Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2024-10

Belarus 1991–2019

Bör Vitryssland kallas för Belarus på Svenskspråkiga Wikipedia för artiklar och kategorier som rör åren 1991–2019? J 1982 (diskussion) 15 september 2024 kl. 20.16 (CEST)

Jag brukar försöka hålla de de namn de hade när det begav sig, och ibland med parentes "(nuvarande...)" för då blir det historiskt korrekt och man lär sig vad områden och städer har hetat genom tiderna. Se bara på personer som föddes i nuvarande Ukraina under sovjettidwn. Då stavades det annorlunda, och då bör det vara den ryska stavningen på den tiden. Adville (diskussion) 15 september 2024 kl. 20.27 (CEST)

Det finns en debatt någonstans där konsensus blev att landet benämns Vitryssland fram till oktober 2020(???) och därefter Belarus. Den som söker skall finna... Kitayama (diskussion) 15 september 2024 kl. 21.29 (CEST)

@Adville; Stämmer det verkligen? Var inte namnen precis samma, bara att så länge Ukraina och Belarus var del av en ryskdominerad statsbildning (oavsett om det var Ryssland eller Sovjetunionen) så använder rysk transkribering. När det gäller Belarus är det lite likt i att landet självt använt Belarus ända sedan självständigheten, men att det är bara sedan november 2019 som utrikesdepartementet och svensk media anammat det [1]. De och liknande fall är åtminstone i mina ögon krångligare och inte alls lika uppenbara som i de fall då namnbyten skett både lokalt och internationellt samtidigt (t.ex. Sankt Petersburgs olika namn). Gunnar Larsson (diskussion) 15 september 2024 kl. 22.03 (CEST)

Jag anser definitivt att Vitryssland bör användas för tiden innan Belarus slog igenom. Personligen hade jag helst sett att vi återinförde det överallt (liksom exempelvis Burma), men det slaget är eventuellt förlorat, i varje fall tar jag inte striden nu. Att inte använda det vid den tiden etablerade svenska namnet (endast i undantagsfall med nämnande av nuvarande namn) är anakronism av ett slag som alltid bör undvikas. Att stavningen moderniseras så att vi inte skriver "Hvitryssland" eller dylikt är något helt annat. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2024 kl. 22.11 (CEST)

@Gunnar Larsson, du har nog rätt i att det är transkriberingen från ukrainska eller ryska som ger skillnaden, m2n i vissa fall har några orter bytt namn från sovjetiska till ukrainska (dvs återtagit ett gammalt), och då ser man det tydligare. Inte för att jag jobbat mycket med det utan fick ett ryck någon dag.

@Tostarpadius, givetvis borde Burma benämnas Burma enligt samma princip (likt det jag skrev ovan). Jag har missat det. Finns nog många fler exempel. Adville (diskussion) 15 september 2024 kl. 22.21 (CEST)

Jag ser det som så att Belarus alltid (eller åtminstone sedan 1991) officiellt har hetat Belarus, och att vi nu sedan några år, vad man än tycker om saken, på svenska valt att officiellt kalla landet vid sin endonym. Därför är det inte konstigt om landet får heta Belarus även före 2019, eftersom namnet egentligen inte har ändrats. Jag tycker dock inte att det är värt att eftersträva enhetlighet i samtliga artiklar utan anser att det bör få stå kvar som respektive artikelförfattare har valt, förutsatt att det är konsekvent inom enskilda artiklar. Givetvis bör översiktsartiklar som Belarus och Belarus historia ligga under det nu gällande namnet, och för kategorier bör konsekvens eftersträvas (vi ska inte blanda "Kultur i Vitryssland" och "Natur i Belarus" i kategoriträdet), men i artiklar som handlar om vitryska författare, dissidenter eller handbollsspelare behöver man inte nödtvunget gå in och ändra, oavsett om det är till det nu gällande namnet eller det namn som gällde vid ett givet tillfälle. jssfrk (d|b) 15 september 2024 kl. 23.25 (CEST)

