Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Mars

Visa omdirigeringar i kategorier

Hur innehållet i kategorier visas skiljer lite mellan exempelvis engelska och svenska Wikipedia. Vi har fördelen att kunna se hur många artiklar en underkategori innehåller, något som engelska Wikipedia inte använder (vad jag förstått av kapacitetsskäl). Engelska Wikipedias kategorier har istället fördelen att man ser i de fall där omdirigeringar ingår i kategorier, genom att dessa är kursiverade. Jämför svenska Kategori:Seriefigurer i Tintin (där det för övrigt finns infogningskandidater) med engelska Category:Tintin characters. Jag tror att det kanske kan vara bra i vissa fall att ha omdirigeringar i kategorier, ifall man vill skapa kompletta listor (det är dock en sidodiskussion), och jag tycker i vilket fall det skulle vara bra om vi också kunde se vilka artiklar i kategorier som är omdirigeringar, och vilka som är vanliga artiklar. Därför föreslår jag att vi försöker införa den funktionen även här (hur man nu gör det). Tror ni det är en bra idé? Är det möjligt? --ɐbuı1ɟ 26 januari 2009 kl. 01.03 (CET)

Ja, det är en bra idé. Även tyskwikipedia har samma finess. /rrohdin 26 januari 2009 kl. 06.29 (CET)

Det skulle säkert i vissa fall vara bra, men långt ifrån alltid. Jag tycker till exempel inte det vore bra om alla omdirigeringar som är felstavning av ett namn kommer med i kategorier. När jag skapar/redigeringar om fotbollsspelare är det nog snarare regel än undantag att jag slänger upp en omdirigeringssida från en vanlig felstavning av namnet. Ett annat exempel är ryska fotbollsspelare och ishockeyspelare där jag är ganska övertygad om att gemene man söker på den engelska transkriberingen av namnet och följaktligen kommer till artikelsidan via en redirect. /-nothingman- 27 januari 2009 kl. 07.45 (CET)

Men huvudfrågan var ifall det är bra ifall man ser vilka länkar i en viss kategori som bara är omdirigeringar och vilka som är vanliga artiklar. --ɐbuı1ɟ 27 januari 2009 kl. 15.19 (CET)

Hmmmm, jag trodde inte vi kategoriserade omdirigeringssidor här, där ser man. Då får jag säga att jag inte har någon klar åsikt i frågan men visst skulle det kunna vara praktiskt att se vilka artiklar som är omdirigeringar och vilka som inte är det. /-nothingman- 27 januari 2009 kl. 15.30 (CET)

Jag tror sällan man gör det, men det förekommer (och jag tror inte det bara är jag som ligger bakom dessa). Jag har haft en tanke om att, ja, det kan ju faktiskt vara användbart att kategorisera omdirigeringar i vissa fall, särskilt om man menar att kategorier skall ersätta listor. Men detta kanske man kunde starta en annan diskussion om, med tanke på att det är skilda frågor. --ɐbuı1ɟ 27 januari 2009 kl. 15.59 (CET)

Att kategorisera omdirigeringar är nyttigt om det rör sig om en förkortning, där huvudartikeln är namngiven efter den fulla utläsningen, som kanske inte är den typiska benämningen. --87.227.78.40 1 februari 2009 kl. 02.37 (CET)

Jag tycker inte att omdirigeringar bör kategoriseras när det rör sig om alternativa namnformer, rättstavade eller ej. Däremot är det vettigt att kategorisera en omdirigeringssida om titeln till denna är värd en egen kategori, som kanske inte ens passar på artikeln som omdirigeringen pekar på. Ett exempel är Kapten Ahab som pekar vidare till Moby Dick och som är kategoriserad i kategori:fiktiva sjömän. Det är enligt min mening värdefullt att hitta honom där trots att han inte har, och förmodligen inte kommer att behöva, någon egen artikel. Eftersom jag alltså anser att det är vettigt att ibland kategorisera omdirigeringar tycker jag också att det kunde vara värdefullt att se skillnaden på kategorisidorna. /dcastor 1 februari 2009 kl. 06.09 (CET)

Om det är fråga om två helt olika namn tycker jag gott att omdirigeringar också kan kategoriseras. T.ex. bör man kunna hitta artikeln från Mark Twain och Samuel Langhorne Clemens.

andejons 1 februari 2009 kl. 08.33 (CET)

Även om det alltså inte verkar vara så många som har uppmärksammat det hela, så verkar vi vara några som tycker det är en bra idé, och ingen som motsätter sig det hela. Frågan återstår då hur man gör för att införa funktionen? --ɐbuı|ɟ 9 februari 2009 kl. 15.39 (CET)

När jag skapat artiklar om asteroider så har det inte alltid funnits material till en egen artikel om asteriodens måne trots att den haft eget namn (eller nummer i vissa fall) - i de fallen har jag skapat en redirect med egen kategori till Kategori:Asteroidmånar -- se själva! Innocent bystander 9 februari 2009 kl. 15.50 (CET)

Det är ett litet tillägg i MediaWiki:Common.css. Eftersom ingen var emot ändringen så fixar jag det nu. /EnDumEn ✍ 12 februari 2009 kl. 13.38 (CET)

Tack! Det fungerar utmärkt. /rrohdin 13 februari 2009 kl. 11.40 (CET)

Jaha, nu ser jag skillnaden, att omdirigeringssidorna är kursiverade. Kanske inte helt självklart innan man kommer på det, men bra. Ghostrider ♠ 13 februari 2009 kl. 11.58 (CET)

Toppen! Det var ju inte dumt alls. :) Så bra att det blev något av det. --ɐbuı1ɟ 15 februari 2009 kl. 15.48 (CET)

Censor (oversight)

Vi har behov av att ge ytterligare en användare censor-behörighet. Vid nästa månadsskifte kommer vi bara ha en censor kvar, och Wikimedias regler säger:

”

On any wiki, there must be at least two users with Oversight status, or none at all. This is so that they can mutually control and confirm their actions. In the case where only one Oversight is left on a wiki (when the only other one retires, or is removed), the community must appoint a new Oversight immediately (so that the number of Oversight is at least two).

„

Så fundera på vilka som kan vara lämpliga, och fråga dem om de är villiga att ställa upp. Nominering sker sedan på WP:AAB. Observera att vi kan ha fler än två censorer, ifall vi hittar flera lämpliga kandidater. --  boivie  ✎ 26 januari 2009 kl. 11.16 (CET)

Varför kommer en av användarna sluta? Calandrella 27 januari 2009 kl. 22.13 (CET)

H*n har inte kandiderat för förlängning av tillgång till censur-verktygen, som löper ut i slutet av januari, se diff. Ett annat alternativ (om vi inte hittar någon ytterligare lämplig kandidat) är att vi slutar ha lokala censorer, utan låter stewarder på meta sköta de ärendena istället. -- BoİvİE  30 januari 2009 kl. 09.58 (CET)

Nu har båda våra censorer blivit av med sin censor-behörighet. Men så snart vi godkänner någon mer, om vi gör det, så kommer Caesar få tillbaka sin tillgång till censor-verktygen, eftersom han redan är godkänd av gemenskapen. Om vi under tiden har behov av censor-åtgärder får den typen av förfrågningar göras direkt till stewarder på Meta. -- BOiVie  2 februari 2009 kl. 11.50 (CET)

Menar du att vi behöver någon utöver Swejohan om han nu blir vald? Jag kan tänka mig att ställa upp, men med tanke på mina tidigare adminval vet jag inte om jag kommer att få tillräckligt med stöd, även om jag själv vet att jag har integriteten för uppdraget. /Grillo 2 februari 2009 kl. 13.34 (CET)

Det räcker att SweJohan (eller någon annan) blir vald. Observera dock att Meta:Oversight förutom ett procentuellt stöd på 70-80 % kräver minst 25-30 positiva röster till kandidaten. Wikipedia:Censorer är därför kompletterat med kravet minst 25 positiva röster. /rrohdin 2 februari 2009 kl. 13.42 (CET)

Efter över en veckas omröstning har SweJohan 95% stöd, men endast 19 positiva röster, vilket alltså är en bit under Wikimedias krav. Så om ni önskar att svwiki ska ha egna censorer kan det vara idé att kolla upp om ni tycker SweJohan är lämplig och sedan rösta, alternativt att nominera någon annan/några andra. --boiViE  10 februari 2009 kl. 12.27 (CET)

Nu har SweJohan blivit vald och vi har alltså två censorer igen. -- BOİviE  16 februari 2009 kl. 08.41 (CET)

Språklänkarnas ordning

I vänstermarginalen syns språklänkarna till motsvarande artikel eller kategori på andra språk. (Läs mer om Wikipedia:Interwikilänkar#Språklänkar.) Länktexten är respektive språks eget namn på sig självt. När man redigerar en artikel kan man lägga språklänkarna i vilken ordning man vill, men oftast uppdateras de av robotar som lägger dem i en förvald ordning. På svenska Wikipedia tillämpas alfabetisk ordning efter språkkod. Det betyder till exempel att fi: (Suomi) kommer före fr: (Français). Flera andra språk av Wikipedia sorterar i stället språklänkarna alfabetiskt efter språkets namn, så att Suomi sorteras på S och inte på F. Valmöjligheterna finns beskrivna på m:Interwiki sorting order. Våren 2006 diskterades detta ämne på Wikipediadiskussion:Interwikilänkar#Interwikisortering och som jag tolkar diskussionen var vi eniga om att byta till alfabetisk sortering efter språknamn. Men detta beslut tycks aldrig ha blivit verkställt. Åsikten är väl densamma idag? Jag tänkte be att få detta infört i konfigurationen för pywikipediabot. Då kommer nya uppdateringar att läggas i den nya ordningen och under lång tid kommer många sidor att behålla sin gamla ordning. En fråga är dock om indonesiska id: (Bahasa Indonesia) ska sorteras på I (som på bokmål och engelska Wikipedia) eller på B (som på finska och estniska Wikipedia)? --LA2 11 februari 2009 kl. 15.29 (CET)

Saken diskuterades även i november 2007, då gick åsikterna i sär: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2007/November#Sorteringsordning_f.C3.B6r_IW-l.C3.A4nkar MiCkE 11 februari 2009 kl. 15.34 (CET)

Bahasa betyder alltså "språk" på indonesiska och malajiska, därav frågan. Svaret är inte självklart, men jag skulle förespråka sortering på I. —CÆSAR 11 februari 2009 kl. 15.57 (CET)

Jag ser ingen anledning att gå på annat än språkkod. Annars uppstår problematiken med språk på andra alfabet, osv. If it ain't broken osv. /Grillo 11 februari 2009 kl. 17.07 (CET)

Sortering på språkkod är bekvämt för dem som manuellt redigerar artikelns interwiki-länkar, som lätt hittar koden fi: under F. Men sortering på språknamn är bekvämt för dem som läser artikeln och de är betydligt fler. För läsaren är det fullständigt obegripligt att Suomi ska stå under F. Att arabiska (skrivet på arabiska) dyker upp under A, ryska under R och kinesiska i slutet av listan är ingen förändring mot idag. Däremot skulle japanska flytta sig från J (koden ja:) till N (nihongo). --LA2 11 februari 2009 kl. 17.57 (CET)

För en svensk läsare borde det vara smidigast om det stod finska och sorterades under F. Mason 11 februari 2009 kl. 18.57 (CET)

Sortering efter språkkod är det enda som jag ser som rimligt. Att språkoden fi: hamnar tillsammans med t ex fr: blir lättarbetat. Att börja sortera efter namn gör allting svårarbetat. Språk som inte skrivs med latinska alfabetet blir omöjliga att sortera för de som inte kan läsa dessa alfabet. Kinesiska är ett exempel och japanska. Den som söker finska hittar det trots allt om de letar lite. Jag har ofta problem med var jag ska lägga in sv: när jag är inne på andras wikipedior på andra språk och försöka hitta rätt plats för svenska. Det är inte alltid självklart. De flesta andra wikipedior gör som på svenska wikipedia dvs lägger in efter språkkod. Det är mest engelska, polska wikipedia och några enstaka till som utgör undantag. Jag hoppas att de i framtiden ändrar sig till att också sortera efter språkkod--Bruno Rosta 11 februari 2009 kl. 19.09 (CET)

Jag är benägen att gå på LA2:s linje att det är läsaren man ska se till i första hand. Vi skriver ju uppslagsverket för att det ska användas. Därför förespråkar jag sortering på språknamnet och inte koden. Regelbundna användare kan alltid lära sig regler som inte är 100% logiska, det är svårare för tillfälliga läsare, dessutom är de betydligt fler än oss. Njaelkies Lea (d) 11 februari 2009 kl. 19.21 (CET)

Nynorsk har (ofta) sina skandinaviska syskon längst upp - bokmål, svenska och danska - ett trevligt alternativ, men kanske svårt att införa konsekvent. /Innocent bystander 11 februari 2009 kl. 19.54 (CET)

Interwikilänkningen korrigeras med en robot har jag sett när jag har missat något språk och då är det roboten som bestämmer vilken ordning språken kommer och det verkar vara sortering efter språkkod. NERIUM 11 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

Ja, men nu var frågan om vi ska begära ändring på den. Vilket jag för läsarens skull tycker. En till synes osorterad lista, där Suomi kommer före Français förvillar läsaren. Eftersom en bot ändå kommer att göra den här sorteringen faller argumentet att det skulle vara svårt för oss människor att göra rätt. /Ainali 11 februari 2009 kl. 20.48 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag förespråkar att sortera efter språkets namn eftersom det då är lättare att hitta en viss iw-länk när man läser artikeln. Att det blir lite krångligare i redigeringsläget är ett litet pris att betala för det tycker jag. /-nothingman- 11 februari 2009 kl. 20.51 (CET)

Jo, det verkar rimligt att utgå ifrån läsarnas behov i första hand. Och då är nog sortering av indonesiska på i, och finska på s det bästa. Polska wikipedia har tydligen modifierat enwikis variant så att alla språknamn translitteras enligt nån iso-standard, det tycker jag verkar vara allra bäst. Varför gör inte enwiki så? -- boİVIE 11 februari 2009 kl. 21.19 (CET)

Håller också med om att namnen som visas i marginalen ska vara sorterade, inte bakomliggande koder. Det är för läsarna vi skriver. /Rolf B 11 februari 2009 kl. 22.07 (CET)

Det skapar kaos när man manuellt lägger in en ny språklänk. Wikipedia är inte till för att redigera med botar utan främst för att kunna redigera manuellt. Det går inte att veta hur en iw-länk ska ligga om man inte lägger den efter språkkod--Bruno Rosta 12 februari 2009 kl. 11.04 (CET)

Men Wikipedia går inte sönder om man lägger in länkarna i fel ordning. En bot fixar till det så småningom. —CÆSAR 12 februari 2009 kl. 11.07 (CET)

Angående fel så kanske någon kan ta en titt på detta - Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 11.23 (CET)

Som sagt var, wikipedia är inte först och främst avsett för redigeringar med botar. Lägger man in en ny språklänk kan det vara ett elände att lägga den rätt, och då kan det bli mycket galnare placering. Att börja lägga in dessa efter namnen skapar bara problem vid manuell redigering. Lägger man efter språkkoderna så är det lätt att hitta. Att ja: ska ligga nära andra på j är lätt att förstå. Men att japanska heter nihongo på japanska är inte många som vet. Det är faktiskt inte ens säkert att alla som redigerar på svenska wikipedia vet att finska heter suomi på finska eftersom det finns folk som redigerar på svenska wikipedia kan komma utifrån och just bara lägga in språklänkar här utan att veta mer. Att lägga in efter språkkoder har hittills fungerat bra. Byter vi blir det till något jobbigare och som inte är inkört. Det en en faslig massa besvär och mer svårredigerat i framtiden. Jag har tillräckligt med problem med språklänkar i engelska wikipedia och hoppas få slippa samma elände även här--Bruno Rosta 12 februari 2009 kl. 11.25 (CET)

Det som skulle öka läsbarheten ordentligt för svenskspråkiga läsare, vore att sortera listan efter språkens namn på svenska (i bokstavsordning förstås :). Idag är det lite gissningslek vart länkarna går. För att även ha med språkets namn på det egna språket, kunde de med fördel visas vid musdraget. För de som inte ser någon anledning att installera alla förekommande språkfonter, visas ju dessutom x antal tomma rutor upp utan förklarande information.
/Ronny 12 februari 2009 kl. 11.26 (CET)

[redigeringskonflikt] Jag ansluter mig till dem som förordar sortering efter språkkod. Tycker framför allt att argumentet med språk som skrivs med icke-latinska alfabet väger tungt. När det gäller fi: - finns det ingen teknisk möjlighet att få denna att på svenskspråkiga Wikipedia skrivas ut som "finska" även i klartext? /FredrikT 12 februari 2009 kl. 11.27 (CET)

Men om man inte förstår vad suomi betyder, vilken nytta har man då av att hitta till den finska artikeln? Att de där länkarna är på orginalspråk beror nog på att de som faktiskt kan språket, och därmed kan dra nytta av informationen, lättast möjligt ska hitta dit. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 11.32 (CET)

Visserligen kan man fråga sig vad i all världen de då gör på svwiki om de inte förstår de svenska namnen på språken.. Men jag tror hur som helst inte att en sådan här ändring tillåts lokalt. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 11.35 (CET)

Precis, skulle tro att många svenskspråkiga läsare skulle uppskatta att åtminstone kunna förstå ingångslänken till ett främmande språk och ordningen hade blivit enkelt löst. För de som av olika skäl väljer att följa länkarna är det ju trevligt att veta vart de går. Översätter länkarna dessutom vid musdraget gynnar det ju en ömsesidig språkförståelse, iaf när det gäller språkets egna namn.
/Ronny 12 februari 2009 kl. 11.49 (CET)

Ett generellt problem är att jag (när jag följer en iw-länk) inte ser vart jag kommer. - Ingenting på ett begripligt språk talar om var jag är - det enda som säger något är vilka bokstäver som inleder url-en (tex sv för sv.wikipedia.org) Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 11.58 (CET)

Exakt, om inte vi vill använda svenska namn på andra språk (eller tror att en sådan lokal variant kan tillåtas) hade en lösning varit att sortera efter svenskt alfabetet, efter en ditlagd översättning till svenska, som visas vid musdraget.
/Ronny 12 februari 2009 kl. 12.01 (CET)

Att ha språklänkarna (länder är det ju uppenbarligen inte tal om) på svenska istället är något som jag alltid har funderat över varför det inte är. Det hade varit logiskt att ha det så på alla språk. Å andra sidan, vem av er har inte klickat på en iw-länk till arabiska Wikipedia för att sedan leta efter iw-länken tillbaka till svwp? Hur kul hade det varit om de skrivit "svenska" på arabiska? Så nej, det är nog ingen bra lösning. Absoluta majoriteten av iw-länkningen sker med robotar, om man ber robotiw:arna att ha en viss sortering för svwp kommer det säkert att respekteras (det görs för nnwp:s hemska sortering). Men då får vi först komma överens om en sortering, så att vi inte håller på och ändrar oss stup i kvarten. För min del går det bra att sortera efter språkets begynnelsebokstav, med korrekt transkribering från andra alfabet, om detta är önskvärt. Nackdelen blir ju att exempelvis finnar som är vana vid att leta under f efter suomi helt plötsligt inte längre hittar sitt språk i listan. Tänk också på att finländare/finnar förmodligen är de som oftast använder svwp utan att ha det som modersmål. /Grillo 12 februari 2009 kl. 12.03 (CET)

Det kan ju vara vanskligt att gissa oss till vad olika människor tycker är bra, men för min egen del har jag ganska ofta varit nyfiken på vilket språk som gömmer sig bakom en del länkar i olika artiklar (men inte så nyfiken att jag har installerat fonter). Skulle jag tillfälligt göra en utflykt till ett främmande språks wikipedia-sida, skulle jag inte ha några problem att hitta tillbaks hit, vilket i så fall hade förvånat husets invånare oerhört :)
/Ronny 12 februari 2009 kl. 12.20 (CET)

När man tänker efter lite är det väl klart att länkarna ska vara sorterade så att läsaren (inte den som skriver in länken) får lätt att hitta sitt språk. Självklart ska länkarna inte heller vara på svenska. En person som är flerspråkig ska inte behöva veta vad det ena eller andra språket heter på svenska för att hitta länken "hem". Att det sedan är "svårt" att lägga in länken "rätt" är mindre viktigt, det fixar en robot eller en användare som lärt sig hur det ska vara. Det går också bra att förhandsgranska för att se att det blivit rätt. MiCkE 12 februari 2009 kl. 12.29 (CET)

Jag tycker att det är mest praktiskt att ha samma sortering som en: har. När man skrivit en artikel, eller hittat en artikel utan iw-länkar, så brukar nog de flesta gå in på motsvarande artikel på en: och klippa och klistra in deras iw-länkar. Tycker att det vore ett onödigt merarbete (som iaf jag inte skulle bry mig om att göra) om man då måste ta reda på vad respektive språkkod står för, vad språket heter på svenska och sortera om i den ordningen istället för i bokstavsordning efter språkkoderna. / Elinnea 12 februari 2009 kl. 12.26 (CET)

Men enwp sorterar inte på språkkod, utan på vad språket heter i orginal (vad som visas). MiCkE 12 februari 2009 kl. 12.33 (CET)

Det är inte för oss, som talar svenska, som länkarna till arabiska och thailändska Wikipedia finns i marginalen på svenska Wikipedia. Dessa länkar är till för dem, som talar arabiska eller thailändska. För oss finns länken "svenska" på alla andra språk av Wikipedia. Om vi råkar hamna på ar:أور och tycker att bilderna ser intressanta ut men inte lyckas läsa texten, så hittar vi "svenska" i marginalen och kan läsa mer om staden Ur på svenska Wikipedia. Då är vi glada att länken "Svenska" syns under S och inte någon annanstans i ordningen. Om den länken i stället hade en länktext på arabiska, skulle vi fortfarande vara lika vilse. --LA2 12 februari 2009 kl. 12.34 (CET)

Ja, det var ungefär det jag försökte få fram. Till Elinnea: om man kopierar från en språkversion som sorterar på nåt annat sätt så är ingen skada skedd. Någon robot kommer förr eller senare att fixa till sorteringen. Att det är fel ett tag spelar ingen roll. Jag skulle inte förlora sömn över det iaf. /Grillo 12 februari 2009 kl. 12.39 (CET)

Det vore IMHO en klar fördel om en svensk översättning hade visats vid musdraget som standard i alla interwiki-länkar på svensk språkversion. Detta förstås under förutsättning att det inte hade inneburit ett manuellt merjobb vid länkningsarbetet. Vet inte om det kan lösas tekniskt, men det hade iaf svarat på en del frågor samtidigt som det inte ser ut att vara till någons nackdel.
/Ronny 12 februari 2009 kl. 12.52 (CET)

Språklänkarna har HTML-koden <li class="interwiki-fi"><a href="http://fi.wikipedia...">Suomi</a></li> (för finska språket), så detta med mouse-over borde gå att lösa i CSS. --LA2 12 februari 2009 kl. 15.28 (CET)

Nej, på svenska Wikipedia tillämpas inte alfabetisk ordning efter språkkod. Vem har hittat på det? Finskans kod fi: (Suomi) kommer inte före fr: (Français) utan skall läggas i sorteringsordningen för "suomi". E.G. 14 februari 2009 kl. 08.10 (CET)

Hur menar du att detta inte tillämpas? Den nuvarande konfigurationen av pywikipediabot är sådan, att fi: hamnar före fr: på svenska Wikipedia. Jag törs också påstå att flertalet artiklar har det ordnat så. Har du någon statistik för att påstå motsatsen? Det är ingen som har "hittat på" detta, utan det är utgångsläget. Senare har engelska, finska och norska Wikipedia ändrat sin ordning så att länkarna sorteras efter språkens namn (Suomi under S), men detta har aldrig blivit genomfört på svenska Wikipedia. Den här diskussionen handlar om huruvida vi bör ta det steget. Men fortfarande finns det flera som vill hålla fast vid sortering efter kod (fi: under F). --LA2 15 februari 2009 kl. 08.34 (CET)

Hur vanligt är manuellt iw-pet? (Har sett det några enstaka gånger på min bevakning.) Varför jag tror att detta främst är ett ny-artikel-problem. Och nya artiklar jämförs troligen oftast med enwp - varför en överenstämmelse med enwp kanske är enklast och mest praktiskt. Lavallen^D_{(fd Innocent bystander)} 15 februari 2009 kl. 08.54 (CET)

Jag har nu ändrat LA2-bot, så att den sorterar på språknamn i stället för kod. Den sista som lades till före ändringen var kategori:jugoslaviska politiker och den första där ändringen gjorde någon skillnad var kategori:brittiska botaniker. Jag har också lagt in en begäran om att konfigurationen av pywikipediabot ska ändras, så att andra bottar också följer detta mönster. --LA2 15 februari 2009 kl. 09.12 (CET)

Jag lägger aldrig in det så när jag lägger in interwikilänkar och har nog aldrig noterat att det vanligen skulle vara sorterat i den ordningen. När jag ser det, har jag nog tänkt mig att någon har gjort fel och manuellt sorterat efter språkkodernas bokstavsordning i stället för språkens bokstavsordning. Det är klart att man lägger in interwikilänkar manuellt, det gör jag ofta när jag märker att det saknas och alltid när jag skriver en ny artikel om det finns motsvarande artiklar på andra språk. E.G. 15 februari 2009 kl. 21.27 (CET)

Ofta måste man börja med att göra en manuell interwikilänkning. Botar kan, så vitt jag har tyckt mig förstå (fast jag vet egentligen inte hur botarna funkar), ofta inte hitta till olika språkversioner om det inte redan finns åtminstone någon interwikilänk till en viss språkversion. Botar kan inte heller se om något har råkat bli felinterwikilänkat. E.G. 16 februari 2009 kl. 01.14 (CET)

Censor-val

Enligt Wikipedia:Censorer krävs minst 25 positiva röster (och 90% stöd) för att man skall kunna bli vald till censor. (Detta krävs i sin tur av Meta:Oversight.) Användare:SweJohan har för närvarande ett stöd på 95,7 %, men bara 22 positiva röster. Det vore bra om några till kunde lägga en röst (mot eller för!), så att omröstningen inte faller på grund av en sådan teknikalitet. Plrk 13 februari 2009 kl. 13.37 (CET)

I nuläget är det 27 som har röstat, och 88% stödjer. //Sertion ^disk.|Bidrag 13 februari 2009 kl. 13.59 (CET)

Om man inte räknar neutrala röster så är det 25 som har röstat och 96% som stödjer. //Sertion ^disk.|Bidrag 13 februari 2009 kl. 14.00 (CET)

Jag var under uppfattningen att blankröster inte räknas, men jag kanske har fel? Plrk 13 februari 2009 kl. 15.06 (CET)

Nej, blankröster räknar man inte med, det skulle ju i så fall bli motröster och vill man rösta mot så gör man det. Njaelkies Lea (d) 13 februari 2009 kl. 15.09 (CET)

Instämmer med Njaelkies Lea, det är viktigt att blankröster inte skall räknas med, de som röstar blankt gör det för att de inte valt för eller emot, vill man rösta mot så måste man göra det. Ghostrider ♠ 13 februari 2009 kl. 22.42 (CET)

För övrigt verkar han kunna bli vald nu. 28 för och 1 mot. Njaelkies Lea (d) 13 februari 2009 kl. 23.26 (CET)

Han är vald, har identifierat sig för Wikimedia, och har nu fått tillgång till verktygen; så nu har vi två censorer i funktion igen.  BOİviE  16 februari 2009 kl. 08.41 (CET)

Frågesport

Äntligen så har "quiz"-tillägget installerats här på Wikipedia. Jag har skapat en projektsida för detta här: Wikipedia:Frågesport. Sidan, som översätts från engelskspråkiga Wikiversitys sida, är ännu inte helt översatt, men hjälp gärna till! Ska snart även skapa ett exempel på hur en frågesport kan utformas. M.M.S. 16 februari 2009 kl. 18.55 (CET)

Detta ser roligt ut! Ska försöka hjälpa till med översättningen om jag har tid. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 16 februari 2009 kl. 21.44 (CET)

Vad skall man ha det till? Är det bara som en rolig grej på ens användarsida, eller har applikationen något tänkt encyklopediskt/utbildande syfte? E.G. 16 februari 2009 kl. 22.32 (CET)

Jo, meningen med att installera tillägget var ju som jag förstått det att få lite bättre kött på benen i en diskussion om hur frågesporterna skulle fungera. Om det skulle vara länkar från sidomenyn eller om de ska vara bundna till projekt/portaler. Kanske både och? Syftet är nog mest att göra Wikipedia lite roligare. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 februari 2009 kl. 22.46 (CET)

Vad jag föreslår är att man samlar alla frågesporter som undersidor till Wikipedia:Frågesport, också länkar man till dem från artiklar och portaler enligt min mening. Och själva meningen med frågesporten vad vi kom fram till när vi diskuterade det här sist är att få någon mer aktivitet på Wikipedia än att skriva eller att läsa. M.M.S. 17 februari 2009 kl. 08.16 (CET)

Har nu skapat ett exempel på hur en frågesport kan utformas: Wikipedia:Frågesport/Kirgizistan. M.M.S. 17 februari 2009 kl. 09.33 (CET)

Det kan verkar lite oseriöst att länka till frågesport direkt ifrån artiklar. Att länka från projekt och annat i WP-namnrymden är nog det bästa. --bOiViE  17 februari 2009 kl. 10.27 (CET)

Jag måste säga att jag fortfarande inte ser vad dessa frågesporter tillför Wikipedia... /-nothingman- 17 februari 2009 kl. 15.13 (CET)

Jag tycker det är helt ok med frågesporter här, bara de inte länkas från artikelnamnrymden utan är i wikipediarymden och projekt. Jag kommer nog aldrig att hålla på med frågesporter här, men de som tycker det är en skön och rolig avkoppling/paus från det ordinarie artikelarbetet är det ju perfekt för. Obelix 17 februari 2009 kl. 15.25 (CET)

Kronologiskt framåt och bakåt

En sak jag funderat lite på är hur kronologin läggs upp, exempelvis filmografier. Ibland kommer den tidigaste först, ibland den senaste. Vore det inte idé med konsekvens i hur man ska göra dessa listor? Kamfjord 16 februari 2009 kl. 21.27 (CET)

Jo, men det är svårt att nå konsensus i sådana frågor. Själv föredrar jag rak kronologisk ordning, d.v.s. att det äldsta står först (överst), men många föredrar omvänd kronologisk ordning. E.G. 16 februari 2009 kl. 22.28 (CET)

Det är samma som jag föredrar. Det normala är ju att man följer den ordningen. Skulle man inte kunna ha något slags omröstning eller så? Kamfjord 16 februari 2009 kl. 22.32 (CET)

Alla befintliga riktlinjer rekommenderar rak kronologisk ordning, till exempel Wikipedia:Biografiska artiklar#Huvuddel och Wikipedia:Verkförteckningar#Ordningsföljd. Detta är väletablerat sedan länge och inget som vi behöver rösta om i februari 2009. --LA2 17 februari 2009 kl. 08.29 (CET)

Utmärkt, då är det problemet löst. Då är det bara att sätta igång och redigera. Kamfjord 17 februari 2009 kl. 08.36 (CET)

Kronologin i biografier är självklar, från född till död. Likaså i verkförteckningar, filmografier, bibliografier etc. Det är också detta LA2:s länkar ovan syftar på. Däremot: I enstaka listor över t.ex. pristagare etc. är det vanligt (och mycket praktiskt tycker jag) att kronologin är omvänd, dvs. att den senaste mottagaren/vinnaren kommer överst. Se t.ex.: Augustpriset, Nordiska rådets musikpris, Årets körledare, Ted Gärdestadstipendiet, Medaljen för tonkonstens främjande, m.fl. -- Rex Sueciæ 17 februari 2009 kl. 09.52 (CET)

Andra listor över pristagare, som Nobelpriset i fysik och Polhemspriset, följer rak kronologisk ordning. Jag känner inte till någon rekommendation eller riktlinje som föreskriver något annat. Huruvida man i det enskilda fallet ska bemöda sig att ändra, enbart för att åstadkomma enhetlighet, är något som man måste avgöra från fall till fall. --LA2 17 februari 2009 kl. 10.42 (CET)

Rex: Visst finns det fall när omvänd kronologisk ordning kan vara det tydligaste. Om det gör artikeln bättre av någon anledning så är det gott så. Samtidigt tycker jag att det finns en CV-sjuka, en tendens att av bara farten vända på kronologin som jag tror kommer från hur moderna meritförteckningar ofta ser ut. Det kan finnas skäl att tänka sig för en extra gång innan man vänder på en lista och låter det nyaste ligga överst: Finns det verkligen ett särskilt skäl för omvänd kronologi här? //Rotsee 17 februari 2009 kl. 12.47 (CET)

Jag kan inte heller förstå poängen med att vända vissa listor bakåfram gentemot all normal läsordning. Äldst först - nyast sist bör gälla som enda norm i samtliga kronologiska listor på Wikipedia. /FredrikT 17 februari 2009 kl. 15.49 (CET)

Är small-taggen umbärlig?

Det kommer fortfarande dagliga rapporter om olika sorters småfel på sidan Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel. I många fall handlar det om uppenbara misstag, som att man glömt en [[hake] runt ett ord. Sedan finns några rapporter, där det är en definitionsfråga om det är artikeln eller rapporten som har fel. Ett sådant är att alla förekomster av <small>-taggen rapporteras. I senaste rapporten har vi 7487 fel i 7244 sidor, men av dessa utgörs 5445 stycken eller två tredjedelar av klagomål på small-taggen. Är small-taggen ett fel, som vi borde rensa bort, eller ska vi be att få det här avsnittet i rapporten avstängt? Finns det goda och dåliga användningar av small-taggen och hur skiljer vi dem från varandra? --LA2 17 februari 2009 kl. 16.21 (CET)

Det är väl inte fel att använda <small>-taggen, är inte det en del av WikiML? MiCkE 17 februari 2009 kl. 16.34 (CET)

small-taggen är ett HTML4-element som inte används i XHTML1. Det smidigaste vore väll om MediaWiki kunde tolka om den till <span style="font-size:66%"> eller något liknande. Bot-göra annars. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 16.38 (CET)

Vi ska definitivt inte sätta in span-taggar i dess ställe, eftersom det blir ännu mer svårläst för den som ska redigera. Frågan är om small-taggen används på en massa ställen där man helt enkelt kunde ha text i normal storlek. I så fall kanske bottarna ska ta bort small-taggarna, och då är det ju bra att vi får dagliga rapporter om de kvarvarande förekomsterna. Men var är det egentligen dessa small-taggar används? Används de på något vettigt sätt? Om de används på 5400 ställen i våra 306.800 artiklar så betyder det ju att 301.400 artiklar klarar sig bra utan small-taggen. Då kanske även de sista 5400 också kunde klara sig utan? --LA2 17 februari 2009 kl. 16.50 (CET)

Man kan i de flesta fall leva utan <small>-taggen, men jag föreslår att "<span style="font-size:66%"> eller något liknande" implementeras i den befintliga mallen {{small}} --Rosp 17 februari 2009 kl. 17.05 (CET)

Här är ett otroligt bra exempel på vart small-taggen inte ska användas. Och om det är så en har används så klarar vi oss alldeles ypperligt utan den. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 17.09 (CET)

Om span-taggen verkligen är bättre HTML, så är den inte bättre wikitext, eftersom den är mer svårläst, oavsett om den dyker upp i artiklar eller i mallar. Vi skriver ju inte <table>...</table> (HTML) utan vi skriver {| ... |} (wikitext). På samma sätt kan vi skriva <small> i wikitexten och få MediaWiki att mata ut <span> om detta är önskvärt. --LA2 17 februari 2009 kl. 17.13 (CET)

Hmm, min tanke var att man i tillämpliga fall övergår till mallen {{small}} som döljer t.ex. <span style="font-size:66%"> --Rosp 17 februari 2009 kl. 17.16 (CET)

LA2, anledningen till att den ses som ett syntaxfel är att small-taggen inte är en del av XHTML-standarden och användning av den gör att artiklarna inte validerar fullt ut. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 17.23 (CET)

Rosp,  Fixat //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 17.23 (CET)

Kanonsnyggt, jag tyckte nog att tidigare versionen inte funkade, men det störde mig inte nämnvärt --Rosp 17 februari 2009 kl. 17.47 (CET)

Nej, Sertion, det har aldrig varit Wikipedias ambition att skriva korrekt XHTML, utan att skriva korrekt wikitext som sedan översätts av MediaWiki till korrekt HTML och/eller XHTML. Den svenska sidan heter syntaxfel, men låt dig inte luras av det namnet. Alla delar av rapporten handlar inte om syntaxfel. Ett stort avsnitt handlar om bilder som saknar bildtext. Det är en daglig rapport från ett program som heter Checkwiki, och vi har valt att lägga in den rapporten i en sida som heter syntaxfel. Det är också vi som väljer vad som ska betraktas som rätt eller fel, och på vår begäran kan vissa avsnitt i rapporten stängas av. --LA2 17 februari 2009 kl. 17.30 (CET)

Ok, i såna fall så finns det ju ingen anledning att förbjuda small-taggen, däremot så kan man ifrågasätta dess användning på flertalet av sidorna där den förekommer. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 17.49 (CET)

Andringen i {{small}} tycks ha gjort texten annu mindre an den var da den anvande <small>. I ovrigt haller jag med Sertion, om manga av de fallen dar small anvands borde det ersattas med text i normal storlek. Det ar inte jatteofta som mindre textstorlek passar i en artikel. /Lokal_Profil 17 februari 2009 kl. 17.56 (CET)

Ändrade font-size till 67% (small-taggen ändrar fontstorleken till $2/3$ av originalfontstorleken) från xx-small. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 18.05 (CET)

<small> inte är definierad som 67 %, utan bara som "liten text". Hur liten den är beror på webbläsaren. —CÆSAR 17 februari 2009 kl. 19.15 (CET)

Japp, och nu bestämde jag att svenskpråkigawikipedias liten text är 67% av förälderelementets textstorlek, så som Mozilla Firefox har det med standardinställningarna. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 19.26 (CET)

Att förminska (eller för den delen förstora) text, färga den eller göra allmänna utsmyckningar på sådant som inte är tabulerad data eller infoboxar, är allra oftast ett ofog. Till exempel stöter man ofta på spelkortsartiklar som färgar texten röd så fort ordet "ruter" eller "hjärter" nämns. Sånt stör för färgblinda och folk med nedsatt syn, och Wikipedia bör vara läsligt för alla. /Grillo 17 februari 2009 kl. 19.15 (CET)

Det är inte riktigt så enkelt med vad som är bästa eller mest standardiserade HTML/XML-syntax som att följa XHTML. Det allra senaste från W3C är ju att de har övergett utvecklingen mot XHTML och börjat arbeta på html 5 som den fortsatta efterträdaren till HTML 4. Koios 17 februari 2009 kl. 19.55 (CET)

Nu bör väl kanske inte validering vara det man siktar på, men man brukar ganska lätt uppnå det när man väl tänker på läsbarhet framför design. /Grillo 17 februari 2009 kl. 20.19 (CET)

Om de färgar texten röd när ruter eller hjärter nämns så blir det väldigt konstigt; den färgen används iaf för mig när en länkar wiki-artikel saknas... --Bomkia 18 februari 2009 kl. 11.14 (CET)

Bilder eller filer

Wikilänkar har formen [[länk]] eller [[namnrymd:länk]] men om man länkar till en del namnrymder händer konstiga saker. Skriver man kategori: blir det inte alls en länk, utan sidan sorteras in i den angivna kategorin. Och skriver man bild: så blir det ingen länk, utan hela bilden visas som en del av sidan. Om man verkligen vill ha länken i dessa fall, måste man skriva [[:namnrymd:länk]] med ett kolon först. Namnrymder har översatts till svenska (användare, diskussion, hjälp, kategori) men det fungerar också att skriva namnrymden på engelska (user, talk, help, category). Jag tror vi är överens om att [[category:norska författare]] och [[user talk:LA2]] är dålig stil och att man bör skriva kategori: och användardiskussion: när man kan det. Men när det gäller bilder är image: nästan lika vanlig som bild:.

Nu hände det sig hösten 2008 att namnrymden image: bytte namn till file:. Det som kännetecknar sidor i denna namnrymd är att de förknippas med uppladdade filer. Det behöver inte alls vara bilder, utan kan lika gärna vara ljud, filmer, PDF-dokument och filer i andra format. Därför var det logiskt att byta namn på namnrymden. Vi laddar inte längre upp filer till svenska Wikipedia, utan till Wikimedia Commons, men därifrån hämtas filerna automatiskt när de anropas från artiklar i svenska Wikipedia.

För att visa en bild i en sida, kan man numera skriva [[fil: ...]] och detta skrivsätt ökar på bekostnad av [[bild: ...]]. Men är detta bra? Är det egentligen så logiskt att man visar en "fil"? Det är väl ändå en bild man vill visa, en illustration till artikeln? På norska Wikipedia har en robot gått igenom alla sidor och ändrat från bild: till fil:. Är det något som vi också borde göra? Eller bör vi tvärt om vägra att använda fil: eftersom det är svårare att begripa än gamla hederliga bild: ? Enligt senaste databasdumpen hade svenska Wikipedia 104.000 bild:, 87.000 image:, 5000 fil: och 1100 file:. Tillväxten är starkast på fil: och file:. Alla dessa fungerar, men det blir fyra olika saker för en nybörjare att lära sig. --LA2 17 februari 2009 kl. 18.38 (CET)

Jag menar att det inte har någon betydelse. Folk får göra vad de vill och att sätta robotar på att ändra något sådant måste anses vara ett rejält resursslöseri. Själv kopierar jag alltid från Commons, och då blir det File (eller förr: Image). Dessutom skriver jag nästan alltid user talk istället för användardiskussion, eftersom det senare är så långt och har en rätt så hög typorisk. Kategori skriver jag istället för category, men det är bara för att båda är lika långa. Att sätta en robot på det är imo lika meningslöst. /Grillo 17 februari 2009 kl. 19.06 (CET)

Egentligen är jag förresten emot bytet till file/fil, just eftersom det orsakar problem för nykomlingar. Smidigare hade varit att bibehålla gamla "media" för allt som inte är bilder. Jag kan väl i så fall, för att förenkla för nybörjare, förstå att det är bättre att övergå till enbart file/fil, eftersom det är hur det nu ser ut. Men som sagt, det är knappast någon prioriterad fråga för min del. /Grillo 17 februari 2009 kl. 19.09 (CET)

Alla bilder är inte bilder - det är även tex animationer. /Lavallen^U_{(fd Ib)} 17 februari 2009 kl. 19.11 (CET)

Visst kan det vara bra om vi hittar en "föredragen version" för hur vi inlemmar bilder, och sen att botar och användare kan byta till den versionen samtidigt som de ändrar något annat. Att dock skapa nya sidversioner enbart med syftet att byta version tycker jag är onödigt. Det skapar massa "skräp" i bevakningslistor och i sidhistorik, utan någon större nytta. Däremot vet jag inte vilken version jag själv föredrar. Jag brukar skriva Bild: när jag sätter in bilder, och skulle använda Fil: för animationer och annat. Att använda File: har viss logik med tanke på filbeskrivningssidorna på Commons. Däremot finns det väl ingen anledning längre att använda Image: --BOİvİe  17 februari 2009 kl. 19.19 (CET)

Personligen så ändrar jag alla image, bild och file jag hittar i artiklar som jag redigerar till Fil och det är något jag tänker att fortsätta med. Att tro att det skulle förvirra för nybörjare med fil istället för bild är ju att idiotförklara en väldigt stor skara människor. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 februari 2009 kl. 19.32 (CET)

Miniatyrbild

Till detta kommer frågan om vi borde skriva |miniatyr| i stället för |thumb| och |vänster| i stället för |left| i bildlänkarna. De flesta hajar nog till: Va?! Kan man skriva så? Jag tror det är rätt ovanligt, men det är onekligen bättre svenska. Jag hittar 104.000 |thumb| men bara 23 |mini| och inte en enda |miniatyr|. Det finns 8900 |left| men bara 6 |vänster|. --LA2 17 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

Jag kände inte till det i alla fall, vet inte om det är värt att göra något åt. Hur som helst tycker jag att samtliga namnen thumb, miniatyr och mini är något missvisande. Njaelkies Lea (d) 17 februari 2009 kl. 20.05 (CET)

Klart rörigt med olika nyckelord som gör samma sak, speciellt för nybörjare och icke-datornördar. På ett sätt hade det varit mest självförklarande med [[bild:aaa]], [[ljud:bbb]], [[film:ccc]], speciellt för den som inte själv valt filen och inte vet vad för sorts media den är. Men när nu [[fil:ddd]] har lanserats som ett heltäckande nyckelord, vore det nog reaktionärt och separatistiskt att inte använda det på svwp, eller att bara använda det till en del av vad det är tänkt för. Vi kommer väl ändå inte att lyckas få alla att använda [[bild:aaa]] för bilder och [[fil:ddd]] bara för allt det andra. Kanske är det en begränsad tid. Förr eller senare borde vi väl kunna ersätta vår otympliga textsyntax för mallar och speciallänkar i redigeringsläget mot små illustrativa ikoner som kan klickas upp till formulär som man kan fylla i. Mot min känsla förordar jag därför konsekvent användning av det opersonliga ordet [[fil:ddd]]. /Rolf B 17 februari 2009 kl. 20.06 (CET)

Apropå [[fil:ddd]]: De allra flesta bilder har [[bild:aaa]] eller [[image:bbb]] (i de fall då de är kopierade från enwp). Är det bara jag som irriterar mig på småsaker (en fullt rimlig tanke), eller borde en bot (eller en armé av bottar) byta alla [[bild:aaa]] och [[image:bbb]] till [[fil:ddd]]? //»Μαυκιε (מאוכוה · Маукие) 17 februari 2009 kl. 21.00 (CET)

God morgon Maukie, det är ju just detta som diskuteras här. Vi har lyckats utrota category: och former med "mixed case" som KAtegori: (som faktiskt fungerar), så visst går det att göra fil: eller bild: enhetligt. Men är det önskvärt? (På tal om irriterande saker, så har du en massa udda färger och konstiga bokstäver i din användarsignatur.) --LA2 17 februari 2009 kl. 21.10 (CET)

Och du byter samtalsämne LA2, det där diskuterade vi för bara ett par dagar sen. Jag tycker vi kan köra på fil: för konsekvensens skull. Jag tror inte det förvirrar någon och det är faktiskt det kortaste alternativet. Av samma anledning som jag använder User: och User talk: helt enkelt. Vill någon göra en sådan bot är det helt okej för mig. /NatoX 17 februari 2009 kl. 21.20 (CET)

Av samma anledning som du skriver user talk (och det gör jag med) skriver jag File eftersom jag kopierar bildadressen från Commons. Och av samma anledning skriver folk fortfarande bild eller image av gammal vana. Att standardisera detta bygger på en strävan att uppnå standard på en wiki som alla kan redigera. Sådana målsättningar har alla haft någon gång under sin wikikarriär, men inser för eller senare att det är hopplöst och heller inte alltid önskvärt. /Grillo 18 februari 2009 kl. 01.12 (CET)

Och nu säger ju utvecklarna att man inte ska tänka på serverbelastning, men jag tycker fortfarande att det verkligen känns som ett slöseri på resurser att standardisera något sånt här. Dessutom ett jobb som måste göras om någon gång i kvartalet. /Grillo 18 februari 2009 kl. 01.13 (CET)

Om man låter ersätta image: och bild: och sätter en bot på att ta bort sådana så fort de uppstår så tror jag att de om ett par månader kommer att sluta användas eftersom folks "gamla vana" förändras om de bara ser file/fil i artiklar och på Commons. Jag tror att en sådan standardisering gör att nya användare blir något mindre förvirrade om vad som ska användas. Eftersom Commons m.fl. har bytt alla image: till file: så kommer både image: och bild: bli mindre och mindre vanliga iaf, och om någon känner för att göra en sådan bot så är det upp till henne/honom och något jag välkomnar även om jag inte tycker att det är helt nödvändigt. /NatoX 18 februari 2009 kl. 11.45 (CET)

Men som sagt så orsakar det onödigt merarbete för vana wikipedianer, och om varenda ändring när jag lägger in en bild kommer att åtföljas av en robotredigering kommer jag börja skrika. /Grillo 18 februari 2009 kl. 13.00 (CET)

"I (namn)rymden kan ingen höra dig skrika." /Natox 18 februari 2009 kl. 14.27 (CET)

Massor av våra bild: och image: är små flaggor i olika sportgrenar, vänorter, EU-sammanhang och Melodifestivalen. Att införa mallen {{flaggbild}} gör wikitexten elegantare och reducerar problemet att välja mellan bild: och image: --LA2 18 februari 2009 kl. 19.15 (CET)

Partinamnens begynnelsebokstav och förkortning

Denna fråga har tidigare diskuterats här i april 2008. Nu har språkrådet kommit med sina nya utgåva (Språkrådets hemsida), där man säger "Skriv alltså Centerpartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Junilistan, Sverigedemokraterna etc. Även kortformer av namn behandlas förstås som namn. Man skriver alltså såväl Moderata samlingspartiet och Centerpartiet som Moderaterna och Centern. ... Skrivs partinamnen med stor bokstav, måste också förkortningarna för partinamnen skrivas versalt. Allt annat är ett brott mot gängse regler. Eftersom förkortningarna för riksdagspartierna är initialförkortningar som utläses bokstav för bokstav, skrivs de med genomgående stora bokstäver: C, M, S, V, FP, MP"

Frågan är nu, skall vi wikipedia följa dessa råd retroaktivt? Om vi exempelvis har en artikel som behandlar riksdagsledamöter från mandatperioden 1982-1985, ska den skrivas om med Versaler på partitillhörigheten? Boken som artikeln är baserad på, Svensk statskalender 1984, kommer ju inte dras in till förlaget och tryckas om enligt de nya skrivreglerna. Hur ska vi förhålla oss på svenska wikipedia? //Vogler 17 februari 2009 kl. 18.52 (CET)

På Wikipedia använder vi generellt aktuellt språk även för inaktuella företeelser. Så om vi ändrar skrivsätt för partinamnen, så bör det gälla för samtliga artiklar. --BOivİe  17 februari 2009 kl. 19.07 (CET)

Och märkligt hade det väl varit om vi skrivit artiklar om 1890-talets litterära stil med den tidens språkregler? Självklart ska gamla artiklar uppdateras när man stöter på dem, och nya artiklar om gamla händelser skrivas mha gängse språkrekommendationer. /Grillo 17 februari 2009 kl. 19.10 (CET)

Den här diskussionen påminner mig om att vi borde ändra namn på partiartiklarna så att de överensstämmer med WP:POMMF. Dvs Moderaterna istället för Moderata samlingspartiet, Socialdemokraterna istället för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti osv. Men det kanske är en fråga att ta upp på annan plats... --Kildor 17 februari 2009 kl. 19.11 (CET)

Håller med. Byt till de nuvarande namnen! Koios 17 februari 2009 kl. 19.58 (CET)

Fast när det gäller förkortningar av partinamn, betraktar jag konstruktioner som (s), (m) o.s.v. som specifika koventioner för markering av svenska partinamn - just när man skriver inom parantes. Även före SMS-språket fick svenska journalister att skriva alltmer med gemener, skrevs väl dessa med liten bokstav? Tomas e 17 februari 2009 kl. 21.22 (CET)

Ja, fast den konventionen har man alltså nu släppt, och skriver (V), (S), (M) osv. I alla fall i min morgontidning.

andejons 17 februari 2009 kl. 21.44 (CET)

Jag har också noterat det och jag har sett samma sak på TV. Det känns främmande, för jag har alltid tolkat förkortningen inom parentes som att den står för "vänsterpartist", "socialdemokrat", "moderat" o.s.v. Att partinamn som sådana skall stavas med versal begynnelsebokstav tycker jag däremot är självklart och det tyckte jag redan innan den nya rekommendationen kom, dock borde kollektiviserade partimedlemsbeteckningar som socialdemokraterna, moderaterna och liknande stå med gemen begynnelsebokstav. E.G. 18 februari 2009 kl. 18.59 (CET)

Angående artikelnamnen, se Diskussion:Politiska partier i Sverige#Förslag på namnbyte för partiartiklarna. --Kildor 17 februari 2009 kl. 23.25 (CET)

Minskade krav för veckans tävling

Aktiviteten på tävlingssidan är rätt lågt, kanske blev folket avskräckt av mina höga förväntningar. Kraven för tävlingens följande delar är nu lägre (1500 respektive 2000 byte) så att fler har möjlighet att delta. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 februari 2009 kl. 07.17 (CET)

Radera användarsidor?

