Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/September
Kvalitetsenkät
[redigera | redigera wikitext]Tittade in lite hos Ungerska wikipedia. På vad som verkar vara godtycklig sida hittar jag en enkät längst ner, där jag får tycka till om artikeln jag är inne på.
Jag har inte testat funktionen, men den finns översatt till svenska om du ställer in svenska som språk på mina inställningar. -- L a v a l l e n 4 augusti 2009 kl. 09.25 (CEST)
- Är det en del i Flagged revisions eller är det ett annat tillägg? Där verkar man ju kunna ha godtyckligt antal rankingsätt. --Ainali 4 augusti 2009 kl. 17.50 (CEST)
- Det är tillägget mw:Extension:ReaderFeedback. /EnDumEn ✍ 4 augusti 2009 kl. 18.28 (CEST)
- Här kan man som exempel se hur artikeln om Ungern har blivit rankad senaste året. --Ainali 4 augusti 2009 kl. 18.53 (CEST)
- Det är tillägget mw:Extension:ReaderFeedback. /EnDumEn ✍ 4 augusti 2009 kl. 18.28 (CEST)
- Den här funktionen tycker jag verkligen att vi borde implementera! Fasen vad bra för att se hur läsarna uppfattar en ev. förändring av modell större i en artikel. Jopparn 5 augusti 2009 kl. 13.24 (CEST)
- Visst verkar det spontant som en kul idé, men efter en tag så inställer sig frågan om någon kommer att orka titta på statistiken och om detta tittande kommer att leda fram till något mer än ändlösa diskussioner? Tid kommer att spenderas på diskussioner istället för artikelskapande. Ghostrider ♠ 5 augusti 2009 kl. 13.39 (CEST)
- Diskussioner lär vi ju inte slippa ifrån iaf, däremot kan det här ge något av ett underlag till diskussionerna så att de övergår från att handla om vad artikelskrivarna tycker till vad läsarna tycker. Sedan är det nog rätt många, även bland oss som verkligen är engagerade här, som inte orkar kasta sig in i en långdragen diskussion om en förändring som gjorts, men som skulle tänka sig att fylla i en minienkät av den här typen. Sedan blir det ju en sporre om man ser att de förändringar man gjort uppskattas av läsarna! tror Jopparn 5 augusti 2009 kl. 14.24 (CEST)
- Lögn, förbannad lögn, statistik. Jag tror att en mycket liten andel av läsarna svarar på sådana enkäter och att vilken grupp som svarar betyder mer för resultaten än vad som faktiskt hänt med artikelns kvalitet. Risken är stor att vi får ett svårtolkat och oftast irrelevant underlag för diskussionerna.
- För att statistik skall ge någon faktisk information måste man vara medveten om vad man mäter och hur olika felkällor kan tänkas påverka resultaten. Det är ingen idé att mäta först och senare fundera över vad som eventuellt kan utläsas. Det är slöseri med läsarnas tid och vår.
- Om vi vill utnyttja funktionen (och man är ju gärna nyfiken) så borde någon med kunskap om denna typs undersökningar på allvar planera genomförandet. Antagligen borde man sedan testa på några välbesökta sidor av olika karaktär. Tyvärr tror jag att det enda man kan få fram (åtminstone med den expertis vi har) är missinformation.
Relevans pga förlovning med kändis
[redigera | redigera wikitext]Jag ser i WP:REL inget som säger att en person betrakas som encyklopediskt relevant om han/hon är förlovad med en person som är encyklopediskt relevant. Är det läge att revidera riktlinjerna eller skall vi peka om artikeln om prinsessans pojkvän till hennes artikel till dess de är gifta eller åtminstone spikat datum? - Tournesol 11 augusti 2009 kl. 12.42 (CEST)
- Det är ju väldigt starkt beroende av hur mycket de figurerat i massmedia. En person som Daniel Westling har fått stora uppslag i tidningarna, redan innan något officiellt tillkännagivits och har därför en artikel. Däremot är väl Madeleines blivande man klart mer anonym och kan med fördel infogas i hennes artikel tills dess att hans profil blivit större (vilket jag antar den blir). --Bomkia 11 augusti 2009 kl. 12.58 (CEST)
- Jo, jag kände ungefär så också, för 24 timmar sedan var det ingen som hört talas om den här killen öht, och inget i hans biografi skulle sticka ut i en medelklassakademikers CV. - Tournesol 11 augusti 2009 kl. 13.04 (CEST)
- Med all respekt för olika åsikter om monarkin och Sveriges kungahus tycker jag ändå att det är lite småaktigt att reducera en svensk prinsessa till "kändis". Mot bakgrund av alla möjliga diskussioner, senast om engelsk adel där artiklarna vimlar av personer som inte gjort ett jota mer än gift sig med en relevant person, kungalängder, icke regerande drottningar m.m. måste det ändå anses självklart att en fästman till en svensk prinsessa har en egen artikel. Rex Sueciæ 11 augusti 2009 kl. 13.50 (CEST)
- Jag tycker verkligen inte att en pojkvän till en kunglighet per automatik är relevant. Det handlar som vanligt om huruvida det finns nåt att skriva eller inte. Hittills gör det inte det. Vänta bara så lär vi märka vilken uppmärksamhet han får. /Grillo 11 augusti 2009 kl. 14.05 (CEST)
- Nej, kanske inte en tillfällig pojkvän men däremot en av hovet bekräftad fästman? Det är ju trots allt inte samma sak som om Vänt i Häcken hävdar att en eller annan sessa synts slaska mule med X, Y eller Z på något hak... I kungafamiljer får nog en förlovning fortfarande anses betyda att man har för avsikt att gifta sig inom en överskådlig framtid, vilket ju innebär att han blir hertig. Tomas e 12 augusti 2009 kl. 15.21 (CEST)
- Jag tycker verkligen inte att en pojkvän till en kunglighet per automatik är relevant. Det handlar som vanligt om huruvida det finns nåt att skriva eller inte. Hittills gör det inte det. Vänta bara så lär vi märka vilken uppmärksamhet han får. /Grillo 11 augusti 2009 kl. 14.05 (CEST)
- Med all respekt för olika åsikter om monarkin och Sveriges kungahus tycker jag ändå att det är lite småaktigt att reducera en svensk prinsessa till "kändis". Mot bakgrund av alla möjliga diskussioner, senast om engelsk adel där artiklarna vimlar av personer som inte gjort ett jota mer än gift sig med en relevant person, kungalängder, icke regerande drottningar m.m. måste det ändå anses självklart att en fästman till en svensk prinsessa har en egen artikel. Rex Sueciæ 11 augusti 2009 kl. 13.50 (CEST)
- Jag tror det finns riktlinjer om adelspersoners relevans också. Huruvida de sedan följs är en separat fråga. Men för att återgå till ämnet - skall vi peka om artikeln eller skriva om relevanskriterierna? - Tournesol 11 augusti 2009 kl. 14.04 (CEST)
- Nu är ju detta Wikipedia och han kommer säkerligen att ha en egen artikel, vad som än sägs i denna diskussion. Förstår inte varför vissa diskuterar detta, som om de hade makt att avgöra saken. Om en person som får denna uppmärksamhet i media inte skulle finnas på Wikipedia, skulle det vara att enormt underbetyg åt oss. Det har inget med olika åsikter om monarkin att göra. --Zejo 11 augusti 2009 kl. 14.14 (CEST)
- Dessa vissa diskuterar detta på grund av att Wikipedia har riktlinjer, som finns till för att kvalitetsarbetet på Wikipedia inte skall behöva baseras på en massa mer eller mindre godtyckliga ad hoc-beslut. Om vi nu diskuterar på faktorer som kan leda till underbetyg tror jag de flesta tycker kvalitet är en betydligt tyngre bit än huruvida Wikipedia har en separat artikel 24 timmar eller två månader efter att personen hamnat på löpsedlarna. - Tournesol 11 augusti 2009 kl. 14.21 (CEST)
- Vilka riktlinjer tänker du på? På sidan WP:REL som refereras till står det: "Denna sida är varken en riktlinje eller policy. Om en artikel inte uppfyller de kriterier som står här kan det ändå finnas speciella omständigheter som gör att den kan försvara sin plats i Wikipedia och vice versa." Självklart bör artikeln om Jonas Bergström ha hög kvalitet, d v s vara verifierbar och språkligt korrekt o s v, men det verkar den i stort sett ha redan idag. --Zejo 11 augusti 2009 kl. 14.37 (CEST)
- "...ingen som hört talas om den här killen öht..." Försöker du göra dig märkvärdig genom att påpeka att du minsann aldrig läser skvallertidningar? :-) Att de har sällskapat har ju varit allmänt känt länge. Hornet II 12 augusti 2009 kl. 08.45 (CEST)
- Vad är det för "märkvärdigt" med att inte läsa sådant? Jag umgås inte med dessa människor och saknar helt koppling till dem. Varför skulle jag då intressera mig det minsta för skvallret runt dem...? -- L a v a l l e n 12 augusti 2009 kl. 10.48 (CEST)
- Missade du smileyn i mitt inlägg? Jag kommenterade med ett skämt Tournesols uppfattning att "ingen" skulle ha hört talas om Bergström tidigare. För övrigt är det inte Lavallens personliga intresse eller ointresse för offentliga personer som avgör deras relevans för Wikipedia. Det finns en hel del personer som har artiklar på Wikipedia som jag inte känner till och inte har det minsta intresse för, t.ex. olika popartister, men det innebär inte att jag ifrågasätter relevansen hos dem. Hornet II 12 augusti 2009 kl. 11.50 (CEST)
- Mm, precis, det är veckor sedan jag såg på TV, år sedan jag såg en TV-serie, (men film bara några dagar sedan) och skvallerpressen läser jag bara i väntrum...
- Så att gå efter mina intresseområden skulle det inte bli så mycket kvar av Wikipedia... -- L a v a l l e n 18 augusti 2009 kl. 19.01 (CEST)
Reklamiga användarsidor
[redigera | redigera wikitext]Vissa användare skriver in en presentation av sig själva eller sin verksamhet, ibland med länkar till webbplatsen eller försäljningsställen. Jag är inte säker på om Wikipedias användarsidor indexeras av sökmotorer eller ej (jag har för mig att de gör det, men jag hittar inte min egen sida när jag googlar på en fras). Däremot speglas användarsidorna på en mängd olika webbplatser, vilket innebär att ren reklamtext sprids med hjälp av Wikipedia. Jag ser det som ett problem och vill väcka en diskussion om hur man kan minska problemet. Kan till exempel nya användarsidor läggas upp i Wikipedia:Nya sidor för att öka chansen att reklamtext blir upptäckt? Vilka krav skall man ställa på att användarsidor inte ska innehålla reklam, med tanke på att användare oftast har mer frihet när det gäller sina egna användarsidor? Hur ska man hantera reklamtext; ska det normala vara att de mallas och diskuteras, föreslås för radering eller snabbraderas?
Ett exempel från idag och orsaken att jag skriver: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:MimmiB&oldid=9820748 .Sjö 17 augusti 2009 kl. 07.27 (CEST)
- Av Wikipedia:Användarsidor framgår att användarsidor inte ska användas för marknadsföring och det har vid sällsynta tillfällen hänt att jag raderat användarsidor, tex. Användare:LUCERA. Radering bör dock endast ske vid uppenbara fall, MimmiB:s text om sig själv tycker inte jag är anmärkningsvärd på något sätt. Thuresson 17 augusti 2009 kl. 07.47 (CEST)
- Wikipedia skall absolut inte användas som marknadsföring, ej heller på användarsidorna, fast jag vet inte om jag ansåg att den texten var så jättemärklig, likt Thuresson. //Tanzania Diskutera med mig 17 augusti 2009 kl. 08.16 (CEST)
- Användarsidor på svenska wikipedia är, enligt robots.txt, undantagna från indexering, enligt besked från Caesar. --MagnusA 17 augusti 2009 kl. 08.31 (CEST)
- Användarsidorna ska användas för att presentera Wikipedias medarbetare. Så mot nya användare som bara lägger upp en reklam-liknande användarsida tycker jag vi kan vara hårdare än mot etablerade användare som skriver lite om sin irl-verksamhet eller annat. --BOiVIE 17 augusti 2009 kl. 08.56 (CEST)
- Eftersom användarsidorna inte indexeras är det väl snarare så att det bara är ett problem med etablerade och aktiva användares sidor, eftersom de är dessa som får något nämnvärt antal besök. Men det sagt så tycker jag inte direkt att det är något stort problem om man länkar till sin blogg eller till sin hemsida eller vad det än kan röra sig om för att ge en vidare bild av vad man sysslar med. /Julle 18 augusti 2009 kl. 10.16 (CEST)
- Användarsidorna ska användas för att presentera Wikipedias medarbetare. Så mot nya användare som bara lägger upp en reklam-liknande användarsida tycker jag vi kan vara hårdare än mot etablerade användare som skriver lite om sin irl-verksamhet eller annat. --BOiVIE 17 augusti 2009 kl. 08.56 (CEST)
- Användarsidor på svenska wikipedia är, enligt robots.txt, undantagna från indexering, enligt besked från Caesar. --MagnusA 17 augusti 2009 kl. 08.31 (CEST)
- Wikipedia skall absolut inte användas som marknadsföring, ej heller på användarsidorna, fast jag vet inte om jag ansåg att den texten var så jättemärklig, likt Thuresson. //Tanzania Diskutera med mig 17 augusti 2009 kl. 08.16 (CEST)
- Användarsidor indexieras inte av Google, de står med i robots.txt (rad 361 och neråt) så det är lite som att kasta en sten på en betångplätt och vänta sig vattenringar. // Sertion ✖ 17 augusti 2009 kl. 11.19 (CEST)
- Viktigt att notera är ju ändå att det finns en del externa kopior av Wikipedia som faktiskt indexeras. Tex är ju wapedia ett exempel där användarsidorna indexeras. /Fluff?Fluff! 18 augusti 2009 kl. 10.21 (CEST)
Sessenera
[redigera | redigera wikitext]Hej! Jag har börjat kolla lite bland artiklarna märkta med {{förvirrande}}, dels på grund av tävlingen klarspråk. Nu håller jag på med inulin, där jag stötte på ordet sessenera. Är det någon som har en aning om vad det betyder? Jag kollade i SAOB[1] där inte ordet fanns. Jag kollade i SAOL[2] där inte heller ordet fanns. Jag kollade slutligen i Nordstedts svenska synonymordbok, där inte heller ordet fanns. Närmast kunde jag reletera till session, vilket väl betyder sammanträde ungefär? Och att inulinet inte sammanträder i njurtubuli låter lite konstigt.. Någon som vet? //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 07.41 (CEST)
- Enligt Tyda.se är det sekretisera, fast det var skrivet i forumet av en anonym användare så jag är inte helt säker på att det 100% korrekt. --Fredde...talk? 18 augusti 2009 kl. 07.46 (CEST)
- Jag såg det med men det känns fel ihop med sammanhanget.. Det finns i en doktorsskrift på nätet också, där det står "sessenera NA2" eller nåt sånt. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 07.50 (CEST)
- ~Har själv aldrig hört talas om ordet innan, fast vänta några dagar och se om någon annan vet, annars kanske det skulle vara bästa att skriva om hela artikeln? --Fredde...talk? 18 augusti 2009 kl. 07.58 (CEST)
- Har letat och letat, och ordet sekretion existerar i bemärkelsen avsöndring. Jag antar att sessenera och sekretisera är samma sak, dvs avsöndra, tills någon annan säger något.//Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 08.08 (CEST)
- Secernera betyder 'avsöndra'. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 08.47 (CEST)
- Då är det antagligen ett stavfel från den som skrev artikeln och ingen annan hade hört ordet och visste hur det skulle stavas.. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 08.54 (CEST)
- Det verkar vara en rimlig förklaring. Secernera betyder också 'utsöndra', dock vet jag inte den tekniska skillnaden på avsöndra och utsöndra. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 09.09 (CEST)
- Utsöndring och avsöndring låter som att det betyder ungefär samma sak? //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 13.14 (CEST)
- Jag vet inte, men för mig känns det som att det finns en viss semantisk skillnad. Utsöndring känns mer aktivt, medan avsöndring mer känns som en biprodukt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Någon som har något förslag vilket man skall ta av utsöndra och avsöndra? Sessenera är iaf inte ett alternativ.. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 14.27 (CEST)
- Sammanhang? Det som passar bäst i sammanhanget, skulle jag säga. :) --flinga 18 augusti 2009 kl. 16.59 (CEST)
- Enligt FASS ordlista betyder secernera: Avsöndra. Man kan t.ex. säga att sekret secerneras från körtlar. Wvs 18 augusti 2009 kl. 18.50 (CEST)
- Tror jag tog rätt i avsöndra då. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 21.37 (CEST)
- Enligt FASS ordlista betyder secernera: Avsöndra. Man kan t.ex. säga att sekret secerneras från körtlar. Wvs 18 augusti 2009 kl. 18.50 (CEST)
- Sammanhang? Det som passar bäst i sammanhanget, skulle jag säga. :) --flinga 18 augusti 2009 kl. 16.59 (CEST)
- Någon som har något förslag vilket man skall ta av utsöndra och avsöndra? Sessenera är iaf inte ett alternativ.. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 14.27 (CEST)
- Jag vet inte, men för mig känns det som att det finns en viss semantisk skillnad. Utsöndring känns mer aktivt, medan avsöndring mer känns som en biprodukt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Utsöndring och avsöndring låter som att det betyder ungefär samma sak? //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 13.14 (CEST)
- Det verkar vara en rimlig förklaring. Secernera betyder också 'utsöndra', dock vet jag inte den tekniska skillnaden på avsöndra och utsöndra. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 09.09 (CEST)
- Då är det antagligen ett stavfel från den som skrev artikeln och ingen annan hade hört ordet och visste hur det skulle stavas.. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 08.54 (CEST)
- Secernera betyder 'avsöndra'. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 08.47 (CEST)
- Har letat och letat, och ordet sekretion existerar i bemärkelsen avsöndring. Jag antar att sessenera och sekretisera är samma sak, dvs avsöndra, tills någon annan säger något.//Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 08.08 (CEST)
- ~Har själv aldrig hört talas om ordet innan, fast vänta några dagar och se om någon annan vet, annars kanske det skulle vara bästa att skriva om hela artikeln? --Fredde...talk? 18 augusti 2009 kl. 07.58 (CEST)
- Jag såg det med men det känns fel ihop med sammanhanget.. Det finns i en doktorsskrift på nätet också, där det står "sessenera NA2" eller nåt sånt. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 07.50 (CEST)
Kim Dae-jung
[redigera | redigera wikitext]Nobelpristagaren Kim Dae-jung har avlidit, tyvärr är artikeln på svenska Wikipedia extremt kort (tre rader) med tanke på Dae-Jungs betydelse som president för Sydkorea och för upptiningen av relationerna med Nordkorea. Det vore bra om några användare om är insatta i Sydkorea och ämnet kunde förbättra artikeln.--Ankara 18 augusti 2009 kl. 09.04 (CEST)
- Speciellt om många fler börjar kolla på artikeln.. //Tanzania Diskutera med mig 18 augusti 2009 kl. 09.05 (CEST)
- Notera då gärna att Kim är familjenamnet och det bör alltså heta "Kim studerade senare vid..." och inte "Dae-jung studerade senare vid...". Samma sak med Park Chung-hee, etc. Rotsee 18 augusti 2009 kl. 09.40 (CEST)
- ...och efter några timmar är inte bara Kim Dae-jung, utan också en massa kringliggande artiklar utbyggda och putsade. Bra jobbat Belairroad, Ankara, Handsomedevil, Julle, Obelix, Fredde 99 och säkert många andra! Det enda som saknas nu är en artikel Solskenspolitiken... Rotsee 18 augusti 2009 kl. 15.32 (CEST)
- Jag skrev några meningar. Fortsätt gärna. /Julle 18 augusti 2009 kl. 15.58 (CEST)
- ...och efter några timmar är inte bara Kim Dae-jung, utan också en massa kringliggande artiklar utbyggda och putsade. Bra jobbat Belairroad, Ankara, Handsomedevil, Julle, Obelix, Fredde 99 och säkert många andra! Det enda som saknas nu är en artikel Solskenspolitiken... Rotsee 18 augusti 2009 kl. 15.32 (CEST)
- Notera då gärna att Kim är familjenamnet och det bör alltså heta "Kim studerade senare vid..." och inte "Dae-jung studerade senare vid...". Samma sak med Park Chung-hee, etc. Rotsee 18 augusti 2009 kl. 09.40 (CEST)
Wikipedia:Översätt
[redigera | redigera wikitext]Hej, har fundera på att starta en sida (Wikipedia:Översätt) där man ska kunna få hjälp med att översätta ord eller kortare texter (2-3 meningar) som man inte riktigt får till det med eller helt enkelt inte hittar en korrekt eller bra översättning på. Vet att många kommer svara att man kan använda Google Translate, men då den ibland ger en inkorrekt, dålig eller ingen översättning alls så skulle detta kunna vara ett sätt att få ett bättre svWP! EWRdisk. 18 augusti 2009 kl. 11.28 (CEST)
- Sidan finns och heter Wikipedia:Språka på svenska (WP:SPS). Rotsee 18 augusti 2009 kl. 11.31 (CEST)
Artiklar som finns på andra wikipedia fast inte här
[redigera | redigera wikitext]Är det någon som känner till om det finns något verktyg för att söka efter artiklar på t.ex. engelska wikipedia som innehåller många interwikilänkar men ingen till svenska Wikipedia? Så att man då kan hitta artiklar som alla andra har, men inte vi =) //Mippzon 18 augusti 2009 kl. 16.01 (CEST)
- meta:Common_Interwiki_links#sv - men den är gammal. /Pieter Kuiper 18 augusti 2009 kl. 16.21 (CEST)
- Den här Wikipedia:Artiklar om Sverige på engelska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia listan finns ju, även om det inte var riktigt det du efterfrågade. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 16.24 (CEST)
- Ja, det är ju alltid nåt att börja med i alla fall. Hade hoppats att det fanns ett verktyg för det, men man kan ju inte få allt! =) //Mippzon 18 augusti 2009 kl. 17.27 (CEST)
- Om "Artiklar om Sverige..."-listorna är av intresse kan nog Wikipedia:Artiklar om Sverige på tyska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia och Wikipedia:Artiklar om Sverige på franska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia vara lite mer hanterbara i storlek än den engelska listan. Dessa listor är heller inte så färska, men det går kanske att be om en uppdatering.
Och jag noterar att det i inledningen till listan på meta står att man kan höra av sig om man är intresserad av en längre lista för sitt språk (då kanske rentav uppdaterad?).Tomas e 18 augusti 2009 kl. 19.45 (CEST)- Funktionen finns visst i toolserver också, här: [3]. Tydligen saknar vi artiklar om bl.a. en:Town (!), en:Silesian language, en:Ireland (!) och en:Leonese language. Tomas e 18 augusti 2009 kl. 19.59 (CEST)
- Om "Artiklar om Sverige..."-listorna är av intresse kan nog Wikipedia:Artiklar om Sverige på tyska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia och Wikipedia:Artiklar om Sverige på franska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia vara lite mer hanterbara i storlek än den engelska listan. Dessa listor är heller inte så färska, men det går kanske att be om en uppdatering.
- Ja, det är ju alltid nåt att börja med i alla fall. Hade hoppats att det fanns ett verktyg för det, men man kan ju inte få allt! =) //Mippzon 18 augusti 2009 kl. 17.27 (CEST)
- Den här Wikipedia:Artiklar om Sverige på engelska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia listan finns ju, även om det inte var riktigt det du efterfrågade. Rex Sueciæ 18 augusti 2009 kl. 16.24 (CEST)
- Artikeln en:Town är ett mätfel. Det är artikeln en:City som står på listan över basartiklar. --LA2 18 augusti 2009 kl. 21.00 (CEST)
- ??? Mätfel? Artikeln en:Town har interwiki-länkar till 95 språkversioner, dock ej svenska, och detta är den information man får ur skriptet. Sedan påverkar rimligtvis listan över basartiklar vilka artiklar som de facto skapas på många språk. Tomas e 18 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
- Artikeln en:Town är ett mätfel. Det är artikeln en:City som står på listan över basartiklar. --LA2 18 augusti 2009 kl. 21.00 (CEST)
- Ja, mätfel. Både en:Wikipedia:Vital articles och m:List of articles every Wikipedia should have anger "city" som den viktiga artikeln, inte "town", och det är till en:City som interwiki-länken från svenska artikeln stad går. Att det saknas en svensk interwiki-länk från en:Town beror på att jag tog bort den i maj 2009. Det finns nämligen bara en artikel på svenska Wikipedia (stad) och interwiki-systemet spårar ur vid tvetydigheter. Att MMS nu försöker vara hjälpsam och lägga in sv:Stad i en:Town igen, är alltså inte någon hjälp. Den svenska artikeln stad ska interwiki-länkas med town eller city, men inte med båda. Grundfelet är att engelska Wikipedia har dessa båda artiklar. De borde slås samman till en, för deras innehåll är till största delen överlappande. Jämför även diskussionen m:Talk:List of articles every Wikipedia should have/Archives/2009#Town or city från maj 2009. --LA2 18 augusti 2009 kl. 21.57 (CEST)
- Men då är det väl för tusan inte ett mätfel? Det låter snarast som att du tyvärr har inkompetensförklarat ett stort antal bidragsgivare på andra Wikipediaversioner, och tycker att din uppfattning om artikelstruktur på ett språk som inte är ditt modersmål är viktigare än att läsare av basartiklar på den största wikipedian har interwikilänkar till svenskspråkiga Wikipedia? Tomas e 18 augusti 2009 kl. 22.11 (CEST)
- Ja, mätfel. Både en:Wikipedia:Vital articles och m:List of articles every Wikipedia should have anger "city" som den viktiga artikeln, inte "town", och det är till en:City som interwiki-länken från svenska artikeln stad går. Att det saknas en svensk interwiki-länk från en:Town beror på att jag tog bort den i maj 2009. Det finns nämligen bara en artikel på svenska Wikipedia (stad) och interwiki-systemet spårar ur vid tvetydigheter. Att MMS nu försöker vara hjälpsam och lägga in sv:Stad i en:Town igen, är alltså inte någon hjälp. Den svenska artikeln stad ska interwiki-länkas med town eller city, men inte med båda. Grundfelet är att engelska Wikipedia har dessa båda artiklar. De borde slås samman till en, för deras innehåll är till största delen överlappande. Jämför även diskussionen m:Talk:List of articles every Wikipedia should have/Archives/2009#Town or city från maj 2009. --LA2 18 augusti 2009 kl. 21.57 (CEST)
- Om de andra som bidrar till en:city och en:town hade engelska som sitt modersmål, skulle jag gärna böja mig för deras åsikt. Men exempelvis MMS har inte engelska som sitt modersmål. Kan du kanske förklara vad skillnaden mellan town och city är, utifrån de nuvarande versionerna av dessa artiklar? För i så fall bör ju även svenska Wikipedia ha två olika artiklar för dessa begrepp i stället för dagens enda artikel stad. --LA2 18 augusti 2009 kl. 23.34 (CEST)
- Om du själv läste artiklarna skulle du se att skillnaden står utskriven i deras ingresser: "City" är ett mer specifikt begrepp (när begreppen kontrasteras kan det betyda exempel att en "city" är en större stad, har stadsrättigheter eller domkyrka). Skillnaden är dock så liten att båda begreppen kan översättas med "stad" (svenskan har inget bra ord för "stad utan stadsrättigheter"), att båda artiklarna skulle kunna slås ihop till en (den striden får du dock ta på enwp), och att iw från båda artiklarna får anses korrekt.
- andejons 19 augusti 2009 kl. 07.08 (CEST)
I stället för att fråga oss om "artikeln finns", borde vi fråga oss om "artikeln är användbar". Vi har till exempel artiklar om samtliga kommuner i Norge, så dessa dyker aldrig upp på radarn om vi bara jagar efter artiklar som "finns" på andra språk av Wikipedia men inte på svenska. Men många av de svenska artiklarna om Norges kommuner är superkorta stubbar, så den svenskspråkiga läsaren tvingas ändå gå över till norska (eller engelska) Wikipedia (eller helt andra informationskällor) för att få någon användbar kunskap om ämnet. Därför borde frågan lyda: vilka artiklar på andra språk av Wikipedia har bristande användbarhet (eller saknas helt) på svenska? Det är lätt att avgöra om en artikel finns, men desto svårare att avgöra vilka som är användbara. Kanske ska man räkna antalet visningar av artikeln. En artikel som inte finns har ju noll visningar. En superkort stubbe har förmodligen långt färre visningar än en lång och läsvärd artikel. Det som krävs är i så fall en ny kombination av statistik som jämför både interwiki-länkar och antalet visningar (som på http://stats.grok.se/ ). --LA2 18 augusti 2009 kl. 20.57 (CEST)
- Om ett ämne intresserar borde väl det i sig vara ett incitament till att den intresserade skapar artikeln i fråga. En artikel om en ort/stad i Norge skulle intressera mig, men knappast en artikel om lokal administration i Norge... -- L a v a l l e n 18 augusti 2009 kl. 21.25 (CEST)
Wikipedia. Klotter
[redigera | redigera wikitext]Kom bara att tänka på, helt plötsligt, att skulle man inte kunna skapa en skida där man skrev upp all artiklar som blivit klottrade och på så sätt se vilka sidor man skulle behöva lägga in hav låsning på. Exempel:
===Artiklar===
- Vecka 33.
- 19 augusti
- någon användare
- någon användare
- någon användare
- någon användare
- 20 augusti
- någon användare
Om till e.x. en sida har blivit klottrad på minst 3 grr på en dag eller 5 grr på en vecka skulle man kunna lägga in halv låsning. Vad tycker ni, är bara ett förslag, sidan kanske redan existerar eller så är det en dålig idé. Som sagt, vad tycker ni? EWRdisk. 19 augusti 2009 kl. 09.12 (CEST)
- Jag tycker det syns rätt bra i artikelhistoriken hur mycket klotter som förekommer. BOiVIE 19 augusti 2009 kl. 09.18 (CEST)
- Fluffbot håller reda på vilka sidor som blir tillbakarullade, där är det rätt lätt att se vilka sidor som är mest klottrade, men oftast handlar det om artikeln på framsidan och framförallt är det oftast inte tillräckligt mycket klottrande för att motivera en låsning.
- De mest tillbakarullade artiklarna är Sverige (168), USA (73), World of Warcraft (72), Cristiano Ronaldo (71), Andra världskriget (64), Michael Jackson (63), Fjortis (63), Barack Obama (58) och Jesus (57) och här talar vi om sedan november förra året.
- Tittar vi på den senaste veckan så har vi ingen artikel som har rullats tillbaka mer än fem gånger. I topp ligger Värmland, Usain Bolt och Dussin på fyra tillbakarulllningar var. /Fluff?Fluff! 19 augusti 2009 kl. 09.21 (CEST)
- Jag ser inget behov av en sådan sida, som Boivie skriver ovan framgår det av historiken om en artikel är utsatt för mycket klotter. Det skulle dessutom innebära att en mindre del av den tid jag väljer att lägga på klottersanering skulle gå till faktiskt klottersanering om ytterligare ett moment skall göras. /-nothingman- 19 augusti 2009 kl. 09.40 (CEST)
- Sedan är givetvis statistik alltid skoj men det sköter ju tydligen redan fluffbot. /-nothingman- 19 augusti 2009 kl. 09.41 (CEST)
- Snacka om att motverka sitt syfte. Ungefär som de som har en "den här sidan har blivit vandaliserad n antal gånger" på sin användarsida. Ber man om problem får man det också. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 20.28 (CEST)
Wikipedia:Projekt mat
[redigera | redigera wikitext]Med lite ansträngningar har Wikipedia:Projekt mat totalrenoverats och satts igång. Medlemmar är välkomna och vi har dragit igång ett underprojekt. Layouten är kanske inte jättebra än men å andra sidan är jag ingen kodexpert. //Tanzania Diskutera med mig 17 augusti 2009 kl. 19.34 (CEST)
- När jag såg bakgrundsfärgen i den nya designen av projektsidan, kom jag att tänka på att det saknas en artikel om saftkräm. Danska Wikipedia har en om rødgrød. --LA2 17 augusti 2009 kl. 22.55 (CEST)
- Trevligt. Om inte någon annan skapar den kan jag alltid försöka.. //Tanzania Diskutera med mig 20 augusti 2009 kl. 16.34 (CEST)
Kalla krigets slut
[redigera | redigera wikitext]Det är tjugo år sedan järnridån föll, och med start ungefär nu (med minnet av den paneuropeiska picknicken) kommer resten av året att vara fyllt med jubileer. På Wikipedia:Projekt aktuellt finns en lista med artiklar som borde ses över med anledning av det, hjälp gärna till! Rotsee 19 augusti 2009 kl. 12.01 (CEST)
- En järnridå som föll? 95.209.51.70 19 augusti 2009 kl. 18.48 (CEST)
- "En järnridå som föll", låter som en spionroman?! -- L a v a l l e n 19 augusti 2009 kl. 19.00 (CEST)
- Berlinmuren föll, men om man säger att en ridå faller så menar man ju att den sluter sig. Järnridån sänkte sig mitt i Europa efter andra världskriget. 1989-90 drogs den upp igen. E.G. den 20 augusti 2009 kl. 09.57 (CEST)
- Man kan inte lyckas jämt. Den bjuder jag på! :-) //Rotsee 20 augusti 2009 kl. 10.26 (CEST)
Länkar till SCB
[redigera | redigera wikitext]Merlissimo, som har en underbar robot som fixar döda länkar behöver lite hjälp från nån som har koll på SCB och samtidigt talar svenska (och kanske till och med kör nån robot då och då). Kolla in: Wikipedia:Robothjälp#Links_to_scb.se MiCkE 20 augusti 2009 kl. 14.27 (CEST)
Skolstart
[redigera | redigera wikitext]Som de flesta nog vet så börjar skolorna den här veckan och skolklottret är snart i full gång. Det är några saker jag gärna vill puffa för inför det omfattande städarbete vi har framför oss:
- Blockera gärna direkt. Blockera gärna skolklottrarna direkt utan någon föregående varning. Vi hade en diskussion om det förra året på Bybrunnen där det nåddes konsensus om att blockera direkt. Skolbarnen förstår att det som de gör är fel och vill oftast bara testa gränserna hur mycket de kan klottra innan de stoppas eller bara av ren uttråkan klottrar här. Tänk på att Njaelkies Lea har fixat missbruksfilter i år och att de flesta ändå varnas av missbruksfiltret automatiskt. De får upp en varning när de försöker spara varningen.
- Långtidsblockera återkommande problem-ip. Var inte rädda att lägga en längre blockering på de som återkommer och klottrar här gång på gång efter blockeringar. På så sätt får vi väck de värsta klotterattackerna. Vad jag vet brukar ip-nummrena i kommunerna vara olika om det är skolor och andra kommunala områden. Det kan till och med skilja på ip för skolelevernas datorer och personalen. Så är det på min skola. De elever (och det finns!) som vill redigera seriöst kan skapa ett användarkonto. Lås därför gärna inte för kontoregistreringen när ni långtidsblockerar.
- Nominera klottersanerare för administratörsskap. Det är många som är vaksamma på dagarna och rensar klotter. Uppmärksamma dem och nominera dem till administratörer! Visserligen behöver man inte vara administratör för att kunna klottersanera men vi vet ju alla att det underlättar och klottrarna kan stoppas snabbare. Uppmärksamma också gärna dessa personer på deras användardiskussioner för deras insatser. Snåla inte med klottersaneringsstjärnan!
Det här tror jag är vad vi behöver tänka på inför det kommande städarbetet och som kommer leda till minskad arbetsbörda med städningen på sikt. Obelix 17 augusti 2009 kl. 21.19 (CEST)
- Jag håller nog med om allt, och vill inflika att jag personligen blockerar snabbt och länge för allt mobbingklotter. Sådana kräk skall inte daltas med, oavsett om de är vuxna eller elva år. - Tournesol 17 augusti 2009 kl. 21.31 (CEST)
- Jag håller med, förutom vad gäller långtidsblockering av ip-adresser. Det finns exempel där alla skoldatorer, biblioteksdatorer, personaldatorer etc i en hel kommun delar en enda ip-adress. Är man inte säker på att det inte är så ska man vara försiktig. /NH 17 augusti 2009 kl. 22.12 (CEST)
- Håller med NH där. På min förra skola hade alla datorer samma ip-adress så vitt jag förstod det så det existerar faktiskt.. //Tanzania Diskutera med mig 17 augusti 2009 kl. 22.25 (CEST)
- Därför ska man lämna möjligheten att skapa konton. Så länge man gör det ser jag inga större problem att långtidsblockera ip-adresser som bara genererar klotter.Sjö 17 augusti 2009 kl. 23.01 (CEST)
- Bra att någon uppmärksammar detta, som gjort mig till skolhatare. Har sett utvecklingen här under perioden juni-augusti 2009 som positiv, och vill verkligen inte att seriösa sommarlediga bidragsgivare som går i skolan ersätts av skolklottrare och skolvandaler. Hänvisa dem till psyklopedin. Vet att många säkert bara vill testa, men kan vi inte få lärarna att informera om detta vid skolstarten, precis som det informeras om klottere som detta http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Klotter.jpg. Någon här kanske är lärare, informera om det då. Tänk om IP-adresserna kunde heta nummret samt skolans namn (till exempel "Södra skolan, Göteborg") på "senaste ändringarna" men bara inloggade kunde se det. Borde bara omfatta skolor, då vi tycks ha störst problem där. Då skulle vi lättare hålla koll på vilka som sitter i skolan. Högst upp tycker jag det kan stå något i stil med "Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera, men där klotter och vandalism återställs snabbt och inte lönar sig". J 1982 17 augusti 2009 kl. 23.30 (CEST)
- Jag har funderat på att göra ett nytt missbruksfilter eller javascript-hack för detta. Det skulle inte stå vilken skola men man skulle kunna märka redigeringar i SÄ som tex "skoldator". /Fluff?Fluff! 18 augusti 2009 kl. 09.16 (CEST)
- Skoldator räcker, ja. Men hur vanligt är biblioteksklotter? Kansske skall vi ha biblioteksdatorer också och kalla dem något som "uppmärksamhetskrävande dator". Sedan vill jag säga igen. Allla ni som är lärare, tala om för klassen hur illa ni tycker om klotter och vandalism på Wikipedia. J 1982 18 augusti 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Jag tycker egentligen rätt illa om generaliserande nedlåtande uttalanden om tonåringar ... men du tror inte att "läraren berättar för klassen hur dåligt det är med klotter på Wikipedia" snarare inspirerar fler, som annars inte kommit på tanken, att klottra här? /Julle 18 augusti 2009 kl. 22.06 (CEST)
- Skoldator räcker, ja. Men hur vanligt är biblioteksklotter? Kansske skall vi ha biblioteksdatorer också och kalla dem något som "uppmärksamhetskrävande dator". Sedan vill jag säga igen. Allla ni som är lärare, tala om för klassen hur illa ni tycker om klotter och vandalism på Wikipedia. J 1982 18 augusti 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Jag har funderat på att göra ett nytt missbruksfilter eller javascript-hack för detta. Det skulle inte stå vilken skola men man skulle kunna märka redigeringar i SÄ som tex "skoldator". /Fluff?Fluff! 18 augusti 2009 kl. 09.16 (CEST)
- Bra att någon uppmärksammar detta, som gjort mig till skolhatare. Har sett utvecklingen här under perioden juni-augusti 2009 som positiv, och vill verkligen inte att seriösa sommarlediga bidragsgivare som går i skolan ersätts av skolklottrare och skolvandaler. Hänvisa dem till psyklopedin. Vet att många säkert bara vill testa, men kan vi inte få lärarna att informera om detta vid skolstarten, precis som det informeras om klottere som detta http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Klotter.jpg. Någon här kanske är lärare, informera om det då. Tänk om IP-adresserna kunde heta nummret samt skolans namn (till exempel "Södra skolan, Göteborg") på "senaste ändringarna" men bara inloggade kunde se det. Borde bara omfatta skolor, då vi tycks ha störst problem där. Då skulle vi lättare hålla koll på vilka som sitter i skolan. Högst upp tycker jag det kan stå något i stil med "Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera, men där klotter och vandalism återställs snabbt och inte lönar sig". J 1982 17 augusti 2009 kl. 23.30 (CEST)
- Därför ska man lämna möjligheten att skapa konton. Så länge man gör det ser jag inga större problem att långtidsblockera ip-adresser som bara genererar klotter.Sjö 17 augusti 2009 kl. 23.01 (CEST)
- Jag vill ytterligare poängtera det som NH påpekar ovan. Hela vår lilla kommun t ex (ca 25 000 invånare) är nu blockerad till mars 2010 (om jag minns rätt), efter att ha varit "upplåsta" ett par veckor efter senaste årsblockeringen. Vilket bland annat innebär att vi på biblioteken inte kan visa hur redigering av wikipedia fungerar utan att genst börja prata om inloggning. Jag har inget förslag på lösning, men ber er ändå inte ta i med årslånga blockeringar det första ni gör. mvh BiblioteKarin 18 augusti 2009 kl. 00.27 (CEST)
- Det du skriver är väl ändå inte helt korrekt? Inte är 100% av kommunens invånare kommunalt sysselsatta och kommunens territorium kliniskt befriat från uppkopplingar från hemmet, privata, landstingskommunala och statliga organisationer? Tomas e 18 augusti 2009 kl. 12.49 (CEST)
- Rimligtvis läser man BiblioteKarins inlägg som "alla kommunala datorer i vår lilla kommun". Mänskligt språk är inte särskilt exakt, så att göra den rimligaste tolkningen utifrån sammanhanget är för det mesta en bra sak. Du verkar egentligen ha förstått vad hon menade, eller hur? /Julle 18 augusti 2009 kl. 12.57 (CEST)
- Tack för förtydligandet Julle, just så avsåg jag. Ledsen att jag var så otydlig. BiblioteKarin 18 augusti 2009 kl. 17.56 (CEST)
- Rimligtvis läser man BiblioteKarins inlägg som "alla kommunala datorer i vår lilla kommun". Mänskligt språk är inte särskilt exakt, så att göra den rimligaste tolkningen utifrån sammanhanget är för det mesta en bra sak. Du verkar egentligen ha förstått vad hon menade, eller hur? /Julle 18 augusti 2009 kl. 12.57 (CEST)
- Det du skriver är väl ändå inte helt korrekt? Inte är 100% av kommunens invånare kommunalt sysselsatta och kommunens territorium kliniskt befriat från uppkopplingar från hemmet, privata, landstingskommunala och statliga organisationer? Tomas e 18 augusti 2009 kl. 12.49 (CEST)
- Dock så ser inte jag hur dålig IT-infrastruktur ska fungera som ett sätt att komma runt långtidsblockeringar. // Sertion ✖✕ 18 augusti 2009 kl. 00.31 (CEST)
- Det är väl snarare resultatet av bristen på IP-adresser i IPv4 och de
- Jag vill slå ett slag för vad Sjö skriver, att de kan registrera ett konto och att problemet egentligen därmed kan ses som löst. Dock är det givetvis olyckligt om hela kommuner blir blockerade under allt för lång tid, och det bör man försöka undvika. Jag har dock svårt att tänka mig att det kan röra sig om särskilt många kommuner som har ett ip-nummer för hela kommunen. Men 1 års blockeringar överlag bör tycker jag nog vi bör vara restriktiva med om det handlar om vanligt skolklottrare. Det skulle vara om klottret fortsätter efter halvårsblockeringar, då kan jag tycka det kan bli aktuellt. Jag har själv förnyat någon ett års blockering av ip-nummer efter att klottret har fortsatt direkt trots föregående ett års blockering. Obelix 18 augusti 2009 kl. 00.55 (CEST)
- Man kanske vill visa att det går att redigera utan att logga in. Det omöjliggörs om hela kommunens ip är blockerat. Just därför har jag hela tiden varit emot att långtidsblockera kommunala ip-adresser. /Grillo 18 augusti 2009 kl. 00.57 (CEST)
- Är det bara jag som anser att skolklottret inte är nåt jätteproblem? Alltså givetvis förekommer det och det är inte bra, men det känns som det kommer såna här "nu måste vi verkligen ta i med hårdhandskarna"-förslag då och då, som jag ser som rätt poänglösa. Att åtgärderna ställer till mer problem än klottret i sig. Jag tycker att det är jättesynd om hela kommuner långtidsblockeras, och såna situationer som BiblioteKarin beskriver uppstår. Jag tycker att det är viktigt att man ska kunna redigera oinloggad, äevn från bibliotek och liknande. Jag upplever att de mesta skolklottret är harmlöst och tas bort nästan omedelbums, ofta är det så att man krockar med nån annan användare som gör samma sak samtidigt, för att vi är så många som klottersanerar. Jag tycker inte att man behöver ta till varningar och blockeringar för lite småklotter, det är bara att i tysthet återställa, om det de skriver försvinner direkt och de inte belönas med uppmärksamhet så blir det inte roligt längre. För de som inte ger sig utan fortsätter så bör man givetvis blockera, men man bör inte slänga in långtidsblockeringar av IP-adresser för lättvindigt, bara för att visa att man menar allvar. Det viktiga är att inte agera i affekt, alltså att man sätter blockeringstiden efter hur sur man blir över klottrandet. / Elinnea 18 augusti 2009 kl. 09.31 (CEST)
- Personligen ser jag inte långtidsblockeringar som något problem. De som vill redigera seriöst kan mycket enkelt skaffa konto. De andra kan vi vara utan. --Zejo 18 augusti 2009 kl. 09.39 (CEST)
- Är det bara jag som anser att skolklottret inte är nåt jätteproblem? Alltså givetvis förekommer det och det är inte bra, men det känns som det kommer såna här "nu måste vi verkligen ta i med hårdhandskarna"-förslag då och då, som jag ser som rätt poänglösa. Att åtgärderna ställer till mer problem än klottret i sig. Jag tycker att det är jättesynd om hela kommuner långtidsblockeras, och såna situationer som BiblioteKarin beskriver uppstår. Jag tycker att det är viktigt att man ska kunna redigera oinloggad, äevn från bibliotek och liknande. Jag upplever att de mesta skolklottret är harmlöst och tas bort nästan omedelbums, ofta är det så att man krockar med nån annan användare som gör samma sak samtidigt, för att vi är så många som klottersanerar. Jag tycker inte att man behöver ta till varningar och blockeringar för lite småklotter, det är bara att i tysthet återställa, om det de skriver försvinner direkt och de inte belönas med uppmärksamhet så blir det inte roligt längre. För de som inte ger sig utan fortsätter så bör man givetvis blockera, men man bör inte slänga in långtidsblockeringar av IP-adresser för lättvindigt, bara för att visa att man menar allvar. Det viktiga är att inte agera i affekt, alltså att man sätter blockeringstiden efter hur sur man blir över klottrandet. / Elinnea 18 augusti 2009 kl. 09.31 (CEST)
- Man kanske vill visa att det går att redigera utan att logga in. Det omöjliggörs om hela kommunens ip är blockerat. Just därför har jag hela tiden varit emot att långtidsblockera kommunala ip-adresser. /Grillo 18 augusti 2009 kl. 00.57 (CEST)
- Ingen har förespråkat att man ska långtidsblockera ip-nummer lite hur som helst. Det är återkommande, uppenbara klottrare det rör sig om. Jag som själv brukar kolla igenom SÄ i skolan vet hur omfattande skolkklottret faktiskt är och hur attityden till Wikipedia är. Det behövs en attitydsförändring till Wikipedia i skolan. Wikpedia är inget klotterplank utan en encyklopedi där det är att redigera seriöst som gäller. Men vi kan bara åstadkomma en förändring om vi har en tydlig linje mot klottrandet. Sedan handlar det väl om att vi ska kunna klottersanera med så liten arbetsbörda som möjligt? Testredigeringar, som kan vara seriöst menade, ska givetvis inte blockeras utan där är en testmall bättre, men uppenbart klotter däremot. Där tror jag att vi är helt överens. Skolklottret är ett stort problem för Wikipedia, dels i att det tar ofantligt mycket tid från wikipedianer och dels när det gäller samhällets syn på vad Wikipedia är och ska användas till. Obelix 18 augusti 2009 kl. 09.44 (CEST)
- Jag håller med Zejo och Obelix här ovan. Tomas e 18 augusti 2009 kl. 12.57 (CEST)
- Jag håller med Elinnea och fattar inte varför ni som klotterrensar mycket envisas med att dela ut mallar till varenda ip-nummer. Bara återställ klottret och låt vara. Kommer det ett till, lägg in en halvtimmesblock. Återkommer klottret efter en halvtimme är det dags att börja malla, men de flesta hinner gå till lektionen eller tröttna på den tiden. Genom att ständigt malla (eller hålla såna här diskussioner) ger man småklottret uppmärksamhet och gör att folk fortsätter tycka det är kul... Att det ska vara så himla svårt att bara ta bort klotter, det enklaste i världen? /Grillo 18 augusti 2009 kl. 17.29 (CEST)
- Jag håller verkligen inte med...ofta är det ett test från barnen att se hur mycket de kan hålla på och klottra här tills de blir blockerade. Det handlar om att testa gränserna. Varningsmallar taggar folk att fortsätta, men det är inte rätt väg att gå att bara ignorera klottret och låta dem fortsätta. Istället bör man, som både du och jag har förespråkat, blockera direkt. Då inser skoleleven kanske och tänker Attans, de stoppade mig direkt. Det här gick inte. Men att bara ignorera klottret gör det ju fantastiskt roligt för klottrarna. Det blir Wow, jag kunde sabba artikeln utan någon reaktion! Wikipedianissarna stoppar mig inte. Förresten - klotter sker ständigt på dagarna - inte bara på rasterna. Skolelever har ofta tillgång till datorer även på lektionerna. En halvtimme är en tid man kan vänta ut och göra annat så länge, två timmar får man nog börja med. Korta blockeringar ska man som sagt börja med - det tycker vi allihop - det är folk som återkommer som vi tycker det ska blockeras längre. Obelix 18 augusti 2009 kl. 17.47 (CEST)
- Uppenbarligen behöver vi lura någon stackars C-uppsatsstudent utan egna idéer att göra en studie över klotter och effektiviteten hos olika metoder för att bemöta klottrare. /Julle 18 augusti 2009 kl. 17.54 (CEST)
- Jag gillar att vi tar ett grepp på frågan så att vi bemöter skolklotter professionellt, medvetet och systematiskt. Och att vi därför utarbetar en tydligare praxis, så vi inte onödigtvis "spelar med" klottrarna och så att nya som vill hjälpa till med klottersanering för stöd och hjälp. Kanske det som tas upp här kan föras in på en utvecklad Wikipedia sida för råd och dåd vid klotter, där sedan denna diskussion kan hållas fortsatt levande. Wanpe 18 augusti 2009 kl. 18.01 (CEST)
- Var har jag sagt att vi ska ignorera klottret? /Grillo 18 augusti 2009 kl. 18.06 (CEST)
- Visst man återställer, men med ignorera menade jag om vi varken blockerar eller varnar. Återställningar stoppar inte klottrarna. Det tycker de bara är kul. Min poäng: Är det rent klotter (och inte testredigeringar) är det bäst att sätta stopp för det direkt och inte vänta in fler klotterredigeringar innan man blockerar. Obelix 18 augusti 2009 kl. 18.09 (CEST)
- Uppenbarligen behöver vi lura någon stackars C-uppsatsstudent utan egna idéer att göra en studie över klotter och effektiviteten hos olika metoder för att bemöta klottrare. /Julle 18 augusti 2009 kl. 17.54 (CEST)
- Jag håller verkligen inte med...ofta är det ett test från barnen att se hur mycket de kan hålla på och klottra här tills de blir blockerade. Det handlar om att testa gränserna. Varningsmallar taggar folk att fortsätta, men det är inte rätt väg att gå att bara ignorera klottret och låta dem fortsätta. Istället bör man, som både du och jag har förespråkat, blockera direkt. Då inser skoleleven kanske och tänker Attans, de stoppade mig direkt. Det här gick inte. Men att bara ignorera klottret gör det ju fantastiskt roligt för klottrarna. Det blir Wow, jag kunde sabba artikeln utan någon reaktion! Wikipedianissarna stoppar mig inte. Förresten - klotter sker ständigt på dagarna - inte bara på rasterna. Skolelever har ofta tillgång till datorer även på lektionerna. En halvtimme är en tid man kan vänta ut och göra annat så länge, två timmar får man nog börja med. Korta blockeringar ska man som sagt börja med - det tycker vi allihop - det är folk som återkommer som vi tycker det ska blockeras längre. Obelix 18 augusti 2009 kl. 17.47 (CEST)
- Ingen har förespråkat att man ska långtidsblockera ip-nummer lite hur som helst. Det är återkommande, uppenbara klottrare det rör sig om. Jag som själv brukar kolla igenom SÄ i skolan vet hur omfattande skolkklottret faktiskt är och hur attityden till Wikipedia är. Det behövs en attitydsförändring till Wikipedia i skolan. Wikpedia är inget klotterplank utan en encyklopedi där det är att redigera seriöst som gäller. Men vi kan bara åstadkomma en förändring om vi har en tydlig linje mot klottrandet. Sedan handlar det väl om att vi ska kunna klottersanera med så liten arbetsbörda som möjligt? Testredigeringar, som kan vara seriöst menade, ska givetvis inte blockeras utan där är en testmall bättre, men uppenbart klotter däremot. Där tror jag att vi är helt överens. Skolklottret är ett stort problem för Wikipedia, dels i att det tar ofantligt mycket tid från wikipedianer och dels när det gäller samhällets syn på vad Wikipedia är och ska användas till. Obelix 18 augusti 2009 kl. 09.44 (CEST)
- Har inte märkt att skol-klottret blivit oss övermäktigt någon gång. Det är oftare fler som klottersanerar än det är som klottrar. Det enda strul jag märkt är när en bot hinner emellan och omöjliggör en rollback. Jag har aldrig trott på blockar mot sådant.
