestam kommit från Stockholm (och inte Sätergården utanför Torsby)? Det känns även som att det finns en annan problematik med det här, och det är att det enbart skapas dessa "Yrken från ort" för relativt stora orter, vilket gör att övriga får nöja sig med "Personer från ort" oavsett om de har ett yrke de är kända för eller inte. //Vätte (diskussion) 12 april 2018 kl. 23.25 (CEST)

Som "medskyldig" till förvirringen/diskussionen uppskattar jag att ni försöker reda ut begreppen. Vad gäller personer med multipla yrkesidentiteter tycker jag inte att det är något stort problem; de flesta har väl fler än en sträng på sin lyra, vare sig det handlar om flera konstarter, vetenskapsområden eller kombinationer som politik+forskning? Jag tycker det är knepigare att definiera vilka som är "personer från X-ort". Ska kategorin lista enbart dem som är födda där eller också – kanske till och med hellre – de som varit verksamma där? Ett exempel kan vara Eva Dahlgren, som visserligen är född i Umeå men flyttade som mycket liten och i allt väsentligt utvecklat sin karriär som musiker i Stockholm med omnejd. Umeås musikliv har hon aldrig varit del av. Ett annat kan vara Inge-Bert Täljedal, född i Värnamo, men som forskare, rektor för universitetet och kommunalpolitiker en betydande gestalt inom såväl akademi som politik och kulturliv i ... Umeå. Kanske borde man skilja på den strikt biografiska informationen (Personer födda i X-ort) och sådan information som gör rättvisa åt en persons liv och karriär – med risk att det blir svårt att hålla artiklar uppdaterade om personer flyttar ofta? // Mickeno (diskussion) 13 april 2018 kl. 09.26 (CEST)

Personer från X-ort är ALLTID personer födda där. Visst skulle man kunna hitta en ytterligare kategori för att kategorisera personer som främst levt och verkat i en annan ort än den de föddes, men den kategorin behöver då tydliga definitioner. Man kan kräva ett visst antal år på orten, men kan anse att år som aktiv inom det område som personen är känd för är viktigast, att uppväxtåren är viktigast m.m. Frågan har varit uppe tidigare.FBQ (diskussion) 14 april 2018 kl. 09.48 (CEST)

I tidigare diskussioner har det funnits starkt stöd för uppfattningen att det kan bli grovt missvisande att påstå att en är från den ort där h/n är född. Ett exempel som varit på tal är Mikael Wiehe, som knappast kan anses vara en "musiker från Stockholm". /Annika (diskussion) 19 april 2018 kl. 23.25 (CEST)

Kategorierna uppkom genom Sverigekillens flitiga insats, och har sedan dess orsakat mycket huvudbry och diskussioner om vad de faktiskt avser. Så som jag har förstått det, ska de användas för personer som har varit bosatt en längre tid på en ort.Fem5 (diskussion) 19 april 2018 kl. 23.54 (CEST)

Så, det är överkategorisering att ha en person både i "Person från ort" och "Yrke från ort" (se FBQs första svar), men i den första kategorin ska personen alltid vara född på orten men i den senare kategorin ha varit bosatt en längre tid, alltså är inte kategorierna egentligen utbytbara, men ändå ska de bytas ut? //Vätte (diskussion) 20 april 2018 kl. 00.57 (CEST)

Det har sagts att kategorin "personer från X" inte skall användas på personer som enbart fötts på en ort, utan personer som i någon mening växt upp där. Någon entydig avgränsning har inte satts. Grundprincipen har dock alltid varit att personen skall vara född där. Om de nya kategorierna har annan definition borde de i så fall utgöra ett eget kategoriträd. Själv tycker jag att det är direkt oläpligt att säga att "tänk på att söka igenom alla underliggade kategorier till det träd du vill söka i eftersom artikeln kan ligga instoppad i en annan underkategori". Enligt min mening försvårar sådant sökning mycket mer än stora kategorier - bortsett från att även jag tycker att vi bör undvika att göra oss beroende av externa verktyg för att kunna använda wikipedia. Sedan är givetvis frågan om vissa kategorier över huvud taget är till hjälp för vanliga användare men jag menar att det ändå bör vara grundprincipen. Annars kan man göra dem dolda så att de bara visas om man uttyckligen önskat det.FBQ (diskussion) 20 april 2018 kl. 08.17 (CEST)

Naturresurser i Storbritannien

flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning#Oljefält i Storbritanien Taxelson (diskussion) 19 april 2018 kl. 20.30 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Första världskriget II - start 23 april kl 00.00

Flora Sandes (en), Renault FT och mycket annat går det att skriva om i Veckans tävling den 23 - 29 april.

Vecka 17 handlar Veckans tävling åter om första världskriget. Alla - gamla och nya - är välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 21 april 2018 kl. 14.53 (CEST)

Befolkningsdiagram i ortsartiklar

London med fem mellanbreda staplar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 ×1 000 000 1921 1941 1961 1981 2001

Idag har vi en form av befolkningsdiagram i artiklar om tätorter och större småorter (se tex Åmål, Tösse). Det har funnits en del kritik mot dessa, att de tar för stor plats och förrycker layouten. Tex letar många mer efter beskrivning av orten som kommer efter, och vi har också som ett faktum att ortsbeskrivningen alltför ofta saknas medan avsnitt om historien (och sport på orten) är betydligt bättre och förekommer oftare. Samtidigt är diagrammet tungt att underhålla, och när nu befolkningssiffror i infoboxen uppdateras via Wikidata, där de kan ändras för all med en kort körning, så stör behovet att manuellt uppdatera diagrammet än mer.

Larske har börjat titta på det och redan lagt in ett diagram i alla distriktsartiklar, se tex Mölleberga distrikt som jag ser som ett väldigt bra sätt få in ett diagram (Det är just nu bara tre staplar/år, när det finns fler kan fler staplars skapas eller bara staplar för vart xte år visas). Min syn är att det är trenden i någorlunda nutid som är det intressanta, och att då fem staplar räcker med upp till fem år emellan.

Frågan är nu om och hur vi bör införa automatgenererade diagram i ortsartiklarna. Jag funderar på att de får ligga under infoboxens datadel och återges som till höger (och som det redan ser ut i distriktsartiklarna). Jag funderar också på att samtidigt kollapsa de diagram som idag ligger i artiklarna och "frysa dem" "till 2015". Exempel på kollapsade diagram (men där diagram under infoboxen saknas): Åmål, Tösse, Fängersfors

Jag skulle gärna ta in synpunkter på detta från er andra: Är det OK och bra föra in ett diagram som det till höger under datadelen i infoboxen för orter i Sverige med SCB data? är det bra eller dåligt kollapsa diagrammet i textdelen?Yger (diskussion) 3 april 2018 kl. 10.44 (CEST)

Vad som står i rutan till höger har jag inga synpunkter på i detta fall, men diagrammet i texten bör inte kollapsas. Jag ser det som något av det mest intressanta i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2018 kl. 08.28 (CEST)

Generellt sett föredrar jag tabeller och skyltar som är utfällda som standard, eftersom det annars är lätt att missa information. Var just de här tabellerna ska stå är inte en lika stor fråga för mig, men jag tyckte inte att det såg problematiskt ut att ha den i informationsrutan som i Mölleberga distrikt-artikeln. Om vi kan använda Wikidata är det utmärkt i min syn, eftersom andra språkversioner då kan återanvända samma information.//Hannibal (diskussion) 5 april 2018 kl. 11.02 (CEST)

Jag tycker att det är bra så länge det är lättläst och inte ligger i vägen för annat. De gamla är stora men ofta lämpligt placerade i slutet av artiklar eller avsnitt. Jag är mer kritisk till grafiska tabeller i infoboxen och grafiska tabeller i högerställda bilder. Jag upplever det som mer störande och svårläst. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 20.46 (CEST)

Jag tror att det har att göra med att åtminstone jag har fokus till vänster generellt sett, eftersom man läser text från vänster, rubriker är till vänster och innehållsförteckningen. Läser jag en text eller scrollar blir just grafiska tabeller i högerkant störande i ögonvrån, medan andra bilder och text inte stör på samma sätt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 20.52 (CEST)

Jag störs mer av tabeller som bryter av texten än sådana som ligger och skvalpar i marginalen. Jag håller samtidigt med Kyllo om att infoboxen är en mindre lämplig plats, fast med motiveringen att befolkningsutvecklingen i längre artiklar oftast avhandlas en bra bit ner i artikeln samt att kortare artiklar, som ovan nämnda Mölleberga distrikt, ibland har en infobox som är dubbelt så lång som texten. De korta artiklarna hade kanske fungerat bättre med ett vänsterställt eller centrerat diagram och de längre hade behövt en separat, flyttbar ruta som Londons ovan. /Bengtsson96 (diskussion) 5 april 2018 kl. 21.10 (CEST)

Bengtsson96, menar du när tabellerna är lite för breda och det blir ett stort glapp (hålrum)? För det är ett problem i artiklar med lite brödtext och infobox. Det tänkte jag inte på. Kan man minska bredden skulle det problemet försvinna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 5 april 2018 kl. 21.41 (CEST)

Nej, med "tabeller som bryter av texten" syftade jag främst på de nuvarande diagrammen som ibland dyker upp mitt i en text och bryter av den abrupt istället för att ligga i marginalen och komplettera. Se till exempel Helsingborg#Demografi, där diagrammet med min skärmstorlek ger nästan en skärmhöjd diagram ackompanjerat av tomrum på högra skärmhalvan innan artikeln fortsätter. (Sedan menade jag förstås diagram och inte tabeller.) /Bengtsson96 (diskussion) 5 april 2018 kl. 22.26 (CEST)

Ok, tack för klargörandet. Exemplet underlättade. Bredden gör väl att det inte blir helt snyggt i högerkant, men jag ser mycket hellre tomrum till höger än vänster. Annars tycker jag att diagrammet är snyggt på min skärm och smälter in bra när man scrollar och tillsammans med den löpande texten. Exemplet här på Bybrunnen skär mer i mina ögon. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 april 2018 kl. 00.03 (CEST)

Tack för era synpunkter, mycket intressant och värdefullt för mig. Min slutsats är att befolkningsdiagrammet som finns i ortsartiklarna får ligga kvar som de nu är. För distrikten ser jag sedan att ett stapeldiagram under infoboxen verkar få OK. Och då distrikten mest är en SCB konstruktion för att visa befolkningsdata, så känner jag också att lägga dem där är försvarligt, att pilla med löptext i de artiklarna finns det mycket liten motivation för. Kvar är sedan hur hantera diagram för de småorter där detta idag saknas och hur göra med staplar när 2019 års data skall läggas in, men de sakerna får vi diskutera och lösa på annat ställe än här.Yger (diskussion) 7 april 2018 kl. 08.34 (CEST)

Jag tycker inte länken till "befolkningsutveckling" är så jättetydlig. Jag missade den, på första försöket. Men eftersom jag tänkte kommentera, så letade jag, och fann. Frågan är, om en surfande användare hittar? Men jag tror att visuellt är ett mer kompakt diagram bättre.

En annan fråga är, spelar det någon roll om det bor 363 eller 428 personer i SmåKöping? Däremot är kanske tendensen intressant. Exemplet London, hrm, varför har inte befolkningen ökat, sedan 1921? Har de flyttat utanför "riktiga London"? Men vad är då befolknngen i stor-london? Samma fråga för Mölleberga distrikt, ökar befolkningen stadigt där, av orsaken att det är en förstad till Malmö-Lund? Eller av andra orsaker? Hur stort är i så fall "större Malmö-Lund" i befolkning? Om man räknar in Landskrona, Helsingborg? Samma fråga för Tösse, det ser ut att öka där, men är det stadigt, och varför? Fengersfors, det hänvisas till ett bruk, när lades det ned? Typ 1970, när befolkningen verkar minska? Det vore intressant att se i artikeln.

Själv bryr jag mig nog inte om det 544 själar eller 2927 i en ort, litet är litet. Jag är nog (antingen eller) mer intresserad av historien, eller vad som sker nu på orten. Det besvarar inte staplarna. (Jag säger nu inte att artiklarna måste förklara vad som sker, men det är intressant att se den större bilden) . Håller med om att större grafiska tabeller sällan ska vara i info-boxen. --Janwikifoto (diskussion) 7 april 2018 kl. 10.29 (CEST)

Detta hör, som jag redan skrivit, till det absolut viktigaste i våra ortsartiklar. Det skall verkligen inte förpassas till högerspalten eller fällas ihop. Tostarpadius (diskussion) 9 april 2018 kl. 22.04 (CEST)

Antalet invånare är viktigt. Till exempel var jag på möte med Tornedalsgillet här i Luleå förra veckan, och under en presentation av Vittangi by hänvisades informationen till tätortens befolkning och befolkningsminskningen. Just befolkningsminskningen är väldigt viktig för folk jag träffar. Se bara på Muodoslompolo, som har under 50 invånare nu men 1960 närmare 300 invånare. Se även Lakaträsk, Murjek, osv. /Portunes (disk) 18 april 2018 kl. 07.38 (CEST)

Befolkningsförändringar är viktiga och bör finnas med i diagramform. Borde vi inte ha det i svenska (folkbokförings)församlingar för 1863–2016? Om det är för 150 år blir det läsbart i infoboxen? Maundwiki (diskussion) 18 april 2018 kl. 18.36 (CEST)

Angående tabeller eller inte tabeller "mitt i texten". Varianten som jag fixade här är mer platsbesparande, och personligen tycker jag att det stör mindre. Tabellen är ganska hög, men det hade då varit värre att låta den ligga kvar med ett vitt hav till höger om sig. Tycker jag.--Paracel63 (diskussion) 21 april 2018 kl. 21.58 (CEST)

Abchazien

Det pågår just nu en omfattande anpassning av artiklar om Abchazien och dess geografi till den ryska regimens världsbild. Är den baserad på någon diskussion och konsensus inom gemenskapen? Plumbum208 (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.33 (CEST)

Det finns inget diskuterat. Och du behöver länka till några artiklar så vi kan se själva.Yger (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.38 (CEST)

”Anpassning av artiklar om Abchazien och dess geografi till den ryska regimens världsbild” – vad är det för absurt påstående? Jag har endast städat ett gäng Lsjbot-artiklar som utan någon som helst förklaring angav de geografiska objekten som georgiskt territorium, vilket är rent missvisande eftersom Abchazien de facto är en självständig republik. Det jag har gjort är att upprätthålla neutraliteten. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.48 (CEST)

Här är de aktuella redigeringarna --Larske (diskussion) 3 april 2018 kl. 21.53 (CEST)

Där det står "land" i infoboxarna kanske både Abchazien och Georgien stå med? Abchazien (de facto), Georgien (de jure). På samma sätt som det gör i artiklar kring Krim alltså. 95.209.9.229 3 april 2018 kl. 21.57 (CEST)

"Abchazien" syftar både på de facto-republiken och den de jure georgiska autonoma republiken. Förhållandena framgår i artikeln Abchazien, så jag ser inget behov att göra detta tillägg. Möjligen kan parametern "land" ändras till "område" dock, så att det inte misstolkas som ett ställningstagande. Jag ser dock risken för detta som låg. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 22.02 (CEST)

Jag tror inte det är en bra idé att ändra parametern "land" överhuvudtaget egentligen, jag antar att den parametern används i många artiklar. Jag tror att det är bättre att använda parametern "region", den finns redan i mallen dessutom. 95.209.9.229 3 april 2018 kl. 22.17 (CEST)

Givetvis bör inte parametern ändras i varje artikel där mallen används, utan i så fall endast artiklarna om Abchazien. Jag ser dock heller inga problem med den nuvarande utformningen där. Fallet Krim är inte riktigt jämförbart med detta eftersom både Ukraina och Ryssland har fullt internationellt erkännande, medan Abchazien saknar det och därför också beskrivs så i artikeln. / Reddarn (diskussion) 3 april 2018 kl. 22.23 (CEST)

Att förbehållslöst kalla Abchazien för ett land måste betraktas som ett ställningstagande och stridande mot NPOV. Andra wikipedier anger landet som Georgien (de jure) och Abchazien (de facto) eller bara Georgien. Listan av ändringar är betydligt längre än den Larske länkade till. Det drog igång med att artikeln om Abchazien gjordes om till en artikel om ett land [1], ändring av artikeln om huvudstaden Suchumi [2], de georgiska namnen på platser har rensats bort, o.s.v, här är en längre lista [3]. Allt i ett rasande tempo så att gemenskapen ställs inför fullbordat faktum. Plumbum208 (diskussion) 4 april 2018 kl. 08.28 (CEST)

Det är sant att artikeln har ett proryskt perspektiv enligt Plumbum208:s beskrivning. Tyvärr är problemet mycket större än så och gäller även artiklarna Nagorno-Karabach, Sydossetien, Transnistrien och Krim och har spridits till olika listor över länder. Prorysk påverkan kan alltså beskrivas som massiv på svwp. Den kvasiakademiska användningen av de facto och de jure är bara ägnad att maskera detta så att det framstår i saklig dager. Säpo har påtalat att den ryska underrättelsetjänsten är aktiv på internet i Sverige bl.a. genom att sprida sin världsbild på förment oskyldigt vis. Det är också känt att kretsarna kring SD och liknande mindre partier odlar ryska kontakter och försvarar ryska intressen. Det verkar också finnas en nationalistisk romantik här på svsp som vurmar för nationalistiska utbrytarrörelser. Den korrekta inledningen till de uppräknade artiklarna skulle vara "XX är en autonom region i (landet) YY. Efter kriget 19??-19?? förklarade sig regionen självständig 19??. Det internationella samfundet betraktar regionen som en del av (landet) YY medan Ryssland, Nicaragua och Nauru (alternativt andra utbrytarregioner) har erkänt regionen som självständig nation. Kontrollen över territoriet upprätthålls av ryska (alt armeniska) trupper." (För Krim skulle inledningen istället innehålla att regionen annekterats av Ryssland.) /Ascilto (diskussion) 4 april 2018 kl. 12.20 (CEST)

Artikeln om Transnistrien har vi flera sedan flera år försökt neutralisera. Från början stod det att det var en demokrati.. Jag tycker dock vi skall vara ödmjuka i varför det är så. För Transnistrien går det med en välvillig tolkning se det som att texten togs okritiskt från en källa som var vinklad.Yger (diskussion) 4 april 2018 kl. 12.27 (CEST)

Jag passade på att titta lite på artiklarna om Krim och tycker nog att en del bitar ser underliga ut. I artikeln Krim sägs i avsnittet Krimkrisen 2014. I mars 2014 etablerades en utbrytarregering i den autonoma ukrainska republiken Krim, i direkt protest mot den politiska oppositionens maktövertagande i Ukraina. Efter en folkomröstning avväpnade ryska och proryska truppstyrkor ukrainsk militär på Krim och duman i Ryska federationen gav president Putin befogenheter att "skydda ryska medborgares intressen" på halvön. Sanningen är ju att ryska trupper invaderade och ockuperade halvön redan i februari, utbrytarregeringen upprättades och folkomröstningen hölls medan området var ockuperat av Ryssland (om än inte officiellt). Huvuddelen av de ukrainska trupperna hade avväpnats eller tvingats att retirera redan långt innan folkomröstningen och de som fanns kvar på halvön var inringade i sina förläggningar. Vidare ser jag i Krimkrisen står det att Krim har sedan länge haft historiska band med Ryssland och har tillhört Ukraina endast sedan 1954. Halvön erövrades från Osmanska riket 1783 av Katarina den stora och införlivades i Kejsardömet Ryssland. Enligt fredsavtalet vid freden i Kjutjuk-Kajnardzji 1774 skulle inte Krim få bli självständigt eller tillhöra något tredje land; i så fall skulle Krim automatiskt återgå till det osmanska riket. 1954 överlämnade Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov Krim som en gåva från den ryska rådsrepubliken till den ukrainska. När Sovjetunionen kollapsade 1991 blev Krim en del av Ukraina, till åtskilliga av de ryska invånarnas förtret. Det nämns ingenstans att de som bebodde halvön var Krimtatarer, som huvudsakligen utrotades och/eller fördrevs under och efter andra världskriget och att den ryska befolkningen. Krimtatarerna som idag ännu bor där stödjer ju inte införlivandet med Ryssland. Mest vinklat är väl meningen : Av många ryssar och patriotiska Krimbor betraktas Krim som juvelen i imperiets krona och skådeplatsen för viktiga slag och segrar. Krimbor som inte stödjer att Krim skall tillhöra Ryssland är alltså opatriotiska?FBQ (diskussion) 5 april 2018 kl. 11.00 (CEST)

Frågan är känslig och det finns många med olika intressen. Inte bara Ryssland utan även Georgien t.ex. Det bästa vore att hitta en skrivning som täcker alla intressen även om det givetvis är svårt. Först vill jag lyfta frågan om land. Den anglosaxiska världen använder ofta ordet olikt oss. När svenskar talar om länder menar de nästan alltid om suveräna stater. Det menar inte alltid anglosaxiska språkbrukare. England, Wales och Skottland är länder för dem. Så kan vi hitta ett annat ord vore det bättre. Sedan bör en suverän stat kunna kontrollera sitt eget landområde för att kunna erkännas. Kan Abchazien verkligen det utan rysk hjälp? Om Ryssland upprätthåller deras suveränitet och endast 4 allmänt erkända länder erkänner dem då kan det väl ändå vara idé att använda ord som inte leder tanken fel till en suverän stat. Jag har tyvärr inte ordet vi söker. 'Disputed territory' ser jag på den engelska sidan. Kanske vi får nöja oss med en sådan omskrivning 'omtvistat område'. Sokhumi på den engelska sidan har följande undertext i faktarutan: "Country Georgia" samt "Partially recognized state Abkhazia". Ett OK sätt att försöka beskriva situationen, men det ger två rader. Kanske vi kan ha "Omtvistat område: Georigen/Abchazien" istället. Eller så har någon en bättre idé. Att på varje geografisk artikel bara skriva land skulle ge en ofullständig bild av situationen och det är bra om man kan vara korrekt i kontroversiella frågor, det ökar Wikipedias trovärdighet även om det blir detaljerat då och då. Frågan är kontroversiell även för mig så detta är den enda kommentar jag kommer skriva.149.13.91.27 9 april 2018 kl. 21.26 (CEST)

(utdrag) "Omstritt territorium" är kanske en bättre översättning av disputed territory.--Paracel63 (diskussion) 21 april 2018 kl. 21.50 (CEST)

Wikimedia-priset 2018

Wikimedia-priset 2018 tilldelas Användare:Tegel.

Wikipediadagen 2018 - Wikimedia-priset

-abbedabb^disk 14 april 2018 kl. 16.26 (CEST)

Välförtjänt. Tack för allt du gör för Wikipedia, Tegel!//Hannibal (diskussion) 14 april 2018 kl. 16.29 (CEST)

Rimligt och välförtjänt. Tack, Tegel, för din insats. /Julle (disk.) 14 april 2018 kl. 16.30 (CEST)

Kul, grattis till ett välförtjänt erkännande, vi väl alla instämmer i!Yger (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.09 (CEST)

Vad roligt, stort grattis! /Ariam (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.07 (CEST)

Grattis Tegel! Adville (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.15 (CEST)

Jag instämmer med ovanstående. Tack för din oumbärliga insats för Wikipedia, Tegel! / Reddarn (diskussion) 15 april 2018 kl. 11.09 (CEST)

Välförtjänt, stort grattis!--LittleGun (diskussion) 15 april 2018 kl. 12.36 (CEST)

Ja, det här var verkligen ett pris vars motivation det var lätt att instämma i. Mina gratulationer! / Ternarius_D 15 april 2018 kl. 12.51 (CEST)

Tack så mycket. -- Tegel _(disk) 15 april 2018 kl. 19.07 (CEST)

GRATTIS även från mig, som fick priset 2017. --Holger.Ellgaard (diskussion) 18 april 2018 kl. 18.52 (CEST)

Mycket välförtjänt :) //Vätte (diskussion) 20 april 2018 kl. 00.59 (CEST)

  / JohanahoJ (diskussion) 23 april 2018 kl. 17.51 (CEST)

Artiklar baserade på Wikidata

Artikeln Tomomi Ogawa baseras på ett antal Wikidata-anrop. Det blir hopplöst för den ej insatte att förstå och redigera denna artikel. Jag anser att Wikidata-anrop ska användas restriktivt i löptext. I infoboxar må det vara OK om ”Redigera Wikidata” finns med i infoboxen, men denna artikels inledning är hemsk ur ett användarvänlighetsperspektiv. Det är att dra möjligheterna med Wikidata för långt. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 17.51 (CEST)

Ja, det är krångligt att förstå wikitexten nu. Jag provade att koda artiklar utifrån Wikidata på några mindre artiklar för att se hur det blev. Jag tyckte resultatet blev väldigt robotaktigt och stelt men ändå bättre än att inte ha en artikel alls. Och så fort någon uppdaterar datan på något annat språk så uppdateras artikeln, vilket gör att den kommer hållas aktuell även om jag inte uppdaterar den. Detta är inte att dra möjligheterna med Wikidata för långt, förmågan att skapa mer levande text utifrån hårda data blir bättre och bättre och det är bara att hoppa på tåget så fort som möjligt. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)

Markera den för snabbradering eller skriv om den från grunden. Ren databasinfo har inte i en encyklopedi att göra, varken i löptext eller faktarutor. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 18.04 (CEST)

Vill du motivera varför databasinfo inte har i en encyklopedi att göra? Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:25 (CEST)

@Bollkalle 55:: Avvakta gärna med att skapa flera artiklar på detta vis till dess denna diskussion har nått konsensus om vad som gäller. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 18.12 (CEST)

Det ska jag göra. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)

Jag har tagit del av den tidigare koden i artikeln (och andra artiklar som Bollkalle 55 skrivit) och kan hålla med om det olyckliga i att använda Wikidataanrop så extensivt. Jag vet att det finns subgrupper både inom Internet och den övriga IT-världen som värdesätter så kryptisk kod som möjligt (själv har jag i min yrkesverksamhet stött på fenomen som tävlingar i "most obfuscated C code" [ung. "mest tillkrånglade C-koden"], där man utnyttjar programspråket C:s möjligheter att skriva en mycket kondenserad och svårbegriplig kod); medan jag kan förstå skönheten i den typen av kodning, är den extremt användarovänlig. Jag hoppas verkligen att det inte är något utslag av den "ideologin" som föranlett den här typen av extrem Wikidatakodning. Meningen är ju att alla ska kunna skriva på Wikipedia; då kan vi inte utnyttja någon specialkod som kräver utförliga förkunskaper. / Ternarius_D 21 april 2018 kl. 18.45 (CEST)

Då behöver vi på Wikipedia ett lättare sätt att få in Wikidata i artiklarna. En snyggare tagg eller något grafiskt, men det kanske är långt bort. Finns det något sådant på engelska Wikipedia tro? Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)

Obfuskerat eller ej, men det där är ett utmärkt sätt att skriva artiklar. Det gör att man slipper en massa potentiellt framtida arbete när artiklar flyttas och länkar behöver uppdateras. Jag skulle gärna se mer sådant i framtiden. /ℇsquilo 21 april 2018 kl. 19.13 (CEST)

Jag såg tidigare några av dessa artiklar där personernas titlar var på engelska. Hittade inget uppenbart sätt att fixa det, så det fick vara NAP. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 21 april 2018 kl. 19.30 (CEST)

Jag skulle säga att frågan man måste ställa sig är: Vilken är underhållsbördan man slipper genom att använda dessa referenser?. Vi börjar med namnet. Man kan visserligen byta namn, men sidtiteln är fortfarande statisk, så ingen vits där. Var och när någon är född kan inte ändras, så ingen vits där heller. Däremot står det att hon är sångare och basist. Om alla låtar hon har framfört skulle finnas i Wikidata skulle det vara en stor vinst att automatiskt få en lista över dem, eftersom det skulle vara ett enormt slöseri med tid att hålla en sådan lista uppdaterad på alla språkversioner. Nirmos (diskussion) 21 april 2018 kl. 19.35 (CEST)

Ja, verkligen. Namn och födelsedatum är inte det man främst ska använda Wikidata-hänvisningar till. Dock är det bra om man råkar skriva fel att det rättas till. När jag lär mig att få in låtlistor, diskografi, mm gör jag gärna mer sådana redigeringar. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:22 (CEST)

Jag kan inte se att argumentet för att råka skriva fel håller. Är sannolikheten mindre att man skriver fel nummer för Q eller P än att man skriver fel siffror någon annan stans? Om man skriver "41 maj" i stället för "14 maj" så kan man se att det uppenbart blev fel, men om man skriver fel nummer för Q eller P är man SOL. Nirmos (diskussion) 22 april 2018 kl. 01.13 (CEST)

Jag gjorde en test du skriver {{Född}} så får du födelsedatumet från Wikidata se Birger Bergling

Larske påvisade i veckan att Riksarkivets heltidsanställda personal (SBL) "misslyckats" med att kopiera text och flytta den 1 cm i 100 artiklar se lista ingen har upptäckt dom felen på 6 år!!!!

Ett annat problem jag ser är med översatta artiklar.

