Harriet Andersson
| Harriet Andersson | |
 Harriet Andersson 2014 | |
| Född | Harriet Andersson 14 februari 1932[1] Skeppsholms församling, Stockholm, Sverige[1] |
|---|---|
| Utbildad vid | Calle Flygare Teaterskola |
| Aktiva år | 1949– |
| Make | Bertil Wejfeldt (1959–1964) Bobo Håkansson (1980–1982) |
| Partner | Per Oscarsson (1951–1953) Ingmar Bergman (1953–1955) Gunnar Hellström (1956–1958) Jörn Donner (1960-talet) Börje Åberg (1970-talet) Ulf Törnberg (1970-talet) |
| IMDb SFDb | |
Harriet Andersson, under en tid Wejfeldt, född 14 februari 1932 i Skeppsholms församling i Stockholm,[1] är en svensk skådespelare.
Andersson är känd för ett antal huvudroller i filmer av Ingmar Bergman, däribland Sommaren med Monika (1953), Viskningar och rop (1973) samt Fanny och Alexander (1982). Med sensualitet har hon ofta gestaltat starka, självständiga kvinnor.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Harriet Andersson föddes på Södra BB i Stockholm. Hon är dotter till flaggstyrmannen Johan Valfrid Harry Andersson (1899–1957) och Agda Teresia, ogift Mattsson (1898–1976).[3][4] Hon växte upp i Vasastan på Dannemoragatan och intilliggande kvarter.[2] Hon debuterade som skådespelerska i filmen Skolka skolan (1949) efter att ha gått på Calle Flygare Teaterskola redan som 15-åring och sedan som elev på Oscarsteatern där hon bland annat medverkade i Annie Get Your Gun och Snövit vid barnmatinéer. I sin ungdom spelade hon även med i revyer på Scalateatern där hon bland annat sjöng "Vill ni ha en sommar med Monika?"[3] Därefter har hon gjort mer än hundra roller.
Hon fick sitt genombrott i filmer av Ingmar Bergman och levde också med honom under ett par år på 1950-talet. När de träffades var han gift och hon var sedan nyårsafton 1951[5] förlovad med Per Oscarsson. Åren 1953–1956 arbetade hon på Malmö Stadsteater, däribland i flera uppsättningar i Ingmar Bergmans regi. Hon väckte uppseende i bland annat Bergmans uppsättningar av Pirandellos Sex roller söker en författare, Kafkas Slottet, och som Rakel i Vilhelm Mobergs Lea och Rakel. Hon uppmärksammades även som Hedvig i Vildanden. År 1956 återvände hon till Stockholm och fick där stor uppmärksamhet för titelrollen i den nyskrivna pjäsversionen av Anne Franks dagbok på Intiman.[3]
Andersson slog igenom stort i den av Ingmar Bergman regisserade Sommaren med Monika (1953). Bergman skräddarsydde därefter roller för henne i filmer som Gycklarnas afton, En lektion i kärlek, Sommarnattens leende och Såsom i en spegel.[3] Hon har även arbetat med regissörer som Mai Zetterling, Stig Björkman, Jörn Donner och Lars von Trier samt medverkat i flera utländska filmer.[6]
Efter en stormig relation med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström i slutet av 1950-talet flyttade hon åter till Skåne och en bondgård utanför Ängelholm, där hon var gift med lantbrukaren och barndomsvännen Bertil Wejfeldt (1925–2002)[4] från 1959 till 1964. Under tiden där var hon även verksam vid Helsingborgs stadsteater, där hon spelade Ofelia i Hamlet (1960) och Lucile i Jean Anouilhs Så tuktas kärleken (1961). Efter tiden i Skåne återvände hon 1962 till Stockholm och levde där ihop med regissören Jörn Donner under flera år. Under åren 1969–1992 var hon verksam vid Dramaten med 27 olika roller.[7]
Andersson fick 1972/73 en Guldbagge för sin roll i Viskningar och rop; dödsscenen där blev även motiv på frimärke. År 1994 fick hon Amandapriset som bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll i Høyere enn himmelen. Hon mottog också en Hedersguldbagge 2009. I intervjuboken Tre dagar med Bergman (1992), omnämner Bergman henne som en av världens bästa skådespelerskor med en unik relation till filmkameran.[8]
I samarbete med filmskribenten Jan Lumholdt utkom 2005 hennes självbiografiska intervjubok Harriet Andersson – samtal med Jan Lumholdt.[9]