Ja, som Belarus slagit igenom är det väl vettigt att vi använder det. precis som om vi skulle bestämma oss för att använda Suomi i stället för Finland. Samtidigt noterar jag ju att det florerar en massa myter kring namnet, som att Vitryssland skulle vara kopplat till Sovjetunionen, eller att -rus i Belarus skulle stå för något annat än Ryss- i Ryssland. Vår artikel Rutenien är särskilt usel - särskilt när den påstår Efter att ha erövrat några av de gamla rutenska landskapen från Litauen, tog han 1547 titeln som den första tsaren av det Ryska riket, men i sin titel kallade han sig "tsar och storfurste över hela Rus". Sannolikt är det i och med detta som den hädanefter mycket vanliga historiska förväxlingen av Rutenien och Ryssland har uppstått. Om vi bortser att Moskva faktiskt en tid var del av Kievriket, om någon erövrar Rutenien och kallar sig tsar av Rutenien är det ingen förväxling. Problemet är väl att det läggs in en massa annat i detta, som huruvida det rättfärdigar anspråk på landet som inte alls har med saken att göra. Att ena eller andra namnet skulle rättfärdiga en viss politik. Jag menar att det här är ett destruktivt resonemang, särskilt i en era där "Post-truth" breder ut sig.FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 07.29 (CEST)

Är det något som skall ses som "förväxling" så är det ju snarare Ryssland som borde heta "Moskoviterland", men som det hetat som det gjort i 500 år känns det ju olämpligt att ändra nu. Men att hävda att Rus i Belarus är något annat än Ryss i Ryssland ser jag som historieförvanskning. FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 08.10 (CEST)

@FBQ, jag läste Belarus artikel, och där står det "Slutdelen rus syftar på Rutenien." Går man till Ruteniens artikel står det att det är en latinisering av ordet Rus, vilket då bör härledas från Ruser, precis som Ryssland gör. Är det inte lite omständigt att skriva det kommer från Rutenien (där S:et saknas), istället för att skriva det kommer från samma rot som i Ryssland? Borde inte det fixas till utifrån det du skriver?

Ett snarlikt ämne, som inte skall diskuteras här, men nämner det här: Just nu pågår det även en diskussion om Kievrus och om ruserna grundade det eller inte, och källkritik mot en ukrainsk källa från 1993. Fler ögon vore önskvärt i diskussionen. Adville (diskussion) 17 september 2024 kl. 09.02 (CEST)

Jag sett diskussioner som andas missförstånd. Min kritik gäller främsta artikeln Rutenien där det som jag ovan citerade står: Efter att ha erövrat några av de gamla rutenska landskapen från Litauen, tog han 1547 titeln som den första tsaren av det Ryska riket, men i sin titel kallade han sig "tsar och storfurste över hela Rus". Sannolikt är det i och med detta som den hädanefter mycket vanliga historiska förväxlingen av Rutenien och Ryssland har uppstått. Avslutningen är visserligen källmallad, men fortfarande är det förvirrande att kalla det "förväxling". Avsnittet kallas också "förväxlingen". FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 09.28 (CEST)

Frågan om huruvida ruserna grundade Kievrus och varifrån ruserna kom är absolut infekterad. Här kan vi väl konstatera att källmaterialet är ytterst svagt och att det är bäst att uttrycka sig vagt och visa på osäkert. FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 09.31 (CEST)

Jag tittade bara snabbt på artikeln Ruser men tyckte den kändes ganska okej. Jag saknade dock Y-DNAstudien som gjorts på Rurikdynastin . Jag upptäckte dock senare att omnämns på engelskspråkiga wikipedia med påståendet att den skulle spåra Ruriks ursprung till Öland. Det tror jag inte ett ögonblick på - jag råkar ha nära släktingar som härstammar på en ganska närstående linje och den och närstående grenar inklusive Rurikiderna verkar ha sitt ursprung i Karelen/Ingermanland. Därmed inte alls sagt att Ruserna med nödvändighet kom därifrån. Jag skall dock läsa källan vad de har för argument. FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 18.39 (CEST)

