Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Mars

Policy och riktlinjer

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Grundprinciperna habj 3 april 2008 kl. 03.13 (CEST)

Utländska politiska partiers namn på svenska

Jag noterar att Labour omdirigeras till Labourpartiet som omdirigeras till Arbetarpartiet (Storbritannien), dvs artikeln ligger på det sistnämnda. Är det POMMF? En annan omdirigering som gjordes under dagen var från United Kingdom Independence Party till Förenade Kungadömets Självständighetsparti... Om ett utländskt parti har ett etablerat svenskt namn så är det väl en sak, men Wikipedia ska väl inte hitta på översättningar? Dillinger 4 februari 2008 kl. 23.33 (CET)

Det kan ju inte vara krångligt (annat än för en "expert") att inse att det namn som man närmast kommer att tänka på (ex "labour") givetvis ska vara det namn som kommer först i redirect-kedjan. Men det är kanske inte "utländska" partier det handlar om utan partier som saknar (naturliga) svenska namn. För vad är "utland"? Ztaffanb 4 februari 2008 kl. 23.40 (CET)

Nej, det är det inte. Flytta tillbaka artiklarna. Sådana omfattande flyttprojekt ska inte genomföras utan förstående diskussion. /Grillo 4 februari 2008 kl. 23.41 (CET)

Jag är blir förvånad av översättningarna i Kategori:Politiska partier i Nederländerna. /Pieter Kuiper 4 februari 2008 kl. 23.42 (CET)

Håller med Grillo om att det är bäst att börja med en diskussion. Försök också gärna formulera en bra och allmängiltig princip som vi kan ha på Wikipedia:Namngivning. /Yvwv [y'vov] 4 februari 2008 kl. 23.44 (CET)

Och det skall definitivt inte vara stora bokstäver om vi översätter till svenska. / J 1982 4 februari 2008 kl. 23.48 (CET)

Det handlar uppenbarligen om hittepåöversättningar som skapats med hjälp av antingen gissningar eller översättningsprogram. Bara, återigen, att flytta tillbaka artiklarna. /Grillo 4 februari 2008 kl. 23.50 (CET)

Tvivlar på att det är maskinöversatt i det här fallet. SKORPAN 4 februari 2008 kl. 23.54 (CET)

(redigeringskonflikt) - Varför diskussion om nåt som uppenbarligen är fel? Det Grillo avsåg var väl att man inte skulle flytta Labour -> Labourpartiet -> Arbetarpartiet (Storbritannien) utan att först diskutera detta - inte att man måste ta en diskussion om att eventuellt döpa om "svenskifierade" holländska partinamn till holländska (se kategorin som Pieter Kuiper tar upp ovan - är det vettigt med sådana namn?). POMMF är ju en regel som oftast går ganska lätt att definiera. Ztaffanb 4 februari 2008 kl. 23.56 (CET)

Jag undrar detsamma. Är artiklarna inte tillbakaflyttade i morgon eftermiddag fixar jag det själv (slipper helst vara den som får saker att hända dock...). Notera att jag även skrivit på Användardiskussion:MickeH och bett upphovsmannen bakom flyttarna att flytta tillbaka. /Grillo 5 februari 2008 kl. 00.09 (CET)

Tillbakaflytten är verkställd. /Yvwv [y'vov] 5 februari 2008 kl. 00.16 (CET)

Utmärkt - glädjande att vi slapp diskussion om detta (mer än ovan alltså)! Ztaffanb 5 februari 2008 kl. 00.18 (CET)

Jag har skrivit ett utkast till riktlinje på Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Politiska partier och andra organisationer, där jag hänvisar till etablerade namn i massmedier. /Yvwv [y'vov] 5 februari 2008 kl. 05.40 (CET)

Man bör väl kunna lägga till, att så länge partiet inte har något etablerat svenskt namn, så bör originalnamnet användas. En översättning av namnet till svenska kan sättas inom parentes och citationstecken i artikelns inledning. E.G. 10 februari 2008 kl. 01.37 (CET)

Kan någon ta en titt på Kategori:Politiska partier i Frankrike också? För mig är det uppenbart att alla översättningarna är "fel" enligt POMMF men jag lever i Paris och det påverkar mig. Jag kan göra omflyttningarna om nån förklarar hur jag gör det bäst. OJH 17 februari 2008 kl. 14.48 (CET)

Ny veckans tävling

Hej, jag har startat en ny veckans tävling med syfte att slå samman artiklar som finns i kategorierna Kategori:Artiklar föreslagna för infogning och Kategori:Sidor föreslagna att slås ihop (med underkategorier) med motsavarande huvudartikel. Tävlingens regler finns här. Lycka till, --Nordelch 17 februari 2008 kl. 19.04 (CET)

Jag har översatt

Hej, jag har översatt en stor del av http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Netherlands_%281939-1945%29 till svenska, men jag vet inte var jag skall lägga det, jag gjorde det i samband med ett pågående skol projekt där vi skriver om andra världskriget.

jag kommer inte ihåg vilken del som jag tog från den svenska sidan och vilka delar som kommer från andra sidor..

//Gego

Jag föreslår att du skapar en ny sektion i artikeln Nederländernas historia som heter någonting i stil med 1939-1945 eller under andra världskriget. --Bluescan 17 februari 2008 kl. 19.07 (CET)

Pröva att skapa ett nytt stycke alldeles innan Nederländernas historia#Efterkrigstiden. Du får gärna fråga mig om du undrar något mer. MiCkE 17 februari 2008 kl. 19.09 (CET)

Cirkelkategorisering

Såg att Kategori:Medicin var sorterad under Kategori:Sjukvård, som låg under Kategori:Vård som låg under Kategori:Medicin. Jag anser att sådan här "cirkelkategorisering" är dålig och ändrade på det, men jag skulle vilja ha lite kommentarer. Vi kanske kan komma fram till något på Wikipedia:Kategorier? /Yvwv [y'vov] 4 februari 2008 kl. 22.39 (CET)

Min allmänna kommentar är att kategorisering inte behöver vara hierarkisk. /Pieter Kuiper 4 februari 2008 kl. 23.28 (CET)

Jag ser inte heller några egentliga problem med cirkelkategorisering. (Men någon kanske vill upplysa mig om det?) SKORPAN 4 februari 2008 kl. 23.47 (CET)

Det är nu 2-3 år sedan en stor undersökning visade att cirklar är mycket vanliga i (engelska) Wikipedias kategorisystem. Det är mycket naturligt. Våra kategorier är inte en hierarki, utan ett nätverk av associationer som uppdateras av människor. Den som förväntar sig en strikt hierarki som i SAB-systemet, får tänka om. --LA2 5 februari 2008 kl. 18.17 (CET)

Att något förekommer på engelska Wikipedia betyder ju inte med nödvändighet att det är rätt eller bra. Problemet med medicinkategorierna var att de var isolerade från Kategori:Naturvetenskap trots att medicin sannerligen är en naturvetenskap. Det har jag ändrat på nu. /Yvwv [y'vov] 18 februari 2008 kl. 07.12 (CET)

1 månad kvar till EDP börjar att gälla

Jag har startat en diskussion på Wikipediadiskussion:Exemption Doctrine Policy#1 månad kvar till EDP börjar att gälla om de bilder som fortfarande ligger kvar på svenskspråkiga Wikipedia. //StefanB 18 februari 2008 kl. 19.44 (CET)

Hemsida, sajt eller webbplats?

Arkiverat diskussionen på Wikipediadiskussion:Språkvård/Bybrunnen 080127
/Ronny 18 februari 2008 kl. 23.51 (CET)

Långvarigt redigeringskrig om diskografier

Två användare är oense om hur diskografier ska se ut, se t ex historiksidorna för The Housemartins, Pineforest Crunch, Def Leppard och Deep Purple (det rör ytterligare något tiotal artiklar, tror jag). På Användardiskussion:Carnot finns en lång diskussion som inte verkar mynna ut i något. Såvitt jag begriper finns ingen fastställd standard för hur diskografier ska se ut, och det finns heller inte någon regel som säger att det måste finnas en sådan standard. Även om Hakanand och Carnot skulle komma överens om något skulle det ändå inte gälla som en standard (något sådant kan knappast två enskilda användare besluta om). Därför undrar jag om wikipediagemenskapen kan enas om 1) att redigeringskrigande av det här slaget inte är ok även om det är långsamt, och 2) att det inte finns något stöd för att varken det ena eller det andra sättet skulle vara någon form av standard. Isåfall måste återställandet upphöra, och de två användarna finna sig i att en del musikartiklar har en form som de inte gillar. /NH 7 februari 2008 kl. 18.32 (CET)

Hmm, verkligen improduktivt, antingen accepterar vi formatvariationen eller så får någon form av omröstning rörande vilket format som ska gälla framledes avgöra --Rosp 7 februari 2008 kl. 18.52 (CET)

Ja, verkligen onödigt. Är det verkligen så extremt viktigt? Det behöver inte vara konsekvent, bara man inte använder olika system i samma artikel. Om någon ändrar system är det också helt onödigt att ändra tillbaka. /Grillo 7 februari 2008 kl. 19.11 (CET)

Metoden "omröstning om vilka format som ska gälla framledes" har aldrig fungerat och kommer aldrig att fungera. Wikipedia:Konsensus kan förändras... // habj 19 februari 2008 kl. 11.15 (CET)

Med tanke på att de två gjort i princip inget annat än återställt varandra i snart en månad borde någon säga till att det räcker tills ett beslut tas på ett eller annat håll. --Βονγομαν 7 februari 2008 kl. 19.19 (CET)

De facto är väl dock den modell som Carnot företräder (med årtalet först) i princip redan standard här på svenska Wikipedia? Den överensstämmer ju också med hur gissningsvis 99% av alla filmografier här är uppställda. /FredrikT 7 februari 2008 kl. 21.27 (CET)

Jag ser gärna att vi arbetar fram en standard för hur diskografierna ska vara utformade. Det skulle få stopp på liknande problem i framtiden. Personligen tycker jag inte det spelar så stor roll om årtalet står före eller efter albumtiteln (även om jag förespråkar en av metoderna) men däremot tycker jag det är viktigt för läsbarhetens skull att man delar in album under (till exempel) rubrikerna studioalbum, livealbum och samlingsalbum. Annars blir långa diskografier som till exempel den här väldigt röriga. Men som sagt, en standard vore väldigt bra om vi kunde få fram! /-nothingman- 7 februari 2008 kl. 21.38 (CET)

Instämmer med FredrikT. / Elinnea 7 februari 2008 kl. 21.44 (CET)

Jag håller också i princip med FredrikT och Elinnea. Fast det ska vara tankstreck (–) istället för bindestreck (-) mellan år och titel. Det kanske någon mallkunnig skulle kunna fixa?/Jalf17 7 februari 2008 kl. 21.51 (CET)

Min åsikt är att mallar för att skriva [[ÅR]] – [[SKIVA]] är väldigt onödigt, det är väldigt lite text.

Vidare kan man kolla på den engelska wikipedian, där man nästan alltid skriver skivans namn först, och sen skriver årtal, skivbolag och annat viktigt inom parantes. Jag tror iofs inte på att skriva skivbolag, men varför inte skriva årtalet inom parantes? //moяlist 7 februari 2008 kl. 22.03 (CET)

Det är ofta en god idé att titta på engelska Wiki men det är inte alltid grafiska regler och skrivregler är de samma så vi ska inte följa dem slaviskt. Årtalet i den mall vi talar om här går för övrigt till musikåret inte till året. På engelska Wiki finns fler varianter med uppgifter om datum och listplaceringar (jfr engelska artikeln om Abbas diskografi). Jag föredrar fortfarande det skrivsätt jag skrev tidigare men det är ingen stor sak. Om vi ändå ska fatta ett beslut om detta kanske vi ska lägga till fler uppgifter i mallen? Och om vi beslutar oss för årtal (med eller utan datum) efteråt inom parentes så går det också. Kanske någon robot kan ändra om vi väljer det sättet? /Jalf17 7 februari 2008 kl. 22.22 (CET)

Vill också kommentera... jag håller med Moralist om att en mall är onödig. Jag tror att det finns åtminstone en typ av diskografi, nämligen den här (alltså sådana där det finns precis en skiva per år) som gör sig bäst när man har årtalet först. Skivbolag kan vara intressant att ange för vissa artister (bl a sådana som gått från eget bolag till större eller tvärtom), men inte för andra. För t ex jazzmusiker kan det vara intressant att dela in diskografin i "egna" skivor och medverkan på andras skivor, snarare än efter live- och studioalbum. För Ann Sofie von Otter skulle man kanske vilja dela in skivorna efter flera olika typer av musik. Viss flexibilitet verkar behövas. /NH 8 februari 2008 kl. 01.42 (CET)

Uppenbarligen är det inte helt onödigt med mall eftersom det var lätt för mig att ändra bindestrecket till ett tankstreck. :-) --Petter 8 februari 2008 kl. 07.28 (CET)

Generellt anser jag [[ÅR]] – [[SKIVA]] är det mest naturliga, och det går enligt samma linje som alla filmografier. Sen kan det förstås orsaker till undantag. --Bomkia 8 februari 2008 kl. 07.55 (CET)

Jag ska försöka fatta mig kort, men det blir inte helt lätt:

• 1. Den "oändliga" diskussionen mellan mig och Carnot, har sin bakgrund i att Carnot via en marionett (Användare:Ivan Dobsky) försökte låtsas vara ytterligare en person med samma åsikt som Carnot genom att nominera Mall:M4 för radering. Då angavs skälet vara att mallen inte var "populär". För mig har mallen i sig alltid varit näst intill ointressant (jag hade helst redigerat utan mall, precis om NH och Moralist, och gjorde också så länge. Men eftersom Carnot bara respekterade diskografier skrivna med mall, anpassade jag mig till detta och började lägga in mall M4.), det är resultatet i artiklarna som är det viktiga. Detta anförde jag och fick viss gehör för den åsikten och mallen raderades inte.

• 2. De främsta argumenten för att använda sig av skrivsättet album + årtal är: a) Årtalet har så mycket lägre "informationsvärde" än albumtiteln, ja för många läsare är säkert uppgiften om vilket år albumet kom helt ointressant. Albumtiteln skulle klara sig ensam i en listning, men det skulle inte årtalet. Jag tror de flesta läsare är intresserade av att på ett enkelt sätt få reda på vilka album en viss artist eller grupp givit ut i kronologisk ordning. På skivomslaget står inte årtalet med stort typsnitt, där står titeln. Årtalet står längst ner, på baksidan, knappt läsbart. b) Det vanligaste skrivsättet i samtliga diskografier på sv-wp är (och har alltid varit) albumtitel + årtal (i olika former, ibland med länkar, ibland inte). Detta innebär också att de flesta skribenter ansett detta skrivsätt varit att föredra. Alltså har många användare spontant använt sig av detta skrivsätt. Därför stämmer det inte som FredrikT hävdar ovan att de facto standarden är tvärtom, åtminstone inte i diskografier.

• 3. Carnot/Dobsky ändrade länge helt ostört skrivsätt i hundratals diskografier från album + år till år + album. Så länge jag inte uttryckte min åsikt genom att återställa eller ta upp frågan för diskussion, så var allt frid och fröjd. Men när jag började protestera (genom att ta upp diskussion på Carnots sida) var det bom stopp. Då krävde h*n att jag skulle sluta återställa så länge diskussionen pågick (och alla kan ju se hur länge den pågått!), underförstått; slutade en av oss att diskutera så "vann" den andre. Det var först när jag började följa samma redigeringsprinciper som redan Carnot använt sig av i månader, som "redigeringskriget" var ett faktum. Det är inget jag är stolt över, men jag förstår uppriktigt sagt inte vad som hade varit alternativet? Att diskutera i oändligt i cirklar bara för att uppehålla något slags status quo är i längden ohållbart.

• 4. Att filmografierna i många fall använder sig av år + titel beror nog helt enkelt på att den mallen fått stor spridning, men argumenten från 2. a) ovan är relevanta även för dessa.

• 5. Carnot kommer naturligtvis i vanlig ordning hävda att h*n och Ivan Dobsky är två olika användare, men beviset finns här för de som orkar sätta sig in i frågan [1]. Hakanand 8 februari 2008 kl. 09.52 (CET)

Jaja, min åsikt är att riktlinjer inte behövs när det gäller hur albumet ska framställas. Precis som NH säger så behövs inte skivbolag för alla artister (snarare tvärtom), och huruvida vanliga skivor och liveskivor/skivor med andra artister ska stå under samma rubrik beror på antalet skivor, och hur många av dem som är liveskivor med mera. Deep Purple skulle jag vilja påstå behöver flera underrubriker, medans väldigt många band inte alls behöver underrubriker. Det är alltså, som NH säger återigen, dynamiskt, och därför är det bara dumt att skapa en riktlinje för det. Så länge folk fattar så är jag nöjd. //moяlist 8 februari 2008 kl. 15.11 (CET)

Oavsett vem som började och av vilken orsak det var så tycker jag det är snudd på missbruk av Wikipedias resurser att hålla på så här, för att inte tala om missbruk av er egen tid. Vore nog bra om vi kan få ett beslut som sätter stopp på detta. --Shinzon 8 februari 2008 kl. 15.16 (CET)

Jag vill nog vidhålla att modellen "årtal - titel" är, om inte de facto-standard så i vart fall vanligast. För att kolla detta har jag precis slagit på 20 slumpvis utvalda artister/grupper (svenska och utländska inom olika genrer) och resultatet ser ut så här:

• Årtal - titel: 10 st (ABBA, Spice Girls, Roxette, Ebba Grön, Wilmer X, Just D, Eldkvarn, Carola Häggqvist, Destiny's Child och Arvingarna)

• Tabell där årtal står i den första spalten: 3 st (Westlife, Eurythmics, Eminem)

• Titel (år): 7 st (Beatles, Toto, Bangles, Rolling Stones, Kraftwerk, Sven-Ingvars och Andrea Bocelli)

Med andra ord: 13-7 till fördel för årtalet först (jag kollade f ö historiken på de flesta av de ovannämnda artiklarna för att se att de inte var sådana som nyligen återställts i endera riktningen av Carnot eller Hakanand; endast i ett fall - Wilmer X - kunde jag se att någon av dem nyligen varit inne).

Nu är det ju inte på något sätt livsviktigt att alla diskografier är uppställda på samma sätt (även om jag personligen tycker att varianten med årtal först är både grafiskt snyggaere och mer historisk-kronologiskt lättöverblickad). Vad jag däremot skulle vilja se en enhetlighet i (och detta gäller även filmografierna) är om de skall sorteras fram- eller baklänges. Nu är en del ordnade med äldsta skivan/filmen först, andra med den nyaste likt i ett jobbsökar-CV... /FredrikT 8 februari 2008 kl. 15.41 (CET)

Bra att FredrikT uteslöt mina & Carnots redigeringar när han gjorde sin poll. Men jag baserar uppgiften om att album + årtal är det vanligaste skrivsättet (och även var det innan vare sig jag eller Carnot dök upp på sv-wp) på ett betydligt större material än FredrikTs undersökning ovan. Efter 3,5 års redigeringar i diskografier (i betydligt fler kategorier än FredrikT tar exempel från ovan) är min bestämda uppfattning att jag mycket oftare träffar på en diskografi som är skriven så än tvärtom. Och då har ändå Carnot ändrat skrivsätt i hundratals artiklar, vilket naturligtvis påverkat den totala andelen tills hans fördel. Jag håller med FredriT om att vore bra att få ett beslut om huruvida filmografier skall sorteras fallande eller stigande. För egen del föredrar jag stigande. Hakanand 8 februari 2008 kl. 16.13 (CET)

Instämmer med Shinzon. Jag har liksom FredrikT också kollat runt lite och hittat ganska många varianter. Tycker dock inte att vi behöver fastställa vilket sätt som är vanligast för att nå konsensus. Hakanand har en poäng med att årtalet har lägre informationsvärde. Men vad som än är vanligast (och snyggast?) finns det ändå en logik i att placera årtalet först, nämligen att de allra flesta listor över olika upphovsmäns verk (vare sig det är en låt, bok, film, musikal, teaterpjäs, tavla, skulptur eller ett album eller ett typsnitt etc.) innehåller uppgift om årtalet och att listorna är sorterade i just kronologisk ordning – ibland omvänd kronologisk ordning. Och här tror jag inte att omvänd kronologisk ordning är det bästa. Jag tror inte att ”det brukas” i bibliografier och encyklopedier även om det är fiffigt i bloggar och meritförteckningar. Det kan vara en poäng där det kan komma nya poster men det gör det ju inte i avlidna upphovsmäns listor där det senaste inte nödvändigtvis är det mest intressanta och då är det mest konsekvent med vanlig kronologisk ordning.

Jag förordar dessutom mallar eftersom vi då får ett konsekvent utseende (i musikmallen ingår utöver länken till musikåret även länk till verkets artikel om det finns en sådan, kursiv stil av titeln, punktlista). Om vi inte tycker att årtalet ska vara så framträdande skulle vi kunna minska årtalets storlek till exempelvis 90 procent. (Det finns också en poäng med det ur grafisk synvinkel. I tryck använder man ju gemena siffror men det är nog bara typografer som ägnar sig åt och både knöligt och ovanligt på webben. Ett enkelt trick är istället att minska teckenstorleken lite.)

Tack, förresten, Petter som fixade tankstrecket i musikmallen. (Nu ser vi var mallen används och var den är ”handkodad”.) Men det finns flera varianter av den där bindestrecket borde bytas ut. Och det bör även fixas i film- och litteraturmallen. Och det finns säkert fler. /Jalf17 8 februari 2008 kl. 16.22 (CET)

Jag tycker inte sidan [2] bevisar någonting. Jag hoppas du inte har något emot att jag skriver varför där. --Petter 8 februari 2008 kl. 20.16 (CET)

Saken kompliceras möjligen av att Carnot och Ivan Dobsky säger att de redigerar (redigerade, ID har inte redigerat på ett halvår) från samma dator. Men de över hundra (!) återställningarna som gjorts den senaste månaden är otvivelaktigt gjorda av herrar och/eller fruar Carnot och Hakanand, och det var därför den här diskussionen startades. /NH 8 februari 2008 kl. 20.42 (CET)

Huruvida de är samma person vet jag inte. Jag menar bara att den sidan inte bevisar någonting överhuvudtaget. Jag tycker det är märkligt att personer lägger så mycket tid på en så obetydlig sak. --Petter 9 februari 2008 kl. 01.24 (CET)

Petter: Jag anser inte marionettanvändande är någon "obetydlig sak". Jag konstaterade med 100% säkerhet att Carnot/Ivan Dobsky var samma person. De formulerade sig på samma sätt, redigerade i (delvis) samma artiklar m.m. m.m. C/ID erkände också direkt att redigeringarna var gjorda från samma dator. Hur stor tror du sannolikheten är att två användare som befunnits vara en och samma bara "råkar" redigera från samma dator?

Användare:Hakanand använder större delen av sitt inlägg att kommentera mig och det är även så diskussionen på min diskussionssida sett ut. Sakfrågan har hela tiden kommit i andra rummet och som jag ser det är det den självklara anledningen att diskussionen dragit ut så. Det är beklagligt att inget gjorts åt det, hade åtgärder tagits tidigt hade det kanske blivit annorlunda. Personangrepp är tråkigt per se men de leder också till den här typen av okonstruktiva diskussioner. Med det sagt tänker jag inte bemöta de påståenden Användare:Hakanand gör om mig här, det är en sak att ta sådant på användardiskussioner men att dra det på bybrunnen tycker jag är för mycket. Carnot 9 februari 2008 kl. 21.46 (CET)

Det är självklart Carnot vill tala tyst om sitt användande av marionetter. Att försöka skjuta över ens egna problem på meningsmotståndaren är ett klassiskt knep. Att jag skulle ägna mig åt personangrepp är lögn och förbannad dikt. Hakanand 11 februari 2008 kl. 09.24 (CET)

Hur kategorisera kyrkobyggnader (och annat)?

Hej, jag jag vet att det här kanske skulle postats på Commons istället men då commons i dag blivit en nästan integrerad del av Wikipedia så ställer jag frågan här. Tror dessutom att fler Svenskar ser den här än om jag lägger den på Commons Village Pump. Att jag sedan inte är någon hejare på engelska är en annan orsak.

Nåväl. Saken är den att det verkar råda lite skilda meningar om kyrkobyggnader de ska kategoriseras på Commons, kanske gäller det även andra ämnen. Se t.ex. på http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Diocese_of_Uppsala där samma kyrkor ibland dyker upp dels som underkategorier, dels som artikelsidor. Exempel: Enångers gamla kyrka. För att slippa inkonsekvens och få ett enhetligt utseende på kategorierna så borde vi försöka enas om en standard för om underkategorier eller sidor ska användas, eller både och i så fall i vilket sammanhang. Själv så tycker jag det borde räcka med en av metoderna. Jag har suttit här i dag och påtat en del med detta men eftersom jag inte vet om jag ska konvertera underkategorierna till sidor eller tvärtom eller låta dem vara som de är så körde jag fast nästan på en gång. Själv så har jag hittills, när jag laddat upp flera bilder av samma motiv, valt att lösa situationen genom att skapa underkategorier, men frågan är om det är rätta vägen att gå.

Mitt förslag ser ut så här. Varje bild kategoriseras enligt följande:

Bild:kyrka --> Category: Kyrkans namn --> Category:Stiftets namn --> Category: Churches of Church of Sweden.

Naturligtvis i den mån det går då alla samfund kanske inte går att inordna enligt detta system.

Min tanke är alltså också att rensa bort de bilder på kyrkor som ligger direkt i stiftskategorierna (d.v.s. ändra den enskilda bildens märkning från "Category:Stift" till "Category:Kyrkans namn" och sedan i sin tur länka "Category:Kyrkans namn" till "Category:Stiftets namn"). Detta för att inte stiftskategorierna så småningom ska "tyngas" av hundratals "lösbilder".

Förslag mottages.

Chili 18 februari 2008 kl. 05.10 (CET)

Jag tror egentligen att svenskspråkiga Bybrunnen på Commons är bäst plats för den här diskussionen, men min uppfattning är att kategorier är ett vida bättre system än artikelsidor för att strukturera bildmaterialet. Den struktur du skissar på är den jag använder, med det undantaget att jag inte brukar skapa kategorier för kyrkor med väldigt få bilder (men däremot skapar underkategorier för respektive kyrka när det finns många bilder av specifika detaljer). /dcastor 18 februari 2008 kl. 06.03 (CET)

Jag brukar skapa kategorier även när det ännu finns väldigt få bilder. Är det bara en bild kan det ju ifrågasättas, men även en sådan kategori möjliggör en iw-länk till artikeln på wp. Är de minst två bilder där kanske bara den ena används att illustrera artikeln (som förhoppningsvis finns åtm som stub - långt ifrån alltid), men är de två, så är de lättare att hitta och man kan lägga en commonslänk från artikeln. Sedan kan det ju diskuteras om man ska ta bort sidor med gallerier. Det kan man kanske göra när det inte finns någon extra information, men är det många bilder, som är tematiskt strukturerade eller har bildtexter t.ex så ska de vara kvar. Sedan kan man väl fundera på om det är så lyckat att sortera kyrkobyggnader efter stift - eftersom fokus ligger på det antikvariska skulle de kanske vara bättre att lägga dem efter län - stiftsindelningen är ju inte relevant för annat än svenska kyrkans kyrkobyggnader vilket medför att en missionskyrka eller en katolsk kyrka som ligger på fastigheten intill inte kan sorteras efter svenska kyrkans geografiska indelning (kyrkobyggnader i x stift). Säljs en kyrka till annat samfund bör den flyttas från sin stiftskategori. Det där blir komplicerat, men att ändra strukturen på commons är å andra sidan ett hästjobb som kanske inte är mödan värt heller. (medan församlingarna förståss bör ligga efter stift)

Taxelson 18 februari 2008 kl. 13.27 (CET)

Jag har lagt mina bilder på Vederslöv gamla kyrka under commons:category:Vederslöv. Jag är faktiskt osäker om Svenska kyrkan är ägare. Hur som helst är sådana bilder enkla att hitta, oftast redan på filnamn. /Pieter Kuiper 18 februari 2008 kl. 19.11 (CET)

Min åsikt är att sidorna/gallerierna på Commons kan vara användbara för att snabbt hitta ett representativt urval av mycket omfattande kategorier, men de får absolut inte ersätta kategorisystemet. Alltså, lägg bilderna i kategorier och skapa underkategorier där så är motiverat. Om en kyrkobyggnad tillhörig Svenska kyrkan säljs till en annan ägare bör den (om det är en äldre byggnad) av historiska skäl ändå kunna hittas i respektive stift- och församlingskategori, men det kan vara lämpligt att utöka beskrivningen med uppgifter om försäljningsår och ny ägare. Jorva 18 februari 2008 kl. 20.29 (CET)

Som vanligt så är buden och åsikterna många, det är bra (tack dcastor för tipset om Sv. Bybrunnen, hade helt missat den). Jag ska ta en funderare på hur jag ska göra så att jag inte gör något förhastat. Hittills så verkar det som att kategoritänkandet "vunnit" över galleritänkandet men att gallerierna ändå kan fylla en funktion. Jag har hittills kört samma system som Taxelson, alltså om det funnits mer än en bild så har de fått en egen kategori. Samtidigt så är det förstås så att man inte ska överarbeta saker och ting heller, att ändra på Commonsstrukturen är som sagt ett stort jobb som kanske inte ger den utdelning att det är värt det.