Andersson har också medverkat på några skivor under 78-varvstiden.[2]
I början av 1970-talet var Andersson sambo med DN-journalisten Börje Åberg[10] (1945–1977)[4] och därefter med Ulf Törnberg (född 1956) innan hon 1980–1982 var gift med Bobo Håkansson (1943–2014).[9][11][12] Hon har en dotter född 1960 i äktenskapet med Wejfeldt.[10]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1964 – "Skådespelarpriset" vid Venedigs filmfestival för rollen i Donners Att älska
- 1964 – Chaplin-priset
- 1973 – Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll (i Viskningar och rop)
- 1992 – Litteris et Artibus
- 1994 – Amandaprisen för ”Bästa kvinnliga skådespelare” (i Høyere enn himmelen)
- 2003 – Anders Sandrews förtjänststipendium
- 2008 – Hedersguldbaggen
- 2009 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"
- 2010 – Jurgen Schildt-priset
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1949 – Skolka skolan
- 1950 – Två trappor över gården
- 1950 – Anderssonskans Kalle
- 1950 – Stjärnsmäll i Frukostklubben
- 1950 – Medan staden sover
- 1950 – Motorkavaljerer
- 1950 – Kyssen på kryssen
- 1950 – Frökens första barn
- 1951 – Frånskild
- 1951 – Biffen och Bananen
- 1951 – Puck heter jag
- 1951 – Dårskapens hus
- 1951 – Talande tråden
- 1951 – ...och kråkorna grät
- 1952 – Sabotage
- 1952 – Ubåt 39
- 1952 – Trots
- 1953 – Gycklarnas afton
- 1953 – Sommaren med Monika
- 1954 – En lektion i kärlek
- 1955 – Hoppsan!
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1955 – Kvinnodröm
- 1956 – Sista paret ut
- 1956 – Nattbarn
- 1957 – Synnöve Solbakken
- 1958 – Flottans överman
- 1958 – Kvinna i leopard
- 1959 – Bröllopsnatten
- 1959 – Brott i paradiset
- 1961 – Såsom i en spegel
- 1961 – Barbara - Wild wie das meer
- 1962 – Siska
- 1963 – Lyckodrömmen
- 1963 – En söndag i september
- 1964 – Att älska
- 1964 – Älskande par
- 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
- 1965 – För vänskaps skull
- 1965 – Lianbron
- 1965 – Här börjar äventyret
- 1966 – Ormen
- 1967 – Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat
- 1967 – Stimulantia
- 1967 – The Deadly Affair
- 1967 – Tvärbalk
- 1968 – Flickorna
- 1968 – Jag älskar, du älskar
- 1970 – Anna
- 1972 – The Day the Clown Cried
- 1973 – Viskningar och rop
- 1975 – Den vita väggen
- 1975 – Monismanien 1995
- 1977 – Semlons gröna dalar (TV-serie)
- 1977 – Hempas bar
- 1979 – Sabina
- 1979 – Linus eller Tegelhusets hemlighet
- 1980 – Mördare! Mördare!
- 1980 – Mary Lou (TV-teater)
- 1982 – Fanny och Alexander
- 1983 – Vid din sida (TV-serie)
- 1983 – Raskenstam
- 1986 – De två saliga
- 1987 – Damorkestern (TV-teater)
- 1987 – Sommarkvällar på jorden
- 1989 – Kajsa Kavat
- 1989 – Himmel og helvede
- 1990 – Blankt vapen
- 1991 – Ålder okänd
- 1993 – Högre än himlen
- 1994 – Öppna dörrar
- 1995 – Love & Hate; European Stories
- 1995 – Majken (TV-serie)
- 1996 – I rollerna tre
- 1997 – Emma åklagare (TV-serie)
- 1998 – Pip-Larssons (TV-serie)
- 1998 – Längtans blåa blomma (TV-serie)
- 1998 – Det sjunde skottet
- 1999 – Happy End
- 2000 – Gossip
- 2000 – Judith (TV-serie)
- 2000 – Ljuset håller mig sällskap
- 2001 – Kaspar i Nudådalen (TV-serie)
- 2002 – Stora teatern (TV-serie)
- 2003 – Belinder auktioner (TV-serie)
- 2003 – Swedenhielms (TV-pjäs)
- 2003 – Dogville
- 2005 – Örnen (TV-serie)
- 2009 – Emellan (kortfilm)
- 2009 – Bilder från lekstugan
- 2010 – Morden i Sandhamn (TV-serie)
- 2014 – Stjärnorna på slottet (TV-serie)
Teaterroller
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Andersson, Harriet
- ^ [a b c] Ericson Uno, Engström Klas, red (1989). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 1, A-Barc. Höganäs: Bra böcker. sid. 100. Libris 7665079. ISBN 91-7752-222-2
- ^ [a b c d] Harriet Andersson, Stiftelsen Ingmar Bergman.