Jag har märkt att det på senare tid har blivit populärt att radera användarsidor för evighetsblockerade användare. Jag förstår att det är praxis att omdirigera användarsidor till diskussionssidor vid evighetsblockar (även om jag inte riktigt förstår varför vi gör det heller), men varför radera en tidigare skapad användarsida? Här är ett exempel på där det förekommit (en användare som jag för övrigt tror blivit kapad, men det är ju en annan fråga). Vad vinner man på att göra så? Om man vill att blockeringsskylten ska synas direkt kan man väl lägga in den överst på användarsidan? Jag tycker nog att det är något respektlöst även mot blockerade användare att radera deras användarsidor. /Grillo 18 februari 2009 kl. 11.58 (CET)

Jag instämmer. ...och jag talar inte alls i egen sak... *host *host* Mörkerman 18 februari 2009 kl. 12.24 (CET)

Har också funderat på om det verkligen är nödvändigt att omdirigera, men hela tiden när jag låter bli är någon annan där och fixar det, så när det inte finns något på sidan brukar jag numera göra det själv så de inte tycker jag är jobbig som "alltid glömmer". Möjligen har jag raderat något fyllt med personangrepp eller dylikt trams i samband med blockering, men en seriös användarsida skulle jag inte radera, då är det som sagt bättre att lägga skylten högst upp. Njaelkies Lea (d) 18 februari 2009 kl. 12.31 (CET)

Håller nog med Njaelkies Lea ovan angående seriösa användarsidor, men om användarsidan är blank eller innehåller trams så tycker jag att de kan omdirigeras. Ghostrider ♠ 18 februari 2009 kl. 12.34 (CET)

Jag håller med Grillo. En användarsida skall aldrig raderas om det inte av någon anledning görs direkt på uppmaning av användaren själv. Möjligen kan man rensa den på ev. uppenbara personangrepp och liknande, men det här med omdirigering till användardiskussionssidan har jag aldrig förstått försåvitt det inte helt enkelt saknas en användarsida eller bara finns en tom sådan. E.G. 18 februari 2009 kl. 19.03 (CET)

Uppdatera omdirigeringar

På WP:Flytt av sidor sägs att vid formuläret för sidflyttning finns alternativet "Uppdatera omdirigeringar som leder till den gamla titeln". Någon sådan ruta att kryssa i får inte jag fram. Vad kan det bero på? (Jag har Monobook som utseende och flyttade med hjälp av fliken längst upp). --Salisbury 18 februari 2009 kl. 12.36 (CET)

Detta sker numera automatiskt. Instruktionen borde uppdateras. --LA2 18 februari 2009 kl. 12.54 (CET)

Gör det? User:Omdirigeringsrättaren stängdes av för några månader sedan. Men jag kanske är dåligt uppdaterad? /Grillo 18 februari 2009 kl. 12.58 (CET)

När jag flyttade {{TV-spelsfakta}} till {{datorspelsfakta}} så fick jag ändra två omdirigeringar själv för att det skulle fungera, det var bara någon månad sedan. //Sertion ^disk.|Bidrag 18 februari 2009 kl. 14.26 (CET)

Omdirigeringsrättningen stängdes av i oktober (bugzilla:15622). Nu finns det robotar (t.ex. Användare:Xqbot) som fixar dubbla omdirgeringar, men jag tror de utgår från Special:Dubbla omdirigeringar som inte uppdateras så ofta. /EnDumEn ✍ 18 februari 2009 kl. 14.55 (CET)

Namngivning på OS-artiklar

När det nu bara är knappt ett år kvar till OS 2010 och förberedelserna här på svwp så smått börjar komma igång med nya mallar och artiklar vill jag ställa en fråga. Hur ska vi egentligen namnge artiklarna? Jag har kört med stilen "Herrsingel i tennis vid olympiska sommarspelen 2008" och "Herrarnas turnering i ishockey vid olympiska vinterspelen 2010" men det finns ingen ordentligen standard. Man gör egentligen efter eget behag vilket inte är bra, vi måste komma överens. Ska det vara som jag har gjort här uppe, eller ex. "Skidskytte vid olympiska vinterspelen 2010; masstart herrar"? När det blir så långa namn och enskilda artiklar för varje klass och tävling är det svårt att hitta en ordentlig standard, så att det ser bra ut och är bra språkligt sett. Men hur ska standarden se ut? Jag tror att en ungefär likadan diskussion har varit uppe innan men att inget riktigt beslut fattades. // Bωppεr93 ^{Quod scripsi, scripsi} 18 februari 2009 kl. 21.12 (CET)

Att tro att man kan fatta beslut om hur en standard ska se ut, på en wiki, är ett grundläggande feltänk. Men alla dina exempel ovan funkar väl? Titta på OS-artiklarna för förra vinter-OS för inspiration, är mitt tips. Hitta på en egen standard som verkar vettig och se till att följa den och flytta artiklar som skapas enligt någon annan standard. Protesterar ingen så har konsensus uppnåtts. /Grillo 18 februari 2009 kl. 23.06 (CET)

Vi har en riktlinje om att artiklar skall vara konsekvent namngivna, och jag skulle tro att det redan finns artiklar om olika grenar vid OS; titta på dem! Annars är varianten med semikolon ovan olycklig, kolon hade varit mycket bättre.

andejons 19 februari 2009 kl. 07.42 (CET)

Klart vi ska ha en konsekvent namngivning. Men att tro att man kan ta beslut om sådant på en wiki är där feltänket ligger. Som sagt är det bara att börja namnge konsekvent, man behöver inte försöka diskutera sig fram till någon namngivning. /Grillo 19 februari 2009 kl. 11.45 (CET)

1 000 kvar till 100 000!

Nu är det bara ca 1 000 användare som fattas innan vi når 100 000 stycken, kanske dags för Wikimedia Sverige att skriva ett pressmeddelande om detta? M.M.S. 6 februari 2009 kl. 20.54 (CET)

Jag tycker väl att det är intressantare hur många som verkligen bidrar och inte bara skapar en hög användarnamn. Antar att det är många av dessa "registrerade användare" som aldrig gjort annat än att registrera sig... //FredrikLähnn (Feffe) 6 februari 2009 kl. 21.05 (CET)

I dessa snart 100 000 användarkonton är väl alla evighetsblockerade vandal- och klotterkonton, marionetter och stötande användarnamn inräknade? /Annika 6 februari 2009 kl. 21.24 (CET)

Och sen är ju även globala konton inräknade. //Sertion ^disk.|Bidag 6 februari 2009 kl. 21.44 (CET)

Det är ungefär 4000 konton som varit aktiva den senaste 30 dagarsperioden, varav en stor del är engångsredigeringar och redigeringar från IP nummer, vilket gör att det nog snarast är färre än 1000 användarkonton som redigerat och som varit aktiv tidigare. Det ger en uppskattning på kring 5 000 eller lite fler användarkonton som är levande/ihågkomna, dvs 90-95% av uttagna konton är döda/glömda. Wanpe 7 februari 2009 kl. 09.19 (CET)

Här: Kategori:Blockerade användarkonton kan man se en lite summering av blockerade konton, och det är inte alla då redirectade mallar inte inräknas, å andra sidan skall inte de med mall:k6 räknas in helt så det är ganska många ip-nummer. GhostRider ♠ 7 februari 2009 kl. 09.39 (CET)

Som vanligt är det inte antalet någonting som media tycker det är kul att skriva om... /Grillo 7 februari 2009 kl. 10.16 (CET)

Vi får väl rekrytera en dokusåpakändis så kommer de nog snart hänga på låset.. ;) Tror hur som helst inte heller att någon kommer bry sig om att vi har 100 000 användare, speciellt som en stor majoritet av dessa konton är helt döda. Njaelkies Lea (d) 7 februari 2009 kl. 10.25 (CET)

Det är lustigt, folk föreslår pressmeddelanden varje gång vi uppnår nån viss milstolpessiffra, inte en enda gång har media brytt sig om dessa meddelanden. Däremot skriver de gärna om olika funktioner som det diskuteras kring. Det är dags att vi begriper vad media är intresserade av. Det är i alla fall inte slumpmässiga siffror. /Grillo 7 februari 2009 kl. 10.27 (CET)

Oftast när det skrivs om wikipedia så får jag uppfattningen att media inte förstår grejen, de vill hela tiden knyta an wikipedia till en person eller en organisation och att dessa är ansvariga för allt. GhostRider ♠ 7 februari 2009 kl. 10.43 (CET)

Den 100 000 användaren blev det globala kontot MeegsC (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats). //Sertion ^disk.|Bidag 12 februari 2009 kl. 14.34 (CET)

Det är ganska talande att ovannämnda användare ännu inte gjort en enda redigering. Popperipopp 20 februari 2009 kl. 15.28 (CET)

Namnet Åland

På de artiklar som handlar om Åland skrivs på de flesta språk, förutom namnet Åland, även det finska namnet, Ahvenanmaa (ibland som Ahvenanmaan maakunta). Det gäller bl.a. våra nordiska grannspråk norska (både bokmål och nynorska), danska och isländska samt även tyska, engelska, spanska m.fl. Men det gäller även så avlägsna språk som swahili, indonesiska och malajiska. Däremot har vi inte det finska namnet i den svenska artikeln om Åland. Och varför har vi då inte det? Jo, därför att en enda användare, Icaros, tar bort det finska namnet om någon användare skriver dit det. Vi är på senare tid flera stycken som har försökt skriva in det finska namnet, men Icaros tar alltid bort det igen (bl.a. med påståendet att Finland ockuperar Åland), vilket skulle vara häpnadsväckande, eftersom Åland är en demilitariserad zon. Är det verkligen rimlgt att en enda användare kan få blockera svenska Wikipedias möjlighet att ha med det finska namnet på Åland, som så många andra språk har med? MaxLove 12 februari 2009 kl. 08.17 (CET)

Gammalt problem på den sidan som det nog blir svårt att lösa konstruktivt - alla verkar även hålla sig på rätt sida WP:TÅG. - Jag väljer att hålla mig ur en hopplös disskusion - men - när jag kollade igenom historiken blev jag mycket nyfiken om Icaros vet vem Vidde7 är. /Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 09.13 (CET)

Jag kan iofs köpa att det finländska namnet inte är med. Vi brukar inte ha med namn på inofficiella språk som inte talas i området. Om någon kan påvisa en betydande finskspråkig minoritet på Åland vore det ju dock skäl att införa det finska namnet. /Grillo 12 februari 2009 kl. 12.14 (CET)

Jag tycker personligen det känns vettigt att ta med det finska namnet, ögruppen är finsk och bara för Åland är enspråkigt svenskt betyder det inte att det finska namnet ska ignoreras. Jag ser nu att namnet finns där. Bra. --Bomkia 12 februari 2009 kl. 12.48 (CET)

Jag skulle också förvänta mig att se det finska namnet. Dels så finns det som jag förstår av artikeln en inte obetydlig finskspråkig minoritet där och dels håller jag med Bomkia om att namnet blir relevant bara av att området tillhör Finland vars största språk är finska. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 13.03 (CET)

Jag har alltid trott att Wikipedia är ett uppslagsverk. Då känns det ganska självklart att man ska ha med denna typ av information. Varför skulle den undanhållas? Om jag läser en artikel om Åland är det för att jag vill inhämta kunskap om Åland. En del av den kunskapen är självkart att ögruppen har ett finskt namn. Jag har väldigt svårt att förstå vad problemet med att skriva det finska namnet egentligen är. Däremot ser jag ett faktaproblem med att utelämna det. 83.255.80.108 28 februari 2009 kl. 12.33 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Jonteemil.)

Det här är egentligen samma fråga som Grönland. Ska vi ha med de danska namnen eller bara de grönländska? Vilka namn ska vara artikelnamn? För 50 år sedan var det självklart att det var de danska. Idag har det svängt rejält. Ålänningarna har flera gånger röstat om att tillhöra Finland, men Finland är en tvåspråkig stat och tittar man på konflikterna på Balkan kan vi nog vara glada att det här håller sig till ett snällt redigeringskrig på Wikipedia. Med detta sagt tycker jag ändå att det finska namnet på Åland kan nämnas. Vad gäller separata städer är jag mer tveksam. Används det finska namnet på Mariehamn ens av finnarna själva? /Grillo 12 februari 2009 kl. 13.19 (CET)

Tror inte jag har uttalat mig i den frågan men jag skulle definitivt säga att de danska namnen är relevanta i de grönländska artiklarna, i de fall de är väl vedertagna. Dock kan det nog vara vettigare att ha de grönländska namnen som uppslagsord, det beror väl mycket på vilket namn en svenskspråkig läsare rimligen skulle förvänta sig. Jag anser också att det finska namnet på Mariehamn är relevant, däremot kanske inte alla småbyar. Överhuvudtaget tycker jag att vi inte ska ta bort eller lägga till namn bara för att någon lokal grupp kanske känner sig kränkt annars. Njaelkies Lea (d) 12 februari 2009 kl. 13.48 (CET)

Tycker nog att sakfrågan egentligen borde diskuteras på Diskussion:Åland#Namnet Åland men vad menar du med att "Ålänningarna skulle ha röstat om att tillhöra Finland"?/Olofsson 12 februari 2009 kl. 13.22 (CET)

Vad menar vi då, i det här sammanhanget, med en betydande minoritet?

Minoriteten, den finskspråkiga, är av ungefär samma relativa storlek som den svenskspråkiga i Fasta Finland, jag tror att det skiljer någon promille till de svenskspråkigas fördel. Skillnaden blir lite större om man bara räknar medborgare.

Men vad det handlar om här är att Åland är just enspråkigt, medan Finland är tvåspråkigt, och att enspråkigheten är garanterad av en internationell konvention (vars giltighet dock den finländska staten förefaller benägen att ifrågasätta/negligera, och det inte helt utan argument), medan tvåspråkigheten kan upphävas med ett riksdagsbeslut i Helsingfors.

Och det finns en begriplig känslighet i vissa kretsar, främst på Åland så klart, för svekfullt frånträde av konventionen från rikssvensk sida. Extremister är definitionsmässigt extrema, och som en sådan kanske Icaros kan ses, men de brukar trots allt repressentera en åsiktsströmning som i mildare form typiskt är rätt så allmänn. Det kan mycket väl vara på det sättet i det här fallet. Rätt så allmän på Åland, alltså. Frågan är då, om sv.wikipedia ska bry sig om så små befolkningsgrupper som 25.000 personer där, eller 275.000 svenskspråkiga i (Fasta) Finland, eller...

Jag tycker visst att det bör stå någonstans i artikeln, dock inte nödvändigtvis på första raden, att den finskspråkiga benämningen på ögruppen är Ahvenanmaa, men vill samtidigt råda till tålamod. Jag tycker dessutom att Icaros argumenterar förtjänstfullt. Rom byggdes inte på en dag. Försök ha is i magen ett tag till. Det finns många större och viktigare frågor att satsa sin energi på. /Olofsson 12 februari 2009 kl. 13.20 (CET)

Om du tycker att Icaros har argumenterat på ett förtjänstfullt sätt kan du ju läsa vad användaren skriver på diskussionssidan för Åland: "Du visar dessvärre ytterligare prov din okunskap om ämnet och om hur wikipedia fungerar. Du håller i ovanstående text med mig om att finska är ett officiellt minoritetsspråk i Stockholm. Bra! Du vägrar dock ta reda på korrekta fakta om Åland. Finska är INTE ett officiellt minoritetsspråk på Åland. Du svamlar om Finlands tvåspråkighet men fattar inte att detta inte gäller Åland. Ålands autonomi regleras av självstyrelselagen. Läs på! Sluta påstå att Åland är tvåspråkigt! Åland är enspråkigt svenskspråkigt enligt lag. Förstår du? Sverige har officiella minoritetsspråk (bl. a finska). Det finns inte något officiellt minoritetsspråk på Åland. Vad är problemet? Nr 2: Du får inte ändra i artikeln före konsensus uppnås på diskussions sidan. Detta är ett brott mot wikipedias regelverk. Sluta redigeringskriga." /Icaros 11 februari 2009 kl. 16.13 (CET) Som synes finns det onödiga invektiv som "okunskap", "svamlar" och "fattar inte". Är det här ett sätt att argumentera som hör hemma i en seriös diskussion? Jag har försökt diskutera sakfrågor med användaren, men denne/denna bara svarar med förolämpningar. Att Åland enligt lag är enspråkigt svenskt vet jag, det är inte det saken handlar om. Jag har heller aldrig påstått att Åland är tvåspråkigt. Jag har bara skrivit samma sak som står i artikeln om Åland: Att ca 5 procent av Ålands befolkning är finskspråkig. Ännu värre är det som Vidde skrev 4 februari 2009:(Tog bort det felaktiga namnet Ahvenanmaa som stöder den finska ockupationen av Åland.) Hur kan någon tycka att Åland är ockuperat av Finland? Åland är ju en demilitariserad zon! MaxLove 12 februari 2009 kl. 16.39 (CET)

För att citera Law's användarsida: Vissa finlandssvenskars lidande överträffas bara av deras ödmjukhet -- Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 16.54 (CET)

Självfallet hade jag läst den sidan. Är antydan om att jag inte skulle gjort det ett sätt som hör hemma i en seriös diskussion?

Jag delar inte uppfattningen att Icaros "bara svarar med förolämpningar".

Tyvärr förefaller vissa rikssvenskars ignorans överträffas bara av deras respektlöshet.

/Olofsson 12 februari 2009 kl. 17.03 (CET)

Ok, Icaros svarar inte bara med förolämpningar. Men tre sådana är tre för mycket i en diskussion som borde vara sakinriktad. Det som är sant i användarens argumentation är att "Ålands autonomi regleras av självstyrelselagen." Javisst, det vet jag också. Men vad har det egentligen med den aktuella diskussionen att göra. Den handlar ju om förekomst eller inte förekomst av det finska namnet på Åland när det gäller texten om det finländska landskapet Åland. MaxLove 12 februari 2009 kl. 18.40 (CET)

Jag försöker så långt möjligt föra en principiell diskussion i Bybrunnen, och tycker att sakfrågan bör diskuteras på den avsedda diskussionssidan.

/Olofsson 12 februari 2009 kl. 18.59 (CET)

Av ovan nämnda orsaker tycker jag att det finska namnet på Åland mest är ett kuriosum på den svenska Wikipedian. Och naturligtvis är det de danska namnen som gäller för grönländska orter. Men det är kanske för att jag lyssnar på de danska Grönlandsnyheterna och inte de på eskimåiska. --Idrougge 13 februari 2009 kl. 04.52 (CET)

Olofsson vill jag svara så här: Anledningen till att jag tog upp frågan på Bybrunnen var att det var omöjligt att få Icaros att argumentera sansat på diskussionssidan om Åland, fast jag själv försökte att argumentera sakligt. Svar till Idrougge: Jodå, man kan tycka att det är en kuriositet att det finska namnet på Åland finns med i artikeln om Åland. Men om det är en ren kuriositet, varför retar man sig så på den då, som Icaros gör? Och samma kuriositet finns i en mängd olika artiklar om Åland på Wikipedia, t.ex. på norska, engelska och indonesiska. MaxLove 13 februari 2009 kl. 06.28 (CET)

Som "exilålänning" (en mer eller mindre skämtsam benämning på en åländsk studerande i Sverige) kan jag absolut förstå att det finns en frustration mot det finska språket. Gång på gång ignoreras Ålands svenskspråkiga status från finskt håll, det är bara att prata med vilken ålänning som helst som arbetar mot Finland, oavsett om det är inom det privata eller det offentliga. Och i Finland är det ännu värre där den svensktalande minoriteten, som endast uppgår till 5-6% av befolkningen, i många fall kan ha stora svårigheter med att få exempelvis offentlig betjäning på svenska. Likaså är det vanligt att många offentliga sidor har mycket bättre information på finska än de har på svenska, vilket absolut utgör ett problem (se exempelvis detta härliga formulär som jag fyllt i en gång [1]). Hur som helst är frågan om det finska språket på Åland infekterad och begrepp som förfinskning är vanliga i debatten.

Man kan säga vad man vill om Icaros aggressiva retorik, men han har ändå i det uttalandet som MaxLove reagerade på framfört argumentet att Åland inte har något officiellt minoritetsspråk och är enspråkigt svenskt enligt lag (diff: [2]), vilket i min mening är ett helt dugligt argument gentemot argumentet att artiklar om svenska orter som har finska som officiellt minoritetsspråk nämner det finska namnet.

Jag själv har inte bestämt mig riktigt för vad jag tycker i den här frågan. I den åländska självstyrelselagen står bland annat följande:

”

36 § Ämbetsspråket Landskapet är enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Ålandsdelegationens ämbetsspråk är svenska. Utlåtanden och avgöranden av högsta domstolen som avses i denna lag skall avfattas på svenska.

„

Jag förstår egentligen inte varför det finska namnet skulle vara relevant att ha med, i synnerhet i artikelns ingress? Likaså ställer jag mig frågande till om de åländska kommunerna ska ha med finska namn (Kökar och Mariehamn) i ingressen? Till den andra sidans försvar kan nämnas att Ahvenanmaa används från finskt håll, exempelvis i lagtexter.

Peace!  /smuliman 13 februari 2009 kl. 15.05 (CET)

Du nämner Icaros aggressiva retorik. Av någon anledningar är det bara denna/denne användare som har svarat på artikelns diskussionssida. Annars började ju det hela med att den nyregistrerade Vidde7 tog bort namnet Ahvenanmaa "4 februari 2009 kl. 08.07 av Vidde7". 5 februari 2009 kl. 12.42 var det Icaros som gjorde samma sak. "6 februari 2009 kl. 10.58 av Icarus", så då var det alltså Icarus tur att göra en återställning. Och slutligen "11 februari 2009 kl. 16.14 av Icaros" var det Icaros tur igen. Tur för dessa tre användare att de samarbetar så bra. Jag har skrivit och frågat den nyregistrerade användaren Vidde7 varför denna/denne har gjort så här, men något svar har jag inte fått. Och alla tre användarna agerar på samma aggressiva sätt, när det gäller återställningar inom loppet av en vecka (Icaros och Icarus har också likartade sätt att uttryck sig när det gäller kommentarer till återställningarna.) Men, som sagt, samarbete är ju bra och att olika användare kan uttrycka sig så lika är ju genialt. MaxLove 13 februari 2009 kl. 19.04 (CET)

Jag instämmer helt med smulimans inlägg ovan.

Den avgörande frågan är om en befolkningsminoritets storlek (här 5%) i avsaknad av någon som helst officiell minoritetsstatus, bör berättiga till att geografiska artikelnamn återges på också deras modersmål.

Jag är tveksam till det. Jag tycker att det borde höra hemma i de respektive artiklarna på deras modersmål istället.

Men ifall man kommer fram till att 5% är en tillräcklig minoritetsstorlek, då måste det ju gälla generellt i hela det svenskspråkiga wikipedia. I debatten här ser det ibland ut som om det är en fråga som kan diskuteras från fall till fall. (Haparanda, var det väl?) DET tycker jag vore helt oseriöst, och verkligen ett sätt att dra ner wikipedias anseende på.

Vidare föreslår jag att resultatet av den här diskussionen i bybrunnen leder till en uppdatering av skrivråden för wikipedia-artiklar. Vore inte det lämpligt? Jag ser alltså diskussionen som relevant för betydligt fler artiklar än just de åländska, och tycker kanske inte att en flyttning till Diskussion:Åland skulle vara till någon större nytta för sv.wikipedia. Där är det svårt att hitta argument och slutsatser nästa gång frågan kommer upp.

/Degeröbo 20 februari 2009 kl. 03.03 (CET)

Föreslår att vi flyttar ovanstående till Diskussion:Åland där det hör hemma. /Grillo 13 februari 2009 kl. 20.15 (CET)

OK till ovanstående, men det finns en mer allmän poäng gällande Ahvenanmaa, och det gäller ortnamn på flera språk i ingressen. Jag ser inga problem med att namn återges på flera språk, så länge uppgifterna är rimligt hjälpsamma för läsaren. I hela Belgien finns en större parallell till Åland-situationen; konungariket Belgien har tre officiella språk - franska, nederländska och tyska - men respektive region och kommun har bara 1-2 av dessa som officiella språk. Dock stöter man ofta på ortnamn på alla tre språken i olika sammanhang, exempelvis på vägskyltar. Är man i Mons i Vallonien (enbart franska officiellt språk regionalt) och styr kosan mot Antwerpen i Flandern (enbart nederländska officiellt språk regionalt) står det Anvers på vägskyltarna tills man passerat regiongränsen. Åker man sedan tillbaka står det Bergen på skyltarna tills man åter passerat gränsen. Dessa städers svwp-artiklar anger därför rätteligen båda namnformerna i inledningen, och för en del belgiska städer har vi fyra språk - notera Bryssel/Bruxelles/Brussel/Brüssel och Brygge/Brugge/Bruges/Brügge. Man kan notera att trots förekomsten av infekterade belgiska språkstrider innehåller artiklar som nl:Antwerpen (stad) och fr:Mons de övriga språkformerna, som alltså inte är officiella lokalt, i ingressen. I det perspektivet vore det i mitt tycke rätt patetiskt att inte ha med Ahvenanmaa i ingressen till artikeln om Åland. Tomas e 13 februari 2009 kl. 21.03 (CET)

Egentligen inte, eftersom finska inte är ett officiellt språk på Åland och det här är svenska WP. Att det finska namnet nämns på andra språkversioner har jag ingen åsikt om. Men det behöver kanske inte bråkas om. Spara krafterna till debatten om "sergeant 1:a graden" istället. --Idrougge 14 februari 2009 kl. 07.08 (CET)

Läste du inte vad jag skrev? Jag ser inget i det ni skrev som överhuvudtaget bemöter mitt inlägg. Behöver jag påminna om att Wikipedia är ett uppslagsverk, och inte ett officiellt organ för svenska, åländska eller finska myndigheter, eller ett forum för självpresentation för lokala befolkningar, eller för dessas positionering i politiska konflikter? Lagar, avtal och konventioner för språkanvändning på Åland skall redogöras för i Wikipediaartikeln om Åland, de skall icke styra den. Styrande för hur en artikel skall utformas är således vad som är encyklopediskt relevant för läsaren. Att i en svenskspråkig artikel ha med den finska namnformen på platser i Finland, alldeles oavsett lokala språkarrangemang och språkstrider på just den platsen, är uppenbart relevant för läsaren. Precis som det är relevant att redogöra för just dessa språkarrangemang. Tomas e 14 februari 2009 kl. 11.38 (CET)

Nu är det inte så väldigt självklart, särskilt inte ur ett svenskspråkigt perspektiv, att Åland skulle ligga "i" Finland. Jag undrar om inte Tomas e här undervärderar konfliktens vidd.

/Degeröbo 20 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

Vedertagna ortsnamn på andra språk än svenska bör redovisas även på svenska Wikipedia. Det skall till exempel finnas ett avsnitt om Stockholms namn på andra språk i artikeln om Stockholm (nu har visst någon rensat bort det, det måste återställas). Däremot skall förstås inte det finska namnet på Åland redovisas som om det vore en inhemsk namnform, eftersom det inte är det. E.G. 14 februari 2009 kl. 08.32 (CET)

Om du på allvar vill starta en diskussion om artikeln Stockholm föreslår jag att du inte gör det under rubriken "Namnet Åland" utan förslagsvis på Diskussion:Stockholm. Hit brukar man gå om man inte kommer överens på artiklars diskussionssida. Tomas e 14 februari 2009 kl. 11.46 (CET)

Nej, varför skulle jag vilja göra det? Det finns ingen anledning att inleda en diskussion om något som känns självklart relevant. E.G. 14 februari 2009 kl. 16.26 (CET)

För övrigt finns det redan, jag tittade bara i fel Stockholmsartikel... E.G. 14 februari 2009 kl. 16.34 (CET)

Det där med att redovisa för vedertagna ortsnamn på andra språk tror jag inte på. Det kan bli ett väldigt, väldigt långt kapitel i artikeln om Tyskland. Däremot skall redovisas för vad landet heter på sitt officiella språk (Deutschland), men inte vad det heter på nederländska (Duitsland). --Idrougge 15 februari 2009 kl. 03.25 (CET)

Jag tycker att det i högsta grad är relevant och intressant information. Man kanske inte behöver ta med information om varenda språkvariant som finns, men stora eller i närområdet talade språk bör man ta med. E.G. 15 februari 2009 kl. 21.31 (CET)

I den nederländska versionen om Tyskland skrivs namnet Bondsrepubliek Duitsland i ingressen. Och i nederländskans systerspråk afrikaans går man ett steg längre och lägger in Bondsrepubliek Duitsland även i landsmallen för Tyskland. MaxLove 16 februari 2009 kl. 08.47 (CET)

Hej alla. Jag vill bara påpeka jag INTE motsätter mig att det finska namnet finns med i artikeln. Mitt förslag (som jag även framfört i diskussionen) är att det i en ruta (eller ett särskilt stycke) framgår vad Åland heter på andra språk än svenska. Jag tycker t.ex. det är värt att notera att Åland heter Åland Islands på engelska och Ahvenamaa (utan n) på estniska. Maxlove med flera stirrar sig blinda på vilken nation Ålands tillhör och försöker göra en politisk klassificering av Ålands autonomi som diskriminerande istället för att se wikipedia som ett uppslagsverk. /Icaros 17 februari 2009 kl. 20.28 (CET)

Hej Icaros! Nej, eftersom du själv lade in Ahvenanmaa i inforutan den 20 november 2006, 20.06,http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%85land&diff=3128344&oldid=3128257 så är det ju klart att du inte motsätter dig att det finska namnet på Åland ska finnas med i artikeln. Sedan är det ju en annan fråga om du tycker att det ska finnas med i ingressen. Där togs det bl.a. bort den 17 november 2006 av Icarus, som av allt att döma är ålänning liksom du. Det egentliga problemet uppstod den 4 februari 2009 08.07, när den relativt nyregistrerade användaren Vidde7 tog bort Ahvenanmaa i infomallen och ansåg att det finska namnet skulle bort, eftersom Finland hade ockuperat Åland. Det var då jag reagerade och återställde det som du, Icaros, en gång hade lagt in i infomallen. Så då kan man undra: A/ Är det okej för dig att ha med Ahvenanmaa i infomallen, så som du själv en gång har lagt in det? B/ Är det alltså bara i ingressen du inte vill att Ahvenanmaa ska stå? C/ Vad tycker du om Vidde7s påstående att Åland är ockuperat av Finland? (Rimligtvis håller du inte med om ett så orimligt påstående. Åtminstone är det orimligt för mig, som är född i Finland.) Kan vi kanske komma överens om att Ahvenanmaa tas bort ur ingressen men finns kvar i infomallen, enligt din åsikt från november 2006? MaxLove 19 februari 2009 kl. 15.43 (CET)

Sortering av tabeller på svenska

Detta har kanske varit uppe förut, men en svaghet med den annars eminenta tabellklassen wikitable sortable är att den inte klarar av svenskt formaterade tal. Sorteringsfunktionen tar kommatecken som tusentalsavgränsare, punkter som decimaltecken och mellanslag som slut på talet. Är det något som går att åtgärda på något sätt? (Exempel //Rotsee 18 februari 2009 kl. 13.16 (CET)

Ligger sorteringsfunktionen bland de redigerbara js-filerna, tro? Själva ändringen torde vara mycket enkel att genomföra. Det funkar redan på de:Liste der größten Metropolregionen der Welt, men det måste kanske utökas med hantering av mellanslag. —CÆSAR 18 februari 2009 kl. 14.15 (CET)

Sorteringskoden ligger i wikibits.js, som inte är redigerbar. Tabellen på tyska WP använder Mall:Nts för att sorteringen ska fungera. /EnDumEn ✍ 18 februari 2009 kl. 15.01 (CET)

Har själv problem med wikitable sortable när jag skriver på mina lista över vulkaner. I lista över vulkaner i Mexiko värderas en vulkan på 780 meter högre än en vulkan på 5700 meter eftersom den rankar efter siffrorna som "talet" börjar på och inte hela "talet" totalt. Elfsborgarn_disk.^↔ 18 februari 2009 kl. 17.35 (CET)

I den vulkanlistan tror jag problemet är att en av höjderna är "~1500". Det tolkas inte som ett tal och därför används inte talsortering. Övriga höjder kan tolkas som tal eftersom de bara är siffror utan något tusentalavgränsningstecken. /EnDumEn ✍ 18 februari 2009 kl. 20.40 (CET)

Det fanns visst ett hack i MediaWiki:Common.js som gjorde att punkt och komma fungerade som tusental- respektive decimalseparator. Jag tog bort det eftersom (vanliga) mellanslag och komma är default för MediaWiki på svenska. Jag ska se om det går att fixa så att fasta mellanslag fungerar i sorteringen. /EnDumEn ✍ 18 februari 2009 kl. 20.40 (CET)

Tack, en EnDumEn, du är bra du! //Rotsee 19 februari 2009 kl. 08.28 (CET)

Mycket bra! Verkligen inte en dum en ;) -- Rex Sueciæ 19 februari 2009 kl. 08.55 (CET)

Går det inte att se till att även punkt går att använda som tusentalsseparator? Det brukar åtminstone jag använda och är bra mycket smidigare att skriva än fast mellanslag. /Grillo 20 februari 2009 kl. 02.03 (CET)

Personligen tycker jag det är ganska fult att använda punkter i stora tal. Det "korrekta" sättet att skriva ett tal är rimligtvis bara med siffror (100000) men för tydlighetens skull kan man bryta upp det med mellanslag (100 000). Dock blir det i min mening lite fult när man börjar blanda in punkter eftersom punkter i regel avgränsar meningar från varandra (Det kom 100.000 personer) och komma är naturligtvis uteslutet. Enligt mig bör man alltså hålla sig till mellanslag. »нотвыст_(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 02.17 (CET)

Det där är en hållbar åsikt, men bara så länge den förblir en åsikt. För i praktiska livet är den obrukbar som riktlinje. När man sitter vid ett tangentbord och ska skriva 123.456 utan att det blir otydligt, så blir det ohanterligt att varje gång knappa in &nbsp; som tusenavskiljare och om man skriver mellanslag så vet man att det förr eller senare kommer att hamna mitt i någon radbrytning. Så du får gärna ha din åsikt, men det hade varit bättre om det gick att formulera en praktiskt tillämpbar riktlinje också. --LA2 20 februari 2009 kl. 11.56 (CET)

Om man ska tro Wikipedia:Språkvård så gäller dessa regler för sifferuttryck. Sen att det blir lättare om man använder punkt är en helt annan sak. Tänk på att vi skriver för användarna. //Sertion ^disk.|Bidrag 20 februari 2009 kl. 12.21 (CET)

Källhänvisningen går till hur man jämför amerikanska och svenska talsystemen. Att TT-språket där skriver med mellanslag som tusentalsavdelare betyder inte att det är fel att använda punkt. Båda två går lika bra, och vilket som för tillfället rekommenderas brukar vara en modefråga (bara under mina tidiga skolår i mitten av 90-talet visade tre olika böcker de båda skrivsätten, alla tre var tryckta under de aktuella åren). /Grillo 20 februari 2009 kl. 12.27 (CET)

Signaturer med konstiga tecken

Det verkar finnas en trend att skapa signaturer med t.ex. kyrilliska, grekiska eller fonetiska tecken, eller att på annat sätt göra sin signatur mer eller mindre oläsbar. Jag tycker det är synd, för det blir svårt att relatera t.ex. redigeringar i artikelhistoriken med motsvarande diskussionsinlägg för samma användare. Det blir också svårt att i en diskussion hänvisa till en annan användares inlägg när man inte ens kan skriva användarens namn (eller rättare sagt, signaturen). Och vissa användare har en signatur med vanliga svenska tecken som man inte på något sätt kan koppla till användarnamnet. Onödigt krångligt, tycker jag. --Kildor 6 februari 2009 kl. 11.04 (CET)

Jag trivs med min nuvarande, men jag trivdes även med den jag hade innan (// Sertion). Annars så kan du ta en titt på min monobook.js och kopiera det skriptet och börja stoppa in folks användarnamn. //sɛятιοn ^d|B 6 februari 2009 kl. 11.13 (CET)

Jag håller med om att det är ganska onödigt. Visserligen lär man sig ganska snabbt vem som är vem men jag ser inte syftet med det hela.../-nothingman- 6 februari 2009 kl. 11.14 (CET)

Jo, men för personer som inte är här lika ofta blir det väldigt svårt att förstå. --Kildor 6 februari 2009 kl. 11.23 (CET)

Sertion: Din signatur kan man i alla fall ganska lätt relatera till ditt användarnamn. Men om det ska behövas specifika översättningsskript för att förstå diskussioner så har det gått för långt. --Kildor 6 februari 2009 kl. 11.23 (CET)

Ja, det värsta är när signaturen inte har något samband med användarnamnet som man ser i historiken osv. /Pieter Kuiper 6 februari 2009 kl. 11.24 (CET)

Min signatur relaterar i högsta grad till mitt namn, om man kan läsa kyrilliska bokstäver :) Annars kan man ganska lätt kolla vilken användare som signerat genom att bara hålla muspekaren över signaturen, då kan man antingen kolla längst ner till vänster eller vänta tills en ruta poppar upp där det i mitt fall står "Användare:Notwist" (firefox) »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 11.56 (CET)

Dessutom är det ju lite bra för allmänbildningen att kunna lite grundläggande kyrilliska bokstäver, om man tror att "CCCP" till exempel faktiskt stog för "CCCP" så är man ju lite fel ute (det står för "SSSR" men bokstäverna är kyrilliska). Tycker man att det argumentet är dumt så vill jag hävda att hjärnan förr eller senare vänjer sig vid signaturer, även om de består av främmande ord, som bilder, det största problemet enligt mig är i så fall om användaren ändrar signatur väldigt ofta eller ständigt ändrar färg. »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 12.00 (CET)

Jag uppskattar kreativa signaturer, men visst är det bra om kopplingen mellan signatur och användarnamn inte är för svårt att göra. Likaså är det bra (för oss som läser diffar) om inte källkoden till signaturen är alldeles för lång. -- BOIVie  6 februari 2009 kl. 12.02 (CET)

Jo, visst kan man hålla muspekaren över signaturen. Men det gör det inte direkt lättare, och är inte helt uppenbart för oerfarna användare. Jag förstår ärligt talat inte vitsen med att använda en signatur som inte är densamma som användarnamnet. Vad är anledningen till att du (Notwist) valt att skriva din signatur med kyrilliska tecken? Visst vänjer sig hjärnan efter ett tag, men i det resonemanget tar man bara hänsyn till personer som skriver på Wikipedia ofta. --Kildor 6 februari 2009 kl. 12.06 (CET)

Anledningen att jag valde det var att jag själv är intresserad av att lära mig det kyrilliska alfabetet och senare ryska. Det är ju ett kreativt stilgrepp, helt enkelt. Tycker man inte om det så kan man som Sertion sa använda hans script för att ändra hur folks signaturer syns. Personligen tycker jag det ser otroligt tråkigt ut om allas signaturer skulle se mer eller mindre likadana ut »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 12.17 (CET)

Vissa kreativa grepp är väl ok, men jag tycker inte att kunskaper om det kyrilliska alfabetet eller anpassade skript ska vara en förutsättning för att kunna hänga med på diskussionssidorna. Det finns en anledning till att man på WP:Användarnamn rekommenderar att man väljer ett namn som är lätt att känna igen, och det borde rimligtvis även gälla signaturer. --Kildor 6 februari 2009 kl. 12.38 (CET)

Sertions och Boivies signaturer är bra exempel på att det går att ha kreativa signaturer och samtidigt förstå kopplingen till användarnamnet i t.ex. artikelhistoriken... --Kildor 6 februari 2009 kl. 12.42 (CET)

Liten instickare: Jag har bytt igen, men denna är final, kommer ha den en längre tid framöver. //Sertion ^disk.|Bidag 6 februari 2009 kl. 12.46 (CET)

Signaturer med konstiga tecken kan tolkas som pubertalt effektsökeri som inte inger förtroende.--Wvs 6 februari 2009 kl. 13.00 (CET)

Jag delar Wvs med fleras åsikter. Meningen med signaturer är att man på ett enkelt sätt ska kunna se vem som skriver ett inlägg. Signaturernas mening försvinner om man börjar med helt obegripliga signaturer. De gör ingen nytta helt enkelt. Vidare tycker jag att man faktiskt inte behöver ha några färger eller andra specialiteter. Det räcker med en vanlig hederlig signatur där ens användarnamn är signaturen i vanlig text. Tänk också på att vissa, speciellt en del äldre, har nedsatt syn och kan få det svårare att se dem. Obelix 6 februari 2009 kl. 14.46 (CET)

Jag delar helt Kildors invändningar mot mer eller mindre underliga signaturer. Syftet med en signatur är ju att tydliggöra vem som har skrivit ett inlägg, inte att visa upp användarens estetiska sinnelag (eller brist på detsamma). Så länge signaturerna ändå tydligt korresponderar till användarnamnet, även för den som inte kan alla världens teckenuppsättningar, tycker jag att det är bättre, men även frågan om att ta plats tycker jag är relevant. Det stör min läsning när en användarsignatur i redigeringsläge tar en massa kodplats eller när en signatur genom färgsättning (främst av bakgrunden) eller typgrad står ut kraftigt i förhållande till övrig text. //Δκαςτωρنقاش المستخدم利用者の投稿記録

Jag kan inte annat än instämma med Kildor, Wvs och Dcastor m fl. /FredrikT 6 februari 2009 kl. 13.41 (CET)

(redigeringskonflikt) Väldigt roligt demonstrativt beteende med din signatur, Castor. Till skillnad från vissa andra användare accepterar jag dock ditt val att ha en absurt färgad signatur på flera språk och dessutom en bild, men jag ska nog ta och börja använda Sertions script. Angående kommentaren om "pubertalt effektsökeri", är du seriös? Ja, alla tecken till individualitet är "pubertalt effektsökeri" och några personer som kan tänka själva vill vi naturligtvis inte ha i förtroendepositioner. Solida argument, i sanning. »нотвыст_(d.|b.) 6 februari 2009 kl. 13.43 (CET)

Vissa argument i den här diskussionen var kanske onödiga, men jag hoppas att du ser att det finns genomtänkta och relevanta argument mot svårlästa signaturer. Och om de enda motargumenten är kreativitet och individualism så tycker jag i alla fall att de borde stå tillbaka lite grann till förmån för tydlighet och läsbarhet. Och som jag påpekat så går det ju faktiskt att kombinera dessa egenskaper. Jag vill också påpeka att den här diskussionen inte riktar sig mot en enskild användare, utan mot alla som har svårlästa signaturer. --Kildor 6 februari 2009 kl. 14.20 (CET)

Finns det någon möjlighet att stänga av möjligheten att skriva sina egna signaturer? Om det är möjligt är det värt att fundera på om vi skall ta och göra det... Plrk 6 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

Om det skulle gå, så är det ändå inte svårt för oss som ogillar trista signaturer att gå runt en eventuell avstängning. --bOiVİe  6 februari 2009 kl. 14.11 (CET)

Att helt stoppa individuella anpassningar av signaturen är kanske ett onödigt stort steg, men någon form av rekommendation/riktlinje borde man kunna få till i alla fall. --Kildor 6 februari 2009 kl. 14.22 (CET)

Jag kan förstå synpunkterna mot en signatur som man inte alls kan läsa, eller som säger något helt annat än användarnamnet. Men att införa ett förbud mot unika signaturer känns märkligt och lite fånigt. Färgglada och speciella signaturer är inte som något jag skulle lägga ner energi på att irritera mig på i alla fall. Njaelkies Lea (d) 6 februari 2009 kl. 14.33 (CET)

Mycket bra att lyfta diskussionen Kildor. Jag håller med om att det är problematiskt med svårtydda signaturer som inte direkt kan kopplas till användare. Kreativitet som inte krånglar till, exempelvis Boivies signatur(er) som visas ovan, ser jag inte som problematiska, däremot visar ju dcastor tydligt problemet. En riktlinje eller liknande skulle vekligen vara på plats. Det händer mig ofta att jag i större diskussioner måste kolla vilken användare som en signatur tillhör. Visserligen i firefox genom att bara hålla pekaren över, men jag tycker instinktivt illa om onödiga (vilket kreativa signaturer som försvårar förståelsen i min mening är) tillkrånglingar som kan skrämma bort nybörjare. Suz 6 februari 2009 kl. 14.45 (CET)

Den som önskar piffa upp sin signatur kan få lite inspiration från italienska wikipedia. --BOİviE  6 februari 2009 kl. 16.24 (CET)

Så länge signaturerna ändras för ofta, har jag inga problem idag. /Innocent bystander 6 februari 2009 kl. 16.34 (CET)

Oavsett vad man nu tycker om min egen signatur så håller jag med om att det finns någon poäng med att signaturer inte bör vara alltför utstickande, svårlästa eller kräva för mycket kodning (själv har jag inte ens när jag velat testa lyckats komma på hur man får signaturer som Boives och dcastors ovan att fungera; jag kan det teoretiskt, men har misslyckats. :)). Pubertalt effektsökeri eller inte, nog bör inte det egentligen påverka hur man bedömer en användares bidrag eller diskussionsinlägg i sig; de klarar vi väl ändå av att bedöma någorlunda oberoende av ifall vi tycker att en signatur är lite barnslig eller ej?

Jag minns att det här varit uppe till diskussion förr, och att några användare då som hade mer eller mindre blaffiga signaturer ändrade på sina. Jag tror diskussionen då mest handlade om läsbarhet. Sålänge man inte ändrar sin signatur fram och tillbaka, skriver annans användarnamn eller försöker vilseleda på annat sätt, undrar jag; vilken roll spelar det? Det är alltså ingen retorisk fråga, jag vill veta vad syftet med signaturerna är, vad vi tycker att de är till för nytta. Måste en signatur vara läsbar för de med synproblem? Sålänge den går att känna igen borde inte problemet vara avgörande stort, sålänge poängen är att man ska kunna skilja visuellt mellan olika användare (klarar man inte det kan man förmodligen inte läsa brödtexten heller, utan borde kanske handikappanpassa sin mjukvara, t ex genom att öka teckenstorlek eller ändra färginställningar för ökad kontrast etc). Måste man omedelbart se vilket det konventionella användarnamnet är? I så fall, vad är poängen med det? För att veta vad adressen till användarsidan är? Eller är det så att man ofta tittar i redigeringshistorik och vill kunna se vilken användare i en viss diskussion som brukar göra vilka redigeringar? Är det så att man inte minns vilken användare som är vem utan att titta på användarsidorna, eller att det då underlättar om man minns användarsidans rubrik och signaturens text? Men då borde man väl rimligen alltid behöva titta på användarsidan?