Antal artiklar på olika språk i Wikipedia för WD SBL

Nu har Larske hittat 100 fel hur många kommer att rättas på andra språkversioner. Tittar vi på dom +7500 SBL artiklarna som också finns i Wikidata/Wikipedia så finns +26000 artiklar skrivna på +200 språk. Min tro är att vi kommer att rätta i Wikidata och om det behövs på svenska artikeln men inte mer ==> WIkipedia är så stort nu att kan vi hantera visst data på ett ställe blir resultat enklare att kontrollera.... - Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.03 (CEST)

Krångligheten är inte huvudproblemet, det skulle gå att komma runt med några mallar. Problemet är den automatiska inläsningen från en databas. Dels försvinner gallrandet av relevant och irrelevant info (särskilt om det blir standard att mata på med mallar), dels tvingar det den som vill ändra informationen att engagera sig i Wikidata som är ett separat projekt. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 19.39 (CEST)

Själva inläsningen gjordes manuellt, jag valde ut vilka Wikidata-värden som skulle vara med, sedan tog jag bort saker som inte såg bra ut i artikeln. Så själva redigerandet var inget automatiskt, utan det är snarare det framtida underhållandet av värdena som man slipper. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:30 (CEST)

Mycket av det du skriver är sant, Smetanahue, men jag skulle nog ändå säga att krångligheten är ett stort problem. Wikipedia har blivit mer svåranvänt med åren, inte minst med införandet av Wikidata, och jag har sett många tämligen-nyblivna-och-ännu-ovana användare som klagat och uttryckt en vilja att lämna projektet. Nytillväxten är viktig för oss, och jag tror inte vi har råd att skrämma bort nya och ännu ovana användare. Därför blir jag så ledsen när jag ser ett sådant inlägg som Esquilos ovan, där han tvärtom framför en önskan om mer av den här typen av kodning. Vi måste bestämma oss: Vill vi vara en encyklopedi som alla kan editera, eller vill vi acceptera en utveckling som gör det här till ett projekt för en elit som har kunskaper och tid att sätta sig in i ett alltmer kodbaserat editeringssätt? / Ternarius_D 21 april 2018 kl. 19.57 (CEST)

Jag har sagt det flera gånger tidigare i denna tråd redan, men det är så viktigt. Det är så här framtiden kommer vara, med så mycket information i världen kan man inte sitta i varje land och skriva varsin artikel om samma sak med olika källor och fakta. Frågan är hur vi på Wikipedia ska göra det enkelt att få in data från Wikidata (eller andra källor om det är Wikidata som är problemet). Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:30 (CEST)

I min bild av hur Wikipedia ser ut om 10 år, ingår det ett otal artiklar som är skapade från Wikidata. De där det finns mycket bättre på andra språkversioner än vi kan hoppas vi kan åstadkomma. Och innehållsmässigt närmast är ett skal till Wikidata. Detta exempel var hemskt och så skall det inte se ut, men det innebär inte att idén är hemsk.Yger (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.00 (CEST)

Isåfall slutar Wikipedia vara en encyklopedi och blir, som du säger ett skal till en databas. Men encyklopedier och databaser är fundamentalt olika typer av projekt, med olika funktioner, inre logik och användning. Det fundamentala för en encyklopedi är avvägningen av relevant och irrelevant information. Det fundamentala i en databas är fullständig täckning av ett antal givna parametrar. Det går inte att rakt av översätta det ena till det andra, det blir bara sörja av alltihopa. Smetanahue (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.07 (CEST)

Vad sägs om att man hämtar data från Wikidata, t.ex. datum, namn, låtar, album och sånt, och sedan formar artikelns text med en mänsklig touch? Då får man det bra från databasen och det bra från själva grejen att skapa läsbara encyklopeditexter. Bollkalle_55 (diskussion) 21 april 22:33 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

@Yger: Jag har ingenting emot att vi använder oss av någon form av global data (som Wikidata). Däremot är jag rädd att den allt ökande komplexiteten riskerar att skrämma bort användare från Wikipedia. Du säger ju själv att exemplet var hemskt: Är det då inte bättre att vi som första steg i en integration med Wikidata tar fram ett lättförståeligt gränssnitt, innan vi börjar att införa ett djupkodifierat, obegripligt metaspråk? Som det nu är, verkar man ha börjat i totalt motsatt ända. / Ternarius_D 21 april 2018 kl. 20.13 (CEST)

Jag instämmer med Smetanahue och Ternarius! Wikipedia skall även i fortsättningen förbli en textbaserad encyklopedi, inte övergå till en databas. / Reddarn (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.15 (CEST)

(Redigeringskonflikt)x2 Det fortsätter vara en "vanlig" encyklopedi för de artiklar vi själva orkar skapa. Det är för de vi inte orkar skriva jag ser framför mig vi åternavänder det som skapats för och i andra språkversioner. Och litar på att de användarna i de fallen gjort de kvalificerade bedömningar du nämnerYger (diskussion) 21 april 2018 kl. 20.16 (CEST)

Men ponera nu att det i din vision kommer en ny användare som har det intresse som behövs för att skriva de artiklar som vi just nu inte orkar skapa, men som möts av obegriplig kod när hen försöker redigera artiklarna och därför riskerar att ge upp istället? Wikipedia bör till största delen skrivas av människor, inte databaser eller botar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 21 april 2018 kl. 22.12 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Och när jag nu läst Smetanahues inlägg, håller jag till stor del med vederbörande. En global samstämmighet är bara bra, men det måste genomföras med moderation. Annars blir Wikipedias metaspråk någonting i stil med PL/SQL, och det går svårligen att kombinera med vare sig relevanskontroll eller enkel kodbarhet. / Ternarius_D 21 april 2018 kl. 20.22 (CEST)

Jag kan tänka mig wikidatakopplingar i artiklar endast om det är uppgifter som man vet kommer att ändras, exempelvis antal anställda i ett företag. I övrigt så håller jag med Smetanahue med flera, och hoppas Wikipedia kommer fortsätta vara en textbaserad encyklopedi som vem som helst klarar av att redigera. Fem5 (diskussion) 21 april 2018 kl. 22.31 (CEST)

Den första versionen av artikeln, med anrop i löptext, gillar jag inte, då det ökar tröskeln att redigera, men som den ser ut nu med en faktamall baserad på Wikidata gör ju att det är mycket enklare att redigera än en gammeldags infobox där man måste förstå wikisyntaxen för att göra rätt. Helst borde vi göra den mallen som på franska Wikipedia med en länk för varje värde så att det blir superenkelt att redigera (och ännu hellre ändå att man inte ens lämnar artikeln medan man gör det). Däremot så tycker jag att argumentet som nämns om att vi inte ska tvinga folk att redigera på ett annat projekt för att korrigera uppgifterna är hållbart, dels för att vi redan gör det med genom Wikimedia Commons för media och dels för att visionen om att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor sträcker sig över Wikimedias alla projekt och inte är exklusiv för Wikipedia även om den har stadig grund i Wikipedias grundprinciper. För att lyckas med detta kan vi inte bygga silos, vi behöver bygga smart kopplade nät. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2018 kl. 22.44 (CEST)

Det kan i många fall vara rätt att lagra fristående data; dvs sånt som står i infoboxar, tabeller eller listor, i Wikidata. Det måste då vara lätt för användare att redigera dessa. Infoboxen med ”Redigera Wikidata” längst ned är på rätt väg. Nackdelen med Wikidata är kanske att vi i viss mån förlorar kontrollen över felaktiga/oönskade redigeringar. I löptext anser jag att det ska vara ”förbjudet” med wd-anrop. Den måste vara läsbar för den som redigerar. Kitayama (diskussion) 21 april 2018 kl. 22.55 (CEST)

@Kitayama:På vilket sätt menar du att vi förlorar kontroll? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2018 kl. 23.09 (CEST)

Jag är rädd för att uppgifter obemärkt ändras på Wikidata. Klotterändring av födelseort etc. Slår man på Wikidataredigeringar så ökar SÄ markant. Men det är ju något som på sikt går att förbättra. Överhuvudtaget tror jag att en viss utveckling av editor, funktioner, mallar etc behöver göras innan vi börjar använda WD mer och mer. Ledordet är användarvänlighet, även för en ovan användare. Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 05.31 (CEST)

Även om det vore så att uppgifter ändras obemärkt så är det inte en förlust av kontroll, eftersom att de kontroll handlar om förmågan att kunna korrigera och den minskar inte. Men jag skulle också säga att du själv talar emot ditt argument eftersom att du nämner att när man slår på Wikidataredigeringar så ökar SÄ, det vill säga att man får möjlighet att se mer och det kan alltså inte passera obemärkt (och det utan att räkna med att folk på andra språkversioner kan hjälpa till att bevaka data som används i detta projekt). Det du nämner sedan är visserligen viktigt och jag önskar också att utvecklarna hjälpte till mer med det, men det har mycket lite att göra med att vi förlorar kontroll. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 april 2018 kl. 13.03 (CEST)

Om du med förlorad kontroll avser att uppgifter obemärkt kan ändras på Wikidata, kan jag tipsa om att kryssa för Visa Wikidataredigeringar i din bevakningslista på den här sidan. Nackdelen är att det inte går att filtrera bort ändringar bland IW-länkar. /Bengtsson96 (diskussion) 21 april 2018 kl. 23.13 (CEST)

Själva poängen är ju att data ska kunna ändras obemärkt på Wikidata. Så slipper vi göra det varje gång. Och du @Kitayama: som anser att det ska vara förbjudet att ha Wikidata-anrop i löptext: Jag testade att göra en mall (Mall:Födelsedatum från Wikidata) som gör att man åtminstone förstår vad som händer. Man kanske inte kan ändra Wikidata-värdet direkt från artikeln som det ser ut nu men med en sådan mall kan man lätt lägga in värden och inte göra det för krångligt. /Bollkalle_55 2018-04-21 23:18 (CEST)

@Bollkalle 55: Nej, jag håller inte med dig om att det är poängen. Poängen är att fler ska kunna uppmärksamma ändringar vilket leder till att underhållsbördan på varje enskilt projekt ska minska (och att vi totalt får högre kvalitet på samtliga projekt). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 april 2018 kl. 23.36 (CEST)

Dealbreakern här är att den som redigerar wikitexten möts av en massa svårförstådd kod. Det funkar lite bättre med Visual Editor (se själva) men det är fortfarande inte användarvänligt. Och det kvittar om det funkar i VE eftersom många använder wikitextredigeraren. Därför får vi nog vara restriktiva med kryptisk Wikidatakod i löptext. Väsk ✎ 22 april 2018 kl. 15.42 (CEST)

Konkret exempel

Jag har nyligen slutfört "Wdfieringen" av infoboxen för 5700 orter som har basdata från SCB. Om cirka två år kommer det nytt data som skall in och för de raktframma fallen kommer detta gå oerhört snabbt och enkelt. Men Jag vill då undvika att behöva uppdatera befolkningsdiagrammen manuellt (det är "jobbigt" nog med de manuella insatser som krävs för orter som "upphört", är "nya" eller gått samman). Min tanke är då att lägga in en länk till Wikidata direkt i texten som är basen för diagrammet (se tex Tråvad). Nu står det a2015=123, y2015=567 etc. För att få in uppgifter för 2019(2020) kan man då lägga in en fortsättning som kan se ut som "a2019={{areauppgift från Wikidata för 2019}}" "y2019={{befolkningssiffra från Wikidata för 2019}}" där mallen innehåller de tekniska kopplingen till Wikidata.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.21 (CEST)

I löptext bör det även framgent vara absolut förbjudet att hämta uppgifter direkt från Wikidata på detta sätt. Vi måste kunna redigera artiklarna här. I mallar och tabeller kan jag däremot tänka mig det, trots att spåren hittills förskräcker. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.37 (CEST)

Placeholders, där man får hjälp att komma vidare, men också uppmuntras att skapa en artikel på svenska är långt bättre än detta experiment. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.41 (CEST)

För att ytterligare anknyta till det konkreta exemplet: Det stör mig inte att uppgiften om antalet invånare är föråldrad så länge den är daterad. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.45 (CEST)

Redan idag finns det exempel som i artikeln Norrköping: I Norrköpings kommun bor det totalt {{formatnum:{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Norrköpings kommun}}}} invånare {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|år}}.{{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|ref}}. Och att byta de mallanropen mot mallar som anropar Wikidata ger snarast det är enklare förstå och komma åt att redigera de värderna. Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.55 (CEST)

Jag beklagar djupt den användningen av mallar. Jag föredrar bestämt daterade uppgifter som i traditionella uppslagsverk, även om de blir några år gamla på grund av bristande uppdatering. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 08.59 (CEST)

Data som förändras för många artiklar samtidigt (och som är av intresse för flera projekt) är det område där Wikidata är/kan bli överlägset våra nuvarande arbetssätt. Det är ju dessutom ”kunniga användare” som gör den typen av massuppdateringar redan i dag, oavsett metod. Här förespråkar jag Wikidata - i motsats till den typen av artikel som jag inledde diskussionen med. Även Wikidata-uppgifter är ju daterade, så för läsaren blir det ingen skillnad Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.02 (CEST)

@Tostarpadius: Jag kan inte hålla med mer. Vi säger ju (bl.a. i Wikipedia:Guide för yngre redigerare) "Wikipedia är en encyklopedi som alla kan redigera". Är det dags att skrota den devisen nu? Nu planerar vi att införa ett kryptiskt, och ännu i hög grad experimentellt subspråk för att öka effektiviteten. Vi är alltså beredda att offra principen om lättanvändlighet för effektivitets- och automatiseringsfördelar. Visst, det är en värderingsfråga, så om vi får konsensus för en sådan ordning kan jag inte göra mycket åt det. Men att slå sig till ro med att det ändå är kunniga användare som gör den typen av editeringar redan i dag, bäddar för, även om jag givetvis inte tror att det var syftet med inlägget, ett annat Wikipedia där allt mer en elit tar över det avancerade arbetet. Med risk för att upprepa mig själv tror jag inte det är till gagn för nyrekryteringen – Wikipedia börjar bli svåranvänt redan idag. / Ternarius_D 22 april 2018 kl. 09.29 (CEST)

Det är väl som allt i automatiserings tidsålder, låt människor koncentrera sig på det de är bäst på, låt maskiner göra det de är bäst på. Jag tycker det är ojust att slänga på en nybörjare {{Geobox}} för att fylla i data rätt och mer just med en infobox som är nästan tom och hämtar data från Wikidata, nybörjaren kan då fokusera på innehållet i löptexten. Jag tycker också illa om mallanvändningen i artikeln Norrköping, men tycker det är bättre diskutera fram hur den kan göras mer förståelig för en nybörjare, än att bara utesluta den typen av användning.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 09.55 (CEST)

Här kan det återigen vara på sin plats att påminna om olika uppgifters relevans, som nämndes kort längre upp. Vad gör wikidatan för nytta här och är det värt nackdelarna? Ett par konkreta frågor som kommer upp i just exemplet befolkningsantal: Är den exakta uppdaterade siffran nödvändig, viktig eller ens önskvärd? Beroende på ortens storlek, är det inte snarare närmaste tusen-, tiotusen eller hundratusental (d.v.s. storleksordningen) man tittar efter? Helt enkelt: vad ska man som läsare med den noggrant uppdaterade exakta siffran till? Det fåtal som onekligen är i behov av exakta siffror, t.ex. forskare, måste ändå gå till SCB. Och:

När man har att göra med officiellt exakta men i praktiken något osäkrare siffror bör man dessutom formulera sig därefter. Nu ser jag inte varifrån SCB får sina siffror, men jag förmodar att det är folkbokföringsregistret, och då stämmer det med all sannolikhet inte att det bor (bodde) 140 927 invånare i Norrköping 2017. Var man bor och var man är folkbokförd behöver inte vara samma ställe – särskilt inte när det gäller befolkningen i en universitetsstad. Så i meningar där siffran används måste det skrivas ut vad siffran visar. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 22 april 2018 kl. 12.09 (CEST)

Jag vill bara kort instämma med dem som säger ok till Wikidata för interwikilänkar och i viss mån ok att hämta data från till mallar. Men jag vill inte se det i brödtext, det verkar helt enkelt för konstigt för mig och jag tror att det är konstigt för många och därför inte är vettigt. Höstblomma (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.14 (CEST)

Vad gör wikidatan för nytta här SVAR: datorer kan kolla snabbare om allt data stämmer med annat data.

Är kvalité viktigt så är Wikidata ett sätt... Instämmer med Yger att då fås mer tid till att skriva bra artiklar... - Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 18.26 (CEST)

Påminner om min invändning i en tidigare diskussion. SCB:s och polisens uppgifter om antalet innevånare i en stadsdel i Borlänge skiljer sig med en faktor tre. Många av de sifferuppgifter som finns om befolkningsnumerären internationellt är mer eller mindre kvalificerade gissningar. Wikidata ger bilden av att det är ett känt antal när det ofta behövs en beskrivning av hur man kommit fram till siffrorna. Den här typen av databasberoende gör lätt att man skyfflar runt dåliga data som förlänas en oförtjänt auktoritet. Edaen (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.12 (CEST)

Tycker allt fakta i WIkipedia bör ha en förklaring av källan som följer en "standard mall".....

• Kvalitén på källan
• Konstigheter med datat som beskrivs (som ovan)
• Att man kan klicka sig vidare och läsa motiveringen varför källan anses ha den här kvaliten. Exempel
  • har en dokumenterad kvalitetsprocess
  • anses av specialister var en auktoritet och referensverk inom detta område
  • har levererat bra data de senaste 100 åren

Exempel Svenskt biografiskt lexikon

1. Anses av historiska forskare ha mycket hög kvalitet
2. Har 4-5 heltidsanställda historiker bara för att kontrollera källorna plus artiklarna oftas skrivs av experter inom området
3. Negativt
   1. Har en WEB som är en OCR läst version av pappers versionen dvs. fast dom har elektronisk version så tar dom omvägen över papper sägs det av bl.a. Anders_Winroth 2017-07
   2. OCR fel finns
   3. I princip "systematiskt fel" påpekades 2018-04 av Larske i 100 artiklar vilket påverkat trovärdigheten negativt... dvs. fakta bör om möjligt jämföras med originalkällan...

Använder Wikipedia Mallar och/eller Wikidata till detta så blir det enkelt att göra detta strukturerat - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 08.08 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Jag antar att det ska visas på en egen sida på Wikipedia?

Börja med att skapa en "essä" eller undersida där du listar källor som exempel.

Tydliggör vilka källor som är aktuella (böcker, författare, forskningsmaterial, dagstidningar, månadstidningar) etc.

Kanske ska d börja med att begränsa vilka källor och till vilka uppgifter det gäller.

Visa hur "betyg", nyckeltal eller vad det ska kallas ska presenteras.

Exemplifiera hur det kan se ut i artiklar.

Så finns det något att jobba med och det blir tydligare om det finns intresse i gemenskapen att hantera detta. Eftersom olika källor är olika bra för olika innehåll tror jag det är bra om du börjar med något som kan avgränsas. I texten ovan verkar det bara handla om basfakta som födelsedata och yrke?--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 08.25 (CEST)

Det pratas källkritik i Wikipedia men jag saknar att vi dokumenterar källornas trovärdighet så det blir enklare för läsaren. Jag tror att 98% av Wikipedia läsarna inte vet vad t.ex. SBL står för då det gäller kvalitet t.ex... ==> att säga att SBL verifierar denna fakta är det bra eller dåligt?

En tanke är att ha ett liknande koncept som Wikipedia:Utmärkta_artiklar och att det kanske kan funka med mouseover att se vad ex. SBL står för.... jmf preview funktionen som känns klockren att få en snabb bild av vem som påstår detta

Jag tycker idag att Wikipedia lämnar lite väl mycket till läsaren att avgöra om den scannade artikeln i Runeberg är bra eller inte och allt prat om FakeNews borde göra att vi är tydliga varför vi litar på en källa.... Hur det görs tror jag följer samma tankar som när du utför källkritik men skillnaden är att detta dokumenteras enligt en mall som sedan kan diskuteras....

Nästa steg är att i Wikidata jmf att det data vi har stämmer med Källan så ingen varit inne och vandaliserat... en process som om datat ligger i WIkidata kan göras med en bot - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.25 (CEST)

Artiklar i Nordisk familjebok kan vara väldigt bra och helt aktuella, väldigt bra och inaktuella eller usla från början. Resonemangen bakom varierar och skälen till varför en uppgift är pålitlig kan variera. Att ha en slags standardiserad redovisning på disk.sidan kan vara bra. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.41 (CEST)

Salgo60: Jag tycker det är bra att vi redovisar källorna och att läsare själva får bedömma. Det vore också bra om vi kan ta fram något sorts värderingssytem, men det kommer inte på något sätt vara absolut utan bara vara gemenskapens värdering. Visa gärna hur du tänker att det faktiskt ska se ut med exempel. Inte bara beskriva. Tänk också över hur det ska användas, källmaterial är örhört brett. Dagstidningar, böcker biografiska lexika är alla olika bra källor för olika saker.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.05 (CEST)

LittleGun min ide är att i steg 1 begränsa till SBLområdet som är ett bra exempel där dom själva uttrycker trovärdighet och att vi nu även har mycket källmaterial och kan kolla upp dom... plus att få vet vad dom står för.... och området känns enklare än ex. Syrienkrisen...

• det som saknas där är
  • enormt sega att prata med
    • vi skickar in fel dom tillbaka rapporterar knappt...
    • hittills har jag inte sett en dokumenterad kvalitetsprocess
  • att man som wikipedian känns det har 0 påverkan.....

men men även dessa otydliga kolosser som används som källor måste kunna dokumenteras....

Alla tips mottages dom Användningsfall jag ser spontant

1. Som en läsare av en Wikipedia artikel med källor vill jag snabbt få veta
   1. hur Wikipedia uppfattar denna källas kvalitet/brister
   2. om källans styrkor/brister beskrivna av andra
   3. om det finns bra kompletterande källor till denna källa
   4. var jag hittar den fysiska källan/elektroniska
   5. att jag kan lämna feedback/ställa frågor i Wikipedia om källan och det jag hittat
   6. hur/om jag kan kontakta källan
   7. läsa vilken process som används för att kvalitetssäkra information dvs. om den duger för mina syften....
   8. hur deras ändringsprocess fungerar enl. WIkipedia och enligt dom själva....
   9. om det finns analyser av dess kvalitet externt
   10. när datat som visas upp senast har kontrollerats mot källan och om det var någon avvikelse....
   11. ....

Vissa saker hittas nig i artikel om källan medans andra blir mer specifia

- Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.27 (CEST)

OK, förstår såklart inte riktigt hur det kommer se ut, men det verkar vara ett enormt projekt även med begränsningen biografier.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.40 (CEST)

jo jag ser detta som ett sätt att hantera FakeNews och skapa trovärdighet..... jag har hållit på med släktforskning på nätet och där är det kaos.... alla kopierar alla utan källor... ser lite samma galna händer i Wikidata....

Jag "lanserade" den här tanken i Berlin i oktober... video vid minuter 43 minuter och hon som håller i Wikidata verkar ha tnkt tanken....

1. Källor skall beskrivas i form av kvalitet som jag sa typ
   1. Vi har en dokumenterad kvalitetsprocess
   2. Vår kvalite intygas av auktoriteter inom området xxxx
   3. Vi har en tydlig ändringsprocess ifall fel uppstår
2. Wikidata skapar ett ekosystem där data mot dessa kvalitetskällor jämförs och avvikelser dokumenteras
3. Mallar som visar data från WD kan kommunicera status till användaren
   1. datat kontrollerat idag och stämmer.... med källa i fotnoten
   2. * datat ej kontrollerat idag och men stämde senast
   3. * datat som visas stämmer inte med källan i fotnoten

Utvecklingen av internet och alla botar gör att något måste till där källor med högtrovärdighet identifieras och stäms av med. Tror det inte skadar att fundera över var Wikipedia finns i detta informationslandskap. Med så många läsare så finns det ett visst ansvar att det man säger har täckning tycker jag är viktigt - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.36 (CEST)

För skannade artiklar får man gå till Projekt Runeberg. Här har vi sådana som bearbetats och kontrollerats mot andra källor. Det senare är en självklarhet och behöver inte noteras någonstans. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 15.31 (CEST)

NU hänger jag inte med på vad du kommenterar men Projekt Runeberg är skapat av Lars_Aronsson 1993 och efter Wikipedias årsmöte satt jag och snackade med Lars och han berätta om saker som han var säker på var riktiga en gång i tiden har visat sig vara fel (tror det var deras register med alla personer) han förstod mina tankar jag skrev om förut att stämma av mod register som Sveriges Dödbok för att höja kvaliten... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.36 (CEST)

Är artikeln Rödhake utmärkt eller bra?

Artikeln Rödhake länkas från huvudsidan. Där står det att den är utmärkt. Artiken själv har en blå stjärna vilket indikerar att den är bra. Enligt Diskussion:Rödhake har statusen ändrats mellan bra (2009), utmärkt (2012) och bra (2015). --Bensin (diskussion) 22 april 2018 kl. 12.05 (CEST)

Tack för påpekandet! Tyvärr har det alltför ofta glömts bort att ändras i Mall:Utvald artikel när statusändringar ägt rum. Jag har försökt rätta till detta i efterhand, men uppenbarligen missat denna. I dylika fall har jag låtit den stå kvar den aktuella dagen och kanske någon dag till, men därefter rättat till det hela. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2018 kl. 16.13 (CEST)

@Tostarpadius: Tack! --Bensin (diskussion) 23 april 2018 kl. 18.31 (CEST)

Tillbakarullning

Wikimedia Deutschland håller på och tittar på en potentiell förändring av tillbakarullningsfunktionen, baserat på önskemål de har fått från den tyskspråkiga gemenskapen. Deras första idé var att standardläget skulle vara att knappen bara syns i diffläge (inte på till exempel senaste ändringar) och att man skulle få konfirmera sin tillbakarullning, men att det skulle vara möjligt att ta bort konfirmationsrutan och fram knappen även utanför diffläget. Nu vill de fråga den internationella wikigemenskapen hur den ställer sig till det, så vill man förklara mer om hur arbetsflödet ser ut på svenskspråkiga Wikipedia kan man göra det på m:WMDE Technical Wishes/Rollback/Feedback round. /Johan (WMF) (diskussion) 23 april 2018 kl. 18.17 (CEST)

(Byter användare, för mer personlig kommentar.)

Om man inte riktigt förstår hur de kan landa i den slutsatsen kan det vara värt att veta att tillbakarullningsfunktionen är betydligt vidare spridd på tyskspråkiga Wikipedia. Tyskspråkiga Wikipedia använder sig av mw:Extension:FlaggedRevs, vilket innebär att nya användares redigeringar måste granskas innan de syns. För detta har man en rättighet som heter Sichter. Den rättigheten tilldelas automatiskt när man uppnår vissa kriterier. Och då följer även tillbakarullningsverktyget med. Det är alltså fler på tyskspråkiga Wikipedia som kan råka trycka på tillbakarullning utan att egentligen ha någon nytta av verktyget, vilket gör det till ett större problem där än här. /Julle (disk.) 23 april 2018 kl. 18.21 (CEST)

Som du skriver är ju detta är mycket litet problem, och att krångla det för ett såpass litet problem tycker jag inte är värt.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 19.15 (CEST)

Bägge funktioner har jag lagt in i min egen profil, då jag till 99% använder iPad Mini för mitt arbete med Wikipedia. Då blev det lätt tillbakarullningar av misstag. Har numera bekräftelse och tagit bort funktionen från min SÄ. Nu är livet lättare... Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 19.41 (CEST)

Jag använder också iPad Mini och har begränsat tillbakarullningsfunktionen till diffar. Jag tycker det låter som ett bra förslag. Det vore hur som helst bra om man kunde välja detta på sin vanliga inställningssida. Behöver alla språkversioner verkligen ha samma defaultläge? JohanahoJ (diskussion) 23 april 2018 kl. 20.00 (CEST)

Jag ser inget behov av att försvåra tillbakarullningar. De bör kunna genomföras snabbt och effektivt. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.17 (CEST)

Förslaget innebär att det blir lättare för några av oss. Det gör att jag kan jobba snabbare och effektivare med SÄ. Detta bör alltså vara en personlig inställning, eftersom det finns olika syn på om det är bra eller ej. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.28 (CEST)

Kitayama: Skulle det innebära någon förändring för dig personligen jämfört med de inställningar du har nu, som skulle underlätta, eller tänker du mest på att andra skall ha möjligheten att enklare ta sig dit du är nu? /Johan (WMF) (diskussion) 23 april 2018 kl. 21.31 (CEST)

Det senare. Min personliga situation är löst, men tog ett bra tag innan jag fattade stt det gick att ordna. Det jag främst vände mig mot var Tostarpadius kategoriska uttalande. Vi är alla olika, och det som passar den ene behöver inte nödvändigtvis passa den andre. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.03 (CEST)

Hur kan det vara lättare att arbeta med SÄ om man inte kan rulla tillbaka direkt? (OBS! Jag har inget emot att möjligheten finns att ha det som personlig inställning.)Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.13 (CEST)

Om man patrullerar på en mobil eller surfplatta är det mycket enklare att trycka fel än om man sitter vid en dator. /Julle (disk.) 23 april 2018 kl. 22.17 (CEST)

Hur kan man rulla tillbaka direkt från SÄ utan att läsa diffen först? Då baseras ju tillbakarullningen på gissning, inte på fakta. När jag hade funktionen i SÄ använde jag den aldrig med flit, bara av misstag. Kitayama (diskussion) 23 april 2018 kl. 22.19 (CEST)

Om en klottrare redigerar i samma artikel gång på gång finns det skäl att tro att det inte är en förbättring. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 23.31 (CEST)

Så en klottrare som ångrat sig och vill göra rätt för sig kommer inte få en andra chans? bollkalle_55 (diskussion) 24 april 2018 kl. 07:37 (CEST)

Givetvis, men att detta sker inom loppet av några sekunder är så sällsynt att man kan bortse från den risken. Dessutom är det så att om någon själv återställt texten blir det ingen tillbakarullning i praktiken. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2018 kl. 09.47 (CEST)

Ganska nytt, men man kan ställa in så man ser en diff när man hovrar över i SÄ och bevakningslistan. Då måste man inte öppna sidan för att se klottret. Sedan rullas det inte tillbaks om det redan är som innan ip ändrade (händer ofta). Jag ser detta mer som ett tyskt problem, men bra der finns i onställnkngar om någon vill ha det så. Adville (diskussion) 24 april 2018 kl. 10.14 (CEST)

Årets nyuppladdade bild

Nu är det mindre än en vecka kvar att rösta på 2017 års bästa bild. Gå gärna in och lägg din röst! Vivo (diskussion) 24 april 2018 kl. 11.17 (CEST)

Mallar om årtal

Det slog mig precis, t.ex mall:Spanien-årtal innehåller den nutida flaggan för landet. Men Spanien har ju haft en del olika flaggor, från 1931 till 1939 använde ju Spanien denna flaggan; . Borde inte även flaggan ändras efter årtal i Kategorier i mallen? Så att flaggan här ovan syns i Kategori:1932 i Spanien? 2.71.231.138 3 april 2018 kl. 19.57 (CEST)

Skall man ha med flaggor överallt bör det vara korrekta flaggor. Luke (diskussion) 12 april 2018 kl. 18.28 (CEST)

Det hade ju varit lättare om du hade valt ett land som inte har haft fullt så många flaggor, men nu tror jag att jag har fixat så att rätt flagga visas beroende på det årtal som ges som argument. /ℇsquilo 25 april 2018 kl. 18.47 (CEST)

Rekord

Artikeln om Avicii har besökts de senste två dagarna av 450000 på svwp, på enwp nära 3 miljoner! På svwp är detta nära dubbelt mot tidigare rekord. Veckan innan var antalet besökare cirka 500/dag på svwp, 2200 på enwp.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 10.37 (CEST)

Vet du vilken artikel som hade rekordet tidigare? /Ariam (diskussion) 22 april 2018 kl. 13.18 (CEST)

Det var skådespelaren som dog i höstas. Han var med i någon av dessa deckarserier/filmer, men jag hade aldrig hört talas om honom.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 13.23 (CEST)

@Yger: Är det Michael Nyqvist du menar? De artiklarna fick en miljon visningar den första veckan efter dödsfallet varav cirka 300 000 på svwp. --Larske (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.04 (CEST)

Ja precis, i mitt huvud låg nog bara acesserna från första dagen.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.06 (CEST)

Här är en länk till sidvisningsanalysen för Avicii under fredagen och lördagen på olika språkversioner av Wikipedia, svwp kommer först på sjätte plats efter enwp, eswp, dewp, frwp och itwp. --Larske (diskussion) 22 april 2018 kl. 14.52 (CEST)

@Paracel63: Ett pressmeddelande, kanske? Lindansaren (diskussion) 22 april 2018 kl. 15.13 (CEST)

@Lindansaren: Du får jättegärna förbereda en text som jag kan skicka ut. Vet någon om det finns en adresslista på adresser att skicka till? Vänliga wikihälsningar.---Paracel63

(diskussion) 22 april 2018 kl. 20.50 (CEST)

Det känns olämpligt. Vi ska väl inte dra fördel av en tragedi. /Ascilto (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.26 (CEST)

Ja, det skulle nog verka lite apart. /NH 22 april 2018 kl. 21.37 (CEST)

Ja, så kan man naturligtvis tycka. Jag tror dock att det mer är en fråga om hur man berättar detta – inte att man berättar detta. Men jag insisterar inte. Vad tycker ni andra? Lindansaren (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.38 (CEST)

Jag känner nog också en kraftig tvekan. Det ger emm ett intryck av att vi vill utnyttja Aviciis död; förutom att jag personligen upplever något sådant som olämpligt, misstänker att många utomståendes reaktioner inte direkt kan vara till gagn för oss. / Ternarius_D 22 april 2018 kl. 21.47 (CEST)

Jag ser uppmärksamheten mer som en hyllning. Det är dock viktigt att formulera det rätt. Men det måste i så fall utsnabbt, om två dagar så är det gamla nyheter och tidningarna har hitttat något annat att skriva om. Fem5 (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.49 (CEST)

Jag tror tyvärr det nog redan är för sent. Idag em har rubrikerna varit tack för hyllningarna, så då vill nog inte de ta in nytt om uppmärksamheten.Yger (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.51 (CEST)

Det kan vara bra att ha för allmän marknadsföring av Wikipedias roll och betydelse i samhället. Vi kan visa på att det är till Wikipedia folk över en stor del av världen vänder sig när de vill ha information om något och mera indirekt nämna rekordet, ”till exempel Avicii i samband med hans bortgång då xxx personer sökte” Kitayama (diskussion) 22 april 2018 kl. 21.59 (CEST)

Tanken är god, att göra reklam för hur viktig Wikipedia är som informationsspridare vid oväntade händelser. Nu tror jag inte att detta är en kioskvältare till nyhet, eftersom de flesta svenskar nog har sett effekten av att googla i vilket ämne som helst. Ett snabbt pressmeddelande från oss kan peka ut oss som en av alla nyhetsjägarna runt dödsfallet, ett sent pressmeddelande som ett slag i luften. Men förhoppningsvis kan vi återkomma i ämnet, och den här vinklingen på ämnet, med statistiken, kan i viss mån förberedas utifrån en mer allmänt hållen text. Finns en pressutskickslista (@Sniper Zeta:)? Har vi tidigare hängt på Wikimedia Sverige (@Axel Pettersson (WMSE):)?--Paracel63 (diskussion) 23 april 2018 kl. 20.05 (CEST)

Ping! Ping! Jag har inte någon lista; WMSE bistod mig vid massutskick./ Sniper Zeta

Ping pong! Vi har några listor i MyNewsDesk som vi använder vid utskick. Några som jag påbörjade när jag var gemenskapens presskontakt, och andra som skapats senare för olika ändamål. Jag kan bistå både med utskick genom MND eller export av listor om det behövs för eget utskick. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 april 2018 kl. 14.09 (CEST)

 Gillar Tack! Jag återkommer.--Paracel63 (diskussion) 25 april 2018 kl. 01.48 (CEST)

WD-mallen

Den här WD-mallen som Salgo60 och nån mer kan hantera gör mig maktlös. Jag vill fortfarande kunna redigera biografiska artiklar och dess faktamallar (här på Wikipedia)! Att gravplats läggs in kan kanske vara av intresse men livskamrater och landskap ryker t ex i boxen och direktlänkar till handskrivna kyrkoböcker radas upp med länkar fyllda av långa koder till SVAR:s sidor. Har det inte gått för långt nu? Hur tillgängliga blir dessa länkar för en som aldrig läst kyrkoböcker? Det här är inte bra! Visst mått av genealogi behövs på Wikipedia, men har det inte gått för långt här? Framför allt är problemet för mig att jag inte kan fixa till de felaktigheter som uppstår. Det får inte bli så att man ska vara datanörd för att skriva på Wikipedia. /Pontuz (diskussion) 22 april 2018 kl. 22.43 (CEST)

Enklare om du ger exempel där du ser problem. Det är bara att skriva som i en vanlig mall om du inte vill ha det som kommer från Wikidata se video

Citat direktlänkar till handskrivna kyrkoböcker radas upp med länkar fyllda av långa koder till SVAR:s sidor

Man måste nog bestämma sig skall Wikipedia ha fakta med källor eller inte. Jag tror att nu när vi har tillgång till original handlingar så är det inspirerande.... plus att genom att erbjuda det så är vi mer "professionella" än SBL och SKBL som anger fakta utan källa men dom är ju bara litteraturprofessorer eller jobbar på Riksarkivet så dpmkanske inte har gått grundkursen i trovärdighet ;-) säger den ödmjuke ;-)

Valet är enkelt

1. Att Fakta utan källor är ok
2. Eller Fakta skall ha källor som bekräftar det hela....
   1. Tittar vi på födelsedatum så pratar man om mer eller mindre bra källor. En källa som skrivs/skapas i anslutning till händelsen anses mer trovärdig än om du skriver ned när din pappas pappas pappa föddes från minnet. Rent tekniskt kallas dessa källor primärkällor och för födsel så är det födelseboken och för död död och begravningsboken
   2. Hur anger man vilken källa det är se video
      1. I Sverige finns ca. 2500 socknar
      2. Vi har kyrkböcker sedan 16/1700-talet
      3. I kyrkorna dokumenterades bl.a. Födsel, Husförhör och Död

För att kunna hitta en bok fysiskt så blir det rel komplext. för den late är det bara att klicka på [online

Exempel: Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/21 (1828-1844), bildid: C0054707_00124, Födelsebok, s. 174, läs online, läst: 22 april 2018, ”Alfred Bernhard, Nobel Emanuel Conducteur och dess hustru Carolina A? Ahlfelt 30 år”

1. Kyrkarkiv = Jakob och Johannes kyrkoarkiv
2. Typ av bok = Födelse- och dopböcker
3. Nummer på boken C I
4. Bild ID hos Riksarkivet SVAR C0054707_00124

Är det problem är det bara att fråga....