Ok - nu läst vad källan sade - man har jämfört Dmitry Aleksandrovichs DNA med DNA från några individer som blivit begravde i "Bode/Böde" på Öland (Böda?) under vikingatiden och han verkar dela större mängder DNA med dessa. Ja, om man läser noggrant så säger ju inte heller engelskspråkiga wikipedia att han härstammar på dessa på raka fädernet, inte heller vet vi ju om de var från Öland, artikeln kallar dem "Östskandinavisk härstammning". FBQ (diskussion) 17 september 2024 kl. 18.48 (CEST)

Tack. Man lär sig alltid nya saker här. Adville (diskussion) 17 september 2024 kl. 19.03 (CEST)

Request to redirect the "Stepanakert" page to the "Xankəndi" page

Flyttad till Diskussion:Stepanakert#Request to redirect the "Stepanakert" page to the "Xankəndi" page. /Julle (disk.) 19 september 2024 kl. 01.25 (CEST)

Bildtexter till huvudsidans bilder?

Hej! Behövs bildtexter till Huvudsida-bilderna? Anhn tycker att det blir tydligare så (i den här diskussionen), åtminstone till Visste du att…-rutan. Jag är personligen osäker och tycker kanske att personer som letar i det här "skyltfönstret" kan upptäcka "se även"-parentesen. Och om vi bestämmer oss för att bildtext blir bäst, då borde nog även Dagens datum och Aktuella händelser även ha det. Fast med "miniatyrbilder" får vi inramning runt dessa bilder, vilket vi inte har i bilderna utan bildtext (så det kan skära sig grafiskt). Just nu finns bildtexter i Visste du att + Dagens datum men inte på Aktuella händelser, så att ni kan se och jämföra. Alla bjuds in att tycka till. Paracel63 (diskussion) 19 september 2024 kl. 15.25 (CEST)

Jag håller nog med Anhn, jag tycker det blir tydligare med bildtext. Men jag är också lite osäker över inramningarna, för det ser ju faktiskt sämre ut. Jag jämförde de olika sidorna och kände ändå att det blir tydligare med bildtext, och man förstår vilken bild som hör till vilken "punkt". Men det är ju inte illa alls utan bildtext heller, det har ju funkat länge. Affe (diskussion) 19 september 2024 kl. 16.09 (CEST)

Jag kan alltjämt tycka att en kort bildtext underlättar, men om det är svårt att kombinera med den strama och kompakta layouten så får vi väl klara oss utan. / ANHN ✎ 19 september 2024 kl. 21.14 (CEST)

Jag tycker den gör sig bäst utan. Bilderna är normalt i direkt anslutning till förklaringen, ofta i punktform. Och för att jag aldrig saknat bildtexterna på framsidan, som jag besöker dagligen. LittleGun (diskussion) 19 september 2024 kl. 22.33 (CEST)

Går det möjligen att få till en bildtext utan ytterligare ram? Lösningen med "miniatyr" ser faktiskt ganska bra ut på mobilsidan, där ramen saknas. -Blåmes ^[d] 20 september 2024 kl. 09.06 (CEST)

Veckans tävling, vecka 39

Örebro slott och norrsken.

