Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2007/November

Wikipedia:Ingen egen forskning

Jag har skrivit några meningar på sidan Wikipedia:Ingen egen forskning. På diskussionssidan där kan en eventuell diskussion föras om hur svenska Wikipedia-deltagare ser på frågan. Jag är förvånad att någon sådan här sida inte verkar finnas på svenska WP; kanske har jag letat dåligt? Ulner 3 oktober 2007 kl. 00.44 (CEST)

Det enda jag sett står här: Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Ingen samling av originalidéer. /NH 3 oktober 2007 kl. 02.08 (CEST)

Alla är mycket välkomna att bidra till Wikipediadiskussion:Ingen egen forskning. Ulner 19 oktober 2007 kl. 00.33 (CEST)

Riskerar krav på källhänvisningar att göra det lättare för POV-pushare, eller för de som vill föra fram sin "egen forskning". Se mycket gärna diskussion Wikipediadiskussion:Ingen egen forskning. Ulner 21 oktober 2007 kl. 23.52 (CEST)

Ingen egen forskning?

I viss akademisk litteratur kan muntliga källor anges (de värderas och används förstås på ett annat sätt än skriftliga), men jag vet inte hur gemenskapen ser på dem här? Om de betraktas som egen forskning eller inte? Har för mig att jag sett någonstans att de inte är okej, och frågar sedan jag i artikeln Sankt Pauli kyrka, Malmö läst att den användare som på senare tid utökat artikeln samlat info bl.a. genom att intervjua en författare till en informationsbroschyr. Själv tycker jag — i ljuset av att de flesta påståenden här helt saknar källa — att det är bättre att uppge en muntlig källa än att låta bli (vilket ofta kan vara alternativet), men vad har ni andra för tankar?--Bero 11 oktober 2007 kl. 23.29 (CEST)

Tja, en forskare som skriver en akademisk text står för sin text personligen och sätter sitt anseende och sin trovärdighet på spel varje gång en källa anges. En Wikipedia-artikel har inte en upphovsman med personligt ansvar för innehållet och alltså finns inget personligt anseende och ingen personlig trovärdighet att lägga bakom en hänvisning till en muntlig källa. Det finns därmed ingen möjlighet att bedöma trovärdigheten bakom den muntliga källan. /Dewil 11 oktober 2007 kl. 23.35 (CEST)

Jag tycker personligen att en källa alltid är att föredra framför att inte ha en källa alls. Alla källor är naturligtvis inte av den dignitet att uppgiften i alla lägen ska finnas kvar ifall den i frågasätts. Om uppgiften ifrågasätts och artikelförfattaren misslyckas med att övertyga om att uppgiften är sann så kan uppgiften inte anses vara tillräckligt tillförlitlig och bör tas bort. ~ Dodde 11 oktober 2007 kl. 23.40 (CEST)

Instämmer med att en vag källa ofta är bättre än ingen alls, om vi pratar om okontroversiell fakta. Om någon seriös användare exempelvis varit på en guidad visning i en kyrka och skriver om detta, skulle jag tycka att det kan anses som en tillräcklig källa. Om man spetsar det lite , finns inga generella källor som är helt pålitliga, men det finns ruskigt bra punktkällor på enstaka påståenden. Kan det förväntas att någon undrar varför en uppgift finns med, kan det vara skäl att ta med den vaga källan. Handlar det däremot om en text, som förutsätter en icke lekmans bedömande, blir det givet svårare att godta en anonym källa.
/Ronny 12 oktober 2007 kl. 00.49 (CEST)

På sikt tycker jag inte vi ska godkänna muntliga källor, men i ett övergångsskede är de bättre än ingen källa alls. Som det ser ut idag saknar många Wikipedia-artiklar referenser/källor, ofta även i kontroversiella frågor. Ulner 15 oktober 2007 kl. 02.29 (CEST)

Syftet med källor i artiklarna är att de skall verifiera innehållet. En muntlig uppgift kan inte vem som helst kolla upp. Jag har själv vid något enstaka tillfälle använt mig av muntliga uppgifter i akademiska texter, detta har varit fall då uppgiften inte finns i tryck (t.ex. en uppgift om vad som påträffats vid en ännu opublicerad utgrävning eller liknande). Detta är dock inom ramen för "egen forskning", något som ju Wikipedia inte publicerar. Vi skall bara publicera sådant som redan är accepterat och som sådant bör uppgifterna redan finnas i tryck, och muntliga uppgifter torde vara överflödiga. Om vi börjar tillåtat muntliga källor kan det dessutom motverka syftet och stoppa upp det viktiga arbetet med att källbelägga uppgifter genom att läsare upplever påståenden som fullödigt källbelagda, trots att det bara rör sig om en muntlig uppgift som ingen kan kolla upp (med mindre än att man söker upp sagespersonen, vilket väl inte är att rekommendera). Ingen källa är alltså bättre än en muntlig. --MiCkE^d_b 15 oktober 2007 kl. 20.06 (CEST)

Du utgår här ifrån att den muntliga uppgiften är kontroversiell, vilket nog knappast var vad Ulner menade. Det handlar alltså inte om egen forskning såsom jag tolkar det egen forskning innefattar ifråga om nya och spännande rön. Sådana uppgifter ska inte skrivas in i Wikipedia, vare sig med eller utan muntlig källa. Men för de uppgifter som ändå kan skrivas i Wikipedia, borde en muntlig källa vara bättre än ingen källa alls, om än inte tillräcklig för verifiering om den ifrågasätts. ~ Dodde 15 oktober 2007 kl. 20.34 (CEST)

Som jag skrev ovan tror jag att muntliga källor kan stå i vägen för riktiga källor, alltså om det finns en muntlig källa så gör det andra mindre benägna att lägga in en tryckt källa. Dessutom förstår jag inte vitsen, okontroversiella påståenden går oftast lätt att hitta andra källor på, t.ex. ett annat uppslagsverk eller en bok på biblioteket (eller en websida för den delen) varför jag tycker att muntliga källor ställer till mer skada än nytta (eftersom de ändå inte tillför något på verifieringssidan). Därtill tycker jag att det skulle vara direkt olämpligt att lägga i refferenser av typen: Stockholms slott är en stor byggnad (muntlig uppgift, guiden på Stockholms slott), detta kommer bara att dra ned trovärdiheten, inte öka den. --MiCkE^d_b 15 oktober 2007 kl. 20.43 (CEST)

Jag tror det är viktigt att källor går att kontrollera alltså personen är en sådan man kan ta reda på vad han/hon tycker tänker. Så det inte blir person X sakt mig att så är det. Men X är okänd person som inte går nå eller bekräfta vad han tycker om frågan med ex vad han har gjort.Wolfmann 15 oktober 2007 kl. 20.48 (CEST)

Det kanske kan vara bra att inte vara alltför kritiska till källans art redan i detta stadie, när det alltid står var och en fritt att ifrågasätta information och dess källor om det skulle behövas. I den utmärkta artikeln om Karlstads domkyrka gick det igenom nålsögat på WP:AN att artikelförfattaren själv hade inhämtat några uppgifter utifrån en "guidad visning 2007". I mina ögon, och i dess sammanhang, tycker jag att det är en fullt trovärdig källa som är gjord av en "skolad" wikipedian. Trovärdigheten skulle inte öka för mig om detta hade stått på en vanlig webbsida av något slag. Det skulle kännas något fyrkantigt, alldeles i onödan, om vi skulle kategoriskt klassa ned något som inte kan sägas vara "egen forskning", då det inte dras några tyngre akademiska eller vetenskapliga slutsatser vid inhämtandet av sådan okontroversiell information. "Det vatten du hämtar ur bäcken lär dig känna källan".
/Ronny 15 oktober 2007 kl. 21.17 (CEST)

Jag håller helt med Ronny, det beror alldeles på vilken typ av uppgift som ges av den muntliga källan. I det nämnda fallet, tycker jag att den guidade visningen är betydligt bättre än ingen källa alls. Om någon hittar en skriftlig källa så är det ju såklart bättre eftersom den lättare kan verifieras. Men man får helt enkelt se till sammanhanget och inte förbjuda vissa källor och lovprisa andra rakt av då dessa inte bara på grund av källans karaktär alltid behöver vara sann. Att en mindre trovärdig källa skulle stå i vägen för en mer trovärdig tror jag inte på. Om uppgiften som sådan ifrågasätts så får ju källans eller resonemangets trovärdighet värderas från fall till fall, och uppgiften tas bort om källan i sammanhanget inte värderas som tillräcklig. Närmare än så kommer vi nog inte. ~ Dodde 15 oktober 2007 kl. 22.36 (CEST)

(Karlstads domkyrka har nu förändrats något. /NH 17 oktober 2007 kl. 15.20 (CEST))

Tillåtelse att ladda upp bild

Frågan flyttat till Wikipedia:Bildfrågor#Tillåtelse att ladda upp bild --Rosp 19 oktober 2007 kl. 10.10 (CEST)

Angående alla albumstubbar

Jag fick nyss en idé. Vore det inte vettigt att skapa diskografiartiklar om artister där man kan samla deras album? Då kan vi infoga samtliga albumartiklar i den samlingsartikeln och kan föra ut diskografin från artistsidan (en artikel om en liten artist kan samla diskografi och info om samtliga album på artistsidan). På det sättet slipper vi alla albumstubbar, och blir någon artikel om ett album extra lång kan man naturligtvis som vanligt bryta ut den. Det finns ju också en poäng att bryta ut artiklar om speciellt stora album av jätteartister. Enda problemet jag kan se är kategoriseringen, kategorierna för Musikalbum 2000 osv blir svåra att fixa, och iw-länkarna blir ett klart problem. /Grillo 17 oktober 2007 kl. 20.49 (CEST)

Kan man inte lägga in kategorier i redir-sidor, som gör att vissa album ligger i t.ex "Kategori:Musikalbum 1998", medans ett annat album, som leder till samma sida istället ligger i "Kategori:Musikalbum 1925".? //моралист моралистович 17 oktober 2007 kl. 20.52 (CEST)

Jag förstår inte rikitgt vad som är problemet? Google-söker man på ett albums namn hittar man det enklast genom att det finns en artikel som heter likadant. Vårt sätt att skapa album-artilar skiljer sig inte heller åt gentemot exemepelvis hur man gör på en:wp. Hakanand 17 oktober 2007 kl. 21.17 (CEST)

Som Hakanand. Den lilla antimergisten i mig säger nej, kanske efter att ha sett vissa svårlästa diskografiartiklar på enwp. Men det finns också en tanke med att ett uppslagsord ska leda till en artikel om just det uppslagsordet, och för mycket sammanslagning gör det svårare att hitta information. Det enda riktigt bra, i min mening, med att slå ihop just diskografiartiklar är att det blir lättare att söka en låttitel och få veta vilket album låten tillhör. —CÆSAR 17 oktober 2007 kl. 21.32 (CEST)

Jag kan inte riktigt se det logiska i att alla artister som nått över relevanströskeln automatiskt ska ha en artikel per album. Artiklar som dessutom ofta inte innehåller mer än en låtlista och ibland inte ens har en referens till vilken artist det handlar om. Jag stöder absolut förslaget om diskografiartiklar, gärna infogade i huvudartikeln om artisten så länge det inte rör sig om mer än 2-3 album. Färre artiklar skulle kanske också leda till att det blev mer välskrivna artiklar - i nuläget har små musikartiklar en avsevärt lägre grad av språkriktighet och wikifiering än små artiklar i allmänhet (baserat på ca 1 månads kategorisering av ca 2000 okategoriserade artiklar). Jorva 17 oktober 2007 kl. 22.32 (CEST)

Om musikartiklarna nu är så dåliga kan man väl försöka förbättra dem iställer. Jag vet flera bra informationssidor, förutom artisternas och gruppernas hemsidor och fansites. På http://www.slba.se/ står mycket om låtskrivare och musiker. På www.hitparad.se kan man se hur album och singlar placerade sig i Sverige, och med länkar till många andra länder. J 1982 17 oktober 2007 kl. 22.53 (CEST)

Som J 1982.//Hannibal 17 oktober 2007 kl. 23.01 (CEST)

Jag instämmer i Jorvas observationer, men tycker å andra sidan att sammanslagning av artiklar endast bör göras om sammanhanget förbättras drastiskt, för att uppväga den försämrade sökbarheten (den här tankegången vidareutvecklade jag bland annat på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Glöm det!). Just när det gäller diskografier tycker jag därför att sammanslagning är olämpligt om brödtexten är mer än säg en-två meningar. För min del kan gärna albumartiklar som bara består av en låtlista utan sammanhang snabbraderas, eftersom insatserna som krävs för att få dem i vettigt skick knappast är proportionella mot artikelämnenas betydelse. //Essin 17 oktober 2007 kl. 23.20 (CEST)

Jag ser inte riktigt poängen i att slå samman. Kvaliteten kommer inte påverkas nämnvärt om vi har en artikel eller tre artiklar där tre albums låtar finns listade. Det jag ogillar med många albumartiklar är att de inte innehåller något som helst mer än vad man skulle kunna presentera med hjälp av en mall: artist, utgivningsår, låtlista. Detta skulle inte påverkas av massiv sammanslagning, utan det som skulle behöva göras är presentation av vad som gör det här albumet unikt – och om det inte finns något som gör det unikt, finns det då en poäng i att ha en artikel om det? Om man toge bort låtlistorna vore informationen i en sådan artikel dessutom såpass komprimerbar att man med fördel kunde infoga den i artikeln om bandet/artisten, istället för en separat diskografi.

andejons 17 oktober 2007 kl. 23.42 (CEST)

Jag är, som bekant, en supermergist. Förstår inte riktigt hur det här förslaget gör att info försvinner, den stannar ju kvar, men samlas i mer överskådliga artiklar. Och redirects ska ju så klart skapas från albumen till dessa samlingsartiklar. Jag vet inte riktigt varför det är ett dåligt förslag, de flesta albumartiklar är ju ändå bara en låtlista, och då får de mycket mer sammanhang i en artikel som börjar med "det här är en lista över bandet x album". /Grillo 18 oktober 2007 kl. 01.11 (CEST)

En låtlista kan vara nog så intressant! Visst är det tråkigt att väldigt många albumsidor är korta men de fyller enligt mig en funktion i vilket fall. Satsa på att förbättra dem istället för att klumpa ihop dem i en lång tråkig rörig lista. Om det ändå ska finnes en redirect på varje album varför inte bara ha kvar artiklarna då? Allmusic.com och/eller andra språkversioner av Wikipedia har mycket info att hämta! Albumstub-tävling nästa veckans tävling? /-nothingman- 18 oktober 2007 kl. 11.43 (CEST)

"de flesta albumartiklar är ju ändå bara en låtlista" skriver Grillo här ovan, men det är ju inte riktigt sant. I den övervägande majoriteten albumartiklar så finns uppgift om vem som givit ut albumet, vilket år (kanske till och med vilken månad eller datum) det kom ut. Många har uppgift om producent, hitplaceringar för singlarna, kompositörer/textförfattare, låtarnas längd osv. En hel del artiklar har även lite brödtext, men det vore naturligtvis bra med fler sådana. I övrigt håller jag med J 1982/nothingman/Carnot/Caesar/andejons i deras argument. Hakanand 18 oktober 2007 kl. 14.00 (CEST)

För att inte glömma den mest lättillgängliga informationen - Skivor och kassettband man själv har där hemma. / J 1982 18 oktober 2007 kl. 14.10 (CEST)

Jag tycker att svagheten ligger i "relevansen". Utav någon anledning så anser vi att bara för att en artist är relevant så är alla dess album intressanta. Om vi jämför med att man i många andra sammanhang säger att någon/något inte är relevant pga koppling. En musiker i en orkester är inte intressant bara för att orkestern är intressant han skall vara intressant i sig själv. Varför är inte kraven högre på ett album? P.o.h 18 oktober 2007 kl. 18.08 (CEST)

Mycket bra argument, P.o.h, jag håller helt med dig. Men försök undvika att exkludera kvinnliga musiker genom att förutsätta att en musiker per definition är en "han". Jorva 18 oktober 2007 kl. 18.30 (CEST)

I gengäld bör du försöka att undvika att antyda att dina medwikipedianer är kvinnofientliga genom att förutsätta att ordet "han" avsiktligt används för att beteckna män och utesluta kvinnor. /Dewil 19 oktober 2007 kl. 12.10 (CEST)

Jag har inte påstått att det var avsiktligt eller kvinnofientligt, men det är exkluderande. Läs gärna tidigare debatt i ämnet i Bybrunnens arkiv. Kommentera också gärna vidare på min diskussionssida, men var snäll och gör inte en trådkapning av min kommentar utan låt oss återvända till den mycket intressanta vinkel som P.o.h förde fram; är alla album som en artist producerat (alla böcker en författare skrivit, alla verk en konstnär målat osv) automatiskt relevanta om upphovspersonen/personerna är relevanta? Jorva 19 oktober 2007 kl. 12.38 (CEST)

Personligen tycker jag det är självklart att studioalbum är relevanta eftersom det är genom dem som artisterna i sig blivit relevanta. Tycker inte att alla samlingsskivor behöver vara med och inte heller alla låtar. Om inte många artiklar om album vore så korta vore det nog inget snack så se till att utöka albumartiklar nu =) /-nothingman- 19 oktober 2007 kl. 23.41 (CEST)

Ur nyttjarsynpunkt: Jag vill bara betona den stora nyttan som finns med dessa artiklar. Själv söker jag nästan dagligen bland musiker- och albumartiklarna, i jobbet och för eget skrivande, och tycker det är klart bra när albumen har egna artiklar (senast inatt var det Metallicas Seek & Destroy). Så jag håller med dem som säger: behåll och bygg på! Vi har väl inte någon standard för albumartiklarnas utformning? Jfr engelska Wikipedia:WikiProject Albums. En sådan vore kanske ett bidrag till att förbättra dem som är tunna, tror BiblioteKarin 20 oktober 2007 kl. 10.30 (CEST)

Demos

Relaterad fråga till ovanstående förslag, hur gör vi med demos som släppts av band som fått skivkontrakt, innan de fått sitt kontrakt? Tänkte på det sist när jag pillade med Takidas album, men frågan är även relevant med Blind Guardian och, antar jag, flera band. Personligen tycker jag inte att dessa album är förtjänta av egna artiklar, möjligen skulle man kunna samla dem under "Demos av band x"-artiklar. Eller? /Grillo 18 oktober 2007 kl. 01.04 (CEST)

Demoar är inga album, och det bör räcka att man nämner dem i artikeln om bandet. (Ibland har demoar getts ut i efterhand som självständiga skivor, och då är det väl en annan sak.) /NH 18 oktober 2007 kl. 19.49 (CEST)

Här kan jag tänka mig att det är mer sunt att infoga, kanske rent av i artistens artikel som NH föreslår. Sällan finns det väl så mycket information om flera outgivna demor (tredje pluralböjningen) så att en demodiskografiartikel är motiverad. —CÆSAR 18 oktober 2007 kl. 22.34 (CEST)

Förslag till nya relevanskriterier för konstmusik

Jag har gjort ett förslag till kriterier för konstmusik som kan läsas och diskuteras här. -- Rex Sueciæ ✎ 18 oktober 2007 kl. 01.07 (CEST)

Inaktuella uppgifter

Många av artiklarna på Wikipedia innehåller uppgifter i stil med "Kommer den 6 januari nästa år att..." eller "Blev nyligen..." o.s.v. Med andra ord, det finns en del uppgifter som inte går att formulera på ett sätt som inte gör att de förr eller senare blir inaktuella. Vore det därför inte en bra idé att skapa något slags märkningssystem som kategoriserar alla artiklar innehållandes sådana uppgifter, så att man på ett smidigt sätt kan få en överblick över när uppgifterna behöver ändras. Relevanskontrollskategoriseringen är här en bra inspirationskälla. Popperipopp 18 oktober 2007 kl. 18.19 (CEST)

Du menar så att man märker artiklar, när man lägger in en sådan uppgift (som "kommer nästa år" och liknande), med vilket datum uppgiften blir inaktuell, så att användare enkelt kan gå in på en kategorisida och ändra på artiklar som blir inaktuella varje dag, så att vissa artiklar inte blir inaktuella ett så långt tag? Ja, det verkar vara en bra idé. Leo - fågelskådaren 18 oktober 2007 kl. 18.35 (CEST)

Precis så! Tack för förtydligandet. Popperipopp 18 oktober 2007 kl. 18.36 (CEST)

Okej, varsågod. Leo - fågelskådaren 18 oktober 2007 kl. 18.47 (CEST)

Vore det inte bättre om artikeln skrevs om i tidlös form (i den mån det är möjligt)? "Blev X den 18 oktober 2007" Det svåra blir ju när man ska skriva i futurum. Men det kanske man generellt ska vara försiktig med i en encyklopedi, vi ska ju inte förutspå framtiden. Ainali 18 oktober 2007 kl. 19.41 (CEST)

Som Ainali säger. Dåtida händelser kan alltid skrivas utan "nyligen" och "i år" och annat som måste uppdateras. Framtida händelser är knepigare, men i en encyklopedi ska uttryck som "kommer att" inte finnas med, eftersom det inte går att belägga framtida händelser med källor. men visst, om man nu skriver om planerade eller förväntade händelser som just sådana, då vore det faktiskt intressant med en kategori där man kan gå in och titta om det är dags att uppdatera något som inte längre ligger i framtiden. Bra idé! —CÆSAR 18 oktober 2007 kl. 22.49 (CEST)

Bra idé. Kanske skulle det vara bra med flera kategorier tex framtida händelser maj 2008, framtida händelser augusti 2009 osv då skulle man lätt kunna gå in i den kategorin och ändra uppgifterna för varje artikel den månaden och sedan radera kategorin. Mason 18 oktober 2007 kl. 23.02 (CEST)

Hmm, det verkar dock inte vara någon ny idé eftersom det redan finns ett antal framtidsmallar med koppling till exempelvis Kategori:Framtida händelser --Rosp 19 oktober 2007 kl. 10.22 (CEST)

"Problemet" med de mallar som finns är att de inte är tillräckligt specificerade. Det skulle vara smidigt att, som Mason skriver och som jag tänkte, kunna kategorisera in artiklarna utefter datum då de utgår s.a.s. Popperipopp 19 oktober 2007 kl. 10.48 (CEST)

Jag förstår, idén är värd att prova men annars är det business as usual att justera tempus i artiklarna vid behov, t.ex. när personer dör --Rosp 19 oktober 2007 kl. 10.52 (CEST)

Hoppas jag inte slår in öppna dörrar, men kunde man inte ha en extra parameter till{{framtida}} så att man kan skriva in exempelvis '2008-01' eller så - och så läggs sidan in i kategori "Framtida händelser som inträffar 2008-01"? Jämför {{kvalitetskontroll}}... Ztaffanb 19 oktober 2007 kl. 14.26 (CEST)

I samband med att man gör om kategorisystemet där borde man väl kunna skära ner på antalet framtidsmallar? En formulering i stil med "Denna artikel beskriver en planerad händelse eller företeelse, som ännu inte har inträffat eller avslutats." borde kunna täcka de flesta behov. Om det rör sig om ett bygge, en sporthändelse eller något annat borde framgå av artikelns brödtext. //Essin 19 oktober 2007 kl. 16.47 (CEST)

Jo, det vore bra med kategorier som är exakta, istället för bara "framtida händelser". Sedan tycker jag att man ska få skriva om framtida/planerade företeelser, men att man måste skriva när händelsen är planerad att hända. Det räcker med en "framtidsmall" också, som Essin säger. Leo - fågelskådaren 19 oktober 2007 kl. 17.13 (CEST)

Det finns två enkla riktlinjer som skulle lösa detta: "Wikipedia är inte en kristallkula" och "Skriv som det är". Man ska alltså inte skriva om framtida händelser som om de definitivt skulle hända. Istället för att skriva "nästa år händer x" bör man skriva "Den 20 oktober 2007 meddelade y att x skulle hända under 2008". Därmed ägnar vi oss enbart åt historieskrivning och slipper det underhållsarbete som skapas när vi spekulerar om framtiden. Väsk ✎ 20 oktober 2007 kl. 18.43 (CEST)

Huvudsidelänk ur funktion

Vad har hänt med Wikipedia:Välkommen som länkas till på huvudsidan under namnet 'Introduktion'? När jag klickar blir det bara en blank grå yta utan länkar av något slag. Hackad eller annan tillfällig störning kanske?
/Ronny 21 oktober 2007 kl. 11.40 (CEST)

För mig funkar det... --MiCkE^d_b 21 oktober 2007 kl. 11.42 (CEST)

Ja, för mig också nu, så det har väl varit ngt tillfälligt strul bara. Har dock aldrig råkat ut för en sådan begränsad störning tidigare.
/Ronny 21 oktober 2007 kl. 11.46 (CEST)