- Salgo60 (diskussion) 22 april 2018 kl. 23.53 (CEST)

När kyrkböcker blev gratis hos Riksarkivet hade vi en lång diskussion om vi skulle tillåta primärkällor eller inte. Resultatet av diskussionen blev att åsikterna går starkt isär, dvs konsensus saknas. I det läget är det fel att lägga in primärkällor som standard, vare sig det sker via Wikidata eller som direktreferenser. Min personliga åsikt är att vi i första hand skall följa auktoritativa sekundärkällor och använda kyrkböcker som alternativ när det föreligger motstridiga uppgifter eller när persondata helt saknas. Det måste också diskuteras om vi vill ha länkar till gravplatser i våra personmallar, personligen tycker jag det ser överarbetat ut och är störande. Vi skall inte utgå från att våra läsare är gravturister. Skall sådana länkar över huvud taget förekomma bör det vara under externa länkar. Exempel på en drabbad artikel är Birger Bergling. I det exemplet är det också störande att räkna upp föräldrar som inte är relevanta för egna artiklar, vi skall inte vara någon släktforskningsdatabas. /Ascilto (diskussion) 23 april 2018 kl. 00.05 (CEST)

Det kan väl inte vara fel att ha dom i WD lägger du inte in mallen eller skriver fakta i WD mallen så syns dom inte vad det nu skall vara bra till....

Fråga: vad är bra med artikeln innan den blev drabbad undrar en som gillar fakta med källor som är online. Den versionen hade bara online källor i Arkiv Digital och hos Genealogiska föreningen (GF) bakom betalmurar...GF dödsannonsen sa inte mer än att han hade syskon länk bilden jag laddat ned...

• Föräldrarna fanns i artikeln sedan innan....
• Källan Sveriges befolkning 1910. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR) fanns men inte med online länk

Känns mer som extra allt i version 42844925 jmf med 42844925 ;-) - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 01.15 (CEST)

Jag har tidigare uttryckt frustration över att irrelevanta fakta, som visserligen passar som wikidata, automatiskt populeras i infoboxarna. Jag skulle vilja föreslå att när man lägger in Mall:Faktamall biografi WD så skall man lägga in den som komplett version, med alla parametrar. Det gör det iallafall lite enklare för ovana användare att ändra bilder eller begränsa parametrar som noterbara verk och arbetsgivare till det mest relevanta.I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.06 (CEST)

Denna fråga har jag drivit länge. Jag har nästan fått ett löfte om saken av Salgo60, men ingenting har hänt. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.20 (CEST)

Ge gärna exempel på irrelevant fakta....mitt fokus är mer att hitta primärkällor till SKBL... sedan om artikeln ser lite väl torr och tråkig ut eller har klagomål på att källor saknar så läggs Faktamallen in.....

Personer kopplade till SKBL idag med länkar Riksarkivet... där de flesta primärkällorna inte syns i sv:Wikipedia artikeln....

Skall bättra mig även fast jag inte gillar iden med massa tomma parametrar från min tid som programmerare..... hur många "tomma rader" vill ni ha?

Dokumentationen säger detta fast det finns ung. 97 stycken totalt...

{{Faktamall biografi WD
| namn             = 
| bild             = 
| alt              = 
| bildtext         = 
| födelsenamn      = 
| födelsedatum     = 
| födelseort       = 
| dödsdatum        = 
| dödsort          = 
| begravningsplats = 
| nationalitet     = 
| alma mater       = 
| yrke             = 
| ämbete           = 
| arbetsgivare     = 
| noterbara_verk   = 
| parti            = 
| religion         = 
| make             = 
| barn             = 
| föräldrar        = 
}}

- Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.00 (CEST)

@Salgo60: Angående de irrelevanta uppgifterna så riktade jag inte detta specifikt mot dig och ditt arbete med SBL. Men under exemplvis "noterbara verk" och "arbetsgivare" så förs alla uppgifter in från Wikidata, utan någon gallring eller rangordning. För exemplvis en arkitekt så anser jag att bara några utvalda nyckelverk bör listas under denna parameter i boxen och inte hela produktionen / mindre viktiga verk. --I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.59 (CEST)

I99pema jag tror det är ungefär samma typ av diskussion som Annika64 et al vill ha för att visa yrken i relevansordning....

Det är naivt att tro att man kan få allt i en liten faktamall plus att problemet med att lista yrken är att det varierar över tiden.... så det behövs kanske en tidsdimension. Då är frågan hur det löses på bästa sätt... För yrken infördes ett sorteringsnummer se exempel Diskussion:Otto_Centerwall och Användardiskussion:Salgo60#Robert_Malmgren. Eftersom jag gillar Wikidata så ser jag inga problem att Wikidata innehåller "allt" jmf SBL för Diskussion:Robert_Malmgren#Hur_gör_andra där SBL beskriver 30 händelser med tidpunkt alt. tidsspann...

• en ostrukturerad tanke är att i Faktamallen ha en länk till
  • en tidslinje jmf Works by Vincent van Gogh
  • eller till en karta som i detta fall visar var tavlor finns fysiskt som Ehrenstrahl eller dom personer han blivit influerad av målat..

2018 har vi andra möjligheter än vad dom hade i Vem är vem år 1966 men web design är inte enkelt.... Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.02 (CEST)

@diskussion. Jag tror du missförstår mig. Jag vill inte ha allt i malen. Tvärt om! Enbart det mest relevanta skall redovisas, och för det krävs som jag ser det att urvalet styrs av artikelförfattaren --I99pema (diskussion) 23 april 2018 kl. 16.50 (CEST)

Tips I99pema Tostarpadius för att fylla i mallar etc snabbare. Jag kör Chrome och använder en Auto Text Expander dvs. jag skriver 2 bokstäver sedan expanderas det till den text jag bestämt.... den klarar även att sätta in den text ni senast kopierat. Ni kan skriva #FAK och sedan ha sparat hela mallen som lyfts in.... se video och var den laddas ned för chrome... då blir ni mindre beroende vad andra skribenter gjort och får med de parametrar ni vill ha.... den snabbare upp många andra uppgifter jag har makron för Mall:SBL Mall:LIBRIS rubriker etc... - Salgo60 (diskussion) 24 april 2018 kl. 07.59 (CEST)

Primär eller sekundär källor vad är bäst i Wikipedia och vem skall vi tro på

Nu finns SVAR online och vi har sedan tidigare Svenskt biografiskt lexikon online med den lilla nya tvisten att i förra veckan visade Larske med lite webscrapping att det fanns 100 fel som legat där i 6 år dvs. vi kan inte lita på dom utan måste kolla med primärkällan.... Undran vad är faran att titta direkt i kyrkboken eller Befolkningsregistret när aktörer som Svenskt biografiskt lexikon klipper och klistrar fel? - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 01.15 (CEST)

Vi använder sekundärkällor. Det är en principfråga. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 03.36 (CEST)

Våra artiklar bör stämma med verkligheten. Om sekundärlitteratur strider mot primärkällorna är det primärkällorna som gäller. Självfallet är kyrkböckerna tillåtna. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 04.46 (CEST)

Vi använder ofta primärkällor för att fastsälla enkla fakta som födelsedata, och det tycker jag vi ska göra. Jag håller helt med Edaen i det, det är analyser som vi överlämnar till sekundärkällor. Ibland korrigerar/problematiserar/vederlägger sekundärkällorna primärkällan. Då är det sekundärkällan som gäller.--LittleGun (diskussion) 23 april 2018 kl. 07.20 (CEST)

Exakt, det är bra använda flera källor och när det diffar eller är problem är det lämpligt problematisera frågan, vilket går bra i text men går mycket dåligt i en databas som wikidata. Som jag redan skrivit, att leta efter den ultimata källan är inte rätt modell, att använda flera källor för att säkrare verifiera ett fakta är det som skapar ett professionellt verk.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 10.53 (CEST)

Jag delar Yger uppfattning. Publicerade primärkällor kan rådfrågas, men det bör inte ses som ett krav. Det vore för övrigt en omöjlighet med tanke på vårt globala perspektiv. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.18 (CEST)

Det vi måste inse är att många av SBL artiklarna skrevs 1920 då jag antar att ta sig fysiskt till arkiven var ett måste och om då källan fanns i Härnösand så kanske man inte orkade resa dit. Idag 2018 är det ett klick.... jag tycker att Wikipedia 2018 skall vara ödmjuka inför den kunskap etc. som SBL hade/har 1920 men det är lite av "tjänstefel" att inte ha med primärkällan om den hittas på 2 minuter... sedan kan man fundera över om det skall visas i artikel eller bara finnas som ett extra klick för den intresserade se diskussion Malldiskussion:Faktamall_biografi_WD#Hantera_källor_mer_systematiskt_=_skapa_trovärdighet där jag tycker Iphone app gör det snyggt video.

Tittar vi på SBL och SKBL så har dom inte primärkällan med ==> att när Levande MusikArv skall skriva om samma person så får dom göra om jobbet. Nu ger jag dom en chans att hitta primärkällan via Wikidata länk

Yger exempel på ett arbetssätt som kräver struktur (dvs. görs bättre i en databas men funkar även idag om man har tur) för att hitta artiklar som kan förbättras iom att SVAR är gratis

1. Artikeln Birger_Bergling version 1 har som källa en ej klickbar länk "Sveriges befolkning 1910"
   1. Sökning efter alla som också refererar på samma sätt till LIBRIS posten 18521141 = Sveriges befolkning 1910 [Elektronisk resurs]
   2. Sedan 1 feb finns denna källa online och vi kan länka direkt dvs. alla dessa artiklar kan göras bättre
2. Bygger vi upp ett kvalitets tänk till källor så kan vi
   1. hitta artiklar enklare som kan förbättras när bättre data finns
   2. jämföra med aktörer som SBL SKBL.... att vi har samma

Jag har startat en dialog med SBL SKBL se tweet där jag vill att Vetenskapsrådet blir tuffare och pekar med hela handen då dom ger pengar att det skall finnas motsvarande "Wikidata". Spännande fortsättning följer... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 11.42 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Både primär- och sekundärkällor kräver förmåga att läsa dem. Det finns många sätt att läsa fel på. Anta att frågan är om en väg går norr eller söder om en byggnad. Den generalkarta vi har tillgång till visar norr om. Erfarenhet från platsen visar att den går söder om. Att i sådant fall hänvisa till källan visade bara att man inte kan läsa kartor. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.23 (CEST)

Nu hänger jag inte med vad din tanke/tes är... men pekar du på en källa så är din analys av källan lika viktig... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.55 (CEST)

Att sekundärkällor inte talar för sig själva. Det behövs förmåga att avkoda dem. Och att det är verkligheten vi skriver om. Sekundärkällorna är nycklar till verkligheten. Edaen (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.20 (CEST)

Återigen. Jag förordar varken primär eller sekundärkälla, utan att man använder förnuft och flera källor när det kan ge mervärde. När ett värde ligger i Wikidata är det en stor skillnad den manuellt har bedömts eller ej. Den kan ha manuellt bedömts vara bra då man "vet" källan är bra eller så kan man manuellt gjort rimlighetsbedömningar och anlita fler källor (typ man kan inte vara född år innan fadern dött). Om wikidata bara blir en databank med obedömda värden är den sämre än vad vi använder idag på Wikipedia.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.19 (CEST)

I min värld så har sunt förnuft fått det akademiska namnet "Primär källa". Tanken är att Wikidata skall samla alla källor i ett lager "ovanför" Wikidata som har projektnamnet "Wikicite" och ha den funktionalitet du pratar om. Jag bloggade om att "Wikidata has a design problem och fick medhåll av utvecklingsbossen på Wikimedia Dario Taraborelli som pekar på att det jobbas med problemet att hitta bästa källorna för att skapa trovärdighet...

Det jag ser då jag lägger till bra primärkällor i Wikidata som borde betraktas som de "bästa" så fyller många andra på med junk.... om filtrering/kvalitetsbedömning skall ske manuellt eller vi mallen Faktamall biografi WD har inte diskuterats ännu... - Salgo60 (diskussion) 23 april 2018 kl. 12.55 (CEST)

Det finns en distinktion mellan information (data) och kunskap, och det är just att kunskapen är information som har bedömts manuellt av en människa. Du ignorerar konsekvent denna distinktion, vilket gör att du pratar förbi oss Wikipedianer. Kvalitet på olika källor är av stort värde men gör på inget sätt att den manuell bedömningen av kvalitet kan hoppas över.Yger (diskussion) 23 april 2018 kl. 13.02 (CEST)

Yger du är så snabb att dra slutsatser att ha källor strukturerat i Wikidata är bara en liten pusselbit....

1. jag pratar ovan om att Källor behöver kvalitetsbedömas och detta dokumenteras så läsaren förstår om de är trovärdigt eller ej ung. som dagens artiklar får utmärkt...
2. jag driver en dialog med SKBL och SBL där mina tankar är
   1. att dom skall publicera sina källor bättre
   2. det skall vara datadrivet dvs. det skall gå att jämföra med Wikidata
      1. detta är i samma riktning som
   3. jag vill även se på sikt att deras analys finns med varför dom gör dom val som dom gör....
      1. har haft några email växlingar med SBL och då ser jag hur mycket tankar som finns som ramlar bort från publicerad artikel. Tror att de flesta som läser SBL är historiestuderande/forskare så det känns fel att deras analys inte går att hitta....
      2. som en del i detta följer jag ett projekt Wikipedia Berlin startat nyligen Wikidata:Wikidata:FactGrid/ [4]/ där dom skall även stödja själva forskningsprocessen som jag skall försöka följa och förstå.... och tror att det är ett verktyg för SBL....

Min förhoppning är att Wikipedia blir transparent så läsaren kan om den vill

1. hitta källorna
2. förstå hur kvaliten på källorna bedöms
3. förstå varför just denna källa valdes eller om det finns alternativ tolkningar....

Trovärdighet är för mig = transparens dvs. vi måste vara tydliga med varför Wikipedia inte är Fejknyheter.... - 23 april 2018 kl. 14.57 (CEST)

Jag skulle vilja be dig, Salgo60, att du kort beskriver de invändningar du har mötts av i Wikidatarelaterade diskussioner, här och i andra fall. Då får samtliga diskussionsparter chansen att se om de lyckats göra sig förstådda. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 24 april 2018 kl. 11.33 (CEST)

Ett litet förtydligande. Jag är 100 % övertygad om att du vill uppslagsverkets bästa, men jag får inte intrycket att andras diskussionsinlägg riktigt når fram till dig. T.ex. när jag (om än trevande) försökte problematisera det befolkningsmallen gör i Norrköpingsartikeln fick jag ett kort onelineraktigt svar som inte riktigt bemötte det jag sa – en svarsstil jag vill minnas att du själv kritiserat andra för. Och när Yger strax här ovanför betonar skillnaden mellan information och kunskap är det han som drar snabba slutsatser, menade du, innan du gick över till att prata om källors tillförlitlighet. Jag vet inte hur du tolkar det han skrev, men i grunden uppfattar jag det som att Yger menar att inmatning av information inte är detsamma som tillförsel av kunskap. Du fokuserar på det förra, Wikipedia på det senare. Själv är jag rädd att hela det här Wikidataföretaget ska likna något i stil med alla dessa botartiklar, en jätteansträngning som i slutändan bara förmedlade just en väldig massa noggrann information men inte särskilt mycket relevant kunskap. Den här gången verkar det också vara på bekostnad av användarvänligheten. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 24 april 2018 kl. 13.59 (CEST)

Genomlysnings tolkning av mitt inlägg är korrekt. Jag brukar också använda liknelsen att de manuellt skapade artiklarna är att jämföra med molekyler utifrån de atomer som basdata utgör. Och livets byggstenar (=kunskap) är molekyler inte atomer (=data/information). I fallet med befolkningen i Norrköping är stapeldiagrammet en molekyl då man omedelbart ser befolkningstrenden som inte utan vidare framgår av enbart uppräknade data. Och jag har uppfattat Wikidata som ett ställe dit man återför data man verifierat när man skapat Wikipediaartiklar (=kunskapselement) och inte bara rådata som inte manuellt bedömts. Läsaren vill få manuellt bedömt info, så att ösa över denne fullt med rådata går emot vår vision (tillföra kunskap).Yger (diskussion) 24 april 2018 kl. 14.21 (CEST)

Nu tycker jag det blev väldigt förvirrat

1. Jag sa att Yger drar snabba slutsatser om mig som jag inte känner igen... han säger distinktion mellan information (data) och kunskap, och det är just att kunskapen är information som har bedömts manuellt av en människa. , Du ignorerar konsekvent denna distinktion
   1. för att använda Ygers metafor så har jag bara diskuterat atomerna och att dessa är av bra kvalitet och enkla att kontrollera
      1. När SVAR blir gratis vill jag att Wikipedia skall kunna hitta dom artiklar som kan förbättras dvs. som refererar samma källa men inte har en online länk ...
      2. Hittills har jag bara pratat om "triviala" fakta datum född/död ort född/död saker som är enkla att kontrollera och oftast saker som INTE behöver en molekyl metafor för att användas.... utan skall vara korrekta, verifierade och ha en tillförlitlig källa som läsaren själv helst kan kolla...
      3. När svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon.html släpptes vill jag med EN sökning kolla att dessa "triviala" fakta stämmer med det som finns i Wikipedia
         1. som en förlängning av detta föreslog jag förut att dessa triviala data skulle kvalitetssäkras mot Sveriges Dödbok... min erfarenhet är att data "ruttnar" och måste underhållas... vilket jag fick bekräftat då jag pratade med han som gjort Runeberg....
      4. Källan varifrån det "triviala" datat kommer och källans kvalitet/tillförlitlighet skall enkelt kunna förstås av läsaren...
2. onelineraktigt svar som inte riktigt bemötte det jag sa - min känsla var att debatten drog iväg riktning vad är WD bra till? Vi kan bättre utan den. Något jag sett ca. 100 ggr på Bybrunnen plus.... Jag har läst om inläggen och får samma känsla att en fråga var varför behövs WD'....
3. Wikidataföretaget ska likna något i stil med alla dessa botartiklar''
   1. den rädsla jag ser med WD är samma som jag ser med sv:Wikipedia att valet av källor är lite för mycket ad hoc. Jag vill i WD se mer källkritik och bättre beskrivning av hur olika källor uppfattas dvs. grundläggande källkritik. Jag flaggade i min blog att "Wikidata has a design problem" dvs. kommer in alldeles för mycket "junk" och ingen tydlighet finns vilka källor har kvalitet resp. vilka brister en källa har. Min tes är att alla källor är inte lika bra...och kan ett konsensus hittas för vissa fakta/källor så skulle det vara enkelt att underhålla/kvalitetssäkra detta....

- Salgo60 (diskussion) 24 april 2018 kl. 18.25 (CEST)

www.faktiskt.se nytt initiativ som startar idag för att kolla fakta

www.faktiskt.se startas idag som ett initiativ från SVD SVT DN SR... de försöker göra det samma som gjorts i Norge med www.faktisk.no

Citat Samarbetets syfte är att bidra till en öppen, inkluderande och faktabaserad offentlig debatt. Genom att gå igenom faktaunderlag för påståenden som påverkar vår verklighetsuppfattning arbetar vi för en faktabaserad diskussion och en konstruktiv samhällsdebatt.

Eftersom detta har med trovärdighet och Wikipedia med sin stora spridning är en viktig aktör som inte skall sprida felaktigheter och med Wikipedias storlek har ett stort ansvar att vara trovärdig så bör vi se och lära hur dom jobbar... framtiden får utvisa... jag fundera om det går att koppla in i Wikidata dvs. att vi kanske enkelt kan hitta vilka "fact checking" aktiviteter som gjorts om en artikel genom att kolla i WD. Framtiden får utvisa vad detta tar vägen....

Länkar:

• www.faktisk.no Norge som jag tror kör samma mjukvara och hållit på längre
  • Facebook grupp Faktiskt.se
  • Twitter
• code of principles
• Lista en:Wikipedia:List_of_hoaxes_on_Wikipedia
  • Lista en:Category:Wikipedia_suspected_hoax_articles
  • Kategori en:Category:Wikipedia_suspected_hoax_articles

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2018 kl. 07.05 (CEST)

Faktakontroll är inte så enkelt. Projektet har fått kritik från motsatta håll. Vi står för en egen oberoende faktakontroll. Edaen (diskussion) 25 april 2018 kl. 10.14 (CEST)

Faktakoll granskade moderaternas påstående att vårdköerna har ökat och kom fram till att det var delvis sant.[5] Sanningen i utsagan består i hur vårdkö definieras. Här finns ju många sätt att ge fel intryck utan att ljuga i teknisk mening. Genom att använda en definition som visserligen är rimlig men som avviker från hur allmänheten uppfattar begreppet kan man ge väljarna en felaktig bild med sanna påståenden (inte sagt att det är så i detta fall, bara ett exempel). Ett resonerande angreppssätt ger allmänheten en fylligare bild och artikeln på SR är en sådan, men en enkel faktakoll är den inte. Den här typen av utredning av olika definitioner är något som Wikipedia lämpar sig för. Det är också något konstigt med att påstå att en utsaga är delvis sann. Edaen (diskussion) 25 april 2018 kl. 11.26 (CEST)

jag tror att Wikipedia/Wikidata passar som en hand i handsken här

och Faktakoll behövs mer än någonsin. Dagens twitter värld med botar och påstådda ryska åsiktsfabriker etc etc... är galen...

Jag har just nu "snöat in" på att fundera över något så "enkelt" som faktakoll av datum på gamla svenskar i SBL etc... och det visar sig vara svårt nog...

Att ge sig ut i nyhetsflödet så blir det nästan omöjligt MEN med dagens teknik så borde vi snabbt och enkelt kunna

• skapa oss en bild om avvikande åsikter
• se om det finns någon faktakoll gjord som berör artiklarna

Min granne jobbar på SVT så jag sa till honom att kolla upp status på projektet

• international fact checking network fact checkers code principles har 48 "godkända siter" för faktakoll
• kollar vi på finska YLE så såg jag för något år sedan att dom taggade sina artiklar mha av Wikipedia/Wikidata länk ==>
  • taggade nyhetsartiklar skulle enklare kunna matchas mot koncept som någon faktacheckat.... där skulle Wikidata kunna koppla ihop det hela... jag kollar just nu runt vad som är gjort i Wiki världen

- Salgo60 (diskussion)

Vad har allt detta med vårt skapande av ett uppslagsverk att göra? Din vision verkar vara en helt annan än denna växande(?) artikelsamling. Tostarpadius (diskussion) 27 april 2018 kl. 13.59 (CEST)

Tostarpadius Min vision är att läsaren av Wikipedia skall få en känsla av vilka källor som används och hur bra dom är dvs. samma sak för "gamla gubbar" i SBL där vi bör kolla med SBL, Sveriges Dödbok, SKBL om Wikipedia artikeln har samma data så bör vi göra detta för nya artiklar kanske kan en aktör som www.faktisk.se vara till hjälp... och förhoppningsvis kommer det flera att kolla med... som tur är uppfattar jag inte att dax färska saker ramlar in i Wikipedia men jag tror att det kan finnas överlappning som ex. deras artikel om Svenska Akademin bör Wikipedia förhålla sig till om vi tror på den och om det förändrar någon artikel.....

Lesson learned efter att ha "lekt" med en "mycket trovärdig" källa SBL i ett år är...

• även SBL brister i kvalitet
• SBL redovisar inte sina primärkällor som kyrkböcker etc. vilket är en stor brist. Särskilt när dom påpekar att biografisk och genealogisk litteratur finns en hel del bristfälliga uppgifter och även rena felaktigheter
• få läsare känner till SBL och deras kvalitet så därför tycker jag det skall byggas upp en kompetens om de källor som används ofta
  • exempel mall på hur en källa som SBL skulle kunna beskrivas Användare:Salgo60/Source:SBL

för att vara tydlig med problem och brister vi ser.... gör vi detta så blir det lättare för läsaren att förstår valet av källor i Wikipedia och hur trovärdiga vi uppfattar källorna...