Angående hur kyrkor ska sorteras så är det som sagt ett knixigt problem. Att kyrkor tillhörande Svenska kyrkan får anses sortera under stift är kanske en sak, men, som sagt, hur blir det med andra samfund och med kyrkor som har- men inte längre tillhör Sv. kyrkan? Att sortera under län kan funka, men länen förändras också över tid. Samma sak med kommuner. Att sortera efter landskap och gamla socknar har också sina baksidor eftersom, har för mig (kan vara ute på djupt vatten där), att kyrkan åtminstone sedan 1600-talet inte har sorterats via landskap utan via just län. Dessutom, vem kan hålla koll på i vilken gammal socken en kyrka skulle vara belägen i dag?

...Funderar vidare / Chili 18 februari 2008 kl. 23.18 (CET)

Det vanliga är att kyrkor läggs in i en egen kategori. Denna kategori läggs i sin tur i kategorierna för dels stiftet och dels kommunen. Många av de gallerier som finns på kyrkor tillkom innan kategorisystemet blev infört. När det gäller andra samfund än svenska kyrkan läggs kyrkan i kategorier för kommun och samfund, t.ex. "Catolic churches in Sweden". Men andra varianter förekommer. --// jorchr 19 februari 2008 kl. 19.16 (CET)

De har "alltid" sorterat under stift, och dessa stämmer ofta varken med landskapen eller med länen. Socknarna har relevans så som de såg ut på 1920-talet(?). Efter 2000 har Svenska kyrkan drastiskt gjort om sin församlingsstruktur, (nästan alltid genom sammanläggning) så dessa nya församlingar är helt olämpliga för annat än Svenska kyrkans egen verksamhet, men de gamla församlingarna (socknarna) används av exempelvis Riksantikvarieämbetet. Normalt återkommer dessutom ett ortnamn endast en gång per socken, men det kan finnas flera i samma kommun, vilket kan göra att man ibland behöver sockennamnet för att förtydliga vad man menar. Kyrkans namn är oftast (i alla fall älder kyrkor på landsbyggden) kopplad till det gamla sockennamnet, och ofta var detta ju också egen kommun fram till kommunreformen i början av 1970-talet. I övrigt håller jag tillfullo med Användare:Jorchr ovan - tack för klarheten! Taxelson 19 februari 2008 kl. 20.57 (CET)

Hjälp till med Månförmörkelsen

Kvällens mesta sökord borde bli månförmörkelse, men det är en stub! Någon astronom i sikte? / Ainali 20 februari 2008 kl. 17.44 (CET)

Du kan ju alltid fråga Shinzon eller Brallan. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 20 februari 2008 kl. 17.50 (CET)

Jag tog bort stubmarkeringen och gjorde en liten uppdatering --Rosp 20 februari 2008 kl. 18.01 (CET)

Kanske ska den läggas in på {{Aktuell}} trots sin korthet? / Ainali 20 februari 2008 kl. 18.06 (CET)

Ja, absolut. Med lite tur hittas den av någon som känner för att utöka den. /Grillo 20 februari 2008 kl. 18.42 (CET)

Se Diskussion:Månförmörkelse! Mvh / Mkh 21 februari 2008 kl. 14.14 (CET)

Division I i fotboll

Flyttad till Wikipediadiskussion:Namngivning#Division I i fotboll --Rosp 21 februari 2008 kl. 06.20 (CET)

Hänvisa till egna artiklar på internet som referens?

Jag har tidigare i artikeln Bandy i Mongoliet skrivit om att Erdenet spelar i ryska ligan och tänkte nu uppdatera med att de nyligen dragit sig ur serien. Nu är det så att jag är författare till de enda artiklarna på svenska som tar upp detta. Det är tom så illa vad gäller avhoppet att det inte finns någon artikel alls om detta på ryska, laget har bara strukits ur tabellen från ryska förbundets hemsida. Min fråga är följdaktligen: Är det ok att använda en egen artikel på internet som referens? Sajten i fråga (Bandysidan.nu) är etablerad, så där finns inga problem som jag ser det. /Linkan (Talk)(Bidrag) 21 februari 2008 kl. 13.26 (CET)

Om den är etablerad och erkänd är det okej. En liknande diskussion har nyligen ägt rum, och resultatet blev att referenser till egenskrivet är exakt lika okej som ifall någon annan skrivit det. Leo Johannes 21 februari 2008 kl. 18.46 (CET)

Mäta aktivitet på sv:wikipedia

Jag tycker det skulle vara intressant med någon sorts mätning så vi kan följa aktiviteten på sv:wp över tiden. På StefanBs statistiksida läggs ju nu siffror över hur antalet artiklar förändras över tiden, men jag tänkte mer på aktiviteten i sig. Jag brukar själv från sidan Senaste ändringar noterã hur många minuter dessa femtio redigeringar tagit. Det har typiskt varit 12-18 minuter, medan jag tycker det nu på slutet mer varit 9-14 minuter, vilket skulle innebära en 20% ökning. Det syntes också en markant skillnad i början av Edit wikipedia veckan, då mitt subjektiva mått indikerade en ökning på 30-50%. Kan någon tänka ut något sätt så vi kan få fram mer objektiva siffor, tex något liknande det som ger siffror på StefanB sida? Wanpe 5 februari 2008 kl. 08.01 (CET)

Ur databasdumparna kan man få fram klockslag för alla (icke raderade) bidrag, som man kan skapa histogram av. —CÆSAR 5 februari 2008 kl. 08.38 (CET)

Om man utgår från dumpar så antar jag det går att få fram mer kvalificerade data. Jag skulle tex kunna tänka mig antalet redigeringar per dag och antalet som varit inne och redigerat per dag (ev också antalet som varit inne och besökt). Dessa typer av mått tror jag kan ge bättre värden än bara antalet nya artiklar som vi har koll på idag, men som inte visar den kvalitétsförbättring av existerande artiklar som nog just nu är vikigare för wps framgång än antalet. Wanpe 5 februari 2008 kl. 08.57 (CET)

Ceasar, är det jobbigt att skapa ett sånt histogram. Jag tycker att det skulle jätteintressant att ha ett sånt från sen wikipedia startade. //moяlist 5 februari 2008 kl. 14.41 (CET)

Det är inte alltför svårt. Jag ska kolla på det. —CÆSAR 5 februari 2008 kl. 15.22 (CET)

Redigeringar per månad, alla sidor oavsett namnrymd:

2001	maj	19
	juni	19
	juli	89
	augusti	28
	september	5
	oktober	17
	november	8
	december	4
2002	januari	12
	februari	2
	mars	18
	april	1
	maj	5
	juni	100
	juli	67
	augusti	120
	september	59
	oktober	105
	november	3212
	december	10058
2003	januari	3089
	februari	5793
	mars	4575
	april	2412
	maj	4649
	juni	6147
	juli	6739
	augusti	9253
	september	7965
	oktober	8528
	november	12954
	december	12099
2004	januari	10665
	februari	15278
	mars	18328
	april	17957
	maj	20005
	juni	21975
	juli	32269
	augusti	38810
	september	34229
	oktober	39294
	november	49579
	december	36945
2005	januari	39945
	februari	40485
	mars	46189
	april	55022
	maj	67502
	juni	74502
	juli	76358
	augusti	100746
	september	76096
	oktober	92061
	november	95624
	december	126715
2006	januari	144358
	februari	125819
	mars	151127
	april	155922
	maj	156229
	juni	141816
	juli	151432
	augusti	177009
	september	137738
	oktober	163392
	november	166935
	december	166375
2007	januari	214943
	februari	173707
	mars	202376
	april	189274
	maj	196730
	juni	149175
	juli	156604
	augusti	157265
	september	179066
	oktober	192133
	november	191511
	december	169494
2008	januari	207220

Dumpen gjordes i mitten av januari 2008, så jag stannade vid årsskiftet. De första årens siffror är lite osäkra (den enda redigeringen i april 2002 gjordes av en användare med noll bidrag...) —CÆSAR 6 februari 2008 kl. 14.42 (CET)

Är inte de där användarnamnen oinloggade, med samma system som Susning använde/r för oinloggade? /Grillo 6 februari 2008 kl. 15.27 (CET)

Den här statistiken har lite lägre siffror, så där räknas nog bara artikelnamnrymden. /EnDumEn ✍ 6 februari 2008 kl. 15.38 (CET)

Jag noterar med intresse och en aning sorg att intensiteten har varit i stort sett konstant i ett och ett halvt år. Hade hoppats på fortsatt ökande intensitet. --Ettrig 6 februari 2008 kl. 17.13 (CET)

Samma uppgifter, men som diagram:

Redigeringar per månad för svenska Wikipedia

--Kr-val 6 februari 2008 kl. 21.43 (CET)

Ett annat mått på "aktivitet" är antalet sidvisningar. Detta varierar starkt över dygnet och veckan (det är en svacka varje natt, samt mellan fredag lunch och söndag lunch), men man kan jämföra summorna för olika veckor med varandra. Sedan mitten av december publiceras ett statistiskt underlag för detta och jag har sammanställt en tabell på meta. Där ser man att svenska är det 12:e mest lästa språket av Wikipedia, eftersom både ryska och turkiska har fler sidvisningar. Men det är en sanning som inte gäller varje vecka. Man kan klicka på veckonumren för att sortera på den veckans siffror. Svenska Wikipedia har per vecka mellan 10 (vecka 52) och 16 miljoner (vecka 4, 5) sidvisningar per vecka. Ryska har 15-24 miljoner. --LA2 6 februari 2008 kl. 23.46 (CET)

10-16 miljoner visningar per vecka verkar ganska bra. Går det att få reda på hur många som är unika? DN.se har ungefär 1,1 miljoner unika besökare per vecka ([3]). Vints 12 februari 2008 kl. 13.22 (CET)

Mina subjektiva mätningar har visat på ökad aktivitet från mitten av januari, vilket stämmer med sifforna från LA2 (också ökning relativt Finland från denna tid, som annars borde ha samma säsongsvariation). Däremot håller jag med Essin att den längre sifferserien inte stöder ett antagande om ökning och i den serien var det maxaktivitet i jan och början av 2007 som kanske den nuvarande noterade ökningen bara matchar? Ceasar siffor, gärna i ett Kr-val diagram, för jan och sedan feb blir intressant att se - är ökningen nu bara en säsongsvariation eller är det en reell ökning? Wanpe 7 februari 2008 kl. 08.56 (CET)

Verkar dessutom vara en ökning (överlag) varje gång skolan börjar efter längre lov (efter sommarlov och framförallt jullov). Under december har akvititen varit väldigt lågt hela tiden, vilket inte är jättekonstigt, och att det sjunker under sommaren är nog ganska normalt också. //moяlist 7 februari 2008 kl. 10.40 (CET)

Angående användaren med noll bidrag; kanske redigeringen var att en ny artikel, som sedan raderades, skapades? -- Livlinan 7 februari 2008 kl. 11.25 (CET)

Redigeringen syns ju här, så den har inte raderats. Det stämmer som Grillo säger att det är en oinloggad användare från tiden då UseModWiki användes. Den nya koden för att hantera anonyma användare med IP-adresser verkar inte fungera tillsammans med det gamla systemet./EnDumEn ✍ 7 februari 2008 kl. 11.42 (CET)

Redigeringar per dag på svenskspråkiga Wikipedia.

Den största spiken är den 28 och 29 januari 2007 med över 13 000 redigeringar per dag. Någon som minns vad som hände då? (Jag har också lagt till en rad i tabellen ovan med data för januari från senaste dumpen.) —CÆSAR 10 februari 2008 kl. 18.36 (CET)

Energisparardagen var den 1 februari, kanske wikipedias användare hade bråttom med att få in sina ändringar innan den inföll? :) --MoRsE 10 februari 2008 kl. 19.22 (CET)

Jag tror att Skagedalobot står för den toppen (den kategoriserade om en otrolig massa artiklar just de dagarna). /NH 11 februari 2008 kl. 00.49 (CET)

Noterar att antalet redigeringar motsvarar en logistisk funktion (alias S-kurva), som brukar representera tillväxt både i ekologi och ekonomi. Inte så konstigt egentligen. /Yvwv [y'vov] 22 februari 2008 kl. 00.39 (CET)

Forslag till gadget/finess

Vad tro folk om att lägga till Commons:MediaWiki:ResizeGalleries.js (även här) antingen i vår monobook elelr åtminstonne som en gadget. Vad den gör är att den tillåter fler än fyra bilder i rad i gallerier. Hur många bilder som visas beror på skärmuplösningen. /Lokal_Profil 9 februari 2008 kl. 17.35 (CET)

Verkar bra. Leo Johannes 9 februari 2008 kl. 17.44 (CET)

Problemet i så fall kan vara att vissa mallar (som ligger till höger) är perfekt anpassade till att galleriet ska bestå av fyra bilder, och att det blir stora fula hålrum om det är mer bilder. //moяlist 9 februari 2008 kl. 17.47 (CET)

Har du ett exemple på en sådan sida så att jag kan testa? /Lokal_Profil 9 februari 2008 kl. 19.52 (CET)

Tänkte på Världens sju nya underverk (vilket visst inte var gallerier heller), men tänkte inte på att större skärm faktiskt gör större utrymme mellan galleriet och bilderna till höger. //moяlist 9 februari 2008 kl. 20.48 (CET)

Det är anledning att också tänka på att äldre maskiner (och användare) kan råka ut för fenomenet att galleriet täcker över bilder och annat som ligger till höger. Jag brukar begränsa gallerierna till tre bilder, och därefter lägga in ett nytt galleri, om det finns fler bilder. Jag tycker jag har en stor skärm nuförtiden (jag tror den är 17"), men om bilderna i högra kanten är så många att de sträcker sig ned förbi eventuella gallerier, så täcker den fjärde bilden alltid hälften av de ordinära. Synen är inte heller som skarpast längre efter 60; fast jag tycker jag har moderat fontstorlek, så har min dotters familj så smått att jag inte ser den ordentligt ens med glasögon. Vilket betyder att synhandikappade också har det problemet, menar jag. Wikipedia är avsett för alla, inte bara unga geeks. -Islander 10 februari 2008 kl. 02.08 (CET)

Bland annat i artikeln om Kinesiska muren täcker på min skärm den sista bilden i artikeln halva den fjärde bilden i galleriet. -Islander 10 februari 2008 kl. 02.20 (CET)

Det är skärmens upplösning inte storlek som avgör hur många bilder som får plats. Vet inte om detta scriptet även ställer ner antalet biler till 3 ifall man har riktigt liten skärm. Petade till lite i Kinesiska muren så problemet finns inte längre. Den som vill se problemet får istället gå till [4]. /Lokal_Profil 10 februari 2008 kl. 03.08 (CET)

Har frågat utvecklaren om antalet bilder per rad kan minskas (så väl som ökas) från dagens 4. Återkommer när jag får svar. /Lokal_Profil 10 februari 2008 kl. 03.12 (CET)

Utvecklaren verkar inte svara. Antar att man åtminstonne kan lägga till scriptet som finess. Vet inte riktigt hur detta görs dock. /Lokal_Profil 23 februari 2008 kl. 16.32 (CET)

Jag har lagt in skriptet som gadget nu, gå in på dina instälningar och testa om det funkar. MiCkE 23 februari 2008 kl. 17.33 (CET)

Wikipedia:Ingen egen forskning

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning 3 april 2008 kl. 03.16 (CEST)

Filmer i artiklar

Det dyker upp fler och fler filmer på commons, flera så pass bra att de hamnar i Media of the day. Wikipedia:Multimedia finns inte, finns det någon diskussion förd någon annanstans om hur vi ska hantera filmer i artiklar? / Ainali 21 februari 2008 kl. 23.11 (CET)

Jag la in en film i Gullivers resor för ett tag sen, men vet inte hur bra det fungerar? Vore bra om någon utvärdering kunde göras, där man ser hur många det fungerar att se filmerna för. //moяlist 21 februari 2008 kl. 23.14 (CET)

Tidigare har väl inställningen varit att externa länkar inte bör peka mot innehåll som kräver någon sorts plugin eller extern applikation för att fungera. Jag antar att man främst menade flash på den tiden som stödet i Linux var allt annat än bra; nu fungerar det ju faktiskt relativt smärtfritt. Och eftersom länkar till pdf:er används för både externa länkar och källhänvisningar och inte verkar vara något större problem, så ser jag inte varför musik, ljud och bild film som finns på commons inte ska kunna integreras mer i artiklarna på svWp. --Strangnet 21 februari 2008 kl. 23.17 (CET)

Var precis inne på Gullivers resor och tyckte det funkade bra. Ghostrider 21 februari 2008 kl. 23.30 (CET)

Filmklipp har lagts in i artiklar sen 2005 (minst), men att lägga in det såhär, som en bild som man kan klicka på är ju mycket bättre och snyggare./ Elinnea 21 februari 2008 kl. 23.43 (CET)

Tycker att detta är bättre och tycker att man kan ändra i alla dessa artiklar. / Elinnea 22 februari 2008 kl. 00.01 (CET)

Jo, såna länkar har jag sett ganska ofta tidigare, men det var först nyligen jag såg att man lagt in video- och ljudfiler i artiklarna på en.wikipedia. Frågan är hur användarvänligt det är bara. //moяlist 22 februari 2008 kl. 00.05 (CET)

Personligen tycker jag bättre om att lägga filmen i själva artikeln som i Gullivers resor istället för med en mall som skickar iväg en till en ny sida för att se filmen. Samma tycker jag om ljud, jag tycker att det känns väldigt pedagogiskt att lägga den för artikeln mest relevanta verket högt upp i artikeln så att det går att lyssna på den samtidigt som artikeln läses, se t ex Antonio Vivaldi. / Ainali 22 februari 2008 kl. 17.46 (CET)

Det var ju därför jag föreslog att man skulle ändra i dessa artiklar från det gamla sättet med en mall, till detta nya sätt med en bild, för att det nya var bättre. Likadant bör man göra med musik i artiklar i de artiklar som har det gamla sättet. Någon som minns vad den mallen hette så man kan hitta alla som använde den. / Elinnea 22 februari 2008 kl. 17.59 (CET)

Jag tror att det är Mall:Audio och Mall:Lyssna som har använts tidigare. Dessutom finns instruktioner på Wikipedia:Hur man lägger in ljud på en sida som behöver uppdateras (och därutöver bör vi göra en liknande för film). / Ainali 22 februari 2008 kl. 18.06 (CET)

Tack. Då tycker jag att vi går igenom Special:Länkar_hit/Mall:Lyssna och lägger in det nya istället. / Elinnea 22 februari 2008 kl. 18.11 (CET)

Funderar lite på om man ska ta och kategorisera de artiklar som har rörliga bilder resp ljud på något sätt? / Elinnea 22 februari 2008 kl. 21.05 (CET)

Det tycker jag låter som ett utmärkt förslag. Kanske Artiklar som har rörliga bilder respektive Artiklar som har ljud. Den första låter lite gammaldags, men är kanske bra ändå. Den andra låter lite konstig den med men jag kommer inte på något bättre just nu. / Ainali 23 februari 2008 kl. 10.20 (CET)

(drar in igen) Nu är alla artiklar som hade Mall:Lyssna på sig åtgärdade. Nu tänkte jag börja med Special:Länkar_hit/Mall:Audio men de är lite fler. Ska vi ta bort mallarna sen? / Ainali 23 februari 2008 kl. 10.31 (CET)

Bra. Ska de märkta med audio ändras, det handlar ju oftast hur artikelordet ska uttalas och den bör ligga i samband med artikelordet i början och det kan kännas lite klumpigt med en sån där "ljudknapp" där. Det bästa vore om man kunde höra filen bara genom att klicka på den där lilla svarta högtalarbilden. Ja, "rörliga bilder" låter lite 1800-tal... "Artiklar med filmklipp" och "Artiklar med ljud" kanske funkar? Då skiljer man dessutom dem från artiklar med animationer, som också är rörliga bilder. / Elinnea 23 februari 2008 kl. 13.03 (CET)

Håller med att uttal av namn och dylikt ska ligga kvar i titeln. Men artiklar med rörlig bild tycker jag är bra, finns bara ett problem, såna här rörliga bilder. //moяlist 23 februari 2008 kl. 13.10 (CET)

Uttal borde nog ligga kvar som det gör nu. Eftersom man inte kan lägga filmerna i galleri kan det även finnas situationer när den gammla filmmallen (eller en förbättrad version av den) kan vara bra. Se t.ex Charlie_Chaplin#Media. /Lokal_Profil 23 februari 2008 kl. 14.05 (CET)

Glöm det där om gallerier, video fungerar perfekt. /Lokal_Profil 23 februari 2008 kl. 14.12 (CET)

Rörliga gif bilder är rätt jobbiga av den enkla anledningen att man inte kan få dem att sluta loopa. Om inte sekvensen slutar där den börjar (som i t.ex. Image:Muybridge Buffalo galloping.gif) så fungerar dessa sällan bra i artiklar. /Lokal_Profil 23 februari 2008 kl. 14.22 (CET)

Gifanimationer i artiklar bör brinna länge och väl i helvetet, och sedan avnjutas genomstekta av djävulen själv. /Grillo 23 februari 2008 kl. 20.20 (CET)

Djungeln av WP riktlinjer etc

Jag har nu gjort över 10000 redigeringar under 18 månader och är fortfarande helt vilse i djungeln av dessa sidor som förkortas WP-XX. Jag uppfattar det som att det finns ett litet fåtal som är viktiga i praktiken och där ändringar görs strukturerat efter diskussioner etc och som jaghar någorlunda grepp på). Men jag uppfattar det också finns ett otal som det inte alls tas så allvarligt på och där ändringar kan ske lite hipp som happ. Själv fastnade jag nu idag tex på WP:AL och WP-SFFR, där det står saker som inte tycks vara viktigare än ändingar kan ske utan föregående diskussion och konsensus och där man också tillåts helt hävda till texten motstridiga beteenden. Jag tror det finns ett antal användare som varit med länge och faktiskt hitar i denna djungel och förstår det hela, men jag undrar om det inte vore önskavärt med en sanering/uppstrukturering/rensing av dessa aker inte minst för alla som jag själv som nu kommer in i wikipedia där det mesta av detta redan lagts fast. Som det nu är tror jag att mängden Wp sidor utanför kärnsidorna snarast försvårar än underlättar användningen av wikipedia. Wanpe 21 februari 2008 kl. 22.06 (CET)

Jag håller med om att det är en djungel, och minst av allt nybörjarvänligt. Jag vet att flera andra som börjat redigera på Wikipedia också har blivit förvirrade. Popperipopp 21 februari 2008 kl. 22.10 (CET)

Jag, som hängt här i lite mer än 18 månader, håller absolut med. Jag har inte ens hunnit komma i kontakt i riktlinjerna, och ännu mindre läst igenom dem. Jag vet hur adminvalen fungerar, men några normer för hur artikelnamnrymden har jag aldrig läst. Har snarer förstått det genom att kolla på gamla artiklar. Skulle man inte kunna rensa lite bland riktlinjerna..? //moяlist 21 februari 2008 kl. 23.08 (CET)

T.o.m. den enklaste riktlinjen kan ibland vara svårt att hitta när man behöver den, trots att man vet att det finns något därute. Ghostrider 21 februari 2008 kl. 23.28 (CET)

Det har varit tänkt att Wikipedia:Policy och riktlinjer ska gälla före andra metasidor. Förut har det funnits ett röstningsförfarande för att anta policydokument, men det har somnat in. /Yvwv [y'vov] 21 februari 2008 kl. 23.35 (CET)

Att rösta om vad som bör vara policy eller riktlinje låter ruskigt korkat. För övrigt är något inte "regel" för att det finns i WP-namnrymden, minst hälften är personliga krönikor och liknande. De viktigaste sidorna är uppmärkta som riktlinjer och policier och går att nå via någon kategori som jag dock inte vet vad den heter. /Grillo 22 februari 2008 kl. 17.44 (CET)

Metasidor som inte bör tas på för stort allvar kan alltid märkas med Mall:Essä. Men frågan är vem som ska bestämma vad som är policy och riktlinjer, och hur den ska ändras. /Yvwv [y'vov] 23 februari 2008 kl. 02.36 (CET)

Kategori:Wikipedias riktlinjer respektive Kategori:Wikipedias officiella policy är kategorierna för riktlinjer och policy. Leo Johannes 23 februari 2008 kl. 08.18 (CET)

Ja, det tar ett tag att förstå hur det här med riktlinjer funkar. Att sidorna kan redigeras utan föregående diskussion är nödvändigt för deras vitalitet; om folk inte håller med om ändringarna ska dessa förstås återställas. Om redigeringen blir kvar, är det ett tecken på att wikigemenskapen accepterar den. I allmänhet är namnrymden en djungel till dess att man börjat redigera i den på allvar... och då menar jag inte skriva diskussionsinlägg på bybrunnen eller på SFFR, utan i själva metasidorna.

"Essä" betyder inte "sida som inte ska tas på allvar". Essä betyder i sammanhanget ungefär "en skrift av en eller flera människor som föresöker beskriva något". Jag har nyligt tagit bort en essä-mall från t.ex. Wikipedia:Stubbar! som ju snarare är en sida som beskriver ett tämligen basalt Wikipedia-koncept, absolut ingen sida med vinklade åsikter. Om vad som står där är skevt ska sidan skrivas om, inte märkas med "den här sidan ska inte tas på allvar".

De som anser att det ska hållas utrensningar bland riktlinjerna. Menar dessa att sidor ska raderas, eller att vi ska ta bort riktlinjemallarna från sidorna?

I korthet: riktlinjerna ska dokumentera praxis. Wikipedia är ett stort och spretigt projekt. Det faller sig naturligt att et kommer att finnas många nivåer av praxis, som också kommer att spreta lite åt olika håll. Den som ogillar detta, bör nog ägna sig åt ett något mer toppstyrt projekt. // habj 24 februari 2008 kl. 18.24 (CET)

Däremot instämmer jag i behovet av strukturering. Det gäller för övrigt för hela namnrymden Wikipedia. // habj 24 februari 2008 kl. 18.22 (CET)

Jag uppfattar du är en av de med bäst koll på denna rymd. En möjlighet skulle ju vara att starta ett kvalitétsprojekt (under Wikipedia:Wikipedia 2.0?) med syfte att strukturera namnrymden/se över innehåll och kvalité etc. Har du lust sjösätta något sådant? Wanpe 24 februari 2008 kl. 19.18 (CET)

Favorit i repris... jag har tagit krafttag i den namnrymden ibland. Ibland har jag skitit totalt i den längre tider. Det sistnämnda brukar ge resultat; varje gång jag kommer tillbaka till den har det hoppat upp flera andra som börjat skriva och redigera i den.

Jag kan tänka mig ett projekt för att strukturera upp namnrymden Wikipedia. Det blir säkert av någon gång. Undras om det inte till och med finns en skiss på något sådant någonstans. Just nu är min aktivitetsgrad på Wikipedia öht ganska låg. // habj 24 februari 2008 kl. 19.33 (CET)

Projekt antisubstubklubben?