Ovanstående innebär alltså inte att jag tycker att man bör ha jättemärkliga signaturer, men däremot tycker jag det verkar vara viktiga frågor för att kunna diskutera frågan. Min egen signatur skulle jag gissa att vissa tycker är okej, och andra att den är för tillkrånglad. --ɐbuı1ɟ 6 februari 2009 kl. 16.52 (CET)

Jag avskyr din signatur, Flinga, eftersom jag inte kan söka på "flinga" för att hitta dina inlägg. Plrk 6 februari 2009 kl. 17.02 (CET)

Där har du en poäng. Jag har själv stört mig på det. (Därmed är det alltså också något man kanske lätt vill kunna göra med signaturer, helt klart ett argument för att använda de konventionella bokstäverna i sin signatur). --ɐbuı1ɟ 6 februari 2009 kl. 17.20 (CET)

Är det inte lite kalenderbiteri att göra en riktlinje för att diktera hur enskilda användare väljer att skriva sin signatur? Då har det nog gått lite för långt... -- [ jiˈesˌdeːo ] 6 februari 2009 kl. 16.56 (CET)

Jag har ett par gånger blivit förvillad när jag i bevakningslistan eller redigeringshistoriken sett att någon användare ändrat på något i en artikel, men missat att samma användare har diskuterat saken på diskussionssidan, för att jag inte förstod att det var samma användare. T.ex. så tog det mig ett tag att fatta att Användare:Dh8b och Danne-Boy var samma person. Ser jag t.ex. att Användare:Flinga gjort en förändring vill jag också snabbt kunna hitta dennes eventuella diskussionsinlägg, men det blir svårt eftersom signaturen är rätt så kryptisk, för att uttrycka det milt. Nu har jag varit med ett tag så att jag har lärt mig känna igen de kanske ca 10 vanligt förekommande användare som har en avvikande signatur. Men det är ett onödigt förvirrande moment när det väl dyker upp, och det gör det svårare för tillfälliga besökare att förstå kopplingen mellan redigeringar och diskussioner. Jag vill också kunna hänvisa till en användare i ett inlägg utan att behöva kopiera eller skriva en massa konstiga tecken. Men tyvärr blir det svårt för den som läser diskussionen att snabbt inse att Flinga, som jag skriver i mitt inlägg, är samma användare som ɐbuı1ɟ, som signerade inlägget ovanför. En diskussion har i de flesta fall något med redigeringen av en sida att göra. Därför bör också det namn som visas i redigeringshistoriken överensstämma med det namn som syns på diskussionssidan. Hade det här bara varit ett vanligt diskussionsforum hade det inte spelat någon roll. Eller om det var signaturen som visades även i redigeringshistoriken. Men det blir förvirrande när en användare X skriver under sina inlägg med signaturen Y. Jag kan förstå att vissa användare vill piffa upp sin signatur med lite färg. Men jag förstår inte poängen med att göra dom fullständigt oläsbara. Det är kanske kul för sin egen skull, men det gör det krångligt för andra. --Kildor 6 februari 2009 kl. 17.19 (CET)

Jag är inte i första hand ute efter några strikta riktlinjer, men diskussionen i sig visar att det finns många som tycker att det är störande med för mycket "lek" i signaturskapandet. En del av dem som i dag använder krångliga signaturer kanske tar intryck av diskussionen. Som svar på ɐbuı1ɟs fråga: Jag vill gärna slippa hålla reda på två användarnamn per användare. Om jag i mitt inlägg här hade skrivit "som svar på Flingas fråga..." hade det inte varit helt enkelt att se vems inlägg jag svarar på om man inte vet att förknippa "ɐbuı1ɟ" med "flinga" (det var först när jag nu skrev dem efter varandra som jag såg hur du tänkt med din signatur – kul, men jag skulle hellre se det som rubrik på din användarsida än som signatur). I stället valde jag nu att kopiera din signaturtext, ett litet merarbete. Detta är ett viktigt argument för mig, vid sidan av det jag redan nämnt, att flashiga signaturer roffar åt sig "uppmärksamhetsutrymme". /dcastor 6 februari 2009 kl. 17.24 (CET)

Jag tycker det ger lite personlighet åt användarna bakom namnen att de ha specifika signaturer. Sen tycker jag att det är onödigt att ha helt ologiska, jätteblaffiga, signaturer som man inte kan koppla alls. (En liten passus är dock jag bättre om Notwists kyrilliska namn än om Boivies färgglada av den anledning att Notwists inte gör så mycket väsen av sig.) Är inte den ursprungliga tanken med "signatur" att den ska vara lite unik? Så är det iaf i verkligheten där jag bor. Det kommer aldrig att gå att göra någon riktlinje, folk har för olika åsikt i frågan, var går gränsen? Är någon signatur särskilt outläslig kan man ju alltid diskutera det med personen i fråga. /NatoX 6 februari 2009 kl. 17.45 (CET)

En sak jag märkte som var positivt när jag hade färgglada signaturer var att de var lätta att upptäcka i diskussionen. Man såg lätt dels var diskussionsinlägget slutade (vilket är lättare att göra om det slutar med något annat än en vanlig blå-länk, speciellt om det är två stycken inlägg med lika många kolon framför i rad) och man såg att "Här är ju mitt inlägg" direkt. Men folk har klagat en hel del på mina signaturer (som varit färgglada, svarta, röda och kyrilliska, dock inte på samma gång). Och jag har alltid hållt med om att det är jobbigt med en massa kod i redigeringstexten, så är ganska nöjd med min nuvarande signatur. :) //moralist 6 februari 2009 kl. 18.05 (CET)

Här finns enwp:s rekommendationer, som jag till stor del håller med om. Jag ogillar främst när en massa kod används i signaturen, och speciellt när man gör som Natox ovan och använder font-urket. Rekommenderar som vanligt denna välskrivna krönika ända från 1996, vad gäller den taggen. /Grillo 6 februari 2009 kl. 18.15 (CET)

Då jag har vissa läsproblem kan jag ge min återkoppling för det. De jag har svårast hålla reda på är torvindus och torunesol som för mig ser nästan likadana ut. Notox Och Boivies är för mig perfekta, jag känner igen dem direkt och blandar aldrig ihop dem med andra. Så jag skulle gärna se signaturer med mer tydligt synliga skillnader, men naturligtvis med samma namn i signaturen som användarnamnet. Och ändaringar av signaturer stör mig mycket. (sakarie och M.M.S blandar jag också ihop eftersom jag känner igen dem som "trafiksignal" signaturerna med färgglada tecken som ofta ändras.) Wanpe 6 februari 2009 kl. 18.29 (CET)

Jag som normalt inte har några läsproblem kan ändå studsa till när jag ser en del signaturer, som i princip bara krånglar till det. Det som krånglar till är när en så enkel sak som en signatur tar upp flera rader i redigeringsläget, de byter utseende onödigt ofta och när sakfrågan i viss mån blir lidande, när man ska dra muspekaren över signaturen för att få ett namnförtydligande eller att behöva bortse från färgglada bakgrundsinfärgningar. En riktlinje är väl att överdriva problemet , men en rekommendation kanske kan vara på sin plats, för att upplysa om att: yviga signaturer i olika visninglägen eller ständiga ändringar av dessa, inte alltid är riktigt så kul för andra som för författaren. Iofs är det väl samma behov som ska tillfredställas IRL, med nya snygga/moderiktiga kläder eller frisyr, för att understryka en personlig image.

En yvig signatur kan givetvis "stjäla" lite extra utrymme från omgivningen på ungefär samma sätt som att låta sina egna åsikter stå i fetstil eller användning av ett yvigt eller extremt språkbruk, som kan få en otillbörlig vikt i jämförelse med mer lågmälda argument i diskussionerna. Dcastors demoexempel på extremsignatur var rolig för att belysa problemet och skulle denna signatur paras med att även ge de egna åsikterna otillbörlig vikt hade det blivit väl extremt och inverterat effekten. Vi förespråkar ju ofta att argumenten ska styra, men de kan ju komma i skymundan om det fokuseras på vem som framför dem eller att åsikterna framförs väl brötigt (göteborgsslang :)
/Ronny 7 februari 2009 kl. 13.19 (CET)

Vad är problemet med en riktlinje (som för övrigt är att betrakta som en rekommendation), om nu de flesta verkar hålla med om att en signatur inte bör vara alltför avvikande från användarnamnet? Vad jag kan se av den här diskussionen verkar de allra flesta hålla med om att helt oläsliga signaturer ska undvikas. --Kildor 8 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

Att lägga in detta på Wikipedia:Användarnamn tycker jag borde vara OK. Wanpe 9 februari 2009 kl. 06.24 (CET)

Absolut, när det nu redan finns en riktlinje i sammanhanget./Ronny 9 februari 2009 kl. 11.30 (CET)

Den mest träffande riktlinjen är nog Wikipedia:Signera diskussionsinlägg, men korshänvisningar kan också vara nyttiga. En möjlighet är kanske att flytta den sidan till Wikipedia:Signaturer, och ha den som en fördjupning till både Wikipedia:Etikett, Wikipedia:Diskussionssidor och Wikipedia:Användarnamn. //Essin 9 februari 2009 kl. 16.22 (CET)

Det underlättar mycket för andra om signaturen liknar användarnamnet. Att lägga till extratecken som länkar till diskussion eller att kalla sig "sɛятιοn" med användarnamnet "Sertion" gör inget, men signaturen "HOTBblCT" istället för "Notwist" är kanske lite långsökt... fast man lär sig fort. --Petter 9 februari 2009 kl. 22.06 (CET)

Liknar - mnja - när jag läser HOTBblCT låter det ganska likt Notwist. Men sɛятιοn låter inte alls som Sertion - я uttalas tex ung som "ja" Innocent bystander 10 februari 2009 kl. 12.32 (CET)

Jag har gjort en liten förändring av Wikipedia:Signera diskussionsinlägg med en rekommendation att använda en signatur som är lik användarnamnet, och att specialtecken bör undvikas. --Kildor 21 februari 2009 kl. 10.17 (CET)

Hets mot finlandssvenskar

Jag tycker, ärligt talat, att det är bedrövligt att vår svenskspråkiga wikipedia-community inte reagerar mot den sortens anti-finlandssvenska uttryck som citerades i den ovanstående debatten. Att citatet i sig var riktat mot mig, som är den ende som i den debatten framträtt som möjlig finlandssvensk, kanske i en och annans ögon diskvalificerar mig att ha en åsikt, men det håller jag alltså inte med om. Den avgörande frågan är inte vem som utsätts för angreppen, utan att det sker på ett sådant sätt att det tydligt framgår att angriparen förutsätter att han inte förlorar något anseende på kuppen. Det är oroväckande, tycker jag. Är det meningen att vi svenskspråkiga liksom norrmännen ska starta olika wikipedior, kanske?

/Olofsson 12 februari 2009 kl. 17.23 (CET)

Jag ber om om ursäkt om jag förolämpade någon! Jag syftade nog inte på det du sade, utan snarare på disskusionen om huruvida Åland var ockuperat eller inte. - Jag tillhör nog dem som är ganska toleranta mot dialektala uttryck här - och i synnerhet finlandssvenska som jag tycker borde ha samma normstatus som rikssvenskan här. - Om Åland är ockuperat eller inte spelar mindre roll för mig. - Varje statsbildning ser jag som en människoskapad konstruktion som sällan är bättre eller sämre än någon annan. - Exakt vilken regering som styr i det område jag tillfälligt bebor blandar jag mig inte i... - Och detta trots att det knepigt nog i mitt fall alltid har råkat vara stockholmare som styrt över mig. - En lokal regering där jag bor ser jag inte som ett bättre alternativ - det förblir människor - som om dom inte redan är koorupta, kommer att bli det när de haft makt ett tag. - Svenska Wikipedia ska representera ett språk inte en nationalitet - glöm inte det! /Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 17.55 (CET)

Jag understryker längre ner att det jag reagerar mot inte är något jag uppfattat som ett personangrepp. Du behöver inte be mig om ursäkt, men däremot kanske låta bli att göra om misstaget. Jag vill också gärna understryka att jag försöker skilja sak och person. Att du, IB, här gjort något som jag tycker är fel och som riktar sig mot en grupp som jag känner mig solidarisk med, innebär inte att jag egentligen tycker bättre eller sämre om dina övriga bidrag här. Jag skulle önska att du kunde känna likadant.

/Olofsson 21 februari 2009 kl. 17.37 (CET)

Vänligen dra inte ut en personkonflikt till hela gemenskapen. Och du kan knappast räkna med att få någon reaktion alls inom en halvtimme. Inlägget var onödigt men det är du som skapar en höna av en fjäder genom att dra upp det såhär. /Grillo 12 februari 2009 kl. 18.12 (CET)

Fjäder för dig, men nog redan höna för de drabbade. Det citerade var rimligen betydligt äldre än en halvtimme. Och vad jag försöker undvika är just att ta det personligt. Det är nog inte, och var nog inte, avsett som ett personangrepp, utan som ett angrepp mot en del av den svenskspråkiga gruppen. Och det är just det jag försökte föra fram i ljuset. Det är just för att jag önskar att sv.wikipedia ska vara en plats för hela språkgruppen, och inte bara för den infödda delen av rikssvenskarna, som jag över huvud taget gitter att reagera offentligt. Annars hade jag nog kunnat hålla tand för tunga. Sånt här är inget jag njuter av, direkt.

/Olofsson 12 februari 2009 kl. 18.53 (CET)

Citat läses ju helst i ett sammanhang, så kolla gärna Användare:Law#Citat_man_helst_inte_minns för källan till citatet. Det handlar, som du ser, om en helt absurd jämförelse tillika Godwins lag-brott. /Grillo 12 februari 2009 kl. 23.46 (CET)

Utan att ha gjort några djupare efterforskningar kring vad som motiverar prat om hets, är jag lite förvånad över ordvalet från Olofssons sida. Rikssvenskars "försyndelser" mot finlandssvenskar brukar väl snarare bestå i (mer eller mindre pinsam) okunskap snarare än "hets" - i form av uttalanden av typen "jasså, finns det svensktalande i Finland också" eller "Finlandssvenska? Jag trodde det var finsk brytning!". Själv tycker jag att ju fler finlandssvenskar på sv.wiki, desto bättre! Tomas e 13 februari 2009 kl. 00.38 (CET)

Angående citatet där finlandssvenskarnas roll jämförs med Förintelsen:

Att Olofsson inte upplevde mitt publicerande av citatet (som jag lade in på min användarsida den 25 november 2008) som något inlägg i Ålandsdebatten framgår av vederbörandes inlägg. Däremot får h*n gärna substansiera sitt påstående om att det skulle vara ett anti-finlandssvenskt uttryck som "det är bedrövligt att vår svenskspråkiga wikipedia-community inte reagerar mot". Jag lade inte in det som ett angrepp på alla finlandssvenskar (märk vissa i den efterföljande kommentaren), utan som ett exempel på hur fel det blir när man förlorar alla proportioner i debatten – vilken som helst debatt, nota bene. (Dessutom var det, som Grillo påpekat, ett klockrent exempel på Godwins lag). Lämpligtvis kan vi fortsätta debatten om min påstådda anti-finlandssvenskhet på min diskussionssida, den hör inte riktigt hemma här. / Law_D 13 februari 2009 kl. 07.53 (CET)

Det är väl bara att vara språkligt innovativ och importera ett ord till från finskan. Om man inte vet könet i tredje person singularis kanske man skulle skriva hän?

Degeröbo 20 februari 2009 kl. 03.49 (CET)

Du slår in öppna dörrar, är jag rädd. Det är, under formen hen, ett allmänt använt, könsneutralt pronomen – liksom h*n, kan jag påpeka. / Law_D 20 februari 2009 kl. 22.37 (CET)

Min personliga åsikt är att det är precis med den här frågan som med mobbing på en skolgård eller en arbetsplats. Den mobbades och de mobbande kan typiskt inte se samma saker, och får då svårt att förstå vad som händer. I det här sammanhanget, alltså i diskussionen med rubriken "Namnet Åland", läser jag de inlägg som det väl måste handla om:

• Olofsson 12 februari 2009 kl. 13.20
• MaxLove 12 februari 2009 kl. 16.39
• Innocent bystander 12 februari 2009 kl. 16.54

Innocent bystander har här avslöjat sig som ett riktigt pukko ha haft en av sina mindre lyckade dagar. En av kommentarerna sedan var att Olofsson borde väntat längre och givit andra chans att kritisera Innocent bystander. Tja, det kan ju vara rätt så klart, men den som kommenterar på det sättet har missförstått kritiken helt.

Det är inte enstaka inlägg som är problemet. Det är varken Laws eller Bystanders separata inlägg, och ännu mindre den kontext de ryckts ur, som utgör något större problem. Problemet är att vad man som Finlandssvenk möts av i vår wikipedia-community, det är en förväntan om att tyst ta emot allsköns verbala smockor och spottloskor. Och här bröt Olofsson mot normen. Och se normbrytare, sådana kan vi ju inte uppskatta!!

För den händelse att det nu behövs en liten historieundervisning, så kanske man måste påminna om att sett ur det åländska perspektivet, så är just finlandssvenskarna de som bär den tyngsta skulden för att det nyligen självständiga Finland uppträdde så sturskt och överlägset mot ålänningarna. I diskussioner om relationerna mellan Åland och Finland är det alltså ett kardinalfel att inbilla sig att man kan kalla ålänningarna för finlandssvenskar utan att det leder till missförstånd eller känslostormar. Det är högst oklart, för mig, om Innocent tänkte på det. Om Innocent i sammanhanget gett sig på ålänningar istället, så kanske saken utvecklats annorlunda.

Olofsson företrädde alltså en moderat finlandssvensk ståndpunkt, som nog hade kunnat finna resonans bland moderata ålänningar.

Och som kommentar till denna rätt så mogna och självdistanserade finlandssvenska yttring får han en kort verbal smocka av Innocent bystander.

Tänk er in i situationen att någon hade skrivit samma sak om till exempel judar eller bögar eller amerikaner eller kristna palestinier...

Den moderate juden som behandlar det komplexa ämnet om fredsprocessen med de så kallade Palestinierna bemöts med någon uppenbart ironisk klyscha om att vissa judars lidande överträffas bara av deras fredsvilja?

Den som tagit sig samman och försökt skriva något vettigt bara för att mötas av föraktfullt avståndstagande med innebörden "vi bryr oss ändå inte om vad ni tycker - äsch, sluta tjata, vi orkar inte lyssna"... den skribenten tar nog knappast det här forumet på större allvar i fortsättningen.

Och det är väl just detta som motiverade den diskussion som togs upp under denna rubrik. Själv tycker jag att just denna diskussionen är befogad. Det finns tendenser till att sv.wikipedia vill se sig själv som på något sätt renad från alla minoriteters konstiga verklighetsupffattningar. Tornedalsfinnar, inflyttade Sverige-Finnar, Samer, Jämtlänningar, inflyttade Finlandssvenskar, inflyttade Danskar, Norrmän och Islänningar, Skåningar och allsköns inflyttade svarthåriga. Man behöver inte följa med i sv.wikipedia så noga för att gång på gång upptäcka tendensen att marginalisera minoriteterna.

Men marginaliserar man för mycket, och renar man för mycket, så blir det en väldigt lite äktsvensk kärna kvar. Och en rätt stor grupp av svenskspråkiga runt kring kärnan - en stor grupp som upplever främlingskap med sv.wikipedia.

Denna vår community kan välja att försöka bli inkluderande istället för avgränsande. Det har pris och avigsidor, såklart, det med. Men dem vore det för långrandigt att försöka diskutera redan i detta inlägg.

/Degeröbo 20 februari 2009 kl. 03.49 (CET)

Du missar helt anledningen till att jag en gång lade upp citatet. Det var just för att det jämställde finlandssvenskarnas påstådda lidande med judarnas fullt verkliga lidande under Förintelsen som jag reagerade. Att då travestera det till "vissa judars lidande överträffas bara av deras fredsvilja" missar helt poängen (och är ytterligare ett exempel på Godwins lag...) Du får givetvis argumentera emot mitt citat – helst på min diskussionssida, här passar det inte riktigt – men beskyll mig inte då för att ha deltagit i någon mobbning mot Olofsson. Jag har över huvud taget inte deltagit i Ålandsdebatten. Däremot kommer jag att fortsätta att reagera mot fullständigt proportionslösa påståenden – oavsett vem som framför dem.

Utan att det ska ses som ett inlägg i debatten, måste jag dessutom påpeka för dig att det är olämpligt att använda personangrepp som "pukko". / Law_D 20 februari 2009 kl. 22.50 (CET)

Jag har verkligen förvånats över just denna reaktion (över att jag skrev att jag tyckte att IB avslöjade sig som XXXXXXX) men med tanke på att ni är åtskilliga som reagerat måste jag ju ta er på fullaste allvar. Jag beklagar mitt ordval. Det måste på något sätt ha skett av oförstånd. Jag förstod inte att mitt val av just det substantivet skulle leda till... det det nu lett till.

Den här diskussionen är, för mig, lite Kafka-artad. Min ambition var att bidra till att förbättra andan och samarbetsklimatet inom sv.wikipedia, särskilt med avseende på vår gemensamma förmåga att inkludera svenskspråkiga som kan upplevas, och uppleva sig själva, som perifera i förhållande till något slags stockholmscentrerat genomsnitt. Jag tänkte utan att skriva ut det, på de mekanismer som jag själv haft viss erfarenhet av i arbetslivet, nämligen tendensen att hellre se män, främst heterosexuella män med representativa hustrur, som lämpliga för befordran därför att de känns som förtroendeingivande och "säkrare kort" jämfört med deras mera framgångsrika och/eller kompetenta kollegor som råkar vara kvinnor. Och precis som i arbetslivet upplever jag att den som har modet att kritisera denna ovana, och visa att man INTE tycker att det är vare sig OK eller ändamålsenligt, den hamnar i skottgluggen.

Jag vill alltså försöka påminna er alla om att det jag skrev här varit både för att jag tycker att de nuvarande tingens ordning är till nackdel för projektet sv.wikipedia, och för att jag tycker att det är moraliskt förkastligt att ironiskt utpeka en hel grupp med svenskspråkiga, i storlek nånstans mellan Malmös och Göteborgs storlek, som Gruppen som innehåller ("vissa") medlemmar vars lidande överträffas bara av deras ödmjukhet. Saken blev ju inte bättre av att vare sig finlandssvenskt lidande eller finlandssvensk ödmjukhet kunde kopplas till det inlägg som fick den här spottloskan efter sig.
Det hade givetvis inte varit mera moraliskt om gruppen vore mindre, men däremot mindre skadligt för wikipedia.

En sak som slår mig är att både IB och andra verkar ta mycket lättare på angrepp mot grupper än på angrepp mot person. I diskussionen om självdeklarerade homofober, under annan rubrik här, verkar det dock inte alls vara lika entydigt. Och här kanske ligger en förklaring till att olika individer som yttrat sig i debatten inte förstår varandra. Utan att vilja lägga ord i någon annans mun kan man få intrycket att vissa medlemmar av gruppen finlandssvenskar känner det som om deras grupp behandlas sämre än gruppen av homosexuella.

Till slut vill jag betyga att jag tycker att Law har full rätt att uttrycka sig som han gör på sin användarsida. Att jag tycker att det visar på dåligt omdöme att peka ut "vissa finlandssvenskar" istället för "vissa människor", det är en annan sak, men dåligt omdöme kan vi ju ha lite till manns.

/Degeröbo 21 februari 2009 kl. 13.25 (CET)

Som Law helt riktigt påpekar så vände jag mig mot Innocent bystanders inlägg, och inte på något sätt mot Användare:Law (även om jag delar Degeröbos värdering ovan att man inte bör peka ut en hel grupp på det sätt som Law gör - hade Law och Innocent bystander skrivit om "vissa människor" istället, så hade det ju varit en helt annan sak). Jag medger att jag kunde väntat längre med min reaktion, men det ändrar inte på det faktum att jag finner hela diskussionen efter min reaktion beklämmande. Det verkar som om åtskilliga rikssvenskar vill undvika att se och/eller beröra det förhållande som jag försökte belysa: Jag känner mig inte personligen mobbad, och det verkar jag inte ha kunnat förmedla till deltagarna i debatten. Jag känner mig oönskad här i egenskap av periferi-svensk. Det tycker jag är synd. Inte för min personliga del (bara), utan för att jag inte torde vara den ende som känner så här. I övrigt hoppas jag att jag i fortsättningen kommer att ha en mycket mindre andel av mina wp-bidrag skrivna i Bybrunnen.

/Olofsson 21 februari 2009 kl. 17.37 (CET)

Attacker mot startsidan

Jag tänkte bara informera om att startsidan blivit utsatt för en attack av något slag. Användaren Pelikanen har redigerat artiklarna Wikipedia:Utvald artikel/Surfer Rosa samt Wikipedia:Utvald artikel/Andrées polarexpedition som är infogade i startsidan, och har därmed kunnat skriva ett meddelande på sidan och täckt sidan med en svart färg. Se [3] och [4]. Jag har tillsvidare blockerat användaren och låst artiklarna i fråga. Borde vi införa som rutin att låsa alla liknande sidor, eller ska vi inte se så allvarligt på det som hände? /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 18 februari 2009 kl. 15.00 (CET)

Likaså borde vi även lokalt ladda upp de bilder som används i mallarna på framsidan och skydda dom. Annars kan framsidan sabbas genom att ersätta bilden direkt på commons. --Bomkia 18 februari 2009 kl. 15.17 (CET)

Jag vet inte. Det händer inte så ofta och går oftast att återställa ganska fort. -- BoİVIE 18 februari 2009 kl. 15.37 (CET)

Instämmer med Boivie, det är ju snabbt återställt, och inget som skett särskilt ofta. Skulle det hända några ggr per dag så kanske man skulle överväga att låsa dessa sidor, men i nuläget så tycker jag att det som gjordes var bra, återställa och blockera klottrarna. / Elinnea 18 februari 2009 kl. 15.41 (CET)

Japp, återställ och blockera. Jag tycker att halvskydd räcker bra på dessa sidor, vi vill väl att sidorna skall redigeras och uppdateras? Ghostrider ♠ 18 februari 2009 kl. 17.50 (CET)

Riktig überhacker som lyckades "hacka" undersidorna till huvudsidan. Jag är grymt imponerad. »нотвыст_(d.|b.) 18 februari 2009 kl. 16.05 (CET)

Jag tror att användaren kan komma att göra detta igen, det är bara att skapa ett nytt konto. Personen skrev: "Lås alla undersidor till huvudsidan så slipper ni detta!" Det jag tror att användaren menar med detta är att h*n kommer att fortsätta med detta tills alla undersidor är låsta, men vi borde inte låsa alla undersidor. IP-koll ska nog genomföras, så att användaren inte kan skapa några nya konton. /Poxnar ^(D) 18 februari 2009 kl. 16.26 (CET)

En poäng med att exponera artiklar på förstasidan är väl att dra ytterligare uppmärksamhet till möjligheten att redigera i dem? Att då låsa dem vore ju direkt kontraproduktivt. /FredrikT 18 februari 2009 kl. 16.33 (CET)

Det är inte själva artiklarna som skall låsas utan i sådana fall undersidorna som används på huvudsidan, till exempel Wikipedia:Utvald artikel/Andrées polarexpedition. /-nothingman- 18 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

Jag har aldrig ägnat mig åt framsidan i någon större omfattning, men det skulle kännas bra om den hela tiden var klotterfri. Dock håller jag med Notwist om att klottraren, den s.k. "hackaren", verkar vara något av en viktigpetter. Njaelkies Lea (d) 18 februari 2009 kl. 16.46 (CET)

Med tanke på det här tror jag inte den personen kommer att fortsätta vandalisera. --boİvİE  18 februari 2009 kl. 17.21 (CET)

Ja det håller jag med om. Personen verkar vara, som tidigare nämnt, lite av en viktigpetter och ville förmodligen bara visa oss vad som kan hända med en halvt oskyddad huvudsida. /Poxnar ^(D) 18 februari 2009 kl. 18.11 (CET)

Klottraren har helt rätt, om vi låser sidorna kommer ingen att skriva på dem. Vi vill dock att folk ska skriva på dem, så det känns lite missriktat... Klotter är lätt att återställa och klotter som syns på förstasidan har också den fördelen att det blir återställt snabbt. Om problemet blir återkommande får vi köra en ip-koll och blockera ip-nummren bakom från kontoregistrering. MiCkE 18 februari 2009 kl. 19.54 (CET)

Jag tycker bestämt att rätten att redigera Wikipedias framsida, liksom sidor med utmärkta artiklar, bör vara exklusiv för inloggade som hunnit visa att de är seriösa medverkande. Besiktigade artikelversioner är en lösning som inte behöver tas till för sidor i onödan. För sådana här sidor vore det typiskt en fördel.
/Degeröbo 20 februari 2009 kl. 04.01 (CET)

Tjenare! Poängen jag ville framföra via framsidan är helt enkelt att huvudsidan bör ha ett kaskaderande skydd för mallar, då skyddas bara de mallar som är inkluderade vid tillfället, men så snart en mall lämnar startsidan så kan vem som helst redigera den igen. / Pelikanien 20 februari 2009 kl. 12.49 (CET)

Problemet med det är att då kan bara personer med tillgång till administratörsverktygen redigera de mallarna. Och vi har massvis med duktiga användare som (ännu) inte har tillgång till dem. Och det är mycket möjligt att någon sådan användare upptäcker en felaktighet eller något annat som kan förbättras där. Skulle mallarna framöver vandaliseras ofta. så finns det större anledning att skydda dem hårdare. -- boİvıe 20 februari 2009 kl. 14.17 (CET)

Sant, fast sidorna är bara låsta under den dagen de är på förstasidan, resterade dagar kan de redigeras av vem som helst. Men visst, det kanske inte finns någon poäng med det om inte någon annan inser vandalismmöjligheterna i det... den vanlige klottraren kunde bevisligen inte förstå sig på hur man skulle gå tillväga. / Pelikanien 20 februari 2009 kl. 16.00 (CET)

Det är inte precis svårt att klottra. Poängen är att alla sidor ska vara öppna för alla. I en perfekt värld hade även huvudsidan varit öppen. Vi är fullt medvetna om problemen detta kan medföra och behöver ingen utbildning i det. Vi anser i största allmänhet att öppenhet är viktigare än 100% korrekthet dygnet runt i alla artiklar. Flagged revisions suger för övrigt. /Grillo 21 februari 2009 kl. 02.03 (CET)

Tror att det är något liknande detta som Pelikanien syftar på. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 04.45 (CET)

Storlek på bilder

(Påbörjad diskussion från Användare:Elinneas sida.)

Hej, jag undrar om bildernas thumb-storlek (i standardinställning) har ändrats från 180px till 250px bildbredd. Jag vill gärna skriva och illustrera mina artiklar i standardinställning (så som oinloggades läsare ser det). Jag har tydligen missat den diskussionen. Hälsningar! Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 10.18 (CET)

Jag har ingen aning tyärr, jag måste också ha missat det. / Elinnea 19 februari 2009 kl. 10.30 (CET)

Jag har bestämt för mig att det ändrats till 250px. MVH Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 10.35 (CET)

Mycket märkligt. Alla thumb-bilder visas plötsligt i 250px bredd och alternativet 180px finns över huvudtaget inte längre i mina inställningsalternativ. 250px är mycket stort och artiklar med många bilder ser hemska ut nu. Hur visas standard-thumb-bilder i din dator? När bestämdes det? Nu får man ju gå tillbaka och "putsa" på en massa artiklar.--Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 10.40 (CET)

Jag instämmer i att det är stort med 250px, men jag har som sagt missat den diskussionen helt. Kanske kan den här diskussionen tas till Wikipedia:Bildfrågor eller Bybrunnen istället? / Elinnea 19 februari 2009 kl. 11.07 (CET)

OK, jag sätter härmed en kopia på denna diskussion i bybrunnen och hoppas att få svar där.Hälsningar! Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 11.13 (CET)

Diskuterades här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Januari#Bildstorlek. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 11.15 (CET)

Tack, då vet jag att det inte är fel på min dator.--Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 11.23 (CET)

Var väl inte helt enkelt att hitta, jag hade det någonstans svagt i bakhuvudet att det varit uppe för inte så länge sedan. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 11.33 (CET)

Det finns förmodligen en del bilder som är betydligt högre än de är breda som kan behöva ändras nu, t.ex. vissa porträtt. Men överlag är jag väldigt förtjust i att vi äntligen har kommit ifrån frimärkssamlingen vi hade förut. De artiklar som ser hemska ut med bilder i storlek 250px har nog för många bilder. Tänk också på att många verkar köra med 300px, och nu har alternativet 360px dykt upp. Jag kör dock alltid med standard, det är ju primärt där det bör se bra ut. Njaelkies Lea (d) 19 februari 2009 kl. 11.36 (CET)

Eftersom layouten blir helt olika beroende på skärmstorlek, upplösning och fönsterbredd, så är det oftast bäst att inte ange bildstorlek när man lägger in bilder. Då får de flesta användare standardstorleken, och de med anpassade inställningar får det de vill ha. Nån som vet om det går att lägga in en procentuell förändring (eller liknande) för att få höga bilder att bli lite mindre, utan att specificera exakt pixelbredd? -- boİvİe 19 februari 2009 kl. 11.42 (CET)

Ja, det är väl "upright"-funktionen tillsammans med "thumb", så var det hittills i alla fall.--Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 11.57 (CET)

Japp, problemet vi hade förut var ju att den väldigt sparsamma storleken gjorde att många, däribland jag, ställde in omkring 230-280px fast på bilderna för att artiklarna skulle se vettiga ut för oinloggade. Nu bör många av dessa kunna tas bort. För de höga bilderna är upright bra. Njaelkies Lea (d) 19 februari 2009 kl. 12.04 (CET)

Som Boivie skriver ovan, det är beroende på fönsterbredd, upplösning och skärmstorlek, det som ser bra ut på en skärm, kan se riktigt illa ut hos en annan användare/läsare därför så skall man var försiktig med att optimera en artikel för just sin egen situation. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 12.27 (CET)

Visst, men jag har inte optimerat för min egen situation. Den gamla storleken var bäst anpassad för skärmar med 800x600px, vilket väldigt få har. Vad jag och många gjorde var att anpassa storleken för att det skulle se bra ut för majoriteten, inte för mig. Av någon anledning verkar det ofta som det antas att alla fasta storlekar har satts i egenintresse, vilket är löjligt. Njaelkies Lea (d) 19 februari 2009 kl. 15.50 (CET)

Eftersom 180 av nån dum anledning verkar ha tagits bort (varför inte kunna skriva in thumbstorleken man vill ha själv i inställningarna?) hade åtminstone mina inställningar hoppat till 360px... 250px diskuterade vi ju för typ ett halvår sen annars. /Grillo 19 februari 2009 kl. 11.43 (CET)

För mig är det hipp-som-happ, bara jag vet hur oinloggade läsare ser sidan (det är väl för dem vi skriver för?) Tycker bara att det är märkligt att vi i svenskspråkiga Wiki måste ha en "Exta-Wurst", när andra länder nöjer sig med 180px-standard. Den här ändringen kan ha ganska långtgående konsekvenser beträffande sidlayout av befintliga artiklar. --Holger.Ellgaard 19 februari 2009 kl. 11.52 (CET)

Du vet ju ändå inte vilken upplösning, skärmbredd eller fönsterstorlek som den oinloggade har, därför är det som sagt mycket svårt att veta hur det ser ut hos en tänkt läsare. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 12.27 (CET)

Har märk att det varit upp till 10 cm vitt mellan texterna i vissa artiklar. Då är det den nya storleken på bilderna som skapar detta. Tycker inte det är snyggt!NERIUM 19 februari 2009 kl. 13.02 (CET)

Nej, det är inte säkert snyggt alltid, men i vissa fall tror jag att det tyvärr är nödvändigt, det kan vara där det är förhållandevis mycket bilder mot text. För att i vissa kombinationer mellan upplösning/skärmbredd/webläsarbredd så kan bilderna gå in in texten under på ett sätt som ser illa ut hos vissa användare. Prova alltid att ändra bredden på webläsaren, så ser ni hur layouten ändras. Vissa läsare vill läsa en artikel stående, vissa liggande, man får försöka göra artiklarna så de går att läsa för alla. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 14.54 (CET)

Att man inte kan skriva in exakt thumbstorlek själv beror, skulle jag tro, dels på att koden inte ska bli onödigt komplicerad (jag har för mig någon nämnt en sådan anledning), dels kanske att inte för många olika thumbstorlekar ska behöva cachas av servrarna. Variabeln upright som nämns ovan är relativ normalstorleken på en bild, så det kan vara ett vettigt sätt att justera storleken - förhållandena mellan bilderna blir då detsamma oavsett upplösning. --ɐbuı1ɟ 19 februari 2009 kl. 14.37 (CET)

Vem är det som ändrat vad, var och när? Jag ser fortfarande artiklarna med 180px breda bilder, trots att mina inställningar har hoppat upp till 250px (men det kanske är min cache som spökar?). Jag tycker nog att en sån här förändring bör diskuteras och genomföras i lugn och ro, för precis som Holger påpekar så påverkar det layouten i ett flertal artiklar. --Kildor 19 februari 2009 kl. 12.08 (CET)

Om det blir stora vita ytor, försök att se om det finns dubbla radbrytningar att ta bort. Det kan hjälpa.

andejons 19 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

Det fanns väl konsensus för en anpassning av standardstorleken till teknikutvecklingen. Plrk hade vidarebefordrat det till utvecklarna här. Att mina inställningar också hoppade upp till 360 px var nog en sido-effekt, och det kan man ju lätt återställa. Nu har det blivit mycket bättre för de flesta oinloggade. /Pieter Kuiper 19 februari 2009 kl. 13.54 (CET)

I Vilken diskussion var det konsensus för detta beslut?NERIUM 19 februari 2009 kl. 14.38 (CET)

Tror att det tolkades som konsensus i den diskussionen som vi hade i januari här. Ghostrider ♠ 19 februari 2009 kl. 14.54 (CET)

Senast var det på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Januari#Bildstorlek (samma länk som ovan), där LA2 hade gjort en översikt av de specificerade bildstorlekarna. Den undersökningen pekade klart på att 250 px var ett bra defaultvärde. /Pieter Kuiper 19 februari 2009 kl. 14.56 (CET)

OK. Ja, det blir säkert bra. Men förändringen kom lite plötsligt och oväntat, kan man säga. Antar att det har med att göra att de som hackar kod har en del önskemål att ta hand om :) --Kildor 19 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

Anledningen till att förändringen dröjde längre än väntad var att utvecklarna råkade ändra inställningen för nordsamiska wikipedia (se.wikipedia.org) istället för svenska wikipedia (sv.wikipedia.org). Det tog ett tag innan någon märkte det. Plrk 21 februari 2009 kl. 11.08 (CET)

Artiklar till PDFer

På Wikimediabloggen rapporteras att 6 nya wikipedia-versioner fått tillgång till ett verktyg som gör att artiklar kan ombildas till PDFer som sen kan skickas vidare för att göra böcker av. Varför finns inte detta på svenska WP? Herr X ^(D) 20 februari 2009 kl. 04.18 (CET)

Om ni vill se hur det fungerar kan ni kolla in Wikibooks. Där finns en ruta "skapa en bok" i vänstermarginalen. -- boıvıe 20 februari 2009 kl. 06.14 (CET)

Duger inte "utskriftsvänligt format"? Ser inga större anledningar till att aktivera det här, även om det väl inte direkt heller finns några nackdelar. /Grillo 20 februari 2009 kl. 10.43 (CET)

Det blev ju klart snyggare som pdf än utskriftsvänligt läge, dessutom får man licensen på köpet och det kanske är vettigt? Vill man inte ha den kan man ju bara låta bli att skriva ut de två sista sidorna. Njaelkies Lea (d) 20 februari 2009 kl. 15.18 (CET)

Detta borde absolut finnas här också. --Petter 20 februari 2009 kl. 21.59 (CET)

Denna funktion har varit tal om ett tag. Jag fick veta det som stod i bloggen för två dagar sedan och har sedan översatt alla termer som krävs på Translatewiki. Det som krävs för att de ska slå på den här funktionen är a) att vi säger till om det - vilket jag har tänkt göra, så fort någon annan har tittat på min översättning och b) (frivilligt men mycket positivt) att vi översätter hjälpsidorna:

• http://meta.wikimedia.org/wiki/Book_tool/Help/Books
• http://meta.wikimedia.org/wiki/Book_tool/Help/Books/for_experts
• http://meta.wikimedia.org/wiki/Book_tool/Help/Books/Frequently_Asked_Questions
• http://meta.wikimedia.org/wiki/Book_tool/Help/Books/Feedback

Vi skulle också behöva bestämma om vi vill använda PediaPress som är standard-förlag och som har varit med och utvecklat koden, om vi vill kontakta något annat förlag som kan tänka sig att stödja den öppna källkoden eller om vi inte ska ha något standard-förlag.//Hannibal 20 februari 2009 kl. 22.18 (CET)

På Användare:Herr X/PDF-bok1 finns [5] översatt lite kackigt. Det som är fel har jag fetmarkerat. Bara tre kvar. Jag kan väl säga att jag har översatt "printed" till "tryckt" och "page" till "artikel", detta var medvetet. Herr X ^(D) 21 februari 2009 kl. 00.36 (CET)

En början på FAQ finns på Användare:Herr X/PDF-bok2. Fortsätt gärna översätta Herr X ^(D) 21 februari 2009 kl. 01.08 (CET)

Vet inte vad som är problemet om man klickar på länken till pdf-bok2 så kommer det inte fram den text jag skrivit, men den är sparad så om man trycker på "skapa" så finns texten där. Konstigt, hur som helst så kan man forstätta jobba där om man vill. Herr X ^(D) 21 februari 2009 kl. 01.18 (CET)

Det fungerar för mig. Ibland fungerar det att rensa cachen. Bra jobbat, förresten.//Hannibal 21 februari 2009 kl. 17.14 (CET)

Jag kollade in funktionen på Wikibooks och den verkar ju smidig. Jag ser dock ett problem med licensiering av bilder. När boken skapas så läggs vilka som varit med och redigerat texten med i foten av "artikeln" för att upprätthålla ilicenskravet för GFDL, men för bilder finns ingen sådan information. När det har diskuterats huruvida bylines ska finnas med eller inte så har argumentet för att de inte ska vara med att de är ändå bara ett klick bort. Om det ska vara möjligt att skapa PDF-böcker direkt från sidan så måste licenskraven för bilder även uppfyllas, så det kan innebära att de bilder som kräver byline måste ha byline och kanske även de bidler som har GFDL som licens måste ha byline. // Castrup 21 februari 2009 kl. 17.57 (CET)

Bra synpunkt. Visserligen är bilderna i pdf-filen länkade till bildsidan på commons men det hjälper ju inte när man skriver ut den. Jag har rapporterat det till deras feedback på meta. /Ainali 21 februari 2009 kl. 18.25 (CET)

se här Användare:Herr_X/PDF-bok2#I_tryckta_boken

Bildstorlek i Gallery

Vi har tidigare diskuterat och kommit fram till att öka bildstorleken på thumbs för oinloggade till 250px, det som slog mig är bildstorleken i ett bildgalleri, jag tycker nog att bilderna oftast blir för små som default, går detta att justera? Även om man anger widths och heights så verkar det som att det är rutan som påverkas och inte bilden? Ghostrider ♠ 21 februari 2009 kl. 12.40 (CET)

Har du kollat den här redigeringen som en oinloggad gjorde [6] som en kompromisslösning i "sollidsbackskriget":-) Åtminstonde på min dator har bilderna blivit betydligt större, än de var i ett vanligt galleri--Ankara 21 februari 2009 kl. 13.30 (CET)

sollidsbackskriget haha, den var bra!

Nej, det måste jag missat, visst har de blivit större även på min dator, dock så skulle jag nog vilja ha default inställningarna på gallery lite större än vad de är idag, så man slipper krångla med widths och heights. Ghostrider ♠ 21 februari 2009 kl. 14.05 (CET)

Var ställer man in detta? Är det lika krångligt som thumbnailsen eller är det något vi kan ordna själva? Njaelkies Lea (d) 21 februari 2009 kl. 14.09 (CET)

CSS-hjälp

Hur får jag bort de grå skarvarna från nedersta exemplet i Mall:Mandatstapel, där mina staplar ligger inbakade i en wikitable? De fyra 3-blocken ska givetvis vara lika långa som de tre 4-blocken, annars förlorar stapeldiagrammet sin mening. Tydligen ärver den inre tabellen (stapeldiagrammet) egenskaper från den yttre (som har class=wikitable). Hur kan man upphäva detta? --LA2 21 februari 2009 kl. 19.04 (CET)

Jag tror inte att det går att stänga av arv i css, man måste nog i stället definiera om de attribut som används. Jag ska kika lite. MiCkE

Jag får nog erkänan mig besegrad, jag lyckas inte bryta arvet... MiCkE 21 februari 2009 kl. 20.25 (CET)

Man måste ange style="border:none; padding:0" i tabellcellerna för staplarna. Så här. /EnDumEn ✍ 21 februari 2009 kl. 20.36 (CET)

Utmärkt, nu fungerar det ju! --LA2 21 februari 2009 kl. 20.38 (CET)

Wikifiering

"Enkla" wikifieringar görs nu på ett bra sätt av många i anslutning till att artiklarna skapas. Däremot är det trögare att ta hand om de "svårare" wikifieringsfallen som samlas i Kategori:Artiklar som behöver wikifieras - bara några enstaka av dessa har betats av de sista månaderna. Visa av dessa kräver egntligen god sakkunskap (Auriculoterapi), andra känns mindre motiverat lägga ner upp till en timme på för att wikifiera Warhammer 40,000. Bör vi ändra strategi i hanteringan av denna typ av "surdegar" som legat en tid och radera dem eller låta dem dem passera med språkmall eller skära ner dem drastiskt. Eller skall vi forsätta som nu och kanske aktivera någon typ av tävling eller liknande för att avverka dessa (eller tom låta dem ligga kvar)?Wanpe 21 februari 2009 kl. 20.07 (CET)

Hmm, ett problem är nog också att mallar inte plockas bort... Det har hänt mycket med Warhammer-artikeln sedan mallen lades till [7]. Det kanske bara var ett olyckligt exempel, men i det fallet är det nog bara mallarna som ska raderas. MiCkE 21 februari 2009 kl. 20.24 (CET)

Ändra utseende på noter?

På svenska wikipedia så anger vi noterna <references/>, med samma storlek som övrig text, medans på engelska wikipedia så är det mindre text och delas upp i kolumner. Själv tycker jag det är ganska bra i artiklar med många noter. Se Barack Obama#Fotnoter resp. en:Barack Obama#Notes. Ghostrider ♠ 13 februari 2009 kl. 22.01 (CET)

Jag har ändrat i Ghostriders andra länk ovan så att den går till den engelska artikeln, vilket måste ha varit avsikten. /Rolf B 14 februari 2009 kl. 02.35 (CET)

Vi kanske kan översätta en:Template:Reflist som mall:Reflista/mall:Notlista, eftersom det är den som gör texten mindre och skapar tre kolumner? -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 februari 2009 kl. 22.16 (CET)

Bra idé. Fotnoterna ser mycket snyggare ut i den engelska artikeln. //»Μαυκιε (מאוכוה · Маукие) 13 februari 2009 kl. 22.22 (CET)

Jag tror det fanns en sådan mall men att den togs bort eftersom vissa användare tyckte att den ändrade på den överrenskomna standarden eller något åt det hållet. Men vi kan väl ta en ny diskussion om standarden. Problemet med kolumner är att det bara fungerar i vissa webbläsare och tyvärr inte i IE. Jag tycker dock inte att det gör så mycket. Njaelkies Lea (d) 13 februari 2009 kl. 22.23 (CET)

Storleken på texten har diskuterats förr och flera tyckte att storleken vi hade innan, 90%, var för smått, vilket gjorde att referenserna här på svWP som en kompromiss är satta till 95%. Storleken 95% ger dessutom samma storlek på texten i både IE och Firefox, vilket kan vara en fördel. För att få en storlek mindre att se likadan ut i båda måste man sätta storleken till 88% istället för 90%. Bara en av många konstiga saker med att ha olika webbläsare. Däremot skulle en mall kanske kunna användas i artiklar med väldigt många noter. Andra alternativ är rullistor, som jag sett några av. Angående vad Njaelkies Lea skrev så kollade jag enWP:s artikel om Barack Obama i IE och den såg då exakt likadan ut som vår. Texten var samma storlek och endast en kolumn. -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 februari 2009 kl. 22.29 (CET)

Intressant att det inte fungerar med IE (var tvungen att kolla själv), hade ingen aning om att det var olika i olika läsare. Dock så tycker inte jag att rullistor är bra alls. Ghostrider ♠ 13 februari 2009 kl. 22.35 (CET)

Nej, rullistor har om inte annat den stora nackdelen att de inte går att skriva ut på ett rimligt sätt, så vitt jag vet. Njaelkies Lea (d) 13 februari 2009 kl. 23.24 (CET)

Det finns verkligen ingen anledning att dela upp noterna i kolumner. Pula med textstorleken bäst ni vill, men kolumner finns det inga fördelar med överhuvudtaget. Det ser kanske snyggare ut vid en snabb överblick, men det är mer svårläst och bryter standarden vi har överallt annars (varför skulle fotnoterna vara i kolumner när inget annat är det?). Inga kolumner!!! Plrk 14 februari 2009 kl. 02.08 (CET)

Bra förslag med mindre noter (men dåligt med kolumner). Nottexten borde vara mindre. Även tyska och franska Wikipedia har mindre text för noterna. Enligt den typografiska litteraturen bör noterna sättas med mindre grad än brödtexten. En annan förändring jag skulle vilja se är att placera noter / referenser sist i artikeln, även där som man gör på tyska och franska wikipedia. Koios 14 februari 2009 kl. 02.19 (CET)

Noterna brukar läggas sist på svenska Wikipedia också, eller finns det exempel på annat? E.G. 14 februari 2009 kl. 08.42 (CET)

Jag skulle nog vilja säga att de inte kommer sist speciellt ofta, se även Wikipedia:Disposition#Fotnoter/Noter, där det anges att de skall komma före källorna. Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 08.52 (CET)

Men finns det något exempel på där noter och källor inte ligger sist, då, om man nu som Ghostrider vill märka ord? F.ö. tycker jag att det känns naturligt att direkta notreferenser presenteras före mer allmänna källor. E.G. 14 februari 2009 kl. 16.40 (CET)

Mallen Reflist har redan raderats tre gånger under 2008, efter diskussion om att detta är onödigt. Det är nog bra att läsa på den diskussionen innan förslaget läggs fram på nytt. --LA2 14 februari 2009 kl. 07.46 (CET)

Den diskussionen gällde väl främst om det skulle finnas alternativ inte om standarden skulle ändras? Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 08.39 (CET)

Inga kolumner tack - inte fler radbrytningar än nödvändigt... /Lavallen^D_{(fd Innocent bystander)} 14 februari 2009 kl. 08.41 (CET)

I artiklar med över hundra fotnoter så tycker jag nog att kolumner funkar bra för att korta ner sycket. Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 08.52 (CET)

Kolumner är bra. Det ser snyggare ut och ger en mer professionell look. Herr X ^(D) 14 februari 2009 kl. 09.17 (CET)

Kolumner är jättefint. Synd bara att det inte fungerar i IE.

andejons 14 februari 2009 kl. 10.41 (CET)

Om man som jag tycker att (artikel)texten blir lättare att läsa om man har ett någorlunda smalt fönster (kanske så att det blir cirka 80 tecken per rad artikeltext) blir noterna väldigt svårlästa om de bryts i tre spalter som på enwiki. /NH 14 februari 2009 kl. 10.54 (CET)

Det är alltså inte så att kolumner inte funkar för att "IE är kass". Kolumnsystemet använder sig av Mozillaspecifik kod, och fungerar alltså inte heller i någon annan webbläsare som inte baserar sig på Mozilla/Gecko. Det inkluderar IE, Opera och Safari (disclaimer: läste nu på reflists diskussion att Safari är Geckobaserad, jag vet inte själv och kan ju inte testa pga operativsystem, men i så fall funkar det där), det vill säga de vanligaste webbläsarna utöver Firefox. Och ska vi tvunget ändra sådant här ska det ändras med CSS direkt i stilmallen, inte genom fulhackade mallar som används ibland och ibland inte. Jag är dessutom helt emot att sätta ner textstorleken till 88%. 95% är litet nog. Att ändra textstorlek över huvud taget är ett ofog som förstör för bland annat personer med nedsatt syn. Är verkligen estetiken viktigare än läsbarheten? /Grillo 14 februari 2009 kl. 11.02 (CET)

Att säga att det bara är geckobaserade webbläsare som stödjer CSS3attributen column-count är att ljuga, geckobaseradewebbläsare har betastöd för den (genom -moz-column-count) och lika så har webbkitbaseradewebbläsare betastöd för den (med -webkit-column-count). Sen att enwiki inte är perfekta och har lagt in stöd för webbkit är ju inget vi här på svwiki kan stå till svar för. //Sertion ^disk.|Bidrag 14 februari 2009 kl. 11.28 (CET)

Webbläsarspecifik kod ska definitivt inte användas på wikipedia, i varje fall inte för annat än att gå runt ev buggar. Och CSS-3 tycker jag är för tidigt att introducera. Om textstorleken håller jag däremot inte med. Mindre text på vissa ställen minskar inte läsbarheten för alla; den ökar läsbarheten en del för en större grupp, men minskar den klart för en mindre grupp. Man kan konstatera att i stort sett alla professionellt typsatta böcker och webbplatser använder sig av mindre grader för många slags text, tex referenser. Alla webbläsare har dessutom funktioner för att förstora texten om det behövs. Koios 14 februari 2009 kl. 12.37 (CET)

Jag gillar och förordar rullister där inte noternas textstorlek är något egentligt problem alls. Däremot lär det innebära (som Njaelkies Lea skrev 13 feb 23.24 ovan) att man då tyvärr inte kan skriva ut den fulla notlistan i nuläget. Det hade ju därför varit en välgärning om det gick att fixa ett utskriftsläge, som också inhiberar rullistmallen. Då hade ju alla noter skrivits ut i fullängd, samtidigt som icke efterfrågade noter inte breder ut sig i onödan i visningsläget.
/Ronny 14 februari 2009 kl. 11.40 (CET)

Vad är poängen med fler rullister? Det finns ju redan en rullist på de flesta artiklar, vad är det för fel på den? Varför behöver vi en till? Det gör det bara svårare att använda scrollhjulet för att leta bland noterna Plrk 14 februari 2009 kl. 12.00 (CET)