- Det är trollen, de "okommunicerbara" och povpusharna som är vårt problem... -- L a v a l l e n 18 augusti 2009 kl. 18.14 (CEST)
- Fasar för att skolklottret ökar då Sverige går mot vinter, och det inte längre är lika skönt att gå ut på rasten och spela fotboll eller göra något annat kul. November, och snön faller över Sverige. Skolrasten börjar: "-Äsch, vi har lite skoj med Wikipedia i stället, följer du med till skolans datasal på rasten" säger kanske den ene till den andre. Angående POV ser jag 2010 som ett viktigt år. Sverige går till val och vissa vill vinkla till höger och vänster. J 1982 21 augusti 2009 kl. 16.25 (CEST)
Ortsfakta Sverige
[redigera | redigera wikitext]Jag har gjort om mall:Ortsfakta Sverige med hjälp av mall:Geobox som meta-mall, då geobox införts som standardmall för geografiska faktarutor. Däremot hade det varit bra om någon som är hej på botar kunde göra en robot som skapade parametrarna lat_d, lat_m, lat_s, lat_NS, long_d, long_m, long_s och long_EW i de artiklar som använder mallen och flyttade över koordinaterna från parametern koordinater
dit. De flesta (alla?) använder väl redan mall:Coord för koordinaterna? Detta för att man sedan ska kunna skapa lokaliseringskartor där ortens placering automatiskt sätts ut (se till exempel artikeln Domsten, där jag gjort detta genom att endast använda {{Geobox}}
). De automatiska kartorna skapas sedan under namnet mall:Geobox locator XXXX med hjälp av kartorna i commons:Category:Location maps of Sweden och koordinatinformationen som finns däri, likt mall:Geobox locator Skåne, som används i Domsten-artikeln. Sedan kan man anropa kartorna genom parametern karta
. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 augusti 2009 kl. 13.53 (CEST)
- Jag har förresten mestadels lagt in de parametrar som fanns i mallen från början, förutom de som har anknytning till koordinater och karta, men fler perametrar kan självklart läggas till senare. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 augusti 2009 kl. 13.57 (CEST)
- Mallen ger felaktig och ostrukturerad information nu. En massa småorter kallas stad, yta ges i den tidigare okända enheten "hektar km²", församling är skiljd från övrig administrativ indelning m.m. Inte bra. /rrohdin 19 augusti 2009 kl. 14.01 (CEST)
- Enheten km² under areal är en fast enhet i geobox-mallen, likaså /km² under befolkningstäthet, vilket kanske är något som borde ändras. Det gäller bara att hitta var Sören man ändrar det i den där mastodont-mallen. Alternativet är att en robot ändrar alla hektar till km². Ändrade däremot stad till ort och lade därmed till parametern
kategori
, där man kan skriva in om det till exempel är fråga om en tätort eller en småort. Att församlingsindelningen är skild beror på att det inte finns någon färdig parameter för detta i geobox. Kanske kan man använda parameterndistrict
för detta, eller lägga till det i geobox. - Problemet med en kakafoni av olika sorters geografimallar har funnits ett tag nu och det är bra att det nu finns en mall som kan användas för att ge alla dessa ett enhetligt utseende. Tyvärr är geobox däremot inte så flexibel som den borde vara, till exempel genom sina fasta enheter. Dessutom är den väldigt svår att ändra i. Men man måste i alla fall försöka göra det bästa av situationen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 augusti 2009 kl. 14.20 (CEST)
- Enheten km² under areal är en fast enhet i geobox-mallen, likaså /km² under befolkningstäthet, vilket kanske är något som borde ändras. Det gäller bara att hitta var Sören man ändrar det i den där mastodont-mallen. Alternativet är att en robot ändrar alla hektar till km². Ändrade däremot stad till ort och lade därmed till parametern
- Fixade nu till församlings-parametern och gjorde så att det inte står någon automatisk enhet, men att det går att välja genom
areaenhet
. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 augusti 2009 kl. 15.24 (CEST).
- Fixade nu till församlings-parametern och gjorde så att det inte står någon automatisk enhet, men att det går att välja genom
Vem har bestämt att den mallen Geobox ska användas? Det är en överkomplicerad konstruktion med ett härke av undermallar, fulla av engelsk text där vi borde använda svenska och omöjlig att begripa, underhålla och förbättra. Jag tycker vi avskaffar Geobox och raderar den. De som har läst källkoden och begripit den kan räcka upp en hand. Jag ser inga händer. --LA2 19 augusti 2009 kl. 17.06 (CEST)
- Att radera den skulle tyvärr ha sönder en hel del artiklars historik. Men jag håller med, det är bättre att bygga en mall (av den här typen) från grunden än att kopiera över den från ett annat projekt. Här var det som det diskuterades (som jag har sett). // Sertion ✖✕ 19 augusti 2009 kl. 17.18 (CEST)
- (redigerinskonflikt) Jag har länge efterlyst en meta-mall som kan användas för att få lite ordning och reda på alla olika orts-, kommun-, och regionmallar. Jag föreslog på Wikipediadiskussion:Projekt mallstandardisering att vi skulle införa en:Template:Infobox settlement eller nl:Sjabloon:Infobox plaats. Men jag vet inte om dessa är mindre komplicerade. Koios förde efter den diskussionen över
{{Geobox}}
från enWP. Mallen har sedan diskuterats vidare på Projekt mallstandardiserings diskussionssida. - Jag lyckades däremot gräva mig igenom koden när jag gjorde ändringarna ovan, så jag kan i alla fall räcka upp en halv hand. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 augusti 2009 kl. 17.27 (CEST)
- Mallen är helt klart bland de snyggare som vi har, så att radera den är inget framsteg. Men den skulle helt klart må bra av att förenklas, försvenskas eller skrivas om. --Kildor 19 augusti 2009 kl. 18.05 (CEST)
- Är det så att någon känner sig sugen på att skriva en ny mall Geobox från grunden så visst, gör så, men den nuvarande finns, tycks fungera och ger ett estetiskt bra resultat. Skummar man bara igenom koden så greppar man väl inte allt, men det är nog mest pga storleken. Ta inte bort den förrän ett fullgott alternativ finns. Njaelkies Lea (d) 19 augusti 2009 kl. 20.39 (CEST)
- Sammanfattat är ambitionen god, men genomförandet kanske lite sisådär. Det är också bättre att fixa problem (eller vänligt be andra göra det) än att gnälla över dem och föreslå radering. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 20.56 (CEST)
- Är det så att någon känner sig sugen på att skriva en ny mall Geobox från grunden så visst, gör så, men den nuvarande finns, tycks fungera och ger ett estetiskt bra resultat. Skummar man bara igenom koden så greppar man väl inte allt, men det är nog mest pga storleken. Ta inte bort den förrän ett fullgott alternativ finns. Njaelkies Lea (d) 19 augusti 2009 kl. 20.39 (CEST)
Om vi är överens om att göra det bästa med vad vi har så kanske man kan göra en botförfrågan angående uppdelningen av koordinaterna nu? Jag kan sätta igång och skapa positionskartor så länge, så kan boten lägga in dem med. Sen har vi vips automatiska kartpositioner över alla svenska orter med koordinater. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 22.32 (CEST)
- Tyvärr blir ju många av de automatiska positionskartorna ganska "fula" då de skiljer sig en del från de kartor man normalt ser (gäller framförallt Sverigekartan). --Kildor 20 augusti 2009 kl. 22.51 (CEST)
- Som framgår av mitt översta inlägg tänkte jag att man för de flesta orter kunde använda länskartorna i commons:Category:Location maps of Sweden, som i exemplet Domsten. Dessa är inte lika förvrängda jämfört med vad man är van vid som en hel Sverigekartor är. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 22.58 (CEST)
- Tja, så länge vi inte använder oss av 3D-skärmar med jordglobar blir det förvrängt hur vi än gör... Pest eller kolera säger jag. Det är på tiden att svenskar lär sig att Mercator inte är det enda alternativet och att Sverige inte är jämnstort med resten av Europa tillsammans. /Grillo 20 augusti 2009 kl. 23.06 (CEST)
- Som framgår av mitt översta inlägg tänkte jag att man för de flesta orter kunde använda länskartorna i commons:Category:Location maps of Sweden, som i exemplet Domsten. Dessa är inte lika förvrängda jämfört med vad man är van vid som en hel Sverigekartor är. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 22.58 (CEST)
- Men är det inte just kartor som fil:Sweden location map.svg som får Norrland att se oproportionerligt stort ut? Om man vill ha den karta som de flesta svenskar är vana vid (typ denna) verkar inte automatiska kartpositioner att funka, utan alla punkter måste sättas in manuellt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 23.22 (CEST)
- Problemet med kartpositioner är som jag förstått det att Sverige är ett av få länder i världen som fortfarande inte globalanpassat sitt koordinatsystem. Antagligen pga det nordliga läget som ger landet en oproportionell storlek. Om vi måste använda en viss projektion för att kartprickarna ska funka, föreslår jag att vi trots de negativa effekterna trots allt gör det. Båda varianterna är ju ändå att ljuga vitt. /Grillo 20 augusti 2009 kl. 23.53 (CEST)
- Men varför inte använda de länsbaserade positionskartorna i commons:Category:Location maps of Sweden då? Det blir mycket mer detaljerat med mindre skala. Man kan ju förslagsvis lägga till en Sverigekarta i dessa där man markerar var i Sverige länet ligger. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 23.57 (CEST)
- De länsbaserade positionskartorna ser vettiga ut och är lämpliga för mindre orter. Men de kan rimligtvis inte användas för större tätorter som t.ex. Stockholm som täcker hela länet. Vad gäller resonemanget kring att använda en projektion som människor normalt inte känner igen så vill jag påpeka att Wikipedia inte ska användas för att pådriva en förändring - om Mercator-projektion är vanligast så ska vi naturligtvis använda den. Manuell positionering är trots allt inte speciellt jobbigt, och det behöver ju bara göras en gång per artikel. Men som sagt, för mindre orter kan det vara en fördel med att använda de automatiskt positionerade länskartorna. --Kildor 21 augusti 2009 kl. 10.15 (CEST)
- Men varför inte använda de länsbaserade positionskartorna i commons:Category:Location maps of Sweden då? Det blir mycket mer detaljerat med mindre skala. Man kan ju förslagsvis lägga till en Sverigekarta i dessa där man markerar var i Sverige länet ligger. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 23.57 (CEST)
- Problemet med kartpositioner är som jag förstått det att Sverige är ett av få länder i världen som fortfarande inte globalanpassat sitt koordinatsystem. Antagligen pga det nordliga läget som ger landet en oproportionell storlek. Om vi måste använda en viss projektion för att kartprickarna ska funka, föreslår jag att vi trots de negativa effekterna trots allt gör det. Båda varianterna är ju ändå att ljuga vitt. /Grillo 20 augusti 2009 kl. 23.53 (CEST)
- Men är det inte just kartor som fil:Sweden location map.svg som får Norrland att se oproportionerligt stort ut? Om man vill ha den karta som de flesta svenskar är vana vid (typ denna) verkar inte automatiska kartpositioner att funka, utan alla punkter måste sättas in manuellt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2009 kl. 23.22 (CEST)
Mercators projektion är en av de vanligare för världskartor. Dock är den ovanlig för Europa- och Sverige-kartor på grund av stora skillnader i skala mellan områden som är nära respektive lite längre ifrån nordpolen. För länskartor är den förmodligen bättre. Om man ska positionera punkter är nog Rektangulär projektion enklast att använda. Den ger dock dåligt förhållande mellan höjd och bredd när man kommer långt ifrån ekvatorn, vilket gör att samtliga kartor över områden i norra Europa kommer att se ut att vara tillplattade i höjdled eller utdragna i sidled. Oj, upptäckte nu att de för location-kartorna på Commons har löst det genom att stretcha kartan lagom mycket (vilket man får kompensera för när man plottar punkterna). Skåne är stretchat 179%, medan Norrbotten, på grund av sin närhet till nordpolen, är stretchat 257%. För Sverige-kartan har de använt 190% vilket gör Skåne lite för smalt, medan Norrbotten blir alldeles för brett. Därför ser Sverige-kartan så mycket sämre ut, jämfört med projektioner som är bättre anpassade för hela Sverige. --bOivİE 21 augusti 2009 kl. 10.51 (CEST)
Konsensus sökes för robothjälp
[redigera | redigera wikitext]Fint om några kunde lägga en "röst" här: Kategoridiskussion:Professorer. Allt gott, /Urbourbo 21 augusti 2009 kl. 13.59 (CEST)
Betaversion
[redigera | redigera wikitext]Nu har det kommit en betaversion av programvaran. Klickar man på länken "Try Beta" till vänster om sitt användarnamn längst upp på vilken sida som helst kommer man till en engelskspråkig sida där man kan läsa mer om och aktivera funktionen. Kan denna sida översättas till svenska? Den finns översatt på tyska och franska Wikipedia. Jag har redan upptäckt ett problem med betaversionen, nämligen att linjen under en sidas rubrik skär genom eventuella koordinater, vilket inte sker i den "gamla" versionen. »Wolfgangus Mozart 7 augusti 2009 kl. 09.42 (CEST)
- En floskel som "The new navigation system makes it easier to see where you are and what you are doing, as well as where you can go and how to get there. With the search box located in the top right corner, the search feature is easier to find and quicker to use." känns kanske inte så meningsfull att översätta. De har fått en massa pengar för att förbättra mjukvaran och kan inte förklara vad som har förbättrats i klartext? /Grillo 7 augusti 2009 kl. 12.34 (CEST)
- Med tanke på att en stor del av "betan" bara verkar vara ett nytt utseende så känns det sådär spännande.
- andejons 7 augusti 2009 kl. 12.56 (CEST)
- Är det inte translatewikins sak att översätta sådant? (I första hand)
- (Och jag har testade i morse och bytte genast tillbaka.) -- L a v a l l e n 7 augusti 2009 kl. 16.29 (CEST)
- Om det här (Beta-utseendet) är framtiden, är den just nu inte så där fantastisk, tycker jag. Att flytta sökfältet gjorde bara vänsterspalten mindre användbar – den hängde i luften, liksom. Grunddesignen ger större och kantutjämnad text (åtminstone i min dator), vilket faktiskt är mindre praktiskt – det ger mindre plats åt själva artikeltexten. Artikeltexten står då också ut lite för lite mot den omgivande layouten. Att gömma undan vissa artikelflikar som underflikar är inte heller helt lyckat... Så jag bytte omgående tillbaka. Vad tycker ni andra?--Paracel63 9 augusti 2009 kl. 10.47 (CEST)
- Om det här är det som Wikimedia Foundation har satsat stora pengar på så tycker jag att de har blivit lurade. Finesserna som följer med det nya temat och det nya temat i säg är båda försämringar (enligt mig) på mer eller mindre alla möjliga sätt. Det enda som jag kan se inte är helt misslyckat är tanken om att dölja "Inkludera-skumma-tecken-tutan" i redigerings-listen längst upp på redigeringsfönstret. // Sertion 9 augusti 2009 kl. 13.08 (CEST)
- Jag har översatt enkät och gränssnitt på translatewiki nu kolla gärna min översättning. Synpunkter framförs nog bäst i enkäten. MiCkE 9 augusti 2009 kl. 13.13 (CEST)
- Bra joobbat. Jag snabbputsade på översättningen, men har inte kollat den i kontext ännu. Rotsee 10 augusti 2009 kl. 16.01 (CEST)
- Jag har inte så mycket emot den nya layouten som de flesta här verkar ha. Däremot har jag en del åsikter. Det första som ska påpekas är att förändringarna har gjorts för att underlätta för nybörjare, alltså får gamla wikirävar komma i andra hand. Den större teckenstorleken i marginalerna kan kanske förklaras med att det ska vara lättare för nybörjare att hitta. Men i min åsikt har redigera-fliken blivit svårare att upptäcka genom att den flyttats till höger. Jag vet däremot inte om den större texten tar bort uppmärksamheten från artikeltexten. Vänstermarginalen har ju samma bredd som tidigare. Däremot tycker jag att det är lite väl mycket luft i toppmarginalen, som nog kan flyttas upp en aning. Sen verkar ju inte alla våra egna förändringar följt med till beta-versionen, som till exempel att redigera-länkarna för avsnitt kommer direkt efter rubriktexten och inte längst ut till höger. Går det förresten att kopiera in innehållet från Mediawiki:Monobook.js till Mediawiki:Vector.js? Eller var nu detta anges. -- [ jiˈesˌdeːo ] 10 augusti 2009 kl. 14.09 (CEST)
- Wikimedia Foundation har alltså lagt ned några hundratusen, pengar som hade kunnat användas till att faktiskt höja användbarheten genom exempelvis utveckling av en WYSIWYG-redigerare (visst, de skulle nog kunna användas till bättre saker än WYSIWYG, men det vore i alla fall något= på att skapa ytterligare ett nytt skin/utseende till wikin, vars användare redan har ett tiotal skin att välja på, som, om det aktiveras som standard, snarast kommer förvirra användarna ("Öh? Vad har hänt med Wikipedia? Var söker jag? Vart har redigeringsknappen tagit vägen?" typ) än höja användbarheten. Har jag förstått saken rätt? Calandrella 11 augusti 2009 kl. 15.42 (CEST)
- 1. Jag är osäker på antalet dollar WMF har lagt ner på detta initiativ. WMF brukar vara transparenta så det går säkert att ta reda på. Dock finns det en del pengar att ta av för en gångs skull: http://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Sloan_Foundation_Support
- 2. Däremot vet jag att många har svårt att hitta "redigera"-knappen. Jag berättade om det senast här. Vi försökte ju senast för någon månad sedan med en blå redigera-knapp. Men det behövs mer än halvhjärtade försök. Så, jag föreslår att alla som tog sig några minuter här på Bybrunnen att berätta om sina upplevelser tar ett par minuter och berättar samma sak för användbarhetsgruppen, så att de får så mycket input det bara går. Själv tänkte jag ta lite tid i slutet av veckan.
- 3. Det här är bara ett av många initiativ som pågår parallellt. Instruktionsvideor är på gång. WYSIWYG-editor har visat sig svårare än vad man kan tro, eftersom MediaWiki är ett hopkok av ad hoc-lösningar utan vidare dokumentation, men eftersom MediaWiki är fri programvara kan vem som helst hjälpa till ;-) En bokhylla med informationsmaterial är på gång. Brion och de andra håller på med både buggar och nyheter, men andra har börjat med egna WYSIWYG-editors (till exempel Micke (känd senast från inlägget ovan...)). Och mycket mer är runt hörnet.
- Med vänliga hälsningar, Hannibal 11 augusti 2009 kl. 16.14 (CEST)
- Naturligtvis hittade jag mer info på Foundations blogg: http://blog.wikimedia.org/2009/07/29/the-abcs-of-usability/ så fort jag hade sparat...//Hannibal 11 augusti 2009 kl. 16.17 (CEST)
- Jag hoppas att så många som möjligt kör betan och ger feedback sedan. Oavsett om ni tycker om den eller inte så är det sannolikt något som kommer att införas som standard och då är det bättre att försöka påverka än att gömma huvudet i sanden och hoppas att det försvinner. Njaelkies Lea (d) 11 augusti 2009 kl. 18.33 (CEST)
- Jag har inte testat det än men reagerade mest på den intetsägande beskrivningen på "try beta"-sidan. I alla fall, lokala anpassningar kan vi införa i efterhand. Flytta redigeraflikarna är nog det mest prioriterade. Jag har testat det nya standardskinnet på Wikia, och det är mest jobbigt. Monobook kanske inte ser så modernt ut längre, men det är funktionellt och inte överdrivet flashigt. /Grillo 11 augusti 2009 kl. 18.42 (CEST)
- Enkäten förresten, ska väl fyllas i på engelska? Det borde kanske framgå så att folk inte skickar in den på svenska. /Grillo 11 augusti 2009 kl. 18.48 (CEST)
- Sant, jag har lagt en rad om detta nu. Rotsee 12 augusti 2009 kl. 10.19 (CEST)
- Enkäten förresten, ska väl fyllas i på engelska? Det borde kanske framgå så att folk inte skickar in den på svenska. /Grillo 11 augusti 2009 kl. 18.48 (CEST)
Jag kan ju rekommendera en titt på projektets wiki: usability.wikimedia.org. Speciellt under rubriken Design kan man se vilka olika features som planeras att införas i de olika faserna av projektet. Jag tror detta kommer att bli mycket bra! --Kildor 22 augusti 2009 kl. 14.19 (CEST)
Citattecken och apostrofer?
[redigera | redigera wikitext]Diskussionen om ”pratminus” etc här ovan här påminner mig om det faktum att det är sällan man ser riktiga citattecken och apostrofer här på Wikipedia. Vi som har hyfsat lätt att knappa in svenska citattecken och apostrofer (skift-alt-2 respektive skift-alt-fottecken på min svenska Mac) borde åtminstone kunna föregå med gott exempel... Med dagens Unicode-typsnitt på i princip alla datorer är det i alla fall inga problem att _se_ dessa typografiska markeringar. Måhända är det här med korrekt typografi ett typiskt i-landsproblem, åtminstone i löptext. I rubriker ser dock "Citerat" ganska mycket fulare ut än ”Citerat” och Macy's ser fulare ut än Macy’s. Vad tycker ni?--Paracel63 9 augusti 2009 kl. 10.33 (CEST)
- Jag som inte har 100% syn har svårt att alls tolka ”Citerat” (ser ut som utsmetad flugsk-t), medan jag sällan har problem med "Citerat". Vilket som är korrekt vet jag inte..
- Apostrofer och liknande har jag alltid svårt att skilja från varandra... -- L a v a l l e n 9 augusti 2009 kl. 10.46 (CEST)
- Jag har svårt att se skillnad på dem i den här teckenstorleken om jag inte trycker näsan mot skärmen. På vilket sätt är de sneda citattecknen de riktiga? Båda formerna är mig veterligen lika korrekta. I fallet med bindestreck och tankstreck så är de två olika skiljetecken med olika användning. Möjligen kan man hävda att sneda citattecken ser mer "professionella" ut. Personligen gillar jag gåsögon (») bäst men kommer att fortsätta använda raka citattecken på Wikipedia. —Tasnu Arakun 9 augusti 2009 kl. 13.19 (CEST)
- Eftersom ett tryck på skift-2 ger raka citattecken är det också det vi använder. Varför krångla till det? Är det viktigare att samtliga användare tvingas lära sig en massa märkliga teckenkoder, eller bidra med artikeltext? Jag skulle åtminstone förmodligen sluta skriva helt, om folk skulle börja klaga på att jag inte letade fram typografiska citattecken, varje gång ett sådant behövdes. Då är det allvarligare att folk inte kan skilja på apostrof (') och accent (´ och `). Accent sätter man över andra tecken (é eller à är vanliga exempel) medan apostrof placeras för sig självt. Det är alltså fel att skriva "Wendy´s" och "'e" eller "e'" i egennamn. Detta gör skillnad främst i artikelnamn, då de räknas som helt olika tecken, och söker man på fel tecken kommer man inte fram till artikeln. Om man är osäker är det lättaste sättet att förstå skillnaden att datorer skriver ut ' på en gång vid trycket (knappen höger om ä på mitt tangentbord, men sitter lite annorlunda på små laptopar) medan ´ (accenter) inte skrivs ut förrän man trycker på bokstaven den ska tillhöra, eller gör ett blanksteg. Den knappen finns fö höger om nummerraden där uppe. /Grillo 9 augusti 2009 kl. 16.04 (CEST)
- Denna nyliga redigering av mig visar på skillnaden mellan accent och apostrof, för den som fortfarande undrar. /Grillo 9 augusti 2009 kl. 16.35 (CEST)
- Konsekvens är nog viktigare än fullständig korrekthet, och därför instämmer jag nog i att det är enklast och bäst att hålla sig till de räta citationstecknena (det som ser mest rörigt ut är ändå en blandning av olika sorter). Sedan skulle jag också gärna höra mer om på vilket sätt de snedställda är mer korrekta än de räta? Många olika normer för typsättning finns, och i proffessionellt tryck rekommenderade min desktoplärare också »gåsögon« (en benämning jag nu precis lärde mig), eftersom de såg mindre skräpiga ut, passade in i ordbilden bättre och var mer estetiskt tilltalande enligt hans mening, även om parallella citationstecken som du visade ovan väl är norm i svensk text. Men gåsögon är heller inget jag tror skulle gå att införa på Wikipedia. (Tillägg: Jag har vant mig och vet inte om jag tycker det ena ser så mycket fulare ut än det andra heller. Och egentligen tycker jag nog detsamma om bindestrecken mellan årtalen, konsekvens och enkelhet före teoretisk korrekthet). --flinga 9 augusti 2009 kl. 16.25 (CEST)
- Jag ser faktiskt ingen skillnad mellan de nämnda exemplen men det kanske är för att det inte är en rubrik. //Tanzania | Diskutera med mig 9 augusti 2009 kl. 19.32 (CEST)
”Typografiska citattecken”
"Raka citattecken"
- Lade in ett par
rubriker medexempel så att man kan jämföra. - För att ytterligare återkoppla till "pratminus-diskussionen": visst borde man kunna låta MediaWiki rendera raka citattecken och apostrofer som typografiska citattecken och apostrofer där det gör skillnad? Kanske går det tom att göra med CSS? På svenska används ju bara typografiska "99-citattecken" (inte "66-citattecken" före det citerade och "99-citattecken" efter som på engelska). Risken är att det uppstår förvirring om vilka citattecken som egentligen används i sidtitlar, och att läsligheten blir sämre (som Lavallen påpekar). Trots allt är jag böjd att hålla med Flinga: eftersom raka och typografiska citattecken har samma betydelse är detta kanske inte lika viktigt att åtgärda som tankstreck kontra bindestreck. //Essin 9 augusti 2009 kl. 20.06 (CEST)
- Lade in ett par
Jag tycker att av exemplen så är det första att föredra. Vet dock inte hur man gör det. //Tanzania | Diskutera med mig 9 augusti 2009 kl. 21.52 (CEST)
- I redigeringsläge finns en lång rad med olika symboler under editeringsfönstret. Det är specialtecken som š, ğ och ə, liksom kyrilliska och grekiska bokstäver som н, з och щ. Dessutom finns ” (typografiskt citattecken) och ’ (apostrof). Klicka på dem så dyker de upp där textmarkören är. »Wolfgangus Mozart 10 augusti 2009 kl. 14.57 (CEST)
- Kanske egentligen en faktafråga, men hur kommer det sig att det är tumtecken och inte citattecken som standard på svenska tangentbord (shift + 2)? Eller har det med typsnittet att göra? Vivo 10 augusti 2009 kl. 19.27 (CEST)
- När jag undersöker saken upptäcker jag något märkligt. När jag trycker skift+2 i redigeringsläge på Wikipedia åstadkoms " (rakt citattecken), men gör jag samma sak i OpenOffice 3 blir det ”, alltså ett typografiskt citattecken. Och ner är tydligen inte en skillnad mellan typsnitt, det märker jag när jag kopierar från ordbehandlaren till Wikipedia. »Wolfgangus Mozart 10 augusti 2009 kl. 19.45 (CEST)
- Enligt en källa beror det på att man ville spara plats på engelska skrivmaskiner. På engelska använder man ju olika citationstecken i början och slutet. Genom att bara stoppa in tumtecken fick man ett tecken som gick att använda som både start- och sluttecken. Det följde med till dator-tangentborden, och på den vägen är det. ”The invention of the manual typewriter introduced a new complexity to the situation. It was considered impractical to ”waste” two keys ..., since typewriters were used for business purposes, and characters like ½ and % were considered more useful. This proved no great hardship, since metal typesetters set text in the same way from typescript as they had always done from manuscript.” (Michael Everson: On the apostrophe and quotation mark, with a note on Egyptian transliteration characters, Working Group Document ISO/IEC JTC1/SC2/WG2 N2043, 1999-07-24 ) Rotsee 10 augusti 2009 kl. 19.55 (CEST)
- och vidare: ”Additional problems arose with the advent of computer technology. The small number of graphic characters available in 7 bits (95) was close to the number of characters available on typewriters (85), and so the ASCII repertoire is broadly based on US and UK typewriter repertoires[...]. Even when 8-bit technology was introduced [...] the quotation marks, en-dash and em-dash were not supported.” Rotsee 10 augusti 2009 kl. 20.02 (CEST)
- Aha! Sedan är det alltså, som Wolfgangus Mozart noterat, en konverteringsfråga för de olika miljöerna? Vivo 10 augusti 2009 kl. 19.59 (CEST)
- Apropå OpenOffice etc program – det är en inställning i programvaran som autokonverterar tecknen. Gå in på Inställningar (Språk/Autokonvertering el dyl) och se efter själv. På min Mac är det faktiskt än "värre". Där autokonverteras fi till fi (ligaturen) och fl till fl även i Finder (filhanteraren), vilket kan ha med Apples och Steve Jobs' ibland något väl uttalade designkänsla att göra.
- Gåsögon är en typografisk variant som av hävd använts på svenska och franska (i olika vändningar) när tryckarbetare, formgivare, reklamare etc velat minska på störande element i den tryckta texten. I Wikipedia (skärmläsning) och i löptext är de nog klart att avråda från. Att franska språkets konventioner med mellanrum runt "höga skiljetecken" förfulat franska texter på webben är en helt annan sak... ;-)
- Rent formellt är ' ett fottecken och " ett tumtecken. Men eftersom vi metrifierade svenskar använder dem väldigt sällan som just sådana idag, borde risken för förvillning inte vara så stor.
- Så, visst, jag håller nog med om kontentan i diskussionen. Fottecken och tumtecken är helt okej som markörer för apostrof respektive citattecken på svenskspråkiga Wikipedia. Åtminstone så länge det gäller löptexter. Konsekvensen är viktig, och alla Windows-användare (som inte vet hur man använder alt-gr + rätt tresiffrig kod) är ursäktade. Däremot håller jag nog för att vi borde kunna se till så tecknen så ofta som möjligt blir rätt i rubriksammanhang, där man faktiskt tydligt kan se skillnad mellan tecknen.--Paracel63 12 augusti 2009 kl. 13.39 (CEST)
- Jag har utgått från att man skulle använda ” och ’ eftersom de finns med i samlingen koder och tecken som visas i redigeringsläget så att man kan infoga dem i de fall man redigerar direkt i webbläsaren. Eftersom många skriver delar av texter i ordbehandlingsprogram som automatiskt omvandlar tum- och fottecken till citattecken och apostrofer tror jag dock att vi aldrig kommer att få konsekventa texter. Det kommer alltid att vara blandade tecken på grund av att så många, inte ser skillnaden, inte känner till skillnaden eller inte vet hur man åstadkommer de typografiska tecknen (eller stänger av den automatiska omvandlingen i sitt ordbehandlingsprogram). Och även om vi skulle bestämma att man inte får göra typografiska tecken (eller ska göra dem) så kommer det alltid att finnas de som inte känner till regeln. Vad jag förstår vill vi inte använda automatomvandlingar i Wikipedia. Jag tror möjligen på en robot (som ändrar till de typografiska tecknen). /Jalf17 13 augusti 2009 kl. 10.16 (CEST)
- Med risk för att besserwissra lite vill jag påpeka att ' och " inte står för fot och tum. Dessa tecknas nämligen typografiskt korrekt med prim- och dubbelprimtecken: ′ resp. ″. Detsamma gäller minut och sekund. ' och " är gjorde för att vara just förenklade apostrof- och citattecken på skrivmaskiner. —CÆSAR 13 augusti 2009 kl. 11.33 (CEST)
- Jaha, där ser man. Kul att veta. Christer Hellmark i Typografisk handbok skriver att man ska vara försiktig med symbolen för tum/inch så att de inte ”slinker med från ordbehandlingsprogrammet in i typografisk text”. Då låg det närmast till hands att tro att han menade ctrl+2 som automatiskt omvandlar raka citattecken till typografiska vid ordbehandling. I övrigt verkar det som om projektet dog. Det kanske var jag som tog kål på den med min ”mörka” förmodan att texterna alltid kommer att innehålla blandade citattecken. /Jalf17 23 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
Regionarkivet laddar upp unika bilder på Wikipedia
[redigera | redigera wikitext]Idag laddade jag upp de 27 fantastiska bilder som Regionarkivet skänkt till Wikimedia Sverige i den här kategorin på Wikimedia Commons. Mer information finns i pressmeddelandet som ni återfinner här, samt och lite annat hittar ni på min blogg. Lägg gärna in bilderna i artiklar, berätta om Regionarkivet för era vänner, blogga om donationen och framhåll vilket föredöme Regionarkivet är, och framför allt, följ mitt exempel genom att själv se till att muséer, arkiv och andra skänker bilder. Om ni väntar för länge kanske jag hinner före er igen...//Hannibal 19 augusti 2009 kl. 18.00 (CEST)
- Fantastiska foton! Synd på den mycket tydliga märkningen de har lagt in på fotona i det högra hörnet. Var det ett krav från deras sida?--Ankara 19 augusti 2009 kl. 18.06 (CEST)
- Kul men lite som att slå in en vidöppen dörr. De flesta av bilderna är ju ändå allmän egendom. Vattenmärken kan man inte kräva på Commons, speciellt inte om bilderna är PD... Om det går kommer de förmodligen att tas bort. Hur som helst borde de märkas upp med Commons:Template:Watermark. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 18.09 (CEST)
- Tycker det är fantastiskt med så fina bilder, tråkigt med watermark eller vad det nu kallades, men tycker fortfarande det är bättre med bilder med watermark än inga bilder.//Tanzania Diskutera med mig 19 augusti 2009 kl. 18.25 (CEST)
- @Grillo: Det fina i den här kråksången är att vi har tillgång till mycket, mycket högupplösta bilder. De ligger på omkring 70Mb styck i tif-format, som jag har varit tvungen att komprimera och förvandla till jpg. Och dessutom är det här en symbolhandling för att starta ett större samarbete.//Hannibal 19 augusti 2009 kl. 18.35 (CEST) (PS. Vattenmärkena ska jag ta upp med Regionarkivet i morgon, och det har redan kommit folk och erbjudit sig att fixa till kvaliteten på bilderna...)
- Ah, på så vis. Det kanske bör framgå tydligare från Commonssidan. Ser nu också att de mycket riktigt är helt enorma. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 18.39 (CEST)
- Vattenmärket är nu inte längre en viktig fråga. I mitten av nästa vecka laddar jag upp nya versioner utan vattenmärke. Men oavsett vattenmärkesfrågan vill jag nu utmana andra att göra liknande eller större saker.//Hannibal 21 augusti 2009 kl. 00.23 (CEST)
- Vill passa på att be om ursäkt för en något omotiverat sur ton ovan... Det var aldrig meningen. Bra jobbat Hannibal! /Grillo 21 augusti 2009 kl. 00.28 (CEST)
- Tackar! Det är alltid roligt att få erkännande.//Hannibal 21 augusti 2009 kl. 10.40 (CEST)
- Vill passa på att be om ursäkt för en något omotiverat sur ton ovan... Det var aldrig meningen. Bra jobbat Hannibal! /Grillo 21 augusti 2009 kl. 00.28 (CEST)
- Vattenmärket är nu inte längre en viktig fråga. I mitten av nästa vecka laddar jag upp nya versioner utan vattenmärke. Men oavsett vattenmärkesfrågan vill jag nu utmana andra att göra liknande eller större saker.//Hannibal 21 augusti 2009 kl. 00.23 (CEST)
- Ah, på så vis. Det kanske bör framgå tydligare från Commonssidan. Ser nu också att de mycket riktigt är helt enorma. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 18.39 (CEST)
- @Grillo: Det fina i den här kråksången är att vi har tillgång till mycket, mycket högupplösta bilder. De ligger på omkring 70Mb styck i tif-format, som jag har varit tvungen att komprimera och förvandla till jpg. Och dessutom är det här en symbolhandling för att starta ett större samarbete.//Hannibal 19 augusti 2009 kl. 18.35 (CEST) (PS. Vattenmärkena ska jag ta upp med Regionarkivet i morgon, och det har redan kommit folk och erbjudit sig att fixa till kvaliteten på bilderna...)