Man skulle kunna starta upp ett projekt för substubbarna Wikipedia:Projekt substubbar, där man gör en bokstavsindelning liknande den på Wikipedia:Projekt wikifiering och börjar att beta av så många som möjligt genom att göra dem till vanliga stubbar, infoga dem i andra artiklar eller om de inte hör hemma i ett uppslagsverk; radera dem? Dessutom finns det ju en del del artiklar som inte är stubbar, utan bara är korta, som fått den märkningen i alla fall. / Elinnea 23 februari 2008 kl. 13.55 (CET)

Jag ser det som viktigare lägga energi på att få till bra artiklar som ju nu görs i Wikipedia:Projekt basartiklar och Wikipedia:Projekt wikifiering än att rensa bort skräp. Substubskräpet tycker jag är en senare fråga, och innan man tar i itu med stora rensningen så tycker jag vi skall vänja oss vid att vara hårdare mot kortisar som inte tillför värde (typ "xx är en figur i mangan/dataspelet dd", "sss är en skiva som gg gjort" "ff uppträder som yy i tonårsserien pp på tv") Wanpe 23 februari 2008 kl. 14.40 (CET)

Problemet är att nybörjare ser de artiklar vi har, och utifrån den minst kvalitativa artikeln på wikipedia bygger de sina artiklar, som alltså blir ungefär lika dåliga. Jag håller med om att vi ska bli hårdare mot nya artiklar, och hårdare med källor, men om vi har kvar de gamla substubbarna kommer dåliga artiklar antagligen fortsätta skapas. //moяlist 23 februari 2008 kl. 14.57 (CET)

Jag tror på Wikipedia:Projekt substubbar. När jag pratar med människor utanför WP säger många att de blir störda när de letar info via t.ex. Google och kommer till en {{substub}} eller {{stub}} på Wikipedia. Jag har ännu efter drygt fem år inte träffat någon utomstående som ens tänkt på att utöka stubbartiklarna. --Rosp 23 februari 2008 kl. 15.51 (CET)

Ok, jag drar igång det, och så får vi se hur det går. / Elinnea 23 februari 2008 kl. 17.45 (CET)

När det gäller infogning av låtar, tv-seriefigurer o dylikt, kolla gärna Wikipedia:Infogningar, Wikipedia:Att skriva om musik och Wikipedia:Att skriva om fiktion. /Yvwv [y'vov] 23 februari 2008 kl. 17.58 (CET)

Jag tycker att det skulle vara bra att så fort man försöker skapa en väldigt kort artikel (som inte är omdirigerings- eller gaffelsida) att det kom någon slags varning Artikeln du försöker skapa är väldigt kort och det är troligt att den inte innehåller tillräckligt med information för att vara användbar. Kontrollera att artikeln beskriver det uppenbara och förklarar varför artikeln är relevant för Wikipedia (om det inte är uppenbart). Det skulle göra att vi motade Olle vid grind samt att ge författaren en chans att utveckla sitt ämne. --Kr-val 24 februari 2008 kl. 09.44 (CET)

En strålande idé som bör implementeras, men tyvärr hindrar den nog bara seriösa bidragsgivare --Rosp 24 februari 2008 kl. 10.11 (CET)

Sjukt bra idé! Någon som vet hur man kodar in ett sånt meddelande i mediawiki? //moяlist 24 februari 2008 kl. 11.15 (CET)

Jag tror inte att ett sådant meddelande hjälper. Den enda effektiva åtgärden som jag ser är att radera sådana artiklar som Reson. /Pieter Kuiper 24 februari 2008 kl. 11.25 (CET)

Inte radera, det skulle ställa till problem för de läsare som faktiskt är intresserade av vem Reson var; "Reson var en arameisk kung" är för de allra flesta ett fullgott svar på den frågan, och därmed fyller artikeln ett syfte. Om det inte finns mer fakta om Reson än det bibelcitat som nu utgör artikeln, så kan det vara lämpligt att infoga i arameiska kungar. /Yvwv [y'vov] 24 februari 2008 kl. 17.14 (CET)

Jag fyllde på artikeln Reson med bibelcitatet. Jag instämmer med Yvwv att det är bättre att skapa samlingsartiklar och infoga artiklar än att radera i såna fall. / Elinnea 24 februari 2008 kl. 17.40 (CET)

Commonsmallar

Jag kan inte riktigt förstå syftet med sex stycken olika mallar som alla länkar till Commons på ett eller annat sätt:

• Mall:Combild mini
• Mall:Commons-box
• Mall:Commons
• Mall:Commonsbilder
• Mall:Commonscat-box
• Mall:Commonscat

Commonsbilder och commonscat tycker jag är överflödiga eftersom man gott och väl kan använda commons till både bilder och kategorier. Commonsbilder är dessutom väldigt begränsande eftersom det kan finnas ljud- och videoklipp också. Nu är det iofs tusentals artiklar som använder mallarna men någon riktlinje (eller liknande) för vilken mall som borde användas kunde man kanske sätta upp. Om inte annat, försöka göra mallarna mer lika varann -- Helleborus 24 februari 2008 kl. 17.43 (CET)

Instämmer helt, man kanske kan sätta en bot på att ändra de som har de "felaktiga" mallarna, och sen radera dem? Likaså tycker jag man kan skippa en av -box-mallarna./NatoX 24 februari 2008 kl. 17.47 (CET)

Egentligen behövs väll bara en box mall och en rad mall. Man kan använda Commons istället för Commonscat redan nu genom att helt enkelt lägga till Category: framför kategorinamnet. Mall:Combild mini kan nog raderas rakt av till fördel av Mall:Commons./Lokal_Profil 24 februari 2008 kl. 19.08 (CET)

Fördelen med {{commonscat}} är när man kopierar text från engelska Wikipedia och den mallen ingår eftersom man då slipper bry sig om att korrigera den eller att leta den mall som ska användas. Det fungerar på samma sätt som koordinatmallarna som man sällan behöver korrigera om man kopierar från engelska. Om det är en enhetlighet i layouten vi är ute efter så är det bättre att göra redirecter bland mallarna istället för att radera. //StefanB 25 februari 2008 kl. 21.01 (CET)

Förstår inte varför det skulle vara ett problem, det är ju lätt att rätta till. Jag skulle personligen tycka att det var bäst om man bara använde en enda mall som funkar till allt (vilket det redan gör) -- Helleborus 25 februari 2008 kl. 22.53 (CET)

Skippa både "Commons-box" och "Commonscat-box" eftersom commonsprylar helst bör placeras som en av punkterna under rubriken "Externa länkar" --Rosp 25 februari 2008 kl. 22.33 (CET)

Kvalitetsoffensiven fortsätter

Skynda er och börja tävla i veckans wikifieringstävling. Den pågår bara i fyra dagar. Denna tävling kan underlätta arbetet för wikifieringsprojektet något enormt. Popperipopp 25 februari 2008 kl. 15.35 (CET)

Språksituationen i artikeln Kosovo

Har startat en rubrik angående hur vi bör behandla språket i artikeln om Kosovo (och närliggande artiklar också för den delen kanske). Kolla upp detta »ågязи_{(disk.|bidr.)} 25 februari 2008 kl. 20.36 (CET)

Gay/Homosexuell

Jag håller på att översätta en artikel från enwiki som handlar om politik och homosexualitet, och ordet gay nämns ofta i den engelska texten. Det jag undrar över är hur etablerat ordet gay är i svenskan; ifall det verkligen betyder homosexuell, eller bara "lite homo". Jag har hittills valt att översätta det nästan alla gånger till homosexuell, eftersom det är väldigt spikat vad det betyder. Vad rekommenderar ni? ^d_SAKARIE^b 9 februari 2008 kl. 00.14 (CET)

Jag skulle säga att homosexuell är den mest korrekta termen och att gay är mer av en vardaglig anglicism. Att gay skulle betyda något annat än homosexuell har jag inte hört förut och jag tror det kan användas synonymt med homosexuell. /NatoX 9 februari 2008 kl. 00.17 (CET)

Eh, vad är din definition av "lite homo"...? Den bästa svenska översättningen av gay är väl bög, men jag skulle inte rekommendera den termen för det första eftersom den exkluderar homosexuella kvinnor och dels eftersom den fortfarande är något nedsättande eller åtminstone talspråklig. Ser inte problemet med att köra med homosexuell hela vägen. /Grillo 9 februari 2008 kl. 00.18 (CET)

Natox, den ursprungliga betydelsen av "gay" är glad. /Grillo 9 februari 2008 kl. 00.18 (CET)

(Kan bara skjuta in att jag är fullt medveten om det, jag syftade mest på det svenska språket där gay sällan använts för att betyda "glad" :D)/NatoX 26 februari 2008 kl. 18.01 (CET)

Jag ser som kvinna, ordet gay avser en person av hankön och som endast har sin sexuella preferensram bland andra av hankön.

Den korrekta termen är /manlig/ homosexuell. "Gay", eller "bög", är slang för detta. --Andreas Rejbrand 9 februari 2008 kl. 16.36 (CET)

Gay (i meningen homosexuell och inte "glad") har exakt samma innebörd som homosexuell, men i svenskan tror jag man bör använda "homosexuell" eftersom det är tveksamt om "gay" är tillräckligt välanvänt. »ågязи_{(disk.|bidr.)} 9 februari 2008 kl. 16.50 (CET)

Sveriges Förenade Gaystudenter använder, om än inte helt officiellt, "gay" för hbt. /Yvwv [y'vov] 9 februari 2008 kl. 16.55 (CET)

Sen har vi historien om the gay cowboy, som inte är sig lik efter Brokeback Mountain. Dillinger 9 februari 2008 kl. 16.59 (CET)

Det är säkert annorlunda från person till person men personligen räknar jag inte transpersoner som "gay". Av denna anledningen är det nog bättre att säga just "homosexuell" när det är vad man menar. »ågязи_{(disk.|bidr.)} 9 februari 2008 kl. 17.24 (CET)

Och transpersoner räknar du som homosexuella? SKORPAN 9 februari 2008 kl. 17.25 (CET) EDIT: Kan ha missuppfattat dig, inte säker. SKORPAN 9 februari 2008 kl. 17.26 (CET)

Ja, du missuppfattade. Jag menade att jag inte anser transpersoner som "gay" eftersom gay för mig är enbart homosexuella. Vilket också stöds av inlägget här under mig av MellonCollie. Min poäng var kort och gott att man bör undvika missförstånd och därför kan försöka att inte använda begreppet gay alls, utan istället använda homosexuell, transsexuell, eller vad man nu vill få sagt »ågязи_{(disk.|bidr.)} 9 februari 2008 kl. 18.17 (CET)

Enligt en:Gay betyder det rätt och slätt homosexuell. Kan även ibland användas som "homosexuell man" till skillnad från "lesbian". Men för att svara på frågan så är ordet "homosexuell" förmodligen bäst att använda i svensk översättning, då "gay" inte är helt etablerat här. Fast vi har ju en artikel om det (Gay), så i vissa sammanhang kanske det kan passa. MellonCollie 9 februari 2008 kl. 18.13 (CET)

Kort kommentar: vill man inte uppfatta som inskränkt och obildad bör man aboslut inte använda begrepp som "lesbian". Lesbisk/lesbisk kvinna går bra, flata går bra (om man har koll på vilka sammanhang där det är okey, det är inte alltid lyckat när man talar om/med äldre lesbiska kvinnor, de ser det som en nedsättande term) men "lesbian" uppfattas som grovt nedsättande.--Godfellow 11 februari 2008 kl. 16.17 (CET)

Förlåt, jag var otydlig. Jag syftade på det engelska ordet "lesbian" (sv: lesbisk). Jag är helt införstådd med det du skriver, men det var ett bra tydliggörande. MellonCollie 11 februari 2008 kl. 18.04 (CET)

Jag skulle nog vilja påstå att ordet gay i betydelsen homosexuell är ganska väletablerad på svenska, men ordet är mer talspråkligt än vad det är på engelska. En artikel i ett uppslagsverk som Wikipedia bör väl därför helst använda ordet homosexuell. För övrigt kan gay på engelska även avse kvinnliga homosexuella. E.G. 10 februari 2008 kl. 01.50 (CET)

Kunde inte du bara ha skrivit det där innan mig? För det var precis det jag menade... :D MellonCollie 10 februari 2008 kl. 20.10 (CET)

Man skulle kunna säga att konsensus blev att man helst ska undvika gay, inte använda ordet bög alls, utan helt enkelt köra på ordet homosexuell? ^d_SAKARIE^b 14 februari 2008 kl. 16.25 (CET)

Låter vettigt. /FredrikT 14 februari 2008 kl. 16.43 (CET)

Frågan hade varit enklare att diskutera om det länkats till den artikel det gäller. "Gay" är ibland en äldre synonym till HBT, ibland syftar det på homosexuella, ofta bara på manliga homosexuella. Vilken betydelse som avses torde behöva avgöras från fall till fall. Bög är ofta en bra översättning, men stilnivån torde vara fel för Wikipedia annat än i undantagsfall. // habj 19 februari 2008 kl. 11.12 (CET)

Kan någon flytta tillbaka kategorierna?

Vad har hänt? Kategorierna har flyttats till uppe till vänster i standardskinnet, under själva rubriken, vilket ser fult och konstigt ut Exempel på hur det ser ut. Vet inte om det bara är på min dator att jag råkat fippla med någon inställning (kan någon berätta hur jag gör för att få det normalt igen), eller om det är någon som har ändrat på något de senaste timmarna som orsakat detta. I vilket fall som helst, hoppas att någon kan återställa detta så snart som möjligt. / Elinnea 26 februari 2008 kl. 10.05 (CET)

Felet beror på någon ändring i programvaran. Utvecklarna har just infört dolda kategorier, och har då ändrat koden som visar kategorier. Jag la till en rad i MediaWiki:Standard.css som borde göra att länkarna visas som förut (uppe till höger med lite mindre text, om jag kommer ihåg rätt?). Du kan behöva tömma din webbläsares cache för att ändringrn ska synas. /EnDumEn ✍ 26 februari 2008 kl. 11.10 (CET)

Tack så mycket för hjälpen! / Elinnea 26 februari 2008 kl. 14.30 (CET)

WP 1.0?

Ska vi försöka skapa struktur? Projektet är inaktuellt och just nu damm...

Om vi får igång så blir vi både uppmärksammade och tagna på större allvar som en konkurent på marknaden. Detta borde vara en anledning att starta upp igen._К^α_ґ^ρ_ε^τη 23 februari 2008 kl. 12.37 (CET)

Jag håller verkligen med. Det har inte blivit så uppmärksammat som jag hoppats på, men jag tycker verkligen att vi kan börja radera substubbar och intetsägande artiklar på löpande band. Också artiklar som legat i wikifieringskategorin länge och som är för jobbiga att wikifieras kanske kan börja raderas, så att vi kan börja få bra kvalité hos artiklarna. //moяlist 23 februari 2008 kl. 13.12 (CET)

Jag kan faktiskt, till viss del, hålla med om vad Moralist skriver, WP:1.0 är dock väldigt sverigecentrerat, och den aspekten är inte så bra. MiCkE 23 februari 2008 kl. 13.29 (CET)

(redigeringskonflikt) Det är verkligen kontroversiellt.. Jag tror faktiskt att det vore bra att radera substubbar, det ökar kvaliteten. Är dock skeptisk till att radera artiklar som ligger i wikifieringskategorin, när vi nu har ett framgångsrikt projekt för att wikifiera artiklar. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 23 februari 2008 kl. 13.30 (CET)

Wikipedia 1.0 känns som något som bör museimärkas. Jag tror inte att vi får bättre kvalitet genom att radera artiklar bara för att de är korta, är de korta och utan potential däremot så kan det göras. Jag tycker att det var synd att KK-stubbarna togs bort och att substubbar infördes istället. Med KK-stubbar var det så att de fick en vecka på sig att kvalitetskollar och bli begripliga stubbar eller så raderades de och på så sätt sparade vi inte tusentals obegripliga enmeningsartiklar som vi gör nu med substubbarna. / Elinnea 23 februari 2008 kl. 13.45 (CET)

Det där med kk-stubbar verkar skitbra! Det återinför vi tycker jag! Hur gick det till när ni gick från kk-stub till substub? //moяlist 23 februari 2008 kl. 13.50 (CET)

KK-stubar låter som ett bra alternativ, men jag anser att vi bör ha kvar substubmallen, ifall..._К^α_ґ^ρ_ε^τη 23 februari 2008 kl. 13.55 (CET)

Jag minns inte riktigt, det var typ 2005 eller nåt. Det var ett par stycken som ogillade kk-stubbmallen och tyckte att det var bättre att raderingsmärka direkt, medan andra tyckte att det var bra om man kunde få en vecka på sig att rädda ev. artiklar som man kunde göra ngt åt. Substub infördes i ungefär samma veva, och var nog inte menat att vara en ersättning, men kom nog att bli det i många fall, där folk satte dit den istället för radera. KK-stub tycker jag skulle vara en bra mellanväg mellan radera (där man ofta raderar inom någon timme) och substub (där de kan bli liggande i år). / Elinnea 23 februari 2008 kl. 14.07 (CET)

Jag uppfattar att 1.0 mycket handlade om täckning och kompletthet, medan utmaningen nu är kvalité och tillförlitlighet. Det finns tex nu en mycket intressant vetenskaplig jämförelse publicerad på emerald (tyvärr ej tillgänglig på nätet) mellan engelska wikipedia och andra encyklopeier som visar att WP täcknng och kompletthet matchar men inte tillförlitligheten (för många sakfel i artiklar, saknade fakta). Jag tror det är 2.0 som behövs nu som i mycket är det som Hannibals 10 punkter handlar om. Och här bedömer jag att tex Wikipedia:Projekt basartiklar ligger helt rätt. Jag ser inte radering av substubar i sig som något som för oss närmare detta mål även om det ändå vore önskvärt ur seriositetssynpunkt Wanpe 23 februari 2008 kl. 14.32 (CET)

Wikipedia:Wikipedia 2.0 är nu startat, där kan vi samla tankar om hur kvalitétsförbättringen ska gå till. //moяlist 24 februari 2008 kl. 11.33 (CET)

KK-stubbar verkar bra. Jag instämmer i att Wikipedia:Wikipedia 1.0 var extremt Sveerigecentrerat och knappast följde Wikipedia:Globalt perspektiv. Wikipedia:Wikipedia 2.0 verkar vara v'ldigt bra, för att samla information och funderingar. Leo Johannes 27 februari 2008 kl. 17.18 (CET)

Tomma artiklar

Finns det någon bra anledning till att vi har massa artiklar som Konståret 1971? Är det inte bättre att vänta med att skapa artikeln tills dess att man har tid att lägga information i den? Det är ungefär som om jag skulle skapa Måndagsdemonstrationerna 1989 med texten "Jag ska bara läsa lite om detta sedan skapar jag en artikel, jag lovar".
Som det är nu är det helt omöjligt att få en överblick över vila av t.ex. Konståren som faktiskt innehåller någon info./Lokal_Profil 24 februari 2008 kl. 01.14 (CET)

Instämmer tillfullo! Det samma gäller för övrigt kategorier, där det skapas mängder med tomma kategorier i en önskan om likformighet, trots att lämpliga artiklar saknas att lägga i kategorierna. MiCkE 24 februari 2008 kl. 13.28 (CET)

Exakt. Tomma och nästan tomma kategorier minskar kategori-systemets användbarhet. Konsekvenstänkandet blir störande strukturnisseri. /Pieter Kuiper 24 februari 2008 kl. 13.36 (CET)

Tomma kategorier har jag inte lika mycket emot. Det ar ju trots allt sa att man antar att en katgori ar fardig befolkad bara for att den finns. Vad jag ogillar med de tomma artiklarna ar att de (nar man ser bla lankar) far en att tro att det atminstonne finns en stub pa andra sidan lanken. Jag skulel rekommendera radering av dem, de tar inte sarskillt lang tid att aterskapa ifall nagon har info att infoga och pa sa satt kan dessa personer se att sidan faktiskt itne innehaller nagot. /Lokal_Profil 25 februari 2008 kl. 18.13 (CET)

Jag tycker att de kan raderas, eftersom de är substubar med ingen information utom länkar tilll sidor med information. Dock ska de inte raderas om de innehåller information (dödsfall och liknande är det bara att kopiera från engelskspråkiga Wikipedia). Leo Johannes 27 februari 2008 kl. 17.05 (CET)

Fråga om blockerade användare

Idag blev en användare blockerad i 3 dagar för ett redigeringskrig. Ungefär en halvtimme efter att användaren blev blockerad skrev användaren ett svar på sin egen diskussionssida. Hur fungerar detta för blockerade användare. Kan de alltså fortfarande skriva på sina egna diskussionssidor även under tiden de är blockerade? Eller fungerade inte blockeringen riktigt i det här fallet? Jag har även tidigare vid ett tillfälle sett en användare svara på sin blockering på sin egen diskussionssida. Så hur fungerar detta? Är det alltså så att blockerad användare är blockerad från allt annat än sin egen diskussionssida?--Bruno Rosta 27 februari 2008 kl. 19.47 (CET)

Kort svar: ja, blockerade användare kan redigera sina diskussionssidor. Läs mer här. MiCkE 27 februari 2008 kl. 19.51 (CET)

Hemmasnickrade magiska ord

På tal om magiska ord, nu finns tre mallar som fungerar ungefär som de magiska orden {{NUMBEROFARTICLES}} och {{NUMBEROFUSERS}} (som visar 2 598 381 respektive 930 552). Dessa mallar är:

• {{Antal utvalda artiklar}} som visar: 832
• {{Antal utmärkta artiklar}} som visar: 363
• {{Antal läsvärda artiklar}} som visar: 974

och uppdateras av Caesars robot Robotus en gång i timmen och kan användas på precis samma sätt som de magiska orden. MiCkE 27 februari 2008 kl. 15.53 (CET)

Gryymt! ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 27 februari 2008 kl. 15.55 (CET)

Ser att Mall:HuvudsidaIntro redan har introducerat dem dessutom. Bra jobbat =) /Lokal_Profil 27 februari 2008 kl. 22.55 (CET)

Men siffran (det totala antalet utmärkta + läsvärda artiklar) länkar till Wikipedia:Utmärkta artiklar. Jag vet att svwiki gärna överskattar sig själv men detta är rent missvisande. --Saber^Excalibur! 28 februari 2008 kl. 10.12 (CET)

Kanon, jag uppskattar allt som kan förenklas och automatiseras--Rosp 27 februari 2008 kl. 23.25 (CET)

Jag instämmer med föregående talare. Leo Johannes 28 februari 2008 kl. 09.04 (CET)

Wikipedia:Projekt källor?

Det finns över 1600 artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor och över 2700 artiklar i underkategorin Kategori:Artiklar som behöver fotnoter. Detta är något vi bör göra något åt. Är det några som skulle vara intresserade av ett Wikipedia:Projekt källor, där man delar upp kategorierna bokstavsvis? Hur ska man få folk att vilja leta upp källor, hur gör man det roligt på något sätt, tävling? Man kanske kan få en poäng om man fixar en av artiklarna och så kan man ha en topplista där man kan få flytta upp sig vartefter och den som är överst vid varje veckas slut får en utmärkelse? Eller nåt? Eller en veckans tävling där man fokuserar på käll-letning åtminstone? I vilket fall som helst tror jag att det är bra att vi strukturerar upp det på något sätt så man vet hur många artiklar det är och hur mycket det minskar/ökar från vecka till vecka eller så så man vet vad det är vi har att göra med istället för att det bara är ett ospecificerat antal som bara växer och växer. / Elinnea 28 februari 2008 kl. 12.46 (CET)

Oj, nu ser jag att Wikipedia:Projekt källhänvisningar redan fanns, men man kanske skulle behöva skaka liv i det lite grann, sätta upp delmål, redovisa resultat hur långt man kommit etc. / Elinnea 28 februari 2008 kl. 13.02 (CET)

Att leta källor är förstås mycket svårare än wikifiering. Om man ska göra något, är en ämnesvis attack nog bättre än att gå på alfabetet. /Pieter Kuiper 28 februari 2008 kl. 13.09 (CET)

Våra bildsidor till bilder som finns på Commons

Ibland skriver folk på bildsidorna här, lokalt, till bilder som finns på Commons, antingen på själva bildsidorna eller på deras diskussionssidor. Det finns ingen poäng med det, utan all text ska ju också ligga på Commons. Om man t.ex ifrågasätter en bild här, på bilddiskussionssidan, till en bild som inte finns här (en röd länk) så blir frågan knappast uppmärksammad alls och "försvinner" nog. Jag undrar därför om vi (om det går) inte borde stänga av redigeringsfunktionen på bildsidor och bilddiskussionssidor och (om det går) göra så att man istället blir hänvisad till Commons. / Elinnea 29 februari 2008 kl. 12.19 (CET)

Det verkar bra. Mycket klotter hamnar även på lokala bildsidor. Leo Johannes 29 februari 2008 kl. 12.22 (CET)

Kan det inte vara praktiskt om man exempelvis vill infoga en svensk översättning av en bildbeskrivning på ett annat språk? --Strangnet 29 februari 2008 kl. 12.28 (CET)

Tror inte att man kan gora redirecter till andra wikipedier men man borde kunna hellåsa bildrymden och ha en mall langst upp pa var sida som lankar till motsvarande sida pa Commons. Aven om man inte hellaser bildrymden sa skulle det kunna vara valdigt bra. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 12.28 (CET)

Svenska oversattnignar bar hamna pa Commonsbildsidan. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 12.29 (CET)

Finns det någon switch för bildbeskrivningar på commons, beroende på vilken skråkwikipedia man kommer ifrån? --Strangnet 29 februari 2008 kl. 12.33 (CET)

Man kan ställa in det så att endast en viss grupp av användare kan redigera bildnamnrymden (t.ex. bara administartörer). Det kanske skulle kunna vara en idé? Det finns ju fortfarande bilder som ligger här lokalt och det kan kanske uppkomma anledningar att redigera sidor i bildrymden framöver, varför det kan vara en idé att fortfarande ha användare som kan redigera där. MiCkE 29 februari 2008 kl. 12.50 (CET)

Det var det jag menade med hellåsa. Beroende pa vilket sprak man komemr ifran sa finns det en swithc. T.ex. fran huvudsidan kommer du till http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:House_sparrowII.jpg?uselang=sv . Har dock annu inte sett switchen paverka nagot. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 12.59 (CET)

Så här bör man lägga in beskrivningar på olika språk: commons:Image:Eismeerkathedrale.JPG. --  boivie  ✎ 29 februari 2008 kl. 14.25 (CET)

Daedalus hjälpte mig med ett java-script som ändrar på flikarna på bildbeskrivningssidor, så att flikarna "bild", "diskussion" och "redigera" länkas till Commons, i de fall vi inte har någon lokal bildbeskrivningssida respektive bilddiskussion. Det fungerar bra, och skulle förmodligen kunna läggas in i MediaWiki:Common.js eller MediaWiki:Monobook.js om vi vill ha det där. --  boivie  ✎ 29 februari 2008 kl. 14.19 (CET)

Ser bra ut. Fungerar det aven nar det ar rodlank? /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 16.13 (CET)

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Scriptet byter bara ut röda lokallänkar till blå commons-länkar. --  boivie  ✎ 29 februari 2008 kl. 17.02 (CET)

Ok. Byter det ut blålänkar också? /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 17.21 (CET)

Nej, finns det en lokal bildbeskrivningssida, så byter den inte ut något. Om vi lokalt bara har en bilddiskussion, så byter den ut den röda "bild"-länken, men behåller den lokala länken på "diskussion"-fliken. "redigera"-länken är alltid blå, men den byts ut enligt samma principer som "bild"-länken. --  boivie  ✎ 29 februari 2008 kl. 17.37 (CET)

Later som precis vad vi behover. Jag skulle rekomendera att lagga in det i de allmanna scripten. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 17.41 (CET)

Veckans tävling

God morgon, alla som läser bybrunnen. Imorgon börjar en ny tävling, en meta-tävling. Denna vecka, 1 -7 mars, är det dags att fräscha upp våra mallar. Alla är välkomna att delta, och hjälpa till att göra Wikipedia bättre. Tävlingen ligger på Wikipedia:Veckans tävling/Malluppfräschning. Vi ses där! _К^α_ґ^ρ_ε^τη 29 februari 2008 kl. 12.26 (CET)

Stubbmallar

Finns det nagon som har nagot emot om stubbmallarna sag likadana ut? For tillfallet anvander den absoluta merparten av mallarna ett utseende som liknar det i {{Albumstub}}. Det finns dock fortfarande nagra som antingen ser ut som {{Europavägsstub}} eller som ar indenterade som {{HBT-stub}} eller som har ljusblå bakgrund som {{Kattstub}} for att inte tala om variationer med radbrytnignar fore och efterat. Med tanke pa veckans tavling undrar jag darfor ifall nagon har nagot emot om de blir standardiserade. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 12.56 (CET)

Eller {{rallystub}}. Jag ser gärna att de blir standardiserade - exempelvis undrar jag om det är så praktiskt att majoritet använder css-parametern clear:both, vilket gör att stubmallen kan hamna långt ner på sidan om något upptar utrymme i exempelvis högermarginalen (t.ex. genom {{judendom}}). --Strangnet 29 februari 2008 kl. 13.01 (CET)

Standardisering är bra. Skulle inte ha något emot om alla hade samma stil som albumstubmallen. /-nothingman- 29 februari 2008 kl. 13.03 (CET)

Problemet med albumstubmallen är att om du lägger flera stubmallar efter varandra, så blir det väldigt mycket luft dem emellan. Det vore snyggt om man likt ambox kunde stapla dem på varandra. --Strangnet 29 februari 2008 kl. 13.04 (CET)

Sant. Men jag är helt klart för standardisering i vilket fall och har svårt att tro att det är speciellt många som är emot det så om någon har lust att fixa detta under veckans tävling är det lysande. /-nothingman- 29 februari 2008 kl. 13.08 (CET)

Man bör tänka på att lägga in max en stub-mall per artikel, flera blir tjatigt "hjälp gärna till! hjälp gärna till! hjälp gärna till", det räcker med att upplysa användaren om detta en gång. Vill man att artikeln ska hamna i flera stubkategorier så bör man kategorisera istället för att använda en stapel av skyltar. / Elinnea 29 februari 2008 kl. 13.11 (CET)

Jag håller med. Överhuvudtaget finns det en överanvändning av stubmallar. Clear-direktiven bör ingå, annars är de alldeles för påträngande. /Pieter Kuiper 29 februari 2008 kl. 13.18 (CET)

Ett relaterat problem, som åtminstone jag brukar ha, är att jag inte vet vilken stubmall jag skall använda. Speciellt om det är en ny artikel där man inte känner området helt. Att hitta kategori brukar gå rätt bra, men hitta stubmall kan vara värre. Finns det någon tanke i hur stubmallar relaterar till kategorier? --Kr-val 29 februari 2008 kl. 13.43 (CET)

(redigerinskrock)For att mallarna ska kunna staplas sa maste jag plocka bort <br> taggen i borjan. Detta skulle gora att om man inte har lagt blankrader i slutet av artikeln sa skulle stubbmallen hamna kant i kant med texten. Jag gor en start pa en standardiserad mall. Ger mig inte pa formuleringen just nu (X-relaterad, Xrelaterad, relaterade till X, som rör X etc.). Angaende att ha flera mallar sa behovs det oftast inte och nar det ar nodvandigt sa racker det oftast med tva t.ex. Militarstub och Island. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 13.48 (CET)

Oftast ligger stubbkategorin som en underkategori till nagon amneskategori. Det ar ett satt att navigera. Men en lista is stil med en:WP:WSS/ST. Kunde nog vara nyttig. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 13.54 (CET)

Hur esoterisk vill folk ha mallen? Dvs. jag kan baka in mallkategori och artikelkategorier i mallen elelr sa kan man (som nu) lagga till dem med <noinclude> och <includeonly>. Undrar aven ifall id=stub faktiskt gor nagot med mallen eller om det bara ar extra. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 16.36 (CET)

OK, fixat. Ett exempel pa hur det ser ut kan ses på den relativt oanvända {{Blötdjursstub}}. En possitiv sideffekt ar att stubbmallarna inte langre kategoriserar sidor som Wikipedia:Lista över stubmallar. Asikter mottages garna. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 17.26 (CET)

Går det att lägga in mer än en bild? Det är ganska många mallar som är kombinationer och då är det bra om man kan ha med fler symboler. / Elinnea 29 februari 2008 kl. 17.44 (CET)

Tva bilder till vanster samt jordgloben till hoger kan laggas till. Har vi andra kombinationer? /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 17.49 (CET)

Exempel finns på Mall:Stubbmall/dok. Har inte fått rätt på "border" runt bilder dock. /Lokal_Profil 29 februari 2008 kl. 19.03 (CET)

Standardisering är bra, tycker jag. Leo Johannes 29 februari 2008 kl. 21.08 (CET)

Artiklar som använder oöversatta mallar

Vad göra åt Kategori:Artiklar som använder oöversatta mallar? Χρήστoς 21 februari 2008 kl. 19.57 (CET)

Vad är poängen med kategorin? Det spelar ingen roll huruvida argumenten i mallarna är oöversatta, så länge texten som visas är det. /Grillo 21 februari 2008 kl. 20.06 (CET)

Just det, och om någon bidragsgivare inte förstår språket i mallarna kan h*n ju använda Wikipedia:Babel för att hitta någon annan som gör det som kan hjälpa till! --Bluescan 21 februari 2008 kl. 20.11 (CET)

Ja, vad kan jag säga. Jag såg kategorin i artikeln Yavia cryptocarpa, men kunde inte se vad som var fel :/ Håller med Grillo för övrigt Χρήστoς 21 februari 2008 kl. 20.23 (CET)

Jag har tagit upp kategorin på problematiska kategorier. --Bluescan 21 februari 2008 kl. 20.37 (CET)

Om någon inte förstår språket i mallarna som används så är man till att börja med fel ute - enklaste sättet att bli av med användandet av engelskspråkiga mallar på svenskspråkiga Wikipedia är att man i möjligaste mån överför de som använde cite web, cite journal etc till de svenskspråkiga ekvivalenterna och när det är gjort gör redirects så att framtida användning inte fortsätter. --Strangnet 21 februari 2008 kl. 20.41 (CET)

Oftast får man nys om en mall genom att se den användas i en artikel, så helt klart kan mallanrop till engelska mall-titlar uppmuntra till fortsatt användande av dessa. Den som vill kan ju använda t.ex. en bot eller AWB för att ändra mallanropen i artiklarna. // habj 1 mars 2008 kl. 10.00 (CET)

Man behöver inte kunna engelska för att använda programspråk med IF ... THEN ... ELSE ... FI osv. På samma sätt är det här. Det är onödigt att översätta. Om man behåller engelska mallar, blir det lättare att kopiera referenserna. /Pieter Kuiper 1 mars 2008 kl. 10.26 (CET)

Man skulle ju kunna behålla de engelska mallarna men låta en bot ändra dem till de svenska med jämna mellanrum. Problemet ligger inte i standardord som IF och THEN, utan snarare i olika parameternamn som utgivare/publisher och liknande.

andejons 1 mars 2008 kl. 10.38 (CET)

"Publisher" kan man väl också betrakta som ett sådant standardord? På samma sätt som REDIRECT ? /Pieter Kuiper 1 mars 2008 kl. 10.59 (CET)

På vilket sätt är "publisher" ett standarord? Avses "för det finns i mallar på engelska Wikipedia"? // habj 1 mars 2008 kl. 13.13 (CET)

Att bara sno mallar direkt från engelska Wikipedia utan att översätta dem är ett ofog. Det finns inget skäl att börja tillämpa engelska i mallar här, när det går utmärkt med svenska. Om man behåller engelska mallar blir det lättare att bara kopiera innehåll från engelska Wikipedia utan att tänka. Det ser jag inte vitsen med. (Denna diskussion är för övrigt ganska överflödig. Wikipedia:Problematiska kategorier/Artiklar som använder oöversatta mallar torde vara en viktigare sida i sammanhanget.) // habj 1 mars 2008 kl. 13.13 (CET)

Experiences with admin reelections

Hi,

I'm an editor from the Hungarian Wikipedia. We're currently discussing a proposal that would require all sysops to be reelected annually. (Requiring 75% support.)

