Ett Favardmått eller integralgeometriskt mått är inom matematik ett mått som är viktigt för rektifierbara mängder. Favardmåttet är namngett efter den franska matematikern Jean Favard som uppfann det.
Favardmåttet är definierat med hjälp av Carathéodorys konstruktion. Man konstruerar det så att alla Borelmängder är testmängder och testmåttet är en speciell integral definierad med hjälp av Grassmannmåttet.
Mer precist, om , , och för
där
- integralen är måttintegralen med avseende på Grassmannmåttet
- operatorn är väsentligt supremum med avseende på Grassmannmåttet .
Då är yttre måttet definierad som:
och detta är det m-dimensionella yttre Favardmåttet med konstanten .
Där finns en lätt formel för Favardmåttet med konstanten . Det går att visa att
där
- måttet är det nolldimensionella Hausdorffmåttet, dvs räknemåttet, och
för
När konstanten t = 1 finns en intuitiv förklaring för namnet integralgeometriskt: låt vara en rektifierbar kurva.
För en linje räkna (med räknemåttet) alla punkter i snittmängden och integrera () detta talet över alla linjer . Detta talet (Favardmåttet) är längden för kurvan .
Generellt, för med kan man sluta sig till samma utgång.
Favardmåttets egenskaper är inte väl känt. Det går att visa att
när men man vet inte för vilka det gäller att:
Dessutom man vet inte om det finns en konstant så att
för alla .
- J. Favard, Une définition de la longueur et de l'aire, C. R. Acad. Sci. Paris vol. 194 p. 344, 1932.
- H. Federer, Geometric Measure Theory, Springer-Verlag, 1969.
- P. Mattila, Geometry of Sets and Measures in Euclidean Spaces: Fractals and Rectifiability, Cambridge University Press, 1995.