- Salgo60 (diskussion) 28 april 2018 kl. 00.57 (CEST)

Jag tror att de flesta läsare totalt struntar i valet av källor. Vi skall använda trovärdiga så att uppslagsverket innehåller pålitliga uppgifter, men redovisningen av detta skall inte ta upp mer plats än själva artikeln. Det mesta kan för övrigt läggas in på Wikidata. Då behöver det inte synas här också. Det räcker att de som faktiskt använts anges. Dem man kontrollerar med behöver inte skrivas ut. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2018 kl. 09.21 (CEST)

Argumentationsstil på Wikipedia

Är det vanligt att man på Wikipedia kallar andra för troll bara för att de har en annan åsikt om en sak, som Adville gör på Diskussion:Tegnér (olika betydelser)? Stormtommy (diskussion) 26 april 2018 kl. 09.47 (CEST)

Det förekommer men oftast är diskussionerna sakliga. Om du har problem med en användare så ta upp det på dess diskussionssida. Om det är stora eller upprepade problem med en användare, ta upp det på wp:KAW. Att lägga upp det på Bybrunnen känns rätt provokativt. Fem5 (diskussion) 26 april 2018 kl. 10.18 (CEST)

Du vet var min diskussionssida finns om du har problem med något jag skrivit. Dock ett förtydligande: Jag skrev inte troll (även om diskussion förts om användaren är det), utan trollande. Underligt du inte reagerat på den diskussionen. Adville (diskussion) 26 april 2018 kl. 10.47 (CEST)

KAW-diskussionen om Stormtommy. Adville (diskussion) 26 april 2018 kl. 10.50 (CEST)

Dessutom diskuteras Tegner/Tegnér också här på Stormtommys diskussionssida. --Allexim (diskussion) 28 april 2018 kl. 15.54 (CEST)

GDPR/Allmänna dataskyddsförordningen

Hej,

Under en konferens häromdagen fick jag frågan om hur vi ser på fotografier som identifierbar information med tanke på GDPR som börjar gälla den 25 maj i år. Jag hade ingen aning om att foton kunde räknas in, men efter en googling hittade jag en massa motsägande och oklar information och mycket spekulationer, och det verkar hittills inte finnas något på Commons om reglerna så jag är fortfarande utan svar. Någon som har någonting mer än rena spekulationer?//Hannibal (diskussion) 27 april 2018 kl. 14.28 (CEST)

Har vi inte något av detta redan? Att innan man tar en bild av någon man frågar om det är OK fota?Yger (diskussion) 27 april 2018 kl. 14.45 (CEST)

Njae, det finns ingen sådan regel på Commons eller svenskspråkiga Wikipedia, och det finns inte heller någon (svensk) lag som säger att man ska göra det. Det är fritt fram att fotografera personer och publicera bilderna på Wikipedia eller andra ställen. (Eller det har åtminstone varit det fram tills nu.) Med några undantag för hur fotograferingen sker (kränkande fotografering), och hur bilderna används (kommersiellt bruk). Sen skulle ju jag fråga innan jag tog ett fotografi på en person i ett privat sammanhang och sedan tänkte publicera bilden på Wikipedia. Däremot inte om jag t ex fotograferade artisterna på en konsert. /NH 27 april 2018 kl. 15.22 (CEST)

Wp går väl under journalistiskt skapande även utan utgivningsbevis. Det finns nationella vinklingar av det här.[6] Edaen (diskussion) 27 april 2018 kl. 15.02 (CEST)

Det har vi ju tidigare förutsatt vad det gäller hantering av personuppgifter. Jag ser inte att någonting skulle ha ändrats i den frågan i och med GDPR. /Julle (disk.) 27 april 2018 kl. 15.06 (CEST)

Pingar @Historiker: som har satt sig in en hel del i GDPR. //Vätte (diskussion) 27 april 2018 kl. 17.02 (CEST)

Ja, GDPR är inte helt enkelt. Vad gäller foton på personer, så är de att betrakta som personuppgifter. Datainspektionen skriver att "Behandling av personuppgifter som en privatperson utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur omfattas inte av personuppgiftslagen. Men detta undantag gäller inte när man publicerar uppgifter på en webbplats." Hur Wikipedia skall förhålla sig är lurigare; det skulle kanske kunna räknas som journalistisk verksamhet. Det säkraste är naturligtvis att fråga den man fotograferar om lov. Som fotograf bör man definitivt göra det när det gäller fotografering av Wikimedianer på Wikimedia-arrangemang, då det kan betraktas som känsligt. En reflektion jag gör beträffande GDPR, är att reglerna till stor del överensstämmer med gällande tysk integritetslagstiftning, där tyskarna är strängare än vad vi är/har varit i Sverige. GDPR innebär alltså mer arbete i Sverige än i Tyskland, och vi skulle kunna jämföra med hur det fungerar på tyskspråkiga Wikipedia.--Historiker (diskussion) 27 april 2018 kl. 20.47 (CEST)

Tror vi ska lyssna på svenska experter. Edaen (diskussion) 27 april 2018 kl. 20.52 (CEST)

Undantagen för journalistik och konstnärlighet i GDPR täcker förmodligen 99,999% av alla bilder på Wikimedia Commons. Se till exempel vad tidningen Kamera och bild skriver. Det Historiker skriver om känsligt ska inte blandas ihop med det som räknas som känslig personuppgift då det är en specifik definition som inte innefattar deltagande på Wikimedia-arrangemang. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 april 2018 kl. 23.04 (CEST)

Vi tillåter våra användare att vara anonyma, även på arrangemang. Det urholkas helt om man utan godkännande från dem dem som deltar lägger ut bilder här. Jag skulle personligen aldrig sätta min fot på ett sådant ställe, vilket jag i och för sig hittills inte heller gjort, om man riskerar att bli lurad på det sättet. Det är kanske en annan fråga, men den är minst lika viktig. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2018 kl. 13.04 (CEST)

Ainali har helt rätt i att det jag skrev om känsligt, inte är detsamma som känsliga personuppgifter, utan jag avsåg att det kan vara känsligt för wikimedianer att vara med på bild i samband med olika arrangemang. Individens önskan om integritet skall vi respektera, och det blir än viktigare att göra det i och med införandet av Dataskyddsförordningen.--Historiker (diskussion) 28 april 2018 kl. 18.44 (CEST)

Och jag vill gärna påpeka att på alla evenemang anordnade av WMF eller WMSE som jag varit på har det alltid varit tydligt att bara de som tycker det är OK ska bli fotograferade. Ibland löser man det med olika färger på namnbricka eller liknande. Även på informellare wikifikor brukar fotografen, eller någon som hejdar fotografen, fråga först.--LittleGun (diskussion) 28 april 2018 kl. 19.03 (CEST)

Jag känner igen mig i det LittleGun säger men vill samtidigt påpeka ett fel. Det finns arrangemang som inte tillåter anonymitet, men dessa är såklart frivilliga att delta på. Exempelvis kan det vara skrivstugor som hålls på ambassader (eller andra säkerhetsklassade byggnader) där man måste visa legitimation för att få komma in. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 april 2018 kl. 21.21 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2018 II

Vid midnatt startar en ny källtävling, Källor 2018 II, som är den andra källtävlingen i år. Hjälp till att förbättra källorna i Wikipedias artiklar, ett viktigt arbete för att öka Wikipedias trovärdighet. I denna omgång av tävlingen läggs extra fokus på att källbelägga helt källösa artiklar, genom att det ges 10 extrapoäng för första källan i en sedan tidigare helt källös artikel. Varmt välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 29 april 2018 kl. 19.43 (CEST)

Körde Petscan vilka personer som vi kopplat till SKBL SBL i Wikidata som finns i Kategori:Artiklar som behöver källor efter månad

• 8 SKBL kvinnor
• 27 SBL personer

- Salgo60 (diskussion) 29 april 2018 kl. 20.46 (CEST)

Revisionsartiklar

Hur kommer det sig att Wikipedia "spammas" med såna artiklar just nu och vad jag ser så är det alltid nya användare som skapar dessa? Är det nåt projekt där ett gäng studenter ska skriva om det som uppsats eller är det en och samma användare som går under olika användarnamn som skapar dessa? I de flesta fallen verkar användaren/användarna inte veta hur Wiki funkar eftersom de flesta artiklarna har obefintlig wiki-struktur... DIEXEL (diskussion) 30 april 2018 kl. 12.21 (CEST)

Det är vad jag har antagit. Oavsett är jag jätteglad att det kommer nya artiklar från nybörjare, både för artiklarna i sig – betydligt enklare att fixa till en wikistruktur än skriva längre artiklar om revision – och för att se nya skribenter på ett område där vi kanske inte är så starka. /Julle (disk.) 30 april 2018 kl. 12.35 (CEST)

Jag tror det är en kurs på helsingfors svenska handelshögskola. Och som vanligt var de första enbart bra om än dåligt språk och dåligt formaterade. Nu idag är det dock flera som inte duger som wpartiklar och om info skall vara med bättre skrivs in som kompletteringar på existerande artiklar.Yger (diskussion) 30 april 2018 kl. 12.50 (CEST)

När jag såg rubriken trodde jag det handlade om det Edaen tagit upp i en annan tråd. Jag blev därför förvånad över att någon kunde bli glad. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.51 (CEST)

Kvalitetsmätningen för maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En mycket bra minskning av ifrågasatt, från 510 till 398, är det mest utmärkande denna gång. Mycket bra jobbat, alla som bidragit till det! Även bra minskning i kategorin relevanskontroll och städa märks. Infoga och ouppdaterat är de kategorier som haft mest märkbar ökning. Totalt sett var april en bra månad på kvalitetsarbetets område, känns det som! Nu är det maj och en ny månad, var gärna med och ta hand om någon artikel i behov av kvalitetsinsatser under denna månad! Höstblomma (diskussion) 1 maj 2018 kl. 06.49 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % Nu A + B C + D E + F 1 806

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Två artiklar, Frukt och Gustavianska operahuset, har en flaggning i Wikidata som inte stämmer med att de inte längre är kategoriserade som Rekommenderad artikel i svwp. För den förstnämnda framgår det av diskussionssidan att borttagningen av rekommenderad är ett medvetet val av Julle medan det för den sistnämnda möjligen kan vara så att mallen {{Rekommenderad}} togs bort av misstag i samband med att Mkallgren för ett par veckor sedan stoppade in mallen {{Byggnad}} i artikeln. Artikeln var dessförinnan rekommenderad i åtta år. --Larske (diskussion) 1 maj 2018 kl. 08.04 (CEST)

Ny möjlighet att flagga en artikel som "bra lista"

Nyligen infördes en möjlighet att markera en artikel som en "bra lista". Tidigare fanns endast nivån "utmärkt" för utvalda listor. Se den här sidan för hela listan av tillgängliga markeringar.

I svwp finns det 42 sidor i Kategori:Wikipedia:Utmärkta listor som också är markerade som utmärkt lista (Q17506997) i Wikidata. Dessutom finns Lista över olympiska rekord i simning som var antagen som en "utmärkt lista" men för ett och ett halvt år sedan av någon oinloggad befanns vara "ouppdaterad" och därför knappast längre kunde anses som "utmärkt". Mallen {{utmärkt lista}} togs därför bort (utan kommentar på diskussionssidan), men den svenska artikeln flaggas fortfarande som "utmärkt lista" på andra språkversioner av Wikipedia eftersom "badgen" inte har tagits bort i Wikidata.

Det är kanske fler av de 42 "utmärkta listorna" i svwp, till exempel Årets fotbollsspelare i England (FWA), som inte är uppdaterade och därför inte håller måttet som "utmärkt lista". Några artiklar borde kanske kategoriseras som Kategori:Wikipedia:Bra listor (en kategori svwp ännu inte har) och märkas med bra lista (Q51759403) eller inte alls vara utvald längre. Bäst är förstås om listorna uppdateras så att de är aktuella.

Som framgår av svaret på den här frågan, som visar antalet artiklar med olika typer av "badge" på några språkversioner, har "bra lista" börjat användas för artiklar på franska och portugisiska. --Larske (diskussion) 1 maj 2018 kl. 10.34 (CEST)

Wikidata

Trots att det nu är över fem år sedan Svwp i mitten av mars 2013 anslöts till Wikidatasystemet, ser man dagligen hur nytt material skapas utan att det språklänkas. J 1982 (diskussion) 27 april 2018 kl. 13.44 (CEST)

och det görs främst av de som är alldeles nya, och därför inte uppmärksammar denna kommentar. Jag fixar språklänkar som en del av mitt patrullerande av ny artiklar, så det bör inte finnas mer än undantagvis nya artiklar utan språklänk.Yger (diskussion) 27 april 2018 kl. 13.52 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 27 april 2018 kl. 21.14 (CEST)

Jag ser även en del hur användare som varit med länge inte gör det. J 1982 (diskussion) 27 april 2018 kl. 15.06 (CEST)

Vi har även en hel del utmärkta, bra och rekommenderade artiklar som saknar beskrivning och viktiga uttalanden som instans av och undergrupp till på Wikidata. /Bengtsson96 (diskussion) 27 april 2018 kl. 15.09 (CEST)

Om du ser erfarna som missar tycker jag du skall ge dem en blänkare om det på deras diskussionssida.Yger (diskussion) 27 april 2018 kl. 15.12 (CEST)

Försökte med det i början, hjälpte bara på vissa (ibland bara ett tag). I värsta fall leder det till att de i stället slutar bidra. J 1982 (diskussion) 27 april 2018 kl. 15.43 (CEST)

Jag kanske är en av syndarna. Jag skapar artiklar relativt sällan, så jag har inte fått särskilt mycket rutin och de problem jag stött på kan delvis vara åtgärdade redan. Hur som helst:

1. Instruktionerna är varken tydliga eller uttömmande. Wikipedia:Redigering#Skapa nya artiklar och Wikipedia:Manual#Redigering hänvisar till Wikipedia:Skriv en ny artikel, som inte ens nämner iw. Sidan borde skrivas om som ett högprioritetsprojekt, inte bara av den anledningen (när jag och Urbourbo såg över introduktionskursen och manualen var Wikidata inte ännu aktuellt, jag hittar inte de instruktioner för sidskapande som jag tycker borde ha ingått då). Wikipedia:Wikidata ger kortfattade instruktioner som kanske fungerar. De säger dock ingenting om det fall där man inte hittar artikeln på andra språk.
2. Wikidata förutsätter att javascript och kakor fungerar. På en dator med striktare säkerhetspolicy blev det ofta strul som var för jobbigt att reda ut. Inga vettiga felmeddelanden.
3. Wikidata är ett skilt projekt med annorlunda användargränssnitt, kultur och procedurer. I de fall det blir problem (t.ex. objekt som artiklar på olika språk verkar vara slumpvis fördelade mellan) är det alltså inte uppenbart hur man skall söka hjälp. Jag har hittills inte velat engagera mig på Wikidata i högre grad, och jag tycker inte det skall vara en förutsättning för att arbeta med Wikipedia.

--LPfi (diskussion) 28 april 2018 kl. 11.44 (CEST)

Det är värre på en.Wiki som HELT ignorerar att lägga till språklänkar, jag själv stöter på det om jag skapar en artikel om ett ämne FÖRE en.Wiki. Då får man gå tillbaka en tid senare och lägga in eftersom engelskan är ju tydligen världsspråket, vem bryr sig om de andra språken där... Det är nåt som stör mig rejält att deras användare verkar inte ha något som helst ansvar att länka mellan språkversionerna när de skapar artiklar... DIEXEL (diskussion) 28 april 2018 kl. 12.14 (CEST)

De som helt saknar kunskaper i andra (wikipedia-)språk har svårt att lägga in språklänkar. Hur vet man vilka artiklar som handlar om samma sak? Vi är bortskämda genom att de germanska språken har så stark ställning, och de går ju att förstå åtminstone ungefär med vanlig skolbildning, liksom kanske i någon mån de romanska. Jag antar att en stor del av användarna på en-wp är enspråkiga (USA) eller har ett modersmål utan (användbar) Wikipedia. Wikidata erbjuder en möjlighet genom att artikelämnet kan definieras på fler språk än de som har artiklar om det, men det gäller att kunna gissa sökord och hoppas att någon skrivit en engelskspråkig beskrivning. Men hur illa är det? Lägger inte tyskarna, finnarna och de flerspråkiga amerikanerna till språklänkar också på en-wp? --LPfi (diskussion) 29 april 2018 kl. 08.05 (CEST)

Det här verktyget visar hur många artiklar på de olika språken som ännu inte är kopplade mot Wikidata. Det visar också statistik över tid och har en funktion som försöker att hjälpa till att koppla de som inte är gjorda än. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 10.13 (CEST)

De som tycker Wikidata är krångligt kanske kan språklänka som innan? Förutsatt att en bot fortfarande fixar Wikidatalänkandet. J 1982 (diskussion) 1 maj 2018 kl. 23.03 (CEST)

Finns det ingen bot är det lika bra att låta bli då det bara skapar merjobb för de som gör länkarna. Men jag är övertygad om att den som kan språklänka på det gamla sättet är kompetent nog att wikilänka på Wikidata med. Framförallt om man tar hjälp av verktyget jag länkade precis ovan. Då är det ju bara några klick så är det klart utan att man behöver skriva syntax eller språkkoder, men även om man gör det helt manuellt i Wikidatas gränssnitt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 maj 2018 kl. 23.38 (CEST)

Månadens artiklar

"Olympiska spelen i Ramlösa" och "Varlam Sjalamov".

Ett historiskt idrottsevenemang och en oppositionell 1900-talsförfattare belönades i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under mars månad. Olympiska spelen i Ramlösa utsågs till bästa nya artikel och Varlam Sjalamov till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (132 stycken) och utökningarna (23 stycken) under april.

Den som tycker att den "olympiska" bilden till höger är lite märklig har helt rätt. Inget finns idag kvar av den kapplöpningsbana där man på 1830-talet arrangerade dessa olympiska spel. På dess plats finns istället bland annat en bangård och Ramlösa pendeltågsstation.

Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 20 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Men är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 17.13 (CEST)

Ny Wikidata egenskap Litterturbankens författarID

FYI: Ambrosiani Vesihiisi så finns nu en i WD d:Property_talk:P5101 Litteraturbankens författar ID på G är även att ha ett ID för en Bok.

Tanken är att kunna fä mer struktur Wikipedia, Litteraturbanken, SKBL, SBL. Idag finns ca. 1000 artiklar med någon länk till Litteraturbanken

• Författare hos Litteraturbanken
  • Statistik sida ==> 1677 författare där varje bör vara en post i Wikidata
  • Biblioteket

- Salgo60 (diskussion) 28 april 2018 kl. 09.22 (CEST)

Ett synnerligen glädjande besked. --Vesihiisi (diskussion) 28 april 2018 kl. 09.32 (CEST)

Nu rullar det in

• Mix and Match finns nu att matcha med WD
• blogpost om egenskapen
• Mall:Litteraturbanken
  • används 7 ggr
• +1200 länkar gjorda utan mall - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 21.27 (CEST)

Grinig suck över WD

Wikipedia är uppslagsverket där alla kan bidra, heter det. Men ju mer avancerade tekniska finesser som läggs in, desto svårare blir det.

Jag såg på Andrea Andreen (1888–1972), som hade två äktenskap. Enligt mallen först med Nils Wohlin, sedan från 21 års ålder med The Svedberg. Detta är uppenbart fel, vilket framgår av den skrivna texten, men för svårt att korrigera. Det finns ju inte något explicit manuskript för texten i mallen. Heller inte jag har lärt mig detta. Roufu (diskussion) 28 april 2018 kl. 10.51 (CEST)

Ser ut som det är ändrat nu i WD... WD styrda mallar kan skrivas ”över” dvs. göra så enskilt data inte hämtas från WD alt. du gör som nu ställer en fråga... och berättar vad du tycker är rätt.

Jag satt på en släktforskar wiki där mallar inte skulle användas för det var för svårt. Ekvationen alla kan och smidigt att underhålla är inte trivial... - Salgo60 (diskussion) 28 april 2018 kl. 11.22 (CEST)

Det är svårt att stoppa någon uppgift från Wikidata om mallen ser ut som i det här fallet, utan några parametrar att ta bort eller ändra. Instruktioner om hur man skall bära sig åt borde ingå i både nybörjarkursen och manualen. Det enklaste vore att sätta till parametern fel=motivering som skulle stoppa hämtningen av allt data som inte nämns i mallanropet och lägga sidan i en åtgärdskategori. Vore det något att införa? --LPfi (diskussion) 28 april 2018 kl. 11.53 (CEST)

Detta WD-tillägg i artikeln är omöjlig att åtgärda. Därför är LPfis förslag om instruktioner om hur man skall bära sig åt borde ingå i både nybörjarkursen och manualen mycket bra. --Allexim (diskussion) 28 april 2018 kl. 15.49 (CEST)

Jag har nu uppdaterat dokumentation för Wikidatamallen så att det rekommenderas att man lägger till den "kompletta" versionen med tomma parametrar så att saker kan skrivas över vid behov. Det är uppenbart en faktaruta utan parametrar inte är användarvänlig för den som vill redigera. Jag skulle inte heller motsätta mig att någon kunnig kör en robot som lägger till tomma parametrar där dessa saknas. Väsk ✎ 28 april 2018 kl. 17.06 (CEST)

Man skall inte behöva gå en kurs för att kunna redigera här. Det måste vara möjligt med learning by doing. Därför kan vi inte låta allt mer av artikelinnehållet ligga någon annanstans. Det blir för krångligt. Allt som skall hämtas direkt från Wikidata måste motiveras på ett begripligt sätt. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2018 kl. 17.25 (CEST)

@Väsk: Jag kan låta LarskeBot komplettera med parametrarna enligt kapitlet "Tom mall" på malldokumentationsidan om någon lägger en begäran om det på WP:RH och det är konsensus om att det är just den uppsättningen parametrar som ska finnas. Jag tror att det är så, men vill inte göra jobbet mer än en gång. --Larske (diskussion) 28 april 2018 kl. 17.36 (CEST)

Det vore snällt av dig. Jag skulle också tro att det är konsensus, men vi kan låta det vänta någon dag. De parametrar som listas i dokumentationen ska vara de som kan hämta info från Wikidata. Det finns även andra parametrar, men eftersom Wikidata inte är aktivt för dessa finns inte samma behov av att ha dem i artikeln. Väsk ✎ 28 april 2018 kl. 17.48 (CEST)

Jag anser att det är helt fel väg att gå att lägga till tomma parametrar. Vi bör istället göra som på franska Wikipedia: lägga till en redigeringsknapp efter varje värde så att det blir lätt att göra ändringen på rätt ställe. Se exempelvis fr:Reblochon. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 april 2018 kl. 21.26 (CEST)

Instämmer med Ainali.Yger (diskussion) 29 april 2018 kl. 07.06 (CEST)

Vi bör göra bådadera. Dessutom bör källorna inte synas här i form av noter, utan endast på Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 08.13 (CEST)

För att vara tydlig, jag anser att det är fel väg var att köra en bot för att lägga till tomma parametrar och jag anser att det är fel att lägga till i dokumentationen på mallen att den ska (eller ens bör) läggas till med tomma parametrar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 10.07 (CEST)

Dessutom anser jag att källor definitivt bör visas här, utan att man behöver gå till Wikidata för att se vilken det är. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 10.09 (CEST)

Det ena behöver väl inte utesluta det andra? Redigeringsknappar kan vara ett bra tillägg, men möjligheten ersätta information från Wikidata med lokal sådan är absolut grundläggande. Det ska inte bara vara en möjlighet för erfarna, vi ska även försöka underlätta detta för mindre kunniga. "Tomma" parametrar är ett sätt att hjälpa folk på traven. Så om inte dessa tomma parametrar är "skadliga" bör normen vara att de tas med. Väsk ✎ 29 april 2018 kl. 11.31 (CEST)

Ja, det är flera som har gett uttryck för de känner sig helt vilse när en mall som i wikitext-redigeringsläge, där de känner sig hemma, inte visar vilken information som den kan presentera. Detta trots att det finns hur mycket information som helst på malldokumentationssidan. Därför har jag förståelse för att det som här kallas "tomma parametrar" kan vara ett stöd. Möjligen skulle det se ut så här i wikitexten så att man slipper gå till malldokumentationssidan för att få reda på hur det fungerar.

.
| födelsedatum     = <!-- uppgiften hämtas från Wikidata om den finns där, men kan överridas genom att här ange ett värde -->
| födelseort       = <!-- uppgiften hämtas från Wikidata om den finns där, men kan överridas genom att här ange ett värde -->
| dödsdatum        = <!-- uppgiften hämtas från Wikidata om den finns där, men kan överridas genom att här ange ett värde -->
| dödsort          = <!-- uppgiften hämtas från Wikidata om den finns där, men kan överridas genom att här ange ett värde -->
| begravningsplats = <!-- uppgiften hämtas från Wikidata om den finns där, men kan överridas genom att här ange ett värde -->
.

Att parameternamnen är "förtryckta" minskar också risken för att man stavar fel och skriver till exempel födelseplats i stället för födelseort.

--Larske (diskussion) 29 april 2018 kl. 12.07 (CEST)

Jag kan stödja tomma parametrar, om vi fixar redigeringsknappen först. Larskes förslag är ganska bra det med tills vi fixar det. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 12.22 (CEST)

Det finns väl ingen anledning att hålla på de tomma parametrarna i väntan på att vi fixar den franska pennan? Det är ett problem idag att skribenter på svenska Wikipedia möts av mallar de upplever att de inte kan redigera. Att tvinga dem att lära sig att använda Wikidata kommer inte fungera. Än så länge har jag inte läst några argument mot de tomma parametrarna, så jag ser inget hinder för den föreslagna botkörningen.

Angående dolda kommentarer: Jag provade något liknande i den ursprungliga versionen av den tomma mallen, men kom då fram till att det blev för plottrigt och förvirrande. Jag har någon enstaka gång tagit bort en felaktig uppgift ur en mall och då lämnat kvar en dold kommentar om att uppgiften nu hämtades från Wikidata, men det finns som sagt en risk att det blir plottrigt om det alltid görs. Men det är en smaksak och jag har inga starka åsikter i frågan. Väsk ✎ 29 april 2018 kl. 16.17 (CEST)

@Väsk: Vad tror du om att bara lägga till den dolda kommentaren en gång, högst upp i mallen i så fall? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 18.02 (CEST)

Bra idé, vi skulle kunna göra ungefär så här:

{{Faktamall biografi WD
<!--- Uppgifter hämtas från Wikidata om de finns där, men kan överskrivas genom att värden anges nedan. --->
| namn             = 
| bild             = 
| alt              = 
| bildtext         = 
[...]
}}

Väsk ✎ 29 april 2018 kl. 19.14 (CEST)

Det verkar som om flera här är förtjusta i de "franska pennorna". Själv tycker jag att det blir väldigt plottrigt med en massa pennor på var och varannan rad. För att testa har jag lagt in en Wikidataredigeringspenna som i frwp efter uppgiften om utbildad vid (P69) i Faktamall biografi WD. Ni kan se hur det ser ut i till exempel Gunnar Brodin eller Axel Tallberg. Tanken är alltså att man direkt ska komma till den rad på Wikidatasidan där uttalandet om "alma mater" finns och kan redigera där. Precis som på frwp är det vissa problem med detta, man kommer först direkt till rätt rad men sedan hoppar sidan ofta till så att man kommer lite snett. Genom att ställa textmarkören sist i adressfältet och trycka på ENTER om man kommit fel, kommer man dock helt rätt. Jag tror det är samma fenomen som när vi här på svwp klickar på en länk till en underrubrik på en sida och inte kommer helt rätt därför att sidan inte är helt färdigladdad när man hoppar till platsen.

En sån där penna kan alltså vara till hjälp för att ändra ett påstående i Wikidata, men för att stoppa in ett påstående om till exempel "alma mater" i ett objekt som ännu saknar det måste man ändå klicka på länken "Redigera Wikidata" längst ner i infoboxen eller på länken "Wikidataobjekt" i vänsterkolumnen på sidan. Jag tycker att den tröskeln är ganska liten, men innan man passerat den kan den naturligtvis upplevas som oöverstiglig. En variant vore förstås att visningen av dessa "pennor per rad" kunde "väljas till" eller "väljas bort" i de personliga inställningarna.

Pennan hjälper inte alls till när det gäller att förstå skillnaden mellan en textsträng och ett wikidataobjekt.

Ni kan väl känna lite på pennan och diskutera vidare om den bör tas bort eller föras in för fler rader. --Larske (diskussion) 29 april 2018 kl. 11.44 (CEST)

Medan jag i grunden är helt positiv till WD, så börjar jag bli alltmer orolig "WDfieringen" går lite för fort och drivs av Salgo60 lite för ivrigt och med lite annan infallsvinkel än vad flertalet vill se. Lsj vill mycket gott och hans grundtanke var bra, men han gick för fort fram vilket blev dåligt för gemenskapen. Jag börjar känna detsamma när det gäller Salgo60 många i sig lovvärda initiativ. Jag känner vi behöver lite paus från att ta till oss nya sker relaterade till WD och att vi behöver komma till botten med frågan att Salgo vill "tvinga in" sina "sanna fakta" in i Wikipediartiklar i motsats till åtminstone min vy att WD bara skall innehålla info manuellt kontrollerade i Wikipediartikler (WP-> WD->WP), inte WD->WP.Yger (diskussion) 28 april 2018 kl. 18.46 (CEST)

Enligt min uppfattning får Wikidata gärna innehålla hur många data som helst så länge de inte också läggs in i våra artiklar med automatik. Där skall man kunna hitta möjliga källor och fler belägg för de uppgifter vi återger. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2018 kl. 20.00 (CEST)

Håller inte med Wikidata skall vara i samklang med Wikipedia, inte vara en egen oberoende varelse.Yger (diskussion) 28 april 2018 kl. 20.56 (CEST)

Då förstår jag inte poängen med att samla data där. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 08.11 (CEST)

För att samma data ska kunna användas på flera språk och projekt (och därmed bespara oss från att behöva uppdatera hundratals wikis när ett värde ändras). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 10.07 (CEST)

Är inte Wikidata en oberoende varelse redan? Vi på svenskspråkiga Bybrunnen kan väl knappast bestämma över Wikidata?--LittleGun (diskussion) 29 april 2018 kl. 10.32 (CEST)

Jovisst är det ett självständigt projekt. Det som kommer direkt därifrån till artiklarna bör vara begränsat (interwiki, auktoritetsdata, innehåll i vissa mallar) men det finns stora möjligheter att exempelvis lagra tänkbara källor där utan att behöva tynga språkversionerna med mängder av externa länkar. Det ser jag som en mycket positiv användning. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 14.38 (CEST)

Den här diskussionen, och WD:s roll i artikelsamlingen, rör sig tyvärr lite väl långt borta från från det vardagliga WP-arbete som de flesta av oss ägnar oss åt, dvs att skriva och underhålla encyklopediska artiklar.Om vi ska utveckla bruket av WD i artiklarna måste de uppgifter som hämtas därifrån både förenkla, inte komplicera, arbetet med artiklarna och stärka kvalitén i den kunskap som förmedlas. Och det måste ske utan att "de vanliga" bidragsgivarna ska behöva engagera sig i WD:s kodning. WD ska helt enkelt ses som en resurs och möjlighet att förbättra WP, inte som ett åtagande eller rutin som bidragsgivarna ska behöva förhålla sig till.
Grundfrågan är då: Är WD – sett ur ett WP-perspektiv – en källa ("uppgiftslämnare") eller en referens ("bekräftare") Jag (rätta mig om jag har fel) uppfattar det som att WD främst används som källa i t ex autogenererade faktarutor. Då blir WD i praktiken en egen bidragsgivare, vars innehålls- och kvalitetssyn överförs till WP.
Det är, tycker jag, inte någon självklart positiv utveckling. Det finns risk för att man tappar nyanser, att begrepp med något olika innebörd standardiseras över språkgränserna, att det smyger in större eller mindre misstag i WD:s grunddata och att detta sprids universellt, eller det det helt enkelt kan finnas olika uppfattningar, trots att olika men ändå var för sig trovärdiga källor beskriver en fråga på olika sätt. Det är bara i databaser som verkligheten blir svart-vit binär. I alla andra sammanhang finns det gråskalor och nyanser – inte beroende på att det finns flera nivåer av fakta utan därför att den fakta som finns riskerar att tolkas och beskrivas på olika sätt olika sammanhang.
Slutsats: Även den information som hämtas från WD bör så långt som möjligt relevans- och saklighetsprövas i varje enskilt fall. Lindansaren (diskussion) 29 april 2018 kl. 11.49 (CEST)

Allt har gått för fort, möjligen kan den "franska" redigeringspennan vara bra och även möjlighet att skriva över, men jag tvivlar ändå./Pontuz (diskussion) 29 april 2018 kl. 12.08 (CEST)

Bara för att rätta en vanlig missuppfattning: Wikidata kan innehålla gråskalor och till och med motstridiga data om ett objekt under förutsättning att det finns källor för dessa. Vi kan både välja att prova det fall till fall, men vi kan också välja att vitlista eller svartlista vissa källor (till exempel, på ryska Wikipedia var Stora sovjetiska encyklopedin vitlistad (eller var i alla fall)). Men framförallt tycker jag att det vore olyckligt att kräva att data ska saklighetsprovas först, utan vi bör använda god tro och samtidigt vara pragmatiska och göra det jätteenkelt att åtgärda de förmodligen andelsmässigt minimala tillfällen där vi av någon anledning vill använda lokala värden eller inget alls. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 12.18 (CEST)

Då måste man in på WD och gröta. Att grålista något verkar mer krävande vad gäller WD-kompetens. Alla källor kan vara dåliga vilket borde kunna vara tillräckligt skäl för att helt radera en uppgift t.ex om det finns en källa som säger att Kalle Anka verkligen varit på månen och ingen källa säger något annat. Datasystemet kan vara olämpligt. Edaen (diskussion) 29 april 2018 kl. 12.29 (CEST)

Tack för klargörandet, Ainali. En följdfråga: Vilka är vi som kan vit- eller svartlista källor. WD- eller WP-aktiva? Om den processen sker inom WD förlorar de WP-aktiva inflytande över sitt arbete eftersom WD, med sina aktiva, går in som aktiv källa/bidragsgivare. Alternativt måste de engagera sig i WD. Lite problematiskt, tycker jag. Lindansaren (diskussion) 29 april 2018 kl. 12.32 (CEST)

Med vi menar jag vi här på svwp. Varje lokal "konsument" (eller tekniskt, "klient") till Wikidata är fri att göra valen efter eget huvud. Att rätta direkta felaktigheter görs däremot på Wikidata, jag tänkte mer på uppgifter där det finns flera relativt trovärdiga källor som anger olika värden för en uppgift. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 12.40 (CEST)

Källorna till själva artikeln (dit räknar jag inte boxen) skall givetvis redovisas här. De flesta uppgifter i faktarutan skall även stå i inledning och brödtext. Därför är denna dubbla uppräkning av källor helt onödig. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 14.41 (CEST)

Tostarpadius fortsätter vi med klippa klistra och inte använder data från WD så får vi samma klipp och klistra problem som vi ser hos SBL se stycket nedan om deras föruttnelseprocess Salgo60 (diskussion) 29 april 2018 kl. 15.02 (CEST)

Tostarpadius Uppgifterna i faktarutan bör ibland finnas i inledning och brödtext, men det varken finns, eller bör finnas, ett tvång att om man lägger till en faktaruta så ska man även skriva brödtext. Därför behövs källnoten i infoboxen. Denna diskussion har vi haft förut och kommit till konsensus om redan så jag blir lite besviken på att du försöker dra upp den igen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2018 kl. 15.59 (CEST)

@Ainali: Finns det konsensus om att info i faktarutan ska ses som huvudinfo och inte som en kondensering av viktiga fakta ur huvudtexten (så som ingressen funkar)? Skicka gärna länk till den diskussionen, så jag kan försöka förstå hur du menar. I min wikivardag upplever jag faktarutans innehåll som just resumé och inte som likställd artikelns brödtext.

