Hoppa till innehållet

Favardmått

Från Wikipedia

Ett Favardmått eller integralgeometriskt mått är inom matematik ett mått som är viktigt för rektifierbara mängder. Favardmåttet är namngett efter den franska matematikern Jean Favard som uppfann det.

Formell definition

[redigera | redigera wikitext]

Favardmåttet är definierat med hjälp av Carathéodorys konstruktion. Man konstruerar det så att alla Borelmängder är testmängder och testmåttet är en speciell integral definierad med hjälp av Grassmannmåttet.

Mer precist, om , , och för

där

  • integralen är måttintegralen med avseende på Grassmannmåttet
  • operatorn är väsentligt supremum med avseende på Grassmannmåttet .

Då är yttre måttet definierad som:

och detta är det m-dimensionella yttre Favardmåttet med konstanten .

Konstanten t = 1

[redigera | redigera wikitext]

Där finns en lätt formel för Favardmåttet med konstanten . Det går att visa att

där

  • måttet är det nolldimensionella Hausdorffmåttet, dvs räknemåttet, och

för

Rektiefierbara mängder

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Rektifierbar mängd

När konstanten t = 1 finns en intuitiv förklaring för namnet integralgeometriskt: låt vara en rektifierbar kurva.

För en linje räkna (med räknemåttet) alla punkter i snittmängden och integrera () detta talet över alla linjer . Detta talet (Favardmåttet) är längden för kurvan .

Generellt, för med kan man sluta sig till samma utgång.

Favardmåttets egenskaper är inte väl känt. Det går att visa att

när men man vet inte för vilka det gäller att:

Dessutom man vet inte om det finns en konstant så att

för alla .

  • J. Favard, Une définition de la longueur et de l'aire, C. R. Acad. Sci. Paris vol. 194 p. 344, 1932.
  • H. Federer, Geometric Measure Theory, Springer-Verlag, 1969.
  • P. Mattila, Geometry of Sets and Measures in Euclidean Spaces: Fractals and Rectifiability, Cambridge University Press, 1995.