I believe you had a similar system for a while and I'd be interested in your experiences.

1. What do you feel are the pros and cons of such an approach?
2. When you started using this system, what kind of problems did it successfully solve?
3. Does it lead to retaliatory votes from problem users that make reelecting active sysops difficult?
4. Have you seen smaller groups organize themselves to take revenge on blocking admins?
   1. Were they ever successful?
   2. What was their biggest success or closest defeat?
5. Does it motivate sysops to stay away from hot button issues? If yes, how strong is this effect?
6. Would you still switch to annual reelections today?
7. In your opinion which one is a better approach to deal with problem sysops: the ArbCom or the annual reelection?

(Please feel free to move this to the right page and/or section.)

Nyenyec 26 februari 2008 kl. 18.52 (CET)

What a coincidence, here we are evaluating the process (in swedish, though).. But in overall, we seem to be quite satisfied with the system, that has been around for the last two years. //Knuckles...wha? 26 februari 2008 kl. 18.58 (CET)

Maybe I'm not the right person to answer, since I was one of those pushing for changing to this system. But I'll give my opinions anyway.

1. Pros: Easier to vote yes to new candidates, since you know it won't be "for life". A sense of security when you know that every user with sysop access are trusted by the community. Con: Lots of votings.
2. Problems solved: We "got rid of" some (very few actually) admins that didn't have the confidence of the community anymore.
3. Problem users are generally too few to affect the result of the voting. So far anyway :)
4. No, I haven't seen any organized groups, or revenge attempts.
5. I don't know if it makes someone more careful. I hope it's in a good way in that case.
6. Most users seem satified with the system.
7. ArbCom is probably good for really bad sysops (Our ArbCom has still not really found its place though). For sysops that are only a little bad, I think annual reelection is better. There people can vote no, without pointing at every bad thing the sysop has done.

Good luck! --  boivie  ✎ 26 februari 2008 kl. 20.42 (CET)

I think another advantage is that the list of admins is somewhat up to date, so that people who've left the project no longer are listed on metapages and the like. There have been a few votes that one might characterize as vengeful (which could have just as easily turned up in a normal election), but I don't think there has been any active attempts from problematic users to band together to stop someone from being reelected.

andejons 27 februari 2008 kl. 00.13 (CET)

Thank you for your answers.

I think a vaguely remember from an IRC discussion that there was a sysop who collected a lot of enemies who wanted to vote him out but other rallied up in his support and it ended up with a close call and a 100+ vote count. Or was this in another wiki? :)

So do I understand correctly that the overwhelming majority is happy with it and based on your recent discussions you decided to keep the system?

In older IRC discussions I was told that there was about 70 active sysops, approximately 40 people participated in a typical admin vote and about 15 of these were sysops themselves. Do these numbers still sound about right?

-- Nyenyec 27 februari 2008 kl. 17.56 (CET)

That's about right._К^α_ґ^ρ_ε^τη 27 februari 2008 kl. 18.07 (CET)

I was very unhappy about one of our more brave admins getting reelected with very narrow margins. We rallied up to support him the best we could. Luckily it helped. If he had not been re-elected, I would still have been in support of the reelection system but taken it as a reason to discuss what we need from our admins. (I think I might have been one of the users discussing this with you on IRC.) // habj 1 mars 2008 kl. 09.55 (CET)

I was also one of those who pushed for the annual re-election system. Perhaps my answers should be read with that in mind.

1. Pros: since we don't have a functioning arb com, the re-election system is the way of getting rid of unsuitable admins. Cons: more administration and bureaucracy. Some people might not want adminship since they don't want to be closely examined by the wiki community once a year, so maybe we loose some otherwise good admin candidates. Both a pro and a con: I think the system makes admins more careful about what they are doing. They know that their actions will be remembered when it is time for re-election. In some cases this is a good thing, IMHO, but overall our admin group needs more courage. I sometimes fear this system will promote the very careful admins, but not those who take the front in brave and necessary decisions i.e. actually block people. Another both pro and con: Quite a lot of people who have been admins for a while have taken the reelection as an opportunity to step down from adminship. I am not talking about controversial admins here, but about people who just feel they want to rest from adminship. In a way it is bad that good admins leave, OTOH if they don't use the admin buttons they are of no use anyway. We have, I think, established a culture where it is normal to be an admin sometimes but not all the time. Personally I see that as healthy. It helps in making adminship less of a big deal.
2. Initially, we got rid of a couple of admins we needed to get rid of.
3. Revenge vote against admins... I think we've seen that, to some degree. OTOH if the wiki community did not support the problem user, they do not collect much support.
4. Not that I am aware of.
   1. not applicable
   2. not applicable
5. I can not say. We already have a strong and old tendency that a good user should look away from trouble and let the fighters fight, rather than trying to solve it. The system of reelection might enhance that, but I can not say if that has happened or not.
6. I think so, yes.
7. Arb com and reelections partly serve different functions, partly the same. If an arb com is needed for other reasons, it is logical to also let is handle admins who shouldn't have been admins in the first place. We tried to establish an arm com and failed. We elected one but it failed to do its job. Either we elected wrong people to it (which probably means the "right" people refused to be in it) or we don't have enough structures around it to support it. We are very poor on systems for conflict resolution, mediation etc. If we had a functioning arb com, I am not sure if I would support this system of yearly reelections of not. Maybe I would.

// habj 1 mars 2008 kl. 09.50 (CET)

Sammanfattning på svenska (summary in Swedish): Nyenyec från ungerska Wikipedia ställer några frågor för att få synpunkter på vårt system med årliga omval av administratörer. // habj 1 mars 2008 kl. 09.52 (CET)

Könsneutrala pronomen, igen

I den bästa av wikivärldar skulle så många användare ha Wikipedia:Etikett på sin övervakningslista, att mitt inlägg här vore överflödigt. Nu vet jag att de flesta sidor i vår Wikipedia-namnrymd är sorgligt dåligt övervakade.

Ni som känner er manade, kolla på Wikipedia:Etikett#Han_eller_hon. Beskriver det som står där hur vår wikigemenskap ser på könsneutrala pronomen? Handlar det om grundläggande etikett på wikin; hör det hemma på den sidan? Bör det skapas en separat sida om frågan? Bör något annat göras?

Kolla gärna på diskussionssidan. Skriv gärna in din åsikt där. Eftersom diskussion pågår där, håll den gärna där istället för att skriva även här om saken. Sist men absolut inte minst. Om du anser att du kan förbättra själva sidan: gör det. // habj 2 mars 2008 kl. 03.58 (CET)

Är Wikipedia:Globalt perspektiv en riktlinje?

Läs sidan, Wikipedia:Globalt perspektiv. Förbättra där så krävs. Diskutera på diskussionssidan. Ämnet har tagits upp i flera omgångar av och till, nu har jag skapat en ny rubrik längst ner för att samla ny diskussion på ett ställe. // habj 2 mars 2008 kl. 20.18 (CET)

Kontroversiell kategori?

Hej. Jag vet att det här förslaget kan anses vara kontroversiellt, varför jag tar upp det i Bybrunnen. Jag har funderat på att starta en kategori som heter "Svarta ishockeyspelare" eller liknande, då jag häromdagen sökte information om just svarta ishockeyspelare. Det förvånar ofta många när en ishockeyspelare inte är vit, då de är i klar minoritet inom sporten. Vad anser folk om att skapa en sådan kategori eller lista? Engelska Wikipedia har en:List of Black ice hockey players. SKORPAN 28 februari 2008 kl. 13.50 (CET)

Jag skulle hellre se en riktig artikel, som börjar med att ta upp rasfrågor i ishockey, följt av en lista liknande den som finns på enwiki. En kategori skulle kännas fel. /Yvwv [y'vov] 28 februari 2008 kl. 14.07 (CET)

Att skilja ut människor baserat på hudfärg känns helt fel emm. Om det finns underlag för en artikel om eventuell diskriminering eller liknande så är väl det ok däremot.--JKn 28 februari 2008 kl. 15.35 (CET)

Nej gör inte det, en sådan kategori är olämplig för ishockey liksom för alla övriga sporter. Det finns t.ex. ett aktuellt exempel, då formel 1-föraren Lewis Hamilton trakasserades på grund av sin hudfärg av ett stort antal åskådare under testkörning i Barcelona [5] --Rosp 28 februari 2008 kl. 16.05 (CET)

Att kategorisera vad som helst efter hudfärg känns irrelevant, även om det må vara så att det finns få svarta hockeyspelare »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 28 februari 2008 kl. 16.14 (CET)

Jag instämmer med Notwist. Leo Johannes 28 februari 2008 kl. 16.30 (CET)

Jag vill också avråda. MiCkE 28 februari 2008 kl. 21.16 (CET)

Jag håller nog också med det de andra säger, såvida inga bra argument ges för varför det skulle vara relevant att särskilja hockey-spelare på det viset. Popperipopp 28 februari 2008 kl. 21.21 (CET)

Avråder definitivt, gör BiblioteKarin 28 februari 2008 kl. 21.33 (CET)

Apropå kategorier så vill jag uppmuntra er att kolla genom Wikipedia:Problematiska kategorier och lägga in era åsikter. /Yvwv [y'vov] 28 februari 2008 kl. 23.49 (CET)

Om man inte får kategorisera folk efter hudfärg... får man då kategorisera dem efter etnisk tillhörighet? Vi har kategorier om samiska konstnärer etc. Om du säger till svarta amerikaner att man inte får lista folk för att de är afro-amerikaner så kommer de förmodligen skrika att de är diskriminerade och osynliggjorda. IMHO kan det vara relevant. Kan någon av de som tycker att det "känns fel" reda ut skillnaden jämfört med kategorier för samer? // habj 1 mars 2008 kl. 09.28 (CET)

Man bör inte kategorisera personer efter etnicitet, syftet med kategorin samiska konstnärer är kanske att samisk konst betraktas som en egen konstgenre? Att etniciteten därför ses som relevant för konstutövningen, tex sameslöjd. Kanske vore ett kategorinamn som "Verksamma inom samisk konst" bättre så detta inte missförstås. Jag tycker inte att man ska lista eller kategorisera folk efter hudfärg eller etnicitet oavsett vad folk skriker, i ett uppslagsverk ska man synliggöras efter vad man åstadkommer, ens verksamhet, inte efter hur man ser ut. / Elinnea 2 mars 2008 kl. 15.54 (CET)

Vi kategoriserar folk efter nationalitet... vilket är ungefär samma sak som att kategoriera folk efter etnicitet. (Ingetdera handlar i första hand om hur folk ser ut.) Varför ska vi kategorisera folk efter i vilket land de är medborgare? I vissa fall är det dessutom inte helt enkelt så att nationalitet är samma sak som medborgarskap. Det är ungefär samma sak. När kategorierna om judiska författare etc. raderades var det främst de användare som själva har någon judisk anknytning som opponerade sig. Jag vet en person som skriver rätt mycket här om judiska författare. Detta uppfattar h*n som en grupp... men den gruppen får man inte tala om, inte kategorisera. Det kan ses som ett osynliggörande, faktiskt, där de grupperingar som bildat nationer framhävs på övriga folkgruppers bekostnad. Utvecklingen på svwp har gått åt det håll som Elinnea skildrar ovan. Frågar ni mig är det helt fel håll. // habj 4 mars 2008 kl. 12.48 (CET)

"Svart" är dock ingen etnicitet utan en väldigt svepande stämpel på i princip alla människor som inte är vita... Enligt en sydafrikan med arabisk börd som jag hade kontakt med för några år sedan räknades till och med araber som svarta i det landet (efter apartheid), och i USA räknas ju Barack Obama som svart trots att han har en svart och en vit förälder. Jag tycker därför att det är totalt meningslöst att kategorisera efter detta, då kan man i princip byta ut samtliga nationalitetskategorier i Europa till "vit". Normalt sett brukar vi heller inte kategorisera efter etnicitet alls utan efter nationalitet. Därför skriver vi inte att Robert Aschberg är judisk-svensk journalist, utan svensk journalist, trots att han är av judisk börd. När det är relevant, som i ditt eget exempel med samisk konst, kan man självklart dock använda termen "samisk konstnär", av samma anledning som man gärna kan nämna att en amerikansk bluessångare under 1920-talet är vit, eftersom det inte var normen. Det exemplet går för den delen gärna att använda i artiklarna om hockeyspelarna, men man behöver inte kategorisera efter det. /Grillo 4 mars 2008 kl. 18.45 (CET)

"Svarta nordamerikaner" är en etnicitet - och det är ju vad som menas med "black" i den där listan. // habj 4 mars 2008 kl. 18.56 (CET)

Jag tror att vi är många på den här sidan av Atlanten som reagerar ryggmärgsmässigt mot att kategorisera folk efter etnicitet/nation/ras/folkslag/kultur (stryk det som ej önskas), dels eftersom vi är uppvuxna i stater som varit relativt monokulturella sedan 1920 och därför ser avvikelser från som potentiella hot mot rikets enhet och dels för att vi sett under 1900-talet vad ett utpräglat vi- och domtänkande draget till sin spets leder till. USA har aldrig varit någon enhetsstat även om man under en lång tid tillämpade en strikt rasåtskillnadspolitik gentemot svarta och indianer. Vad beträffar just judar så har jag förstått att många judar i Sverige anser att "judisk" och "svensk" är två helt oförenliga egenskaper, om man så är född och uppvuxen i Sverige med svenskt namn och nordeuropeiskt utseende men eftersom jag tyvärr inte känner några judar har jag aldrig fått möjligheten att fördjupa mig i frågan. Möjligen finns samma inställning, att så långt som möjligt bevara en historisk identitet och förneka svenskhet, även hos andra invandrargrupper i Sverige. Men, för att lyfta frågan till ett mer principiellt plan, så handlar omnämnande av etnicitet, nationalitet, medborgarskap, modersmål, religion och så vidare om relevans: är det relevant för artikeln om personen att ta upp någon av dessa faktorer? Ett exempel där jag själv var med och argumenterade var för några år sedan när någon ville kategorisera J.R.R. Tolkien som en katolsk författare. Tolkien var förvisso hängiven katolik sedan barndomen men hans religion spelar liten eller ingen roll för förståelsen av hans författarskap och han brukade bli mycket irriterad när någon försökte tolka hans verk allegoriskt. Hans näre vän och kollega C.S. Lewis, däremot, var en utpräglat kristen författare som författade flera verk som är uttalade allegorier över kristendomen och den kristna tron (Narniasviten, till exempel). Jag tror att den diskussionen mynnade ut i att den viktigaste kategorin för en författarartikel är det språk författaren skriver på. Slutsatsen är kanske att det finns en del personartiklar i Wikipedia där det är irrelevant att nämna vilket land personen lever och verkar i? /Dewil 4 mars 2008 kl. 20.50 (CET)

Astronautstubbar

I Kategori:Astronautstubbar finns det väldigt många stubbar som har mer rubriker än text. Många består av endast en inledande mening och sedan fyra rubriker (Familjeliv, Karriär, Rymdfärder och Rymdstatistik) av vilka bara Rymdfärder innehåller information. Ska rubrikerna vara kvar? Om inte, är det någon som orkar hjälpa till att gå igenom artiklarna för att antingen fylla på mer information eller ta bort tomma rubriker? Jag hinner/orkar inte gå igenom alla själv. Det verkar inte vara någon aktivitet på de flesta av artiklarna, som är skapade för 1-1½ år sedan av en användare som lämnat Wikipedia på obestämd tid. Entheta 28 februari 2008 kl. 20.07 (CET)

Är det verkligen värt åtgärda? Alla artiklar har en länk till en mer fyllig artikel på engelska och rubriker utan text under är väl mest en estetisk fråga? Wanpe 28 februari 2008 kl. 20.12 (CET)

Rubriker utan följande brödtext känns fel. --Andreas Rejbrand 28 februari 2008 kl. 22.31 (CET)

Instämmer, rubriker utan text under är fel, antingen bör de tas bort eller att man sätter dit såna där tecken så de bara syns i redigeringsläge. / Elinnea 29 februari 2008 kl. 12.32 (CET)

Instämmer med Andreas Rejbrand och Elinnea. Leo Johannes 29 februari 2008 kl. 21.13 (CET)

Jag också. Entheta 1 mars 2008 kl. 01.44 (CET)

En annan kommentar om någon vill gå igenom artiklarna: De flesta artikelnamnen innehåller mellannamnsinitial och det saknas redirect från namnet utan initial, så skapa gärna redirecter alternativt flytta till artikelnamn utan initial om det känns överflödigt. Entheta 29 februari 2008 kl. 14.00 (CET)

En till sak: ta bort personstubsmallen. /Pieter Kuiper 1 mars 2008 kl. 09.18 (CET)

Kan vi inte radera artiklarna om dem som aldrig åkt upp i rymden? (Med undantag för dem som omkom vid uppskjutningen.) /Pieter Kuiper 1 mars 2008 kl. 13.10 (CET)

Personstubmallen borta ur samtliga sidor i kategorin. //Lelle1987 1 mars 2008 kl. 17.36 (CET)

Bra jobb. tack. Entheta 4 mars 2008 kl. 09.04 (CET)

Jag har en viss förståelse för Pieter Kuipers tanke. Har svårt att tänka mig att 338 astronautstubbar om så gott som enbart amerikanska astronauter alla ska vara embryon till vettiga artiklar. Kanske många av dem kan infogas i t.ex. artikeln om det rymdprogram de deltog i, eller liknande? // habj 4 mars 2008 kl. 12.53 (CET)

Nytt projekt: Centralasien

Ett nytt projekt har fötts: Projekt Centralasien. De som har ett intresse av något av länderna däri, Aralsjön, bergskedjor, kulturen och historien bakom Sidenvägen, Buchara och Samarkand eller varför inte mongolisk mat – ta en titt! Även om du inte går med får du gärna fixa småfel, lägga saker på önskelistan, etc. Vivo _disk.^↔ 1 mars 2008 kl. 22.20 (CET)

Det verkar startas en massa projekt, men hur är det med uppföljningen egentligen? Vilka projekt självdör inom kort och vilka blir aktiva och levande? Hur ska en nybörjare hitta rätt i röran av alla projekt, levande och döda? --LA2 2 mars 2008 kl. 11.55 (CET)

Man kanske borde sätta ett slutdatum för varje projekt, till exempel 6 månader. Efter slutdatumet avslutas och utvärderas projektet och den som vill fortsätta får starta ett nytt projekt. /Dewil 2 mars 2008 kl. 13.07 (CET)

Bra idé. Det är ju grundläggande för vad ett projekt har. Annars borde det kallas något annat än projekt. /Ainali 2 mars 2008 kl. 13.33 (CET)

På samma sätt som man ofta kommer till artiklar som har legat övergivna länge, får man förvänta sig att komma till avsomnade projekt. Om en nybörjare hittar ett sådant och känner för att gå med och sätter i gång och jobbar så är väl det utmärkt. De flesta projekt lider inte av dåliga idéer utan av för få deltagare. Vi behöver därför inte göra något särskilt åt "djungeln av projekt". Om man hittar ett projekt som länge varit avsomnat och man absolut inte kan leva med att det ligger kvar, går det ju bra att museimärka. För vem skall utvärdera ett avsomnat projekt? Låt projekten vara fria till sin form och själva bestämma hur de skall styras. MiCkE 2 mars 2008 kl. 13.39 (CET)

Borde det omvandlas till en portal? Jag har inte fått något grepp om skillnaden mellan projekt och portal. Vivo _disk.^↔ 2 mars 2008 kl. 15.39 (CET)

Ett projekt är när några wikipediaanvändare samarbetar för att göra artiklar inom ett visst område så bra som möjligt, en portal är mer till för de som läser Wikipedia, det är som en länksamling till olika artiklar. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 2 mars 2008 kl. 17.02 (CET)

Håller med Xenus. En portal är en "huvudsida" för ett visst ämnesområde inom Wikipedia. Portaler innehåller ofta både information för läsare (länkar till artiklar etc) och för skribenter (länkar till projekt och arbetsuppgifter). På engelskspråkiga Wikipedia har jag sett att vissa projekt "tar ansvar för" portalen inom deras ämnesområde. Projekt riktar sig bara till skribenter, och många av dem är ungefär som "Bybrunnen" för ett visst ämnesområde. --  boivie  ✎ 2 mars 2008 kl. 22.18 (CET)

Jag tycker att man med en "projektsyn" på artiklar får en mycket nyttig helhetssyn som man missar när man bara koncentrerar sig på en enstaka artikel. Därför tycker jag att projekt verkligen är av godo. Håller med MiCkE. För att se vilka som är aktiva och inte, kan man inte ålägga deltagare att definiera sitt deltagande som "aktiv" eller "bevakar"? Skulle vara kul med en vy liknande "senaste ändringarna", fast för projekt. --Kr-val 3 mars 2008 kl. 08.37 (CET)

Det var en intressant idé, Kr-val! Jag börjar tillämpa den i någon form på Projekt Centralasien, så får man se om något annat projekt gör/har börjat göra detsamma. Tack förresten för svaren angående portal och projekt, Xenus och Boivie!

Kr-val: en "vy liknande senaste ändringarna" är lätt att åstadkomma, om man skapar en sida som länkar alla artiklar som ska ingå inom projektets ram. Sidan [[Special:Senaste_relaterade_ändringar/<listans namn>]] (länken "ändringar på angränsande sidor" i vänstermarginalen) ger sedan vad du verkar vara ute efter. \Mike 3 mars 2008 kl. 14.50 (CET)

Se t.ex. de senaste ändringarna inom "Projekt arkeologi". MiCkE 3 mars 2008 kl. 15.12 (CET)

Glöm inte att få med Sven Hedin. Mvh / Mkh 4 mars 2008 kl. 09.27 (CET)

Ambassaden skrinlagd

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Ambassaden // habj 25 mars 2008 kl. 13.48 (CET)

Antivandal-kanal

Jag pratade precis med användarna Kaare och Sir48 på danska irc-kanalen, och de berättade om en kanal som finns på freenode som heter #cvn-wp-sv, där man lätt kan låta en bot hålla koll på ett visst antal valda sidor och/eller ip-nummer som brukar vandalisera-/s. Det verkar vara ett bra koncept, som de inte använder så aktivt än dock. Men om vi skulle börja använda det skulle det nog fungera bra, men vill bara tipsa om att den existerar så länge. //moяlist 4 mars 2008 kl. 20.59 (CET)

Fler skribenter behövs till Skäktning (slaktmetod)

Jag efterlyser fler skribenter till denna artikel. Det har rått mer eller mindre starka motsättningar om vad som ska stå i artikeln. Ulner 4 mars 2008 kl. 21.30 (CET)

Assyrier/syrianer-frågan

Jag tänkte egentligen skriva det här på begäran om åtgärder men kom på att jag själv är admin och att det nog är bäst att diskutera det här först... I och med att EliasAlucard blockerats har artiklarna om assyrier etc vridits och andra hållet, och blockeras någon syrian kommer de definitivt att åter vridas på andra hållet... Jag föreslår att samtliga enfrågeanvändare som just nu är aktiva i de artiklarna blockeras. Detta inkluderar Ninos, SuryoyoOromoyo och TriZ, och möjligen fler. Läser man dessas diskussionssidor verkar det uppenbart att de bara är här för att föra fram sina olika agendor, och spenderar majoriteten av tiden här med att antingen bråka med varandra eller skriva värdelösa povpushiga artiklar som framhäver just sin egen sida i debatten. Vissa användare har försökt medla men detta har visat sig totalt meningslöst och nu verkar de få löpa relativt fritt, och det bådar ju inte precis gott... Det är ingen rättighet att redigera på Wikipedia och dessa användare skiter uppenbarligen i allt vad NPOV heter och har absolut ingenting här att göra. Om det inte vore så kontroversiellt att blockera bråkstakar hade jag blockerat själv, men vill nu gärna ta upp frågan här först. /Grillo 5 mars 2008 kl. 00.33 (CET)

Instämmer. Som sagt enfrågeanvändare som endast är här för att sprida sitt budskap bör nog kylas ner lite. Ghostrider 5 mars 2008 kl. 00.48 (CET)

Jag har sett lite av det idag, och att döma av vad jag sett verkar blockering fullt rimligt. Jag orkar inte göra något åt saken just nu, nu ska jag sova... den som inte själv vill/kan göra något åt saken kanske kan lista några av artiklarna här, så det blir lättare för andra att undersöka saken. Jag själv har bara snavat över syrologi och syriska.// habj 5 mars 2008 kl. 01.17 (CET)

Jag håller med, de kan få vila några månader.