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Stjärnorna på Slottet i Svt 1 lördagen den 24 januari 2015 kl 20.00 (ca 30 min in i programmet)
- ^ Harriet Andersson på Svensk Filmdatabas
- ^ Harriet Andersson, Arkiverad 21 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. Rollboken, Dramaten.
- ^ Björkman, Stig; Bergman Ingmar, Assayas Olivier, Björkman Stig (1992). Tre dagar med Bergman. Filmbiblioteket, 99-1233958-4 ; 3Filmkonst, 1100-7362 ; 13. Göteborg: Filmkonst. Libris 1506267. ISBN 91-88282-10-4[sidnummer behövs]
- ^ [a b] Andersson 2006.[sidnummer behövs]
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ Gravar.se
- ^ Eva von Zweigbergk (27 december 1949). ”Teater Musik Film: 'Snövit' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-27/350/9. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 28 april 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-04-28/113/34. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 29 september 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-29/263/30. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 29 september 1951. http://arkivet.dn.se/tidning/1951-09-29/263/23. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 19 september 1952. http://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-19/255/29. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Sex roller söka en författare”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sex-roller-söka-en-författare. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Slottet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/slottet. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Annie Get Your Gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF19823&pos=3. Läst 15 juni 2015.
- ^ S. B-l (27 oktober 1956). ”Anne Frank i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-27/293/16. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Ebbe Linde (12 november 1960). ”'Hamlet' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1960-11-12/308/16. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Ebbe Linde (8 april 1961). ”Ett spel om hat och hämnd”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1961-04-08/94/12. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Sven Barthel (7 januari 1967). ”Skiljas på amerikanska”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1967-01-07/5/10. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Harriet Andersson, Rollboken, Dramaten.
- Svensk Filmdatabas, biografi om Harriet Andersson
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Harriet; Lumholdt Jan (2005). Harriet Andersson: samtal med Jan Lumholdt. Stockholm: Alfabeta. Libris 9882994. ISBN 915010554X
- Beer, Allan (1953). Samtal med stjärnor: 20 skådespelarintervjuer. Stockholm: Geber. Libris 359692[sidnummer behövs]
- Björkman, Stig; Bergman Ingmar, Assayas Olivier, Björkman Stig (1992). Tre dagar med Bergman. Filmbiblioteket, 99-1233958-4 ; 3Filmkonst, 1100-7362 ; 13. Göteborg: Filmkonst. Libris 1506267. ISBN 91-88282-10-4[sidnummer behövs]
- Ericson Uno, Engström Klas, red (1989-1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. Höganäs: Bra böcker. Libris 7665078. ISBN 91-7752-274-5[sidnummer behövs]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Harriet Andersson.- Harriet Andersson på Internet Movie Database (engelska)
- Harriet Andersson på Svensk Filmdatabas
- Harriet Andersson i Dramatens rollbok
- Harriet Andersson på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida
| |||||
|
- Svenska scenskådespelare
- Svenska skådespelare under 1900-talet
- Svenska skådespelare under 2000-talet
- Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll
- Guldbaggenominerade
- Mottagare av Hedersguldbaggen
- Mottagare av Litteris et Artibus
- Deltagare i Stjärnorna på slottet
- Skådespelare från Stockholm
- Födda 1932
- Levande personer
- Kvinnor