Sertion, i så fall är jag dåligt informerad. Men att använda något som hittills bara är betatest känns inte bra. I så fall kan vi lika gärna vänta på att det blir standard. Dessutom gillar jag inte kolumnbaserade noter eftersom de blir svårare att läsa. Jag vet att de allra flesta bara ser noterna som en lista som man aldrig läser. Men om man, som bland annat jag, faktiskt har använt notlistorna till att kolla upp källor blir det otroligt jobbigt att använda sig av kolumner eftersom numreringen inte längre blir rak. Och jag håller med Plrk om att rullister förutom den som redan finns bör undvikas. Man vinner inget på dem och det blir bara svårare att få länkar till rätt referens (om man klickar på en referens kommer man ju som bekant till den i referenslistan) att fungera om man håller på och krånglar till det. KISS. /Grillo 14 februari 2009 kl. 12.09 (CET)

Förresten undrar jag fortfarande varför det är ett problem att notlistan tar upp plats? /Grillo 14 februari 2009 kl. 12.12 (CET)

Det handlar inte bara om plats; mindre viktig text bör av tydlighetsskäl inte ges samma vikt som brödtexten, på samma grund som rubriker bör vara större (tydligare) än brödtexten. Men annars så medför stor plats att proportionerna mellan text och noter blir absurda, att man tvingas scrolla mycket för att ta sig runt på sidan. Det är inte bara textstorleken som avgör hur användbar och läsbar en sida är. Koios 14 februari 2009 kl. 12.45 (CET)

Okej, varför måste texten vara mindre än 95% av standard? 88% enligt Jsdo ovan. På vilket sett är nuvarande textstorlek för stor? /Grillo 14 februari 2009 kl. 14.05 (CET)

Jag tycker att det är en trevligt att kunna samla noter i rullistor, i de fall när de blir besvärande många. Som Koios säger så är det ju trots allt så att noter inte normalt ges lika stor vikt som brödtexten, om man inte vill kolla fakta eller länka sig vidare av andra skäl. När man använder en rullist så fungerar samma metod som när man inte har den, dvs att den noten som man klickat på hamnar längst upp på sidan alternativt i rullistan, så leta behöver man inte göra i något av fallen. Ett annat sätt hade varit att utveckla rullisten så att läsaren själv kan välja att ha den framme eller ej, så blir ju alla glada och då går det ju också att skriva ut alla noter. Det hade IMHO varit en bättre lösning för att spara plats, istället för att göra nottexten mindre läsbar eller att spalta upp noter i flera kolumner.
/Ronny 14 februari 2009 kl. 15.15 (CET)

Möjligen den bästa av flera sämre lösningar, men problemet kvarstår: går detta att lösa så rullisten inte är kvar i utskriftsformat? Personligen slipper jag helst fler rullister än den i webbläsarfönstret (och den i redigerafönstret förstås). /Grillo 14 februari 2009 kl. 15.35 (CET)

Tittar man på den utmärkta artikeln om Emma Goldman, så har den i dagsläget 169 noter som är samlade i en rullist. Detta är IMO ett bra sätt, som som skulle kunna bli bättre om det enkelt gick att inhibera vid utskrift eller om man föredrar att ha alla framme alltid som i Ghostriders exempel i startinlägget om Barack Obama. Även om jag inte har den tekniska kunskapen själv, skulle jag bli förvånad om inte någon mer tekniskt driven wikipedian skulle kunna fixa det. Ett alternativ till rullist hade ju också kunnat vara att "gömma" hela notlistan, för att öppna upp manuellt och med automatik utifall en not anropas.
Jag ställer därför också frågan: Går det att lösa? /Ronny 14 februari 2009 kl. 16.08 (CET)

Precis som Grillo så undrar jag varför man tycker att det är ivägen att ha noter på sidan. Att lägga till rullist tycker jag känns som att krångla till saker i onödan. Man skall inte krångla till det. E.G. 14 februari 2009 kl. 16.46 (CET)

Av alla förslag som har nämnts i diskussionen än så länge så är den dummaste av de alla den enda som tillämpas i praktiken, intressant. Om man nu mot all förmodan skulle tycka att de var en bra idé att ha alla noter i en "rulllistbox" så ska boxen definieras med en CSS-class som, i utskrivsläget, inte har en scrollist. //Sertion ^disk.|Bidrag 14 februari 2009 kl. 16.56 (CET)

Tittar man på den engelska artikeln om Barack Obama, så finns det under rubriken externa länkar uppemot 20 gömbara mallar, som hade gjort artikeln ändå längre om samtliga hade legat framme. Det är inte av skälet "att krångla till det" som de finns där utan för att göra artikeln mer överskådlig och ge en möjlighet att kunna plocka fram det som intresserar för stunden. Jag tycker likt flera andra att det hade varit bra med något alternativ till en rak mycket lång notlista och ser inget problem med en option att kunna infoga omfattande avsnitt i en mindre förpackning. Kan dessa artiklar med flera hundra noter göras kortare, utan att det hindrar en utskrift av dem, tycker iaf jag att det gör artikeln som helhet ett mer läsvänligt intryck. Om den som kan CSS-kodning, kunde inhibera använda rullister inne i artiklar i utskriftsläget vore det kanonbra.
/Ronny 14 februari 2009 kl. 17.50 (CET)

Eftersom man inte kan välja bort de hemska rullisterna annat genom att redigera artikeln tycker jag inte de skall användas. De gör det fullständigt omöjligt att få någon som helst överblick över noterna. Om man vill dölja dem vore det långt bättre om det gick att göra som med olika navigeringsmallar och antingen dölja dem helt eller få hela listan.

andejons 14 februari 2009 kl. 18.59 (CET)

Mmm, jag skulle också gärna vilja ha möjligheten att välja om jag vill ha hemskt lång notlista framme eller kunna kalla på den när jag har användning av den. Det vore nog bra , oavsett vad man tycker om rullister, om någon teknikkunnig hade fixat så att noterna kommer med vid utskrift. Kunde det dessutom skapas helt gömbara alternativ, som visas på kommando, så vore det förstås ännu bättre.
/Ronny 14 februari 2009 kl. 19.19 (CET)

Listan i slutet av artiklarna

Vad tror ni om att lägga referenslistan absolut längst ner? Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 16.43 (CET)

Menar du efter kategoriraden, eller vad? E.G. 14 februari 2009 kl. 16.46 (CET)

Ja, jag menar i slutet av texten som visas, i så fall så behöver inte läsaren bläddra förbi alla noter i de fall som det finns många för att se källförteckningar och liknande. Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 16.51 (CET)

Jag tycker inte att det är bra att lägga noterna sist, även om jag förstår varför frågan väcks. Vi har hittills haft logiken: Här är artikeln, här är dess källor, vill du läsa mer, så kommer här länkar till fördjupande eller närliggande info. En annan nackdel med att ha noterna sist är att man då går miste om finessen att den sökta noten hamnar överst på sidan, om sidslutet nås innan. En tredje fördel med att ha externa länkar sist (innan kategorier :) är att färre tveksamma externa länkar hamnar direkt i artiklarna och att vi presenterar vårt material i första hand och länkar till andras i andra d.v.s. sist.
/Ronny 14 februari 2009 kl. 16.57 (CET)

Det är väl mer naturligt att man vill se specifika noter innan man vill se allmänna källor, det är i alla fall i den ordningen jag vill ha det. Det mest naturliga känns som noter–källor–interna länkar ("se även-länkar")–externa länkar. E.G. 14 februari 2009 kl. 17.21 (CET)

Exakt så tycker jag också att det känns mest logiskt. /Ronny 14 februari 2009 kl. 17.29 (CET)

Jag har nog alltid lagt källorna före noterna, men tycker inte att den ordningen är någon stor grej. Att externa länkar bör placeras sist håller jag dock med om. Njaelkies Lea (d) 14 februari 2009 kl. 17.41 (CET)

Jag anser nog att källor bör komma före noterna, ang. externa länkar har jag inga större synpunkter på. Ghostrider ♠ 14 februari 2009 kl. 17.50 (CET)

Noter först och källor sen är väl ett arv från tryckta skrifter där varje sidas noter anges i sidfoten (därav ordet fotnot), medan källor listas längst bak. Jag har dock en bok (The emerging mind av neurovetenskapsprofessorn en:Vilayanur Ramachandran) där alla noter samlas i slutet av boken (på sid 133-179), dock fortfarande före källhänvisningarna. Visst är det möjligt att göra tvärtom på Wikipedia, men om motivet bara är att man vill slippa se noterna låter det nästan som om noter inte är så viktiga. Jag tycker inte alls att vi behöver skämmas för noterna, vi borde vara stolta över dem! De förbinder ju enskilda påståenden med källor. Det behövs för att skapa trovärdighet, speciellt i en artikel som alla kan redigera och där mer svepande källhänvisningar därför snart kan få ett ganska förrädiskt förhållande till artikelinnehållet. /Rolf B 14 februari 2009 kl. 21.39 (CET)

Jag hålle med Rolf B och tycker definitivt att noterna bör ha en framstående roll och inte gömmas i slutet, då wikipedia ju är en sekundärkälla och källhänvisningar därför är mycket viktiga. Som standarden är idag, med noter-källor-externa länkar, tycker jag att det skall fortsätta vara. Marcusroos 14 februari 2009 kl. 21.54 (CET)

Begreppsförvirring?

Jag blir osäker på vad ni menar när ni skiljer på begreppen "noter" å ena sidan och "källor" eller "källhänvisningar" å den andra. Notapparaten brukar innehålla källhänvisningar (d.v.s. hänvisningar till de specifika ställen i källorna på vilket man stödjer ett visst påstående). Däremot brukar man ha en (vanligtvis) alfabetisk käll- och litteraturförteckning i slutet (och om man har slutnoter är käll- och litteraturförteckningen placerad efter dessa). Käll- och litteraturförteckningen skall innehålla samma källor som man hänvisar till i noterna. --Hegvald 17 februari 2009 kl. 19.50 (CET)

Noterna är ju förstås källhänvisningar (oftast; ibland lägger man ju också in någon annan kommentar i en fotnot). Sedan finns det också en källförteckning där källorna beskrivs mer allmänt. Det är förstås som du säger, och jag har i alla fall inte menat att säga något annat. E.G. 22 februari 2009 kl. 12.40 (CET)

Användarruta Homofob lämpligt?

Vet inte om den här diskussionen bör föras här, finns det bättre forum så flytta gärna inlägget dit.

Jag har noterat att minst en användare har en Användarruta:Homofob på sin sida. Visserligen inte särskilt synligt, men frågan är om det ändå är lämpligt. Wikipedia är inget diskussionsforum, och tendenser att använda sin användarsida till att marknadsföra åsikter om vilka folkgrupper man ogillar känns inte helt lämpligt kan jag tycka. Vad säger vi annars när någon lägger upp rutan Användarruta:Rasist, med tillägget att han inte alls har något emot mörkhyande människor, bara de håller sig i sina hemländer? Eller Användarruta:Antisemit, med tillägget att han inte ogillar judar, bara att de vill ha Israel som eget land? Användarrutan bör bort, och något bör skrivas in i någon riktlinje om detta.--Godfellow 20 februari 2009 kl. 12.48 (CET)

Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Inte censurerat. Användaren har enligt min mening rätt att uttrycka sin åsikt på ett sansat sätt, och det tycker jag att h*n gör. Det ju är tydligt att det som står på användarsidan endast är en beskrivning av vad användaren anser. Även de exempel som du tar fram anser jag är helt OK på en användarsida.

Så länge det inte handlar om t.ex. mer eller mindre ogrundade påståenden om hur homsexuella/mörkhyade/judare/etc är, hur de uppför sig eller vad de borde göra så anser jag att man bör få redogöra för sin uppfattning på sin användar- och diskussionssida. I den bedömningen så tänker jag också på att användar- och användardiskussionssidor inte är en del av artikelrymden och att vi brukar ge användare ganska fritt spelrum på de sidorna.Sjö 20 februari 2009 kl. 13.02 (CET)

Min bedömning är att själva användarrutan att en person är homofob är ok och håller sig inom ramarna. Däremot texten att man tycker att homosexualitet är motbjudande tycker jag inte passar in. Där kommer en nedvärderande text in mot en sexuell läggning. Med andra ord, helt okej enligt min mening att skapa användarrutor att man är homofob, islamofob, antisemit, rasist, kristofob och allt vad det nu kan vara, men en förklarande text utöver det är för mycket. Obelix 20 februari 2009 kl. 13.10 (CET)

Jag tycker att användaren mest skyltar med egna svagheter och det är huvudsakligen vederbörandes problem. Dock är det ju olyckligt om användare känner sig illa berörda av det, kanhända kan man få användaren att justera rutan på frivillig väg? Njaelkies Lea (d) 20 februari 2009 kl. 13.18 (CET)

Jag är benägen att hålla med, personen får stå för sina egna åsikter och ta konsekvenserna därefter. Man bör knappast bruka censur på användarsidor. »нотвыст_(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 13.21 (CET)

Haha, stor humor! *fniss* Låt rutan vara kvar, för bövelen! Sina åsikter ska man få stå för om man så önskar. Mörkerman 20 februari 2009 kl. 13.35 (CET)

På vilket sätt bidrar en sådan användarruta till att göra encyklopedin bättre? Min bedömning är att det är olämpligt att ha sånt trams på grund av att det försvårar samarbetet mellan olika användare. Det här är ingen lekstuga, eller ett dagis, där man skall kränka andra användare genom användarrutor. MiCkE 20 februari 2009 kl. 14.16 (CET)

Då ska i så fall alla användarrutor relaterade till åsikter och religion bort. Kanske alla användarrutor rakt av, förresten. Mörkerman 20 februari 2009 kl. 15.19 (CET)

Precis, säger mer om användaren själv än om något annat, men jag kan nog tycka att med en sådan användarruta så är man direkt olämplig att redigera artiklar som ligger nära detta ämne. Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 14.58 (CET)

Jag ser stor skillnad på att uttrycka man är för något (för det mesta OK) och att man är emot något (beror på om det kan verka sårande). I detta fall visar rutan att man är emot något (överkorsad symbol) vilket jag anser olämpligt (och enligt Micke tramsigt). Wanpe 20 februari 2009 kl. 14.41 (CET)

Rutan bör lämnas som den är. Tillåter man att användare visar upp politiska åsikter på användarsidorna så kan man inte börja peta bort vissa politiska ställningstaganden medan man tillåter andra. Argument om "kränkthet" är knappast rimliga; att vara kränkt är en helt subjektiv och personlig känsla - vem som helst kan deklarera sig "kränkt" av vad som helst. Koios 20 februari 2009 kl. 14.47 (CET)

Jag ser inga problem med att ha dessa typer av användarrutor. De skadar inte projektet på något sätt (användarrutor finns bara i namnrymden "användare:"). Det är en helt annan sak om användaren lägger in homofobiskt material i artiklarna, eller ännu värre, propagerar mot homosexualitet i diskussions/wikipedia/wikipediadiskussions/användardiskussions-namnrymden. xenus 20 februari 2009 kl. 14.49 (CET)

Typiskt trollbeteende av Itmam-skojaren och mohammed-hädaren. /Pieter Kuiper 20 februari 2009 kl. 14.59 (CET)

Bortsett från att det måhända är ett typiskt trollbeteende, så är väl det avgörande ifall det som står på användarsidan är en relevant presentation av användaren som wikipedian. ...och det torde det väl vara.

Det finns beröringspunkter med diskussionerna ovan om "hets mot finlandssvenskar" och om varför somliga svenskspråkiga föredrar att medverka på en.wikipedia. Det gäller att försöka motverka att användare får en uppfattning om att det råder och skall råda en viss mening inom sv.wikipedia, och att andra meningar automatiskt nedvärderas.

Och varken homosexuella eller homofoba kan för övrigt, i den nutida debattmiljön, vara omedvetna om att båda riktningarna existerar bredvid varandra.

/Degeröbo 20 februari 2009 kl. 15.23 (CET)

Ett instick här är väl att homosexualitet och homofobi knappast står i motsatsförhållande till varandra. Det går förstås utmärkt att vara homosexuall och homofob samtidigt, eftersom det är olika klasser av egenskaper. Frågan är om det ens är särskilt ovanligt; att homosexuella ofta är ganska homofoba innan de kommit ut är väl rätt allmänt känt? --ɐbuı1ɟ 21 februari 2009 kl. 05.31 (CET)

Eftersom jag haft en (inte fullt lika) provocerande ideologisk ruta är jag kanske diskvalificerad, men jag tycker det är hedervärt av användaren att köra med öppna kort, även om de är lite solkiga i kanten. Tyvärr får väl rutor av det slaget kanske användaren att framstå som någon man kanske inte kan lita på och inte så insatt i andra frågor (ad hominem). Vivo 20 februari 2009 kl. 15.37 (CET)

Passa på att läsa vår egen artikel i ämnet: Homofobi (psykologi). Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 16.23 (CET)

Hur mycket intolerans ska man acceptera i namn av toleransen? Jag vet att jag tillhör en minoritet, men efter Itman-hoaxet och debaclet med en nybörjare i arabiska som inte kunde läsa språket är jag förvånad över den acceptans som i många situationer visas användaren. Vad för former av intolerans ska vi tillåta härnäst? En förbudsskylt med ordet "Jude" överkorsat? "Denna användare gillar inte araber/svarta/romer"? Frågan är, förövrigt, om användaren inte har låtit sin åsikt styra sina editeringar, åtminstone i viss mån; se användarens diskussionssida, [8], [9] och [10]. / Law_D 20 februari 2009 kl. 16.28 (CET)

Jag tycker att användarrutan är olämplig eftersom den möjligen utgör hets mot folkgrupp enligt svensk lag. /Yvwv [y'vov] 20 februari 2009 kl. 16.36 (CET)

Jag tycker det är olämpligt, och blev förvånad av rutan. Inte för att jag känner användaren ifråga särskilt väl, men ett mognare beteende hade jag väntat mig. I och för sig kan rutan tolkas på flera olika sätt; en tolkning är bara Jag lider av en psykologisk konfiguration som gör att jag blir nervös varje gång jag ser ett homosexuellt par tillsammans, som inte på något sätt kan tolkas som påhopp på någon folkgrupp. En mindre smickrande tolkning är Homosexuella borde inte få finnas. Men i vilket fall som helst tycker jag rutan är onödig. Jag kanske har fel, men är inte Wikipedia fortfarande en encyklopedi? Wikipedia är inte ett diskussionsforum, ett debattforum eller något annat än en encyklopedi. Och min poäng är att användarrutor av det här slaget inte har något med en encyklopedia att göra, och att de därmed inte hör hemma i Wikipedia. Användarrutor som beskriver en skribents intressen, språk- och ämnesfärdigheter osv. är dock helt OK. --Andreas Rejbrand 20 februari 2009 kl. 17.14 (CET)

Mörkerman försöker blanda bort korten: Då ska i så fall alla användarrutor relaterade till åsikter och religion bort. Kanske alla användarrutor rakt av, förresten.

Det där är bara ett försök att villa bort folk från sakfrågan, för det första: homofobi är inte en politisk fråga utan en känsla, att uttrycka den på det sätt som gjorts syftar bara till att uppröra. Vidare finns det inga skäl att kräva likformighet mot alla känslor (eller för den delen politiska uppfattningar). "Jag älskar världen" är inte en känsla som upprör någon och att uttrycka den syftar inte till att uppröra andra. Att uttrycka förtryckande åsikt eller känslor är naturligtvis inte legitimt, emedan att uttrycka inkluderande eller bejakande uppfattningar närmast är att uppmuntra, eftersom det bidrar till ett trevligt arbetsklimat, Att sedan generalisera därifrån till "alla användarrutor" ser jag inte ens någon anledning att bemöta, Mörkerman förstår säkert själv varför det inte är ett värdigt argument.MiCkE 20 februari 2009 kl. 18.40 (CET)

Jag tycker inte det är ett tecken på intolerans att inte acceptera intoleranta handlingar, det är sunt förnuft.

Jag tycker rutan säger mycket mer än att användaren har nervösa ryckningar när han ser två killar hålla handen, hade det bara stått homofob hade jag kanske inte reagerat, kanske tom tagit det som ett skämt. Men nu står där tydligt och klart att han anser att "homosexualitet är motbjudande", det är svårt att tolka på andra sätt än nedvärderande.

Det är också en väldigt skillnad på att uttala att man gillar något, jämfört med att man ogillar något. Användarrutor som säger att personen själv är fundamentalistiskt kristen, moderat, kommunist eller hindu är ett mycket mindre problem än om folk fortsätter som i exemplet, och gör rutor om att de tycker moderater, hinduer, kommunister, judar eller katoliker är motbjudande. Wikipedia är trots allt inget debattforum, vill man uttrycka sin åsikt om homosexuella offentligt får man göra det i andra forum tycker jag, forum där man kan tvingas ta debatt. Inte på ens egen undersida där folk normalt ska undvika att kommentera. Det är bara fegt och bidrar inte alls till encyklopedin.--Godfellow 20 februari 2009 kl. 18.48 (CET)

Varför skall vi vara någon sorts smakpolis? Det finns en massa åsikter och beskrivningar som användare gör uttryck för på sina användarsidor och varför skall användare få tala om att de är för eller emot monarkin, för eller emot kärnkraft etc? I detta fallet är det bästa nog bara att ignorera och inte ge personen någon uppmärksamhet alls. Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 18.57 (CET)

Dravel. Inställning till homosexualitet och/eller homosexualism är i allra högsta grad en åsikt som avgörs av bl.a. politisk inställning, religiös tro eller vilken filosofi man nu bekänner sig till. Som åsikt betraktat är den precis lika legitim som inställning till jordgubbar, tro på utomjordiska spaghettimonster eller vilket politiskt anhängarskap som helst. Å andra sidan så har det ju ur min synvinkel varit rätt uppenbart att projektet Wikipedia bara är så "neutralt" och "objektivt" som dess ledning låter det bli, så på sätt och vis välkomnar jag att admin-Micke nu vill kasta masken helt och stoppa vissa åsikter från att uttryckas men inte vissa andra. Fair enough. Nå, jag är inte kung här på bygden så jag drar mig härmed tillbaka från diskussionen för att slippa bestraffning. Mörkerman 20 februari 2009 kl. 19.12 (CET)

Det största problemet här är all den uppmärksamhet som vi ägnar åt det här istället för att redigera artiklar. Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 18.57 (CET)

Amen på det. Mörkerman 20 februari 2009 kl. 19.12 (CET)

Det är användarens mål, då användaren är ett troll. Crabbofix 20 februari 2009 kl. 19.09 (CET)

Förstår jag rätt i att ni menar att vi bör ignorera (inte blockera eller varna) användaren och låta honom ha användarrutor som flera tycker är olämpliga , med argumentet att han är ett troll? Det är i så fall ett väldigt dåligt argument i stil med, "du har redan betett dig illa så vi tänker strunta i om du beter dig mer illa".

Mörkerman, tanken att "sann yttrandefrihet" innebär en rättighet att utrycka vilken åsikt som helst, om vem som helst, på vilket sätt som helst och till vem som helst, den är helt enkelt bara flummig. Yttrandefriheten har aldrig inneburit detta, det faller på sin egen orimlighet. Att hoppa upp och ned framför folk, viftades och skrikandes "-Luften är fri", det är inte att kämpa för yttrandefrihet. Det är att bete sig barnsligt och har inget i en encyklopedi att göra.--Godfellow 20 februari 2009 kl. 19.24 (CET)

Nja, det är en beskrivning, men det finns förmodligen de som blir upprörda över kärnkraftsmotståndare, kärnkraftsanhängare, högervridna vänstervridna etc. Är det inte ganska bra att vi fått reda på vilket skrot och korn användaren är av? Tror inte denna användaren är ensam om dessa åsikter, men han eller hon är iaf öppen med det. Detta borde betyda att han eller hon är direkt diskvalificerad att redigera i artiklar som berör ämnet. Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 19.40 (CET)

Notera dessutom enl. ovan att användaren uppenbarligen låtit åsikterna påverka sina editeringar. / Law_D 20 februari 2009 kl. 19.27 (CET)

Det däremot är betydligt allvarligare enligt mig. Ghostrider ♠ 20 februari 2009 kl. 19.40 (CET)

Jag har inte låtit mina åsikter påverka mina redigeringar. Jag har inte lagt till något kontroversiellt eller icke-neutralt i någon artikel som rör homosexualitet; ej heller har jag försökt förstöra eller lägga till falsk information i artiklar om homosexualitet. De länkar som Law använder när h*n vill visa att jag låtit mina åsikter påverka mina redigeringar leder till diffar där jag lagt till enstaka ifrågasatt- eller KB-mall. Vad är det för kontroversiellt med det? Hur skiner min homofobi igenom en kb-mall? Sofokles 20 februari 2009 kl. 19.46 (CET)

[redigeringskonflikt] Jag kan bara instämma med Sjö, Notwist, Koios m fl sansade personer ovan. Vad beträffar att försöka dra en skiljelinje mellan "positiva" jag-är-för-budskap och "negativa" jag-är-mot-budskap, så kommer detta bara att leda till språkliga hårklyverier som gör det hela verkningslöst. I stället för att skriva "Denna användare är emot invandring" kan man precis lika gärna skriva "Denna användare är för ett etniskt homogent Sverige" o s v. /FredrikT 20 februari 2009 kl. 19.44 (CET)

Och jag instämmer med Micke, Law, Wanpe, Obelix och NjaelkisLea (om det nu är rösträkning som är det viktiga, och inte argumenten) att hela eller delar av användarrutan är olämplig. Om det är viktigt att låta användaren tala om hur han känner kan man kanske tänka sig en kompromiss? Att bara ha en användarruta där det står "Den här användaren är homofob" upplevs säkert som ett mindre problem än nuvarande ruta med överkorsad bild och två tilläggstexter där hen uttrycker homofoba åsikter. Och det motar Olle i grund inför de som nu kanske plötslligt ser en möjlighet till användarrutor där de får uttrycka sina nationalistiska åsikter fritt. Att ha en ren användarruta där man anger sig var antisemit lockar nog inte många.--Godfellow 20 februari 2009 kl. 20.03 (CET)

Du borde kanske titta på användarutan. Jag ändrade den för 4 timmar sedan, [11]. Sofokles 20 februari 2009 kl. 20.06 (CET)

Det är en tänkvärd synpunkt att sådana användarrutor försvårar kommunikationen, men det är vederbörande själv som måste avgöra vad han eller hon vill ha på sin användarsida.

Det här är ett gott exempel på hur man kan skylla vilka censurkrav som helst på att man känner sig kränkt. Personen ifråga gör klart att han/hon gör skillnad på sak och person, ändå dyker det upp folk som oroar sig för att det skall vara "kränkande".

Denna diskussion är inte ägnad att inge förtroende för WP. Hur skall man klara av att redigera oönskade fakta när man går i taket för att man ser en oönskad åsikt? --Salisbury 20 februari 2009 kl. 19.51 (CET)

Det är ganska stor skillnad på om den oönskade åsikten är uttalad eller ej, och hur den uttalas. Åsiktsfrihet har vi i Sverige, alla får tänka precis vad de vill. Men yttrandefriheten har begränsningar, till dem hör att man inte får uttala alla åsikter. Bla inte de som uttrycker missaktning om någon folkgrupp. Yvwv har rätt, användarrutan skulle kunna ses som hets mot folkgrupp . Om man bortser från detaljen att vi inte har någon fungerande hetslagstiftning i Sverige idag, pga praxis.

Om du tycker att mitt initialinlägg var att "gå i taket" då undrar jag hur du uppfattar debatter egentligen. Min erfarenhet är fö att de som i den breda samhällsdebatten menar att folk är alldeles för lättkränkta, de tar i allmänhet till mycket mer brösttoner och "går i taket" betydligt snabbare än de "lättkränkta" själva.--Godfellow 20 februari 2009 kl. 20.03 (CET)

Beklagar, men att påstå att användarrutan skulle kunna ses som hets mot folkgrupp är patetiskt. Ingen diskussion kan fungera när man reagerar på det sättet. Men det är bra att ni säger var ni står ifråga om yttrandefriheten. --Salisbury 20 februari 2009 kl. 20.34 (CET)

Så vitt jag kan förstå är användarsidan (även i sin tidigare form) långt ifrån brottet hets mot folkgrupp.Sjö 20 februari 2009 kl. 20.48 (CET)

Tråkigt att korten blandas bort igen och att diskussionen kommer att handla om något helt irrelevant. Det är sedan länge känt att Wikipedias diskussionssidor och användarsidor finns till för att driva skapandet av en encyklopedi. Detta är inget experiment i demokrati eller yttrandefrihet, utan ett försök att skapa en fri encyklopedi. Den som i första hand vill torgföra sina åsikter eller känslar kan söka sig nån annanstans. Det här är inte platsen för detta. MiCkE 21 februari 2009 kl. 17.53 (CET)

Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor

Jag vill inte slänga bensin på lågorna här men utan att ta någon direkt ställning om det är rätt eller fel så kan det vara värt att nämna i sammanhanget att det finns en svensk lag vid namn Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Lagen gäller "elektroniska anslagstavlor. Med elektronisk anslagstavla avses i denna lag en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden." (vilket Wikipedia bör kunna anses vara) och fortsätter i §5 under rubriken "Skyldighet att ta bort vissa meddelanden" med:

Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla skall den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om

1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 b § brottsbalken om olaga våldsskildring (...)

Om vi då går vidare till "16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp" (som är relevant i detta fall) som definierar vad hets mot folkgrupp egentligen är:

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning

Det räcker alltså tydligen enligt svensk lag att man uttrycker missaktning för att göra sig skyldig till hets mot folkgrupp, vilket om jag har tolkat det rätt innebär att Sofokles bör ta bort meddelandet eller så bör någon annan göra det åt honom om vi ska undvika att bryta mot svensk lag. Huruvida lagen är vettig eller inte känns som en annan diskussion. »нотвыст_(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 20.51 (CET)

Du tolkar lagtexten för hårt. Att skriva att man är homofob och som han gjorde innan, även skriva att han anser att homosexualitet är motbjudande är inte tilräckligt för att det ska räknas som hets mot folkgrupp. Det krävs betydligt mer än så. Man får uttrycka en åsikt, hur extrem den än är, på ett sakligt sätt. Obelix 20 februari 2009 kl. 20.54 (CET)

Lagtexten säger "Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning" — jag tycker inte det är en "för hård" tolkning att innefatta användarsidor i detta. "Uttalande eller i annat meddelande" är väldigt generellt. Vad menar du med "Man får uttrycka en åsikt, hur extrem den än är, på ett sakligt sätt"? Uppenbarligen får man inte det enligt lagen. Det är till exempel förbjudet att bära en svastika på allmän plats, oavsett hur "saklig" man är. »нотвыст_(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 20.57 (CET)

Man kan inte tolka en lagtext ordagrant, för frågan kommer alltid upp vad som är en tillräcklig missaktning. Alla har rätt att framföra en åsikt på ett sakligt sätt, men däremot får man inte hetsa och sprida direkt propaganda mot minoritetsfolkgrupper. Alla får tycka att homosexualitet är motbjudande, liksom kristendom med mera, men man får inte ta till med överdrifter och kränka en folkgrupp, som till exempel ljuga om dem. Det är en svår gränsdragning, men det i alla fall krävs extrema förseelser. Att rakt och enkelt säga att man tycker att det är motbjudande räcker inte. Obelix 20 februari 2009 kl. 21.03 (CET)

Jag brukar försöka att inte reagera hårt och undviker anmälan och begäran i det längsta, men nu har detgått för långt. Användarens historia på WP är inte vacker och detta är ytterligare en provokation som kan ha i syfte att skada wikipedia genom lagbrott. Diskussionssidan bör raderas och användaren permblockas. - Gthyni 20 februari 2009 kl. 21.02 (CET)

Det är knappast ett lagbrott att beskriva sig själv (ta en funderare på om homofob är ett uttryck som tolkas possitivt eller negativt). Ghostrider ♠ 21 februari 2009 kl. 00.32 (CET)

Som Obelix säger är det så att allt som kan tolkas som missaktning inte är straffbart. Det är enligt min mening helt klart att det som står (och stod) på Sofokles användarsida inte uppenbart är hets mot folkgrupp. Därmed faller argumentet om elektroniska anslagstavlor. Sjö 20 februari 2009 kl. 21.09 (CET)

Jag tog bort "...och tycker att homosexualitet är motbjudande" från texten i användarrutan för omkring 5 timmar sedan. Nu står det bara att jag är homofob. Och det är inget lagbrott. Sofokles 20 februari 2009 kl. 21.11 (CET)

Vare sig lagen om hets mot folkgrupp eller den s.k. BBS-lagen ovan är sannolikt tillämpbara här. I det här rättsfallet (NJA 2007 s.805) kom HD fram till att ett yttrande på en hemsida där författaren hade argumenterat för att homosexuella borde ha dödsstraff (alltså betydligt grövre än det här) inte medförde straffansvar för hemsidesinnehavaren. Jag betvivlar att det skulle vara straffbart för någon att, som här, skriva på en undersida till en användarsida att man är homofob. Mörkerman 20 februari 2009 kl. 21.40 (CET)

Oh, just det ja. Förresten, blev de som hade skrivit själva inläggen dömda eller de friades de med? Obelix 20 februari 2009 kl. 21.51 (CET)

Dessutom är inte svensk lag tillämpbar på Wikipedia. --Petter 20 februari 2009 kl. 21.55 (CET)

Nu har jag ingen källa på detta men jag tror att det är en missuppfattning. Eller så är det bara så att svwp har en policy att följa svensk OCH amerikansk lag, jag kommer inte ihåg hur det är, men att "svensk lag är irrelevant" är ett argument som skjutits ned förut vet jag »нотвыст_(d.|b.) 20 februari 2009 kl. 21.58 (CET)

Efter att snabbt ha läst igenom de olika domarna i länken verkar de flesta instanserna vara överens om att inläggen som skrevs var hets mot folkgrupp och brottsliga. Däremot står det inget om att personen som skrev inläggen skulle ha identifierats och dömts. Domarna behandlar alltså endast hemsideinnehavarens ansvar, medan alla som skriver inlägg på internet ansvarar för vad de skriver. Jag tror nog att en person som sitter i Sverige och skriver ett inlägg var som helst, som är ett yttrandefrihetesbrott, kan dömas i en svensk domstol. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 februari 2009 kl. 22.17 (CET)

Nja, det håller jag inte med om. HD kom fram till att man inte kunde anse att det var uppenbart hets mot folkgrupp och framförde att inläggen hade skrivits i en privat gästbok där personer aktivt söker sig dit för att diskutera. Hemsideinnehavaren var även åtalad själv för inlägg han hade skrivit men även där ogillades åtalet och han friades, vilket han även gjordes i Hovrätten. Det fastlogs att man har rätt att diskutera tro och diskutera religiösa skrifter. I och för sig är detta ganska off topic. Självklart ska inga diskussioner om homosexualitet är en synd och om homsexuella ska dömmas till döden föras på Wikipedia. WP är ju inget diskussionsforum och skulle någon framföra sådant på Wikipedia ska det självklart raderas illa kvickt. ;) Obelix 20 februari 2009 kl. 22.25 (CET)

Jag vet inte om det är textstycket "Även om Karl-Göran genom att sprida de aktuella meddelandena får anses ha överskridit gränsen för vad som objektivt är att bedöma som hets mot folkgrupp kan det mot den angivna bakgrunden inte anses att detta har varit uppenbart." Det handlar så vitt jag kan uttyda om "L.L.":s ansvar i att inse att inläggen var hets mot folkgrupp. Men, men, jag är ingen expert på att tolka lagtexter. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 februari 2009 kl. 22.44 (CET)

Fast det betyder fortfarande inte att det är HMF att säga att man är homofob. Jävlar, jag som skulle dra mig ur den här diskussionen... Mörkerman 20 februari 2009 kl. 22.24 (CET)

Intressant att se alla tolkningar av lagtexterna, men som jag skrev ovan hur mycket tid kan det spenderas på sådant här? Är det ingen som funderat på hur mycket uppmärksamhet vi ägnat åt det här under dagen?Jävlar, jag som skulle dra mig ur den här diskussionen... Ghostrider ♠ 21 februari 2009 kl. 00.32 (CET)

För Guds skull, sluta med det här tramset! Sofokles har uttryckt en åsikt och visat klart att han/hon gör skillnad på sak och person. Den här diskussionen säger tyvärr väldigt mycket om WP:s svagheter. Vad som oroar mig är om detta börjar uppmärksammas i bloggar och tidningar. Den som vill kan göra en väl underbyggd story om hur omdömeslösa och/eller skrupelfria ideologiskt färgade personer i McCarthyistisk anda förhindrar sakligt meningsutbyte. Försök ta ansvar för att WP fungerar och att diskussionsnivån inte leder till ringaktning. --Salisbury 21 februari 2009 kl. 12.22 (CET)

Jag håller nästan med ovanstående... Det bästa är om man ignorerar såna här frågor. Om man gör det blir de mest löjeväckande för den som startat det. Det är synd att folk nappar på sånt här. /Grillo 21 februari 2009 kl. 13.44 (CET)

I bl.a. Sverige tolkar man ytterandefriheten som att t.ex. nazister ska få demonstrera med åsikterna skrivna på plakat under polisbeskydd. Om någon försöker stoppa dem betraktas dessa som hot mot demokratin. Så tolkar man visserligen inte saken i t.ex. Tyskland, men eftersom många som läser sv:wp tycker att svensk praxis är normalt, skulle det inte ses med blida ögon om man tog i med hårdhandskarna mot en användare pga dennes åsikter.//--IP 21 februari 2009 kl. 14.21 (CET)

Det är väl helt underordnat vad lagen säger i nått random land, hur många här förstår inte innebörden av detta: Wikipedia har en uppförandekod. De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.. Det är det rättesnöre vi skall följa, den som inte ställer upp på det kan söka sig till Flashback, eller nått annat forum där man kan bete sig hur som helst. Här skriver vi en encyklopedi. MiCkE 21 februari 2009 kl. 17.49 (CET)

Medhåll och vad jag skrev var inte utifrån en bedömning om det var lagbrott eller inte utan om användarens handel och vandel här på wikipedia. S uppförande från början till slut har varit en sorglig historia med hoaxning, bråk, gnäll och nu ytterligare provokationer. Det här tar mer tid än han någonsin kan tillföra WP - gthyni 21 februari 2009 kl. 21.48 (CET)

För det första vill jag säga att diskussionen här bör enbart handla om själva användarrutan och själva saken, och inte åtgärder och allmänna omdömen om användaren. Vill man att det ska vidtas åtgärder mot en användare skall man ta upp det på diskussion på WP:KAW eller direkt begära det på WP:BOÅ, men det kommer behöva diskuteras så jag rekommenderar att det tas i såfall till WP:KAW direkt. Obelix 21 februari 2009 kl. 21.53 (CET)

Jag kan emellertid tala om, om nu inte ni har märkt det, att användaren begärde radering på användarrutan inatt och den är nu borttagen. Allstå borde vi kunna lägga detta på historiehyllan och gå vidare. Obelix 21 februari 2009 kl. 21.56 (CET)

Det var nog klokt av honom. Det började ju antydas en vilja att blockera, så det var nog lika bra att begränsa sina förluster och slåss mot någon annan väderkvarn. Mörkerman 22 februari 2009 kl. 12.56 (CET)

Fackliga organisationer

Jag tänkte försöka mig på att strukturera upp kategoriträdet kring fackliga organisationer. Det visade sig dock vara en smula knepigare än vad jag trott så jag tänkte höra med er andra om ni har någon kunskap som kan underlätta. Vilka organisationer ska kategoriseras som fackförbund, fackföreningar och centrala arbetstagarorganisationer (denna kategori existerar inte än, men bör skapas)? Ett fackförbund är en riksomfattande organisation av fackföreningar inom en viss bransch, men begreppet tycks inte finnas på andra språk, rätta mig om jag har fel. Dessutom använder NE termen "fackförening" som synonym till det mer generella arbetstagarorganisation. Om vi skulle anamma det språkbruket skulle ju även fackförbund vara fackföreningar. Vad tycker och tänker ni kring detta? Popperipopp 20 februari 2009 kl. 19.35 (CET)

Kategori:Fackföreningsrörelse är den som interwiki-länkar till en:Category:Trade unions. Det är vår fasta punkt. Den har ett bra namn som omfattar både föreningar, personer, händelser, möteslokaler och begrepp. Kategori:Fackförbund i Sverige kan nog sägas fylla ett syfte som underkategori till Kategori:Svensk fackföreningsrörelse. Det är så jag tycker man bör se det: inrätta nya underkategorier för att fördela de befintliga artiklarna, inte för att bygga en modell av världen utanför Wikipedia. Idag ser jag inte behovet av fler underkategorier (för fackföreningar och andra arbetstagarorganisationer). Skriv gärna fler artiklar och lägg dem i svensk fackföreningsrörelse, så får vi se när den börjar kännas proppfull hur vi bäst ska organisera innehållet i underkategorier. Fackförbund i Sverige ingår också (som enda underkategori) i Kategori:Fackförbund. Den senare tror jag kan avvecklas, den känns rätt konstlad. Tittar man på sportkategorierna, så finns det faktiskt olika kategorier för Fotbollsklubbar och Fotbollsförbund. Men där finns det ju också riktigt gott om artiklar. --LA2 20 februari 2009 kl. 23.03 (CET)

Det var ju faktiskt ett bra sätt att ta hand om problemet tills vidare. Jag ska skrida till verket strax. Popperipopp 22 februari 2009 kl. 14.23 (CET)

Brittiska Imperieorden

Ett IP-nummer håller på att lägga in en länk till Brittiska Imperieorden för alla personer som fick denna utmärkelse. Länken står direkt bakom namnet (som på engelska Wikipedia), men jag tycker att akronymen är förvirrande för läsare på detta ställe. Hur ska det lösas? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 februari 2009 kl. 11.35 (CET)

De menar 90.230.92.78 (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats). Jag håller med, på svwp är förkortningen bara förvirrande. Utmärkelser kan tas upp längre ner, som i John Lennon#Utmärkelser. /Pieter Kuiper 22 februari 2009 kl. 12.15 (CET)

Fotografera bokrean

På tisdag 24 februari inleds årets svenska bokrea. Det har talats om att den är föråldrad i nätbokhandelns tidevarv och att 2009 rentav kan bli den sista årliga bokrean. Ge er därför ut med kameror och se till att vi får bra bilder och många bilder av detta unika tillfälle. Både nu under förberedelserna, det högtidliga öppnandet vid midnatt till tisdag och de närmaste dagarnas utveckling. Vi behöver bilder både från storstäder och mindre orter. Artikeln Bokrea i Sverige har idag ingen illustration. På Commons finns en Category:Bookshops in Sweden men där finns idag ingenting alls om bokrean. Den som vill lära sig mer och förbättra vår artikel, kan läsa på i skriften Bokrean. Historia – nutid – framtid som förläggarföreningen gav ut 2007 eller läs Svensk Bokhandel nr. 2/2009 (sid. 13 ff., artikeln ej på nätet). --LA2 22 februari 2009 kl. 16.25 (CET)

Bra initiativ. Jag skall se om jag kan fånga det i Malmö där jag kommer vara då.--Ankara 22 februari 2009 kl. 16.33 (CET)

Köerna brukar ringla sig ganska långt i Lund. Ska försöka få någon bild. Popperipopp 22 februari 2009 kl. 18.45 (CET)

• 
  Göteborg
• 
  Göteborg
• 
  Sergels Torg, Stockholm
• 
  Sergels Torg, Stockholm
• 
  Mäster Samuelsgatan, Stockholm
• 
  Mäster Samuelsgatan, Stockholm
• 
  Mäster Samuelsgatan, Stockholm
• 
  Regeringsgatan, Stockholm
• 
  Stureplan, Stockholm
• 
  Stureplan, Stockholm

Makedonska namnkonflikten

Jag skulle vilja att fler tittar på den artikeln. Det är en användare som skrivit största delen av artikeln och som konsekvent tar bort vad andra försöker skriva med motiveringen "pov". Jag har själv blivit "underkänd" att bidra i artikeln eftersom jag tydligen är grek (jag har ingift grekisk släkt, något jag "avslöjat" eftersom det är bättre att lägga korten på bordet, det är naturligtvis inget som nånsin kommer influera vad jag skriver i artikeln). Artikeln skulle nog må bra av att bli genomgången av några färska ögon. /Grillo 22 februari 2009 kl. 20.08 (CET)

Nu har jag kommit med ett förslag på dess diskussionssida.//Hannibal 22 februari 2009 kl. 22.23 (CET)

Malluppdatering - Biograf

Ja, då var jag igång igen med lite standardisering av mallar, närmare bestämt biograf-mallen, som jag inte tycker ser så fräsch ut :) Jobbar på en ny mall här. Jag undrar dock om någon kan hjälpa mig med lite syntax för en liten tabell i mallen. Jag tänker mig en tabell med kolumnrubrikerna "Salong" och "Antal platser", där man då kan ange vilken salong som har vilket antal platser. Den som har nån bra lösning är varmt välkommen att ändra direkt i min mall. //Mippzon 19 februari 2009 kl. 14.12 (CET)

Eftersom jag inte fått någon feedback eller hjälp gör jag ett försök till här. Titta gärna in på min mall-sida och tyck till, jämför med den gamla mallen {{Biograffakta}} också. Och som sagt, om något vet hur man gör en vettig tabell i mallen får ni gärna fixa det, eller berätta för mig hur man gör :) //Mippzon 23 februari 2009 kl. 08.42 (CET)

Den enda nuvarande lösningen som jag känner till är till att göra så som jag gjorde på {{flygplats}}. Det var det fulhacket som fick mig att börja tänka i banorna på att göra en ny, bättre infobox-mall. //Sertion ^disk.|Bidrag 23 februari 2009 kl. 09.08 (CET)

Aha, det är så illa. Fulhack kanske man kan vara utan. Får kanske vänta på din nya mall då, eller försöka lösa på annat sätt. //Mippzon 23 februari 2009 kl. 09.39 (CET)

Annars så räcker det väll med sammanlagt antal sittplatser i alla salongerna och antalet salonger? //Sertion ^disk.|Bidrag 23 februari 2009 kl. 09.48 (CET)

Jo, det gör nog faktiskt det vid närmare eftertanke. Jag tror jag gör så att jag skapar mallen på {{Biograf}} och börjar ersätta de gamla mallarna med den här nya, om inga fler synpunkter kommer in. //Mippzon 23 februari 2009 kl. 09.57 (CET)

Radavstånd

Avståndet mellan raderna är för trångt, vilket främst märks när någon text är upphöjd eller nedsänkt, som m², H₂O eller. Detta problem finns även på engelskspråkiga Wikipedia, vilket är bra för då borde det inte vara omöjligt att få någon utvecklare att skriva om programvaran så att radavståndet ökas på alla Wikipedior. Först undrar jag om jag är ensam om att störa mig enormt mycket på detta "fel". Sen, om jag inte är ensam om att tycka att detta bör rättas till, hur framför man detta till rätt personer? För det tredje, kan någon lägga till nedsänkta siffror bland redigeringsfönstrets hjälptecken så att det blir enklare att skriva nedsänkta tecken än att skriva exempelvis H_{<small>2</small>}O? (sen ett glatt utrop: wow, man kan tydligen skriva OMDIRIGERING istället för REDIRECT och STANDARDSORTERING istället för DEFAULTSORT – betyder detta att alla "magiska ord" har svenskspråkiga varianter nu? Och hur är det med wikikod, kan man skriva exempelvis "wikitabell" istället för "wiki table" oskså?) Åsa L 20 februari 2009 kl. 19.23 (CET)

^ x

Jag har tyvärr ingenting att tillföra i sakfrågan, men jag petar ändå in ett <references/> for att undvika referensfel från ref-taggen ovan. :-) --MagnusA 20 februari 2009 kl. 20.05 (CET)

Inte heller jag har någon åsikt i sakfrågan, men väl en sakupplysning: radavståndet kan korrigeras globalt i MediaWiki:Common.css ("line-height"), och, för den enskilde, i Special:Mypage/Common.css. Plrk 20 februari 2009 kl. 20.12 (CET)

Vi kan ju skapa en stilklass som är identisk med wikitable-klassen, som istället heter det svenska wikitabell. Däremot tvivlar jag på att taggarna kan försvenskas, även om det hade varit bra med en <not>-tagg istället för <ref>-tagg, samt medföljande <noter/>, till exempel. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 februari 2009 kl. 21.06 (CET)

Radavståndet för referenser hade vi väl fixat, så att rader med referenser inte har annat radavstånd än dem utan? Angående upphöjt kan man ju för de vanligaste talen använda tecknen ¹²³, men det går inte för övriga. Egentligen vore det väl en idé att ha hela Wikipedia i ett och ett halvt radavstånd, av läsbarhetsskäl. /Grillo 20 februari 2009 kl. 21.08 (CET)

Man kan ju använda ⁰⁴⁵⁶⁷⁸⁹ om man vill. —CÆSAR 21 februari 2009 kl. 11.20 (CET)

Grillo: I Unicode-standarden finns allt! Välj Win+R, "charmap", Enter, teckensnitt "Arial Unicode MS", "Avancerat läge", "Gruppera efter: Unicode-underintervall" och njut! Andreas Rejbrand 21 februari 2009 kl. 13.37 (CET)

Anders, hos mig orsakar de tecken du lagt in ett enormt vitt utrymme (flera skärmar högt) direkt ovanför din signatur ovan. Kan du vara snäll och ta bort koderna? Koios 21 februari 2009 kl. 18.00 (CET)

Räkna inte med att alla har Windows i framtiden. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 13.42 (CET)

Nej, men i framtiden räknar jag i varje fall med att alla klienter har stöd för Unicode... --Andreas Rejbrand 21 februari 2009 kl. 15.08 (CET)

Är det inte 1,5 radavstånd vi har nu?

Test:

Denna text har ett radavstånd på en och en halv rad.

---

Denna text har ett radavstånd på en rad.

---

-- [ jiˈesˌdeːo ] 20 februari 2009 kl. 21.14 (CET)

Ehm, jo... Det var ju bra :) /Grillo 20 februari 2009 kl. 21.16 (CET)

Hos mig är ökat radavstånd inte korrigerat i vare sig Internet Explorer 8.0 RC1 eller Opera 10 Alpha (senaste versioner). Däremot ser det bra ut i Firefox 3.1 Beta2. Jag tycker det är mycket irriterande med ökat radavstånd vid noter och skulle verkligen uppskatta om man kunde lösa problemet i alla webbläsare. Koios 21 februari 2009 kl. 03.38 (CET)

Standardinställningen för radavstånd är 1.5em vilket motsvarar en och en halv rad. Radavståndet för ol-elementet som använder css-classen .references är också 1.5em men teckensnittsstorleken på samma kombination blir 95% av den övriga textens storlek. Hoppas det klargjorde lite. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 04.40 (CET)

Koios: ingenting har korrigerats (ännu), vad jag förstår. Plrk 21 februari 2009 kl. 11.02 (CET)

Sertion: Jag förstår inte varför den koden skulle göra radavståndet större om man sätter in en referens. Och jag förstår inte varför Firefox visar rätt men Explorer och Opera blir fel.