Artiklar som vi bör ha

Jag funderade på om det skulle vara möjligt att ta en databasdump av engelska Wikipedia och se vilka artiklar där som har, säg, 10 interwikilänkar men ingen interwikilänk hit. Det vore artiklar som är klart relevanta för oss att ha men som vi av någon anledning saknar. Ibland beror det bara på att vi var dåliga med iw-länkar i början, men ibland saknar vi helt artiklar om klart relevanta fenomen som många mindre wikipedior har artiklar om. Undrar därför om det är möjligt att köra en sådan koll och extrahera en lista över artiklar. Kanske ett projekt för User:Caesar eller för nån annan som kan databasdumpar och sånt... /Grillo 21 oktober 2007 kl. 12.47 (CEST)

Ungefär som meta:Common Interwiki links? /81.231.248.36 21 oktober 2007 kl. 14.11 (CEST)

Vad bra! Vi saknar en:Chaos theory, men vi har en stubb Kaosforskning. Den kanske borde flyttas? /Pieter Kuiper 21 oktober 2007 kl. 14.34 (CEST)

Nice, det första som slog mig är att vi inte har någon artikel på svenska om bergarten kol. /Grillo 21 oktober 2007 kl. 14.39 (CEST)

Vi har Stenkol, som länkade till en:Bituminous coal. Det har jag ändrat här, och det ska jag också göra på engelska wp. /Pieter Kuiper 21 oktober 2007 kl. 14.54 (CEST)

Man kanske skulle kunna ha en tävling som byggde på att skapa artiklar från de listorna. Vad tror ni? /NatoX 22 oktober 2007 kl. 15.44 (CEST)

Nej, jag tror inte det blir jättebra. Vissa av ämnena är säkert bra att få ihop artiklar om. Men en del verkar beröra ämnen där informationen finns inlagd i andra artiklar på svwiki (som att blixt står beskriven i artikeln åska). Och andra ämnen har fått många iw-länkar på grund av spam-kampanjer till olika språkversioner. Jag tror det blir svårt att få ihop det till en bra tävling. Men jag har inte gått igenom listan så noggrant, så det är möjligt att en tävling skulle funka för många av posterna. -- boivie ✎ 22 oktober 2007 kl. 16.59 (CEST)

Välkommet initiativ! Angående Kaos så är det i viss mening besläktat med Katastrof. Jag har gjort inlägg på bägges diskussonssidor om detta, Diskussion:Kaosforskning (nyss), Diskussion:Katastrofteori (förra året). Mvh / Mkh 24 oktober 2007 kl. 16.17 (CEST)

Tävlingar till projekten

Skulle man inte kunna överföra veckans alla tävlingar till de olika projekt som finns? Varje projekt får då själva bestämma tävlingen/samarbetets karaktär och förhoppningsvis blir det lite mer action. Detta är en bara en idé som jag fick just nu, så var goda att dissa den rakt av. Popperipopp 21 oktober 2007 kl. 15.13 (CEST)

Så du menar i stort sett alla tävlingar/samarbeten förutom Wikipedia:Veckans tävling? Nja, jag vet inte... då blir det mer kanske bara projektmedlemmar som är med och nominerar artiklar. Leo - fågelskådaren 21 oktober 2007 kl. 15.17 (CEST)

Jepp, och förutom Veckans samarbete. Vad tror du (ni) om att flytta några av tävlingarna? Vi har exempelvis projekt om medicin, biografier, geografi, biologi (som kanske skulle kunna ersätta naturläran) och länders historia (kanske inte riktigt uttömmer "historia" dock). Popperipopp 21 oktober 2007 kl. 15.24 (CEST)

Dumt att laga något som inte är sönder. Veckans tävling fungerar alldeles utmärkt som den är. Däremot verkar de allra flesta projekten vara ganska sömniga. Oftast har det visat sig att breda tävlingar är bättre än de med smalt utbud. Mason 22 oktober 2007 kl. 11.06 (CEST)

Att på något sätt koppla ihop de ämnesspecifika samarbetena med olika projekt kan nog vara bra (kanske till och med kan ge lite liv till sömniga projekt). Hur, rent praktiskt, hade du tänkt att göra det? -- boivie ✎ 22 oktober 2007 kl. 17.06 (CEST)

Se exemplet nedan (även om det inte är ett övertagande av en redan existerande tävling). Jag tänkte att det åtminstone inte skadar att testa, så jag satte igång "månadens samarbete" inom ramarna för filosofiprojektet. Det kommer antagligen inte bli särskilt mycket action till att börja med, men man vet aldrig vad som händer efter ett par rundor. Popperipopp 23 oktober 2007 kl. 15.03 (CEST)

Månadens filosofisamarbete

(Detta har egentligen inte med ovanstående att göra) Jag har varit lite djärv och påbörjat ett nytt koncept. Numera finns det ett "Månadens samarbete" inom projekt filosofi. För att kika på hur det ser ut kan ni klicka på på Robert Nozick. Jag har tänkt (även om det självfallet kan ändras om någon annan tycker annorlunda) att det ska vara ett slags lokalt "Veckans samarbete", d.v.s. utan tävlingsvinklingen och följaktligen utan någon utmärkelse till den som skriver mest. I och med att det löper över en månad tror jag också att chansen att någonting faktiskt förbättras också ökar. Popperipopp 21 oktober 2007 kl. 17.27 (CEST)

Låter inte så dumt. Hur många kategorier skulle man då ha? Filosofi, Bilogi, Geografi, Kultur, Kemi, Fysik? En risk är kanske att det lätt blir för många så att de inte får så mycket uppmärksamhet...//FredrikLähnn (Feffe) 21 oktober 2007 kl. 20.28 (CEST)

Jag anser att det är upp till deltagarna i varje enskilt projekt att avgöra huruvida det skulle vara fruktbart med ett sådant projekt, samt längden på varje tävling/samarbete. Popperipopp 23 oktober 2007 kl. 15.03 (CEST)

Riktlinjestatus på relevanskriterierna?

Att artiklar saknar relevans är en vanligt motivering vid raderingar, och jag tycker därför att det vore bra om relevanskriterierna kunde höjas till riktlinjenivå. Om intresse för det finns. Diskutera gärna saken på relevanskriteriernas disk.--Bero 21 oktober 2007 kl. 22.28 (CEST)

Need help with Swedish translation

Hi there,

I don't speak Swedish, so I can only hope I'm in the right place to be asking this! I need help with the translations of Ingmar Bergman's film titles from Swedish to English, Dutch, German or Afrikaans for the Afrikaans Wikipedia article on Ingmar Bergman (if I had the English, German or Dutch translations, I could translate them into Afrikaans). I know there are English and German titles available on the English and German Wikipedia, but these titles aren't always an exact translation of the Swedish title, for instance "Gycklarnas afton" has the English title "Sawdust and Tinsel", but from what I could gather, the translation is closer to "Jester's evening" or "Evening of the jester", or something like that.

If someone here is able/willing to help, I could contact them on their user page with the titles I need help with (or I could just post them here). Any help would be appreciated. Anrie (217.149.199.35 22 oktober 2007 kl. 12.36 (CEST))

Hi Anrie, I can help you. Post the titles on my discussion page. Jorva 22 oktober 2007 kl. 12.39 (CEST)

Svenskt namn på område

Är det någon som vet vad en:Pacific Rim heter på svenska? /Egon Eagle 23 oktober 2007 kl. 00.15 CEST

"Områderna runt Stilla Havet" eller "Stillahavsområdet" verkar vara vanligast. --Bomkia 23 oktober 2007 kl. 09.09 (CEST)

Förnuftiga synpunkter

Det skulle vara bra om några ville kolla på artikeln om Kerstin Vinterhed och tillhörande diskussionssida. Jag kommer själv inte att göra fler inlägg. /NH 23 oktober 2007 kl. 14.34 (CEST)

Mall om Wikimedia Sverige

Jag lade in en mall som man kan använda om man vill låta Wikimedia Sverige processa, för det fall att någon plankat 'ens' artiklar. Se Användare:Wallberg/Mall:Wikimediafullmakt. Mvh/Wallberg 24 oktober 2007 kl. 00.20 (CEST)

Är det så lämpligt att ha en länk till upplysning.se med tanke på deras minst sagt kontroversiella verksamhet? --Strangnet 24 oktober 2007 kl. 00.34 (CEST)

Dessutom skall Wikipedia sprida fri kunskap, så man bör inte bli upprörd om någon "plankar 'ens'" artiklar, i stället bör man bli glad. Det enda vi skall kräva är att författarna får credit (genom t.ex. en länk till Wikipedia) och att det skall finnas en länk till GFDL. --MiCkE^d_b 24 oktober 2007 kl. 07.29 (CEST)

Jag föreslår att mallen raderas. Föreningen har inga avsikter eller planer att börja processa åt folk. Visst kan du slänga fullmakter omkring dig, men det enda du åstadkommer är att föreningens styrelse måste ägna en massa dyrbar tid och möda åt att förklara att det är du som på eget bevåg har missbrukat föreningens namn. Om du vill driva juridiska processer, så hittar du advokatfirmor i telefonkatalogen. --Lars Aronsson, styrelseledamot = LA2 24 oktober 2007 kl. 08.09 (CEST)

Jag har raderat mallen, om någon är motståndare till detta går det bra att säga till mig så tar jag upp saken på WP:SFFR. Min bedömning är dock att en sådan här mall ställer till mera skada än nytta då den sprider grava missförstånd om Wikipedia och Wikimedia Sverige. --MiCkE^d_b 24 oktober 2007 kl. 10.15 (CEST)

Bra att mallen raderades. Låt mig fördjupa litegrann. Jag är styrelseledamot, men styrelsen har inte hunnit diskutera det här, och det känns inte speciellt brådskande. Ärendet kom som en komplett överraskning för mig. Att driva juridiska processer i domstol är enormt dyrbart i både tid och pengar. Vi har inga ekonomiska vinster att göra, som kan kompensera den förlusten. En mycket bättre strategi är att så långt som möjligt undvika strider. Ta till exempel sajten vetmer.se som diskuterades här ovan. Den drivs av en privatperson, som uppenbarligen av okunskap misslyckades att uppfylla villkoren i GFDL. Genom att verka för upplysning om Wikipedia och GFDL, kan föreningen minska risken för sådana missförstånd. I stället för att försöka "straffa" ägaren av vetmer.se, kan vi hjälpa till att hitta former som uppfyller GFDL. Om vetmer.se sedan skulle råka tjäna pengar, så kanske ägaren donerar en slant till föreningen. Då har vi uppnått mer spridning av kunskap och skaffat oss en bredare bas för det fortsatta arbetet. I stället för att skaffa oss fiender och kostnader för domstolsprocesser. Kostnader, som vi måste täcka genom att tigga ihop donationer. Och hur jobbigt är inte det? Idag har föreningen en ekonomi som räknas i hundralappar. För att kunna trycka upp broschyrer, affischer m.m. måste vi ha en ekonomi som räknas i tusenlappar. För att kunna delta i mässor och utställningar, krävs tiotusentals kronor. Men för att driva processer i domstol krävs ännu mycket mer. Och ärligt talat så känns det inte som vår målsättning. Som jag skrev ovan, finns det inga hinder för att kasta fullmakter omkring sig. Men om mottagaren av fullmakten inte har någon som helst avsikt att utöva fullmakten, så blir enda resultatet att utfärdaren framstår som löjlig. Vi lever i ett fritt land, och det är inte förbjudet att förlöjliga sig själv, men jag vore tacksam om man valde att göra det på ett sätt som inte förknippas med vår nya förening. --LA2 24 oktober 2007 kl. 11.18 (CEST)

Bra skrivet LA2, vi måste vara tydliga med att det inte finns någon ambition med Wikimedia Sverige att driva rättslig process mot folk som sprider fri kunskap, oavsett vad syftet är. När man skriver något här bör det vara ens ambition att texten ska spridas och läsas av många, och att texten kan användas på många sätt bör alla som bidrar veta. /Grillo 24 oktober 2007 kl. 18.36 (CEST)

Samtidigt är det minsta man förväntar sig att de som på något sätt vill dra nytta av det material man bidragit med, uppfyller de få krav som licensen ställer m.a.p. erkännande och vidarespridning. Bara för att materialet är fritt och gratis så behöver man inte göra avkall på sina rättigheter. --Strangnet 24 oktober 2007 kl. 18.49 (CEST)

Plagiat av wikipedia/ brott mot GFDL

jag har hittat en sida som heter vetmer.se, den plagierar wikipedia utan att skriva att materialet är under GFDL. Den plagierar t.ex. artikeln Täckdike inklusive "taggar" som {{källa behövs}} jämför med vetmer.se's artikel om Täckdike. Det är inte exakt lika, men det beror på att den är hämtad från en tidigare version av wikipedias artikel om täckdike.

De refererar till wikipedia som "källa" men inget om att materialet är under GFDL, är inte detta ett brott mot GFDL? Det handlar om 10000-tals artiklar. --Boldie 19 oktober 2007 kl. 15.04 (CEST)

Verkar vara brott mot GFDL, se http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Mirrors_and_forks. De verkar sakna kontaktinformation på sidan. Ulner 19 oktober 2007 kl. 15.52 (CEST)

Domänen ägs av Johan Norén på Jnet Solutions. Enligt deras webbplats finns de på Kungsgatan 30 i Uppsala --Strangnet 19 oktober 2007 kl. 16.08 (CEST)

Bra jobbat Srangenet! Jag har noterat siten på http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Mirrors_and_forks , lägger till kontaktinfo nu också. --Godfellow 19 oktober 2007 kl. 16.22 (CEST)

Jnetsolutions är underrättade om brottet mot GDFL , vi får se vad som händer.--Godfellow 19 oktober 2007 kl. 16.40 (CEST)

en:Wikipedia:Mirrors and forks har en motsvarighet på svwp på Wikipedia:Spegelsidor. Den kanske borde utökas om vad man gör när man upptäcker GFDL-brott? //Essin 19 oktober 2007 kl. 16.42 (CEST)

Tack och bra jobbat allihopa! --Boldie 19 oktober 2007 kl. 19.34 (CEST)

Riktigt skoj blir det när Vetmer anges som källa till artikeln Södertälje. --LA2 20 oktober 2007 kl. 01.43 (CEST)

Moment 22 - cirkeln är sluten ;-) //FredrikLähnn (Feffe) 20 oktober 2007 kl. 08.31 (CEST)

Vetmer.se har förts på tal så sent som i september. Även användarsidorna är speglade. --Strangnet 20 oktober 2007 kl. 08.56 (CEST)

Såvitt jag bgriper borde en grupp av wikipediaanvändare kunna vinna framgång i en talan om upphovsrättsintrång gentemot såna här företag. Vi har lagt upp våra texter under GDFL, och bara medgett spriding under GDFL. Om någon utan att följa GDFL sprider våra verk kan vi stämma dem och få skadestånd.

Talan skulle kunna föras som grupptalan, där flera målsägare samverkar och gemensamt anlitar någon som för deras talan. Som påtryckingsmedel för att få slut på den här typen av missbruk av wikipedia vore det nog hyggligt effektivt, åtmistone mer effektivt än att göra som idag, ingeitng eller entaka mail från enskilda användare. Frågan är väl om någon orkar bry sig tillräckligt för att det till stånd. Kanske skulel man börja med en gemensam debattartikel i media (som ju verkar gilla WP just nu...) där intresserade WP-användare som skrivit stora delar av tyngre artiklar går ut och deklarerar att de inte kommer acceptera speglingar som bryter mot GDFL i fortsättningen.

Att utnyttja fri information i vintstsyfte utan att själv vilja göra information fri är fel! --Godfellow 20 oktober 2007 kl. 13.41 (CEST)

Ja, det är sådant Wikimedia Sverige skulle kunna arbeta med, om jag har förstått det rätt. Vi får se hur det går på det konstitutionerande mötet idag som jag tyvärr inte kan medverka vid. /Grillo 20 oktober 2007 kl. 14.02 (CEST)

Det bästa är väl om de ser till att följa GFDL? Finns ingen anledning att slå på med storsläggan i onödan. Det är en helt annan femma om de inte följer GFDL efter påtryckningar, då är det inget snack om att det ska drivas rättsligt. --Boldie 20 oktober 2007 kl. 15.47 (CEST)

Medhåll, det första man ska göra är att skriva ett vänligt mail och påpeka vad de missar för att uppfylla GFDL. Om de korrigerar detta finns det naturligtvis ingen anledning att driva rättslig process. Vi bör utgå ifrån att även folk som lägger upp spegelsidor av vårt innehåll menar väl. /Grillo 20 oktober 2007 kl. 16.02 (CEST)

Jag grävde fram uppgifterna om och kontaktinformationen till Jnet i september. Jag har rätt bra koll på hur man får tag på sådana uppgifter (allt är offentligt, det gäller bara att veta var man ska leta) och kollar gärna upp andra liknande sidor och deras ägare. Det här är med trafikdragande reklamsidor som snor färdigt innehåll är ett problem som förmodligen bara kommer att öka, så det är lika bra att lägga upp rutiner för hur det ska hanteras och följas upp. Jorva 20 oktober 2007 kl. 14.03 (CEST)

Kanonbra!! Har du ork att lägga upp kontaktinformation till de sidor som listas på Wikipedia:Spegelsidor? Då kan man sen i artikeln skriva förslag på att alla som vill/orkar kan kontakta företaget och uppmärksamma dem på att de bryter mot bestämmelserna i GDFL.--Godfellow 20 oktober 2007 kl. 14.13 (CEST)

Det verkar som om Wikipedias artiklar är borttagna från VetMers hemsida (de finns ännu i Googles cache). Har Godfellows mail fått effekt?  :-) Vi får fortsätta hålla koll på sådana här sidor. Bra jobbat! --Boldie 20 oktober 2007 kl. 16.00 (CEST)

Där var du lite väl snabb Boldie =). Efter att ha fått både en otrevlig påtryckning samt en trevlig så tog jag ner Wiki-texterna medans jag satte mig in i GDFL. Nu har dock sidan åter igen Wiki-texter men länkar till originaltexten, GDFL-licensen samt att användarsidorna inte visas (det var ett misstag redan från början). Har ni frågor/klagomål/information så skicka det gärna här, ska hålla uppsikt den kommande veckan.

Jag glömde nämna att om någon vill ta bort sin artikel från Vetmer så går det bra att skicka ett mail till mig så ordnar jag det. Ska lägga upp en e-postadress på siten snarast.83.226.139.210 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att 83.226.139.210 , som jag antar är densamme som äger sidan VetMer.se, dvs ägaren av JNet Solutions, missat en hel del av texten i GFDL,

nämligen bla följade avsnitt: "You may copy and distribute the Document in any medium, either commercially or noncommercially, provided that this License, the copyright notices, and the license notice saying this License applies to the Document are reproduced in all copies,..." (min kursivering)

Eftersom det dessutom handlar om modiferade dokument skall allting i avsnitt 4 uppfyllas för att man ska anses följa GFDL. Dvs bland annat:

"---B. List on the Title Page, as authors, one or more persons or entities responsible for authorship of the modifications in the Modified Version, together with at least five of the principal authors of the Document (all of its principal authors, if it has fewer than five), unless they release you from this requirement.

C. State on the Title page the name of the publisher of the Modified Version, as the publisher.---

I. Preserve the section Entitled "History", Preserve its Title, and add to it an item stating at least the title, year, new authors, and publisher of the Modified Version as given on the Title Page. If there is no section Entitled "History" in the Document, create one stating the title, year, authors, and publisher of the Document as given on its Title Page, then add an item describing the Modified Version as stated in the previous sentence."

(min kursivering)

Publiceringen bryter alltså fortfarande mot GFDL, och innebär därför upphovsrättsintrång. Det rekommenderas att man läser själva avtalstexten i det avtal man anser sig följa, inte en wikipediatext om själva avtalet.

Notera också den här redigeringen, av samma användare. Jag kan förstå att man vill ha bort sina personuppgifter, men att utan diskussion radera andra användares kritiska kommentarer om företaget bör man inte göra enligt wikipedias regler.

Jag är väl fö lite tveksam till om lexin och synonymer är så där jätteglada över att JNet Solutions nu har publicerat deras material under GFDL.... men det är inte wikipedias problem, den rättsprocessen får JNet Solutions hantera med upphovsrättsinnehvaran till materialet på dessa webbplatser.--Godfellow 20 oktober 2007 kl. 17.39 (CEST)

Att man tar bort ett telefonnummer är väl inte så konstigt efter obehagliga och dessutom totalt onödiga telefonsamtal från just denna sida? E-postadressen tas bort pga att det är en info-adress till ett företag, men helt bort går den väl inte att ta antar jag? Jag är medveten om att PUL inte täcker de uppgifterna längre på gott och ont. Wiki-texterna är nedtagna tills vidare... För övrigt så letade jag efter vart på Wiki som det står vart de främsta uppgiftsgivarna är för varje artikel, men hittade inte den informationen. Jag förstår heller inte anledningen till denna sida [1] om sedan inte de siterna är godkända ändå fast de har status OK? På nyss nämnda sida står det även att om man inte anger typ 5 personer så kan man istället länka till ursprungsartikeln, vilket jag gjorde..83.226.139.210 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är god sed att signera sina inlägg, JNet Solutions, det gör det lättare att följa diskussionen för andra. Jag har svårt att se någon bra orsak till att ta bort en e-postadress från en diskussion där företags hederlighet diskuteras, om inte syftet är just att slippa bli kontaktad av wikipediaanvändare som vill påpeka att företaget bryter mot GFDL. Dina personuppgifte finns ju fö fullt tillgängliga hos både hos Bolagsverket och på upplysning.se, har man egen firma är man rätt lätt att söka reda på.

Det är synd om du uppfattade telefonsamtalet som otrevligt, jag tyckte vi båda höll en bra och trevlig ton. Jag uppfattade att du hade misstagit dig och var mån om att följa GFDL framöver. Efter dina senaste ageranden börjar jag bli mer tveksam. --Godfellow 20 oktober 2007 kl. 18.20 (CEST)

Det folk verkar ha svårt att förstå är att siten är ett hobbyprojekt av en privatperson och har inget med företaget nämnt här att göra. Det stämmer att vårt samtal var trevligt, jag har inte sagt något annat. Sedan tycker jag inte kontaktuppgifterna behövs eftersom jag [nu] är aktiv här och svarar på eventuella frågor. Johan 18:27 83.226.139.210 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Signera gärna med fyra tilde (~~~~) så blir det länkat till användarnamnet, eller i det här fallet, ipt. Entheta 20 oktober 2007 kl. 18.31 (CEST)

Johan, du kan ju kalla det för ett privatprojekt om du vill, men det är ett privatprojekt som genererar reklamintäkter och som ligger på företagets hemsida [2] ("mänsklig" verifieringskod krävs för att få tillgång till resultatet). Men eftersom det är en enskild firma du har så spelar det ingen som helst roll, vare sig skattetekniskt eller juridiskt om du anser dig göra det privat eller för firmans räkning.Jorva 22 oktober 2007 kl. 14.49 (CEST)

Nu har jag svårt att förstå dig, Johan. webplatsen vetmer.se ägs helt uppenbart av företaget JNetSolutions. Du har själv bekräftat det i ett mail till mig, se nedan.

>From: xxxxxxxxx> > To: xxxxxxx> > Date: Fri, 19 Oct 2007 18:04:17 +0200 > Subject: Re: Ang innehållet på wwwv.vetmer.se > > Hej xxxx, > > Berätta gärna för mig vad GDFL-licensen innebär, samt hur jag gör så att > hemsidan är laglig enligt denna. Jag har givetvis inte brutit mot någon > lag eller regel avsiktligen. > > Mvh > xxxx > > xxxxxx xxxxx wrote: >> Hej! >> >> Om ni på något sätt äger, eller hostar, webplatsen www.vetmer.se vill jag >> meddela er om att webplatsens ägare bryter mot GNU Free Documentation License , >> så som den uttrycks hos Wikipedia (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html ). >> >> Att offentliggöra textmaterial, eller bearbetat textmaterial, som publicerats >> under GDFL-Licens är bara tillåtet om man gör detta ihop med en GDFL-Licens.----- --Godfellow 20 oktober 2007 kl. 18.43 (CEST)

Det enklaste vore väl om vi visade JN någon annan spegelsida där man har gjort rätt, så kan han följa deras exempel. De finns, fast ingen av de som listas som ok under Wikipedia:Spegelsidor verkar fungera, eller så har de förändrats. Någon som vet någon annan? /NH 20 oktober 2007 kl. 17.53 (CEST)

Sen gillar jag inte riktigt tonen i diskussionen ovan, och håller med Grillo. Kom ihåg att materialet är till för att spridas. Att JN kanske inte läst på riktigt tillräckligt i förväg är synd, men mänskligt, och det går ju att rätta till. /NH 20 oktober 2007 kl. 18.41 (CEST)

Exakt, själva poängen med att Wikipedia sprids enligt en fri licens är att materialet ska spridas. Det är bara bra att vårt material publiceras på många webbplatser, vill man inte att ens artiklar ska kopplas ihop med reklam bör man inte skriva här eftersom licensen tillåter det. Folk får till och med ta era texter, trycka dem i bok, och sälja dem. Jag tror inte någon har ont uppsåt i att skapa en spegelsida, så det är bättre att uppmuntra till att göra rätt istället för att hota med rättslig process. /Grillo 20 oktober 2007 kl. 18.45 (CEST)

Skönt med lite positiv respons, jag är ju faktiskt här för att göra det på rätt sätt och referenser till Wikipedia fanns ju på siten från dag ett. Vore trevligt om ni hade några länkar som NH nämnde tidigare, skulle underlätta enormt. 83.226.139.210 20 oktober 2007 kl. 18.51 (CEST)

Johan, du har flera gånger fått länken till GFDL. Läs där hur allt ska se ut för att du ska anses göra rätt för dig. Att lita på hur andraa sidor ser ut, tips från wikianvändare etc betyder ingenting om du blir stämd för att ha brutit mot GFDL, så ser verkligheten ut. Och om jag var du skulle jag ögonböj ta bort allt material från Synonymer och Lexin, innan de stämmer dig.