Vi har Ninos, SuryoyoOromoyo, TriZ, Dronx, SuryoyoOthuroyo. Är det fler? --RE 5 mars ::::::::2008 kl. 01.41 (CET)

Från ingenting till flera månader - är det klokt? För den här typen av trams hellre några dagar eller en vecka som första åtgärd. Det måste vara någorlunda lätt att göra något, då kan man inte ha på sina axlar att utreda så saken så noga att man vet att det är rätt att blockera flera månader. Om folk sen fortsätter tramsa när de kommer tillbaka, då kan man blockera längre tid. Jag ser att EliasAlucard blockerats oändligt; först tre dagar, sedan en dag, sedan för evigt. Efter att ha ögnat igenom en del av tjafset säger jag inte att det är fel, men tycker att en lite mer stegvis upptrappning normalt är rimligare. Tre dagar, en vecka, en månad, ett halvår... // habj 5 mars 2008 kl. 01.59 (CET)

Jag är stark motståndare till svepande massblockeringar. Alla användare har rätt till individuell behandling. Varna och avvakta verkan innan blockering. Motivera blockering. Kortare tid för första blockering. Sedan kanske den här bybrunnsdiskussionen kunnat läggas under en bättre rubrik. Den kan uppfattas som kränkande. /rrohdin 5 mars 2008 kl. 06.06 (CET)

Vad någon gör på engelska Wikipedia har ju inte med att göra hur någon blir bemött här, men om man tar en titt på detta kan man ju se att Elias fått rejält med chanser redan, både här och på enwp, och fortsätter ändå med sina rasistiska utbrott och povpushning. Övriga är inte så mycket bättre, allt verkar handla om vad "vi" eller "ni" gör, inga försök ens att nå samförstånd. Missbrukar man WP så förtjänar man inte att få stanna kvar, alls. Vi måste blockera sådana här användare snabbare, inte vara mer försiktiga med dem än rena vandaler. För de här är extremt mycket farligare för Wikipedias trovärdighet än någon som skriver "bajs" i tio artiklar. /Grillo 5 mars 2008 kl. 10.24 (CET)

Förresten struntar jag i om något uppfattas som kränkande. Don efter person. Användarna har inte precis gjort sig förtjänta av någon respekt... "Assyrier/syrianer/skit-tramset" hade väl varit bättre antar jag... Jag blir bara förbannad på folk som inte kan komma överens om nåt så irrelevant och obevisbart som vilka deras anfäder är, och stör Wikipedia för att få fram sitt budskap. /Grillo 5 mars 2008 kl. 10.39 (CET)

Jag instämmer i att detta måste stävjas. Jag föreslår att vi förelägger dessa användare att sluta redigera i alla artiklar som berör ämnet de inte kan vara neutrala i. Brott mot detta leder till blockering, först kortare och sedan successivt allt längre. Vi skulle också behöva någon betrodd användare som kan kolla upp någon bra källa (eller några bra källor, typ NE) och gå igenom artiklarna. MiCkE 5 mars 2008 kl. 10.31 (CET)

Jag har faktiskt tagit mig för att låna "En minoritets odyssé - Det assyriska exemplet" av Fuat Deniz, för att försöka bilda mig en uppfattning om hur saker och ting ligger till. Som det ser ut just nu verkar det inte finnas några förutsättning att få neutrala artiklar, med verifierat innehåll, om ovantående användare får fortsätta redigera i dem. Frågan är bara vilken av den senaste tidens artikelversioner som är tillräckligt acceptabel att arbeta vidare utifrån. --Strangnet 5 mars 2008 kl. 10.41 (CET)

Bra Strangnet! Jag har tillgång till NE på nätet, kanske skulle vi titta lite på artiklarna? En sökning på NE på uppslagsordet "Assyrier/syrianer" där våran artikel ligger leder till artikeln "flyktinginvandring" på NE. Jag undrar därför om våran artikel verkligen skall ligga där.

Under "Syrianer" finns en stub som säger ungefär så här:

Syrianer kommer för det mesta från Turkiet. De talar ett arameiskt språk och tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan. Etniskt är de västassyrier. Västassyrier avser nationalitet, syrianer avser den kristna kyrkotillhörigheten.

Under "assyrier" ligger också en stubbe:

Assyrier avser ett folk som talar en form av östarameiska (även kallad urmiska). De finns i Syrien, Turkiet och Irak. Ibland delar man upp dem i i västassyrier resp. östassyrier. Motsvarande religiösa uppdelning är jakobiter resp. nestorianer.

Sedan hänvisar man till Assyrien som behandlar ett historisk rike på samma sätt som artiklen araméer behandlar ett forntida folk. Jag tycker att vi kan ta detta som utgångspunkt för vad artiklarna skall säga och vad som skall omdirigera till vad. MiCkE 5 mars 2008 kl. 10.55 (CET)

Grillo, jag håller med dig om att vi måste vara hårdare mot sånt här. Men, och det är ett stort men. Det spelar ingen roll hur rättmätig som 95% av administratörerna tycker en hastig evighetsblockering som försiggicks av bara kortare blockeringar, är. Inte om det i de sista fem procenten finns någon som är beredd att avblockera... det har vi sett förut, tror jag bestämt. Vi ska vara mycket tidigare med att varna och utfärda korta blockeringar för sådant här, tycker jag. Om man sedan bygger upp blockeringslängden så är chansen mycket större att alla uppfattar det som rimligt, så att när en evighetsblockering till slut läggs ingen kommer att lyfta den. I och för sig kan vi väl hålla på med evighetsblockeringar som folk lyfter i några omgångar istället, men det tror jag är mycket mer påfrestande för wikigemenskapen... evighetsblockeringar eller långa som ingen vill lyfta är vad som på enwp kallas för community ban (avstängning utfärdad av wikigemenskapen) till skillnad från sådana bans (avstängningar) som utfärdas av deras arb com (skiljedomskommitté). // habj 5 mars 2008 kl. 12.27 (CET)

Jag kan, i mån av tid, kolla upp en del källor. Jag tycker en del artiklar har tagit för lätt på vissa källor, speciellt när det gäller siffror. Attityden har varit att siffrorna är ett krav vilket har lett till att en del siffror är ganska usla och reflekterar verkligheten på ett icke tillfredsställande sätt. Det finns andra saker att tänkta på som:

• Man blir tvungen att göra skillnad på dagens assyrier/syrianer och de förra assyrierna samt araméerna. Detta har förbättrats.
• Vilken beteckning ska användas? Bör vi köra på assyrier/syrianer hela vägen? Som det ser ut just nu finns det artiklar om diverse byar med textstycken som "det bor främst syrianer i ..." eller "det bodde under 1800-talet främst assyrier i ...". Sådant här är extremt svårt att kolla upp och vi har då oftast enbart SuryoyoOromoyo och SuryoyoOthuroyo att utgå ifrån. Jag tycker därför vi borde köra på assyrier/syrianer hela vägen, förutom då det finns helt acceptabla källor.

Jag hinner tyvärr inte skriva mer så det får vara mina 5 cent för tillfället. -- Livlinan 5 mars 2008 kl. 13.29 (CET)

Vad är en essä? Skriv ner på Wikipedia:Essäer

Jag märker att vi behöver definiera vad en essä är. Jag har skrivit ner min uppfattning på Wikipedia:Essäer - men det är inte, verkligen inte meningen att den sidan ska skildra min uppfattning. Den ska skildra vad wikigemenskapen anser att en essä är. Skriv alltså in så andras åsikter är representerade. Kanske vi till och med kan hitta några formuleringar att enas om. // habj 5 mars 2008 kl. 19.35 (CET)

Mot samsyn om att styrka uppgifter

Jag har märkt att det råder en stor olikhet i fråga om hur och när man källstyrker artiklar. Ibland ges några noter som styrker valda delar av en artikel, men merparten eller en del saknar källor. Ibland begär folk källor med {{kb}} för artiklar där källor anges under rubriken Källor, och hela artikeln väl skall vara styrkt.

1. Uppfattar ni andra en artikel som källstyrkt om bara stycken är källförsedda med noter?
2. Bör allt i en artikel vara styrkt? Finns särskilda beaktanden man bör ta i biografier om människor som lever eller nyligen har levt, eller bör en artikel helst alltid vara frullständigt styrkt? Är det ogint att sätta ut {{kb}} till de uppgifter som saknar källor?

//--IP 25 februari 2008 kl. 18.10 (CET)

Det är svårt att svara på rakt av. Inledningsvis kan man säga att fakta kring ämnen som på något sätt är kontroversiella (ex mulesing, Kosovokriget eller politik på Kuba), är viktigare att styrka än andra (ex heltäckningsmatta eller svenska köket). /Yvwv [y'vov] 25 februari 2008 kl. 18.23 (CET)

Dessutom är vissa delar av de ämnen som ligger mellan Kosovokriget och heltäckningsmatta kontroversiella i vissa avseenden men inte i andra, och därför är det svårt att ge några generella riktlinjer annat än det mycket kryptiska "kontroversiella uppgifter ska källbeläggas". Tror jag i alla fall.//Hannibal 25 februari 2008 kl. 19.00 (CET) (PS. Bra initiativ, IP.)

1. Nej. Inte heller artiklar vars enda källa är en annan Wikipedia-artikel.

2. Ja, i princip. Här måste man försöka värdera källan. Om artikeln om riksdagsmannen Karl Karlsson i Karlsboda har "Karlsson i Karlsboda - en biografi" som källa så verkar det vara en heltäckande källa. Är källan i stället "Förteckning över riksdagsmän från Q-län" så verkar det vara mer en lista över politiker än en bred källa för biografisk information.

För biografier finns WP:BLP att rätta sig efter.

Det är inte nödvändigtvis ogint att sätta ut {{källa behövs}} för påståenden i löpande text eftersom det är svårt, för att inte säga omöjligt, att se vilka påståenden och stycken som hänförs till vilken källa utan ett löpande bruk av fotnoter. Det kan därför vara lämpligt att använda fotnoter för uppgifter som kan uppfattas som kontroversiella eller komma att ifrågasättas. /Dewil 25 februari 2008 kl. 19.17 (CET)

Om en artikel har generella källor, ska det då vara förbjudet för alla att redigera artikeln utan att ha läst dessa källor och verifierat att ändringar har stöd i källorna? Jag tror aldrig att vi når dit. Generella källor har alltid diffus koppling till vad som står i artikeln om det inte finns en grindvakt som kontinuerligt bevakar alla redigeringar. Fotnoter som explicit pekar ut källa för enskilda påståenden tillåter däremot fri redigering i andra avsnitt utan att referensstödet blurras till. Refererar man olika sidor i samma källa i olika fotnoter, tycker jag att man anger källan fullständingt med ISBN mm bara under Källor och gör sedan fotonoterna korta, typ "Nillson 2005, sid 34-56", "Nillson 2005, sid 221" osv. /Rolf B 25 februari 2008 kl. 19.58 (CET)

För min egen del kan jag säga att jag alltid lägger till källor om jag gör tillägg, och i synnerhet om källor redan angivits i artikeln. Däremot litar jag på föregående redigerare och kollar inte redan införda källor. De källor jag inför stödjer vad jag själv inför alltså. jag vet inte hur man skall göra annars, om man har en källa och skriver en ganska kort artikel, då det ju blir konstigt med noter efter varje mening till samma källa.//--IP 25 februari 2008 kl. 20.02 (CET)

Visst blir det konstigt med massor av noter. I okontroversiella ämnen är det väl bara krystat. I en del ämnen kanske det är enklare att ge fingervisningar direkt i texten, t.ex. "Aristoteles ansåg", "Bert Karlssons menar" osv. Men ibland är fotnoter kanske det pris vi får betala för att alla ska kunna redigera en text med bibehållen referenskvalitet. /Rolf B 25 februari 2008 kl. 20.19 (CET)

Mina svar angående punkt 1 och 2, baserat på hur stats- och samhällsvetenskapliga institutioner tillämpar detta med noter, källförteckning och litteratur: 1) Nej, noter används inte på detta sätt. Det är varje gång man fastslår fakta av något slag, eller inflikar ett direkt citat, som man bör ha en not. 2) Det innebär att det i ett stycke, beroende på vad det handlar om, kan innehålla allt från 0 till 10 eller fler noter.

Noterna samlas i slutet av artikeln under rubrik Referenser eller Källförteckning Här behöver man endast ange författare, årtal, sida om man dessutom samlar böckerna man refererat till under rubriken Litteratur. Böcker presenteras med författarna i alfabetisk ordning, årtal ofta inom parentes, bokens namn, och slutligen förlagsort:förlag eller ISBN-nummer (det viktiga är att det ska gå att söka boken i ett bibliotek med de uppgifter som ges. Det är vanligt att både källförteckning och litteraturlista förekommer i samhällsvetenskapliga sammanhang vi våra universitet, och det är ett system som fungerar bra. Det kan finnas 20 påståenden i en Wikiartikel som förses med noter hänvisande till olika sidor i en bok, och dessa 20 anges kort med författare, årtal och sida under Källförteckning. Presentationen av boken (med relevant information om hur man får tag i den) ska dock finnas under Litteratur. Rubriken Litteratur ska således endast användas om sådana böcker, tidningsartiklar m.m. som stödjer fakta och påståenden i wikiartiekeln, under Litteratur ska inte finnas läs-vidare-om-du-är-intresserad-litteratur finnas med. Sådan litteratur kan i stället ges plats under rubriker som "Läs mer om" eller "Externa länkar" --Caspiax 6 mars 2008 kl. 09.41 (CET)

Frågan gällde alltså primärt hur viktigt det är att backa upp allt, inte bibliografiska standarder.//--IP 6 mars 2008 kl. 10.56 (CET)

Situationen på wp är ju också helt annorlunda än i akademiska sammanhang. I akademiska sammanhang är det opponenter med samma eller likartad akademisk bakgrund som kan komma att kritisera påståenden som inte backats upp. Här kan precis vem som helst skriva vad som helst och "opponeras" av vem som helst. Vad som är självklart för en person med viss utbildning, är inte alls självklart för någon annan, av flera olika skäl, bland annat förkunskaper och utbildning. Det måste alltså bli fler referenser här än i akademiska sammanhang, där man ofta har samma förkunskaper och har samma (slag av) kunskap som sina opponenter.//--IP 6 mars 2008 kl. 11.06 (CET)

Jag anser att det är rimligt att ange källa för faktauppgifter som inte är grundläggande för ämnet. Därmed behöver till exempel födelsedata, bibliografier och nationalitet vanligtvis inte källbeläggas i biografiska artiklar. Inte heller geografiskt läge och relativt oföränderliga kalendariska uppgifter (såsom höjder på berg etc.) i geografiska artiklar. Föränderliga kalendariska uppgifter och sådana som kan variera utifrån definition, såsom orters folkmängd och floders längd, bör däremot källbeläggas. Vidare bör man i artiklar om konstnärliga och litterära verk kunna utgå från att verket i sig själv utgör en underförstådd källa, så att man inte behöver ge källhänvisningar för rollistor i filmer etc. Vid kontroversiella påståenden hänförda till litteratur kan det naturligtvis vara bra med en specifik källhänvisning. /dcastor 6 mars 2008 kl. 16.16 (CET)

Hur kan jag hjälp?

Hej, jag heter Kjoonlee. Jag talar engelska, koreanska, och lite svenska. Hur kan jag hjälp svenska Wikipedia?

Träffar man i någonplats i Stockholm? --Kjoonlee 25 februari 2008 kl. 23.16 (CET)

Hej, på denna sida annonseras wikiträffar ut, även i Stockholmsområdet. --MoRsE 25 februari 2008 kl. 23.23 (CET)

Det enklaste sättet att hjälpa till är att hitta ett ämne man är bra på, och sen förbättra artiklarna om det ämnet. I ditt fall skulle du ju också kunna ta artiklar som är bra på koreanska wikipedia, och sen översätta artiklar, om t. ex. Korea, eller koreas historia och dylikt. ^d_SAKARIE^b 26 februari 2008 kl. 22.28 (CET)

Ett tips är dock att du först lär dig att skriva svenska --Rosp 26 februari 2008 kl. 22.56 (CET)

Man kan lägga till bilder och språklänkar med hjälp av det här verktyget. /Pieter Kuiper 26 februari 2008 kl. 23.08 (CET)

En artikel skriven på dålig svenska är bättre än ingen artikel alls. En artikel som är översatt av en människa är mycket, mycket bättre än en maskinöversättning även om det finns språkfel. Mitt förslag är att du översätter några artiklar och ser om andra användare tycker det är för många fel. Du kan lägga in mallen {{Språkvård}} om du vill tala om att det kan finnas fel i artikeln. Om det går att förstå vad du menar kan alltid andra användare rätta till felen efteråt. Jag vet inte någon annan användare som förstår koreanska på svenska Wikipedia, så du kan säkert göra ett viktigt jobb.Sjö 27 februari 2008 kl. 17.42 (CET)

Visst kan Kjoonlee redigera och sedan lägga in {{Språkvård}} men jag baserar min åsikt ovan på t.ex. [6] --Rosp 27 februari 2008 kl. 18.03 (CET)

Därför är det tur att vi har massor med användare som putsar språket i andras artiklar. Gliringar som Rosps ovan hoppas jag att vi slipper se igen. Alla får redigera på Wikipedia, även om de har svårt för svenskan. /Grillo 27 februari 2008 kl. 20.09 (CET)

Visst är han välkommen, men han skrev "Jag talar engelska, koreanska, och lite svenska" men tala och skriva är olika saker, varför jag rekommenderade personen att även lära sig det senare --Rosp 6 mars 2008 kl. 16.30 (CET)

Betr. alerta användare här, se [7] --Rosp 6 mars 2008 kl. 16.47 (CET)

Wikipedia:Artikelnomineringar - nominera mera!

Just nu finns många bra artiklar på Wikipedia:Artikelnomineringar som behöver bedömas. Dessutom finns på Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering många artiklar som är bra nog att nomineras. Om de utmärkta artiklarna inte ska "ta slut" så bör vi vaska fram nya i samma takt som de presenteras (två i veckan). Med detta inte sagt att vi ska sänka kriterierna - vi klarar oss bra om vi engagerar oss mer i urvalsprocessen. /Yvwv [y'vov] 5 mars 2008 kl. 17.49 (CET)

Har ett förslag: vi kan anordna en tävling som går ut på att artiklar som listas på AIVPN granskas, kommenteras, och förbättras, och sedan nomineras? Det skulle innebära ett uppsving. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 5 mars 2008 kl. 17.55 (CET)

Jättebra idé! Feedback på det man skriver är vad jag saknar mest av allt. MiCkE 5 mars 2008 kl. 18.00 (CET)

Vad jag sett är det lite ont om röstare på sidan också. Kanske skulle behövas fler såna? Jag är för slö för att läsa igenom hela artiklar, men folk som tycker det är intressant att läsa artiklar borde verkligen rösta och ge kommentarer också! //moяlist 5 mars 2008 kl. 19.45 (CET)

Även om jag håller med dig Moralist, så är det inte alltid helt okontroversiellt att tycka så då Grillo använde just den åsikten som stödjer ej-argument på min senaste adminomröstning ;)
/Ronny 5 mars 2008 kl. 19.53 (CET)

Ja nomineringssidan tycks allt oftare totalt somna in. Jag tycker ändå att det är viktigt projekt, det visar åt alla nybörjare hur högt vi sätter kraven för artiklar och vad som är värt att sträva mot. Det är ju också ett bra sätt att tillämpa alla regler och riktlinjer som finns på wikipedia, och testa om de verkligen fungerar i praktiken. --Ace90 6 mars 2008 kl. 12.47 (CET)

Tidsbegränsad tillgång till administratörsverktygen, utvärdering

Nu har det gått två år sedan vi tidsbegränsade tillgången till administratörsverktygen, så att man bara kan få tillgång till dem ett år i taget, istället för "tillsvidare" som var fallet innan. (gamla diskussioner) Jag är lite nyfiken på hur ni tycker att det har fungerat, och om ni tycker det finns behov av att justera reglerna på något sätt. --  boivie  ✎ 14 februari 2008 kl. 10.15 (CET)

Jag tycker att det fungerar bra och mestadels smärtfritt. De flesta som inte blir omvalda verkar fortsätta att bidra, om de inte redan var inaktiva, och tar det inte lika personligt som om de förlorat i en nominering om avsättning. —CÆSAR 14 februari 2008 kl. 10.58 (CET)

Jag tycker att det är ett onödigt förfarande som riskerar att leda till att vi får färre administratörer när vi själva verket behöver flera. Dock är onödigheten inget stort problem, eftersom det i princip bara skapar merarbete för Boivie och någon Steward :-). Personligen skulle jag klara mig utan denna onödiga byråkrati, men jag kan leva med det om det är vad andra vill ha. MiCkE 14 februari 2008 kl. 11.25 (CET)

Är relativt ny här så jag vet inte om något annat. För mig känns förfarandet mycket naturligt. Kan vara bra för både den aktuell(a/e) administratören och alla andra att funderar igenom situationen en gång per år. Ungefär som med deklarationer förr i tiden som var ett bra tillfälle att fundera igenom sin egen ekonomi. --Kr-val 14 februari 2008 kl. 11.29 (CET)

För det första ser jag det som självklart att tillgången ska vara tidsbegränsad, av det enkla skälet att förhindra att en liten klick självutnämnda administratörer styr och ställer utan andras samtycke. För det andra håller jag med om att det verkar fungera smidigt och utan alltför mycket sårade röster, fortsätt så! Popperipopp 14 februari 2008 kl. 11.32 (CET)

Micke, jag tror faktiskt att det är mindre byråkrati i det här systemet än att försöka avsätta någon som blivit vald till administratör på livstid. Vad jag förstått (genom att kolla i arkiven och prata med de som var med innan) så är det extremt kontroversiellt att avsätta admins. //moяlist 14 februari 2008 kl. 11.43 (CET)

Jag håller helt och hållet med Micke. Mycket byråkrati (i onödan), men orkar inte bry mig (längre). Hakanand 14 februari 2008 kl. 11.46 (CET)

Jag ser inte att det skulle vara ett problem om systemets rensas på personer som inte är aktiva och därför använder verktygen... Att bara titta på antalet administratörer är ungefär lika nyttigt som att bara betrakta hur många artiklar vi har, och inte hur bra dessa är. Den nuvarande ordningen gör att vi blir av med inaktiva admins, men den absoluta majoriteten blir faktiskt omvalda. Eftersom skilkom verkar ha lidit sotdöden skulle det behövas ett sätt för avnomineringar, oavsett hur upprivande sådana kan vara.

andejons 14 februari 2008 kl. 13.38 (CET)

Jag röstade emot förslaget, men kan leva med nuvarande rutin, mycket beroende på att Boivie sköter den mesta administrationen --Rosp 14 februari 2008 kl. 17.26 (CET)

Jag tycker att systemet funkar överlag bra. Det är bra att vi slipper avadministreringsomröstningar, men bland annat mina omröstningar har visat att det är alltför lätt att bli impopulär för att man ofta tar kontroversiella beslut (som de flesta egentligen är med på men inte vågar ta själva). Exakt hur man skulle lösa detta inom det nuvarande systemet vet jag inte, men jag tycker inte problemet är tillräckligt stort för att återgå till systemet med livstidsutnämningar. Jag tycker också det är mycket positivt att inaktiva administratörer rensas bort, då dessa är dels en säkerhetsrisk och dels ger ett falskt intryck av hur många administratörer vi egentligen har. Vi behöver aktiva admins, inte många. /Grillo 14 februari 2008 kl. 20.17 (CET)

Jag håller med om att det i huvudsak fungerar bra. Den största risken är att man kan råka bli av med administratörsverktygen för att man missar att det är dags för omval. I alla fall jag är inte alltid lika aktiv på Wikipedia, det går mer i perioder. E.G. 17 februari 2008 kl. 15.25 (CET)

Så länge vi inte har en fungerande skiljedomskommitté behövs systemet. Största nackdelen, som jag ser det, är att det eventuellt kan uppmuntra till en "feg" hållning hos administratörerna. Å andra sidan var situationen innan systemet den att en administratör kunde bli alltför säker i korken och bete sig märkligt mot andra eftersom inget sätt att ta ifrån denne privilegierna fanns. // habj 19 februari 2008 kl. 11.08 (CET)

Jag hade funderat på några möjliga justeringar av tidsperioden som man får tillgång till administratörsverktygen. Till exempel:

1. Förlänga tidsperioden generellt från 1 år till 18 månader.
2. Tidsperioden blir ett år om man får 75%-90% stöd, och två år om man får över 90% stöd
3. Tidsperioden blir ett år första gången man får tillgång till verktygen, och vid förlängning blir det två år
4. Nåt jättekrångligt som typ: 65%-70%: 3 mån. 70%-75%: 6 mån. 75%-80%: 9 mån. 80%-85%: 12 mån. 85%-90%: 15 mån. 90%-95%: 18 mån. 95%-99,9%: 21 mån. 100%: 24 mån. Dock högst 12 månader för användare som inte tidigare haft tillgång till verktygen.

Men det verkar inte finnas så stora önskemål om justering av reglerna, så det är kanske bättre att fortsätta ett tag till på samma sätt som vi gör nu. --  boivie  ✎ 24 februari 2008 kl. 12.57 (CET)

Jag tycker att Boivies andra punkt ovan låter som ett mycket vettigt förslag. Får en admin minst 90% stödjande röster, i ett omval, är det ett ganska självklart beslut som mycket väl kan vara i två år. Är det av någon anledning mellan 75-90%, finns det antagligen skäl för det och tiden bör begränsas till ett år som nu. Det finns ju en klockren poäng att inte rösta för ofta i redan självklara fall.
/Ronny 24 februari 2008 kl. 13.10 (CET)

Tycker också Boivies andra punkt låter bra. En användare som har fått mycket stort förtroende genom tidigare admin-omröstningar tycker jag inte borde omväljas efter ett år. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 24 februari 2008 kl. 13.14 (CET)

Jag tycker att Boivies tredje punkt låter bättre, det är betydligt lättare att få 100% stöd i ett första val, trots att ingen vet vad man går för, än vad det är att komma över 90% i ett andra val. Jag tror att den andra punkten gör att administratörerna kan bli fegare, eftersom det skulle bli prestigefyllt att få ett resultat över en viss gräns. Däremot tror jag att man lugnt kan ge admins som valts om verktygen två år i taget eller mer, eftersom de som röstar då vet vad de faktiskt röstar på. MiCkE 24 februari 2008 kl. 13.36 (CET)

Jag förtydligade min text så att det skulle framgå att det givetvis enbart skulle gälla självklara omval, om vi ska hoppa varannat röstande vid mer än 90%. Spekulationer om att det skulle innebära en prestigeförlust att inte hamna i den självklara skaran kan ju isf försvaras med våghalsigt deltagande i kontroversiella ärenden, men jag har aldrig gjort min bedömning av andras gärning utifrån procenttal i tidigare omröstningar, då jag har helt andra kriterier för bedömning av andras gärningar (det skulle förvåna mig om jag skulle vara särskilt ensam om den åsikten).