Plrk: Om inget korrigerats ännu, varför ser det rätt ut i Firefox? Används browserspecifik kod eller handlar det om buggar i någon browser? Hur som helst så bör man försöka fixa detta, det är ett mycket irriterande typografiskt fel och Åsa L är inte ensam om att störa sig på det. Koios 21 februari 2009 kl. 13.04 (CET)

När man kallar på referenser med <references/> så skapar MediaWiki ett OL-element med css-classen .references. CSS-classer används för att ge HTML-element olika stilegenskaper, till exempel ett ökat radavstånd. Som koden ser ut just nu så ska referenser ha 1.5em i radavstånd, en em är höjden av elementets teckensnitt. Hoppas att det gör saken lite klarare. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 13.24 (CET)

Det där vet jag. Det jag inte förstår är varför en textrads radavstånd blir större när det sitter en referens där. Du skriver ovan att standardradavståndet är 1,5 em, och att klassen .references också använder 1,5 em. Om värdena är samma, varför uppstår då dessa glipor? Om teckensnittets grad är mindre när det finns noter, 0,95, men det angivna radavståndet lika stort, så borde inte det synliga radavståndet bli större. Hur som helst så borde det inte vara någon skillnad mellan olika webbläsare. Koios 21 februari 2009 kl. 14.41 (CET)

Ah, vi talat om olika referenser, jag om de i slutet av sidan och du om själva fotnoten. Ska undersöka detta så att jag kan förklara, har dock redan en hypotes. Återkommer. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 15.51 (CET)

Det var som jag trodde, <sup> eller superscript använder textradens mittpunkt som sin baslinje, detta medför att om texten är större än 50% av originaltextradens så trycker den ner raden lite extra vilket uppfattas som att radavståndet är för stort. Möjliga lösningar som jag ser är att öka radavståndet(motsägs av språkliga standarder), minska storleken på noterna(kan göra så att de blir för små) eller att vi helt enkelt lever med det. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 16.07 (CET)

Aha. Men borde inte en lösning vara att ändra på CSS-propertyn vertical-align (baseline) för <sup>-taggen, alltså att sänka superskriften? Om det inte fungerar skulle jag vilja pröva att minska storleken på noterna. Man kan även kombinera lite lägre baslinje med lite mindre teckengrad. Koios 21 februari 2009 kl. 17.17 (CET)

Då får <sup> samma effekt som <small>. ^Såhär. //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 17.33 (CET)

Vi lyckas missförstå varandra hela tiden ;). Jag menade inte att man skulle sänka till brödtextens baseline utan att man skulle sänka det som är baseline hos nottexten. Exempel med sänkt baslinje samt sänkt baslinje + mindre grad:

1. Lorum ipsum dolor.^10%

2. Sit amet låtsatslatin.^17%

3. Lorum ipsum dolor.^30%

4. Lorum ipsum dolor.^{10%, normalstor}

5. Sit amet låtsatslatin.^{17%, litet}

6. Lorum ipsum dolor.^{30%, minst}

Koios 21 februari 2009 kl. 18.00 (CET)

Jag är inte så slängd på ämnet, men är detta till någon hjälp? --Salisbury 21 februari 2009 kl. 19.26 (CET)

Är ganska exakt det vi letar efter, tackar. Nu till att lägga in det i MediaWiki:common.css //Sertion ^disk.|Bidrag 21 februari 2009 kl. 19.47 (CET)

Muahahahaha. Daedalus 21 februari 2009 kl. 21.19 (CET)

Jag tackar för all verksamhet, jag förstår inte hälften av allt som nämns ovan men är tacksam för att problemet tas på allvar. Jag har aldrig förstått det där med egna profiler, hur man redigerar dem och vad de kan göra respektive vad de inte kan göra (men tack ändå för det tipset). Dock tycker jag att ett sånt här ärende bör lösas globalt, inte lokalt. Vad jag förstått av ovanstående så kan ändrande i MediaWiki:Common.css lösa problemet för alla, oavsett webbläsare, vilket är bra. Jag har dock ännu inte sett någon skillnad, så antingen är ändringen inte klar eller så behöver cachen tömmas. Åsa L 22 februari 2009 kl. 20.48 (CET)

Jag tror att du kan se skillnaden om du tömmer din cache //Sertion ^disk.|Bidrag 23 februari 2009 kl. 08.57 (CET)

Gyllene Äpplen: svensk idéhistorisk läsebok

Jag har i min ägo en utgåva av Gyllene Äpplen: svensk idéhistorisk läsebok (ISBN 91-7486-294-4 (inb), [12] i Libris), ett rätt omfattande verk. Två band, totalt runt 1400 sidor. Jag själv kommer aldrig att orka läsa dem, och ger därför gärna bort dem - i utbyte mot att den används i Wikipediaarbete. Jag bjuder på portot. Någon som är intresserad? Plrk 22 februari 2009 kl. 15.32 (CET)

Libris-länken gav inga träffar. /Grillo 23 februari 2009 kl. 00.31 (CET)

{{libris}} fungerade visst inte riktigt som jag trodde. Fixat. Plrk 23 februari 2009 kl. 17.36 (CET)

Kul initiativ! /Nicke L 23 februari 2009 kl. 09.55 (CET)

Inte om ingen nappar ;) Plrk 23 februari 2009 kl. 17.36 (CET)

Var ska jag bita? Fagrell 24 februari 2009 kl. 10.36 (CET)

Nye Store Norske Leksikon på lufta!

Det kan vel ha en viss interesse også for våre svenske venner at Store norske leksikon nå er fritt tilgjengelig på nett, reklamefinansiert, en finner det på www.snl.no. Et raskt førsteinntrykk er ganske dårlig, lite/ikke noe bilder, internlenker osv. Det har blitt opplyst at forlagene bak satser totalt 25 millioner og 10-12 årsverk på dette og at de sikter mot å gå overskudd innen 2012. Vi får se, men for Wikipedia på bokmål/riksmål så virker det de har kommet med som en skuffelse. Noen utvalgte artikler, SNL først og så Wikipedia på bokmål/riksmål:

• Johan B. Hjort - Johan Bernhard Hjort
• Mary Wollstonecraft - Mary Wollstonecraft
• den annen verdenskrig - Andre verdenskrig

De har altså 3 år på å gå med overskudd, men så langt er det ikke spesielt imponerende - spesielt ikke når en vet at de mye penger og en tekstbase de har utviklet gjennom 100 år, mens Wikipedia på bokmål/riksmål kun har holdt på i noen få år, kun basert på frivillig arbeid. Ulflarsen 24 februari 2009 kl. 22.46 (CET)

Mycket intressant - och talande exempel som gör det lätt att förstå besvikelsen (skuffelsen). -- Rex Sueciæ 24 februari 2009 kl. 23.08 (CET)

Bro-mall

Jag har skapat {{Bro}} nu precis, eftersom det inte verkade finnas någon liknande mall tidigare. Jag har tagit den rakt av från engelska Wikipedia, eftersom deras var väldigt bra. Problemet är att den innehåller en hel del parametrar, som jag inte riktigt har något bra förslag på hur man ska dela upp. Dessutom är min engelska inte den bästa, så att hitta på bra svenska översättningar till de engelska parametrarna hoppas jag ni kan hjälpa mig med. Tyck till här, eller redigera mallen efter behag! //Mippzon 25 februari 2009 kl. 15.56 (CET)

Jag översatte lite ord där... men jag vet inte mycket om mallar, så jag gör inget mer. Hej på er, Birdie Nam Nam 26 februari 2009 kl. 13.40 (CET)

Alla bidrag är bra! Tack för hjälpen. Nu återstår mer att strukturera, sortera och snygga till mallen. //Mippzon 26 februari 2009 kl. 13.50 (CET)

Nu har jag ägnat rätt mycket tid till struktur och så. Skulle vara trevligt med lite feedback på mallen, innan den tas i bruk. Tyck till! //Mippzon 26 februari 2009 kl. 14.49 (CET)

Ni tänker väl inte förstöra en massa bra broartiklar med denna hemska mall?? (T.ex. Tranebergsbron, Alviksbron och Västerbron) --Holger.Ellgaard 26 februari 2009 kl. 15.02 (CET)

Nu är det inte så att artiklarna förstörs av mallar, de ger en klar överblick på tekniska data utan att läsaren behöver läsa igenom al text. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 15.06 (CET)

Jag instämmer med Ghostrider. Men självklart får man ta hänsyn till hur artiklarna ser ut innan mallen läggs till, och inte göra artikelns layout sämre. //Mippzon 26 februari 2009 kl. 15.08 (CET)

Och det är väl även så att mallen bara visar de fält som är ifyllda? Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 15.15 (CET)

Ja, precis, så den blir nog aldrig så lång som den ser ut. Påtal om det, någon som är bra på if-satser, så att också rubrikerna göms om inga parametrar är ifyllda under dem? //Mippzon 26 februari 2009 kl. 15.17 (CET)

Har fixat lite if-satser själv, rätt lätt när det finns andra mallar man kan klippa och klistra ifrån :) //Mippzon 26 februari 2009 kl. 15.47 (CET)

...och hur blir det med panoramabilderna som jag med möda och besvär först har tagit och sedan fogat in i artiklarna? Det jag sett är att mallar "slängs in" i en väl avvägd artikel utan att först ta hänsyn till hur artikeln ser ut, exempel "höghusmallen" och mall "Stockholms stadsdelar". Den senare jobbade jag en hel söndag med att få lite stil på sidorna igen. Tanken med en snabb teknisk överblick är bra, men en mall i högformat "krockar" ofta med en befintlig text och med befintliga bilder. --Holger.Ellgaard 26 februari 2009 kl. 15.56 (CET)

Mallen behöver inte heller ligga högst upp till höger, om det finns bra skäl till det så kan mallen börja under t.ex. första stycket under panoramabilderna. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 16.28 (CET)

Det kommer att bli intressant att se hur det blir. --Holger.Ellgaard 26 februari 2009 kl. 16.38 (CET)

För att vi ska hålla så hög kontinuitet som möjligt mellan faktarutorn så tycker jag att de ska ligga absolut längst upp till höger, då är det lätt för användaren att hitta informationen oavsett vilket område eller artikel som den söker fakta om. //Sertion ^disk.|Bidrag 26 februari 2009 kl. 19.46 (CET)

Jag håller väl med dig i princip, men i vissa fall blir det bäst om man gör vissa undantag. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 19.50 (CET)

De nuvarande bilderna kan vara kvar där de är och läggas i {{bred bild}}. //Sertion ^disk.|Bidrag 26 februari 2009 kl. 19.58 (CET)

Veckans samarbete

Då aktiviteten inte är särskilt hög vill jag upplysa om att veckans samarbete just nu är Inkariket.
Hjälp gärna till att förbättra artikelns fyllighet och kvalitet före veckans slut! – [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 22.24 (CET)

Det är inte bara den här veckan som aktiviteten inte är så hög, det gäller i princip alla veckor den senaste månaden. Många röstar men ingen förbättrar. Jag gjorde en utökning av artikeln inbördeskrig för några veckor sedan då den var utvald till veckans samarbete. Det verkar som att det är den enda stora förbättringen av en artikel som följd av samarbetet de senaste veckorna (och det är inte menat att en person ska göra allt jobb, det ska vara ett samarbete). Det finns nog dock inget sätt vi kan göra för att personer ska vara mer aktiva i samarbetet, det är ju frivilligt att skriva på Wikipedia och om man inte orkar så måste man inte. Men det skulle ju självklart vara bra om fler skulle vara aktiva i samarbetet (Pengar behövde behöver verkligen förbättras). /Poxnar ^(D) 10 februari 2009 kl. 23.40 (CET)

Är ingen intresserad så kanske man skulle låta projektet vila ett tag? Njaelkies Lea (d) 10 februari 2009 kl. 23.45 (CET)

Man skulle kunna pröva att införa ett pris. Alla som utökar en artikel mer än 1000 bytes under den tid när den är veckans samarbete får detta delikata äpple som belöning att pryda användarsidan med: . Koios 11 februari 2009 kl. 08.25 (CET)

Det tycker jag låter som en bra idé! Det behöver ju inte vara en jättestor grej (dvs. en alltför åtråvärd utmärkelse) utan mer något i stil med Wikikakan, och som relaterar till artikelskrivande eller flit (bilden för utmärkelsen alltså). [sopʰoklɛ̂ːs] 11 februari 2009 kl. 23.42 (CET)

Jag håller med om att det låter som en bra idé. Det borde vi införa. /Poxnar ^(D) 12 februari 2009 kl. 00.01 (CET)

Det var så jag tänkt också, en enkel och anspråkslös grej. En fråga bara: vem delar ut belöningen (äpplet?), eller ska man kanske få tillägna sig själv ett äpple om man utökat samarbetet mer än, säg, 1000 bytes?

Koios 12 februari 2009 kl. 20.13 (CET)

Det kan ju vem som helst göra, som i systemet för WP:Veckans nyskrivna artiklar. /Poxnar ^(D) 16 februari 2009 kl. 20.02 (CET)

Det här kan inte ha att göra med att "Veckans samarbete" togs bort från huvudsidan för ett tag sedan? --ɐbuı1ɟ 11 februari 2009 kl. 11.48 (CET)

Det kan nog ha något med det att göra, eftersom många vill förbättra alla sidor som huvudsidan länkar till. /Poxnar ^(D) 12 februari 2009 kl. 00.01 (CET)

I nuläget känns det lite konstigt att länka till veckans samarbete överst på huvudsidan, när det uppenbarligen inte är så aktivt. Länkarna högst upp på huvudsidan borde ju vara till de viktigaste sidorna (särskilt för nykomlingar), och dit hör väl knappast veckans samarbete. Vore det inte bättre att länka till exempelvis deltagarportalen i stället (där ju bland annat veckans samarbete även nämns)? /Fenix 24 februari 2009 kl. 12.28 (CET)

Det finns redan en länk till deltagarportalen (längst upp till höger), jag vet inte om det är värt att göra länken mer tydlig. /Poxnar ^(D) 27 februari 2009 kl. 22.02 (CET)

Stats- och regeringschefer i mall:Landsfakta

I mall:Landsfakta finns parametrar för stats- och regeringschef. Så här ser det ut i artikeln om Norge:

Statsskick: Konstitutionell monarki
Regent: Harald V
Statsminister: Jens Stoltenberg

Länken "Statsminister" leder till Lista över Norges statsministrar. Vore det inte bättre om den länkade till Norges statsminister, som handlar om själva statsministerämbetet i Norge? Samma sak med Sveriges statsminister och USA:s president, som handlar om själva ämbetet. Det finns också en lista över Sveriges statsministrar och en över USA:s presidenter.

På enwp är det redan så i deras motsvarighet till mall:Landsfakta. I artikeln om USA leder länken "President" till President of the United States och inte till List of presidents of the United States. Jag tycker att det borde vara så även här på svwp. Visserligen finns det ingen artikel om Samoas statshövding eller Pakistans premiärminister, men det kan ordnas. //»Μαυκιε (מאוכוה · Маукие) 16 februari 2009 kl. 13.53 (CET)

I stort har du rätt. Men man kan nog behöva fundera lite på vart länkar till själva orden "statsskick", "regent" och liknande i mallen ska gå till. Jag tycker det är viktigt att man är konsekvent. Om ordet regent går till ämbetet "Norges regent", borde nog "statsskick" leda till "Norges statsskick". Å andra sidan så är det bra om länken bakom ett begrepp motsvarar innebörden så nära som möjligt. Etiketter som "statsskick" och "regent" i mallen avser begreppen som sådana, inte de specifika ämbetena i varje land. Nästan alla de övriga etiketterna länkas till den allmänna sidan för begreppet: Valuta, Folkmängd, Huvudstad m m. Därför kanske etiketterna inte alls borde länkas till landsspecifika sidor. Koios 16 februari 2009 kl. 14.12 (CET)

Ofta har man nog skapat mallarna innan det fanns artiklar om de särskilda ämbetena, och då har man länkat till respektive lista för att det är bättre än inget. Finns det särskilda artiklar, kan man gärna göra om länken så att den pekar dit, tycker jag. E.G. 16 februari 2009 kl. 22.30 (CET)

För de flesta länder finns det listor över ämbetsinnehavare, men ingen artikel om själva ämbetet, så en omlänkning i mallen skulle ge betydligt fler röda länkar. Kanske skulle man kunna länka titeln till artikeln om ämbetet och sedan lägga till en liten länk till listan också?//Rotsee 17 februari 2009 kl. 12.51 (CET)

Det låter vettigt. //»Μαυκιε (מאוכוה · Маукие) 17 februari 2009 kl. 20.01 (CET)

Ett förslag på hur det kan se ut finns här: Användare:Rotsee/Verkstad/Långtbortistan. Titeln länkar till "Lands titel", därunder finns en länk till "Lista över xxx i Land". Har samtidigt fixat så att det inte blir en massa vit yta i rutan när inte alla frivilliga fält är ifyllda. /Rotsee 23 februari 2009 kl. 11.18 (CET)

Det ser bra ut. Jag tycker vi ska införa något i stil med Rotsees modell. //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 25 februari 2009 kl. 20.00 (CET)

Den enda reaktionen på Malldiskussion:Landsfakta är ännu så länge negativ, så jag inväntar fler reaktioner där innan jag ändrar i en så synlig mall. //Rotsee 27 februari 2009 kl. 15.14 (CET)

Svenska namn på iw-länkar genom finess

EnDumEn skrev en gång ett skript som sorterar iw-länkar och sätter svenska namn på språken. Jag snodde nästa direkt skriptet och har använt det länge och det funkar jättebra. Jag har nu drivit denna stöld ännu längre och lagt in koden som en finess (Mina inställningar → Finesser → Interwikisortering).

Anledningen till detta är naturligtvis denna diskussion ovan.

Jag vet inte om skriptet funkar med alla webbläsare dock (kanske EnDumEn vet?). Testa gärna finessen och rapportera hur det funkar. Funkar det inte? Byt webbläsare! MiCkE 23 februari 2009 kl. 12.07 (CET)

Jag använder finessen och det fungerar jättebra (min webbläsare är Firefox). Tack för att ni skapade skriptet! Calandrella 23 februari 2009 kl. 16.28 (CET)

Tack...mycket trevlig finess, som funkar bra i Firefox, där det ger ett jättelyft bland wikilänkarna. Detta är ett utmärkt svenskspråkigt alternativ, vilket framgår tydligt om man loggar ut och beskådar skillnaden. Hade som sagt varit trevligt med något slags tvåspråkigt standardalternativ, med samma sortering, som funkat även vid oinloggad redigering.
/Ronny 24 februari 2009 kl. 12.30 (CET)

Skriptet funkar tyvärr inte i Internet Explorer, i iw-listan byts alla språknamn ut mot "undefinied". M.M.S. 23 februari 2009 kl. 17.19 (CET)

Det skulle bli rörigt att få in alla språknamnen på både svenska och inhemskt språk. Och iw-länkarna är ju främst till för de som kan läsa mål-språket (kan man inte läsa målspråket har man förmodligen ingen större nytta av länken), oavsett om man kan svenska eller inte (man kan lätt hamna på Wikipedias svenskspråkiga sidor utan att ha så stor kunskap i svenska). Därför bör naturligtvis språklänkarna för oinloggade förbli på mål-språken. -- BoiViE 24 februari 2009 kl. 18.28 (CET)

Det som vore möjligt vore att antingen ha det tvåspråkigt genom att de facto skriva ut båda namnen i klartext, eller att införa en svenskspråkig mouse-over-text och sedan sortera utefter den. Givetvis utesluter inte det att interwikilänkarna står på originalspråket, även om sorteringen är svenskspråkig. Om igen, det ena syftet med länkarna behöver inte utesluta något annat, speciellt inte när läsbarheten ökar dramatiskt, när en oinloggad vill se vilka andra språk som en artikel finns på (eller en inloggad med Explorer, där i dagsläget det fina scriptet inte funkar).
/Ronny 25 februari 2009 kl. 00.42 (CET)

Jag ser det absolut inte som ändamålsenligt att sortera efter de svenska namnen. Språkets namn på ifrågavarande språk är det enda en läsare kan antas känna till (och att man "lär sig snabbt" är inte ett argument vad gäller sporadiska besökare). Jag vet inte hur många gånger jag missat den finska iw-länken fast jag minsann borde känna till systemet och här hjälper inte mouse-over-effekter. Tänk också på språk som tyska/german/deutch. Skall britten veta att söka under T? --LPfi 25 februari 2009 kl. 16.57 (CET)

Om alla wikipedior införde ett sådant system skulle vi få problem när vi surfar runt bland dem och vill till motsvarande svenska artikel. På finska wikipedia skulle vi få leta under R, på nederländska under Z, och på de med kyrilliskt skriftsspråk skulle vi behöva hitta var Ш ligger alfabetiskt. Som det är nu hittar vi svenska på S vart vi än är, förutom på nynorsk som har svenska länken bland de översta. --boİviE  25 februari 2009 kl. 17.20 (CET)

Håller med, det skulle bli svårt att bläddra mellan Wikipedior om alla skulle sortera efter sitt eget språk. Att mjukvaran sorterar automatiskt och att det dyker upp en ruta med det svenska namnet vid mouseover vore inte fel, men någon (LA2?) informerade ju oss om att det inte är något som vi kan införa själva utan att vi får snällt vänta på att utvecklarna anser att det är värt att genomföra. Detta kan ta precis hur kort eller lång tid som helst. Njaelkies Lea (d) 25 februari 2009 kl. 17.32 (CET)

Det skulle givetvis utgöra en fördel utifall alla, eller i varje fall de flesta, hade en liknande sorteringordning som är förslagen av LA2. Eftersom nu flertalet verkar vilja ha Finska under S (Suomi) och Japanska under N (Nihongo), så vill jag inte ställa mig emot det, eftersom det möjligtvis kan innebära ett steg emot en global standardisering, vilket IMO skulle vara det starkaste argumentet att ändra det nuvarande systemet till något annat, som också innebär kompromisser. Givetvis är det alltid läsarna som ska komma i centrum och när det gäller de svenskspråkiga läsarna så föreslår jag att vi på något sätt försöker arbeta fram en mouse-over-text som ökar läsbarheten, samt informerar vid länkarna, hur man gör för att ändra i sina inställningar till ett script som förhoppningvis även kan fungera i Explorer snart? Det är ju förstås lite tråkigt att det i nuläget innebär att man måste vara inloggad för att ta del av denna utmärkta namning- och sorteringsfiness, men dessa frågor kanske kan lösas av någon driven tekniker eller rent av bolla över till utvecklarna om det visar sig vara en bättre väg
/Ronny 26 februari 2009 kl. 01.28 (CET)

Nu ska gadgeten fungera även i Explorer. Jag har även lagt till språkens egna namn som mouseovertext. Skriptet kan enkelt ändras så att de svenska språknamnen i stället används som mousovertext. /EnDumEn ✍ 27 februari 2009 kl. 00.50 (CET)

Strålande, har använt Firefox tills vidare men nu funkar det ju på båda webläsarna. Att själv kunna välja till lokalt namnspråk och sorteringordning är en attraktiv lösning och ett klart framsteg. Gott jobbat :) Hade denna mouseovertext kunnat synas även för oinloggade, hade det ju varit en lika bra info där och en bra reklam för samtliga språkversioner.
/Ronny 27 februari 2009 kl. 12.15 (CET)

Översatta regionnamn

Wikipedia är ingen språkvårdande instans, vi följer det mest etablerade språkbruket när vi namnger artiklar. Ibland saknas dock uppenbart etablerade namn på svenska. Det är vanligt när det gäller regionnamn. Ibland är det enkelt: Western Australia heter just så även i svenskspråkiga texter, och Västra Kapprovinsen (en: Western Cape, afrikaans:Wes Kaap, xhosa xhosa: IPhondo_yaNtshona-Koloni) är ett namn som används sedan länge. I exemplen nedan tycks dock artikelförfattarens godtycke ha fått råda (jag har bara sökt som hastigast i tidningar och på UD:s hemsida och kan förstås ha missat något). Notera att det nästan bara är regionnamn i engelsktalande länder som översätts (Nishi-Kasai blir t.ex. aldrig "Väst-Kasai").

The vision of the Ministry of Local Government is to facilitate Local Authorities to achieve good governance and improved service delivery for enhanced social-economic development.

Namn på nationellt språk	Namn på svenska Wikipedia	Land
engelska: Western Province	Västprovinsen	Salomonöarna
singalesiska: Basnahira	Västprovinsen	Sri Lanka
engelska: Western Province swahili: Mkoa wa Magharibi	Västprovinsen	Kenya
kazakiska: Batys Qazaqstan	Västkazakstan	Kazakstan
engelska: Western Islands tok pisin: Westen Provins	Western	Papua Nya Guinea
engelska: Western	Western	Zambia
engelska: Western Division	Western Division	Gambia
engelska: Western district	Västra distriktet	Amerikanska Samoa
engelska: Western Islands	Västra Öarna (sic)	Papua Nya Guinea

Det finns säkert hundratals liknande exempel på Östprovinser, Sydvästdistrikt, etc etc. Ska vi, i fall där det inte finns något etablerat språkbruk på svenska, konsekvent behandla alla Western etc som egennamn och låta dem stå på sina originalspråk, eller ska vi godta översättningar som Västprovinsen? //Rotsee 23 februari 2009 kl. 17.37 (CET)

Om det inte finns några etablerade svenska namn bör man använda namnen på originalspråk. Jag har exempelvis precis flyttat Västra Grönland med flera till sina grönländska namn, eftersom de svenska namnen är påhittade översättningar av de danska namnen. /Grillo 23 februari 2009 kl. 18.21 (CET)

Är det verkligen i enlighet POMFF att använda de innuitiska namnen på sv:? När jag gick i skolan var det de danska namnen man lärde sig, och jag skulle gissa att betydligt fler svensktalande har hört talas om Sukkertoppen och Godthåb än om Maniitsoq och Nuuk. /FredrikT 23 februari 2009 kl. 19.13 (CET)

Det är väl en fråga som bör diskuteras någon annanstans. I det här fallet handlade det om påhittade svenska översättningar av danska namn som förmodligen inte har haft något större svenskt genomslag. Då bör man absolut använda ursprungsnamnet. Angående de olika städerna som har danska namn anges de alltid inom parentes och det finns alltid omdirigeringar som gör att man hittar rätt. Föreslår att den här diskussionen hålls på Diskussion:Grönland. /Grillo 23 februari 2009 kl. 20.54 (CET)

Alternativt på Diskussion:Grönlands administrativa indelning där jag redan lyft den. Vad gäller redirecter från danska till grönländska fattades f ö flera sådana innan jag petade dit ett antal nu i kväll till följd av denna Bybrunnendiskussion. /FredrikT 23 februari 2009 kl. 21.05 (CET)

Har själv gjort den missen någon gång strax efter att jag började på Wikipedia, men jag håller med Grillo, geografinamn bör man undvika att översätta. Använd endast svenska namn om de redan finns och fortfarande används på bekostnad av det lokala namnet i rimligt stor omfattning (dvs låt inte ett svenskt namn stå som uppslagsord om det användes i nordisk familjebok eller dylikt, men knappast därefter). Njaelkies Lea (d) 23 februari 2009 kl. 19.18 (CET)

Det är nog relativt vanligt att man översätter till svenska sådana allmänna namn som Nordvästprovinsen och Nordvästra gränsprovinsen (i enlighet med NE). Vi bör som vanligt följa vedertagen praxis. Viktigast är nog att artiklar som överförts från en-wp inte ska ligga under engelskt namn där engelskan inte är officiellt språk (detta förekommer tyvärr). /Fenix 24 februari 2009 kl. 12.47 (CET)

Och därmed kvarstår grundfrågan. Vad har vi för praxis när det gäller regionnamn som sällan används i svenskan och där det saknas vedertaget språkbruk? //Rotsee 25 februari 2009 kl. 15.25 (CET)

Vad gäller de engelskspråkiga provinserna i Kenya med flera, heter det verkligen Western och Central istället för Western Province och Central Province. Det låter ju lite märkligt. Njaelkies Lea (d) 25 februari 2009 kl. 15.55 (CET)

Mm, det där verkar ju vara en konstig typ av kompromiss som knappast är bra. /Fenix 25 februari 2009 kl. 20.41 (CET)

Central, Western etc i Kenya är ju bra exempel, så jag kollade hur våra systeprojekt gjort: Av 12 främmande språkversioner använder tio ett översatt namn, medan tyska använder det engelska namnet (Western) och holländska använder namnet på det andra officiella språket swahili, (Magharibi). Vidare använder åtta språkupplagor "Västprovinsen" el. motsv. medan fyra använder Västra o.dyl. Western är den vanliga benämningen i nationella medier etc, och jag tycker själv inte att det är konstigare att använda det namnet än att vi använder Kita istf Kita-ku, Chiba istf Chiba-ken etc. eller att engelska Wikipedia använder en:Västra Götaland istf Västra Götalands län.

Namnen: Bulgariska: Западна провинция, "Västprovinsen"; katalanska: Província Occidental, "Västprovinsen"; tyska: Western; spanska: Provincia Occidental, "Västprovinsen"; franska: Province occidentale, "Västprovinsen"; Italienska: Provincia Occidentale, "Västprovinsen"; japanska: 西部州, "Västprovinsen"; holländska: Magharibi; polska: Prowincja Zachodnia, "Västprovinsen"; portugisiska: Ocidental, "Västra"; ryska: Западная, "Västra"; Kinesiska: 西部州, "Västprovinsen".

Arabiska saknas, där stoppade mina språkliga begränsningar mig. //Rotsee 27 februari 2009 kl. 09.40 (CET)

Har vi inte tidigare haft en liknande diskussion kring namn på militära förband? Jag vill minnas att den utmynnade i att när ett utländskt förbandsnamn bara består av lättöversatta "grundord" så översätter vi dem till svenska så att t ex "22. Airborne regiment" blir "22:a luftburna regementet" o s v. Kan man inte tillämpa en liknande praksis för geografiska termer som låter sig lätt översättas på samma raka sätt? /FredrikT 27 februari 2009 kl. 09.49 (CET)

Hur göra med språkfamiljer? Jag jobbar en del med det nu, kring Systematisk lista över språk, och får samma typ av problem. Ska man skriva West Papuan eller Västpapuanska språk? Hittills har jag översatt efter bästa förmåga.Lsj 25 februari 2009 kl. 09.51 (CET)

Jag är ingen språkexpert, men just språkgrupper brukar väl alltid ha svenska namn? Sunda-sulawesiska språk, västpapuanska språk, osv. //Rotsee 25 februari 2009 kl. 14.18 (CET)

När språkfamiljer diskuteras på svenska så brukar svenska namn användas. Men många "exotiska" språkfamiljer har det aldrig skrivits om på svenska, utan alla källor är på andra språk, så vedertagna översättningar saknas. Och där kan det ibland spela stor roll var man översätter från -- ska Mien (språk) på svenska heta Mien som in enwp eller Yao som i kinesiska och ryska wiki? Att göra som du nyss gjorde i Systematisk lista över språk verkar i alla fall vettigt.Lsj 25 februari 2009 kl. 15.25 (CET)

Till skillnad från provinser o.dyl. är ju för språkfamiljer det engelska namnet inte mer officiellt eller ursprungligt än det svenska (se även min kommentar ovan om engelska namn på artiklar om provinser där engelska inte är originalspråk). Kan vara svårt där det inte finns vedertagna svenska termer, men för det kan man knappast använda det engelska namnet. /Fenix 25 februari 2009 kl. 20.41 (CET)

Rotsees fråga besvarar jag ju i första svaret: "Om det inte finns några etablerade svenska namn bör man använda namnen på originalspråk." Originalspråk är alltså bara detsamma som "engelska Wikipedias namn" om landet är engelskspråkigt. /Grillo 25 februari 2009 kl. 20.24 (CET)

Jodå Grillo, jag noterade din åsikt, men som framkommit därefter finns det andra infallsvinklar på problemet. NE har t.ex en annan inställning. //Rotsee 26 februari 2009 kl. 11.44 (CET)

Vad är originalspråk när det gäller språkfamiljer? Språken själva har nog namn på originalspråk, men inget av de ingående språken är ju utan vidare originalspråk för familjen. och familjer är oftast inte begränsade till ett land. Språkfamiljer identifieras oftare av forskare än av de talande -- kanske "originalspråk" ska vara det språk på vilket forskningen om familjen publicerats? Vilket ofta nog torde vara engelska...Lsj 26 februari 2009 kl. 07.46 (CET)

En tjurig, superkonsekvent lösning vore ju att använda namnet från det språk den vetenskapliga artikeln var skriven på. Det tror jag att de flesta av oss skulle tycka låter märkligt. Det är också ett bra exempel på när det blir ohållbart att hävda att en generell princip in absurdum. Just i språkfallet tycker jag att vi ska försöka bilda svenska konstruktioner när det finns uppenbara sådana. //Rotsee 26 februari 2009 kl. 11.44 (CET)

Konsekvenserna skulle annars kunna bli absurditeter som Moluckiska språk och undergruppen Süd Mulaka-språk. Då är det bättre med Moluckiska språk och Sydmoluckiska språk. //Rotsee 26 februari 2009 kl. 12.58 (CET)

Instämmer vid närmare eftertanke med Rotsee. Går nog oftast att försvenska vettigt. I värsta fall får det bli lite svengelskt, som indo-pacifiska språk. Lsj 26 februari 2009 kl. 14.58 (CET)

Foton med verkshöjd

Upphovsrätten för foton tagna före 1969 och där fotgrafen lever eller dött efter 1944 är inte klar. Vi har med PD-Sweden-photo intaget en ståndpunkt som verkar rimlig men inte är oomtvistad beträffande tolkningen av begreppet verkshöjd. Rättsligt har tolknigen aldrig prövats. Jag har nu gjort i ordning en sida där jag tänkte vi med konkreta exempel kan se och diskutera var vi tycker gränsen för verkshöjd ligger. Sidan är än så länge tämligen tom men jag hoppas ni kan fylla på med exempel och synpunkter. Wanpe 24 februari 2009 kl. 12.58 (CET)

När Holger och jag var på Stadsmuseet, frågade de om vem som skulle bli deras motpart om de ville stämma för upphovsbrott. Min tro är att det behövs en mycket stringent skrivning om verkshöjd, så att de enskilda som riskerar stämning kan luta sig mot denna och att ev stämningar inte drabbar individen utan en organisation (Wikimedia Sverige) som juridiskt kan backa upp denna skrivning. Om individen bleve motpart så skulle ju den enda rationella åtgärden för denna vara att plocka bort de aktuella ifrågasatta fotona, vilket skulle göra att museerna (och fotograferna intresseorg) restriktiva tolkning ändå i slutändan skulle "vinna" om de drev sin fråga systematiskt. Sidan ovan är en (kanske amatörmässig) öppning för att börja diskutera en sådan stringent skrivning (ev kan tom de texter som redan finns på Wikipedia räcka). Så småningom tror jag också juridisk expertis inom området behöver blandas in. Wanpe 25 februari 2009 kl. 08.21 (CET)

Hur kan det spela någon roll hur sv:WP definierar verkshöjd i sina interna dokument, när det gäller frågor om hur lätt/svårt det blir att stämma en enskild person för upphovsrättsbrott, om hen lagt ut upphovsrättsskyddade foton på sv:WP?? Så länge inte sv:WP börjar anställa folk och dessa anställda i tjänsten lägger ut de skyddade fotona kommer det väl alltid att handla om att det är de enskilda användarna (alt. wikimedia foundation eller annan ägare till relevant server) som anses sprida materialet, såvitt jag förstår. Och det kan inte ändras av hur sv:WP definierar verkshöjd.

Rent generellt tycker jag att sv:WP bör undvika att försöka ge sina användare juridisk rådgivning angående vad som kan anses vara foton med verkshöjd eller inte. Det är lämpligare att hänvisa till lag, förarbeten, praxis och doktrin. Annars finns risken att användaran börjar tro att Wp faktiskt, trots förbehållet, faktiskt utger sig för att vara någon typ av juridisk källa. Detta vore problematiskt. --Godfellow 26 februari 2009 kl. 23.37 (CET)

Instämemr att sv:wp inte bör ge råd i juridiska spörsmål. Men i detta fall är tolkningen av denna del mycket oklar, och juridiska och ämnesexperter tolkar lagen olika, och tydliga rättsfall saknas. Och i det fallet anser jag det önskvärt vi skaffar oss en ståndpunkt som är understödd av juridisk expertis, så vi som vill tolka verkhöjd som att de flesta bilder tagna före 1969 som "fria" har något handfast att luta oss mot (och om så behövs går att anföra i domstolsprocesser). Wanpe 27 februari 2009 kl. 10.05 (CET)

Commons ger en grund att stå på. Utöver det kan vi nämna vad som gäller enligt svensk lag, sen är det upp till var och en om de vill ladda upp bilderna som de eventuellt kan bli anmälda för. Wikipedia som helhet (som inte är nån juridisk person) eller för den delen Wikimedia Sverige, kan väl knappast bli anmäld för vad en privatperson gör? Så bara man är tydlig med att man själv tar ansvar för sina handlingar... Det vill säga: utarbeta inga egna "riktlinjer", låt Commons sköta den biten och förklara hur det ligger till med svensk lag. Börjar man närma sig instruktioner finns alltid risken att nån kommer och "skyller ifrån sig". /Grillo 1 mars 2009 kl. 01.23 (CET)

Mall:Församlingsfakta

I mallen stavas ”församlingssnamn” uppenbarligen fel. Kan en robot ändra stavningen i alla artiklar som använder mallen, så att man sedan skulle kunna rätta stavningen i själva mallen? /Isthmus 25 februari 2009 kl. 21.09 (CET)

Tror att du skulle hunna lära dig en hel del av att läsa wikipedia:mallar. Tack annars för att du uppmärksammade det //Sertion ^disk.|Bidrag 25 februari 2009 kl. 21.23 (CET)

Kollade närmre och såg att du menade att en parameter är felstavad. //Sertion ^disk.|Bidrag 25 februari 2009 kl. 21.24 (CET)

Just det. Kan man ändra den parametern utan att mallen visar fel i de artiklar den är felstavad? /Isthmus 25 februari 2009 kl. 21.28 (CET)

Jag har nu ändrat mallen så att man ska skriva in församlingsnamn= rättstavat (och skriver man inget, så används sidans namn). Om man har skrivit parametern på det gamla sättet (med dubbelt s) så fungerar det också. Nu kan vi sätta en robot på att ändra i alla artiklar. Sedan, när ingen artikel längre stavar parametern på det gamla sättet, så kan vi göra så att den felaktiga stavningen slutar fungera. --LA2 25 februari 2009 kl. 21.39 (CET)

När man skapar mallar, bör man hålla ett enkelt och okonstlat språk. Det är som att skriva poesi. Inte ens rättstavat är "församlingsnamn" något poetiskt parameternamn. Parametern borde ha hetat "namn" kort och gott. Men detta ändrar jag inte nu. Den får heta församlingsnamn, rättstavat. Även förändringar bör vara minimalistiska med en anstrykning av poesi. --LA2 25 februari 2009 kl. 21.50 (CET)

Bra gjort, LA2. /Isthmus 27 februari 2009 kl. 00.05 (CET)

Eftersom alla förekomster av den gamla felstavningen nu tycks ha blivit rättade, har jag ändrat mallen så att man nu måste stava rätt. --LA2 28 februari 2009 kl. 23.36 (CET)

UTÖKA!

Idag börjar en ny tävling, nämligen UTÖKA!. Den kommer att pågå under hela mars månad, parallellt med de ordinarie tävlingarna. Skynda att anmäla er! //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 1 mars 2009 kl. 11.30 (CET)

Skidsport

Vi har olika artiklar och kategorier, längdåkning, längskidåkning och liknande. Vi måste bestämma oss för standard. Jag föredrar längskidåkning/längdskidåkare. Sedan har vi samma med utförsåkning/utförsskidåkning, fast dä föredrar jag nog "alpin skidåkning". J 1982 1 mars 2009 kl. 00.50 (CET)

Orden "längdåkning" och "längdskidåkning" är synonymer och ingår i SAOL men endast det första finns t.ex. med i NEO. Sedan ingår "längdåkning" i "skidsport" enligt http://ne.se/kort/skidsport. Det mesta talar för att vi följer NE eftersom även Svenska skidförbundet benämner grenen "längdåkning", men Skidförbundet är luddigare beträffande "utförsåkning", som de kallar "alpint". Detta medför att jag föreslår att vi följer NE, d.v.s. även låter "längdåkning" och "utförsåkning" bli "vår standard" --Rosp 1 mars 2009 kl. 09.49 (CET)

Kategori:Längdåkare har 25 underkategorier för olika nationaliteter av längdåkare och ett enda undantag för estniska längdskidåkare. Det verkar redan vara avgjort att det är längdåkare som är standarden. Är detta något tvisteämne? --LA2 2 mars 2009 kl. 02.06 (CET)

Nya artiklar februari

Utifrån mina observationer och tillgänglig statistik med reservation för viss subjektivitet i delar

Efter de höga siffrorna för nya artiklar i januari (netto nya 112/dag), så inleddes februari med betydligt lägre nivå (92/dag första 14 dagarna) medan senare delens mer normala 105/dag gav ett snitt över månaden på 99/dag (feb 2008 158, feb 2007 197, feb 2006 256).

Mixen och kvaliteten ungefär som vanligt där sportlovet som vid alla skollov medförde ett ökat antal vildvuxna artiklar. Antalet som gjort någon redigering under senaste 30 dagarsperioden är något upp, vilket förstärker min bild av trenden att vi ser mer aktivitet av fåartikelskapare på bekostnad av artiklar från "den gamla kärntruppen", där volymen av svagt avtagande.

Observationer per "användargrupp":

• (unga) entusiaster: Som vanligt både vad avser mix och volym (musik, TV/film, dataspel, idrott mm)
• "PR-folket": Upplever jag som totalt något färre och ovanligt många politiker (EU-valet?)
• "Gedigna" bidragsgivare: Fortsatt många värdefulla tillskott i olika ämnen. Det kanske något färre bidragen uppfattar jag mer kopplat till till färre inom enstaka ämnen (tex har Epibase blomariklar inte synts till så många) än att bredden påverkats.

Totalt har hanteringen av nya artiklar även denna månad fungerat tillfredssställande, dock växer antalet som inte blivit wikifierade där många av dessa kräver tunga wikifieringsinsatser (kanske dags börja hantera dessa hårdare och skära ner bort stora delar av den owikifierade texten?).Wanpe 1 mars 2009 kl. 07.29 (CET)

Skära bort delar av owikifierad text tycker jag låter lite onödigt, om det inte är så att texten även på andra sätt är verkligt dålig. En owikifierad informativ text är ju en större tillgång än ingen sådan text, eller hur? --ɐbuı1ɟ 2 mars 2009 kl. 20.01 (CET)

Basartiklar

Idag startade återigen en tävling om att utöka basartiklar. Reglerna är nästan samma som i den förra tävlingen: 1 poäng per varje 100 byte man utökar en basartikel med; 100 extra poäng om man får en basartikel över 10 000 byte-gränsen. Ändringen är att man får den bruna rosetten om man har fått minst 5 basartiklar över 10 000 byte-gränsen. Lycka till med att utöka basartiklarna! M.M.S. 2 mars 2009 kl. 10.43 (CET)

Geografiska koordinater och WikiMiniAtlas

Flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt geografi/Koordinater#Geografiska koordinater och WikiMiniAtlas. --MagnusA 15 april 2009 kl. 10.01 (CEST)

Mässutbildning

Inför Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg har Wikimedia Sverige (som kommer att delta i år igen) fått ett erbjudande om att gå på en heldagsutbildning gratis. Kursen handlar om hur man ska göra för att få maximalt ut av att delta på en mässa, men den handlar även om andra saker. Jag gick den utbildningen förra året och den var både intressant och bra genomförd. Hittills har ingen i styrelsen sagt att de vill gå utbildningen (den 10 mars) och jag tycker att det vore synd om vi missade den här chansen så nu lämnar jag fältet öppet. Vem som helst som är medlem i föreningen och vill vara med på bokmässan får gärna slänga iväg ett mail till mig. Först till kvarn gäller. Om det inte är någon som vill gå som tänker vara med på bokmässan öppnar jag också för att även andra personer får gå, och i sista hand även för icke-medlemmar. Kontentan är alltså: maila mig för att gå på kursen.//Hannibal 3 mars 2009 kl. 14.21 (CET)

Ska vi begära ändring av robotarnas sortering av språklänkar?

Ovan diskuterades #Språklänkarnas ordning. Syftet var att få svar på en enda fråga: Ska vi begära att konfigurationen för interwiki-robotarna ändras, så att språklänkarna sorteras på språknamnet? Diskussionen misslyckades ge ett tydligt svar på detta, så jag försöker igen.

• Idag sorterar robotarna språklänkarna på språkkod, så att Suomi (fi:) kommer före Français (fr:), så här. Detta är robotens utgångsläge och används på de flesta språk.
• Efter en ändring sorteras språklänkarna på språknamn, så att Suomi sorteras under S, så här. Engelska, norska, finska och några till språk av Wikipedia gör så.

Önskar svenska Wikipedia-gemenskapen behålla den nuvarande robot-konfigurationen eller begära en ändring? Och om enighet inte råder, ska vi då rösta med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet eller ska en enda behåll-röst (t.ex. Bruno Rosta) räcka för att behålla dagens ordning?

Vi kanske ska börja med en opinionsundersökning? --LA2 15 februari 2009 kl. 16.13 (CET)

Opinionsundersökning

Detta är inte en utslagsgivande omröstning. Skriv # ~~~~ på en egen rad under rätt överskrift.

Ändra

1. LA2 15 februari 2009 kl. 16.13 (CET)
2. Mikael Lindmark 15 februari 2009 kl. 16.46 (CET) med motiveringen att en besökare inte ska bli förvirrad av ordningen om man inte känner till de bakomliggande koderna.
3. Poxnar ^(D) 15 februari 2009 kl. 16.50 (CET) - Lättare för läsarna att förstå.
4. Elfsborgarn_disk.^↔ 15 februari 2009 kl. 17.03 (CET) - Som ovanstående!
5. Lavallen^D_{(fd Innocent bystander)} 15 februari 2009 kl. 17.04 (CET) Att likna enwp i detta förenklar
6. --Skizzik ^talk 15 februari 2009 kl. 17.08 (CET)
7. Stigfinnare 15 februari 2009 kl. 17.12 (CET)
8. Njaelkies Lea (d) 15 februari 2009 kl. 17.15 (CET) Betydligt viktigare att det är logiskt för läsaren, syftet med ett uppslagsverk är att det ska användas.
9. Rosp 15 februari 2009 kl. 17.17 (CET) som jag tyckte 2007
10. Ainali 15 februari 2009 kl. 17.20 (CET)
11. torvindus • Et tu, Brute? 15 februari 2009 kl. 17.21 (CET) Självklart!
12. --Marcustisk 15 februari 2009 kl. 17.28 (CET)
13. xenus 15 februari 2009 kl. 17.28 (CET)
14. -nothingman- 15 februari 2009 kl. 17.30 (CET) Det känns onaturligt att använda en sortering som underlättar för de som redigerar men försvårar för de som läser.
15. Bωppεr93 ^{Quod scripsi, scripsi} 15 februari 2009 kl. 17.41 (CET)
16. Tomas e 15 februari 2009 kl. 18.19 (CET) För läsaren är det sannolikt mer praktiskt att ha en sortering i bokstavsordning efter det som syns på skärmen.
17. Kildor 15 februari 2009 kl. 18.29 (CET)
18. Jalf17 15 februari 2009 kl. 19.05 (CET) Liksom så många andra; det som är mest naturligt för användarna/besökarna/läsarna borde vara bäst.
19. Grillo 15 februari 2009 kl. 20.20 (CET) (jag har svängt, robotarna sköter det säkert jättebra och länkarna är ju till för läsarna, däremot är de inte till för svenskspråkiga)
20. »нотвыст_(d.|b.) 15 februari 2009 kl. 20.24 (CET) självklart bör IW-länkarna stå i bokstavsordning (för läsarna)
21. Knuckles...wha? 15 februari 2009 kl. 20.31 (CET), ingen stor fråga för mig, men nyttan för läsarna ska alltid sättas före skribenterna
22. Mesphito 15 februari 2009 kl. 20.37 (CET)
23. Kruosio 15 februari 2009 kl. 21.03 (CET) Läsarna kommer i första hand och sorteringen görs av robotar. De gånger jag lägger in något mer än bara länk till engelskspråkiga WP så koperar jag oftast från engelskspråkiga artikeln och då blir det ju den ordningen.
24. Salisbury 15 februari 2009 kl. 21.06 (CET) Läsarens bästa i främsta hand
25. E.G. 15 februari 2009 kl. 21.13 (CET) så att botarna gör på samma sätt som man gör när man lägger till dem manuellt; självklart att det skall vara i bokstavsordning efter hur det syns i artikeln
26. Fenix 15 februari 2009 kl. 21.18 (CET) Bokstavsordningen bör utgå från läsaren.
27. Koios 15 februari 2009 kl. 22.11 (CET)
28.  BOIVIE 15 februari 2009 kl. 22.29 (CET) self.alphabetic verkar lämpligast, och med polska modifieringen ännu bättre.

    Jag utgår alltså ifrån att det är denna sortering som avses. /Grillo 16 februari 2009 kl. 14.37 (CET)

29. Obelix 15 februari 2009 kl. 23.16 (CET) Vi får allstå samma som enwp? Javisst! Det var jag som blandade ihop det hela
30. Rotsee 16 februari 2009 kl. 06.00 (CET)
31. Rolf B 16 februari 2009 kl. 08.59 (CET)
32. »Μαυκιε (מאוכוה · Маукие) 16 februari 2009 kl. 13.07 (CET)
33. Ghostrider ♠ 17 februari 2009 kl. 19.27 (CET)

Behåll

1. Wanpe 15 februari 2009 kl. 17.03 (CET) In enlighet med Grillos ord - If it ain't broken...
   • Rosp 15 februari 2009 kl. 17.05 (CET) enklare att sortera manuellt om fi kommer före fr
   • Obelix 15 februari 2009 kl. 17.11 (CET) Som Rosp.
2. Pieter Kuiper 15 februari 2009 kl. 17.23 (CET) Krångla inte till det (och problemet är att många artiklar saknar språklänkar).
3. Ronny 15 februari 2009 kl. 17.44 (CET) Tycker att det borde räcka att kunna svenska för att förstå till vilka andra språk exempelvis vår huvudsida länkar, så nej till ändringar som inte stödjer det. Hade sorteringen skett efter svenskspråkigt namn (som visas med musdrag) hade jag däremot stött det. Länkarna är ju trots allt till för alla läsare (även svenskspråkiga :)
4. NH 16 februari 2009 kl. 20.55 (CET) Jag tycker inte det här bör vara något som styrs lokalt på de olika wikipediorna, så jag är mot att ändra snarare av principskäl än att det ena sättet skulle vara bättre än det andra. Språklänkarna borde sorteras och formeras lika på alla språkversioner (åtminstone de som använder samma alfabet). På så vis blir det lättare att klicka sig fram mellan olika språk. Att kunna hitta på det lokala (egna) språkets namn vore däremot bra, man skulle ju kunna tänka sig en så enkel lösning som att det stod "Deutsch/tyska", "English/engelska" osv.
5. —LX (diskussion, bidrag) 17 februari 2009 kl. 19.48 (CET) Givetvis ska vi underlätta för läsarna, men hur länkarna sorteras och presenteras i visningsläge bör styras av Mediawiki-programvaran, inte genom krångliga konventioner för transkribering som utan vägledning vid manuell redigering måste följas i varje enskild artikel. I redigeringsläge är det klart enklast att sortera på språkkod. (Allt som krävs är kunskap om det latinska alfabetet.)
6. --Bruno Rosta 17 februari 2009 kl. 23.34 (CET) bara onödigt krångel och försvårar för redigering, dessutom är inte wikipedia till för att redigeras av robotar först och främst

Diskussion

Jag tycker i och för sig att det är mer naturligt att sortera på språkens namn än på förkortningarna men hur hanterar man i så fall de språk som inte använder det latinska alfabetet? Stigfinnare 15 februari 2009 kl. 16.21 (CET)

Programvaran följer en given ordning, som idag används på engelska, norska, polska Wikipedia. Bland annat sorteras då japanska under N (som i Nihongo). Denna ordning kallas self.alphabetic (se källkoden för family.py). Finska, estniska och vietnamesiska Wikipedia har en lätt modifiering som kallas self.alphabetic_revised (se families/wikipedia_family.py). --LA2 15 februari 2009 kl. 16.37 (CET)

Angående Ronnys kommentar så måste jag säga att interwiki-länkarna är en service för de som kan andra språk än svenska. De som bara vill läsa på svenska har ändå ingen nytta av de länkarna. Det är ju en av de bästa fördelarna med ett internation... nej inter-lang.., inter-ling.. äh, flerspråkigt projekt som Wikipedia att man kan få information på många olika språk, och att det finns iw-länkar som binder samman infon. Men självklart har man bara nytta av länkar till de språken man förstår, och de språkens namn känner man oftast till på deras egna språk. -- Boİvİe 15 februari 2009 kl. 23.08 (CET)

Interwiki-länkar kan fylla en funktion för de som vill läsa en artikel på ett annat språk och en annan funktion för dem som inte kan läsa språket, men kanske vill besöka sidan ändå. De som kan läsa språket hittar lätt sina länkar oavsett ordningföljd, om det finns en konsekvent metod över hela linjen. De som inte kan läsa språket ifråga: kan ändå uppskatta att kunna läsa vart länken går, om en översättning ges till svenska parallellt med språkets eget namn i original. Det hade därför varit en ganska trevlig gest att ge alla dem, som exempelvis inte kan något språk på andra alfabet, en himp om vart länken går.