- Tycker det är fantastiskt med så fina bilder, tråkigt med watermark eller vad det nu kallades, men tycker fortfarande det är bättre med bilder med watermark än inga bilder.//Tanzania Diskutera med mig 19 augusti 2009 kl. 18.25 (CEST)
- Kul men lite som att slå in en vidöppen dörr. De flesta av bilderna är ju ändå allmän egendom. Vattenmärken kan man inte kräva på Commons, speciellt inte om bilderna är PD... Om det går kommer de förmodligen att tas bort. Hur som helst borde de märkas upp med Commons:Template:Watermark. /Grillo 19 augusti 2009 kl. 18.09 (CEST)
- Har gjort en snabb omorganisering. Bilderna kan nu hittas på Category:Images from Regionarkivet och infon på Commons:Regionarkivet. Bra jobbat med att få till ett samarbete =) /Lokal_Profil 22 augusti 2009 kl. 17.09 (CEST)
- Se även Wikipedia i Media:Regionarkivet lägger upp bilder på Wikipedia med fler externa länkar. --Ainali 23 augusti 2009 kl. 01.01 (CEST)
Texten i redigeringsrutan
[redigera | redigera wikitext]Är det någon som känner till varför texten i redigeringsrutan hoppar jojjo när man uppdaterar och uppdateringen tar mycket längre tid än tidigare. Mycket irriterande. Det fungerade utmärkt förut (för c:a en månad sedan). Lidingo 19 augusti 2009 kl. 18.08 (CEST)
- Forts. Det är enbart när jag redigerar som inloggad som dessa problem uppstår. Som oinloggad fungerar det bra som tidigare. När man ska aktivera redigering tar det också flera sekunder innan något händer, allt står still. Tyder på en bugg i grundprogrammet. Vore intressant att få en idé vad det kan bero på. Man vill ju helst redigera som inloggad. Lidingo 23 augusti 2009 kl. 09.06 (CEST)
- Jag upplever också att det tar några sekunder innan man kan börja redigera. Däremot har jag inte sett att texten skulle "hoppa jojjo". Vad menar du med "uppdatera" förresten? --Kildor 23 augusti 2009 kl. 09.37 (CEST)
- Jag får en effekt som skulle kunna beskrivas på det viset när jag använder beta-versionen, men inte i normalläget. Det som sker är att redigeringsrutan kommer upp först, innan hela användargränssnittet är laddat, sedan läggs detta till och rutan ritas om. Jag sitter för närvarande vid en långsam dator med långsam uppkoppling, så jag har tolkat fenomenet som ett resultat av detta. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 10.26 (CEST)
- Jag får en effekt som skulle kunna beskrivas på det viset när jag använder beta-versionen, men inte i normalläget. Det som sker är att redigeringsrutan kommer upp först, innan hela användargränssnittet är laddat, sedan läggs detta till och rutan ritas om. Jag sitter för närvarande vid en långsam dator med långsam uppkoppling, så jag har tolkat fenomenet som ett resultat av detta. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 10.26 (CEST)
- Jag upplever också att det tar några sekunder innan man kan börja redigera. Däremot har jag inte sett att texten skulle "hoppa jojjo". Vad menar du med "uppdatera" förresten? --Kildor 23 augusti 2009 kl. 09.37 (CEST)
- Kildor: Med "Uppdatera" menar jag när man trycker på knappen "Visa förhandsgranskning". Om man ligger med hela artikeln öppen för redigering d.v.s. en lång text som inte ryms helt inom redigeringsfönstret, hoppar redigeringstexten till övre raden vilket betyder att vid en redigering i nedre delen av artikeln så åker redigeringstexten upp till översta raden varje gång man uppdaterar plus att uppdateringar tar minst 2- 3 sekunder och man måste scrolla hej vilt, plus att fördröjningarna och windows minne av redan utförda commandon typ scroll kommer med fördöjningar och kaoset är ett faktum. Jag tryckte på "Prova Beta version" för någon vecka sedan och trodde att detta prov bara gällde vid aktuell session (som det borde vara) men tydligen ligger Beta kvar som inloggad men inte som oinloggad. Hur får man tillbaka föregående version? Förmodligen är det ett ytterst lite fel, men det har en otrolig effekt och gör det stört omöjligt att jobba med om man inte är jonglör med stort tålamod i den högre skolan.Lidingo 23 augusti 2009 kl. 11.08 (CEST)
- Det finns en topplänk för att lämna beta, på samma plats där du klickade för att starta den. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 11.27 (CEST)
- Jo det har jag redan provat flera gånger genom att trycka på Prova Beta och vidare på Nej tack-Återgå knappen, men Beta versionen ligger kvar. Jag trodde det var en toggle knapp men tydligen inte. Jag är fast i Beta versionen och måste tydligen redigera oinloggad och kopiera över allt sen som inloggad för att få med signaturen. Men tack för tipset. Min erfarenhet från mångårigt samarbete (beroende av) med proffsprogramerare är att man alltför lättvindigt släpper nya versioner och överlåter tester på användare, tester som man borde köra själva. Av någon anledning använder ofta inte skaparna programmen på samma sätt som vanliga användare. Det gäller i stort sett alla program, både PC-baserade program och mera avancerade realtidsprogram. Detta skapar mycket stora problem och ineffektivitet vid programutveckling och tiden bara går plus att folk som är beroende av programmen/verktygen för att göra annat sätts på hårda prov. Lidingo 23 augusti 2009 kl. 11.58 (CEST)
- Det är ju trots allt en beta, och då får man räkna med att allt inte fungerar som det ska. Det är ju märkligt att du inte har en lämna betatest-länk att klicka på. Men det kanske beror på att du har ändrat tillbaka till monobook eller annat skin genom fliken inställningar? Jag har själv provat samma sak, och då återställs inte allting som de ska, det gäller bland annat redigeringsfältet. Om så är fallet, aktivera betatestet igen, och klicka därefter lämna betatest och fyll i enkäten. Då bör du vara tillbaka till det gamla hederliga utseendet igen inklusive redigerinsrutan. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 12.10 (CEST)
- Jo, jag har en knapp "Nej tack/Återgå till standardversion" under länken högst upp på sidan "Prova Beta" men ingen direkt på sidan och som sagt provat flera gånger att återgå. Jag har sen mycket lång tid tillbaka haft utseende Monobook som jag tycker är lagom diskret utan alltför starka färger men har också provat utseende Modern med samma resultat att Beta ligger kvar fast man anger att återgå. Om nu Beta bara passar att köra med vissa skin, vilket verkar märkligt, borde man upplysa om detta. Jag får prova lite om man kan hitta ett trix att gå ur Beta. Men tack för intresset att försöka hitta en orsak. Och som sagt "Beta" har aldrig varit min passion och jag föredrar generellt att köra andra program i näst sista version om den visat sig under lång tid sakna buggar. Lidingo 23 augusti 2009 kl. 15.17 (CEST)
- Jag ska nog förtydliga det hela: När du klickar "Prova betaversion" så väljer du sedan "Gör det - prova betaversionen" för att först aktivera betaversionen. Därefter bör du få upp en länk "Lämna betatest" överst på sidan. Klicka på den, och sedan på knappen "Lämna betatest" längst ner under formuläret. Då borde betaversionen avaktiveras på ett korrekt sätt. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 15.26 (CEST)
- Nja de texter du anger har jag inte sett, men nu har jag återställt alla inställningar till Standard (vilket inkluderar Monobook skin) och då fick jag bort Beta och är nu tillbaka till en fungerande version. Någon av de egna avvikelserna från standard med aktuell version av Windows (ej Vista tack och lov) och Explorer, verkar vara problemet. Hälsningar, Lidingo 23 augusti 2009 kl. 15.37 (CEST)
- Jag ska nog förtydliga det hela: När du klickar "Prova betaversion" så väljer du sedan "Gör det - prova betaversionen" för att först aktivera betaversionen. Därefter bör du få upp en länk "Lämna betatest" överst på sidan. Klicka på den, och sedan på knappen "Lämna betatest" längst ner under formuläret. Då borde betaversionen avaktiveras på ett korrekt sätt. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 15.26 (CEST)
- Jo, jag har en knapp "Nej tack/Återgå till standardversion" under länken högst upp på sidan "Prova Beta" men ingen direkt på sidan och som sagt provat flera gånger att återgå. Jag har sen mycket lång tid tillbaka haft utseende Monobook som jag tycker är lagom diskret utan alltför starka färger men har också provat utseende Modern med samma resultat att Beta ligger kvar fast man anger att återgå. Om nu Beta bara passar att köra med vissa skin, vilket verkar märkligt, borde man upplysa om detta. Jag får prova lite om man kan hitta ett trix att gå ur Beta. Men tack för intresset att försöka hitta en orsak. Och som sagt "Beta" har aldrig varit min passion och jag föredrar generellt att köra andra program i näst sista version om den visat sig under lång tid sakna buggar. Lidingo 23 augusti 2009 kl. 15.17 (CEST)
- Det är ju trots allt en beta, och då får man räkna med att allt inte fungerar som det ska. Det är ju märkligt att du inte har en lämna betatest-länk att klicka på. Men det kanske beror på att du har ändrat tillbaka till monobook eller annat skin genom fliken inställningar? Jag har själv provat samma sak, och då återställs inte allting som de ska, det gäller bland annat redigeringsfältet. Om så är fallet, aktivera betatestet igen, och klicka därefter lämna betatest och fyll i enkäten. Då bör du vara tillbaka till det gamla hederliga utseendet igen inklusive redigerinsrutan. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 12.10 (CEST)
- Jo det har jag redan provat flera gånger genom att trycka på Prova Beta och vidare på Nej tack-Återgå knappen, men Beta versionen ligger kvar. Jag trodde det var en toggle knapp men tydligen inte. Jag är fast i Beta versionen och måste tydligen redigera oinloggad och kopiera över allt sen som inloggad för att få med signaturen. Men tack för tipset. Min erfarenhet från mångårigt samarbete (beroende av) med proffsprogramerare är att man alltför lättvindigt släpper nya versioner och överlåter tester på användare, tester som man borde köra själva. Av någon anledning använder ofta inte skaparna programmen på samma sätt som vanliga användare. Det gäller i stort sett alla program, både PC-baserade program och mera avancerade realtidsprogram. Detta skapar mycket stora problem och ineffektivitet vid programutveckling och tiden bara går plus att folk som är beroende av programmen/verktygen för att göra annat sätts på hårda prov. Lidingo 23 augusti 2009 kl. 11.58 (CEST)
- Det finns en topplänk för att lämna beta, på samma plats där du klickade för att starta den. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 11.27 (CEST)
- Kildor: Med "Uppdatera" menar jag när man trycker på knappen "Visa förhandsgranskning". Om man ligger med hela artikeln öppen för redigering d.v.s. en lång text som inte ryms helt inom redigeringsfönstret, hoppar redigeringstexten till övre raden vilket betyder att vid en redigering i nedre delen av artikeln så åker redigeringstexten upp till översta raden varje gång man uppdaterar plus att uppdateringar tar minst 2- 3 sekunder och man måste scrolla hej vilt, plus att fördröjningarna och windows minne av redan utförda commandon typ scroll kommer med fördöjningar och kaoset är ett faktum. Jag tryckte på "Prova Beta version" för någon vecka sedan och trodde att detta prov bara gällde vid aktuell session (som det borde vara) men tydligen ligger Beta kvar som inloggad men inte som oinloggad. Hur får man tillbaka föregående version? Förmodligen är det ett ytterst lite fel, men det har en otrolig effekt och gör det stört omöjligt att jobba med om man inte är jonglör med stort tålamod i den högre skolan.Lidingo 23 augusti 2009 kl. 11.08 (CEST)
Att försöka entusiasmera folk att skriva om sina intresseområden
[redigera | redigera wikitext]Att få folk att skriva om någonting de brinner för kan förstås vara knepigt i och med att det kan ge problem med POV, intressekonflikter och dylikt. Å andra sidan är det mycket enklare än att få folk att skriva om sådant de inte är väldigt intresserade av, och jag tror starkt på att neutralitet de flesta lär sig om de fortsätter att redigera här. Jag har några projekt i tankarna för att försöka engagera människor som kanske inte normalt bidrar till Wikipedia att börja. Det första påbörjade jag precis genom ett foruminlägg på Sveroks forum (ironiskt nog utan att egentligen vara någon spelare värd namnet själv). Det kanske kan vara av intresse att se hur det går. /Julle 22 augusti 2009 kl. 13.42 (CEST)
- Erfarenheten visar att det ofta är svårt med allmänna upprop, däremot kan specifika förfrågningar ge bättre respons. Tex när jag skickade en förfrågan till svenska mikrobilklubben att få till fylligare och fler artiklar i kategorin Kategori:Mikrobilar (och där 15-20 artiklar räckte för att området skulle vara täckt). Wanpe 23 augusti 2009 kl. 07.22 (CEST)
Commonscat
[redigera | redigera wikitext]Kan vi inte särksriva vår mall "commonscat", som på engelska? Det är ändå inte svenska, och blir smidigare för botar, många av dem jobbar just från engelska. J 1982 22 augusti 2009 kl. 14.00 (CEST)
- Det är så enkelt som att omdirigera Mall:Commons cat. Nu fixar jag det. /Grillo 22 augusti 2009 kl. 21.52 (CEST)
- Det är nog särskrivet på engelska för att man kan läsa det som "common scat" annars. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.29 (CEST)
- Cat = Category. --NERIUM 23 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
- Men herregud. Hur dum tror du att jag är?? -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.35 (CEST)
- Cat = Category. --NERIUM 23 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
- Det är nog särskrivet på engelska för att man kan läsa det som "common scat" annars. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.29 (CEST)
Kategori Döva personer
[redigera | redigera wikitext]Bör vi ha kategorin Döva personer? Skriv gärna något på Kategoridiskussion:Döva personer. Ulner 23 augusti 2009 kl. 01.37 (CEST)
Angående tv-programmet "Insider"
[redigera | redigera wikitext]Är det någon som vet om tv-programmet Insider har lagts ner? Det gick ingen säsong i våras, det har ännu inte kommit fram om det ska sändas i höst (2009). Dessutom avslutades förra säsongen med en blick på tidigare reportage, som skulle kunna tyda på ett 'tack och adjö för gott'. Jag vet att jag kanske borde ta detta på sidans diskussionssida, men av tidigare erfarenhet från andra diskussioner på diskussionssidor har detta inte lett till några svar, så därför tar jag upp detta på Bybrunnen istället. /H16 23 augusti 2009 kl. 13.26 (CEST)
- Om syftet med frågan är att utveckla artikeln så är artikelns diskussionssida rätt plats, eventuellt med en blänkare här om du inte får respons. Om det mer är av intresseskäl så är wp:Faktafrågor en bättre plats än Bybrunnen. Jag kopierar din fråga dit. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 13.35 (CEST)
Juli statistik
[redigera | redigera wikitext]Den officiella statistiken för juli har nu publicerats. Det relativa stora nettotillskottet av nya artiklar jag omtalade 1 augusti syns, antalet artiklar under 200 tecken fortsätter att minska (till 19 tusen) och vi la till 1,3 miljoner nya ord under månaden. Tyvärr verkar man har ändrat definitionen av hur antalet användare beräknas där den nya sifferserien diffar 10-20% mot den som visades förut, förhoppningsvis är dock trenderna oförändrade. Wanpe 23 augusti 2009 kl. 20.59 (CEST)
Reklam
[redigera | redigera wikitext]Hej! Eftersom att ingen har anmält sig ännu så gör jag lite reklam för en wikifika här...
Wikiträffar +/- |
|
Plats: Den 30 augusti så är det porslinets dag i Gustavsberg, Värmdö kommun så jag tänkte att vi kunde se om det finns intresse av en fika. Antagligen så fikar vi på delselius om vi inte tycker att det är för dyrt för då kan vi på Bistrot. Vi börjar vid 2 så hinner man se sig omkring sedan, Antikhuset är alltid värt ett besök.
Vägbeskrivning: Ta buss 429 från Slussen kl. 13.36 och kliv av vid Farstaviken, gå bakåt från bussen och ta sedan andra övergångsstället och följ sedan vattenet tills du ser Delselius.
- Är tyvärr på andra sidan landet då.. //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 21.22 (CEST)
- Det var ju tråkigt... Ha det bra i alla fall... MVH Calken 23 augusti 2009 kl. 21.25 (CEST)
Aktuell artikel
[redigera | redigera wikitext]Hej!
Flera gånger den sista tiden har det på "aktuell artikel" på framsidan listats artiklar som det inte står något som hänt nyligen i. Senaste fallet var Nagorno-Karabach. Borde det inte finnas ett krav på att det aktuella nämns i inledningen eller nåt? Folk blir ju vilseledna om de leds till en artikel som ska innehålla något aktuellt som inte gör det.//Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 08.16 (CEST)
- Jag håller inte med. Under de senaste veckorna hade artiklarna Berlin eller Världsmästerskapen i friidrott kunnat vara rimliga artiklar att lyfta fram. Däremot är det inte rimligt att i inledningen av Berlin-artikeln nämna värdskapet för ett enskilt idrottsmästerskap (och om så vore, så ligger OS före i kön) eller att i VM-artikeln fokusera på en enskild VM-tävling i ingressen. Wikipedia är inte en nyhetsportal och syftet med aktuell artikel är inte i första hand att tala om att en företeelse är nyhetsaktuell utan att tipsa om läsning om ett ämne som för flera användare förmodligen är aktuellt. /Dcastor 23 augusti 2009 kl. 10.04 (CEST)
- Då har jag nog missförstått funktionen; jag trodde den var till för att lyfta fram saker som nyligen hade hänt, och något sådant står det inte om i t ex Nagorno karabach. //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 10.53 (CEST)
- Det ska så klart stå vad som har hänt i texten under "aktuell artikel" på huvudsidan, men inte nödvändigtvis i introt i artikeln. Någonstans bör det ju dock stå varför den är aktuell. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.01 (CEST)
- "Aktuell artikel" är inte detsamma som "In the news", utan har även plats för aktuella ämnen som inte är i nyheterna. Till exempel kräftpremiär, brittsommar eller något liknande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.26 (CEST)
- Vad är det för aktuellt med Nagorno-Karabach? Varför läggs artiklar till under rubriken "Aktuella artiklar" när det inte på något vis framgår varför de anses vara aktuella? /130.240.73.34 24 augusti 2009 kl. 14.04 (CEST)
- "Aktuell artikel" är inte detsamma som "In the news", utan har även plats för aktuella ämnen som inte är i nyheterna. Till exempel kräftpremiär, brittsommar eller något liknande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.26 (CEST)
- Det ska så klart stå vad som har hänt i texten under "aktuell artikel" på huvudsidan, men inte nödvändigtvis i introt i artikeln. Någonstans bör det ju dock stå varför den är aktuell. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.01 (CEST)
- Då har jag nog missförstått funktionen; jag trodde den var till för att lyfta fram saker som nyligen hade hänt, och något sådant står det inte om i t ex Nagorno karabach. //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 10.53 (CEST)
Sportevenemangens herr- och damklasser
[redigera | redigera wikitext]- Vill uppmärksamma Wikipediadiskussion:Namngivning#Sportevenemangens herr- och damklasser. J 1982 24 augusti 2009 kl. 20.01 (CEST)
En ny vecka knackar på dörren
[redigera | redigera wikitext]Wikipedias användare har som alltid gjort mycket bra insatser under föregående vecka med att skriva nya artiklar och utöka redan existerande, men ännu ser den spännande omröstningen om de åtråvärda utmärkelserna inte ut att vara helt avgjord, så hoppa gärna över till Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar och kolla in alla fina nya artiklar denna vecka..! Höstblomma 24 augusti 2009 kl. 21.45 (CEST)
Vill få hjälp med en mall
[redigera | redigera wikitext]Mall:Ugglan har en brist. När den läggs in så vill den inte hamna längst ner på sidan så som mallar bör göra. Den ser inte snygg ut i artiklarna där den finns. Vad är det för tag som måste läggas in för att få mallen att ligga längst ner på sidan på ett snyggt sätt?--Bruno Rosta 22 augusti 2009 kl. 15.49 (CEST)
- Kan du ge ett exempel på hur du menar. Ett exemple på hur du vill att det ska se ut och ett på hur det ser ut (i samma situation). /Lokal_Profil 22 augusti 2009 kl. 18.14 (CEST)
- Här kommer just ett exempel som visar felet som jag menar. Jag provade i artikeln Meghna att byta mellan den här mallen och en annan mall. Här kan ni se skillnaden: Först med Ugglanmallen som hamnar en bit uppåt i artikeln [4]. Och sedan samma artikel med en stubbmall som snyggt och prydligt ligger längst ned i artikeln [5]. Jag hoppas skillnaden framgår tydligt vad jag menar. Ugglanmallen ser inte snygg ut när den ligger uppe som den gör just nu. På något sätt går det att få den ligga nere som en stubbmall, frågan är bara hur man gör för rätta till detta--Bruno Rosta 22 augusti 2009 kl. 21.55 (CEST)
- Notera att Ugglan-mallen är en källmall. Den bör alltså ligga under rubriken källor och använda sig av parametern som gör att den länkar till artikeln den har material ifrån. Den behöver alltså inte nödvändigtvis ligga längst ner på sidan. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 00.36 (CEST)
- Bortsett från att Grillo har rätt, så verkar skillnaden bero på att {{geografistub-Indien}} använder {{Stubbmall}} som använder följande "div"
- <div class="boilerplate metadata" style="clear:both; margin-top: 1.5em;">
- Motsvarande finns inte i Ugglan-mallen. Jag tror att det är style-taggen som gör det magiska.
Sten A 23 augusti 2009 kl. 19.35 (CEST)- Hur lägger man in denna "div" i Ugglan-mallen?--Bruno Rosta 24 augusti 2009 kl. 01.06 (CEST)
- Notera att Ugglan-mallen är en källmall. Den bör alltså ligga under rubriken källor och använda sig av parametern som gör att den länkar till artikeln den har material ifrån. Den behöver alltså inte nödvändigtvis ligga längst ner på sidan. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 00.36 (CEST)
- Här kommer just ett exempel som visar felet som jag menar. Jag provade i artikeln Meghna att byta mellan den här mallen och en annan mall. Här kan ni se skillnaden: Först med Ugglanmallen som hamnar en bit uppåt i artikeln [4]. Och sedan samma artikel med en stubbmall som snyggt och prydligt ligger längst ned i artikeln [5]. Jag hoppas skillnaden framgår tydligt vad jag menar. Ugglanmallen ser inte snygg ut när den ligger uppe som den gör just nu. På något sätt går det att få den ligga nere som en stubbmall, frågan är bara hur man gör för rätta till detta--Bruno Rosta 22 augusti 2009 kl. 21.55 (CEST)
- Jag hoppas du lämnar själva mallen ifred, men du kan prova med <div style="clear:both; margin-top: 1.5em;">{{Ugglan}}</div>. Då borde du få med de magiska kommandona. Ugglan kan förstås ha något motsvarande som upphäver eller förstärker definitionerna. --LPfi 24 augusti 2009 kl. 08.48 (CEST)
- Tänkte påpeka just det som Grillo redan har sagt, ugglanmallen rekommenderar jag att man läggger under rubriken "Källor" så har den en hemort, och också att man lägger in parametrarna url, artikel och gärna datum (står i informationen hgst upp på varje ugglesida på runeberg) när aktuell del av Ugglan publicerades. Ofta är det förstås bara att bläddra fram samma artikelnamn i Ugglan, men varför ge läsarna det extrajobbet om man ändå har framme en uggle-artikel, och, framförallt, när det inte är det så är det ibland helt enkelt ett litet h-vete att hitta i Ugglan. --flinga 26 augusti 2009 kl. 11.22 (CEST)
- Skulle man förresten inte kunna snygga till mallen lite? Visst, den bär lysa lite, men jag har alltid tyckt att den sticker ut lite fult, den är med sin kursivering nu inte jättekompatibel med övriga källhänvisningar, utan ser mest ut som en stubbmall (som redan har fått ett snyggare alternativ i
{{status}}
). Någon? --flinga 26 augusti 2009 kl. 11.24 (CEST)
- Skulle man förresten inte kunna snygga till mallen lite? Visst, den bär lysa lite, men jag har alltid tyckt att den sticker ut lite fult, den är med sin kursivering nu inte jättekompatibel med övriga källhänvisningar, utan ser mest ut som en stubbmall (som redan har fått ett snyggare alternativ i
Standardisera lägeskartor?
[redigera | redigera wikitext]Borde vi inte ha en standard för vilka kartor som används i mall:Landsfakta för att markera ett lands läge? De finns i flera olika utföranden på Commons, se exempel: Indien, Armenien, Tyskland. Kartorna med ortografisk projektion är bra för stora länder, tycker jag. Alla kartor borde vara i svg-format, vilket är bättre och oftast snyggare. »Wolfgangus Mozart 25 augusti 2009 kl. 20.43 (CEST)
- De med ortografisk projektion tycker jag är utmärkta för större områden/länder. Typ för länder i Indiens storlek och större. Ett problem annars med lokaliseringskartorna är (eller åtminstone var när jag kollad upp det senast) att de bästa varianterna inte finns för samtliga jordens länder. Sånt kan ju dock lösa sig med tiden. -- BoİVIE 26 augusti 2009 kl. 08.18 (CEST)
"Anses av många"
[redigera | redigera wikitext]Jag har precis skapat två listor mha AWB och databasen från den 20 augusti. De är på "anses av många/vissa" och "många/vissa anser". Jag tror jag gjort regexen rätt med "(många|vissa) anser" osv. Listorna finns under Användare:Grillo/många anser och Användare:Grillo/anses av om någon vill arbeta av dem. Ett första steg kan ju vara att sätta kb-mallar efter dem... Jag kan tänka mig att göra om sökningen i framtiden när det kommer nya dumpar, om någon kan påminna mig. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.45 (CEST)
- EnWP har ju en variant av
{{kb}}
: en:Template:Who, alltså där man ifrågasätter vilka det är som påstår detta. Alltså typ "Många[vilka?] anser att Foppa-tofflor är snygga" eller "Forskare[vem?] säger att socker är nyttigt". Och till och med en som säger "weasel word" och en annan som säger "peacock term". -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.21 (CEST)- "Who" är en bra idé, men att ha mallar för relativt interna begrepp som "vässleord" och "påfågelterm" (vars definition jag läst igenom flera gånger men aldrig begripit) tror jag inte på. Nu handlar det ju faktiskt om oväntat få artiklar, bara runt 700, så vi borde nog kunna beta av dem relativt lätt ändå. I många av dem är det förmodligen mest att ta bort påståendet. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 21.38 (CEST)
- Här är ett förslag till "vem"-mall: Mall:Vem[vem?]. Förslag på vart den ska länka? //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 11.07 (CEST)
- Artiklar med vem-mall hamnar nu i Kategori:Artiklar med vem-mallar, men om mallen blir populär kan man ju lägga till en datummärkning som på många andra kvalitetsmallar, så att det går att åtgärda dem bakifrån. //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 20.40 (CEST)
- Här är ett förslag till "vem"-mall: Mall:Vem[vem?]. Förslag på vart den ska länka? //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 11.07 (CEST)
- "Who" är en bra idé, men att ha mallar för relativt interna begrepp som "vässleord" och "påfågelterm" (vars definition jag läst igenom flera gånger men aldrig begripit) tror jag inte på. Nu handlar det ju faktiskt om oväntat få artiklar, bara runt 700, så vi borde nog kunna beta av dem relativt lätt ändå. I många av dem är det förmodligen mest att ta bort påståendet. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 21.38 (CEST)
Gallerier
[redigera | redigera wikitext]Bildgallerier på svenska sidor är väldigt fula och svårlästa. Ofta flyter texten från en bild ihop med nästa. Engelska Wikin är mycket mer lättolkad. Går det på något sätt att få den svenska att se ut som den?
Ett exempel:
Svenskt: Galleri över historiska flaggor
Engelskt: en:Gallery of flags by similarity
MichaelPhilip 27 augusti 2009 kl. 15.27 (CEST)
- Jag ser inte riktigt skillnaden, har du möjlighet att ta en skärmdump? //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 15.32 (CEST)
- Vill du alltså att texten centreras? Diupwijk 27 augusti 2009 kl. 15.33 (CEST)
- Just det där galleriet kan man förresten diskutera – det kan växa sig precis hur stort som helst, och just nu är urvalet rätt godtyckligt... //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 15.38 (CEST)
- Jag menar de avskiljande linjerna som i varje fall saknas för mej på svenska wikin.
- Se skärmdump
- MichaelPhilip 27 augusti 2009 kl. 15.45 (CEST)
- För mig ser det inte ut så på någon sida på svenska Wikipedia. Ser det likadant ut på alla sidor du besöker på svenska Wikipedia?=--Ankara 27 augusti 2009 kl. 15.56 (CEST)
- Svar ja. Både med Firefox och Internet Explorer. Både på hemmadatorn och jobbdatorn. Så det ska inte se ut så? /MichaelPhilip 27 augusti 2009 kl. 15.59 (CEST)
- För mig ser (Safari/MAC) ser gallerierna precis likadana ut på engelska och svenska Wikipedia, med en ram runt fotot och beskrivningen och en ram runt själva galleriet. --Ankara 27 augusti 2009 kl. 16.08 (CEST)
- En fråga bara, det är inte så att det är betaversionen som används? Jag såg själv när jag provade betaversionen av wikipedia, att gallerier inte hade ordentliga ramar kring sig... //Mippzon 27 augusti 2009 kl. 16.09 (CEST)
- Just det, jag har samma problem med betaversionen, ser jag nu! //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 16.17 (CEST)
- Slutsatsen är alltså att ramarna i gallerierna på svenska Wikipedia inte fungerar i betaversionen, på engelska Wikipedia fungerar de dock utmärkt med betaversionen.--Ankara 27 augusti 2009 kl. 16.31 (CEST)
- Just det, jag har samma problem med betaversionen, ser jag nu! //Rotsee 27 augusti 2009 kl. 16.17 (CEST)
- En fråga bara, det är inte så att det är betaversionen som används? Jag såg själv när jag provade betaversionen av wikipedia, att gallerier inte hade ordentliga ramar kring sig... //Mippzon 27 augusti 2009 kl. 16.09 (CEST)
- För mig ser (Safari/MAC) ser gallerierna precis likadana ut på engelska och svenska Wikipedia, med en ram runt fotot och beskrivningen och en ram runt själva galleriet. --Ankara 27 augusti 2009 kl. 16.08 (CEST)
- Svar ja. Både med Firefox och Internet Explorer. Både på hemmadatorn och jobbdatorn. Så det ska inte se ut så? /MichaelPhilip 27 augusti 2009 kl. 15.59 (CEST)
- För mig ser det inte ut så på någon sida på svenska Wikipedia. Ser det likadant ut på alla sidor du besöker på svenska Wikipedia?=--Ankara 27 augusti 2009 kl. 15.56 (CEST)
Tack det löste problemet! Kör utan beta nu:) //MichaelPhilip 27 augusti 2009 kl. 17.01 (CEST)
- Du kan koppla på betan igen (som generellt är mycket snyggare). Jag har fixat galleribuggen även på vår wiki nu. --Petter 27 augusti 2009 kl. 21.18 (CEST)
- Strålande. Stort tack för den insatsen.--Ankara 27 augusti 2009 kl. 21.19 (CEST)
En betabugg till
[redigera | redigera wikitext]När ni nu håller på att fixa buggar i betaversionen, kunde man kanske se till att angivna koordinater inte ligger exakt mitt i den horisontella linjen högst upp, t.ex. här BP-skylten, Stockholm. Hälsningar --Holger.Ellgaard 28 augusti 2009 kl. 10.24 (CEST)
- Jag ser inget fel i Firefox 3, Internet Explorer 8 eller Google Chrome 2. --Petter 28 augusti 2009 kl. 18.02 (CEST)
- Jag som inte har beta, men som har "siteNotice-none" har den mitt i linjen nu, men jag har slutat bry mig... -- L a v a l l e n 28 augusti 2009 kl. 21.16 (CEST)
- Jag har förstorat huvudrubriken och gjort den till typsnitt med serifer. Kolla User:Grillo/monobook.css. Du får gärna kopiera mina inställningar om du vill, för med dem hamnar koordinaterna rätt. Nu är jag knappast nån css-expert, men borde det inte gå att använda annat än absolut positionering för dem? /Grillo 28 augusti 2009 kl. 21.32 (CEST)
- Ja, det funkar alltså tillsammans med mina inställningar för koordinatplacering då, som jag hade glömt att jag ändrat... Osäker på om de skiljer sig från det som styrs globalt dock. /Grillo 28 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
- Jag som inte har beta, men som har "siteNotice-none" har den mitt i linjen nu, men jag har slutat bry mig... -- L a v a l l e n 28 augusti 2009 kl. 21.16 (CEST)
Add note
[redigera | redigera wikitext]Jag tänkte bara lämna en blänkare om att det har dykt upp en ny knapp under bilderna på commons: Add note. Med den kan man tagga innehållet i bilder, á la Flickr och Facebook. Fast den är kraftfullare än dessa och kan innehålla wikisyntax, vlket bla möjliggör länkning till relaterade ämnen. Så sätt igång och tagga! Och om någon känner för det behöver den också översättas till svenska. --Ainali 28 augusti 2009 kl. 18.24 (CEST)
- Mycket bra funktion! Är det någon som vet om man ska göra noteringar på svenska eller engelska? //Mippzon 28 augusti 2009 kl. 19.39 (CEST)
- Glöm det jag frågade. Såg att man kan tagga till olika artiklar på olika språkversioner! //Mippzon 28 augusti 2009 kl. 19.48 (CEST)
Kategori för orter inom tätorten Stockholm?
[redigera | redigera wikitext]I Kategori:Orter i Stockholms län finns det flera orter som tycks saknas, därför att de statistiskt räknas in i tätorten Stockholm. Jag har då letat efter en kategori för orter inom tätorten Stockholm, oavsett om de ligger i Stockholms kommun eller inte. Det handlar om orter som Huddinge, Stocksund och Sundbyberg. Bör man skapa en ny kategori av detta slag? DG 31 juli 2009 kl. 13.01 (CEST)
- Går det inte att lägga dem i Kategori:Orter i Stockholms län? / Elinnea 31 juli 2009 kl. 16.56 (CEST)
- Det är delvis det som är frågan. Det kanske finns någon tanke med att de inte finns där, tänkte jag. DG 1 augusti 2009 kl. 17.53 (CEST)
- Hur definierar du ort? För mig känns det konstigt att kalla en del av en statistisk tätort för ort. Orten i det här fallet är väl Stockholm? / Skeptisk 12 augusti 2009 kl. 12.42 (CEST)
- "Stadsdel" för i alla fall mina tankar fel, nämligen till en del av en viss kommun, såsom Stockholms stad. Vad skall vi då kalla de delar av tätorten Stockholm som inte tillhör kommunen Stockholm? DG 16 augusti 2009 kl. 00.49 (CEST)
- Stockholm! Finns det någon anledning att kalla dom något annat? Men det finns tydligen försök med att skapa artiklar för sådana delar: Stockholm (del av) (Huddinge kommun). En artikel som i mitt tycke helt saknar relevans i ett uppslagsverk. Men för att återgå till ursprungsfrågan så är jag inte säker på att jag förstår problemet. Det finns Kategori:Orter i Stockholms län som innehåller (tät)orter i Stockholms län. Och så finns det Kategori:Kommuner i Stockholms län, i vilken bland annat Huddinge och Sundbyberg återfinns... --Kildor 16 augusti 2009 kl. 01.46 (CEST)
- Är det inte artiklar som Solna kommun och Sundbybergs kommun som DG syftar på? /Grillo 16 augusti 2009 kl. 01.49 (CEST)
- Nej, det är artiklar som Stocksund och Bergshamra jag syftar på. Det handlar alltså om platser som skulle kunna definieras som enskilda orter utan att vara egna kommuner, om det inte vore för att de ligger inom det som statistiskt räknas som tätorten Stockholm. DG 29 augusti 2009 kl. 00.00 (CEST)
- Jag tycker Kategori:Orter i Stockholms län borde fungera bra. I den kategorin ligger det flera orter som inte är tätorter.
- Nej, det är artiklar som Stocksund och Bergshamra jag syftar på. Det handlar alltså om platser som skulle kunna definieras som enskilda orter utan att vara egna kommuner, om det inte vore för att de ligger inom det som statistiskt räknas som tätorten Stockholm. DG 29 augusti 2009 kl. 00.00 (CEST)
- Är det inte artiklar som Solna kommun och Sundbybergs kommun som DG syftar på? /Grillo 16 augusti 2009 kl. 01.49 (CEST)
- Stockholm! Finns det någon anledning att kalla dom något annat? Men det finns tydligen försök med att skapa artiklar för sådana delar: Stockholm (del av) (Huddinge kommun). En artikel som i mitt tycke helt saknar relevans i ett uppslagsverk. Men för att återgå till ursprungsfrågan så är jag inte säker på att jag förstår problemet. Det finns Kategori:Orter i Stockholms län som innehåller (tät)orter i Stockholms län. Och så finns det Kategori:Kommuner i Stockholms län, i vilken bland annat Huddinge och Sundbyberg återfinns... --Kildor 16 augusti 2009 kl. 01.46 (CEST)
(Över)ambitiösa sportinititiav som inte fullföljs
[redigera | redigera wikitext]Artikeln Paraguay vid världsmästerskapen i friidrott 2009 ingår i en tänkt grupp av artiklar som skulle omfattat alla länder som deltog i VM, men som inte fullföljdes, och jag uppfattar att de som skapats inte heller uppdaterats. Jag har sett liknande vid några tennisturneringar där varenda match varit tänkt att dokumenterats i alla klasser (dvs även flick och pojk) men där initiativet inte orkats föra i mål. Borde vi ändra vår relativt generösa inställning till dessa resultattabell artiklar av nyhetsrapoorteringskaraktär eller är det OK som det sker nu (den
klassiska frågan över tillförlitlighet och önskvärdhet av andra tidscentrerade listor som {{AIK Fotbolls trupp}}
tangerar denna fråga).Wanpe 24 augusti 2009 kl. 10.53 (CEST)
- Jag vidhåller att vi inte bör ha den här typen av kalenderbitar information, även om projekten fullföljts. Hade vi haft en appendix-namnrymd som tidigare diskuterats, hade saken varit något annorlunda. I detta sorgliga skick bör de dock raderas omgående. MiCkE 24 augusti 2009 kl. 10.58 (CEST)
- De verkar uppdateras. Håller med om att vid till exempel laguppställningar under världsmästerskapet i bandy för herrar 2009 kan vi ha en sådan lista, men världsmästerskapen i friidrott är ett av de största sportevenemangen i världen. Absolut inte att jämföra med när låg- och mellanstadieelever i Sverige spelat fotboll på rasten i skolan. Angående tennisartiklarna tror jag du syftar på Användare:Bopper93, som verkar ha slutat här. J 1982 24 augusti 2009 kl. 13.56 (CEST)
- Jag hoppas att
{{AIK Fotbolls trupp}}
inte är den skriande särskrivning det vid en första anblick kan tyckas vara? Att det alltså handlar om en sorts "ägande", en trupp som hör till AIK fotboll, och inte en fotbollstrupp som heter AIK? --flinga 26 augusti 2009 kl. 11.36 (CEST)
- Av AIK Fotboll framgår att AIK Fotboll är namnet på AIK:s fotbollssektion. Givet att det är en korrekt uppgift, är det alltså korrekt att skriva så som har gjorts i mallnamnet. E.G. den 26 augusti 2009 kl. 12.35 (CEST)
- Man kanske kan kalla det spelartrupp istället? För övrigt såg jag att det finns ett gammalt raderingsbeslut på en äldre version av mallen, Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Mall:AIK spelartrupp, och att många liknande mallar raderats efter detta. Personligen är jag rätt skeptisk till sådant som kräver regelbunden uppdatering i artiklarna, förr eller senare glöms de bort. Njaelkies Lea (d) 26 augusti 2009 kl. 12.47 (CEST)
- Okej, E.G., då vet jag. :) --flinga 26 augusti 2009 kl. 15.58 (CEST)
- Ett alternativ vore ju att förse dem med mall:Bäst före och det datum då spelartrupperna senaste måste vara utbytta. 'Bäst före' är för övrigt en mall som borde användas oftare. Jag vet inte själv datumet för när transferperioden slutar och kan därför inte själv lägga till mallen. Jopparn 26 augusti 2009 kl. 18.11 (CEST)
- Om någon känner för att ordna det kan jag nämna att transferfönstret normalt är öppet mellan 1 juli - 31 augusti och 1 januari - 31 januari varje år. Detta gäller för de allra flesta ligor (i alla fall inom europeisk fotboll). /-nothingman- 26 augusti 2009 kl. 18.17 (CEST)
- Just
{{AIK Fotbolls trupp}}
hade nog 911029 fixat, men användaren verkar tyvärr ha slutat här. Tycker det är skittråkigt när vi tappar folk. J 1982 26 augusti 2009 kl. 18.20 (CEST)
- Just
- Att bidragsgivare lämnar är en del av projektet och så länge lika många tillkommer (vilket det gör) så är det inget stort problem. Dock så misstänker jag att just dessa som skapar denna halvproblematiska tidskopplade informationen också lämnar extra fort, då de upptäcker Wikipedia inte är en nyhetssite eller tabellverk. Detta ökar i sin tur på problematiken. När jag hittar en laguppställning i en artikel för lag under elitnivån så är det snarast regel än undantag att de inte uppdaterats, dvs skaparen har inte haft tålamod underhålla sitt alster ens ett år.(och de erfarna skapar inte denna typ av info då de känner till problemen, så bästföremall hjälper knappast då ny entusiaster inte känner till denna).Wanpe 26 augusti 2009 kl. 18.49 (CEST)
- "Bäst före" känns som om det är något tillfälligt. Varför inte uttryckligen skriva i mallen vilken säsong den avser, och sedan får man skapa en ny mall till nästa säsong? E.G. den 26 augusti 2009 kl. 20.27 (CEST)
- Namnet kanske är något vilseledande, men mallen är enligt beskrivningen tänkt att använda för alla händelser som man vet kommer att förändras vid ett datum, så den går ju att använda. Men din idé med enskilda mallar för varje år är ju i det här fallet bättre tycker jag! Jopparn 27 augusti 2009 kl. 10.43 (CEST)
- Finns det något användningsområde för dessa mallar när sedan nästa säsong börjar? Jag tror inte det och då kanske det vore bättre att sätta en bäst före-mall inför varje säsong med en kommentar om att döpa om mallen till nuvarande säsong? /-nothingman- 27 augusti 2009 kl. 12.21 (CEST)
- Ja, det är klart att det finns. Vi raderar ju inte informationen om gångna allsvenskesäsonger. Dessa mallar borde kunna passa bra exempelvis i en artikel där man presenterar ett gånget års resultat och medverkande lag i Allsvenskan. E.G. den 29 augusti 2009 kl. 01.21 (CEST)
- Utan att ta ställning för eller emot någonting, men är inte det kalenderbiteri om något? /-nothingman- 29 augusti 2009 kl. 12.17 (CEST)
Är det någon som vet var de omnämnda diskussionerna om en Appendix-namnrymd finns? Eller varfrör det inte blev någon? För även om jag kan hålla med om att vissa av dessa initiativ är väl ambitiösa, och gränsfall om de ska ligga i huvudnamnrymden, tycker jag det skulle vara synd att ta bort artiklarna. Och kalenderbiteri eller inte är det ju i många fall faktiskt resultaten i de största idrottstävlingarna som det redogörs för, vilket borde vara relevant i en encyklopedi. Men då kanske som sagt i en appendix-namnrymd. //Lelle1987 27 augusti 2009 kl. 20.48 (CEST)
- Utan att ha någon åsikt om artiklarnas vara eller inte vara - men gör det någon skillnad om de ligger i en annan namnrymd? --Kildor 29 augusti 2009 kl. 10.18 (CEST)
Projekt bruk och bergslag
[redigera | redigera wikitext]Ett nytt wikiprojekt har sett (går-)dagens ljus. Projekt bruk och bergslag har vissa likheter med Projekt Skellefteå då båda har en strävan att göra saker tillsammans "på riktigt" också och inte bara bakom varsin skärm (finns det fler liknande projekt?). "Projekt bruk och bergslag" syftar till att någon gång ibland åka och uppleva industrihistoria i form av gamla gruvor, bruk, fabriker etc.
