Vittangi
| Vittangi | |
| Vittanki | |
| Tätort | |
 Skylten "Välkommen till Vittangi".
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Distrikt | Vittangi distrikt |
| Koordinater | 67°40′37″N 21°38′42″Ö / 67.67694°N 21.64500°Ö |
| Area | 175 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 755 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,3 inv./hektar |
| Grundad | 1674 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vittangi |
| Postnummer | 985 31 |
| Riktnummer | 0981 |
| Tätortskod | T8912[2] |
| Beb.områdeskod | 2584TB107 (1960–)[3] |
| Geonames | 8132809 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Vittangi | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Vittangi (meänkieli: Vittanki; nordsamiska Vazáš) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun. Vittangi ligger vid selet Vittangisuanto där Vittangiälven rinner ut i Torne älv i Norra Lappland.
Väg E45 går genom samhället.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Vittangi by grundades 1674 av Henrik Mickelsson Kyrö från Pello och är kyrkort i Vittangi församling. Platsen omnämns dock redan 1554, då birkarlen Olof Joensson Pajari i Kainuunkylä fiskade där.[källa behövs]
År 1594 skattade Siggevara lappby för fiskevattnet Nedre uisangh som anses åsyfta Vittangisuanto.[4]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Vittangi 1920–2020[5][6][7][8][9][10][11][12][13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 600 | ## | ||
| 1940 | 1 168 | ## | ||
| 1945 | 1 011 | ## | ||
| 1950 | 957 | ## | ||
| 1960 | 1 155 | 153 | ||
| 1965 | 1 311 | 154 | ||
| 1970 | 1 274 | 196 | ||
| 1975 | 1 278 | 180 | ||
| 1980 | 1 195 | 224 | ||
| 1990 | 905 | 217 | ||
| 1995 | 878 | 217 | ||
| 2000 | 851 | 217 | ||
| 2005 | 789 | 217 | ||
| 2010 | 784 | 227 | ||
| 2015 | 791 | 200 | ||
| 2020 | 755 | 175 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Vittangi är den största tätorten på Kiruna landsbygd och har ett rikt föreningsliv och många företag för sin storlek. Här finns livsmedelsaffär och bensinstation. Byn har även en F–9-skola.
Vittangi kyrka, invigd av Lars Levi Laestadius 1854, ligger vid sjön Julkatteenjärvi. Intill kyrkan finns en minnessten över byns grundare, rest av Vittangi hembygdsförening.
Ett Folkets hus finns i byn, startat år 1935.[15]
Sjön Julkatteenjärvi är mycket fågelrik och är ett fågelskyddsområde. Nordost om Vittangi ligger även myren Ripakaisenvuoma som är mycket fågelrik och ingår i Natura 2000.[16]
Byar runt Vittangi är exempelvis Masugnsbyn som 1642 blev starten för Malmfälten. Övriga näraliggande byar är: Svappavaara, Parakka, Kuoksu, Vivunki, Lainio, Merasjärvi, Nurmasuando, Nedre Soppero, Övre Soppero och Lannavaara.
Handel
[redigera | redigera wikitext]
Kiruna arbetares kooperativa handelsförening öppnade sin första butik i Vittangi i februari 1935 i en hyrd lokal. Redan året därpå köpte föreningen mark där man under 1937 började bygga en egen butiksbyggnad efter Kooperativa förbundets arkitektkontors ritningar. Affären invigdes den 13 februari 1938.[17]
Vittangi fick sedermera en Konsumhall belägen på Centralvägen 28 där det år 2023 fortfarande låg en Coop. Tidigare låg en Ica-butik bredvid Konsumbutiken. År 2009 gick Ica-butiken, som då hette Rogers Livs, i konkurs och lades ner.[18]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Vittangi har det officiella svenska rekordet över lägst månadsmedeltemperatur på –27,2 °C. Denna uppmättes i februari 1985.[19] 2024-01-16 uppmättes den dittills lägsta temperaturen, -44,6, sedan 2000-talet början.
Ortnamnet
[redigera | redigera wikitext]På meänkieli/finska skrivs namnet ”Vittanki”, på nordsamiska "Vazáš" (med det första ”a” kort, det andra långt). Det meänkieliska namnet är en variation av det samiska "Vidsandtj". Vad ”Vittangi” betyder är okänt, eventuellt är det en förvrängning av det skandinaviska ordet ”Hvitanger”.[motsägelse?] Vittangi förekommer som prefix för flera platser i närheten av byn, såsom selet Vittankisuvanto, Vittangiälven, älvens källsjö Vittangijärvi och fjället Vittankivaara.[20]
Vittangisjukan
[redigera | redigera wikitext]Några av byns invånare bär på en mycket sällsynt genmutation som gör att de inte känner någon smärta. Denna genetiska sjukdom kallas Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet eller Vittangisjukan.[21]
Nunasvaara gruvplan
[redigera | redigera wikitext]Australiska gruvbolaget Talga AB[22] har i sitt intresse att öppna en grafitgruva i närheten av Vittangi i Nunasvaara skogsområde, fastän Naturskyddsföreningen med sitt ordförande Per-Erik Lindvall har pekat ut, att inom det planerade området finns det stora naturvärden.[23] Miljödomstolen har dock funnit att gruvdrift och naturmiljö kan existera samtidigt i detta fall och möjligheten att överklaga beslutet avslogs i enlighet därmed. För närvarande överväger Högsta domstolen om prövningstillstånd ska beviljas med ett nära förestående beslut.[källa behövs]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Vittangi -
Vittangi -
Vittangi -
Vittangi -
Vittangi centrum -
Vittangi centrum -
Vittangi fontän -
Vittangi Folkets Hus -
Vittangi kyrka -
Vittangi skola
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 24 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://www.webcitation.org/6evcUb5Jm?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
- ^ ”Föreningen Folkets Hus i Vittangi u p a - Verksamhet & Status”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/7973000693/verksamhet. Läst 28 april 2021.
- ^ Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige, Sidan 12-13[död länk]
- ^ Kooperativas fastighet i Vittangi invigd på söndagen Arkiverad 11 januari 2024 hämtat från the Wayback Machine., Norrskensflamman, 16 februari 1938
- ^ Matbutik i Vittangi i konkurs, NSD, 4 november 2009
- ^ SMHI, Svenska temperaturrekord.
- ^ Karl Bernhard Wiklund (1868-1934) (1928). Norrbottens svenska ortnamn i: Georg Bergfors & Albin Neander;”Norrbotten II – läsebok för skola och hem” , Hembygdsböckerna. Uppsala: J A Lindblads förlag. sid. 333f
- ^ Jan Minde (2006,). ”Norrbottnian congenital insensitivity to pain”. doktorsavhandling (Umeå: Medicinska fakulteten vid Umeå universitet (Lund: Wallin & Dalholm) (2006)). http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144411.
- ^ Sternlund, Hans (12 november 2019). ””Plötsligt kom det en karl från Australien med idéer””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/lkab-forsokte-elda-med-grafiten-som-talga-nu-vill-bryta. Läst 4 oktober 2024.
- ^ Hans Sternlund/svt Norrbotten 20.9.2022
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Dokumentärfilmen Med svenska lappar på vårflyttning
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vittangi.- Vittangi hembygdsförening
| ||||||||||||||||
