Melodifestivalen

Melodifestivalen
Officiellt namn	Melodifestivalen
Plats	Sverige
Tidpunkt	Februari–mars
År	1958–1963 1965–1969 1971–1975 1977–
Upplagor	64 (2024)
Typ	Musiktävling
Geografisk omfattning	Olika städer i Sverige
Arrangör	Sveriges Radio (1958-1979) Sveriges Television (1980-)
Antal deltagare	8 (1959–1960) 5 (1961, 1981) 6 (1962, 1965) 12 (1963, 1987-1988, 1997) 10 (1966-1969, 1972-1980, 1982-1986, 1989-1996, 1998-2001) 15 (1971) 32 (2002–2014) 28 (2015–2023) 30 (2024)
Webbplats	melodifestivalen.se

Melodifestivalen (även kallad Schlagerfestivalen, Schlager-SM, svenska Melodifestivalen, Melfest eller informellt Mello) är en återkommande svensk musiktävling som anordnas av Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) vars syfte är att utse Sveriges representant till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest (anordnad av EBU). Melodifestivalen har arrangerats varje år sedan 1958, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. Det vinnande bidraget har förutom premiäråret 1958 alltid valts via en publik uttagning och sedan 1967 har tävlingen kallats Melodifestival, som år 2002 ändrades till Melodifestivalen. Däremot hade upplagorna 1971 och 1972 tillfälligt andra uttagningsnamn.

Programmet är ett av Sveriges mest sedda. Rekordet sattes 2006, då finalen hade 4 242 000 tittare. År 2013 var det fjortonde året i följd som programmet blev årets mest sedda. Alla dessa var finaler inklusive år 2000 och 2001 som ännu inte hade deltävlingar. År 2014 bröts den sviten då det mest sedda programmet blev Kalle Anka på julafton.

Över tusen bidrag har tävlat i Melodifestivalen, detta räknat sedan den första nationella publika uttagningen år 1959. Det tusende bidraget framfördes i en av deltävlingarna i Melodifestivalen 2021.

Om Melodifestivalen

Finalen avgjordes mellan 2002 och 2012 i Globen i Stockholm. Även 1989, året då Globen invigdes, hölls tävlingen där.

Friends Arena i Solna där finalen avgjordes från och med 2013, med undantag för 2021.

Siw Malmkvist framför April, april i Melodifestivalen 1961. Liveorkester i bakgrunden.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling som utser Sveriges artist och bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. I Eurovision Song Contest har Sverige lyckats väl varför den svenska uttagningen alltid har varit populär och lockat stora tittarskaror. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final.

Sverige har sedan sin Eurovisionsdebut 1958 deltagit i stort sett alla upplagor av Eurovision Song Contest med undantag för åren 1964 (på grund av en artiststrejk i Sverige), 1970 (på grund av bojkott i strid av att fyra länder kunnat dela på vinsten 1969) och 1976 (på grund av ekonomiska skäl). Varje år efter de gånger som Sverige har tagit hem segern i Eurovision (hittills åren 1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015 och 2023) har Sverige varit värdland och vid några av dessa tillfällen har den svenska uttagningen av ekonomiska skäl blivit nedbantad, möjligen undantagen Melodifestivalen 2013, 2016 och 2024. Det har även förekommit att andra upplagor av Melodifestivalen också har blivit nedbantade av samma ekonomiska skäl, även om det har varit år då Sverige inte var värdnation för Eurovisionen.

Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Kikki Danielsson, Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson och många låtskrivare.

Tävlingsproducentens roll

Mellan åren 2002 och 2021 var Christer Björkman anställd av Sveriges Television i Melodifestivalredaktionen i olika roller såsom artistansvarig, tävlingsproducent, exekutiv producent och senior producer. Han anställdes då tävlingen skulle få ett helt nytt Sverigeturneringsformat, som man haft alla år därefter (även om inte alla upplagor har haft turné i olika städer). Björkman innehade sin anställning fram till Melodifestivalen 2021 innan han överlämnade uppdraget till Karin Gunnarsson. Flera år innan Björkman lämnade sin tjänst hade han och Gunnarsson haft ett samarbete som gick ut på att Gunnarsson successivt skulle ta över Björkmans roll i tävlingen och från och med Melodifestivalen 2022 gällde detta fullt ut. Åren innan 2002 arrangerades Melodifestivalen av olika nöjesredaktioner i olika städer inom Sveriges Television.

Uttagningsform

Sverige har medverkat i Eurovisionen sedan slutet av 1950-talet och av det skälet har också uttagningsformerna för Melodifestivalen varierat över tiden. Här nedan följer beskrivningar av de olika formerna som varit genom åren.

1959–2001

Åren 1959–1963, 1965–1969, 1971–1975 och 1977–2001 producerade Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) en ny upplaga av Melodifestivalen varje år. Upplägget som förekom var formatet med endast finalkväll i antingen en eller två röstningsomgångar, även om det inför finalerna 1959, 1960 och 1971 genomfördes kvalsändningar. I samtliga upplagor förekom enbart juryröstning som resultat även om det fanns undantag även här såsom att finalen 1962 samt kvalprogrammen 1971 avgjordes med hjälp av poströstning, och finalerna åren 1993 samt 1999–2001 med metoden kombinerad jury- och tittarröstning.

Under 1950-, 1960- och 1970-talet bestod finalerna alltid av en röstningsomgång medan under större delen av både 1980- och 1990-talet delades finaler ofta upp i två omgångar som gick ut på att de röstande jurygrupperna först fick välja ut halva startfältet i en öppen eller sluten omröstning som gick vidare till en avgörande omgång där vinnaren korades. Systemet användes i finalerna åren 1982–1988, 1991–1996 och 1998.

Inställda upplagor

De år som Sverige inte har ställt upp i Eurovision har ingen festival arrangerats i och med att tanken med tävlingen är att vinnaren ska åka till det land som det året arrangerar Eurovision och där tävla för Sverige. 2020 producerades dock Melodifestivalen även om Eurovision Song Contest blev inställd det året i spåren av coronaviruspandemin. Att Sveriges Television genomförde Melodifestivalen den gången berodde på att beskedet om att Eurovisionen skulle bli inställd blev känt först efter det att Melodifestivalens final hade avgjorts i början av mars 2020.

2002–

År 2002 gjordes hela Melodifestivalkonceptet om från att gå från en enda finalkväll till att det är publiken som får avgöra vilka bidrag som ska ingå i finalstartfältet. Detta görs genom att ett större startfält delas upp i fem kvalprogram (fyra deltävlingar och ett uppsamlingsheat/semifinal) där publikomröstningar avgör vilka bidrag som ska kvala vidare till finalen. Antalet utvalda tävlingsbidrag ökade också markant från cirka tio utvalda bidrag till hela 32 bidrag, även om det från 2015 har sänkts till 28 bidrag varav 12 går till final.

Konceptet består av att sju (tidigare åtta) bidrag tävlar i varje deltävling där publiken får rösta fram två bidrag till final och två bidrag till en semifinal (tidigare uppsamlingsheat) där tittarna ges möjlighet att rösta vidare ytterligare fyra (tidigare två) bidrag till final. Därefter avgörs själva finalen av tv-tittarna och internationella (tidigare svenska) jurygrupper. I 2009 års tävling användes dock även en internationell jury redan i deltävlingsprogrammen som fick rösta fram en elfte finalist bland låtar som tittarna ratat i dessa fyra program.

Uppsamlingsprogrammet, som sedan 2022 är en semifinal, har haft olika namn genom åren. Första året, 2002, hette det Vinnarnas val där resultatet bestämdes helt av en artistjury, och året därpå Tittarnas val, då publiken fick bestämma två vinnare. Därefter, åtminstone fram till 2021, hette programmet Andra chansen som årligen korade två eller fyra finalister. Under de första fem åren med deltävlingskonceptet valde Sveriges Television att alltid sända uppsamlingsprogrammet dagen efter den fjärde deltävlingen hade ägt rum, vanligtvis som en del av ett annat program i tablån, exempelvis Söndagsöppet. I dessa program fick artisterna ingen möjlighet att ta om sina nummer då man bara visade upp bandade inslag från deltävlingarna. Mellan åren 2007 och 2023 var momentet istället en egen lördagsdeltävling som sändes från en arena någonstans i Sverige (i likhet med resterande fyra deltävlingar) där artisterna gavs möjlighet att göra justeringar i framträdanden.

Inför Melodifestivalen 2024 meddelade Sveriges Television ett större antal förändringar i tävlingsupplägget. Fortfarande är det planerat att det ska vara en turné där tittarna får rösta fram vilka bidrag som ska tävla i finalen, men en stor skillnad är att detta sker genom fem deltävlingar istället för tidigare fyra. Den semifinal som funnits med tidigare är kvar om än marginaliserad till att endast avgöras som en slags förlängd del av den femte deltävlingen. I det nya upplägget är det planerat för att 30 bidrag kommer att tävla fördelat på sex bidrag per deltävling. I varje deltävling röstar tittarna vidare två favoriter till final och sedan två bidrag till semifinalen. Bland de tio semifinalisterna röstas ytterligare två bidrag till finalen. Finalen avgörs sedan å ena sidan av internationella jurygrupper och å andra sidan av tittarröstning där bägge parter ges vardera 50 procent makt att utse vinnaren.

Datum

Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari till mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför 1959 och 1960 års tävling samt den s.k. webbjokertävlingen som arrangerades mellan åren 2010 och 2012. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (2002) och det senaste har varit 31 mars (1991). Datumen för när uttagningen äger rum avgörs utifrån de datum som den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) har bestämt för den aktuella upplagan. Uttagningen måste också följa den regel som säger att tävlingsbidrag till den kommande Eurovisionen inte får ha givits ut på publika plattformar före ett visst datum året innan tävlingen äger rum. Fram till början av 2000-talet sattes detta datum till den 1 januari samma år, för att därefter justeras till den 1 oktober året innan och från och med 2011 är det den 1 september året innan tävlingen äger rum som gäller.

Tävlingens namn

Under de första åren som Sverige deltog i Eurovisionen hade den svenska uttagningstävlingen olika namn såsom Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960–1963) och Svensk sångfestival (1965–1966). Från och med 1967 justerades namnet till sitt nuvarande namn Melodifestival och det är ett namn som tävlingen har haft alla år sedan dess, dock med undantag för åren 1971 då uttagningen hette Melodifestival till Hylands Hörna med svensk schlagerfinal och 1972 då den fick namnet Musikfestival -72. Inför Melodifestivalen 2001 valde Sveriges Television att lägga till ändelsen -en i namnet så att tävlingen fick titeln Melodifestivalen.

Fram till Melodifestivalen fick sitt deltävlingsupplägg 2002 hade varje års upplaga sin egen logotyp, medan alla år därefter har en standardlogotyp i form av en krona använts.

Orkester, singback, körsång och dansare

Levande orkester användes i uttagningarna åren 1959–1963, 1965–1969, 1971–1975, 1977–1984 och 1987–2000. Åren däremellan deltog inte Sverige, med undantag för åren 1985 och 1986 då Sveriges Television av ekonomiska skäl använde sig av musikvideor och förinspelad musik. Från och med år 2001 har inte orkester används till förmån för det så kallade "singback"-systemet, vilket innebär att musiken ligger förinspelad på band. Regeln har alltid varit att all huvudsång ska göras live och fram till 2008 även körsången. Inför 2009 års upplaga valde Sveriges Television att tillåta förinspelad körsång samt möjligheten att ta in upp till åtta personer på scenen (från tidigare sex personer), räknat per scenframträdande. Dessa regler har behållits i alla upplagor sedan dess, med undantag för 2021 års upplaga då antalet personer på scenen minskades till sex personer. Detta gjordes för att kunna förbereda för att spela in Sveriges reservframträdande till Eurovision Song Contest. Från 2022 gäller max åtta personer igen.