Till en början siktar vi på det vidare begreppet Bergslagen (alltså inte bara cirkeln runt Kopparberg, utan även bland annat Dalabergslagen, Västmanland och delar av Gästrikland). Det vore kul om historieintresserade personer kom med, ju fler vi är, desto bättre kan vi guida varandra! Vivo 28 augusti 2009 kl. 19.16 (CEST)
- (Kopparberg ligger i Västmanland. ;-) DG 29 augusti 2009 kl. 00.40 (CEST))
- Äntligen! Gör projektdefinitionen bred, så att behovet av syskonprojekt minskar. Inkludera koppargruvan i Åtvidaberg och LKAB i Kiruna, kanske även glasbruken i Småland. Sedan kan man inom projektet göra smalare insatser: i år koppargruvor, nästa år zinkgruvor. Det går att ordna besök hos Jernkontoret i Stockholm, om det är intressant. De har ett stort arkiv och bibliotek i källaren. --LA2 28 augusti 2009 kl. 19.40 (CEST)
- Eftersom projektet ännu är i sin linda börjar nog med att vara en förlängning av våra tidigare "historiska safaris" och betar av saker vi inte har sett på dem först. Bland annat pratade nu senast om att vi kanske skulle ha en hel dag eller rent av helg ägnad åt industrihistoriska sevärdheter i Fagersta kommun. Men det är ju inget som hindrar att det växer allteftersom. Det viktiga är att det blir grejer IRL och inte bara ett bidrag till snoppmätartävlingen (jag är inte oskyldig, men försöker att inte vara drivande till wp 2.0-hetsen). Vivo 28 augusti 2009 kl. 21.03 (CEST)
- Lycka till! Ett intressant område ni ger er på, som säkert kan koppla in till många andra teknikhistoriska ämnen m.m. Tomas e 29 augusti 2009 kl. 12.03 (CEST)
- Eftersom projektet ännu är i sin linda börjar nog med att vara en förlängning av våra tidigare "historiska safaris" och betar av saker vi inte har sett på dem först. Bland annat pratade nu senast om att vi kanske skulle ha en hel dag eller rent av helg ägnad åt industrihistoriska sevärdheter i Fagersta kommun. Men det är ju inget som hindrar att det växer allteftersom. Det viktiga är att det blir grejer IRL och inte bara ett bidrag till snoppmätartävlingen (jag är inte oskyldig, men försöker att inte vara drivande till wp 2.0-hetsen). Vivo 28 augusti 2009 kl. 21.03 (CEST)
Föräldralös
[redigera | redigera wikitext]Har verkligen {{föräldralös}}
något berättigande. Jag ser den bara som förfulande och utan att tillföra något, tex i [6] är det inte så underligt att föräldralänkar saknas då det rör sig om en konstnär som var aktiv för en tid sedan, samtidigt finns både ordenliga källor och klar relevans (kanske borde jag ta upp detta på sffr istf här). Wanpe 28 augusti 2009 kl. 19.54 (CEST)
- Borde läggas på diskussionssidorna istället. / Elinnea 28 augusti 2009 kl. 20.10 (CEST)
- Jag anser inte att den mallen har något existensberättigande. Visst är det irriterande med föräldralösa sidor, särskilt som en av tankarna med Wikipedia är att det skall finnas länkar att följa för att läsa mer. Med en liten gnutta fantasi är det dock ofta ganska lätt att ordna en eller ett par länkar till en sida som är föräldralös, gör man det behöver man inte vanpryda sidan med denna mall. I exemplet skulle man t.ex. kunna gå till sidan för Enviken och lägga in ett kort stycke av typen: "Konstnären Gunnar Allvar föddes i Enviken 1922." Namnet skulle då göras till en länk tillbaka till sidan om Gunnar Allvar. Mallen definierar också "föräldralös sida" på annat sätt än vad som görs i listan över föräldralösa sidor, där en föräldralös sida bara är en som inte har någon länk till sig. DG 29 augusti 2009 kl. 00.14 (CEST)
- Jasså är det så svwp:s motsvarighet till enwp:s "Orphan" heter! Ser den betydligt mer sällan än på enwp. Jag håller med Elinnea; ska mallen alls användas bör den vara på diskussionssidan, för den riktar sig till bidragsgivare, dessutom till sådana som vill peta i andra artiklar än den man har framför näsan. Det finns ju inget i mallens information som är av något värde för en vanlig läsare/användare av svwp; många andra kvalitets/åtgärdsmallar kan ju signalera brister som en läsare bör vara medveten om. Så för min del kan mallen få fortsätta att existera, men bör inte användas på vanliga artikelsidor. Tomas e 29 augusti 2009 kl. 11.56 (CEST)
- Upptäckte [7] den bara används i 10 fall, vara i fyra det fanns länkar till artikeln (!). Jag gör det till ett personligt projekt att följa upp användningen av denna mall och vidta lämplig åtgärd. Wanpe 29 augusti 2009 kl. 12.15 (CEST)
- Jasså är det så svwp:s motsvarighet till enwp:s "Orphan" heter! Ser den betydligt mer sällan än på enwp. Jag håller med Elinnea; ska mallen alls användas bör den vara på diskussionssidan, för den riktar sig till bidragsgivare, dessutom till sådana som vill peta i andra artiklar än den man har framför näsan. Det finns ju inget i mallens information som är av något värde för en vanlig läsare/användare av svwp; många andra kvalitets/åtgärdsmallar kan ju signalera brister som en läsare bör vara medveten om. Så för min del kan mallen få fortsätta att existera, men bör inte användas på vanliga artikelsidor. Tomas e 29 augusti 2009 kl. 11.56 (CEST)
- Jag anser inte att den mallen har något existensberättigande. Visst är det irriterande med föräldralösa sidor, särskilt som en av tankarna med Wikipedia är att det skall finnas länkar att följa för att läsa mer. Med en liten gnutta fantasi är det dock ofta ganska lätt att ordna en eller ett par länkar till en sida som är föräldralös, gör man det behöver man inte vanpryda sidan med denna mall. I exemplet skulle man t.ex. kunna gå till sidan för Enviken och lägga in ett kort stycke av typen: "Konstnären Gunnar Allvar föddes i Enviken 1922." Namnet skulle då göras till en länk tillbaka till sidan om Gunnar Allvar. Mallen definierar också "föräldralös sida" på annat sätt än vad som görs i listan över föräldralösa sidor, där en föräldralös sida bara är en som inte har någon länk till sig. DG 29 augusti 2009 kl. 00.14 (CEST)
Avskaffa språklänkarna
[redigera | redigera wikitext]Vore det inte bättre om vi kunde avskaffa språklänkarna, och införa någon motsvarighet till Commonscat fast med språk? Det kunde heta något med language, som man bara lägger i artikeln. Sedan fyller man bara på i mallen som precis som Commonscat är gemensam för alla språkversioner, så artikeln bil automatiskt språnklänkar till "Automobile" på engelska, "Auto" på tyska och liknande. Språklänkarna skulle då se likadana ut som nu, men smidigare. Dagens språklänkar är mest jobbiga att lägga till. J 1982 22 augusti 2009 kl. 14.28 (CEST)
- Tror inte jag förstår vad du menar? //Tanzania Diskutera med mig 22 augusti 2009 kl. 15.28 (CEST)
- Jag undrar om det inte är länkarna i vänsterpsalten till andra språkversioner som avses. De vill jag i så fall ha kvar och de är inte heller svåra att lägga till. Hitta hitta artikeln i en annan wiki och lägg till exempel till
[[en:Aerodynamics]]
. Johan G 22 augusti 2009 kl. 17.27 (CEST) - Vill också ha kvar dem, men jag menar att det skulle kunna göras smidigare. J 1982 22 augusti 2009 kl. 17.30 (CEST)
- Jag undrar om det inte är länkarna i vänsterpsalten till andra språkversioner som avses. De vill jag i så fall ha kvar och de är inte heller svåra att lägga till. Hitta hitta artikeln i en annan wiki och lägg till exempel till
- Olika förslag att reformera interwiki/interlanguage länkarna, av just det slag du lägger fram här, har diskuterats i åratal på wikitech-l och meta, utan att komma någonvart. Se till exempel m:A newer look at the interlanguage link. Dagens system för språklänkar har uppenbara nackdelar, men det verkar trögt att komma till skott med en förändring. --LA2 22 augusti 2009 kl. 17.33 (CEST)
- Förstår inte riktigt på vilket sätt det skulle bli smidigare. /Grillo 22 augusti 2009 kl. 18.39 (CEST)
- Tycker de fungerar bra som det är.//Tanzania Diskutera med mig 22 augusti 2009 kl. 18.58 (CEST)
- Tja, vad sägs om att slippa interwikilänka först från svenska till andra språk, och sedan från dem till svenska. Nu länkar jag bara från svenska, och tillbaka från engelska, resten hoppas jag på en bot. Men vi skulle slippa mycket botarbete. Fast nu vet jag att diskussion finns. J 1982 22 augusti 2009 kl. 19.14 (CEST)
- Är det dåligt med botarbete? //Tanzania Diskutera med mig 22 augusti 2009 kl. 19.48 (CEST)
- Tja, vad sägs om att slippa interwikilänka först från svenska till andra språk, och sedan från dem till svenska. Nu länkar jag bara från svenska, och tillbaka från engelska, resten hoppas jag på en bot. Men vi skulle slippa mycket botarbete. Fast nu vet jag att diskussion finns. J 1982 22 augusti 2009 kl. 19.14 (CEST)
- Tycker de fungerar bra som det är.//Tanzania Diskutera med mig 22 augusti 2009 kl. 18.58 (CEST)
- Ja, det nuvarande systemet är klumpigt och kräver en mycket stor arbetsinsats av bottarna, som kunde minskas rejält om systemet reformerades. --LA2 22 augusti 2009 kl. 19.54 (CEST)
- Okej, är inte så duktig på bottar. För mig som oinsatt i bottarnas arbetsdagar ser iwlänkarna bra ut.. //Tanzania Diskutera med mig 22 augusti 2009 kl. 19.56 (CEST)
- Ja, det nuvarande systemet är klumpigt och kräver en mycket stor arbetsinsats av bottarna, som kunde minskas rejält om systemet reformerades. --LA2 22 augusti 2009 kl. 19.54 (CEST)
- Om det är knepigt för botar att göra det, kan man ju göra det manuellt. Det är inte svårt alls. Botarna är väl däremot bra på bevakning ifall interwikilänkarna behöver ändras på grund av sidflyttar och liknande på andra språkversioner. E.G. den 25 augusti 2009 kl. 23.16 (CEST)
- Även jag anser att det fungerar bra som det är. DG 31 augusti 2009 kl. 00.07 (CEST)
- Så man skall förlita sig på bottar? Kan man be om bothjälp för att skapa språklänkar också? Att sitta manuellt och lägga dit är ju jättejobbigt. J 1982 31 augusti 2009 kl. 18.18 (CEST)
Upphovsrätt äldre konst
[redigera | redigera wikitext]Har laddat upp några hundra högupplösta bilder [8] med äldre konst (konstnären dog för mer än 70 år sedan) på commons.wikimedia.org som jag sedan använt i olika artiklar här. Bilderna är tagna från olika sajter (museum och auktionsverk) utan deras godkännande. Är det någon som har koll på upphovsrätten och kan säga om det är ok eller ej? Enligt commons sida så verkar det helt ok, se sida [9]. Men de kanske inte har helkoll på läget på den här sidan Atlanten? Diskussionen började här: Användardiskussion:MichaelPhilip#Upphovsrätt. Så vet någon vad som gäller, kan jag köra vidare eller inte? /MichaelPhilip 30 augusti 2009 kl. 23.02 (CEST)
- Enligt svensk lag är all foton skyddade i minst 50 år, även de allra enklaste, så säkert proffsbilder av gamla tavlor. /Pieter Kuiper 30 augusti 2009 kl. 23.05 (CEST)
- Läs gärna Fråga ang. upphovsrätt från Bybrunnens arkiv för augusti 2009. DG 31 augusti 2009 kl. 00.21 (CEST)
- Jag har svårt att hitta något konkret svar. Om det inte är ok för mig att ladda upp dessa bilder så kan vi ta bort nästan alla bilder på konst förutom det som man fotat själv. Allt annat kommer ju från någon annans fotoavbildning, även allt det som skannats från böcker till commons.
- Nu har jag bara kört på wiki några veckor så jag vet inte hur saker funkar här, finns det någon grupp som tar de slutgiltiga besluten? Det krävs att någon ställer upp tydliga regler för svenska wiki om bilduppladdning. De regler som jag hittat är vädigt luddiga.
- Commons sida som jag länkade till är däremot mycket tydlig, det bara att köra på även med bilder från Sverige. Så med dom är det inga problem. Jag vet dock inte om jag personligen bryter några lagar här i Sverige vid uppladdningen. Men om nån i USA skulle ladda upp dem därifrån så vore det alltså ok. Sedan får nån på svenska wikipedia komma på om bilderna är önskvärda här. Annars kan jag alltid lägga in dem på engelskspråkiga wikipedian istället, inte för det gör någon egentlig skillnad - samma servrar antar jag. /MichaelPhilip 31 augusti 2009 kl. 00.41 (CEST)
- Commons tillåter den här typen av bilder. Problemet är att svensk lag förmodligen inte gör det (även om det såvitt jag vet aldrig testats...). Bilderna kommer alltså inte att bli raderade, men om något museum är på dåligt humör kan du få lagens långa arm efter dig, om du är identifierbar. Det är alltså helt och hållet ditt val om du vill ha bilderna uppe. Vill du inte det går det säkert att ordna så att de raderas igen. (Sverige har här en helt tokig lag, men så länge den ser ut som den gör, är det såhär) /Grillo 31 augusti 2009 kl. 01.47 (CEST)
- Bilder som ligger på Commons kan för övrigt alltid användas på alla språkversioner. Vill man att bilder bara ska användas på en språkversion, ska man ladda upp dem lokalt där. Denna möljighet har svenska Wikipedia dock stängt av, för att slippa sköta upphovsrättsproblem lokalt. Att det är luddigt vad man får ladda upp är för att upphovsrättslagen är krånglig... Grundprincipen är att man laddar upp bilder man själv tagit och licensierar under någon fri licens. /Grillo 31 augusti 2009 kl. 01.49 (CEST)
Hackat?
[redigera | redigera wikitext]Det ser ut som nån har hackat förstasidan på nåt sätt. Hur får man bort dendär skiten? Entheta 31 augusti 2009 kl. 02.40 (CEST)
- Jag har fixat det. Någon la in det i en mall som används på huvudsidan. Se detta som en påminnelse: samtliga mallar som ligger på huvudsidan måste vara skrivskyddade. /Grillo 31 augusti 2009 kl. 02.58 (CEST)
- Tack. Bra att du lyckades fixa det så snabbt. Jag förstod inte riktigt hur det var gjort men förstår nu att de hade vandaliserat mallen i fråga. Entheta 31 augusti 2009 kl. 03.00 (CEST)
- Man är för den delen bra dum om man är stolt över att man hackat Wikipedia :) /Grillo 31 augusti 2009 kl. 03.06 (CEST)
- Jag tror inte att vederbörande var stolt över att ha hackat svwp, utan över sin intellektuella och högtstående formuleringskonst som lämnar oss andra stumma av häpnad och beundran. Tomas e 31 augusti 2009 kl. 13.16 (CEST)
- Men huvudsidan använder ju fler mallar som inte är skyddade. Kanske läge att gå igenom alla som används och skydda dem (i alla fall redigeringsskydd för icke inloggade), annars är det en tidsfråga innan det händer igen. Just gäller det Wikipedia:Utvald artikel/Nightwish och Mall:31 augusti --Luen 31 augusti 2009 kl. 03.33 (CEST)
- Det har diskuterats förut. Problemen är två: vi vill att också huvudsidan skall kunna redigeras och om mallarna används annanstans hindrar vi legitim redigering också vad gäller sådan annan användning. Redigeringsskydd för icke inloggade ser jag inte som ett större problem, då mallar och huvudsida väl inte gärna skall redigeras av andra än av sådana som känner wikipedia och alltså kan arbeta inloggade. --LPfi 31 augusti 2009 kl. 14.40 (CEST)
- Man är för den delen bra dum om man är stolt över att man hackat Wikipedia :) /Grillo 31 augusti 2009 kl. 03.06 (CEST)
- Tack. Bra att du lyckades fixa det så snabbt. Jag förstod inte riktigt hur det var gjort men förstår nu att de hade vandaliserat mallen i fråga. Entheta 31 augusti 2009 kl. 03.00 (CEST)
Är det inte risk att felaktigheter på huvudsidan får stå kvar onödigt länge ifall bara användare med administratörsbehörighet får korrigera dem? Mycket av det administrativa jobbet på den här wikin görs av andra användare, och den här typen av vandalisering uppkommer sällan och brukar korrigeras ganska snabbt. -- BoİviE 31 augusti 2009 kl. 14.35 (CEST)
- Det kanske räcker med halvlåsning. Jag slängde in hellåsningen främst för att förhindra eventuella planerade efterattacker och för att det gick fortast. /Grillo 31 augusti 2009 kl. 14.38 (CEST)
- Det har visat sig att vandalisering faktiskt har skett även med halvlåsning och vandalisering på huvudsidan gör oherhörd stor skada för Wikipedia utåt. Vandaliseringen i natt har det redan skrivits om. Boivies resonemang förstår jag inte riktigt eftersom den som lägger in texten rimligen bör kolla igenom den innan den läggs in på huvudsidan. Den som vill utföra administrativt arbete kan rimligen söka admnistratörsbehörighet. Vi tjänar mer på att ha huvudsidan liksom sidor som inkluderas där hellåsta just på grund av den stora skadan vandalisering faktiskt ger. Det hela är löst med kaskanderande skrivskydd och de bör vara kvar, enligt min mening. Obelix 31 augusti 2009 kl. 15.11 (CEST)
Två saker; a) alla kollar rimligen igenom sina texten vilket inte hindrar att det blir fel ibland (ivriga korrekturläsare brukar alltid hitta något att rätta i mina egna texter; och b) vilket är allvarligare, att hellåsa alla mallar som används innebär att enbart administratörer kan redigera Mall:Visste du att och Mall:Aktuell. Speciellt det första är mindre lämpligt, redan idag finns en diskussion kring att för få användare lägger in nya artiklar där och att de som lägger in nya artiklar är en liten grupp vilket gör att innehållet snedvrids. Jag tycker det skulle vara mycket olyckligt om inte vanliga användare kunde redigera dom mallarna.--Ankara 31 augusti 2009 kl. 15.19 (CEST)
- Är det vanligt att registrerade användare vandaliserar huvudsidan? Den senaste attacken gjordes ju av en oreggad, så jag tycker en halvlåsning borde räcka. --Kildor 31 augusti 2009 kl. 15.26 (CEST)
- (redigeringskonflikt) Ett alternativ är att införa att alla ändringar som syns på huvudsidan måste godkännas av en administratör först. Man kan till exempel göra så att dessa ändringar på något sätt belyses i "Senaste ändringar", som jag antar att de flesta administratörer kollar regelbundet, och att man som administratör tar på sig att granska dessa innan de syns på huvudsidan. Typ som Flagged revisions. -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 augusti 2009 kl. 15.27 (CEST)
- Även om jag är livrädd för det sluttande planet, kan väl huvudsidan och sidor som länkas in där vara sådana som kan vara rimliga att använda flagged revisions för. /Grillo 31 augusti 2009 kl. 15.40 (CEST)
- Man kan annars föreslå ändringar på sidornas diskussionssidor. // Sertion db 31 augusti 2009 kl. 16.03 (CEST)
- Jag minns en liknande händelse i december 2005 (var oinloggad då, fram till januari 2006). Då stod på förstasidan att Wikipedia skulle läggas ner på svenska, men fortsätta på engelska (ingen sådan svart färg har jag för mig). Någon mer som minns? Var det hackers eller fanns planerna? Dagen därpå var allt som vanligt. J 1982 31 augusti 2009 kl. 22.12 (CEST)
- Inte för att vara otrevlig nu, men vad tror du...? Vad gäller "hackers", är det lika svårt att "hacka" Wikipedia som att stjäla godis från småbarn. /Grillo 1 september 2009 kl. 04.44 (CEST)
- Jag minns en liknande händelse i december 2005 (var oinloggad då, fram till januari 2006). Då stod på förstasidan att Wikipedia skulle läggas ner på svenska, men fortsätta på engelska (ingen sådan svart färg har jag för mig). Någon mer som minns? Var det hackers eller fanns planerna? Dagen därpå var allt som vanligt. J 1982 31 augusti 2009 kl. 22.12 (CEST)
- Jag misstänker att det i praktiken är en stor skillnad på aktiviteten då man antingen får redigera själv eller får föreslå ändringar. Och om förslagen är bara nästan färdiga, vilket är det normala med förslag, så att en administratör måste göra också annat än att godkänna dem, så kan systemet bli rätt trögt. Vi har ju också det principiella problemet vad gäller administratörers roll: skall de ansvara för huvudsidans utseende, välja bland förslag och finslipa dem de väljer? Det liknar inte vad jag uppfattat som administratörernas roll.
- Om sidan skall låsas också för inloggade så bör "förslagen" finnas i slutgiltig form någonstans, där vilken användare som helst kan finslipa som normalt. Ändringar bör publiceras så snart någon administratör hunnit kolla att ändringarna sedan senast inte är vandalism. I fall av fel, misstag eller problem får adminitratören förstås rätta som vem annan som helst, men bör inte agera sensor. Eller anser vi att administratörerna har bättre omdöme vad gäller innehåll än andra användare?
- Jag tycker inte det skulle kännas bra att hellåsa de mallar som används på huvudsidan, dels för att det skulle skapa merarbeta för administratörer, men framför allt för att det rimmar illa med att alla ska kunna redigera Wikipedia; att hellåsa de sidorna skulle förstärka den uppfattningen som vissa har att en liten grupp administratörer styr ochs ställe och bestämmer allt på Wikipedia. De negativa konsekvenserna känns betydligt större än den hotet om vandalisering från registrerade och inloggade användare, vilket inte känns särskilt överhängande. Entheta 1 september 2009 kl. 19.22 (CEST)
Ur led är tiden?
[redigera | redigera wikitext]Just nu är klockan 00.13 tisdagen den 1 september 2009 (i alla fall i en stor del av EU och enligt den tidsmärkning som gäller för användarbidrag), men på startsian står det att det fortfarande är måndagen den 31 augusti 2009. Uppenbarligen befinner sig startsidans datumangivelse i en annan tidszon än tidsmärkningen av redigeringarna. Ska det verkligen vara så? Tomas e 1 september 2009 kl. 00.13 (CEST)
- Klockan är nu 00.16 och huvudsidan visar (för mig iaf) den första september. // Sertion db 1 september 2009 kl. 00.16 (CEST)
- Konstigt. Det är tydligen 31 augusti hos mig. Diupwijk 1 september 2009 kl. 00.19 (CEST)
- För mig fungerar det och sidan visar 1 september. Kan det vara catchen som spökar för er? Pröva med att trycka ctrl + F5 när ni är på huvudsidan. Jopparn 1 september 2009 kl. 00.24 (CEST)
- Nej, det fungerade inte. Det är kanske någon udda inställning som spökar...? Diupwijk 1 september 2009 kl. 00.31 (CEST)
- Har du kollat tidzonen på dina inställningar? 81.232.127.210 1 september 2009 kl. 11.26 (CEST)
- Jag hade exakt samma fel, gårdagens datum visades efter midnatt. Jag har rätt tidzon både i wikipedias inställningar och datorns inställningar. Det var ingen cach-problem. Startade upp Chrome som jag inte kört på månader men fel datum visades där också. Så det måste nästan vara nån bugg i Wiki's system? Får kolla vad som händer efter midnatt inatt. /MichaelPhilip 1 september 2009 kl. 19.41 (CEST)
- Har du kollat tidzonen på dina inställningar? 81.232.127.210 1 september 2009 kl. 11.26 (CEST)
- Nej, det fungerade inte. Det är kanske någon udda inställning som spökar...? Diupwijk 1 september 2009 kl. 00.31 (CEST)
- För mig fungerar det och sidan visar 1 september. Kan det vara catchen som spökar för er? Pröva med att trycka ctrl + F5 när ni är på huvudsidan. Jopparn 1 september 2009 kl. 00.24 (CEST)
- Konstigt. Det är tydligen 31 augusti hos mig. Diupwijk 1 september 2009 kl. 00.19 (CEST)
Kontakt-sidan
[redigera | redigera wikitext]Jag har nyligen gjort om Wikipedia:Kontakt en del. Kolla gärna designen, som inte är helt olik WP:Hjälp, förbättra och skriv om. Förhoppningsvis blir det lättare för pressen nu att hitta rätt.//Hannibal 1 september 2009 kl. 14.08 (CEST)
” | Ladda upp en bild av dig till din Wikipedia-artikel
För att bilden ska få användas måste du 1) uttryckligen förklara att du äger rättigheterna till bilden, och 2) tydligt beskriva vilken licens du vill att bilden ska ligga under. Vi rekommenderar CC-by-sa 3.0 |
„ |
- Ska ovanstående tolkas som att man ska lägga upp en bild på sig själv på sin användarsida eller en bild tagen av sig själv i en valfri passande artikel? //Tanzania Diskutera med mig 1 september 2009 kl. 16.52 (CEST)
- Det ska nog tolkas enligt följande; om det finns en artikel om dig som saknar foto så kan du få hjälp att ladda upp en. Wikipedia:Kontakt vänder till inte primärt till användarna på Wikipedia.--Ankara 1 september 2009 kl. 16.57 (CEST)
- Aha. Tyckte det var lite oklart. //Tanzania Diskutera med mig 1 september 2009 kl. 16.59 (CEST)
- Håller med Tanzania. Tycker att "en bild av dig" låter som en bild som föreställer dig, så jag petade in ett "tagen", ändrade dessutom "din" till "en" eftersom det inte finns nån artikel som är din eller min. Annars tycker jag att sidan ser bra och informativ ut. / Elinnea 1 september 2009 kl. 17.53 (CEST)
- Jag tror att du eventuellt ändrade andemeningen. Jag undrar om inte den texten, under rubriken läsare, vände sig till personer som vill ladda upp en bild till artikeln om sig själv. Inte till användare som vill ladda upp bilder till artiklar i största allmänhet. Den diskussionen verkar dock tyda på att det finns ett behov av att förtydliga texten eftersom att de läskunniga personer verkar ha tolkat den olika. --Ankara 1 september 2009 kl. 17.56 (CEST)
- Jag är helt övertygad om att det handlar om kändisar som hittar artikeln om sig själv och de saknar bild. /Grillo 1 september 2009 kl. 18.00 (CEST)
- Som det står nu är det i alla fall enklare att förstå. //Tanzania Diskutera med mig 1 september 2009 kl. 19.46 (CEST)
- Tack för hjälpen med foto-delen - det var oklart. Jag har ännu inte fixat "slutet" på sidan, men tänkte ta en titt på vad som behövs mer än det som står i de översta rutorna först.//Hannibal 1 september 2009 kl. 22.28 (CEST)
- Som det står nu är det i alla fall enklare att förstå. //Tanzania Diskutera med mig 1 september 2009 kl. 19.46 (CEST)
- Jag är helt övertygad om att det handlar om kändisar som hittar artikeln om sig själv och de saknar bild. /Grillo 1 september 2009 kl. 18.00 (CEST)
- Jag tror att du eventuellt ändrade andemeningen. Jag undrar om inte den texten, under rubriken läsare, vände sig till personer som vill ladda upp en bild till artikeln om sig själv. Inte till användare som vill ladda upp bilder till artiklar i största allmänhet. Den diskussionen verkar dock tyda på att det finns ett behov av att förtydliga texten eftersom att de läskunniga personer verkar ha tolkat den olika. --Ankara 1 september 2009 kl. 17.56 (CEST)
- Håller med Tanzania. Tycker att "en bild av dig" låter som en bild som föreställer dig, så jag petade in ett "tagen", ändrade dessutom "din" till "en" eftersom det inte finns nån artikel som är din eller min. Annars tycker jag att sidan ser bra och informativ ut. / Elinnea 1 september 2009 kl. 17.53 (CEST)
- Aha. Tyckte det var lite oklart. //Tanzania Diskutera med mig 1 september 2009 kl. 16.59 (CEST)
- Det ska nog tolkas enligt följande; om det finns en artikel om dig som saknar foto så kan du få hjälp att ladda upp en. Wikipedia:Kontakt vänder till inte primärt till användarna på Wikipedia.--Ankara 1 september 2009 kl. 16.57 (CEST)
Huvudkonkurrenten i nyutgåva
[redigera | redigera wikitext]Just idag hade Dagens Nyheter en annons på sidan 11 om "Nya NE", en kompakt utgåva av Nationalencyklopedin. En märklighet är att verket inte säljs via NE:s egen sajt, bara via DN. Jag noterade detta i vår artikel om NE. Men det framgår inte hur omfattande den här utgåvan är. Om någon köper den, vore det intressant att veta: antalet sidor per band, antalet artiklar och bandens storlek i centimeter. Med 79 kr/band och första bandet gratis, blir det bara 1501 kronor för 20 band, vilket till och med är lägre än "NE i tre band" som lanserades på Bokmässan för ett år sedan. Är det samma innehåll som nu fördelats på 20 (mycket små och tunna) band? Det kan åtminstone inte vara de ursprungliga 28 cm höga NE-banden med tre textspalter. Reklamen visar ett bokuppslag med två spalter per sida. --LA2 22 augusti 2009 kl. 20.07 (CEST)
- Är det inte läge för en
{{hoax}}
varning? Priset är inklusive frakt vilket skulle ge 40 kr/band vilket inte ens täcker materialkostnaden, än mindre skapande och tryck. Och att den inte synts till på webbplatsen eller i utskick från NE till oss som är ägare av standardutgåvan är minst sagt underligt. Wanpe 22 augusti 2009 kl. 20.26 (CEST)- Här en artikel om utgåvan: [[10]]. Vore dock kul att veta mer om skillnaden mellan "Nya NE" och klassiska NE i antalet artiklar och t ex antalet ord totalt i uppslagsverket. Ulner 22 augusti 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Visste vi antalet tecken och artiklar kunde vi räkna ut ett genomsnitt och jämföra med snittet för Wikipedia. Vem har längst artiklar? Den "ordinarie" pappers-NE har 170 000 artiklar, sammanlagt 100 000 000 tecken, vilket ger ett snitt på ungefär 588 tecken/artikel. Hur lång är en genomsnittlig Wikipediaartikel? »Wolfgangus Mozart 22 augusti 2009 kl. 22.07 (CEST)
- Här en artikel om utgåvan: [[10]]. Vore dock kul att veta mer om skillnaden mellan "Nya NE" och klassiska NE i antalet artiklar och t ex antalet ord totalt i uppslagsverket. Ulner 22 augusti 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Medianartikeln i svenska Wikipedia är 658 tecken (brödtext), men några artiklar är extremt långa (vilket troligen inte är fallet i NE, hela NE är mer avrundat och jämnfördelat) så Wikipedias medelvärde blir mycket högre. Men det du ska jämföra med är abonnemangsversionen av NE på webben som har 460.000 artiklar, vars längd vi inte alls känner. På bilden i DN-artikeln syns bandens storlek och tjocklek. Jag förmodar man kan omfördela 3-bandsutgåvans innehåll (3 spalter × 2168 sidor × 25 cm = 1626 spaltmeter) på 2 spalter × 4516 sidor × 18 cm = 225 sidor/band. Det ska bli spännande att se om min gissning stämmer. Kanske är banden så tunna för att kunna delas ut ihop med morgontidningen, för att spara porto? --LA2 22 augusti 2009 kl. 22.28 (CEST)
- De verkar även dela ut den med Expressen [11]. / Elinnea 23 augusti 2009 kl. 14.21 (CEST)
- För ett anrikt uppslagsverk, en "stor encyklopedi", måste det vara rätt förnedrande att få det uppmuntrande betyget att "formatet är behändigt och enklare att sitta och läsa i". Det är snarare en återgång till Ordbok för tidningsläsare från 1903, som innehåller allt du behöver veta från A till Ö på bara 208 sidor. Där kan man exempelvis läsa om nyheter som telegrafering utan tråd (alltså: radio). --LA2 23 augusti 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Jo, fast jag tycker inte att det är så fel ändå, för de kanske når såna läsare som aldrig brukar läsa uppslagsverk eller böcker överhuvudtaget. De köper sin kvällstidning och och får det första bandet och bläddrar lite i det och lär sig något, och blir intresserad av uppslagsverk i allmänhet och tänker sedan "men jag vill inte bara läsa ett uppslagsverk, jag vill skriva ett" och så kommer de hit! / Elinnea 24 augusti 2009 kl. 05.34 (CEST)
- Ja, särskilt som "gamla" Nationalencyklopedins band redan är behändiga som de är. Ändå är det förmodligen NE självt (eller dess reklambyrå) som ligger bakom formuleringen. E.G. den 25 augusti 2009 kl. 23.28 (CEST)
Idag har första bandet kommit. Man får det utan extra kostnad med Expressen. Formatet är 2 spalter (gamla NE har 3), 21 cm höga (25 cm) och 224 sidor, hela verket ska innehålla 64.000 artiklar (gamla NE har 172.000), precis som gissningen. På titelsidan står "NE i tjugo band" så det är väl att betrakta som den officiella titeln (när omslagets titel skiljer sig från titelsidan, brukar biblioteken katalogisera enligt titelsidan). På omslaget står bara "Nationalencyklopedin". Layouten liknar väldigt mycket gamla NE, men artiklarna är kortare. T.ex. är artikeln om Ernst Alexanderson 9 rader här, medan gamla NE har 19 rader + litteraturreferens. I båda fallen inleds artikeln på samma sätt: Alexanderson, Ernst Fredrik Werner, (radbrytning) 1878-1975, svensk-amerikansk uppfinnare. Brödtextens typsnitt är detsamma, men uppslagsorden i fetstil saknar serifer. --LA2 2 september 2009 kl. 11.07 (CEST)
- Jag uppfattar konvergensen i synen på artiklar utformning som stor. Och om vi skulle get ut en bokversion av sv.wp skulle den väl sett mycket lika ut som denna utgåva. Jag tror detta initiativ kommer verka positivt för Wikipedia med på sikt fler läsare och bidragsgivare. Och kanske om några år när det är dags för en ny bokutgåva de kommer utgå från wps fria artikeltext och inte sina egna, då föråldrade?Wanpe 2 september 2009 kl. 11.21 (CEST)
- Nätupplagan av NE är den mest lästa som kontinuerligt uppdateras. Frågan är när den släpps fri vilket har att göra med utvecklingen av annonsintäckterna. Den kan dock aldrig konkurrera med Wikipedia till antalet artiklar men väl i kvalité och tillförlitlighet, där Wikipedia fortfarande av många anses otillförlitlig. Journalisternas favoritkälla är naturligtvis Wikipedia, där dom kan hitta det mesta, men dom behöver oftast inte ansvara för sin text utan hänvisar bara till att dom hämtat informationen från Wiki och struntar i om det är rätt bara dom kan fylla sina tidningar med text för att tidningsägaren ska kunna proppa tidningen full med annonser-tidningarnas huvudsakliga inkomstkälla idag. Lokaltidningar som "Metro" och "Mitt i" kom till enbart för att tjäna pengar på annonser. Lidingo 2 september 2009 kl. 11.42 (CEST)
Sång av/med / Låt av/med
[redigera | redigera wikitext]Då J 1982 har flyttat de flesta av sidorna från "Namn (sång av xxx)" till "Namn "xxx-låt), så tar jag upp det här angående vilket namn som ska användas. Flyttade själv tillbaka några sidor tidigare, men efter att J 1982 hade förklarat för mig på min diskus, så är jag inte helt säker på vilket namn som ska användas. Därför undrar jag om ni andras synpunkter angående namnet, vilket är det namnet som ska användas? --Fredde...talk? 23 augusti 2009 kl. 10.50 (CEST)
- Hur fungerar det andra exemplet? Typ "Det gör ont (sång av Lena Philipsson)" eller "Det gör ont (Lena Philipssons låt)", då föredrar jag det första exemplet. (Missförstod säkert)//Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 10.55 (CEST)
- Namnet på de flesta artiklarna var ursprungligen "Det gör ont (sång av Lena Philipsson)" och det nuvarande namnet är "Det gör ont (Lena Philipssons-låt)". Själv föredrar jag med det första namnet, men ville höra vilka synpunkter alla i gemenskapen hade om namnet, innan jag flyttade tillbaks fler. --Fredde...talk? 23 augusti 2009 kl. 10.59 (CEST)
- Problemet är att "sång av Lena Philipsson"/"låt av Lena Philipsson" kan tolkas som låtskrivare (se bland annat Kategori:Låtar av Per Gessle) och i många fall är det ju låtskrivaren som ger bort låten. Att en Lena Philipsson-låt är en låt som Lena Philipsson spelat in är mer accepterat. "Med" låter för mycket talspråk. Jag startade "sång med" utan att tänka så mycket på det, men det uppmärksammades på Diskussion:Hero (Charlotte Perrelli-låt). Och det är "Lena Philipsson-låt", inte "Lena Philipssons-låt". J 1982 23 augusti 2009 kl. 11.02 (CEST)
- (redigeringskonflikt) Jag föredrar nog det första alternativet också. (Lena Philipssons-låt) ser allmänt konstigt ut tycker jag.. //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 11.05 (CEST)
- Kan du ha rätt i J 1982. Tror dock det finns någon riktlinje på Wikipedia som säger att man skall namnge efter det flest söker på, och Det gör ont (Lena Philipssons-låt) söker nog färre på än Det gör ont (sång av Lena Philipsson). Sedan är det ju en tolkningsfråga. Om det är låtskrivaren kan man väl skriva Det gör ont (låt skriven av Orup) ? //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 11.08 (CEST)
- De flesta låtar är mer kända för vilka som sjunger och spelar än för låtskrivare. J 1982 23 augusti 2009 kl. 11.11 (CEST)
- Det varierar med tid och genre. 95.209.60.229 23 augusti 2009 kl. 11.25 (CEST)
- Menar självklart populärmusik. Klart att Mozarts, Beethovens och Bachs låtar skall stå Mozart och inte första symfoniorkestern som spelade in den för så antar jag att man gör inom klassisk musik, skriven långt före grammofonen och radion uppfanns. Eller så syftar du på populärmusik som E-Type. Det handlar om i vems namn de ger ut. J 1982 23 augusti 2009 kl. 11.30 (CEST)
- De flesta låtar är mer kända för vilka som sjunger och spelar än för låtskrivare. J 1982 23 augusti 2009 kl. 11.11 (CEST)
- Kan du ha rätt i J 1982. Tror dock det finns någon riktlinje på Wikipedia som säger att man skall namnge efter det flest söker på, och Det gör ont (Lena Philipssons-låt) söker nog färre på än Det gör ont (sång av Lena Philipsson). Sedan är det ju en tolkningsfråga. Om det är låtskrivaren kan man väl skriva Det gör ont (låt skriven av Orup) ? //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 11.08 (CEST)
- Namnet på de flesta artiklarna var ursprungligen "Det gör ont (sång av Lena Philipsson)" och det nuvarande namnet är "Det gör ont (Lena Philipssons-låt)". Själv föredrar jag med det första namnet, men ville höra vilka synpunkter alla i gemenskapen hade om namnet, innan jag flyttade tillbaks fler. --Fredde...talk? 23 augusti 2009 kl. 10.59 (CEST)
Det här är en fråga för Wikipedia:Särskiljning. Eftersom exemplet med Det gör ont kom upp vill jag bara påminna om att särskiljning (parentestillägg) endast ska användas i fall det finns två artiklar med samma namn (det kanske alla är med på, men jag ville i alla fall förtydliga).
Oavsett vad man kommer fram till är det bra om man kan vara konsekvent. Just nu heter det t.ex. Kärleken är evig (sång), men Stjärnorna (Lena Philipsson-låt), dvs ibland sång och ibland låt. Jag har även sett varianter med (singel). Att använda artisten för poplåtar känns självklart, det kanske till och med räcker med bara Stjärnorna (Lena Philipsson)? --Kildor 23 augusti 2009 kl. 11.36 (CEST)
- Sång bör vara standard så länge det inte är instrumentala låtar, men ihop med artist låter "låt" bäst. Ibland har vi albumartiklar som heter likadant som låtar, och då behöver vi en standard (till exempel ABBA-låt, Beatles-låt, Roxette-låt) och kan inte ha bara Stjärnorna (Lena Philipsson) även om det stämmer just den gången. J 1982 23 augusti 2009 kl. 11.39 (CEST)
- Vad jag kan se var de flesta på Diskussion:Hero (Charlotte Perrelli-låt) överens om att "Hero med Charlotte Perelli" var bästa formuleringen. Jag tycker att "av" tydligt refererar till kompositör eller textförfattare. Formen xxx-låt tycker jag är oklar. En Abba-låt tycker jag spontant ska vara en låt skriven av Abba, oavsett vem som framför den. Men om det visar sig att en okänd kompositiör skrev en av Abba-låtarna är det för mig faktiskt ändå en Abba-låt, även om en helt annan artist framför den. Det beror alltså på varje lyssnare och dennes referensramar hur tolkningen blir. Jag röstar alltså helt klart för formen "Hero (med Charlotte Perelli)" och tycker att "-låt" blir mycket mer talspråk än "med". /Rolf B 23 augusti 2009 kl. 11.52 (CEST)
- J 1982: Just den typen av inkonsekvens tycker jag är olycklig. Låt säga att man först skapar en artikel med namnet Stjärnorna (sång). Sedan dyker det upp en artikel om en annan sång med samma namn, då ska man flytta till Stjärnorna (Lena Philipsson-låt) och plötsligt använda ordet låt istället. En mer konsekvent namngivning skulle vara något i stil med följande:
- Det motsvarar det sätt man särskiljer t.ex. filmer:
- Men i de fall det inte finns ett album eller mostvarande av samma artist med samma namn räcker det naturligtvis med bara Stjärnorna (Lena Philipsson). --Kildor 23 augusti 2009 kl. 11.59 (CEST)
- De flesta tänker nog en ABBA-låt som en låt som ABBA sjunger och spelar. J 1982 23 augusti 2009 kl. 12.03 (CEST)
- Om Lena Philipsson sjunger det jag kallar en Abba-låt, skulle du då kalla det Lena Philipsson-låt? /Rolf B 23 augusti 2009 kl. 12.20 (CEST)
- Självklart går vi efter originalartisten (enkelt, på engelska verkar de inte ha problem med det). Klart det är ABBA-låt, men inte bara. Till exempel kan kategoriseras "Memory" på engelska "Kikki Danielsson songs" på grund av hennes cover "Minnet") utan problem. ABBA:s låtsnickrande sköttes för övrigt av Björn, Benny och Stikkan. Ett annat exempel är Till min kära (Thor Görans-låt), som är mest känd för att den blev en megahit med Streaplers. Den är nog mer känd som Streaplers-låt. J 1982 23 augusti 2009 kl. 12.55 (CEST)
- Om Lena Philipsson sjunger det jag kallar en Abba-låt, skulle du då kalla det Lena Philipsson-låt? /Rolf B 23 augusti 2009 kl. 12.20 (CEST)
Mitt förslag på riktlinjer för poplåtar (med namnet Stjärnorna som exempel):
- Stjärnorna om det är det enda artikeln med det namnet.
- Stjärnorna (sång) och Stjärnorna (album) om det finns flera artiklar med samma namn.
- Stjärnorna (artist A) och Stjärnorna (artist B) om det finns flera låtar med samma namn.
- Stjärnorna (sång, artist A), Stjärnorna (sång, artist B) och Stjärnorna (album) om det finns flera olika betydelser och låtar med samma namn.
På det sättet får vi en konsekvent namngivning och slipper tvetydiga konstruktioner med XXX-låt och Sång av XXX som kan misstolkas. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 12.24 (CEST)
- Låter vettigt; det är ju ändå inte meningen att man skall "läsa" särskiljningen.
- andejons 23 augusti 2009 kl. 12.50 (CEST)
- Kildors förslag verkar vettigast och enklast, och är i linje med hur särskiljning fungerar inom andra ämnesområden. BOIVie 23 augusti 2009 kl. 13.26 (CEST)
- Bra, Kildor! /Rolf B 23 augusti 2009 kl. 13.43 (CEST)
- Låter snarare krånligare (förutom de två första punkterna). J 1982 23 augusti 2009 kl. 13.46 (CEST)
- Tycker kildors förslag låter bäst. //Tanzania Diskutera med mig 23 augusti 2009 kl. 13.52 (CEST)
- "Det skiljer sig mellan tid och genre" har inte bara att göra med klassisk musik versus dansband/schlager. Det är problematiskt att införa någon sorts regel för sådant här och inte ta varje situation för sig. Det är lika problematiskt när de som diskuterar inte inser att det finns mer inom "populärmusik" än dansband/schlager. Problematiskt är det också när användare driver igenom sådana här förändringar genom massflyttar utan att först ta upp saken till diskussion. Genom grensidorna ser man till att folk ändå hittar fram, så någon massflytt eventuellt mot konsensus är inte nödvändig. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.05 (CEST)
- Varför skulle vi inte känna till annan populärmusik? J 1982 23 augusti 2009 kl. 15.24 (CEST)
- Diskussion förs ju här och nu! Förhoppningsvis kan vi enas om några lämpliga riktlinjer, och några massflyttar lär ju inte vara nödvändiga, men om vi kan komma överens om några riktlinjer så underlättar det vid framtida namngivning av artiklar. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 15.31 (CEST)
- Det kanske bara är jag då som inte tycker det behövs riktlinjer om allting? Viss namngivning är bättre än annan i vissa fall. Hur man särskiljer artikelnamn behöver inte vara en riktlinje utan det går bra att bedöma från fall till fall. Så länge grensidorna också länkar rätt hittar man alltid rätt. Allt jag vill påpeka är att man inte måste styra allting. Då blir det oftast bara pannkaka i slutänden. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.47 (CEST)
- Riktlinjer är just riktlinjer och inte regler, och syftet är att visa gällande praxis så att man slipper ta om samma diskussion om och om igen. Och sådana finns redan vad gäller särskiljning: WP:Särskiljning. Det har påpekats flera brister i nuvarande namngivning av poplåtar, och kan vi hitta ett bättre sätt som dessutom är konsekvent med namngivningen av andra artiklar så ser jag bara fördelar med det. Finns det situationer där annan namngivning är bättre ska man naturligtvis använda det. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 16.20 (CEST)
- Jag kan väl köpa Grillos resonemang. Det ligger något i det liksom i det som Kildor. Saken blir ju den att det bildas lätt en oskriven praxis, allstå något som inte finns nerskrivet men som alla förväntas veta. Detta skapar ett arbetsklimat där det blir svårt för nya användare att komma in i arbetet. Jag tycker vi måste bli bättre på att dokumentera praxis så att vi har något att hänvisa till när nya användare undrar eller när erfarna kanske behöver fräscha upp minnet. Sedan är det en sak om det behöver märkas som riktlinje, men att åtminstone ha det dokumenterat vore önskvärt. Obelix 23 augusti 2009 kl. 16.27 (CEST)
- Nu hamnar vi lite OT, men... Jag tycker inte alls att det är viktigt att hela tiden dokumentare praxis, mer än i diskussionerna i sig, och annat än på några få viktiga punkter. Att våra regler i flertalet fall är oskrivna uppfattar jag som en viktig del i WP-kulturen. Annars skulle vi lätt hamna i situationen där man som nying ska ägna en massa tid att studera skrivna "regler" innan man kan börja redigera. Praxis förändras hela tiden, i det dagliga arbetet och i dessa våra diskussioner. I sakfrågan tycker jag Kildors förslag är bra. BiblioteKarin 23 augusti 2009 kl. 17.06 (CEST)
- Är det en bra idé att så småning om flytta denna diskussion till Wikipediadiskussion:Att skriva om musik? Wikipediadiskussion:Projekt musik är visserligen också relevant, men har hittills mest handlat om andra frågor.