Åtminstone kunde man göra en översättning av länkarna, på sidor som huvudsidan, som visas genom musdraget. Jag tycker nog att det hade varit ett plus om alla svenskspråkiga kunde se vart länkarna går, om tekniken inte lägger hinder ivägen. Att interwikilänkarna främst har tillkommit för de som kan språket, behöver ju inte utesluta ett visst intresse även för andra. Speciellt när det gäller huvudsidans länkar, så tycker jag också att det hade inneburit en bra reklam för Wikipedia: att både länka på originalspråk samt att översätta till svenska.
/Ronny 16 februari 2009 kl. 00.33 (CET)

Det önskemålet är värt att ta på allvar. Jag trodde det skulle vara möjligt att göra en mouse-over text i CSS (fördelen att göra saker i CSS är att vi kan göra det lokalt inom svenska Wikipedia, utan att besvära utvecklarna), men Tim Starling säger på IRC att det inte är möjligt, utan man måste i så fall införa detta i PHP-programvaran MediaWiki. Utvecklaren Raymond har gjort PHP-utökningarna 45512 och 45513, som har med detta att göra, men som ännu inte tagits i drift av teknikchefen Brion Vibber. Svenska namn på alla språk finns redan inlagt här. Emellertid kan de användare som är intresserade ta en titt på en:User:Zocky/LanguageLinks.js som är en Javascript-snutt som förändrar länktexten för språklänkarna. Jag kan inte tillräckligt, men jag inbillar mig att man kan installera detta som personlig CSS. --LA2 16 februari 2009 kl. 08.37 (CET)

EnDumEn har fixat ett skript som jag själv använder som fixar detta, kanske borde det bli en gadget? MiCkE 17 februari 2009 kl. 16.38 (CET)

Det är ett utmärkt förslag att införa en mouse-over för språklistan som visar språkens namn med lokal namngivning. Det är ett problem att interwikilänkarnas namn inte kan förstås eftersom de bara visas på sitt eget språk. Jag tycker det är en tillräckligt viktig förbättring för att besvära utvecklarna med. Koios 16 februari 2009 kl. 11.49 (CET)

Efter två dygn börjar takten avta i opinionsundersökningen. Vilken slutsats ska vi dra? Jag ser 5 nej-röster varav 3 framför helt ovidkommande skäl. Kvar blir 2 nej-röster med svaga argument. Jag är beredd att kalla det konsensus för en ändring. LX: Ingen kräver att man manuellt ska hålla en viss ordning. Frågan handlar om vilken ordning robotarna ska hålla. NH: En enda sorteringsordning för alla språk lär du inte kunna åstadkomma. Frågan gäller om vi ska anpassa oss till samma ordning som engelska, norska och finska Wikipedia redan tillämpar. Jag tror inte de tänker byta tillbaka. Ronny: Visst kan vi undersöka möjligheten att få till en mouse-over-text (title) med språkets svenska namn. Men det har ju inget som helst med den här frågan att göra. --LA2 17 februari 2009 kl. 23.14 (CET)

Som jag ser det är frågorna faktiskt besläktade. Hade det funnits en mouse-over-text så tycker jag att det naturliga hade varit att använda den texten som sorteringsordning, och därför kan en alternativ sorteringsfråga vara något tidigt väckt. Det enda skäl som jag i nuläget ser som ett starkt argument för att ändra, vore om vi faktiskt trodde att det är ett steg närmare en global gemensam sorteringsordning. Eftersom det nu verkar att vara tveksamt, skulle jag istället vilja invänta en svenskspråkig mouse-over-text och sedan sortera efter den i rak alfabetsordning, vilket hade blivit ungefär som idag, fast utan kompromisser eller undantag.
/Ronny 17 februari 2009 kl. 23.31 (CET)

(Kommentar till LA2:s inlägg) Tja, man skulle kunna åstadkomma det genom att Mediawiki (eller var det nu är) sorterade länkarna lika oavsett ordningen i wikikoden. Rent allmänt tycker jag det läggs för mycket energi på att snygga till wikikoden för att få ett enhetligt utseende när det egentligen är programvaran som ska fixa välformaterade artiklar åt oss. Men jag inser att det vore hopplöst att försöka enas om en sorteringsordning över de olika språken. /NH 18 februari 2009 kl. 18.07 (CET)

Har du någon färdig programkod till MediaWiki som löser detta? Har du registrerat en buggrapport? Finns det en tidplan för införandet? Annars tolkar jag ditt önskemål som en utopi utan praktiskt värde. --LA2 18 februari 2009 kl. 18.30 (CET)

Det är tillåtet att önska funktioner även utan att vara kodargeni, annars skulle det bli löjligt. Hur som helst anser jag att konsensus är starkt nog för att ändra. Njaelkies Lea (d) 18 februari 2009 kl. 18.44 (CET)

Vi kanske har olika utgångspunkter i denna diskussion, men jag har inte tagit några steg för att det ska bli på något speciellt sätt. Men ändå... att på något sätt ha med både namn på originalspråk samt ett översatt namn till svenska tycker jag hade varit ett steg framåt mot en förståelse, till något som vi idag inte har på våra länkar. Hade vi redan nu haft denna funktion, som inkluderar ett svenskspråkigt namn, tror jag inte att vi behövt ha någon vägledande omröstning eftersom det då hade känts naturligt för en svenskspråkig läsare att sortera interwikilänkarna efter de lokala namnen på svenska.

Suomi hade hamnat på "Finska", Bahasa indonesiska hade landat under "Indonesiska", Nihongo hade istället blivit "Japanska" och om inte fonten är installerad hade t.ex. ✉✉✉ hamnat under "koreanska". Den föreslagna förändringen innebär iofs att länkarna hamnar i en latinsk bokstavsordning, vilket kanske kan vara värt en del arbete. En tvåspråkig interwikilänk hade IMHO minst varit värd samma insats, givetvis med stöd av entreprenörer med visioner, tekniker med kompetens och idoga botar, som lätt kan förvandla ett önskemål till en verklighet.
/Ronny 18 februari 2009 kl. 22.22 (CET)

Ingen har tydligt uttryckt sitt stöd för min önskan att tolka opinionsläget (33 för, 6 emot) som samtycke. Förespråkarna tiger still, medan motståndarna fortsätter att protestera. Eftersom det krävs en uttalad konsensus för en ändring, måste detta tolkas som att Svenska Wikipedia vill behålla den gamla ordningen med Suomi under F. --LA2 24 februari 2009 kl. 08.03 (CET)

Diskussioner som hamnar långt upp glöms lätt bort, tyvärr. 33-6 kan jag inte tolka som något annat än ett tydligt stöd för förändringen. --Kildor 24 februari 2009 kl. 08.12 (CET)

Jag håller med Kildor (vilket jag dessutom redan uttryckte), det är över 80% som vill se en förändring. Förstår inte hur det kan tolkas som att vi vill behålla den gamla ordningen. Njaelkies Lea (d) 24 februari 2009 kl. 09.04 (CET)

Tycker att LA2 resonerar väl med tanke på diskussionens förlopp, där det förefaller tveksamt att i nuläget införa en botsortering när ett alternativ istället ser ut att kunna mejslas fram. Jag skulle tro att de flesta svenskspråkiga ser en stor fördel i att använda EnDumEn:s script som Micke skriver om nedan. Eftersom den sorteringsordningen med fördel hade varit bra att använda även för oinloggade (om det skapas en tvåspråkig lista), så ser det i nuläget ut som att vi tjänar på att vänta med botsortering.
/Ronny 24 februari 2009 kl. 14.14 (CET)

De 33 mot 6 är en opinionsundersökning, inte en omröstning. Jag var mycket tydlig med detta. Först hade vi en opinionsundersökning och sedan en diskussion om hur resultatet skulle tolkas. Resultatet var 33-6 och tolkningen är att enighet inte föreligger. Vi har aldrig varit överens om att ha utslagsgivande omröstningar, utan styr i stället genom samtycke. Något samtycke för en förändring föreligger inte, eftersom det fortfarande finns folk som är emot. Därför blir allting vid det gamla. Suomi fortsätter att sorteras under F i stället för S. De som verkligen vill ha en förändring måste helt enkelt övertala motståndarna, och detta har inte lyckats i det här fallet. Den förbättring som hade varit möjlig, får vi nu vara utan eftersom vi inte har lyckats enas. --LA2 24 februari 2009 kl. 18.50 (CET)

Konsensus i all ära, men sedan när kräver vi absolut enighet för att fatta beslut? Det görs i alla fall inte på SFFR, så mycket är säkert. Det görs inte heller på AAB eller AN. Det skulle göra oss fullständigt handlingsförlamade och jag begriper mig inte på ett sådant resonemang. Det är alltid någon som vill ha det precis som det alltid har varit, bara man frågar tillräckligt många. Ronnys lösning tror jag inte på enligt Boives argumentation i diskussionen längre ner om skriptet. Njaelkies Lea (d) 24 februari 2009 kl. 19.01 (CET)

Ni räknar ju ändå röster. Titta på argumenten istället. Argumenten emot är främst att 1) detta ska styras av MediaWikiprogramvaran och 2) det blir jobbigt vid manuell redigering. 1) Då kan vi lika gärna avskaffa iw-länkarna tills de är inbyggda i programvaran. Det hade varit jättebra om sånt som iw och kategorier fördes in genom formulär och liknande, men så är inte fallet. Det argumentet går alltså bort. 2) Vid manuell redigering kan man förstås göra som man önskar. Poängen är att robotar ska använda sig av en annan sortering. Den absoluta majoriteten av iw-redigeringarna sker med robot. De som inte vill lära sig nya sorteringsmetoder och som inte bara kopierar iw-länkarna från enwp, behöver inte göra det heller. Ni kan fortsätta som innan. En robot kommer ändå fixa sorteringen förr eller senare. Jag ser ingen anledning att inte genomföra detta. /Grillo 24 februari 2009 kl. 19.11 (CET)

Jag håller med Grillo... /-nothingman- 24 februari 2009 kl. 19.19 (CET)

Givetvis ska vi inte räkna röster i detta sammanhang. Eftersom robotar både skulle kunna fixa en mouse-over-text på svenska och sedan sortera efter den, ser jag ingen anledning till att låta robotarna göra jobbet halvgjort, när det nuvarande systemet ändå fungerar tills vidare. Eftersom sorteringordningen ändå är olika på olika språk finns heller ingen global standard att sträva emot, utan huvudsaken är att vi (som nu) har en och samma sorteringsstandard inom svenskspråkiga Wikipedia. Jag ser därför ingen anledning att genomföra detta alls i nuläget.
/Ronny 25 februari 2009 kl. 01.12 (CET)

Eftersom det i nuläget alltid är så att de som på något sätt har hamnat på en Wikipedia, där de inte känner till sitt/sina språks namn på det lokala språket får leta genom "alfabetet" så är det IMHO det starkaste skälet att ändra, då detta möjligtvis kan vara ett steg närmare en global standard. De som inte använder det latinska alfabetet ser väl ingen större fördel med ändringen, men om nu flertalet vill ändra till enwi:s exempel, så vill inte jag ställa mig i vägen enligt mitt inlägg på den parallella diskussionen. Men... för att förklara vart länkarna går, borde vi både länktipsa vid iw-länkarna hur man ändrar namningen och sorteringordningen samt länka till en Wikipedialista (på valda sidor).
/Ronny 26 februari 2009 kl. 12.22 (CET)

Den parallella diskussionen har ju tyvärr redan arkiverats, men hur som helst... jag håller med. För den som inte är intresserad eller kunnig i att läsa ett visst språk spelar det nog ingen roll var i listan länken till den språkversionen ligger, men för den som kan och vill så är det nog lättare att hitta dit om länken visar språknamnet i språknamnets alfabetiska ordning snarare än språkkodens alfabetiska ordning, som ju kan vara en helt annan. Det svåraste blir väl att själv som redigerare minnas i vilken ordning länkarna skall vara när man lägger in dem manuellt, men det kan man ju lösa genom att man väljer att visa förhandsgranskning en gång innan man sparar ordningen – och vi redigerar ju inte Wikipedia för vår egen skull utan för läsarnas. E.G. 4 mars 2009 kl. 13.37 (CET)

Kvalitetsmätningen, mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Det finns mycket som behöver göras, inom många områden och projekt. Wikipedia:Projekt språkvård startades för ett tag sedan, men tyvärr är det inte särskilt mycket aktivitet. Även aktiviteten på det tidigare så framgångsrika Wikipedia:Projekt wikifiering har också gått ned. Kvalitetsprojekten behöver din insats, behöver fler som är drivande, fler som startar veckans tävling, fler som peppar, fler som förlänger, språkvårdar, relkollar, uppdaterar. wikifierar, faktakollar! / Elinnea 1 mars 2009 kl. 09.58 (CET)

Artiklarna raderas innan man har redigerat klart. Projektdeltagarna har regeln att radera artiklarna inom två månader. Även om artikeln har förlängts, språkvårdats m.m. så raderas den.NERIUM 1 mars 2009 kl. 10.10 (CET)

Nej, någon sådan regel finns inte, det är däremot en målsättning att diskutera en artikel inom två månader inom projekt relkoll. Som du kan se så innehåller många kvalitetsprojekten mängder av artiklar, som inte har raderats, utan vissa har legat oåtgärdade sedan 2005. / Elinnea 1 mars 2009 kl. 10.14 (CET)

Anledningen att det finns så många artiklar med mallar är att de används felaktigt. Tillexempel sätts mall:substub på artilkar som inte är substubbar. Andra kategori:städmallar säts på artiklar för att få radera dem utan att lägga in en kategori:raderingsmallar. En överanvändning av dessa mallar gör att man inte hittar de artiklar som verkligen behövs åtgärdas. Verkligheten är inte så som mallen ovan visar. NERIUM 1 mars 2009 kl. 10.42 (CET)

Har du något exempel? Att sätta en kvalitetskontrollmall på en artikel för att radera den verkar oerhört dumt, eftersom det inte leder till att den raderas, utan att den blir liggande, som jag nämnde ovan, i upp till fyra år. Vill man att en artikel ska wikifieras så sätter man wikimallen, vill man att den ska faktakollas sätter man faktakoll-mallen etc. Om någon mall satts felaktigt och utan motivering, så är det bara att ta bort den. / Elinnea 1 mars 2009 kl. 11.01 (CET)

Mall relevanskontroll blev en raderingsmall av dig den 16 mars 2007. NERIUM 1 mars 2009 kl. 11.04 (CET)

Ja, artiklar märkta för relevanskontroll, som kontrolleras och ingen relevans framgår kan raderas efter en tid, vad är det för konstigt med det? Man sätter inte relkoll för att radera, utan för att diskutera. / Elinnea 1 mars 2009 kl. 15.55 (CET)

Ett två år gammalt exempel? Kom igen nu... Plrk 4 mars 2009 kl. 09.54 (CET)

Jag skulle önska att alla de som sätter ut källmallar på var och varannan artikel de får syn på försöker åtgärda minst lika många källmallar som de sätter ut. Antalet artiklar i den kategorin ökar alldeles för snabbt för att det ska finnas någon som helst möjlighet att hinna åtgärda, vilket lite förtar syftet med att sätta ut mallarna. Njaelkies Lea (d) 1 mars 2009 kl. 12.32 (CET)

Håller med. NERIUM. Tabllen här ovan säger mer om avändarna som lägger ut mallarna än om artiklarnas kvalitet. NERIUM 1 mars 2009 kl. 14.15 (CET)

Jag håller verkligen inte med. Jag placerar källmallar på källösa artiklar jag stöter på, även om jag inte alls har tid med att leta källor till dem. Att jag skulle sluta sätta dit dem löser ju knappast några problem, det skulle bara försköna statistiken. Plrk 4 mars 2009 kl. 09.54 (CET)

Om NERIUM hade plockat fram fall där påståendena ovan kan bevisas, hade det varit mer intressant att diskutera. Självklart finns det ingen regel om att radera artiklar, däremot har relevansprojektet en målsättning om att rensa ut mallar ur artiklarna, så ingen artikel äldre än två månader ska ha en relevanskontrollmall. Det innebär att de antingen förbättras för att bevisa relevans, eller raderas. Hur många som går någon av vägarna vet jag inte. Däremot har jag själv varit kritisk mot att det går lite för fort i vissa fall. Det är något som hela tiden måste diskuteras, och ingen vinner på att medvetet misstolka varandra och argumentera aggressivt. Det gör bara att motparten gräver ner sig i en skyttegrav för att kunna skjuta tillbaka, istället för att man närmar sig varandra för att skaka hand om något som alla kan vara överens om. /Grillo 1 mars 2009 kl. 23.43 (CET)

Diskussionen har förts på min diskussionssida och det tycker jag har varit bra. Bybrunnen behöver inte fyllas med allt. Där finns också argument från båda hållen. Förstod redan innan jag började diskussionen att detta inte var så populärt och att de som raderar som mest skulle argumentera emot mig. Naturligtvis förväntade jag mig inte att de skulle hålla med mig. Och de var inte heller dem jag vände mig till. Det är snarare de som finns runt den här gruppen som kanske fått upp ögonen för raderingarna. Det är inte heller personligt menat utan kritik mot en rådande trend som har hållt på ca ett år. NERIUM 2 mars 2009 kl. 00.13 (CET)

Problemet är att du sätter upp det som ett "vi mot dom"-problem. Alla är ute efter att förbättra uppslagsverket. Kom med förslag på hur det ska göras istället. Hur ska relevansarbetet läggas upp på ett bättre sätt? Det är ju ingen som vill radera bra artiklar. /Grillo 2 mars 2009 kl. 02.24 (CET)

Jag blir lätt förfärad när jag ser sammanställningen ovan. Så många ifrågasättanden som siffrorna innebär är verkligen inget bra betyg till svenskspråkiga Wikipedia som helhet. Riggwelter 2 mars 2009 kl. 02.29 (CET)

Om du jämför med engelska Wikipedia vill jag lova att siffrorna där är bra mycket sämre. Och räknar vi procentuellt och räknar med att varje artikel bara har en kvalitetsmall (ofta kombineras de ju dock i verkligheten), har drygt 3% av våra artiklar en kvalitetsmall. Det är inte så farligt. /Grillo 2 mars 2009 kl. 02.51 (CET)

Förvisso. Men jag vill inte gärna jämföra. Ur kvalitetsssynpunkt skall ju siffrorna helst vara så låga som möjligt och så är ju inte fallet här. Detta är dock bra data för oss, för det visar ju att vi har en hel del att förbättra. Riggwelter 2 mars 2009 kl. 02.59 (CET)

Om wp varit färdig så hade det varit ok att radera artiklar som inte riktigt höll standard men wp är en process. Raderar man råmaterialet till processen så avstannar den. Det ser vi på statistiken att processen på wp har gjort. Desto bättre siffrorna i tabellen ovan blir desto sämre blir svenska wikipedia. NERIUM 2 mars 2009 kl. 09.05 (CET)

Nu förutsätter du igen att alla artiklar som får en kvalitetsmall på sig raderas, det tycker jag är synd då jag själv vet hur många som slitit hårt med till exempel Wikifieringsprojektet. /-nothingman- 2 mars 2009 kl. 09.14 (CET)

Artiklar raderas inte på grund av brister i kvaliteten, det är ju alla dessa kvalitetsmärkta artiklar ett tydligt bevis på! Skulle man radera sånt så skulle vi inte ha artiklar som har haft kvalitetsmallar på sig sedan 2005, eller hur? Däremot kan artiklar raderas om ämnet är sådant som inte platsar i ett uppslagsverk, men inga artiklar raderas på grund av deras kvalitet, att de behöver språkvård, för att de behöver wikifieras, för att de behöver faktakoll etc. Hur kan du påstå att svenska Wikipedia skulle bli sämre av att fler artiklar får källor, får ett vettigt språk, faktakontrolleras, wikifieras, struktureras upp! För det är vad som görs, och vad många under flera år lagt ned oerhört mycket arbete att göra, att då komma och säga att Wikipedia skulle bli sämre av detta? Undrar hur Wikipedia hade sett ut om vi inte gjort detta kontinuerliga kvalitetsarbete... / Elinnea 2 mars 2009 kl. 09.40 (CET)

Helt klart hellre dåliga artiklar med kvalitetsmärkning, än dåliga artiklar utan kvalitetsmärkning. Och klart hellre owikifierade informativa artiklar än inga artiklar; detsamma gäller i fallande grad även annan typ av kvalitetsmärkning.

Därmed menar jag alltså 1) att vi inte ska se kvalitetsmärkningarna som en brist i sig 2) att radera fri korrekt information (vilket liksom är det innehållsliga huvudmålet här) för att undkomma diverse märkningar är kontraproduktivt. I vissa fall kan jag hålla med om att t ex relevansärenden eller substubbar raderas fort, men det är ingen regel. Och jag sätter sällan själv ut {{källa behövs}}, men där det faktiskt är tveksamma, okonventionella påståenden är det ju bara bra att det markeras. Om sedan kategorin med sådana artiklar råkar bli lite större är det emm inget primärt kvalitetsproblem, det primära problemet vore om det inte fanns en sådan markering i tveksamma artiklar... --ɐbuı1ɟ 2 mars 2009 kl. 19.20 (CET)

(Detta ska inte ses som kritik mot någon specifik användare) Ja, det är absolut bra att tveksamma påståenden ifrågasätts, men det är bara halva vägen. Tanken är inte att alla dessa tveksamma påståenden ska få vara kvar med en källmall på obestämd tid, tanken är att antingen ska någon källbelägga påståendet eller också ska påståendet bort. Som det är nu smälls det bara på fler och fler källmallar utan att mer än ett fåtal följs upp. Det är i min mening inte positivt. Gå tillbaka till artikeln efter en eller ett par månader, har ingen lagt till en not och man själv inte hittar nåt så är det bara att ta bort. Jag tycker hur som helst inte att man av ren slentrian ska sätta källmallar på artiklar som man inte ser tveksamheter i, eller kb-mallar på påståenden som man vet är sanna, bara för att "det kan vara bra att ha". Vi har alldeles för många av riktigt tveksamma och helt felaktiga påståenden att fokusera på för att ha råd med sådan lyx. Det är en fråga om prioritering. Njaelkies Lea (d) 2 mars 2009 kl. 22.01 (CET)

Diskussionen har säkert varit uppe förut, men är det dags att börja datummärka till exempel {{kb}} för att underlätta detta? /-nothingman- 2 mars 2009 kl. 22.06 (CET)

Ja, jag instämmer i att det är onödigt att sätta källmallar på artiklar där man inte ser tveksamheter. Det finns nog däremot vissa fall som ligger lite emellan, där man inte tror att själva påståendet är tvivelaktigt, men som det ändå vore önskvärt att det kunde styrkas med någon källa. Jag är åter lite tveksam till det här med att ta bort information; egentligen kan den fortfarande vara användbar (och sann) även om den råkar ha en kb-mall på sig; att den legat utan källa en längre tid säger ju inte att det är dålig information, och med markeringen kan ju läsaren bli extra vaksam. Fast ibland kan man säkert ta bort en omotiverad mall, ibland kan man lätt omformulera, ofta kan man nog stryka text och kommentera på diskussionssidan osv osv. Jag tänker ju att fritt från kvalitetsmallar lär här ju inte bli, så vad är nackdelen med vissa kb-mallar som ligger länge? Borträknat de jag nu nämner kanske det ändå inte blir så många andra fall. Datummärkning (fixa sådan åt {{infoga}} också, förresten) verkar kunna vara ett bra verktyg annars också, ja.

Kanske man skulle skilja mer mellan {{ifrågasatt faktauppgift}} och {{kb}}? Eller de mest ifrågasatta faktauppgifterna, är det kanske mer lämpligt att flytta dem direkt till diskussionssidorna och skriva kommentar (jag tycker det verkar vara ett ganska bra sätt att hantera tveksamma fall..). --ɐbuı1ɟ 3 mars 2009 kl. 01.58 (CET)

Det går att följa raderingarna på På sidorna:

• Wikipedia:Projekt relevanskontroll/Alla artiklar
• Wikipedia:Projekt relevanskontroll/Alla artiklar i datumordning

Det blir röda länkar efter raderingar som man kan se fram till och med roboten går förbi och uppdaterar. NERIUM 4 mars 2009 kl. 10.05 (CET)

Ämnesprojektens ansvar

Jag tycker att varje ämnesprojekt har ett stort ansvar för de artiklar som faller inom respektive projekt, både när det gäller skapandet av nya artiklar och förbättrandet av befintliga. Jag har just fått upp ögonen för hur kvalitetsläget är för alla science fiction-relaterade artiklar, se Wikipedia:Projekt science fiction. Att många artiklar är stubbar, dåligt källbelagda och i stort behov av språkvård visste jag sedan tidigare, men jag tycker att siffror på det hela är intressant, och faktiskt motiverande! Hur ser det ut för övriga ämnesprojekt? Kan vi få alla ämnesprojekt att se över "sina" artiklars kvalitetsläge när det gäller de negativa kvalitetsstämplarna lika väl som när det gäller de positiva? Åsa L 4 mars 2009 kl. 18.29 (CET)

Jag är alltså för att vi mallar de artiklar vi stöter på. En tanke som jag slagits av är dock om en del åtgärdsmallars kategorier skulle kunna vara dolda i artikeln men sökbara med CatScan och synliga när man klättrar omkring i kategoriträdet? Artiklar föreslagna för infogning läggs exempelvis i två kategorier, varav en är stor textmässigt i artikelfoten där kategorierna skrivs ut, skulle inte samlingskategorin kunna vara dold? Eller kanske båda kategorierna? Ser man det ur ett läsarperspektiv så är mallen informativ eftersom den säger att man behöver vara extra vaksam kritisk och uppmärksam. Men vad säger tillhörande kategori för läsaren? Åtgärdskategorierna skulle kanske kunna göras synliga enbart för de som vill redigera? Hur det skulle lösas vet jag inte, inte heller om det här är en bra idé överhuvudtaget. Jag tycker dock att det är synd att artiklar nedlusas av åtgärdskategorier när man endast är intresserad av att läsa, men samtidigt tycker jag att de är användbara när man skall åtgärda artiklarna - fast då inte direkt i artikeln. Åsa L 4 mars 2009 kl. 18.29 (CET)

Är levande personer ett stort problem?

Sue Gardner, som är VD för Wikimedia Foundation, lyfter i en postning till mailinglistan foundation-l fram vad hon ser som ett växande problem med biografier över levande personer (BLP), Request for your input: biographies of living people. Hennes initiativ kommer litegrann som en överraskning för mig. Jag trodde att WMF brottades med andra typer av problem än just detta, till exempel: Hur får vi tekniken att fungera bättre? Hur får vi fler att bidra? Hur får vi samarbeten med arkiv och museer? Men det kan ju vara så enkelt att olika språk av Wikipedia står inför olika problem. Så jag undrar: Är biografier över levande personer i svenskspråkiga Wikipedia ett stort problem som vi måste prioritera? Blir levande människor smutskastade, kränkta, får sin personliga integritet kränkt på svenskspråkiga Wikipedia i en omfattning som kräver åtgärder (utöver vanlig klottersanering)? Borde vi göra detta till årets fokus (2008 talade vi om kvalitet)? Har svenska tidningar skrivit artiklar om att detta är ett av våra huvudproblem? Eller kan vi säga att på svenskspråkiga Wikipedia har vi för närvarande det här problemet under någorlunda kontroll? Sue skriver att hon tänker sätta det här problemet på dagordningen när de nationella lokalavdelningarna (chapters) av WMF (däribland Wikimedia Sverige) träffas den 3-5 april i Berlin. Det vore bra om våra delegater (Lennart Guldbrandsson och Jan Ainali) kunde ha med sig ett besked då. --LA2 2 mars 2009 kl. 13.45 (CET)

Min uppfattning är att problemtiken hon beskriver känns igen men att den är av en betydligt lägre dignitet på sv:wp än en:wp. De riktigt infekterade fallen ser jag inte vara fler än 5-10 om året vilket gör att de kan få full fokus, och i några fall få personlig uppvaktning av vår ordförande som mattjejen förra året. De fall hon tar upp över ihärdiga lokala grupper som slänger kritik på en persons artikel har vi här också men verkar betydligt lättare för oss komma till rätta med. Wanpe 2 mars 2009 kl. 13.58 (CET)

{{global}}? Lite offtopic men av era inlägg får man intrycket av att Wikimedia Sverige är svenskspråkiga Wikipedias lokalförening, och att Hannibal är svenskspråkiga Wikipedias ordförande. --bOiVİe  2 mars 2009 kl. 15.07 (CET)

Jag upplever inte detta som ett problem i vårt lilla hörn av Wikipediavärlden. Någon särskild kvalitetssatsning utöver de åtgärder som görs fortlöpande har i alla fall jag inte sett något behov av. Riggwelter 2 mars 2009 kl. 15.21 (CET)

De flesta, men knappast de värsta, konflikter vi har på områden rör väl främst folk som är anklagade för olika saker. Värre konflikter brukar snarare röra andra känsliga saker där riktlinjerna är mindre tydliga.

andejons 2 mars 2009 kl. 15.26 (CET)

Problemen är säkert mycket större på enwp än här, men vi hade Bubbelgris... Jag skulle önska att man höll hårdare på relevanskriterierna och på WP:BLP. Särskilt WP:REL#Kriterium noll: "Är artikelämnet inte omskrivet tidigare är inte Wikipedia platsen att vara först." /Pieter Kuiper 2 mars 2009 kl. 15.49 (CET)

Jag håller med Pieter Kuiper. Tror inte vi behöver arbeta extra hårt inom området men WP:BLP är viktig att ha i bakhuvudet! /-nothingman- 2 mars 2009 kl. 16.05 (CET)

Boivie, visst har du rätt. Men i den utsträckning wikipedianer från Sverige tycker BLP är ett problem i engelskspråkiga Wikipedia, så lär detta komma Sue Gardner till känna mer direkt. Det är från svenskspråkiga Wikipedia (och rapporteringen i svenska media) som vi kan bidra med våra egna erfarenheter och utvärderingar.

Pieter, problemet som du nämner handlade väl om en meningsmotsättning mellan en wikipedian och resten av oss, inte om en direkt konflikt med de beskrivna personerna? Dessutom tror jag att den meningsmotsättningen löstes i samförstånd. Rena sörgårdsidyllen, enligt min uppfattning. --LA2 2 mars 2009 kl. 16.10 (CET)

Bubbelgris var alltså användaren som skapade artiklar om journalister som granskat diverse högerextrema rörelser, artiklar som innehöll personnummer och adress. Knappast någon idyll.

andejons 2 mars 2009 kl. 16.48 (CET)

Jag kan se att de ibland kan uppstå problem när det gäller politiska personer.Då man kan se att vissa användare bara ägnar sig åt att fylla politiska motståndarens kandidaters personsidor med kritik eller skandaler, verkar var strategi. Detta gäller från båda höger och vänster politiker som råkar ut för detta.Så detta problem finns vi bör vara medvetna om det inför nästa års val.Wolfmann 2 mars 2009 kl. 17.25 (CET)

Jo, idyllen (eller åtminstone "en storm i ett vattenglas") bestod i att: Det rörde sig om en ensam wikipedian, det var ett fåtal biografier, de drabbade hörde inte av sig (väl?) och vi redde ut med wikipedianen att det här var illa skrivna biografier, och lyckades bli ense om det. En icke-idyll hade bestått i många wikipedianer av samma slag som vägrade ge med sig och gjorde att det blev folkstorm, mediahets eller juridiska stämningar mot Wikipedia av uppretade kränkta personer så att projektets rykte som helhet var i fara. Den sortens kris har vi inte upplevt, så vitt jag vet. Tvärt om har svenska Wikipedia (så vitt jag kan bedöma) idag ett bättre rykte än någonsin. Men rätta mig om jag har fel. --LA2 2 mars 2009 kl. 17.30 (CET)

Jodå, flera uthängda försökte få ändring eller radering av artiklarna och - om jag minns rätt - fick problem med WP:IK. Ska försöka hitta exempel på detta. Det rörde sig f.ö. om tjogtals artiklar om journalister som på något sätt granskat högerextrema rörelser. Användare:Bubbelgris fick fortsätta tills att denne hängde ut en annan wikipediaanvändares personuppgifter. Jag tycker inte att det är ett stort problem, men en liten nyansering av idyllbilden är på sin plats. /rrohdin 2 mars 2009 kl. 18.35 (CET)

Se till exempel Användardiskussion:Bubbelgris#Uppgifter om Petter Larsson. Andra uthängda journalister har försökt blanka sidor som skrivits om dem, och ryygmärgsreflexen hos wikipedianer har varit att återställa. Det finns genomgående ett problem med bemötandet av klågomål utifrån, i strid med vad som föreskrivs i WP:BLP. /Pieter Kuiper 2 mars 2009 kl. 19.15 (CET)

Några verkliga problem med biografiska artiklar har jag verkligen inte stött på. De problem som uppkommer är en naturlig följd av Wikipedias natur, men har också lösts i enlighet med Wikipedias natur. Skadeverkan har varit liten och de medverkande har fått en lektion i grundläggande demokrati. --Idrougge 3 mars 2009 kl. 23.01 (CET)

Jag ser mig sannerligen inte som ordförande för svenskspråkiga Wikipedia. Däremot har jag som ordförande för Wikimedia Sverige blivit en (av) kontaktperson(erna) för media, andra chapters, Wikimedia Foundation, personer som inte hittar Anmäl ett fel, myndigheter, organisationer, etc, etc. Sålunda:

• om ni vill ha ut något meddelande, kan det vara praktiskt att gå via mig - även om var och en naturligtvis får yttra sig
• har jag ansträngt mig för att ta reda på så mycket om Wikipedia som det bara går. En del av det jag vet skrev jag ner. Men det finns mycket kvar, och saker förändras också nästan varje dag, så jag är tacksam för alla uppdateringar
• har jag ansträngt mig för att träffa så många wikipedianer som möjligt, för att kanske kunna ge en neutral bild av vad konsensus på svenskspråkiga Wikipedia är. Än så länge är jag under 100, men jag gör vad jag kan för att hela tiden få träffa fler, så alla som inte har träffat mig än: hugg tag i mig på mässor, på konferenser, på wikifikor och på stan och berätta vad ni tycker, vad vi gör rätt och vad vi gör fel, vad vi borde ta upp och vad vi borde släppa
• får man gärna underlätta för mig, när man kan. Alla frågor som jag lägger mig i tar tid, så ju fler som kan hjälpa till, desto bättre. Jag har hållit kurser och föreläsningar på alla möjliga håll i Sverige: det finns det säkert fler som kan göra och kan tänka sig att göra. Släng i sådana fall iväg ett mail: lennart@wikimedia.org, så kan jag hänvisa folk dit. Och media vill alltid ha lokalt folk, och folk förutom de officiella kanalerna, så alla som kan tänka sig att ställa sig framför en mikrofon: samma adress gäller er också.
• är jag utbytbar. Jag har ställt upp som ordförande ett år till, men efter det? Vem vet? Och vem vet, jag kanske får konkurrens på årsmötet. Ni vet om att det är årsmöte för Wikimedia Sverige snart, va? Alla som kommer, får en liten överraskning.

Och det var kanske off-topic, men jag har svarat på Foundation-l, så jag skäms inte.../Hannibal 2 mars 2009 kl. 18.39 (CET)

Mallomani

Ibland undrar jag (som idag efter mallspammet om sv:wp har drabbats av mallomani som ibland skadar mer än ger mervärde. Mallar innebär alltid att artiklar blir svårare att redigera för icke-experter och i många fall tycker jag atiklarna blir sämre med de olika mallarna (inkl kvalitetsmallarna). (Att goda mallar som taxoboxarna ger mervärde är en ringa tröst när man ser alla tveksamma). Jag tycker det verkar som mallar skapas med samma kriterier som artiklar (var djärv, alla kan skapa), men mallar drabbar många artiklar, i motsats till en vissen artikel som bara påverkar just den. Själv skull jag nog vilja rensa ut cirka 90% av alla mallar, eller åtminstone att nya ifrågasattes mer (hur vet jag ej hur det skulle kunna gå till).Wanpe 3 mars 2009 kl. 09.40 (CET)

Att gallra bland mallarna låter som en bra idé, men som redan har nämnts, det blir inte lätt. Det som jag har lärt mig nu vid avskaffandet av över 15 olika typer av navigationsmallar är att de flesta mallar är väldig linnästlade, används till sitt yttersta vilket kan skapa kompatibilitetsproblem med andra mallar. Nu framågr det inte om du pratar om navigationsrutor eller om du med taxobox menar alla användning av {{infobox}} och liknande, men jag räknar med att du syftar på {{Fler betydelser}} och liknande.

Problemet med att det skapas sådana mallar är i dagsläget den bristande och föråldrade informationen på wikipedia:mallar. Kanske någon som känner sig manad skulle sätta sig och omarbeta den mer eller mindre helt och hållet, så som jag gjorde med Wikipedia:Hjälp med länkar och bilder[13] och Wikipedia:Tabeller [14] //Sertion ^disk.|Bidrag 3 mars 2009 kl. 09.49 (CET)

Nja, mallar är väl i grunden positivt, och jag tror inte att artiklarna blir svårare att redigera för icke-experter, men visst går det säkert att förenkla och rensa ut en del. Däremot så delar jag din uppfattning när det gäller upprepning av baan text som {{Fler betydelser}} och liknande. Ghostrider ♠ 4 mars 2009 kl. 09.44 (CET)

Namn på artiklar om kommuner och landsting

En allmän diskussion om namngivningsprincipen för artiklar om kommuner och landsting har startats på Wikipediadiskussion:Namngivning#Kommuner och landsting. Kom gärna med din åsikt. --Kildor 3 mars 2009 kl. 16.14 (CET)

Jag har ingen åsikt i den diskussionen, men hoppas att eventuell konsensus inte används för namngivning av artiklar om finländska orter och kommuner. Den administrativa indelningen och praxis i tal och skrift (och därmed tolkning av POMMF) verkar att i viss mån skilja sig från vad som gäller i Sverige. Jag hoppas därför att diskussionen kan föras skillt för Finland – om det visar sig finnas problem som motiverar standardisering av namngivningen här. --LPfi 4 mars 2009 kl. 10.33 (CET)

Ärkebiskopsmallar

I artiklarna om Sveriges ärkebiskopar finns just nu en sorts hemmasnickrad mall (dock inte en mall, utan en massa lös kod) för företrädare och efterträdare (se till exempel [15]). Jag tycker dess är onödigt stora och blaffiga. Skulle någon botägare kunna konvertera dessa till vanliga successionslådor istället?

andejons 4 mars 2009 kl. 09.01 (CET)

Från en sak till en annan så skulle jag gärna se att någon kunde uppdatera succesionslådorna lite. Ghostrider ♠ 4 mars 2009 kl. 09.46 (CET)

Andejons, det är ett perfekt jobb för en bot. //Sertion ^disk.|Bidrag 4 mars 2009 kl. 10.03 (CET)

Ghostrider: Haft planer på det ett tag nu, men problemet är att man behöver mer eller mindre omarbeta hela mallen, och jag är inte säker på att jag skulle orka med den kritik som den som ändrar mallen skulle få just nu. //Sertion ^disk.|Bidrag 4 mars 2009 kl. 10.03 (CET)

Sertion och Ghostrider: konkreta förslag på vad som behöver förändras i successionslådorna? Kanske kan vi ta diskussionen här, så slipper förhoppningsvis någon ta tröttsam kritik för att ha ändrat i en populär mall utan diskussion. //Rotsee 4 mars 2009 kl. 10.48 (CET)

Jag vet inte om det är mallen eller instruktionerna, jag brukar alltid tycka att det är krångligt att använda den. Jag skulle gärna se att den såg lite "fräschare ut" och att det enkelt gick att sätta rubriker på vilken typ av uppdrag eller likande som det handlade om.Ghostrider ♠ 4 mars 2009 kl. 11.15 (CET)

Jag vet att det är ett bra jobb för en bot, det var därför jag frågade om någon kunde göra det. Jag ville dock inte gå och begära robothjälp utan att saken diskuterats först, och eftersom det i nuläget inte finns någon mallsida att diskutera på valde jag Bybrunnen.

andejons 4 mars 2009 kl. 10.55 (CET)

Det finns ju en "allmän" biskopsfaktaruta (som jag tror är skapad av Dcastor), vilken bl ainnehåller successionsuppgifter (se t ex Wilhelm Flensburg). Kan inte den användas för ärkebiskoparna också? /FredrikT 4 mars 2009 kl. 11.37 (CET)

Borde funka fint Ghostrider ♠ 4 mars 2009 kl. 12.00 (CET)

Common ljud

Fjantade runt på nätet och hittade [16]. Det står att det ska vara cc, Är det bara att lägga in på vår Wiki? Herr X ^(D) 4 mars 2009 kl. 12.34 (CET)

Det ser bra ut. Följer man några länkar kommer man till en sida som hänvisar till licensen cc-by-3.0-us, vilken är en för commons helt godkänd licens. -- boiVİe 4 mars 2009 kl. 12.45 (CET)

Det finns viss redan vissa sådana filer på commmons, se kategorin CC-BY-3.0-US. --boıvİe  4 mars 2009 kl. 12.48 (CET)

Få bort CET från 4 * tilde-siggen

Hej!

Hur får jag signaturen (fyra gånger ~-tecknet) att inte visa CET? Det känns lite förvirrande att det blir CET när jag befinner mig i EET-zonen... Min tidszoninställning i Wikipedia är korrekt.

Tips emottages tacksamt... /PerLundberg 23 februari 2009 kl. 20.39 (CET)

Det blir CET därför att den tid som skrivs ut är i CET. Det vore väl ännu konstigare om det INTE stod CET? Hur skulle man då veta vilken tidszon tiden var angiven i? Plrk 23 februari 2009 kl. 20.54 (CET)

Well, duh... det jag ville var förstås även att själva 'tiden också skulle skrivas i EET. :-) /PerLundberg 25 februari 2009 kl. 22.42 (EET)

Svenskspråkiga Wikipedias lokala tid är CET (CEST på sommaren). Vill man signera med UTC kan man till exempel ersätta de fyra tildena med:

~~~ {{subst:#time: j F Y }} kl. {{subst:CURRENTTIME}} (UTC)

-- bOivİE 23 februari 2009 kl. 21.09 (CET)

Signaturen gick visst att modifiera till EET också:

~~~ {{subst:#time: j F Y \k\l. H.i|+2 hours}} (EET)

 boıvıe 24 februari 2009 kl. 06.17 (ACST)

Kiitoksia! /PerLundberg 25 februari 2009 kl. 22.42 (EET)

Nu är bara frågan... Går det på något sätt att få detta ändrat i min personliga "sig"? Det är ju aningen bökigt att behöva paste'a in det där varje gång jag ska signera någonting... Jag har provat lägga in lite grejer i siggen men just tidsstämplingen verkar läggas på automatiskt.

Jag anser att en hårdkodning för CET på svenska wikipedia är grovt kränkande och i strid med WP:NPOV... :-) Den fjärde tilden måste gå att konffa, frågan är bara hur! / Per Lundberg ^diskussion 28 februari 2009 kl. 22.27 (CET)

Nu kanske du inte var helt allvarlig om man ska döma av smileyn, men att ha det i en tid är knappast en markering på något sätt, det är för att det ska vara enkelt för alla att se när och i vilken ordning inlägg kommer. Jag skriver inte sällan från PST (-8) och om jag skulle ha den tiden i min signatur skulle det bli helt förvirrande. Njaelkies Lea (d) 28 februari 2009 kl. 23.22 (CET)

Europas tidszoner.

Poäng... / Per Lundberg ^diskussion 4 mars 2009 kl. 21.34 (CET)

Jag tycker det vore neutralt och globalt för svenskspråkiga Wikipedia att gå över till UTC (som är världsstandard), i stället för som nu att ha CET på vintern och CEST på sommaren. Å andra sidan befinner sig förmodligen runt 90% av världens svenskspråkiga i områden där CET/CEST används så... -- boıvıe 3 mars 2009 kl. 11.49 (UTC)

Detta tycker jag låter som ett intressant alternativ. Förmodligen en aning förvirrande för de kanske 90% av svwp:s användare som trots allt är svenskspråkiga, men ändå. Det är ett bra ställningstagande och förenklar en smula, särskild vid just växlingen mellan sommar/vintertid (som iofs sker mitt i natten...). / Per Lundberg ^diskussion 4 mars 2009 kl. 21.34 (CET)

Tidsmarkeringen i diskussionssignaturer är ett verktyg i arbetet med Wikipedia. Som sådant är kravet på NPOV inte absolut på samma sätt som i artikelskrivandet, syftet är ju inte detsamma. Att ha olika tidszoner för olika användare skulle göra diskussioner nästan oläsbara. Alltså bör vi utgå från en gemensam tidszon. Att då utgå från den zon som en överväldigande majoritet av redaktörerna befinner sig i är enklast för flest. /Dcastor 4 mars 2009 kl. 22.13 (CET)

Självklart skall svenska Wikipedia använda sig av svensk tid! --Petter 5 mars 2009 kl. 20.07 (CET)

Detta är ju inte den svenska Wikipedia, det är ju den svenskspråkiga. //Sertion ^disk.|Bidrag 5 mars 2009 kl. 20.12 (CET)

Monique Wadsted redigerar Monique Wadsted

Användare:Moniquewadsted raderar material i artikeln Monique Wadsted. Kan någon ha vänligheten att kolla om den raderade texten bör finnas kvar, och huruvida användaren bryter mot WP:IK. /Yvwv [y'vov] 1 mars 2009 kl. 03.03 (CET)

Wadsted är i gång för fullt igen och redigerar sin egen artikel. Tidigare så försökte hon censurera ett stycke i artikeln, men det tycks hon acceptera nu. De redigeringar Användare:Moniquewadsted gör ser ok ut, men samtidigt så säger riktlinjen WP:IK att "Skriv inte om dig själv, dina vänner, ditt företag, din musikgrupp eller din förening. Om du är såpass känd att Wikipedia bör ha en artikel om dig kommer någon annan förr eller senare att skriva den". Den riktlinjen tycks Wadsted bryta mot när hon skriver sin egen artikel. Koios 3 mars 2009 kl. 17.27 (CET)

Hur kan vi vara så säkra på att Användare:Moniquewadsted och Monique Wadsted är samma person? Ghostrider ♠ 3 mars 2009 kl. 23.07 (CET)

WP:IK innebär inget förbud mot att redigera i artiklar om sig själv eller andra närstående ämnen, utan är främst en uppmaning att beakta att det kan vara svårt att förhålla sig neutral. Så länge en artikel är relevant, styrkt och uppfyller NPOV bör det vara irrelevant vem som redigerat i den. /FredrikT 3 mars 2009 kl. 23.10 (CET)

Jag kan bekräfta att Användare:Moniquewadsted och Monique Wadsted är samma person. Jag kan hålla med dig, FredrikT, men det är inte riktigt så den nuvarande riktlinjen är formulerad. I varje fall inte som jag tolkar den. Koios 4 mars 2009 kl. 16.45 (CET)

Jag är ganska nyfiken på hur du vet det? Ghostrider ♠ 4 mars 2009 kl. 16.46 (CET)

Det förvånar mig inte. Hon har mejlat mig via min användarsida. Koios 4 mars 2009 kl. 18.31 (CET)

Vilken adress har hon använt?, monique.wadsted@se.maqs.com? Ghostrider ♠ 5 mars 2009 kl. 08.55 (CET)

Det är nog bäst om man inte lägger ut e-postadresser i klartext på webben! Koios 5 mars 2009 kl. 16.15 (CET)

Den e-postadress som jag anger ovan finns på MAQS webbplats. Jag är bara lite (mycket) skeptisk till att M Wadsted som just nu är upptagen med ett mål, skulle sitta och redigera en artikel om henne på wikipedia. Bara för att en användare har ett namn som en verklig person så betyder inte det att det är samma person. Det är därför jag är skeptisk till att hon mailat dig. Men, det såklart, jag kan ha fel. MVH Ghostrider ♠ 5 mars 2009 kl. 17.55 (CET)

Bok

Tryckta Wikipedia-böcker.

Såg nu att det finns ett bokverktyg på spanska WP, engelska WP, tyska WP m.fl. Det verkade kul, se en:Help:Books. Man kan tydligen sätta samman sin egen bok av artiklar, göra kapitel, ge den namn och sedan ladda ner den som .pdf eller beställa den tryckt. Hur komplicerat skulle det vara för oss att göra nåt liknande? Det där med att trycka är väl det mest komplicerade antar jag. Men vi bör ju också kunna utnyttja PediaPress. /Natox 2 mars 2009 kl. 13.38 (CET)

Se även rubriken Artiklar till PDFer ovan. —CÆSAR 2 mars 2009 kl. 13.54 (CET)

Om vi kommer överrens om att vi vill ha det programtillägget, så är det sen nog bara att göra en bugzilla för att få det. -- bOIVie 2 mars 2009 kl. 14.06 (CET)

Vill ha, vill ha... (som ni kanske kan se ovan).//Hannibal 2 mars 2009 kl. 18.25 (CET)

Bara de inte blir så här, haha! //Knuckles...wha? 2 mars 2009 kl. 22.55 (CET)

Nej, det kan ju vara bra att ta reda på ett kundunderlag innan man trycker upp en stor hög böcker om baskiska. Vivo 5 mars 2009 kl. 11.48 (CET) (insåg att baskiska heter Basque)

Över 4 000 000 filer på Commons!

