Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor

Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Ställ din fråga genom att klicka här

Frågor

Verifiera bildtexten

Djursholmsbanan

Den här bilden har lagts in 2014 av Holger, som inte längre är ibland oss. Kan någon hitta boken och kolla beskrivningen? Jag tror att Erland Uggla var för ung på 1890-talet, om han ens någonsin ingick i styrelsen. LA2 (diskussion) 6 november 2024 kl. 01.23 (CET)

I väntan på det tror jag ju att bildtexten som säger Albert Erland Uggla blivit fel och att det skall stå Albert Axel Uggla, Erlands Ugglas farbror, 1843-1909. Någon annan Albert Erland Uggla verkar inte finnas. Albert Axel Uggla bodde i Djursholm och var ordförande i styrelsen för ett flertal järnvägsbolag, även om jag inte lyckades hitta något om Djursholmsbanan. FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 07.43 (CET)

Jag försökte hitta vem som var ordförande i Djursholmsbanans styrelse såg jag ju att den från 1894 ägdes av Stockholm-Rimbo järnväg, där just Albert Axel Uggla var styrelseordförande. Det finns ju en hel del bilder av honom på nätet om man vill jämföra likheten. FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 14.34 (CET)

Här finns A. A. Uggla i en bild införd i Hvar 8 dag https://runeberg.org/hvar8dag/10/0432.html Jag tänkte se om bilden fanns på annat håll med mer information, men hittade den inte, däremot den här från järnvägsmuseum https://digitaltmuseum.se/021018034460/djb-motorvagn-o-sommarvagnar-smalspar-891mm-1895-elektrifierades-djursholmsbanan Den anges vara tagen 1902. Den är dock inte tagen vid samma tillfälle, tåget har här tre vagnar. Lars Victor Ståhle och personen som anges som Uggla finns på båda, är dock osäker om det är Cederhielm på båda bilderna.FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 18.23 (CET)

Sedan kan ju din fråga tolkas på två sätt LA2 - handlar det enbart om att veta vem som avbildas, eller handlar den om hur vi förhåller oss när en bildbeskrivning säger något och det uppenbarligen är fel, men vi vet inte om det handlar om den som laddat upp filen skrivit fel, eller om källan skrivit fel. Om vi nu skulle konstatera att det står Albert Erland Uggla i Boken om Stocksund, hur gör vi då? Det kan ju vara värt att veta om någon vill försöka hitta boken. Jag kan ju titta lite till om det inte anses utrett, men om frågan egentligen enbart handlade om bildbeskrivningen i boken kan jag ju sluta skriva så vi får invänta svar från någon som har den.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 07.36 (CET)

Min ingång är att jag nyss skrivit artikeln om Erland Uggla och jag ville veta om detta är en bild av honom. Jag tror att vi nu vet att så inte var fallet. --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 19.42 (CET)

Aha, tack! Här https://digitaltmuseum.se/021016925770/orig-text-broderna-erland-och-carl-johan-uggla-tillsammans-med-deras-kamrer verkar det finnas en bild på Erland Uggla.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.31 (CET)

Här https://swedishportraits.com/details/9fCwuOWMwGAAAAAAAAAAyg finns han som lite äldre.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.34 (CET)

Kommunalreformen 1862 — internationellt

Var Kommunalreformen 1862 inspirerad av någon internationell utveckling? Vi hade ju haft städer med rådhus enligt tyskt mönster i 500 år. Så varför ombilades plötsligt 1862 våra kyrkoförsamlingar / socknar till borgerliga / sekulära kommuner? Av internationella trender de här åren fanns avskaffande av livegenskap i Ryssland och slaveriet i USA (som ledde till inbördeskriget). Sedan infördes 1864 zemstvo, en sorts landsting (guvernementsparlament), i Ryssland. Var detta inspirerat av den svenska reformen? Eller båda inspirerade av något annat föregångsland? LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 20.59 (CET)

Om du går till den engelska versionen av artikeln så skriver den lite om det. Gunnar Larsson (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.32 (CET)

Intressant! Men inget direkt i närtid före 1862? --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 22.25 (CET)

Du menar efter reformen i Nederländerna 1848? I Danmark får ju kommunerna från 1837 en modernare med självständig sekulär form 1849. Ordet kommun är ju inlånat från franskan, så det säger väl en del om tankarnas ursprung. Kommunreformerna är ju del i de liberala reformer som genomförs under 1800-talet i Europa. Tyskland låg ju här generellt sett efter (liksom Ryssland). USA var ju föregångsland i många avseenden, men i Europa tittade man ju hellre på Frankrike. Utan att veta har jag svårt att tro att man i Ryssland tittade speciellt på Sverige, ett litet ganska efterblivet land i norr. Varför reformerna skedde när de skedde är ju en lång historia att ge sig in på, 1800-talet var ju en återkommande period av revolutionära och reaktionära perioder, som ser lite olika ut i olika länder. När Alexander II av Ryssland tillträdde som tsar hade han ju ambitioner att reformera och modernisera landet med en rad liberala reformer, efterhand blev han ju mer reaktionär. Det är ju troligen bakgrunden till att reformen genomfördes i Ryssland när den gjordes. Jag känner inte till det äldre ryska systemet, men det svenska med sockenstämmor började på 1860-talet upplevas som föråldrat i jämförelse med många andra europeiska länder. Konventikelplakatet hade upphävts 1858 och det gjorde säkerligen att de kyrkligt styrda sockenstämmorna kändes otidsenliga. Stambanebyggandet hade påbörjats och nya stationssamhällen började växa fram som inte passade in i det äldre systemet av städer och lydköpingar. Man hade infört Fabriks- och hantverksordningen och Handelsordningen som medförde att handeln på landsbygden ökade, även om Förordningen för utvidgad näringsfrihet var grunden att de gamla sockenstyret förändrades för att den skulle kunna genomföras fullt ut. Det här är ju ett stort område, så ett svar skulle ju kunna göras riktigt långt.FBQ (diskussion) 8 november 2024 kl. 17.51 (CET)