Grillo, ang den rent ideologiska aspekten, på vilket sett kan en extra webplats med exakt samma material som WP ( men sämre uppdaterad och utan möjlighet för fler än ägaren att redigera) anses bidra till att sprida bra och kvalitativ fri kunskap? Finns det inte tvärtom en stor risk att folk som annars skulle sökt sig till WP, där materialet är uppdaterat och de själva kan påverka materialet, hamnar på webplatser som vetmer.se?

--Godfellow 20 oktober 2007 kl. 19.02 (CEST)

Idén med siten är inte att kopiera Wiki utan att samla information från olika källor och presentera på ett enkelt och användarvänligt sätt. Dessutom får källorna gratis marknadsföring om någon nu mot förmodan inte skulle känna till Wiki osv. 83.226.139.210 20 oktober 2007 kl. 19.09 (CEST)

Den utlovade e-postadressen på vetmer.se verkar dröja. Ändå har du haft tid att ändra annat, och en kontaktmöjlighet är inte svår att lägga in. Du har heller inte registrerat någon användare här på WP, trots att du tydligen hade kunskap nog att hitta Bybrunnen. Är det inte fler än jag som tycker att detta ser lite märkligt ut?--Godfellow 20 oktober 2007 kl. 19.16 (CEST)

Lugn nu, Godfellow. Att ägaren är intresserad av att göra rätt för sig skall naturligtvis tas till vara. Jag tror att det finns andra användare som kan förklara hur det skall gå till - dyker nog upp här så småningom. /NH 20 oktober 2007 kl. 19.25 (CEST)

Frågan är väl varför han behöver mer hjälp, när licenstexten till GFDL finns fullt tillgänglig. Du får nog ursäkta att jag är lite tveksam till den uppriktiga önskan att vara laglydig när den kommer från en person som medvetet verkar ha brutit mot både Synonymer.ses och Lexins upphovs rätt. --Godfellow 20 oktober 2007 kl. 19.39 (CEST)

Jättekul att någon vill sprida wikipedias innehåll vidare! Bra också att personen i fråga verkar vilja göra det på ett korrekt sätt (det går bra att fråga mig eller om någon annan om du undra ytterligare hur du skall göra det för att uppfylla GFDL. Poängen med Wikipedia är just att sprida kunskap och låta folk fritt kopiera, förbättra och sprida den vidare. --MiCkE^d_b 20 oktober 2007 kl. 20.34 (CEST)

Micke, just i juridiska sammanhang är det bättre att hänvisa till den juridiska texten som Johan måste följa, dvs GFDL. Jag vill också påminna Johan om att, wikipedia [ger inga juridiska råd.] Det vill säga, för att inte riskera att bli stämd av någon av alla de som skrivt artiklar på wikipedia och kan tänkas anse att han brýter mot deras upphovsrätt måste han följa GFDL, och vad som står på wikipedia om GFDLbehöver inte vara korrekt, ur ett juridiskt perspektiv. --Godfellow 20 oktober 2007 kl. 20.42 (CEST)

Exakt hur man ska göra för att följa GFDL till punkt och pricka på nätet är det väl ingen som riktigt vet. Det är även oklart huruvida Wikipedia följer GFDL till punkt och pricka... spegelsajter som all2know har inte heller med artikelhistoriken eller uppmärksammar författarna till texten på annat sätt. Faktiskt undrar jag om det finns någon som gör det. Egentligen räcker det väl inte för att uppfylla GFDL, men om man länkar till GFDL (hela texten) på varje sida där GFDL:at material finns + skriver att artikeln är från Wikipedia har man ansträngt sig såpass att ingen lär bråka. // habj 21 oktober 2007 kl. 01.48 (CEST)

Artikelhistoriken och att ange författarna tycks inte vara nödvändigt om man inte modifierat innehållet i dokumentet, genom att t ex lägga ihop det med annan text, som vetmer.se gjorde.

Givetvis kan man alltid chansa och hoppas att ingen bryr sig. Det är nog inget en advokat skulle rekommendera, sånt kan bli väldigt dyrt om någon blir sur över att hans uphovsrätt kränks. Wikipedia har väldigt många anävändare, ingen av den lilla handfull som är aktiv på bybrunnen kan svara för vad andra användare tänker om brott mot GFDL när det gäller deras wikipediabidrag. Att rekommendera Johan att chansa är kanske därför inte helt schysst. --Godfellow 21 oktober 2007 kl. 02.30 (CEST)

Ingen av oss behöver ge råd på det sätt en advokat skulle ge. Jag känner inte till att någon rekommenderat Johan att chansa? men däremot ser jag folk som utgått från att han haft gott syfte men varit naiv vad gäller upphovsrättsliga frågor. IMHO är det ganska orealistiskt och snudd på oärligt att utmåla ett stort hot att privatpersoner som skriver på Wikipedia skulle agera juridiskt, särskilt som vi bör vara medvetna om att vi själva ibland är ute i gränslandet vad gäller GFDL. Vi chansar själva, alltså, eftersom vi litar på att ingen användare på tyska Wikipedia kommer att bråka i domstol om att deras användares upphovsrätt inte alltid respekteras strikt efter GFDL när material översätts hit... eftersom de ändå skrev texterna för att de skulle kunna spridas. Det finns andra sajter av mycket otrevligare slag som också använder Wikipedias texter på halvslarvigt sätt, som man mycket hellre skulle vilja klämma åt. Den som vill gräva djupare i dessa frågor kan gärna kontakta mig per wikimail.

Som Godfellow påpekat innehåller dock vetmer.se även mer uppenbara upphovsrättsbrott än de troliga brott mot GFDL som nu avlägsnats. En hastig blick ger vid handen att exv. väldigt många texter dumpats rakt in från Lexin med flera ställen. Att någon av dessa övriga källor, vars innehåll öht inte ligger under en fri licens, skulle reagera och vilja agera juridiskt är mycket mer troligt än att Wikimedia Foundation eller någon av Wikipedia-skribenterna skulle göra det.

Påpekanden om att någon gjort fel tas nästan alltid bättre emot om den framförs enskilt än offentligt. I många fall är det okunskap och naivitet som ligger bakom, inte illvilja! och vi har inget skäl att trampa folk som på klantigt sätt sprider material som faktiskt är avsett att spridas på tårna. Jag förstår att det den här gången bara blev så att saken i flera steg hanterades på Bybrunnen, eftersom Johan drällde in här... ja. Nästa gång någon snubblar över material från Wikipedia som används på tveksamt sätt skulle jag helt klart föreslå privat kommunikation i så hög grad som möjligt. Kontakta den som har sajten ifråga och påpeka saken, alternativt leta rätt på någon annan som är villig att göra det. Om sådan vänlig kommunikation från privatpersoner inte hjälper, är nästa steg att kontakta Wikimedia Foundation. De har nämligen en jurist anställd, och stor del av hans jobb torde bestå i att knacka folk på axeln med lite mer pondus än din eller min. För närvarande är juristen faktiskt mannen bakom Godwins lag! Alla anställda hittas på foundation:Current staff. // habj 22 oktober 2007 kl. 13.22 (CEST) smärre korrigering habj 22 oktober 2007 kl. 13.27 (CEST)

Apropå "gott uppsåt" vill jag påpeka att det längst ned på www.synonymer.se (en av de webbplatser som vetmer.se kopierar) står: "Copyright © 2005 Synonymer.se. All rights reserved." samt att JDSolutions ägare verkar vara både läskunnig, svensktalande och är 28 år.

Men jag håller med om att enskilda kontakter förmodligen har mer effekt än att t ex diskutera plagiat/spegelsidor på bybrunnen. Vilket bland annat beror på att den som bryter mot GFDL knappast lär få reda på att wikipediaanvändare har invändningar mot det förrän de får ett meddelande om det. Vetmer. se hade ju exempelvis varit aktuell sen september, men först nu rättat sig, efter enskild kontakt. Att enbart diskutera exempel på brott mot GFDL på WP lär inte resultera i någonting konkret alls, i de enskilda fallen. --Godfellow 22 oktober 2007 kl. 15.03 (CEST)

Jag visste inte var jag skulle ta upp detta, ber så mycket om ursäkt om det var på fel ställe. Jag tror definitivt mer på dialog, vill inte hänga ut någon om det inte är nödvändigt. Det verkar dock som om denna fråga måste diskuteras mer. Hur skall wikipedia förhålla sig till GFDL-brott etc.? --Boldie 22 oktober 2007 kl. 22.17 (CEST)

Kanske man på sikt kunde bilda något slags arbetsgrupp under Wikimedia Sverige för samordning av sådana här frågor? // habj 30 oktober 2007 kl. 16.46 (CET)

Delvis plagierade artiklar

I mina räder genom Kategori:Plagiat har jag noterat att det finns en del artiklar där en upphovsrättsskyddad text har lagts in utan att upptäckas för ganska länge sedan. När nu artikeln har redigerats kan det vara svårt att avgöra vilka delar som egentligen är kopierade, och det blir inte lättare av att det handlar om kopiering ur böcker i flera fall, som är svårare att kontrollera än webbplatser. Följden blir att artiklarna blir liggande betydligt längre än det vanliga 1-2 veckor. Några exempel är kvaternion, Stureparken och kinesiska tecken (se även respektive artikels diskussionssida). Vad ska man göra med dessa sidor? //Essin 21 oktober 2007 kl. 17.41 (CEST)

Om texten är omskriven så att det inte längre är rena plagiat kan den ligga kvar, men om det däremot är rent kopierade textstycken bör vi radera texten i fråga IMHO. Jag tycker personligen att {{plagiat}} är lite olycklig eftersom det finns risk att olovligt kopierad text blir kvar i artiklarna i stället för att raderas direkt. --MiCkE^d_b 21 oktober 2007 kl. 19.57 (CEST)

Sånt som är plagierat bör man ta bort på en gång, kan det bevisas att vi får använda det kan det läggas tillbaka då /Grön ✉ 23 oktober 2007 kl. 00.15 (CEST)

Man måste i princip sitta med den aktuella boken bredvid sig för att veta vilka delar som är kopierade och vilka som inte är det. Jag har kontaktat några användare som kanske vet eller på annat sätt kan göra något åt det. //Essin 30 oktober 2007 kl. 22.56 (CET)

Återställningar

Jag skulle vilja uppmana, främst administratörer, som återställer redigeringar i artiklar att motivera verför återställningen görs. Ofta kan det tyckas vara självklart varför, och framförallt för den användare som blir utsatt för återställningen. Men som utomstående har jag svårt ibland att förstå varför återställningar görs, och sällan, men även ibland när jag själv gjort en redigering och menat väl. Det finns många riktlinjer och konsensusdiskussioner som jag tror att många användare på Wikipedia har dålig koll på. Med en motivering om återställningen tror jag även att fler användare skulle känna att administratörer menade väl med återställningen. Jag tror även att om administratörer motiverar sina återställningar så främjar det gott diskussionsklimat då en användare får mindre risk att känna sig trampad på tårna av en till synes för honom/henne orättfärdig eller orförståelig återställning, vilket i sin tur även skulle kunna minska risken för redigeringskrig, åtminstone lite. ~ Dodde 25 oktober 2007 kl. 06.17 (CEST)

Till saken hör att när man gör en tillbakarullning (ett av verktygen administratörer har) så finns det ingen plats att skriva någon redigeringskommentar. I tveksamma fall kan man kanske lägga in en kommentar på diskussionssidan efter tillbakarullningen eller göra en vanlig gå-tillbaka-i-historien-och-spara-den-sista-bra-versionen-redigering , men i den stora mängden fall kommer det troligtvis att fortsätta vara lite kort om redigeringskommentarer, tyvärr.//Hannibal 26 oktober 2007 kl. 20.48 (CEST)

Om det handlar om en redigering (som inte är bra, men inte heller klotter) så borde även administratörer kunna använda återställningsfunktionen som ger ett möjlighet att skriva en kommentar, istället för tillbakarullning. Och om det handlar om flera redigeringar i följd som inte är klotter, så är det möjligt att någon av de tidigare redigeringarna är bra. Då bör hela ändringsföljden kontrolleras så att inte en bra ändringar råkar rullas tillbaka bara för att den sista ändringen är mindre bra. När man ändå har diffen uppe kan man klicka på redigera för den tidigare versionen, skriva en kommentar, och sedan spara. Det borde inte vara mycket svårare för adminisstratörer än för alla andra användare. /81.231.248.36 26 oktober 2007 kl. 21.54 (CEST)

Instämmer. Det är inte alls svårare och om det är befogat med en kommentar, bör vi också försöka se till att en sådan kommer in, på ena eller andra sättet. Ett par enstaka ord kan säkert skingra flerstaka missuppfattningar. Handlar det däremot om tillbakarullning som inte lyfter många strån i ett ögonbryn, är det enklare med en rullning. Är det samma användare som orsakar flera bakrullar, är det dock läge för några ord på ett ställe där denne kan tänkas läsa.
/Ronny 26 oktober 2007 kl. 22.08 (CEST)

Man bör dock tänka på, att om man är van vid administratörsreverten är den för "vanliga användare" lite annorlunda. Främst för att den bara återställer just en ändring, inte alla användarens ändringar. Har ett ip-nummer gjort flera klotterändringar i rad räcker det som administratör att trycka på "rulla tillbaka", gör man så med den andra funktionen rullar man bara tillbaka den senaste klotterändringen. Kan ju passa på att inflika att man alltid bör kolla historiken efter en tillbakarullning för att se att man fick med allt klotter, det kan ju ha förekommit klotter från flera olika ip-nummer på samma gång, vilket är ganska vanligt, och som lätt missas. /Grillo 27 oktober 2007 kl. 11.49 (CEST)

Raderingskommentarer

Ibland skapas mobbingartiklar. När man raderar dem är det bra om man inte låter texten följa med i raderingskommentaren ("sidan innehöll..."). Anledningen är att man, om man söker på den raderade artikeln (som ofta har samma namn som personen i fråga) och försöker återskapa den, kan läsa raderingskommentarerna. En del är rätt skickliga mobbare och förstår att utnyttja sådant. Det behöver man inte bjuda dem på. /NH 25 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

Egen sida för mediadiskussioner

Publiciteten ökar för Wikipedia och det lär säkert öka ännu mer nu när Wikimedia Sverige är igång. Det är jättekul. På den här sidan finns underrubriken "Wikipedia i media" som tar allt mer plats på Bybrunnen. Diskussionerna är intressanta och roliga att följa så därför kanske det vore en idé med en egen sida, Wikipedia:Media (som nu är en redirect till WP:PRESS), för att hålla diskussionerna på, hitta gamla nyhetsartiklar enkelt och för att kunna arkivera på ett bra sätt när det blir aktuellt. På Bybrunnen lägger vi då bara ut notiser då Wikipedia har uppmärksammats på olika sätt. Vad sägs? //StefanB 27 oktober 2007 kl. 13.45 (CEST)

Utmärkt förslag! Så gör vi! --MiCkE^d_b 27 oktober 2007 kl. 13.50 (CEST)

Varför inte bara lägga nyhetsartiklarna på WP:PRESS och diskussionerna på Wikipediadiskussion:Press som vanligt. Dumt att skapa olika sidor med exakt samma saker tycker jag. / Elinnea 27 oktober 2007 kl. 14.23 (CEST)

Orsaken till att "Wikipedia i media" tar stor plats, är att den tydligen inte arkiveras; där ligger material ända sen i maj. Var djärv, arkivera innehållet nånstans och skriv på Bybrunnen att det är så här det går till... // habj 30 oktober 2007 kl. 16.40 (CET)

Artikeln Bosnien

Artikeln Bosnien är i det närmaste skrattretande. Användaren som bär namnet Litany envisas om att hela Bosnien tillhört Kroatien en gång i tiden och suddar ut mina källor som hävdar annat. Det har aldrig funnits några klara gränser under den tiden för att det ska kunna stå i artikeln ordagrant att "Bosnien tillhörde kroatien". Personen i frågan hävdar att hans källa är ett uttalande från en konung vars inflytande är under ett stort dispyt. Jag har angett tre källor som hävdar att Bosnien inte tillhörde Kroatien under den tidpunkten och anser att något som är omtvistat inte ska stå som fakta i ett seriöst uppslagsverk. Samma hävdande hittar man inte på någon annan wikipedia sida förutom den svenska, jag vädjar nu till de som har lite mer koll på historia att ändra om artikeln för att jag själv tycker att det hela är vinklat till kroatiens fördel alldeles för mycket. Balkan4ever 27 oktober 2007 kl. 16.10 (CEST).

Balkan4ever.

Man tar ett långt andetag när man läser det här. Vill du diskutera artikeln Bosnien eller om mig som användare? Det du skriver här är inte sant. Allting som har sagts finns ju på diskussionssidorna. Det är klart och tydligt att jag inte är någon som driver en kroatisk propaganda. Konstigt vore väl förresten annars när jag istället blir kallad serb och chetnik på engelska wikipedia: [3]

Å andra sidan gick du in med inställningen med att Bosnien aldrig tillhört Kroatien under perioden år 900-1100. Sen har du svängt och hävdat att delar av Bosnien har varit det men att hela Bosnien aldrig varit det. Här så har du dock ihärdigt vägrat att definera Bosnien och dess gränser under denna tidpunkt. Detta är en jättesvår fråga som inte skall tas för lätt på. Jag har alltid hållit med om att Bosniens gränser var oklara men de går inte definera och en allmän uppfattning har varit att Kroatien hade ett stort inflyttande i regionen Bosnien (som jag förövrigt definerar till ett litet område runt floden Bosna under denna tid).

Källorna måste hålla också och alla källor måste ju vara kritiska, inte bara de som du inte gillar eller hur? Det bevisades väl bäst genom artikeln Tomislavgrad.

Det som vore bäst är om en aktiv medlem här med bra kunskap skulle kunna gå igenom artiklarna och källorna. En som dessutom kunde medla i sådana här konflikter. Det här kommer inte funka utan en tredje part som kan urskilja vad som är POV.

--Litany 31 oktober 2007 kl. 15.40 (CET)

Problemet med artikeln så¨som den var forumulerad innan är att det definitivt inte är säkert hurvida Kroatien omfattade Bosnien på den tiden. Det råder oklarheter kring kroatiens gränser, kring bosniens gränser och kring alla gränser på området vid den tiden. Det finns källor som hävdar att lokala stammherrar som var slavener skulle ha styrt vissa områden kring floden Bosna, sedan finns det källor som hävdar att serbien skulle ha styrt hela bosniens territorium inklusive vissa delar av dalmatien, sedan finns det självklart också källor som hävdar att kroatien skulle ha styrthela bosnien. Det finns källor som hävdar att kroatien var uppdelat under den tiden också. Historian runt den tiden är för komplicerad och tunn för att man ska kunna tvista om gränser, därför tyckte jag att din formulering "Från 900 till 1100 omfattade Kroatien hela Bosnien" det låter som att det utan tvekan var så, och dessutom låter som storkroatisk propaganda. Läs lite på engelska wikipedia om "Storkroatiska nationalisttankar" där man vill att Kroatien ska "rundas" med Bosnien som dess territorium. Läser man historian om Serbien så hävdas där samma sak, att stora delar av Bosnien var under Serbisk kontroll. Hur stort rike Tomislav hade eller om han ens var hälften så mäktig som hans överdrivna sida här på wiki hävdar är en stor fråga. Den serbiska historien hävdar att från år 800 till 1100 omfattade Serbien även Bosnien vars makt skiftades mellan den första serbiska kungariket samt att området styrts från Konstantinopel fram till ungefär 1100. Historian är som man kan se luddig, förvirrande ochomöjlig att tolka samt definiera tack vare att dessa små kungariken var extremt primitiva utan någon tradition av varken skrift eller någon annan form av dokumentering, Kroatien, Bosnien så väl som Serbien. Artikeln bör förbli neutral utan att man blandar in Serbien och Kroatien i en del av historien som inte alls är väl dokumenterad. Dessutom tål att nämnas att du valde att radera min källa från Tomislavgrad och ändra texten trots att diskussionen inte är över, därför känns det meningslöst att diskutera med dig. Balkan4ever

Jag föreslår att ni upphör diskutera frågan på en sida till... Invänta eventuella kommentarer från utomstående istället. /Grillo 31 oktober 2007 kl. 18.12 (CET)

Dan Glans om Afghanistan

Några personer raderar ideligen ett kort omnämnande av att OS-stjärnan Dan Glans offentligt yttrade sitt stöd för Sovjets invasion av Afghanistan. Diskussionen för ingen vart. Har någon konstruktiva idéer? --Salisbury 28 oktober 2007 kl. 21.42 (CET)

Har du inte fått tillräckligt många varningsskyltar redan på din användardiskussionssida? Hur många fler behöver du? Är detta del av någon vadslagning? På något annat sätt än som en lek kan jag inte uppfatta ditt agerande. Men har du verkligen inte kunnat hitta någon bättre lekplats än Wikipedia? --LA2 28 oktober 2007 kl. 21.59 (CET)

Det var NH som föreslog att ta upp det här (se Salesburys diskussionssida). Den här wikipedia har en tendens att sudda bort källbelagda uppgifter som inte är positiva för personer. /Pieter Kuiper 28 oktober 2007 kl. 22.09 (CET)

Personligen så minns jag Dan Glans mest för det där uttalandet, och ej för hans idrottskarriär. Å andra sidan så har jag aldrig varit intresserad av idrott... Dillinger 28 oktober 2007 kl. 22.13 (CET)

Det jag föreslog var inte att ta upp just den här frågan även om det nog var bra att Salisbury gjorde det. Ja, det finns en tendens att ta bort källbelagda uppgifter som inte är positiva för personer, och det är uppgifter som utifrån tveksamma grunder tillskriver personer kontroversiella åsikter. Jag vill inte att Wikipedia skall bli som någon av extremvänsterns eller -högerns sidor där man hänger ut motståndare. Jag har läst artikeln i Stormklockan (på KB), och visst, den ger inget positivt intryck av personen i fråga. Å andra sidan hade Stormklockan knappast någon särskilt balanserad eller saklig ingångsvinkel. Har Salisbury läst den? /NH 29 oktober 2007 kl. 12.06 (CET)

Uthängsidor beror ofta på sajternas egenforskning i domstolsprotokoll osv, och sådant ska wikipedia inte syssla med. Men wikipedia är väl inte heller en "Who is who", där det enda som finns med är meriter som personen själv vill se där? Wikipedia är för läsare, kanske någon som vill kolla en pinsamhet som Maj-Britt Theorins parabolförbudsförslag eller Birgitta Dahls stöd för Pol Pot. Då har vi något om detta (i Dahls fall mest på wikiquote). Så om det är uppmärksammade pinsamheter som en person själv sagt eller skrivit, eller som det har skrivits om, så tycker jag att det ska vara med om någon wikipedian har grävt fram källa för sådana uppgifter. Som service till andra som letar. Men ja, jag kan tänka mig att idrottsintresserade inte tycker att den här typen av uttalanden är relevant, och då får man väl kompromissa lite. /Pieter Kuiper 29 oktober 2007 kl. 12.41 (CET)

Jag struntar blankt i Dan Glans och jag läser inte heller Stormklockan. Det som fascinerar mig är hur ni människor är funtade. Det borde vara uppenbart för Salisbury att han balanserar på gränsen till en blockering. Och ändå ger han sig in och fortsätter redigeringskriget om Dan Glans. Är det ett tvångssyndrom som man borde söka medicinering för? Om detta vore Salisburys sista dag på Wikipedia, skulle han då ägna den åt att äntligen slå fast "sanningen" om detta politiska uttalande av en halvt bortglömd idrottsman? Är detta det viktigaste som finns i hela världen? Vore det inte mer taktiskt att ligga lågt och göra några okontroversiella redigeringar i andra ämnen? Men kanske är en blockering ingen större fara? Den anonyme Salisbury kanske redan har ett dussin andra konton registrerade att ta till? Jag kan ju inte veta om Salisbury och Pieter Kuiper verkligen är två olika personer. Men av de två användarnamnen verkar Pieter vara den mer förnuftiga. Kan inte ni båda snacka er ihop (via telefon), och Salisbury låta sig företrädas av Pieter i den fortsatta diskussionen? Ursäkta om jag försöker vara konstruktiv i onödan. Enklast vore ju att bara låta blockeringen ha sin gång. --LA2 28 oktober 2007 kl. 23.04 (CET)

Nå, ett likartat beteende återfinns ju i artiklarna Moralpanik, Frihet med flera. Föreslår du tvångsmedicinering även där? Dillinger 28 oktober 2007 kl. 23.14 (CET)

Det är andra gången i en vecka att någon misstänker att jag kan vara en annan användare, då var jag Mao. Jag är jag. /Pieter Kuiper 28 oktober 2007 kl. 23.16 (CET)

Nejdå, Pieter, misstanken gäller inte dig. Misstanken gäller Salisbury. Du har angett uppgifter på din användarsida som är verifierbara. Jag kan försöka ringa dig imorgon, och endera lyckas jag eller så lyckas jag inte. Och du kan försöka ringa mig. Men ingen av oss kan ringa Salisbury för Eniro kan inte koppla mig till "en vit medelålders man". Alltså kan jag misstänka att det är en marionett för dig och du kan misstänka att det är en marionett för mig. Egentligen kan man fråga sig varför någon av oss ska ta en användare på allvar som vill framhärda i en ståndpunkt och samtidigt förbli helt anonym. Mitt förslag till lösning är att du företräder honom, om ni båda kan bli överens om detta. Vem som står på andra sidan vet jag inte. Jag står helst utanför och tittar på. Jag är varken admin eller byråkrat och kan inte verkställa någon blockering. Jag är mest intresserad av att vi hittar en fungerande metod för att låsa upp den här sortens konflikter. --LA2 28 oktober 2007 kl. 23.52 (CET)

OK. Jag föreslår att Salisbury använder Wikiquote för sådana citat som idrottsfansen inte vill ha. /Pieter Kuiper 28 oktober 2007 kl. 23.59 (CET)

Jag tycker generellt det är ett problem när idrottsmän, artister osv ger uttryck för politiska åsikter. Har herr Glans haft en lång karriär där han propagerade för Sovjet, eller var det mer en engångsföreteelse? Om man kan visa på ett mönster så kan det vara intressant att ta upp, annars blir det mest ett löst citat - vilket iofs kan vara intressant om hans uttalande blev stort uppmärksammat i pressen. Blev det det? --Bomkia 29 oktober 2007 kl. 08.49 (CET)

Jag är på samma linje som Bomkia. Ett lösryckt citat är bara relevant om det är en del i ett störra sammanhang eller om det medför några speciella konsekvenser för personen, som t. ex. den tidigare nobelpristagaren som blev portad till en föreläsning efter att ha uttryckt rasistiska åsikter.