En gammal klassiker återkommer i veckans tävling. Deltagarna skapar eller förbättrar artiklar för Wikimedias utvalda bilder, så att de visas i den svenskspåkiga Wikipedia-versionen. Dessutom ingår bilder från Wiki Loves Monuments 2024 in Sweden liksom den som syns till höger. Välkomna till Artiklar åt våra fina bilder VI! Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 september 2024 kl. 16.13 (CEST)

Artikelnomineringar

Med risk för att uppfattas som tjatig vill jag påminna om att vi har tre omprövningar på gång, där det finns risk att de avslutas med bibehållen status trots att ingen tagit ställning för det alternativet. Dessutom pågår tre omröstningar kring nynomineringar. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2024 kl. 18.57 (CEST)

Avbrott 25/9

På onsdag kl. 17:00 svensk tid kommer det inte gå att redigera Wikipedia då Wikimedia Foundation växlar trafik mellan deras datacenter. Vet inte hur många som läser i massmeddelanden så jag sprider det här med :) // Kakan spelar (diskussion) 20 september 2024 kl. 23.05 (CEST)

Anakronism i stort

Anakronismer är lurigt, och jag tror vi alla gör "fel" då och då. I mitt skrivande försöker jag exempelvis att beskriva prostitution som den historiska termen och sexarbete som en vanlig forsknings- och aktivismterm från sent 1900-tal. Men även forskare kan hamna snett (eller möjligen inte), och Kathleen Lubey har skrivit om 1700-talets pornografi när termen då ännu inte var uppfunnen (beskrivningen blir då med nutidens glasögon).

Samma sak med personer som gifter sig, skaffar sig artistnamn eller byter könsmässig identitet. I Amal Ziv har jag försökt följa enwp-modellen, men personen kallade sig Amalia Ziv ända fram till 2022; är det då rimligt att beskriva personen som Amal och hen innan dess? Liknande fall finns nog i tusentals artiklar om framför allt kvinnor, där vi inte helt korrekt beskriver barndomen för person XZ som vid den tiden bar namnet XY. Lätt är det inte. --Paracel63 (diskussion) 18 september 2024 kl. 17.45 (CEST)

Det där med könskorrigering/transition har jag personligen fastnat lite på - jag köper hela "deadname"-argumentationen och tycker att det är högst rimligt att ge folk det namn och kön de själva vill kännas vid, men i en kronologisk biografi skaver det ändå ofta, som i den engelska artikeln om en:Laura Jane Grace. Hon kom ut som trans 2012, men hennes band Against Me! var berömt långt dessförinnan, så när artikeln konsekvent kallar henne för "hon/henne" även före 2012 tycker jag att det blir förvirrande. Jag reserverar mig för att jag är en cis-farbror som aldrig kommer att förstå, men när en "cool punkkille" blir en "cool punktjej" mitt i sin karriär är det väl ändå missvisande att kalla den coola punkkillen för hon/henne, när det inte var så hon uppfattades innan sin transition? jssfrk (d|b) 19 september 2024 kl. 20.54 (CEST)

Ett snabbt svar som nödvändigtvis inte blir så genomtänkt som planerat. Jag tycker att enkla och grundläggande regler som att vi talar om hertig Karl fram till 1604 och Karl IX därefter är det som är tydligast. Visst kan man hävda att det finns särskilda skäl när det gäller vissa fall och att då könsbyte skulle vara ett sådant exempel. Men vad är det egentligen som säger det? Varför måste omnämnandet av ett tidigare namn på wikipedia vara ett sådant fall som särbehandlas. Om någon har utsatts av övergrepp av sina föräldrar och inte vill förknippas med dem som föräldrar, skall vi radera den uppgiften också? Då vet vi ju ganska säkert att relationen till föräldrarna är traumatisk - det vet vi ju inte nödvändigtvis att relationen till namnet före könsbytet är. Skall vi radera information om utbildning utifrån att personen uppfattade skoltiden som traumatisk eller uppgifter om anställning om det var en traumatisk tid för personen? När det gäller könsbyte menar jag att frågan generellt sett oftare i sammanhang som wikipedia drivs av andra än personerna själva. Jag känner för kunna dra några statistiska slutsatser men upplever att de flesta är väl villiga att kännas vid sina liv före könsbytet - inklusive sitt namn. Då det förekommit reaktioner har det varit mot vänner och anhöriga som vägrat använda deras nya namn. Sedan är det ingen som har wikipediaartikel. Och då ser vi ju ofta exempel på personer med wikipediaartiklar som vill ändra både det ena och det andra i sina artiklar. Jag menar att grunden är att vi på wikipedia redovisar fakta såsom den är eller har varit, jag ser det som en grund för att vi skall kunna vara pålitliga och redovisa saker som de är. Jag menar också att det är viktigt att vi i möjligaste mån försöker vara konsekventa. Med det sagt, visst, ingenting är enkelt, man kan försöka hitta konsekventa förhållningssätt som garanterar rättvisa, men det kommer alltid att gå att hitta undantag som ställer till det.FBQ (diskussion) 19 september 2024 kl. 22.04 (CEST)