Däremot är det inte lämpligt att ge admins som, av olika skäl, ligger "på gränsen" – längre mandattid än nu. Det finns också admins som lyckas använda både omdöme och handlingskraft i proportion till behovet, så vi bör inte förstora de problemen.
/Ronny 24 februari 2008 kl. 17.39 (CET)

Jag vet inte om det är en så bra idé att skapa ett A- och ett B-lag av administratörer. Omvalsproceduren leder som sagt idag snarare till att de inaktiva administratörerna än de som gör kontroversiella saker med verktygen som blir av med dem (även om det senare kanske snarare beror på att vi inte valt olämpliga personer till admins från början). Jag kan inte se hur längre mandatperioder skulle leda till annat gott än att antalet omröstningar hölls nere, och jag tycker inte att det är ett så allvarligt problem med många omröstningar att det är värt att riskera att mindre lämpliga personer sitter med verktygen ett år längre än de borde.

andejons 24 februari 2008 kl. 19.22 (CET)

Jag ser det inte som att man skapar två grupperingar av lämpliga och mindre lämpliga admins... Men jag förstår hur du tänker. Förslag 3 tyckte jag annars lät vettigt, då får man först ett år att visa att man kan hantera verktygen på ett bra sätt och sen får man sitta två år för att minska antalet omröstningar lite. /NatoX 24 februari 2008 kl. 19.35 (CET)

Jag håller helt med Andejons, vi ska naturligtvis inte ha ett A- och ett B-lag av adminstratörer. Sedan behöver det inte vara krångligare än det är nu. Vad är det som säger att en administratör med t.ex. tvåårsmandat stannar tiden ut? --Rosp 24 februari 2008 kl. 19.38 (CET)

Som relativt ny administratör så tycker jag att det fungerar bra som det är nu. Det är bra att man får ett mandat på ett år för att se ifall man klarar av att hantera administratörsfunktionen. Sen när det gäller omval tycker jag att förslaget ovan med omval i månader i relation till %-satser kan vara intressant. Men jag tycker oxå att det kan vara intressant att ta i beaktan hur många som de fakto röstar. En admin som vågat fatta tuffa beslut och kanske har skaffat sig några "fiender" kan få en lägre procentsats ifall få röstar. Jag har inte varit med så länge men har det funnits någon diskussion om hur många som behöver rösta för att ett beslut ska anses vara legitimit? MickeLundin 24 februari 2008 kl. 19.58 (CET)

Om det finns problem med valda admins så tror jag snarare att det är med de som är styva i korken snarare än fiktiva fega enligt Habj:s resonomang ovan och då är det aldrig bra att de sitter vare sig längre eller säkrare. Jag ser inte något problem med att inte rösta så ofta i självklara ärenden, men kan däremot tänka mig rösta som nu, i fall som för stunden inte är självklara. När vi nu inte har ett fungerande sätt att avsätta "styva korkar" så är det iaf bra att inte förlänga ev. problem. Etiketter med a och b tror jag är att se spöken och jag skulle iaf aldrig varken tänka eller säga så.
/Ronny 24 februari 2008 kl. 20.35 (CET)

Tycker det är bättre att man behåller reglerna som de är, dvs samma mandatperiod för alla administratörer. Förra året var det några som av någon anledning knappt fick 75% stöd och dessa hade fått nästan 100% 2006 och skulle alltså med det nya förslaget ha sluppit omröstning 2007. Vints 25 februari 2008 kl. 14.44 (CET)

Ja, det är nog bra att behålla nuvarande regler när det både framkommit argument för förlängning av mandattiden och dess motsats. Procentsatserna kan ju skifta ganska markant, efter det dagsaktuella stödet, vilket väl också är tanken. Att analysera varför förtroenden flexar kan väl vara intressant för den enskildes utveckling, men generellt är det nog svårare och imo inte så intressant.
/Ronny 26 februari 2008 kl. 01.06 (CET)

Håller med. Nuvarande regler fungerar och det finns ingen större anledning att krångla till det. /Nicke L 26 februari 2008 kl. 08.42 (CET)

Jag är nöjd med nuvarande system. En annan fördel är att en admin kan välja att avstå från omval (pga andras misstroende eller eget ointresse), och därmed avgå under lugna former. Jag tycker inte det finns anledning att förlänga mandatperioden; ett år är lång tid nog för att förändra både Wikipedia och dess administratörer. Snarare kan man införa kortare mandatperiod (3 månader) för debutanter. /Yvwv [y'vov] 27 februari 2008 kl. 00.40 (CET)

Hmm, jag vet inte... Är det verkligen ett så jättestort problem att det är många omröstningar? Det jag i så fall tycker man ska göra, om man ska göra något, är att försöka sprida ut nomineringarna lite, tex att försöka tänka på att inte nominera till nyval om det är många omröstningar som redan pågår, eftersom den person man nominerar om han eller hon blir vald då kommer att omväljas vid samma tid på året som många andra. Jag kan tycka att förslaget att förstagångsvälja på ett år och omvälja på två år kan vara rimligt, men ärligt talat tror jag att system som går ut på att indela admins efter antal procent stödjande röster och styra mandattiden utifrån det kommer att ge ännu mer jobb snarare än mindre jobb. Men då det råder så delade meningar är kanske ändå status quo att föredra. Nitramus 27 februari 2008 kl. 20.10 (CET)

Jag tycker systemet är sunt. Det är bra att bli utvärderad med regelbundna mellanrum - det gör att man som admin tänker efter innan man vidtar en åtgärd i affekt (i alla fall gäller det mig). Alternativet är ju en Josef Stalin-modell där man sitter - och sitter - och sitter...tills någon vågar avsätta en (vilket inte alla alltid vågar). Ztaffanb 8 mars 2008 kl. 10.55 (CET)

10 tankar om kvalitet

Hej,

Jag tänkte bara flagga för en essä jag skrivit. Den har den lite tråkiga titeln Tio möjligen provocerande tankar om kvalitetsförbättring av svenskspråkiga Wikipedia, eller "10 tankar om kvalitet", och jag hoppas att den ska bli startskottet för vad som skulle kunna kallas "fas 2" för Wikipedia. Ta gärna ett par minuter och läs essän. Med tanke på att det är en wiki, bry dig inte om att den är en undersida till Användare:Hannibal utan rätta gärna fakta, och framför allt, förbättra.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 16 februari 2008 kl. 15.53 (CET)

Fantastisk essä måste jag säga! Massor med konkreta och jordnära förslag. Jag personligen blir på en gång ännu mer motiverad att förbättra Wikipedia. Det enda som jag har svårt att förstå är på vilket sätt medling istället för åtgärder utgör en lägre toleransnivå. Men som sagt, mycket bra initiativ Hannibal! Popperipopp 16 februari 2008 kl. 16.16 (CET)

Medhåll, det var mycket intressant läsning. Kul också att se bilden med wikipedianerna! ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 16 februari 2008 kl. 16.26 (CET)

Håller med ovanstående! Mycket bra! Nya friska tag s.a.s. Kvalitet inte kvantitet! //FredrikLähnn (Feffe) 16 februari 2008 kl. 16.57 (CET)

Mycket läsvärt och väldigt bra skrivet! Jag har varit ute och fotograferat hela dagen för artiklar rörande Karlstad och när jag sen kommer hem och ser det här blir jag ännu mer sporrad och övertygad om att vi kan bli språkversionen som har bäst kvalitet i förhållande till antalet talande. Ainali 16 februari 2008 kl. 17.04 (CET)

Instämmer med föregående skribenter, mycket av detta bör implementeras direkt. Även om vi kanske inte behöver radera artiklar så tror jag att många artiklar skulle tjäna mycket på att slås ihop, detta är förhoppningsvis kanske inte lika kontroversiellt heller. MiCkE 16 februari 2008 kl. 17.07 (CET)

En mycket bra genomgång! Jag skulle gärna vilja tro att vi faktiskt redan gått in i fas två, den som fokuserar på kvalitet framför kvantitet. Jag tror iallafall att ganska många av oss haft den strävan under en längre tid. Jag tror inte riktigt på den tyska idén att radera alla dåliga artiklar, men däremot tycker jag att vi bör bli bättre på att skilja på en dålig artikel med potential och en artikel som aldrig kommer bli särskilt bra. Att radera artiklar bara för att de är korta tror jag inte på, men däremot att vi bör bli tuffare mot svamliga, irrelevanta artiklar, som jag skrivit i ett annat sammanhang, jag tycker att "bevisbördan" för om artikel är relevant ska ligga på den som infört den, det är de som tycker att en artikel ska behållas som ska visa att den är relevant, inte som i nuläget tvärtom. Vi bör bli bättre på att slå ihop artiklar till vettiga samlingsartiklar så vi inte har en massa obegripliga artiklar om perifera figurer i Tolkien- eller Star Wars- värld, enskilda avsnitt av TV-program och annat liknande som gör sig bättre i ett sammanhang.

En stor kollektiv satsning på WP:KGT välkomnar jag verkligen, nästan så att jag känner för att starta ett Wikipedia:Projekt kvalitetsgranskningstabeller. Där skulle man kanske kan dela in sig gruppvis och ta ansvar för artiklarna i en viss tabell? Många av kvalitetsgranskningtabellerna finns utlagda på de olika ämnesprojekten men där är inte aktiviteten alltid så stor. Målsättningen att alla KGT-artiklar ska antingen vara läsvärda eller utmärkta tycker jag är mycket bra och verkligen något att sträva mot! (Problemet är förstås de som anger "för kort" som motivering till varför en artikel inte blir utvald, alla artiklar kan inte bli jättelånga men kan ändå hålla utvald-kvalitet anser jag). När man nominerar och röstar på artiklar till Wikipedia:Veckans samarbete/Omröstning kan det vara en bra idé att fokusera på basartiklarna. / Elinnea 16 februari 2008 kl. 17.14 (CET)

Kanonbra skrivet! Gillar speciellt målet att få upp samtliga grundartiklar till utnämnd kvalité. Jag har märkt att det tar faktiskt inte så särskilt mycket tid att få upp en artikel ordentligt i kvalitet om man verkligen vill och har en hyfsad överblick av ämnet. Jag är definitivt med på ett sådant projekt. Håller också med om att vi bör hålla en tuffare attityd mot de som förstör mer än tillför i Wikipedian. Det är fel att vi ska behöva lägga ner för mycket tid på att agera dagispersonal åt dessa istället för att skriva. --Shinzon 16 februari 2008 kl. 17.31 (CET)

Jag instämmer med föregående talare. Wikipedia:Projekt grundartiklar (eller liknande) borde startas direkt, tycker jag, likaså kan huvudsidan ändras till Hannibals förslag. Jag tycker inte att alla artiklar med bristande kvalitet av något slag bör raderas, för då kan en ny användares första artikel raderas på grund av inte jättebra språk och ickewikifierat, vilket kan få användaren att ledsna direkt, vilket leder till att vi får färre nya användare. Infogning/sammanslagning stödjer jag. Leo Johannes 16 februari 2008 kl. 18.31 (CET)

Wikipedia:Projekt Basartiklar har nu startats! Gå gärna med och börja förbättra Wikipedias basartiklar! Tror ni att vi kan ha ytterligare tre av dem bland de utvalda om en månad? / Elinnea 16 februari 2008 kl. 19.09 (CET)

Ett bättre mål vore att få 10 av dem Läsvärda om en månad, men tyvärr kan man inte nominera en artikel till Läsvärd eftersom Läsvärd inte är en självständig kvalitetsnivå utan bara ett tröstpris till Nästan Utvalda artiklar. /Dewil 16 februari 2008 kl. 19.33 (CET)

Läsvärda artiklar är väl ändå en kvalitetsnivå? Hur som helst, tycker jag att många av de äldre läsvärda artiklarna är undermåliga och inte uppfyller nuvarande kriterier. Vad sägs om en kvalitetsoffensiv mot dem? ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 16 februari 2008 kl. 19.57 (CET)

Utvald= läsvärd eller utmärkt. 10 stycken på en månad upplevde jag som ett lite för stort mål, vi kan ju se om vi klarar tre snabbt så kan vi ju utöka det målet. Det är viktigt att läsvärd betraktas som en separat kvalitetsnivå, så det inte blir "långa utmärkta=utmärkta" och "korta utmärkta=läsvärda". / Elinnea 16 februari 2008 kl. 20.02 (CET)

Det går inte att sträva efter att en artikel ska nå Läsvärd nivå eftersom alla nominerade artiklar bedöms efter Utmärkt-kriterierna. Endast en artikel som uppfyller nästan alla Utmärkt-kriterierna kan bli Läsvärd. En artikel som nomineras till Läsvärd, efter de kriterier som sägs gälla för Läsvärd, kommer snabbt att nedsablas eftersom den uppfyller få eller inga av Utmärkt-kriterierna. Läsvärd är ett tröstpris, inte en egen kvalitetsnivå, och Läsvärd-kriterierna är bara en chimär. /Dewil 17 februari 2008 kl. 14.15 (CET)

Jag kan inte hålla med. Nomineringarna sker visserligen formellt till utmärkt, men det går ofta alldeles utmärkt att nominera artiklar som inte kan bli utmärkta men väl läsvärda. Av de tio artiklar som senast uppvärderast till läsvärda var det fyra där nominatorn själv föreslog läsvärd som lämplig nivå: Vindavkylning, Rätvalar, Cher och Vietnamesisk musik.

andejons 17 februari 2008 kl. 15.01 (CET)

Jättekul! Håller med om det mesta, för att inte säga allt. Särskilt gillar jag tankarna att ta bort dåliga artiklar, ta bort konflikter, kvalitetsmätare samt att engagera experter. När det gäller dåliga artiklar tycker jag (precis som Micke) man i stor utsträckning kunde slå ihop stubbar och kortare artiklar till längre artiklar. Lite synd kanske om man tappar många iw-länkar, men det ser för sorgligt ut med många av stubbarna (varför finns artiklarna Múli, Skarvanes och Víkarbyrgi men inte Färöarnas geografi?). Man skulle även kunna skärpa relevanskriterierna (t.ex. är verkligen nödvändigt att ha artiklar för album med i princip bara en låtlista?). En annan tanke är göra det svårare att skapa nya artiklar (t.ex. artiklar kan endast skapas av avsnitt ur andra artiklar när de överstiger 2 kB i längd). När det gäller konflikter kanske det vore bra om det gick att låsa vissa personer från redigering i vissa artiklar, eller kräva viss mängd orelaterat arbete (typ innan du får redigera i <konflikttyngd artikel> igen måste du utöka pakethållare till 2 kB).Kr-val (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När det gäller konflikter kanske det vore bra om det gick att låsa vissa personer från redigering i vissa artiklar. Det håller jag med om, kanske skulle införas som en standardåtgärd för användare som har en tydlig POV-agenda? Det är oerhört skadligt för Wikipedias trovärdighet med alla dessa ultranationalister, ultrakommunister och ultra-"vad som helst" som far runt och vrider på fakta så att det ska passa deras sak. Det borde göras betydligt enklare att stoppa dessa på ett tidigt stadium och att förbjuda dem från att redigera vissa artiklar kanske känns mer överkomligt än att ge dem en permban direkt. Shinzon 16 februari 2008 kl. 21.00 (CET)

Jag förstår tanken. Men, vad händer när folk blir oense om en användare verkligen är ultra-någonting? Det är ju rätt upppenbart att även de vana användarna på wikipedia har ganska olika åsikter om den saken? Det är nog bättre att hålla fast vid ursprungstanken, att alla ska kunna redigera wikipedia, och istället angripa innehållet i det folk skriver än folks personliga egenskaper.--Godfellow 17 februari 2008 kl. 12.37 (CET)

Precis samma sak som när folk är oense om andra åtgärder det fattas beslut om, vi får ta en diskussion om det. Det handlar inte heller egentligen om de faktiskt är partiska. Klarar de att hantera artikeln på ett bra sätt ändå har jag inga synpunkter, men de som inte gör det bör stoppas och det ganska snabbt. --Shinzon 17 februari 2008 kl. 12.59 (CET)

Fördelen är ju också att de då faktiskt fortfarande kan redigera Wikipedia, bara inte ämnen de pov-pushar i. --Shinzon 17 februari 2008 kl. 13.07 (CET)

Hmmm... Läste noggrannare och undrar om jag missförstått dig. Du var inte ute efter att man ska kunna blocka förmodade POV-pushande användare från de artiklarna, utan att man ska kunna blocka uppenbart POV-pushande användare från vissa artiklar? Såna användare som redan fått många varningar angående POV i artiklar inom ett visst ämne, och som har en lång historia av konflikter bakom sig? Då ser jag mindre bekymmer, utan är böjd att instämma i att verktyget vore bra. Men det bör aldrig sättas in innan en BOÅ-omgång, och inte om flera admins är tydligt oense.--Godfellow 17 februari 2008 kl. 15.26 (CET)

Förutom de mest populära artiklarna och basartiklarna, kan man titta på sådant som Aktuella wikiartiklar på bloggar - jag ser nu att de har blivit färre... Det brukar vara omkring 10 artiklar om dagsaktuella ämnen.//--IP 17 februari 2008 kl. 11.05 (CET)

Svar från Hannibal

Tack för alla positiva kommentarer. Fortsätt gärna :-)

Jag ska försöka svara alla frågor än så länge:

1. "svårt att förstå är på vilket sätt medling istället för åtgärder utgör en lägre toleransnivå" och "borde göras betydligt enklare att stoppa dessa [POV-pushare] på ett tidigt stadium". Lägre toleransnivå har egentligen inget med medling/åtgärder att göra. Lägre toleransnivå handlar helt enkelt om att det inte ska behöva göras enklare att stoppa POV-pushare med hjälp av tekniska lösningar utan med de allt fler administratörer vi behöver. Vad "medling snarare än åtgärder" betyder är att folk tar till BOÅ och liknande sidor, när jag tror att lösningen snarare ligger i att a) varna tidigare, b) inse att det inte är en skam att söka medling, och c) våga gå in i konflikter tidigare och säga att "nu får det vara nog, ta det här på något forum istället". Och det finns andra blockeringar än permbanning.
2. "kanske inte behöver radera artiklar" mfl. Att radera alla korta artiklar tycker jag nog också är en väl hård väg att gå. Och man får naturligtvis väga det mot att välkomna de nya användarna. Men som jag skrev: tanken är att förbättra de flesta av dem.
3. alla kommentarer som kan sammanfattas som "jag håller inte helt med dig, Hannibal (men fantastisk essä...)" Det är inte meningen att ni ska hålla med om allt. Meningen är att ha en bra utgångspunkt för diskussioner. I själva verket skulle jag gärna se att det blev en diskussionssida för varje punkt i essän så att inget glöms bort.
4. "Jag skulle gärna vilja tro att vi faktiskt redan gått in i fas två" - jag också. Jag beklagar att jag skrev "startskottet" ovan. Jag menar att det här skulle kunna bli som den officiella invigningen medan det tidigare varit smyginvigningen för särskilt inbjudna gäster. Då skulle jag kunna skriva ihop ett pressmeddelande om det nämligen.

Förresten, det är mycket kul att det redan har fått effekter. Men sluta inte nu. Det här är för viktigt för att glömma bort. Som Ainali skrev ovan: jag tror att vi definitivt skulle kunna bli den bästa språkversionen räknat per capita. Eller kanske till och med ännu mer.//Hannibal 16 februari 2008 kl. 22.14 (CET)

Tänkte faktiskt på att skriva ett pressmeddelande där man skriver något som: "Wikipedia tar krafttag för ökad kvalité, kom och hjälp till och bygg Wikipedia 2.0"; det skulle få fler användare och det skulle få uppmärksamhet. För övrigt håller jag såklart med alla andra: skitbra initiativ. //moяlist 17 februari 2008 kl. 10.59 (CET)

Vore jättebra om någon skriver ett pressmeddelande. Leo Johannes 17 februari 2008 kl. 12.26 (CET)

Det brukar vara jag. Jag har dessutom ett batteri epostadresser jag brukar skicka till, så det är bara en fråga om att kunna visa upp något mer konkret än att vi kollar igenom våra egna kvalitetstabeller innan jag skickar det.//Hannibal 17 februari 2008 kl. 13.15 (CET)

De tre nya projekten samt deras framsteg kan meddelas om, men vi kanske ska vänta någon vecka (relkoll och basartiklarna har ännu inte förbättrats jättemycket synligt i alla fall). Leo Johannes 17 februari 2008 kl. 13.58 (CET)

Jag tycker att vi bör avvakta längre än en vecka tills vi vet att dessa projekt verkligen når resultat och att de inte bara är en tillfällig fluga./-nothingman- 17 februari 2008 kl. 14.00 (CET)

Instämmer, jag tror också att det bra att vänta tills man kan visa på lite synbara resultat. / Elinnea 17 februari 2008 kl. 14.04 (CET)

Resultaten har börjat synas. Är det dags att berätta för omvärlden? Popperipopp 27 februari 2008 kl. 18.33 (CET)

Inte riktigt ännu, kanske. Det har dock nämnts till media, i Hannibals pressmeddelande angående Melodifestivalsröstsiffrorna (se #WP nämns i SVT). Leo Johannes 28 februari 2008 kl. 09.03 (CET)

Önskemål om översättningshjälp

Jag har fått reda på att det finns ett stort intresse från andra språkversioner av Wikipedia, och från Wikimedia Foundation, att ta del av min lilla text om artikelkvalitet, vilket skulle kräva att den blir översatt. Dock har jag ganska lite tid för tillfället och undrar om någon eller några andra skulle vilja hjälpa mig. Hittills har jag översatt fram till och med tanke nummer två. Jag har alltså inte börjat med tanke tre. Jag har lagt upp texten på Användardiskussion:Hannibal/10 tankar om kvalitet. Oerhört tacksam för all assistans.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 6 mars 2008 kl. 23.24 (CET)

Tack för hjälpen, Lelle. Jag hoppas att fler hänger på, så att den blir klar snart. Idealiskt vore om den kunde bli klar i tid till årsmötet för Wikimedia Sverige, den 15 mars (i Göteborg, om någon missat det).//Hannibal 8 mars 2008 kl. 10.54 (CET)

Nytt magiskt ord

Utvecklarna har nyligen lagt till funktionen HIDDENCAT. Genom att lagga till __HIDDENCAT__ till en kategori sa visas inte den kategorin langst ner i artiklarna som ligger i den samtidigt som artiklarna fortfarande syns i kategorin. Med hjalp av denna funktionen sa skulle man t.ex. kunna dolja alla administrativa kategorier etc. fran artiklar. Mer kan lasas pa en:Wikipedia:Village_pump_(technical)#HIDDENCAT ./Lokal_Profil 27 februari 2008 kl. 15.36 (CET)

Bör tillaggas att en kategori med HIDDENCAT fortfarande syns i kategoritradet. DVS. om kategori A och artikel b ligger i kategori C sa syns C i A men inte b. /Lokal_Profil 27 februari 2008 kl. 15.39 (CET)

Smart, det tar sig --Rosp 27 februari 2008 kl. 15.40 (CET)

Detta bör läggas i alla meta-kategorier?_К^α_ґ^ρ_ε^τη 27 februari 2008 kl. 18.06 (CET)

Det beror väll lite på hur vi känner det men själv ser jag gärna att metakategorier som mekanikstubb, utvalda artiklar, artiklar som behöver vikifieras etc. inte visas längs nere i artikeln. Skrev delvis här på Bybrunnen för att se vad andra tycker. /Lokal_Profil 27 februari 2008 kl. 22.58 (CET)

Totalt överflödig. Det finns ingen vetting anledning till att dölja kategorierna. --Saber^Excalibur! 28 februari 2008 kl. 10.13 (CET)

Jag är nog aningen benägen att hålla med Servant_Saber i detta fall. Risken med att dölja "administrativa kategorier" är att de riskerar att bli en "esoterisk" kunskap för de "invigda", och att döljande av kategorier främst medför att det blir svårare att lära sig hur WP fungerar. Just sådana kategorilänkar, snarare än metasidor, är en bra ingång till att komma in i arbetet, och förstå vad som är kutym och vad som är problematiskt i projektet utifrån att man ser länkarna direkt i artiklarna och enkelt kan få en insikt om vad som enligt wp-gemenskapen är önskvärt. Jag tror därför inte det är särskilt lyckat att gömma undan denna typ av kategorier. Taxelson 28 februari 2008 kl. 14.49 (CET)

Samtidigt i den inte svart-vita världen så finns det ett intresse av att skilja encyklopedin från arbetet med encyklopedin. En vettig anledning, om man så vill. Det bästa vore om det fanns ett abrakadabra som gjorde att vissa kategorier separerades från de övriga i kategorilistan. För övrigt tycker jag att alla metakategorier borde heta Kategori:Wikipedia:-nånting. —CÆSAR 28 februari 2008 kl. 17.08 (CET)

Jo så är det i och för sig. Men trösklarna ska ju vara låga "..som alla kan redigera". Om det är tekniskt möjligt kunde man möjligen kunna tänka sig att metakategorierna syntes för inloggade användare, men inte för oinloggade. Taxelson 28 februari 2008 kl. 17.29 (CET)

Borde gå att fixa med Mall:CURRENTUSER_К^α_ґ^ρ_ε^τη 28 februari 2008 kl. 17.31 (CET)

På tal om det (Caesars kommentar) vore det trevligt med en namnrymd vid namn "Wikipediakategori", är det någon som föreslagit det på Bugzilla förr? /Grillo 28 februari 2008 kl. 18.58 (CET)

Bra idé! Leo Johannes 28 februari 2008 kl. 19.31 (CET)

Eftersom alla mallar etc. som har lagt till kategorin fortfarande syns sa forstar jag inte hur doljandet av kategorierna gor processen mindre tydlig. Som jag ser det sa ar det ett satt att gora det tydligare vad som ar encyklopedin och vad som ar "encyclopedi-community". T.ex. vilken relevans fyller Kategori:Artiklar som behöver fotnoter langst ner pa Televerket for lasaren? For redigereren fyller {{Källa behövs}} i texten samma funktion. Ar man lasare pa vag att bli redigerare sa ar nog forsta steget att antingen klicka pa lanken eller att vara i redigeringslage och kolla vad mallen heter. Saledes ar kategorin i bottnen bara en extra sideffekt av att vi pa ett hanterbart satt vill ha tillgang till alla kall-problemartiklarna fran Kategori:Artiklar som behöver fotnoter. /Lokal_Profil 28 februari 2008 kl. 19.05 (CET)

Vill bara inflika att Kategori:Ugglan kunde vara bra att dölja också. Den får väl anses vara en metakategori, och har dessutom ett namn som kan vara förvirrande för nybörjare. /Nicke L 6 mars 2008 kl. 11.11 (CET)

Jo jag tror att det kan finnas en hel del sadana kategorier. Men jag kanner inte att jag fatt nagon pejl pa vad merparten tycker om att dolja dessa kategorier. /Lokal_Profil 6 mars 2008 kl. 13.29 (CET)

Jag tycker det vore en dum idé att generellt dölja alla administrationskategorier. Det finns en poäng med att man genom ett klick kan hitta t ex fler stubbar om samma ämne - jag skulle vilja säga att den enda poängen med just stubbmallarna är att artiklarna hamnar i en kategori, och då bör den kategorin vara så synlig som möjligt.

-- 81.232.56.122 8 mars 2008 kl. 14.02 (CET)

På söndag börjar ännu en tävling.

På söndag börjar ännu en tävling. Wikipedia:Veckans tävling/Malltillägning mars 2008 heter den, och den kan vara lite oklar, så fråga gärna saker på diskussionssidan om du undrar något. //moяlist 7 mars 2008 kl. 18.33 (CET)

Efter att ha glömt bort tävlingen själv i ett halvt dygn påminner jag om att en veckans tävling pågår nu, kolla gärna in vad det är för tävling i alla fall. //moяlist 9 mars 2008 kl. 13.43 (CET)

Mallar som varnar för starka bilder

Vissa artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, till exempel Nanjingmassakern, innehåller bilder som de flesta människor skulle uppleva som obehagliga. Jag tycker att sådana bilder enligt rådande bilder har sin plats på Wikipedia (se Wikipedia är inte censurerat och Wikipedia:Förbehåll för innehåll) men tycker att de borde föregås av någon typ av varning, på samma sätt som tv-hallåor varnar för starka bilder. (Till exempel kan man lägga en varningsmall högst upp på sidan, och lägga bilderna en bit ner i artikeln). De skulle kunna heta saker som Mall:Våldsbild eller Mall:Sexbild. /Yvwv [y'vov] 8 mars 2008 kl. 04.46 (CET)

Har redigerat Nanjingmassakern för att presentera mitt förslag. /Yvwv [y'vov] 8 mars 2008 kl. 04.56 (CET)

Nej, nej. Inga varningar i form av mallar, det räcker med Wikipedia:Förbehåll för innehåll. ‎‎‎‎xenus 8 mars 2008 kl. 10.13 (CET)

Jag håller fullständigt med. En perfekt Wikipedia innehåller inga varningsmallar alls, varningsmallarna är i min mening endast avsedda för att konstatera att en artikel inte är bra på olika sätt och vis. Samma diskussion har förts angående om vi ska varna för att informationen om svampars ätlighet är korrekt eller inte. Konsensus var att inte ha med sådana varningar, och istället att inte fokusera på svamparnas ätlighet i artiklarna om dem. Om man är rädd för känsliga bilder söker man inte lämpligen på uppslagsord där sådana kan förekomma. Och det är inte bara självklarheter som sex- eller våldsartiklar utan även artiklar som förintelsen, vietnamkriget osv. Klarar man av att läsa texten i sådana artiklar står man nog ut med bilderna också. Låt oss slippa ett amerikanskt varningssamhälle. /Grillo 8 mars 2008 kl. 10.30 (CET)

Nej, det där var ingen bra idé och kommer bara att leda till en massa onödiga redigeringskrig om när mallar ska ligga inne i artiklarna eller inte. Dessutom var den där mallen oerhört påträngande och fullständigt meningslös om artikeln är så kort att den avslöjar allt på en och samma skärmbild. //StefanB 8 mars 2008 kl. 10.36 (CET)

Jag håller med dem som tycker att varningsmallar för otäcka bilder är helt onödiga --Rosp 8 mars 2008 kl. 10.44 (CET)

Ber att få instämma med dem som anser att sådana mallar är obehövliga. Ztaffanb 8 mars 2008 kl. 10.46 (CET)

Om det är så att man vill slippa att se bilder i en viss artikel så kan man lägga in det i sin egen CSS/stilmall (eller vad det heter) (se en:Talk:Muhammad/FAQ#How_can_I_hide_the_images_using_my_personal_Wikipedia_settings.3F) Jag tycker inte att man bör ha mallar eller varningsrutor i artiklarna, men att det är bra att man själv kan få välja bort bilder på vissa sidor om man vill. Problemet är väl bara att man måste se dem först för att veta att de finns där. Mitt förslag är att man skapar en sida där andra användare kan lista dessa artiklar och så kan känsliga användare bara kopiera in dessa i sin stilmall. / Elinnea 9 mars 2008 kl. 14.29 (CET)

Befolkningssiffror

Så här års brukar tidningarna publicera de senaste befolkningssiffrorna för Sverige. Åtminstone de tidningar jag har sett gör ingen skarp åtskillnad mellan antalet bosatta i kommunen och dess största tätort. Får jag därför be alla att vara uppmärksamma på ändringar i artiklar som innebär att Södertäljes befolkning plötsligt ökar med 20 000 personer och andra ändringar av samma slag? Thuresson 20 februari 2008 kl. 14.08 (CET)

Bra att du informerade om det! --Bluescan 20 februari 2008 kl. 14.19 (CET)

Har det gjorts någon bot-ansats (på sv.wp eller andra språk) för att uppdatera alla kommuners (tätorters, länders, ...) invånarantal? Siffrorna går väl att få från SCB en gång om året, och de borde ligga i faktarutor som skapas på ett enhetligt sätt med mallar. Jag har ju övat mig i att dra ut information ur mallanrop, men har någon försökt uppdatera sådan information med automatik? --LA2 20 februari 2008 kl. 18.30 (CET)

Tätortsstatistiken uppdateras bara vart femte år, allt annat är uppskattningar och dem kan vi nog lika gärna mista. Det finns en robot som tar data från SCB och lägger in den här, User:Milibot. /Grillo 20 februari 2008 kl. 18.44 (CET)

En rättelse. Användare:Milibot är den bot som fick botflaggan, och det fanns önskemål om att jag skapade ett till bot-konto som inte körde med botflaggan när den uppdaterade SCB-siffrorna, så den roboten heter Användare:Milibotvå. Läs gärna diskussionssidan och ge förslag. Jag ska köra en test-körning i veckan och önskar respons på vad den gör. /Mikael Lindmark 20 februari 2008 kl. 23.36 (CET)

En testkörning på norra Norrland är nu klar och en log finns på Användare:Milibotvå/Ortsfakta-log. Jag har hittar ett litet fel som roboten gör, men behöver lite mer synpunkter innan jag sätter roboten på att köra alla orter i Sverige. /Mikael Lindmark 25 februari 2008 kl. 07.21 (CET)

Jag skulle verkligen behöva fler synpunkter i Användardiskussion:Milibotvå då denna robot snart kommer att redigera varenda svensk tät- och småortsartikel (vilket är ett antal tusen till antalet). /Mikael Lindmark 29 februari 2008 kl. 12.55 (CET)

Nu kör roboten med en redigering per minut. Har ni några synpunkter eller bara nån kommentar på redigeringarna så skriv isåfall på Användardiskussion:Milibotvå. /Mikael Lindmark 10 mars 2008 kl. 17.20 (CET)

Bussartiklar - inget för sv:wikipedia?