Ofria bilder

Kan man radera bilder som exempelvis Bild:IFK Gbg.png (Då menar jag inte rent tekniskt, utan snarare om det finns något som säger emot det)? De är ju upphovrättskyddade och det känns lite smådumt att de finns kvar på WP överhuvudtaget. Någon fri variant av IFK Göteborgs emblem lär ju inte dyka upp inom de närmaste 100 åren och de lär ju inte heller släppa upphovsrätten för dem. /NatoX 29 oktober 2007 kl. 12.19 (CET)

Många andra lag representeras av en bild från en match med laget eller dess arena iställe för av logotypen. Det blir då en fri bild som representerar laget istället för loggan vilket får ses som smart (se t.ex. Houston Dynamo eller Manchester United). Efteråt kan du ta bort loggan som måste bort förr eller senare iaf. /Greverod 망눗 29 oktober 2007 kl. 13.45 (CET)

Förslag till översättning efterlyses

På engelska finns två varianter av citat från Jimbo Wales.

"Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That's what we're doing." [4]

"Imagine a world where every single person is given free access to the sum of human knowledge.

We don't have to imagine it.

We're doing it." [5]

Nu efterlyser vi i Wikimedia Sverige en bra översättning till svenska av någon av dessa två citat som kan bli officiell. Så kom med förslag! Ainali 29 oktober 2007 kl. 22.47 (CET)

"Föreställ dig en värld där varje enskild människa på planeten ges fri tillgång till summan av all mänsklig kunskap. Det är vad vi håller på med."

Skulle jag kanske säga/NatoX 29 oktober 2007 kl. 22.59 (CET)

Korta ner det: "Föreställ dig en värld där varje människa ges fri tillgång till all mänsklig kunskap. Det är vad vi håller på med." Fast egentligen begriper jag inte. Vad är det vi "håller på med"? Att "föreställa oss"? Eller håller vi på att "skapa en värld där varje..." -- Rex Sueciæ ✎ 30 oktober 2007 kl. 01.14 (CET)

Det var ett näsvist inlägg. Det är ju ganska uppenbart vad som åsyftas (håller på med som i håller på att förfärdiga någonting, i det här fallet "en värld ..." o.s.v.). Mitt förslag iallafall:

"Föreställ dig [eller er] en värld där varenda människa har tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. / Vi behöver inte föreställa oss den. / Vi håller på med den."

Isthmus 30 oktober 2007 kl. 01.39 (CET)

Vid närmare eftertanke håller jag med om Rex Sueciæs förbehåll, vad gäller den förkortade variant. Tremeningscitatet (som jag valde att lämna ett förslag på översättning på) är dock tydligare, då den andra meningen utesluter att håller-på-andet skulle syfta på föreställandet. /Isthmus 30 oktober 2007 kl. 03.57 (CET)

Jag har uppfattat det som att "That's what we're doing" syftar på "Imagine...", alltså att det som vi håller på med är att föreställa oss en sådan värld. Men det längre citatet, som jag inte har sett tidigare, säger något annat. /Nicke L 30 oktober 2007 kl. 08.41 (CET)

Tänk dig en värld, där varenda människa på jorden har fri tillgång till hela världens samlade kunskap. Det är vad vi arbetar med. -- Här har jag lite friare översatt "the planet" med "på jorden" och "imagine" med "tänk dig", för det är så jag tror att Jimmy skulle ha sagt om han hade talat svenska. --LA2 30 oktober 2007 kl. 09.03 (CET)

Mitt eget förslag är: Tänk dig en värld där varje enskild person ges fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör. Ainali 30 oktober 2007 kl. 12.48 (CET)

Då nu tvåmeningscitatet visat sig orsaka missuppfattningar, varför jag förmodar att det förtydligande längre citatet har tillkommit, föreslår jag därför att ytterligare förslag bör vara översättningar av tremenengscitatet. (Och då blir kanske följden att ”föreställ” blir bättre än ”tänk” eftersom ”Vi behöver inte tänka oss det.” måhända klingar sämre?) Hursomhelst, vet någon huruvida Wales tilltalade en eller flera personer (dig eller er)? /Isthmus 30 oktober 2007 kl. 13.48 (CET)

Det är nog viktigt att citatet riktas till dig så att den som läser det känner sig träffad, er blir mer opersonligt. Jag tycker att Ainalis tolkning är rätt, för jag utgår ifrån att Det är det vi gör betyder Det är det vi tänker oss. En variant skulle kunna vara:

Föreställ dig en värld där varje människa ges fri tillgång till all samlad kunskap. Det är det vi tänker oss.

//StefanB 30 oktober 2007 kl. 13.57 (CET)

Jag sysslade med en del av citatet här. Förbättra gärna det, också... /NH 30 oktober 2007 kl. 14.00 (CET)

Jättebra, NH! //StefanB 30 oktober 2007 kl. 14.10 (CET)

Tydligen är visionen ändrad, se m:Vision:

Imagine a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge. That's our commitment.

//StefanB 30 oktober 2007 kl. 14.14 (CET)

Jag har fått för mig att vi faktiskt gör en värld där alla människor får tillgång till fri kunskap, istället för att vi tänker oss en värld där alla människor får tillgång till fri kunskap. //моралист моралистович 30 oktober 2007 kl. 14.19 (CET)

Jo, och det är väl det som tydliggörs i den senare visionen. Föreställ dig en värld där varje människa fritt kan ta del av all samlad kunskap. Det är vårt åtagande. //StefanB 30 oktober 2007 kl. 15.51 (CET)

Hmm... det är sant. Jag tycker till och med att det är den översättningen där meningen starkast kommer fram. //моралист моралистович 30 oktober 2007 kl. 16.13 (CET)

WMS kanske får ta och bestämma sig för om det man önskar översatt är Wikimedia Foundations officiella vision, något citat av Jimbo Wales, eller något annat. Det finns ju inget som säger att WMS måste exakt apa efter WMF på den punkten. Om man kan tänka sig att vara lite fri, och delvis skriva eget istället för att göra en strikt översättning, tycker jag att Föreställ dig en värld där alla människor fritt kan ta del av all samlad kunskap. Det är vad vi försöker åstadkomma är bra. Men i så fall kan man varken skriva att det är ett citat av Jimbo W eller WMF:s officiella vision, och då bör man förmodligen hellre skriva en smula annorlunda. Vi försöker åstadkomma en värld, där alla människor fritt kan ta del av all samlad kunskap. // habj 30 oktober 2007 kl. 16.34 (CET)

Jag åstundar också en sak att översätta eller bearbeta till svenska (och instruktioner om det är en översättning man vill ha eller bara en kärnfull verksamhetsbeskrivning som bygger på Wales' citat). Därtill slog mig tanken att ”Imagine ...” kanske (jag kar inte fullständig insikt i engelsk grammatik) kan betyda (Att) föreställa sig .... Iallafall verkar tremeningscitatet var det mest klarläggande (om det nu är så han verkligen har yttrat sig). Vidare kan väl commitment också betyda engagemang, övertygelse eller t.o.m. förpliktelse. /Isthmus 30 oktober 2007 kl. 19.40 (CET)

Ja, jag var nog lite otydlig. Vad vi efterfrågar är förslag till en översättning av visionen som kan bli officiell på svenska. Vi bör nog använda citatet från Jimbo på orginalspråket. Ainali 30 oktober 2007 kl. 22.22 (CET)

Om det är Wikimedia Foundations officiella vision som ska översättas, lyder den som StefanB skrivit ovan - och är inte något Jimbo-citat. En äldre version av formuleringen av Wikimedias vision var det säkert, men den har sedan formulerats om något. Arbetet med detta skedde under 2006, om jag inte är ute och cyklar. Aktuell version finns på m:Vision, som Ainali pekar på. Vill man arbeta med den och komma med förslag görs det på m:Vision/Unstable. // habj 30 oktober 2007 kl. 23.00 (CET)

Jag tycker också att StefanBs version är bra. Någon däremot? Ainali 30 oktober 2007 kl. 23.21 (CET)

Jag föredrar min egen... alltså Föreställ dig en värld där alla människor fritt kan ta del av all samlad kunskap. Det är vad vi försöker åstadkomma. Man bör inte tro att den här typen av slogans ska gå att översätta ordagrant, och jag tycker helt enkelt min version låter. // habj 30 oktober 2007 kl. 23.32 (CET)

På vilket sätt blir sloganen officiell, och för vem? /NH 30 oktober 2007 kl. 23.35 (CET)

Den är redan officiell, eftersom det är Wikimedia Foundations formulering av sin vision. Som synes på m:Vision finns det redan översättningar av den till flera olika språk. En svensk översättning blir väl därmed lite halvofficiell sådär?

Ainalis formulering om att den kan bli officiell, kanske ska tolkas som att Wikimedia Sverige kommer att använda sig av den? // habj 30 oktober 2007 kl. 23.46 (CET)

Tanken var att få till en översättning av Vision Statement of the Wikimedia Foundation som kan läggas till som en språklänk på den sidan. Den blir alltså eventuellt officiell för Wikimedia Foundation. Denna översättning skulle vi i Wikimedia Sverige kunna använda oss av för att på svenska förklara vad Wikimedia Foundation har för syfte med sina projekt. Visserligen borde kanske diskussionen främst föras på meta, men jag uppskattar den kreativa aktiviteten som finns här. Ainali 31 oktober 2007 kl. 00.11 (CET)

Jo, frågan uppstod eftersom jag funderat över förhållandet mellan "officiella" texter och deras översättningar. I den tyska översättningen som kanske eller kanske inte upphöjts till officiell utelämnas förresten den sista delen: "Stell dir eine Welt vor, in der jeder einzelne Mensch freien Anteil an der Gesamtheit des Wissens hat." Kanske är enklare bättre? /NH 31 oktober 2007 kl. 00.03 (CET)

Jag tror inte översättningar någonsin utses till officiella, och vill se argument för motsatsen innan jag tror på det. // habj 31 oktober 2007 kl. 00.13 (CET)

Du kan mycket väl ha rätt på den punkten, jag har inga argument för motsatsen. Däremot är det ju bra om det kan författas en översättning som kan läggas på rätt ställe, så att alla som vill tillgängliggöra den engelska texten för svensktalande, och söker efter en översättning att använda, använder samma översättning. Repetition av en vision gör den självförstärkande och vice versa. Ainali 31 oktober 2007 kl. 00.23 (CET)

Ja, den tyska översättningen som utesluter den andra meningen gillar jag, ty rubriken "Vision" finns ju redan där och talar om det, och dessutom verkar den knepig att översätta på ett bra sätt.

Alltså ett till förslag: ”Tänk dig en värld där varenda människa fritt kan ta del av allt samlat vetande.”

Möjligen: ”Tänk dig en värld där envar ...”, (en liten antydan till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.)

/Isthmus 31 oktober 2007 kl. 01.03 (CET)

Om verififerbarhet

På wikipediadiskussion:Verifierbarhet pågår just nu en diskussion om bland annat hur man skall göra med källor på andra språk än svenska, och om mindre konventionella källor (som föreläsningsanteckningar) är OK eller inte, samt om detta överhuvudtaget bör kodifieras i en riktlinje eller ej. Fler åsikter är välkomna – fast där, inte här.

andejons 30 oktober 2007 kl. 22.10 (CET)

Wikipedia:Typer av klottrare

Ny essä som handlar om olika typer av klottrare. Bidra gärna! /Yvwv [y'vov] 31 oktober 2007 kl. 08.20 (CET)

Bilder på svenska Wikipedia

Frågan flyttad till Wikipedia:Bildfrågor#Bilder på svenska Wikipedia --Rosp 4 november 2007 kl. 09.07 (CET)

Kring förra sekelskiftet var det väldigt vanligt med virkade vita täcken i bomullsgarn. Man virkar en fyrkantig ruta i taget, ofta i storlek omkring 20x20 cm eller 25x25 cm, och de sys sedan ihop. De kan även bestå av s.k. mormorsrutor med mycket enklare mönster. Man börjar inifrån och virkar varv för varv utåt. Mönstret blir en sorts symmetrisk 4-sidig 'spets' med två symmetriaxlar.Det kanske skulle kunna kallas ett 'enfärgat virkat lapptäcke'. Det fanns även sådan med 6-sidiga rutor (hexagoner). (det går inte att sy ihop oktagoner utan att ha en 4-kantig passbit emellan vid fyra av hörnen). Jämför med de snöstjärnor i papper som många som barn vikt och klippt. Gunilla

Virkande på ett stjärntäcke

I Strindbergs Ett drömspel sitter portvakterskan "virkande på ett stjärntäcke" [6]. Hur ser ett sådant virkat stjärntäcke ut? Jag trodde stjärntäcke var ett sorts lapptäcke med stora 8-kantiga stjärnor som mönster. Kanske är det ett tvetydigt ord? Jag tror svenska Wikipedia har dåligt med artiklar om virkning. (Vi har betydligt mer om vävning.) Hur kan vi bli bättre på det? Varför har vi ingen artikel om mormorsrutor? Ska vi skicka några av killarna på kurs i virkning, eller kan vi hitta nya kategorier av skribenter? Vad vet din mamma om virkning och varför skriver hon inte ner det på Wikipedia? --LA2 30 oktober 2007 kl. 00.41 (CET)

Ja, inte hittar vi nya skribenter genom att anspela på gamla könsstereotyper. En idé som sträcker sig utanför den egna bekantskapskretsen är att ragga skribenter på de ledande internetforum/communities/portaler som finns för respektive verksamhetsområde. De som har sökt sig dit har sökt sig dit för att de gillar att skriva om sin grej, så tröskeln att gå över till WP borde bli ganska låg. Ett par exempel på denna typ av webbplatser: Familjeliv, Sysidan och Historiska Världar. Jorva 30 oktober 2007 kl. 01.05 (CET)

Hur når vi ut till dessa människor? Känner du folk som driver sajterna? Om de har en faktabank eller FAQ, kanske den kunde knytas ihop med Wikipedia, så att sajternas medlemmar uppmuntras att söka (och lämna) kunskap här. --LA2 30 oktober 2007 kl. 09.11 (CET)

Nej, jag har inga personliga kontakter, men det behövs inte heller. Det enklaste sättet är att någon själv reggar en användare och sedan lägger ett inlägg med en artig inbjudan på sidans diskussionsforum. För att behålla den typen av skribenter är det också bra om vissa användare här ;-) inte är fullt så sugna på att raderings- och relevansmärka allt de inte själva begriper... Jorva 30 oktober 2007 kl. 10.05 (CET)

SAOB har bl. a. följande STJÄRN-TÄCKE - - (i vissa trakter) täcke vävt i stjärnmönster (i sht i krab­basnår l. opphämta). - - Ett vanligt namn i Skåne var stjärnetäcken för upphämta ­och krabbasnårs-vävar. = Collin, M. Gamla vävnader och deras mönster. 132 (1928) (i: Natur och kultur 88) Sthm 1928. Mvh / Mkh 30 oktober 2007 kl. 11.20 (CET)

Jag inbillar mig att om någon registrerar sig som användare på en sajt enbart för att "göra reklam" för Wikipedia, så kan det ses som missbruk av sajten, och att det därför kunde vara en god idé att först ta kontakt med sajtägaren. Men oavsett det, hur skulle vi kunna förhindra (eller minska skadan av) att enstaka wikipedianer är otrevliga? Detta är inte en retorisk fråga, utan jag önskar verkligen höra erfarenheter av hur det kan fungera. Har vi något lyckat projekt att använda som förebild? Psalmboksprojektets tre deltagare gav ju upp och lämnade Wikipedia. --LA2 30 oktober 2007 kl. 21.22 (CET)

Den minskas genom att andra användare tar hand om de som blivit onödigt bryskt bemötta. Detta fungerar i praktiken ganska bra. /NH 30 oktober 2007 kl. 21.48 (CET)

Damast, som ju gjort mycket goda insatser inom vävningsdelen på Wikipedia, har säkert värdefulla kommentarer om hur vi kan öka andelen artiklar om vikrning och andra handarbeten. Riggwelter 30 oktober 2007 kl. 21.51 (CET)

Öh, jo, men Damast har lämnat Wikipedia tillsammans med psalmboksprojektet, så det är ju så dags att efterfråga hjälp från det hållet. Vi måste både värva nya kunniga medhjälpare (som Damast) och få dem att stanna kvar i stället för att dra härifrån i vredesmod. Ge mig gärna ett recept på hur vi fixar den gratängen! --LA2 30 oktober 2007 kl. 22.33 (CET)

Sen är det ju faktiskt inte vi stammisars fel att vissa användare är helt omöjliga att ha att göra med. /Grillo 30 oktober 2007 kl. 22.50 (CET)

Ursäkta mig, men det finns faktiskt en artikel om mormorsrutor -kärleksmums. Kärt barn har många namn. Nåväl, det var kanske ett onödigt inlägg, då jag misstänker att frågan egentligen handlade om att det är få kvinnor och för många byxbitna nybörjare som hellre borde bli inbitna . Vivo _disk.^↔ 30 oktober 2007 kl. 22.58 (CET)

Apropå raderings- och relevansmärkning av artiklar inom ämnen man inte begriper. Inte kan vi väl sluta använda våra verktyg för att bli av med material som av någon ifrågasätts, av rädsla för att skrämma bort folk? Vad vi bör ändra är vår kultur kring hur vi gör det. När man raderingsmärker en artikel skriven av en nying, kan man till exempel snällt förklara varför på dennes diskussionssida. Jag försöker, men medger att jag inte alltid orkar. // habj 31 oktober 2007 kl. 00.30 (CET)

Nej, det handlar inte om att sluta, det handlar om att tänka sig för lite. Till exempel var det någon som satte en relevansmärkning på stubartikeln om den äldsta svenska lajvvärlden Erborigien, trots att den uppfyller flera olika relevanskrav. Man behöver inte ha stenkoll på ett ämne, men man bör ha jämförelsevis så mycket hum som att kunna skilja en fotboll från en basketboll innan man går in och raderings- eller relevansmärker artiklar. Jorva 31 oktober 2007 kl. 00.43 (CET)

Här menar jag att du har fel. Att en artikel raderingsmärks på tveksamma grunder, någon visar att artikeln solklart ska vara kvar, och raderingsmallen tas bort är inget fel. Tvärtom, det är så konsensusprocessen fungerar. En viss andel av dessa märkningar kommer att ses som helt onödiga av de som kan ämnet, men vi kan inte slippa dem utan att även ta bort väldigt många vettiga relevansmärkningar. Den som klämmer dit en skylt är ingen gud, bara en användare som du och jag. Jag vidhåller att grundproblemet snarare är att vi är för oartiga mot den vars artiklar vi på detta sätt ifrågasätter. Vi glömmer att förutsätta att andra har goda avsikter, och att förklara för dem vad vi gjort och varför. // habj 31 oktober 2007 kl. 01.56 (CET)

På sv:wp saknas artklar om välkända saker som militärakademin St Cyr, militärakademi, Sandhurst, "krigsteknikteoretiker" (vet inte ens vad det heter)... Detta är väl i högsta grad ämnen som är stereotypt manliga. Kan man av detta dra slutsatsen att det är få män bland användarna? Nej, jag tror inte att man kan utgå från vilka ämnen som är omskrivna för att säga något om användarnas kön åtminstone.//--IP 7 november 2007 kl. 07.40 (CET)

Wikifiera i veckans tävling

Tänkte uppmärksamma alla tävlingssugna wikipedianer på den nya veckans tävling: Wikifiering. Anmäl er och låt flitigaste wikifierare vinna! Popperipopp 1 november 2007 kl. 10.07 (CET)

Sorteringsordning för IW-länkar

IW-länkar har varit på tapeten den här veckan och jag tänkte spä på intresset ytterligare. Här har det uppstått en diskussion om i vilken ordning IW-länkarna skall komma. I korthet kan problemet sammanfattas så här:

I dag sorteras IW-länkar på svwiki automatiskt av IW-botar efter språkkoden. Det betyder att finska länkar läggs på "FI" i stället för att sorteras på "Suomi" som är det som presenteras i visningsläge för artiklarna.