- Eftersom så många artiklar berörs så behövs det nedskrivna riktlinjer här! Glöm inte att de riktlinjer vi kommer överens om bör skrivas här: Wikipedia:Att skriva om musik#Folk- och populärmusik, och naturligtvis på WP:NG#Toner och musikaliska verk.
- E.m.m för "låt" tankarna till talspråk eller gammelsnoa. "Sång med NN" resp "Sång av NN" är bästa lösningen, men "Sång, NN" är också okej eftersom det harmoniserar med enwp. Tycker man det blir långt kan man göra som vid klassisk musik, där riktlinjerna rekommenderar Styckets titel (Efternamn).Mange01 23 augusti 2009 kl. 19.37 (CEST)
- Visst talspråk accepteras. Till exempel har vi Kategori:Trummisar. J 1982 23 augusti 2009 kl. 19.45 (CEST)
- Varför skall man beskriva det på en specialsida om det är en tillämpning av samma praxis som gäller på andra områden? Vi har redan WP:Särskiljning som uttrycker samma sak som Kildor skrivit ovan. Undvik att skapa fler riktlinjer än nödvändigt!
- andejons 23 augusti 2009 kl. 21.39 (CEST)
- "The Four Horsemen (sång av Metallica)"? Nej tack... Låt är inte talspråk. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Och Saol håller med mig, även om väl definitionen är lite sisådär... /Grillo 24 augusti 2009 kl. 01.14 (CEST)
- låt = (folk)melodi, visa, i mitt tycke varken bättre eller sämre än sång, även för Metallica. (sång blir också naturligt då song används som särskiljning på enwp). Sen förstår jag inte motståndet mot att skriva ner praxis. På vilket sätt skulle det skada? Min tanke var att lägga till en mening om musik i stycket WP:Särskiljning#Använd dubbla specificeringar när det behövs. Det behövs varken mer eller mindre. --Kildor 24 augusti 2009 kl. 09.17 (CEST)
- Även om vi skulle kalla den "låt" ("artistnamn") löser det inte grundproblemet. Fortfarande skulle till exempel "Regnet som föll i går (Kikki Danielsson)" kunna misstolkas om till exempel Lasse Holm skrev låten, lika bra att ha "Regnet som föll i går (Kikki Danielsson-låt)". J 1982 25 augusti 2009 kl. 14.10 (CEST)
- låt = (folk)melodi, visa, i mitt tycke varken bättre eller sämre än sång, även för Metallica. (sång blir också naturligt då song används som särskiljning på enwp). Sen förstår jag inte motståndet mot att skriva ner praxis. På vilket sätt skulle det skada? Min tanke var att lägga till en mening om musik i stycket WP:Särskiljning#Använd dubbla specificeringar när det behövs. Det behövs varken mer eller mindre. --Kildor 24 augusti 2009 kl. 09.17 (CEST)
- Nu hamnar vi lite OT, men... Jag tycker inte alls att det är viktigt att hela tiden dokumentare praxis, mer än i diskussionerna i sig, och annat än på några få viktiga punkter. Att våra regler i flertalet fall är oskrivna uppfattar jag som en viktig del i WP-kulturen. Annars skulle vi lätt hamna i situationen där man som nying ska ägna en massa tid att studera skrivna "regler" innan man kan börja redigera. Praxis förändras hela tiden, i det dagliga arbetet och i dessa våra diskussioner. I sakfrågan tycker jag Kildors förslag är bra. BiblioteKarin 23 augusti 2009 kl. 17.06 (CEST)
- Jag kan väl köpa Grillos resonemang. Det ligger något i det liksom i det som Kildor. Saken blir ju den att det bildas lätt en oskriven praxis, allstå något som inte finns nerskrivet men som alla förväntas veta. Detta skapar ett arbetsklimat där det blir svårt för nya användare att komma in i arbetet. Jag tycker vi måste bli bättre på att dokumentera praxis så att vi har något att hänvisa till när nya användare undrar eller när erfarna kanske behöver fräscha upp minnet. Sedan är det en sak om det behöver märkas som riktlinje, men att åtminstone ha det dokumenterat vore önskvärt. Obelix 23 augusti 2009 kl. 16.27 (CEST)
- Riktlinjer är just riktlinjer och inte regler, och syftet är att visa gällande praxis så att man slipper ta om samma diskussion om och om igen. Och sådana finns redan vad gäller särskiljning: WP:Särskiljning. Det har påpekats flera brister i nuvarande namngivning av poplåtar, och kan vi hitta ett bättre sätt som dessutom är konsekvent med namngivningen av andra artiklar så ser jag bara fördelar med det. Finns det situationer där annan namngivning är bättre ska man naturligtvis använda det. --Kildor 23 augusti 2009 kl. 16.20 (CEST)
- Det kanske bara är jag då som inte tycker det behövs riktlinjer om allting? Viss namngivning är bättre än annan i vissa fall. Hur man särskiljer artikelnamn behöver inte vara en riktlinje utan det går bra att bedöma från fall till fall. Så länge grensidorna också länkar rätt hittar man alltid rätt. Allt jag vill påpeka är att man inte måste styra allting. Då blir det oftast bara pannkaka i slutänden. /Grillo 23 augusti 2009 kl. 15.47 (CEST)
- Det är inte meningen man skall läsa särskiljningar för att få reda på saker om ämnet, utan den är där för att ge skribenterna en vettig chans att komma ihåg vad de skall länka till. Helst skall läsaren inte behöva bry sig om vad som står i parentesen alls. I princip skulle vi kunna kalla artikeln "Regnet som föll i går (artikel 1)".
- andejons 25 augusti 2009 kl. 14.26 (CEST)
- Kom vi fram till att vi skulle flytta det till -låt? J1982 flyttar artiklar dit nu men jag tycker fortfarande det är en helkonstig formulering. //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 22.18 (CEST)
- Helkonstig? Har du aldrig hört talas om ABBA-låtar? J 1982 2 september 2009 kl. 22.21 (CEST)
- Något konsensus kanske vi aldrig uppnådde, men jag tyckte mig se ganska många som gillade mitt förslag. --Kildor 2 september 2009 kl. 22.36 (CEST)
- Abba-låt fungerar men inte många andra artister. Wikipedia bör inte skapa nya benämningar, vilket vi diskuterade på Språka på svenska... Jag gillade Kildors förslag. //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 22.42 (CEST)
- Varför fungerar inte till exempel "Kikki Danielsson-låt"? Det är bindestreck, inte särskrivning. Kan möjligtvis tänka mig "Kikki Danielssons låt". J 1982 2 september 2009 kl. 22.51 (CEST)
- Abba-låt fungerar men inte många andra artister. Wikipedia bör inte skapa nya benämningar, vilket vi diskuterade på Språka på svenska... Jag gillade Kildors förslag. //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 22.42 (CEST)
- Något konsensus kanske vi aldrig uppnådde, men jag tyckte mig se ganska många som gillade mitt förslag. --Kildor 2 september 2009 kl. 22.36 (CEST)
- Helkonstig? Har du aldrig hört talas om ABBA-låtar? J 1982 2 september 2009 kl. 22.21 (CEST)
Wikifika i Helsingborg?
[redigera | redigera wikitext]Hej,
På förfrågan från Helsingborgs dagblad undrar jag om det är dags för en wikifika i Helsingborg, där de skulle kunna komma på besök. Enligt Kategori:Användare_Helsingborg finns det 9 som bor i staden och det kan ju tänkas att det finns fler, så vad säger ni? Någon som nappar?//Hannibal 27 augusti 2009 kl. 14.34 (CEST)
- Det beror på när, bor bara där ibland... Annars så vore det kul... MVH Calken 27 augusti 2009 kl. 15.03 (CEST)
- Jag skulle kunna tänka mig att åka upp från Malmö om det passar med mina övriga åtaganden, men kommer inte att driva saken, det får helsingborgarna göra.. :) //Knuckles...wha? 27 augusti 2009 kl. 15.08 (CEST)
- Jag nappar och åker upp om det blir av. Dock kan jag inte stan så jag kan inte bestämma plats. User:Jsdo1980 är nog den mest aktiva helsingborgsbon här. /Grillo 27 augusti 2009 kl. 17.51 (CEST)
- Jag kommer också gärna om tiden passar. /Dcastor 27 augusti 2009 kl. 20.22 (CEST)
- Ganska grovt faktafel från min sida vad gäller Jsdo förresten. Hoppas han kan förlåta mig :) Tyvärr har jag krockat min bil så rejält att den ska skrotas, så vi kan inte samåka med den. Blir vi inte fler än två (om så många) från Lund kan vi ju dock lika gärna ta tåget. /Grillo 27 augusti 2009 kl. 20.41 (CEST)
- Jag nappar och åker upp om det blir av. Dock kan jag inte stan så jag kan inte bestämma plats. User:Jsdo1980 är nog den mest aktiva helsingborgsbon här. /Grillo 27 augusti 2009 kl. 17.51 (CEST)
- Låter väl trevligt, lägg upp ett förslag på Wikiträffar så får vi se. --Petter 27 augusti 2009 kl. 21.24 (CEST)
- Är datumet lämpligt så kanske jag också dyker upp. Helsingborg är ju en fin stad! /Fluff?Fluff! 27 augusti 2009 kl. 23.17 (CEST)
- Den finaste staden i Sverige ... Störst chans för mig på helger... MVH Calken 28 augusti 2009 kl. 19.13 (CEST)
- Där ser man. Jag deltar gärna, men det beror helt på vilken dag det blir. Faktafel? Ja jag är ju Lundabo numera, men det kan jag nog förlåta Grillo för. Man kan ju bli kallad värre saker. -- [ jiˈesˌdeːo ] 29 augusti 2009 kl. 00.45 (CEST)
- Jag är nere i stan på korta besök ibland, främst helger dagtid. Passar tiden dyker jag upp.Sjö 29 augusti 2009 kl. 08.27 (CEST)
- Där ser man. Jag deltar gärna, men det beror helt på vilken dag det blir. Faktafel? Ja jag är ju Lundabo numera, men det kan jag nog förlåta Grillo för. Man kan ju bli kallad värre saker. -- [ jiˈesˌdeːo ] 29 augusti 2009 kl. 00.45 (CEST)
- Den finaste staden i Sverige ... Störst chans för mig på helger... MVH Calken 28 augusti 2009 kl. 19.13 (CEST)
- Är datumet lämpligt så kanske jag också dyker upp. Helsingborg är ju en fin stad! /Fluff?Fluff! 27 augusti 2009 kl. 23.17 (CEST)
- Jag kommer vara nere i Skåne kommande månad och dyker gärna upp. Mina tider är relativt fria, så någon annan får gärna komma med ett datumförslag. //Calle 30 augusti 2009 kl. 21.19 (CEST)
Eftersom det är Hannibal som har kontakten med media kanske han kan bestämma datum, tid och plats? Helst en helg... Sedan borde väl stycket flyttas till WP:WT. /Grillo 31 augusti 2009 kl. 01.58 (CEST)
- Tvärtom. Om det är så att det inte kommer några, tror jag knappast att HD är intresserade - och bara en av poängerna är att de kommer. Om ni ordnar tid och plats, så försöker jag se till att de kommer.//Hannibal 1 september 2009 kl. 09.48 (CEST)
- Jag har lagt in ett förslag på Wikiträffar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 2 september 2009 kl. 10.58 (CEST)
Wikipediaaktivitet i augusti
[redigera | redigera wikitext]Antalet accesser mot svenskspråkiga Wikipedia var i augusti strax under 68 M, upp 20% mot augusti 2008, och +12% mot juli. Det är andra månaden med stor ökning som är klart högre än för jämförbara språkversioner.
Nettotillskottet av artiklar var över 130/dag i augusti, klart över antalet det senaste året då siffran varit drygt 100/dag. Vi får gå tillbaks till mars-april 2008 för att hitta liknande antal och till oktober 2007 för att hitta högre. Tillväxten har varit jämn under månaden med en topp den 14e med över 200. Andra siffror för aktivitet typ antalet redigeringar, antalet användare visar inte någon direkt ökning. I mina observationer har jag märkt en stor ökning av artiklar från "PR-folk", både från kultursektorn och näringslivet i slutet av månaden. Också att bredvid ett stort antal bra artiklar det varit en stor mängd extremt svaga artiklar, också många svaga "nya" med konstiga namn som varit dubbletter till bra som redan finns och där varken omdirigering eller infogning varit befogad.
Antalet användare som varit akviva de senate 30 dagarna har varit 3327, lite upp från juni och juli men långt från vårens siffor på runt 4000.
Slutligen kan den positiva utvecklingen av basartiklarna nämnas. Antalet som är större än 10 000 tecken har ökat från 480 till 534 - imponerande! Wanpe 1 september 2009 kl. 06.09 (CEST)
- Jag skulle gärna vilja få detta om dubbletter utvecklat! Omdirigering måste väl ändå vara befogat så fort det finns risk att någon tror att en artikel saknas och därför börjar arbeta med den. Det har hänt mig själv mer än en gång - men i de flesta fall har jag inte hunnit lägga ut den nya - det enda undantag jag kan minnas är Eberhard Rosenblad, som jag f ö anser bör vara uppslagsordet i st f det påhittade dubbelnamnet, som han såvitt jag vet aldrig använde. Fernbom2 1 september 2009 kl. 10.46 (CEST)
- Jag tycker också att omdirigering alltid är befogad om det skapas om det skapas dubblettartiklar. Angående Eberhard så är det nog på diskussionssidan ni kan komma fram till rätt artikeltitel. -- BOiVIE 1 september 2009 kl. 11.24 (CEST)
- Många har varit av karaktären Derivat, mikroekonomi som dubblett till derivat (ekonomi) där sökningen till rätt artikal försvåras med båda namnen kvar. Wanpe 1 september 2009 kl. 11.34 (CEST)
- Nu förstår jag inte alls. Sökningen måste väl underlättas av att det skapas fler omdirigeringar? Pröva själv att söka på "Derivat, mikroekonomi" i sökrutan. -- BOİvıe 1 september 2009 kl. 15.27 (CEST)
- Om man nu skriver in derivat i sökrutan för man nio alternativ varav sex hör till ekonomi. Att börja för in ytterligare träffar som bara omdirigeras till någon av de andra uppslagsorden har jag uppfattat som mer skapa förvirring än hjälp. På samma sätt har jag uppfattat när man gör flytt av Fairport (New York) till Fairport, att den tidigare felaktiva kvalificeringen helst bör tas bort då den bara förvirrar och inte hjälper vid sökning. Wanpe 1 september 2009 kl. 20.11 (CEST)
- Dels är antalet träffar som visas under sökrutan begränsat och när det är många uppslagsord (inklusive omdirigeringar) som börjar på samma sätt tar det fler tangenttryckningar innan man får upp rätt alternativ. Dels kan det skapa förvirring; att fundera på vilket av två liknande ord man ska välja är onödigt om båda leder till samma sida.Sjö 1 september 2009 kl. 20.29 (CEST)
- Jag har just funderat på warför det skapas så många omdirigeringar i användarnamnrymden. Så fort ett vandal-/troll-/klotterkonto identifierats och blockats skapas det en omdirigering till dess disksida - vad är det för ofog? Gräv ner sk-ten istället för att låta dem lysa i sökfältet... (Ett helt annat ämne iofs.) -- L a v a l l e n 1 september 2009 kl. 20.40 (CEST)
- Dels är antalet träffar som visas under sökrutan begränsat och när det är många uppslagsord (inklusive omdirigeringar) som börjar på samma sätt tar det fler tangenttryckningar innan man får upp rätt alternativ. Dels kan det skapa förvirring; att fundera på vilket av två liknande ord man ska välja är onödigt om båda leder till samma sida.Sjö 1 september 2009 kl. 20.29 (CEST)
- Om man nu skriver in derivat i sökrutan för man nio alternativ varav sex hör till ekonomi. Att börja för in ytterligare träffar som bara omdirigeras till någon av de andra uppslagsorden har jag uppfattat som mer skapa förvirring än hjälp. På samma sätt har jag uppfattat när man gör flytt av Fairport (New York) till Fairport, att den tidigare felaktiva kvalificeringen helst bör tas bort då den bara förvirrar och inte hjälper vid sökning. Wanpe 1 september 2009 kl. 20.11 (CEST)
- Nu förstår jag inte alls. Sökningen måste väl underlättas av att det skapas fler omdirigeringar? Pröva själv att söka på "Derivat, mikroekonomi" i sökrutan. -- BOİvıe 1 september 2009 kl. 15.27 (CEST)
- Många har varit av karaktären Derivat, mikroekonomi som dubblett till derivat (ekonomi) där sökningen till rätt artikal försvåras med båda namnen kvar. Wanpe 1 september 2009 kl. 11.34 (CEST)
- Jag tycker också att omdirigering alltid är befogad om det skapas om det skapas dubblettartiklar. Angående Eberhard så är det nog på diskussionssidan ni kan komma fram till rätt artikeltitel. -- BOiVIE 1 september 2009 kl. 11.24 (CEST)
- Om sökningen ger det resultatet så är det väl snarast sökfunktionen som borde ändras. Har ni förresten något exempel på en sökning där flera rader ger samma svar (jag lyckades inte hitta något). Borttagning av omdirigeringar kan skapa länkröta. Med en vad-länkar-hit-sökning ser man att raderingen skapade en rödlänk på Mats33s användarsida, med risk för att han skapar artikeln igen. Iw-länkar från andra wikipedior kan också göras oanvändbara. Och det som är svårast att spåra är länkar från andra sajter. Den fantastiska uppfinningen omdirigeringar löser enkelt alla problem av det slaget. Därför bör vi skapa så många omdirigeringar som möjligt. Allt som någon skulle kunna tänka sig att kalla artikeln bör omdirigeras. Och i synnerhet namn på artiklar som redan skapas bör aldrig raderas om det finns en annan artikel som tar upp ungefär samma ämne. BoiVİe 1 september 2009 kl. 21.02 (CEST)
- Nu har jag äntligen förstått att det är autofill-funktionen i sökfönstret som är problemet. Då kan jag förstå att ni vill ha färre omdirigeringar. Kanske skulle man ta bort omdirigeringar därifrån i stället? BoİVie 1 september 2009 kl. 21.11 (CEST)
- Jag kan inte yttra det här kraftigt nog: äldre omdirigeringar ska aldrig raderas. Detta pga länkröta. Tänk hur jobbigt det är när externa länkar i våra artiklar dör. Det är det vi orsakar när vi raderar omdirigeringar. I övrigt håller jag med Boivie. Bättre att ta bort autofyllfunktionen för omdirigeringar än att radera omdirigeringarna. Barnet med badvattnet osv. /Grillo 1 september 2009 kl. 21.34 (CEST)
- Jag undersöker alltid "sidor som länkar hit" före radering just för att undvika länkröta. Jag trodde mina raderingar av vad jag uppfattar som ej givande omdirigeringar som okontroversiella - ytterligare ett exempel Nabatéernas kungarike där all info finns och bättre i artikeln Nabatéer. Jag uppfattade att göra en omdirigering skulle kunna förleda läsare att det fanns två informationsmängder med olika vinkling om den med längre namnet var kvar, men visst kunde jag satt dit en omdirigering. Wanpe 1 september 2009 kl. 21.54 (CEST)
- Att kolla "sidor som länkar hit" är förstås bra, men kom ihåg att det finns oräkneliga mängder länkar på externa sajter också. Rotsee 1 september 2009 kl. 22.13 (CEST)
- Tack för påpekandet om externa länkningar! Jag tänker också på dem som skriver nya artiklar. Det kan vara riktigt knivigt att räkna ut under vilket uppslagsord en viss information finns och då är rikligt med omdirigeringar till stor hjälp! Fernbom2 2 september 2009 kl. 07.04 (CEST)
- Att kolla "sidor som länkar hit" är förstås bra, men kom ihåg att det finns oräkneliga mängder länkar på externa sajter också. Rotsee 1 september 2009 kl. 22.13 (CEST)
- Jag undersöker alltid "sidor som länkar hit" före radering just för att undvika länkröta. Jag trodde mina raderingar av vad jag uppfattar som ej givande omdirigeringar som okontroversiella - ytterligare ett exempel Nabatéernas kungarike där all info finns och bättre i artikeln Nabatéer. Jag uppfattade att göra en omdirigering skulle kunna förleda läsare att det fanns två informationsmängder med olika vinkling om den med längre namnet var kvar, men visst kunde jag satt dit en omdirigering. Wanpe 1 september 2009 kl. 21.54 (CEST)
- Jag kan inte yttra det här kraftigt nog: äldre omdirigeringar ska aldrig raderas. Detta pga länkröta. Tänk hur jobbigt det är när externa länkar i våra artiklar dör. Det är det vi orsakar när vi raderar omdirigeringar. I övrigt håller jag med Boivie. Bättre att ta bort autofyllfunktionen för omdirigeringar än att radera omdirigeringarna. Barnet med badvattnet osv. /Grillo 1 september 2009 kl. 21.34 (CEST)
- Nu har jag äntligen förstått att det är autofill-funktionen i sökfönstret som är problemet. Då kan jag förstå att ni vill ha färre omdirigeringar. Kanske skulle man ta bort omdirigeringar därifrån i stället? BoİVie 1 september 2009 kl. 21.11 (CEST)
Kineserna jobbar också på duktigt, speciellt under augusti då antalet artiklar i kinesiska Wikipedia ökade (netto) med 7041, nästa dubbelt så snabbt som vår. Men deras tillväxt är mycket mera ojämn. Tidigare räknade jag med att svenska Wikipedia växer med +1% per månad och det verkar stämma, men jag räknade också med att kinesiska växer betydligt snabbare än den nu verkar göra. Speciellt under sommarmånaderna har deras tillväxt bara varit marginellt större än vår. Min tidigare förutsägelse att de skulle växa om oss redan våren 2010 kommer troligen på skam om de inte gör ett radikalt ryck. Det skiljer fortfarande 57.000 artiklar och det verkar inte troligt att gapet skulle minska med 7.000 per månad under de närmaste 8 månaderna. Sådan var minskningstakten i februari och april, men inte nu längre. --LA2 1 september 2009 kl. 23.08 (CEST)
datum | sv.wp | tillväxt | zh.wp | tillväxt | skillnad | ändring |
---|---|---|---|---|---|---|
1 sep | 327270 | 3970 | 270173 | 7041 | 57097 | -3071 |
1 aug | 323300 | 3668 | 263132 | 4556 | 60168 | -888 |
1 jul | 319632 | 2416 | 258576 | 3354 | 61056 | -938 |
1 jun | 317216 | 3118 | 255222 | 3805 | 61994 | -687 |
1 maj | 314098 | 2888 | 251417 | 10039 | 62681 | -7151 |
1 apr | 311210 | 3199 | 241378 | 4309 | 69832 | -1110 |
1 mar | 308011 | 2761 | 237069 | 16864 | 70942 | -14103 |
1 feb | 305250 | 3458 | 220205 | 3774 | 85045 | -316 |
1 jan | 301792 | 216431 | 85361 |
- Kineserna har det tufft med balansgången mot kinesiska staten, som hittills bl.a. drivit en egen statlig Wikipedia. Detta kan nog lett till en viss självcensur av även nya artiklar. Accessmässigt har de dock klart gått om sv:wp de sista månaderna, och om kinesiska staten är på väg ändra syn på Wikipedia, som det finns tecken på, så kommer en diff på 50000 snabbt tas in. Själv följer jag siffrorna mot turkspråkiga wikipedia mer, de hade fler accesser än svenskspråkiga i december, april, maj och juni och jag trodde de med sin betydligt större befolkning var på väg att definitivt ha högre användning än sv:wp, men i juli och extra mycket i augusti var accesserna mot sv:wp fler. Wanpe 2 september 2009 kl. 08.14 (CEST)
- Med lite erfarenhet från Turkiet; min erfarenhet är att Wikipedia används väldigt flitigt bland studenter i Turkiet och en mycket hög grad av studenterna har tillgång till internet och egna datorer under terminerna på universiteten. Däremot på sommaren åker många studenter hem till mindre byar, där de ofta saknar tillgång till Internet i hemmet. Turkiska höstterminen brukar dra igång rätt sent, och nu är det dessutom ramadan (militanta sekularister eller inte, terminen kommer inte riktigt igång förrän efter). Det ska bli intressantare att se hur det ser ut i oktober, gissningvis kommer den turkiska språkversionen öka igen då.--Ankara 2 september 2009 kl. 08.42 (CEST)
Hur ska vi kategorisera Sveriges tätorter? Borde vi inte röja upp i det träsket snart när alla andra länders orter är mycket mer logiskt kategoriserade? Gör era röster hörda! /Grillo 1 september 2009 kl. 19.22 (CEST)
- Jag håller helt med, men känner mig inte manad att ta tag i det! Däremot tar jag gärna ställning till eventuella förslag. Också relationen till församlingar och socknar bör utredas grundligt. Jag hör till dem som ser den senare kategorin som "tidlös" (och givetvis religöst neutral). Fernbom2 2 september 2009 kl. 07.54 (CEST)
Födelse- och dödsdagar i biografiska artiklar
[redigera | redigera wikitext]Det kan vara svårt att ha all standard för hur artiklar på Wikipedia bör skrivas i huvudet. Jag är oftast tacksam om någon rättar till det jag har skrivit så att det bättre faller in i sådan standard. Jag förutsätter att det är för att standardisera, som olika användare går in och petar i små formuleringar. Å andra sidan kan jag inte låta bli att bli förvånad, när någon användare (inga namn nämnda) går in och petar så att det i mitt tycke blir språkligt felaktigt. Inte skall väl en standard för hur artiklar skrivs vara språkligt felaktig? - Exempel: "Roger Griswold, född 21 maj 1762, död 25 oktober 1812, ...", där den som petade lämnade artikeln utan komma mellan "1762" och "död". Jag petade sedan in detta komma i artikeln. Dylik datumangivelse är vanlig i inledningen av artiklar. Vad är det för standard som gäller, och bör gälla, på detta område? DG 1 september 2009 kl. 21.32 (CEST)
- Standard är såsom ovan angivet (med nämnda komma givetvis, och med en fullständig avslutning på meningen). /Dcastor 1 september 2009 kl. 21.39 (CEST)
- Jag vet inte i just det fallet, men det ser ut som ett misstag. Alla gör misstag, och de som gör mest nytta gör förmodligen också mest misstag. BOivİE 1 september 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Jag har märkt att det engelska systemet med datum inom parentes ("Nils Nilsson (1910-1990) var en... Nilsson föddes den 6 april 1910 i ort och dog den 5 maj 1990 i annan ort"). Spontant är det väl inget fel på det dock, men man blir lite förvånad när man ser det. /Grillo 1 september 2009 kl. 21.42 (CEST)
- I min efterpatrullering tar jag konsekvent bort parenteser runt datum i inledningen, då jag uppfattat det som standard här och övervägande flertalet skriver så. Att ha ett komma före död är dock olika hur det tillämpas och en tydligare norm vore här bra. Wanpe 2 september 2009 kl. 07.22 (CEST)
- En del skribenter använder och i stället för komma (Hans Eriksson, född 1762 och död 1874, var en ....). Jag har själv en tendens att använda ordet avliden istället för död i de få biografiska artiklar jag skrivit.--Ankara 2 september 2009 kl. 07.27 (CEST)
- Parenteser bör inte användas här, däremot borde kommat vara självklart - annars blir det som påpekat ovan, språkligt felaktigt. Dessutom bör vi eftersträva hela meningar, vilket jag beaktar när jag skriver nya artiklar. Däremot händer det att jag inte rättar till det vid bearbetningar. Fernbom2 2 september 2009 kl. 07.51 (CEST)
- En del skribenter använder och i stället för komma (Hans Eriksson, född 1762 och död 1874, var en ....). Jag har själv en tendens att använda ordet avliden istället för död i de få biografiska artiklar jag skrivit.--Ankara 2 september 2009 kl. 07.27 (CEST)
Inspiration
[redigera | redigera wikitext]Musikmallarna innehåller inspiratörer och inspirerat. Varifrån kommer alla de uppgifterna? Jag frågade Användardiskussion:Huggorm#Dansbandens inspirationskällor. Men andra, är det sådant folk lägger in hur som helst? Det är oftast utan källor. Jag kan se likheter ibland, men vilka likheter finns mellan Carola Häggkvist och Elvis Presley mer än att båda sjungit in religiösa melodier? Är det sådant de berättat i TV- och radioprogram? Sångarens röst? Musikgenre? Om de har sjungit covers (Elvis Presley var i sin tur ganska mycket coversångare)? Deras första idol? Sanna Nielsen påstås vara inspirerad av Sofia Källgren och Tommy Körberg. Sofia Källgren är vad jag vet en operasångare och även när hon sjunger en poplåt kommer en hel del operaröst. J 1982 2 september 2009 kl. 00.10 (CEST)
- Operasångare kan man kalla sig om man utbildat sig till det vid en operahögskola (motsv.) eller varit anställd vid ett operahus. Sofia Källgren har ingetdera. Begreppet operasångare har inte att göra med vilken sångteknik man använder. I övrigt håller jag med dig. Om det inte finns källbelagda påståenden i artikeln om inspirationskällor bör de tas bort. Rex Sueciæ 2 september 2009 kl. 14.42 (CEST)
- Många band uttalar sig själva om vilka band som inspirerat dem. Intervjuer med band och texter på hemsidan kan man ofta använda som källor till inspirationskällor. Däremot ska man inte skriva vad man själv anser har inspirerat bandet. /Grillo 2 september 2009 kl. 15.23 (CEST)
Välkomstmall för användare som lägger in text på engelska (och andra språk)
[redigera | redigera wikitext]Av och till händer det att någon (vanligen oinloggad) användare lägger in artikeltext på engelska. I många fall rör det sig säkert om svenskspråkiga som klistrar in text från engelskspråkiga webbsidor, men för att vara på den säkra sidan har jag brukat skriva ett kort användardiskussionsinlägg på engelska.
För att underlätta detta i framtiden har jag skapat en välkomstmall, Sv-en som informerar om att svenskspråkiga Wikipedias texter skall vara på svenska (utom citat och exempeltexter) samt vad man hittar en lista över Wikipedia-versioner på andra språk. Jag gissar att 95% av sådana redigeringar kommer att vara på engelska, men för att vara lite proaktiv har jag även skapat en franskspråkig version av mallen Sv-fr (någon som ser mönstret i namngivningen?) och den som känner sig manad kan naturligtvis skapa godtyckligt många sådana mallar. - Tournesol 2 september 2009 kl. 10.23 (CEST)
- Låter som en bra idé.//Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 16.53 (CEST)
Övre och nedre gräns för stubkategorier
[redigera | redigera wikitext]Skulle gärna villa ha mer åsikter ock kommentarer gällande Övre och nedre gräns för stubkategorier. --Kslotte 2 september 2009 kl. 17.17 (CEST)
Det har i någon vecka legat ett påstående på Wikipedia:Anmäl ett fel#Kryddpeppar som menar att artikel Kryddpeppar är helt fel och handlar om en annan växt. Jag har ingen uppfattning om det ligger något som helst bakom det, men det vore utmärkt om någon kunnig person hade möjligheten att kasta ett öga på artikeln och avgöra det.--Ankara 2 september 2009 kl. 18.39 (CEST)
- Är inte så duktig på just kryddpeppar men [12] nämner att växten heter All spice, vilket är kryddpeppar. Likaså engelska wikipedia nämner dioican som kryddpepparns växt. [13] säger inte heller något annat. Den säger tillochmed att pimento och kryddpeppar är samma sak. Har för mig att kullen på Felanmälan sa att det egentligen var pimento? [14] säger återigen att Allspice är kryddpeppar och Dioica. Jag kan förmodligen fortsätta en bra stund till men väljer att avsluta här. //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 18.46 (CEST)
- (Ledsen om språket blev lite knäppt, lite bråttom iväg. Hoppas kontentan är begriplig iaf) //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 18.47 (CEST)
- Det är nog det där med oliverna som är problemet. I övrigt tycker jag att artikeln verkar korrekt. Höstblomma 2 september 2009 kl. 22.09 (CEST)
- Lite finns skrivet här Användardiskussion:Essin om samma sak. Jiell 2 september 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Bra exempel som illustrerar det där problemet med tyckande och vetande ovan. Föreställ er att vi hade suttit i redaktionen för ett tryckt uppslagsverk – hur hade vi gått till väga då? Hade det naturliga inte varit att ringa upp någon som verkligen vet vad kryddpeppar är (till exempel någon på Santa Marias kundtjänst som har telefon 020-67 42 00) istället för att hänvisa till diverse hemsidor och eget tyckande? Marfuas 2 september 2009 kl. 22.47 (CEST)
- Hur ser en sån referens ut i artiklen? "Ringt till Santa Maria"? Det finns säkert nån som verkligen vet även här på Wikipedia, och jag såg just att Höstblomma har redan gett god hjälp att lösa knuten. Jiell 2 september 2009 kl. 23.00 (CEST)
- Det där med att fråga auktoriteter handlar kanske mer om arbetsmetod än om källhänvisningar. Lotta på Santa Maria kanske kan tipsa om Spices of the World som är standardverket i kryddornas värld, eller vad vet jag. Vad jag däremot vet är att debattnivån på diskussionssidorna är rätt låg. Marfuas 2 september 2009 kl. 23.08 (CEST)
- Ursäkta mig, men skulle det vara dåligt att genom att kolla på olika sidor försöka få information om saken? Det är väl inget tyckande? Det är mer tyckande att tycka att jag inte skall försöka hjälpa till att lösa något, eller? //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 23.11 (CEST)
- Aj, aj, jag menade förstås inte att klanka ner på en viss användare eller på att använda internet som källa, men jag står fast vid att det hade varit ännu bättre om du hade ringt Lotta på Santa Maria och gjort en grundlig research om vad det här med kryddpeppar egentligen är. Så hade vi förstås jobbat om vi hade suttit i redaktionen för ett "riktigt" uppslagsverk. Marfuas 2 september 2009 kl. 23.41 (CEST)
- Jag är med. //Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 20.21 (CEST)
- Aj, aj, jag menade förstås inte att klanka ner på en viss användare eller på att använda internet som källa, men jag står fast vid att det hade varit ännu bättre om du hade ringt Lotta på Santa Maria och gjort en grundlig research om vad det här med kryddpeppar egentligen är. Så hade vi förstås jobbat om vi hade suttit i redaktionen för ett "riktigt" uppslagsverk. Marfuas 2 september 2009 kl. 23.41 (CEST)
- Ursäkta mig, men skulle det vara dåligt att genom att kolla på olika sidor försöka få information om saken? Det är väl inget tyckande? Det är mer tyckande att tycka att jag inte skall försöka hjälpa till att lösa något, eller? //Tanzania Diskutera med mig 2 september 2009 kl. 23.11 (CEST)
- Det där med att fråga auktoriteter handlar kanske mer om arbetsmetod än om källhänvisningar. Lotta på Santa Maria kanske kan tipsa om Spices of the World som är standardverket i kryddornas värld, eller vad vet jag. Vad jag däremot vet är att debattnivån på diskussionssidorna är rätt låg. Marfuas 2 september 2009 kl. 23.08 (CEST)
- Hur ser en sån referens ut i artiklen? "Ringt till Santa Maria"? Det finns säkert nån som verkligen vet även här på Wikipedia, och jag såg just att Höstblomma har redan gett god hjälp att lösa knuten. Jiell 2 september 2009 kl. 23.00 (CEST)
- Bra exempel som illustrerar det där problemet med tyckande och vetande ovan. Föreställ er att vi hade suttit i redaktionen för ett tryckt uppslagsverk – hur hade vi gått till väga då? Hade det naturliga inte varit att ringa upp någon som verkligen vet vad kryddpeppar är (till exempel någon på Santa Marias kundtjänst som har telefon 020-67 42 00) istället för att hänvisa till diverse hemsidor och eget tyckande? Marfuas 2 september 2009 kl. 22.47 (CEST)
- Lite finns skrivet här Användardiskussion:Essin om samma sak. Jiell 2 september 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Det är nog det där med oliverna som är problemet. I övrigt tycker jag att artikeln verkar korrekt. Höstblomma 2 september 2009 kl. 22.09 (CEST)
Ändring av namn
[redigera | redigera wikitext]Jag såg att Användare:217.209.200.239 har gjort många ändringar av namn i biografier. Hur vet vi att alla dessa är korrekta? - GeMet 2 september 2009 kl. 21.16 (CEST)
- Det går att jämföra med andra språkversioner, om det tjeckiska namnet stämmer överrens med stavningen på den tjeckiska språkversionen (och om den inte just har ändats) på Wikipedia tyder det på att ändringen är korrekt.--Ankara 2 september 2009 kl. 21.20 (CEST)
- Den oinloggade verkar ha ändrat namnet på en rad levande svenskar, troligen med hjälp av birthday.se, men jag orkar inte kolla upp saken. Att använda birthday.se som källa för personuppgifter om halvkändisar är ju dock något som kritiserats av en del användare här. /Annika 2 september 2009 kl. 23.54 (CEST)
- Tja... Det som står där är ju korrekt, eftersom det kommer från folkbokföringen. Vad som kritiseras är väl att plocka in detaljerade födelsedata, även om jag inte personligen riktigt ser problemet med det. Att korrigera felaktiga namn måste väl ändå vara bra...? Däremot behöver man ju inte nödvändigtvis lyfta in övriga förnamn. /Grillo 3 september 2009 kl. 02.56 (CEST)
- Den oinloggade verkar ha ändrat namnet på en rad levande svenskar, troligen med hjälp av birthday.se, men jag orkar inte kolla upp saken. Att använda birthday.se som källa för personuppgifter om halvkändisar är ju dock något som kritiserats av en del användare här. /Annika 2 september 2009 kl. 23.54 (CEST)
5 000 000 filer på Commons
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har nu passerat gränsen fem miljoner filer. Mediasamlingen har ökat med en miljon sedan mars månad (arkiverat Bybrunnsinlägg). »Wolfgangus Mozart 3 september 2009 kl. 19.41 (CEST)
- Det går fort där... //Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 20.18 (CEST)
Sommartävlingen "Läs, res och skriv" avgjord
[redigera | redigera wikitext]Sommarens långkörare, tävlingen Läs, res och skriv, är nu avslutad. Tävlingen lockade 19 deltagare och Vivo blev slutsegrare. Tävlingen sponsrades av Wikimedia Sverige och åtta deltagare kan nu efter tävlingen kvittera ut priser från deras shop. Tack, Wikimedia Sverige. I tävlingen utökades 445 artiklar med koordinater och 271 nyuppladdade bilder lades in i olika artiklar. --Kr-val 3 september 2009 kl. 13.23 (CEST)
- Väldigt bra tävling tycker jag! Tror att fler håller med mig. Hoppas att du kommer köra en likadan nästa år. EWRdisk. 3 september 2009 kl. 15.54 (CEST)
- Om det skulle finnas en tävling "de bästa genomförda tävlingarna" skulle nog inte denna tävling hamna så dåligt! Bra gjort! (Hoppas du fått den utmärkelsen, annars måste jag ge dig den =) )//Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 16.07 (CEST)
- Roligt att ni uppskattat tävlingen. Tyvärr var det mycket annat som hände (semester, rivstart på jobbet) så jag tycker själv att jag kunde engagerat mig mer. Angående bra tävlingar så är jag själv fan av M.M.S. Decembertävling förra året, den var mycket inspirerande för mig. --Kr-val 3 september 2009 kl. 20.48 (CEST)
- Oj ja den hade många deltagare. Likt din. //Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 20.52 (CEST)
- Det som gjorde din tävling unik (av de som jag har sett, har i ju för sig bara varit här i ett halvår) var att man behöver inte vara expert inom något ämne för att kunna vara med (som det ofta är i andra tävlingar) och att man kan skriva om ställen där man själv har varit... Tack igen! MVH Calken 4 september 2009 kl. 21.35 (CEST)
- Man kan föreslår nya tävlingsidéer till Wikipedia:Idéer till veckans tävling. J 1982 4 september 2009 kl. 21.49 (CEST)
- Det som gjorde din tävling unik (av de som jag har sett, har i ju för sig bara varit här i ett halvår) var att man behöver inte vara expert inom något ämne för att kunna vara med (som det ofta är i andra tävlingar) och att man kan skriva om ställen där man själv har varit... Tack igen! MVH Calken 4 september 2009 kl. 21.35 (CEST)
- Oj ja den hade många deltagare. Likt din. //Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 20.52 (CEST)
- Roligt att ni uppskattat tävlingen. Tyvärr var det mycket annat som hände (semester, rivstart på jobbet) så jag tycker själv att jag kunde engagerat mig mer. Angående bra tävlingar så är jag själv fan av M.M.S. Decembertävling förra året, den var mycket inspirerande för mig. --Kr-val 3 september 2009 kl. 20.48 (CEST)
- Om det skulle finnas en tävling "de bästa genomförda tävlingarna" skulle nog inte denna tävling hamna så dåligt! Bra gjort! (Hoppas du fått den utmärkelsen, annars måste jag ge dig den =) )//Tanzania Diskutera med mig 3 september 2009 kl. 16.07 (CEST)
Privat befolkningsinfo
[redigera | redigera wikitext]Det har blivit relativt vanligt att ersätta SCB-datan i tätortsartiklar med sådan hämtad från kommunens hemsida eller liknande. De flesta vet förmodligen inte om att SCB bara mäter en gång vart femte år, och att dessa siffror är de officiella som vi bör använda oss av. Hur kan vi göra för att undvika den här typen av redigeringar i framtiden? Här är en lista som Fluff tog fram, som åtminstone listar de där källhänvisningen ändrats. I vissa ändras inte ens den, vilket egentligen är ännu värre... /Grillo 3 september 2009 kl. 13.49 (CEST)
- Om det finns en aktuellare källa än SCB som samtidigt är trovärdig ser jag inget problem med att använda den. En kommuns officiella uppgifter bör rimligen vara trovärdiga. /FredrikT 3 september 2009 kl. 14.17 (CEST)
- Listan verkar även ta upp de ord som blivit omdirigerade. Jag klickade på måfå på Valjeviken som omdirigerar till Valje, Sölvesborg, och där har siffrorna iaf inte ändrats. Jopparn 3 september 2009 kl. 15.02 (CEST)
- Jag tycker det finns en poäng i att ta alla siffror från samma källa, eftersom det blir mer meningsfullt att jämföra. Fast i den flesta fall ändras kanske inte befolkningen så våldsamt över fem år.
- andejons 3 september 2009 kl. 15.29 (CEST)
- Vilka siffror som används i kommunartiklarna tycker jag inte spelar så stor roll (så länge källorna är trovärdiga). Däremot är det vanligt att siffror ändras utan att källan redigeras. Sådant måste givetvis åtgärdas. I jämförande listartiklar är det rimligt att använda enhetlig källa, dvs SCB. /Dcastor 3 september 2009 kl. 16.08 (CEST)
- Om vi vill ha SCB-siffror bör det framgå av faktarutan själv. Vill vi både ha ett jämförelsetal och en senaste uppgift, får vi lägga in två rader i faktarutan, en "Befolkning NNNN enligt SCB ÅÅÅÅ" och en "Befolkning MMMM enligt XXXXXXX". Då finns ett hål att stoppa in senaste värdet utan att tappa SCBs jämförbara värden. /Rolf B 3 september 2009 kl. 16.44 (CEST)
- Det viktigaste är att siffrorna gäller samma sak! Om artikeln handlar om en tätort såsom den är avgränsad enligt SCB så ska befolkningssiffran inte gälla t.ex. en kommundel såsom den är avgränsad av kommunledningen. /78.69.59.235 3 september 2009 kl. 16.45 (CEST)
- Vilket det i ett exempel jag putsat handlade om. Där ökade befolkningen från 4000 år 2005 till 8000 år 2008... Uppenbarligen följer man då inte tätortsindelningen. Även Veberöd har råkat ut för samma sak, då den kommundelen är bra mycket större än tätorten. När man ser befolkningssiffror på kommuners hemsidor, hur trovärdiga är de då? Hur räknas de ut? Ytterligare en aspekt är att själva begreppet tätort är ett SCB-begrepp. Använder vi oss av SCB:s begrepp bör vi även använda oss av deras befolkningssiffror. Det finns inget krav på att kommuner ska använda sig av tätortsbegreppet i sina interna indelningar och ev. folkräkningar. Det gör det problematiskt att använda andra källor än där man vet vilket område det är som befolkningen gäller för. /Grillo 3 september 2009 kl. 17.19 (CEST)
- Ska man dessutom jämföra, som på Lista över Sveriges tätorter, är det av yttersta vikt att jämförelsen kan göras på ett rättvist sätt. /Grillo 3 september 2009 kl. 17.20 (CEST)
- Det viktigaste är att siffrorna gäller samma sak! Om artikeln handlar om en tätort såsom den är avgränsad enligt SCB så ska befolkningssiffran inte gälla t.ex. en kommundel såsom den är avgränsad av kommunledningen. /78.69.59.235 3 september 2009 kl. 16.45 (CEST)
- Förutom jämförbarheten mellan artiklar är det viktigt att siffror inom artiklarna är jämförbara. I Uppsala stod till exempel ett tag en befolkningssiffra som gällde det kommunen kallar "Uppsala tätort" (i själva verket en grupp av närliggande tätorter och småorter, och områdena däremellan) men en areauppgift som gällde tätorten Uppsala enligt SCB (betydligt mindre än kommunens "tätort"). Jag har nu försökt jämka ihop uppgifterna. Det kanske är en möjlig utväg, att man använder SCB-uppgifter i faktarutan, men beskriver eller länkar till andra definitioner i ett stycke i texten ("Veberöd, med x invånare i tätorten, är huvudort i en kommundel med y invånare", eventuellt med en länk till en separat artikel om kommundelen om det finns mer att skriva om den än enstaka statistikuppgifter).