Hej jag undrar varför jag inte får någon utmärkelse för mina bussartiklar som jag sliter så med, de andra får ju utmärkelser på andra artiklar. Visst, mina artiklar är stubbar, men finns det heller ingen annan som kan hjälpa mig med information? Är jag den enda som intresserad av att det ska finnas bussartiklar på sv:WP, sen sanerar jag mycket klotter, men ingen verkar uppmärksamma det, har jag fått en töntstämpel? Berätta i så fall vad jag gör för fel på min diskussionssida! mvh RickCar(D) 6 mars 2008 kl. 22.44 (CET)

Jag förstår inte riktigt frågan. Du vill ha utmärkelser för stubbar och en klapp på huvudet för att du rensar klotter? Du kan ju starta ett projekt bussar, även om jag inte tror att det finns så många omnibusofiler här. Jag tror inte att en ansökan på bybrunnen kommer ge dig några barnstars. Eget beröm luktar diesel. Men jag tror ingen tycker att du är töntig bara för att du är en bussnörd, det här är ju som bekant "Nördarnas nya paradis". Vivo _disk.^↔ 7 mars 2008 kl. 05.05 (CET)

Jag har skrivit på Wikipedia i tre och ett halvt år utan att få någon utmärkelse. Det är ingen konspiration. Beröm ska inte vara ett självändamål. Ibland måste man bara inse att det ämne man skriver om är för snävt för att någon annan ska engagera sig. —CÆSAR 7 mars 2008 kl. 09.00 (CET)

Det är visserigen uppmuntrande att få utmärkelser men det bör inte vara avgörande för det egna engagemanget. En länk till någon av dina för mig okända bussartiklar saknas ovan --Rosp 7 mars 2008 kl. 09.30 (CET)

Utmärkelser får man vanligen vid deltagande i tävlingar, se Wikipedia:Veckans tävling. Dessa går ofta ut på att utvecka stubbar, så det är knappast troligt att man får någon utmärkelse genom att skriva kort. Andra utmärkelser får man genom att delta i arbetet med ett samarbete, se Wikipedia:Samarbeten. Ett annat sätt att få en utmärkelse är att skriva en lång och utförlig ny artikel, se Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar. Klottersannering ger inga utmärkelser och förövrigt instämmer jag med de som skrivit ovan att utmärkelser av olika slag inte bör vara avgörande för det egna engagemanget (även om det naturligtvis är kul om någon tycker att man gör bra saker). Risken är naturligtvis stor att ingen upptäcker vad man gör, om man sysslar med ett smalt ämne. Jag är själv stenåldersnörd, men är inte rädd för töntstämpel . MiCkE 7 mars 2008 kl. 10.21 (CET)

Den bästa belöningen är inte utmärkelser. Det är när andra fixar till eller utökar det man skrivit! Att få vara med om att skapa en fri encyklopedi och därmed göra världen en gnutta bättre är min personliga belöning. Tänk på att det är sällan som artiklar helt skrivs om, så det du skrivit kommer, helt eller delvis, i en eller annan form, att finnas kvar under en lång tid. /Mikael Lindmark 7 mars 2008 kl. 10.31 (CET)

Rickcar, dina bussartiklar är minst lika välkomna som artiklar om andra ämnen. Men ingen användare har någon plikt att ge någon annan någon utmärkelse, vilket möjligen kan vara beklagligt om de nu är viktiga drivkrafter. (Olika användare sätter värde på olika saker.) Jag hoppas att du fortsätter skriva, med eller utan utmärkelser. /Yvwv [y'vov] 7 mars 2008 kl. 22.17 (CET)

Tack så mycket för dina vänliga ord, Yvwv (och alla andra)! Г1(!((ΛΓ⁂⁂⁂ 10 mars 2008 kl. 19.02 (CET)

Valutakonverteringar

Appropå diskussionen på WP:GP har jag skapat sidan Valutakonverteringar. Där har jag hänvisat till en eventuell mall som kan användas för att hämta valutakonverteringar. Hur man ska skapa själva mallen har jag dock ingen aning om, någon som har förslag? Och är det hela över huvud taget en bra idé? Min personliga åsikt är att vi inte ska konvertera valutor alls, men konsensus verkar vara att det i åtminstone vissa fall kan vara bra, men att det då kan vara bra att hänvisa till aktuella kurser i flera större valutor. /Grillo 10 mars 2008 kl. 05.32 (CET)

Välkomna till Projekt Myst

Välkomna att delta i Projekt Myst! Projektet startades för att höja kvalitén på de Myst-relaterade artiklar som redan finns på Wikipedia och att skriva nya där det saknas. Det är mycket att göra, så all tänkbar hjälp uppskattas!

Välkomna! Tolkemolkemoli 10 mars 2008 kl. 19.08 (CET)

Raderingsiver

Under morgonen har jag irriterat mig på att mallar Snabbradera och ffa Relevanskontroll (i syfte att radera sidor) används alltför snabb och flitigt. Ett exempel: mallen kom upp i artikeln Luleå Domarklubb 2 minuter efter att nya bidragsgivaren Användardiskussion:Hirvi avslutat den. En annan administratör rekommenderar skyndsam radering, ingen av dem diskuterar saken med användaren. Här har vi en helt ny bidragsgivare som skrivet en första artikel som förmodligen tagit en liten stund av hans liv att skriva och då föreslår direkt radering utan att försöka ta kontakt med honom (t ex genom hans diskussionssida). Han känner sig säkert välkommen. Detta är av principiell natur för WP har inte för många artikelförfattare och en artikel för mycket har mindre betydelse än sättet vi behandlar nykomlingar på. - Gthyni 8 mars 2008 kl. 12.52 (CET)

Jag håller absolut med! Jag är inte särskilt aktiv i arbetet med "Senaste ändringar", men de få gånger jag är där skriver jag ett trevligt meddelande på skaparens användardiskussion innan jag raderar den. Jag är dock mycket väl medveten att det tar enormt mycket mer tid att göra så, och förstår ändå att användare vill bli av med undermåeliga artiklar så fort som möjligt. Men å andra sidan måste vi värna om våra nya användare. //moяlist 8 mars 2008 kl. 13.05 (CET)

Håller också med. Snabbradering ska bara användas för uppenbara fall av klotter eller fåfänga, inte för att skrämma iväg nya användare. Det är ett problem att många användare gör det till en sport att snabbradera så mycket det går. /Yvwv [y'vov] 8 mars 2008 kl. 13.48 (CET)

Ja det är ett problem att det ibland t.o.m. snabbraderas rakt av, utan att användaren fått en chans att hämta andan. En artikel som jag räddat undan från en sådan 'actionräd' är Draken (biograf, Göteborg) och nya användare bör inte introduceras med en onödigt hastig och ifrågasättande attityd som i t. ex. detta fallet. Skulle inte tro att denne nykomling kände sig riktigt välkommen! Vi bör bara snabbradera i riktigt självklara fall, då ingen kan ha något att invända; ungefär som en mindre ändring alltså!
/Ronny 8 mars 2008 kl. 14.17 (CET)

Att artikeln Carlssons skola raderades är väl ännu ett exempel på radering i hastigt mod, även om artikeln som sådan var undermålig så var knappast ämnet för artikeln irrelevant. Dillinger 8 mars 2008 kl. 14.38 (CET)

Den överdrivna raderingsivern är verkligen störande. Sidor som är anmälda till radering kan väl åtminstone få vara kvar de tre dagar förfarandet tar. Att som i fallet Svenska bild radera artikeln efter endast tolv timmar gjorde ju att många aldrig själva hann göra en bedömning av fallet. /Achird 9 mars 2008 kl. 01.12 (CET)

Här är ytterliggare ett exempel på hur nykomomlingar bemöts [8], jag vet inte om man skall utgå ifrån att man alltid har att göra med marionetter? Det finns givetvis fall där det är befogat, men är det inte lämpligare att ta upp det på respektive användares diskussionssida? Jag tycker Moralist ovan visar en sund inställning. Lika lite som vi skall förutsätta att alla användare är män, så skall vi förutsätta att alla är vuxna. Även om det finns fog att anta att majoriteten av klottrare är ungdomar så finns det de yngre som vill bidra seriöst och då anser iaf jag att man bör visa en vänlig och förstående inställning. Sedan så hälsar vi nya användare välkomna med inställningen att de skall vara djärva. Ghostrider 8 mars 2008 kl. 19.00 (CET)

Jag har tagit upp denna fråga på Wikipediadiskussion:Projekt relevanskontroll#Diskussionen för att se om vi bör justera det sätt vi hittils jobbat, med att lägga in synpunkter om relevans bara på artiklarnas diskussionssidor. Vi är många som nu arbetar engagerat för att förbättra kvalitën på wikipedia, genom att bla få bort de svagaste artiklarna. Och att ge denna återkopling fort bör väl snarast ses positivt, så inte författren jobbar i onödan på något som är ej relevant. Wanpe 8 mars 2008 kl. 16.19 (CET)

Visst ska man vara trevliga och gärna förklara varför man raderar något, men jag kan inte förstå vad Luleå Domarklubb har i encyklopedin att göra. En förening med 30 medlemmar? Varför är den inte raderad ännu? Någon måtta får det väl ändå vara? MiCkE 8 mars 2008 kl. 21.40 (CET)

När det är fråga om seriösa artiklar om ett kanske för snävt ämne tycker jag att SFFR är den bästa vägen att gå. Bra relevanskriterier är en sammanställning av många SFFR-diskussioner, och många av relevanskriterierna som de ser ut idag ur den synvinkeln inte bra. Snabbradering hux flux, med en diskussion av typen "Föreslår radera. Uppfyller inte WP:REL#Relevanskriterium som lades in i förrgår" är i så fall direkt olämpligt. Som det är nu tycker jag att det verkar som att många försöker undvika att använda SFFR, vilket gör att olämpliga artiklar blir kvar för att de inte är tillräckligt dåliga för att snabbraderas, och att lämpliga artiklar snabbraderas av misstag. //Essin 8 mars 2008 kl. 21.58 (CET)

Håller med när det gäller seriösa artiklar. Glöm dock inte att vi rör oss med upp emot 400 svaga artiklar i måndaen som behöver bedömas, och alla dessa kan i praktiken inte föras till SFFR. De 10-20% som nu förs till sffr (de seriösa och/eller pricipiellt svåra) är nog en lagom mängd. Det innebär att resten hanteras snabbare, men nu med rutinen att det i de flesta fall förs en kort diskussion på artiklens diskussionssida, vilet ger en bättre synlighet för alla än förut, då enstaka "användare "beslutade" (som i viss mån forfarande sker men bara för helt självklara fall). Wanpe 9 mars 2008 kl. 07.33 (CET)

Oaktat hur relevanskriterierna ser ut (i många fall tycker jag att de är jättebra) är det helt orimligt att vi skall behålla artiklar om lokalföreningar med 30 medlemmar. Den artikel vi nu talar om borde ha snabbraderats "on sight" och det är direkt pinsamt för wikipedia att man (jag) skall känna sig tvungen att gå via SFFR i ett sånt här fall. MiCkE 9 mars 2008 kl. 10.38 (CET)

Visst tycker jag att man kan snabbradera artiklar om lokalföreningar med 30 medlemmar, men samtidigt (eller innan) kan det nog vara bra att förklara på författarens diskussionssida varför artikeln inte platsar i Wikipedia. --  boivie  ✎ 9 mars 2008 kl. 14.29 (CET)

Jag har några gånger skrivit till en relativt oerfaren användare, som har skrivit något som inte riktigt platsar, och förklarat att det var intressant det den skrev, men det passar nog inte på Wikipedia, med en förklaring varför. Det har lett till personen har skrivit tillbaka "okej, du har rätt, då tar jag bort det". Det är inte alltid jättebråttom.

Samtidigt kan man inte gräva i vartenda tveksamt fall. Jag såg häromdagen en artikel snabbraderingsmarkeras som hade ifrågasatts på diskussionssidan för två och ett halvt år sedan. Men eftersom inget gjordes på en gång så glömdes det bort, och artikeln låg kvar. —CÆSAR 9 mars 2008 kl. 21.25 (CET)

Precis, det är inte bråttom. En enskild artikel om ett källarband eller en korvkiosk som ligger uppe i några veckor gör ingen nämnvärd skada, eftersom nästan bara författaren och några extremt aktiva användare, kommer läsa dem. Sådana artiklar skulle bli ett problem om de började utgöra en ansenlig del av artiklarna (ett par procent) - det skulle påverka allmänhetens bild av vad Wikipedia är och borde vara. En strängare raderingspolicy skulle kanske öka andelen nyttig text från 99,5% till 99,8%, men den skulle också minska den totala mängden, genom att nyttiga artiklar raderas och seriösa användare skräms bort. /Yvwv [y'vov] 9 mars 2008 kl. 22.08 (CET)

Jag blir konfunderad över dessa inlägg. I projektet relevanskontroll, så har vi börjat att mer strukturerat ta itu med de allra svagaste artiklarna. Också vissa artiklar som närmast är oartiklar har börjat raderas lite fortare än förr. Vad jag sett så drabbas inga seriösa bidragsgivare och inga nyttiga artiklar, av dessa skarpare rutiner. Om de nya rutinerna vi börjat använda, tex att mer aktivt diskutera relevans för artiklar redan i samband med att de skapas istället som tidigare först när de legat tre månader, så kan det justeras, lämpligen efter en diskussion på projektets diskussionssida. Men lite undrar jag om det finns en större åsiktskillnad om vi verkligen skall göra os av med de artiklar som är långt från relevanskrierierna och/eller oartiklar, eller låta dem vara kvar. Själv tror jag mycket på det Hannibal skrev i sina punkter att dessa oartiklar inte bara tar plats utan också blir en norm för nya anvädnare, dvs många oatiklar inbjuder till än fler oartiklar. Wanpe 10 mars 2008 kl. 07.05 (CET)

Problemet är att det du beskriver inte är projektet syfte enligt WP:RKOLL, men det tycks ha blivit det om man läser vad flera projektdeltagarna skriver här och på projektets diskussionsida. Vad du inte tycks vilja förstå är att jag och några till inte vill behålla artiklar som är uppenbar fåfänga, reklam, trams eller klotter, utan att iaf jag upplever att det raderas artiklar som har ett värde för WP även om de inte intresserar en grupp redaktörer och att det raderas artiklar från oerfarna skribenter på ett sådant sätt att man skrämmer bort dem istället för hjälpa dem till rätta. Jag vill hellre ha en artikel för mycket än en för lite - Gthyni 10 mars 2008 kl. 07.39 (CET)

Frågan var gränsen för relevans ligger är en principiell fråga, som diskuterats fram under flera år. Att du inte delar den uppfattningen är helt OK och jag har inget emot att denna fråga förs upp. Men det är delvis en annan diskussion än om det går för fort att radera icke relevanta artiklar, som diskussionen här främst handlat om. Wanpe (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ursäkta mig det var jag som startade diskussionen. Frågorna hänger ihop, WP:REL är fortfarande inte policy utan rekommendationer som växt fram ur praxis och diskussionen. Om projektet snabbar på förfarandet och projektdeltagare är snabbt avslutar ev diskussioner och raderar artiklar med hänvisning till WP:REL så har man upphöjt rekommendationer till policy. Dessutom undrar jag om det bara är jag som tycker det kan vara ett problem när projektet har ett uttalat syfte men jobbar med en mycket bredare agenda. För det är väl en viss skillnad på att hålla relevanskontroll-listan kort och att syfta till att rensa bort undermåliga artiklar? - Gthyni 10 mars 2008 kl. 09.05 (CET)

Ni kan visst snabbradera dem om de är klart icke relevanta tycker jag. Men snälla gå varsamt fram och informera författaren vänligt varför de tas bort. Att radera seriöst menade artiklar med kommentaren "irrelevant trams" eller dylikt 10 minuter efter att de skapades är inte lysande. Även på diskussionssidorna bör man tänka sig för hur man formulerar sig. För allt vi vet kanske vi skrämmer bort en framtida stjärna på Wikipedia, det är inte lätt att hålla koll på alla regler när man är ny och det bör vi ta hänsyn till. Shinzon 10 mars 2008 kl. 07.58 (CET)

(avindenterar) Jag sticker nog ut hakan lite nu, men enligt min åsikt uppfyller Luleå Domarklubb relevanskriterierna, se min diskussion i WP:Sidor föreslagna för radering/Omröstning#Luleå Domarklubb och på artikelns diskussionsida. Personligen tycker jag också det ibland går lite väl fort när stubartiklar raderas istället för att de wikifieras till ett acceptabelt stubformat som sedan kan växa till riktiga artiklar. Jag skulle också vilja sänka gränsen för föreningar från 1000 medlemmar till säg 100. Inom andra områden tar vi in artiklar med klart lägre ribba.

Kommentar från den som initierade det hela (se min ändring) - jag kan ta på mig skulden för att eventuellt ha skrämt bort en ny medlem. Jag vill dock inte behandla en artikel på olika sätt beroende på vem som skrivit den. Och som ett annat exempel där jag först var (ganska) hård men sedan (tack vare att användaren argumenterade sakligt) stödde denne nye användare att tillföra värdefullt innehåll i en artikel, se Användardiskussion:Jutte angående Pitbullterrier. Ztaffanb 10 mars 2008 kl. 09.20 (CET)

Efter att ha läst motiveringskommentaren på SFFR:Luleå Domarklubb verkar det som att budskapet från denna diskussion inte gått fram riktigt då Micke, i det fallet, forsatt förespråkar snabbradering. Det är aldrig så bråttom att någon snabbt ska radera seriösa artiklar på relevansgränsen, då vi kan göra både författare och läsare en stor otjänst. Som jag skrev i mitt förra inlägg så räddade jag en artikel som snabbraderats, vilken vi kan se var klart ovan relevansgränsen.

Ett sådant förfarande är självklart fel och innebär dessutom en okänt stor bunt med negativ reklam. Det kan också ses som ett missbruk av adminverktyg, speciellt om det sker regelmässigt. Är artikelämnet seriöst, men relevansen kan ifrågasättas: så ifrågasätt t.ex via {{relevanskontroll}}, {{radera}}, eller på SFFR och snabbradera endast när ingen kan tänkas invända och det framgår också klart utifall sidan "snabba raderingar" bara läses och följs. Ett felaktigt raderingsbeslut tar inte bara bort artikeln utan kanske också en presumtivt bra författare, vilket är ett klockrent "dubbelfel".
/Ronny 10 mars 2008 kl. 11.17 (CET) / 10 mars 2008 kl. 13.37 (CET)

Liknande diskussioner på enwiki har nått seriös media. Visserligen spetsar man till det, tror inte någon är så svart eller vit i sitt ställningstagande som de läger artikeln beskriver, men problemet finns och måste hanteras på ett seriöst sätt. - Gthyni 10 mars 2008 kl. 11.35 (CET)

Jag skulle önska att vi tog för vana att lägga in något artigt och trevligt på folks diskussionssidor - även oinloggades - när vi raderar sidor eller lägger in en "radera"-mall. Det kostar inte så mycket möda, men ger mycket för intrycket. Av samma skäl skulle jag önska att alla relevanskontroll-mallar motiverades, annars ger man inte nybörjaren mycket chans att förbättra det som denne ev. kan förbättra. Habj (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) 11 mars 2008 kl. 01.05 (CET)

Wikipedias fel och brister - en angelägenhet för biblioteken?

Gymnasiebibliotekarien och mångårige wikipedianen Einar Spetz har på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm skrivit en förstudie, Wikipedias fel och brister - en angelägenhet för biblioteken? (PDF). På 32 sidor berättar han Wikipedias bakgrund, presenterar en enkätundersökning som han gjort bland 90 elever vid tre gymnasier i Stockholmstrakten och föreslår olika sätt som skolornas bibliotekarier och lärare kan engagera sig för att förbättra den fria encyklopedi som eleverna redan använder. Förstudie till vadå? Ja, det återstår att se om detta resulterar i något projekt. Men oberoende av detta är förstudien mycket intressant läsning. Om du gillade Hannibals "tio tankar om kvalitet", så kommer du även att gilla Einars förstudie. Och glöm inte att tipsa lärare och bibliotekarier i din omgivning. --LA2 11 mars 2008 kl. 22.43 (CET)

Väldigt intressant studie. Jag ska nog läsa på om den tyska antropologiska/arbetspsykologiska studien som fanns om wp också. //moяlist 11 mars 2008 kl. 23.29 (CET)

Instämmer! Det var intressant och positiv läsning. Hoppas att det resulterar i mer engagemang! Popperipopp 11 mars 2008 kl. 23.33 (CET)

Väldigt intressant. Väl värt att läsa. --Bomkia 12 mars 2008 kl. 00.46 (CET)

Instämmer, hoppas många läser det (bibliotekarier främst, mphända) och börjar skriva på Wikipedia. Kanske borde ett pressmeddelande skickas? Leo Johannes 12 mars 2008 kl. 14.45 (CET)

Länkar till klingande exempel

Användare:Göran_Westling har lagt in en mängd [9] lyssningsexempel från sin egen webbplats. Bidragen är både ambitiösa och generösa, men tyvärr tycker jag inte att de håller tillräckligt hög kvalitet för att ha en plats på svenska wikipedia. De kan heller inte alltid anses vara relevanta. Stenhammars tonsättning av Levertins text hade väl platsat i artikeln om Stenhammar (om det varit en bra inspelning), men hos Levertin är knappast verket representativt. Inspelningarna av Bachmusiken håller inte heller måttet, vare sig då det gäller inspelningskvaliteten eller den konstnärliga nivån. Vad gör man med detta? Vi ställer i allmänhet höga krav på texter och bildillustrationer. Borde vi inte göra det också på musikaliska exempel? Jag har förstås inte lyssnat på alla bidrag, men det jag hört tycker jag inte lever upp till mina kvalitetskrav. Frågan är lite känslig eftersom jag anser att det är välvilliga bidrag. -- Rex Sueciæ ✎ 11 mars 2008 kl. 23.40 (CET)

Skulle väl vara bäst om de kunde läggas upp på commons så kan vi fatta individuella beslut om varje länk och så kan alla andra projekt kunna ta del av dom. Vissa exempel säkert vara intressanta, men att bara länkspamma i mängder av artiklar ser jag inte som en positiv sak. --Bomkia 12 mars 2008 kl. 00.33 (CET)

Bra eller dålig kvalitet tycker jag är fel fråga att ställa just nu. Att en kör sjunger in sånger och släpper inspelningen fri är väl rätt unikt. Är inspelningarna verkligen "fria"? Det vore värt ett pressmeddelande. Kan vi ladda upp dem till Commons och göra ett "galleri" där? Då kan Wikipedia-artikeln innehålla en Commons-länk. Om inspelningskvaliteten inte är den bästa, så sjung in något bättre själv då och lägg in på Commons. Eller ta en bättre bild av Eiffeltornet, men om det här är den bästa vi har idag så må det vara bra nog. När de tyska wikipedianerna ser att en kör i Umeå har lagt upp fria insjungningar av tyska klassiker, så blir det nog fart på den fria musiken. --LA2 12 mars 2008 kl. 02.16 (CET)

Instämmer med LA2. Här är inte läge att kritisera den som bjuder på gratis musik, tycker man inte om det behöver man ju inte lyssna. Är musiken fri dock? I så fall borde vi verkligen ladda upp på commons. Hur tar man reda på det? JAg såg inget på sidan. MiCkE 12 mars 2008 kl. 08.50 (CET)

Men bara för att någon har lagt ut fri musik på Internet behöver vi inte ha med det här på Wikipedia, eller hur? Själv tycker jag att inspelningarna kvalitetsmässigt är tillräckligt bra för att fungera som exempel på hur det låter. Lite väl klena tenorer, kanske. Det är klart att det är amatörer, men det passar ju rätt bra ihop med 95% av innehållet här på Wikipedia :-) Låt dom ligga tills vi hittar något bättre, men ta bort den som ligger på Levertin. Tycker jag, alltså. Marfuas 12 mars 2008 kl. 14.34 (CET)

För övrigt måste de i så fall konverteras till .ogg, då mp3-formatet är ogiltligt. Men om de verkligen är fria är det värt att konvertera dem. //moяlist 12 mars 2008 kl. 16.10 (CET)

Att musiken och texterna är fria råder det ingen tvekan om och vi får väl förmoda att Användare:Göran_Westling gjort upp med de medverkande om att de är publicerade på nätet. Jag skrev att det var generöst, även om jag kanske inte kan hålla med om att det är värt ett pressmeddelande, Lars. Jag tänker inte ta bort dem utan tyckte bara att kvalitetsaspekten var värd en diskussion. Argumentet "sjung in något bättre själv" tycker jag är lågt - vi bygger väl en encyklopedi? -- Rex Sueciæ ✎ 12 mars 2008 kl. 20.18 (CET)

Jag tror inte att inspelningarna är fria i den meningen att de kan läggas upp på commons. Varje medverkande musiker har upphovsrätt i 50 år. Säkert har man gjort upp om att inspelningarna får publiceras på nätet, men att släppa dem under en fri licens är en annan sak.

--81.232.56.122 13 mars 2008 kl. 08.28 (CET)

Wiki beteckningar på Sveriges runinskrifter

Kan någon möjligen svara på hur man numrerar runstenar eller runhällar på Wikipedia. Ex. för Uppland anges bara ett U + [ett löp nr]. Var har man fått löpnumret ifrån? På fornsök hos RAÄ anger dom exempelvis i Uppland, en runristning som anges som Alunda 37:1. Jag har inte kunnat hitta något U-nummer hos RAÄ? Bodalbo 12 mars 2008 kl. 09.29 (CET)

RAÄnummret är fornlämningsnummret i FMIS (tidigare fornminnesregistret) och är uppbyggt med sockennamn + löpnummer. De nummer du har sett härstammar sannolikt från publikationen Sveriges runinskrifter och är nog det vanligaste sättet att refferera till runinskrifter. Runinskrifter i sverige nummreras alltså på två sätt. MiCkE 12 mars 2008 kl. 10.41 (CET)

I kortfaktarutan som finns i varje runinskriftsartikel anges runstenens nummer efter ledtexten Signum. Detta ord länkar till Samnordisk runtextdatabas som förklarar detta samnordiska numreringssystem. /Rolf B 13 mars 2008 kl. 19.09 (CET)

KVA stöder Berlindeklarationen

Kungliga Vetenskapsakademien har skickat ut ett pressmeddelande för att tillkännage att de "har undertecknat Berlindeklarationen om Open Access, ett publiceringssätt där forskaren gör sina publikationer fritt tillgängliga på Internet. Grundtanken är att offentligt finansierade forskningsresultat också ska vara offentligt tillgängliga." Det borde vara goda nyheter för Wikipedia, men vad vet vi om Open Access och vetenskaplig publicering egentligen och vad innebär detta konkret för oss? Det här ämnesområdet tycks ha många röda länkar i svenska Wikipedia. --LA2 14 mars 2008 kl. 15.10 (CET)

Fördelen är att det blir lättare att ge källhänvisningar när vetenskapliga artiklar är gratis tillgängliga. /Pieter Kuiper 14 mars 2008 kl. 15.16 (CET)

en:Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities och de:Berliner Erklärung (Open Access). --  boivie  ✎ 14 mars 2008 kl. 15.36 (CET)

Om det är fritt i spridningsbetydelse vore det såklart en guldgruva för oss, men om det "bara" är fritt=gratis tillgängligt på internet, är det också bra eftersom det kan användas som Pieter Kuiper säger ovan. Leo Johannes 14 mars 2008 kl. 17.13 (CET)

Det finns begränsningar som gör det omöjligt att bara kopiera text eller figurer hit eller till commons. Man får till exempel endast göra ett begränsat antal papperskopior för eget bruk. /Pieter Kuiper 14 mars 2008 kl. 18.27 (CET)

Tusentals meningslösa datorspelsartiklar

Den senaste tiden har jag ägnat mig åt att sortera artiklar i Kategori:Datorspel och märker att de flesta artiklarna är skitdåliga, för att säga det rakt ut. En typisk datorspelsartikel ser ut ungefär så här: XYZ är titeln på ett spel utvecklat av UVW Studios. Spelet finns till A-station och B-box. Vem blir glad av en sådan artikel?

Med CatScan (Wikipedia:CatScan) kan man söka igenom kategorier efter artiklar enligt en mängd kriterier. Om man söker igenom Kategori:Datorspel i 4 nivåer efter artiklar så får man med i stort sett bara spelartiklar (söker man djupare så kan man hamna i helt andra kategorier och söker man grundare får man inte med alla spel). En rimlig lägsta standard för en artikel är ungefär som Codename Eagle (1300 byte) ser ut. Man kan alltså tänka sig att alla artiklar kortare än någonstans mellan 1200 och 1500 byte inte når denna standard och alltså är skit. Problemet är att CatScan bara räknar upp till 1000 artiklar så man får begränsa längden för att få ett uppräkningsbart antal. Vid maxlängd 670 byte får jag upp 999 skitartiklar.

Och allvarligt talat, finns det en enda person på svenskspråkiga Wikipedia som tror att denna gigantiska hög med dynga någonsin kommer att utvecklas till något som liknar en vettig artikel?