För övrigt sällar jag mig till dem som tycker mindre bra om både "franska pennor" och en mängd notsiffror i faktarutor. Så länge som källorna som hämtas via en WD-mall strösslar referenslistan med länkar till andra Wikipedia-artiklar, är de inte särskilt föredömliga. En nåd att stilla bedja om är ett filter för att kunna blockera WD-referenser som går till domänen wikipedia.org. Vad tycks?--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 03.22 (CEST)

Nej, det var inte ag menade, så någon sådan diskussion kan jag inte länka till. Det som diskuterades förut baserade sig på ett antal exempel. Om en användare lägger till en ny korrekt uppgift i en faktaruta och inte bryr sig om att lägga till brödtext, om användaren ändrar felaktig information i en faktaruta men inte upptäcker att samma information finns gömd någonstans i en stor artikel med mycket brödtext, om en användare (i en relativt mager artikel) lägger till en komplett faktaruta (kanske hade vi fler exempel). I alla dessa fall ska användaren varken blockeras eller återställas, användaren har ju gjort Wikipedia lite bättre och även små förbättringar bör uppmuntras.

På Wikidata får man bara använda Wikipedia som källa om man anger den med egenskapen "importerad från" Dessa kan vi lätt filtrera bort och jag kan ställa mig bakom en sådan om vi samtidigt museimärker {{översatt}} (då de uppfyller samma syften). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 maj 2018 kl. 08.11 (CEST)

@Paracel63: Din "nådebegäran" är redan uppfylld! De flesta verkar överens om referenser till andra Wikipedior inte är bra och bör undvikas i infoboxen. Vi inte bara kan filtrera, vi gör det också. Den modul som hämtar data från Wikidata erbjuder en möjlighet att filtrera bort och alltså inte visa referenser till en annan Wikipedia. Denna möjlighet, noref=noimport, används också flitigt, sedan mer än ett år, av mallen {{Faktamall biografi WD}}. Hojta gärna till här eller på malldiskussionssidan om du ändå ser någon sådan referens i infoboxen i någon artikel där denna mall används för då handlar det nog om ett förbiseende som bör rättas till. --Larske (diskussion) 3 maj 2018 kl. 08.40 (CEST)

 Gillar • Tack! Nu förstår jag dig bättre, Ainali. {{översatt}} gör dock vad jag förstår samma sak som {{enwp}}, vilket vi för licensens/attribueringens skull behöver använda. Den bör/ska dock användas med permanentlänk och inte under rubriken Källor (en referens är den dock, om jag förstår ordet rätt). • Tack för att den blockeringsmöjligheten finns (och anammats), Larske! Min minnesbild från senaste året är att kodningen inte är fullständig, så jag får be att återkomma. .--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 14.10 (CEST)

@Larske: Nu är jag på gång med "återkomst". Här eller mallens diskussionssida är dock inte lämplig plats, eftersom problemet berör dessa mallar. Jag lägger det på kategorins diskussionssida.--Paracel63 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 20.47 (CEST)

Fotnoten i faktarutan behövs inte när uppgifterna kommer direkt från Wikidata. Då finns källan tydligt redovisad där. Det räcker. Så gör man på flera andra språkversioner och det är efterföljansvärda exempel. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 17.20 (CEST)

Grinig suck över SBL som börjar ruttna ;-)

Bryter ut detta som är en fortsättning på källor WD <-> Wikipedia diskussionen där jag nu tycker mig se att tillgången på digitala ursprungshandlingar 2018 gör att trovärdiga sekundärkällor som SBL med 100 år på nacken kan ifrågasättas... dvs. källor "ruttnar".

Allt detta arbete med WD etc. ser jag som en tydlighet till läsaren att Wikipedia försöker ha så bra kvalitet som möjligt. Kan man hantera en databas så är det ett mycket bra verktyg att hålla ordning på fakta och vilka källor som är ok..... OCH vill inte i skribenten använda det som finns i Wikidata eller Wikidata tappar kvalitet så är det bara att "skriva" över det som kommer via en mall till artikeln dvs. sista ordet har alltid skribenten av artikeln problem kan uppstå om WD ändras efter artikeln skrevs....

Sedan 1 feb 2018 blev Riksarkivet SVAR gratis ==> enormt enkelt att hitta det som bland forskare kallar primärkällor dvs. dom källor vi litar mest på dom skrevs närmast när händelsen ägde rum.... Vi kan nu med ett klick komma till källan som en skribent på SBL antar jag 1921 fick resa iväg till typ Härnösand och leta i arkiven efter.... Lesson learned är att trots SBL gjort ett fantastiskt arbete för sin tid så ruttnar dessa källor.

• Larske som vi alla vet är dataduktig synade SBL web:en under en dag nu i veckan om den är konsistens/kvalitet
  • resultat att deras web som nu funnits i 6 år ==> +100 fel där dom inte lyckats kopiera ett datum och klistra in det några mm högre upp...
  • OCR fel som jag hört om tidigare blev mycket synliga
• jag känner mer och mer att vad dom presenterar på sin web/sina tryckta böcker om så enkla fakta som född och död även det måste kollas
  • SBL säger att dom använder primärkällor om möjligt MEN dom anger inte vilka så en läsare kan INTE verifiera dessa enkelt... kanske ok 1918 men inte 2018...

Exempel ifrån idag Johan Blackstadius (Q5578497) en dag fel (länk) inget större problem men dock en symptom på att "data" ruttnat och att SBL INTE använde primärkällan....

Min tes: bästa stället att hålla ordning på denna röra är i Wikidata och på deras diskussionssidor dvs. det Ainali pratar om. Jag skapade en kategori för den som gillar att grotta i detta och har gjort ett utkast hur denna förruttnelse process skall dokumenteras ;-) se kategorin d:Category:P3217_Error namnet P3217 är vad SBL kopplingen heter i WD. Ett utkast till att beskriva en källa så att andra förstår bättre dess fel och brister se

• Källa:SBL....

Ett förtydligande WD är aldrig en källa det är bara en bra förvaring av fakta med tillhörande referens till den externa källan som bekräftar faktat... - Salgo60 (diskussion) 29 april 2018 kl. 15.02 (CEST)

SBL är det bästa vi har på svenskspråkigt område. Påståendet om en förruttnelseprocess är direkt felaktigt. De anger inte källor, vilket beror på att det är ett traditionellt uppslagsverk där författarna svarar för trovärdigheten. Det är helt oproblematiskt i den typen av verk. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 17.18 (CEST)

Vi skall inte använda primärkällor när pålitliga sekundärkällor finns. Med det menar jag att man gärna får kontrollera uppgiften ett klick bort men det behöver inte (jag skulle t o m vilja säga "bör inte") redovisas om det som står annorstädes bekräftas. Jag har givetvis gjort hundratusentals sådana undersökningar, men dem har jag ingen anledning att tynga våra artiklar med. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 17.23 (CEST)

Tostarpadius jag repeterar vad någon tidigare skribent sa när du pratade om att okritiskt använda sekundärkällor när primärkällor sa något annat "att Wikipedia skall försöka vara så korrekt som möjligt och inte publicera fel". Delar du inte detta resonemang så har Wikipedia som koncept problem. Att SBL före internet hade svårare att leverera kvalite än vi idag tycker jag är en självklarhet... dock är det lite väl många fel därav rubriken.... när nu SBL själva säger att dom skall korrigera äldre biografier som ofta har fel så bör nog Wikipedia inte okritiskt ta allt som står på Runeberg för sanningar....

• Senaste SBL felet är födelsedatum för Wendela Hebbe (Q3567227) se kommentar
  • SBL artikel från 1969-1971 säger 1808-09-08
  • Primärkälla Jönköpings Kristina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00170/C/7 (1807-1832), bildid: C0022104_00035
  • SKBL har korrekt i sin artikel som publicerades 2018-3 men saknar källor var de hämtat datat....

- Salgo60 (diskussion) 29 april 2018 kl. 17.51 (CEST)

Vi skall inte okritiskt använda sekundärkällor, men vi skall inte ägna oss åt originalforskning. Därför kan man, som jag många gånger sagt, kontrollera uppgifterna i kyrkobokföringen, men det bör inte vara något krav, hur lättillgängliga de än är. Detta beror bland annat på det globala perspektivet. Samma regler måste gälla för artiklar om svenska som för artiklar om exempelvis haitier. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.29 (CEST)

Salgo60 skriver att primärkällor är de källor vi litar mest på; de skrevs när händelsen ägde rum. Exemplet ovan, länken till kyrkoarkivet, visar ganska bra varför vissa sådana källor inte är särskilt lämpliga för Wikipedia. För mig är texten synnerligen svårläst, det är oklart om den handlar om rätt person, ja oklart vad den handlar om överhuvudtaget. Det beror inte på att jag är dum eller tillhör "de lata" (som Salgo60 uttrycker det i en tråd ovan), utan på att jag som de flesta andra inte är van att läsa den typen av texter, och inte är insatt i hur de är organiserade, och verkligen inte kan värdera dem. Jämför detta med moderna, publicerade böcker. /NH 29 april 2018 kl. 18.43 (CEST)

Jag håller med om att Wp inte ska vara en släktforskningsdatabas men även andrahandskällor måste tolkas och följande är inte ett argument för något utan mot. Många har nog bättre möjligheter att följa med i ett släktforskningsargument än en lärobok i fysik för högskolan. Att alla inte kan tolka källorna hindrar inte att man litar på de som har förmågan. Andra uppslagsverk har gjort egna släktutredningar. Om Wp ersätter dessa kan det i kombination med våra krav på OR leda till att vi får leva med de släktutredningar som finns. Edaen (diskussion) 29 april 2018 kl. 19.12 (CEST)

NH Det är ingen som hävdar att detta är enkelt jag försökte lyfta ämnet ovan se Externa_källor_...synpunkter tack tyvärr ramlade vi lite fel i debatten enl. mig hade varit bättre att prata om det finns mervärde eller ej... de synpunkter som dök upp med min kommentar

• en hävda att Wikipedia inte skall vara en länksamling
  • kommentar: exemplet var inte en länksamling utan handla om att belägga fakta med källor vilket jag tror alla tycker är bra...
• att detta skall bara finnas i Wikidata
  • kommentar: det köper jag alt. att Wikipedia ändrar gränssnittet och inte "tvingar" ned en läsare i WD utan källor visas vid aktiv handling men enklare
• NH säger att det är svår tolkat
  • köper det men SBL som ofta används känns ofta galet svår läst och inte alls anpassat till 2018 år möjligheter. Se exempel på uppräkningen av källor de har i Hebbe artikeln är då SBL fel att länka till...?

K Brodin, V H (Sångartidn 1940); Bj Björnsons brevveksling med svenske, 1—3 (1960—61); F Böök, Sv vardag (1922); dens, Esaias Tegnér, 2 (1946); M Faustman, Då (1958); J Gernandt-Claine, I minnets ljus (Idun 1912);

• • det här skrevs så sent som 1971 och tidningen IDUN är nog det jag lyckas enklast att hitta PDF:en

Min personliga känsla är att

• artiklar som SKBL om Wendela utan bra källor i anslutning till fakta känns för "ytliga"
• internet har en tendens att bli mer och mer fakta utan källa vilket jag hoppas Wikipedia inte följer
• möjligheten att läsa originalhandlingar som dök upp i år ser jag som en enorm bonus och skall utnyttjas däremot är jag tveksam till att länka till lättlästa saker på Runeberg med tveksamt sanningsvärde.... Exempel på Riksarkivet visas just nu en utställning i samband med deras 400 års jubileum ett fredsfördraget efter 30 åriga kriget. Att kunna se det dokumentet även utan att kunna tolka allt tycker jag är magiskt... samma som det är att läsa titlar etc... i födelseböcker.... - Salgo60 (diskussion) 29 april 2018 kl. 19.35 (CEST)

På Wikicommon finns från Stadtarchiv Braunschweig tror jag kanske "samma" dokument.... Braunschweig 1632 Schwedenkoenig Gustav II. Adolf bestaetigt die Rechte und Freiheiten der Stadt Braunschweig A I 1912 (Stadtarchiv Braunschweig)

Edaen: Ja, vissa sekundärkällor kan vara svårtolkade i den grad att det krävs speciell kompetens att läsa dem. Men det är knappast ett rimligt argument för att man skall tillåta fler källor som kräver specialistkompetens. Svårigheten att läsa dem är heller inte det enda argumentet mot primärkällor; en fysikbok för högskolan kan förväntas hålla sig någorlunda inom huvudfåran för sitt ämne. Ett "släktforskningsargument" kan har inga sådana garantier. Vi har haft nog med debatter med de som vill lägga in sin egen tolkning av verkligheten för att vi skall ge dem möjligheten att hålla på och lägga fram primärkällor som stöd för sin tes.

Den typ av uppgifter man säger sig vilja rätta genom hänvisning till kyrkböckerna verkar höra till de allra mest triviala av fakta. Varför skall vi lätta på de krav vi har för att se till att uppslagsverket i stort inte far iväg diverse egna tolkningar av verkligheten bara för att få rätta födelsedata i några få artiklar? Jag kan leva med att det kanske står att någon var född 5 maj istället för dagen efter, men jag har svårt att se varför vi skall låta t.ex. förintelseförnekare komma dragande med de primärkällor de gärna framhåller och att vi skall ägna möda åt att vederlägga dessa..

andejons (diskussion) 29 april 2018 kl. 20.33 (CEST)

För att det är standard i uppslagsverk att göra en släktutredning. Och när Wikipedia tar över allt mer på bekostnad av andra kan det leda till att den typen av information överhuvud taget inte längre kommer att tas fram. Vid tidigare diskussioner i ämnet har jag refererat till historiska andrahandskällor som motsäger äldre andrahandskällor av en typ som brukar användas. Vi kommer inte ifrån att vi måste göra en tolkning. Edaen (diskussion) 29 april 2018 kl. 21.31 (CEST)

Och inskannade anteckningar av Einstein vore inte användbara som källor i artikeln om den speciella relativitetsteorin. Det exemplet har förekommit på engelska Wikipedia – inte Einstein, men originaldokument av någon lite tidigare vetenskapsman, Carnot tror jag, åberopades för att stödja någon pseudovetenskaplig teori. /NH 29 april 2018 kl. 21.04 (CEST)

Våra artiklar om relativitetsteorin ska återspegla forskningskonsensus. Finns det olika uppfattningar inom vetenskapen ska vi återge båda. Men skulle någon dominerande uppfattning strida mot uppenbara fakta så är det verkligheten som gäller. Detta är knappast ett problem inom naturvetenskapen, humaniora däremot. Edaen (diskussion) 29 april 2018 kl. 21.31 (CEST)

Vem avgör vad som är "uppenbara fakta" och vad som är övertolkningar och missförstånd?

andejons (diskussion) 29 april 2018 kl. 21.45 (CEST)

I slutändan är det Wikipediagemenskapen som avgör vad som ska stå i artiklarna. Våra regler om källor är hjälp för att lösa konflikter. Edaen (diskussion) 29 april 2018 kl. 21.49 (CEST)

Andejons, vem avgör att ett referat är mer korrekt än en primär källa? Sv<ret ligger i att alla uppgifter, oavsett deras första-, andra- eller femtondehandskaraktär måste granskas och bedömas. Men generellt gäller att för varje led som man fjärmar sig från en trovärdig källa ökar risken för att uppgiften förvrängs. Den här debatten måste skilja på när källorna presenterar ett påstående och när de bekräftar att samma påstående är publicerat. Dvs: Förstahandskällor av typen kyrkböcker, domar, avhandlingar, protokoll o s v är värdefulla eftersom det är en mindre risk att de är felaktiga än när sekundärkällor använder samma primärkällor. Terrängen ("sanningen", sakläget, "det faktiska") har företräde före kartan (referatet, tolkningen, beskrivningen). Därför måste redan det grundläggande (förstahandskällan) granskas med kritiska ögon och ratas om det finns tveksamheter. Lindansaren (diskussion) 29 april 2018 kl. 21.54 (CEST)

Lindansaren: Att kontrollera om ett referat är korrekt kräver vanligen betydligt mindre sakkunskap än att kontrollera om ett resonemang håller streck och inte bortser från fakta eller om det finns alternativa kopplingar. Att skriva referat är något som en gymnasieelev förväntas kunna göra, att själv samla in och bereda primärfakta är högskolenivå.

Det talas mycket om sanningen. Min erfarenhet är att vi troligen kommer landa betydligt längre från sanningen om vi låter folk komma med sina egna tolkningar av primärkällor än om vi litar på dem som faktiskt har utbildning och erfarenhet att utforska den. Vi har haft alltför många som velat komma med sina egna tolkningar av t.ex. tidig svensk historia för att jag skall våga tro något annat.

andejons (diskussion) 30 april 2018 kl. 09.20 (CEST)

@Andejons: Ha ha! Du länkade till ett citat från 1990-talsdebatten i den förra diskussionen i detta ämne. Våra historiker har lyckats visa att den tidens nazister egentligen var människorättsaktivister.

Men då man icke kan förbise operationens betydelse som preventivmedel, vartill den utomlands i icke ringa utsträckning använts, och dessutom alltid måste räkna med uppkomsten av på religiösa, politiska eller andra åskådningar grundade psykoser, lärer den nämnda ståndpunkten knappast anses överensstämmande med samhällets intressen.Gustaf Lindstedt i SvJT

Min emfas i citatet ovan. Zaremba antyder att det finns ett brott mellan Lindstedts motstånd mot sterilisering 1929 och hans medlemskap i Blocket.

Nästan ingen av rollinnehavarna i rashygienens historia passar in i de ideologiska rockar som nutiden hänger på historiska gestalter. Gustaf Lindstedt, som i motsats till riksdagen i övrigt gjorde sig tankar om steriliseringslagarnas förenlighet med rättsstaten, kom på 30-talet att sympatisera med Tredje Riket och tillhörde grundarna av Nationalsocialistiska Blocket 1935. Av vilket skäl vet man inte.Zaremba, De rena och de andra

Förbud mot sterilisering var något som både högern i allmänhet och nazister och fascister drev och någon konflikt mellan Lindstedts lagförslag 1929 och hans medlemskap i en nazistisk organisation 1935 finns inte. Man kommer sanningen närmare om man läser den tidens utredningar och förslag. Den som bygger sin bild av 1930-talet på de senaste decenniernas forskning har ingen fungerande karta till detta förflutna. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 09.53 (CEST)

Praktiskt exempel där SBL rättade sig efter födelseboken efter att vi rapporterat avvikelse se Diskussion:Anders_Jönsson_(skulptör)

Det intressanta i det här fallet är att man får en känsla av att personen själv i hela sitt liv uppgivit ett annat födelsedatum men SBL korrigerar efter vad primärkällan födelseboken säger.

Spontant känns det konstigt att tycka en lättläst källa är bättre en den som är mest trovärdig. Borde inte Wikipedia skilja på att artiklarna skall vara enkla att läsa/förstå och att det som styrker fakta skall vara så bra som möjligt enl. gängse praxis...

- Salgo60 (diskussion) 30 april 2018 kl. 01.37 (CEST)

Det sista exemplet är problematiskt. Det är nämligen inte alls säkert att kyrkoboken har rätt. Många gånger är släkttraditioner mer pålitliga. Detta gäller kanske inte om födslar på barnbördshus eller kvinnokliniken, men förlossningar i hemmen kunde lätt noteras felaktigt. Detta gäller exempelvis om min egen mormor som föddes för mindre än hundra år sedan. Jag är helt övertygad om att hennes verkliga födelsedag var den hon firade, inte den officiella. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 01.49 (CEST)

Iden är väl inte att Wikipedia skall lösa alla världens problem utan att det skall finnas tydliga transparenta principer som är lätta följa och följer vad experter inom området är överens om så att valet av fakta är trovärdigt..... Vare sig det är din mormor eller skulptören Anders Jönsson så kommer vi aldrig få reda 100%igt vad som är rätt men med största sannolikhet är i "brist på annat" primärkällor att föredra framför godtycklig källa.

Borde inte sv:Wikipedia

• skriva ned dessa principer
• för enkla fakta som född/död... kunna precisera vad som gäller i Sverige som rekommenderade källor när det gäller trovärdighet så att kvaliten kan förbättras
  • jmf SBL som nu när det finns "online" kyrkböcker skulle enkelt kunna höja sin kvalité genom att dubbelkolla med primärkällor där så inte gjorts från början
• för källor som används ofta göra en tydlig beskrivning av deras kvalitet ex. Källa:SBL
• komma överens om att samma regler skall gälla för källor som för artiklar att de källor som används skall vara skrivna så att alla kan läsa och förstå
  • alternativt
    • att den källa som används är den bästa möjliga tillgängliga enligt principerna definierade
      • om källan är svårtolkad för gemene man kan den förslagsvis kompletteras med en tolkning eller en transkribering exempel

- Salgo60 (diskussion) 30 april 2018 kl. 10.49 (CEST)

Andejons: Jag tror att vi talar förbi varandra och det är möjligt att den här tråden har blivit lite för spretig. Men visst – "sanningen" är svår att beskriva, speciellt om man inte känner till den. Därför måste vi ständigt göra kritiska trovärdighetsbedömningar genom att i alla sammanhang bedöma varje uppgift och varje källa för sig. Men min enkla uppfattning är att även om en uppgift är korrekt i ursprungskällan så finns det risk för att den förvrängs, ju fler led som den traderas i. Traderingen – uppgiften som publiceras i andra- och tredjehandskällan – innebär ju inte alltid verifikation och bekräftelse, såvida den inte fördjupar verifierad kunskap. Risken är minst lika stor att felaktigheter etableras som sanningar.
Den yttersta ursprungskällan skapas i själva händelsen eller i det objektiva sakläget. Om 1+1=2, så är det ett faktum även om någon av misstag hävdar att det är 3. Men risken för att den vedertagna uppgiften blir en trea istället för tvåa ökar i takt med att det uppstår missuppfattningar, skrivfel eller medveten faktaförvrängning. Det som har hänt har hänt, under de omständigheter som de hände. Naturlagarna gäller oavsett vilken kunskap vi har om dem och hur de har blivit återberättade. Därför är det ofta bättre att bedöma och granska uppgiften så nära ursprungskällan som möjligt. I de fall som det krävs fackkunskaper ska man naturligtvis ta hjälp av experternas förklaringar. Det är dock mer en fråga om informations- och källhantering än en fråga om källornas trovärdighet. Men grundläggande uppgifter som finns tillgängliga och är möjliga att bedöma i ursprunglig form är ofta säkrare än de som är återberättade.
Tostarpadius exempel här ovan, där han beskriver osäkerheten kring sin mormors födelsedatum borde mer vara en anledning att beskriva en osäkerhet, än att fullt ut acceptera en alternativ uppgift. Och det är en fråga om artikelutformning, inte om att sätta en återberättad källa före en mer formell. Lindansaren (diskussion) 30 april 2018 kl. 10.56 (CEST)

Modellen är att våra artiklar beskriver verkligheten. Vi använder källor för det. Det skiljer sig inte från forskning. Skillnaden är att vi är mer sparsmakade och argumentationen ska vara robust. Följden av @Andejons: linje blir däremot att vi beskriver källor, inte verkligheten, och att Wp då blir en del i viskningsleken. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 11.12 (CEST)

Nej. Modellen är att våra artiklar beskriver den etablerade sanningen och att vi inte skall syssla med forskning. Du raljerar om att vi beskriver källor, men det är precis vad som föreskrivs av WP:NPOV: när det gäller kontroversiella ämnen redogör vi för åsikterna om det, vi presenterar inte vår egen åsikt som sanningen. Ovan tycker du också det är lustigt hur okunniga "våra historiker" (med vilket tydligen menas journalisten Macej Zaremba) är, vilket jag finner mycket obehagligt. Det finns ju trots allt andra som använder liknande metoder, som vi absolut inte skulle tillåta styra artikelinnehållet. Visst, det går att ifrågasätta enskilda källor och kanske till och med hela forskningsfält, men det mesta vi kan göra därefter är att stryka de uppgifter som inte går att belägga på lämpligt sätt. Att sitta och skriva in den tolkning man tycker är mest korrekt är ingen rimlig väg framåt.

Lindansaren: Det kan tyckas självklart att vi inte bör skriva att två gånger två är fem, men problemet är vad man gör när det gäller betydligt mer komplexa sammanhang, som kräver att man sätter sig in i stora mängder källor. Jag tycker det är bättre att gränsen dras vid en punkt där det inte finns någon tveksamhet. Primärkällor kan endast tillåtas så länge det inte finns några som helst tvivel på att de lämnar korrekta uppgifter. Tostarpadius exempel är intressant, men kanske inte det bästa utan belägg för familjetraditionen. Ett mer gripbart exempel är måhända Olof Palmes dödsdatum, där vår artikel nu redogör för den tidpunkt då han rimligen avled, men där man genom att gå till primärkällor även kan finna att han dödförklarades först dagen efter. Finner man sådana diskrepanser finns det i alla fall tre möjligheter: 1. Primärkällan är korrekt, sekundärkällorna har fel. 2. Primärkällan har fel, detta har tillfredsställande påvisats senare, och sekundärkällorna hänvisar kanske inte ens längre till detta. 3. Båda källorna har rätt, eftersom de inte syftar på exakt samma sak.

Skall vi tillåta att korrigera uppgifter med primärkällor bör vi har någon form av mekanism för att skydda oss från fall 2 och 3. Om vi inte har det, är det bättre att bara köra på sekundärkällan. Jag menar att det är bättre att göra detta, och vara öppen med att det är vårt arbetssätt, än att påstå att Wikipedia skulle vara likvärdig med t.ex. en monografi. Om man har fel är det för mig betydligt värre om det beror på att man tagit sig vatten över huvudet än om man litat på någon som borde vara en auktoritet på området.

andejons (diskussion) 30 april 2018 kl. 12.15 (CEST)

Du tycker inte att du gick väldigt långt över gränsen nu. Zaremba bygger på historiker, främst Runcis. Så att om forskningskonsensus blir att förintelsen inte ägt rum så är det det vi ska hålla oss till? Det här gör diskurser och postmodernism av allt. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 12.41 (CEST)

Skulle det bli forskningskonsensus om den saken torde det innebära att det faktiskt stämmer. Sannolikheten för en sådan utveckling är dock så liten att det måste betraktas som en halmdocka att göra jämförelsen. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.24 (CEST)

Här målas upp en bild av en absolut och känd sanning och som vi dessutom kan föra in på Wikipedia, en bild som knappast omfattas av historiker. Historieskrivning är i högsta grad något som påverkas av tidsandan m.m. Och i det här fallet som jag berörde finns det en viskningseffekt. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.33 (CEST)

Visst påverkas historieskrivningen av tidsandan, men att tro att vi skulle kunna utgöra en frizon från dess inflytande och låta våra artiklar avvika från forskningens resultat håller inte. Då blir vi istället en plats där allsköns pseudovetenskap kan breda ut sig. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.48 (CEST)

Som sagt, våra artiklar handlar om verkligheten. Källor använder vi för att få kunskap om den. Att följa en källa i trots mot vetskap är pseudovetande. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.56 (CEST)

Att påstå att man vet mer än forskare inom området är övermod. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 13.57 (CEST)

Denna blinda auktoritetstro:( Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 14.04 (CEST)

Oavsett vilka källor vi följer måste vi förlita oss till en auktoritet. Vad jag som privatperson tänker och tycker är ointressant. Principen att artiklarna inte skall innehålla originalforskning måste upprätthållas. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 14.32 (CEST)

Det här är lite löjligt. Samhällsvetenskaplig och historisk forskning beror på allt möjligt som inte är strikta faktauppgifter. Det finns mycket personliga perspektiv i resultatet och vi kan inte använda en källa för att påstå att en viss värdering är vetenskaplig. Olika perspektiv kan ge olika resultat. Och olika forskare kan säga olika saker. Det finns ingen väg runt källkritiken och det som står i våra artiklar beror på vår tolkning. "Ingen originalforskning" är ibland en förklädnad för den egna åsikten. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 14.38 (CEST)

Visst finns det likheter mellan samhällsvetenskap och historia, men även stora skillnader. Här talar vi om fall där det råder vetenskaplig konsensus. Att då påpeka att det finns avvikande röster är en truism. Det är likafullt den dominerande bilden vi bör presentera i första hand. Att vi ibland dessutom lyfter fram alternativa tolkningar är inget problem. Om vi däremot hävdar att de beskriver verkligheten och övrig forskning en konstruktion är vi ute på hal is. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 15.27 (CEST)

Precis. Det finns redan lösningar på just de problemen i vår policy om neutralitet, och de består inte i att våra skribenters åsikter och tolkningar skall fälla avgörandet.

andejons (diskussion) 30 april 2018 kl. 15.31 (CEST)

Det är flera saker som diskuteras samtidigt. Vi kommer inte ifrån att göra tolkningar och vi ska inte sprida vidare felaktigheter. Sedan att det kvalificeras på en mängd sätt är en annan sak, argumentationen ska vara robust mm. Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 15.55 (CEST)

Min tråd start var om

1. Källor ruttnar och måste underhållas då nya resurser dyker upp ==> verktyg behövs som kan hantera detta
2. Vad är bra källor för så enkla saker som född och död?
3. Nu finns primärkällor tillgängliga från Riksarkivet SVAR skall det visas i artikeln?
   1. Svar 1: Nej Det är för komplext att läsa
   2. Svar 2: Nej Jag tynger inte mina artiklar med sådant
   3. Ny fråga 1: Måste källor vara lika "lätt" lästa som artiklar? Är inte kvaliten viktigare? Blir det inte galet om bra källor inte refereras bara för att en 15 åring inte förväntas kunna tolka skrivstil....
   4. Ny fråga 2: Borde inte detta formaliseras vad som är bra eller mindre bra för en sådan enkel sak som en biografis datum..... idag känns det som ofta används det som Google visar upp högst upp i träfflistan dvs. Runeberg... utan att vara källkritisk....
   5. Ny fråga 3: Källor används men kvaliten på dessa bedöms sällan... "alla" säger SBL är bra men min tes är att solen har många fläckar. Förslag hur en Källas kvalitet kan beskrivas se Källa:SBL så att läsare enklare kan förstå trovärdigheten...

Sedan försvann diskussionen ner i att Wikipedia inte skall forska...

- Salgo60 (diskussion) 30 april 2018 kl. 16.19 (CEST)

1. Verktygen för systematisk kontroll bör finnas i bakgrunden. Det finns användare som gjort olika typer av sökningar för att få ett grepp om fullständighet, kvalitet m.m. Gör en projektsida eller liknande för det. Mycket av det här arbetet är väldigt värdefullt, men bör göras i en egen ordning och inte fylla artiklarna.
2. Det beror på från fall till fall. Ofta är de vanliga biografierna, dödsnotiserna, databaserna och kyrkoarkiven bra. Vid motsägelser får man väga olika källor mot varandra. Redovisning beroende på, även om jag tycker att man bör hänvisa till källor även för född och död.
3. Källor behöver inte vara lätta att läsa. Det är tillåtet att använda källor som kräver specialkompetens.
4. Det ska vara lätt att skapa artiklar och formalisering bör vara en hjälp och inte tynga ner.
5. SBL har olika författare och kvaliteten varierar nog. Samma källgranskning som normalt även för SBL.

Edaen (diskussion) 30 april 2018 kl. 16.32 (CEST)

Kan vi flytta några av dessa evighetsdiskussioner om Wikidata och primärkällor till annan plats?