Då EBU inte tillåter fler än sex personer per scenframträdande har Sveriges Television ställt som krav att vinnarlåtens scenframträdande ska kunna arrangeras om inför en eventuell Eurovision-tävlan. Fram till 2019 gällde detta även att eventuell användning av den så kallade förinspelade körsången behövde tas bort då EBU inte tillät detta heller. Denna regel behöver däremot sedan 2021 inte följas då EBU sedan då tillåter förinspelad körsång, bland annat i syfte att varje land inte ska ha för många personer i sin delegationsgrupp (med anledning av Covid-19-pandemin. Inför Eurovision 2023 har däremot EBU justerat regeln igen gällande den körsång som är tilltänkt att backa upp huvudsången. Tidigare kunde den vara förinspelad men från och med 2023 måste den göras live, antingen på eller bakom Eurovision-scenen. Övrig körsång kan däremot vara förinspelad.

Röstnings- och poängsystem

I och med att de olika Melodifestivalupplagorna har varierat i upplägget från år till år har också det poängsystem som i slutändan korar en vinnare ofta förändrats genom åren. I stort sett alltid har det varit jurygrupper som har fått rösta, men sedan 1999 delas den makten med tv-tittarna och sedan 2002 får tittarna bestämma finalstartfältet genom deltävlingarna och uppsamlingsheatet (Andra chansen/semifinalen/finalkvalet). Genom åren har bland annat post-, jury- telefon-, SMS- och applikationröstning förekommit.

Poströster

Heaten i Melodifestivalen 1959 och Melodifestivalen 1971 samt finalen i Melodifestivalen 1962 avgjordes enbart med hjälp av poströster.

Jurygrupper

1965 införde Sveriges Television ett jurysystem med att låta elva regionala jurygrupper vara med och rösta. Varje jurygrupp fick representera varsin stad från norr till söder och det blev under många år ett återkommande system. Det har även förekommit andra jurykonstellationer som exempelvis åldersindelade respektive internationella jurygrupper. Det sistnämnda har varit aktuellt sedan 2009 års uttagning och permanent sedan 2011 års tävling.

På senare år gör juryerna sin avläggning under generalrepetitionen kvällen innan den direktsända finalen äger rum. De bedömer inte bidragens faktiska kvalitet, utan efter hur väl de tror bidragen uppskattas i Eurovisionen.

Tittarröstning

Under sändningen av finalen 1993 avslöjades det mitt i direktsändningen att TV-tittarna skulle få avgöra den finalens andra röstningsomgång med hjälp av telefonröstning, vilket var första gången sedan 1970-talet som publiken fick vara med och bestämma något i Melodifestivalen. Tittarröstningen lades sedan på is fram till år 1999 då Sveriges Television valde att låta dela makten lika mellan jurystäderna och publiken. Detta upplägg har varit aktuellt i alla finaler sedan dess och publiken har fått rösta via telefon, sms (2006–2018) och en app (2015–).

Sedan deltävlingar infördes år 2002 är det tittarna som avgör genom tittaromröstning i en eller flera omgångar vilka bidrag som kvalificerar sig vidare till uppsamlingsheat/semifinal och final. Ett system med jury under Melodifestivalen 2005 togs bort under pågående tävling. Från uppsamlingsheatet har tittarna också makten att avgöra finalisterna, även om det första året (2002) avgjordes helt av en jury.

Inför Melodifestivalen 2015 införde SVT begränsningar i antalet telefon/SMS-röster från en och samma telefon och program. Detta lades in efter att det året innan framkommit att en person använt sig av datoriserade röster för att rösta på ett bidrag som tävlat ett tidigare år.

I finalerna 1993 samt 1999–2010 hade tittarröstningen alltid fasta poängsummor att dela ut, vilka var lika stora som jurygrupperna tillsammans. 1993 var det däremot samma summor som jurygrupperna skulle ha delat ut. År 2011, samma år som de svenska jurystäderna byttes ut till internationella jurygrupper, blev dessa poäng istället procentuella. Detta innebar att bidrag kunde få olika poäng utifrån en totalsumma baserat på antalet röster varje låt hade fått. Skulle ett bidrag ha fått 10 procent av rösterna fick bidraget 10 procent av tittarnas totalpoäng. Inför Melodifestivalen 2019 gjordes även detta system om till att dela upp Melodifestivalens applikation i åldersindelade grupper som vardera delar ut fasta poängsummor till bidragen utifrån rangordning i respektive åldersgrupp. Tittarna har dock fortfarande lika stor makt i tävlingen även om den är uppdelad på flera åldrar.

Applikationsröster ("Hjärtröster")

I Melodifestivalen 2015 infördes möjligheten att "hjärtrösta" genom en mobilapplikation under varje bidrags liveframträdande, men på grund av tekniska problem räknades dessa inte i finalen det året. Dessa röster var till skillnad från telefon/SMS-rösterna kostnadsfria men vägde lika tungt som övriga röster. Flera röstningsrekord slogs efter att den möjligheten infördes. Hjärtrösterna utjämnade skillnaden mellan publikens poäng på bidragen och minskade därmed publikens inflytande över slutresultatet i förhållande till inflytandet från de internationella jurygrupperna vars poäng hade en större spridning. I Melodifestivalen 2017 var standardavvikelsen för juryrösterna 28,7 medan den för publikrösterna endast var 9,12. SVT:s Gustav Dahlander kommenterade 2017 att "Mycket ska alltså till för att ett bidrag som är en klar favorit hos jurygrupperna inte ska vinna." Aftonbladets Markus Larsson skrev att "Appen gör framför allt att publikens röster blir mindre värda". Sedan införandet av hjärtrösterna är det alltså artisternas framträdanden under repetitionen kvällen före finalen som kan tillmätas störst betydelse för utgången av tävlingen.

Sedan införandet av applikationsröster har Sveriges Television också valt att visa hur stort engagemanget är under varje liveframträdande, vilket under åren 2015–2018 visades genom ett bultande hjärta i bild under varje scenframträdande. Detta hjärta kunde i många fall "avslöja" vilka bidrag som skulle röstas vidare då ett mer intensivt bultande hjärta hade mer engagemang än ett hjärta som bultade svagt eller inte alls. I samband med införandet av åldersgrupper 2019 gjorde Sveriges Television om hjärtat i bild till att bara visa vissa åldersgruppers röstande per bidrag vilket bidrog till att tittarnas möjlighet att utläsa hur intensivt hjärtat de facto slår i alla åldersgrupper har tagits bort.

Språkregler

Fram till år 2001 var alla bidrag som tävlade i Melodifestivalen tvungna att framföras helt på svenska, även om det var tillåtet att ha enstaka ord och/eller fraser på andra språk, såsom "Decibel, you're gonna be a star" eller "We are all the winners, we are all the best". I Eurovisionens barndom fanns till en början inga språkregler (att varje lands bidrag skulle framföras på ett eller flera av landets officiella språk) men sådana infördes under andra hälften av 1960-talet och fanns sedan kvar fram till 1998. EBU tog dock under ett par år på 1970-talet bort regeln varför flera länder, exempelvis Sverige, valde att översätta vinnarlåtar i Melodifestivalen till engelska, vilket exempelvis var aktuellt när musikgruppen Abbas "Waterloo" vann i Brighton 1974. Annars förblev de svenska bidragen svenskspråkiga fram till 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes. Sedan dess har de svenska bidragen uteslutet sjungits på engelska i Eurovision Song Contest, vilket även gäller Sveriges bidrag år 1999–2001 som alltså vann innan språkregeln upplöstes i den svenska uttagningen. Även efter att språkregeln upphörde i svenska Melodifestivalen har samtliga bidrag som vunnit på svenska, såsom Lena Philipssons "Det gör ont" från 2004 och Carola Häggkvists "Evighet" från 2006, översatts till engelska.

När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen år 2002 passade man även på att göra om språkregeln så att alla bidrag får framföras på vilket språk som helst. Däremot väljer Sveriges Television att avsätta cirka 30 procent av startfältet åt bidrag som till huvudsak framförs på svenska. Den siffran blir dock varje år justerad till att vissa år ha färre och andra år fler svenska bidrag.

Genrer och inriktning

Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig pop, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin "Waterloo" av Abba vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lasse Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, som de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco.

En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas när tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rock, Sarek, Nordman med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska instrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.

Urvalsmetod för att välja ut startfälten

Åren 1958–1963, 1965–1969, 1971–1975 och 1977–2001 varierade tävlingsansvaret för Melodifestivalen mellan Sveriges Televisions olika redaktioner. Fram till 1981 hölls uttagningen alltid i Stockholm (med bara ett undantag för uttagningen 1975) medan den mellan åren 1982 och 2001 roterade mellan nöjesredaktionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Upplägget var då att en stad i taget fick ta hand om tävlingen ett år varpå Melodifestivalen flyttade till nästa stad året därpå. Den stad som hade tävlingsansvaret fick själva bestämma hur bidragen skulle väljas ut och hur artister skulle tillsättas. Även om det förekom att urvalsmetoder liksom programinnehåll återanvändes kunde urvalsprocessen förändras från ett år till ett annat. Från och med 2002, då tävlingen växte till ett större koncept med deltävlingar och uppsamlingsprogram inför finalen, är Melodifestivalens redaktion huvudsakligen baserad i Stockholm, detta även om redaktionen hamnar i olika städer i och med att Melodifestivalen varje år åker ut på turné i landet. Undantag gjordes 2021 och 2022 då Sveriges Television till följd av coronaviruspandemin fick hålla Melodifestivalen i Stockholm.

Processen

Sedan 2002 har upplägget för tävlingen varit att den startar med en antagning där intresserade låtskrivare och artister ges möjlighet att skicka in tävlingsbidrag. Antagningen har haft olika datum för start och målgång men har i stort sett alltid ägt rum under sommarmånader och/eller tidig höst. Fram till Melodifestivalen 2010 skulle låtskrivarna skicka in bidragen per post, alla år därefter har antagningen hållits digitalt. När antagningen har avslutats räknas antalet inskickade låtar. Rekordsumman, räknat sedan år 1995, är 3 832 bidrag (Melodifestivalen 2011).

Nästa steg i processen är att lyssna igenom alla inskickade låtar, vilket brukar ske av ett antal personer i Melodifestivalens redaktion. Processen görs bland annat för att få ned antalet låtar till runt tusen stycken i och med att göra processen lättare framåt. Fram till 2010 tog Sveriges Television hjälp av Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) som fick vara med och göra urvalet, men med tiden fick deras medverkan kritik efter att det framkommit att vissa förlag som skickat in material fick lyssna på egna bidrag och därmed hade chansen att välja bort bidrag från exempelvis allmänheten. 2009 skrev tidningen Aftonbladet om processen där juryn bara fick lyssna igen ett par hundra bidrag från allmänhetens hög efter att resten hade sållats bort.

När urvalet är gjort överlämnas bidragen till en av Sveriges Television tillsatt jury som består av ett tiotal personer i olika åldrar och yrkesbakgrunder. Juryns uppgift är att lyssna och granska bidragen och sålla bort de som bedöms inte vara relevanta för tävlingen. Detta görs till dess de bara har ett mindre antal bidrag kvar som då utgör juryns kvot i tävlingen. Juryn har haft olika stor makt att välja ut startfältet. Åren 2002 och 2003 valde juryn hela startfältet, medan de mellan åren 2004 och 2010 fick välja ut 27 eller 28 låtar medan resterande låtar tillsattes av Sveriges Television under epitetet jokrar. Från och med 2011 justerades reglerna igen till att juryn respektive Melodifestivalredaktionen årligen utser en halva var av startfältet. Mellan åren 2010 och 2021 tillkom antingen en eller flera jokrar från tävlingarna Webbjokern/Allmänhetens tävling och/eller P4 Nästa.