Det går att ställa in (ännu oklart hur) i vilken ordning länkarna skall komma och här finns ett antal alternativ. Själv föredrar jag varianten By order of alphabet, based on local language, by first word. Vad tycker ni andra? Är det värt att kolla upp hur man gör för att få botarna att sortera på ett vettigare sätt? --MiCkE^d_b 1 november 2007 kl. 14.59 (CET)

Jag tycker också det är snyggast om de är i bokstavsordning efter det egna språket, eftersom det är det språket de visas på. Problem uppstår dock med språk med andra alfabet. När det bara är få iw-länkar tycker jag inte det är så noga, men när det är många är det bra att de är sorterade så att man lätt hittar den man letar efter. Entheta 1 november 2007 kl. 15.51 (CET)

Som en kommentar på den listan de har där [7], "Bahasa Indonesia" före "Bân-lâm-gú", är jag inte säker på om jag håller med om. Eller åtminstone är jag osäker, men spontant så känns det som "Bahasa Indonesia" och "Bahasa Melayu" borde sorteras in under I respektive M. "Bahasa" i sig är inte språkets namn, utan betyder just språk. Entheta 1 november 2007 kl. 15.55 (CET)

Jag tycker faktiskt att de ska sorteras efter det svenska språket, med tanke på att de som är inne på svwiki, fast att de är från, säg Frankrike, och de kan lite svenska, då bör dom ju veta var Frankrike står på listan ändå. Om de inte förstår svenska, så går det ju snabbt att leta upp "Français" i listan. Sen tycker jag att en annan bra grej vora att göra som många andra (andra varianter) och börja med länken till enwiki, med tanke på att för mig 99% av gångerna, och säkert för de flesta andra, vill jag ha den engelska artikeln ifall jag vill ha annat än svenska. ^d_SAKARIE^b 1 november 2007 kl. 16.20 (CET)

Enhetlig sortering över alla språkupplagor vore det bästa. De flesta wikier använder såvitt jag förstår sortering efter språkkoden, och det bör svwiki också göra. Enhetligheten gör det lättare att navigera runt eftersom man då hittar länkarna i samma ordning oavsett vilket språk man befinner sig på. På metasidan länkas till ett förslag om att införa en funktion i wikiprogramvaran för att låta varje wiki välja hur länkarna visas sorterade (oavsett hur de sorteras i koden). Utvecklarnas argument mot detta är just att det då skulle bli krångligt att hitta på andra språkversioner än den man är van vid. /NH 1 november 2007 kl. 16.28 (CET)

• • Jag håller med Micke och då får vi också samma iw-ordning som enwiki--Rosp 1 november 2007 kl. 16.45 (CET)

Att jag tycker som jag gör beror dels på att det finns en fördel med att göra som andra, och då bör vi följa den stora språkvarianten (engelska). Dessutom tycker jag att det ser bättre ut när man tittar på listan med iw-länkar och de kommer i alfabetisk ordning (efter vad som syns på skärmen). Hur det ser ut i själva koden är av underordnad betydelse. Notera också att vi inte kan göra något åt vad som visas när det gäller iw-länkar, endast den ordning länkarna kommer i. --MiCkE^d_b 1 november 2007 kl. 16.54 (CET)

Notera att Wikipedia finns på 253 språk, och att de allra flesta inte har ändrat från default-ordningen att sortera efter språkkoderna. Engelskspråkiga Wikipedia har ungefär en fjärdedel av alla Wikipedia-artiklar, så även om man räknar i artiklar så är språkkods-ordning den klart vanligaste. För min egen del så förstår jag logiken bakom alla alternativ och tycker alla alternativ kan vara godtagbara för svwiki. Jag har ingen favorit än så länge. -- boivie ✎ 1 november 2007 kl. 17.45 (CET)

Fast vad jag sett på engelska så brukar de stå i ordning efter vad som skrivs ut, inte koden (d.v.s. den finska länken hamnar intill den svenska).

andejons 1 november 2007 kl. 22.13 (CET)

Ja, på enwiki sorteras länkarna efter hur namnet skrivs på språket självt (suomi). Hur länkarna sorteras bestäms av programmet som interwikirobotarna använder (pywikipediaskripten, oftast). För att ändra på detta tar man kontakt med de som utvecklar skripten, så kommer förändringen så småningom att slå igenom (jag tror att de flesta iw-robotar passar på att sortera när de besöker en artikel för att lägga till länkar). /NH 1 november 2007 kl. 22.23 (CET)

Ja, då en iw-robot redigerar en artikel sorteras iw-länkarna automatiskt, idag efter språkkod. En interwikibot kommer däremot inte att redigera en artikel bara för att flytta rätt på iw-länkarna, om ingen annan redigering är nödvändig. /Grillo 2 november 2007 kl. 11.31 (CET)

Museimärka WP:SKILKOM?

Eftersom Skilkom uppenbarligen inte fungerar (genom att de inte tar i tu med de ärenden som finns på deras bord) undrar jag om vi skall museimärka WP:SKILKOM och Wikipedia:Begäran om skiljedom? Alternativet är kanske att utlysa nyval till Skilkom. Dock tror jag att det är bättre att fullt ut ge ansvaret för konflikthantering till administratörerna och låta dessa besluta också om mycket långa blockeringar av besvärliga användare. Detta tycker jag av tre skäl:

1. Administratörerna är de som rent tekniskt har möjlighet att genomföra inskränkningar i användares möjligheter att redigera. Det blir då konstigt att införa en artificiell instans som skall besluta.
2. Så länge Skilkom finns kommer besvärliga användare få härja fritt, i vänta på att någon annan (Skilkom) skall göra något (vilket de inte gör).
3. Blockeringar är bland det mest kontroversiella som finns, vid varje längre blockering uppstår kilometerlånga diskussioner mellan användare (både för och emot). Det är synd att lägga oinskränkt makt hos en instans i ett sådant läge. Tvärt om bör vi uppmuntra administratörer att ifrågasätta varandras blockeringar och införa mer av konsensustänkande även vad gäller denna del av Wikipedia. Dessutom liknar Skilkom allt för mycket en domstol. Wikipedia är ingen rättstat, det är en encyklopedi. Blockeringar och andra åtgärder skall utföras för att skydda encyklopedin, inte som straff utdömda av en domstol. --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 09.35 (CET)

Genom ditt förslag kommer administratörerna att ges oinskränkt makt att blockera andra användare. Det gillar åtminstone inte jag. Administratörer har ingen makt, vi måste vara noggranna med att gång på gång poängtera detta, speciellt i media. Alla användare beslutar gemensamt vilka användare som är störande moment och ska blockeras, ska vi ha någon övre instans ska den definieras som att ha just detta syfte. Skulle man föra över detta på administratörerna bör alla admins avsättas och nyval utlysas där administratörernas nya befogenheter framgår. Jag tror dock inte att detta är något som skulle gillas från högre ort. /Grillo 2 november 2007 kl. 11.28 (CET)

SKILKOM handlar inte om att blockera. Det handlar om att lösa konflikter och förhoppningsvis få ha användare kvar på Wikipedia efter att SK har har hittat en lösning. Blockeringar är i första hand till för att stoppa ett beteende, inte en direkt konfliktlösningsmetod. //StefanB 2 november 2007 kl. 11.36 (CET)

Jag avser inte att ge administratörer oinskränkt makt, tvärt om. Och missförstå mig inte heller vad gäller blockeringar. För att förtydliga kan jag säga så här: Jag ogillar SKILKOM eftersom det lägger makt hos ett litet fåtal i stället för hos ett större fåtal (jag säger fåtal eftersom administratörerna är de som de facto har möjlighet att göra något och det blir därför dessa som i realiteten får ta över). Dock kan jag fördra att SKILKOM finns så länge som de gör något. Det har dock visat sig att denna arbetsform av någon anledning inte fungerar på svwiki, och om ni inte gillar mitt förslag (kanske inte helt oväntat :) så ser jag gärna alternativa (bättre) förslag på vad som kan göras. En icke-fungerande SKILKOM är alltså ett större problem än fullständig frånvaro av en SKILKOM-instans i mitt tycke. --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 11.47 (CET)

Å andra sidan har vi användare gemensamt gett Skilkom mandat att göra just detta, samma mandat har vi inte gett administratörerna. Så även om det är ett litet antal är det ett litet antal som en stor del av Wikipedias användare litar på ska kunna lösa den här typen av konflikter på ett bra och rättvist sätt. Det är väl därför det är viktigt att Skilkoms ledamöter väljs om då och då, och att kravet för att bli vald hålls uppe omkring 90% stöd. /Grillo 2 november 2007 kl. 11.56 (CET)

Jag håller med dig om att SK inte verkar fungera, men jag håller inte med dig om resten eftersom alla, även icke-administratörer, har möjlighet att rycka in i konflikter, och administratörer är inte bättre skickade än andra (diskvalificera inte mig från att försöka lösa konflikter). Vem som helst gå in i en konflikt och försöka lösa den, men när alla möjligheter har tömts så lägger vi istället arbetet på ett fåtal personer som tillsammans försöker att hitta en lösning. Att denna grupp skulle bestå av samtliga administratörer är ingen bra lösning eftersom den blir på tok för stor och troligtvis skulle leda till konflikter bland administratörerna istället.

När det gäller SK så har jag sett det som att en arbetsmodell skulle utkristalliseras efterhand under de första ärendena. Tyvärr verkar det inte ha blivit så utan istället tolkar jag det nu liggande ärendet som att systemet kanske är för tungrott. Något är i alla fall fel när inget görs i det. Jag tror att det är i SK-systemet som vi måste försöka hitta lösningar för att få smidigare rutiner.

//StefanB 2 november 2007 kl. 12.13 (CET)

Den här månaden har vi möjliget att välja in fyra användare i Skilkom. Finns det fyra väl betrodda användare som är villiga att lägga lite arbete på att få skilkoms rutiner att fungera? -- boivie ✎ 2 november 2007 kl. 12.19 (CET)

(efter redigeringskrock) Naturligtvis kan man ha olika åsikter om SKILKOM rent generellt, och jag avser som sagt var inte att ge administratörer befogenheter de inte redan har idag. Dock tycker jag att närvaron av ett frånvarande SKILKOM gör Wikipedia handlingsförlamat när det gäller konflikthantering. Det har väl aldrig varit avsikten med inrättandet av SKILKOM? Vi bör antingen därför få igång SKILKOM eller museimärka sidorna (och i så fall klargöra att det inte finns någon högsta instans vad gäller konflikthantering) och därmed få igång den avsomnade konflikthanteringen hos användare och administratörer. Jag vill heller inte frånta StefanB möjligheten att jobba med konflikthantering, det jag vill göra är att vi skall uppmärksamma det sätt var på konflikthateringen fungerar redan i dag. Jag tror att ett av problemen med SKILKOM är att det är en uppfunnen metod som inte har växt fram på ett naturligt sätt. I stället bör vi använda och utveckla de arbetsmetoder som redan i dag är i drift (och det innebär att administratörer, och ett litet antal andra användare, drar ett tungtlass vad gäller konflikthantering). Men för att få tillstånd en konstruktiv dialog är jag villig att dra tillbaka mitt förslag ovan. Jag hoppas därmed på flera konstruktiva förslag liksom Boivies ovan på hur vi skall kunna sparka i gång den konflikthantering som så väl behövs. --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 12.23 (CET)

Jag undrar om inte lärdomen just nu är att Z-frågan som nu är uppe i Sk, inte passar sig som ärende där. Z-frågan har för mycket av ordningsfråga-polis-domstol över sig. SK kanske har en tydligare roll i rena medlingsorienterade insatser? Wanpe 2 november 2007 kl. 12.30 (CET)

Micke, då är vi överens. Det skulle vara intressant att höra tidigare SK-deltagares erfarenheter av det hittillsvarande arbetet och vad som ska kunna förbättras. //StefanB 2 november 2007 kl. 12.36 (CET)

Att skilkom inte fungerar är något vi i kommittén själva är mycket medvetna om, och något vi givetvis inte är nöjda med. De senaste dagarna har vi dock internt påbörjat en process med syftet att styra upp arbetet i skilkom, och på så sätt få en fungerande instans. Att inget har gjorts tidigare är givetvis ett misslyckande, men klyschan "bättre sent än aldrig" får väl anses gälla i det här fallet. Så jag ber alla att ha lite tålamod, och hoppas att vi ska få igång vårt arbete inom inte alltför lång tid. Jag kan bara tala för mig själv, men om den här diskussionen utmynnar i att missnöjet med sittande skilkom är alltför stort är åtminstone jag beredd att ställa min plats i kommittén till förfogande i samband med det stundande valet. Dock ser jag hellre att vi ges en sista chans att försöka styra upp arbetet och skapa en fungerande skiljedomskommitté. //Lelle1987 2 november 2007 kl. 13.21 (CET)

Det är inte ni som sitter i Skilkom det beror på. Jag tror det är systemet i sig som måste förändras och det verkar ni ju vara inne på själv på och det är bra. //StefanB 2 november 2007 kl. 13.46 (CET)

Finns det några bra idéer att hämta från andra wikipedior angående skilkom? Jag vet bland annat att en ungrare varit inne i IRC ett par gånger och frågat oss om vårat skilkom och våra adminval; kan inte vi på samma sätt fråga andra wikipedior på andra IRC-kanaler om de har några bra idéer vad gäller skilkom? //моралист моралистович 2 november 2007 kl. 16.05 (CET)

Alltså, skilkom är inte till för att hantera blockeringar. Skilkom är inte heller till för att lösa konflikter, skilkom ska utfärda skiljedom i de fall där konflikter inte går att lösa; detta för att skona wikigemenskapen från utdragna krig utan slut. I vissa fall kan detta resultera i avstängningar, men enkla blockeringar är administratörernas bord.

Den första upplagan av skilkom valdes som en interrimskommitté, med uppgift att ta fram arbetssätt. De som valts till detta uppdrag satt sedan på sina rumpor i två månader eller så och gjorde ingenting, fram till dess det första fallet landade på deras bord. Sen visade det sig att ingen brydde sig om att driva igenom det beslut som tagits. Jag som personligen drabbats av detta började förbereda en IRC-konferens, med folk från andra wikipediors skiljedomskommittéer som diskussionspartners och med noggrann genomgång av det första fallet som diskussionsunderlag. Projektet blev för stort, förstås. Jag handlade i vrede, och när energin tog slut gjorde den det. Om någon vill ta stöd av folk från andra wikipediors skiljedomskommittéer finns sådant att få. I dagsläget är jag dock mycket tveksam till att det är någon vits. Jag menar, om skilkoms ledamöter hade velat ha detta stöd hade de skaffat det. Att gå till andra wikipediors skilkomsidor, kolla vilka som sitter där och vilka av dem som talar engelska för att sedan kontakta dem är ju inte direkt svårt.

Museummärkning av skilkom tycker jag är ett ypperligt förslag. Kritiken mot förslaget förstår jag inte alls, det är ju bara en återgång till situationen som den var innan skilkom infördes. Om vi sedan någon gång vill återinskaffa en skiljedomskommitté, bör vi ha någont sätt att få kandidater till denna att inse att det att sitta i en skiljedomskommitté är ett STORT TUNGT JOBBIGT ARBETE, och är man inte beredd till detta skall man inte kandidera. Jag själv har aldrig kandiderat till skilkom, för jag var rädd att alla skulle slappna av coh tycka att nu var det skilkoms sak - den berömda någon annan - att se till så saker funkar. Detta tror jag är problemens grund. Skilkom som idé är värdelös så länge vi inte har strukturer för att backa upp den. Så länge nånannanismen regerar kan vi hitta på vilka strukturer som helst, de kommer ändå inte att fungera. // habj 3 november 2007 kl. 12.19 (CET)

(Indenterar för tydlighetens skull, detta ska inte ses som ett svar till enbart habj) Den här diskussionen kommer egentligen vid en ganska olycklig tidpunkt, eftersom nomineringar och val till skilkom börjar imorgon. Eftersom det uppenbarligen finns flera som anser att skilkom bör läggas ner verkar det väldigt opraktiskt att välja nya ledamöter bara för att komma fram till att vi ska lägga ner kommittén i nästa stund. Det bästa kanske skulle vara att diskutera Skilkoms framtid och framtida utformning först, och först efter att vi bestämt att skilkom ska vara kvar (_om_ det blir kontentan av diskussionen) förrätta nya val? //Lelle1987 3 november 2007 kl. 12.32 (CET)

Skiljedomskommittén har aldrig visat framfötterna, utan tvärtom har blivit en väggtidning där de som roar sig av att roffa åt sig problemformuleringsprivilegiet (som IP träffande kallar det) kan ostraffat hänga ut andra användare. Kollar man de existerande inläggen på Wikipedia:Begäran om skiljedom kan man vid första påseende hitta utpekanden av "skadliga" användare, men som vid mer noggrannare kontroll visar vara en samling av påhopp och avsiktliga misstolkningar av meningar ryckta ur sitt sammanhang samt ologiska, tivelaktiga och subjektivta under affekt färgade slutledningar. Helt på samma linje som den nerlagda WP:BOK, lika hjärndöd idé. Detta är ytterligare ett politiskt exempel på Moskvarättegångarnas analogi på Wikipedia. Speciellt då det inte fanns ett spår av skiljedom/medling i de ämnen som skyltas. //- Zman 3 november 2007 kl. 12.59 (CET)

Ovanstående inlägg är ett bra exempel på varför Skilkom aldrig har fungerat. Ingen känner för att ta emot den mängd skit som man måste räkna med att få sköljd över sig när man tar obekväma beslut. (Welcome to my world) /Grillo 3 november 2007 kl. 13.21 (CET)

Efter att ha läst Lelles inlägg ovan en gång till, ångrar jag lite att jag dundrade så. Går det möjligen att få någon liten rapport om vari uppryckningsförsöket består? Om vi vill hålla det där valet och välja fler människor till skilkom, går det att specificera vilka typer av krafter som skilkom behöver? Det vore önskvärt att få se fler skilkommare yttra sig. // habj 3 november 2007 kl. 13.39 (CET)

Uppryckningsförsöket består i korthet av att vi försöker sätta upp ramar för hur arbetet ska fungera i Skilkom. Hittills har det hela fungerat oöverlagt och vi har inte haft några tydliga interna riktlinjer att följa, vilket vi nu försöker skapa. Vi har också haft otydliga roller, vilket har gjort att ingen riktigt har vetat vem som borde göra vad. Det är inte säkert att vi lyckas göra något omvälvande, men vi gör ett försök. Vill wikipedia-gemenskapen avsätta oss och börja om på nytt vad gäller skilkom kommer dock inte jag att motsätta mig det. //Lelle1987 3 november 2007 kl. 14.03 (CET)

Jag tycker att vi ska genomföra valet som planerat. Med lite tur får vi in några nya skiljemän som kan hjälpa till med att få skilkom att fungera. Finns det inga kandidater som får gemenskapens förtroende, så kan de platserna stå vakanta tills nästa val, eller tills skilkom läggs ner. -- boivie ✎ 3 november 2007 kl. 14.13 (CET)

Trots att jag är tveksam till att valet kommer leda till något bättre, tror jag att det är för sent att stoppa det nu. Hade den här diskussionen kommit igång för en vecka sedan hade vi kanske haft tid att fundera på framtiden innan valet, men nu kom den igång senare, och då får det bli val och diskussion parallellt... Förresten är (i den situation som har uppkommit) antagligen det bästa sättet att förändra skilkom att ställa upp i valet och hjälpa oss i vårt förändringsarbete. //Lelle1987 3 november 2007 kl. 14.31 (CET)

Ja, den här diskussionen kom verkligen upp vid fel tidpunkt. Om vi verkligen vill lägga ner skilkom för att ev. börja om på ny kula kan det ju göras senare... för jag tror verkligen det är mycket mer konstruktivt att börja om på nytt, med tydligare mål.

Sen måste vi fundera på övriga strukturfel, som jag redan tjatat om och StefanB med flera också varit inne på. // habj 4 november 2007 kl. 00.26 (CET)

Jag vill uppmana alla att kika på hur andra något större Wikipedior såsom t ex tyska/franska Wikipedia sköter konflikthanteringen. Jag tycker dock att vi bör välja nya ledamöter nu, och ge SKILKOM en ny chans. Ulner 4 november 2007 kl. 01.31 (CET)

Ja, inte är det lätt att sitta i skiljedomskommittén. Inte heller har vi någon/några att skylla på än oss själva, så det försöker vi inte ens göra. Som Lelle1987 påpekat försöker vi nu, efter om och men och med viss vånda, organisera oss till att kunna fungera. Faktum är att jag helst skulle vilja slippa hantera det just nu liggande ärendet - inte för att det är obekvämt, utan för att man enligt all organisationsteori först skall ha en organisation på plats, därefter presentera det för de i kommittén ingående, därefter fastställa det och därefter skrida till funktion. Rom byggdes inte på en dag, ej heller Wikipedia. Det vore därför orimligt att begära att Skilkom skall vara en välsmord och topptrimmad organisation på några månader. Ett par av oss har av olika skäl valt att inte ställa upp till omval. Vi övriga försöker skapa en organisation, d.v.s. steg 1 ovan i mitt inlägg. Ersättare för de som lämnar skilkom är välkomna. Nya ledamöter är välkomna. Gamla ledamöter som vill kvarstanna bör givetvis erbjudas att ställa upp till omval. Observera dock att skilkom inte kommer att fungera bara för att man byter ledamöter, utan det krävs lite mer än så. Rapporten om vad som pågår är enkel: Lelle1987 ställer upp som ordförande. Jag ställer upp som sekreterare. Detta innebär i praktiken att övriga ledamöter är föredragande ledamöter. I alla fall jag skulle vilja att en föredragande ledamot har till uppgift att föredra ett ärende för kommittén på ett sätt som gör att det går snabbt att sätta sig in i det och nå ett resultat. Det är emelleritd en organisatorisk fråga som rör Skilkom och skilkom allena. Så till mitt mantra: blockeringar är till för att skydda Wikipedia. Blockeringar är inget straff. Den som blockeras har gjort något för att drabbas av detta. Men nu var det ju skilkom det handlade om... Riggwelter 4 november 2007 kl. 21.23 (CET)

Om Skilkom känner att den måste ta en paus där den inte tar några uppdrag utan koncentrerar sig på sin organisation och arbetssätt, har den IMHO all möjlighet att utannonsera att den gör just detta. Om wikigemenskapen anser att skilkom inte kan göra detta har vi en kris, men om wikigemenskapen tycker det är sunt och vettigt är det lugna puckar. Risken för det förstnämnda borde rimligen vara minimal. Däremot tror jag att många av oss i så fall gärna skulle vilja få lite kommunikation om vad ni gör under tiden. Små korta notiser räcker så bra så, bara vi vet att något händer. // habj 5 november 2007 kl. 12.34 (CET)

Även om blockeringar per definition inte ska vara tänkt som straff, så kommer det ofta ur den drabbades synvinkel förmodligen uppfattas som det. I synnerhet om det egna snedsteget upplevs vara mindre än andras som inte har blivit blockerade. Ibland används också tankar som; "H*n har ju redan blivit blockerad för det och därför kan vi inte åberopa det igen". Det för också tankarna till ett straff, mer än ett skydd. Jag håller med om tanken att enskilda administratörer inte bör använda blockeringsverktyget som en uppfostrande metod, då det inte ingår i mandatet. Det är ju inte nödvändigtvis så med denna kommitté, som jag menar inte borde tassa omkring runt luddiga ordvrängningar, utan målmedvetet försöka lösa problemet på det sätt som kan antas fungera. Det är ingen given rättighet att redigera här om inte de gemensamt antagna "spelreglerna" följs. I anslutning till vad några säger ovan, bör det inte samlas i lådorna för att någon kommitté ska lösa dagliga konflikter utan de borde hellre kunna samla in sitt material själva och komma till skott i sin egen takt. Håller dock med Habj att någon livstecken då och då varit bra.
/Ronny 5 november 2007 kl. 13.34 (CET)

Proxyanvändande leda till omedelbar evighetsblock?