Den senaste tiden har det varit ett halvdussin mycket långa diskussioner om Wikidata, primärkällor och liknande här på Bybrunnen. Jag försöker läsa igenom Bybrunnen, för att se om det finns något viktigt, men de här diskussionerna leder inte någonstans. Vi har gång på gång olika ståndpunkter och inte mycket utveckling. Ändå verkar de inte mattas av. Därför undrar jag i all anspråkslöshet om den går att flytta till något annat ställe, så att inte Bybrunnen blir översvämmad. Någon användardiskussion kanske är bättre lämpad, eller Wikipediadiskussion:Wikidata eller något annat ställe. Viktigare omröstningar eller när det verkar som att ni närmar er någon slags konsensus kan det gärna annonseras, men helst inte den här situationen, tack.//Hannibal (diskussion) 30 april 2018 kl. 16.44 (CEST)

Ok... - Salgo60 (diskussion) 30 april 2018 kl. 17.18 (CEST)

Det har sagts principiellt viktiga ting. Bland annat har Yger antytt att Salgo60 måste stoppas, om jag förstått det rätt, men det kanske närmast är en fråga för KAW. Eller också har jag missförstått det hela. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2018 kl. 17.26 (CEST)

Jag är allvarligt oroad över vad jag sett ske i verkligheten i snittet WD/WP de sista månaderna. Jag ser hot både mot kvalitetshanteringen av data i Wikipedia, så som vi brukar se den, och även i arbetsmiljön, där jag ibland ser vi bygger upp ett monster (återigen runt snittet WD/WP) som verkar ivägskrämmande av våra kvalificeras bidragsgivare. I botten handlar det mycket om att vi pratar förbi varandra, och också blandar olika aspekter av WD/WP snittet där mycket handlar om annat än det som nu enligt mig utgör ett hot. Salgo är central i detta som nu uppkommit, både i sin goda entusiasm men också i sin "blindhet" för av vi många försöker få honom komma till insikt om. Han gör ett gott jobb och jag vill absolut inte stoppa honom, men få honom att hejda sig och låta oss andra diskutera förstå och föreslå lösningar. Jag vill heller inte att vi stryper eller flyttar bort dessa diskussionen från Bybrunnen. Jag ser det som vår viktigast fråga just nu, och vi behöver flera förstå vad den akuta problematiken (även om det är svårt med övermycket text). En svår fråga som denna kräver många och långa diskussioner för att inte bara landa hos några få experter.Yger (diskussion) 30 april 2018 kl. 18.50 (CEST)

För att vara tydlig: jag är inte emot diskussioner i sig, utan mer mönstret, där diskussionerna inte verkar leda någonstans och färre och färre engagerar sig. Om det här är en av de viktigaste frågorna - och det är det möjligt att det är - då behövs det fler som yttrar sig och inte färre. Men mängden text som producerats och frekvensen med inlägg är direkt i motsats till det målet. Det är alltså för att få fler att engagera sig som jag yttrar mig, och inte för att tysta något. Jag har själv inte yttrat mig i frågan för att det verkar så abstrakt, komplext och möjligt att ta flera vägar samtidigt.//Hannibal (diskussion) 30 april 2018 kl. 20.40 (CEST)

Är det dags för Wikipedianerna att lära sig något nytt? Läsa gammal handstil tar någon vecka att lära sig. Jag tror Wikipedia är början på ett större "paradigmskifte" när det gäller källor. Det gäller även media och samhället i stort – jag har svårt att se "nyheter" längre utan att tänka "källa" – vilket är en bra utgångspunkt för eventuell vidare diskussion. Källor gör att vi kan lämna ointressanta personliga åsikter. Det finns alltså inget större intresse av vem som skriver artiklarna här. Källorna är det som är intressant. Fokusera på dessa. Det är kanske dags att göra en marknadsundersökning – vilka är det som läser Wikipedia och vilken typ av kvalitet förväntar de sig? Jag tror Sälgö är tidigt ute och vi vinner på att diskutera källorna (innehållet) och inte formen (hur det ska eller inte ska se ut för läsaren) VisbyStar (diskussion) 30 april 2018 kl. 21.53 (CEST)

Denna diskussion är inte OM Wikidata skall användas, utan två aspekter (med samma kärnproblematik) i hur den börjat tillämpas på´sistone. Läs första inlägget för att se ena aspekten.Yger (diskussion) 1 maj 2018 kl. 07.37 (CEST)

Jag delar Ygers oro över utvecklingen och hur Wikidata börjat användas, och ser dessa diskussioner som mycket viktiga. På ett personligt plan handlar det ytterst om min framtid här på Wikipedia – ett Wikipedia med ett alltmer kodifierat editeringsspråk, som riskerar att reducera medarbetarna till en liten elit som har resurser/ork att sätta sig in i processen för att bygga nya artiklar tror jag inte jag kommer att känna mig hemma i. Jag är alltså mycket emot att debatten skall "gömmas undan" någonstans där den inte belastar Bybrunnen. / Ternarius_D 1 maj 2018 kl. 09.42 (CEST)

Försök till omstart av diskussionen

Ämnet är svårt men angeläget, därför försöker jag med att göra en omstart av att beskriva problemet

• Den första är frågan om infoboxmallar i primärt skall fungera så att de visar data från Wikidata eller om den bör användas selektivt för att bara visa Wikidata när detta bedömts av Wikipediaredaktören som lämpligt. Det senare fallet innebär att Wikipedia innehåller mer kvalificerad (bättre) info än Wikidata, och att det finns en motsättningen mellan redovisad data i WD och WF. Själv anser jag att om man tillåter skillnder mellan WD och WF att det är katastrof och att vi inte längre bör använda WDfierade infoboxmallar
• den andra frågan handlar om val av "bästa" källa och primär och sekundärkällor. Den frågan är såpass krånglig att jag lägger den i en kollapsad textdel nedan. I grunden handlar det om den manuella bedömningen av bästa datakälla för en enstaka artikel helt skall återföras till WD eller ej

Val av "bästa" källa med vinkling mot vad som redovisas i Wikidata

Jag väljer som första exempel fornminnen i socknar. Den är principiellt likartat val av födelsedata etc, även om det fallet primärkällan har fler fel än primärkällan för fornminnen primärkälla: RAÄs lista över fornminnen. Mycket tillförlitlig men innehåller inte alltid "folknamnet" och är alldeles för omfångsrik, och det blir egen forskning göra ett urval utifrån den källan. Däremot är den utmärkt för att manuellt kolla om sekundärkällorna skriver rätt NE: Deras info är uppemot 50% fel. De har försökt göra en självständig beskrivning men verkar haft en klåpare som författare Svensk Uppslagsbok (1935/56): Mycket bra mindre än 20% fel men inte helt aktuell Sverige, geografisk beskrivning (1935): bra men ofullständig (gammal info) Nordisk familjebok (1920). För mycket kopierat info från äldre upplagor, ofullständig och lider svårt av att inte ha med vad som funnits de senaste 100 åren "bästa" källa varierar per socken. Om alla källor anges i Wikidata, skulle då en tydligt referred rank behöva sättas, för att källref i Wikidata skall bli bra, inte bara en naken uppräkning av källor Nästa exempel är orter. Scb levererar för dessa sifferuppgift bebyggelser per tätort. Och det är OK i 95% av fallet där ortsartikeln i Wikipedia motsvaras av en kodsatt bebyggelsenhet. När det diffar har vi nu gjort en specialare i Wikidata med "gruppobjekt" för att även i dessa fall automatiskt hämta info från Wikidata. Men det innebär i grunden vi överför mänsklig insikt från arbetet i Wikipedia till Wikidata. Utan det skulle Wikdatauppgiferna vara sämre än Wikipediauppgifterna

Gemensamt är frågan om vi kan tillåta Wikidata att innehålla sämre basdata än vad som redovisas i Wikipedia, vilket åtminstone jag är kraftigt emot. Men om vi inte vill att Wikidata skall innehålla sämre data än Wikipedia, kan de heller inte ses som helt oberoende.Yger (diskussion) 1 maj 2018 kl. 11.01 (CEST)

När det gäller RAÄ:s lista över socknar så refererar den till deras egen definition av socken och går därför dåligt att samköra med socknar enligt andra definitioner. Det här är ett generellt problem med stora databaser, att man utgår ifrån att t. ex. socken betyder samma sak överallt där det används. Det här spelar inte så stor roll om det läggs in i artikeln manuellt. Används socken omedvetet i olika betydelser i WD kan det bli hur svårt som helst att reda upp det. Edaen (diskussion) 1 maj 2018 kl. 11.07 (CEST)

Det är rätt att även om det stämmer i 85% av fallen så finns det problem i andra. Men det förstärker bara min grundtes att den manuella bedömningen vid skrivningen i Wikipedia "måste" få genomslag även i hur Wikidata redovisar fakta och källor. "Naket" data som tränger igenom från Wikidata till Wikipedia kan bli katastrof ur kvalitetssynpunkt, och demotivera de kvalificerade bidragsgivarna på WikipediaYger (diskussion) 1 maj 2018 kl. 11.16 (CEST)

Jag är generellt sett positiv till att "hårda" data hämtas direkt från Wikidata, men då behöver det som står i Wikidata vara korrekt. Eftersom det verkar finnas en tydligt motvilja hos en del till att bidra till Wikidata tror jag att det är en bra början att importera data till Wikidata från de ifyllda faktaboxen vi redan har på svwp. Därefter kan faktaboxarna möjligen ersättas med Wikidata-baserade faktaboxar. /ℇsquilo 1 maj 2018 kl. 12.07 (CEST)

Inga data bör "importeras" till Wikidata utan att en "riktig källangivelse" också importeras, men det var kanske så du menade. Att bara ange importerat från Wikimediaprojekt (P143) svenskspråkiga Wikipedia (Q169514) som källa i Wikidata är normalt inte acceptabelt. Det finns redan alldeles för mycket data som är importerade från ruwp, nlwp och liknande som saknar en "riktig" källangivelse i Wikidata. --Larske (diskussion) 1 maj 2018 kl. 12.17 (CEST)

@Esquilo: det var något sådant vi gjorde med orterna. Först i fyra år fixa så infoboxarna mm i WP blev bra och då utan koppling till WD. Sedan två år att ladda WD och anpassa WD strukturerna till det vi funnit bra i WP. Sedan under sex månader manuellt WD fiera infoboxarna mot WD, samtidigt som vi tog hand om fel och trassel. Totalt 6 år och väldigt mycket manuellt, men sedan har det gått Ok. "inte så bråttom" är lärdomen från Lsjbot, och kanske här också.Yger (diskussion) 1 maj 2018 kl. 12.42 (CEST)

Wikidata kan möjligen användas för att hämta entydiga, enkla faktauppgifter. Däremot tycker jag inte det verkar vara en god idé att använda det rakt av för mer komplicerade förhållanden, där det kan behöva göras urval eller anpassningar. Där kan det som mest vara en utgångspunkt. Hur Wikidata hanterar källor får de lösa på det projektet. Om deras lösningar inte är tillfredsställande får vi klara oss utan deras uppgifter.

andejons (diskussion) 1 maj 2018 kl. 13.48 (CEST)

Vilket då leder till en möjlig utgångspunkt: bara för att ett data finns i Wikidata, är det inte säkert lämpligt det visas i Wikipedia. Och då konkret att man bör se över hur det blivit i {{faktamall biografi WD}}. Kanske den som grundläge bara skall "automatiskt" hämta några få data, medan mallen bara skall visa "svåra" data om det anges i mallen. Det vill säga tvärtom hur diskussionen började. För att mallen skall visa säg data om begravningsplats måste det i mallanropet anges Bergrplats="wikidata" och om det inte angetts visas inte den infon i wikipediaartikeln.Yger (diskussion) 1 maj 2018 kl. 14.17 (CEST)

Ja, men nej. Den första delen håller jag med om, men inte den andra. Det är mycket bättre att göra så som Andejons är inne på att inte alltid hämta allt som är teoretiskt möjligt, utan per mall börja lista ut vad vi vill visa, på samma sätt som vi konstruerar en vanlig infobox. Om vi i en vanlig biografi-infobox vill vissa begravningsplats, ja då borde vi hämta den i Wikidata-mallen med. Men om vi inte vill ha med den informationen i en vanlig infobox, då ska vi inte hämta den automatiskt från Wikidata bara för att den finns. Jag tycker att vi ska försöka undvika att behöva ha nya diskussioner om alla infoboxar en gång till och istället ha förtroende för våra processer om att de i grunden redan är bra (visst finns det enstaka undantag, men de kan vi behandla som sådana). Så när vi använder mallen, då hämtar den alla befintliga uppgifter som är källbelagda. Default-urvalet görs per mall, inte per artikel som mallen används i (där gör man istället specifika undantag om det behövs genom att ange lokalt eller inget värde). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 maj 2018 kl. 14.36 (CEST)

Jag anser att vi verkligen bör tillåta Wikidata att innehålla vad vi kan kalla sämre basfakta. Om det finns två källbelagda födelsedagar bör Wikidata innehålla båda medan vi kan värdera trovärdigheten och endast presentera en av dem. Det är bara ett exempel på tillfällen när det är lämpligt. Om detta bör medföra att vi inte längre har faktarutor med information direkt från Wikidata blir jag enbart glad. Det vore ett steg i rätt riktning enligt min mening. Allt på Wikipedia bör finnas i Wikidata, men förhållandet behöver absolut inte vara det omvända. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2018 kl. 21.42 (CEST)

Ett syfte med Wikidata är att kunna överföra kunskap från en Wikipediaverion till en annan. Att helt stoppa användandet av WD data i faktamallar gör då att vi inte tar tillvara den möjligheten, vilket går emot vår vision att bibringa våra läsare kunskap. Däremot börjar denna tråd resultera i att vi behöver vara mycket mer noggrann i valet av vilka data från Wikidata vi visar upp i faktamallen. Om det är födelsedag kan WD, som du skriver, ha två. Men födelsedag är också ett data som ligger nära tillhands visa upp i en faktamall med data från Wikidata. Och då behövs en extra info i Wikidata när det finns två där, "Preferred rank" bör peka på den som vi Wikipediaredaktörer anser vara bäst visa upp, alternativt att mallen visar båda. Det data vi verkligen ha med i faktamallen bör vi även vara beredda underhålla i Wikidata.Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.13 (CEST)

Vad gäller datum så är det väl det stora problemet hur man hanterar olika kalendrar. I svensk text är väl det vanliga att man ger Shakespeare och Cervantes samma dödsdag, trots att den ene levde tio dagar längre. Jag kan inte se att det finns någon enkel lösning för sådant, även om man har ett entydigt angivet datum i WD.

andejons (diskussion) 2 maj 2018 kl. 09.51 (CEST)

Jag har inte kollat upp just dessa två herrar, alla datum i Wikidata är datum i en av två specificerade kalendrar (Juliansk och Gregoriansk). Sedan väljer man själv när man använder data till vilken kalender den ska presenteras i. /ℇsquilo 2 maj 2018 kl. 10.46 (CEST)

De har säkerligen korrekta, entydigt definierade uppgifter i WD. Min poäng är dock att det inte finns något enkelt sätt att veta vad man skall göra med den datumangivelse som står där. I vissa fall bör datum presenteras enligt juliansk kalender. I vissa enligt gregoriansk. I ett fåtal fall enligt svensk kalender. Vilket som är bäst varierar från artikel till artikel, kanske till och med från datum till datum, och det går inte att sätta upp någon enkel regel. Det räcker således inte med att en uppgift i WD är korrekt för att vi skall kunna använda den i en automatiskt ifylld mall.

andejons (diskussion) 2 maj 2018 kl. 11.23 (CEST)

Nu ska vi inte blanda ihop vad som lagras och vad som visas. Under huven i Wikidata lagras allt i samma universella tid. Sedan kan man under inmatning och display välja en "lokal" kalender för att underlätta. Det skulle alltså, om vi vill, gå att per default använda den kalender som den personen som matade in värdet i Wikidata tyckte var lämpligt men ha möjligheten att via mallen, per artikel, överrida kalendervalet och få vad nu vi önskar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 maj 2018 kl. 18.24 (CEST)

Jag har inte blandat ihop dem. Poängen är fortfarande att det inte går att enkelt fastslås vad som skall visas oberoende av om WD har ett korrekt värde lagrat. Hade det varit så enkelt som att "svwp vill alltid ha datum enligt svenska kalendern", så kanske hantering via WD hade kunnat ha ett värde. Eftersom det inte är så enkelt riskerar vi istället att presentera datum enligt annan praxis än som är gängse.

andejons (diskussion) 2 maj 2018 kl. 19.12 (CEST)

@andejons: Jag måste vara riktigt dålig på att förklara min poäng. Bara för att vi använder Wikidata behöver vi inte en gång för alla bestämma hur datum ska visas i alla artiklar. Det är möjligt att för varje enskild användning av en Wikidatamall, alltså per artikel, manuellt bestämma hur vi ska visa det och samtidigt få stöd med rådata från Wikidata. Och det behöver man inte heller göra för alltid för den artikeln, utan det går utmärkt att föra en diskussion på diskussionssidan på samma sätt som vi kommer fram till vilken kalender vi ska använda i en artikel idag, och byta om man kommer fram till att en annan kalender borde användas på den artikeln, utan att värdet i Wikidata behöver ändras. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 maj 2018 kl. 20.35 (CEST)

I så fall förstår jag inte vad poängen skulle vara. Jag kan inte se varför man ska ha en databas att hämta statiska uppgifter från, det verkar bara vara tillkrånglat utan ge någon särskild vinst. WDs främsta värde är för mig för sådant som befolkningsuppgifter eller andra uppgifter som då och då behöver uppdateras. Ett sekundärt värde finns om man kan flytta över uppgifter som man på förhand känner sig rimligt säker är korrekt men som sällan eller aldrig ändras, för att hjälpa till när man skriver en ny artikel. Men om man inte kan flytta över uppgiften utan handpåläggning, och den dessutom tämligen säkert aldrig kommer ändras, då tycks det bara vara att göra saker krångligare än nödvändigt.

Det finns möjligen vissa fall där datum med fördel kan hämtas från WD. Men jag vågar nog säga att 99 % av datumen minst lika gärna kan läggas in lokalt.

andejons (diskussion) 2 maj 2018 kl. 21.41 (CEST)

Vitsen är att vi kan hämta en massa data som aldrig har funnits på svenska Wikipedia, för att vi inte har haft artiklar om dessa än, samt dela med oss av vår data till andra språkversioner som inte har haft de artiklarna vi har. Att flytta en uppgift från svenska Wikipedia till Wikidata för att sedan bara återanvända den här igen vore att gå över ån efter vatten, men när man ser till alla språkversioner så är värdeskapandet exponentiellt. Men framför allt handlar det inte om att flytta data från Wikipediaartiklar för hand (även om det kan ske i mindre utsträckning). Sådana aktiviteter görs bättre med bot (efter att man noga har säkerställt att det man flyttar håller hög kvalitet). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 maj 2018 kl. 22.53 (CEST)

@Andejons: En annan fördel som en databas som Wikidata erbjuder, även för statiska data, och som inte finns i en wiki som Wikipedia är konsistenskontroll av data. Inget hindrar att någon in en Wikipediaartikel om A påstår att A:s far är B samtidigt som någon annan i artikeln om B skriver att B:s far är A. Sådana misstag kan vara svåra att upptäcka om A och B har snarlika namn och artiklarna skrivs av olika personer. Men om du försöker stoppa in motsvarande i Wikidata kan du bli uppmärksammad på misstaget, eftersom om A:s far är B så måste A vara barn, inte far, till B. Det går också relativt enkelt att göra rimlighetskontroller att en person inte var född efter sitt barns födelse och liknande, något som är betydligt svårare att göra om allt bara är en wikiformaterad textmassa. --Larske (diskussion) 2 maj 2018 kl. 23.55 (CEST)

@Ainali: Jag kan inte se nödvändigheten i att låta uppgifter fortsätta länkas in från WD bara för att de en gång hämtats därifrån, lika lite som det är nödvändigt att dynamiskt hämta in data från någon annan källa.

@Larske: Konsistenskontroll kan säkert vara praktiskt, men jag undrar fortfarande om det är värt att göra Wikipedia ännu krångligare. Jag undrar om det inte vore bättre att använda WD att kontrollera våra uppgifter mot, istället för som ersättare till våra uppgifter.

andejons (diskussion) 3 maj 2018 kl. 09.11 (CEST)

Nej, nödvändigt är det möjligen inte, å andra sidan är kanske inte Wikipedia på svenska nödvändigt heller. Men det gör livet lättare för de flesta. Även så kallade "statiska" data kan komma att uppdateras när nya upptäckter inom akademin görs. Och då kan man med en redigering rätta många projekt samtidigt. Sedan många år hämtar vi dynamiskt information från en annan källa redan och det är relativt accepterat (Wikimedia Commons syftar jag på). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 maj 2018 kl. 19.31 (CEST)

I sådana fall torde man vanligen vara tvungen att uppdatera även brödtexten, vilket gör att en uppdatering via WD endast gör att läsaren får sig två skilda uppgifter till livs.

(HUr är det förresten tänk att säkra permanentlänkar? I dagsläget är det värsta som kan hända att en mall omarbetas, men om vi hämtar uppgifter dynamiskt finns det stor risk att vad som är menat att vara ett sätt att frysa artikeln i ett visst ögonblick inte kommer göra det).

andejons (diskussion) 4 maj 2018 kl. 08.56 (CEST)

Det är möjligt att mina bidrag i här diskussionen ligger på en alltför idealistisk nivå. Det beror i så fall på att jag, som är skolad i journalistiken, närmar mig frågan från ett perspektiv som är direkt kopplat till relationen mellan "kunskapsförmedlare" och "informationskonsument/läsare": Vad är det vi berättar, varför berättar vi det, vet vi att det är korrekt, hur berättar vi det och vem vänder vi oss till? Läsaren söker upp oss för att få så vederhäftig information som möjligt. Det lägger ett ansvar på oss. Vi måste helt enkelt göra allt som vi kan för att leva upp till dessa förväntningar. För mig är det alltså relevansen och trovärdigheten i varje del av den förmedlade informationen som ska vara avgörande. Jag ser därför Wikidata som en möjlig resurs i artikelproduktionen och -presentationen, men bara under förutsättning att den information som hämtas därifrån är 100-procentigt anpassad till den helhet som förmedlas i varje enskild artikel. Av samma skäl anser jag att läsaren alltid ska kunna få svar på den mest grundläggande frågan: Vad har vi för grund för detta påstående? Det svaret kan aldrig besvaras generellt, utan är (i alla fall i teorin) beroende av bedömningen av varje enskild uppgift i varje enskilt fall. Ibland kan svaret vara att WD hämtar uppgiften från trovärdiga och kvalitetssäkrade förstahandskällor med väl definierade objekt. Det kan säkert ofta fungera bra, men måste ändå avgöras i varje enskilt fall. Men ibland kanske uppgiften hämtas från andra- eller tredjehandskällor med mer osäker härkomst. Det bör vi inte tillåta. Sakuppgifter, även de som hämtas från WD, bör så långt som möjligt dubbel- och trippelkollas och vi ska definitivt aldrig godkänna att WD-bilden blir en annan än den som samtidigt presenteras i andra delar av artikeln. Lindansaren (diskussion) 2 maj 2018 kl. 11.05 (CEST) (kompletterat några minuter senare)

Jag förstår syftet med Wikidata på samma sätt som Yger, men som jag ser det kan denna överföring ske indirekt. Den förutsätter inte att materialet hämtas via mallar, det kan ske manuellt. På Wikidata kan man man också upprätta poster som saknar artikel på samtliga språkversioner med exempelvis auktoritetsdata. Det har jag själv gjort i många fall. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2018 kl. 15.42 (CEST)

jag misstänker vi egentligen inte är oense. Och inte kan du väl mena att vi i ortsartiklarna manuellt skall lägga in ett tiotal uppgifter om areal och folkmängd för olika år vilka redan finns i Wikidata, och som vi nu plockar in via mallar med länkar till WD.Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 18.35 (CEST)

@Lindansaren: Ja, det är ju exakt det en bra utformad Wikidatamall ska möjliggöra (och som det finns stöd för i {{faktamall biografi WD}}). Man börjar med lägga till den tom, förhandsgranskar och ser vad som dyker upp. Verkar något skumt eller opassande i förhållande till de riktlinjer vi har antagit på detta projekt överrider man det med ett lokalt värde (på samma sätt som man fyller i ett värde i de befintliga infoboxarna) eller anger att man inte ska använda något värde alls. Denna bedömning görs lämpligast, precis som du säger, manuellt och per artikel. Jag är alltså inte en förespråkare för att vi ska lägga till Wikidatamallar på alla artiklar i blindo med bot utan att vi kurerar det i den vanliga artikelskrivarprocessen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 maj 2018 kl. 20.26 (CEST)

Spårad i Phabricator (?)
Task T90435 Open

Jag håller med om allt som Ainali skriver här. Det som saknas för att det ska fungera helt bra är att man ska kunna få reda på när något data läggs in i Wikidata för ett objekt och som därmed även kommer in i infoboxen i svwp-artikeln. Det kan se bra ut när WD-mallen läggs in, men data som vi inte vill se på svwp kan komma in vid ett senare tillfälle. Detta måste gå att göra utan att behöva ha Wikidataobjektet på sin bevakningslista i Wikidata (och översvämmas av ändring av etiketter på ett antal hundra för svwp helt ointressanta språk). Vet att detta tagits upp tidigare men vill ändå påpeka det eftersom jag tror att det som stör många i Wikipedia är att de inte har kontroll över artikelns utveckling som de är vana vid. --Larske (diskussion) 2 maj 2018 kl. 20.48 (CEST)

Nej, Yger, jag är positiv till att exempelvis befolkningsutveckling tas direkt från Wikidata. Det jag oftast uttalar mig om är biografiska artiklar, som är mitt huvudintresse. Larske pekar där på ett stort problem, att artikeln förändras utan att vi har kontroll på det. Sedan är jag hjärtligt trött på hur noterna ser ut när uppgifterna kommer från det andra projektet. Det kan vi inte heller påverka och det är därför jag skulle önska att man fick gå dit för att hitta källorna till faktarutan. Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2018 kl. 06.46 (CEST)

@Tostarpadius: Det där måste vara en missuppfattning. Vi kan absolut påverka formateringen av källor som vi hämtar från Wikidata i vår mall. Om det är innehållet i källan du menar går den såklart att påverka också, det är ju bara att förbättra den på Wikidata om du ser att något saknas. (Dessutom, det generella argumentet att vi inte kan påverka saker på andra projekt är bara logiskt konsekvent om vi inte kan påverka saker här heller.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 maj 2018 kl. 07.59 (CEST)

Förklara då hur det går till eller hänvisa åtminstone till ett ställe där man får reda på det! Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2018 kl. 14.35 (CEST)

Det beror lite på hur du vill att det ska se ut. Det kan antingen vara vara själva mallen som behöver ändras eller så är det modulen som hämtar data. Jag skulle föreslå att du börjar med att ta upp det på den diskussionssidan för den mallen vars referensutformning du vill ändra på. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 maj 2018 kl. 19.18 (CEST)

Jag såg att där ju faktiskt finns parametern "noref". Om man lägger in den, slipper man då de förfulande noterna? Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2018 kl. 19.34 (CEST)

Faktamall biografi WD

Det finns en öppen fråga ovan om inte {{faktamall biografi WD}} som default borde visa färre data från Wikidata än den gör nu. Denna fråga verkar blivit akut i artikeln Otto Centerwall. Nu togs mallen bort för den artikeln, men borde inte lösningen istället vara att ändra mallen så dessa termer som är ifrågasatts inte visas upp (som default)?Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 08.13 (CEST)

I just det här fallet är faktarutan överlastad med rent genealogiska uppgifter om personer som inte är relevanta för egna artiklar, rent kalenderbiteri hör inte hemma i en encyklopedi. Kyrkböcker kan användas när det föreligger tveksamheter eller motstridiga uppgifter kring persondata, men inte som standard. Jag är hursomhelst lättad över att vi slipper belastas med var han är begravd. /Ascilto (diskussion) 4 maj 2018 kl. 09.03 (CEST)

Just gravplatserna har jag sett som enda poängen med dessa Salgo60:s mallar. Det är en självklar uppgift på exempelvis dawp. Jag tror dock att det är bättre att uppgifterna läggs in manuellt. Irrelevanta släktingar hör absolut inte hemma här, varken i faktaruta eller brödtext. Jag kan stå ut med att föräldrar och hustru nämns vid namn, men där går gränsen enligt min mening. Barn som inte gjort sig bemärkta bör inte räknas upp, möjligen räknas. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2018 kl. 09.13 (CEST)

Att helt undvika mallen ser jag inte som ett alternativ som kan få konsensus. Däremot att, som du indikerar, undvika visa upp t.ex. barn (under vissa villkor).Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 10.14 (CEST)

Är det verkligen vettigt med alla dessa långa noter till kyrkoböcker och folkräkningar? Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2018 kl. 11.05 (CEST)

Mall:Libris ämne

{{Libris ämne}} skapades för några månader sedan och har hittills lagts in i ett antal hundra personartiklar [7] under externa länkar. Dessa länkar leder inte någon vidare läsning om artikelsubjektet, utan gör endast en sökning på http://libris.kb.se efter böcker som handlar om personen. Dessa länkar tillsammans med andra länkar som i raskt takt läggs in i artiklar orsakar länklistor. Våra riklinjer säger max 3-4 Wikipedia:Externa länkar. Jag tycker att vi ska fortsätta vara restriktiva med externa länkar samt att vi raderar denna mall. Den känns lika relevant som om vi skulle ha externa länkar för en googlesökning på artikelsubjektet. Fem5 (diskussion) 1 maj 2018 kl. 21.07 (CEST)

Är inte denna mening felskriven

Dessa länkar leder inte någon vidare läsning om artikelsubjektet, utan gör endast en sökning på http://libris.kb.se efter böcker som handlar om personen

det är ju detta denna mall gör hittar böcker om jmf med Mall:Libris namn som söker på poster där personen är författare dvs. av

att jämföra det jobb Kungliga bibliotekets bibliotekarier gör med att klassificera böcker med att Google söka kommenterar jag inte.... men är lika insiktsfullt som att att säga att Wikipedia inte skall klassificera artiklar eftersom det finns Google.... - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.37 (CEST)

Jag håller med. Vi har sedan tidigare en mall som läggs i artiklar om författare (och liknande) och länkar till Libris-posterna för verk av just den person som artikeln handlar om. Men länk till fritextsökning är inte motiverat. /NH 1 maj 2018 kl. 21.34 (CEST)

Det är inte fritextsökning den söker på ämnesord se nedan, jmf kategorier i Wikipdia. Att klassificera böcker smart är det jobb Bibliotikarier gör för att vi skall hitta rätt information. Sökordet är ämne i Libris - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.37 (CEST)

Även jag anser den olämplig och skapar oseriösa referenser och utökar i onödan antalet länkar under externa länkar. Jag föreslår vi tar bort denna mall och användningen av den i artiklar (lätt gjort med bot)@Salgo60:Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 07.36 (CEST)

Läser du om personen på Wikipedia är det i min bok självklart att du är intresserad om det har skrivits om denna person någon annanstans? I vilka användarfall tror ni inte personen är intresserad av detta? Skall Wikipedia artikeln vara den enda källan personen är intresserad av? - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.37 (CEST)

Fast nu blandar du källor, externa länkar och vidare läsning.

Källor: Ska belägga text som är skriven i artikeln. Jag tycker det alltid ska göras i not-form.

Externa länkar: Mer eller mindre officiella länkar. Typ en biograferads webbsida, fan-sida, eller stiftelse/vän-sida. Eller en intitution/företag/myndighets webbsida. Dessa ska användas restriktivt, bara någon enstaka länk.

Vidare läsning: T ex ett standardverk om en biograferad eller ämne. Den ska ge mer info än artikeln. Den ska användas mycket restriktivt.

Sen finns ju "auktoritetsdata" också, möjligen skulle man kunna göra en motsvarande mall, baka in en mall i auktoritetsdata, med en sammanställning över verk där en person är biograferad.