Håller med dig, @FBQ. Vi ska skriva neutralt och kronologiskt. Adville (diskussion) 19 september 2024 kl. 22.16 (CEST)

Även jag är en cis-farbror, som de flesta farbröder. Och jag håller också med om: Att finns det en relevansskapande historik före en transition så ska vi uppge den. Gör det inte det tycker jag inte att vi ska "deadnamna". Sen tycker jag att det kan vara bra om vi försöker undvika pronomen före transition, av hänsyn och respekt för personen, och "trans-communityns", vad det verka eniga, försiktighet att "deadnamna". LittleGun (diskussion) 19 september 2024 kl. 22.30 (CEST)

Det är möjligt att när vi kommer till konkreta artiklar inte skiljer oss så mycket i hur vi tycker att artiklarna skall se ut. Men om det här är åsikten i "trans-communityn" skulle jag ju vilja se hur de tänker kring vad som skiljer "deadnaming" från annat som människor kan anse som "dead". Det är möjligt att intresseorganisationer för transpersoner inte har funderat över rättigheter för andra eftersom det inte är deras roll, men det är ju sådant vi måste göra. Vi måste också ta hänsyn till hur det påverkar wikipedias mål och principer. Min åsikt är att fragmentisering av samhället leder till försvagning av den grund som skyddar oss mot grupper som vill demontera demokrati och mänskliga rättigheter. Det är möjligt att det finns aspekter på just namn här som gör att min åsikt borde ändras som jag inte vägt in. Men jag kommit till insikt om att det här är frågor värda att fundera över. Det är ju intressant att så många känner sig tvungna att påpeka att de är cis-farbröder. Då antyder man ju att det är de som inte är det som helt skulle äga frågan. Menar man då att det borde gälla alla ämnen, att minoritetsgrupper själva borde få skapa bilden av sig själva? Vi skall inte längre fokusera på fakta? Givetvis bör vi inhämta kunskaper. visa hänsyn och respekt - men att avsäga sig det kollektiva ägarskapet av frågor när det berör alla menar jag är skadligt. FBQ (diskussion) 20 september 2024 kl. 07.38 (CEST)

Jag kallade mig inte cis😉 jag är bara wikipedian här. Jag såg ett intressant klipp av den kanadensiske dvärgkomikern Brad Williams nu i veckan där han ondgjorde sig över vänstern i Kanada som tvingat deras ungdomsserie i ishockey att byta namn från "the midget serie" för det kunde vara kränkande... utan att ens tillfråga de som är dvärgar (han själv såg inget fel i det gamla namnet). Samma har jag råkat ut för när det gäller handikappade... jag har blivit tillsagd att inte säga det ordet av folk "som vet" (men inte känner mig) att det kan vara kränkande mot folk med Funktionsnedsättningar. Att jag påpekar att jag är uppvuxen med handikapp i familjen och att min bror själv säger det ordet (även om det inte står i hans artikel), och att det fortfarande heter handikappidrott verkar inte spela någon roll. Vissa tar på sig att känna sig kränkta åt de som "borde göra det, även om de inte gör det".