När jag kollar på WP:KM blir jag bara matt. Diskussioner fram och tillbaka om vem som använt vilken proxy, vem som är blockerad, vem som inte är det, och vilken blockering som blev längst och vilken som blev kortast. Allra oftast handlar det om användare som har en klar nettoredigeringsgrad av problem. Varför ska vi över huvud taget tåla såna här diskussioner? Det är ingen rättighet att redigera på Wikipedia och kan man inte tåla detta och de fåtaliga enkla regler som Wikipedia bygger på har man enligt mig absolut ingenting här att göra. Jag föreslår därför: Alla användare som någonsin försökt kringgå sin blockering genom att använda sig av proxy bör blockeras på obestämd tid. Kan man inte respektera en blockering kan man förmodligen inte heller respektera Wikipedias regler och NPOV, och man kan definitivt inte respektera och begripa att man gjort något fel, allra oftast återkommer ju användaren direkt efter blockeringen, eller under pågående blockering under proxy, och fortsätter med exakt samma problemredigeringar användaren blev blockerad för. Så varför dalta? Nå, vad tycks? /Grillo 2 november 2007 kl. 16.45 (CET)

Hur ska du binda en användare till en proxy?//--IP 2 november 2007 kl. 16.58 (CET)

Så här, med hårda bevis. Andra gången Bongoman leker bort sig i marionettjungeln. Och vad händer? Jo, Bongoman blockerad i endast 1 månad. Inget tal om en evighetsblockering här inte, o nej! Fiction 2 november 2007 kl. 18.00 (CET)

Instämmer till mycket stor del. Ibland får man intrycket att hela sv-wp är nedlusad med bråk och blockeringsdiskussioner som bara pågår i evighet. Man kanske kan införa någon slags eskalerande blockeringslängd? + 50% per tillfälle eller något sådant? Hakanand 2 november 2007 kl. 17.01 (CET)

De flesta fall är uppenbara. Om en användare fortsätter redigeringskriga och diskutera på samma sätt som tidigare, men genom ip-nummer som kan beläggas vara proxy, är det uppenbarligen samma person. Sannlikheten att det är någon imitatör får anses minimal. /Grillo 2 november 2007 kl. 17.20 (CET)

Som med andra regler ser jag en risk i att detta skulle användas av personer för att få bort dem som de inte gillar.//--IP 2 november 2007 kl. 17.46 (CET)

Ja! Strulputtarna har inget här att göra. Lugn och ro är vad som behövs för att skriva en bra encyklopedi. (Skriver just nu via Opera mini från mobilen om nått ser knasigt ut) --MiCkE^d_b 2 november 2007 kl. 17.30 (CET)

Jag instämmer i sak, men delar till viss del IP:s oro över godtyckliga antaganden om vem som ligger bakom vilken redigering. Men som sagt, när det står bortom rimligt tvivel att en användare använt proxies är evighetsblockering lämpligt. Popperipopp 2 november 2007 kl. 17.36 (CET)

Svar till IP: wikipedia får väl kräva personummer, e-legitimation, eller dylikt. Kanske credit card nummer eller återuppringning på fast hemtelefon för användare utanför Sverige. Något sådant. /Pieter Kuiper 2 november 2007 kl. 17.46 (CET)

Nej, något sådant kommer naturligtvis aldrig att införas. Men det går att vara anonym och inte vara en problemanvändare. Ingen tvingar någon att använda proxies eller skriva sådant som kan leda till blockeringar. Majoriteten av alla bidragsgivare blir aldrig blockerade, det är den minoriteten som blir det som ställer till ett himla liv och drar mer resurser än alla duktiga bidragsgivare tillsammans. Detta skulle vi helt slippa om vi kunde ha lägre tolerans mot problemanvändare. De allra flesta proxyfall är som jag beskrivit det ovan totalt uppenbara. Att det alltid finns en liten minoritet som inte kan se det förändrar inte sakfrågan. /Grillo 2 november 2007 kl. 17.56 (CET)

Då jag hade varit blockerad, kringgick jag den kvarstående ip-blockeringen genom att logga in via grannens nät, för jag kan inte det där med proxies. Så jag förstår inte proxy-fixeringen här. Någon som vill jävlas kan göra det på många andra sätt. Om man inte vill ha id-krav, är man nog tvungen att anta att andra vill väl. Och inte misstänka dem för anonyma hot om misshandel, osv. För det är rätt så kränkande. Det är till och med förtal, skulle jag tro. /Pieter Kuiper 2 november 2007 kl. 18.06 (CET)

Jag håller med Grillo. Redigeringar som kommer från personer bakom öppna proxies har i många (de flesta?) fall visat sig vara oseriösa, och sådana som inte bidrar till att göra Wikipedia bättre. Varför skulle en person vilja redigera via anonymiseringstjänster och proxies om man har rent mjöl i påsen? Meta är raka i frågan: "Open or anonymising proxies may be blocked for any period at any time". Klart det ska skrivas in i WP:BLOCK också, inget snack om den saken! Om man via redigeringsmönster och liknande kan binda en (redan blockerad) användare till proxyn förslår jag en stigande blockeringsskala. //Knuckles...wha? 2 november 2007 kl. 18.15 (CET)

Hur ska du "binda"? Om någon anonym skulle lämna en massa holländska obsceniteter och hädelser på låt oss säga ioannes och Jordanes discussionssida, "måste" det då vara jag? Måste det vara jag när originating-ip ligger i Växjö? Eller antar man att det är någon här som vill jävlas med mig? /Pieter Kuiper 2 november 2007 kl. 18.59 (CET)

Jag har IRL råkat ut för att någon genom att imitera mitt sätt att skriva och uttrycka mig raserat en vänskap. En av mina vänner förleddes att tro att jag skrivit en sak som jag inte skrivit och agerade därefter. Att bli avstängd från svWP är inte jämförelsevis lika obehagligt för en oskyldig att råka ut för, men risken för stilimitation är tyvärr allt för stor. Om man sticker ut näsan det allra minsta blir man jävlad med på de mest utstuderade sätt, det kan vi se många exempel på på BOÅ. Att införa en sådan praxis skulle vara att ge marodörerna ytterligare ett verktyg för att rensa bort för dem misshagliga individer. Jag tycker att det är en mycket dålig idé att betrakta en så subjektiv sak som stilanalys som ett potentiellt underlag för så pass drastiska åtgärder. Jorva 2 november 2007 kl. 19.25 (CET)

Mycket klokt blev sagt men fortfarande ingen återuppväcker frågan om faran av vissa administratörers politiska preferenser för att ställa sig bakom beskyllningar om vilket trollinlägg genom proxies/marionetter kopplas till vilken (hatad?) användare. Hela Saber/Vints sammanställning [8] är en politisk uppgörelse, där de vill få sina åsikter i artiklar att vinna. Micke (med sin långa tradition att ropa kategoriskt på evighetsblockering med oinskränkt rätt att ostraffat kränka och kasta personangrepp mot de drabbade), förutom att okritiskt accepterade Ving-Saber-bevisen för att blockera Bongo, är fortfarande övertygad att det var Bongo som klottrade på hans sida ([9], [10]), hur befängt det än ser ut för många andra med tanke på Bongos stil. Man kunde med exakt samma begåvade logik påstå att Nävernäbbs klotter på Bongos sida [11] var Mickes hämnd (vilket jag så klart INTE gör). Vings-Saber affären mot Bongo just genom uppbackning av några få admin är ett tydligt tecken på att sv-WP har allvarligt skadats genom missbruk av admin-makten. //- Zman 3 november 2007 kl. 09.48 (CET)

Det var annat ljud i skällan när det var Mezjuev som beskylldes för att leka med proxies... Då framkom inga synpunkter när jag blockerade marionetter på löpande band. Problemet är precis som vanligt att det går bra att beskylla dem man för tillfället är ovän med, men kompisarna kan visst aldrig göra fel. Faktum är att det är några få admins som sköter nästan allt BOÅ-jobb och som gör nästan alla blockeringar mot problematiska användare. Oavsett om dessa för tillfället är vänner eller ovänner med Zman, kan väl tiläggas. Den som är intresserad av att vet vem jag faktiskt har blockerat kan kolla här och här. Där framgår ganska tydligt att det inte är frågan om att vissa får göra som de vill medan andra blockeras. Samma sak gäller för alla och det som gäller är Wps grundregler och policies. Inget Pov-pushande, inget redigeringskrigande och inga personangrepp. Dessa enkla regler verkar vara svåra att ta in för en del... --MiCkE^d_b 3 november 2007 kl. 10.09 (CET)

Du kanske inte behövde blockera alla du mycket högljutt vill blockera på evighet, nån annan hjälpsam hann före (tex mig har du inte blockerat (ännu?) trots att du skrev förolämpande och nedsättande vad du tyckte om mig och krävde evig blockering). Vad gäller Mezjuev så var hans marionetter betydligt mycket mer genomskinliga och verifierbara än din/Vints/Sabers teori om Bongo - där rörde sig om samma stilistik, artiklar där M deltagit under en tid, många meningar skrevs från scratch, och persistenta återställningar gjordes över flera månader, osv - mer otvetydigt än ett trolls tillfälliga hyss. //- Zman 3 november 2007 kl. 10.22 (CET)

Min poäng är: vad som anses som genomskinligt varierar med om personen ifråga är vän eller ovän med dig. Hade det varit Mezjuev som gjort samma sak (som Bongo uppenbarligen) gjort, hade det inte låtit likadant. Det kan jag garantera. Du skall vara glad att det finns administratörer som är villiga att blockera problematiska användare, för nästa gång är det du som är utsatt igen och då behöver även dina intressen skyddas av en administratör som blockerar en bråkstake eller ett troll. --MiCkE^d_b 3 november 2007 kl. 10.30 (CET)

Tillbaka till sakfrågan kanske? Jag håller med Jorva om att det där kan bli ett problem. Jag drabbades själv av samma sak på ett internetforum för några år sedan, där det var totalt omöjligt att övertyga folk om att de drabbats av en imitatör, trots att den personen skrivit med en msn-adress som hade "89" i sig, trots att jag är född 84. Självklart ska ingen blockeras i evighet på lösa grunder. Dock finns det självklara fall. Staffan Jacobson har exempelvis uppenbarligen skrivit diskussionsinlägg under blockeringen, dock inte genom proxy, men genom ip-adresser som inte varit blockade, samma princip bör gälla där. Mezjuev, som nämns ovan, har också uppenbarligen använt sig av marionetter och proxys. Bongoman tillhör i min mening också de självklara fallen, han vet uppenbarligen hur man använder proxys och försöker göra det så smidigt att ingen ska kunna säkerställa att det varit han (som alltid när det gäller proxys är det omöjligt att 100% säkerställa vem som ligger bakom). Ska vi dalta med folk som använder proxys kan vi glömma att blockera någon över huvud taget som har grundläggande kunskap om hur man ansluter via proxys, och vi kommer i framtiden se ännu mer anarki på WP:KM än hittills. Jag skulle vilja uppmana flera användare än mig, Vints, Micke och ett fåtal användare till att kolla den sidan då och då, för där är det verkligen bråkstakarna som vinner. Så blir det när de är i majoritet för att ingen vågar säga stopp, i rädsla att avadministreras i nästa val. /Grillo 3 november 2007 kl. 11.51 (CET)

Är detta ett personangrepp på de som skriver på WP:KAW? //- Zman 3 november 2007 kl. 11.57 (CET)

Om du känner dig träffad så. /Grillo 3 november 2007 kl. 12.00 (CET)

Upptäckt av slump - dåre.se

När jag och lekte leken "vem döljer sig bakom domännamnet" med mina yngre syskon upptäckte jag dåre.se ([12]), som länkar till dåre i en heltäckande ram. Jag har svårt att se syftet med denna domän (varför betalar innehavaren den?), men höjde i alla fall på ett ögonbryn eller två. --Andreas Rejbrand 2 november 2007 kl. 18.19 (CET)

Märkligt, fast sidan försvinner snart, innehavaren har inte betalat:

expires: 2007-10-16

deactivationdate: 2007-11-11

Thoasp 3 november 2007 kl. 10.21 (CET)

Om den inte försvinner så kan den anmälas på m:Live mirrors. //StefanB 3 november 2007 kl. 10.24 (CET)

Sidan är inte en spegelsida, adressen leder ju direkt till svenska wikipedia. Muneyama 3 november 2007 kl. 10.30 (CET)

Nästan-tomma kategorier

Jag tar det hit från Kategoridiskussion:Franska astrologer (en kategori som endast innehöll Nostradamus, som jag föreslog att radera). Jag tycker att man bör starta nya underkategorier först när det finns ett större gäng. Kategorisering är till för att underlätta navigering på wikipedia, och för att se vad som finns, men alla dessa nästan-tomma subkatagorier gör det svårare att se vilka vi har artiklar om. Och varför just en indelning på land? Bara för att det finns kategorier "svenska xxx"? Politiker och idrottare kan man gott sortera efter land, men är det så endamålsenligt för konstnärer eller vetenskapsmän? Är då inte en kategorisering efter tidsperiod eller stil bättre än en kategori:Peruanska arkitekter?

Håller med dig det finns en tendens till överkategorisering. Ett liknande problem är att överkategoriseringen försvårar sökning, tex Kategori:Operor. Letar man efter nån opera som heter nåt med Otello måste man komma på att titta under Kategori:Operor av Gioacchino Rossini och Kategori:Operor av Giuseppe Verdi för att hitta något den vägen. De nationella kategorierna kan också krångla till det med en riktig kurragömma - jag kommer ofta ihåg vissa namn så där ungefär hur de såg ut, kanske med omkastade stavelser, och sökningen över kategori är till stor hjälp, om man inte drivs in i hierarkiska strukturer med godtyckligt djup. //- Zman 3 november 2007 kl. 11.02 (CET)

Jag tycker vi mycket väl kan lägga en opera under både Kategori:Italienska operor, Kategori:Operor av XXX, Kategori:Operor från 1700-talet - ser inga större problem med att lägga sidan i flera underkategorier till Kategori:Operor - det motsvarar väl olika sökningsidéer folk har när de är på sidan "Oj, jag vill se mer italienska operor", "Oj, undrar vad killen skrivit för något annat" osv. På samma sätt skulle vår peruanska arktitkt inte bara kategoriseras under land, men även under stil och århundrade tex. --Bomkia 3 november 2007 kl. 11.07 (CET)

Om man vill ha en geografisk indelning med, tycker jag att det är bättre att lägga den peruanska arkitekten under en kategori "syd-amerikanska arkitekter". Så blir det säkert lättare att hitta artikeln om honom. (Dessutom är han känd som president, inte för vad han har byggt.) /Pieter Kuiper 3 november 2007 kl. 11.12 (CET)

..och följaktligen Bruno Mathsson under "Europeiska arkitekter", snarare än "Svenska arkitekter"? Jag håller annars med Bomkia i sitt inlägg. //Knuckles...wha? 3 november 2007 kl. 11.21 (CET)

Nej, det är den typen av taxanomi-konsekvens som jag är emot. Man bör inte kategoriseri på land, bara för att det finns en kategori:Svenska arkitekter. Mickes gräns vid fem eller tio är rimlig. Allting under det försvårar att hitta vilka artiklar vi har. /Pieter Kuiper 3 november 2007 kl. 11.30 (CET)

Åhå, nu förstod jag hur du menade. Du har en poäng du också. //Knuckles...wha? 3 november 2007 kl. 11.33 (CET)

Instämmer sannerligen med Pieter Kuiper. Vi bör egentligen inte ha kategorier om det inte finns minst 5-10 artiklar som kan ligga i dem. Stötte nyligen på Kategori:Romaner där det finns en mängd tomma underkategorier och andra underkategorier med endast en bok i. Så kan vi inte ha det. Instämmer också med Bomkia, vi skall underlätta för folk att hitta, inte försvåra, därmed kan vi bli bättre på att lägga artiklar i flera kategorier. --MiCkE^d_b 3 november 2007 kl. 11.16 (CET)

Samtidigt kan det ibland bli så, om man delar upp en jättekategori efter till exempel nationalitet, att några kategorier blir stora och andra pyttesmå. Då kan dessa pyttekategorier IMHO ändå vara befogade, för strukturens skull. // habj 3 november 2007 kl. 12.01 (CET)

På vilket sätt blir strukturen "bättre" eller "vackrare" av inrättandet av Kategori:Turkmeniska journalister? /Pieter Kuiper 5 november 2007 kl. 19.23 (CET)

Reklam för lättare & rättare mallmärkning

Mallen för relevanskontroll måste substas för att fungera. Jag har nu ändrat i redigeringsverktyget så {{subst:rel|}} finns färdig att bara trycka på. Till höger om | kan man skriva en lämplig motivering, men det går också att låta bli utan problem. Hoppas detta ska underlätta lite för oss alla!--Bero 3 november 2007 kl. 23.02 (CET)

Tack! Mycket välkommet! -- Rex Sueciæ ✎ 3 november 2007 kl. 23.04 (CET)

Val till Skiljedomskommittén

Nu finns det möjlighet att få in nya användare i skiljedomskommittén. Vet du någon som du tror skulle passa bra där, nominera på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. Och om du själv skulle vilja hjälpa till med arbetet i skiljedomskommittén, nominera dig själv. Vi har en vecka på oss att nominera, och att tacka ja till nomineringarna, fram till och med 10 november, därefter följer en omröstning under två veckor. -- boivie ✎ 4 november 2007 kl. 02.56 (CET)

Sitenotice

Nåt har hänt med sitenotice, jag vet inte vad men det tog alla kategorier med sig också... Jag skrev ett meddelande här. Helt ärligt, om inte programmerarna klarar av att lägga in sånt här utan att förstöra språkversionerna får de faktiskt vara bättre på att kontakta folk på den lokala pedian först! Så här kan vi inte ha det. Dessutom borde de över huvud taget fråga hur vi vill utforma just får sitenotice, och förvarna åtminstone ett par dagar innan såna här ändringar går igenom. /Grillo 4 november 2007 kl. 12.02 (CET)

Nu verkar någon ha återställt den, låt oss se vad som händer. /Grillo 4 november 2007 kl. 12.03 (CET)

Personligen finner jag det högst irriterande att jag inte kan klicka bort donationsbannern alls nu. Min välvilja försvinner illa kvickt om Wikimedia (eller vem det nu är som hackar koden) tränger sig på med sin uppmaning på det sättet. --Strangnet 5 november 2007 kl. 17.28 (CET)

Samma här, min lust att donera sjunker linjärt med ju mer påträngande sitenotice blir. Den äckelröda "Donate now!"-knappen är precis på gränsen. Tycker den påminner väldigt mycket om helt vanliga reklambanners med "klicka här"-budskap. Låt oss själva avgöra om vi vill donera eller inte. Speciellt folk som redan har donerat vill ju få bort notisen. Det är som när en försäljare attackerar en när man redan är kund hos dem. /Grillo 5 november 2007 kl. 20.29 (CET)

Det finns ju stilmallar... //StefanB 5 november 2007 kl. 20.34 (CET)

Det finns goda möjligheter att påverka hur den ska se ut genom att diskutera t.ex. på meta. Varför texten inte är översatt begriper jag inte riktigt (det finns översättningar gjorda), och har inte tid att ta itu med det idag (m.a.o. ordna gärna det, den som får lust!) /NH 5 november 2007 kl. 20.37 (CET)

Det gör det väl, men jag undrar då vilka som kom överens att den bästa sitenotice vore en snabbflygande marquee (som de hade på enwp i början av den här kampanjen, men råkade ut för protester och till och med hot om bojkott, någon la till och med in i den globala stilmallen att sitenotice skulle döljas). Dessutom vore det faktiskt trevligt om vi kunde få diskutera sådant här på våra respektive språkversioner. Klart att vi kan ha en banner, men vi kan få välja själva hur den ska se ut, så att vi slipper dumma språkfel och oöversatta rutor, som vi drabbats av hittills. Stilmallar hjälper bara för den enskilde, oinloggade drabbas ändå av dem, och jag tror som sagt att för påträngande banners bara har motsatt effekt. /Grillo 5 november 2007 kl. 20.45 (CET)

Jag läste nånstans (i en sändlista tror jag) att de hade gigantiska problem vid förra doneringskampanjen då sitenotice behövde uppdateras på typ 250 wikipedior +övriga projekt. Därför var det nödvändigt att sköta det på ett lite mer hårdkodat sätt. Om man inte är nöjd med hur Wikimedia sköter det hela får man antingen försöka påverka Wikimedia (t ex genom att kandidera till styrelsen) eller ta en dump och dra igång en egen gaffel-pedia, och själv finansiera serverkostnaden. Om inte tillräckligt med pengar doneras så lär error-sidorna komma upp allt oftare igen. Då föredrar jag att se en banner emellanåt. -- boivie ✎ 5 november 2007 kl. 23.11 (CET)

Jag tycker Wikimedia ska vara ganska nöjda med att så pass många människor spenderar oavlönad tid för att utöka innehållet och förbättra artiklarna. Man kan ju förstås fortsätta att irritera de som gör Wikipedia och kringprojekten till vad de är idag, till den punkt då de tröttnar. Förhoppningsvis har de protester som uppkommit i samband med den senaste bannerkampanjen fått Wikimedia att tänka till - bara för att det är ett donatinsfinansierat projekt så ska man inte glömma de användare som utgör kärnan i slutprodukten. --Strangnet 5 november 2007 kl. 23.48 (CET)

Jag är säker på att Wikimedias styrelse är stolta över alla duktiga skribenter på Wikipedia och på de andra projekten, och jag vet att de lyssnar på de klagomål som framförs till dem. Jag tycker även att vi Wikipedianer kan vara glada för det jobb styrelsen gör för att ordna serverkapacitet, bandbredd och annat till våra projekt. De flesta i Wikimedias styrelse är för övrigt vanliga Wikipediaskribenter som engagerat sig lite mer i de administrativa bitarna. -- boivie ✎ 6 november 2007 kl. 08.22 (CET)

Wiki for Kids

Hi there,

I'am a french wikipedian (Sorry, jeg kan ikke eller litte sprok svenska) and wanted to know if any of you have heard aboud the Wikikids project. It is a kind of Wikipedia for children by children and anyone (teenagers, adults...) It was proposed as a wikimedia project quite a while ago, and later has been launched in dutch and in french, but not by the Wikimedia foundation. The Foundation host the Wikijunior project on Wikibooks, but it doesn't aim to write encyclopedic articles but books, and the present discussion for it are about a read-only site for the books they produce, so quite the contrary to let children being involved in building the content.

The french wiki is : http://fr.vikidia.org and the dutch one is here : http://kennisnet.wikia.com/wikikids/wiki/ The dutch project was conducted by teachers, with the help of a public education organisation, whereas the french one were opened by wikipedian (among whom teachers), but both project are very similar in their main aspects.

Articles should fit to 8 to 13 years old children, the other one are quite similar to those of Wikipedia. There is aslo the aim to promote them being involved in it. Both project works quite well with more than 2500 articles. Editors from the french one may be half adults, one third of teenager, and 8 to 13 years old children for the other ones. Quite a lot came from Wikipedian and where able to give a great help. They say they enjoy to make something different. (and still edit Wikipedia for most of them).

We do think that it meets in a way some active learning methods, for children not only receive knowledge but are being able to help in building it. Some teenagers may also be simple reader of Wikipedia, if they don't feel able to edit it, but help in such a wiki if they enjoy it. If by chance you would be interested in such a project, I would be glad to tell more about what we did and so on. Would anybody be kind to translate this message in swedish ? (not needed) Astirmays 4 november 2007 kl. 20.37 (CET)

I think that the English text would be good enough for most of us. Thank you. /Yvwv [y'vov] 4 november 2007 kl. 20.55 (CET)

Det finns mer på engelska om projektet. Mvh / Mkh 4 november 2007 kl. 22.21 (CET)

Risk för stämning?

Riskerar Wikipedia att stämmas på grund av innehållet på sidan [[13]]? Även om inte WP:BLP är tillämplig, så bör vi vara mycket försiktiga med påståenden som att personen X är nazist, personen X har gett personen Y en örfil. Namnet på personen verkar inte ha publicerats i svenska dagstidningar. Ulner 4 november 2007 kl. 23.47 (CET)

Namnet har publicerats ett antal gånger t.ex. i DN, GP och Svd (man hittar något 40-tal artiklar där det står klart utskrivet vid sökning i Mediearkivet och Presstext). /NH 4 november 2007 kl. 23.53 (CET)

OK, tack. Då är saken i ett annat läge. Men påståendena i artikeln bör ändå beläggas på något sätt - och annars tas bort. Ulner 4 november 2007 kl. 23.55 (CET)

Att han väl är en av landets mest välkända namn inom nationella rörelsen är knappast en hemlighet, men däremot ska han inte framställas som tydlig nazistisk förgrundsgestalt, för det var han inte när han var i livet såvitt jag förstått. Men det säger inte heller artikeln tycker jag. Kan ingen leta fram ett rättegångsreferat, det torde vara en helt adekvat källa.--Godfellow 5 november 2007 kl. 01.49 (CET)

I Frankrike har just ett domslut avkunnats i ett uppmärksammat rättegångfall där Wikimedia stämts för påstådda oriktiga kränkande omdömen på en sida om en person. Wikimedia gick fritt främst då W sågs som en host, dvs utan redaktionellt ansvar. Men också då den som är kränkt fick sina data rättat så fort WMF fått ett tydligt meddelande att ändring önskades. Wanpe 5 november 2007 kl. 07.41 (CET)

För svenska förhållanden så skulle jag tolka det som att Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor och Personuppgiftslagen är tillämpliga. Personen är så pass starkt knuten till Salemmarschens uppkomst att det knappast kan ses som förtal att påpeka det som även verifierats i etablerade medier. --Strangnet 5 november 2007 kl. 17.11 (CET)

Om PUL är tillämplig på wikipeda, förutsatt att svensk lag öht är tillämplig, är stora delar av materialet olagligt. Låt oss alltså hoppas att wikipedia, om det skulle bli prövat, anses lyda under det grundlagsskyddade området istället. Helt bortsett från det bör det däremot knappast vara ett problem att upprepa uppgifter om en avliden person, inte om det är uppgifter som redan är väl spridda i dagspress och inte avsedda att kränka utan att ge information. --Godfellow 6 november 2007 kl. 00.10 (CET)

Om bruksanvisningar, välkomnande och att göra fel

Diskussionen under "Realtid.se: Var är brudarna?" ovan kom delvis att handla om hur vi får nya användare, och hur vi behåller de som redan hittat hit. Jag tar upp det som en ny diskussion här, eftersom det är off topic ovan.

Väldigt många av oss, och alla ur det äldre gardet, har lärt oss Wikipedia-redigering helt och hållet genom trial and error. När jag började fanns det nog något slags introduktionssidor, men dem läste jag aldrig... detta tycker jag bör vara det naturliga sättet. Testa, när det blir fel fixar någon annan till. Vad jag frågar mig är om vi lyckas förmedla till de nya att detta är ett bra sätt att lära sig hur saker funkar?

Vi välkomnar nya genom att ge dem en mall med länkar till infosidor som kan vara bra att ha. Det är ju en god tanke, och är säkert användbart för många. Sen när något blir fel droppar vi gärna uppmaningar på folks diskussionssidor om hur de kan göra saker bättre. Jag försöker att inte göra det alltid, utan bara när jag tycker det är viktiga saker eller om jag ser att någon upprepar samma saker flera gånger och kanske kan behöva en liten puff framåt, men i allmänhet lita på att folk kan lära sig själva... i grunden är väl dock även sådana puffar något gott.

