Hausdorffmått
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett Hausdorffmått är inom matematik ett mått för metriska rum som är en generalisering av Lebesguemåttet. Hausdorffmåttet är namngivet efter Felix Hausdorff som utvecklade begreppet.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Om n är ett heltal så är det n-dimensionella Lebesguemåttet för en mängd A en storhet som beskriver hur mycket n-dimensionella "massa" som finns i A. Man kan generalisera detta till ett godtyckligt icke-negativt reellt tal s och definiera den s-dimensionella "massan" med det s-dimensionella Hausdorffmåttet.
Formell definition
[redigera | redigera wikitext]Hausdorffmåttet är definierad i ett separabelt metriskt rum med ett yttre mått.
Låt vara ett separabelt metriskt rum och s en dimension som uppfyller .
För varje och definierar vi talet
att är A:s -övertäckning, menas att täcker A, dvs , är en uppräknelig familj och alla mängder har diameter .
Eftersom X är separabelt finns det en -övertäckning av X för alla , så att
är en funktion som kallas -Hausdorffinnehållet
Dessutom, om och finns det mindre -övertäckningar för , dvs funktionen är växande när .
Därför finns gränsvärdet
Funktionen är det s-dimensionella yttre Hausdorffmåttet som är ett yttre mått i X.
Hausdorffmåttet är det mått genererat av yttre Hausdorffmåttet över mätbara mängder definierad med Carathéodorys kriterium.
Alternativt, man kan också definiera Hausdorffmåttet med Carathéodorys konstruktion.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Om s är ett reellt tal så är s-dimensionella Hausdorffmåttet för en mängd A en storhet som beskriver hur mycket s-dimensionell "massa" mängden A innehåller. Man kan motivera det för heltal-dimensionella Hausdorffmått: om s är ett heltal och metriska rummet är så är Hausdorffmåttet Lebesguemåttet utan konstant c(s) > 0:
Dessutom, i om 0 < m < n är ett heltal så är det m-dimensionella yttre Hausdorffmåttet samma sak som "areamåttet", dvs man kan mäta area för m-dimensionella mångfalder i . Den här egenskapen generaliserar Lebesguemåttet: m-dimensionella mångfalder är nollmängder för Lebesguemåttet eftersom de inte har någon n-dimensionella massa. Detta innebär att man kan få mer information om en geometrisk struktur för mängder med Hausdorffmåttet.
Nolldimensionella "massan" för en mängd är hur många element mängden innehåller, dvs det nolldimensionella Hausdorffmåttet är räknemåttet.
Yttre Hausdorffmåttet också ett naturligt topologiskt mått: det är metriskt- och Borel-regelbundet yttre mått.
Dimension
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Hausdorffdimension.
Att det bara finns en naturlig dimension s för alla mängder i innebär att mängdens Hausdorffmått är noll om dimensionen är mer än den naturliga dimensionen och oändlig om dimensionen är mindre än den naturlig dimensionen. Den här naturliga dimensionen kallas Hausdorffdimension, definierad som:
för .
Man behöver ofta Hausdorffdimensionen inom fraktalgeometri.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2012-08) Motivering: Är detta en referens bör fotnot placeras i texten Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Referenser utan fotnot insprängd i text
[redigera | redigera wikitext]- Kenneth Falconer, Fractal geometry, John Wiley, Second Edition, 2003