Jag vet ju inte vilka förkunskaper du har så jag var rädd att prata för mycket om saker du redan kände till. Jag försökte leta på wikipedia för att se vad som fanns om ämnet men konstaterar att det är ganska klent, det finns en Sveriges politiska historia men den är ju tämligen tunn och ger ju ingen särskilt mycket om 1800-talet då är den ändå bättre än den helt tunna De politiska idéernas historia. Vi har en Sveriges ekonomiska historia som tar upp en del av de ekonomiska reformerna men inte nämner de sociala reformerna och inget om bakgrunden till idéernas genombrott. Sveriges historia 1809–1866 är ju snarast den bästa men då nämner den ju väldigt lite om striderna mellan konservatism och liberalism under 1800-talet, den nämner ju dock kopplingen mellan 1862 års kommunallagstiftning och representationsreformen 1866 och 1863 års förordning om allmänt kyrkomöte. Det vore ju kanske något att ta itu med men ämnet är ju gigantiskt och som oftast på wikipedia är ju de bredaste artiklarna de sämsta. Kanske vore värt ett samarbetsprojekt någon gång i framtiden?FBQ (diskussion) 10 november 2024 kl. 20.48 (CET)

1837–1862 är tjugofem år, en hel generation isär. Andra förändringar som kvinnlig rösträtt, alkoholförbud inträffar samma årtionde i olika länder. Så landsting i Sverige och zemstvo i Ryssland äf tillräckligt nära för att man ska misstänka ett samband, kanske en gemensam förebild. Fick några andra länder kyrkomöten av svensk typ? Eller inrättades de för att riksdagens prästestånd avskaffades? --LA2 (diskussion) 11 november 2024 kl. 02.35 (CET)

Nja jag tycker nog du jämför äpplen och päron. Alkoholförbudet var ju ett ganska tidsbegränsat experiment. Kvinnlig rösträtt är en betydligt mer utspridd reform, många genomför den i kölvattnet på första världskriget då opinionen under tiden svängt men man inte under krigsåren velat genomföra större politiska föränsringar. I båda fallen handlar det om 1900-talet där processerna är mycket snabbare. Folkskola, tvåkammarriksdag är mer utdragna processer. Det är möjligt att det finns några annars oförklarliga stora likheter - annars skulle jag hävda tillfällighet i den tidsmässiga närheten. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.48 (CET)

Eller slump och slump - att liberalisen under slutet av 1850-talet stärks och att det blev tydligt att Sverige hamnat efter. I Ryssland är ju utveckligen mer driven av tsaren men han torde ju också ha observerat det. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.56 (CET)

I fråga om förbudslagstiftningen och kvinnlig rösträtt var det ju visst så att länderna påverkade varandra till att reformerna kom så nära inpå varandra. Men här handlar det om Sverige och Ryssland och Sverige var först. Och tror Ryssland inte sneglade särskilt mycket specifikt på utvecklingen i Sverige, det fanns ju redan ansra länder att titta på. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 08.18 (CET)

Nykterhetslagstiftningen är speciell - i USA så var den ju inte ens driven som en ren liberal fråga och i dag uppfattas den ju inte heller som en sådan. Den kvinnliga rösträtten var ju i någon mån konstituerad av att det fanns en manlig rösträtt så den demokratisla utvecklingen i kölvattnet på första världskriget var ju en tydlig motor där. Men, då kommer vi ju långt från grundfrågeställningen om kommunreformen. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 12.58 (CET)

När utsågs ambassadör Noke till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden?

Den 10 oktober skrev Japans avgående ambassadör Masaki Noke på twitter: "Det var en stor ära att av Hans Majestät Konungen personligen få ta emot Kommendör med stora korset av Kungl. Nordstjärneorden." På den bifogade bilden serdet också ut som att han bär storkorskraschan.[1]. Även Japans ambassad nämner det på sin webbsida.[2] Men han nämns inte bland de tio utländska mottagarna av Nordstjärneorden i pressmeddelandet från Kunglig Majts Orden den 22 oktober.[3] Jag har inte lyckats hitta någon officiell svensk källa på att han utsetts till KmstKNO, men kanske någon som har bättre koll på ordnar kan hjälpa till? Belteshassar (disk) 18 november 2024 kl. 13.28 (CET)

Dubbla officersgrader 1810-tal

Har någon en enkel förklaring till att officerare som var majorer i "arméen" samtidigt kunde utses till kaptener vid ett enskilt regemente? Se t.ex Posttidningar 1810-07-20. -- KlasHass (diskussion) 26 november 2024 kl. 14.12 (CET)

Kan de ha haft majors rang men en kaptenstjänst?

andejons (diskussion) 27 november 2024 kl. 08.46 (CET)

Ja, det är absolut så - "major i arméen" betyder att man har majors rang i armén, kapten vid Älvsborgs regemente betyder att man har en kaptenstjänst där. Mycket vanligt i äldre tid med att det skiljer sig åt. FBQ (diskussion) 27 november 2024 kl. 09.01 (CET)

Det kan vara ännu mer komplicerat där man erhåller rang placerad vid ett regemente utan att erhålla löneboställe för motsvarande rang. FBQ (diskussion) 27 november 2024 kl. 09.21 (CET)

Tack för information! -- KlasHass (diskussion) 27 november 2024 kl. 12.18 (CET)