Litteraturbanken
| Översikt | |
|---|---|
| Typ | tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter |
| Språk | Svenska |
| Ägare | ideell förening[1] |
| Historia | |
| Grundad | 2004 |
| Status | Online |
| Statistik | |
| Alexarankning | 871,848(april 2018)[2] |
| Kommersiell | Nej |
| Länk | |
| URL | litteraturbanken.se |
Litteraturbanken är ett svenskt litteraturprojekt och namnet på en webbplats.
Litteraturbanken har kommit till stånd genom ett samarbete mellan Svenska Akademien, Kungliga biblioteket och Språkbanken vid Göteborgs universitet. Målsättningen är att Litteraturbanken skall tillgängliggöra hela det svenska skönlitterära arvet samt vittra arbeten inom humaniora. (Den är dock inte tänkt att utgöra en lagringsplats för all svensk litteratur, endast utvalda verk.) Litteraturprojektet antas ta många årtionden att genomföra. Sedan maj 2018 publicerar Litteraturbanken även Svenskt översättarlexikon.[3]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga initiativtagaren till litteraturbanken var Sven Lindqvist, författare och då medlem av Kungliga bibliotekets styrelse. 2003 anslog Riksbankens jubileumsfond pengar till ett tvåårigt förprojekt.[4][5] Den 1 januari 2006 övertog Svenska Akademien det ekonomiska ansvaret för Litteraturbanken, vilken samma år också ombildades till en ideell förening. Medlemmar i föreningen är Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien och Svenska Litteratursällskapet i Finland samt Svenska Vitterhetssamfundet.
Framtid
[redigera | redigera wikitext]Utan att nämna Litteraturbanken meddelade Kungliga biblioteket den 28 januari år 2020 att de i samarbete med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund (LUB), Stockholm, Umeå (UmUB) och Uppsala ska digitalisera alla svenska tryckta verk från 1400-talet "fram till idag".[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Om Litteraturbanken: syfte, texturval, bakgrund och organisation”. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/#om/ide. Läst 23 december 2009.
- Johan Svedjedal. ”En svensk Litteraturbank? Utredning för Svenska Akademien, avlämnad i januari 2003” (PDF). http://litteraturbanken.se/red/om/ide/Litteraturbanken.pdf.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Medlemmarna är Kungl. biblioteket, Kungl. Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vitterhetssamfundet
- ^ ”litteraturbanken.se Traffic Statistics” (på engelska). Alexa. Arkiverad från originalet den 17 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180517223359/https://www.alexa.com/siteinfo/litteraturbanken.se. Läst 17 maj 2018.
- ^ ”Svenskt översättarlexikon”. Litteraturbanken. https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/om.
- ^ ”Beviljade anslag 2003: Horace Engdahl – Litteraturbanken: en digital resurs för svensk skönlitteratur och humaniora”. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Arkiverad från originalet den 9 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090309025146/http://www.rj.se/1/213/var/fundID/318. Läst 23 december 2009. ”Dnr In2003-0912”
- ^ ”Litteraturbanken, en digital resurs för svensk skönlitteratur och humaniora (huvuddelen av den ansökan som ställdes till Riksbankens Jubileumsfond)” (PDF). Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/red/om/ide/Litteraturbanken_ansokan.pdf. Läst 23 december 2009.
- ^ ”Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket”. KB.se. https://www.kb.se/download/18.7bef1f3916eca87a61b1094/1580136020286/Avsiktsforklaring-svenskt-tryck.pdf. Läst 28 januari 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikidata har en egenskap, P5101, för Litteraturbanken (se användning). |