Vad jag frågar mig är om vi inte borde omformulera de mallar som folk använder i sådana här syften, så att de ordentligt återspeglar inställningen att det inte bara är helt okej utan bra att testa sig fram, göra "fel" och lära sig av det. Om man gör "fel" som någon annan får rätta till så har man inte gjort bort sig, det är grundläggande wikifunktion - hur förmedlar vi det till de nya? Idag är jag rädd att alla länkar till sidor hit och dit och påpekanden om hur vi brukar göra saker ger det motsatta budskapet, faktiskt. // habj 5 november 2007 kl. 12.28 (CET)

Jag instämmer. Det är onödigt att nya skribenter först ska sätta sig och läsa igenom en massa instruktioner, när det i själva verket går bra att sätta igång att redigera direkt för den som har lite sunt förnuft. Det är lite som att låta alla skolbarn lära sig att spela blockflöjt innan de får välja saxofon, trumpet eller fiol - det dödar lätt engagemanget. //Salsero 5 november 2007 kl. 16.55 (CET)

När jag kom hit tror jag inte ens att jag ögnade igenom meddelandet jag fick. Jag såg mest att det fanns länkar som kan vara bra att ha och sen började jag redigera saker, gjorde fel, lärde mig hur man skulle göra och gjorde rätt - Learning by doing tycker jag är en ypperlig metod för lärade och jag håller med er om att det bör förmedlas tydligare. /NatoX 5 november 2007 kl. 17.02 (CET)

Jag kan bara hålla med föregående talare, jag har inte lärt mig någonting genom att läsa hur man ska göra (har tillämpat den metoden mer på wikimedia commons dock), utan har hela tiden testat mig fram. Om jag haft problem med något så har jag helt enkelt frågat på användares diskussionssidor, vilket fungerar bra, speciellt med tanke på att de flesta här är så trevliga mot oss nybörjare (jag är fortfarande nybörjare, även för er som inte tror det ;)). Men när man lärt sig wikikulturen och de mest grundläggande redigeringskommandona kan man wikipeida skulle jag vilja säga. //моралист моралистович 5 november 2007 kl. 17.26 (CET)

Bra jobbat, allihop, ni lärde er själva och ni är kvar! De som försökte och misslyckades och tröttnade - deras röst kommer aldrig att höras här. Bara för att vi alla är så modiga och duktiga betyder det inte att vi inte behöver bidrag från de som har en annan, mer försiktig inlärningsstil (någon annan än jag skulle kanske säga traditionellt kvinnlig inlärningsstil). Men till och med jag som har en ganska hungrig inlärningsstil har problem med att hitta i den snårskog av metainformation som man behöver även efter att man har lärt sig grundläggande redigering. Framförallt att hitta mallar av olika sorter och ta reda på hur och när och av vem de kan användas har varit en enorm flaskhals. Jorva 5 november 2007 kl. 21.10 (CET)

Å andra sidan, är det verkligen något man måste lära sig i en inledningsfas, när bara det faktum att man kan ändra själv är överväldigande nog? /Grillo 5 november 2007 kl. 21.18 (CET)

Ledsen att jag var otydlig: Jag menar att det finns onödiga trösklar både i inledningsfasen och senare; trösklar som vi inte borde rycka på axlarna åt och säga "men eftersom jag kan så borde alla andra kunna också" utan istället bör försöka arbeta bort. Jorva 5 november 2007 kl. 22.11 (CET)

Jag håller med Jorva om att det är jobbigt med mer försiktiga användare, men vad kan man göra för att förändra faktumet att försiktiga användare inte vågar fråga? Vi har "Var djärv!", vilket borde räcka ett tag i alla fall. Och när jag letar reda på mallar kollar jag inte meta sidor, utan försöker erinra mig var jag sett såna mallar innan i artikelnamnrymden och kopiera därifrån. //моралист моралистович 5 november 2007 kl. 21.40 (CET)

Jag anser inte att det är jobbigt med försiktiga användare, utan att det är tråkigt att försiktiga användare ses som ett problem istället för som en möjlighet. Att det finns en grundlig manual innebär inte att en djärv nybörjare måste läsa den, men den innebär en extra trygghet för en försiktig nybörjare. Kanske kan det också kännas skönt att slippa fråga (det finns säkert fler användare än undertecknad som har personliga erfarenheter av mobbing och vilka konsekvenser det kan ha för hur man går till väga när man söker sig till nya kretsar). När det gäller mallar tror jag mycket av problemet beror på 'lapptäckstekniken', dvs att man skapar mallar löpande och inte ser över konsekvens och gruppering särskilt ofta. Det borde verkligen finnas en konsekvent och lättillgänglig katalog med alla mallar istället för massor med halvt överlappande kategorier och listor (jo, jag vet att det här är en wiki och att jag kan göra det själv om jag anser att något behöver göras ;-), men än så länge är jag för feg för att börja peta i saker som kan påverka hundratals, kanske tusentals artiklar i ett enda slag). Jorva 5 november 2007 kl. 22.11 (CET)

Det är kul att peta i artiklar som påverkar tusentals artiklar, då känns det som om ens ändringar betyder något :) Jag bytte bild i musikgrupp-stubb-mallen för ett nåt halvår sen.. det var kul. Jag förstår vad du menar, och tror verkligen på det du säger, eftersom du verkar vara en mindre djärv person. Och jag skulle också uppskatta mer struktur, men det känns just nu som om det är allt för mycket jobb att göra, och som att strukturen kommer försvinna. Vidare håller jag med om att mallar ofta är krångliga, och därför svåra att sätta ut (därför jag håller mig borta från det), men det brukar alltid vara någon annan som fixar det, utan att du behöver be om det till och med. //моралист моралистович 5 november 2007 kl. 22.23 (CET)

Jag håller med Jorva om att det vore mycket vunnet om vi kunde behålla mera "försiktiga" användare, de som är mer rädda för att göra alla sina fel "i skarpt läge". Vill vi vara mera rädd om de kvinnor som hittar hit kan det vara ett sätt... men även andra mer försiktiga typer kanske för med sig något annat till Wikipedia än de djärva, något som vi behöver? Att satsa på informationssidor har jag dock svårt att tro särskilt mycket på. Det är så förbaskat svårt att göra bra sådana! Jag tror mera på att se till så det tydligt framgår att vi mer vana användare finns tillgängliga för frågor. Det fanns ett försök med faddrar, men det tror jag är ganska insomnat. I största allmänhet tycker jag inte man borde lämna ett välkommen-meddelande på någons diskussionssida utan att lägga till "du kan gärna kontakta mig på min diskussionssida om du undrar eller behöver hjälp med något!" och sen verkligen stå för det också.

Vad jag däremot tror på är om vi gemensamt bestämmer oss för att i största allmänhet försöka hålla en rarare, pratigare, mer inbjudande stil. Skriv en mer personlig text till ditt välkommenmeddelande. Visa att du sett användarens redigeringar genom att kommentera någon av dem på ett positivt sätt, det behöver inte vara märkvärdigare än "kul att du skriver om aspyxorer, det har jag aldrig hört talas om förut". Gör vad du kan för att den nye när den får problem faktiska ska vända sig till dig istället för att leta förgäves i metasidesdjungeln, som nog tyvärr alltid kommer att vara en djungel.

Jag tror jag ska göra mitt eget personliga välkommenmeddelande, mest bestående av olika tips på hur man kan hitta vettiga användare att fråga om specifika spörsmål, och hoppas att andra tar efter. // habj 6 november 2007 kl. 00.03 (CET)

Alla har nog rätt, gemensamt är väl att första intrycket är oerhört viktigt, jag kommer fortfarande ihåg en del av "känslan" jag fick när jag upptäckte svenska wikipedia för några år sen. Att det generella klimatet sen kanske inte alltid är lika trevligt är en annan diskussion. Jag skulle kunna haka på habjs ide om jag bara får ahem ur vagnen och registrerar mig. 83.253.31.89 6 november 2007 kl. 07.04 (CET)

Hehe jo, så länge du är oinloggad och kanske inte har statisk IP-adress är det svårt att ställa frågor till dig... // habj 6 november 2007 kl. 14.35 (CET)

Jag tror att det var mycket lättare att börja på Wikipedia för 2-3 år sedan när allt var mindre. Då fanns inte några nybörjarkurser och liknande, utan det var mycket "trial-and-error"-metoden, man hittar en sida eller mall som ser bra ut och så klipper man och klistrar. Man lär sig medan man bygger upp och skapar. Det är skillnad att komma in på en Wikipedia med under 20 000 artiklar (tror det var något sånt när jag började) och gav detta första intryck Huvudsidan i december 2003) och en med 260 000 som ser ut som vi har nu. Det känns nog lättare att börja snickra på en liten neonbarack där mycket saknas än att komma till ett hus som ser rätt stort och välkänt ut.

Under åren som gått har Wikipedia vunnit respekt, men det har även en baksida, något som ser stort och respektingivande ut kan även uppfattas som lite skrämmande, "vad kan lilla jag bidra med, tänk om jag pajar något, och alla blir arga på mig!" men eftersom vi var färre då så tror jag att det var lättare att bli sedd och få hjälp som nybörjare. Jag tror att det är viktigt som Habj säger att se dem, om man skriver något och någon lyfter fram det, kanske lägger in ens text på veckans nyskrivna eller på visste du att så känner man att det man gör faktiskt betyder något. Tråkigt nog lägger de flesta bara upp sina egna texter där, vilket inte var tanken. Hade några funderingar förut att man skulle kunna ha en sektion särskilt för "Veckans nybörjarprestation" där man lyfter fram artiklar som nybörjare bidragit till. Jag tror inte på fler informationstexter om hur man redigerar, sånt har vi massor av, utan då är nog faddersystemet bättre, att man känner att det finns några man kan fråga sina "dumma frågor" utan att skämmas. Folk är olika, för vissa är det lättare att läsa igenom en manual och sedan börja, för andra är det lättare att testa sig fram och för några kan det bästa vara att ha någon att fråga även om infon redan finns i en manual. / Elinnea 6 november 2007 kl. 15.17 (CET)

Jag tror, som både Elinnea och Habj skriver, att en trevligare ton kan påverka väldigt mycket, och att hela tiden erbjuda sig att hjälpa användare är nog väldigt bra. Skulle det förresten inte kunna vara så att alla de Wikipedia:Xxx-sidor som finns faktiskt gör nya användare konfunderande, snarare än att sidorna hjälper dem? Jag skulle antagligen uppfattat de flesta sådana sidor som "regler" för hur wikipedia ska fungera, vilket i så fall gör att man inte vågar redigera, för att man är rädd för att bryta mot några av "reglerna". Bara en tanke.... //моралист моралистович 6 november 2007 kl. 16.44 (CET)

Idé: Användarlåda, med texten "Den här användaren hjälper gärna wiki-nybörjare"? // habj 6 november 2007 kl. 16.49 (CET)

Jo, men kanske med texten "Den här användaren hjälper extra gärna wiki-nybörjare" (eller något sådant) då det vore synd om nybörjare trodde att bara användare med den mallen på användarsidan gärna hjälper nybörjare, då (vad jag vet) de flesta användare gärna hjälper nybörjare. Leo - fågelskådaren 6 november 2007 kl. 16.55 (CET)

Moralist gjorde en ruta och lade den på sin sida. Jag snodde den och lade en liknande på min. // habj 7 november 2007 kl. 20.00 (CET)

Det finns också möjlighet agera proaktivt och söka upp ovana nybörjare. Jag brukar tex följa upp alla nya artiklar inom ämnet gerografi, platser od, och också ibland följa ändrinagar på denna typ av artiklar. Och det är inget svårt att för mig skala bort de (yngre) som skriver lite kort om sin egen by/ort och de (äldre?) som vill skriva lite mer om sin hembygd. För min del brukar jag sedan hjälpa genom att aktivt visa, dvs jag går in och kompletterar deras artiklar kor tid efter de ändrats/lagts upp. Wanpe 6 november 2007 kl. 17.20 (CET)

Jag skriver alltid att det är okej att kontakta mig om man har några frågor. Hittills har jag fått ett meddelande på min diskussion som hänvisat tillbaka till det (sen vet jag ju inte om någon frågat på andra ställen som jag inte sett). Jag tror inte heller på intromallar och liknande. Jag tror på den gamla Mall:Välkommen. Jag brukar substa den, och efter den skriva ett personligt meddelande, och skriva något som redigeringssammanfattning, då syns det inte ens att man använt sig av en mall och det ger åtminstone ett intryck av att vara mer personligt (även om det är lite fuskigt). Jag inbillar mig att sådana meddelanden till ett fåtal ger mer nytta än spammandet av intro-mallar till varenda nyregistrerat konto, som vissa roar sig med. De flesta sådana konton kommer aldrig att göra en enda redigering. Jag tycker att man åtminstone kan vänta till första redigeringen, se vad den handlar om, och efter detta skriva ett meddelande baserat på den redigeringen. /Grillo 6 november 2007 kl. 17.36 (CET)

Astronomi känns felplacerad

Astronomi har på något sätt hamnat under teknik på huvudsidan. Det känns inte rätt tycker jag, astronomi är trots allt en vetenskap (som förvisso använder sig flitigt av teknologi, men det är en annan sak). Ser att det har tagits upp förut på några diskussionssidor utan att det blivit något mer med det så jag tar upp det här istället. Hade mallen inte varit skyddad så hade jag förstås kunnat försöka mig på att ändra det själv men nu går det ju inte. :) Shinzon 6 november 2007 kl. 15.46 (CET)

Har också märkt det, men har inte orkat ta upp det. "...Brallan 6 november 2007 kl. 15.50 (CET) ..."

Ja, det är klart att "Astronomi" skall stå under "Vetenskap". Jag har ändrat mallen. --Andreas Rejbrand 6 november 2007 kl. 16.10 (CET)

En typ av källa som ibland tas bort

Diskussionen är flyttad till Wikipediadiskussion:Källhänvisningar /Ronny 12 november 2007 kl. 21.21 (CET)

Tidslinjer?

Det finns ibland "tidslinjer" i framför allt biografiska artiklar, dvs en tabell med datum och kortfattad text i kronologisk ordning. Jag ser detta som ett OK sätt att dumpa data i väntan på att informationen byggs ut till en riktig löptext.

I en del artiklar finns dessutom ansatser till löpande text, plus dessutom en tidslinje. I dessa artiklar brukar det finnas gott om dubblerad och ibland motstridig info, annan info finns bara på det ena eller andra stället. Exempel: Assar Gabrielsson, Gustav Larson. Jag tog mig friheten att baka in tidslinan i löptexten i artikeln om Sven Wingqvist. (Här: som den såg ut med både löptext och tidslinje)

Vad anses om tidslinjer? Var jag klåfingrig?

-Chincoteague 3 november 2007 kl. 13.19 (CET)

Man är aldrig klåfingrig när man redigerar Wikipedia, speciellt inte så man redigerar till det bättre. Löptext är allra oftast bättre än tidslinjer, men visst är en tidslinje bättre än inget. /Grillo 3 november 2007 kl. 13.34 (CET)

Tidslinjer bör nog infogas i resten av artikeln. $kolan • talk to me 11 november 2007 kl. 17.02 (CET)

Översättarteam

Om vi skramlar ihop ett litet översättarteam, har Wikimedia Foundation eller närmare bestämt dess översättningskommitté en instans att kontakta när det finns texter som är viktigare än andra att få översatta. Då finns det en självklar kommunikationsväg, vilket underlättar. Dock behöver vi nog vara åtminstone fyra personer som åtminstone testat att översätta förut, så de vet vad det handlar om. Finns några som är villiga att hoppa på? Man ska vara rätt bra på engelska förstås, men nästan ändå viktigare är att man är noggrann, beredd att ägna tid åt att kolla upp ord och termer, och skriva god svenska så man inte ideligen trillar in i anglicismer. Ett intresse för Wikimedia Foundation underlättar, så man inte tycker texterna ifråga är supertråkiga och ointressanta. // habj 6 november 2007 kl. 16.14 (CET)

Anmäler intresse.Sjö 6 november 2007 kl. 16.16 (CET)

Dito. Wanpe 6 november 2007 kl. 17.13 (CET)

Vi har nu skapat en samordningssida på m:Översättningar. //StefanB 7 november 2007 kl. 18.53 (CET)

Där finns en rubrik där man kan skriva upp sig om man vill ingå i översättningsteamet, och därmed ibland bli tillfrågad om specifika översättningar: m:Översättningar#Översättningsteam. Vill man hellre översätta på eget initiativ är det bara att hålla koll på m:Translation Requests och göra något som behövs. Det finns även en liten lista över folk med fackkunskaper som översättare kan utnyttja för att fråga om specifika termer, m:Översättningar#Områden där fackkunskaper ibland behövs. Där kan man skriva upp sig om man inte själv tänkt översätta, men gärna svarar på frågor om facktermer. // habj 7 november 2007 kl. 19.55 (CET)

Just precis nu ligger två texter listade att översättas, som bägge har med insamlingen att göra. Den ena m:Translation requests/Give the gift of knowledge/svär en text av WMF:s ordförande Florence Devouard, och den andra m:Fundraising 2007/Core interface är små textsnuttar som visas i listan över gåvor. Jag vet inte om vi i fortsättningen ska annonsera här på bybrunnen eller ej när nya översättningsprojekt påbörjas, men info ska finnas på m:Översättningar. // habj 7 november 2007 kl. 21.39 (CET)

Mallkategoriseringsidé

Denna idé fick jag när jag läste ett par inlägg på avsnittet Om bruksanvisningar, välkomnande och att göra fel längre upp, men tänktwe att dert vore bättre att starta en ny rubrik för det än fortsätta under den rubriken. Nu till min idé: jag håller med Jorva och Moralist om att mall-kategorierna är ganska krångliga och så, och eftersom syftet med en kategori ju är att man lätt ska hitta de olika sidorna i kategorin, har jag tänkt mig så här. Dels kunde Kategori:Mallar med underkategorier och innehåll struktureras lite mer och dels kunde man ha, utöver det systemet, en kategori med samtliga mallar - alltså skulle alla mallar dels vara placerade i en underkategori till Kategori:Mallar och dels i Kategori:Samtliga mallar (eller något sådant). Kategori:Samtliga mallar skulle alltså innehålla varenda mall, så att man kan leta efter mallar i bokstavsordning. Leo - fågelskådaren 6 november 2007 kl. 16.46 (CET)

Alla mallar i bokstavsordning finns på http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3AAlla+sidor&namespace=10 -- boivie ✎ 6 november 2007 kl. 18.32 (CET)

Kanon, men den kompletta listan är inte alltid till så stor hjälp eftersom en övergripande mallnamnstandard saknas --Rosp 6 november 2007 kl. 19.05 (CET)

Bra, tack för länken! Den (länken) kanske skulle läggas till på Kategori:Mallar? Leo - fågelskådaren 7 november 2007 kl. 19.07 (CET)

Sagt och gjort. Leo - fågelskådaren 10 november 2007 kl. 19.12 (CET)

Wikipedia:Faddrar

Jag har uppdaterat wikipedia:faddrar och tänkte börja använda sidan aktivare, så att nya användare ska veta att det är okej att fråga folk på wikipedia. Hjälp gärna till genom att bli fadder, eller länka till faddersidan från olika ställen. //моралист моралистович 6 november 2007 kl. 22.13 (CET)

Ett mycket lovvärt initiativ --Rosp 6 november 2007 kl. 22.57 (CET)

Bra, men jag undrar en sak - måste användare kunna skicka mail till faddrarna, eller räcker det med användardiskussion? Jag tillåter nämligen inte användare att skicka mail till mig, och skulle helst vilja slippa det. Leo - fågelskådaren 7 november 2007 kl. 19.10 (CET)

Nejdå, det är absolut inget krav! En länk till din diskussionssida räcker alldeles utmärkt. //Lelle1987 7 november 2007 kl. 19.25 (CET)

Man kan använda sig av Kategori:Wikipedia:Faddrar också. För närvarande är det väl ingen nybörjar som hittar den, men om folk lägger till sig där så kan vi börja länka till den i välkomnstmeddelanden etc. // habj 7 november 2007 kl. 21.35 (CET)

Okej, tack för svaret! Kanske en fadderanvändarruta (där det står ungefär "Denna användare är en så kallad fadder och hjälper extra gärna nybörjare" med länk till användardiskussion i rutan, den här -bilden och automatisk kategorisering i Kategori:Wikipedia:Faddrar) skulle skapas? Leo - fågelskådaren 8 november 2007 kl. 20.32 (CET)

Gärna en (kvalitetsmässigt) mindre usel bild. --Saber^Excalibur! 8 november 2007 kl. 21.01 (CET)

Har du eller någon annan någon idé? Kanske en smiley bara, eller jag vet inte... Leo - fågelskådaren 8 november 2007 kl. 21.15 (CET)

Jag och habj har något liknande på våra användarsidor, kolla gärna dem, och om ni vill hitta på något eget gör gärna det :) //моралист моралистович 8 november 2007 kl. 23.16 (CET)

Kan vara en idé att gamla faddrar går in på sidan och uppdaterar sig. Vi var alla satta som inaktiva.. :/ //Knuckles...wha? 8 november 2007 kl. 23.18 (CET)

Ja, just det. Glömde nämna att jag satta alla tidigare faddrar som inaktiva, eftersom jag inte orkade fråga alla på sina diskussionssidor, så låter jag er uppdatera er själva, och de som inte gjort det om någon/några månader och fortfarande är inaktiva kanske kan tas bort...? Men i alla fall, ni som någon gång blivit faddrar; aktivera gärna om er! //моралист моралистович 8 november 2007 kl. 23.23 (CET)

Jag har skrivit upp mig, framförallt för att hjälpa till med skriv-tips och liknande. Jag är kanske bättre än de flesta absoluta nybörjare, men annars har jag inte så mycket erfarenhet. ^d_SAKARIE^b 10 november 2007 kl. 19.03 (CET)

Justitiekanslern: Wikipediakopiering upphovsrättsintrång

Justitiekanslern anser att Utrikesdepartementets publicering av material från svenskspråkiga Wikipedia, utan att källa angavs, utgjorde upphovsrättsbrott och kritiserar därför departementet. Avgörandet finns att läsa här./Fgroe64 7 november 2007 kl. 10.51 (CET)

Låter som ett moget uttalande, jag tror inte att någon önskat att UD skulle straffas för att de använde material från WP. /Grillo 7 november 2007 kl. 20.44 (CET)

Men det är ju förstås högst kritiserbart (ohederligt) beteende att kopiera text utan att nämna det (med källan). --Andreas Rejbrand 7 november 2007 kl. 23.26 (CET)

...så nästa gång kanske polisen stormar in och beslagtar Utrikesdepartementets servrar? Dillinger 7 november 2007 kl. 23.32 (CET)

Förstår inte vad du menar. Det låter som en överdrift... --Andreas Rejbrand 7 november 2007 kl. 23.43 (CET)

[Pirate Bay] Dillinger 7 november 2007 kl. 23.45 (CET)

Inte helt samma sak, så vitt jag uppfattat saken. --Andreas Rejbrand 7 november 2007 kl. 23.47 (CET)

Det är bara en gradskillnad.  ;-> Dillinger 7 november 2007 kl. 23.51 (CET)

Jo, det är ju en gradskillnad, Pirate bay har ju inte det upphovsrättsskyddade materialet på sina egna servar medan UD tydligen hade det.--Kruosio 8 november 2007 kl. 00.03 (CET)

Jag skulle säga att den stora skillnaden är att i UD:s fall har man på grund av okunskap begått ett brott i liten skala utan uppsåt medan man på Pirate Bay med uppsåt har gjort något som polisen (eventuellt) på grund av okunskap trodde var ett mycket stort brott. Ainali 8 november 2007 kl. 17.47 (CET)

Är inte den relevanta skillnaden att vi inte har något intresse i at polisen stormar UD till skillnad från antipiratbyrån som gärna såg Pirate Bay stormat. /Lokal_Profil 9 november 2007 kl. 18.50 (CET)

Storm i ett vattenglas? Möte i monsunen? Bris i ankdammen?