Bild nr 4000000 på Wikimedia Commons

Grattis Commons, på drygt ett halvår har Commons ökat med 1 miljon filer till 4 000 000. /Natox 4 mars 2009 kl. 14.50 (CET)

Någon som vet vilken den 4 000 000:e filen var? /Ainali 4 mars 2009 kl. 17.39 (CET)

Tydligen var det Fil:Masca-2009.jpg /Ainali 5 mars 2009 kl. 18.56 (CET)

Ny mall - Arena

Jag har skapat en ny mall för arenor, {{Arena}}, baserad delvis på den gamla {{arenainfo}}, men också baserad på dess engelska motsvarighet med fler parametrar. Jag är medveten om att jag ändrat en del parameternamn jämfört med den gamla mallen, men jag tänkte gå igenom samtliga artiklar som använder den gamla mallen och uppdatera till den nya. Fixa bilder och liknande.

Jag önskar bara lite feedback innan jag sätter igång på allvar. Är det någon parameter eller etikett som bör ändras? Andra färgförslag? Alla idéer är välkomna, och att ändra direkt i mallen är som vanligt mycket välkommet! //Mippzon 5 mars 2009 kl. 08.42 (CET)

Verkar fin, fin! Bara att tuta och köra! //Sertion ^disk.|Bidrag 5 mars 2009 kl. 09.19 (CET)

Tack för det! Bra med ett par ögon till som kollar över ju. Men då sätter jag igång så smått, så får vi se hur det går. //Mippzon 5 mars 2009 kl. 09.24 (CET)

Textstorlek i navigeringsmallar

Det har varit en diskussion om standardstorleken på texten i navigeringsmallarna, men det verkar inte som att det blivit någon enighet där, utan enligt flera användare är standardstorleken för stor, vilket får till följd att det i många mallar läggs textstorleken in till 85%, när standarden ändras kommer de mallarna att bli ännu mindre. Är det inte bättre att vi enas om en standardstorlek på texten och håller oss till den? Ghostrider ♠ 5 mars 2009 kl. 09.00 (CET)

Vi letar reda på de som har fått mindre text på felaktig väg och så sätter vi tillbaka standardstorleken till 88% som innan ändringen. //Sertion ^disk.|Bidrag 5 mars 2009 kl. 09.21 (CET)

Som Ghostrider skriver, det har inte funnits något konsensus för ändringen till uppförstorad navboxtext. Det vore bra om någon administratör kan ändra tillbaka till defaultstorleken, 88%. Koios 5 mars 2009 kl. 16.23 (CET)

Att genomföra sådana ändringar utan ingående diskussion kan vara ett bra sätt att testa var konsensus ligger, så jag vill inte säga att det var fel. Dock finns helt klart inget konsensus för att den nya storleken skulle vara bättre så jag har ändrat tillbaka till den siffra som användes förut. Njaelkies Lea (d) 5 mars 2009 kl. 16.44 (CET)

Orsaken till att problemet upptod var att mallar som haft normal textstorlek konverterades till navbox och fick 88% storlek. Men det går ju att sätta större textstorlek än 88% i de mallar som inte är smockfulla med textmassa - om man ids. /rrohdin 5 mars 2009 kl. 17.52 (CET)

Personligen så tycker jag nog att den mindre storleken är bra som standard, men jag är inte så förtjust i att det i vissa mallar anges en storlek som är en viss procent av standarden. Det kan få till följd att om flera mallar placeras i samma artiklar så får de olika storlek, vilket ser lustigt ut. Ghostrider ♠ 5 mars 2009 kl. 17.58 (CET)

Föråldrade Wikipediaartiklar om citering och Wikipedia som källa

Jag vill lyfta fram Wikipedia:Wikipedia som källa, Wikipedia:Att citera Wikipedia och i någon mån Wikipedia:Att granska kritiskt eftersom jag tycker att de, i olika grad, har blivit föråldrade. De två förstnämnda är dessutom föreslagna till hopslagning sedan 2007... Se även diskussionsidan till den förstnämnda artikeln. Vad säger ni andra, är dessa wikipediaartiklar rättvisande i dagsläget? Åsa L 4 mars 2009 kl. 17.55 (CET) reparerar länk. Åsa L 5 mars 2009 kl. 12.31 (CET)reparerar länken igen... Åsa L 6 mars 2009 kl. 12.21 (CET)

De är ihopslagna nu i alla fall. Det finns ingen anledning till att de skall vara uppdelade. --Petter 4 mars 2009 kl. 19.25 (CET)

Det är bra, men frågan kvarstår om de/den är aktuell(a). Skall stycket om att hänvisa till Wikipedia som källa på Wikipedia verkligen tas bort, vilket skedde i samband med infogningen? Åsa L 5 mars 2009 kl. 12.31 (CET)

5 000+ garanterat fria bilder, kartor mm om Stockholm

Apropå diskussionen ovan om bilder från Spårvägsmuseet, så upptäkte jag att det finns tusentals fria fotografier, målningar, kartor, ritningar och texter om det historiska Stockholm på två sajter som staden driver. Hos Stockholms Stadsmuseum [17] finns en rad mycket fina fotografier. Och på Stockholmskällan [18] finns en rad kartor / bilder / foton med mera. Många av dessa bilder är framställda av fotografer / konstnärer som dog före 1939 (år 1944 gäller för fotografer). Sådana bilder är garanterat fria oavsett lagtolkningar i övrigt. Och många ytterligare foton är tagna före 1969 (fria om de inte har verkshöjd). Koios 6 mars 2009 kl. 21.38 (CET)

Det finns en diskussion om stadsmuseets bilder ovan.--Ankara 6 mars 2009 kl. 21.48 (CET)

Relevans vs relevanskriterier (igen)

Ville bara uppmärksamma wikigemenskapen om den pågående diskussionen, med tillhörande redigeringskrig, om sidorna WP:Relevans och WP:Relevanskriterier som pågår på Wikipediadiskussion:Relevans#Funktion? --MagnusA 7 mars 2009 kl. 14.48 (CET)

Världsarv och nationalparker

Efter några veckor med tävlingar i kö var det nu plötsligen tomt i rubriken "kommande tävlingar" och därför har jag arrangerad en tävling med syftet att förbättra artiklar om världsarv och nationalparker. Tävlingen startar på måndag. Alla är välkomna att delta – jag önskar som vanlig, Lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 7 mars 2009 kl. 21.15 (CET)

Gigantiska mallar

Visst kan det ofta vara använbart med navboxar. Men för användare utan JavaScript visas de alltid utfällda. Därför bör de inte innehålla hela skärmar med länkar till varenda artikel som har minsta lilla samband med mallens ämne. Antalet boxar på en sida bör också begränsas av samma anledning. /81.231.250.110 24 februari 2009 kl. 23.02 (CET)

Jag förstår din synpunkt, men undrar samtidigt varför du inte har JavaScript? --Rosp 24 februari 2009 kl. 23.08 (CET)

Många har javascript avstängt eftersom det är, ptja, ondskefullt. Många kör dessutom via textbaserade browsers som t ex Lynx. Jag håller med .110, detta borde åtgärdas. Plrk 25 februari 2009 kl. 00.05 (CET)

Skulle vilja se siffror på att det är många som kör med textbaserade browsers. Ghostrider ♠ 25 februari 2009 kl. 00.08 (CET)

Knappast många procentuellt, då de inte brukar finnas med i webbläsarstatistik, men de som gör det kan ha goda skäl: långsam förbindelse, liten skärm (mobilen) eller blindhet. Jag sportade med det tills för inte länge sedan för att slippa reklamerna (faktiskt kan en del eländiga grafiska sidor vara rätt läsliga som text då man lärt sig hoppa över de första skärmarna med navigeringsmenyer).

Många av de säkerhetsluckor som förekommer i webbläsarna kan utnyttjas enklast just via javascript, så det är inte helt omotiverat att hålla den bortkopplad, om sidorna man besöker är användbara utan. En del företag lär ha den avstängd per policy (jag vet inte om det är utbrett, men om jag vore säkerhetschef så skulle jag nog överväga det).--LPfi 25 februari 2009 kl. 17.18 (CET)

Angående textbaserade webbläsare skulle jag rekommendera, eller tipsa om, w3m ifall man behöver använda en sådan. --ɐbuı1ɟ 25 februari 2009 kl. 18.04 (CET)

Att anpassa Wikipedia ens lite grann till Lynx är så klart fullständigt uteslutet. --Petter 25 februari 2009 kl. 20.46 (CET)

Jaså? A priori! Att anpassa för Lynx handlar inte om några speciella lynx-hacks utan att man inte trixar med sådant som råkar fungera med vissa idag populära webbläsare i maximerade fönster. Att anpassa för Lynx är i allmänhet rätt ekvivalent til exempel med att göra sidorna åtkomliga för blinda. Vilket är fullständigt uteslutet? --LPfi 26 februari 2009 kl. 10.09 (CET)

Anledningen till att det det klagas på att navboxarna är för stora just nu är att textstorleken i dem har förstorats, i princip utan diskussion. Alla andra språkversioner som har navbox använder den mindre normala storleken. Vi bör byta tillbaka. Koios 25 februari 2009 kl. 01.07 (CET)

Instämmer, det tycker jag låter som ett bra förslag. Ghostrider ♠ 25 februari 2009 kl. 08.30 (CET)

Diskussionen fins här. //Sertion ^disk.|Bidrag 25 februari 2009 kl. 10.47 (CET)

Jag håller inte med om detta. Navboxarna finns ju längst ner i artikeln och skadar inte så mycket utfällda. Allt väsentligt skall självklart fungera utan Javascript, men vi kan inte hålla på att begränsa innehållet med hänsyn till användare utan. Kanske finns det andra anledningar till att minska på innehållet, men det skall inte ske på grund av att någon som har stängt av Javascript klagar. --Petter 25 februari 2009 kl. 20.53 (CET)

Jag håller med, tar man det medvetna beslutet att stänga av javascript så går det inte heller att förvänta sig att allt fungerar som det ska göra. Vi har i min mening inget ansvar att anpassa oss för sådant och bör definitivt inte göra det om det på något sätt går ut över alla de användare som inte har slagit av javascript. Däremot kan storleken gärna vara i 88%, åtminstone i de mallar som är i det största laget. Edit: Dock kan det säkert ligga något i att mallar överanvänds på somliga sidor som trådskaparen antyder. Njaelkies Lea (d) 25 februari 2009 kl. 22.09 (CET)

Det är nog ganska få av alla besökare som stängt av Java, och om mallarna ändå ligger längst ner i artiklarna så gör det nog inte så mycket skada. Stora mallar bör ha state=collapsed och andra mallar state=autocollapsed (vilket gör all mallarna är collapsed om det finns två eller fler i artikeln) Ghostrider ♠ 25 februari 2009 kl. 22.49 (CET)

Autocollapsed är default, så om inget anges är det detta som gäller. -- [ jiˈesˌdeːo ] 25 februari 2009 kl. 22.56 (CET)

Ok, bra att veta. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 08.42 (CET)

Obs att syntaxen är "state=autocollapse" men att den felaktiga stavningen fungerar beror på att just "state=autocollapse" är default --Rosp 26 februari 2009 kl. 12.11 (CET)

Allt skall fungera "som det skall göra" utan Javascript. Sidorna skall vara fullt användbara utan. Däremot behöver inte alla finesser fungera. Och till sådant kan förstås räknas gömmande av mindre väsentligt material längst ner på sidan. --LPfi 26 februari 2009 kl. 10.09 (CET)

När jag säger fungerar som det ska (skall) göra så menar jag dessa finesser som ger det lilla extra. När mallar som egentligen ska vara komprimerade inte blir det så ser jag det som att det inte fungerar som det ska göra. Och sådant kan man inte heller förvänta sig om man kör utan Javascript. Att ta bort mallarna eller låta dem hela tiden vara utfällda som en anpassning till de som inte vill använda Javascript av den ena eller den andra anledningen är precis sådana saker som jag menar att vi inte ska göra. Att webbsidan däremot ska vara läsbar håller jag helt med om, men som sagt får man stå ut med en del brister. Njaelkies Lea (d) 26 februari 2009 kl. 13.16 (CET)

Normalt så gör inte mallarna någon skada när de har rimlig storlek och inte är så många. Men förutom att inte göra skada bör de dessutom gör någon nytta. Jag tror att när navigationslänkarna blir för många så minskar nyttan av dem eftersom det blir svårare för användare att hitta de de är intresserade av. Det är bättre att använde färre eller mindre navigationsrutor för mer specifika delområden av något ämne. För att ge en mer fullständig överblick av ett ämne kan man använda kategorisering eller länkar till någon huvudartikel eller portal där länkar kan presenteras på ett mer strukturat sätt. /81.231.250.110 26 februari 2009 kl. 00.06 (CET)

Nja, jag är nog nästan av en annan åsikt, jag tycker att en bra navigationsmall förklarar ett sammanhang och kopplar ihop artiklar av olika kategorier, ett bra exempel tycker jag är Mall:USA:s presidenter. Samtidigt som en mall som Mall:Skåne län och nästan kan ersättas av en kategeori. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 10.50 (CET)

Bra exempel på artiklar där detta kan ses som ett problem: Danmark, Sverige och andra artiklar om länder. //Sertion ^disk.|Bidrag 26 februari 2009 kl. 08.29 (CET)

Jag ser faktiskt inte problemet, mallarna ligger sist i artiklarna och tar inte så mycket plats. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 08.43 (CET)

Förstora upp alla och ändra skärmupplösning till 800x600 så får du se på grejer. //Sertion ^disk.|Bidrag 26 februari 2009 kl. 08.46 (CET)

Nej, det tänker jag inte göra... Men visst är det lustigt med åtta mallar som innehåller istort sett samma nationer. Ghostrider ♠ 26 februari 2009 kl. 08.50 (CET)

Jag tycker navboxar är ett mycket bra sätt att både sätta artiklar i ett sammanhang och förenkla navigationen. Men som det ser ut i Danmarksartikeln så är det för många. Minst två tycker jag kan tas bort i den listan: "Länder runt östersjön" (överflödig, märklig) och "OSSE" (inte så viktig organisation). Men samtidigt bör textstorleken i navboxarna återställas såsom alla utom en användare vill. Kan ingen administratör se till att ändra tillbaka i css-filen? Koios 26 februari 2009 kl. 09.32 (CET)

Samlingsmall?

Med tanke på synpunkterna om många mallar så skapade jag en samlingsmall för Sverige {{Navigeringsmallar Sverige}} som test, för att minska ner raderna som syns i artilen. Och la in i Sverige [19], bra eller dåligt? Ghostrider ♠ 28 februari 2009 kl. 14.01 (CET)

Gjorde så att de inkluderade mallarna kan användas så som det är tänkt att de ska. //Sertion ^disk.|Bidrag 28 februari 2009 kl. 14.34 (CET)

Jag tycker det är bättre att göra som i Frankrike och ersätta mallarna med ett avsnitt om medlemskap i organisationer. När jag prövade det första gången fick jag en protest och ett medhåll. Mallarna fick då vara bortplockade i några månader innan de lades dit igen. Jag tog bort mallarna igen för att visa hur det kan se ut och kanske få fler synpunkter. /81.231.250.110 28 februari 2009 kl. 14.37 (CET)

Det tycker jag inte blev bättre, mallarna är mer överskådliga. Ghostrider ♠ 28 februari 2009 kl. 19.53 (CET)

Men varför behöver man t ex en lista över OECD-medlemmar i artikeln om Frankrike? Klickar man på OECD finns allt där, presenterat på ett mer utförligt vis än vad som ryms i skylten. Jag tycker 81.231.250.110:s version är bättre. /NH 28 februari 2009 kl. 20.53 (CET)

Navigationsrutorna fungerar som en slags andra innehållsförteckning, inte, som vissa verkar tro, som artikelutfyllnad. Jag röstar på Ghostriders version med motiveringen att jag skulle aldrig vetat att Frankrike var medlem i OECD om den navigationsrutan inte legat längst ner. //Sertion ^disk.|Bidrag 28 februari 2009 kl. 20.58 (CET)

Om artikeln legat i en kategori som talade om det (för medlemmar av FN finns en sådan, och vi kan skapa en för OECD) hade du vetat det, de hamnar också längst ner :-) Många navigationsrutor är bara kategorier i listform, dubblerade i artiklarna. /NH 28 februari 2009 kl. 21.15 (CET)

Jag håller delvis med NH, att i vissa fall så fyller en del navigeringsmallar samma funktion som kategorier, de fall som navigeringsrutorna fyller funktion är där de knyter samman olika artiklar. Men om det nu finns många rutor, vilket blir bäst dölja alla som jag gjorde eller visa dem rad på rad som före min ändring? Ghostrider ♠ 28 februari 2009 kl. 21.20 (CET)

Syftet med mallen är väl inte att tala om att Frankrike är en OECD-medlem? Om det är viktig information bör det stå i artikeln oavsett om det också finns en mall om det. Mallens syfte är att göra det enklare att hitta andra medlemmar i OECD. /EnDumEn ✍ 8 mars 2009 kl. 11.56 (CET)

När det är väldigt många mallar kanske det är bra att dölja dem så här. Men genom att dölja mallarna i en samlingsmall blir det svårare att se om det finns mallar man är intresserad av att se. Rubriken på samlingsmallen borde ändras till något som tydligare säger vad som visas när man klickar på "[visa]", kanske "Medlemskap i organisationer". När det inte är mer än 3-4 mallar tar de ihopfällda mallarna inte mer plats än en normalstor (rubrik + 2-3 rader länkar) oihopfälld mall, då tycker jag det är bättre att fortsätta visa mallarna som vi gjort hitills.

Jag tycker inte heller det är så snyggt att skapa nya mallar som bara ska användas i en enda artikel. Det borde gå att göra på ett bättre sätt direkt i artiklarna, något i stil med: {{navigering|{{EU}}{{FN}}{{OECD}} }}) /EnDumEn ✍ 8 mars 2009 kl. 11.56 (CET)

Den mer korrekt användning av en sådan mall borde bli {{navigering|titel=Navigeringsrutans titel|{{EU|child}}|{{FN|Child}}}}. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 12.29 (CET)

Skapad, med sagda syntax. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 12.40 (CET)

Ja ungefär så. Men 'child' ska inte behövas i alla anrop. Det ger ful och onödigt krånglig syntax både i ditt exempel och i de olika mallarnas kod. Det gör dessutom att mallarnas huvudrubriker blir lika små som deras grupprubriker (när sådana finns). /EnDumEn ✍ 8 mars 2009 kl. 21.25 (CET)

Mall:Navboxes är mer som jag tycker det ska vara. Eventuellt kan man lägga till lite css för att inte mallarna ska ha egna ramar när de samlas ihop, men det är en smaksak. /EnDumEn ✍ 8 mars 2009 kl. 21.30 (CET)

Kölns medeltida stadsarkiv i sophinken

Den sammanstörtade byggnaden.

Den byggnad i Köln som igår störtade samman, förmodligen på grund av ett tunnelbanebygge, innehöll stadsarkivet med 65.000 handlingar från år 922 och framåt. Föreningen Wikimedia Deutschland talar nu om att göra ett pressmeddelande där man beklagar förlusten och betonar vikten av att arkiven digitaliseras, så att man åtminstone ska ha en kopia kvar nästa gång något liknande händer. Läs mer om Kölns stadsarkiv på tyska Wikipedia, Historisches Archiv der Stadt Köln. --LA2 4 mars 2009 kl. 15.16 (CET)

Fruktansvärt med arkivet, särskilt för en historienörd som jag. Varför har man inte utlyst landssorg? //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 4 mars 2009 kl. 21.31 (CET)

Varför finns inte det en artikel om Kölns stadsarkiv på svenska wikipedia... Ghostrider ♠ 5 mars 2009 kl. 17.59 (CET)

För att DU inte har skrivit den än :) /Grillo 6 mars 2009 kl. 01.43 (CET)

Nu finns den. //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 8 mars 2009 kl. 12.45 (CET)

Guide till MediaWiki på svenska

Jag och Caesar har skrivit en guide för programmet MediaWiki (som bland annat Wikipedia ligger på). Till den har vi förutom egenproducerat material även använt hjälptexter från WP och guiden är därmed förstås utgiven under GFDL. Stiftelsen för Internetinfrastruktur är de som beställt guiden och gjort redaktionellt arbete och layout. Här kan man ladda hem den och läsa:

• http://webbstjarnan.se/images/stories/documents/mediawiki.pdf

MiCkE 4 mars 2009 kl. 17.44 (CET)

Snyggt jobbat --Rosp 4 mars 2009 kl. 17.49 (CET)

Eftersom jag verkar vara medförfattare gratulerar jag oss till ett väl utfört arbete! :-) --Petter 4 mars 2009 kl. 18.21 (CET)

Intressant och fin guide. Varför beställdes den? Specifikt för skolor eller för ett mer generellt syfte? --Bomkia 4 mars 2009 kl. 19.15 (CET)

Den är skriven i syfte att vara en generell hjälp för alla som vill bygga en webbplats med MediaWiki, det som gjorde att behovet upptäcktes är dock tävlingen http://webbstjarnan.se/ så tanken är också att den ska kunna användas av deltagarna där. Det är bland annat därför vi valt den typ av exempel vi gjort. MiCkE 5 mars 2009 kl. 09.44 (CET)

Jättefin guide! Dock tänkte jag lite på, är miniatyr, vänster, höger och så vidare i bildparametrarna specialinställningar för svwiki eller är det så för alla MediaWikis med svenska som valt språk? //Sertion ^disk.|Bidrag 5 mars 2009 kl. 09.54 (CET)

Jättesnygg! Kommer den att tryckas upp? Den vore fint att kunna visa upp den på bokmässan och i andra sammanhang. Om det är dyrt att trycka, kanske man kunde trycka några visningsexemplar och sedan göra små informationslappar som man delar ut, där det står varifrån den kan laddas ner. --LA2 5 mars 2009 kl. 10.40 (CET)

De svenskspråkiga parametrarna är översatta i translatewiki.net och därför tror jag de kan användas av alla som laddar hem nya versioner av MediaWiki, och använder svenska som standardspråk. Jag vet dock inte när de översattes, så för äldre installationer av MediaWiki är det möjligt att de inte fungerar. --bOİvİe  5 mars 2009 kl. 11.07 (CET)

Jag har blivit tillfrågad om att leverera skärmskott i högre upplösning så att de kan trycka om det blir aktuellt framöver, just nu är det dock ingen tryckning inplanerad. Kanske kunde vi trycka upp några ex själva via föreningen? MiCkE 6 mars 2009 kl. 17.47 (CET)

Det vore nog görbart och helt i linje med våra mål.//90.231.210.48 7 mars 2009 kl. 23.13 (CET) (Hannibal från svärföräldrarnas hem)

Ädelstensvetare eftersökes

Idag skapade jag mallen {{Ädelsten}} {{Mineral}} för att ersätta de hemmabyggen som idag pryder våra artiklar om ädelstenar. Det enda jag funderar över nu är om allt är som det ska med mallen, innan jag börjar införa den i några artiklar. Jag kan ingenting om stenar/ädelstenar så det vore bra om någon kunde slänga ett öga på den. //Sertion ^disk.|Bidrag 7 mars 2009 kl. 20.36 (CET)

Den behöver ändras så att oanvända rubriker försvinner helt. --Petter 7 mars 2009 kl. 22.25 (CET)

Rader med ej ifyllda parametrar försvinner när mallen inkluderas i en artikel men syns på mallsidan för att man skall kunna se mallens layout. Förövrig diskuterar vi om mallen skall göras så generell så att den täcker alla mineraler.--Magnus242 7 mars 2009 kl. 23.05 (CET)

Jag tittade på sidan om bärnsten och jag fick för mig att den redan var införd där. --Petter 8 mars 2009 kl. 00.19 (CET)

Artikeln var tänkt som ett exempel på det gamla hemmabygget. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 00.24 (CET)

Kanske lite utanför frågan, men en ädelstensvetare som vill ta en titt på artikeln gemmologi eftelyses också! Mvh Höstblomma 8 mars 2009 kl. 13.38 (CET)

Den enda saknade artikeln

På den här listan kan man se att svenskspråkiga Wikipedia bara saknar en enda artikel av de artiklar som alla Wikipediaversioner bör ha. Om vi fixar till en sådan artikel kommer vi visserligen inte att vara klara, men vi kommer att få fler pluspoäng i listan över Wikipediaversioner baserat på urval, vilket är det närmaste vi har ett objektivt kvalitetsmått för närvarande. Någon som känner sig manad att ta itu med att skapa ett samhällssystem?//Hannibal 27 februari 2009 kl. 00.11 (CET)

Artikeln fanns mellan den 14 oktober 2007 kl. 00.47 och 10 februari 2008 kl. Går det inte att återskapa den?NERIUM 27 februari 2009 kl. 00.23 (CET)

Jag har nu skapat artikeln, dock som samhälle (sociologi). Samhälle är en bättre översättning av society. Koios 27 februari 2009 kl. 02.51 (CET)

Jag vet inte var du fått 14 okt ifrån NERIUM, men artikeln som raderades (och skapades) den 10 februari bestod av <b><u><i>halloj<b><u><i>. /Grillo 27 februari 2009 kl. 03.08 (CET)

Kan ju också påpeka den extremt korta basartikeln Infinitesimalkalkyl. Njaelkies Lea (d) 27 februari 2009 kl. 07.46 (CET)

Äh. Matematisk analys är bättre. Det är bara dumt att tro att man skall kunna ha artiklar som exakt motsvarar den där listan på meta, som är skriven utifrån ett starkt engelskspråkigt perspektiv. Det är bättre att se till att vi täcker ämnena än att fokusera på exakt i vilka artiklar vi gör det.

andejons 27 februari 2009 kl. 08.07 (CET)

Jo, det brukar ju tyckas det. Men nog borde det finnas mer att skriva om infinitesimalkalkyl ändå? Njaelkies Lea (d) 27 februari 2009 kl. 08.13 (CET)

Om inte annat, ska man omdirigera till matematisk analys och länka denna till calculus? Det är ju inget vidare när någon söker på välkända calculus på enwiki och sedan ska se vad svwiki har att säga om ämnet och hamnar på vår ministubb. Njaelkies Lea (d) 27 februari 2009 kl. 08.28 (CET)

På engelska skiljer man på Calculus och Analysis. Båda dessa ord motsvaras på svenska av analys. --Petter 27 februari 2009 kl. 18.11 (CET)

Nu har en ny uppdatering kommit av den här listan. Nu är det två artiklar som saknas. Se vilka på den här platsen.//Hannibal 4 mars 2009 kl. 23.29 (CET)

Konstigt, vi har Skatt, så en:Tax borde inte vara med på listan. //Sertion ^disk.|Bidrag 4 mars 2009 kl. 23.46 (CET)

Den sista saknade artikeln är energetik (en:energetics). M.M.S. 5 mars 2009 kl. 15.35 (CET)

Att skatt saknades verkar ha berott på att någon vandaliserat en:tax och tagit bort iw-länkarna. [20]. en:Energy (society) byttes nyligen till en:energetics [21]. Jag är inte så insatt i varför den ändringen gjordes, jag tycker att energi är ett viktigare begrepp än energetik, men det bör väl diskuteras på meta:List of articles every Wikipedia should have. / Elinnea 5 mars 2009 kl. 15.58 (CET)

Har nu skapat artikeln om energetik, och lagt till en interwikilänk på enwp. M.M.S. 9 mars 2009 kl. 11.25 (CET)

Förbifart Stockholm

Artikeln Förbifart Stockholm har i nuläget ett enormt stort kritikavsnitt i förhållande till själva artikeln. Rubrikerna Kritik och Motstånd (samt även delar av rubriken Nuläge) är i stort sett bara negativ kritik från ena parten. Hur kan man hantera sånt? Nån som vill titta på det? /Redux 3 mars 2009 kl. 14.00 (CET)

Bryt ut avsnittet kritik och motstånd till en egen artikel, med en halv rad och länk kvar i huvudartikeln. Kritiken avser ju inte själva faktatexten som står i artikeln. Wanpe 3 mars 2009 kl. 14.13 (CET)

Skär ner på kritiken, om det inte är så att en stor majoritet faktiskt är kritiska. Att bryta ut till en egen artikel är en mindre lämplig ide. På enwp har de en riktlinje mot sånt, en:WP:POVFORK.

andejons 3 mars 2009 kl. 14.29 (CET)

Det är inte en så bra att bryta ut kritiken, på engelska wikipedia kallar man det för en POV-fork. En sådan kan vara ett sätt att gömma undan kritik som är rimlig. Det bästa är att lägga till andra synsätt eller motargument. Vilka är skälen till skapandet av förbifart Stockholm? Hur kommer den att förbättra trafiksituationen? Hur mycket snabbare kommer trafiken att gå? Hur ser det ut i andra storstäder? Och så vidare... Koios 3 mars 2009 kl. 17.57 (CET)

Men eftersom ingen skrivit om argumenten för Förbifart Stockholm utan bara mot så är artikeln i nuvarande form väldigt obalanserad (POV?). Om ingen lägger till argument för, eller bara någon mening, ska man då skära i kritiken eller hur ska man göra? /Redux 4 mars 2009 kl. 10.05 (CET)

Om artikeln inte är neutral, lägg dit en POV-mall. Jag tycker man ska vänta med att ta bort argument; över tid så kommer artikeln att byggas ut och med stor sannolikhet att inkludera fler perspektiv. Om det har gått mycket lång tid och ingen alls verkar vilja arbeta med en artikel längre, då kanske det kan vara motiverat att radera en del. Men så tycks det inte vara här. Med en POV-mall kommer redaktörer att vilja förbättra artikeln. (lade till POV) Koios 4 mars 2009 kl. 14.50 (CET)

Frågan är ska man ha med så mycket åsikter i en artikel. De viktiga är att man har fakta så får läsaren bedöma om det är bra eller dålig. Ser en risk att sidan blir en debatt sida där för/imot inlägg klistras de är inte så wikipedia ska vara.Wolfmann 6 mars 2009 kl. 07.53 (CET)

Ja, wikipedia ska ju inte vara ett åsiktsforum utan ska bistå med fakta så att läsaren själv får skapa sig en åsikt om ämnet. Men det kan säkert vara känsligt vilka delar av kritiken som man ska radera. /Redux 9 mars 2009 kl. 10.22 (CET)

Heraldik

På enwiki:s Project Sweden klagar en användare på att "egenpåhittade" versioner av svenska heraldiska vapen och vill att de ersätts med "de riktiga" med motiven "hitta inte på egna ikoner" och "ingen originalforskning". Eftersom versionerna säkerligen kommer från svenskspråkiga användare kanske någon härifrån är intresserad av att (igen) förklara det här med vad ett heraldiskt vapen är o.s.v. Se en:Wikipedia talk:WikiProject Sweden#File:Coat of Arms of Sweden.svg and other coats of arm in breach of guidelines. Tomas e 5 mars 2009 kl. 11.18 (CET)

Fördelen med enwp är att man kan utnyttja "fair use" för att visa de officiella vapnen/logotyperna. --Kildor 9 mars 2009 kl. 00.13 (CET)

Kandidater saknas till Wikimedia Sverige

Valberedningen har idag offentligjort sitt förslag inför årsmötet den 14 mars. Flera viktiga poster som valberedare och revisorer är obesatta. Tag kontakt med valberedningen så fort som möjligt om du är intresserad av att ställa upp för föreningen. Skicka din epost till: mickewikigmail.com MiCkE 9 mars 2009 kl. 12.26 (CET)

nya sätt hitta wikipedia info

Flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt geografi/Koordinater#Nya sätt hitta wikipedia info. --MagnusA 15 april 2009 kl. 10.02 (CEST)

Dålig språklig kvalitet generellt på svenska wikipedia

Jag tycker mig se en generellt dålig kvalitet, språkligt sett, i de svenska artiklarna. Beror det måhända på att svenskar i allmänhet inte kan sitt eget språk?Cheetah1 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Till stor del beror det antagligen på att många artiklar är översatta från enwp, och därför ibland översätter idiomatiska begrepp lite dåligt. En lösning är förstås att du språkvårdar de artiklar du stöter på. /Grillo 24 februari 2009 kl. 18.54 (CET)

Om du vill vara med och bidra till svenskspråkiga Wikipedia, så finns det ett stort behov av språkvårdare! Vår språkversion har ovanligt många artiklar per användare (ett lyxproblem, visserligen!), och en stor andel artiklar, särskilda inom smala ämnesområden, har därmed mycket få läsare. Färre läsare innebär givetvis också färre människor som kan hjälpa till att rätta rena språkfel eller bara reda ut otympliga formuleringar. Det gör det extra angeläget med folk som brinner för språkvård här, så hjärtligt välkommen ombord om du vill! //Rotsee 24 februari 2009 kl. 19.19 (CET)

Min bestämda uppfattning är att svenskar, framförallt unga sådana, i allmänhet är väldigt dåliga på svenska... Jag har inte forskat något alls i ämnet, men tror att saker som MSN, SMS och bloggar är viktiga orsaker till detta, samt en brist på insikten av skönheten i det formella språket. --Andreas Rejbrand 24 februari 2009 kl. 19.31 (CET)

Sen är det så att folk gör en skillnad mellan vilka sammanhang de skriver i. Man skriver inte på samma sätt när man skriver en skoluppgift som när man chattar på msn. Naturlig och bra utveckling av språket i min mening. Som sagt tror jag inte att bristande språk beror på det här på Wikipedia, utan snarare att folk som översätter från engelskan inte inser skillnader i satsmelodi, ordföljd och idiomatiska begrepp. /Grillo 24 februari 2009 kl. 19.42 (CET)

Jag gör inte det. Jag använder samma formella, vackra, språk när jag skriver artiklar om matematik som när jag konverserar via IM. --Andreas Rejbrand 24 februari 2009 kl. 22.56 (CET)

Språkbrister finns i tämligen god omfattning på alla Wikipedior jag klarar av att läsa, även den engelska. Alla kan helt enkelt inte vara experter på stavning och grammatik. Njaelkies Lea (d) 24 februari 2009 kl. 19.58 (CET)

Jag lyckas stundom stava som en riktig kratta. Ber om ursäkt för detta. Koios 24 februari 2009 kl. 20.21 (CET)

Kul att det fick en sån respons. :) Jag ska inte sticka under stolen med att jag själv skriver som en kratta ibland, och i situationer som i chatter eller i sms kanske man inte behöver bry sig om hur man skriver, men, som när jag satt och rättade lite i artikeln om X2000 (jag är blivande lokförare så jag satt och kikade lite), hittar konstiga grammatiska formuleringar, inkonsekvens i användandet av förkortningar, konsekventa stavfel, m.m. om och om igen genom hela artikeln, då blir man lite orolig över vart utvecklingen är påväg. Jag är inte äldre än 20 år, och ändå tycker jag nog att jag har fått lära mig i skolan hur man skriver på ett formellt sätt, men det kanske har blivit nån radikal förändring i skolsystemet precis nu nyligen som jag inte har fått reda på? Tilläggas bör att jag inte direkt hade högsta betyg i svenska på något sätt, jag fick nätt och jämt VG... (Juste, signeringsknappen.. *klickar*) --Cheetah1 24 februari 2009 kl. 22.34 (CET)

Nu har jag i och för sig för mig att en av våra främsta kollektivtrafikskribenter har dyslexi. Då får man ju ha visst överseende med språkfel, men det innebär förstås inte att de inte ska rättas när man hittar dem. Jag läser nuförtiden nästan alltid artiklar i redigeringsläge, för att kunna fixa stavfel kontinuerligt när jag läser. /Grillo 24 februari 2009 kl. 22.51 (CET)

Ah, jag blir avundsjuk på dig! Tänk att få köra RC6:or, X2 och X40 (även X50 (Regina) är vacker)! (X12/X14 ger dock ett något väl antikt intryck. Värmeplatta?) --Andreas Rejbrand 24 februari 2009 kl. 23.00 (CET)

När man tittar på vilka redigeringar som görs, så slås man ofta av att språkliga justeringar är relativt ovanliga och/eller försiktiga. Själv gör jag då och då stilistiska bearbetningar, men tycker att det känns lite svårt att övertyga somliga med-wikipedianer om att en lättflytande stil är minst lika viktig för läsaren som mängden av fakta man lyckas tränga in i ett stycke. Medan fakta är antingen sanna eller falska, så är relevansbedömningar och val av stilistisk nivå mera av en smaksak.

Ett mera moget wiki-projekt kommer säkert att prioritera framställningskonsten högre!

/Beckmans 11 mars 2009 kl. 19.56 (CET)

Angående förkortningar, så ska de ju inte alls användas på wikipedia. Vad gäller språk så tycker jag nog allmänt att ungdomar i Sverige stavar dåligt. Uppenbarligen är kraven i skolan minimala idag. --Ace90 28 februari 2009 kl. 18.32 (CET)

Om man, jag, du, vi och alla andra läser runt lite här och där på nätet/molnet och gör en snabb analys av hur människor i allmänhet behandlar det svenska språket.... (anmäl lång mening nu!) så är det inte kopplat direkt till ungdomars skrivande. Det är säkert postens fel alltihop. Jag kommer ihåg en kampanj de körde på stenåldern som hette: "skriv som du talar" och som syftade till att öka brevfrekvensen (då skickades brev som papperslappar mellan människor) och ta bort känslan av att bli bedömd och betygsatt för avsaknad av stavning och syntax. Detta ledde till att mängden brev ökade lavinartat, posten gjorde jättevinster och alla började skriva talspråk överallt. Näe.. jag har inga referenser - jag fabulerar vilt.. men vet att många i min generation o däromkring anammade idén med glädje. Gör som Grillo - läser i redigeringsläge om jag hinner. Fagrell 28 februari 2009 kl. 20.16 (CET)

Sportsäsonger

I artiklarna om Kvalserien till Elitserien i ishockey och innebandy, bör det inte heta Kvalserien till Elitserien i ishockey 2009? Nu heter det Kvalserien till Elitserien i ishockey 2009/2010 och syftar på vilken säsong det är kvalificerande för, men det skulle lika väl kunna vara den pågående säsongen. Vi har visserligen Kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2010 men jag tror det är lättare att förstå. Då vi ändå diskuterar sportsäsonger vill jag även ta upp diskussionen "säsongernas namn" på Diskussion:Världscupen i utförsåkning. J 1982 6 mars 2009 kl. 00.23 (CET)

Jag håller med dig angående namnet på Kvalserien. --Kildor 8 mars 2009 kl. 23.29 (CET)

Javisst, om man väljer t.ex. namnet Kvalserien till Elitserien i ishockey 2009, d.v.s. det år den spelas --Rosp 9 mars 2009 kl. 18.07 (CET)

Med tanke på att Svensk ishockeyförbundet kallar serien för Kvalserien till Elitserien 2009/2010 så kanske det är ett bra namn på artikeln också med ett (ishockey) på slutet. // Castrup 10 mars 2009 kl. 21.27 (CET)

OK, Svensk ishockeyförbundets namngivning bör efterliknas --Rosp 10 mars 2009 kl. 21.29 (CET)

Jag tycker det nuvarande namnet är dåligt på grund av dess tvetydighet. För läsaren kan det vara svårt att veta om det gäller (Kvalserien till Elitserien i ishockey) 2009/2010 eller Kvalserien till (Elitserien i ishockey 2009/2010). Det vill säga om säsongsangivelsen anger säsongen då kvalserien spelas eller elitseriesäsongen man spelar om. Att ta bort ena årtalet, och därmed göra om tidsangivelsen från säsong till år medför att tvetydigheten försvinner. Jag noterar dock att hockeyförbundets namngivning dock innehåller samma tvetydighet, vilket komplicerar det hela. --BOivİe 10 mars 2009 kl. 23.13 (CET)

Jag tyckte också så innan, men låt oss använda båda namnen genom att göra omdirigering från t.ex. Kvalserien till Elitserien i ishockey 2009 till Kvalserien till Elitserien i ishockey 2009/2010 --Rosp 10 mars 2009 kl. 23.18 (CET)

Mörkare?

Är det bara jag som ser lite dimmigt såhär på kvällen, eller har svwp nyligen blivit lite mörkare? Jag tänker då på bakgrundsfärgen.... --Kildor 10 mars 2009 kl. 23.07 (CET)

Inte vad jag kan se Herr X ^(D) 10 mars 2009 kl. 23.46 (CET)

För mig ser det också ut som det brukar. //Sertion ^disk.|Bidrag 11 mars 2009 kl. 00.19 (CET)

Kanske har du ändrat skärmens ljusstyrka? //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 11 mars 2009 kl. 12.21 (CET)

På wikitech-maillistan rapporterade de om problem med strömförsörjningen till en av Wikimedias serverhallar. Det ska vara löst nu, men enstaka sidor som inte är riktigt ljusa kan ligga kvar i servrarnas cache. /NH 11 mars 2009 kl. 14.30 (CET)

:) :)

Jag fick för mig att bakgrundsfärgen blivit densamma som för enwp:s diskussionssidor, men jag måste ha varit slumrig eller nåt för det ser helt normalt ut (nu i alla fall ;). --Kildor 11 mars 2009 kl. 15.56 (CET)

Ok, var det strömmen till serverhallens taklampor som var problemet, alltså? :-) //Knuckles...wha? 11 mars 2009 kl. 17.47 (CET)

Längre redigeringskommentarer

Jag hör till dem som anser att man alltid skall skriva redigeringskommentar, gärna så förklarande och utförlig som möjligt. Dock händer det mig ofta att jag inte kan skriva så utförligt som jag skulle vilja (ibland kan jag inte ens få till en ordentlig motivering till ändringen), bara för att antalet tecken man kan skriva in i INPUT TYPE="text"-fältet är begränsat. Detta leder till att jag tvingas förkorta min motivering, ibland så att den nästan blir svår att förstå. Jag föreslår att denna begränsning ändras till ett större antal tecken. Exempel på "trunkerade" redigeringskommentarer återfinnes här och här. --Andreas Rejbrand 11 mars 2009 kl. 00.12 (CET)

Vet inte hur databasen är uppbyggd, men det skulle inte förvåna mig om det är ett max på sammanlagt 255 tecken. Det beror i såna fall på att det är så lång en viss databastyp max kan vara. //Sertion ^disk.|Bidrag 11 mars 2009 kl. 00.19 (CET)

Jag har också noterat detta problem, särskilt när man vill kommentera en återställning där ju Wikipedia själv skapar en längre intitial kommentar kring åtgärden. /FredrikT 11 mars 2009 kl. 00.24 (CET)

Redigeringskommentaren är av datatypen TINYBLOB, som kan vara max 255 bytes (inte nödvändigtvis 255 tecken). —CÆSAR 11 mars 2009 kl. 08.41 (CET)

Ok, och med tanke på att unicode-tecken tar mer än en byte så kanske en redigeringskommentar ligger på runt 220 tecken då? Ett alternativ, som kan fungera i diskussioner, är ju att man lägger in en kommentar i texten, men det känns som en dålig idé. //Sertion ^disk.|Bidrag 11 mars 2009 kl. 09.05 (CET)

Jag upplever också klara redigeringskommentarer som viktiga, men jag är inte säker på att begränsningen är ett problem. De båda kommentarerna som gavs som exempel kunde ha förkortats så att den väsentliga betydelsen av ändringen ändå framgått. De som i första hand ser redigeringskommentarerna är de som bevakar sidan. För dem är det viktiga att förstå vad som ändrats. Om de inte förstår varför kan de fråga. Om man tror att redigeringen väcker frågor kan man förstås förekomma genom att skriva motiveringen på diskussionssidan, där också de som senare får syn på artikeln enkelt hittar den (jag kontrollerar sällan historiken innan jag gör ändringar i artiklar, däremot tar jag ofta en titt på diskussionssidan). --LPfi 11 mars 2009 kl. 09.21 (CET)

Även jag försöker se till att alltid skriva en redigeringskommentar. Novellskrivande i redigeringskommentarsform betackar jag mig dock för, utan jag föredrar korta sakliga beskrivningar, gärna utan överflödiga klisterord. Exempel kan vara "+references-tagg, -extern länk" eller "-subjektivt omdöme" eller så, vilket funkar för de flesta redigeringar. Ibland kan det såklart vara på sin plats med en längre förklaring, t ex "när texten skrevs använde IOGT-NTO en vit fana, med IOGT-globen ovanpå ett rött malteserkors" till den här ändringen. Behöver man skriva längre än så kan man skriva "se diskussionssida" (eller "se disk.") och skriva ner det på diskussionssidan istället... Plrk 11 mars 2009 kl. 12.26 (CET)

Apropå FredrikT:s kommentar ovan, så går det att ta bort den del av redigeringskommentaren som MediaWiki föreslår.//Hannibal 11 mars 2009 kl. 12.50 (CET)

Håller med Plrk. Visst är det bra att skriva bra redigeringskommentarer, men bland det jobbigaste som finns är att gå igenom en historik med evighetslånga redigeringskommentarer efter varje redigering. Har man nåt viktigt att säga som inte får plats i redigeringskommentaren använder man diskussionssidan. Längre redigeringskommentarer skulle bara ytterligare öka problemen med diskussioner som förs i kommentarsfältet medan det redigeringskrigas. /Grillo 11 mars 2009 kl. 13.48 (CET)

Artiklar om källor

Hur kan vi skapa fler och bättre artiklar om användbara faktakällor? Vi har redan grundläggande artiklar om Nationalencyklopedin och några andra uppslagsverk, men inte om faktadatabaser som BTJ:s ArtikelSök, viktiga tidskrifter, tankesmedjor, lobbygrupper, myndigheter eller branschorgan som har till uppgift att sprida information (mer eller mindre neutralt). Dessa används som källor i Wikipedia och den som läser en artikel om ett ämne med hänvisning till en sådan källa kan behöva veta vilken sorts källa detta är. Men de används också som källor utanför Wikipedia, och då är det minst lika viktigt att läsaren kan hitta information (i Wikipedia) om vem som står bakom informationen. Och omvänt: Om man letar efter information inom ett visst område, vart kan man då vända sig? Vilka är de viktigaste statistikorganen eller tidskrifterna inom ett visst område? Behövs det särskilda kategorier eller faktarutemallar för Wikipedias bevakning av faktakällor? Vilka är de källkritiska frågorna man bör ställa om tankesmedjan Timbro eller tidskriften Arena? Lyckas våra artiklar besvara de rätta frågorna? Är Wikipedia ett användbart verktyg i ett källkritiskt undersökningsarbete? --LA2 9 mars 2009 kl. 00.02 (CET)

Håller helt med LA2 om att detta är viktigt och angeläget. Jag hjälper gärna till att skriva om de faktakällor jag är bekant med, men jag är osäker på hur en samlad ansträngning bäst organiseras.Lsj 9 mars 2009 kl. 09.56 (CET)

Har biblioteken någon lista över de viktigaste referensverken, som bör finnas på varje (svenskt) bibliotek? Finns det någon statistik över vilka de viktigaste tankesmedjorna är? Sådana listor kunde vara en början för att se vad vi har och vad vi saknar. --LA2 9 mars 2009 kl. 11.42 (CET)

På Göteborgs stadsbibliotek finns det åtminstone en broschyr som heter Sök säkert (där Wikipedia inte finns med, för övrigt). Det skulle kunna vara ett sätt. Jag gissar att Kolla källan har en del bra länkar också.//Hannibal 10 mars 2009 kl. 09.08 (CET)

Om man ska "söka säkert" (i säkra källor då), ser jag det som en fullständig självklarhet att Wikipedia inte finns med. Jag skulle inte vilja se att någon jobbar för att få med Wikipedia där, däremot bör föreningar som företräder Wikimedia-projekten vara tydliga med det faktum att vi inte är ute efter att verka vara en pålitlig källa, utan en resurs för information. /Grillo 10 mars 2009 kl. 10.43 (CET)

Håller verkligen inte med. Ambitionen för Wikipedia bör självfallet vara att skriva ett så pålitligt uppslagsverk som möjligt; pålitlighet är ett skäl till att vi har kvalitetsmärkta artiklar. Vad är nyttan med en "resurs för information" om informationen helt saknar trovärdighet? Föreningar som företräder Wikipedia ska absolut inte gå runt och säga att Wikipedia inte vill vara en pålitlig källa! Koios 12 mars 2009 kl. 01.36 (CET)

Logotyper från andra Wikimediaprojekt

Efter viss diskussion på Diskussion:Wikimedia_Commons har ej koncencus uppnåtts huruvida logotyper från andra Wikimediaprojekt ska kunna användas på svwp. Eftersom det rör fler logotyper än just commons (tex WMF) vill jag lyfta frågan hit. Skall vi tillåta dessa här eller ska vi vara konsekventa och rensa huvudsidan från resterande logotyper? /Ainali 9 mars 2009 kl. 18.38 (CET)

Konsensus här verkar vara att inte tillåta logotyper av anledningen att encyklopedin skall vara fri. Därför skulle ett undantag för en viss organisation vara ganska märkligt. --Petter 9 mars 2009 kl. 20.17 (CET)

Förstår jag rätt? Vill fundamentalisterna slänga wikipedialoggan för att det inte är fritt? /Pieter Kuiper 9 mars 2009 kl. 20.34 (CET)

En åsikt är tydligen att Fil:Wikipedia-logo-sv.png, Fil:Commons-logo.svg, Fil:Wiktionary small.svg, Fil:Wikinews-logo-51px.png, Fil:Wikisource-logo.svg, Fil:Wikiquote-logo.svg, Fil:Wikispecies-logo.svg, Fil:Wikiversity-logo.svg och Fil:Wikimedia-button2.png ska raderas från svwp då de har samma mall på sig? Jag finner det märkligt. /Ainali 9 mars 2009 kl. 20.47 (CET)

Personligen är jag för alla logotyper på Wikipedia, men varför skall Wikimedia Foundation ha en ofri logotyp om inte Volvo får ha det? Wikipedialoggan har väl ingen föreslagit skall tas bort, Pieter? Den är ju inte ens en del av artiklarna. --Petter 9 mars 2009 kl. 20.49 (CET)

Som jag har förstått det så använder vi inte Volvos logotyp här för att vi inte använder oss av Fair Use policy dvs det är möjligen olagligt att ha den bilden här (vilket det inte är i USA). Detta i sig är inte tillämpbart på ovanstående bilder eftersom de ägs av samma organisation som driver detta projekt. Skulle Wikimedia Foundation stämma sig själv för att de använder sina egna bilder? /Ainali 9 mars 2009 kl. 21.20 (CET)

Det som säger emot är ju policyn som säger att alla bilder som används i artiklarna ska vara fira att använda för alla, så länge licenskraven uppfylls. Copyright fungerar inte så. //Sertion ^disk.|Bidrag 9 mars 2009 kl. 21.23 (CET)

Så som jag kan utläsa står det inget i Wikipedia:Exemption Doctrine Policy att det endast skulle gälla artiklar. Tvärtom står det om projekt. /Ainali 9 mars 2009 kl. 21.45 (CET)

Volvos textbaserade logotyp bör kunna användas eftersom denna är just textbaserad och når därmed inte tillräcklig originalitet för att vara upphovsrättsskyddad. Se upphovsrättsinformation för . -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 mars 2009 kl. 22.19 (CET)

Ja, du har förstått rätt. Det låter som ett skämt, men flera redaktörer argumenterar faktiskt för att Wikipedia ska radera sina egna symboler från Wikipedias egna webbplatser! Koios 9 mars 2009 kl. 22.44 (CET)

Nej, det är inte det vi argumenterar för. Läs om läs rätt. Debatten förs vidare på Talk:Wikimedia Commons. /Grillo 9 mars 2009 kl. 22.49 (CET)

Alla dessa logor bör tillåtas. Fundamentalism säger vi nej till med hänvisning till Koios och FredrikT:s inlägg på diskussionssidan. Obelix 9 mars 2009 kl. 21.27 (CET)

Vänligen håll disussionen sammlad på Diskussion:Wikimedia_Commons. /Lokal_Profil 9 mars 2009 kl. 21.49 (CET)

Håller med. Som slutkläm måste jag bara länka till en liten essä om veganism. /Grillo 9 mars 2009 kl. 22.28 (CET)

Inlägg lämnad här. Obelix 9 mars 2009 kl. 22.44 (CET)

Det finns andra skyddsmöjlighetr än upphovsrättsskydd. Såvitt jag har hört är Volvos logotype varumärkesskyddad. I och med det finns det vissa restriktioner, vilkas detaljer jag inte känner. Typsnittet lär ingå i ett mönsterskydd med alla bokstäverna från A till Ö. Jag hörde om någon nattklubb i sydostasien som tyckte att Volvo var ett flott namn, och som valde det som namn på sitt lindrigt flotta etablissemang. Men det tog inte lång tid innan Volvos advokater talade om för klubben vad denna falska skylt skulle kosta om den inte försvann omedelbart. Mvh / Mkh 11 mars 2009 kl. 23.45 (CET)

Jag läste igenom Varumärkeslagen för ett tag sen, och det verkade som att det var ok för encyklopedier att använda varumärkesskyddade logotyper, bara det framgår tydligt att det är fråga om ett varumärke (11 §). Angående mönsterskydd verkar Commons ha gjort en annan bedömning, nämligen att själva teckensnittet är upphovsrättskyddat, men inte användningen av det (se mer information genom att klicka på Volvo-logotypen). Alltså kan man använda ett skyddat teckensnitt till att skriva vilken text man vill. Till exempel "Volvo". -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 mars 2009 kl. 23.53 (CET)

Till exempel är teckensnittet Arial, som åtminstone jag ser texten här på Wikipedia i, skyddat, men trots det får jag lov att skriva precis vad jag vill med det teckensnittet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 mars 2009 kl. 23.56 (CET)

Allt annat vore väl fullständigt barockt... /Grillo 12 mars 2009 kl. 01.07 (CET)

Ja, det hade varit rätt galet. Jag tror inte att Volvos advokater hade kunnat hävda mönsterskydd, utan det var nog helt enkelt en fråga om varumärkesintrång, då nattklubben är en kommersiell verksamhet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 mars 2009 kl. 13.16 (CET)

Engelska omdirigeringar

Varför har vi omdirigeringar för de engelska landsnamnen, exempelvis Spain (Spanien), France (Frankrike) och Croatia (Kroatien). Det hade ju varit en sak om det hade varit engelskspråkiga länder. Så enligt min mening bör dessa raderas, annars borde ju omdirigeringar för landsnamn på all världens språk tillåtas. M.M.S. 11 mars 2009 kl. 17.25 (CET)

Varför ska de raderas? Varför måste andra skapas för att dessa ska kunna behållas? Vem har sagt att det inte är tillåtet att skapa omdirigeringar på andra språk? /Grillo 11 mars 2009 kl. 17.34 (CET)

De gör ingen skada, alltså får de vara kvar. --Petter 11 mars 2009 kl. 17.36 (CET)

Då är det alltså grönt ljus för att skapa omdirigeringar som exempelvis Nöörje, Ruassja, Sveerje och Såevmie (sydsamiska)? M.M.S. 11 mars 2009 kl. 17.44 (CET)

Wikipedia:Agera inte demonstrativt, men känner du att de behövs så varsågod. /-nothingman- 11 mars 2009 kl. 17.47 (CET)

Gör dessa någon skada? Nej, knappast. Gör de någon nytta? Ja, t.ex. om en engelskspråkig person får för sig att titta på den svenska artikeln om Spanien, så söker hon kanske först och främst på sv.wikipedia.org/wiki/Spain, och hoppas att det finns en omdirigering. Om det inte finns, tvingas hon klicka sig vidare från en.wikipedia.org/wiki/Spain. --Andreas Rejbrand 11 mars 2009 kl. 22.03 (CET)

Tar man bort Spain och France skapar man röda länkar i alla fall enligt Sidor som länkar hit, Landsnamnen borde kanske rättas i artiklarna. Janee 11 mars 2009 kl. 22.54 (CET)

Tycker nog att sådana omlänkningar oavsiktligt kan uppmuntra till dåliga översättningar. Lavallen 12 mars 2009 kl. 11.03 (CET)

Jag kollade på några av de som länkar till de engelska landsnamnen och de jag kollade på var alla felaktiga länkar, dvs boktitlar med det engelska namnet nämns och då länkas till artikeln om landet istället för boken/filmen. //Sertion ^disk.|Bidrag 12 mars 2009 kl. 11.16 (CET)

Ett sätt att nå ut till alla registrerade användare på hela svwiki?