När juryarbetet är klart tillsätter Sveriges Television sin del av startfältet och i slutet av varje år meddelas vilka tävlande som har valts ut. Dessa presentationer skiljer sig åt från år till år då Sveriges Television ofta byter upplägg. Vissa år har de exempelvis presenterat låttitlar respektive artister vid olika tillfällen medan de ibland har presenterat bägge delarna vid en och samma presskonferens. Inför startfältet blir officiellt brukar det ofta förekomma spekulationer i medier om vilka artister som har valts ut, till exempel i tidningen Aftonbladets Schlagerblogg.

Ekonomi

"Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i
många, många år. [...] Det här är småpengar jämfört med kvalificerad drama.
[...] Jämför det med en dramaserie på tre avsnitt."
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 15 mars 2008.

Ekot: Hur gör ni för att inte bli en del av [de många ekonomiska intressena]?
Hamilton: Våra avtal är ju tillgängliga för Granskningsnämnden. Vi har haft konsulter
inne som har tittat hur avvägningen ser ut. Om den verkar korrekt eller inte.
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 9 mars 2013.

Sveriges Television hade 2015 ännu inte öppet redovisat hur mycket det kostar att arrangera en Melodifestival. År 2008 fick Sveriges Televisions dåvarande verkställande direktör Eva Hamilton frågan i Ekots lördagsintervju och besvarade då endast med att kostnaden kunde jämföras i storlek med Expedition Robinson eller en dramaserie i tre delar. Fem år senare sade Hamilton i en ny intervju i Ekots lördagsintervju att "Nettokostnaden för licensbetalaren för ett avsnitt av melodifestivalen är [lite drygt] två miljoner kronor. [...] Det är ungefär vad ett kvalificerat nöjesprogram kostar om vi spelar in i en studio i Stockholm." 2020 intervjudades VD Hanna Stjärne i Kvartal och sade då att kostnaden för avgiftsbetalarna var 2,5 miljoner kronor i timmen.

I februari 2019 gjorde radioprogrammet Medierna en granskning av avtalen med kommuner och sponsorer samt den bristande transparensen kring ekonomin.

Beräkningar av den totala ekonomin

Trots hemlighetsmakeriet kring tävlingen har både tidningarna Resumé och Aftonbladet kunnat visa på uppskattningar till kostnader för tävlingen. Inför festivalen 2013 skrev Aftonbladet hur Sveriges Television genom att 2002 göra Melodifestivalen till en samproduktion kunde kringgå lagen om offentlig upphandling. Live Nation, som sköter sponsringen och de kommersiella rättigheterna, uppgavs betala omkring 25 miljoner kronor för rätten att få använda varumärket Melodifestivalen och arrangera programmen på plats vid varje ort medan turnébolaget Blixten & Co sköter logistiken. År 2013 framförde två riksdagsledamöter, Carl-Oskar Bohlin och Lars Beckman, i en debattartikel på Resumé krav på att Sveriges Television skulle ha ökad transparens och öppenhet, det vill säga att Sveriges Television borde redovisa sina kommersiella intäkter för Melodifestivalskonceptet.

Expressen granskade 2018 formella och informella band som har uppstått genom åren, bland annat att personer med centrala positioner och stora ekonomiska intressen i tävlingen umgås privat med Christer Björkman, som under många år var tävlingsproducent för Melodifestivalen.

I tabellen nedan visas de beräkningar som har gjorts, siffror som ej har bekräftats av Sveriges Television i sin helhet.

	Resumé 2010	Aftonbladet 2013	Expressen 20153	Medierna 2019	SVT 2020	SVT 2024
sponsring	20 mnkr	minst 20 mnkr	20—25 mnkr
kommunernas satsningar	5 mnkr	minst 6 mnkr	5—10 mnkr
biljettintäkter	40 mnkr1	60—72 mnkr2	40—70 mnkr
telefonröstning	30—40 mnkr	drygt 26 mnkr	26—40 mnkr
licensmedel	10 mnkr	10 mnkr	10—15 mnkr	25—30 mnkr	25 mnkr	27,7 mnkr4
summa	100—115 mnkr	minst 120 mnkr	100—160 mnkr

¹ 100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort.
² 150 000–175 000 biljetter.
³ Med stöd av uppgifter i Resumé, Aftonbladet, SvD Näringsliv, Dagens samhälle
⁴ SVT betalar 2,7 miljoner kronor per sänd timme. 4 x 1,5 h + 1 x 2 h (deltävlingar) + 1 x 2.25 h (finalen) = 10.25 h
Till detta kommer kostnader som kommunerna har som inte kommer i denna budget. Varje kommun där en deltävling hålls får en kostnad på runt 2 miljoner.

Kommunernas kostnader

Kommunernas kostnader kan bli sekretessbelagda för att inte andra kommuner ska få veta hur mycket en stad har betalat. Enligt avtalet som kommunerna tecknar måste de bjuda på en välkomstfest där journalister, SVT:s representanter och artister kan bjudas på drinkar, mat, vin och underhållning.

Kostnader för artisternas scenframträdanden

Varje tävlingsbidrag tilldelas en pott av SVT. 2015 rapporterade SVT:s Kulturnyheterna att SVT, enligt Aftonbladet, bjöd varje nummer på två körsångare och två dansare. Artisterna fick 12500 kronor och ytterligare 75000 kronor för specialeffekter och rekvisita. Utöver det tillåts artisterna att själva lägga till pengar. Danny Saucedos framträdande av "Amazing" uppgavs kosta en kvarts miljon. Andra nummer som har lyfts fram som dyra är Charlotte Perrellis "The Girl" och Sean Banans "Copacabanana".

Välgörande ändamål

Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Finalen av Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljoner tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idolfinalen 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.

Samlingsskivor

Efter varje års Melodifestival släpps en samlingsskiva med de bidrag som var med i det årets tävling. Det skivbolag som får rätten att ge ut samlingsskivan är det skivbolag som har fått med flest bidrag av de som fått tävla det året. Sedan år 2003 är det skivbolaget M&L Records som har fått ge ut skivan. Bolaget ägs gemensamt av Bert Karlsson och Bobby Ljunggren, som annars på varsitt håll är de bolag som skickar in flest bidrag till tävlingen. Skivan säljer i storleksordningen 200 000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring 25 kronor per såld skiva.

Det har sedan 2000-talets början getts ut samlingsskivor under temat "Melodifestivalen" såsom Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 från år 2000, Absolute Schlager och Melodifestivalsfavoriter från 2007. Utöver detta har även spelet Singstar gett ut ett karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar, vilket släpptes under 2007.

Sångfågeln

Sångfågeln som delades ut vid Melodifestivalen 2019

Sedan 2005 delas statyetten Sångfågeln ut till skaparna bakom det vinnande bidraget. Som högst kan det delas ut tre sångfåglar till ett bidrag; en till artisten eller artisterna, en till textförfattaren och en till den som skrivit musiken. Statyettens fullständiga namn är Den stora sångfågeln och är designad av konstnären Ernst Billgren. Sångfågeln är gjord i brons och har vingar i guld i form av noter, fågeln sitter på en krona. Fågeln står på en sockel av trä med mosaik på sidorna. Färgen på mosaiken ändras från år till år.

År 2005 hölls "Alla tiders Melodifestival" för att fira Melodifestivalens 50-årsjubileum. Under galan tilldelades alla tidigare vinnare varsin Sångfågel. Förutom den vinnande artisten tilldelas även låtskrivarna bakom vinnarmelodin varsin Sångfångel.

I Melodifestivalen 2020 instiftades en Hall of Fame där olika akter valdes in av en jury. Från 2021 och framåt är tanken att 6 akter per år ska kunna väljas in i Hall of Fame samt att en person som redan valts in kan väljas in i fler kategorier. Vissa kriterier finns dock bland annat att det måste ha gått minst tio år från att händelsen ägt rum för att vederbörande ska kunna bli invald.

Övrigt

Inför Sveriges första gång som värdland, år 1975, anordnades på privat initiativ Alternativfestivalen utan Sveriges Televisions inblandning. Den alternativa festivalen sades vara helt fri från kommersiell musik. Eftersom Sveriges Television på den tiden hade monopol på TV-sändningar i Sverige och inte ville gynna sin konkurrent fick ingen se Alternativfestivalen i TV utan den var endast tillgänglig för närvarande publik. Dock finns det inspelat TV-material från själva evenemanget, vilket bland annat visades i TV-programmet Reflex år 2009. En inspelad version finns även uppladdad i Sveriges Televisions Öppet arkiv.

År 1994 anordnade TV3 en liknande tillställning som Alternativfestivalen hade haft 1975, med skillnaden att programmet liknade Melodifestivalen till stora delar. Vinnaren, Jenny Öhlund, vann ingen Eurovision-resa utan fick istället en resa till Malaysia. Programmet sändes från en konferensanläggning i Karlstad dagen efter den riktiga Melodifestivalen hade ägt rum.

Upplägg år för år

Nedan följer de format som tävlingen har haft sedan starten 1958. För att få mer fördjupad information om varje års tävling, exempelvis slutplaceringar för bidrag, rekommenderas att besöka det årets artikel.

Förklaringar:

• H/DF = antalet tävlande i heats/deltävlingar
• VV/TV/AC/SF = Förkortning för Semifinalen (som 2002 hette Vinnarnas val, 2003 Tittarnas val och mellan 2004 och 2021 Andra chansen).
• F = antalet tävlande i en final
• ~ = ungefär så många bidrag som skickades in till tävlingen det året (då det inte finns en exakt siffra).
• ? = Uppgift saknas
• Fetmarkerade år var de åren som Sverige sedan stod värd för Eurovision Song Contest.

1950-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1958	Internval, ingen nationell uttagning arrangerades.			1 (152)	-	-
1959	8 kvalheats & en final	Höst 1958 (SF), 29 januari (final)	Cirkus, Stockholm	14H, 8F (?)	?/? (H), Thore Ehrling/? (final)	Poströster avgjorde semifinalerna, Jurygrupper röstade fram vinnaren.