- En annan variant är att göra som i fallet Gunnarskog/Stommen, där Gunnarskog handlar om kommundelen medan Stommen handlar om tätorten, som SCB men inte så många andra kallar Gunnarskog. När det gäller mindre tätorter är det inte helt ovanligt att SCB använder ett församlingsnamn för att beskriva en tätort som lokalbefolkningen, vägskyltar, busstidtabeller etc kallar något annat. Det har tidvis lett till upprörda diskussioner, men jag tycker att Gunnarskog/Stommen-fallet är en pragmatisk lösning. (För övrigt tycker jag att församlingar, kommundelar, socknar och gamla landskommuner bör beskrivas i samma artikel om de omfattar samma område, men det hör egentligen inte hit...) //Essin 4 september 2009 kl. 11.43 (CEST)
Andra världskriget aktualiseras
[redigera | redigera wikitext]Med tanke på att det i dag är 70 år sedan bl.a. attacken mot radiostationen i Gliwice, så kanske vi borde se till att vi har lite bättre artiklar på den fronten. Om någon har lust så skulle en översättning av en:Gleiwitz incident inte försämra den svenska wikipedian. Den skulle nog passa ganska bra som aktuell artikel också. Om inte min arbetsgivare hade tyckt att jag borde göra det jag har betalt för hade jag satt tänderna i den, men tyvärr så är det inte jag som prioriterar min tid för tillfället. // Castrup 31 augusti 2009 kl. 09.46 (CEST)
- För all del, förbättra gärna artiklarna om andra världskriget. Men fungerar det verkligen att sätta igång en insats så sent som på själva minnesdagen? Att inventera brister i artiklarna, leta fram bra källor, förbättra artiklarna och få dem indexerade i Bing tar väl 2-3 månader minst. När det handlar om att besöka platsen och få bra fotografier, kan ett år vara för kort tid. Snarare är det invasionen av Danmark och Norge (Operation Weserübung, sommaren 1940) som borde dokumenteras nu och platserna fotograferas, innan höstlöven faller, för att Wikipedia ska kunna ta emot läsare när det blir dags för själva 70-årsdagen. Nu är ju 200-årsminnet av Finska kriget och 300-årsminnet av slaget vid Poltava överståndna. Vilka andra minnesdagar inträffar före 100-årsminnet av första världskriget 1914? --LA2 31 augusti 2009 kl. 19.31 (CEST)
- Vi har ju för all del ett 2000-årsjubileum i år också. Och snart ett 2500-års.
- andejons 31 augusti 2009 kl. 21.37 (CEST)
- Danmark och Norge invaderades den 9 april 1940. DG 1 september 2009 kl. 21.19 (CEST)
- Vi har 70 årsdagen sedan Nazitysklands invasion av västeuropa som behandlas i artikeln Slaget om Frankrike, namnet är lite konstig, Holland, Belgien och Luxemburg var i högsta grad inblandade! Problemet är också att artikel förutom att den innehåller en hel del faktafel inte täcker hela förloppet, till exempel så nämns inte Operation Dynamo, evakueringen från Dunkerque--Magnus242 5 september 2009 kl. 19.29 (CEST)
- Danmark och Norge invaderades den 9 april 1940. DG 1 september 2009 kl. 21.19 (CEST)
Vetande och tyckande
[redigera | redigera wikitext]På diskussion:Löfstad slott ifrågasätts hur Wikipedia bör stava namnet på detta byggnadsverk i Östergötland. Jag ska inte flytta ut diskussionen på Bybrunnen, bara observera att den är full av personliga åsikter ("jag anser") och personliga principer (ska rättstavningsregler ha företräde?), och lider brist på källhänvisningar.
Det är inte första gången detta sker, snarare är det normalfallet. Ett annat exempel är de förhistoriska svenska kungarna och Emil/Serges hänvisning till en viss historiebok. Den boken kanske är en olämplig källa (några påstår detta), men problemet är att kritiken framförs av fysiker/kemister och inte av historiker. Det blir svårt att hävda att en akademisk fysiker vet mer om historia än en amatörhistoriker. Kritiken blir ett hål i luften, bortkastad tid.
En encyklopedi borde handla om vetande, inte tyckande. Men gång på gång torgförs personliga ställningstaganden. Vi misslyckas att ta vetenskapen på allvar och hänvisa till källor. Det är som en alkoholist med ständiga återfall. Hur kan vi ta oss ut ur denna onda cirkel? Felet är väl i grunden att det är för få historiker (och andra ämnesexperter) som skriver på Wikipedia, och därför lämnas fritt spelrum åt de gamla stammisarna/wikipedianerna, som är experter på hur Wikipedia fungerar men inte på det givna ämnesområdet. --LA2 31 augusti 2009 kl. 21.23 (CEST)
- Vilken sorts expertskunskap tycker du vi behöver för namngivning av artiklar? --Kildor 31 augusti 2009 kl. 21.33 (CEST)
- Har för mig det står "Löfstad slott" när man åker förbi på skylten? //Tanzania Diskutera med mig 31 augusti 2009 kl. 22.00 (CEST)
- Jag skrev uttryckligen att jag inte tänkte flytta namndiskussionen till Bybrunnen. Så sluta genast! --LA2 31 augusti 2009 kl. 22.00 (CEST)
- Inte lätt att förstå att du inte menar bokstavligen. Ingen anledning att vara så brysk och otrevlig.//Tanzania Diskutera med mig 31 augusti 2009 kl. 22.09 (CEST)
- Jag blir lite oroad av inlägg som detta från LA2. Visst finns det en del poäng med det som LA2 skriver men det känns som att det efterträvas en elitgrupp till och på svenskspråkiga Wikipedia bestående av välutbildade akademiker och att de på något sätt skulle ha större tyngd än andra. Alla bidragsgivare är lika mycket värda och värdefulla för svenska wikipedia. Man ska inte behöva vara utbildad akademiker för att öppna truten i diskussioner eller för att skriva en artikel.
- Faktum är att det oftast inte finns något rätt eller fel, utan just om att ta ställning. Man kan inte utgå ifrån att det alltid finns ett korrekt svar på allting om hur allt ska lösas. Samtidigt, när vi ändå är inne på det, känns det tråkigt att det stirras så blint på utbildning för att man faktiskt ska kunna veta någonting om ett ämne. En ung person kan mycket väl vara väldigt kunnig inom ett visst område, men då uppfattas den personen som omogen och uppkäftig om han eller hon yttrar sig, på grund av den klassiska jantelagen. Nedvärderande om yngre personer förekommer allt för ofta. Är det en person som nu ser detta inlägg och som funderar på att bli användare här - den personen vill jag ge ett råd: Avslöja inte din ålder så att du ses för den du är, det du gör och de kunskaper du har än för åldern. Det tjänar du i alla avseenden.
- Vi måste bli bättre på att se alla användare här som lika mycket värda och jämlika. Det är grunden för ett välfungerande samarbete på wikin. Lägg jantelagspladasken i soptunnan nu en gång för alla. Obelix 31 augusti 2009 kl. 22.07 (CEST)
- Problemet är källvärdering. Det finns massor med 1800-tals literatur lätt tillgänglig. Skribenter använder det okritiskt som kunskapskälla och för in det i wikipedia, fast en del är förlegat. Ibland så förlegat att ingen seriös forskare har skrivit något om det de senaste 30 åren. Så hur vägar man tystnad? Till exempel om Sune Sik osv? Det går bara inte att bli av med gammalt skräp här, för det är ju "källbelagt". /Pieter Kuiper 1 september 2009 kl. 00.49 (CEST)
- På Wikipedia är det irrelevant vem man är. Det är hur man argumenterar som är det viktiga. Kuiper (för att ta det aktuella exemplet just nu) hade lika gärna kunnat gå under pseudonym och hävdat att han disputerat i historia. Hade någon misstrott honom för det? Så länge vi inte kräver identifiering av alla användare personligen måste vi utgå ifrån argumentationen, inte vem som står bakom den. /Grillo 1 september 2009 kl. 04.42 (CEST)
- Hur man argumenterar bör vara avgörande, helt rätt. Men i de här fallen är det för mycket argumentation. Alla dessa kilobytes och timmar som läggs ner på diskussionsidorna (eller Bybrunnen) hade ju kunnat läggas på artiklar i stället. Vi bör eftersträva att bli effektivare, så att vi blir överens och blir det snabbare än idag. Jag blev själv indragen i diskusionssidan om Löfstad slott, och jag ångrar det. Den tid som jag ägnade åt diskussionssidan ledde inte fram till konsensus, så den tiden var bortkastad. Ett besök på biblioteket och lite källforskning hade varit bättre utnyttjad tid. Det jag efterlyser är enkla tips om hur vi kan bli effektivare i det här avseendet. Ett litet knep är detta: Man kan fråga sig själv om man just nu ägnar tid åt att förbättra artiklar, eller åt meningslösa diskussioner. Just nu skriver jag på Bybrunnen, och det borde jag undvika. Punkt. --LA2 1 september 2009 kl. 09.15 (CEST)
- Det där är problemet. Den inställningen leder till att diskussioner vinns av dem som orkar gnälla längst utan att bli blockade. Mest inflytande får den som är uthållig och admin. Mörkerman 1 september 2009 kl. 12.12 (CEST)
- Man kan inte alltid bli fri från allt tyckande, för det är ju det man diskuterar om. Alla vet att en modern och grammatiskt korrekt stavning av slottet i fråga skulle vara Lövstads slott och alla vet att slottets ägare och många andra i stället använder namnformen Löfstad slott. Tyckandet träder då in när man skall avgöra vilken av dessa former som Wikipedia skall rätta sig efter. Jag "annonserade" diskussionen om slottet ifråga tidigare, eftersom det faktiskt är en intressant principdiskussion, i och med att fastighets-/byggnadsnamn på något sätt faller mitt emellan kategorierna ortnamn (som alltid stavas modernt) och företags-/personnamn (som brukar stavas som företaget/personen själv gör, åtminstone för personer i modern tid), se ovan under rubriken "Gammalsvensk stavning av namn". Att det skulle bli så mycket tyckande hade jag dock inte förväntat mig, inte heller att diskussionen skulle ha blivit så fokuserad just på detta specifika slott snarare än principfrågan. E.G. den 1 september 2009 kl. 12.22 (CEST)
- Jag tycker att vi nogsamt ska hävda principen att inga påståenden på diskussionssidor har någon tyngd jämfört med en källhänvisning. Men värderingen av källor mot varandra måste innehålla ett visst mått av tyckande. Om någon hänvisar till en bok från 1800-talet och motparten har som enda motargument att den är föråldrad så gäller den gamla boken. Det är viktigt att den som baserar sig på auktoritativa källor står på sig mot den som hävdar sin egen "kunskap" eller tyckande. Det är viktigt att administratörerna backar upp den som argumenterar på rätt sätt. Dessa principer favoriserar inte någon person på grund av kvalifikationer utanför Wikipedia-agerandet. De som inte klarar att följa principerna bör blockeras. På detta sätt skulle vi kunna undvika mycket onödigt diskuterande. --Ettrig 1 september 2009 kl. 14.04 (CEST)
- Vill man ha ett 1800-talsuppslagsverk finns gamla Nordisk familjebok på projekt Runeberg... Vår uppgift är inte att samla allt som någon någon gång ansett vara värt att skriva i en bok, utan vad som är den bästa kunskapen av idag. Då faller 1800-talskällor bort direkt inom vissa områden (t.ex. mycket naturvetenskap), på liknande sätt som bloggar generellt inte betraktas som pålitliga. Skulle någon komma med någon gammal bok om någon medicinsk teori (tänk frenologi) och vilja använda den vore det ett slöseri med tid att vara tvungen att leta reda på någon annan källa som explicit påstår att det är nonsens.
- andejons 1 september 2009 kl. 15.39 (CEST)
- Vi är väl överens om att personligt vetande, eller än värre tyckade, inte får hävdas i Wikipedia? Då kan jag inte se hur ovanstående inlägg kan tolkas till principer som går att tillämpa. A: Bok XYZ säger så här. B: Jag tycker att det är nonsens och boken är från 1878. Vems argument ska gälla? --Ettrig 1 september 2009 kl. 15.56 (CEST)
- Problemet är inte främst när någon skriver "1872 trodde man A [källa: XYZ]" (även om det kan vara ovidkommande det också). Problemet är när folk hävdar "A [källa:XYZ]" och det är halvt omöjligt att hitta någon som säger "inte A", eftersom ingen har trott "A" sedan 1873, när bok ÅÄÖ strimlade XYZ:s argumentering. Kan man inte visa att en uppgift har stöd i moderna, trovärdiga källor har den inte mer stöd än personligt tyckande, kan man visa att den har det finns inte problemet. Sedan är det rätt sällan folk egentligen argumenterar att något är fel bara för att källan är gammal, utan snarare att de har uppfattningen att forskningen har/kan ha bytt åsikt.
- andejons 1 september 2009 kl. 17.04 (CEST)
- Jag kan känna igen mig i LA2:s tankegångar, även om jag inser att det är omöjligt att praktiskt genomföra och det dessutom finns andra problem. Artikelproblem uppstår nämligen sällan i den form som diskuteras närmast ovan, problem av typen "faktauppgift a" vilket enkelt kan källbeläggas eller vederläggas. Problem uppstår när det gäller framställningssätt och deras implicita och genererande teoribildningar, eller när det gäller värderingar (av källor el. dyl.). Val av form för en framställning är betydelsebärande - men hur går man till väga för att källbelägga kritik av en sådan?
- Om jag får ge ett exempel på hur jag menar. Vi har en artikel om världskändisen Nisse, som slog igenom när han var 23 och avled när han var 36. En användare skulle skriva en biografi med utgångspunkt i hans barndom och därefter kronologiskt ange viktiga händelser i hans liv, både yrkesmässiga och privata. Motiveringen vore att så brukar biografier skrivas, och att de privata delarna förklarar artistens låtar och framföranden. En annan skulle skriva en biografi med fokus på utbildning och yrkesmässiga framgångar, och hävda att det är som yrkesmänniska Nisse är relevant och att allt annat är fluff. Vem har rätt? Tja, det är i grunden en ideologisk fråga, och det finns inget sant svar. Men skulle en konflikt uppstå mellan de båda Nisse-skribenterna, vore det svårt att göra som Ettrig föreslår, att hänvisa till källor (jag antar att Ettrig menar källor som uttryckligen ger den ene eller den andre rätt). I sådana lägen vet inte jag hur man ska göra. När det gäller "a=b" finns säkerligen ingen i tråden som motsäger att källor väger tyngre, men när det gäller djupare konfliktartade synsätt?
- Av den orsaken förstår jag LA2 (fast jag vet faktiskt inte var han placerar mig i sitt resonemang). I sådana lägen som med Nisse, är det enklare med två användare som är skolade på samma sätt (i det gällande paradigmet får man anta).//--IP 1 september 2009 kl. 18.17 (CEST)
- Lite samma problem uppstod för ett tag sedan i artikeln diskussion:Germaner, där jag byggt ut artikeln med en fri bok från 1909 (dock ej okritiskt - och med intentionen att sakta försöka vederlägga, bygga ut och stödja resonemangen i artikeln). Den senaste veckan har jag ägnat massor med tid att försöka diskutera artikelns innehåll och har därmed stött på utnötningsmetoden som Grillo och Mörkerman nämnde ovan . Få vill diskutera sak, och eftersom jag använt en bok från 1909 diskvalificerades alla mina övriga källor kategoriskt. Där kommer tyckandet i nytt ljus. Nu skall snart artikeln raderas då jag insett att all tid jag ägnat åt debatten och att få en konsensus borde lagts på artikeln istället. Men: å andra sidan är det kanske jag som är en envis j*vel som aldrig vill sluta diskutera. :) OBS: det är inte meningen att diskussionen rörande germaner flyttas hit; snarare att uppmärksamma problemet med utnötning utan diskussion och att enbart tre wikipedianers "debatt" får följder för hela artiklars totala innehållstömning. /Hedning 1 september 2009 kl. 19.19 (CEST)
- Ja, det var väl faktiskt den diskussionen som jag också hade i färskt minne när jag sa det där. Nu ska jag för ovanlighetens skull försöka vara lite välvillig och säga som så här: både andejons och Kuiper är naturvetare och i den världen så kan jag köpa att det mycket väl kan vara så att det som är vetenskaplig spjutspets idag är hopplöst fel om ett år. Då kan jag tänka mig att man har en ryggmärgsreaktion att alltid avfärda alla gamla källor som fel, eftersom man förutsätter att någon måste ha tyckt något annat sedan dess. Men i humaniora är det inte alls säkert. Faktum är att det kan vara exakt samma källäge 1873 som 2009. Se t.ex. hur tolkningarna av de isländska sagorna har varierat under tidens gång samtidigt som sagorna inte har ändrats. Är det inte möjligt att de här ständigt återkommande kontroverserna har att göra med intradisciplinära kulturskillnader? Mörkerman 1 september 2009 kl. 21.37 (CEST)
- Jag tror - bl a efter att ha följt med och deltagit på ett hörn i germandebatten - helt klart att Mörkerman har en poäng i ovanstående. Humaniora är ingen exakt vetenskap (om det ens är en vetenskap - ibland önskar jag att även svenskan hade samma distinktion mellan "sciences" och "arts" som engelskan har) och "det som är sanning i Jena kan vara ett dåligt skämt i Heidelberg" som det heter i ett gammalt talesätt. Exempel på hur "utmönstrade" sanningar gjort comeback finns t ex i Mats G. Larssons böcker där denne på solid grund "återerövrar" mycken kunskap ur de isländska sagorna vilken förkastades för nära hundra år sedan av brödrna Lauritz och Curt Weibull. Finns det olika och motstridiga uppgifter och tolkningar inom dessa discipliner är det i mitt tycke bättre att redovisa så många som möjligt av dem snarare än att vi - som ju inte skall bedriva egen forskning utan redovisa befintlig kunskap - försöker avgöra vilken "sanning" som är "mest sann". Anser ärkehumanisten FredrikT 1 september 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Även om nu Mats G Larssons syn på de isländska kungasagorna blivit allmänt gällande (knappast troligt), så innebär det väl inte att man skall acceptera allt gammalt och fornt bara för att det en dag kan tas till heders igen? Och om den blivit det så är det väl snarast ett bevis på faran i att acceptera vilken källa som helst om ett ämne utan att försöka göra sig en bild av vad man idag tänker kring det? Att "lära ut kontroversen" kan faktiskt vara lika intellektuellt ohederligt som att ensidigt hävda att en sida i en pågående debatt har rätt.
- andejons 2 september 2009 kl. 08.54 (CEST)
- Inte acceptera men redovisa utan att själva gå in och döma, i vart fall så länge det handlar om teorier framlagda av fackmän (och inte privatknäppisar som skriver om Atlantis o dyl). /FredrikT 2 september 2009 kl. 08.58 (CEST)
- Jag tror - bl a efter att ha följt med och deltagit på ett hörn i germandebatten - helt klart att Mörkerman har en poäng i ovanstående. Humaniora är ingen exakt vetenskap (om det ens är en vetenskap - ibland önskar jag att även svenskan hade samma distinktion mellan "sciences" och "arts" som engelskan har) och "det som är sanning i Jena kan vara ett dåligt skämt i Heidelberg" som det heter i ett gammalt talesätt. Exempel på hur "utmönstrade" sanningar gjort comeback finns t ex i Mats G. Larssons böcker där denne på solid grund "återerövrar" mycken kunskap ur de isländska sagorna vilken förkastades för nära hundra år sedan av brödrna Lauritz och Curt Weibull. Finns det olika och motstridiga uppgifter och tolkningar inom dessa discipliner är det i mitt tycke bättre att redovisa så många som möjligt av dem snarare än att vi - som ju inte skall bedriva egen forskning utan redovisa befintlig kunskap - försöker avgöra vilken "sanning" som är "mest sann". Anser ärkehumanisten FredrikT 1 september 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Ja, det var väl faktiskt den diskussionen som jag också hade i färskt minne när jag sa det där. Nu ska jag för ovanlighetens skull försöka vara lite välvillig och säga som så här: både andejons och Kuiper är naturvetare och i den världen så kan jag köpa att det mycket väl kan vara så att det som är vetenskaplig spjutspets idag är hopplöst fel om ett år. Då kan jag tänka mig att man har en ryggmärgsreaktion att alltid avfärda alla gamla källor som fel, eftersom man förutsätter att någon måste ha tyckt något annat sedan dess. Men i humaniora är det inte alls säkert. Faktum är att det kan vara exakt samma källäge 1873 som 2009. Se t.ex. hur tolkningarna av de isländska sagorna har varierat under tidens gång samtidigt som sagorna inte har ändrats. Är det inte möjligt att de här ständigt återkommande kontroverserna har att göra med intradisciplinära kulturskillnader? Mörkerman 1 september 2009 kl. 21.37 (CEST)
- Lite samma problem uppstod för ett tag sedan i artikeln diskussion:Germaner, där jag byggt ut artikeln med en fri bok från 1909 (dock ej okritiskt - och med intentionen att sakta försöka vederlägga, bygga ut och stödja resonemangen i artikeln). Den senaste veckan har jag ägnat massor med tid att försöka diskutera artikelns innehåll och har därmed stött på utnötningsmetoden som Grillo och Mörkerman nämnde ovan . Få vill diskutera sak, och eftersom jag använt en bok från 1909 diskvalificerades alla mina övriga källor kategoriskt. Där kommer tyckandet i nytt ljus. Nu skall snart artikeln raderas då jag insett att all tid jag ägnat åt debatten och att få en konsensus borde lagts på artikeln istället. Men: å andra sidan är det kanske jag som är en envis j*vel som aldrig vill sluta diskutera. :) OBS: det är inte meningen att diskussionen rörande germaner flyttas hit; snarare att uppmärksamma problemet med utnötning utan diskussion och att enbart tre wikipedianers "debatt" får följder för hela artiklars totala innehållstömning. /Hedning 1 september 2009 kl. 19.19 (CEST)
- Jag, som inte är historiker, har med stort nöje läst både Mats G. Larsson (Väringar) och Erich von Däniken (diverse teorier om att pyramiderna byggdes av rymdvarelser). Jag vet redan från start att jag saknar förutsättningarna att avgöra vad som är korrekt eller inte, och nöjer mig med att läsa dessa som intressanta möjligheter, ungefär som man kan njuta av en science fiction-roman. Det är möjligt att Dag Stålsjö (Svearikets vagga) är en pajas och Mats G. Larsson är seriös. Men hur ska jag kunna veta det säkert? Att en kärnfysiker vid Chalmers (andejons presenterar sig så) påstår det, hjälper inte till att övertyga mig. Om däremot Peter Englund och Dick Harrison är överens om saken, så litar jag på dem. Detta är inte en förolämpning av andejons, utan bara ett uttryck för min egen insikt om mitt begränsade omdöme. Om vi nu (hypotetiskt) har en utdragen artikeldiskussion där man ifrågasätter trovärdigheten hos Mats G. Larsson, så tror jag att den debatten snabbare kan komma till ett avgörande, om man letar upp något (citerbart) uttalande av Dick eller Peter, än om aldrig så många kemister och fysiker intygar sin ståndpunkt. Och det är den effektiviteten, att snabbt kunna döda en fruktlös diskussion, som jag efterlyser. --LA2 2 september 2009 kl. 12.30 (CEST)
- Även om inte LA2 avser att komma med personliga påhopp på andejons känner jag att jag vill säga att jag verkligen uppskattar andejons för hans breda kunnighet och för att han är lätt att ha att göra med. Även inom ämnen som inte ligger i hans expertområde. LA2: jag hade tagit väldigt illa upp att bli påhoppad så där på Bybrunnen.//--IP 2 september 2009 kl. 12.43 (CEST)
- Även jag uppskattar andejons insats. Men frågan handlar om något annat, nämligen förmågan att lägga fram argument som övertygar andra läsare, så att fruktlösa diskussioner kan dödas snabbare. Det handlar inte om att argumentet ska vara rätt i sak, utan att effekten ska bli att meningsmotståndarna blir övertygade. Det handlar mer om mottagaren än om sändaren. I leken sten, sax, påse kan saxen aldrig vinna över stenen, hur bra saxen än är. Och en akademisk fysiker har mycket svårt att vinna allmänhetens/läsarnas förtroende i en historiedebatt mot en amatörhistoriker. Om amatörhistorikern ges chansen att komma med motargumentet "jamen du är ju fysiker", så dras diskussionen ut längre än som är önskvärt. Då är det bättre att hänvisa till vad akademiska historiker anser om saken. --LA2 2 september 2009 kl. 13.06 (CEST)
- Och då kommer det mörkermän som pekar på att att etablerade vetenskapsmän från förr med många utmärkelser trodde minsann annat, och att sådant fortfarande står i Encyclopedia Britannica. Eftersom de inte vet vad Der Neue Pauly är för något, eftersom de tror att nymodigheter skrivs av kosmopolitiska vänsterliberaler, att konsensus är en konspiration, och att Birger Nerman hade rätt. /Pieter Kuiper 2 september 2009 kl. 13.17 (CEST)
- Om ovansående inlägg syftar på den pågående germandebatten var det riktigt fult ur argumentationssynpunkt. Vem där har hänvisat till Birger Nerman? Vem har hävdat någon konspiration? Vem - mer än en enstaka användare i debattens utkant som är allmänt känd för ideologiskt färgade inlägg - har lagt politiska höger-vänsteraspekter på diskussionen? Debattera i sak Pieter och sluta demonisera Dina motståndare samt pådyla dem åsikter och agendor de inte har. /FredrikT 2 september 2009 kl. 13.36 (CEST)
- Det är inte bara artikeln germaner, och det är inte bara på svwp. Det gäller nog i ännu högre grad enwp. Det går på wikipediorna inte att bli av med text med noter. Det räcker med hänvisningar till "Biblisk ordbok för hemmet och skolan" från 1896 och då är det en källabellad teori som man nästan inte får röra. Och det är inte högern mot vänstern - Birger Nerman var sosse - det handlar mycket mer om hur man ser på vetenskap. Och artiklar med en vetenskaplig syn är i minoritet på wikipedia i en del områden. /Pieter Kuiper 2 september 2009 kl. 14.01 (CEST)
Jag har svårt att få grepp om urspungsinlägget om vetande och tyckade avser artiklarna, diskussionssidorna eller bådadelar. Jag får intrycket att inlägget, åtminstone bitvis, pläderar för mindre bortkastad tid på diskussionssidorna. Men det är väl det diskussionssidor är till för? Att tycka och diskutera? Jag tycker det är lika intressant att läsa personliga åsikter från amatörhistoriker och proffsfysiker, som att läsa om personliga beräkningar, förustägelser och gissningar från andra användare som ibland även själva recencerar dem. Men smaken är ju olika hos oss alla. Jiell 2 september 2009 kl. 14.56 (CEST)
- Diskussionssidorna är till för att reda ut frågeställningar, så att artiklarna kan förbättras. Det är inte ett allmänt diskussionsforum för personligt tyckande. Vi är här för att skriva en encyklopedi, inte för att diskutera. En lång diskussion är sämre (mindre effektiv) än en kort diskussion. --LA2 2 september 2009 kl. 15.43 (CEST)
- Jag hör också till dem som ogärna lägger ned alltför mycket tid på diskussion här på Wikipedia - även om jag gärna gör det annorstädes - men detta är en principiell frågeställning, som behöver ventileras. För naturvetare och teknologer kan det vara svårt att inse, att det inte går att behandla historiska verk från 1800-tal och tidigt 1900-tal endast som kuriosa. Jag hade också ifrågasatt en artikel om ett medicinskt ämne med Ugglan som enda angiven källa, men vad gäller personbiografier är oc h förblir den en guldgruva. Givetvis måste materialet bearbetas - för det finns riktlinjer - och uppdateras i görligaste mån, men i de flesta fall är det inte de historiska sakuppgifterna som är föråldrade utan enbart tolkningen av dem. Man behöver inte vara fackman för att kunna göra en första analys av den saken - tydligt uttryckta värderingar bör strykas eller kvalificeras. Vad gäller den tid för vilken det finns få skriftliga källor är problemet större, men man måste komma ihåg att weibullianerna i princip underkände alla tendentiösa källor - och då återstod inte mycket från tidig medeltid - medan man idag försöker hitta användbart stoff även där, under hänsynstagande till att det handlar om en partsinlaga. Fernbom2 2 september 2009 kl. 16.01 (CEST)
- Jag hör till dem som skapat biografier med hjälp av just Ugglan och ibland fått mothugg på grund av mitt val av källa. Jag får ibland en känsla av att många blir hyperkritiska till inte bara innehållet utan även språket så fort en text baserar sig på till exempel Ugglan. Det är synd, för många Uggleartiklar är faktiskt bra stommar till längre artiklar. Jag är ganska påläst på Kina och använde ändå Ugglan för att utöka Qingdynastin, som nyligen blev märkt som "bra" artikel.
- Sedan har Peter Kuiper rätt i att man måste värdera påståenden som är källbelagda och jag har faktiskt ganska positiva erfarenheter av att det går att få bort riktigt dåliga källor. Ett exempel är transperson där jag och Peter lyckades övertyga en av upphovsmännen till artikeln att det är uppåt väggarna att beteckna Zheng He som transperson.--Bothnia 2 september 2009 kl. 17.32 (CEST)
- Jag hör också till dem som ogärna lägger ned alltför mycket tid på diskussion här på Wikipedia - även om jag gärna gör det annorstädes - men detta är en principiell frågeställning, som behöver ventileras. För naturvetare och teknologer kan det vara svårt att inse, att det inte går att behandla historiska verk från 1800-tal och tidigt 1900-tal endast som kuriosa. Jag hade också ifrågasatt en artikel om ett medicinskt ämne med Ugglan som enda angiven källa, men vad gäller personbiografier är oc h förblir den en guldgruva. Givetvis måste materialet bearbetas - för det finns riktlinjer - och uppdateras i görligaste mån, men i de flesta fall är det inte de historiska sakuppgifterna som är föråldrade utan enbart tolkningen av dem. Man behöver inte vara fackman för att kunna göra en första analys av den saken - tydligt uttryckta värderingar bör strykas eller kvalificeras. Vad gäller den tid för vilken det finns få skriftliga källor är problemet större, men man måste komma ihåg att weibullianerna i princip underkände alla tendentiösa källor - och då återstod inte mycket från tidig medeltid - medan man idag försöker hitta användbart stoff även där, under hänsynstagande till att det handlar om en partsinlaga. Fernbom2 2 september 2009 kl. 16.01 (CEST)
Vad gäller artikeln om Löfstad eller Lövstads slott, så går väl skiljelinjen kanske inte mellan att veta och att tycka. Snarare går den mellan att kunna argumentera för sin sak och bara skrika att "så är det". I genren språkriktighet är det ju inte så att Olle Josephsson, Catharina Grünbaum eller Tor Hultman sitter inne med svaret på alla frågor, men däremot är de jävligt kompetenta när det gäller att föra resonemang i språkfrågor, till exempel om det ska vara genitiv-s på ortsnamn i fasta förbindelser där ortsnamnet slutar på -stad eller inte. Det förhåller sig inte så att det är på det ena eller andra sättet, men däremot kan man argumentera för att man ska använda den ena eller andra konventionen. Och detta kan man göra på ett mer konstruktivt sätt än att vråla "detta är korrekt". Och visst fungerar det på samma sätt i andra discipliner? Det är inte så att det finns en och endast en sanning om vad polsk-ryska kriget 1921 egentligen berodde på, men professionella historiker kan föra ett stabilt resonemang i frågan på en helt annan nivå än vad vi lyckades med här på Wikipedia. Marfuas 5 september 2009 kl. 00.06 (CEST)
Basartiklar i september
[redigera | redigera wikitext]Statistiken på meta är nu uppdaterad, m:List of Wikipedias by sample of articles. Den visar upp den förbättring som gjorts under augusti, men också i medellängden på artiklarna att vi saknar ungefär 5 m tecken i de 1000 artiklarna för att verkligen vara i nivå med poängplaceringen. Och med tanke på att de goda insatserna i augusti bara gav ett storlekstillskott på 225 kb så kan det nog ta en tid för att visa större synliga förbättringar.. Katalanska språkversionen har också som första språkversion lyckats få alla 1000 större än 10 kb.Wanpe 3 september 2009 kl. 09.32 (CEST)
- Man kan väl också påpeka att svwp gick från 13:e till 11:e plats under månaden, vad avser "score" för basartiklar? Vi är ju också den 11:e största wikipedian mätt i antal artiklar. Tomas e 4 september 2009 kl. 18.26 (CEST)
- Vi tog andraplatsen och fick den röda rosetten! Bra jobbat allihop! / Elinnea 5 september 2009 kl. 21.36 (CEST)
- Kul! Hur räknar de poängen? Utökning i absoluta tal eller relativ utökning? /Diupwijk 5 september 2009 kl. 22.15 (CEST)
- Vi tog andraplatsen och fick den röda rosetten! Bra jobbat allihop! / Elinnea 5 september 2009 kl. 21.36 (CEST)
- Det står en del om det i inledningen på sidan som länkas ovan. /-nothingman- 5 september 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Ökning av poäng i absoluta tal. BOIVIE 5 september 2009 kl. 23.39 (CEST)
Uppslagsverket Finland på nätet
[redigera | redigera wikitext]Uppslagsverket Finland (tre band 1982-1985, fem band 2003-2007) har publicerats på nätet (uppslagsverket.fi, ännu på tillfällig adress), gratis. Arbetet med att lägga till länkar och extra material, skriva ut förkortningar och annan nätanpassning pågår "som evighetsprojekt". Nätversionen kommer att vara en wiki, men med en sluten grupp redaktörer.
Satsningen (liksom det ursprungliga pappersuppslagsverket) har i huvudsak finansierats av Svenska folkskolans vänner. Det praktiska arbetet sköts av förlaget Schildts. På en fråga om vad Uppslagsverket Finland tillför i relation till Wikipedia svarar redaktör Johan Lindberg:
- En stor del av den finlandssvenska historieskrivningen, kulturen och också vardagen saknas i Wikipedia. Där ligger fokus på antingen rikssvenskt eller finskt, på det här viset ökar vi synligheten för det finlandssvenska på nätet.
(källa: ÅU 5.9.2009, s.. 19) --LPfi 5 september 2009 kl. 08.31 (CEST)
- Kul! Vi får jobba på att bredda vårt fokus till att mer inkludera finlandssvenskt perspektiv. BoİVie 5 september 2009 kl. 09.12 (CEST)
- Bra. Så får man hoppas att Wikipedia kan bli bättre på det området också. /Julle 6 september 2009 kl. 13.36 (CEST)
Septembercupen 2009!
[redigera | redigera wikitext]Hej, ville bara säga att höstens stora utökningstävling nu har startat. Septembercupens kvalomgång håller på till 20 September. Välkommen att anmäla dig. Varmt välkomna alla svenska WIkipedias användare. Vem som helst kan anmäla sig och även vinna. För mer info se Septembercupen. Lyyyycka till! EWRdisk. 7 september 2009 kl. 15.46 (CEST)
Påminnelse om Wikifika i Helsingborg lördagen den 12 september
[redigera | redigera wikitext]Enligt diskussionen om wikifika i Helsingborg ovan skulle jag vilja påminna om att jag lade in en datum på Wikipedia:Wikiträffar den 2 september. Sedan dess har endast Petter Strandmark bekräftat att denne kan komma. Datumet är alltså den 12 september (denna lördagen) och platsen är preliminärt Ebbas fik. Kom gärna med synpunkter om tid och plats om ni tänker närvara. -- [ jiˈesˌdeːo ] 7 september 2009 kl. 17.54 (CEST)
Raderade artiklar?
[redigera | redigera wikitext]Om man vill se texten i en raderad artikel, om det går, hur gör man? EWRdisk. 23 augusti 2009 kl. 21.36 (CEST)
- Man skall vara administratör. J 1982 23 augusti 2009 kl. 21.39 (CEST)
- OK, var nämligen intresserad av en text men såg att sidan hade blivit raderad. Varför står inte raderingar av artiklar med i bidrags historiken?EWRdisk. 23 augusti 2009 kl. 21.43 (CEST)
- Du kan alltid fråga en administratör, så kan den hjälpa dig. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.44 (CEST)
- Däremot står raderingar med i loggen; du kan söka här [15]. Du kan skriva in administratörens namn där och söka på vederbörandes raderingar.--Ankara 23 augusti 2009 kl. 21.48 (CEST)
- Säg vilken sida du tänkte på så kan någon administratör se om raderingen eventuellt var obefogad och i såna fall återställa sidan. Ulner 23 augusti 2009 kl. 21.50 (CEST)
- Om du bara är nyfiken på vad som stod i artikeln kan du säga vad uppslagsordet var, så kan jag förmedla det till dig. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.52 (CEST)
- Säg vilken sida du tänkte på så kan någon administratör se om raderingen eventuellt var obefogad och i såna fall återställa sidan. Ulner 23 augusti 2009 kl. 21.50 (CEST)
- Däremot står raderingar med i loggen; du kan söka här [15]. Du kan skriva in administratörens namn där och söka på vederbörandes raderingar.--Ankara 23 augusti 2009 kl. 21.48 (CEST)
- Om raderat material fanns synligt för alla, fanns det ingen mening med att radera material. /Grillo 24 augusti 2009 kl. 01.15 (CEST)
- Raderade artiklar raderas helst för att det finns en poäng med det – det kan vara mobbningsklotter eller upphovsrättsbrott, till exempel. Men som sagt, vill man plocka fram en raderad artikel igen av någon anledning är det bara att kontakta en administratör. /Julle 24 augusti 2009 kl. 11.00 (CEST)
- Nja, det mesta som raderas tas bort för att det inte riktigt bedöms platsa på Wikipedia. /Dcastor 24 augusti 2009 kl. 14.59 (CEST)
- Det är jag förstås väl medveten om (det ingick i "finns en poäng med det"). Jag gav ett par exempel på att det ibland kan finnas goda anledningar inte bara till att det finns en poäng med att det tas bort, utan även till varför det är dåligt om det ligger kvar öppet. Men det var nog inte helt tydligt. /Julle 24 augusti 2009 kl. 15.33 (CEST)
- Nja, det mesta som raderas tas bort för att det inte riktigt bedöms platsa på Wikipedia. /Dcastor 24 augusti 2009 kl. 14.59 (CEST)
- Du kan alltid fråga en administratör, så kan den hjälpa dig. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 augusti 2009 kl. 21.44 (CEST)
- OK, var nämligen intresserad av en text men såg att sidan hade blivit raderad. Varför står inte raderingar av artiklar med i bidrags historiken?EWRdisk. 23 augusti 2009 kl. 21.43 (CEST)
- Man skall vara administratör. J 1982 23 augusti 2009 kl. 21.39 (CEST)
- Tidigare såg man i kommentaren ofta en bit av inledningen av den raderade artikeln i kommentarsfältet, vilket gjorde att man i alla fall kunde skapa sig ett hum om eller påminna sig om vad en raderad artikel innehöll. Detta är nu omöjligt för en vanlig dödlig, vilket jag tycker är väldigt opraktiskt. Något sätt borde det väl finnas att tillfredsställa det behovet utan att man riskerar att läcka ut t ex personuppgifter eller kränkande klotter? --flinga 26 augusti 2009 kl. 11.09 (CEST)
- Det går bra att fråga en administratör – förslagsvis den som genomförde raderingen – vad innehållet var, om man har en rimlig misstanke om att det egentligen var relevant. Systemet där artikeltexten hamnade i raderingskommentaren fungerade inte eftersom det var för lätt att släppa igenom de kränkningar som skulle raderas, så att de återpublicerades i loggar och på SÄ. —CÆSAR 26 augusti 2009 kl. 12.48 (CEST)
- Man kanske får leva med det. Jag är inte så insatt, men förekommer sådant klotter så ofta alltså (att det lätt slinker igenom)? Jag tycker inte det är så sällan man hittar sidor raderade för "bristande relevans", t ex, som man bara inte har någon aning vad de innehåller.. men för min del kan jag ju i och för sig snabbt fråga någon admin i IRC-kanalen, i och för sig. --flinga 26 augusti 2009 kl. 16.34 (CEST)
- Det går bra att fråga en administratör – förslagsvis den som genomförde raderingen – vad innehållet var, om man har en rimlig misstanke om att det egentligen var relevant. Systemet där artikeltexten hamnade i raderingskommentaren fungerade inte eftersom det var för lätt att släppa igenom de kränkningar som skulle raderas, så att de återpublicerades i loggar och på SÄ. —CÆSAR 26 augusti 2009 kl. 12.48 (CEST)
Jag har en annan synpunkt angånde samma ämne. Tycker alldeles för stor andel av mina nyskapade artiklar raderas pga tveksamma skäl. Det är så tråkigt när man lägger ned massor av tid på att bygga upp Wikipedia och minska "rödlänksträsket". /Kyllo 8 september 2009 kl. 16.23 (CEST)
Wiki-Hitler i SvD
[redigera | redigera wikitext]Lade märke till att Svenska Dagbladet kör en Hitler-quiz i dag på nätet där samtliga bilder är från commons, allt från PD-arkivbilder till share-alikelicensierade bilder. Det styrker än en gång min övertygelse att Commons i dag används som gratis bildbyrå av gammelmedia, och att journalister i fråga skiter fullständigt i eller inte har en aning om licenser. Inte får Wikipedia/arkivet eller bildskaparen ngn cred för att media använder bilderna heller. Jag tycker det är synd. /Hedning 6 september 2009 kl. 20.13 (CEST)
- Otroligt kul att det används, trist att de inte ens krediterar när de får det gratis (framförallt om vi vill öka chanserna att få bilddonationer). Det enklaste är väl att skicka in ett mail/snigelbrev och berätta för dem om licensbrottet. Då måste de ju agera. Jopparn 6 september 2009 kl. 20.49 (CEST)
- PD-bilderna är det inget att säga om (så ta inte upp dem, den som känner för att skriva), för de får man ju använda utan att kreditera någon. Övriga vore trevligt med åtminstone en kommentar om sidan de kommer ifrån. /Grillo 6 september 2009 kl. 21.05 (CEST)
- En annan sak som kan göras är ju att notifiera de användare som har laddat upp bilder med CC-licens så att de själva kan avgöra om de vill driva det vidare. --Ainali 6 september 2009 kl. 21.10 (CEST)
- Commons är ju precis till för detta. Att tidningarna råkar missa att tillskriva bilderna är en mindre detalj. --Petter 6 september 2009 kl. 23.35 (CEST)
- Klart det är jättebra att bilderna används. Dock är det lika mycket upphovsrättsbrott att inte följa licensen som att använda fullt skyddade bilder utan tillstånd. /Grillo 7 september 2009 kl. 02.33 (CEST)
- Ja, PD-bilder är ju lugnt, men de andra. /Hedning 7 september 2009 kl. 09.07 (CEST)
- Vad jag förstår så bibehålls de moraliska rättigheterna, rätten att bli nämnd som upphovsman, också efter att skyddstiden löpt ut. Om upphovsmannen alltså nämns på Commons är det mycket dåligt av media att inte nämna denna i samband med bilderna. Att nämna Commons vore hövligt.
- Vad gäller CC-BY- CC-BY-SA- och GPDL-bilderna så förstår jag inte varför det skulle vara en mindre detalj att nämna upphovsmannen (och licensen): folk donerar bilder till det allmänna bästa på vilkor att de nämns som upphovsman. Skulle de då ha mindre rätt att bli nämnda än de som dessutom kräver pengar och förbjuder vidare kopiering? För min del är saken klar: om jag märker att någon använder mina bilder utan att följa licensen (eller åtminstone dess allmänna avsikt) så kräver jag minst vad tidningen normalt betalar för bilder, plus ersättning för irritation och eventuellt arbete för att driva in pengarna (av hänsyn till goodwill avstår jag från eventuella möjligheter till ytterligare åtgärder).