UD...DU är opportunisten, Justitiekanslern den rättrådige och Wikipedia offret...
Ta vad du vill, men säg tack nästa gång! /Ronny 9 november 2007 kl. 21.28 (CET)

Nu verkar det i och för sig ha handlat om ett misstag från en person på UD som missuppfattade var materialet var ifrån och vad det var ämnat för. Som UD förklarar var det aldrig meningen att det skulle publiceras offentligt, utan bara användas som referensmaterial inom UD. Jag tror inte någon kräver att UD ska printa GFDL-texten till sina interna dokument. /Grillo 10 november 2007 kl. 13.56 (CET)

UD ska ju se över sina rutiner och det är väl fullt tillräckligt. Det är dock inte omöjligt att de mer generellt kommer att hänvisa till källan, minst i de fall som materialet löper risk att läsas av en tredje part och det är väl lite av grejen med att samla och sprida information. Det är ingen här som krävt någonting, utan JK har redan gjort det som varit lämpligt.
/Ronny 10 november 2007 kl. 14.17 (CET)

Kategorisering

Jag vill bara meddela alla intresserade att det endast är 280 artiklar som inte är kategoriserade nu. Antalet har sjunkit väldigt snabbt de senaste veckorna (det var över 2 500 för någon månad sedan), och det vore ju jättebra om så många som möjligt hjälpte till att kategorisera resten, så att man därefter kunde hålla koll på alla nya okategoriserade artiklar och genast ta hand om dem. För de ovana: För att få upp en lista över alla okategoriserade artiklar klickar ni på "Specialsidor" på menyn till vänster och väljer länken "Ej kategoriserade artiklar". Popperipopp 7 november 2007 kl. 19.01 (CET)

Jättebra! Det har verkligen blivit en skjuts nu på sluttampen, det märks att det är många som engagerar sig. Jag som sysslat med kategorisering som mitt personliga projekt har sedan i mitten av augusti (när det senast var 2500+ okategoriserade) röjt av "alla" okategoriserade artiklar i strikt omvänd bokstavsordning, så ingen okategoriserad artikel bör vara äldre än augusti. Det skulle vara kul att få ned antalet på konstant under 100, lägre än så tror jag tyvärr inte är möjligt iom att sidan inte rapporterar i realtid. Att kategorisera artiklar är faktiskt roligare än man tror, det är en rejäl utmaning för ens allmänbildning och ett bra sätt att lära sig Wikipedias struktur. :-) Jorva 7 november 2007 kl. 23.13 (CET)

Håller med, jättebra! Roligt var det också, även om man kanske inte hittar den allra bästa kategorin är det bättre än ingen kategori alls! /-nothingman- 7 november 2007 kl. 23.35 (CET)

Precis, det viktigaste är enligt mig att bara få in artikeln i rätt huvudkategori. Sedan kan arbetet fortgå därifrån med att specificera kategorin. Om man gör på det sättet kan man faktiskt kategorisera ganska snabbt. Popperipopp 8 november 2007 kl. 01.11 (CET)

Det finns massor kvar på undersidorna till Wikipedia:Okategoriserade sidor, fram till och med bokstaven I samt Y - Ö är klara, där emellan finns några tusen artiklar att gå i genom. Glöm inte att sidorna måste uppdateras manuellt. Thoasp 8 november 2007 kl. 18.06 (CET)

J klar. Thoasp 9 november 2007 kl. 18.00 (CET)

Ref-mallar

{{Bokref}}, {{tidningsref}}, {{webbref}}... behövs de? De ger enhetlighet åt större artiklar, men gör det också betydligt svårare för nya användare att lägga till material (med källor). Se t.ex. denna version av en aktuell artikel. Ref-systemetr är inte helt trivialt i sig själv, men borde åtminstone vara lättare att lära sig om man slipper hålla reda på en massa { och |. F.ö. ger mallarna ofta mer kod än om man formaterar referenserna för hand vilket emå är att krångla till det i onödan. /NH 7 november 2007 kl. 20.23 (CET)

Enhetlighet är trevligt, dessutom är det bra när man översätter från enwp att man slipper substa mallarna först utan bara kan kopiera över referenserna som de är. Sedan behöver man ju inte använda mallarna om man inte vill, referenssystemet fungerar utan dem. /Grillo 7 november 2007 kl. 21.09 (CET)

Enligt vissa kan syftet vara att krångla till det, för att avskräcka ovana läsare från att försöka redigera artiklar. /Pieter Kuiper 7 november 2007 kl. 23.22 (CET)

För att lägga till en källa måste man inte ens använda ref-elementet.[14] Så enkelt är det alltså. Ungefär lika svårt som att kategorisera artiklar och jag har ännu inte hört någon påstå att kategoriseringen endast är till för att avskräcka ovana användare. --Strangnet 7 november 2007 kl. 23.41 (CET)

Vad jag menar är att koden i redan påbörjade artiklar blir avsevärt krångligare att begripa för den som vill utöka/revidera dem, och att nyttan med mallarna kanske inte uppväger detta. Kategorier är nästan självförklarande. (Kommentarer som Pieter Kuipers tillför inget). /NH 7 november 2007 kl. 23.52 (CET)

Wikipedia ska inte behöva offra funktionalitet för nybörjares skull. Det är inte omöjligt att sätta sig ner i fem minuter och läsa igenom anvisningarna för hur mallen ska användas, tänka till lite och sedan göra rätt. För den som inte orkar / klarar av det fungerar <ref>[http://www.kalla.xyz Källa]</ref> lika bra. --Saber^Excalibur! 9 november 2007 kl. 17.01 (CET)

Vad jag minns så hade jag inga problem alls med att använda bokref-mallen när jag hittade den som relativt oerfaren användare. Tvärtom tyckte jag att den underlättade då jag var osäker på vad och i vilken ordning jag skulle skriva referensuppgifterna, med mallen ser man enkelt vad man ska skriva in och slipper oroa sig för att ordningen blir fel. Möjligtvis kan det vara tvärtom för andra, mindre datorintresserade personer, men jag tror ändå att de allra flesta av dessa förstår mallen. GJ! 10 november 2007 kl. 12.33 (CET)

Jag tycker att referenssyntax ofta grötar till texten rejält i redigeringsläget. Visst är problemet störst för ovana, men även programmerare kan tycka att det ser fult ut och kraftigt motverkar överblick. Många skulle säkert önska sig automatisk färgkodning i editorn så att man snabbt hittar till fortsättningen av den egentliga texten, eller att den reducerar ref-syntaxen till en liten symbol som man får klicka upp för att fylla i. Eller tänk om man kunde reducera den insprängda delen av en referens till något i stil med {{ref|Edman}} och definiera "Edman" närmare osynligt på valfri plats i artikeln. Jag inser att detta har för- och nackdelar, men jag vill ändå röra om i grytan lite. /Rolf B 10 november 2007 kl. 13.08 (CET)

Rörande "ref edman", ta en titt på mallen Ref orglar för lite inspiration, eller Ref Stockholm på engelska WP. Det finns många problem med mallar och källhänvisningar, men utan mallar blir problemen ännu större. Äldre tiders akademiker hade en ovana att skriva ytterst kryptiska hänvisningar fulla av förkortningar som knappt någon kan tyda. Med mallsyntaxens titel=, sid= och år= blir det åtminstone klart vilken siffra som är årtalet och vilken som är sidan. Den nuvarande utformningen av mallen bokref har en del nackdelar, men det blir inte bättre av att avskaffa den. --LA2 10 november 2007 kl. 20.16 (CET)

Jag håller helt med LA2 om att ref-mallar minskar godtycket och skapar en ordning som gagnar alla. Orgelref-mallen var ju otroligt behändig och tar minimalt utrymme i redigeringstexten. I det fallet beror det på att all detaljinformation om de olika orgelbyggarna finns inbyggd i själva mallen. Vill man göra en lika behändig mall för allmänt bruk, måste man förstås hitta på något diskret sätt att i artikeln tillföra detaljinformation om de referenser man vill använda. Det känns som om man skulle vilja ha en mall för att beskriva varje källa fullständigt men osynligt, och en annan mall för att placera ut hänvisningarna i texten. Vi kan ju jämföra med våra ref-taggar. På ett ställe beskriver man referensen fullständigt och ger den namn. Sen räcker det med att skriva <ref namn="Ett namn" />. Det känns som om det borde gå att nå ända fram om mallar kapslar in ref-mekanismen. /Rolf B 10 november 2007 kl. 22.11 (CET)

"Ref orglar" är bekväm att använda, men småknepig att skapa. Metoden lämpar sig för standardböcker som citeras i många olika artiklar (orgelböckerna är de överlägset mest citerade i svenska Wikipedia) och min tanke är att varje WikiProjekt kan hålla sig med en sådan mall för standardlitteraturen inom sitt område, där ju WikiProjektets medlemmar är experter och kan bedöma hur man korrekt bör utforma hänvisningarna. Jag upptäckte metoden först hos holländska Ref zoogdieren (för böcker om däggdjur). Det betyder att icke-standardlitteratur måste citeras fullständigt i respektive artikel, så lösningen är ju inte heltäckande. Metoden har sidoeffekten att det blir lätt att citera standardlitteratur och (relativt sett) svårare att hänvisa till icke-standardlitteratur. Det kanske kan ha en "kanoniserande" effekt på sikt. --LA2 10 november 2007 kl. 22.48 (CET)

Translation request

Hi, could someone please translate an edit summary for me? It will be used in pywikipedia for a bot. I want to add "Changed link(s) to %s" and "Removed link(s)" to the summary. The English summary will be "Robot-assisted disambiguation: %s - Changed link(s) to %s" and "Robot-assisted disambiguation: %s - Removed link(s)" The summary was "Länkar direkt till rätt artikel för: %s". Thanks! --Erwin85 8 november 2007 kl. 22.35 (CET) PS I hope I put this in the right section.

Hi! The translations should be something like this:

"Changed link(s) to %s" = "Bytte länk(ar) till %s"

"Removed link(s) = "Tog bort länk(ar)"

Lelle1987 8 november 2007 kl. 22.49 (CET)

Thank you. --Erwin85 8 november 2007 kl. 23.35 (CET)

Free Image Search Tool

Det är ganska skoj att söka bilder där, men det vore bra om den inte tog upp förgreningssidor och årtalsartiklar, man ställer in det på ngt sätt på Meta:FIST/Ignored_categories, ngn som vet hur man bör skriva som kan fixa det? / Elinnea 10 november 2007 kl. 17.14 (CET)

Om jag inte missar något så är det väl bara att markera valet "Skip articles in these categories" (nästan längs ner). Mason 12 november 2007 kl. 14.36 (CET)

Användningen av SFFR

I inledningen av texten på SFFR står det att den skall användas för diskussion följt av omröstning för om en artikel skall tas raderas eller ej. Sidan har dock mer och mer börjat användas för mer allmänna resenomeng och komplicerade önskemål av infogningar. Vill vi behålla det ursprungliga syftet eller ha ett bredare syfte enligt exemplen som dyker upp? I det senare fallet vem skall då verkställa dessa komplexare rekommendationer/önskemål? Se de fyra fall som idag finns uppe som inte är enkla och diskussionen på sidans diskussionsida. Wanpe 10 november 2007 kl. 20.56 (CET)

Ett bredare syfte är helt OK. --Petter 10 november 2007 kl. 21.09 (CET)

(lite off-topic, men ändå) Att lägga in artiklar på SFFR är ganska komplicerat för nybörjare, och det är det även för mig. Egentligen räcker det med att skriva artikelns namn och motivering, och sedan diskuterar man om artikelns öde istället för rösträkning. $kolan • talk to me 11 november 2007 kl. 17.45 (CET)

Det finns inga vattentäta skott mellan frågeställningarna "ska artikeln raderas eller behållas" eller "ska den infogas i annan artikel eller ej". Det enda rimliga är att låta folk svara vad de tycker man ska göra med artikeln, oavsett vad de anser ska göras. För länge sen gjordes försök att enbart "tillåta" folk att svara "radera" eller "behåll", men det slopades då utfallet ibland kunde bli absurt.

Däremot bör man inte ta upp en artikel på SFFR om man inte ser radering som ett alternativ, utan frågan enbart gäller huruvida ämnet ska ha en egen artikel eller om den ska infogas i någon annan. // habj 11 november 2007 kl. 18.12 (CET)

Se vidare Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering#Besluts- eller diskussionssida. /NH 11 november 2007 kl. 21.20 (CET)

Musikprojekt

Jag har idag (12 november 2007) dragit igång ett nytt musikprojket som går ut på att utvecka wikipedias artiklar om olika musikband. Jag tror att detta projekt kan locka ungdomar och musikintresserade till wikipedia! Gå med om du är intresserad!! Fredrik Ek 12 november 2007 kl. 13.21 (CET)

Har du någon länk till projektet? //моралист моралистович 12 november 2007 kl. 15.25 (CET)

Klockan

För mig är det något som gått lite snett. På övervakningslistan och senaste ändringar (och antagligen över allt) så visar den en timme för tidigt. d.v.s. att ändringar sker vid en tidpunkt som ännu inte varit. Bara ja gsom har dettta problem? ^d_SAKARIE^b 12 november 2007 kl. 17.24 (CET)

Ändra tidszon under Tid och Datum i Special:Inställningar. --Saber^Excalibur! 12 november 2007 kl. 17.27 (CET)

Tack, det är väldigt märkligt, för jag vet att igår så var det helt normalt. Jaga, nu funkar det igen. ^d_SAKARIE^b 12 november 2007 kl. 21.30 (CET)

Datorfigursträsket

Jag gjorde misstaget att försöka få ordning på några uppenbart icke-relevanta småartiklar om enstaka figurer i SuperMarioBros-spelen. Och insåg efter lite redigerande att det döljer sig ett veritabelt träsk bland datorspelsartiklarna. Ta en titt bara på kategorin datorspelsfigurer! Hundratals artiklar av vilka högst en enda procent kan anses uppfylla några som helst relevanskriterier. Vad bör vi göra, vad kan vi göra? För som det ser ut nu går det inte att ha det, det är inte rimligt att kräva att andra artiklar folk ibland brinner för följer relevanskriterierna om vi samtidigt har en helt annan bedömingssskala för de fiktiva företeelserna i dataspelskulturen och inte kräver att de ska uppfylla de relevanskriterier som annars anses vara måttsnöret för artiklar.--Godfellow 13 november 2007 kl. 01.24 (CET)

Något liknande har jag sett i manga, till exempel Tsunade. Även sådant som Kategori:Skurkar i Tintin gör det lite svårt att säga att en verklig människa som gjort något inte skulle vara relevant. /Pieter Kuiper 13 november 2007 kl. 01.34 (CET)

Jo, fiktiva företeelser inom datorspel, manga/anime, övriga serier, rollspel, fantasy/SciFi, lajvkultur etc löper sannolikt stor risk att resultera i mängder av icke-relevanta artiklar, med tanke på att det är sånt som intresserar många ungdomar som har tid och datakunskaper nog att redigera på WP. Men inte intresse för/kompetens nog att läsa relevanskriterierna. Det blir upp till äldre WP-användare med intresse för områden att städa tycker jag, om det inte ska se alltför illa ut. --Godfellow 13 november 2007 kl. 01.40 (CET)

Mitt intryck är att Tintin-fantasterna inte är så purunga :) /Pieter Kuiper 13 november 2007 kl. 01.42 (CET)

Detta är mycket sant. Jag är iofs lite skeptisk till relevanskriterierna som sådana och de sätt de kommer till och underhålls på; IMHO finns inget sätt att se dem som allenarådande sanning. Dock, vad gäller fiktiva saker verkar kriteriet "relevant i uppslagsverk" helt ha försvunnit, då räcker det på något konstigt sätt med "verifierbart". Hur har detta gått till?

Om man krävde att ämnet skulle ha omskrivits i någon annan typ av verk, så inte bara det verk där figuren ingår är enda källan, kanske man skulle komma åt något lite av detta. habj 13 november 2007 kl. 01.45 (CET) (som blev mycket utskälld när habj tyckte att hela Harry Potter-träsket har gått överstyr och hellre kunde inrymmas på en alldeles egen fanwiki någon annanstans, till exempel på Wikia)

Jag håller fullständigt med Habj. Problemet är väl att det här skulle ha tagits upp för åtminstone ett år sedan. Att röja upp i efterhand kommer bli ett hästjobb. En första målsättning kan vara att samla alla figurer per serie eller vad det nu handlar om i en gemensam artikel. Då kan man sedan ta var och en av de här samlingsartiklarna och rensa ut de minst viktiga karaktärerna och behålla de viktigare. De som är riktigt viktiga kan man sedan på nytt bryta ut till enskilda artiklar. "Omnämnt i media" är i min mening ett bra relevanskriterium. Ett ännu bättre är "har haft någon slags påverkan i populärkultur", där exempelvis Pikachu är ett klockrent exempel. /Grillo 13 november 2007 kl. 02.34 (CET)

Jag håller också med. Det finns ingen anledning att ha en massa småartiklar om varenda figur som dyker upp i datorspel eller tecknade serier. Även jag har tidigare beklagat mig över mängden Harry Potter-artiklar. Jag tycker att det känns som att en rimlig kompromiss nåddes i Harry Potter-fallet när man slog ihop ganska många artiklar till samlingsartiklar, som Magiska föremål i Harry Potter (åtminstone så vitt jag vet, det är möjligt att det fortfarande finns betydligt fler artiklar än det borde, men det är iallafall bättre än innan). Det känns som något liknande skulle kunna göras i flera andra fall. Jag tycker att för att något ska ha en egen artikel ska det inte bara vara verifierbart och känt för hängivna fans, utan det bör finnas ett allmänintresse. Ett exempel som dök upp i diskussionen om Harry Potter-artiklarna var "Gyllene kvicken", ett ämne som upppenbart är irrelevant för att ha en egen artikel och som numera är omnämt i Quidditch-artikeln, där det hör hemma. Entheta 13 november 2007 kl. 03.13 (CET)

Jag håller med, något borde verkligen göras. Förslaget om att slå ihop ett gäng artiklar till samlingsartiklar och börja sortera ut de som verkligen behöver en egen artikel låter bra i mina öron! /-nothingman- 13 november 2007 kl. 11.31 (CET)

Jag håller med habj och Grillo, utom på en punkt: man uppnår oftast inte någon större förbättring genom själva sammanslagningen av enskilda artiklar till en lista. De enskilda figurerna (magiska föremålen, småpartierna etc.) blir ju inte mer relevanta för att de nämns tillsammans med andra lika irrelevanta saker, om inte det faktum att de står tillsammans används för att beskriva ett större sammanhang. Risken är att ett antal korta artiklar utan mer koppling än att de behandlar samma ämne bara staplas på varandra. Kanske är dock den enda framkomliga vägen att göra sammanslagningen först och låta sammanhanget och nedkortning av kuriosa komma sen. Lite tanke bör i så fall läggas på hur sammanslagningarna ska göras: om det finns en grupp figurer som bara förekommer i ett spel i en serie är det bättre att infoga dem i artikeln om det spelet än i en lista för hela serien, och ha en lista för återkommande figurer endast om de inte ryms i artikeln om hela serien. Detta kräver dock en del bakgrundskunskap som förmodligen artiklarnas ursprungliga författare har mest av, även om de inte alltid skrev den i artikeln (se bland annat diskussion:Prins Peasly).

För övrigt håller jag med Pieter Kuiper om att vi bör sträva efter att ha en nivå för fiktiva figurer som motsvarar den för verkliga figurer. //Essin 13 november 2007 kl. 12.13 (CET)

Om ingen ska vara extremt djärv (som jag precis var och snabbraderade Prins Peasly med omnejd, som alla skapats av en enskild användare och alla enbart handlade om ett mariospel som inte fått speciellt stort genomslag), är förmodligen sammanslagningen den enda smidiga vägen man kan gå. Typiskt är ju också att en artikel som Pikachu bara innehåller ingameinfo (cruft) och inte över huvud taget nämner den extrema kulturella betydelsen som den figuren haft... /Grillo 13 november 2007 kl. 12.32 (CET)

Tycker Grillo har en viktig punkt ovan, att sammanfogning kan vara ett första steg till rensning av innehållet i den hopfogade artikeln. Ett liknande exempel är IMHO Beskrivning av Hogwarts som bör infogas i Hogwarts... argumentet att den artikeln då blir för lång håller inte. Efter infogning kan informationsmängden rensas. En artikel i ett uppslagsverk om en fiktiv skola kan inte behöva alla dessa detaljer.

Grundproblemet är att folk har använt Wikipedia till något annat än det riktigt var tänkt för, och att vi andra inte hållit emot tillräckligt. Däremot går det utmärkt att ägna sig åt att beskriva precis varenda detalj i böckerna/filmerna/datorspelen antingen på Wikibooks, som är till för "textbooks" (läroböcker) vilket i sammanhanget definieras ordentligt löst, eller på Wikia där man kan starta en wiki om lite vad som helst. Engelska Wikibooks har en Harry Potter-wiki, i form av en "läsarguide" Muggles' Guide to Harry Potter och på Wikia finns fan-wikis om Harry Potter på tio olika språk. IMHO är det den väg vi måste gå, trots att fansen blir ledsna - rensa, men upplysa om att det de vill göra går bättre att göra någon annanstans. Det går att dumpa över material från en wiki till en annan, och vi bör erbjuda dem hjälp med det; jag vet i dagsläget inte exakt hur man gör men jag kan ta reda på det... // habj 13 november 2007 kl. 14.15 (CET)

Efter att ha tittat på artikeln Beskrivning av Hogwarts kan jag inte annat än hålla med. I stort sett ingen av den informationen är relevant på Wikipedia utan hör hemma på fansidor eller special-Wikis. En stor del av artikeln består för övrigt nu av stycken med {{bidrag saknas}}-mallar, som uppmuntrar folk att fylla på artikeln ytterligare. Förra gången Harry Potter-artiklarna diskuterades argumenterade jag att den stora mängden artiklar leder till skapandet av liknande irrelevanta artiklar om andra ämnen. Andra menade att det var bra att folk kom till Wikipedia och skrev om sina intressen, men jag tror fortfarande inte att det är önskvärt att Wikipedia ska utvecklas till en fansida för böcker, serier och spel. Entheta 13 november 2007 kl. 14.35 (CET)

Känner mig själv lite skyldig efter att skapat en hög med artiklar som rör Star Wars i början av min tid på Wikipedia men jag håller med Grillo m.fl. att sammanfoga är nog en bra början sen kan man se hur det artar sig. //FredrikLähnn (Feffe) 13 november 2007 kl. 15.10 (CET)

Tänkte mest kommentera om sammanslagningar. Är inte det logiska att slå ihop artiklar som inte är speciellt stora och som förmodligen inte kommer att bli så stora? Och det finns väl goda praktiska skäl for det, det är ju inte smidigt alls när man söker på något, säg något data tekniskt, och man redirectas till en 5 a4 sidors artikel. Ibland princip oanvändbart tycker jag, kan ju gissa att en del redirects gjorts när artikeln såg helt annorlunda ut. Om serie och datorfigurer, till exempel Kapten Haddock och Yoshi är nog betydligt mer välkända än många artiklar om säg´... idrottare, tycker man hör tex kapten haddock nämnas rätt ofta. Skulla faktiskt vara intressant att läsa på om honom, var några år sedan jag läste en tintin bok hehe. 83.253.31.89 13 november 2007 kl. 22.51 (CET)

Kapten Haddock och Yoshi är klart relevanta ja, däremot inte Tintins kompis Tschang eller ovan nämnda udda prins som förekommer i ett mariospel. Det finns gradskillnader även i den fiktiva världen, det är det den här diskussionen handlar om. /Grillo 14 november 2007 kl. 00.56 (CET)

Läste i tråden om att dumpa material till andra wikis och funderade samtidigt på tidigare diskussioner om källhänvisningar. Om man kopierar en hel artikel (exakt samma kod) om t.ex HP och lägger in den i någon HP-wiki - är det då önskvärt att lägga in sv-wiki som källa? //FredrikLähnn (Feffe) 14 november 2007 kl. 06.47 (CET)

För att flytta artiklar mellan två wikis kan man använda den standardiserade metoden transwiki. //Knuckles...wha? 14 november 2007 kl. 08.16 (CET)

Översättning av Buchpreisbindung

Hej. Jag undrar om någon skulle kunna översätta artikeln de:Buchpreisbindung till svenska; även en stub med 1 rad vore meningsfullt. Jag tror det är någon slags lag som reglerar priset på böcker i Tyskland? mvh mnemo 13 november 2007 kl. 18.47 (CET)

Fenomenet heter fasta bokpriser (googla på det!) på svenska. Det är ett hett debatterat och bevakat ämne, t.ex. i tidningen Svensk Bokhandel. NE avhandlar ämnet under uppslagsordet bokhandel. --LA2 13 november 2007 kl. 19.53 (CET)

Fasta bokpriser förekom i Sverige fram till 1973, vill jag minnas. Förlaget satte ett pris, som samtliga återförsäljare hade att följa. På senare tid har det föreslagits ett återinförande, bl.a som ett sätt att skydda fackhandeln från stormarknaderna, som ofta köper in stora partier av ett fåtal populära titlar och säljer dessa till låga priser. Personligen tycker jag det är bättre med priskonkurrens, men man kan dra en parallell till tidskriftspriser. När såg man senast ett priskrig på Forskning & Framsteg eller Populär Historia? Dillinger 14 november 2007 kl. 00.05 (CET)

Se även Tal om Bok-Handelen i Sverige (1756) och Nordisk familjebok: (1905) Kommissionsbokhandlare äro bosatta å bokhandelns centralpunkter och verka där såsom ombud och mellanhänder för de å olika orter etablerade bokhandlarna, mottaga och befordra vidare alla till och från dessa kommande sändningar af förlagsartiklar, avertissemang, beställningar, likvider o. s. v. På detta sätt är bokhandeln organiserad i Sverige, Norge, Danmark och Finland äfvensom i Tyskland, Österrike och Schweiz, i de tre sistnämnda länderna särskildt så, att hvarje bokhandlare och förläggare har till sin representant en kommissionär i Leipzig såsom varande bokhandelns centralort. Denna anordning blir både billig och pålitlig. Med detta slags kommissionsverksamhet må ej förblandas den säregna form af bokutgifning, som i Tyskland kallas kommissionsförhållande, i Sverige distributionsförhållande, där författaren själf bekostarbokens utgifning och den säljes för hans räkning ("i kommission", "i distribution")... --LA2 14 november 2007 kl. 04.18 (CET)