1960-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1960	8 kvalheats, en inför-final &, en final	Höst 1959 (SF), 2 februari (final)	Cirkus, Stockholm (finalen)	14H, 4F (~1 100)	Thore Ehrling/? (H), Jeanette von Heidenstam/ Göte Wilhelmson & Thore Ehrling (final)	Jurygrupper avgjorde både semi- finalerna och finalen. I finalen röstade fyra jurydistrikt fram vinnaren.
1961	Endast finalkväll (en omgång)	6 februari	Cirkus, Stockholm	5 (~550)	Jeanette von Heidenstam/ Göte Wilhelmson & William Lind	Fyra jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1962		13 februari		6 (utvalda kompositörer)	Bengt Feldreich/Egon Kjerrman & Göte Wilhelmson	Poströster bestämde vinnaren.
1963		16 februari		6 (utvalda kompositörer) + 6 (~810)	Sven Lindahl/ Göte Wilhelmson & William Lind	En expertjury på tolv män röstade fram vinnaren. Endast ettan, tvåan och trean redovisades.
1964	Ingen uttagning detta år
1965	Endast finalkväll (en omgång)	13 februari	Cirkus, Stockholm	6 (utvalda kompositörer)	Birgitta Sandstedt/William Lind, Mats Olsson & Hans Wahlgren	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1966		29 januari		4 (utvalda kompositörer) + 6 (~900)	Sven Lindahl/William Lind, Mats Olsson & Gert-Ove Andersson
1967		24 februari		10 (~1 180)	Maud Husberg/Mats Olsson
1968		9 mars		10 (~2 233)	Magnus Banck/Mats Olsson
1969		1 mars		10 (~2 402)	Pekka Langer/Claes Rosendahl, Marcus Öster- dahl, Bruno Glenmark, Lars Samuelson, Rune Öfwerman, Mats Olsson & Ivan Renliden

1970-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1970	Ingen uttagning detta år
1971	5 kvalheats & en final	23 januari–20 februari (SF), 27 februari (final)	TV-huset, Stockholm	15H, 5F (~1 164)	Lennart Hyland/Putte Wickman & Leif Asp (H), Claes Rosendahl (finalen)	Poströster avgjorde semifinalerna, Expertjury på fem personer röstade fram vinnaren.
1972	Endast finalkväll (en omgång)	12 februari	Cirkus, Stockholm	10 (~1 000)	Gunilla Marcus/Lars Samuelsson, Mats Olsson, Arthur Greenslade, Marcus Österdahl, Lars Bagge, Monica Dominique	Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.
1973		10 februari	Studio 1 (TV-huset), Stockholm	10 (utvalda kompositörer)	Alicia Lundberg/Lars Samuelsson, Monica Dominique, Bengt-Arne Wallin, Peter Totth, Mats Olsson	Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.
1974		9 februari		10 (utvalda kompositörer)	Johan Sandström/Lars Samuelson, Mats Olsson, Bruno Glenmark, Lars Bagge, Sven-Olof Walldoff	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1975		15 februari	Studio 1 (TV-huset), Göteborg	10 (utvalda kompositörer)	Karin Falck/Lars Samuelson, Sven-Olof Walldoff, Leif Strand, Bengt Palmers, Bruno Glenmark, Alain Leroux
1976	Ingen uttagning detta år
1977	Endast finalkväll (en omgång)	26 februari	Cirkus, Stockholm	10 (~1 103)	Ulf Elfving/Lars Samuelsson, Anders Berglund, Kenneth Staag, Anders Henriksson, Leif Carlquist, Lars Beijbom, Bruno Glenmark	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1978		11 februari		10 (60 utvalda kompositörer)	Ulf Elfving/Anders Berglund, Bengt Palmers, Rune Öfwerman, Wlodek Gulgowski, Anders Henriksson, Lars Samuelson
1979		17 februari		10 (425)	Ulf Elfving/Lars Samuelson, Anders Eljas, Anders Berglund, Bruno Glenmark, Bengt Palmers, Wlodek Gulgowski, Mats Olsson, Anders Henriksson

1980-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1980	Endast finalkväll (en omgång)	8 mars	Studio 1 (TV-huset), Stockholm	10 (~1 000- 3 000)	Bengt Bedrup/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1981		21 februari	Cirkus, Stockholm	5 (utvalda kompositörer)	Janne "Loffe" Carlsson/Anders Berglund
1982	Endast finalkväll (två omgångar)	27 februari	Lisebergshallen, Göteborg	10 (~120)	Fredrik Belfrage/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Bägge omröstningarna skedde öppet.
1983		26 februari	Palladium, Malmö	10 (~90)	Bibi Johns/Anders Ekdahl	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1984		25 februari	Lisebergshallen, Göteborg	10 (?)	Fredrik Belfrage/Curt-Eric Holmquist
1985		2 mars	TV-huset, Malmö	10 (?)	Eva Andersson
1986		22 mars	Cirkus, Stockholm	10 (?)	Lennart Swahn & Tommy Engstrand
1987		21 februari	Lisebergshallen, Göteborg	12 (~1 502)	Fredrik Belfrage/Curt-Eric Holmquist
1988		27 februari	Malmö stadsteater, Malmö	12 (?)	Bengt Grafström/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram sex finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1989	Endast finalkväll (en omgång)	11 mars	Globen, Stockholm	10 (?)	Yvonne Ryding-Bergquist & John Chrispinsson/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.

1990-talet

År	Upplägg	Datum	Finalstad & tävlingsarena	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
1990	Endast finalkväll (en omgång)	9 mars	Rondo, Göteborg	10 (?)	Carin Hjulström/Curt-Eric Holmquist	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1991	Endast finalkväll (två omgångar)	31 mars	Malmö musikteater, Malmö	10 (?)	Harald Treutiger/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1992		14 mars	Cirkus, Stockholm	10 (?)	Adde Malmberg & Claes Malmberg/Anders Berglund
1993		5 mars	Lisebergshallen, Göteborg	10 (1 530)	Triple & Touch (Lasse Kronér, Göran Rudbo & Ken Wennerholm)/Curt-Eric Holmquist	Sju jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister till en andra röstningsomgång. Därefter fick tittarna avgöra genom telefon- röstning i de sju distrikten.
1994		12 mars	TV-huset, Stockholm	10 (?)	Kattis Ahlström & Sven Melander/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1995		24 februari	Malmö musikteater, Malmö	5 (600) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pernilla Månsson/Anders Berglund
1996		22 mars	Victoriahallen, Stockholm	5 (1 475) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pontus Gårdinger & Siw Malmkvist/Anders Berglund
1997	Endast finalkväll (en omgång)	8 mars	Eriksbergshallen, Göteborg	6 (1 223) + 6 (inbjudna kompositörer)	Jan Jingryd/Curt-Eric Holmquist	Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1998	Endast finalkväll (två omgångar)	14 mars	Malmö musikteater, Malmö	5 (1 121) + 5 (inbjudna kompositörer)	Pernilla Månsson & Magnus Karlsson/Anders Berglund	Elva jurydistrikt röstade i första omgången fram fem finalister och röstade i den andra omgången fram en slutgiltig vinnare. Endast andra omröstningen skedde öppet.
1999	Endast finalkväll (en omgång)	27 februari	Victoriahallen, Stockholm	10 (1 315)	Anders Lundin & Vendela Kirsebom Thomessen/ Anders Berglund	De elva jurydistrikten delade halva makten med tittarna och gav därmed 473 poäng vardera till finalbidragen.

2000-talet

År	Upplägg	Datum	Städer & tävlingsarenor	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare/Dirigent	Röstningssystem
2000	Endast finalkväll (en omgång)	10 mars	Göteborgsoperan, Göteborg	10 (1 349)	Arja Saijonmaa, Björn Skifs, Carola, Elisabeth Andreassen, Lasse Berghagen, Lasse Holm, Lena Philipsson, Loa Falkman, Lotta Engberg & Tommy Körberg/Curt-Eric Holmquist	De elva jurydistrikten delade halva makten med tittarna och gav därmed 473 poäng vardera till finalbidragen.
2001		23 februari	Malmö musikteater, Malmö	10 (1 567)	Josefine Sundström & Henrik Olsson
2002	Fyra deltävlingar, En Andra chans & en final.	19 januari– 1 mars	Tipshallen, Växjö Himmelstalundshallen, Norrköping Nordichallen, Sundsvall Lugnet, Falun TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	32DF (1 830), 10F varav 2VV	Claes Åkeson & Kristin Kaspersen	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans17, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50% jury- och 50% tittarröster.
2003		15 februari– 15 mars	Tipshallen, Jönköping Scandinavium, Göteborg Arcushallen, Luleå Nordichallen, Sundsvall TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	32DF (2 620), 10F varav 2TV	Mark Levengood med Charlotte Nilsson & Lena Philipsson (DF1) Carola Häggkvist (DF2) Lill-Babs (DF3) Roger Pontare (DF4) Jonas Gardell (finalen) Marianne Rundström & Rickard Olsson (TV)17
2004		21 februari– 20 mars	Löfbergs Lila Arena, Karlstad Scandinavium, Göteborg Umeå Arena, Umeå Malmömässan, Malmö Hotel Rival, Stockholm Globen, Stockholm	28DF (3 232) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F varav 2AC	Charlotte Perrelli, Ola Lindholm & Peter Settman (SF & final) Elin "Grynet" Ek, Henrik Johnsson & Liza Marklund (AC)
2005		12 februari– 12 mars	Scandinavium, Göteborg Cloetta Center, Linköping Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Växjö Tipshall, Växjö Berns, Stockholm Globen, Stockholm	28DF (3 131) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F varav 2AC	Alexandra Pascalidou & Shan Atci (DF1) Henrik Schyffert & Erik Haag (DF2) Johanna Westman & Markoolio (DF3) Michael Leijnegard & Kayo (DF4) Annika Jankell (AC) Jill Johnson & Mark Levengood (finalen)
2006		18 februari– 18 mars	Ejendals Arena, Leksand Löfbergs Lila Arena, Karlstad Arena Rosenholm, Karlskrona Scandinavium, Göteborg TV-huset, Stockholm Globen, Stockholm	28DF (3 326) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F varav 2AC	Lena Philipsson (SF + final) Pekka Heino, kommentator (DF + final) Carin Hjulström & Henrik Johnsson (AC)
200720		3 februari– 10 mars	Kinnarps Arena, Jönköping Scandinavium, Göteborg Swedbank Arena, Örnsköldsvik Läkerol Arena, Gävle Rosvalla Eventcenter, Nyköping Globen, Stockholm	28DF (3 234) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F varav 2AC	Kristian Luuk
2008		9 februari– 16 mars	Scandinavium, Göteborg ABB Arena Syd, Västerås Cloetta Center, Linköping Telenor Arena, Karlskrona Arena Arctica, Kiruna Globen, Stockholm	28DF (3 489) + 4SF (inbjudna kompositörer), 10F varav 2AC	Kristian Luuk samt Björn Gustafsson & Nour El Refai
2009		7 februari– 14 mars	Scandinavium, Göteborg Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Ejendals Arena, Leksand Malmö Arena, Malmö Himmelstalundshallen, Norrköping Globen, Stockholm	28DF (3 440) + 4SF (inbjudna kompositörer), 11F varav 2AC + 1WC	Petra Mede	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans17, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50% jury- och 50% tittarröster. En internationell jury fick vara med och påverka en elfte finalist av de utslagna i SF och AC.