- Jag är tämligen övertygad om att du inte måste nämna upphovsmannen om bilden är i Public Domain. Det kan vara allmän praxis att göra det, men jag tror inte att det är något krav. Vad GFDL-bilder gäller är den licensen så olämplig för bilder att jag tror att det är helt omöjligt för tidnigen att i praktiken använda dessa. Juridiskt går det (kanske, tror knappt någon vet säkert), men praktiskt lär en journalist aldrig kunna få tillstånd av tidningen att använda sådana bilder. Trist att GFDL används för bilder. Det du säger är i övrigt helt rätt, bilder under exempelvis CC-BY får användas enbart om upphovsmannen erkänns på lämpligt sätt. --Ojan 7 september 2009 kl. 17.20 (CEST)
- Nä, PD-bilder behöver man inte kreditera, även om det i Sverige anses vara god sed att göra så. -- [ jiˈesˌdeːo ] 7 september 2009 kl. 17.23 (CEST)
- Jo i Sverige måste man kreditera pd-bilder också, enl upphovsrättslagen kan man inte ge upp sin ideela upphovsrätt när det gäller sådan massiv användning som i en tidning:
” | Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen. Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket. |
„ |
– §3 i upphovsrättslagen |
- Publicering i en tidning kan nog inte anses vara i begränsad omfattning. MiCkE 8 september 2009 kl. 11.29 (CEST)
- Ovan gäller väl främst nytagna bilder som folk lägger upp som PD, inte gamla bilder där det gått 70 år sedan fotografens död? Eller för den delen CIA-bilder och liknande? /Grillo 8 september 2009 kl. 11.57 (CEST)
- Publicering i en tidning kan nog inte anses vara i begränsad omfattning. MiCkE 8 september 2009 kl. 11.29 (CEST)
Bokstavsordning – ett jobb för en bot?
[redigera | redigera wikitext]193.65.105.176 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) har flyttat ner interwiki-länkarna för finskspråkiga Wikipedia så att de är i bokstavsordning. Är det ett bra jobb för en bot? – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 8 september 2009 kl. 11.01 (CEST)
- Rätt uppdaterade iw-botar fixar rätt ordning automatiskt när de är i artiklarna. -- L a v a l l e n 8 september 2009 kl. 16.48 (CEST)
- ip-numret ska inte göra sådant; de står i bokstavsordning - fi innan fr. /Pieter Kuiper 8 september 2009 kl. 17.22 (CEST)
- IP numret flyttade ner iw-länken till "s" som i "suomi". Jag vet däremot inte om det har diskuterats om iw-länkarna ska sorteras efter Wikipedia språkkod eller efter vad språket heter på det egna språket. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 september 2009 kl. 17.26 (CEST)
- Det har diskuterats, men jag minns inte vilken som är "rätt". -- L a v a l l e n 8 september 2009 kl. 17.32 (CEST)
- Jag har för mig att vi numera går efter språkets namn, även när det gäller språk som inte skrivs med latinska tecken. Jag vet dock inte hur konsekvent det är. Jag vet också att jag inte bryr mig speciellt mycket om vilken metod det är, så länge ingen blir arg när jag kopierar dem rakt av från enwp :) /Grillo 8 september 2009 kl. 18.05 (CEST)
- Det har diskuterats, men jag minns inte vilken som är "rätt". -- L a v a l l e n 8 september 2009 kl. 17.32 (CEST)
Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder
[redigera | redigera wikitext]Hej!
Ingen har arkiverat, delat ut priser, och gjort allt övriga som behövs till WP:MNB för augusti. Detta måste göras. En instruktion hur man gör vore bra också, då det ingenstans står hur man går till väga för att göra detta själv. //Tanzania Diskutera med mig 8 september 2009 kl. 17.42 (CEST)
- Jag hade gärna gjort det, men känner mig jävig. Vivo 8 september 2009 kl. 18.42 (CEST)
- Jag hinner/orkar tyvärr inte den här gången. Får se om jag kan få ihop någon form av instruktion. Entheta 8 september 2009 kl. 21.15 (CEST)
- För övrigt är jäv irrelevant, eftersom den som sammanfattar månaden bara verkställer vad gemenskapen röstat för (även om det gissningsvis visserligen kan kännas märkligt att gratulera sig själv om man råkar vara vinnaren). Entheta 8 september 2009 kl. 21.25 (CEST)
- Jag har liksom inte en aning om hur det går till.
- Angående jäv håller jag med Entheta. //Tanzania Diskutera med mig 8 september 2009 kl. 21.37 (CEST)
- Instruktionerna för hur det går till kom till medan jag försökte lista ut hur det gick till. Dock är jag inte alltid särskilt noggrann med siffror så om någon ids får den gärna kontrollräkna resultaten. --Korall 8 september 2009 kl. 22.08 (CEST)
Systematik för lokalisering av orter
[redigera | redigera wikitext]Har min vana trogen försökt använda socknar för att lokalisera orter, men funnit att jag oftast blivit korrigerad, det verkar som kommuner är standard här på wikipedia - och undrar då om det finns något system för att skilja ut orter med samma namn inom en kommun? Exempelvis finns ortnamnet Holm på 6 platser i Heby kommun. Tror inte alltid att alla platerna behöver artiklar här på wikipedia, men det tenderar ofta till att bli problem, väldigt ofta länkar ortsnamn helt fel. Mvh. --FBQ 27 augusti 2009 kl. 01.25 (CEST)
- Kan en förgreningssida för Holm (Heby kommun) vara rätt sätt? --Ainali 27 augusti 2009 kl. 01.58 (CEST)
- Absolut - problemet var att jag ibland upplever att många artikelförfattare inte inser problemet, och ibland länkar till vad de uppfattar som rätt ort, då de inte vet vilket Holms som åsyftas.
- Eller är tanken att alla Holm skall finnas upptagna på förgreningssidan, oavsett om de bör ha en artikel eller inte? --FBQ 27 augusti 2009 kl. 02.08 (CEST)
- De kan gott och väl alla nämnas på förgreningssidan oavsett om det sedan skapas artiklar om dem eller inte. Njaelkies Lea (d) 27 augusti 2009 kl. 06.02 (CEST)
- Kommuner har alltså varit den gällande administrativa indelningen sedan 1863, då socknen avskaffades som administrativ enhet. Detta för att skilja på det kyrkliga och det världsliga. Det finns ingen anledning att gå efter den kyrkliga indelningen, när man kan utgå ifrån den världsliga. Kom ihåg att Wikipedia är religiöst oberoende. /Grillo 27 augusti 2009 kl. 06.05 (CEST)
- När det gäller särskiljning av orter är huvudregeln att ange vilken kommun den tillhör, t.ex. Solberga, Nässjö kommun. Detta fungerar för alla tätorter och nästan alla småorter i Sverige. I kanske 5 fall förekommer att mer än en småort ( 50 - 200 invånare ) med samma namn finns i samma kommun, t.ex. Sätra i Leksands kommun. Det verkar inte finnas någon praxis för hur denna särskiljning skall göras. Mitt förslag är att benämna orterna Sätra, Leksands kommun, A socken respektive Sätra, Leksands kommun, B socken. Dessutom behövs en förgreningssida för Sätra, Leksands kommun.
- Detta upplägg bör dock endast användas i de fall där orterna inte går att särskilja på annat sätt. Om orterna kallas t.ex. Norra Sätra respektive Södra Sätra skall dessa namn användas i första hand. Att använda socken för en finmaskigare indelning än kommun är vanligt förekommande i många sammanhang. Det används bl.a. av Riksantikvarieämbetet och i äldre litteratur. Jag anser att socken även kan användas här på Wikipedia i vissa fall, om det är nödvändigt. Att i löpande text inom en artikel ange i vilken kommun och socken en omnämnd ort ligger bör inte vara något problem. Det kan det dock vara på sin plats att i stället för socken ange koordinater för att tydligt ange vilken ort som avses.
- Som jag ser det är problemet dock litet. I de flesta fall där flera orter har samma namn inom en kommun är orterna så små att det inte är relevant med en egen artikel.
- Den kyrkliga indelningen är församling, inte socken. --// jorchr 27 augusti 2009 kl. 06.54 (CEST)
- Särskiljningsled ska väl vara så enkla som möjligt? Jag tycker det vore bättre med Solberga (Nässjö), Sätra (Siljansnäs) och Sätra (Tällberg). Sen förstår jag inte nyttan med dubbla förgreningssidor. Om de finns risk att någon vill använda annat särskiljningsled så kan man väl omdirigera Sätra (Leksand) till huvudförgreningssidan. boıvİe 27 augusti 2009 kl. 07.33 (CEST)
- Jag kan hålla med att det kan vara smidigt att utelämna ordet kommun i särskiljningen. Men däremot är det väl praxis att använda kommatecken för orter och platser, dvs Solberga, Nässjö, osv... --Kildor 27 augusti 2009 kl. 21.55 (CEST)
- Kommatecknet var något vi tog över från enwiki där det används eftersom man på engelska ofta anger ortnamn med ett komma och ett delstatsnamn. För svenska språket finns det dock ingen logik i att använda den typen av särskiljningstecken på just geografiska artikelnamn. Så på senare år har vi så smått gått över till att använda parenteser precis som för alla andra typer av artiklar. BOİvİe 27 augusti 2009 kl. 22.17 (CEST)
- För all del skulle det vara snyggt om vi kunde använda parentes oavsett om artikeln handlar om geografi, teknik eller musik... --Kildor 27 augusti 2009 kl. 22.30 (CEST)
Tycker inte religionsobundenhet har med socknarna som indelning att göra. De upphör visserligen att vara administrativa enheter 1862, men det innebar fram till 1952 i praktiken ingen större skillnad eftersom den tidens kommuner ungefär motsvarande de äldre socknarna. Först efter 1952 och 1973 års kommunreformer uppkom problemet. Lösningen har varit att inte bara riksantikvareämbetet utan även de flesta SGU, lantmäterikontoret m. fl. behållit socknarna som sorteringsnorm.
Tror att du underskattar problemet eftersom det inte bara handlar om småorter över 50 innevånare. Platser kan behöva nämnas då de varit skådeplats för ett slag, haft ett känt bruk, en känd fabrik, är platsen för ett slott eller säteri eller haft andra kända byggnader, varit platsen för ett känt brott, m. m. --FBQ 27 augusti 2009 kl. 11.19 (CEST)
Sockenindelningen har som sagt haft ett vitt fortsatt bruk även efter 1862 - till den grad att kommunerna ofta kallades kamerala socknar - något som för övrigt hade anor även före 1862 - då beskattningsenheterna socknar kunde skilja något från de kyrkliga socknarna.
- Artikeln socken beskriver väl hur begreppet socken använts förr och används idag. Jag ser inga problem med att ange socken i de fall där det behövs för att tydliggöra vilken ort man skriver om. Men i de allra flesta fall är dessa platser så små, att de inte är relevanta för en egen artikel. --// jorchr 27 augusti 2009 kl. 19.50 (CEST)
Jag har förstått att man i många fall idag använder kommun för att ange var platsen är belägen. Antar att det kommer att framgå när Vikipedia blir mer komplett hur vanligt det blir att det dyker upp flera orter med samma namn i samma kommun. Har annars en angränsande fråga - antar att platser i första hand bör anges utifrån fastighetslittera - byn där bebygglsen finns, inte närmaste samhälle? Vad gäller där? Samhällens avgränsningar blir också hopplösa att ange när de inte växlar, eftersom de bygger på bebyggelse och befolkningstäthet.--FBQ 27 augusti 2009 kl. 22.14 (CEST)
- Kan du förtydliga frågan med ett exempel? --// jorchr 27 augusti 2009 kl. 23.06 (CEST)
Egentligen menar jag väl i första hand exempelvis ett slott, ett gravfält, eller annan kulturhistorisk lämning. Det naturliga för mig känns att ange läget utifrån den by eller fastighet på vars ägor den är placerad - inte utifrån en närliggande tätort eller ett småsamhälle som kanske försvinner (nu kan by eller fastighetsbeteckningen ändras också, men det är ändå mer sällsynt).
Har märkt att frågan varit uppe i några varianter förrut, men jag tar det här ändå. Jag reagerar på att SCB:s data för småorter respektive tätorter verkar vara det som skall avgöra var en plats är belägen - oavsett om platsen på busshållsplatser, folkmun och över huvud taget alla andra skriftiga källor. Dessutom förändras dessa efter befolkningsökning/minskning. Exempel: Häradsbygden räknas som en tätort enligt SCB. Egentligen handlar det om en rad angränsande byar - Häradsbygden, Västannor, Smedby, Hagen, Ytteråkerö, Gärde, Mjälgen och (Gamla) Källberget. Har ingen koll på exakt var SCB har dragit sina gränser, men med tanke på över 600 innevånare och att byarna ligger tätt ingår förmodligen allihopa. Skulle dock några hus avfolkas ingår plötsligt inte en av byarna i tätorten, men om den fortfarande sitter samman med en större grannby kan den få dennas namn! Tycker det känns som en absurd pricip. Exemplet Sätra kom upp tidigare när vi disskuterade socknar kontra kommuner (Leksand och Ål skall det f. ö. vara :) ) Den är faktiskt inte alls det enda exemplet i Leksands kommun, så att någon gjort en artikel om Mon i Siljansnäs, men Mon finns också i Leksand. Byn Mon lär väl kanske inte vara tillräckligt känd för att få en artikel, men eftersom den fortfarande finns utmärkt på kartor ställer det till elände om bara kommunnamnen skall anges... Men återigen, tror när det gäller landsbygd så är nog kommun + socken är nödvändigt.--FBQ 5 september 2009 kl. 17.16 (CEST)
Och angående att kyrkliga indelningen skulle vara församling - ja, när det gäller svenska kyrkan. Socken har dock som sagt fler betydelser än en kyrklig indelning, och församling kan syfta på en annan församling än svenska kyrkans - inget problem på 1700-talet men definitivt idag. Leksands församling kan vara Leksands missionsförsamling, Leksands pingstförsamling, Segerbanerets församling i Leksand osv...--FBQ 5 september 2009 kl. 17.21 (CEST)
- SCB:s definitioner är tydliga. En tätort är en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare där det är maximalt 200 meter mellan varje hus. En småort har 50 - 199 invånare och maximalt 150 meter mellan husen. Det leder till att mindre orter kan växa samman, vilket i vissa fall gör att SCB:s orter inte sammanfaller med vedertagna indelningar. Min åsikt är att vi i första hand skall följa SCB, som trots allt är den officiella indelningen. Men om SCB inte följer invanda indelningar skall vi redogöra för det i text och med omdirigeringar.
- Dessutom menar jag att vi skall skilja på församlingar och socknar. I artiklar om församlingar bör vi skriva om kyrkliga förhållanden och i artiklar om socknar beskriver vi historiska/geografiska förhållanden. Dock anser jag att det ofta kan räcka med en artikel som behandlar både socknen och dess huvudort. Åtminstone i Skåne som jag kommer ifrån ligger byarna så tätt att det bör vara fullt tillräckligt med en artikel om både by och socken. Egentligen är även detta ofta alltför nedbrutet och det räcker nog långt att skriva om byar och socknar som avsnitt i kommunartiklar.
- När det gäller ursprungsfrågan menar jag att Wikipedia försöker följa denna riktlinje: Det är fullt tillåtet och riktigt att i beskrivande text ange en orts läge så tydligt som behövs. Det kan innebära att man skriver vilket län, vilken kommun och ibland även vilken socken orten är belägen i. Man kan även ange avstånd och riktning från närmaste stad, samt fylla i mall med geografiska koordinater. Men när det gäller namngivning av artiklar skrivs de normalt Ort, XX kommun om det finns flera orter med samma namn. De få fall där detta inte är entydigt får hanteras med sunt förnuft. --// jorchr 7 september 2009 kl. 23.01 (CEST)
- Angående ursprungsdisskussionen håller jag ju egentligen med dig Jorchr. Kommun är idag det allmänt vedertagna sättet att beskriva orters läge i de flesta sammanhang, och tycker nog det är lämpligt att följa det. Tror dock som sagt att det kommer att uppstå problem, åtminstone om vi skall ha ett lite mer utförligt encyklopedi. Tycker nog det är bra att försöka ange även socken när det riskerar att bli otydligt.
Tycker svaret på andra frågan också låter rimligt - ta upp SCB:s tätorter, och där det är nödvändigt skriva om byar antingen i artikeln om socknen, eller som del av tätorten, eller när något särskilt intressant finns där kanske en egen artikel. Egentligen är nog Dalarna och siljanstrakten det område där jag tror det blir knepigast. Byarna här är ganska stora, och de ligger ofta väldigt nära varandra och går i varandra. Kan vara svårt att avgöra när SCB valt att räkna en by som egen eller när den räknas som tillhörande en grannby. 250 meter för tätort - men antar att det skall vara 250 mellan hus avsedda för permanent boende, eller inkluderas sommmarhus? Vad jag förstått inkluderas inte uthus och lador. Och hus avsedda för permanent boende som inte fungerar som sådana inkluderas de?--FBQ 9 september 2009 kl. 13.24 (CEST)
FN-dokumentation och DagDok
[redigera | redigera wikitext]FN producerar en hel del information om världen, som bör vara användbar som källor i Wikipedia. T.ex. står det i FN:s årsbok för 1991, sid. 638, att 45 miljoner människor drabbades av svält det året. Och samtliga årsböcker (1946-2005) finns fritt (åtminstone gratis) tillgängliga som PDF-filer på webben. Men årsboken är bara ett i mängden av dokument från FN. I Sverige arbetar Dag Hammarsköldbiblioteket i Uppsala (länk) med att sammanställa sajten http://dagdok.org/ som en guide till FN-dokumentationen. Om man fortfarande undrar, kan man ställa frågor till FN-bibliotekarien. Hur kan vi effektivare göra bruk av detta i Wikipedia? Kan vi exempelvis skapa externa länkmallar för DagDok och FN-dokumentation som vi gör för IMDb och Libris? När använde du FN-dokumentation som källhänvisning senast? --LA2 8 september 2009 kl. 23.37 (CEST)
- Har använt mig av FN:s hemsidor som referens till olika artiklar om fredsbevarandeinsatser //Joshua06 9 september 2009 kl. 09.59 (CEST)
Irritation
[redigera | redigera wikitext]Hej! Jag undrar bara om någon skulle kunna skapa artikeln Irritation. Jag har inte själv kunskapen/ orken etc. att göra en längre artikel som jag tycker att det behövs inom ämnet och man får dessutom inte skapa en artikel bara för att någon ska kunna redigera den (som iofs. kan vara lite onödigt om man tänker efter). Skulle vara tacksam om detta ledde till något för den framtida artikeln Irritation! That guy sitting over there (diskussion) 9 september 2009 kl. 21.34 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Tillagd på denna önskelista. Men vad menar du med "man får dessutom inte skapa en artikel bara för att någon ska kunna redigera den"? Detta är en wiki :-) Höstblomma 9 september 2009 kl. 21.56 (CEST)
- Kan tänka mig att han menar att skriva något väldigt dåligt/kort etc. bara för att någon skall få upp ögonen för det. Är inte säker dock.
- Vilket irritation menar du? Irritation på huden eller att man är irriterad? //Tanzania Diskutera med mig 9 september 2009 kl. 22.28 (CEST)
Gammalsvensk stavning av namn
[redigera | redigera wikitext]När det kommer till personnamn och företagsnamn, känns det naturligt att man skall stava dem på det sätt som personerna själva gör. För ortnamn känns det lika naturligt att man skall använda modern stavning. Hur gör man då med namn på byggnader och fastigheter, som väl till karaktären kan sägas ligga mellan dessa; de är individuella namn men samtidigt namn på geografiska platser. Delta gärna i diskussionen på diskussion:Lövstads slott. E.G. den 28 augusti 2009 kl. 12.15 (CEST)
- Det borde bero lite på omständigheterna. Om en äldre stavning är etablerad och används i de flesta sammanhang (till exempel Elfvik,som ju egentligen är både föråldrad och felaktig då namnet inte har något med någon älv att göra utan med trädslaget al) så är det väl bara att rycka på axlarna och acceptera det. Sedan kan man ju förklara det inne i texten. Men om något stylar till ett namn för att det ska se "gamblare" ut så bör man använda en normaliserad form. Jag har till och med sett en vägskylt (i Täby för en 10-15 år sedan) som visade mot WAXHOLM, vilket ju var övervidrigt. Att rederiet däremot heter Waxholms Ångfartygs Aktiebolag är en annan sak. --Andhanq 10 september 2009 kl. 23.19 (CEST)
Vilken koordinatmall skall man använda?
[redigera | redigera wikitext]Google Earth har tydligen ur svenska wikipedia plockat artiklar med koordinater. Det verkar som om de använde sig av sidor med mallen Mall:coord? Jag ser att flera av fyrplatserna i Finland (t.ex. Bengtskär) finns med i Google Earth. Men inte t.ex. Utö, Väståbolands stad. Enkelt fixat tänkte jag. Men sen upptäckte jag att den använder en annan/svensk/äldre mall för koordinater, nämligen Mall:koor. Mall:koor refererar dessutom till den engelska mallen som säger att den inte mera skall användas, utan den nyare bör användas. I Malldiskussion:Koor och Malldiskussion:Coord insinueras det att det är Mall:coord som är det nya och fina. Och som bör användas? Mall:koor kunde få ett påpekande om att den är föråldrad? 2007 fördes det diskussion om att med en bot ändra koordinater till den nyare mallen. Men det var tydligen lättare sagt än gjort. Sen har inget hänt?
Så är det då fritt fram att för hand ändra koor till coord mallar? (Förutom att det kan vara knepigt)
-- Jontew 10 september 2009 kl. 09.51 (CEST)
- Det ser ut som att en bot bara borde behöva ändra alla understreck _ till lodstreck | och ta bort parametern som innehåller °. Inte mycket svårare gjort än sagt, väl? –dMoberg 10 september 2009 kl. 10.33 (CEST)
- Hur skall jag tolka det där? Att Mall:koor är föråldrad? Att det inte är värt att ändra för hand för att en Bot snart gör det? Enligt Malldiskussion:Coord#Bot.3F är det inte alltid så enkelt. -- Jontew 10 september 2009 kl. 10.57 (CEST)
- Jag menar bara att jag inte förstår det svåra i att låta en bot byta ut mallanropen. Jag tycker det ska vara en mall, och det låter ju som att coord är den bättre, men jag är inte alls insatt. Däremot kan det ju inte vara fel att ersatta manuellt om det kommes fram till att coord ska användas. –dMoberg 10 september 2009 kl. 11.08 (CEST)
- Det är alltid fritt fram att förbättra Wikipedia :) Och ja, coord är mallen som rekommenderas. /Grillo 10 september 2009 kl. 12.17 (CEST)
- Kanske vi ska döpa om mallen till
{{koordinater}}
? ;) --Kildor 10 september 2009 kl. 12.51 (CEST)- Ja, det låter som en bra idé. Mörkerman 10 september 2009 kl. 17.30 (CEST)
- Ja, det blir nog enklast så. Perolinka! Diskutera? 10 september 2009 kl. 17.33 (CEST)
- Hrrrmmm... Jag är normalt sett en vän av att skriva ut förkortningar, och tycker även att det kan vara lämpligt att använda svenska där det är möjligt. Men det skulle krävas en massiv arbetsinsats för att byta ut coord-mallen, och det skulle dessutom paja andra verktyg, t.ex. Google Earth och Google Maps, som aktivt letar efter just mallen coord för att visa wikipediaartiklar på kartor. Mitt inlägg var snarare ironi över den infekterade debatten kring språk i wikisyntax (vilket var ganska onödigt... sorry!). --Kildor 10 september 2009 kl. 18.24 (CEST)
- Kan du lämna en källa på att det är just mall-koden som Google Earth och liknande tjänster letar efter och inte bara koordinater eller en särskild class eller ett id? // Sertion dB 10 september 2009 kl. 18.27 (CEST)
- Här skriver de lite om hur det fungerar: http://earth.google.com/userguide/v4/geoweb_faq.html Njaelkies Lea (d) 10 september 2009 kl. 18.48 (CEST)
- Tackar. // Sertion dB 10 september 2009 kl. 18.53 (CEST)
- Oavsett metod är det ju bara att omdirigera så många mallnamn som möjligt. Och återigen en grej som inte bör eller bör göras med robot. /Grillo 10 september 2009 kl. 21.07 (CEST)
- Här skriver de lite om hur det fungerar: http://earth.google.com/userguide/v4/geoweb_faq.html Njaelkies Lea (d) 10 september 2009 kl. 18.48 (CEST)
- Kan du lämna en källa på att det är just mall-koden som Google Earth och liknande tjänster letar efter och inte bara koordinater eller en särskild class eller ett id? // Sertion dB 10 september 2009 kl. 18.27 (CEST)
- Hrrrmmm... Jag är normalt sett en vän av att skriva ut förkortningar, och tycker även att det kan vara lämpligt att använda svenska där det är möjligt. Men det skulle krävas en massiv arbetsinsats för att byta ut coord-mallen, och det skulle dessutom paja andra verktyg, t.ex. Google Earth och Google Maps, som aktivt letar efter just mallen coord för att visa wikipediaartiklar på kartor. Mitt inlägg var snarare ironi över den infekterade debatten kring språk i wikisyntax (vilket var ganska onödigt... sorry!). --Kildor 10 september 2009 kl. 18.24 (CEST)
- Ja, det blir nog enklast så. Perolinka! Diskutera? 10 september 2009 kl. 17.33 (CEST)
- Ja, det låter som en bra idé. Mörkerman 10 september 2009 kl. 17.30 (CEST)
- Kanske vi ska döpa om mallen till
- Det är alltid fritt fram att förbättra Wikipedia :) Och ja, coord är mallen som rekommenderas. /Grillo 10 september 2009 kl. 12.17 (CEST)
- Jag menar bara att jag inte förstår det svåra i att låta en bot byta ut mallanropen. Jag tycker det ska vara en mall, och det låter ju som att coord är den bättre, men jag är inte alls insatt. Däremot kan det ju inte vara fel att ersatta manuellt om det kommes fram till att coord ska användas. –dMoberg 10 september 2009 kl. 11.08 (CEST)
Vi ska inte låta brister i Googles hantering styra hur vi redigerar Wikipedia. Vi kan bara gissa varför Utö, Väståbolands stad inte blivit indexerad av dem. Kanske har de löst problemet imorgon. Av det de skriver i sin dokumentation, kan det lika gärna vara avsaknaden av display=title som är avgörande, som mallens namn. Med mallen coord gör display=title att koordinaten visas i övre högra hörnet, i stället för att visas på sin plats i texten eller faktarutan. När display=title finns, vet man ju säkert att den koordinaten är ett attribut för hela artikeln. Den slutsatsen bör man även kunna dra när koordinaten syns i en faktaruta, men det har Google kanske inte fattat. Däremot finns sidor som listar många koordinater (som lista över vulkaner) och då vet man inte säkert om någon av dem är ett indexeringsvärdigt attribut för hela artikeln. Av alla koordinatmallar i svenska Wikipedia, är coord den vanligaste och den som ökar mest. Ingen mall är perfekt, men det blir lite mindre förvirrat om vi håller fast vid coord. De vanligaste koordinatmallarna är coord (14.286 förekomster), koor (872), koordinat (251), coor_d (217), koordinat2 (44), geobox_coor2dec (36), coor_ap (36), coor_dms (33) och coor_dm (32). --LA2 10 september 2009 kl. 23.15 (CEST)
Snart dags för tävling: Norra köket
[redigera | redigera wikitext]Hej! Nästa vecka är det dags att tävla i artikelskrivande om kök i Europa, Asien och Nordamerika. Det är ju knappast det största ämnet här på wikipedia och det har ju varit en del tjafs innan om denna tävling. Den kommer nu genomföras i två delar. Norra köket, v.38 och Södra köket v.41.
Norra köket omfattar Asien, Europa och Nordamerika och Södra köket består av Afrika, Oceanien och Sydamerika.
Jag passar även på att göra reklam för Projekt mat. Jag och Tanzania är de enda medlemmarna hittils. Jag måste även säga att framför allt har Tanzania gjort ett fantastiskt jobb med våra, från början nästan obefintliga matartiklar. Dock är det ju långt ifrån färdigt. Ofärdiga köksartiklar om olika länders kök finns här.
Jag hoppas att vi kan locka en del deltagare till de båda tävlingarna. Jag är tävlingsledare för Norra köket och Tanzania blir tävlingsledare för Södra köket.
Med förhoppning om framgång och bättre matartiklar efter tävlingarnas slut... // Perolinka! Diskutera? 10 september 2009 kl. 21.29 (CEST)
- (Knuckles och Tomas e är medlemmar med). Trevligt med folk som är med och tävlar! Vill passa på att rekommendera [www.foodetc.se], [www.foodbycountry.com/] och [www.iexplore.com] som sidor med information. Finns även en bra bok på biblioteket som heter "internationellt matlexikon".//Tanzania Diskutera med mig 11 september 2009 kl. 19.26 (CEST)
- Trevligt med fler medlemmar! Jag ska ta mig en titt på sidorna du rekommenderar! Perolinka! Diskutera? 11 september 2009 kl. 21.13 (CEST)
WP:BLP
[redigera | redigera wikitext]Jag har på diskussionssidan föreslagit att WP:BLP blir policy, med hänvisning till Wikimedia Foundation Board of Trustees uttalande april 2009. Det vore bra om så många som möjligt deltog i diskussionen.--Godfellow 11 september 2009 kl. 12.08 (CEST)
Väderartiklar på Wikipedia och i NE
[redigera | redigera wikitext]Jag har gjort lite artikelefterforskningar när det gäller väder- och klimatrelaterade artiklar. Dels har jag kollat några populära men relativt heltäckande böcker i ämnet och dels Nationalencyklopedin. Mest har det varit ett jobb för att veta vilka artiklar vi skall satsa på inom Väder och klimatprojektet men jag tror resultatet är en bild av Wikipedia i stort och därför av lite bredare intresse. Av den anledningen tänkte jag en blänkare här på Bybrunnen kunde vara intressant.
Artiklarna som bör finnas inom ämnesområdet väder och klimat finns på projektets artikelöversiktssida. Här finns rätt många rödlänkar och alltså mycket att göra för den som är sugen att skrivar artiklar i ämnet. Välkommen till projektet!
Jag har specifikt gjort en jämförelse mellan Nationalencyklopedin (NE) och svenskspråkiga Wikipedia. 208 artiklar finns i Wikipedia men inte i NE. De finns listade på en undersida till projektsidan. Dessa artiklar är
- en del vanliga uttryck (exempel snöängel)
- aktuella händelser (exempel Orkanen Lorenzo och Värmeböljan i Europa 2003)
- extrema eller ovanliga fenomen (exempel Regnande djur och Hyperkan)
- flera klimatrelaterade artiklar
- ett grundläggande fenomen, tropiskt monsunklimat, används i flera artiklar i NE men har ej egen artikel.
Cirka 347 artiklar finns i Nationalencyklopedin men inte i Wikipedia. Det är många grundläggande begrepp som exempelvis lokalklimat och Southern Oscillation, men även en del vanliga begrepp som skyfall och sikt. Det är uppenbart att inom väder och klimat är NE mycket starkare än svenskspråkiga Wikipedia.
Av denna lilla undersökning kan man dra slutsatsen att man skall gå till NE om man vill ha grundkunskap men till Wikipedia om man vill läsa om aktuella händelser eller udda fenomen. --Kr-val 11 september 2009 kl. 14.45 (CEST)
Två saker
[redigera | redigera wikitext]Jag har tänkt på två saker:
- Man kan söka användarbidrag från år och månad, vore bra om datum också fanns.
- Man kan se raderingar sedan den 23 december 2004, men nyskapade sidor och omdirigeringar bara en månad bakåt. Vore bra om man det inte fanns någon gräns där med? J 1982 11 september 2009 kl. 23.18 (CEST)
- Är nog en sak för bugzilla.wikimedia.org och inte Bybrunnen.
- I vilket syfte skulle det vara användbart?
Användarnamn
[redigera | redigera wikitext]Hej, En nyfiken fråga; När blir gamla användarnamn obsoleta? Om en användare skapats och gjort endast en eller ett fåtal redigeringar för över två år sedan; är det då fritt för andra att ta över användarnamnet? Eller är namnet för evigt upptaget? Allt gott, /Urbourbo 12 september 2009 kl. 14.19 (CEST)
- Mer info finns här. // Användare:Sertion 12 september 2009 kl. 14.22 (CEST)
Heraldiska vapen (igen!)
[redigera | redigera wikitext]Det dyker ganska ofta upp diskussioner kring vapenbilderna som finns i kommun- och myndighetsartiklar här på Wikipedia. För några veckor sedan gällde det Kustbevakningen, och i veckan (onsdag 2/9) så fanns några nyhetsnotiser i Dagens Nyheter som var illustrerade med Wikipedias versioner av Tyresö och Huddinge kommunvapnen. Dagen efter publicerades en "rättelse": "I gårdagens DN visades en felaktig bild av Huddinge kommuns vapen. Så här ser det rätta ut:" följt av den vapenbild som finns på Huddinge kommuns webbplats. Gång på gång visar det sig att vår lösning med kommunvapen skapar förvirring, både bland journalister och allmänhet, som inte känner till eller förstår heraldikens regler. Problemet är alltså att flertalet läsare uppfattar det som att vi har en felaktig bild i våra artiklar (vilket det alltså inte är enligt heraldikens regler).
Jag tycker att det finns några frågor kring detta som behöver diskuteras:
- Är det relevant att använda våra vapenbilder som toppbild i artiklar om kommuner och myndigheter? En vapenbild överst i en faktaruta ger sken av att vara igenkänningssymbol för kommunen/myndigheten, vilket inte uppfyller sitt syfte när det i själva verket är en annan bild som kommunen/myndigheten använder. Jag är fullt medveten om att "våra" vapenbilder är korrekta ur en heraldisk synvinkel. Men som primär igenkänningsymbol och toppbild är de kanske mindre lämpliga eftersom de flesta läsare aldrig tidigare sett bilden. En lösning kan vara att flytta ner vapenbilden till det textavsnitt där vapnet beskrivs och använda en annan bild eller symbol som toppbild i faktarutan, t.ex. kommun-/stadshus eller bild på något som är typsikt för myndighetens verksamhetsområde.
- Kan vi förbättra informationen kring vapenbilderna för läsaren på något sätt så att principerna för heraldiken framgår tydligare? I vissa artiklar finns det texter som förklarar att vapenbilden som visas inte är densamma som myndigeten själv använder, se t.ex.Försvarets Radioanstalt, Kustbevakningen och Svenska kyrkan. Är detta något som bör tillämpas i fler artiklar, eller bör det inte påpekas överhuvudtaget? Skulle man kunna lägga in en mall/ruta i filbeskrivningen för varje vapenbild som förklarar situationen?
- Är vi säkra på juridiken kring upphovsrätt och heraldiska vapen i Sverige? I vissa diskussioner på Commons ([16] [17]) hävdas det att Sverige har samma regler och lagar som Finland vad gäller t.ex. krav på orginalitet och verkshöjd. Och i Finland anses t.ex. kommunvapen vara upphovsrättsligt fria att använda, vilket därmed skulle kunna gälla i Sverige också. Det är värt att undersöka vidare.
- Skulle det vara intressant att tillåta lokal uppladning av logotyper och vapenbilder på svwp i syfte att kunna illustrera artiklar med bilder som inte får laddas upp på Commons, motsvarande tillämpningen av fair use-principen på enwp? Jag tänker mig då att man begränsar det till enbart logotyper, vapen och motsvarande som är lätta att identifiera och hantera. Jag tycker i alla fall att det är en svaghet att inte kunna illustrera t.ex. artikeln om AIK med dess klubbmärke, och det skulle samtidigt ge möjligheten att illustrera svenska kommun- och myndighetsartiklar med deras egna versioner av vapnet och/eller logotyper.
Jag vet att vissa av de här frågorna har diskuterats förut med många starka åsikter. Jag anser dock att nuvarande situation inte är helt tillfredsställande och jag tycker att vi har möjlighet att åtminstone förbättra informationen. Det spelar mindre roll att vi faktiskt har rätt när våra läsare upplever informationen som förvirrande eller missvisande. --Kildor 7 september 2009 kl. 00.24 (CEST)
- Jag tänker inte lägga mig i punkt 1-3 just nu men punkt fyra är jag starkt emot. Vi hade det så förr, men till att börja med är det ingen här som har en aning om hur fair use appliceras (det är det knappt nån som vet på enwp heller för den delen...) och för det andra vore det att skjuta sig i foten när vi skryter om den fria encyklopedin, och precis (för några år sedan) har kämpat för att rensa ut den här typen av bilder. Jag önskar absolut inte att de återkommer och ser det som en förlust för Wikipedia att frågan ens diskuteras. /Grillo 7 september 2009 kl. 02.32 (CEST)
- Och förresten, så länge vi agerar korrekt så har vi ryggen fri. Det är inte vårt fel att andra inte förstår att vi agerar korrekt. För vissa hjälper inte förklaringar. Det är personer som intalat sig själva att de har rätt så långt att inga argument duger. Sådana personer behöver man inte bemöda sig med att argumentera med, för de straffar ut sig själva. Bland dessa ingår de medier som exempelvis vägrar lyssna på auktoriteter såsom statsheraldikern som varje gång frågan tas upp ger oss rätt. /Grillo 7 september 2009 kl. 02.37 (CEST)
- Om vi nöjer oss med att ha rätt och "ha ryggen fri" så kan vi naturligtvis låta det vara som det är. Men jag tycker nog att vi bör ha högre ambitioner än så. Angånde lokal uppladdning av bilder så var det före min tid, och någon får gärna peka ut en lämplig sida där detta diskuterades så kan jag sätta mig in i argumenten och kanske förstå varför det är som det är. Annars kan man ju konstatera att lokal uppladdning används av t.ex. de tre största språkversionerna av Wikipedia. --Kildor 7 september 2009 kl. 08.39 (CEST)
- Det var nog inte så mycket mot lokal uppladdning i sig som mot användande av fair use som Grillo opponerade sig.
- Om vi nöjer oss med att ha rätt och "ha ryggen fri" så kan vi naturligtvis låta det vara som det är. Men jag tycker nog att vi bör ha högre ambitioner än så. Angånde lokal uppladdning av bilder så var det före min tid, och någon får gärna peka ut en lämplig sida där detta diskuterades så kan jag sätta mig in i argumenten och kanske förstå varför det är som det är. Annars kan man ju konstatera att lokal uppladdning används av t.ex. de tre största språkversionerna av Wikipedia. --Kildor 7 september 2009 kl. 08.39 (CEST)
- I själva huvudfrågan: kan man inte sätta någon liten (= liten stil) förtydligande standardtext under vapenbilderna, typ "Detta är en heraldiskt korrekt, upphovsrättsligt fri version av XXX vapen. Den behöver inte nödvändigtvis i detaljutformningen överensstämma med den version XXX själv använder"? /FredrikT 7 september 2009 kl. 09.02 (CEST)
- Angående fair use hittade jag lite mer info på Wikipedia:Bildfrågor och Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Samtliga logos. Jag tolkar det som att Wikipedias/Wikimedias målsättning är att enbart använda fritt material, och att då föreslå användande av ofria bilder är ett steg i fel riktning. Jag släpper därmed den punkten och föreslår att diskussionen istället fokuserar på övriga frågor. --Kildor 7 september 2009 kl. 09.17 (CEST)
- Angående bildtexten: Om de ska användas så bör de vara relativt kortfattade, och jag tycker den version som finns på Kustbevakningen är bra och smidigare än ovan föreslagna. En mer detaljerad förklaring kan finnas på filbeskrivningssidan. Men bara det faktum att en sådan bildtext behövs tycker jag visar på att bilderna används på ett sätt som inte är helt optimalt. På en sida som Stockholms stadsvapen kan man på ett bra sätt förklara bildens uppkomst, men det låter sig inte göras på ett smidigt sätt överst i en faktaruta. --Kildor 7 september 2009 kl. 09.25 (CEST)
- Jag håller med Kildor, texten vid bilden av Kustbevakningens vapen är bra och bör (med justeringar där så är lämpligt) kunna användas överallt. Visst blir det litet otympligt, men hellre det än att missförstånd som de ovan beskrivna sprider sig. Bilden på en myndighets eller kommuns vapen är en utmärkt första bild på artikeln om myndigheten eller kommunen, den principen bör vi behålla. DG 7 september 2009 kl. 09.30 (CEST)
- Jag tycker också bildtexten på Kustbevakningen är bra (här är faktarutan tillräckligt bred för att den skall passa). "ej samma bild" kunde vara en länk till en sida där problematiken förklaras. --LPfi 7 september 2009 kl. 10.13 (CEST)
- Jag håller med. Kunde man inte skapa en allmän informationssida i stil med Wikipedia:Heraldiska vapen på Wikipedia och lägga in en kort allmän länk dit, t.ex. med texten "Information om heraldiska vapen på Wikipedia", i de infoboxmallar som används i dessa sammanhang, och placera länken alldeles under bilden. På en sådan sida kan man ju göra längre utläggningar och t.o.m. lista exempel på missförstånd med arga tjurar, taniga fåglar, sura informatörer o.s.v. :-) Att däremot göra bedömningen i vilka fall som den fria versionen respektive kommunens/myndighetens version skiljer sig så mycket åt att det ska varnas särskilt, verkar jobbigt. Tomas e 7 september 2009 kl. 13.15 (CEST)
- Jag tycker också bildtexten på Kustbevakningen är bra (här är faktarutan tillräckligt bred för att den skall passa). "ej samma bild" kunde vara en länk till en sida där problematiken förklaras. --LPfi 7 september 2009 kl. 10.13 (CEST)
- En sådan sida kan möjligtvis vara användbar att hänvisa till i diskussioner, men jag är skeptisk till att länka till Wikipediasidor från själva artikeln. Däremot kan det vara bra att länka till heraldiskt vapen som beskriver hur det hänger ihop med blasonering och olika bildvarianter. --Kildor 7 september 2009 kl. 19.27 (CEST)
- Varför är du skeptisk till att länka mellan namnrymderna? Det görs ju redan med ex. kategorierna, och det är väl det enklaste sättet att förklara det hela på ett tydligt och enkelt sätt med konkreta exempel och hänvisningar till gamla diskussioner, så att alla kan ta till sig det (vilket uppenbarligen tycks vara svårt, eftersom vi ju trots allt har haft artikeln heraldiskt vapen sedan 2004...). Jopparn 7 september 2009 kl. 23.23 (CEST)
- Wikipediasidorna är inte en del av själva uppslagsverket, och jag tycker inte det finns något specifikt för Wikipedia i det här fallet som inte kan förklaras av en allmän artikel. Artikeln heraldiskt vapen skulle dock må bra av en liten utvidgning. --Kildor 8 september 2009 kl. 11.22 (CEST)
- Jag tycker att Wikipediasidor gott kan användas för denna typs metainformation. Förklaringen handlar ju om att bilden är en annan än den organisationen använder och varför Wikipedia använder denna andra bild, vilket är i högsta grad Wikipedia-specifikt. Jag tycker att den ovan citerade bildtexten innehåller ord som kan göras till länk så att den lätt kan hittas av de intresserade utan att störa övriga. En allmän encyklopediartikel (à la Heraldiskt vapen) skall inte behöva utformas med tanke på dem som kommer via en sådan länk eller innehålla sådan Wikipedia-specifik information. Och filbeskrivningssidan duger inte, det är svårt att ge en diskret vink om att den innehåller relevant information.--LPfi 9 september 2009 kl. 01.44 (CEST)
- Jag har alltid fått uppfattningen att man inte ska referera till Wikipedia i själva artikelutrymmet, och det borde ju även gälla länkar till Wikipedia-namnrymden. Sidan heraldiskt vapen ska naturligtvis inte innehålla någon Wikipedia-specifik information, men kan ju i allmänna drag förklara att det kan finns flera versioner av samma vapen som alla är korrekta ur en heraldisk synvinkel. --Kildor 9 september 2009 kl. 23.34 (CEST)
- Denna regel gäller i allmänhet, ja, men nu är det uttryckligen frågan om metainformation, av samma art som informationen om sidans licens, länken till sidhistoriken, länken till bildbeskrivningssidan o.s.v. Länken måste av praktiska orsaker (för att den skall ses av dem som skall se den) placeras i artikeln (bildtexten), men eftersom det gäller bildens status är det just metainformation, alltså Wikipedia:-sidan, som är den relevanta.
- Regeln om att inte länka till Wikipedia-namnrymden gäller att vi skall hålla skillnad mellan encyklopedisk information och metainformation, till exempel så att Wikipedia och Wikipedia:Om är skilda artiklar.
Jag tycker Kildor har en intressant poäng i att man kanske skulle använda någon annan bild för att illustrera istället för ett aldrig så korrekt vapen som många ändå uppfattar som felaktigt. 81.235.196.238
- En mer långsökt poäng med att ha kvar det som det är, är att då det uppenbarligen skapas rabalder runt vapnen, så kanske vi på sikt kan påverka allt från myndigheter till kommuner och allmänheten att inse att upphovsrätten förbjuder otroligt mycket som nästan alla tar som självklart. Jag trror att den absoluta majoriteten skulle bli mycket överraskad om man talade om för dem att det inte ens är tillåtet att ladda upp en kommuns vapen på svwp utan tillstånd (för någon "fair use" finns väl inte i svensk lag?). Man kan ju hoppas att någon av "kritiken" framförs till kommunerna och myndigheterna, för att dessa inte är liberalare i sin upphovsrättspolicy, och inte bara riktas mot svwp.