Som några få av er vet så har Projekt mallstandardisering nu i strax över en månad arbetat med att standardisera {{navbox}} för navigationsrutor. Dock har detta undgått en stor del av Wikipedias användare och navigationsrutor med den utdaterade {{navigationsruta}} skapas ännu.

Så nu undrar jag hur man skulle kunna uppmärksamma en stor mängd användare snabbt och enkelt att använda {{navbox}}. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 19.03 (CET)

Via MediaWiki:Watchlist-details kanske? xenus 8 mars 2009 kl. 19.23 (CET)

Annars har vi ju Mall:Meddelande, som bland annat ingår i MediaWiki:Watchlist-details. -- bOIVIE 8 mars 2009 kl. 20.08 (CET)

Eller {{Anslagstavlan}}, som har fördelen att den är frivillig att använda. Personligen har jag redan fått tillräckligt med "Hej-jag-har-gjort-en-ny-mall"-meddelanden upptryckta under näsan). --MagnusA 8 mars 2009 kl. 20.21 (CET)

Jag har inte gjort någon mall, jag försöker ta bort ett antal dåliga mallar och det hjälper inte mig, eller någon av de andra som försöker med det, att andra använder de dåliga mallarna även fast det tydligt står att de inte ska användas. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 20.29 (CET)

Du får väl helt enkelt meddela de aktuella användarna detta. De är ju knappast så många. Sitenotice är förstås uteslutet och alla som läser Bybrunnen har nog fattat läget vid det här laget. --Petter 8 mars 2009 kl. 21.22 (CET)

Vi ändrade från numrerade listor på förgreningssidor till punktlistor för ett par år sedan. Än i denna dag skapas nya förgreningssidor med numrerade listor... förändringar på WP sker över längre tid, inte snabbt. Om vi skulle spamma ut meddelanden om alla förändringar som någon önskar genomföra, skulle snart ingen ens läsa spammet. // habj 8 mars 2009 kl. 22.05 (CET)

..samt att de flesta nya mallar skapas genom att titta/kopiera från befintliga mallar, så det borde lösa sig automatiskt med tiden.. Hav tålamod. //Knuckles...wha? 8 mars 2009 kl. 22.30 (CET)

I just det här fallet kanske det räcker att bevaka Senaste ändringar för mall-namnrymden och kontakta de användare som har skapat mallar nyligen. Men frågan i rubriken är vidare än så. Kanske behöver Wikipedia (eller MediaWiki-programmet) någon sorts tooltip, som det ökända "gemet" i olika Microsoft-program, en liten "visste du att", som dyker upp precis när det behövs. Just tipset om navbox skulle då dyka upp när någon försöker skapa en ny mall. Och om den användaren redan har fått budskapet, ska det helst inte dyka upp igen. Det är ju knappast konstruktivt att sända ut budskapet till folk som bara läser artiklar och aldrig skapar mallar. --LA2 8 mars 2009 kl. 23.15 (CET)

Personligen så brukar jag hålla ett öga på denna så fort jag får tid över. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 mars 2009 kl. 23.45 (CET)

En motsvarighet till gemet finns ju, typ, i och med edit notices. Se [22] Plrk 13 mars 2009 kl. 16.12 (CET)

Om man tvunget ska styra mallskapandet i någon riktning (vilket inte nödvändigtvis är bra, är man ute efter total konsekvens är en öppen wiki fel plats att arbeta på), raderar man förslagsvis den gamla mallen och omdirigerar den till den nya, efter att alla anrop till den gamla ändrats så att de fortfarande fungerar med den nya strukturen. Ingen kommer att börja arbeta på något annat sätt för att någon vill det, eller ens för att konsensus uppnåtts. Det är inget policybrott att gå sin egen väg i mallskapandet. Tvärtom är jag lite skrämd inför det här konsekvenstänket, och är rädd för att allt nyskapande inom "mallbranschen" kommer att dö ut. Om det ska vara ett sånt tjafs om konsekvens kommer ju ingen våga att skapa nya strukturer utan att få en åthutning av nån person av konsekvens. /Grillo 9 mars 2009 kl. 05.18 (CET)

För att nå ut med navbox finnns till flera användare kan man låta bli att markera ändringarna som mindre när man ersätter en gammal mall med navbox. För att få fler att använda navbox kan man översätta mallen till svenska och försöka skriva en dokumentation som man inte måste vara malltekniker för att förstå. /rrohdin 9 mars 2009 kl. 06.15 (CET)

Grillo: På Malldiskussion:Mineral fick jag för några dagar sedan vara med om något mycket hemskt för första gången i mitt redigerade här på Wikipedia, någon annan vågade inte ridigera mallen bara för att jag hade skapat den. Som jag skrev där så är detta något som jag ser mycket allvarligt på, har bara inte kommit på en bra fungerande lösning på det problemet än.

Rrohdin: En bättre dokumentation har den redan fått sedan jag började med att försöka få den att bli standard och en översättning skulle nog inte heller vara fel, kan kolla närmre på det under veckan. //Sertion ^disk.|Bidrag 9 mars 2009 kl. 07.26 (CET)

Precis vad jag menar. Det är inte första gången det kommer hända. Om man jämför instruktionerna för Mall:Navigationsruta med de för Mall:Navbox, och lägger till att parametrarna i den förstnämnda är på svenska, förstår jag verkligen varför man föredrar den förstnämnda. Vi får aldrig glömma WP:KISS och det faktum att folk som bidrar till Wikipedia alltid ska kunna göra det utan att vara datorexperter. Jag kan av egen erfarenhet säga att jag inte begripit mig på mallar sedan ifsatsen infördes för några år sedan. Då skapade jag ändå en hel del mallar omkring 2005, när jag precis satt mig in i hur det funkade då. Och om inte jag klarar av de nya mallarna, hur ska då betydligt mindre datorvana användare göra det? /Grillo 9 mars 2009 kl. 08.03 (CET)

I detta fallet så var det vid användning av en översatt mall med en relativt utförlig dokumentation som saken gällde, men jag förstår vad du menar. Men jag tror inte att ni förstår vad jag försöker göra.

Vilken av {{Datorspelsfakta}} och {{taxobox}} tror ni att en ovan mall-tillverkare skulle klara av att redigera? Båda är ett stort steg, men vilken är lättast att förstå? Om ni kan se skillnaden där så hoppas jag att ni även kan se vad mitt mål är: färre mallar med html och if-satser, fler mallar som använder metamallar.

Och, Rrohdin, du r inte den första som påpekar att dokumentationen är bristande, tyvärr så påpekar ingen av er som gör det vad som behöver fixas, jag kan inte fixa vad jag inte vet är trasigt. //Sertion ^disk.|Bidrag 9 mars 2009 kl. 08.17 (CET)

Sertion: (Malldiskussion:Mineral) Så förfärligt hemskt var det väl inte att jag innan jag gjorde en ändring föreslog några alternativ? Jag har sett att redigeringskrig lätt uppstår särskilt i ämnen där man själv inte är expert. Bättre att komma överens från början. --Wvs 9 mars 2009 kl. 08.54 (CET)

Faktiskt, om man tänker på att jag uppfattade det som att du menade "Efter som att du tycker att du är så bra på detta så vågar jag inte ändra något". Om man ser på det så så är det ganska hemskt. //Sertion ^disk.|Bidrag 9 mars 2009 kl. 09.02 (CET)

OK. Men nu var det faktiskt inte så som du uppfattat det - så slappna av!-Wvs 9 mars 2009 kl. 10.07 (CET)

Wikipedia Academy

Sue Gardner som är VD för Wikimedia Foundation skriver i sin något försenade månadsrapport för november, Report to the Board of Trustees: November 2008, att en Wikipedia Academy har avhållits i Lund. Återigen stort tack till alla som hjälpte till att göra det möjligt! Detta är en stor och viktig sak som hela världen inspireras av. För hösten 2009 siktar vi på att arrangera Wikipedia Academy tillsammans med Stockholms universitet. Den inom Wikimedia Sverige som håller i trådarna är Einarspetz. --LA2 10 mars 2009 kl. 18.26 (CET)

Hej hopp, nu finns även:

• Report the the Board, December 2008
• Report to the Board of Trustees: January 2009
• Report to the Board of Trustees: February 2009

framlagda. Men i dem nämns varken Sverige eller svenska Wikipedia. Ska vi se det som ett misslyckande? --LA2 11 mars 2009 kl. 22.31 (CET)

Vem är "vi"? Vems mål är det att omnämnas i den rapporten, och vad syftar det målet till? // habj 12 mars 2009 kl. 08.49 (CET)

Vilka de "vi" blir, som ska få tacken för att ha hjälpt till med Wikipedia Academy 2009 i Stockholm återstår ännu att se. Jag misstänker att du och jag kan komma att räknas in där. Vad tror du? --LA2 12 mars 2009 kl. 15.31 (CET)

Jag antar att LA2 vänder sig till alla intresserade Wikipedianer som är inne och läser Bybrunnen och ser detta, med frågan om det är något som "vi ska se som ett misslyckande". I det ingår som jag tolkar det också aspekten ifall man just tycker att det är viktigt, och kanske för vem? Är det kanske en invändning lite mot att skillnaden "vi som redigerar på Wikipedia" och Wikimedia Sverige är otydlig? --flinga 12 mars 2009 kl. 16.07 (CET)

Jag var nog medvetet otydlig när jag skrev "vi" och det kommer jag nog att fortsätta vara. Jag tror alla är överens om a) att Wikipedia Academy 2008 i Lund var bra för Wikipedia och dess anseende i Sverige med omnejd - även om detta är svårt att kvantifiera, b) att man inte alls behöver vara medlem i Wikimedia Sverige för att hjälpa till där, men också c) att utan Wikimedia Sverige hade det inte gått att ordna finansiering och föreberedelser för Wikipedia Academy. I arbetet med att förbättra Wikipedia har vi en stor verktygslåda: förkunskaper, kompisar, teknik, bibliotek, ... och föreningen Wikimedia Sverige. För deluppgift c var föreningen ett riktigt användbart verktyg. Men föreningen är inte ett mål i sig. Föreningen är dock inte bara ett verktyg för att hitta finansiering till arrangemang inom Sverige. Den är också en inspirationskälla för sina systerföreningar i andra länder. Nu kommer ju Wikimedia Norge och Danmark igång. De läser i Sue Gardners novemberrapport att svenskarna minsann kunde arrangera en Wikipedia Academy. Ja, här är det föreningen som symboliserar (jag använder inte ordet representerar) alla wikipedianer i Sverige, eftersom det är föreningen som har en fungerande informationskanal direkt in till Sue Gardners kontor. Men i decemberrapporten har "vi" inte bidragit med något liknande inspirationsmoment. Borde vi ha gjort det? Ska "vi" planera våra insatser så att "vi" blir synliga i varannan eller var tredje månadsrapport? --LA2 12 mars 2009 kl. 17.25 (CET)

Til LA2: Det er absolutt en inspirasjonskilde at man har klart å arrangere Wikipedia Academy i Sverige og det bør bidra til at vi i Norge også får til et slikt arrangement. Ulflarsen 13 mars 2009 kl. 12.55 (CET)

Redaktörer som inte själva skriver

Det finns vissa på WP som tagit på sig en redaktörsroll och ägnar tid åt att peta i andras artiklar, utan att skriva själv. Vår vän Gabbe.g är en sådan. Han har fått tillbakarullningsbehöriget och av vad jag sett av hans bidraglista gör han inget annat.

Det är inte bra om man administrerar och redigerar utan att själv ha erfarenhet av artikelförfattande. Det gör att man inte förstår vad som försiggår på WP, vad som är relevant eller inte relevant. Endast erfarna artikelförfattare bör få ansvar som tillbakarullare etc. Luke 11 mars 2009 kl. 16.55 (CET)

Alla har rätt att redigera i alla artiklar och göra vad de vill på Wikipedia. Att ha tillbakarullarbehörighet är inget speciellt, eftersom man inte kan göra mer än vad alla andra redan kan göra. Dessutom är det inte precis vackert att sitta här och snacka skit om andra användare. /Grillo 11 mars 2009 kl. 17.21 (CET)

Luke, ditt generaliserade påstående om att man måste skriva artiklar för att kunna rensa klotter saknar grund. Måste man kunna sy för att tvätta kläder? Du borde fokusera på det konkreta problem som du ser i stället för att göra dåliga abstraktioner. Har Gabbe.g gjort något fel? Går det inte att diskutera felet med Gabbe.g direkt? --LA2 11 mars 2009 kl. 17.28 (CET)

Många vill också redigera oinloggade, och loggar endast in för att till exempel redigera metasidor. Dessutom övergår många efter en viss tid till att göra annat än skriva artiklar, kanske för att de har vanan inne eller ser det som sitt kall. --Ace90 11 mars 2009 kl. 20.55 (CET)

Det är klart att vem som helst får göra vad som helst på WP, även prata skit om andra. Så ta inte i så byxorna spricker. Däremot borde det vara så att man måste skriva innan man skall redigera. Man sätter inte sjuor att undervisa doktorander. Den som inte skriver, kan inte stava, tror att bilder från Wikimedia Commons strider mot upphovsrättslagstiftningen. Man kan överhuvdtaget inte värdera vad som skrivs inom ett visst ämnesområde om man inte själv skriver där. Luke 12 mars 2009 kl. 18.05 (CET)

Om du anser att någon specifik användare är olämplig som tillbakarullare så bör du anmäla det på WP:BOÅ istället för att dra upp det här. Men Luke, du bör ha något betydligt bättre att komma med än allmän irritation över att någon är vänlig nog att granska de artiklar du har författat. Därutöver tycks du helt ha missat att läsa WP:ET och WP:GT. Njaelkies Lea (d) 12 mars 2009 kl. 18.35 (CET)

För övrigt finns det massvis med upphovsrättsbrott på commons: commons:Commons:Deletion_requests#Open_requests /Grillo 12 mars 2009 kl. 19.08 (CET)

Och det är INTE okej för "vem som helst får göra vad som helst på WP, även prata skit om andra". Artighet, mognad och ansvar säger jag. Bara för att jag inte skrivit artikeln om ett visst ämne så betyder det inte att jag kan ha kunskaper om det. /Natox 12 mars 2009 kl. 19.23 (CET)

Man kan inte bara häva ur sig att det "kan" vara upphovsrättsbrott helt obelagt, bara för att man klistrar in en bild. Jag vore väldigt tacksam om någon granskade de artiklar jag skrivit, men konstruktiv kritik har jag bara fått på en eller två artiklar. Det mesta handlar om att klistra in mallar som inte hör dit. Det är klart man kan ha kunskap om ett område även om man inte skriver om det, men jag menar att för att kunna göra korrekta redigeringar så måste man ha erfarenhet av att skriva artiklar.

För övrigt är det dubbelmoral här. Jag citerar: "Alla har rätt att redigera i alla artiklar och göra vad de vill [min emfas] på Wikipedia." Att jämföras med: "Och det är INTE okej för 'vem som helst får göra vad som helst på WP, även prata skit om andra'." Luke 13 mars 2009 kl. 09.25 (CET)

Om en bild som används här är upphovsrättsskyddad (det finns sannolikt sådana, även om jag inte kan peka ut någon) så är det väl bättre att ta den diskussionen på Commons, där bilden ligger. Åtminstone jag litar på att de som har konto där hanterar sådant. Lavallen 13 mars 2009 kl. 09.31 (CET)

Jag diskuterar inte bilden i sig, utan principen, att man hävdar upphovsrättsbrott utan argument; detta som ett led i min argumentation att det förekommer mycket oöverlagda redigeringar och att dessa skulle minska om bara de som skriver artiklar också redigerar.Luke 13 mars 2009 kl. 10.01 (CET)

Luke, så du menar på fullaste allvar att vi ska låsa upp meddelanden som detta? Hur skulle det fungera? Samma sak gäller mallar som {{navbox}}. Skulle någon få för sig att redigera den till att bara innehålla ett opassande meddelande så skulle det hamna i ca 16 000 artiklar, och det kan jag garantera dig skulle uppmärksammas negativt i media. //Sertion ^disk.|Bidrag 13 mars 2009 kl. 10.06 (CET)

Rekommendera mera!

Har folk glömt bort att man kan rekommendera artiklar här på Wikipedia? Det finns massvis av artiklar där ute som troligen inte skulle kunna kvalificera till utmärkt eller bra, men som ändå är värda att notera. Just nu verkar rekommenderade artiklar mest vara en inkörsport till nominering och antalet har till och med minskat sedan månadsskiftet. Antalet borde ju vida överskrida de sammanlagda antalet utvalda artiklar. Dessutom verkar det som att det ibland ställs orimligt höga krav på rekommendationerna och de flesta av de listade artiklarna är väldigt långa. Kom ihåg att även korta artiklar kan rekommenderas. Här verkar det som att det krävs lite djärvhet. Varenda litet uttalande behöver inte vara notförsett, utan det räcker med heltäckande källor. Det kanske är själva läsandet av artiklar som är tråkigt? Vi kanske mest är intresserade av att skriva? Jag tittade i alla fall igenom Special:Långa sidor (typ de 2000 största) för ett tag sen och skummade igenom en del artiklar som skulle kunna bli rekommenderade efter mer noggrann läsning. Dessa är av förklarliga skäl dock rätt långa:

Libanonkriget 2006 · Reformert kristendom · Abchaziens historia · Martin Scorsese · Big Ben · Kensingtonstenen · Robert Bresson · Kimon · Kyrkklocka · Monica Törnell · Gregorios av Nazianzos · Noam Chomsky · Kungsfiskare · Robert Downey Jr. · Skolor i Norrköping · Solzjenitsynaffären · Timring · Albatrosser · Gyllene snittet · Dionne Warwick · Lars Gathenhielm · Varnhems klosterkyrka · Louise Hoffsten · Sankt Jacobs kyrka · Ynglingaätten · Sveriges grundlagar · Gammalkils kyrka · Reijmyre glasbruk · Euromynt · Assata Shakur.

Som sagt har jag bara skummat igenom dessa, så de behöver nödvändigtvis inte uppnå kriterierna. Men å andra sidan finns 3000 artiklar kvar att skumma igenom på Långa sidor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 mars 2009 kl. 22.49 (CET)

Håller med! Särskilt tycker jag att vi bör gå igenom basartiklar och försöka rekommendera. Kanske nån känner för att dra igång en sån här Wikipedia:Veckans tävling/Rekommenderade basartiklar tävling igen? / Elinnea 12 mars 2009 kl. 19.29 (CET)

Jag tycker att det passar bättre för veckans samarbete, annars rekommenderar folket artiklar som inte uppfyller kriterierna bara för att få poäng. Dessutom rekommenderar jag nu artikeln Martin Scorsese. Jag hade diskuterad texten med huvudförfattaren och vi kom fram att den nästan är klart för nominering till "Bra artikel", men vid denna tid fanns ingen kategori "Rekommenderad". --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 12 mars 2009 kl. 19.42 (CET)

Jag håller med Nordelch, tycker inte man bör tävla i att "kvalitetsmärka artiklar" och liknande... /-nothingman- 12 mars 2009 kl. 19.48 (CET)

Vi har ju ändå 220 rekommenderade artiklar efter lite mera än ett halvår, så jag tror nog inte att det går någon nöd på projektet. Det är bara naturligt att det går upp och ner. Att det fungerar som en inkörsport till nivån bra är ju också positivt. Vi är rätt få som har märkt upp största delen av artiklarna, men väldigt många har märkt upp åtminstone en artikel. Jag tror att aktivitet smittar av sig, om man vill öka aktiviteten kan det vara bra att själv märka upp många artiklar. Angående basartiklarna så har många problemet att de är långa men källösa, alltså inte aktuella för någon kvalitetsnivå. Kortvariga tävlingar ändrar knappast på den saken. --Ace90 13 mars 2009 kl. 07.25 (CET)

Det är ju rätt. Vi har till exempel haft många tävlingar som inriktar sig på att utöka artiklar på sistone, men det kanske är dags för tävlingar som inriktar sig på att kvalitetssäkra artiklarna också? Till exempel genom att förse artiklar med källhänvisningar. Däremot återstår det väl att se om sådana tävlingar kan bli särskilt populära. -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 mars 2009 kl. 11.09 (CET)

Ser nu att nothingman redan påpekat detta ovan, men hade visst missat detta. -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 mars 2009 kl. 11.10 (CET)

Det kanske är naivt av mig att tro att folk kan klara av att följa enkla kriterier och tävlingsregler och inte fuska till sig poäng, bara för att vinna en tävling. Tycker inte att man ska undvika att ha tävlingar bara för att det kanske är nån som fuskar, utan att man bör lita på att folk följer reglerna. Nästa veckas tävling handlar om att förse artiklar med källor Wikipedia:Veckans tävling/Verifierbarhet mars 2009, mycket bra initiativ enligt min mening! / Elinnea 13 mars 2009 kl. 11.42 (CET)

Förebyggande låsning?

Skulle vilja be fler personer att titta på Diskussion:Lukas Romson. Artikeln skapades med skrivskydd, och det argumenteras för att skapa speciallösningar för vissa artiklar, som inte ska lyda under samma grundprincip som alla andra artiklar, nämligen att de ska kunna redigeras av alla. Detta skulle innebära ett steg mot administratörsstyre, och det är nog inte på det här sättet WP:Strunta i reglerna är avsett att fungera. /Grillo 12 mars 2009 kl. 11.19 (CET)

Enwp har redan en särskild senaste ändringar för denna typ av artiklar. Dags för det här oxå? /Lavallen 12 mars 2009 kl. 11.30 (CET)

Den där går till senaste ändringar för levande personer. Den går inte till senaste ändringar för låsta personartiklar. Sådant förekommer inte heller där, av anledningarna som har åberopats för den här artikeln. Att börja kategorisera levande personer är en helt annan fråga. /Grillo 12 mars 2009 kl. 12.15 (CET)

Det handlar väl snarare om att vi ska ha en bättre bevakning av biografier. Lavallen 12 mars 2009 kl. 12.24 (CET)

Vad har det med sakfrågan förebyggande låsning att göra? Att kategorisera artiklar (vilket i princip är ett krav för att kunna bevaka dem) på ett visst sätt är i min mening en helt annan fråga. /Grillo 12 mars 2009 kl. 12.27 (CET)

Det kanske var därför jag valde att inte svara i artikeldisskusionen.

Det jag presenterar är vad som kan vara en alternativ lösning till ett generellt problem för BLP. Lavallen 12 mars 2009 kl. 12.31 (CET)

Man får väl bestämma sig om man vill ha "Wikipedia den fria encyklopedin" eller "Wikipedia den låsta men bekväma encyklopedin". NERIUM 12 mars 2009 kl. 13.08 (CET)

Låsning är ett sätt att skydda sidor som ofta blivit vandaliserade eller ofta utsatta för klotter, men jag tycker nog inte att det är en metod som skall användas i förebyggande syfte. Ghostrider ♠ 13 mars 2009 kl. 22.06 (CET)

Egna åsikter eller originalforskning

Jag skulle gärna vilja ha en second opinion avseende Diskussion:Arn - Riket vid vägens slut#Wikikpedia:Ingen originalforskning.

Hur strikt bör vi begränsa argumentation i wikipedia-artiklar?

/Beckmans 12 mars 2009 kl. 20.59 (CET)

Jag anser att vi bör vara väldigt strikta. Det finns en hetsig diskussion under Förste sergeant (Sverige) som visar faran med för mycket privat tyckande/originalforskning. Mycket av det som påstås är säkert rätt, men bygger inte på belagda källor utan på egna erfarenheter och eget gjorda jämförelser. Eftersom vi skriver anonnymt kan vi aldrig veta kompetensen hos den som skriver: Är det korrekta slutsatser eller fria fantasier? Luke 13 mars 2009 kl. 09.14 (CET)

Så länge det är frågan om artiklar som läses av många med någon mån av erfarenhet eller expertis har vi någorlunda kontroll, då dessa andra ifrågasätter slutsatserna om de inte känner igen dem. Problemet gäller alltså i första hand marginalartiklar och artiklar om specialområden. (Påståenden som ifrågasätts och inte kan styrkas bör så klart strykas.)

Vi har också ett parallellt, kanske betydligt värre problem: felaktiga påståenden med källor som aldrig kollas upp. Jag vet inte hur allmänt utbrett fenomenet är, men åtminstone enstaka skribenter i enstaka artiklar har visat sig tolka i och för sig gedigna källor helt enligt eget huvud. Källorna kan också vara helt oseriösa eller ha egna intressekonflikter. Problemet är särskillt stort då det gäller källor som inte är tillgängliga på nätet och därför sannolikt kontrolleras mycket sällan. Verifierbarhet är en fin tanke, men garanterar inte kvaliteten om påståenden inte de facto verifieras.

--LPfi 13 mars 2009 kl. 10.41 (CET)

Finns det upphovsrätt på Wikipedia som hindrar redigeringar och ändringar?

En annan skribet - eftersom jag fick skäll för att jag nämnde namn ovan, så får vederbörande bli anonym - påstår följande:

"Hej Luke! Jag har återställt men vill inte att du ska se det som att jag tar ställning i sakfrågan. Dock vore det rimligt att du tar upp saken på Diskussion:Finländska armén. Men framförallt innebär det faktiskt ett upphovsrättsbrott [min emfas] att klippa och klistra med artiklar som du gjorde. Det du kan göra om du vill flytta en artikel dit det redan finns en är att begära detta på WP:BOÅ."

Alltså: Jag trodde man gav upp all upphovsrätt på WP, men det gäller alltså inte? Kan jag åberopa upphovsrätt för texter, eller är det bara redigeringar som är upphovsrättsskyddade?

Luke 13 mars 2009 kl. 09.10 (CET)

Mnja, Wikipedia är ju faktiskt skyddat av upphovsrättslicensen GFDL. Det man ger upp är sina egna anspråk på upphovsrätt till en text eller bild. Det misstag du gjorde (som jag förstår det) var att klippa och klistra text från en artikel till en annan, vilket medför att historiken uteblir - det ser helt enkelt ut som det är du som skrivit den aktuella texten, trots att det ursprungligen var någon annan som gjorde det. Jag misstänker att det var det som användaren du refererar till menade. Riggwelter 13 mars 2009 kl. 09.33 (CET)

Ett misstag som är lätt att göra. Lavallen 13 mars 2009 kl. 09.36 (CET)

Att det var olämpligt förstår jag, men jag har svårare att förstå att det är ett upphovsrättsbrott. WP:s material används ju flitigt på alla möjliga dublett- och skuggsidor. Om författarna ger upp sin upphovsrätt betyder det väl att det är fritt fram att ändra och flytta. Det är ju hela WP:s idé. Luke 13 mars 2009 kl. 09.57 (CET)

Varför inte läsa GFDL istället för att argumentera? GFDL är inte detsamma som Public domain. Och varför gör du sådant som är olämpligt om du vet att det är olämpligt? Sluta med det. - gthyni 13 mars 2009 kl. 10.11 (CET)

Innebörden är typ att författarna inte ger upp sin upphovsrätt helt och hållet, men tillåter fri användning av materialet så länge licensvillkoren i GFDL följs. -- BoiVie  13 mars 2009 kl. 10.18 (CET)

Samma misstag görs av andra dagligen så det är fullt förståeligt, tror att väldigt många råkat göra så någon gång, kanske jag med. Men man behåller faktiskt själv upphovsrätten på all text man själv har skapat och lägger in på Wikipedia, såvida man inte aktivt väljer att avsäga sig den rätten. Det man gör under den normala licensen är att man tillåter andra att sprida och ändra i materialet så länge villkoren i GFDL följs, men man har själv fortsatt alla rättigheter kvar till sin text (dock bara den text man helt själv står för och inte den text som blir resultatet av andras ändringar).

Inklippt avsnitt: GNU Free Documentation License (GFDL eller GNU FDL) är en upphovsrättslig licens vars syfte är att befrämja spridning och utveckling av textdokument. Envar får fritt förändra och sprida verk som ges ut enligt villkoren i GFDL, under förutsättning att licensen bibehålls och att alla som bidragit tillskrivs sin upphovsrätt.

Det ska alltså bland annat gå att se vem eller vilka som är författare till materialet och det är därför man inte kan klippa och klistra när man vill flytta en artikel (såvida man inte själv är den enda författaren), då förloras den informationen. Samma sak med alla dessa skuggsidor, de måste även de följa villkoren i GFDL om de vill kopiera Wikipedia lagligt, om sedan alla gör så är en annan sak. Njaelkies Lea (d) 13 mars 2009 kl. 10.19 (CET)

Bättre att läsa Wikipedia:Hur man flyttar en sida#Klipp-och-klistra-flyttningar. Upphovsrättsbrottet i fråga består väl snarare i att klipp-å-klistraren plötsligt står som bidragsgivare istället för den verkliga skribenterna. Detta har diskuterats fram och tillbaka på flera ställen, jag minns tyvärr inte var nånstans. //Knuckles...wha? 13 mars 2009 kl. 10.22 (CET)

Ett litet sidospår. Jag har ibland i för exempelvis brittisk brutalism där några av underartiklarna redan fanns tagit några rader från andra artiklar och lagt in i en artikel med en hänvisning {{huvudartikel|Xy}}, räcker det eller borde jag i redigeringsrutan påpekat att de berörda raderna var från den artikel och bör jag göra det nu på diskussionssidan?--Ankara 13 mars 2009 kl. 10.27 (CET)

Det smidigaste är om du anger var du tar texten ifrån i redigeringskommentaren. Detta anser förmodligen de flesta vara tillräckligt för att följa GFDL (sen finns det extremtolkningar). Om du glömde skriva en redigeringskommentar kan det vara lämpligt att istället skriva ett kort meddelande på diskussionssidan. /Grillo 13 mars 2009 kl. 11.42 (CET)

Utan att veta vilken artikel det handlar om och vilken text som klipptes varifrån och klistrades in var då, så blir hela den här diskussionen bara en gåta och ett slöseri med tid. Givetvis klipps och klistras det en hel del text, utan att strikt följa GFDL, och så har vi alltid gjort i Wikipedia och andra wikis. Men täcks det aktuella fallet av denna praxis, eller innehöll det någon ytterligare detalj som gjorde det till ett upphovsrättsbrott? Användaren Luke har bidragit sedan 2006 men saknar användarpresentation och det gör inte saken lättare att bedöma. Om du vill ha stöd och hjälp, bör du formulera och presentera dig begripligt. Det finns förvisso inget tvång att presentera sig, men ingen är heller tvingad att hjälpa dig. --LA2 13 mars 2009 kl. 20.35 (CET)

Fler åsikter skulle vara önskvärt angående...

...diskussionen om bildbylines här: Wikipedia:Bildfrågor#Bildbylines igen. Ghostrider ♠ 13 mars 2009 kl. 22.21 (CET)

Relevans i gamla artiklar

Här märktes en gammal artikel från 2005 med relevanskontroll. Detta tycker jag är olyckligt. När en artikel har funnits så länge kan man inte längre räkna med att folk kommer att hitta den lätt, och relevanskontrollen blir alltför lätt en raderingsmall. I det här fallet funkade systemet, men jag har sett exempel där det inte gått lika bra (av naturen svårt att hitta exempel eftersom raderade artiklar inte syns i några kategorier). Jag rekommenderar när det gäller gamla artiklar som funnits i mer än ett par månader, att de när relevansen tvivlas på istället tas till WP:SFFR. Där är det fler som får titta på artikeln, och situationen blir mindre stressad. Där går också att ta reda på hur man ska undvika framtida länkröta. Egentligen bör nog en artikel som funnits i minst ett halvår aldrig raderas helt, utan i så fall omdirigeras någon annanstans så att länken inte bryts. /Grillo 13 mars 2009 kl. 11.39 (CET)

Om man hittar en gammal artikel, där relevans inte framgår, tycker jag att det är bättre att märka den och diskutera på diskussionssidan, så att den kanske kan utökas och relevans kan komma att framgå istället för att direkt ta upp den för radering på SFFR. Det kanske inte är så att jag anser att den bör raderas, ska jag ändå anmäla den för radering, menar du? Mindre stressad, sffr-diskussioner brukar ju vara avklarade på några dagar/en vecka, medan relkollärenden får några månader på sig och man kan låta folk i lugn och ro leta källor och sådant som kan göra att relevansen framgår. Vart menar du att man ska omdirigera raderade artiklar? Jag tycker ditt exempel tydligt visar varför det är så bra med relkoll, någon undrar över relevansen och märker artikeln, frågan diskuteras och artikeln fylls på och relevansen framgår och artikeln behålls i bättre skick än den var tidigare./ Elinnea 13 mars 2009 kl. 12.01 (CET)

Vi kanske har olika erfarenheter av relevanskontrollen. Enligt min erfarenhet går det ofta alltför snabbt att "gå igenom" ett relevanskontrollfall. Vill man inte radera artikeln finns det väl ingen anledning att relevansmärka den från första början? /Grillo 13 mars 2009 kl. 12.05 (CET)

Min erfarenhet är att det tar minst ett par veckor/ärende men ofta närmare några månader. Få artiklar raderas inom några dagar, det är sådana som egentligen borde ha märkts med radera från början. Man märker inte en artikel med relevanskontroll för att man bestämt vill radera den, utan för att man vill diskutera huruvida artikeln är relevant att ha med i ett uppslagsverk eller ej, man kan vara osäker, är man helt säker att den ska raderas märker man den med {{radera}}. Relkoll är även för de ärenden där ämnen kan vara relevanta i ett uppslagsverk, men att det inte framgår av artikeln i nuläget, genom att märka dem med relkoll så ges tid att lägga till mer så att relevansen tydligt framgår. / Elinnea 13 mars 2009 kl. 12.17 (CET)

Relevans- och källfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Därför känns denna fråga viktig för mig. För artiklar som funnits länge, och som alltså länge kunnat modifieras och förbättras av läsare, är det särskilt olyckligt om man far alltför hårt fram med krav på t.ex. källbelägg. Det kan lätt bli så att obekväma sakförhållanden på det sättet rensas bort medan angenäma felaktigheter får finnas kvar. Samma sak gäller ibland frågan om en artikel är berättigad eller inte. En artikel som egentligen inte borde platsa här, men som har överlevt undangömd i något hörn, gör väl oftast inte så stor skada. Bara det faktum att den funnits här länge kan ju ha påverkat wikipedia. Man har kunnat länka till artikeln och inte behövt utforma andra artiklar såsom om den inte funnits. Även om det har varit en kort artikel så har man ju kunnat föreställa sig att en dag så kommer stubben att ersättas av något bättre...

Vi måste tänka på vem Wikipedia är till för. Vill vi skapa något som är till för att användas av andra, eller vill vi skapa en spännande sysselsättning åt oss själva? Om vi tänker på den icke-insatte läsaren så är mallarnas utformning lite olämplig. Det är dumt med en stor skylt som visas för oinloggade. Den sortens skyltar är vettiga för nya artiklar, särskilt om de anonyma IP-wikipedianer är medförfattare, men inte för något som funnit i åratal. Där hade det behövts en motsvarande men diskretare mall, men med samma slags datering och kategorisering.

Vi skulle också behöva en ny approach till hur sv.wikipedia ska kunna prioritera att höja kvaliteten på de mest lästa artiklarna istället för att planlöst upptäcka en artikel här och en artikel där lite då och då.

/Degeröbo 13 mars 2009 kl. 13.15 (CET)

Eller varför inte bara en kategori i sådana fall? Lavallen 13 mars 2009 kl. 14.18 (CET)

En mall ger enklare/bättre möjlighet till tidsstämpling. Dessutom är vi vana att använda mallar som kategoriserar, då är det förvirrande om man kan göra både ock.

/Degeröbo 13 mars 2009 kl. 14.42 (CET)

Låt säga att jag skulle ha skrivit en artikel om min moster (en trevlig, men högst ordinär kvinna) nångång 2004 och ingen har kollat på den artikeln sedan dess. Man kan naturligtvis tycka att den artikeln inte direkt skulle skada någon, men det är ju ett lite omvänt synsätt, ska vi ha artiklar om allt som inte kan skada, istället för det som hör hemma i ett uppslagsverk? Är ett ämne inte relevant (t.ex min moster) så är det inte det oavsett om jag skulle skrivit om det 2004 eller 2009. Jag tycker att det verkar märkligt om man skulle ha olika mallar beroende på när en artikel skrevs. Relkollmallen har minskats avsevärt på sistone, så nu är det inte längre nån stor skylt. Däremot håller jag till fullo med om att vi borde satsa på att förbättra de mest lästa artiklarna], starta gärna en ny diskussion kring det, eller varför inte ett projekt som fokuserar på den saken? / Elinnea 13 mars 2009 kl. 16.26 (CET)

I sådana fall tycker jag att om du själv kommer på det, och du är den som stått för det mesta av innehållet i texten, så kan du ju kolla vad som är relevant att lägga till i artiklar som länkar till den, ta bort länkarna, och sedan föreslå radering av de special:Övergivna sidor som inte hör hemma här — men att lägga energi på att i större utsträckning än hittills behandla sådana här frågor i t.ex. WP:SFFR, det är onödigt slöseri, om vi inte gör det på ett rationellt och organiserat sätt. Vi ska rikta våra ansträngningar dit där de bäst behövs och gör störst nytta!

/Degeröbo 13 mars 2009 kl. 17.15 (CET)

Fortsättning följer på Wikipediadiskussion:Relevanskriterier. NERIUM 14 mars 2009 kl. 21.55 (CET)

Spännande lördag!

Det ser nu ut som det kommer en debattartikel i Svd på lördagen av stort intresse för oss.

Klockan 14 börjar sedan årsmötet i Wikimedia Sverige i Kungliga biblioteket dit alla intresserade är välkomna. Riksdagsman Karl Sigfrid har erbjudit sig vara ordförande om mötet så önskar. På programmet förutom sedvanliga punkter:

• en film där välkända wikipedianer i arbete kan ses
• Diskussioner runt museers och institutioners (o)vilja att erbjuda foton till Wikipedia(Commons), och de mycket intensiva aktiviteter denna vår försiktiga förfrågan lett till
• Vår ide att försöka få till lokala kontaktpersoner runt om i landet för att öka den lokala aktiviteter bland wikipedianer med hjälpa av wikifikor, fotosafaris mm
• Förslaget att ha ett paraplyprojekt som resursmässigt kan hjälpa till olika lokala initiativ som vill ge mervärde till Wikipedia.
• Förslaget att driva en Wikipedia Academy med Stockholms universitet som värd, med en delvis lite annan målgrupp än förra året, så även denna insats ger stöd åt årets fokusområde Upphovsrätt och att få in fler bilder i Wikipedia(Commons).

Vi bjuder på kaffe med bulle och de 25 första får också vår verksamhetsberättelse i tryckt form. Wanpe 13 mars 2009 kl. 14.16 (CET)

Tillåts en icke-medlem av föreningen tillträde, om denne lovar vid sin själ att skaffa medlemskap för 2009? :s xenus 13 mars 2009 kl. 16.32 (CET)

Så klart att det gör! Men du har tyvärr ingen rösträtt om du inte skaffar ett medlemskap där. M.M.S. (medlem) 13 mars 2009 kl. 16.37 (CET)

Som MMS skriver, alls inget krav på medlemskap eller ens att vilja skaffa något för att vara med och lyssna. Wanpe 13 mars 2009 kl. 17.06 (CET)

Haha, okej, vad skönt... xenus 13 mars 2009 kl. 17.09 (CET)

När är egentligen deadline för att betala årsavgiften? Helst efter löning... /Grillo 13 mars 2009 kl. 21.11 (CET)

Det beror på när du betalade senast, stadgarna är rätt generösa. /Ainali 13 mars 2009 kl. 21.22 (CET)

Skulle någon kunna komma ihåg att ta en bild på Karl Sigfrid och lägga in den?--Magnus242 13 mars 2009 kl. 22.24 (CET)

Jag har med mig en kamera och ska göra mitt bästa. /Ainali 13 mars 2009 kl. 22.31 (CET)

(Red.konfl.)Jag ämnar ta med min kamera imorgon, och kommer försöka ta någon bild på honom. (Med tanke på vilka åsikter Karl Sigfrid har torde det dock inte vara jättesvårt att få honom att släppa någon bild han tagit själv av sig själv fri.) Calandrella 13 mars 2009 kl. 22.33 (CET)

(BK)Jag tar också min kamera med mig :) --Prolineserver 13 mars 2009 kl. 22.34 (CET)

Bättre upp. Karl ska försöka få Moderaterna att släppa bilder på alla sina riksdagsledamöter fria (han är fullt införstådd med vad som menas med "fri" i det här fallet). Just Karl tog jag en hel del bilder på, och dessa ska jag ladda up till Commons i samband med uppladdning av de andra bilderna från årsmötet. Ett urval av bilderna jag tog finns på min blogg. Calandrella 15 mars 2009 kl. 13.10 (CET)

Läs om årsmötet på användare:Calandrellas Blogg.Wanpe 15 mars 2009 kl. 06.42 (CET)

Veckans Tävling Verifierbarhet

"Det är viktigt att sådant som skrivs i ett uppslagsverk är korrekta uppgifter och etablerad vetenskap. Det ska alltså vara möjligt att kontrollera, eller verifiera, kunskapen i andra pålitliga källor. Det är på många sätt en trovärdighetsfråga. Wikipedia ska inte syssla med egen forskning eller skvaller, utan med att vidarebefordra kunskap på ett seriöst sätt." Wikipedia:Verifierbarhet

Veckans tävling från måndag har ett helt nytt koncept. (Åtminststone jag har inte hittat något liknande i arkivet.) Det handlar om de tre viktigaste sakerna i en artikel: källorna, källorna och källorna.

Exakt vilken referensteknik som används bestämmer inte tävlingsledaren, det bestämmer ni. Exakt vilken typ av källa som är "pålitlig" beror på sammanhanget. Därför är tolkningen av reglerna generösa. Det viktiga är att Wikipedia förbättras. Lycka till! Lavallen 14 mars 2009 kl. 17.27 (CET)

Ett mycket bra initiativ! Hoppas att det lockar många deltagare! Det är rätt många basartiklar som saknar källor, och som kanske skulle kunna nå rekommenderad-nivå om de hade det, så jag hoppas att någon eller några kan fokusera på dessa artiklar, även om det givetvis är bra att lägga till källor till andra artiklar också! / Elinnea 15 mars 2009 kl. 10.05 (CET)

Ett intressant alternativ - jag ville dock denna gång vara bred i urvalet, då tävlingsformen är ny. Men det finns fler veckor. Lavallen 15 mars 2009 kl. 11.10 (CET)

Känn er fria att byta "veckans tävling" i natt och sparka igång med källsöket. - Jag kommer inte att kunna besöka denna plats igen förrän imorgon fm. Lavallen 15 mars 2009 kl. 20.48 (CET)

Historisk stat

Jag har skapat Mall:Historisk stat. Den behöver dock putsas till innan den kan användas. Hjälp gärna till med detta! Se också Användare:Maukie/Sandlåda 3. //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 3 mars 2009 kl. 15.46 (CET)

Bra! Jag har lite funderingar (kommer att använda den här mallen en hel del) som jag kan ta på malldiskussionssidan, men en sak som jag vill fråga är: Är själv omåttligt förtjust i flaggnavigationen i engelska wikipedias motsvarande mall (se t.ex en:South Yemen), även om jag tycker att flaggbilden ska länka till samma artikel som den lilla pilen. Är det något vi vill ha här också? Jag kan bygga i sådana fall. //Rotsee 4 mars 2009 kl. 10.42 (CET)

Flaggnavigationen ar valdigt bra och jag anser absolut att den bor inforas! Keep it up! Jopparn 4 mars 2009 kl. 11.41 (CET)

Håller med! Kan någon fixa det? (Apropå Sydjemen så är vår artikel på sv pinsamt kort.) //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 4 mars 2009 kl. 21.23 (CET)

Jag kan fixa, dock forst nasta vecka. //Rotsee 5 mars 2009 kl. 10.07 (CET)

Härmed fixat! //Rotsee 16 mars 2009 kl. 17.26 (CET)

Mallen finns på prov i artikeln Biafra, samt fortfarande i min tredje sandlåda. //»Maukie (Diskussion · Bidrag) 4 mars 2009 kl. 21.25 (CET)

Ser bu att den behöver omarbetas lite. Nowrap används, detta bör rättas till, det är bättre att ha två separata delar för startskicket. Samma med vertical-align, som inte gör något. //Sertion ^disk.|Bidrag 5 mars 2009 kl. 10.28 (CET)

Illustration önskas

Jag har påbörjat en halvfri översättning av en:Help:Page history, eftersom jag tycker vi har dålig dokumentation om detta. Om någon vill fixa en svensk version av File:Screenshot page history.png så vore det prima. // habj 15 mars 2009 kl. 02.46 (CET)

Bilden är ju en skärmdump av en:Help:Page_history, dvs den (svenskspråkiga) sida du håller på med. Vilken svwp-sida vill du ha skärmdump på (med siffror i gula rutor)? /Mikael Lindmark 15 mars 2009 kl. 09.47 (CET)

Vilken som helst som innehåller exempel på allt som siffrorna ska exemplifiera. Något där ingen agerat det minsta kontroversiellt, så ingen bryr sig om att ens ageranden lyfts fram på detta sätt... historiken från någon artikel om en fågel eller vad som helst. Någon sida som många redigerat Känns det besvärligt att välja kan jag jaga exempel.

Siffrorna kan ha vilken färg och utformning som helst som ser tydligt och bra ut, det väljer du (eller vem som nu kommer att göra bilden). // habj 15 mars 2009 kl. 10.30 (CET)

Laddade upp Älghistorik-090315.png om den skulle viljas användas. //Sertion ^disk.|Bidrag 15 mars 2009 kl. 11.54 (CET)

Tack! Testar att lägga in och sätta text till. // habj 15 mars 2009 kl. 12.20 (CET)

Jag tycker både exemplet och typen av användare som redigerat blev mycket lämpligt! /Mikael Lindmark 15 mars 2009 kl. 13.07 (CET)

Bilden behöver nog lite jobb - men vi behöver inte dra alla detaljerna på Bybrunnen. Över till Wikipediadiskussion:Versionshistorik. // habj 15 mars 2009 kl. 13.20 (CET)

Sidan Wikipedia:Hur man läser Wikipedia har en rad sådana illustrationer, dock utan nummer. Se till att kategorisera de bilder ni lägger upp på Commons. --LA2 16 mars 2009 kl. 15.43 (CET)