2010-talet

År	Upplägg	Datum	Städer & tävlingsarenor	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare	Röstningssystem
2010	Fyra deltävlingar, En Andra chans & en final.	6 februari– 13 mars	Fjällräven Center, Örnsköldsvik Göransson Arena, Sandviken Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Conventum Arena, Örebro Globen, Stockholm	27DF (2 614) + 5DF (inbjudna kompositörer) samt ett allmänt wildcard), 10F varav 2AC	Måns Zelmerlöw, Christine Meltzer & Dolph Lundgren Lotta Bouvin Sundberg (webbjokerfinalen)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes med hjälp av 50 procent juryröster och 50 procent tittarröster. Sex av elva jurygrupper bestod av tävlande ESC-länder.
2011		5 februari– 12 mars	Golden Hits, Stockholm (webbjokerfinalen) Coop Arena, Luleå Scandinavium, Göteborg Cloetta Center, Linköping Malmö Arena, Malmö Nordichallen, Sundsvall Globen, Stockholm	15DF (3 408) + 15DF (inbjudna kompositörer) samt 2DF (allmänna wildcards), 10F varav 2AC	Henrik von Zweigbergk (webbjokerfinalen) Marie Serneholt & Rickard Olsson (huvudprogramledare) Elsa Billgren (webbprogramledare)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Globen/Friends Arena medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan med hjälp av elva europeiska jurygrupper och procentuell telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2012		4 februari– 10 mars	Vida Arena, Växjö Scandinavium, Göteborg Tegera Arena, Leksand Malmö Arena, Malmö Rosvalla Eventcenter, Nyköping Globen, Stockholm	15DF (2 915) + 16DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (allmänt wildcard), 10F varav 2AC	Sarah Dawn Finer med Gina Dirawi (SF + finalen) & Helena Bergström (SF 1+4 & finalen) Övriga programledare: Nisse Edwall (webbprogramledare) Lotta Bromé (webbjokerfinalen)
2013		2 februari– 9 mars	Telenor Arena, Karlskrona Scandinavium, Göteborg Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Malmö Arena, Malmö Löfbergs Lila Arena, Karlstad Friends Arena, Stockholm	15DF (1 902) + 15DF (inbjudna kompositörer) samt 2DF (allmänna wildcards), 10F varav 2AC	Danny Saucedo & Gina Dirawi Josefine Sundström (webbprogramledare)
2014		1 februari- 8 mars	Malmö Arena, Malmö Cloetta Center, Linköping Scandinavium, Göteborg Fjällräven Center, Örnsköldsvik Sparbanken Lidköping Arena, Lidköping Friends Arena, Stockholm	15DF (2 067) + 15DF (inbjudna kompositörer) samt 2DF (allmänna wildcards), 10F, varav 2AC	Anders Jansson & Nour El Refai Clara Henry (webbprogramledare)
2015		7 februari- 14 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Östersund Arena, Östersund Conventum Arena, Örebro Helsingborg Arena, Helsingborg Friends Arena, Stockholm	13DF (1 733) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 2DF (allmänna wildcards), 12F varav 4AC	Sanna Nielsen & Robin Paulsson Filippa Bark (bisittare)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Friends Arena medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare fyra bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan med hjälp av elva europeiska jurygrupper och tittarröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2016		6 februari- 12 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Himmelstalundshallen, Norrköping Gavlerinken Arena, Gävle Halmstad Arena, Halmstad Friends Arena, Stockholm	14DF (2 450) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	Gina Dirawi med Petra Mede (DF1) Henrik Schyffert (DF3) Sarah Dawn Finer (DF4) Ola Salo & Peter Jöback (AC) William Spetz (finalen)
2017		4 februari- 11 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö VIDA Arena, Växjö Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå Saab Arena, Linköping Friends Arena, Stockholm	14DF (2 478) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	Clara Henry, David Lindgren & Hasse Andersson
2018		3 februari- 10 mars	Löfbergs Arena, Karlstad Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Fjällräven Center, Örnsköldsvik Kristianstad Arena, Kristianstad Friends Arena, Stockholm	14DF (2 324) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	David Lindgren Fab Freddie (bisittare)
2019		2 februari- 9 mars	Scandinavium, Göteborg Malmö Arena, Malmö Tegera Arena, Leksand Sparbanken Lidköping Arena, Lidköping Nyköpings Arenor, Rosvalla, Nyköping Friends Arena, Stockholm	14DF (2 295) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	Sarah Dawn Finer, Kodjo Akolor, Marika Carlsson, Eric Saade	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen i Friends Arena medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare fyra bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan å ena sidan av åtta europeiska jurygrupper och å andra sidan av tittarnas app- och telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.

2020-talet

År	Upplägg	Datum	Städer & tävlingsarenor	Antal tävlande bidrag (av totalt inkomna)	Programledare	Röstningssystem
2020	Fyra deltävlingar, En Andra chans & en final.	1 februari– 7 mars	Saab Arena, Linköping Scandinavium, Göteborg Coop Norrbotten Arena, Luleå Malmö Arena, Malmö Stiga Sports Arena, Eskilstuna Friends Arena, Stockholm	14DF (2 545) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	Lina Hedlund, Linnea Henriksson & David Sundin	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till finalen medan trean och fyran fick en Andra chans, där ytterligare fyra bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan å ena sidan av åtta europeiska jurygrupper och å andra sidan av app- och telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2021		6 februari– 13 mars	Annexet, Stockholm	14DF (2 747) + 13DF (inbjudna kompositörer) samt 1DF (joker), 12F varav 4AC	Christer Björkman med Lena Philipsson (DF1) Oscar Zia & Anis Don Demina (DF2) Jason Diakité (DF3) Per Andersson & Pernilla Wahlgren (DF4) Shirley Clamp (AC) Måns Zelmerlöw & Shima Niavarani (Final)
2022	Fyra deltävlingar, En Semifinal & en final.	5 februari– 12 mars	Globen, Stockholm Friends Arena, Stockholm	14DF (2 530) + 14DF (inbjudna kompositörer), 12F varav 4SF	Oscar Zia Farah Abadi (backstage)	Tittarna avgjorde deltävlingarna, där ettan och tvåan gick till final medan trean och fyran fick en ny chans genom Semifinalen, där ytterligare fyra bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan å ena sidan av åtta europeiska jurygrupper och å andra sidan av app- och telefonröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2023		4 februari– 11 mars	Scandinavium, Göteborg Saab Arena, Linköping Sparbanken Arena, Lidköping Malmö Arena, Malmö Hägglunds Arena, Örnsköldsvik Friends Arena, Stockholm	14DF (2 824) + 14DF (inbjudna kompositörer)	Farah Abadi & Jesper Rönndahl
2024	Fem deltävlingar, Ett finalkval & en final.	3 februari– 9 mars	Malmö Arena, Malmö Scandinavium, Göteborg Vida Arena, Växjö Stiga Sports Arena, Eskilstuna Löfbergs Lila Arena, Karlstad Friends Arena, Stockholm	15DF (2 624) + 15DF (inbjudna kompositörer)	Carina Berg	Tittarna avgjorde fem deltävlingar, där ettan och tvåan gick direkt till final medan trean och fyran fick en ny chans genom Finalkvalet, där ytterligare två bidrag gick till finalen. Finalen avgjordes sedan å ena sidan av internationella jurygrupper och å andra sidan av tittarröstning. Både tittarna och jurygrupperna hade 50 procent makt vardera att utse vinnaren.
2025		1 februari– 8 mars	Coop Norrbotten Arena, Luleå Scandinavium, Göteborg ABB Arena, Västerås Malmö Arena, Malmö Husqvarna Garden, Jönköping Strawberry Arena, Stockholm	15DF (2 794) + 15DF (inbjudna kompositörer)	Keyyo & Edvin Törnblom	Tittarna avgör fem deltävlingar, där ettan och tvåan går till final medan endast de tredjeplacerade bidragen ges möjlighet att på nytt tävla om de två sista finalplatserna genom Finalkvalet.

Statistik

Tävlan i Eurovision Song Contest

Sverige är ett av de länder som haft störst framgång i Eurovision Song Contest genom att ha vunnit tävlingen sju gånger (1974, 1984, 1991, 1999, 2012, 2015 och 2023), vilket är mest av alla länder, dock i ett delat rekord med Irland.

Alla gånger Sverige vunnit har man stått värdland året efter, vilket har skett tre gånger i Stockholm, två gånger i Malmö samt en gång i Göteborg. Utöver Sveriges vinster har landet blivit tvåa en gång (1966) och trea sex gånger (1983, 1985, 1995, 1996, 2011 och 2014). Förutom topplaceringarna har Sverige även blivit sist två gånger då man varit i final: 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och 1977. Genom åren har Sverige utöver topplaceringarna och de två sistaplaceringarna oftast hamnat antingen i högre toppen eller kring mitten av resultatet. Under 1990-talet införde EBU nya regler som sade att de länder som kom bland de sista alternativt som hade för dåligt poängsnitt inte skulle få delta året därpå, men tack vare bra placeringar slapp Sverige att behöva stå över tävlan. Under 2000-talets första decenniums senare hälft fick Sverige i allmänhet sämre placeringar än tidigare år, då man mellan åren 2005-2009, undantaget 2006, hamnade i den nedre halvan av finalfältet, och år 2010 blev första gången som Sverige inte röstades vidare från en semifinal till finalen.

Sverige blev ett av fem länder som år 1997 använde telefonröstning som tävlingsresultat i en Eurovision. Först år 1999 infördes telefonröstning i den svenska uttagningen på regelbundet, trots att det hade redan använts tidigare år 1993.

Artister som deltagit flest gånger i Melodifestivalen

Ann-Louise Hanson är den artist som deltagit flest gånger i Melodifestivalen.

Tabellen nedan anvisar de personer och musikgrupper som har deltagit fem gånger eller fler i festivalen sedan starten 1958. De år som står i fetstil markerar år som en artist vann Melodifestivalen.

Antal år	Artist	År som deltagande som soloartist	År som deltagande i duett/grupp
12	Ann-Louise Hanson	19631, 1966, 19671, 1969, 1982, 2019	1973, 1974, 1975, 1983, 2002, 2004
10	Andreas Lundstedt	1996, 1997, 2007, 2012, 2025	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
	Kikki Danielsson	1983, 1985, 1992, 2006, 2018	1978, 1980, 1981, 1982, 2002
8	Jessica Andersson	2006, 2007, 2010, 2015, 2018, 2021	2003, 2004
	Linda Bengtzing	2005, 2006, 2008, 2011, 2014, 2016, 2020, 2022	-
	Magnus Carlsson	2006, 2007, 2015	2000, 2001, 2002, 2003, 2005
	Nanne Grönvall	1998, 2003, 2005, 2007, 2020	1986, 1987, 1996
7	Andreas Johnson	2006, 2007, 2010, 2012, 2015, 2019	2008
	Arvingarna	-	1993, 1995, 1999, 2002, 2019, 2021, 2025
	Lotta Engberg	1987, 1990, 1996	1984, 1988, 2002, 2012
	Sanna Nielsen	2001, 2003, 2007, 2008, 2011, 2014	2005
	Shirley Clamp	2003, 2004, 2005, 2009, 2014, 2022	2011
	Östen Warnerbring	19592, 19602, 19622, 19672, 1972, 1974	1968
6	Anders Glenmark	1981	1973, 1974, 1975, 1984, 1989
	Elisabeth Andreassen	1984, 1990, 2011	1981, 1982, 2002
	Lina Hedlund	2003, 2019	2002, 2009, 2010, 2014
	Svante Thuresson	19663, 1967, 19683, 1969, 1977	19663, 19683, 2007
	Therese "Tess" Merkel	2021	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
5	Alcazar	-	2003, 2005, 2009, 2010, 2014
	Alexander Bard	-	2005, 2006, 2008, 2009, 2013
	Carola Häggkvist	1983, 1990, 1991, 2006	2008
	Charlotte Perrelli	1999, 2008, 2012, 2017, 2021	-
	Danny Saucedo	2011, 2012, 2021, 2024	2009
	Gladys del Pilar	1994, 2004	2002, 2003, 2012
	Jan Johansen	1995, 2001, 2002, 2020	2003
	Karin Glenmark	1983	1973, 1974, 1975, 1984
	Lisa Ajax	2016, 2017, 2019, 2024	2022
	Mariette	2015, 2017, 2018, 2020, 2023	-
	Martin Rolinski	2013	2005, 2006, 2008, 2009
	Nick Borgen	1993, 1994, 1995, 1997	1996
	Pernilla Wahlgren	1985, 1991, 2010	2003, 2013
	Roger Pontare	1999, 2000, 2006, 2017	1994
	Sylvia Vrethammar	1971, 1972, 2002, 2013	1974
	Tomas Ledin	1972, 1977, 1978, 1979, 1980	-

¹ Ann-Louise Hanson deltog med två bidrag åren 1963 respektive 1967. Totalt har hon tävlat med 14 bidrag och deltagit i 12 melodifestivaler.
² Östen Warnebring deltog med två bidrag åren 1959, 1960, 1962 och 1967. Totalt tävlade han med 11 bidrag och deltog i sju melodifestivaler.
³ Svante Thuresson deltog med två bidrag åren 1966 och 1968. Totalt tävlade han med åtta bidrag och deltog i sex melodifestivaler.