- Alla vapen borde på metasidan på Commons, ha någon form av förklaring som säger att den kan skilja sig från den "officiella" versionen men ändå är heraldiskt korrekt. Att lägga in den typen av förklaring i artiklar är jag däremot lite tveksam till. Låt gå för att färre ser förklaringen på fil-metasidan, men skall någon återanvända bilderna måste de ändå titta där för att kolla upp vad för licens och upphovsman som gäller.
- Förslaget med att tillåta lokal filuppladdning vill jag också starkt motsätta mig. Det är enligt min mening synd att enwp och liknande tillåter det. En av Wikipedias absoluta grundstenar är att allt skall vara fritt, och det är mycket ledsamt att det ruckas på. --Ojan 7 september 2009 kl. 23.14 (CEST)
- Se ovan om länk från bildtexten. Bildbeskrivningssidan hjälper inte vanliga läsare. Men visst är det bra att ha (länka till?) informationen också på bildbeskrivningssidan.
- Vad gäller "fair use" så är motsvarigheten i svensk lag citaträtten och rätten att använda bilder i samband med dagshändelser, vetenskapliga granskningar, recensioner o.s.v. Det är mycket möjligt att vapnena de facto skulle få användas i artiklarna också enligt svensk lag (orkar inte gräva nu). Däremot är det mycket enklare att konstatera att vi gör en fri encyklopedi och vill använda endast fritt material – och inte t.ex. bilder som just vi fått tillstånd att använda, vilka skulle vara svåra att tacka nej till om vi också annars använder ofria bilder. Och att ladda upp en bild enligt "fair use" på Commons – där vi har våra bilder – är omöjligt enligt svensk lag, då de inte på Commons är i ett sammanhang som tillåter publicering.
Ja, info på filbeskrivningssidan är ett steg framåt i alla fall, och jag planerar att påbörja det inom kort. Tanken om att låta vapnen vara kvar för att provocera fram en förändring som innebär att "officiella" vapen släpps under en fri licens är inte så långsökt. Jag har haft en e-postkonversation med Kustbevakningen angående det senaste rabaldret, och de verkar nu villiga att släppa sin version under en fri licens. Återstår dock att se om Riksarkivet går med på det... --Kildor 8 september 2009 kl. 11.16 (CEST)
- Den mall som nu har lagts in pa en del av filbeskrivningssidorna kan ses här. Själv tycker jag att den är förbaskat ful. Vilken är skillnaden mellan en sådan mall på bildsidan jamfört med alla diskussioner vi har haft tidigare mot varningsmallar pa svampartiklar, medicinartiklar etc? Hur gor vi med bilder som tidigare var "officiella" men som med tiden blivit fria, men dar kommunen/myndigheten nu anvander ett nytt vapen, ska de ha annu en mall? Och bilder som vi inte vet om de en gang varit officiella, ska de ha en tredje mall? Ska man lagga in en sådan text så ar det vall bast att den bakas in i commons:template:insignia-Sweden sa hamnar de automatiskt pa alla relevanta sidor. Hur som helst ser jag garna att saken diskuteras innan mallen laggs in pa de kvarvarande ca. 1000 sidorna. /Lokal_Profil 11 september 2009 kl. 17.39 (CEST)
- Angaende det som namnts ovan sa skulle en sida i Wikipedia rymden som forklarar situationen vara valdigt bra. Tror att det kan vara bra med en central punkt dar permanent utrymme ges for att forklara situationen. Man kan antingen lanka till sidan fran toppen av heraldiska vapen "Denna artikel behandlar BLA, for information om vapenbilder som anvands pa Wikipedia se Wikipedia:Heraldiska vapen på Wikipedia. Angaende att lanka fran infoboxen sa ar problemet att denna situationen galler merparten av wikipedias vapen, inte bara de svenska, sa lanken borde i sa fall laggas in i alla infoboxar som kan inehalla vapen. Samma sak galler egentligen aven "klargorande texter" under vapnet (aven om jag maste erkanna att infon pa kustbevakningssidan ar bra formulerad och speciellt viktig nar medierna diskuterar ett specifikt vapen). Vet nagon hur Franska Wikiepdia (som har gjort egna vapen langt innan vi borjade) har lost situationen? med fler invanare och myndigheter/kommuner maste de vall ha hamnat i samma situation tidigare. /Lokal_Profil 11 september 2009 kl. 17.55 (CEST)
- Jag petade lite på mallen. // Användare:Sertion 11 september 2009 kl. 18.00 (CEST)
- Angaende det som namnts ovan sa skulle en sida i Wikipedia rymden som forklarar situationen vara valdigt bra. Tror att det kan vara bra med en central punkt dar permanent utrymme ges for att forklara situationen. Man kan antingen lanka till sidan fran toppen av heraldiska vapen "Denna artikel behandlar BLA, for information om vapenbilder som anvands pa Wikipedia se Wikipedia:Heraldiska vapen på Wikipedia. Angaende att lanka fran infoboxen sa ar problemet att denna situationen galler merparten av wikipedias vapen, inte bara de svenska, sa lanken borde i sa fall laggas in i alla infoboxar som kan inehalla vapen. Samma sak galler egentligen aven "klargorande texter" under vapnet (aven om jag maste erkanna att infon pa kustbevakningssidan ar bra formulerad och speciellt viktig nar medierna diskuterar ett specifikt vapen). Vet nagon hur Franska Wikiepdia (som har gjort egna vapen langt innan vi borjade) har lost situationen? med fler invanare och myndigheter/kommuner maste de vall ha hamnat i samma situation tidigare. /Lokal_Profil 11 september 2009 kl. 17.55 (CEST)
- Mallen är tänkt som en upplysning till läsaren (se t.ex. Fil:Kustbevakningens vapen.svg för att se den i sitt sammanhang). Att baka in den i insignia-Sweden är nog ingen bra idé, eftersom texten inte passar in i alla situationer. Som Lokal Profil påpekar så finns det ju vapen på Commons som är eller har varit "officiella" och då behövs ju inte textrutan där. Kom gärna med förslag på hur mallen kan förbättras, både vad gäller innehåll och utseende. --Kildor 11 september 2009 kl. 19.10 (CEST)
- Men är tanken att den (eller en liknande mall) ska läggas in på alla "ickeofficiella" bilder? Dvs. merparten av alla vapen som är uppladdade på Commons. Det är en idé som nog kan vara bra men i så fall är det nog en sak som bör diskuteras på Commons också innan det genomförs. Att bara lägga in det på svenska vapen, eller t.o.m. bara svenska myndighets- och kommunvapen känns som nån bisarr särbehandling som dessutom lurar läsarna att tro att bara dessa är egna tolkningar medan våra franska kommunvapen eller NSFs partivapen är "officiella". /Lokal_Profil 13 september 2009 kl. 20.47 (CEST)
- Tanken var att lägga in den där det skulle vara bra med ett förtydligande, framförallt i de fall bilden har orsakat förvåning och diskussion. Om någon vill lägga in den för bilder på franska vapen så går det naturligtvis också bra. --Kildor 13 september 2009 kl. 20.53 (CEST)
- Men är tanken att den (eller en liknande mall) ska läggas in på alla "ickeofficiella" bilder? Dvs. merparten av alla vapen som är uppladdade på Commons. Det är en idé som nog kan vara bra men i så fall är det nog en sak som bör diskuteras på Commons också innan det genomförs. Att bara lägga in det på svenska vapen, eller t.o.m. bara svenska myndighets- och kommunvapen känns som nån bisarr särbehandling som dessutom lurar läsarna att tro att bara dessa är egna tolkningar medan våra franska kommunvapen eller NSFs partivapen är "officiella". /Lokal_Profil 13 september 2009 kl. 20.47 (CEST)
- Den mall som nu har lagts in pa en del av filbeskrivningssidorna kan ses här. Själv tycker jag att den är förbaskat ful. Vilken är skillnaden mellan en sådan mall på bildsidan jamfört med alla diskussioner vi har haft tidigare mot varningsmallar pa svampartiklar, medicinartiklar etc? Hur gor vi med bilder som tidigare var "officiella" men som med tiden blivit fria, men dar kommunen/myndigheten nu anvander ett nytt vapen, ska de ha annu en mall? Och bilder som vi inte vet om de en gang varit officiella, ska de ha en tredje mall? Ska man lagga in en sådan text så ar det vall bast att den bakas in i commons:template:insignia-Sweden sa hamnar de automatiskt pa alla relevanta sidor. Hur som helst ser jag garna att saken diskuteras innan mallen laggs in pa de kvarvarande ca. 1000 sidorna. /Lokal_Profil 11 september 2009 kl. 17.39 (CEST)
Finns det lärare som använder Wikipedia?
[redigera | redigera wikitext]En fråga som då och då återkommer från media är ifall det finns lärare som använder Wikipedia aktivt i undervisningen. Nu talar vi inte universitetsnivå längre, utan gymnasium och högstadium. Är du en sådan lärare, har du en sådan lärare eller har du hört talas om en sådan lärare? Kontakta mig på lennart@wikimedia.se. Det finns uppmärksamhet att få. //Hannibal 8 september 2009 kl. 16.09 (CEST)
- På många sätt är inställningen till Wikipedia bland lärare på gymnasium och högstadium ofta negativ. Det vet jag själv som elev på högstadium som kontinuerligt avråder oss från att använda Wikipedia. Jag vet ärligt talat inte hur många lärare det är som vill erkänna att de aktivt använder Wikipedia, även om det kunde vara välbehövligt för att få Wikipedia mer accepterat. //Tanzania Diskutera med mig 8 september 2009 kl. 17.33 (CEST)
- Finns källhänvisning i artikeln ser jag inget fel på det. J 1982 8 september 2009 kl. 17.35 (CEST)
- Det gör jag. Men det är bättre att lära sina elever källkritik än att förbjuda dem att göra vissa saker utan förklaring. /Grillo 8 september 2009 kl. 18.03 (CEST)
- Jag, som är gymnasielärare i historia, uppmanar mina elever att använda Wikipedia. Inte som källa - men som verktyg att hitta källor. I detta syfte fungerar Wikipedia förträffligt, även om den engelska förvisso är bättre i detta hänseende än den svenska, tyvärr. Vid något tillfälle har jag även gett elev i uppgift att finna källor till artiklar på Wikipedia som saknar sådana - en utmärkt träning i referatteknik, som dessutom kräver en massa inläsning och material-letning, färdigheter som många gymnasieelever idag behöver träna upp! :-) / 81.233.62.14 8 september 2009 kl. 18.24 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Jag brukar hänvisa till den här sajtens blogginlägg: Gearfire om Wikipedia, eftersom jag också aldrig menar att man ska använda Wikipedia rakt av. Den anonyme läraren får gärna kontakta mig på adressen ovan. Angående Tanzanias inlägg ovan verkar det vara vanligare att lärare inte säger något om källor än att de varnar för Wikipedia //Hannibal 8 september 2009 kl. 21.49 (CEST)
- Sidan [18] är alltför kategorisk: You should NEVER cite Wikipedia in an academic paper. Your teacher will think you are at best lazy and at worst an idiot if you do. Detta stämmer inte enligt mig. Jag kan ge exempel på publikationer i respekterade vetenskapliga tidsskrifter som hänvisar till Wikipedia. I övrigt är det ett vettigt inlägg. --Petter 8 september 2009 kl. 22.29 (CEST)
- Oj, de artiklarna skulle jag gärna vilja läsa! Vart har de publicerats? Vilka peer review-granskade tidskrifter accepterar det? Jag hade en föreläsare (docent) som delade ut en rapport som han skrivit för FOI:s räkning. Där upptäckte jag att han använt en.Wikipedia som källa för ett par triviala uppgifter och frågade honom om det, och han sa då att det inte hade mottagits så väl, och att han inte skulle ha gjort så om det inte vore ett beställningsarbete som han bara gjorde för pengarna... Jopparn 9 september 2009 kl. 01.45 (CEST)
- Artikeln [19] refererar Wikipedia på tre ställen. IJCV är den ledande tidsskriften inom sitt område. [20] --Petter 9 september 2009 kl. 20.38 (CEST)
- Tackar så mycket! Jopparn 10 september 2009 kl. 13.26 (CEST)
- Märkligt att artikeln inte hänvisar till enskilda artiklar på Wikipedia, utan wikipedia som helhet (kolla på sista sidan i artikeln.) Johan G 13 september 2009 kl. 11.00 (CEST)
- Det är inte det minsta märkligt att artikelförfattaren redovisar Wikipedia som helhet som en av referenserna i litteraturlistan. Vid varje specifik referens anges däremot vilken artikel som avses. Så hanteras ju även annan litteratur. /Dcastor 13 september 2009 kl. 11.56 (CEST)
- Märkligt att artikeln inte hänvisar till enskilda artiklar på Wikipedia, utan wikipedia som helhet (kolla på sista sidan i artikeln.) Johan G 13 september 2009 kl. 11.00 (CEST)
- Tackar så mycket! Jopparn 10 september 2009 kl. 13.26 (CEST)
- Artikeln [19] refererar Wikipedia på tre ställen. IJCV är den ledande tidsskriften inom sitt område. [20] --Petter 9 september 2009 kl. 20.38 (CEST)
- Oj, de artiklarna skulle jag gärna vilja läsa! Vart har de publicerats? Vilka peer review-granskade tidskrifter accepterar det? Jag hade en föreläsare (docent) som delade ut en rapport som han skrivit för FOI:s räkning. Där upptäckte jag att han använt en.Wikipedia som källa för ett par triviala uppgifter och frågade honom om det, och han sa då att det inte hade mottagits så väl, och att han inte skulle ha gjort så om det inte vore ett beställningsarbete som han bara gjorde för pengarna... Jopparn 9 september 2009 kl. 01.45 (CEST)
- Sidan [18] är alltför kategorisk: You should NEVER cite Wikipedia in an academic paper. Your teacher will think you are at best lazy and at worst an idiot if you do. Detta stämmer inte enligt mig. Jag kan ge exempel på publikationer i respekterade vetenskapliga tidsskrifter som hänvisar till Wikipedia. I övrigt är det ett vettigt inlägg. --Petter 8 september 2009 kl. 22.29 (CEST)
- Jag brukar hänvisa till den här sajtens blogginlägg: Gearfire om Wikipedia, eftersom jag också aldrig menar att man ska använda Wikipedia rakt av. Den anonyme läraren får gärna kontakta mig på adressen ovan. Angående Tanzanias inlägg ovan verkar det vara vanligare att lärare inte säger något om källor än att de varnar för Wikipedia //Hannibal 8 september 2009 kl. 21.49 (CEST)
- Jag, som är gymnasielärare i historia, uppmanar mina elever att använda Wikipedia. Inte som källa - men som verktyg att hitta källor. I detta syfte fungerar Wikipedia förträffligt, även om den engelska förvisso är bättre i detta hänseende än den svenska, tyvärr. Vid något tillfälle har jag även gett elev i uppgift att finna källor till artiklar på Wikipedia som saknar sådana - en utmärkt träning i referatteknik, som dessutom kräver en massa inläsning och material-letning, färdigheter som många gymnasieelever idag behöver träna upp! :-) / 81.233.62.14 8 september 2009 kl. 18.24 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Det gör jag. Men det är bättre att lära sina elever källkritik än att förbjuda dem att göra vissa saker utan förklaring. /Grillo 8 september 2009 kl. 18.03 (CEST)
- Finns källhänvisning i artikeln ser jag inget fel på det. J 1982 8 september 2009 kl. 17.35 (CEST)
Sååå, finns det några lärare som använder Wikipedia i undervisningen?//Hannibal 13 september 2009 kl. 11.59 (CEST)
Rösta på de nominerade artiklarna!
[redigera | redigera wikitext]Just nu ligger det nio artiklar föreslagna att bli bra eller utmärkta. Var med och lägg din röst på Coppermineexpeditionen, Georg Friedrich Händel, Ne-Yo, Satyajit Ray, Béla Bartók, Franz Schubert, Igor Stravinskij, Madness, Dvärgplanet. Rex Sueciæ 11 september 2009 kl. 10.02 (CEST)
- Tre dagar senare och 14 artiklar är för närvarande nominerade för bra eller utmärkt. Var med och röst på WP:AN, fler röster behövs! Sofokles 14 september 2009 kl. 19.19 (CEST)
Blåa Wikipedia-sidor
[redigera | redigera wikitext]På engelskspråkiga har alla sidor i namnrymden Wikipedia en svag blå ton, så att man klart ser vilken namnrymd man är i och inte blandar samman en artikel och en essä till exempel. Är det här något vi vill införa på svenskspråkiga Wikipedia?//Hannibal 13 september 2009 kl. 17.23 (CEST)
- Jag stödjer idén, men har ingen särskild åsikt om vilken ton som bör användas. Jag är något mindre entusiastisk beträffande rosa eller lila toner dock. Jiell 13 september 2009 kl. 17.29 (CEST)
- Mja, jag gillar idén sådär. När jag växlar mycket mellan enwp och swp ser jag ibland blått på swwp också.. tycker det är tydligare och bättre med vitt, men det handlar kanske om vanan. Höstblomma 13 september 2009 kl. 17.34 (CEST)
- Kan kanske vara en idé, men jag är inte riktigt säker. Starka toner är i varje fall inte en bra idé. Svanen93 13 september 2009 kl. 18.00 (CEST)
- Jag tycker det är en bra idé. Jag har i mitt css-script ställt in olika bakgrundsfärger på de flesta namnrymder. Jag tror det skulle kunna vara av värde även som standard (för oinloggade och de som inte ställt in nåt själva). Det används på flera andra språkversioner av Wikipedia, bland annat den tyska, som brukar ligga i framkant vad gäller användarvänlighet. Där tror jag dessutom de har lite skarpare färger. BOiviE 13 september 2009 kl. 20.04 (CEST)
- Jag stödjer också förändringen och tror det kan vara bra för att underlätta förståelsen av namnrymderna. Det kan gärna vara en något tydligare färg än enwp, men förstås inte så tydlig så det stör läsandet. Njaelkies Lea (d) 13 september 2009 kl. 20.54 (CEST)
- Inte mig emot, även om jag aldrig tänkt på detta förrän nu när jag uppmärksammades på det! Jag skulle därför inte tro att det är så många som drar nytta av funktionen, men den stör inte heller! Fernbom2 13 september 2009 kl. 20.59 (CEST)
- Ungefär som Fernström. Vilka färger som bör användas kanske är lite svårare. //Tanzania Diskutera med mig 13 september 2009 kl. 23.33 (CEST)
- Själv har jag en ljust gul bakgrund på sidorna i Wikipedianamnrymden, så som det var tidigare innan vi ändrade till monobook-skinnet (om ni minns?) Hur som helst, ljust gult är vilsamt för ögonen att titta på, så det är något som jag rekommenderar. / Elinnea 14 september 2009 kl. 15.37 (CEST)
- Jag minns inte vilken färg det är. Kan du visa, är du snäll?//Hannibal 14 september 2009 kl. 16.47 (CEST)
- Man går in på "inställningar" och väljer "standard" och kollar sen på en sida i Wikipedianamnrymden (t.ex Bybrunnen) så ser man den. Det är möjligt att den kanske är lite för vaniljig för andra, men jag tror att det skulle vara bra med nån ljusgul färg, kanske lite "gammalt papper-känsla", kanske FFFACD? / Elinnea 14 september 2009 kl. 18.38 (CEST)
- Det skulle kanske vara något för diskussionsnamnrymden annars? Njaelkies Lea (d) 14 september 2009 kl. 19.00 (CEST)
Fil-namnrymden
[redigera | redigera wikitext]Var hittar jag diskussioner runt tömmandet av filnamnrymden och att stänga av möjligheten att ladda upp filer på svenska wikipedia? -- L a v a l l e n 14 september 2009 kl. 17.28 (CEST)
- De här sidorna är nog de mest centrala: Wikipediadiskussion:Exemption Doctrine Policy med arkiv. —CÆSAR 14 september 2009 kl. 18.08 (CEST)
- En snabb sammanfattning av det viktigaste argumentet är väl att det förenklar att slippa hantera upphovsrättsfrågor lokalt, när det finns en massa upphovsrättsexperter (och självutnämnda sådana) på Commons som kan sköta det åt oss. Samt förstås att en bild som kan användas på svwp även bör kunna användas på andra projekt utan onödiga omvägar. Jag suckar varje gång jag översatt en artikel från enwp och bildlänkarna är trasiga, och det inte ens handlar om fair use-bilder. /Grillo 14 september 2009 kl. 22.52 (CEST)
Ingen äger artikeln
[redigera | redigera wikitext]För ett tag sedan flyttades Georg Friedrich Händel av Användare:Rex Sueciæ till en egen användarsida. Den flyttades sedan tillbaka och återställdes. Samtidigt har Användare:Jopparn/Inbördeskriget i Sierra Leone funnits sedan mars 2009, men ämnet verkar sakna artikel på svenska (på engelska finns en:Sierra Leone Civil War). Vad gäller egentligen för sådant? Jag tycker vi skall sluta med sådant, eftersom det hindrar de som har kunskap i ämnet att utöka artikeln, eftersom man vanligtvis inte skall redgiera andras användarsidor. Det finns en "Mall:Pågår" när man arbetar mycket med en artikel och vill undvika redigeringskrockar. Den skall visserligen användas i några timmar, men ändå. J 1982 14 september 2009 kl. 22.22 (CEST)
- Håller man på med en artikel tycker jag det är bra. //Tanzania Diskutera med mig 14 september 2009 kl. 22.25 (CEST)
- Skillnaden mot att lägga in artikeln på den egna hårddisken och bearbeta den där är ...? Man måste kunna bygga på en artikel utan att den hela tiden är i ett skick där den platsar på Wikipedia, någonting annat är inte hållbart för längre och mer ambitiösa försök att bättra på artiklarna. /Julle 14 september 2009 kl. 22.28 (CEST)
- Och det är klart man kan förbättra artiklar medan någon annan håller på med ett större projekt. Den som gör det större projektet bör förstås kolla så h*n inte raderar info när den nya texten läggs in. Däremot gillar jag inte att man flyttar artikeln från sin användarsida till artikelnamnrymden, och därmed raderar den gamla historiken. Även om historiken återställs ser det märkligt ut. Eftersom man bara skrivit själv är det bättre att bara kopiera över koden. Man bör ju som sagt ändå anpassa texten till den som redan finns i artikeln. /Grillo 14 september 2009 kl. 22.49 (CEST)
- Jo, naturligtvis. Men det innebär ju bara att man får kika så att man inte raderar bra material som tillkommit, inte att man inte bör kunna arbeta vidare med anteckningar i ett dokument och annat som inte fungerar i själva artikeln på Wikipedia. /Julle 14 september 2009 kl. 23.02 (CEST)
- Det handlade om en utbyggnad av en basartikel från 12 000 byte till 41 000 bytes, som sedan bantats till ca 34 000. En sådan utökning går inte att göra på annat sätt, men det är fel att påstå att jag flyttade den. Jag gjorde en kopia och slog sedan samman den gamla med min nya och flyttade tillbaka. Originalartikeln fanns hela tiden kvar och vem som helst kunde förstås redigera både i den gamla och i den nya, då den var på plats.
- Jag inser att jag gjorde fel då jag sedan flyttade ”min” artikel till den gamla sidan, men jag trodde detta arbetssätt var det korrekta. Ber om ursäkt. Vad som avses med antydningen ”ingen äger artikeln” förstår jag inte. Allt gott! Rex Sueciæ 14 september 2009 kl. 23.04 (CEST)
- Vad bra att det hela blev utrett, jag undrade just vad som avsågs med detta inlägg. Att Jopparn arbetar/arbetat med en artikel som ännu inte finns är ju bara bra. Och bra att inget hindrar att någon annan skapar artikeln under tiden :) BiblioteKarin 14 september 2009 kl. 23.14 (CEST)
- Jo, naturligtvis. Men det innebär ju bara att man får kika så att man inte raderar bra material som tillkommit, inte att man inte bör kunna arbeta vidare med anteckningar i ett dokument och annat som inte fungerar i själva artikeln på Wikipedia. /Julle 14 september 2009 kl. 23.02 (CEST)
- Och det är klart man kan förbättra artiklar medan någon annan håller på med ett större projekt. Den som gör det större projektet bör förstås kolla så h*n inte raderar info när den nya texten läggs in. Däremot gillar jag inte att man flyttar artikeln från sin användarsida till artikelnamnrymden, och därmed raderar den gamla historiken. Även om historiken återställs ser det märkligt ut. Eftersom man bara skrivit själv är det bättre att bara kopiera över koden. Man bör ju som sagt ändå anpassa texten till den som redan finns i artikeln. /Grillo 14 september 2009 kl. 22.49 (CEST)
- Jag håller med Grillo om att det är mindre bra att radera en sida och lägga över sin artikel då historiken pajar och har funderat på att initiera en diskussion om det (framförallt då WP:Projekt astronomi gemensamt arbetat med översättningar på undersidor till min användarsida, och nu senaste på projektsidan och vi varit osäkra på hur vi bäst skulle göra med överflyttningen).
- Jag förstår dock inte alls vad problemet med min artikel om Inbördeskriget i Sierra Leone är? Det finns som sagt ingen artikel på svenska och ingen historik att förstöra. Grunden till den kommer från en uppsats på B-nivå som jag skrivit i ämnet, och jag har inte kopierat över den än för att jag inte anser mig färdig med den. Jag redigerar den ännu (senaste gången var den 17 augusti) och har ett flertal källor att använda för att komplettera den med. Jag har lagt den på min användarsida just för att slippa använda en pågår-mall eller liknande och för att kunna se att jag inte gör några syntaxfel eller liknande, vilket är svårt i Open Office, då det tyvärr saknar förhandsgranskning... Alternativet skulle vara att jag behåller den i ett dokument på min hårddisk, men jag ser inte att Wikipedia skulle tjäna någonting på det. Har någon kommentarer om det som står på undersidan är det ju för övrigt bara att skriva en rad på diskussionen. Jopparn 14 september 2009 kl. 23.11 (CEST)
- Jopparn, i ditt fall handlar det inte om att historik förstörs, utan at de som har kunskapar i ämnet eller källor så gott som hindras från att redigera artikeln fastän den synts i ett halvår. Klart de kan starta artikel om ämnet, men meningen är ju att vi skall samarbeta. J 1982 14 september 2009 kl. 23.21 (CEST)
- Skulle det ha varit ok om sidan hette t.ex. Användare:Jopparn/Testsida? //Lelle1987 14 september 2009 kl. 23.33 (CEST)
- Vi måste återigen betänka – att vi är olika. Några föredrar att pilla lite här och där, andra skriver stubbar och åter andra lägger ned stor möda på att publicera ”färdiga” artiklar. Att antyda att det ena eller andra sättet är fel är att ta bort arbetsglädjen. Som vanligt är det bra med mångfald. (Jag är f.ö. säker på att Jopparn gärna tar emot synpunkter på sin artikel även då den ligger under hans användarsida.) Rex Sueciæ 14 september 2009 kl. 23.35 (CEST)
- Håller med Rex Sueciae fullständigt. Jag kan inte se att det är något fel att göra som Jopparn gör. När man är klar med en artikel lägger man ut den i artikelnamnrymden, men ibland kan det faktiskt vara rätt skönt att kunna ägna sig åt en artikel i lugn och ro på sin egen sida. Det är helt enkelt ett sätt att jobba som varken är bättre eller sämre än något annat. Jag gör på samma sätt, och det kommer jag att fortsätta med. Nitramus 14 september 2009 kl. 23.46 (CEST)
- Vi måste återigen betänka – att vi är olika. Några föredrar att pilla lite här och där, andra skriver stubbar och åter andra lägger ned stor möda på att publicera ”färdiga” artiklar. Att antyda att det ena eller andra sättet är fel är att ta bort arbetsglädjen. Som vanligt är det bra med mångfald. (Jag är f.ö. säker på att Jopparn gärna tar emot synpunkter på sin artikel även då den ligger under hans användarsida.) Rex Sueciæ 14 september 2009 kl. 23.35 (CEST)
- Skulle det ha varit ok om sidan hette t.ex. Användare:Jopparn/Testsida? //Lelle1987 14 september 2009 kl. 23.33 (CEST)
- Jopparn, i ditt fall handlar det inte om att historik förstörs, utan at de som har kunskapar i ämnet eller källor så gott som hindras från att redigera artikeln fastän den synts i ett halvår. Klart de kan starta artikel om ämnet, men meningen är ju att vi skall samarbeta. J 1982 14 september 2009 kl. 23.21 (CEST)
- Jag kan bara hålla med Rex här. Jag vill inte lägga upp en artikel som jag arbetat åtskilliga timmar med, men som jag ännu inte känner mig nöjd med. Jag vill i lugn och ro arbeta med den och forma den färdigt först så att jag känner mig nöjd. Sedan får andra får släppa sin skapandekraft fri på den och göra sina tillägg och förändringar, men om det inte finns en bra grund först så blir det lätt spretigt och ostrukturerat. Det är så jag trivs med att arbeta här och det tänker jag inte ändra på.
- Alternativet till att ha det på en undersida är alltså ett dokument på min dator, men jag ser inte att Wikipedia tjänar på det. Tvärtom. Som det är nu har ju alla andra möjligheten att åtminstone komma med tips/åsikter på diskussionssidan, och de slipper kanske lägga tid på att själva skriva artikeln när de ser att den iaf är på gång. Jopparn 14 september 2009 kl. 23.55 (CEST)
- Det finns fortfarande ingen som hindrar någon ifrån att redigera artikeln i det befintliga skicket, så jag förstår inte varför J upprepar det argumentet. Däremot kan såna här undersidor gå till överdrift. Jag läste ovan om att de använts för samarbeten (!) inom ett projekt. Varför inte bara lägga ut artikeln då och föra samarbetet i artikelnamnrymden? Det är ju det en öppen wiki är bra till... Kom ihåg att undvika inmurade trädgårdar. /Grillo 15 september 2009 kl. 00.38 (CEST)
- Något tekniskt eller formellt hinder mot att redigera en artikel som ligger som undersida till en personlig sida finns inte, men det är säkert många som drar sg för det. Man ändrar ju inte i någon annans personliga presentation, även om det går att göra det. En undersida till presentationen uppfattas nog ofta som en förlängning av presentationen av många, även om man bör kunna bedöma sådana undersidor olika beroende på vad de innehåller. DG 15 september 2009 kl. 01.25 (CEST)
- Jag pratar alltså inte om att redigera undersidan utan om att redigera själva artikeln. Den som skriver den utvecklade artikeln på en undersida (eller för den delen i sin dator) ska ju ändå inte lägga in sin version av artikeln utan att kontrollera att ingen information går förlorad. Information man lägger in i artikeln ska alltså inte försvinna, bara för att någon arbetar med en större utökning vid sidan om. Sedan, om man vill uppmärksamma någon som skriver på en undersida om något kan man lätt göra detta. Det är svårare om personen håller sig på sin egen dator... För övrigt: att klaga på att folk utökar artiklar är verkligen att skjuta hela projektet i foten. /Grillo 15 september 2009 kl. 01.29 (CEST)
- Well, det här med att ingen information ska gå förlorad (låter lite som "leave no man behind"! :D). Jag tror inte att det alltid är ett så nyttigt tankesätt, artiklarna riskerar efterhand likna skräphögar där man bara dumpar in ny fakta utan tanke på helheten. Ibland måste man våga rensa undan lite också. Det kanske är ett lyxproblem än så länge på svwp, men på t.ex. enwp är det vardagsmat.
- Jag pratar alltså inte om att redigera undersidan utan om att redigera själva artikeln. Den som skriver den utvecklade artikeln på en undersida (eller för den delen i sin dator) ska ju ändå inte lägga in sin version av artikeln utan att kontrollera att ingen information går förlorad. Information man lägger in i artikeln ska alltså inte försvinna, bara för att någon arbetar med en större utökning vid sidan om. Sedan, om man vill uppmärksamma någon som skriver på en undersida om något kan man lätt göra detta. Det är svårare om personen håller sig på sin egen dator... För övrigt: att klaga på att folk utökar artiklar är verkligen att skjuta hela projektet i foten. /Grillo 15 september 2009 kl. 01.29 (CEST)
- Något tekniskt eller formellt hinder mot att redigera en artikel som ligger som undersida till en personlig sida finns inte, men det är säkert många som drar sg för det. Man ändrar ju inte i någon annans personliga presentation, även om det går att göra det. En undersida till presentationen uppfattas nog ofta som en förlängning av presentationen av många, även om man bör kunna bedöma sådana undersidor olika beroende på vad de innehåller. DG 15 september 2009 kl. 01.25 (CEST)
- Angående ämnet så visst kan jag se ett problem om folk jobbar länge på en artikel i sin användarnamnrymd och sedan helt enkelt flyttar tillbaka utan eftertanke, men det är nog ett relativt litet problem i det stora hela. Jopparns Sierra Leone-artikel ser jag öht inget problem med eftersom den ändå inte existerar. Anledningen till att vi i projekt astronomi inte klistrar in våra projekt direkt i artikelnamnrymden och jobbar där är för att vi går ut ifrån utmärkta engelska artiklar som vi översätter och sedan jobbar in det från den svenska artikeln som verkar relevant. Däremot skulle man ju kunna tänka sig att vi lägger ut avsnitt för avsnitt efterhand de blir klara så blir det inte lika dramatiskt och påminner mer om vanligt artikelarbete. Och givetvis får vem som helst delta i detta. Njaelkies Lea (d) 15 september 2009 kl. 07.55 (CEST)
- Helt kort, håller med J 1982 och Grillo. --NERIUM 15 september 2009 kl. 08.19 (CEST)
- Varför kan man inte ha den engelska texten på en projektsida och lägga in den översatta direkt i artikeln? Att "inget ska gå förlorat" är förstås en överdrift, men om det finns (bra) info i den svenska ska den naturligtvis inte gå förlorad när en längre version läggs in. Det vore bättre om man kunde fokusera på andemeningen istället för specifika formuleringar och leta efter feltolkningar. Finns det någon som inte håller med om att information bör bevaras...? /Grillo 15 september 2009 kl. 11.47 (CEST)
- "Varför kan man inte ha den engelska texten på en projektsida och lägga in den översatta direkt i artikeln" När jag översätter själv gör jag så, men en av de stora fördelarna med det här samarbetet har varit att vi redan innan saker och ting läggs ut hinner fånga upp de allra flesta sakfelen och stavfelen. Det vore synd om den möjligheten gick förlorad. Men i någon mån kan vi säkert anpassa oss som kompromiss.
- Är vi verkligen oeniga i övrigt? Jag vet inte.. Jag letar inte efter feltolkningar, jag tror bara inte att det är bra med sådana klyschor och generaliseringar, speciellt de som inte ska tolkas bokstavligt. Saker och ting bör prövas var för sig på egna grunder. Att säga att "information bör bevaras" är väl acceptabelt, däremot är "information ska bevaras" inte hållbart. Jag skäms inte för att jag tar bort fakta som jag anser gör Wikipedia sämre, även om informationen kan vara sann i sig. Njaelkies Lea (d) 15 september 2009 kl. 12.45 (CEST)
- Det som jag tycker framförallt är problematiskt är när användarnamnrymdartiklarna används som någon sorts parallella artiklar till de vanliga. Som Användare:Believer/sandlåda som är kategoriserad i det vanliga kategorisystemet (och har varit så under en längre tid). Carnot 15 september 2009 kl. 13.13 (CEST)
- Jag har inte följd den här diskussionen men givetvis skall inte sidor i användarnamnrymden kategoriseras bland våra artiklar, det är bara att kommentera bort kategorierna där detta förekommer. /-nothingman- 15 september 2009 kl. 15.18 (CEST)
- Jag tycker det naturligaste vore att skriva artiklarna direkt i artikelnamnrymden, för då kan andra lättare hjälpa till i arbetet under tiden. Men vill några arbeta på andra sätt måste det naturligtvis vara helt okej, så länge resultatet till slut hamnar i artikelnamnrymden. Det är ju bättre ju mer som skrivs/utökas/förbättras, oavsätt på vilket sätt det sker. -- boıviE 15 september 2009 kl. 16.51 (CEST)
Rekommendationer
[redigera | redigera wikitext]Jag tror det vore på sin plats att presentera arbetssättet att använda en egen undersida eller en ordbehandlare, med tanke på dem med mindre datorvana och mindre erfarenhet av Wikipedia, men för vilka arbetssättet skulle passa. Sådana finns säkert.
För en nybörjare som ogillar webbläsarens editeringsfunktion (den är ju helt sekundär i de flesta fall, utom just vid wikipediaarbete, och få har valt webbläsare med editeringsfunktionen som valkriterium) kan det vara mycket bra med tipset om att använda en extern editor. Framförallt kan man genom sådana råd göra det mycket lättare att hindra dels märklig historik, dels bortfallen information.
Jag skulle alltså vilja ha en Wikipedia-sida med rekommendationer och tips för detta arbetssätt och varningar för de problem som kan uppstå. Några punkter:
- Kolla diffen mellan den artikelversion du utgick ifrån och den nuvarande innan du lägger in din version. Mycket lättare så än att utgå från en diff mellan din nya och en ändrad "offentlig" version. Små ändringar är lätta att inarbeta. Kolla en gång till att ingen hann spara däremellan och gör om diffen vid behov.
- Ändringar i artikelns struktur är mycket jobbigare: hopplöst att i en diff se stavfelsrättningar och liknande, då stycken samtidigt flyttats. Har någon goda råd? (Jag försöker minska på problemet då jag själv flyttar stycken genom att anteckna småfel och åtgärda dem först efter att jag sparat. Det vore viktigt att i redigeringskommentaren anteckna strukturändringar, så att man lätt hittar de mindre svårtolkade diffarna)
- En egen rätt bra version av artikeln kan bli liggande på användarsidan då användaren av någon anledning försvinner eller tar en paus. Om någon under tiden gör större ändringar går arbete till spillo. Integrera din version tillräckligt snabbt. En anteckning om att arbete pågår är ett tveeggat svärd som borde diskuteras. Skall man rekommendera en länk till arbetet på diskussionssidan?
- Den som arbetar på en egen undersida kan antas vilja arbeta i fred. Om bidrag välkomnas bör detta markeras - men då blir frågan vilken version andra bör arbeta på, den officiella eller den inofficiella, och historiken kan gå förlorad
- Historiken: administratörer bör knappast använda sina befogenheter till att förstöra historiken och vanliga användare kopierar väl helt enkelt över wikitexten så att hela bidraget blir en enda ändring – oproblematiskt om andra inte bidragit på undersidan och man inte utnyttjat redigeringskommentarerna. Om man utnyttjat dem bör väl en länk till undersidan ingå i redigeringskommentaren (och då är det bra att använda artikelns namn i undersidans namn och inte återanvända sidan à la "test").
Det finns säkert flera punkter jag inte kommit att tänka på och vissa av dem ovan behöver utvecklas med eftertanke. Verkar idén om en sådan sida vettig? Var bör den placeras?
Det kunde också vara bra med tips för externa editorer. Jag är förvånad om ingen gjort en emacs-"mode" med syntaxfärgning etc. för wikitext, men jag tror inte det finns något sådant i den officiella distributionen. En länk vore bra. För de populäraste ordbehandlingsprogrammen finns det säkert ett och annat tips (editorer är lättare att anpassa vettigt, men ordbehandlingsprogrammen används väl numera av flera).
--LPfi 15 september 2009 kl. 09.31 (CEST)
Konstig kategori som borde bort
[redigera | redigera wikitext]Kategori:Link templates är en engelsk kategori som finns i ett par mallar. Undrar om någon kan få bort detta?--Bruno Rosta 14 september 2009 kl. 23.08 (CEST)
- Används mallarna ens till något? Verkar som hela mallarna är klippta och klistrade rakt av från enwp och sedan inte använda? //Lelle1987 14 september 2009 kl. 23.11 (CEST)
- Den mall som låg där, när jag tittade i morse, var
{{Bildmap}}
och dess dokumentationssida. Jag tog mig friheten att "försvenska" kategoriseringen" till svenska Kategori:Hjälpmallar. --MagnusA 15 september 2009 kl. 15.15 (CEST)
- Den mall som låg där, när jag tittade i morse, var
Din hjälp snälla ...
[redigera | redigera wikitext]Förlåt mig för att använda maskinöversättning.
Över på engelska wikipedia många detaljer i fallet Mehdi Ghezali finns hänvisningar till en svensk hemsida: http://www.contra.nu/kommentar0429.html Jag skulle vilja veta om svenska talare om denna källa som en "tillförlitlig källa".
Skål! Geo Swan 14 september 2009 kl. 23.29 (CEST)
- Not to be rude, but it's better to write in English if you don't know the language enough to be able to reply to comments in the same language as you wrote the question in... Contra is a neoliberal conservative magazine and probably not a very reliable source. /Grillo 14 september 2009 kl. 23.39 (CEST)
- Thank you for trying to communicate with us in our own language, but really, it's far easier for us to read English than a machine translation.
- I've not read the article in question, but Contra is a political publication. As such, it's better than a random blog post, but it's in no way a neutral source. /Julle 14 september 2009 kl. 23.43 (CEST)
"Readability" gör ditt läsande på nätet bättre
[redigera | redigera wikitext]Readability är ett ganska enkelt koncept, du går in på projektets sida och väljer vilka inställningar du föredrar (marginal, textstorlek osv), sedan drar du en länk till din webbläsares bokmärkes-rad (under adressfältet). När du trycker på denna knapp körs ett javascript som hämtar texten på sidan du läser och gör om den till ett mer läsvänligt format. Detta är otroligt skönt när man ska läsa text som är dåligt formaterad, till exempel på en nyhetssida full med annonser och med liten text. Ibland väljer scriptet ut fel text, men oftast funkar det väldigt bra.
Exempel: Dikten Karl XII på Wikisource, original och med readability (man trycker på en av ikonerna till vänster för att återställa sidan till det normala, eller för att skriva ut osv). Behöver väl antagligen inte nämna att detta även är otroligt bra när man just ska skriva ut. Enjoy! »нотвист(d.|b.) 15 september 2009 kl. 01.27 (CEST)
Toolserver
[redigera | redigera wikitext]Dum fråga kanske, men vet inte hur jag gör för att önska en artikel? Känns konstigt att inte Toolservern har någon aritkel (så vitt jag kan hitta). Någon som vet när den kommer fungera igen för övrigt? Starscream 14 september 2009 kl. 12.12 (CEST)
- Du kanske tänker på Wikipedia:Önskelistan. Men en artikel i encyklopedin tycker jag nog inte att Wikimedia Deutschlands toolserver (för det var väl den du menade?) är värd. Kanske en metasida i Wikipedianamnrymden? —CÆSAR 14 september 2009 kl. 13.41 (CEST)
- Ok, jag gick in på, Wikipedia:Önskade_artiklar men den var ju inte rätt, då vet jag inför framtiden om det är ett ämne som jag själv inte har källor eller insikt i. Nej, den kanske inte ska vara med i encyklopedin men det borde ju finnas information om de verktyg som vi som användare kan använda oss av för att underlätta arbetet med wikipedia någonstans. Artikeln finns ju inte heller på enwp så det är nog olämpligt att skapa en här, men metasida borde vi nog ha. Hur gör jag för att lägga in den på en önskelista? Starscream 14 september 2009 kl. 13.47 (CEST)
- Här finns en artikel om Toolservern. Annars nämns den i ett antal länkar på Wikipedia:Externa hjälpmedel även om det inte finns någon separat förteckning över vad som finns där.//Hannibal 14 september 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Tack så mycket, får lära mig hitta lite bättre kanske :) Starscream 14 september 2009 kl. 14.33 (CEST)
- Jag har varit här sen 2005 och lär mig fortfarande massor varje vecka...//Hannibal 14 september 2009 kl. 16.48 (CEST)
- Den har redan en artikel på meta toolserver Starscream 16 september 2009 kl. 15.06 (CEST)
- Jag har varit här sen 2005 och lär mig fortfarande massor varje vecka...//Hannibal 14 september 2009 kl. 16.48 (CEST)
- Tack så mycket, får lära mig hitta lite bättre kanske :) Starscream 14 september 2009 kl. 14.33 (CEST)
- Här finns en artikel om Toolservern. Annars nämns den i ett antal länkar på Wikipedia:Externa hjälpmedel även om det inte finns någon separat förteckning över vad som finns där.//Hannibal 14 september 2009 kl. 13.52 (CEST)
- Ok, jag gick in på, Wikipedia:Önskade_artiklar men den var ju inte rätt, då vet jag inför framtiden om det är ett ämne som jag själv inte har källor eller insikt i. Nej, den kanske inte ska vara med i encyklopedin men det borde ju finnas information om de verktyg som vi som användare kan använda oss av för att underlätta arbetet med wikipedia någonstans. Artikeln finns ju inte heller på enwp så det är nog olämpligt att skapa en här, men metasida borde vi nog ha. Hur gör jag för att lägga in den på en önskelista? Starscream 14 september 2009 kl. 13.47 (CEST)
Felstavning
[redigera | redigera wikitext]Jag har lyckats stava fel i artikelns namn och har tyvärr ingen aning om hur jag kan ändra då artikelns namn ej dyker upp i redigeraren. Hjälp! --Nishmat 16 september 2009 kl. 21.40 (CEST)
- Klicka på fliken "Flytta". Thoasp 16 september 2009 kl. 21.41 (CEST)
- Jag har flyttat artikeln till det rättstavade namnet./ Sofokles 16 september 2009 kl. 21.42 (CEST)