--LittleGun (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.06 (CEST)

Båda sökmöjligheterna i Libris - verk av och verk om - bör definitivt bakas in i auktoritetsdata, det är där databaser och bibliotekskataloger hör hemma. /Ascilto (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.22 (CEST)

LittleGun Ok blir inte klokare. Ascilto jag föreslog det 2017 se länk

• Libris namn den hittar böcker en person skrivit. Vilken sektion? Idag ligger den oftast i externa länkar
  • på sidan om mallen säger dom "se även" eller "externa länkar" i en författarbiografi....
• Libris ämne den hittar böcker om ex. Selma Lagerlöf länk 1210 böcker, borde det inte det jämställas med en fansida men i bokform.....eller en biograferad websida som KB har kvalitetssäkrat....
• Auktoritetsdata för Libris är idag goddag yxskaft och ger en normalläsare ingenting ex. Selma Lagerlöf se även diskussion 19 dec mitt förslag att göra det bättre vilket jag tror sker med nya LIBRIS XL(se nedan)... sedan tvekar jag på att en normal läsare hittar ned til Auktoritetsdata på gott och ont... en bra "landningssida" hos KB för Selma Lagerlöf skulle kunna göra att både Mall:Libris namn och Mall:Libris ämne och endast Mall:LIBRIS post som pekar på EN bok blir kvar- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.33 (CEST)

Libris namn: Den ligger väl redan i auktoritetsdata? Då behövs den inte en extern länk också. Verk kan också med fördel listas i en egen sektion.

Libris ämne: skulle kunna ligga under externa länkar. Men eftersom det finns fler system än Libris så är det inte självklart att den ska få företräde. Därför föreslog jag att samla alla på ett ställe. Precis som Ascilto och tydligen du tidigare.

Finns det bättre sätt att länka till Libris eller om Libris XL blir bättre, då är det bara att byta ut det. Men funktionen blir väl inte bättre om den läggs i externa länkar istället för auktoritetsdata?

Om det är så att läsare inte hittar till auktoritetsdata, och kanske därför inte heller till mitt och Asciltos förslag "biografidata", är det såklart olyckligt. Men vi kan inte flytta upp allt vi själva tycker är viktigt till prominentare platser utan konsensus.

Vad menar du att du inte blir klokare? Är du med på skillnaden Källor, Externa länkar och Vidare läsning?--LittleGun (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.55 (CEST)

Vi kan ta detta över en pilsner på en Wikipub... för svenska artiklar är nog LIBRIS outstanding som en katalogtjänst. Läs Om LIBRIS

en nationell söktjänst med information om titlar på svenska bibliotek dvs. väldigt speciell 

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 12.03 (CEST)

Hur gör proffs?

Kolla gärna på SKBL som avslutar varje artikel där det går med LIBRIS länk av dvs. personen är författare och ämneslänkar dvs. ämne ex. SelmaLagerlof

• Av Selma Legerlöf
  • Motsvarar Mall:Libris namn
• Om Selma Lagerlöf
  • Motsvarar Mall:Libris ämne

Är problemet layout och inte funktion

1. minska antal länkar så finns lösningen troligen nedan med LIBRIS XL och en landningssida baserat på Wikidata Q nummer alt. att frågorna slås ihop....
2. plats fler länkar tar upp så är det kanske dags att ändra web designen... Tycker själv att alla länkar som Mall:Faktamall Biografi WD kan "generera" inte skall visas för den användare som inte begär detta.... jmf Wikipedia på Iphone där de visas då man klickar video vid 1 minut
3. Tror vi inte att någon vill läsa andra källor OM artikel subjektet så kan mallen tas bort....

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.37 (CEST)

Du blandar ihop källor, vidare läsning, och externa länkar. Se ovan.--LittleGun (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.08 (CEST)

Libris XL

Fem5 Yger Antar att alla inte är uppdaterade på att LIBRIS/Kungliga biblioteket är på väg till en Wikidata liknande lösning som heter LIBRIS XL. Jag försöker driva ett case att mallarna ersätts med att LIBRIS Kungliga biblioteket skapar en Landningssida jmf OCLC för Selma Lagerlöf dvs. där all information finns länk WorldCat för Selma Lagerlöf Mer info om detta

• Video med Peter Krantz om det nya systemet LIBRIS XL
• Blog LIBRIS brukar skriva om detta

För 2 veckor sedan var jag på möte med Kungliga Bibliotekets fd. CIO Peter Krantz och då pratade vi om denna brist hos LIBRIS och enl. honom fanns det ett användarfall i det nya projektet att även ha WD Q nummer i databasen ==> att det öppnar upp nya lösningar och troligen även funktionella landningssidor per person.... och mycket enklare länkmodell då dagens lösning är helt otidsenlig - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.37 (CEST)

Våra inlägg handlar inte om Wikidata eller vad du tycker är lämpligt, utan vad vi anser vara lämpligt visa upp i Wikipedia. Och vi tre anser vi inte bör föra in ytterligare en extern länk som dessutom innehåller data med "luddig" kvalitet.Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 08.44 (CEST)

Spännande att hävda att söka på ämnesord hos Kungliga biblioteket har luddig kvalitet och indirekt idiotförklara SKBL då känns det inte som det är så mycket att diskutera.... kanske en bot som räknar länkar och tar bort om det är fler än 3 är lösningen... ;-) - Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 09.56 (CEST)

Dessa länkar är emot vår riktlinjer, bl.a. "Wikipedia är ingen samling av externa hänvisningar" (Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Ingen samling externa hänvisningar). Tanken är god - att knyta ihop Wikipedia med andra system. Men att göra det genom länklistor i slutet av artiklarna är fel väg. Speciellt då dessa länklistor har potential att bli hur långa som helst. Finns det något hinder för att låta detta gå genom Wikidata istället? Det är bara ett musklick bort, man kommer lätt till rätt Wikidataobjekt via menyn på vänsterkanten. Fem5 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 10.44 (CEST)

Jag har inget problem med att allt ligger i WD. Oftast designas weblösningar att man har ett mål som definierar vilken upplevelse/funktioner en användare skall ha.... ett problemet idag att ha allt i WD är att LIBRIS inte har LIBRIS nummer för alla personer men det löser sig nog med LIBRIS XL om dom lagrar WD:s Q nummer ==> då behöver man inte ens gå via Wikidata utan kan gå direkt till LIBRIS XL och ange Q numret... fungerar men användarvänlighet = 0 och det är upp till användaren att testa om det finns böcker inte artikelförfattaren i Wikipedia....

Ser vi och lär från SKBL så har dom länkar i artikeln till LIBRIS om det finns något att söka dvs. dom värderar LIBRIS högt och vill göra det enkelt för användaren....

• MalvinaBrakenhielm har endast AV länk
• SelmaLagerlof har AV och OM länk
• JulieAlixdelaFaye saknar länk

Är det viktigaste att minska antal länkar så är mitt förslag att "skicka" alla läsare först till SKBL som sedan länkar till Libris

SKBL tycker att Kungliga Biblioteket alltid är värt att undersöka vidare och länkar alltid till dom om material finns.... kan ha en förklaring att dom som bestämmer designen är litteratur professorer dvs. de gillar säkert böcker och LIBRIS.

• Kör man linjen alltid SKBLförst ==> Wikipedia behöver inte länka till LIBRIS och "förbruka en länk" som kan användas till annat......
  • SKBL länkar även ofta SBL ==> att vi kan även ta bort den länken osv osv....
• "SKBL kvinnor" i sv:Wikipedia med Mall:Libris namn är idag 283 stycken där vi skulle kunna ta bort Mall:Libris namn och lita på SKBL

Eftersom mer och mer saker blir tillgängliga elektroniskt så är det nog bra att inte bara ha antal och argumentet inte en länksamling utan man funderar över vilken läsupplevelse/stöd en Wikipedia läsare skall ha..... är min tro är....som jag skrev ovan bör nog Wikipedias användargränssnitt designas om nu när alla svenska födelsedatum kan ha källa hos Riksarkivet SVAR etc... alternativt även välja bort dessa... dom kan ju som sagt nås från WD...

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 11.42 (CEST)

Summering

Jag finner att vi nu är fem som anser denna mall och dess användning olämplig. Jag uppfattar det som konsensus avveckla och ta bort denna mall.Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 13.54 (CEST)

Vi tar inte bort mallar. De historiemärks för att de fortfarande ska gå att se hur tidigare versioner av artiklar såg ut. Däremot kan användningen av mallen "avvecklas" genom att anropen i alla biografiartiklar där den idag används tas bort (på diskussionssidor kan de fortfarande finnas kvar) och instruktionerna i mallen om när, var och hur den kan användas bör också uppdateras. --Larske (diskussion) 2 maj 2018 kl. 14.01 (CEST)

Helt rätt, tack!Yger (diskussion) 2 maj 2018 kl. 15.01 (CEST)

Jag ansluter mig till denna konsensus. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2018 kl. 15.44 (CEST)

Jag skall informera SKBL att Wikipedia uppfattar ämnessökning i LIBRIS som trams...

Det nog lika bra att ta bort den för det är lite struligt att hitta bra ämnesord att söka på... och det är säkert jag som lagt in alla... efter modell SKBL...

• Svenska ämnesord i Libris
  • om hjälp

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 14.05 (CEST)

Det här har inget som helst att göra med huruvida en ämnessökning i LIBRIS skulle vara trams eller ej. Det här har helt och hållet att göra med hur vi valt att behandla Externa länkar. Om vi valt att säga att externa länkar ska gå till ytterst få sidor, när det gäller biografier så handlar det mest om personens officiella webbplats, då blir steget väldigt långt till att hamna i en katalogtjänsts sökträfflista, det är inte vad en läsare av Wikipedia förväntar sig. Vid skrivande av Wikipedia sker ett urval. Vi skulle kunna lägga in hundratals med externa länkar, men vi gör det inte. Det är skillnad på att samla in all tänkbar data och att presentera ett urval, det är därför som Wikidata och Wikipedia är olika projekt. //Vätte (diskussion) 2 maj 2018 kl. 14.18 (CEST)

Med den logiken så är även Mall:Libris namn dålig som skickar dig till en sökfråga med FÖRF och presenterar en söklista på 3500 böcker utan urval....

Att ta bort en mall och tro att antalet länkar blir mindre känns omvänd logik... Det jag saknar är att kunna diskutera söka på författare och ämne, eller bara ämne... har LIBRIS ett mervärde.... nu landar det i att räkna länkar under rubriken Externa länkar istället för att försöka förstå om LIBRIS har ett mervärde..... och om det är viktigare att länka till en FÖRF sökning eller en ÄMNE sökning.... snart finns i Wikidata länkar till 1600 klassiska svenska författares böcker gratis hos litteraturbanken, dvs. kan bli ytterligare en extern länk.... skall den få finnas eller tas bort? är LIBRIS katalog bättre än urvalet av klassiska gratis böcker. Idag finns +1000 länkar utan mall Wikipedia -> Litteraturbanken .... kommer en mall att förstöra detta och skall isåfall aldrig denna mall skapas....

• exempel på hur trevlig ämnessök kan vara
  • för artikel Svenskt biografiskt lexikon och hitta böcker ämne:Svenskt biografiskt lexikon. Antar att artikeln Svenskt_biografiskt_lexikon inte är en mönster artikel men som läsare skulle jag hellre vilja se ett mindre urval Vidareläsning och om jag är intresserad se vad som finns i KB....

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2018 kl. 15.26 (CEST)

Alla frågor bör inte avhandlas på puben. Vissa bör definitivt tas här där alla har chans att yttra sig. Vi vet vad Libris är och att det kan vara trevligt att göra olika typer av sökningar där. Men vi fyller inte våra artiklar med olika ting för nöjes skull. Du verkar totalt ha missförstått att Wikipedia är ett uppslagsverk med ett bestämt syfte, nämligen att presentera ett genomtänkt urval i enlighet med encyklopediskt tradition. Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2018 kl. 06.39 (CEST)

Många gånger fungerar inte Bybrunnen särskilt bra... kanske dax att hitta nya former.... jag kan känna att många inklusive du Tostarpadius pratar förbi varandra eller om det blir för komplext bara ger upp. Gör just nu en övning utanför Bybrunnen med Litteraturbanken vi får se hur det slutar... Steg 1 blir att koppla ihop SKBL med Litteraturbanken som båda inser mervärdet. Har någon några tankar om Litteraturbanken passar in på sv:Wikipedia så dela gärna dom. Finns en stor risk att det blir för många länkar... om detta inte styrs upp av dom som förstår..... - Salgo60 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 09.26 (CEST)

Ett exempel: Selma Lagerlöf har för många länkar i både "Vidare läsning" och "Externa länkar". Ska dessa länkar strykas nu? VisbyStar (diskussion) 3 maj 2018 kl. 10.57 (CEST)

Känns som Kungligabiblioteket gör en egen länksamling log Kan "trösta" med att WD Selma Lagerlöf (Q44519) är ännu värre med 11 mer eller mindre oseriösa källor för när hon föddes.... - Salgo60 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 11.14 (CEST)

Inte alla, men det finns böcker under vidare läsning som bara ägnar några sidor åt Selma och borde tas bort (vidare läsning ska vara fördjupande), t ex "På spaning efter berömda skrivbord" & "Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden". Under externa länkar finns det många länkar som borde tas bort (t ex 78-varvare, imdb, genealogi, 20kr sedeln osv). 2A03:1B20:4:F011:0:0:0:18E 3 maj 2018 kl. 11.17 (CEST)

Personligen störs jag inte av längden på dessa "länklistor" om de är relevanta och hänger ihop med ämnet. Däremot tycker jag inte om "trasiga länkar" – så där kan jag göra en insats emellanåt och ibland. VisbyStar (diskussion) 3 maj 2018 kl. 13.43 (CEST)

Alla anrop till mallen i artiklar nu avlägsnade och mallen därefter museimärkt.Yger (diskussion) 3 maj 2018 kl. 19.17 (CEST)

Salgo60

Var kan jag hitta den diskussion som ledde till att Salgo60 fick mandat att representera wikipedia/wikidata i kontakter med andra aktörer? Det känns underligt med tanke på att han verkar driva frågor som majoriteten inte håller med om. Eller är det ett eget initiativ?2A03:1B20:4:F011:0:0:0:18E 3 maj 2018 kl. 11.21 (CEST)

2A03:1B20:4:F011:0:0:0:18E förstår inte din fråga och vad du inte håller med om.... jag börjar med WD biten...

• Exempel egenskap i Wikidata (WD)
  • d:Property_talk:P5101 - Litteraturbanken (Q10567910)
    • Proposal discussion
    • Igår skapade Magnus Manke Mix-and-match källa 1223
• andra svenska WD egenskaper som gjorts på samma sätt
• d:Wikidata:Contribute
  • dom som ligger som proposals just nu

- Salgo60 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 12.00 (CEST)

@IP-numret: Salgo60 har så vitt jag vet inget officiellt mandat att företräda Wikipedia mer än någon annan. Dock uppmuntrar vi egna initiativ, så jag ser inget fel i hans agerande. Däremot, om man tar egna initativ så kan det visa sig vara emot gemenskapens vilja, och att de idéer man har stoppas eller de måste göras på ett annat sätt. Därav dessa diskussioner. Fem5 (diskussion) 3 maj 2018 kl. 13.05 (CEST)

Vilka "andra aktörer" skulle det vara? Vem som helst som har registrerat ett konto här kan föreslå nya "properties" på Wikidata. Jag har också gjort det. /ℇsquilo 3 maj 2018 kl. 13.33 (CEST)

Som jag har förstått det försöker Salgo60 förmå redaktionerna för Libris, SBL, SKBL, Litteraturbanken m.fl. (andra aktörer) att anamma WD som ett gemensamt nav. Det låter väl bra i sig. Frågan är hur det kommer att påverka våra artiklar - kommer artiklarna eller faktamallarna att belastas med en massa överflödiga uppgifter och referenser är det inte bra, om det kan ske inom ramen för auktoritetsdata så stör det inte. /Ascilto (diskussion) 3 maj 2018 kl. 13.44 (CEST)

Att de andra aktörerna börjar använda Wikidata påverkar väl inte Wikipedia på något sätt, annat än att det kan bli lättare att hitta dessa andra aktörers information. Däremot är det illa om Salgo60 inför dessa andra aktörer presenterar sina tankar som Wikipedia-gemenskapens syn. En erfaren och lyhörd wikipedian kan förstås ofta redogöra för hur man ser på olika saker inom gemenskapen, men man bör skilja mellan de två. --LPfi (diskussion) 4 maj 2018 kl. 09.10 (CEST)

Ingen artikel om Academic Rights Watch?

Hej Wikipedia!

Jag brukar egentligen mest läsa artiklar även om jag nu har gjort mina första egna redigeringar. Sedan en tid tillbaka har jag dock funderat på varför det inte finns någon artikel om stiftelsen Academic Rights Watch som verkar för en akademisk frihet i Sverige. Stiftelsen har uppmärksammats flera gånger i media och några av de fall de tagit upp har blivit riksnyheter. Kan ni inte skapa en artikel om dem? Det borde vara intressant för allmänheten och inte bara akademiker, särskilt för de som följer den svenska högskoledebatten.

Med vänliga hälsningar /Per

Det är en relativt ny grej och det finns inte någon som gjort en ordentlig analys av vad det är~och står för. Och denna länk indikerar det kan vara problematiskt formulera en text, med tanke på vår riktlinje om neutralitet. Det som kan fastslås utan att vara i strid med neutralitetskraven blir superkort och intetsägande. Jag bedömer det mycket svårt att få till en text som gör den kan platsa, och skulle rekommendera dig att börja med ett mindre problematiskt fenomen.Yger (diskussion) 7 maj 2018 kl. 11.56 (CEST)

Skrivstugeblänkare

Kort reklam för några kommande skrivstugor, med ödmjuka önskemål om hjälp både inför, under och efter.

• WikiGap Umeå, 17 maj, intresserade kan höra av sig till Sara för detaljer och möjlighet till resebidrag.
• Afrika, Stockholm, 18 maj. Inklusive visning av ny utställning på Etnografiska museet.
• Kvinnliga resenärer, Göteborg, 2 juni. Inklusive föreläsning av Rättviseförmedlingen.
  

Tillägg av artiklar att jobba med, översätta, utöka, skapa och fixa. Bilder att lägga till. Listor att använda som inspiration. Allt välkomnas, och alla är välkomna! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 maj 2018 kl. 15.29 (CEST)

Bättre sätt att hantera orter?

Till att börja med vill jag säga att jag verkligen uppskattar allt det arbete som lagts ned på ortsartiklar på sv.wp. Däremot undrar jag om vi kan hitta ett bättre sätt att visa resultatet på? Jag ville idag läsa en artikel om orten Asby (som jag stötte på i en tidningsartikel). Artikeln Asby, Ydre kommun (som enligt förgreningssidan är den som behandlar orten) gav inte så mycket encyklopedisk text, men en del data (jag fick dessutom scrolla en hel del vitt tomt utrymme mellan rubriken Befolkningsutveckling och diagrammet som följde, efter det kom två meningar om idrott, men det hade varit lätt att få uppfattningen att artikeln tog slut eller var trasig). I Asby socken fick jag däremot etymologi, geografi, fornlämningar och administrativ historik. Så finns även artiklarna Asby distrikt (som nog innehåller mer data än text), Asby församling och Asby landskommun. En del av de här artiklarna innehåller återkommande information, men ingen av artiklarna ger någon särskilt bra encyklopedisk överblick över orten, dess historia och nuvarande skick. Hade jag varit en ovan wikipedian och/eller enbart konsument av Wikipedia hade jag förmodligen dessutom haft svårt att hitta den information jag ändå fick fram. Kan vi förbättra det här på något sätt? Bli bättre på att tänka läsarperspektiv? //Vätte (diskussion) 4 maj 2018 kl. 17.20 (CEST)

Min bild att denna fråga ser olika ut beroende på ortens storlek. Småbyar har ingen SCB info och man blir snabbt refererad till sockenartikeln för mer info. För de halvstora och stora är ortsartiklarna OK, både ganska små som Lidhult och halvstora som Sävsjö. I dessa är avsnittet administrativa tillhörigheter den centrala då den knyter ihop olika stödartiklar. För stora orter finns sedan fullt med info. De jag upplever som otillfredsställande är de halvsmå som har SCb info. För väldigt många av dessa finns nästan bara Scb info, dvs info om samhället och hur den hänger ihop med annat saknas, och än värre är ofta bebyggelseenheterna enligt Scb inte de som uppfattas vara de relevanta orterna. Här för dessa som är mellan 3 och 4 tusen finns stor förbättringspotential. Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 17.40 (CEST)

Jag har länge ansett att åtminstone småorter med samma namn som socknar bör flyttas till grensidor. Egentligen skulle jag säga att det inte nödvändigtvis handlar om storleken, det finns en hel del tätorter där dess plats som första uppslag också är lite tveksamt. I de fallen kallas vanligen bara en liten del av SCB-orten det namn som artikeln har i andra sammanhang. I det här fallet finns ju faktiskt en by som sannolikt har förhistoriska anor med namnet Asby. Sedan är det ju inte säkert att inte även andra byar ingår i SCB-orten. Så är inte fallet i alla artiklar. Jag noterar att artikeln om småorten nämner en idrottsklubb, nu har jag inte hunnit kolla, men i väldigt många fall där jag gjort så ligger planen inte alls i småorten och även om den gör det är den ju vanligen inte namngiven efter orten utan efter socknen/församlingen. Att försöka införa grensidor här skulle jag se som en stort framsteg, sedan är väl frågan exakt var gränserna bör dras. Det beror ju då bland annat på om det finns en by, ett bruk, en järnvägstation eller något liknande med samma namn som SCB-orten eller om det rör sig om en nyskapelse, men om det bör göras med struktur behövs kanske enklare riktlinjer.FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.27 (CEST)

Jag är helt emot grensidor där det handlar om en och samma ort. Möjligen kan hänvisningen till sockenartikeln förbättras. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.24 (CEST)

@Tostarpadius: Nu förstår jag inte alls vad du menar. Du har tidigare försvarat att man har olika artiklar för "ort" - alltså i betydelsen bebyggelsekoglomeration och i betydelsen kommun (närmast motsvarande våra äldre landskommuner) även när det varit högst tveksamt om det funnits några "orter" i den betydelsen när det gällt geografibotartiklarna. Är byn Asby, Ydre kommun samma ort som Asby socken? Eller för den delen, för att ta några uttjatade exempel, är tätorten Funbo samma ort som Funbo socken? Är Follingbo samma ort som Follingbo socken? När du säger att du inte vill ha grensidor, menar du att uppslagen skall fortsätta peka på småorterna?FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.40 (CEST)

I detta fall finns redan grensidan Asby, som i sig kunde vara benämnd Asby (olika betydelser).Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.42 (CEST)

Nej, just den här var därvidlag kanske inte något bra exempel. Kanske berodde Vättes problem på att tidningsartikeln egentligen inte heller handlade om SCB-orten Asby utan just om socknen/distriktet/landskommunen/församlingen. Det är ju svårt att veta.FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 21.53 (CEST)

Sedan kunde ju gott artikeln om Asby utökas med beskrivning av byn och varför småorten uppkommit, men också med historik över byn. Det förefaller som tätbebyggelsen som utgör småorten är ganska ny, jag ser att här är det inte fråga om någon järnvägsstation. På ekonomiska kartan finns sex fastigheter som uppenbart är moderna villatomter som inte är kopplade till något jordbruk, pendlare till någon närliggande industri som fanns här? Idag är dock betydligt fler villor uppförda här, jag antar att det handlar om villor eller egnahem för pendlare. Det skulle dock behöva lite källor, jag har inget sådant och dåligt med tid att leta. FBQ (diskussion) 4 maj 2018 kl. 23.23 (CEST)

Alla småortsartiklar har ju numera en länk till SCB:s kartor över avgränsningarna vid olika tidpunkter. Därför kan man gärna redogöra för skillnaderna mellan byn och småorten i artiklarna. Två ganska fylliga småortsartiklar av det slaget är Skår, Ale kommun och Blinneberg, Slittorp och Färdsle. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2018 kl. 13.26 (CEST)

Huvudordet bör peka på orten. Det behövs ingen grensida för att påpeka att det dessutom finns en församling, en socken och ett distrikt samt att det dessutom funnits en landskommun och i förekommande fall finns en kommun. Dylika grensidor plockar vi bort globalt. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.07 (CEST)

@Tostarpadius: varför behövs inte påpekas att det även finns en socken mm. med samma nam - det är inte alls självklart. Om så är fallet framgår dessutom framgår det oftast inte varför det finns en SCB-ort med samma namn som socknen. Jag vet inte vad du menar med att sådana grensidor plockas bort globalt. Om artikeln innehåller lite information finns inget större skäl att skilja på socken, landskommun och församling om gränserna är någorlunda lika. Det som sker är att botartiklar om orter eller "bebyggelsekoglomerationer" har raderats, helt enkelt för att geonamnes är en usel källa och att de ofta i själva verket inte existerar och att det i själva verket endast finns en kommun med namnet, eller att bebyggelsekoglomerationen och kommunens gränser stämmer överens som i fallet med många städer.FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.23 (CEST)

Det som skett är att sockenartikeln utökas med info från församling och landskommun. Församlings och landskommun artiklarna har sedan utökats med mycket info som inte är intressant för sockenartikeln, klockare och vaktmästare i församlingen till exempel. Så att Slå ihop landskommun, församlings och sockenartiklarna tycker jag är en dålig idé och ger inte alls stöd. Orter och sockenartiklar kan jag dock se som en mer öppen fråga. Och distriktsartiklarna är lite olyckliga de är ju i praktiken SCB konstruktioner. Att slå ihop tycker jag ändå är dåligt. Jag anser ju ett avsnitt i ortasrtiklarna som knyter ihop de olika är bättre som jag lagt in i de lite halvstora artiklarna som tex Lidhult, det kunde i princip också ske i mindre orter.Yger (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.51 (CEST)

@Yger: Nej, det var inte heller min tanke. Jag tänkte snarast på förhållandet i andra länder där situationen är snarlik. Om artiklarna är mycket korta ser jag inget skäl att skilja artiklarna åt. I Finland omdirigerar sockenartiklarna oftast till kommunartiklar om idag existerande kommuner. Jag kan nog tycka att man på sikt borde skilja dessa åt, som jag förstått har man ju även börjat med kommunsammanslagningar där. Men innan man startar ett systematiskt separationsarbete ser att det är bra om artiklarna innehåller mer än bara information om att det är en socken i Finland med koordinater.FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 20.42 (CEST)

Att vi har separata artiklar är ett stort framsteg. Avsnitt av det slag Yger lyfter fram är en betydligt bättre lösning än grensidor. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2018 kl. 19.57 (CEST)

Jag svarar både Tostarpadius och Yger här: Jag ser inte varför de olika artiklarna bör knytas ihop i ortsartiklarna - i många fall handlar det ju om orter som inte har något med socknar eller landskommuner att göra.

Jag gav exempel ovan - Funbo är en grupp moderna villor, uppförda i slutet av 1900-talet. Varför skulle den artikeln ge information om socknen och landskommunen? Follingbo (artikeln heter Klinte och Follingbo) består huvudsakligen av en by som heter Klinte, den ligger i Follingbo men har i övrigt inget med Follingbo socken och landskommun att göra. Någon by med namnet Follingbo finns inte.

I Gotlands 100 socknar finns inte någon som har en by med samma namn som socknen. Däremot finns ett antal artiklar som heter samma sak som socknarna. De gör de för att SCB 1960 för tätorterna och 1990 för småorterna skall heta så. Ibland ligger de nära kyrkan, ibland inte. Ibland ligger de nära kyrkan, ibland inte. I många fall vad gäller tätorterna finns stationssamhällen med samma namn som socknen som vuxit fram kring en järnvägsstation. Ibland ligger då kyrkan i den orten, ibland inte.

I Uppland finns det kanske i 50 % av socknarna en by med samma namn som socknen om är kyrkby. Ibland är då kyrkbyn som är SCB-orten som huvuduppslaget går till. Ibland är det i stället ett stationsamhälle som fått namn efter socknen där det är beläget men som inte ligger vid kyrkan. Ganska ofta är det ju dock så att orter både på vägskyltar, kartor och i folkmun heter något annat än SCB-namnet. Då känns det väldigt konstigt att ett 1990 uppfunnet namn på en bebyggelse som vanligen kallas något annat skall vara grensida för socken, församling och landskommun, det riskerar bara att leda till missförstånd. FBQ (diskussion) 5 maj 2018 kl. 20.42 (CEST)

Det hela får avgöras från fall till fall om det inte finns någon ort med samma namn som socknen. Men om en sådan finns anser jag det vara självklart att den bör ha huvudordet alldeles oavsett hur gammal bebyggelsen är. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 00.26 (CEST)

En liten oslipad tanke utanför boxen. Med tanke på att Asby, Asby socken, Asby landskommun och Asby församling delar stora delar historia och till viss del geografi, skulle det vara en lösning att istället för att skapa grensida och ha separata artiklar för respektive "artikelsyskon" lägga in socken, landskommun respektive församling som egna underrubriker i artikeln om orten samt att artikeln om landskommunen pekar på byartikelns stycke om landskommunen? Detta fungerar nog rätt så bra för mindre orter där skillnaden mellan orten, kommunala indelningen och kyrkliga indelningen inte är så stor. // Castrup (diskussion) 7 maj 2018 kl. 21.04 (CEST)

Det är just detta vi bör undvika. Enligt min mening bör vi även globalt ha separata artiklar om orter och kommuner. Detta förutsätter dock att vi reder ut vad "centralorten" heter och inte förutsätter att det finns en ort med samma namn som kommunen. Så är det ju inte ens i Sverige i alla fall (Mark, Uppvidinge och Östra Göinge är några exempel, där häradet bidragit med namnet utan att det är total överensstämmelse). Vad gäller kyrkbyar är det ännu vanligare, som ofta framhållits, även ovan. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2018 kl. 06.24 (CEST)

Mer substans i artikel om mindre orter

Jag har nu utökat artikeln Asby, Ydre kommun med info från lite olika lättåtkomlig info (inklusive från sockenartikeln) och utan någon som helst kunskap om orten. Som synes var det relativ lätt ge den mer substans (men 30 minuter tog det mig ändå) och det skulle gå källbelägga mer än vad jag gjort. Yger (diskussion) 5 maj 2018 kl. 21.05 (CEST)

Att upprepa information från sockenartikeln ser jag som mindre lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 00.22 (CEST)

Recensionssida som komplement?

Idé: Inled snack med Sveriges kommuner om möjligheten för kommunerna att anställa wiki recensenter.

Jag tänker följande: Det kanske inte är så lämpligt att ge betalt för att skriva artiklar, eftersom det går emot kärnan i Wikipedias filosofi. Men det finns en annan uppgift, som jag tror skulle lämpa sig som lönearbete, och lämpligen att kravet bör vara relevant högskoleutbildning och helst journalist. Nämligen att skriva fristående recensioner om artiklar.

Jag tänker mig upplägget såhär. Idag har vi artiklar och diskussionssidor. Om vi säger att Stockholms kommun anställer en journalist som recensent och denne skriver ett antal recensioner per dag. Då får dessa artiklar ett särskilt märke. Så att man ser att just denna artikel har fått en recension.