Artister med störst framgång

Sedan 1958 har sammanlagt 13 personer vunnit tävlingen mer än en gång. Carola Häggkvist och Marie Bergman är de enda två som hittills vunnit tävlingen tre gånger vardera. Häggkvist vann tävlingen solo åren 1983, 1991 och 2006, medan Bergman vann tävlingen två gånger som del av gruppen Family Four 1971–1972 och en gång med Roger Pontare 1994. Följande personer har vunnit tävlingen två gånger vardera:

• Berndt Öst, Agnetha Munther & Pierre Isacsson (som Family Four) år 1971 & 1972.
• Björn Skifs år 1978 & 1981.
• Charlotte Perrelli år 1999 & 2008.
• Inger Berggren år 1960 & 1962.
• Kikki Danielsson år 1982 (med gruppen Chips) & 1985.
• Loreen år 2012 & 2023.
• Roger Pontare år 1994 (med Marie Bergman) & 2000.
• Siw Malmkvist år 1959 & 1961.
• Tommy Körberg år 1969 & 1988.
• Östen Warnerbring år 1960 & 1967.

Vinnare som har återkommit året därpå

Genom Melodifestivalhistorien har det vid ett antal tillfällen förekommit att vinnaren från året innan har ställt upp i startfältet året därpå. De som hittills har gjort detta har varit:

Artist	Vinnarår	Nästföljande	Vann igen
Lily Berglund	1962	1963	Nej
Östen Warnerbring	1967	1968	Nej
Family Four	1971	1972	Ja
Ted Gärdestad	1979	1980	Nej
Kikki Danielsson	1982	1983	Nej
Lotta Engberg	1987	1988	Nej
Christer Björkman	1992	1993	Nej
Friends	2001	2002	Nej
Afro-Dite	2002	2003	Nej
Fame	2003	2004	Nej
The Mamas	2020	2021	Nej

Vinnarnas finalstartnummer

Nedan är en översikt av vilka startnummer som vinnarlåtarna har haft i Melodifestivalens finaler, räknat sedan 1959 (dock inte 1964, 1970 och 1976 då inga svenska uttagningar anordnades). Låtarna omnämns här i vilket årtal de vann Melodifestivalen. Fetmarkerade årtal indikerar att vinnarlåten tävlade som sista bidrag i sitt års finalstartfält.

Startnummer
Årtal	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
	1980, 1985, 1999, 2002, 2003, 2005, 2008	Ingen	1960, 1968, 1992, 2020	1961, 1969, 1972, 1981, 1986, 1995, 1996, 2017	1971, 1974, 1975, 1984	1962, 1963, 1965, 1966, 1989, 1994, 2000, 2004, 2012, 2015	2006, 2021, 2024	1959, 1991, 2001, 2014	1973, 1979, 1990, 2010, 2013	1967, 1977, 1978, 1982, 1983, 1993, 1998, 2007, 2011, 2016, 2019, 2022, 2023	1988, 2009, 2018	1987, 1997
Antal	7	0	4	8	4	10	3	4	5	13	3	2

Programledare har som lett festivalen mer än ett år

Antal program	Programledare	Antal år	År
17	Gina Dirawi	3	2012, 2013, 2016
13	Sarah Dawn Finer		2012, 2016, 2019
12	Farah Abadi	2	2022, 2023
	David Lindgren		2017, 2018
	Nour El Refai		2008, 2014
	Kristian Luuk		2007, 2008
9	Thore Ehrling		1959, 1960
8	Lena Philipsson	4	2000, 2003, 2006, 2021
7	Oscar Zia	2	2021, 2022
	Måns Zelmerlöw		2010, 2021
	Petra Mede		2009, 2016
	Rickard Olsson		2003, 2011
6	Mark Levengood		2003, 2005
	Charlotte Perrelli		2003, 2004
3	Fredrik Belfrage	3	1982, 1984, 1987
	Ulf Elfving		1977, 1978, 1979
2	Henrik Schyffert	2	2005, 2016
	Carin Hjulström		1990, 2006
	Carola Häggkvist		2000, 2003
	Pernilla Månsson		1995, 1998
	Jeanette von Heidenstam		1960, 1961

Melodifestivalstäder

Orterna nedan har stått som värd för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.

Deltävlingar

Följande orter har stått värd för minst en deltävling, sedan detta upplägg tillkom år 2002.

Antal	Ort	Plats	År
21	Göteborg	Scandinavium	2003–2020, 2023–2025
16	Malmö	Malmömässan	2004
		Malmö Arena	2009–2020, 2023–2025
8	Stockholm	Annexet	2021 (deltävling 1–4)A
		Globen	2022 (deltävling 1–3)A
		Friends Arena	2022 (deltävling 4)A
6	Linköping	Saab Arena	2005, 2008, 2011, 2014, 2020, 2023
5	Växjö	Växjö Tipshall	2002, 2005
		Vida Arena	2012, 2017, 2024
4	Karlstad	Löfbergs Arena	2004, 2006, 2018, 2024
	Leksand	Tegera Arena	2006, 2009, 2012, 2019
	Luleå	Arcushallen	2003
		Coop Norrbotten Arena	2011, 2020, 2025
	Skellefteå	Skellefteå Kraft Arena	2005, 2009, 2013, 2017
	Örnsköldsvik	Hägglunds Arena	2007, 2010, 2014, 2018
3	Karlskrona	NKT Arena Karlskrona	2006, 2008, 2013
	Jönköping	Elmiahallen	2003
		Husqvarna Garden	2007, 2025
2	Gävle	Gavlerinken Arena	2007, 2016
	Eskilstuna	Stiga Sports Arena	2020, 2024
	Lidköping	Sparbanken Lidköping Arena	2019, 2023
	Norrköping	Himmelstalundshallen	2002, 2016
	Sundsvall	Nordichallen	2002, 2003
	Västerås	ABB Arena	2008, 2025
1	Falun	Lugnet	2002
	Sandviken	Göransson Arena	2010
	Umeå	Umeå Arena	2004
	Örebro	Conventum Arena	2015
	Östersund	Östersund Arena	2015

^A På grund av coronapandemin hölls samtliga deltävlingar 2021 och 2022 i Stockholm istället för att vara allokerade på andra orter i Sverige.

Uppsamlingsheatet/Semifinalen

Följande orter har stått värd för det uppsamlingsheat eller semifinal som sänds veckan innan finalen äger rum.

Åren 2002 till 2006 sändes uppsamlingsheatet från en studio eller annan plats i Stockholm dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum, medan det mellan åren 2007 och 2023 sändes som en egen sändning veckan före finalen. Sedan 2024 sänds programmet bara som en förlängd del av den sista deltävlingen.

Antal	Stad	Plats	År
7	Stockholm	Annexet	2021A
		Berns	2005
		Friends Arena	2022A
		Hotel Rival	2004
		TV-huset	2002, 2003, 2006
3	Nyköping	Nyköpings Arenor	2007, 2012, 2019
2	Karlstad	Löfbergs Arena	2013, 2024B
1	Eskilstuna	Stiga Sports Arena	2020
	Halmstad	Halmstad Arena	2016
	Helsingborg	Helsingborg Arena	2015
	Jönköping	Husqvarna Garden	2025B
	Kiruna	Arena Arctica	2008
	Kristianstad	Kristianstad Arena	2018
	Lidköping	Sparbanken Lidköping Arena	2014
	Linköping	Saab Arena	2017
	Norrköping	Himmelstalundshallen	2009
	Sundsvall	Nordichallen	2011
	Örebro	Conventum Arena	2010
	Örnsköldsvik	Hägglunds Arena	2023

^A På grund av coronapandemin sändes uppsamlingsheatet 2021 respektive semifinalen 2022 från Stockholm istället för att vara allokerad till annan ort i Sverige.

^B Från och med Melodifestivalen 2024 sänds uppsamlingsheatet som en förlängd del efter den sista deltävlingen och äger rum i samma arena som deltävlingen.

Finaler och Eurovision Song Contest

Följande städer har stått som värd för finalerna och Sveriges värdtillfällen i Eurovision Song Contest:

Antal	Stad	Plats	År
52	Stockholm	Cirkus	1959–1963, 1965–1969, 1972, 1977–1979, 1981, 1986, 1992
		Stockholmsmässan	1975A, 1996, 1999
		TV-huset	1971, 1973–1974, 1980, 1994
		Globen	1989, 2002–2012, 2000,A 2016A
		Strawberry ArenaB	2013–2020, 2022–2025
		Annexet	2021C
9	Göteborg	Lisebergshallen	1982, 1984, 1987, 1993
		TV-huset	1975
		Rondo	1990
		Eriksbergshallen	1997
		Göteborgsoperan	2000
		Scandinavium	1985A
	Malmö	Malmö Arena	2013A
		Malmö Musikteater	1988, 1991, 1995, 1998, 2001
		Palladium	1983
		TV-huset	1985
		Malmö Isstadion	1992A

^A Arenan har stått som värdarena det år Sverige har stått värd för ett Eurovision Song Contest.

^B Strawberry Arena ligger i Solna kommun men räknas till Stockholm som finalstad.

^C På grund av coronapandemin avgjordes finalen 2021 i Annexet (utan arenapublik).

Några händelser kring Melodifestivalen

• 1958 är det hittills enda året som Sverige gjort ett internval av både artist och låt till Eurovision Song Contest.
• År 1965 samt i finalen år 1971 framfördes samtliga tävlingsbidrag av en och samma artist: 1965 av Ingvar Wixell och 1971 av Family Four. Den sistnämnda hade dock tävlat i kvalprogram mot Tommy Körberg och Sylvia Vrethammar och vunnit alla program varför bara Family Fours melodier framfördes i finalen.
• Family Four är även den enda musikgrupp som vunnit Melodifestivalen två år i rad. Ingen soloartist har lyckats vinna två eller flera år i rad.
• Ulf Elving är den ende som varit programledare tre år i rad, vilket är flest av alla som varit programledare sedan 1959. Thore Ehrling, Charlotte Perrelli, Kristian Luuk, Gina Dirawi, David Lindgren och Farah Abadi har lett en Melodifestival två år i rad.
• Nick Borgen är den artist som lyckats medverka flest år i rad, totalt fem gånger (1993–1997). Även om ingen annan artist lyckats komma i kapp det har det förekommit flera artister och grupper som har tävlat tre eller fyra år i rad. Noterbart är att sångaren Magnus Carlsson var nära att komma ikapp Borgen efter att han hade deltagit fyra gånger i rad (2000–2003) men missade tävlingen 2004.
• Alla Melodifestivalfinaler har haft artister av olika kön, med undantag för finalen 1965 som bara hade en tävlande artist. Dessutom blev finalen 2013 unik i och med att tittarna bara röstade vidare en kvinnlig artist (Louise Hoffsten) till den finalen.
• Genom historien har Sveriges Television använt sig av urvalsmetoden att bjuda in låtskrivare till tävlingen för att antingen ta fram alla eller ett urval av tävlingsbidrag till startfältet. Ett sådant exempel var mellan åren 2004 och 2010 då SVT tillsatte fyra jokrar per år som komplement, bidrag som gjordes av inbjudna låtskrivare och artister. Sedan 2011 står SVT för en halva av startfältet som väljs ut vars bidrag kan komma från specialinbjudningar.
• Åren 1969 och 1978 blev det skiljeomröstning i finalen sedan två bidrag hamnat på delad förstaplats. Då fick varje jury rösta igen men bara på den ena av de två melodierna. Sedan tittarröstningen infördes 1999 är det oftast tittarnas röster som avgör en eventuell skiljeomröstning, vilket för övrigt gäller alla placeringar i startfälten. Några sådana tillfällen har dock inte inträffat även om det i vissa finaler har blivit väldigt jämna slutresultat, exempelvis i finalen 2014 då det skilde två poäng mellan vinnaren och tvåan och åren 1987 och 2020 då det i bägge finalerna skilde en enda poäng mellan vinnaren och tvåan.
• Fram till 1982 arrangerades alltid Melodifestivalen i Stockholm, dock med undantag för 1975 års uttagning (som hölls i Göteborg). Därefter, åtminstone fram till Melodifestivalen 2001, valde Sveriges Television att rotera ansvaret för uttagningen mellan sina respektive nöjesredaktioner i Stockholm, Göteborg och Malmö. I händelse av en svensk seger sköttes arrangemangen för följande års Eurovision Song Contest av den redaktion som stod värd för det vinnande årets Melodifestival. Sedan 2002 är det däremot Stockholm där den huvudsakliga redaktionen befinner sig om än att tävlingen sedan dess årligen har åkt ut på turné runt om i Sverige, dock med undantag för uttagningarna åren 2021 och 2022 som fick sändas från Stockholm med anledning av den då pågående coronaviruspandemin.
• Under många år på 1980-talet skulle tävlingsbidrag skickas via musikförlag innan de nådde Sveriges Televisions urvalsjury. Åren 1999 till 2010 samarbetade Sveriges Television med Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) för att tillsammans lyssna igenom alla de bidrag som skickas in och refusera innan dessa skulle in till urvalsjuryn. Från 2011 sköter Televisionen detta arbete själva.
• Enligt Sveriges Television skickades 3 832 bidrag in till Melodifestivalen 2011, vilket sägs vara den högsta bidragssumman någonsin, räknat sedan 1995. Före 1995 saknas officiella siffror gällande hur många låtar som skickades in.
• Sedan Melodifestivalen utökades till att omfatta deltävlingar har den slutgiltiga vinnaren kommit fyra gånger från den första deltävlingen (2012, 2018, 2020 och 2022), fyra gånger från den andra deltävlingen (2002, 2003, 2007 och 2014), fyra gånger från den tredje deltävlingen (2005, 2011, 2017 & 2021) och tio gånger från den fjärde deltävlingen (2004, 2006, 2008, 2009, 2010, 2013, 2015, 2016, 2019 och 2023). 11 gånger har vinnaren dessutom haft sista startnumret ut i sin deltävling och en gång har vinnaren gått via uppsamlingsheatet (som då hette Andra chansen).
• Inget bidrag som har haft startnummer 2 i någon Melodifestivalfinal har någonsin vunnit tävlingen, även om bidraget Hej Clown med Jan Malmsjö i 1969 års uttagning var nära att vinna då bidraget först blev delad etta med låten Judy min vän som framfördes av Tommy Körberg. Det ledde till att det blev en andra röstningsomgång där Tommy Körbergs låt vann. Sedan deltävlingar infördes (2002–) är det bara sex bidrag som har haft startnummer två i sin deltävling som har lyckats kvalificera sig direkt till final.