Låt säga att vi anställde 10 redaktörer som på heltid skulle ägna sig åt att lyfta artiklarna till en vettig nivå. Med en takt på 1 artikel per redaktör och timme skulle det ta dem två veckor bara att gå igenom de 999 sämsta artiklarna. Med en (för sv-WP rimligare) bemanning på 2 redaktörer som arbetar enträget i 2 timmar per dag skulle det ta 250 dygn.

Sätter man skamgränsen till 1500 byte så uppskattar jag att det rör sig om ca 2000 artiklar, artiklar som det enligt ovanstående uppskattning skulle ta 500 dygn att beta av, 500 dygn då det förmodligen kommer att tillkomma ytterligare 2000 skitartiklar.

Kamrater, vi har ett kvalitetsproblem. /Dewil 13 mars 2008 kl. 17.29 (CET)

Jag tycker det är fel att underkänna artiklar av enda skälet att de är kortare än storleksordningen 1000 byte. Som jag nämnt flera gånger förut, så har Bonniers lexikon och andra kommersiella uppslagsverk många artiklar som är kortare än 200 tecken. Det behövs inte så mycket mer för att få med den information som de flesta läsare är ute efter; år, utgivare, plattform och genre. Dessutom har de flesta spelartiklar en interwikilänk till den engelskspråkiga artikeln, som oftast innehåller mer. Att det finns långa utmärkta artiklar betyder inte att korta artiklar är ett problem. /Yvwv [y'vov] 13 mars 2008 kl. 18.48 (CET)

Jag tycker det är fel att kalla stubbar för "dynga". Det du beskriver är snarast substubbar och även om jag inte tycker att de är bra bör man för den skull inte radera dem. Jag ser heller ingen större anledning att skapa artiklar med det innehållet, men nu är det gjort. Det är då bättre att fokusera på de viktigare spelen, så att man ser till att de inte håller så låg kvalité. /Grillo 13 mars 2008 kl. 19.58 (CET)

Nja, jag skulle nog inte klassificera det som substubbar, men det spelar ingen större roll vad vi kallar dem, EMM. Jag tycker inte att man ska radera artiklar för att de är korta, flera utvalda artiklar har börjat som stubar mig veterligt. Att det tar lång tid att gå igenom dem tycker jag inte gör så mycket; svenskspråkiga Wikipedia kommer troligtvis finnas i åtminstone ett par decennier till, så artiklarna kommer nog utökas. Så ja: jag tror att dessa stubartiklar kommer utvecklas till okej artiklar. Dessutom, som Yvwv säger, kan en stub i vissa fall räcka för läsaren, och dessutom finns betydligt värre stubar än dessa. Sedan är det en annan sak om spelen är ett i en särskild serie av spel; då kan artiklarna infogas i en huvudartikel för serien, hellre än ha egna artiklar. Om och isåfall när de utökats, kan de flyttas ut till egna artiklar igen. Leo Johannes 13 mars 2008 kl. 20.34 (CET)

Jag skulle nog inte kunna hålla med mindre. Varför ser du korta artiklar som ett problem? Tag till exempel artikeln Silent Heroes. Den är mycket kort, men fyller den en funktion? Ja!! Om någon hör "Silent Heroes" nämnas i en konversation och inte förstår vad det är, ligger det nära till hands att slå upp det på Wikipedia. Artikeln svarar då bra på vad "Silent Heroes" är för någonting. --Petter 13 mars 2008 kl. 22.08 (CET)

Klokt talat, av både Petter och Leo Johannes. /GhostRider 13 mars 2008 kl. 22.29 (CET)

Yvwv: Nej, jag säger inte att artiklar är dåliga för att de är korta, jag säger att de är korta för att de är dåliga. Det finns artiklar som är mycket längre än 1200-1500 byte och ändå är skit för att de inte säger stort mer än att de är datorspel. Det finns däremot inga artiklar som är bra fastän de är kortare än 1200-1500 byte.

Grillo: Ja, jag har ofta tänkt att det borde finnas en kategori för datorspelssubstubbar om jag bara hade varit säker på att dess existens hade lett till att artiklarna hade förbättrats.

Petter: Silent Heroes är ett bra exempel på det absoluta bottenskrapet av artiklar i kategorin. Inget om vad spelet handlar om, inget om vilka plattformar spelet finns till, inte vilket år det kom, inga interwikilänkar, inga externa länkar. I min värld hade en sådan artikel raderats utan större tvekan.

Har jag då något förslag till lösning på problemet? Nej, jag ville bara gnälla av mig i frustration över att det skapas så mycket skräpartiklar här och över att vi är alldeles för få för att hinna röja upp i röran. /Dewil 13 mars 2008 kl. 23.04 (CET)

Definitionen av "bra" beror på vad läsaren är ute efter. Är läsaren ute efter att få veta att Rängs sand är en tätort med 596 invånare är det en bra artikel. Är läsaren ute efter att få veta byns historia med mera är det en dålig artikel. Det finns ingen anledning att förneka de som bara vill veta det första den informationen. Samtidigt är det ju bara bra om det senare läggs till. /Grillo 13 mars 2008 kl. 23.49 (CET)

Hur kan du säga så? Det är väl mycket bättre att Silent Heroes finns och talar om för de som undrar att det är ett datorspel? Varför vill du beröva dem den möjligheten? Du har en märklig syn på vad en artikel har för syften och åsikter som "Det finns däremot inga artiklar som är bra fastän de är kortare än 1200-1500 byte." tror jag du är ganska ensam om på Wikipedia. --Petter 14 mars 2008 kl. 04.03 (CET)

Gäller samma regel för Bonniers lexikon också? Om de artiklarna rensas ut så skulle inte mycket bli kvar. /Yvwv [y'vov] 14 mars 2008 kl. 07.12 (CET)

Jag brukar säga att ska man väl skriva en artikel så kan man lika gärna skriva åtminstone ett helt stycke, det är få ämnen det inte går att få till så mycket om och det ser bra mycket bättre ut än en kort stub. Men samtidigt håller jag med om att dessa korta artiklar om de är väl skrivna är bättre än ingen artikel alls. Skulle dock som sagt önska att de skrevs något längre när författaren ändå redan har bemödat sig att sätta sig in i ämnet och enkelt borde kunna lägga till två meningar. Stubbar är ok, men lite längre artiklar ger ett mycket bättre intryck. Sen är naturligtvis kvalité viktigast oavsett längd. Shinzon 14 mars 2008 kl. 08.41 (CET)

Som en person som skrivit ett antal datorspelsartiklar genom åren (då främst för wiki.fz.se) så måste jag säga att jag inte förstår kritiken som utpekandes av en speciell genre. Är inte stubbar ett generellt problem? Sen måste jag säga att det finns bra stubbar och dåliga stubbar. En stub om elektroniska spel av olika sorter som korrekt identifierar plattformar, år, genre och kanske nån websidelänk är helt acceptablt. Precis som en artikel om en mindre ort är helt acceptabel även om den bara innehåller plats, invånare och kanske nån länk till en hemsida. --Bomkia 14 mars 2008 kl. 07.27 (CET)

Tycker det är tråkigt och helt fel om en gengre inte anses fin nog för wikipedia. Det finns en tendens bland många att historiska, ekonomiska och filosofiska artiklar värderas högre än till exempel tekniska. Som exempel vill jag framhålla omröstningen av Iphone till utmärkt eller läsvärd. Vi ska inte ha bruksanvisningar enligt WP:INTE och det är ju bra men en del har dragit det längre till att vi inte ska tekniska specifikationer eller dyligt heller. Då blir det inte mycket kvar, mina damer och herrar! Som ingenjör vill jag alltså slå ett slag för tekniska artiklar i allmänhet och dit hör dataspel definitivt. Naturligtvis ska artiklarna vara språkligt välskriva och formatterade. Även stubbar har ett syfte på Wikipedia - såväl inom dataspel som inom historiska eller geografiska artiklar. Marek Pola 14 mars 2008 kl. 08.10 (CET)

Jag anser kvalité kan betyda lite olika saker: en aspekt är verifierbarhet/Tillförlitlighet, en annan är fullkomligheten och en tredje är relevansen/intresset. Av dessa ser jag den första som viktigt att vi hela tiden håller efter, dvs vi måste säkra tillförlitligheten. De andra aspekterna är mer av karaktären det vore bra om.. Dataspelsartiklarna anser jag uppfyller tillförlitlighetsaspekten och behöver därför inte raderas. Fullkomlighetsaspekten (stubb) är som nämnts en fråga som gäller alla typer av artiklar, och för relevansaspekten finns ju för diskussion WP:REL. Wanpe 14 mars 2008 kl. 09.03 (CET)

Allt som finns på datorer och på nätet är enkelt att verifiera med några internetlänkar, men hur mycket finns det om dataspel i källor som är bra enligt WP:V? Dataspelen är lite av ett parallellt universum på wp, men egentligen gör sådant alla raderingsdebatter på sffr till ett skämt. /Pieter Kuiper 14 mars 2008 kl. 09.32 (CET)

Jag vill bara berätta att jag nyligen fått lite respons på mina tio tankar på sändlistan foundation-l, där en ryss berättar att på rywp så raderas alla substubbar direkt med argumentet "Vi är inte svenskspråkiga Wikipedia". Anledningen är att vår genomsnittliga artikellängd är långt under genomsnittet. Så man kan naturligtvis hävda att tryckta uppslagsverk har korta artiklar, men frågan är om vi måste härma dem. Kan vi inte satsa på kvalitet istället?//Hannibal 14 mars 2008 kl. 10.10 (CET)

Det som Hannibal säger påminner mig om att det har sagts mig att tyskspråkiga Wikipedia har så hög genomsnittlig kvalitet delvis beroende på att de raderar så många undermåliga artiklar. Det är alltså en möjlig väg att gå för att höja kvaliteten. /Nicke L 14 mars 2008 kl. 10.24 (CET)

Så man kan naturligtvis hävda att tryckta uppslagsverk har korta artiklar, men frågan är om vi måste härma dem. - Absolut inte, i min mening. Många av deras artiklar är korta av utrymmesbrist, inte för att de tycker det på något sätt är bra med korta artiklar. Det vore dumt av oss att härma deras tillkortakommanden när det närmast obegränsade utrymmet är en av våra stora fördelar. Vi är stora nog att bana vår egen väg nu utan att snegla efter NE och alla andra, vad andra gör är upp till dem. Att vi är kända som Wikipedian fylld med substubbar är för övrigt trist. Shinzon 14 mars 2008 kl. 10.37 (CET)

Infon ovan är mycket intressant, vi har mycket att lära av ryskspråkiga och tyskspråkiga versionerna där antalet potentiella skribenter är avsevärt fler --Rosp 14 mars 2008 kl. 10.44 (CET)

Naturligtvis är det ett stort problem att många artiklar är väldigt korta, i många fall tror jag att vi skulle klara oss bättre utan en-menings-artiklar. Det är också ett problem om en hel "genre" av artiklar i stort sett bara består av sub-stubbar. Här skulle kanske behövas ett tidsbegränsat projekt för datorspel som kunde klassa vilka som är de viktigaste artiklarna, kolla vilka som har potential och föreslå resten för radering. Vi skall inte heller vara svenskspråkiga Wikipedia enligt den ryska definitionen. MiCkE 14 mars 2008 kl. 10.46 (CET)

Sen kan man fråga sig vad som är bäst kvalitet. Är man intresserad av vad Silent Heroes är, så får man på svenskspråkiga Wikipedia reda på att det är ett dataspel, vilken typ av spel, och vilket företag som har utvecklat spelet. Söker man på ryskspråkiga Wikipedia så får man ingen information alls, men däremot kan man få läsa en bra artikel om Niue.

Det sägs ofta att dewiki har fått högre kvalitet efter att de raderade en massa korta artiklar. På vilket sätt menas då? Att en genomsnittsartikel blivit bättre (längre) är ju helt naturligt, men hur mäter man den totala kvaliteten? Det måste också vara svårt att mäta med tanke på att alla Wikipedior ökar i omfattning hela tiden. Har ökningstakten för dewiki ökat eller minskat sedan stubbraderandet? Och hur ligger de till jämfört med andra wikipedior i liknande storlek? Nej, jag är lite skeptiskt till sådana uttalanden bara.

Det om ryskspråkiga Wikipedia var förresten inte helt sant, det verkar som att de också har en artikel om Silent Heroes, med ungefär lika mycket info som den svenskspråkiga. --  boivie  ✎ 14 mars 2008 kl. 11.41 (CET)

Jag tycker att det är helt fel väg att gå att radera bra stubbar. En "bra stub" är en artikel som säger det grundläggande om ämnet, och innehåller exempelvis interwikilänk så att man lätt kan ta reda på mer om man vill utöka. Jag tycker att man kan radera helt utpgräglade substubbar, som inte innehåller någon annan info än rubriken, men en artikel som innehåller "x är ett datorspel" säger faktiskt något. Även en artikel med det innehållet hade jag iofs kunnat acceptera, men nu handlar det om artiklar där även format anges. Släppår vet jag inte, har inte kollat så noga. Allt som allt tycker jag att det är fel att radera en artikel bara för att den är kort, med argumentet att läsaren fått svar på åtminstone en av sina frågor genom att söka på namnet här, nämligen att det är ett datorspel! /Grillo 14 mars 2008 kl. 11.44 (CET)

Jag tycker Dewil har en poäng i det han säger. Wikipedias artikelstock har enligt min mening och över huvud taget slagsida åt yngre populärkultur. Det tycker jag inte är inte så konstigt, eftersom jag misstänker att genomsnittsåldern på Wikipedia är förhållandevis låg. Av samma anledning har vi mängder med artiklar om Harry Potter (minns debatten om HP-wikin!) och tonvis med manga-material, två områden som så vitt jag förstår främst är populära bland yngre. Vi har lådvis med artiklar om flera andra typiska ungdomskulturella företeelser. Med andra ord: vi får artiklar efter ålder på bidragsgivarna. Detta tror jag antyder att vi i första hand bör satsa på kvalitet enligt Hannibals kommentar ovan. I det arbetet bör det finnas en tydlig strävan att locka äldre och inom sina områden välmeriterade användare till Wikipedia. På det sättet kan slagsidan delvis hävas. Jag vill ansluta mig till den sida som tycker att undermåliga artiklar bör raderas, men frågan är på vilken grund. Hela tanken med Wikipedia är ju att bidragen gradvis skall förbättras. Vi behöver heller inte vara färdiga imorgon... men jag tycker att det är allas vår skyldighet att fundera på om Wikipedia skall framstå som en tummelplats för barn och unga - eller om vi vill bygga en verkligt bra och heltäckande encyklopedi som ger andra uppslagsverk en duktig match? Riggwelter 14 mars 2008 kl. 12.02 (CET)

Så länge artiklarna har en bra kvalité spelar det enligt min mening ingen roll vad åldern är på den som skrivit den eller ålder på den primära läsgruppen. Tänk också på att de som är unga idag blir medelålders om några år, så en artikel om Harry Potter skriven idag blir snart litteraturhistoria. Marek Pola 14 mars 2008 kl. 12.17 (CET)

Jag vill också förtydliga att jag inte tycker att artiklar måste vara färdiga i den stund de först påbörjas. Inte heller tycker jag att artiklar skall raderas för att de är korta, jag tycker att artiklar utan potential (= svåra att skriva verifierbara saker om) skall raderas tämligen raskt eftersom sådana oftast börjar som en mening, men sedan fortsätter vara det under överskådlig tid. MiCkE 14 mars 2008 kl. 12.22 (CET)

Jag tycker att det bästa vore att förbättra stubbarna, istället för att diskutera vad man ska göra dem. Gå med i Wikipedia:Projekt substubbar :) För övrigt vill jag bara säga att en anledning till att dewp's artiklar blivit längre på grund av att de raderat subtubbar är att de som kommer till wikipedian anpassar sig efter hur lång en vanlig artikel på wikipedian är, och skriver ungefär en så lång artikel. På svwp finns en sorts mentalitet att korta artiklar går bra, och därför skriver nybörjare (IP-nummer främst) väldigt korta artiklar. //moяlist 14 mars 2008 kl. 13.41 (CET)

Exakt, man anpassar sig när det går bra att komma med triviala substubbar som Matsal, overifierade substubbar som Maral, osv. Varför kan man bara inte radera sådant som Medfödda hjärtfel? Det skulle höja ribban. /Pieter Kuiper 14 mars 2008 kl. 13.48 (CET)

Alla artiklar behöver inte vara jättelånga, vissa kommer alltid vara längre. En artikel om ett datorspel kan alltid bli bra, den kan behandla handling och banor. Många är intresserade av datorspel, och man kan starta utökningsprojekt, försök att utöka artiklarna istället för att ropa på radering. Det är inte länge sedan (kring 2005) artiklar om till exempel länder inte var så långa här. Då var många artiklar korta, men tack vare olika projekt har detta från 2006 och framåt blivit bättre. J 1982 14 mars 2008 kl. 14.02 (CET).

En skillnad mellan de två första artiklarna som Pieter anför och datorspelsartiklarna är att de senare faktiskt innehåller information som inte är uppenbar för folk som kan svenska ("Silent Heroes" skulle lika gärna kunna vara en film eller bok). Jag skulle ta bort dem som ordboksartiklar, inte som korta artiklar

andejons 14 mars 2008 kl. 14.18 (CET)

Jag skriver åt de intresserade. Silent Heroes är ingen ordboksartikel, utan en artikel som skulle kunna bli bättre. Om film eller bok med samma namn finns kan man gärna skriva om dem också. J 1982 14 mars 2008 kl. 14.41 (CET)

Nej, jag menar att Silent Heroes inte kan bli bättre, eftersom det saknas litteratur som beskriver banor och handling. Allt nytt innehåll skulle alltså bli någon typ av orginalforskning som inte hör hemma på WP. MiCkE 14 mars 2008 kl. 15.38 (CET)

Platsar inte recensioner av spelet och information från utvecklarens hemsida som källa? Om sådan finns det vill säga... /-nothingman- 14 mars 2008 kl. 15.50 (CET)

Jag kan lova dig att det finns massor med artikar publicerade om datorspel. Har du någon gång läst en datorspelstidning? Det finns massor. Det spelar dock faktiskt inte så stor roll, eftersom artikeln Silent Heroes redan i nuläget är användbar, i mycket högre grad än matsal och medfödda hjärtfel. --Petter 14 mars 2008 kl. 19.08 (CET)

Ursäkta men jag måste fråga, med de "artiklar" du läser i en tidning menar du väl recensioner? Alltså någons egna uppfattning om något. Allvarligt talat skulle jag inte ha så stor lust att läsa vad du skulle tycka om ett datorspel. För min del får ni gärna rensa ur svwp rejält. Sarlac 14 mars 2008 kl. 20.47 (CET)

Om du tror att det bara finns recensioner i speltidningar har du nog inte läst några sådana sedan mitten av 90-talet... Hur som helst kan man visst använda en recension som källa till spelsätt och liknande. Sedan tycker jag att det är så pass okontroversiella uppgifter att det klart räcker att själv ha spelat spelet och beskriver spelsättet efter det. Precis som man kan sammanfatta handlingen i en film eller en bok av att själv ha sett filmen eller läst boken. /Grillo 14 mars 2008 kl. 21.00 (CET)

Micke menade att det inte fanns källor som beskrev "banor och handling". Detta är dock precis vad datorspelstidningar är sprängfyllda med. Recensioner är ett bra exempel. Det finns förstås, som Grillo påpekar, många andra typer av artikar, men även recensioner kan användas som källor till fakta som utgivningsår och handling. --Petter 15 mars 2008 kl. 01.18 (CET)

Förnamn - ej global information

I artiklar om förnamn (se Kategori:Kvinnonamn samt Kategori:Mansnamn) förekommer en hel del information som avser förhållanden i Sverige (exempelvis antal personer i Sverige som innehar namnet, svensk namnsdag m m). Detta är inte riktigt bra anser jag (eftersom Wikipedia inte är en nationell encyklopedi). Som förslag tycker jag att man bör ange att det är svenska förhållanden som gäller - informationen är ju intressant men det finns ju andra länder som kan ha samma namn. Jag lade, som exempel på åtgärd, till en rubrik om detta i artikeln Abel - löser detta problemet (om det nu anses vara nåt problem)? Ztaffanb 14 mars 2008 kl. 10.41 (CET)

Artiklar som rör internationella förhållanden bör kompleteras så att de täcker in förhållanden utan för sverige, men eftersom det är enskilda användare som kompleterar artiklar är det svårt att göra något åt det. Finns det användare som känner till saker om internationellt använda namn så uppmanas de här med att kompletera artiklarna, artiklar som enbart innehåller information om svenska förhålanden är dock bättre än ingen information alls (eftersom de kan utökas). MiCkE 14 mars 2008 kl. 10.46 (CET)

(redigeringskonflikt)Jag har den senaste tiden arbetat ganska mycket med förnamnsartiklarna. De namnartiklar som finns på WP rör till ca 90% traditionella svenska namn och eftersom namn för det mesta är avhängiga av vilket språk som talas tycker jag inte att det är fel att lägga in information från SCB som ändå omfattar majoriteten av alla svensktalande personer i världen. Jag tror inte att vi inom en överskådlig framtid kommer att kunna ta in information av samma slag från något större antal länder (dock borde vi prioritera att se över möjligheterna att ta in denna typ av information från Finland), men rubriken som Ztaffanb föreslår tycker jag är en vettig kompromiss och jag inkluderar gärna den när jag uppdaterar namnartiklar i fortsättningen. Jorva 14 mars 2008 kl. 10.54 (CET)

Jag tycker att det inte är ett problem, utan snarare en brist. Jag tycker att det är bra med egen rubriksättning för särskilda svenska förhållanden (även i stort, inte bara namnartiklar) och uppmuntrar alla som vet var man kan få tag på tillförlitlig global~(eller nationell utöver Sverigeinformation) information om namn skriva in det i artiklarna, och här på Bybrunnen lägga en länk. Att ta bort denna information tycker jag dock är dåligt. Finland (eller Sverige heller, men de framgår nog rätt tydligt av mitt inlägg i övrigt) bör man EMM inte prioritera; den informationen får dock också läggas till isåfall under ett eget avsnitt. Om en artikel har avsnitt om både svenska och finska (exempelvis) förhållanden, är det bäst med en överrubrik "Namnet globalt", "Namnet i världen", "Namnet i olika länder" eller liknande. Leo Johannes 14 mars 2008 kl. 17.11 (CET)

Jag har svårt att se att problemet är stort. SCB:s info ska självklart vara kvar. Ztaffanb:s underrubrik är IMHO oklanderlig. // habj 15 mars 2008 kl. 10.36 (CET)

Det jag menade med att prioritera inhämtande av finländska uppgifter gällde de namn som är typiska för den svenskspråkiga sfären. Att det i ett visst land kanske finns tre Märit och i ett annat 4 är IMO inte lika encyklopediskt intressant som om det finns 3000 eller 30 000. Jorva 15 mars 2008 kl. 10.47 (CET)

Då missuppfattade jag dig, Jorva. Jag instämmer i att svenskspråkiga regionen bör prioriteras i artiklar med särskild anknytning till svenskspråkiga regionen (såsom namn som är vanligast där); samma sak med andra språkregioner. I en artikel om att arabiskt namn är det mer relevant hur stor spridning har i den arabisktalande regionen. Leo Johannes 15 mars 2008 kl. 11.12 (CET)

Säker inloggning

Kan det inte vara en idé att, likt engelskspråkiga Wikipedia, erbjuda en länk på sidan Special:Inloggning till säker inloggning med https?[10] --Strangnet 8 mars 2008 kl. 21.15 (CET)

Ja, jag ser ingen nackdel, och det verkar ju bra. Leo Johannes 8 mars 2008 kl. 21.19 (CET)

Varför inte? Vad är den stora skillnaden rent säkerhetsmässigt, mellan de två inloggningssätten? MiCkE 8 mars 2008 kl. 21.35 (CET)

Jag tror webbplatser kan spegla Wikipedia, så man tror att man är på Wikipedia, fast när man klickar på logga in klickar man egentligen på en knapp typ skicka en miljon till detta konto. Det är bara en vavlägsen förminnelse jag har av att ha läst detta någonstans, så lita inte på det. Leo Johannes 8 mars 2008 kl. 21.38 (CET)

Det kanske bara var för mig, men för mig tog det väldigt lång tid för sidan att ladda. Jag kommer inte använda mig av den, men opponerar mig inte. ^d_SAKARIE^b 9 mars 2008 kl. 20.00 (CET)

Kryptering tar väldigt mycket mer processorkraft än klartext, och krypterade sidor kan dessutom inte cachas av systemet. Allt det gör att det blir långsammare, särskilt på Wikimedias redan stressade servrar.

En fördel med https, utöver att man kan kontrollera certifiktatet för att vara säker på att webbsidan verkligen är Wikipedia, är att själva lösenordet skickas över nätet krypterat, vilket gör det omöjligt att tjuvlyssna. När man väl är inloggad hanteras inloggningen, om jag har förstått det tekniska rätt, med en cookie som är IP-specifik och som man därför inte har någon nytta av även om man lyckas stjäla den. Därför behövs inte krypteringen för mer än inloggningen (om det är lösenordet/inloggningen som man vill skydda). —CÆSAR 9 mars 2008 kl. 21.16 (CET)

Ja, jag hoppas verkligen inte administratörer (eller, ännu värre byråkrater) här på Wikipedia loggar in med den vanliga inloggninssidan på t.ex. trådlöst nätverk. --Petter 10 mars 2008 kl. 05.34 (CET)

Jo, ingen användare har mer säker inloggning än någon annan. Faktum är att krav på lösenord infördes för inte så jättelängesedan (två år sedan?) och då avadministrerades en del admins på enwp som hade haft ett helt blankt lösenord... /Grillo 10 mars 2008 kl. 16.42 (CET)

Ett tillägg till mitt förra inlägg: Den krypterade inloggningen loggar av policyskäl bara in en på just den säkra servern, secure.wikimedia.org. Den servern hanterar endast krypterad överföring. Det betyder att man måste arbeta med kryptering påslagen hela tiden. Det går därför inte på något säkert sätt att fortsätta att redigera utan kryptering. —CÆSAR 17 mars 2008 kl. 16.01 (CET)

Projektsekreterare

En projektsekreterare är en viktig deltagare i ett projekt. Hur små eller stor projektet än är så brukar det oftast finnas en projektledare och en projektsekreterare.

Projektsekreteraren arbetsuppgifter är bland annat;

• Marknadsföring
• Registrering av ansökningar
• Kontakt med utländska sökande
• Behjälplig med praktiska arrangemang
• Dokumentation
• Viss upphandling samt ekonomisk hantering i projekten

Magush (diskussion) 16 mars 2008 kl. 13.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Okej, i vilken mån hjälper det oss? Vi har ingen budget i våra projekt och man behöver inte ansöka för att bli med. Praktiska grejer fördelas mellan deltagarna i den mån de önskar ta på sig något. Behövs en sekreterare i en platt organisation? Vivo _disk.^↔ 16 mars 2008 kl. 13.17 (CET)

Magush, du försökte kanske skapa en ny artikel om detta? Gör då detta genom att klicka på Projektsekreterare och skriva in information där. Leo Johannes 16 mars 2008 kl. 14.24 (CET)

Nej, ordet verkar vara hemsnickrat, möjligen redirect till Projektadministratör --Rosp 16 mars 2008 kl. 18.00 (CET)

Det här verkar lagom förvirrat. Visst, förmodligen avsåg Magnush att skapa en artikel. Men kanske väcker det också frågan om våra WikiProjekt borde ha projektsekreterarare och budget? Vad skulle exempelvis Projekt medicin eller Projekt basartiklar kunna göra med 4000 kronor under det kommande året? --LA2 16 mars 2008 kl. 17.24 (CET)

Det är en intressant tanke, men riskerar inte projektdeltagare att drabbas av wikistress om man måste ha en sekreterare? Om något projekt skulle få en donation kanske det skulle behövas diskuteras inom projektet, men jag tror inte att risken att "återuppfinna hjulet" är så stor att vi behöver en generell diskussion om sådana frågor. Vivo _disk.^↔ 16 mars 2008 kl. 17.49 (CET)

Inget "måste" är planerat. Vi stryker frågan om WikiProjekten från den här diskussionen. "Projektsekreterare" bör nog inte ha någon egen artikel (möjligen på Wiktionary), utan det kan ingå i beskrivningen av roller i någon artikel om projektarbete eller projektledning. --LA2 16 mars 2008 kl. 18.44 (CET)

(Börjar om) Jag anser inget i frågan om relevansen i just detta fall, jag ville bara förklara hur man skapar en sida. Leo Johannes 17 mars 2008 kl. 16.08 (CET)

Bättre stödruta på WP:SÄ

Till höger på sidan Senaste ändringar finns idag en ruta med länkar jag uppfattar som dåligt utnyttjat utrymme. Samtidigt tycker jag vi borde göra grundpriciperna och riktlinjerna mer synliga. Jag såg tex på Wassels användarsida ett bra sätt visa upp dem. Kunde man inte förändra rutan åt det hållet? Jag tror nämligen att det är på SÄ sidan de borde finans lättåtkomliga. Wanpe 17 mars 2008 kl. 15.38 (CET)

Jo, det vore kanske bra med en förbättring. Man bör dock tänka på att det ska vara så lättförståeligt som möjligt. För övrigt finns själva sidan på MediaWiki:Recentchangestext. Leo Johannes 17 mars 2008 kl. 16.06 (CET)

Jag ser ingen anledning till varför just grundprinciperna ska länkas till på SÄ? Nåväl, jag har ett förslag på en ändring, detta kanske? ‎‎‎‎xenus 17 mars 2008 kl. 19.39 (CET)