Klickar man på den fliken får man upp recensionen ifråga. I instruktionerna till recensenterna bör ingå att läsa på lite om ämnet och även se hur artikeln är författad på andra språk mm. Och utifrån detta skriva en resonerande text som kan vars till nytta för artikelns fortsatta förbättringar, i den mån det behövs. Vad tror ni om detta upplägg? Mats33 (diskussion) 6 maj 2018 kl. 03.59‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Helt förkastligt! Vi skall vara ett helt oberoende uppslagsverk. Detta är lika illa som att vi läte olika företags informatörer skriva artiklar. Dessutom vore det slöseri med skattepengar. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 05.24 (CEST)

Jag ser inget problem med att personer anställs med arbetsuppgift att skriva på wikipedia, det förekommer redan. Sedan anser jag att de då bör informera på användarsidan om sitt uppdrag och givetvis är det nödvändigt att de kommunicerar med övriga användare om sina ändringar och är medvetna om att de inte har något särskilt mandat att genomföra ändringar utan att dessa diskuteras fram i sedvanlig ordning.FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 08.30 (CEST)

Varför skall kommunanställda ägna sig åt att recensera artiklar på Wikipedia? Det är absolut inte en kommunal uppgift och kommunerna skall satsa skattepengarna på sina kärnuppgifter.--Historiker (diskussion) 6 maj 2018 kl. 08.55 (CEST)

Jag förstår inte heller varför kommunerna skulle se det som sitt uppdrag att bedömma Wikipedia och jag håller med om att Wikipedia inte ska utse en aktör med uppgift att som bedömma våra artiklar.

Annars som FBQ. Vi tillåter redan informatörer att skriva, vilket jag tycker vi ska fortsätta med. Både från företag, institutioner och myndighter. Så länge det görs utan ägandeskap, genremässigt korrekt, med NPOV etc.

Och jag hoppas på fler undersökninar och utredningar av Wikipedia, vårt innehåll och arbetssätt från myndigheter, universitet, massmedia, etc. Bekostat med skattepengar, om det är så.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.10 (CEST)

Projektet Internet i Sverige försökte göra något åt detta håll. Se tex Diskussion:Pär Ström. Men det slog inte an och jag uppfattar det heller inte gav förväntade impulser att förbättra artiklarna.Yger (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.07 (CEST)

Nej, Wikipedianer är bra på att starta såna projekt, och i fallet Internet i Sverige var det väl en person som hade betalt en kort tid. Men gemenskapen är mer intresserad av att jobba adhoc och förbättra artiklar och sen gå vidare. Och det är toppen! Jag tror mer på utredningar och undersökningar som är avgränsade i tid och rum. Men, visst! Kämpa på. Rätt som det är dyker det kanske upp något metodiskt som får en kritisk massa aktörer. Det blev ju så med Wikipedias artikelskapande en gång i tiden.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.22 (CEST)

Min erfarenhet utifrån Internet i Sverige-projektet är att det är ett misstag att göra utvärderingarna först, dock. Samla kritisk massa. Sätt sedan upp ett utvärderingssystem som kan hjälpa dem. Men gör det först när det finns ett antal aktiva personer som är intresserade av att redigera artiklarna, annars finns det risk att man lägger tiden på fel sak. Utvärderingar som ingen följer upp är inte så meningsfulla. /Julle (disk.) 6 maj 2018 kl. 23.25 (CEST)

Visst fanns det också försök med att läsare/användare enkelt skulle kunna recensera artiklarna? Bara med ett enkelt knapptryck, typ på en glad, halvglad eller sur gubbe. Och att det skulle presenteras längst ned i artikeln. Jag har för mig att det förutom att skapa en recension, så visade testerna att det ökade intresset att också redigera.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.27 (CEST)

mw:Extension:ArticleFeedback, mw:Extension:ArticleFeedbackv5. Nirmos (diskussion) 6 maj 2018 kl. 12.08 (CEST)

Enligt många rapporter kommer robotar att ta flertalet jobb inom kort, eller åtminstone väldigt många, och då kommer vi i vilket fall, i samhället över lag, att tvingas välja mellan att skapa nya jobb och massarbetslöshet. Att skapa nya jobb i anknytning till bildningsektorn, där Wikipedia ingår, och i kultursektorn, och genom att ge folk betalt för många andra ting, som idag inte är jobb. Till och med betalt för att gå bokcirklar och gud vet vad. Det kommer säkerligen att föreslås med allt tätare mellanrum just pga tyngden i denna övergripande samhällsutveckling. Hur gärna vi än vill vara helt oberoende och arbeta gratis, så är vi trots allt en del av samhället och samhällsutvecklingen. --Mats33 (diskussion) 6 maj 2018 kl. 11.04 (CEST)

Finns finansiering, så är det alltså möjligt att skapa artiklar mot betalning.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2018 kl. 12.44 (CEST)

Den dagen, den sorgen. Just nu råder arbetskraftsbrist inom många områden, inte motsatsen. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 15.57 (CEST)

Jag kunde väl ha lagt till som LittleGun att visst, om någon kommun vill skriva egna recensioner av artiklarna är de givetvis fria att göra så, men även jag ser att det troligen inte skulle vara så mycket poäng. De här recensionerna eller utvärderingarna skulle i så fall inte få någon särskild status, och frågan är hur många wikipedianer som skulle läsa dem och engagera sig i att utveckla artiklarna utifrån de förslagen. Jag tror inte det skulle bli så många och det skulle troligen bli väldigt mycket arbete för lite resultat på wikipedia.

Vad gäller arbete så finns det massor med arbete som skulle behöva utföras, i skolor, daghem, inom vård och omsorg anser nog de flesta som arbetar där att det saknas personal, så inte behöver man ge betalt för att gå på bokcirklar för att hitta på meningsfulla sysselsättningar. I stället är det ju så att det är brist på pengar som gör att det inte finns fler anställda där. Att man ändå på många håll satsar på wikipediaredigerande handlar ju om att man anser att det är investeringar som lönar sig, och att rätt utformade wikipediaartiklar är värd mångt mycket mer än vad personen som skriver där kostar. Man kan tycka att kommunerna bör ägna sig åt sin "kärnverksamhet" men de flesta kommuner spenderar redan miljontals eller tiotals miljoner på reklam varje år vare sig man tycker att det är bra eller inte. Sedan går det ju att konstatera att de tyvärr oftast har ganska dålig koll både på hur wikipedia fungerar och hur man bäst går till väga för att redigera här. Försök att ändra som resulterar i kritik på diskussionssidan, tillbakarullningar och i värsta fall KAW-trådar, blockeringar och trådar på bybrunnen är ju bara dålig publicitet som man gärna är utan. Därför hittar man gärna andra vägar. Och det bästa är ju om man kan få oavlönade wikipedianer att på frivillig väg skriva och utöka artiklar inom områden man vill få belysta. Men det är ju inte lätt.FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 22.43 (CEST)

Vad menar Du med att det inte är lätt? Vi är många som gärna skriver här. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2018 kl. 23.14 (CEST)

Ja, men vi skriver inte nödvändigtvis om det som våran hemkommun (eller någon annan) helst skulle önska. Dessutom, om vi gör det utan någon kampanj så är det ju inte värt att lägga några resurser på oss, om det nu inte skulle få oss att skriva ännu fler lämpliga artiklar. FBQ (diskussion) 6 maj 2018 kl. 23.19 (CEST)

Nej, jag vill inte att ett enda öre av skattepengar skall satsas på Wikipedia. De behövs bättre på andra håll. Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2018 kl. 19.49 (CEST)

Det här känns obehagligt. Hur ska svwp, eller ens Wikipedia, kunna behålla sitt oberoende, sin neutralitet, om vi tigger pengar av politiskt tillsatta organisationer (=kommuner)? Och hur ska vi kunna försvara vårt oberoende om vi ger oss in i den politiska debatten och kräver kommunala anslag? Anslag som kanske de enskilda wikipedianera kanske tycker passar mycket bättre på andra områden? / Ternarius_D 7 maj 2018 kl. 21.15 (CEST)

Om vi vill att pengarna satsas på annat håll spelar inte så stor roll. Möjligen kan vi försöka rösta på partier som vill minska anslagen till reklamsatsningar inom kommunen (eller tvinga kommunen att skriva avtal om att inga avtal om stärkandet av varumärket får involvera redigeringar på wikipedia och inget samarbete med skrivstugor eller eller wikimediatävlingar får förekomma) - det gäller då att de partier som inte vill satsa pengar på reklam inte vill satsa på utveckling inom wikipedia av andra skäl - och att man över huvud taget lyckas göra det till en valfråga inom kommunen. Poängen är att det finns inget "vi" på wikipedia - bara enskilda skribenter och pengarna kommer att satsas oavsett om "vi" tigger om dem eller inte. Sedan finns givetvis Wikimedia Sverige och dess projekt, men det är ju en annan sak som vi inte behöver blanda in här. Kommuner eller andra kan samarbeta med dem men de behöver de inte alls om de inte vill, de hindrar dem inte att redigera på wikipedia. Jag får väl säga som Användare:Grillo - wikipedia var inte neutralt 2005 och är det inte nu heller (han skrev om "problemanvändare" utan att tala specifikt om POV, så jag vet inte om han tycker att det kan sägas inkluderas, men det kan väl vara det samma), vi har aldrig varit oberoende. Sedan tror inte jag att vi någonsin kommer att bli det heller, men tror över huvud taget inte att det är något uppnåeligt mål. Vi kan försöka arbeta med att granska texter och rensa bort reklam och POV-artiklar, och förhoppningsvis blir det inte värre. Jag ser inte kommuner som det största problemet, de har ju då faktiskt väljare har möjlighet att agera om de börjar fylla wikipedia med skit, även om vi wikipedianer skulle vara oförmögna att hantera det. FBQ (diskussion) 7 maj 2018 kl. 23.24 (CEST)

Vill väl bara tillägga att jag faktiskt ser det som en farlig väg att wikipediagemenskapen börjar försöka ha synpunkter på vad kommuner skall lägga skattepengar på. Givetvis har alla rätt till en åsikt, men om det ses som ett område där vi bör hitta konsensus ser jag det som ett farligare hot mot neutraliteten än kommuner som redigerar här. FBQ (diskussion) 8 maj 2018 kl. 00.15 (CEST)

Det är en sak vad som faktiskt händer och en annan vad vi uppmuntrar. Någon konsensus om hur skattepengar bör användas är inte nödvändig eller ens önskvärd. Det är en styrka att vi har medarbetare med olika politisk färg. Det enda som krävs är en strävan att skriva neutralt. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2018 kl. 06.31 (CEST)

Ordningen på exempelvis Rösjön-sjöarna

Taxelson och andra: Om ordningen på exempelvis Rösjön-sjöarna. För mig var det svårt att leta bland sjöarna. Såg slutligen (i redigeringsläge) att ordningsföljden var "Artiklarna är grovt ordnade efter landskap från söder till norr". Är det (utan landskapsrubriker) någon slags logisk uppställning? Något som någonstans i Wiki rekommenderas? Var hittar jag mer om det? Jag hade nog lättare förstått systemet med exempelvis uppifrån och ned (med eller utan synligt) landskap A-Ö (för Rösjön just nu: Halland-Östergötland). Vame (diskussion) 9 maj 2018 kl. 22.35 (CEST)

När jag satte ihop verktyget för att skapa dessa grensidor för några år sedan valde jag att sätta dem i landskapsordning. Eftersom de sydsvenska landskapen har färre sjöar än de mellansvenska och norrländska valde jag att sortera ungefärligt från söder till norr. Om det var det bästa kan diskuteras. Landskapen i bokstavsordning hade varit ett alternativ med en del fördelar och en del nackdelar, men så gjorde jag inte. Ibland brukar jag med ett annat skript i efterhand lägga till landskapsrubriker som jag nu gjorde med Rösjön, men har inte orkat göra det systematiskt. Exekveringstiderna för skriptet som sätter ut dessa rubriker är ofta flera minuter långa för längre sidor eftersom det måste titta i varje artikel. Den som vill omorganisera dessa på något bättre sätt får givetvis göra så. Bästa sättet att hitta en viss sjö är ofta via kartlänken. Taxelson (diskussion) 9 maj 2018 kl. 23.20 (CEST)

Lösenord och misslyckade inloggningar

Om ni är aktiva utanför svenskspråkiga Wikipedia kanske några av er har fått en notifikation om misslyckade försök att logga in på ert konto – det pågår just nu en större attack mot, eller åtminstone symboliska försök att logga in på, konton på engelskspråkiga Wikipedia. Jag har där sett lite förvirring kring vad det innebär i praktiken, så några allmänna råd kring kontosäkerhet:

Att någon försöker logga in på kontot är inte i sig en anledning att byta lösenord. Det meddelande man får ber en att kontrollera att lösenordet är starkt och säkert. Ett säkert lösenord skall vara rimligt svårt att knäcka (tillräckligt långt; bland gemener, versaler och andra tecken; inte bara vara ett ord som står i en ordbok eller någonting som enkelt går att lista ut, absolut inte "123456", "qwerty" eller liknande) och inte användas någon annanstans på nätet (i så fall kan det räcka med att lösenordet läcker ut på ett ställe för att man skall kunna logga in på andra också). Har man ett starkt lösenord som inte används någon annanstans och inte har anledning att tro att någon kommit över det på något sätt finns ingen anledning att byta bara för att någon försöker logga in.

Har man adminrättigheter – eller särskilt om man är IP-kontrollant eller byråkrat – kan man slå på tvåstegsinloggning om man vill. Det gör det mycket svårare för någon annan att ta över kontot. Se m:Help:Two-factor authentication. Se verkligen till att spara koderna någonstans i så fall, om ni skulle tappa bort till exempel den mobil ni använder. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 00.30 (CEST)

Jag fick en sådan notifikation igår. Jag skulle uppskatta om någon delade en länk där jag kan läsa mer om denna attack mot Wikipedia. En.wp kändes lite svårnavigerat för min del i detta. TJ Lusitanias (diskussion) 4 maj 2018 kl. 15.33 (CEST)

Det är sådant som händer, så ingenting att få panik över – det är inte första gången, men nu när vi har LoginNotify så märker folk faktiskt av det. Men har man inte tänkt på sin kontosäkerhet tidigare är det en påminnelse om att folk faktiskt försöker ta över Wikipediakonton, och att ett starkt, unikt lösenord är en bra sak.

Det finns inte jättemycket information någonstans än eftersom det inte finns någon klar analys, men kan kan läsa vad WMF:s säkerhetsansvarige skriver här: Information on "Multiple failed attempts to log in" emails. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 17.13 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia är mindre utsatt, men de flesta av oss har ju någon gång sneglat på engelskspråkiga Wikipedia samtidigt som vi varit inloggade, och då finns samma konto med samma inloggningsuppgifter där också. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 17.15 (CEST)

Tack för svar och länk, Julle. Jag fick mig iaf en tankeställare och bytte till ett säkrare lösenord. TJ Lusitanias (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.04 (CEST)

Samma gjorde jag. Jag hade iofs redan "svåra" lösenord tidigare, men eftersom sådana är svårare att komma ihåg, gjorde jag kardinalfelet att ha samma lösenord till många applikationer. Det har jag ändrat på nu. Istället har jag lagt upp alla mina lösenord på en krypterad fil, vars lösenord givetvis är unikt, och lagt upp filen på ett USB-minne. På så sätt är filen bara tillgänglig för eventuella hackare den korta tid då jag behöver läsa den. / Ternarius_D 4 maj 2018 kl. 18.14 (CEST)

Ja, unikt vs komplicerat kan vara en svår avvägning. Ett tips är att bygga meningar. Någonting i stil med "JagGillarWikipediaKunskapKanVaraFint!DetUppskattarJag!" är både starkt och kanske enklare att minnas. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 18.48 (CEST)

Sedan 4 månader tillbaka har jag fått sammanlagt 24 meddelanden om en eller flera misslyckade försök att logga in på mitt konto. Jag har redan bytt till ett säkrare lösenord, men kan ändå inte låta bli att undra över varför jag attraherar så många hackare. Kanske är kontonamnet så simpelt, att de tror att lösenordet också är simpelt? Luke (diskussion) 4 maj 2018 kl. 18.28 (CEST)

Jag skulle gissa – och nu spekulerar jag bara – att det helt enkelt beror på att du har ett vanligt engelskt namn. Det är inte att det är enkelt, utan att det kommer upp i många listor över vanliga användarnamn. Du kan också kika på phab:T145952 för olika möjliga lösningar som har föreslagits. /Julle (disk.) 4 maj 2018 kl. 18.45 (CEST)

Informativt och logiskt. Tack! Luke (diskussion) 4 maj 2018 kl. 22.44 (CEST)

Även jag har fått dessa mailvarningar om misslyckade inloggningsförsök, två gånger. Man hoppas ju få en mailvarning även om någon faktiskt lyckas ta sig in i kontot? Jag tror man borde få det. När det gäller kontosäkerhet så är huvudregeln att man ska slå på tvåstegsverifiering (t.ex. sms-inloggning). Jag har till min fasa konstaterat att Wikipedia endast tillåter det för administratörer och liknande användargrupper. Varför det? Finns det något skrivet på enwiki om när funktionen kan tänkas rullas ut till vanliga dödliga användare? Speciellt mot bakgrund av dessa händelser borde man snabba på det arbetet kan jag tycka. Alla stora it-företag erbjuder tvåstegsverifiering och det blir allt vanligare att kunna använda det hos olika typer av företag och organisationer. Det är faktiskt dåligt att Wikimedia/Wikipedia inte hängt med. --Jeff752362 (diskussion) 8 maj 2018 kl. 23.19 (CEST)

@Jeff752362: Det får man. Ämnesraden ser ut på formen "Inloggning på PROJEKTNAMN som ANVÄNDARNAMN från en dator du inte har använt nyligen". Skälet till att 2FA inte finns för alla är för att de inte har hunnit skala upp den tekniken än (om jag förstod det rätt). 9 maj 2018 kl. 00.31 (CEST)

Du skriver "skala upp tekniken än". Var kan man läsa mer om det? Tack! --Jeff752362 (diskussion) 10 maj 2018 kl. 15.23 (CEST)

@Jeff752362: Jag läste det i en Facbookgrupp. Jag har inte sett det nämnas on-wiki någonstans. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 maj 2018 kl. 22.56 (CEST)

Veckans tävling - 1600-talet

Under veckan 7–13 maj pågår Veckans tävling 1600-talet, där det gäller att skriva fler, utöka befintliga, eller allmänt förbättra, artiklar om 1600-talet. Under detta sekel grundades Nederländska Ostindiska Kompaniet, släkten Romanov tilltädde tronen i Ryssland, Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen, Engelska inbördeskriget utkämpades, Kapstaden grundades, teatern präglades av Molière, Racine och Corneille, vetenskapsmännen Johannes Kepler, Galileo Galilei, Isaac Newton och Christopher Polhem verkade, barocken var den dominerande stilen och Peterskyrkan invigdes. I Europa pågick Trettioåriga kriget under åren 1618–1648. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 6 maj 2018 kl. 09.29 (CEST)

Artikeltips som följer flyttade till Wikipediadiskussion:Veckans tävling/1600-talet där artikeltipsen hör hemma. --Allexim (diskussion) 13 maj 2018 kl. 01.49 (CEST)

Uppdatera tabell med kopierade data ur kalkylark/spreadsheet

Hej!

Jag har data i spreadsheet/kalkylark. Vill nu uppdatera en existerande tabell i en Wiki-artikel, utan att behöva skriva varje värde manuellt i varje cell.

Har provat både visuell redigering och wikitext. Inget alternativ fungerar.

Letade i Hjälp-avsnittet, men där hittade jag ingen vägledning.

Stringence (diskussion) 12 maj 2018 kl. 14.39 (CEST)

Du kan skapa wikikoden för tabellen som textrader i ditt kalkylark och sedan, i wikitextredigeringsläget, ersätta den befintliga wikikoden i artikeln med den texten. --Larske (diskussion) 12 maj 2018 kl. 14.54 (CEST)

Jag svängde ihop ett verktyg för att skapa tabeller för ett tag sedan, det finns åtkomligt här. Det är bara att markera de celler du vill göra en tabell av, kopiera och klistra in i textfältet. Det funkar från både Microsoft Excel och LibreOffice Calc. Kryssa i rutan ”Tabellen har kolumnrubriker” om översta raden ska formateras som rubriker. /Autom (diskussion) 14 maj 2018 kl. 04.25 (CEST)

Illustreringsrace XIV

Illustreringsrace XIV riktar fokus på artiklar utan bild.

Om en timme är det ny tävlingsvecka på Wikipedia. Då drar den fjortonde upplagan av Illustreringsrace igång. Det är många Wikipediaartiklar som saknar bild och som skulle bli bättre med en sådan. Under de 13 tidigare tävlingsupplagorna har vi totalt åtgärdat 10 317 artiklar. Hur många klarar vi av denna gång? --Paracel63 (diskussion) 13 maj 2018 kl. 23.05 (CEST)

Bildfråga

Representativ bild för Ånnaboda?

På en inte så välbesökt diskussionssida ställer Vätte en viktig fråga som lite knyter an till en diskussion på bybrunnen nyligen om bildval. Frågan är om det är bättre att ha ingen bild än en inte så representativ bild, och sammanhanget det kom upp gällde nationalparker och naturreservat. Om diskussionen passar bäst där, här eller på någon annan sida vet jag inte, men jag tycker att fler ska få chansen att se frågeställningen i alla fall. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 maj 2018 kl. 09.20 (CEST)

Som i diskussionen du refererar till, anser jag bilder måste uppfylla vissa minimikrav för att platsa. Den måste först visa något från platsen/området, kyrkan 1 kilometer bort platsar inte. Sedan måste den visa något som känns som visar något som är unikt med platsen. Jag tog bort bild av en obemannad mack på en asfaltyta tex, det var inget utmärkande för orten. Även bilder som kan inkräkta på personlig integritet bör undvikas, som en bild av ett specifikt privatägt hus, eller en fest där människorna syns tydligt. Bilden till höger ger mig inga associationer till ett naturområde och individerna är för dominerande. Jag skulle föredra ingen bild framför denna.Yger (diskussion) 8 maj 2018 kl. 10.34 (CEST)

Som fotointresserad har jag väl synpunkter... Men det är inte enkelt. Finns verkligen bara en enda bild, och är den dålig? Just exemplet nationalpark, så är den dålig. Fel val. Men, ponera, att den enda bilden som finns på wp, är en bra närbild på en blomma, som just den nationalparken är "känd för". Ok, i brist på bättre, så säger jag ok. Likaså har vi vissa kända personer, som representeras med en ganska gräslig digital inzoomning. Fortfarande ok, om det är "det bästa vi har". Orter, om den lokala korkiosken verkligen är känd, aningen utanför hålan, så är det (i brist på flybbild) helt ok. Det finns en övertro på att hålla tillbaka den lokala kiosken, som ofta är mycket viktig för de lokala - vilket kanske överheten i stockholm inte alltid inser, när de sitter i teaterbaren och sätter drinken i halsen för att någon har varit djärv och lagt in en lokal korvkiosk. Så just det citerade exemplet, säger jag Nej till. Men säg nu att UNESCO orten Kyrkbyn utanför Luleå bara har ett enda hus avfotograferat, enda bilden - så säger jag samma som om enda bilden av nye okände statsministern - kör, i väntan på nya bilder. Vad representerar Stockholm? Flygbild Gamla Stan? Öde (tidig morgon) gränder i Gamla Stan? Gränder i Gamla Stan, fyllda till bristningsgränsen med fulla turister som ristar hjärnan i kulturbyggnader? Eller är (typ) Tensta det som representerar Stockholm? Alla är ju faktiskt inte i Gamla Stan. Nästa fråga är, hur mycket pengar ska wp satsa på att få bra representativa bilder? (Nej, jag har inte svaret, det var en retorisk fråga). Obemannad mack, hrm, det krävs nog att macken är "rikskänd" för att platsa. Det hela är en fråga om smak, i visst förhållande till vad skafferiet har. Men jag kräver inte att alla platser illustreras av den enda dåliga bild vi har. Dåliga bilder ska lämnas kvar i commons till den som verkligen söker. Däremot anser jag att WP allmännt är allför dåligt på att ge användarna ett "bildgalleri", så de kan leta. Till och med jag, som kan en del (dock ganska lite) om commons och kategorier, finner det obekvämt svårt att hitta/navigera de media som finns. --Janwikifoto (diskussion) 10 maj 2018 kl. 23.13 (CEST)

kommentar till mig själv: Jag anser inte att vägskylten normalt är en bra illustration. Skräp-bilder ska lämnas till de som söker. Ortens kyrka... är den historisk? Butiken, finns det något speciellt med butiken, utifrån, jämfört med andra butiker? Hellre en orts-typisk privatbostad, än en mall-byggd kedje-butik. --Janwikifoto (diskussion) 10 maj 2018 kl. 23.23 (CEST)

Jag måste erkänna att jag tycker det är väldigt trevligt med bilder på vägskyltar. Jag skulle gärna se att sådana funnes i alla ortsartiklar. Tostarpadius (diskussion) 12 maj 2018 kl. 23.12 (CEST)

@Tostarpadius: Instämmer! --Allexim (diskussion) 15 maj 2018 kl. 01.15 (CEST)

Bilder på vägskyltar ger ett uppgivet och nonchalant intryck, att man inte bemödat sig om att ta reda på vad som är speciellt eller utmärkande för orten. I stort sett alla andra alternativ är bättre. /Ascilto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 09.57 (CEST)

Jag har också svårt att förstå vad som är tilltalande med vägskyltar. Vad säger det om orten? Hur den stavas? Det vet läsaren rimligtvis redan. Vägskyltar har identisk utformning, identisk typografi, det finns absolut ingenting i dem som är utmärkande för orten. / Ternarius_D 15 maj 2018 kl. 10.09 (CEST)

Jaha, det var ju flera stycken som tyckte om vägskyltar! Själv skulle jag inte ta bort vägskylten. Men jag skulle raskt ersätta skylten i info-boxen med en bättre bild, om jag tagit en sådan. Däremot kan vägskylt vara med i galleri längre ned. Men skylten i sig är sällan utmärkande/typisk/informativ, som illustration av orten. --Janwikifoto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 10.47 (CEST)

Det är inte helt lätt att skapa regler om vad som är en bra/informativ bild av en ort. En flygbild av Gamla Stan är tjusig, jag tittar flera minuter på sådana. En flygbild av säg Orminge centrum, är högst måttligt intressant. Ett helt galleri med säg 800 bilder beskriver kanske STockholm bra, men frågan är hur många som orkar ta in alla dessa bilder. Så jag känner det är svårt att skapa regler, men orts-bilder ska vara typiska/informativa/förmedla-orts-känslan. Vad det nu är... --Janwikifoto (diskussion) 15 maj 2018 kl. 10.52 (CEST)

Om en halvtimme börjar riksdagsdebatten om Näringsutskottets betänkande NU14 om Fri följerätt

Ref: Tidigare tråd på Bybrunnen

De två motioner som handlar om en nödvändig modernisering av upphovsrättslagstiftningen vann inte något gehör i Näringsutskottet och kommer därför att avslås. Debatten sker mellan klockan 10 och 11 idag, se talarlistan och votering sker kl 16 idag.

• Länk till Riksdagens webb-tv

Från Näringsutskottets betänkande 2017/18 NU14 om Förstärkt följerätt, sidan 27:

”

I motionerna 2017/18:2791 (C, MP) och 2017/18:3074 (M) framförs att upphovsrättslagen behöver moderniseras och bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan delas online utan restriktioner. Argumentationen som framförs i de båda motionerna har sin bakgrund i olika domstolsavgöranden som pekar i motsatt riktning. Utskottet kan konstatera att Högsta domstolen i en dom slagit fast att rätten att fritt avbilda upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats inte innefattar en rätt för en ideell organisation att även publicera sådana avbildningar digitalt i en databas. Patent- och marknadsdomstolen har därefter i en dom uttalat att inte heller privatpersoner har rätt att publicera bilder av upphovsrättsligt skyddade konstverk på offentlig plats. Då den sistnämnda domen är ett underrättsavgörande med ett begränsat prejudikatvärde finns det enligt utskottet inte tillräckliga skäl att förorda några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i de nämnda motionerna.

„

Den sista meningen är inte direkt klarspråk. Ska man läsa det som att Näringsutskottet skulle ha gjort något tillkännagivande i linje med motionerna om domen från Patent- och marknadsdomstolen hade haft ett icke begränsat prejudikatvärde?

Om jag läser betänkandet rätt finns det inga reservationer från något parti mot att avslå de nämnda motionerna.

@John Andersson (WMSE): Vore intressant att få en kommentar om detta från WMSE. --Larske (diskussion) 16 maj 2018 kl. 09.32 (CEST)

Debatten finns nu att titta på under "Tidigare sändningar". Peter Helander (C) var den enda som kort kommenterade domen mot Wikimedia Sverige och förklarade att "alla bryter mot lagen" och att lagen bör ses över, se 18:00-20:15 in i den 42 minuter långa debatten. Han säger att "...nu behandlar vi inte det utan i betänkandet, förutom att det är med i betänkandet, men vi borde se över lagstiftningen även på detta område..."'. --Larske (diskussion) 16 maj 2018 kl. 13.14 (CEST)

@Larske: Jag tror att man ska tolka den sista meningen som att utskottet inte kommer att ta något annat beslut med mindre än att det finns en privatperson som tar på sig martyrrollen och överklagar en dom i Patent- och marknadsdomstolen hela vägen till högsta instans och förlorar där. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 maj 2018 kl. 13.40 (CEST)

Masskapade povvinklade artiklar

Bara sista veckan är det två artiklar/Komplettering som massakapats på uppemot 20 språkversioner, och jag är osäker hur bäst hantera dessa. Förvånansvärt få andra versioner har reagerat. Och även om vi kan hantera dem så känns det otillfredställandede ligger kvar på så många versioner. Och borde vi bemöta dessa bestämdare (radering?). De två är Fotboll för vänskap skapad av en rysk propaganda organisation. Jag funderar här på helradering alternativt nedskärning till en stubbe. Den andra är Hans Asperger där en arg "jew from Taiwan" vill lägga in han var aktivt medverkande i nazibrott och en aktiv nazist. Jag tog bort infon här och på nowp. På nowp återförde man sedan texten i en balanserad form och utan kategoriseringar., dvs där blev det bra.Yger (diskussion) 24 april 2018 kl. 15.53 (CEST)

Jag omdirigerade Fotboll för vänskap till Gazprom och beskrev det kortfattat under rubriken övrig verksamhet. Jag tycker inte att den här typen av ungdomsturnering – med endast en handfull år på nacken – är relevant, oavsett hur mycket oljepengar man har pumpat in i PR-syfte. Ma805 (diskussion) 24 april 2018 kl. 19.23 (CEST)

Och idag skapade samma användare Fotboll För Vänskap som jag omdirigerade till Gazprom. Sjö (diskussion) 7 maj 2018 kl. 12.51 (CEST)

Handlar det om uppenbar aktiv propaganda bör det anses skadligt att även ha historiken i fråga kvar. På ett eller annat sätt tjänar propagandisten på att historiken finns kvar. Det bara "uppmuntrar". Det är viktigt med ett tvärstopp som gör det svårt för trollverksamhet och den fortsatta aktiviteten därmed meningslös och verkningslös. --Vannucci (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.10 (CEST)

Konstiga nya konton

Det har idag, liksom igår, dykt upp 5-10 nya användarkonton, med samma namnstruktur och med en text på engelska på användarsidan. Texten refererar till externa länkar, en eller två, jag tryckte på en och kom till något som verkade oskyldigt men inte vad det stod länken skulle innehålla, men det känns detta är något dåligt på gång. Exempel Användare:MartiAkin1.Yger (diskussion) 4 maj 2018 kl. 15.16 (CEST)

Det är spam, och det är bara att radera sidorna och blockera kontona. Det kan finnas flera skäl att plantera in en webbadress på Wikipedia, t ex att kunna sälja domänen och få bättre betalt för den för att det finns länkar från Wikipedia. (Har dock inte rett ut vad just detta kan tänkas handla om.) /NH 4 maj 2018 kl. 15.20 (CEST)

Vad jag vet har Wikipedia en svartlista att använda sig av om det behövs för att skydda sig emot detta så att man avskräcker andra från att lägga upp reklamlänkar på just Wikipedia. Det borde ge resultat att man svartlistar reklamlänkar, som man upptäcker, så att personen (juridisk eller fysisk person) inte fortsätter spamma och drar nytta av det kommersiellt. --Vannucci (diskussion) 16 maj 2018 kl. 21.23 (CEST)