Kritik mot festivalen

Sedan Melodifestivalens start i slutet av 1950-talet har det årligen riktats kritik mot tävlingen, oftast från kvällspress som Aftonbladet eller Expressen men även från personer som arbetar inom musikbranschen som låtskrivare och skivbolagsdirektörer. Kritiken har bland annat handlat om allt från bidragens kvalité, vänskapskorruption mellan låtskrivare, skivbolag och uttagningsfolk till hanteringen av bidragen, urvalsprocessen och startordningen. Även allmän kritik mot programmet och dess innehåll samt hur det vinnande svenska bidraget har placerat sig i Eurovision Song Contest har förekommit.

Sveriges Television har vid tillfällen bemött kritiken, exempelvis i TV-programmet Uppdrag granskning år 2012. Ett annat exempel var studentprojektet Festivalinspektionen vid Södertörns Högskola där några studenter gjorde en intervjuserie med personer inom och utanför Melodifestivalens bubbla. Projektet pågick åren 2010 och 2011.

Urvalsprocessen

En kritik som varit återkommande har handlat om urvalsprocesserna, däribland att ett mindre antal låtskrivare "alltid" återkommer i tävlingen år efter år på upphovssidan. Sveriges Television har bemött påståendet med att det finns personer som har låtskrivandet som yrke och som därmed skriver och skickar in mycket material. De har även kunnat påvisa att en majoritet av låtskrivarna som får med tävlingsbidrag brukar vara låtskrivare som aldrig tidigare har varit med i festivalen. Skivbolagen får besök av personer i Melodifestivalens ledning, exempelvis av den tidigare producenten Christer Björkman, som ger förslag på låtar som skivbolagen borde skicka in det året och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna. Vissa får veta att de är "intressanta för tävlingen som namn" och "om var intresserade så var SVT "öppna för den diskussionen".

2011 stängdes möjligheten för debutanter att delta på lika villkor som tidigare utgivna låtskrivare. De låtskrivare som inte var utgivna sedan tidigare och inte representerades av ett förlag hänvisades till att konkurrera om en plats i tävlingen genom att först delta i momentet "Webbjokern". Många missförstod regeländringen och skickade in till den ordinarie tävlingen ändå, och Björkman gjorde då en förgallring av låtarna genom att, som de närmast föregående åren, lyssna igenom allt. Han sade "Det är fruktansvärt. Det gränsar till tortyr, för det är verkligen mycket som är uselt."

Det har även förekommit kritik att programmets tävlingsproducent har getts en för stor makt att avgöra stora delar av programmens innehåll. Några som framfört denna kritik är deltagare som suttit med i urvalsjuryn, som i intervjuer har påstått att tävlingsproducenten vid tillfällen bad juryn att lyssna om på låtar som de hade röstat bort, och de menar att den rollen på så sätt påverkar urvalsprocessen. Projektledaren Thomas Hall sade 2011 att "Det är egentligen inget konstigt att det finns en person i ett musikprojekt på SVT som har det yttersta producentansvaret att välja musiken." och jämförde med programmet Allsång på Skansen som inte innehåller ett tävlingsmoment. Varken Björkman eller Hall besvarade då kritiken om tävlingsproducentens påverkan på juryn tidigare år, men hänvisade istället till att genom ett nytt system 2011 behövdes inte det eftersom SVT efter en regeländring nu själva utsåg hälften av bidragen. När urvalet är klart återstår frågan "Hur får man svenska folket att välja 'rätt' låt?", en fråga som SVT har ägnat mycket tankeverksamhet under flera år enligt Björkman.

Tävlingsjokrar

Under början av 2010-talet införde Sveriges Television två jokrar i Melodifestivalen. Den första jokern, som infördes år 2010, kallades för Webbjokern och senare Allmänhetens tävling, vilken var en uttagning för personer som inte arbetade kommersiellt med låtskrivandet. Under webbjokerns första tre år i Melodifestivalen fick icke-etablerade låtskrivare chansen att skicka in tävlingsbidrag där sedan ett antal av låtarna valdes ut till en publikomröstning. Det eller de vinnande bidraget/bidragen fick sedan tävla i Melodifestivalen det kommande året. Efter kritik infördes nya regler år 2012, och inför 2013 års tävling justerades reglerna ytterligare till att låta urvalsjuryn och inte publiken bestämma en vinnare per år. Vid antagningen till Melodifestivalen 2016 slopades Webbjokerns automatiska plats i tävlingen även om låtskrivare fortsatt kunde skicka in låtar till uttagningen och från 2019 är momentet helt nedlagt då alla låtskrivare, professionell som nybörjare, skickar in bidrag via en och samma antagning.

Mellan åren 2013 och 2021 tillkom även ytterligare en joker i sammanhanget från Sveriges Radios årliga musiktävling P4 Nästa. Under dessa år hade Sveriges Television och Sveriges Radio ett samarbete som gick ut på att de delade ut en artistplats i den kommande upplagan av Melodifestivalen till någon av de artister som tävlade i riksfinalen i P4 Nästa. På grund av att artistens tävlingsbidrag i P4 Nästa hade framförts före den 1 september året före uttagningen kunde bidraget inte tävla i den kommande Melodifestivalen. Artisten gavs istället möjlighet att producera en ny låt till sin Melodifestivalmedverkan. Efter Melodifestivalen 2021 är erbjudandet pausat på obestämd framtid.

Ingen artist som har valts in som joker i tävlingen via Webbjokern eller P4 Nästa under de år momenten användes i programmet lyckades kvalificera sig vidare från de deltävlingar de medverkade i.

Startordningen

Danny Saucedo har deltagit som soloartist fyra gånger. Han har startat sist i sin deltävling varje gång, och varje gång direktkvalificerat sig till final.

Eric Saade har deltagit som soloartist fyra gånger. Han har startat sist i sin deltävling tre gånger, och har startat först en gång, och varje gång direktkvalificerat sig till final.

Loreen har deltagit som soloartist fyra gånger, och har startat sist i sin deltävling de tre senaste gångerna. Hon debuterade i Melodifestivalen 2011 med "My Heart is Refusing Me" som tilldelades startnummer två och nådde då kvalet men kom inte till final. 2012 vann låten tävlingen Tredje chansen och blev utsedd till årets låt vid QX Gaygalan 2012. Efter framgångarna med "Euphoria" återutgavs låten som singel och kom då in på hitlistor i andra Europeiska länder.

Sedan 2002 har startordningen avgjorts av tävlingsredaktionen under ledningen av tävlingsproducenten (2002–2016: Christer Björkman, 2017–2022: Björkman och Karin Gunnarsson, sedan 2022: Gunnarsson). Christer Björkman uttalade under sin producenttid både att startordningen inte spelar någon roll och att den är "oerhört viktig". Startordningens påverkan på resultaten i tävlingen har lyfts och SVT:s inflytande när de bestämmer den har ifrågasatts, och skribenter har efterfrågat transparens kring metoden som appliceras. Det har framförts krav på att den borde vara lottad. Christer Björkman sade 2012 att när han skapade startordningen ordnade han bidragen så att varje bidrag skulle sticka ut i förhållande till de bidrag som omgav det.

SVT skrev 2022 att "I den historiska statistiken har det avslutande startnumret bäst resultat, medan medelplaceringen stiger i takt med att startnumren sjunker, med undantag för startnummer ett, som har en snittplacering närmare det sammanlagda medelvärdet." och uppgav att en anledning kan vara att "tittare som väljer att rösta efter att samtliga bidrag framförts har större benägenhet att minnas de bidrag som framförts senast."

1959–2024 har 63 vinnare utsetts i Melodifestivalen. 7 vinnare (11 %) har haft det första startnumret i finalen, 16 vinnare (25 %) har haft det sista startnumret, ingen vinnare har haft startnummer två. Just startnummer två i Melodifestivalen har beskrivits som ogynnsamt, och att starta sist har beskrivits som ultimat eller bäst.

Tidningen QX gjorde 2013 en sammanställning av utfallen för bidragen i deltävlingarna 2002–2012. Den visade bland annat att startnummer två gått direkt till final minst antal gånger (och haft överlägset flest sistaplatser), samt att sista startnummer gått direkt till final flest gånger.

Sedan deltävlingar blev ett återkommande moment 2002 har det 2002–2024 hållits 93 deltävlingar. Möjliga utfall i deltävlingarna för varje bidrag är något av:

• direktkvalificerad till final, eller
• kvalificerad till kvalomgång, eller
• utslagen

Utfallen för bidragen i endast deltävlingarna med startposition första, andra, och sist, fördelas enligt följande:

Utfall i deltävlingar 2002–2024
Startnummer	Final	Kval	Utslagen
Första	31	32	30
Andra	5	11	77
Sista	60	22	11

^{Efter deltävlingarna kan kan låtar ha kommit till final på annat sätt, även utslagna låtar. Tabellen redovisar endast resultatet vid deltävlingens slut.}

Av de låtar som 2002–2024 har startat sist i en deltävling har 65 % direktkvalificerat sig till final, och av de låtar som har startat som nummer två har 83 % slagits ut ur tävlingen (se tabell). Motsvarande siffror för åren 2002–2012 är 55 % respektive 80 %.

Även i Eurovision Song Contest är det mer gynnsamt ju senare startnummer deltagaren har.

Vänskapskorruption

Det finns en regelklausul som säger att det skivbolag som får med flest låtar i tävlingen också har rätten att ge ut den officiella samlingsskivan som produceras i samband med varje års tävling. De två skivbolagen Lionheart International och Mariann Grammofon stred länge om rätten men beslöt sig för att starta det gemensamma bolaget M&L Records, ett bolag som bygger hela sin verksamhet på Melodifestivalen, för att gemensamt få ge ut skivan. Skivan är ett av de mest säljande albumen i Sverige och mellan åren 2002 och 2010 inbringade den försäljningen drygt 30 miljoner kronor, vilket också har väckt stark kritik och har bland annat beskrivits som en kartellverksamhet. Enligt Sveriges Television gör de två skivbolagen på det här sättet eftersom de är mest intresserade av tävlingen.^{[källa behövs]} Sveriges Television har gett exempel på att när tävlingen förändrades år 2002 med deltävlingar, Andra chansen och final var både Lionheart och Mariann Grammofon de enda på marknaden som var intresserade att deltaga. Dessutom finns det många deltagare varje år som inte har något skivbolag, varför dessa två är intresserade av att signa nya artister och därmed får med fler bidrag att kunna ge ut.

Dåvarande tävlingsproducenten Christer Björkman fick även i början av sin producenttid i tävlingen kritik för att han både var artistansvarig för programmet samtidigt som han var signad vid ett av skivbolagen som fick med flest bidrag i tävlingen. Inför 2011 års tävling valde Björkman att inte längre vara signad vid detta eller något annat skivbolag. Efter Melodifestivalen 2021 slutade Christer Björkman som producent för tävlingen, något som utannonserades under Melodifestivalen 2017.

Artister är ofta tacksamma för att ha fått delta, och berättar hur mycket den kan betyda för deras karriär, och vissa artister har ingen karriär utanför Melodifestivalen.

Johanna Hagström skrev 2011 att "Det var först när jag själv fick ett ackrediteringskort till Melodifestivalen runt halsen och släpptes in i bubblan, som jag insåg hur tajt och världsfrånvänd schlagerfamiljen är." Hon beskrev frustration och desperation hos artister och låtskrivare som upplevde sig som utestängda från tävlingen.

Ratade låtar som senare har representerat andra länder

Under många år har det skickats in tävlingsbidrag till Sveriges uttagning som av olika skäl inte har kommit med i Melodifestivalen. Låtskrivarna bakom dessa bidrag har istället valt att skicka samma låtar till andra länders uttagningar där bidragen har kommit med och sedan vunnit och har fått representera det landet istället för Sverige i Eurovision Song Contest. Tabellen nedan visar några av de låtar som gått den vägen sedan 2004.

År	Tävlande land, artist & bidrag		Text &/ musik	Landets placering i ESC	Sveriges placering
2004	Norge	Knut Anders Sørum "High"	Thomas Thörnholm, Lars Andersson, Dan Attlerud	24:a (final)	6:a (final)
2008	Lettland	Pirates of the Sea "Wolves of the Sea"	Jonas Liberg, Johan Sahlen, Claes Andreasson, Torbjörn Wassenius	12:a (final)	18:e (final)
2010	Danmark	Chanée & N'evergreen "In a Moment Like This"	Thomas G:son, Henrik Sethsson, Erik Bernholm	4:a (final)	Ej i final
2012	Irland	Jedward "Waterline"	Nick Jarl, Sharon Vaughn	19:e (final)	1:a (final)
2016	Azerbajdzjan	Səmra Rəhimli "Miracle"	Amir Aly, Jakke Erixson, Henrik Wikström	17:e (final)	5:a (final, värdland)
2018	Danmark	Rasmussen "Higher Ground"	Niclas Arn, Karl Eurén	9:a (final)	7:a (final)
2021	Malta	Destiny "Je Me Casse"	Malin Christin, Nicklas Eklund, Amanuel Dermont	7:a (final)	14:e (final)
2022	Malta	Emma Muscat "I Am What I Am"	Dino Medanhodzic, Stine Kinck, Julie Aagaard	16:e (semifinal)	4:a (final)

Förinspelad sång på instrumentalskivorna

År 2009 ändrade Sveriges Television reglerna för Melodifestivalen genom att bland annat tillåta förinspelad körsång. Tidigare hade detta varit förbjudet även om SVT år 2001 hade justerat reglerna till att alla bidrag skulle ha förinspelad musik men att all huvud- och körsång skulle genomföras utan förinspelning. År 2011 började rykten gå om att vissa bidrag, såsom Danny Saucedos "In the Club" och Sara Lumholdts "Enemy", hade förstärkt körpaketet med huvudsång. Detta för att huvudsångarna inte skulle behöva ta i för mycket på scenen och därmed undvika att sjunga sin huvudsång nästan helt och hållet. Efter Lumholdts framträdande släpptes ett klipp på internet där man hörde att hon hade använt inspelad sång under framförandet i direktsändningen. Sveriges Televisions åtgärd var att bland annat se över hur Saucedo framförde sin låt i finalen eftersom det bidraget tog sig till final.

Röstningsrobot

Inför Andra chansen i Melodifestivalen 2014 rapporterade P4 Sjuhärad att ett bidrag som tävlat i Melodifestivalen någon gång de senaste åren hade fått röster som genererats via ett datorprogram. Enligt kanalen hade låtskrivarna till bidraget betalat en person att använda sig av detta datorprogram som genererade cirka 2 500 röster. Mannen som hade tillgång till dataprogrammet filmade när hans dator, som han hade utrustat med ett telefonväxelprogram, ringde och röstade. Att låta en dator automatrösta var vid det tillfället inte emot Melodifestivalens tävlingsregler i och med att det inte fanns någon så kallad röstningsbegränsning, vilket kan jämföras med Eurovision Song Contest där begränsningen är 20 röster per telefon. Mannen som hade satt ihop programmet sade i det inslag P4 Sjuhärad gjorde att han ville visa att det är möjligt att programmera en dator som gör att man kan automatrösta många gånger. Han hävdade att det är en vanlig metod och att skivbolagen använder callcenter för att rösta så många gånger som möjligt, men också att hans dator var enkel och kunde generera ett par hundra samtal i minuten.

Dagen efter avslöjandet höll Sveriges Television en presskonferens där tävlingsledningen meddelade att de hade gjort en regeljustering som från och med då förbjuder automatgenererade röster. Eventuella artister eller låtskrivare som använder sig av detta i framtiden riskerar att diskvalificeras från tävlingen. Någon justering kring röstningsbegränsning infördes dock först året därpå som innebär att man kan rösta maximalt 40 gånger från en och samma telefon och sändning. Samma år introducerades även så kallad applikationsröstning i programmet vilken är begränsad till att kunna ge upp till fem röster per bidrag och person. Senare har antalet telefonsamtal från samma telefon sänkts igen, från 40 till 20 samtal per sändning.

På grund av incidenten med röstningsroboten stoppade Svenska spel all betting på Melodifestivalen tills vidare det året, och de valde att inte tillåta något spel för Melodifestivalen 2015-2018 då man ej fått garantier från sina leverantörer att det inte skulle kunna gå att fuska. Däremot tillät andra spelbolag betting dessa år. Från 2019 har Svenska Spel haft spel på Melodifestivalen.

Exponering av tävlande i andra nöjesprogram

2007 ifrågasattes om artister gynnades av att exponeras i andra SVT program som till exempel Så ska det låta strax före tävlingstillfället. Chefen för SVT Nöje sade då att "Det är möjligt att vi får dra lärdom av det här. Det är något vi får se över inför framtiden." Den 26 januari 2020 deltog både Robin Bengtsson och Hanna Ferm i Så ska det låta. Båda skulle delta i Melodifestivalen 2020, och Bengtsson redan i den första deltävlingen den 1 februari 2020. Den 2 februari 2020 tävlade Klara Hammarström mindre än en vecka före sitt deltagande i deltävling 2.

Undanträngningseffekter

Melodifestivalens stora betydelse för den svenska musikbranschen och nöjesindustrin har ifrågasatts, och likaså om det är en rimlig position för SVT att ha. En stor hit i tävlingen genererar en stor turné, i bästa fall en Europaturné, och släpp av skiva.

Mediers intresse för Melodifestivalen är mycket stort. 2023 gjordes 27 369 publiceringar om Melodifestivalen, vilket var 65% mer än antalet publiceringar om gängkriminalitet med 16 559.

En av kritierna, SVT:s musikjournalist och kritiker Tali da Silva, sade 2024 att "framför allt används [Melodifestivalens makt] på fel sätt" och påpekade att resten av musikbranschen får svårt att nå ut alls under februari och mars; att det är de stora skivbolagen som får med många låtar samtidigt som de små bolagen får det svårt eftersom Melodifestivalen tar mycket av mediernas uppmärksamhet då många journalister och kritiker mer eller mindre blir tvångskommenderade att bevaka tävlingen. Hon ifrågasatte att det ofta var samma, återkommande, låtskrivare och att många var män. Om mediernas stora intresse för Melodifestivalen sade da Silva att "Dom siffrorna, det kan ingen tycka är rimligt." och påpekade att Melodifestivalen endast pågår i två månader medan gängkriminaliteten pågår hela året. Artisten Nanne Grönvall sade att radion i samband med tävlingen nästan inte alls plockar upp några andra låtar och att artister som inte deltar i tävlingen förpassas till att släppa sina låtar under hösten, och att det blir mycket svårt för små bolag.

Bristande musikalisk kvalitet

Expressens kulturkritiker Gunilla Brodrej hänvisade 2024 till musik som görs i Sverige men som aldrig får samma utrymme och sade "Det är alldeles för dåligt det som man får höra och se i Mellon".

Melodifestivalens projektledare 2024, Anders Wistbacka, sade att det är order från cheferna på SVT att programmet ska nå alla. Kritiken mot den musikaliska kvaliteten bemötte han med att hänvisa till att det går bra för låtarna på Spotify. da Silva svarade att det var tydligt att kvantitet gick före kvalitet, och att en Spotifyetta inte var ett kvitto på bra musik: "Det stämmer inte. Det ligger det ingenting i."

Det har ifrågasatt om artisterna som deltar är av den kalibern att de förtjänar uppmärksamheten, och även att unga och förhållandevis orutinerade artister ställs inför en så stor uppgift.

Överdrifter vid artistpresentationer

Vissa av SVT:s beskrivningar av de artister som deltar har ifrågasatts, bland annat beskrivningen av Dynazty som "ett av landets hetaste hårdrocksband" 2011 och Yohio som "en stor, stor stjärna i Japan" 2014.

Melodifestivalen i Öppet arkiv

Under en period hade Sveriges Television återpublicerat tidigare Melodifestivalsfinaler, deltävlingar och uppsamlingsheat som hade sänts fram till 2005 i sitt Öppet arkiv. De finaler som då publicerades sändes 1960, 1977, 1978, 1982, 1985, 1987–1990, 1992–1994, 1996–1998 samt 2000–2005. I maj 2016 valde Sveriges Television, av rättighetsskäl, att inte längre tillhandahålla en stor del av finalerna, men ett tag senare var ändå de flesta finaler från 1980- och 1990-talet tillbaka i arkivet igen. Även finalerna mellan åren 2000-2005 finns att tillgå i Öppet arkiv men däremot endast några deltävlingar och inga uppsamlingsheats.

Se även

• Lilla Melodifestivalen
• Samiska Melodifestivalen
• Liet-Lávlut
• Alternativfestivalen
• P4 Melodifest

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Melodifestivalen på SVT Play
• Melodifestivalen på MusicBrainz (engelska)
• Wikiquote har citat av eller om Melodifestivalen.

  Citat
• Wikimedia Commons har media som rör Melodifestivalen.
  Bilder & media