Sedan kan det finnas enstaka undantag, som jag inte kan komma på just nu, men undantagen skall inte styra helheten utan behandlas som just undantag. Adville (diskussion) 20 september 2024 kl. 09.35 (CEST)

Jag outade mig som cis för att förklara mitt perspektiv. Av samma anledning som Adville tyckte det var viktigt att berätta att Brad Williams är kortväxt. I vissa frågor finns det poänger.

Jag håller i stort sett med FBQ:s inlägg, vill ändå hävda att den viktigaste uppgiften för en demokrati är att lyssna på minioriteter och minioriteters behov. Annars finns risk för "pöbelvälde" istället.

Jag vill inte påstå det är "att avsäga sig det kollektiva ägarskapet" att ge minioriteter en större auktoritet än sin numerär. Och reflektera över om Brad Williams kan vara ett undantag. LittleGun (diskussion) 20 september 2024 kl. 10.24 (CEST)

Jag identifierar mig inte som cisperson men jag inser att i en transpersons perspektiv är jag det. Jag anser att vi i det dagliga livet bör visa största möjliga hänsyn och respekt, men vi bör inte ägna oss åt historieförfalskning i våra artiklar. Jag anser att detta hanteras på ett i huvudsak föredömligt sätt i Ann-Christine Ruuths artikel, där det talas om uppväxten som Åke Sturesson, vilket också var det namn vederbörande var känd under den första tiden som präst, innan efternamnet blev Roxberg. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2024 kl. 19.08 (CEST)

Där motiveras deadnamingen av boksläppet. Jämför med förre skolministern Lina Axelsson-Kihlbom, där vi är tydliga med transitionen utan deadnaming. Det tycker jag inte är historieförfalskning och ett bra exempel på att all fakta inte nödvändigtvis är relevant. Sen tycker jag transitionen tar väl mycket utrymme, men ändå. LittleGun (diskussion) 21 september 2024 kl. 13.37 (CEST)

Visst kan det hanteras på olika sätt. Just Sturesson/Roxberg/Ruuth är känd just på grund av detta. Ministern var så vitt jag vet inte känd under sitt tidigare namn. Då kan det möjligen utelämnas. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2024 kl. 18.08 (CEST)

Nej, jag tror att vi har ganska snarlika åsikter. Men jag reagerade ju starkt på hur mediestormen i samband med Imane Khelif s OS-guld såg ut, till och med SVT rapporterade på ett sätt som var bedrövligt, och för den som söker information är ju vår artikel om International Boxing Association under all kritik. Det är förvisso ett sidospår, och jag kan säga att jag inte har några åsikter om professionella idrottare som bytt kön, dels är jag inte så intresserad av idrott, dels är det ju så att vilka gener du råkat födas med alla fall avgör dina möjligheter att tävla på professionell nivå. Men det är möjligt att en ovilja att titta djupare lyckades få mörka krafter att skapa konflikter på ett sätt som gått att undvika. FBQ (diskussion) 22 september 2024 kl. 15.21 (CEST)

Konsensus ämne: Johan Lars Lothsson

Jag önskar konsensus, det är inte tänkt som marknadsföring. Överblickar och försöker skära dåligt formulerade saker och hoppas på konsensus. 31.208.30.247 23 september 2024 kl. 17.15 (CEST)

Bättre att denna diskussion tas på artikelns diskussionssida och inte på Bybrunnen. Listz3 (diskussion) 23 september 2024 kl. 17.33 (CEST)

Diskussion:Johan Lars Lothsson således. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2024 kl. 17.58 (CEST)

Diskussion:Johan Lothsson Kitayama (diskussion) 23 september 2024 kl. 18.11 (CEST)

Är en före detta?

Har skriver vi om detta, Han är/var en litteraturvetare (även som pensionär). Han är en professor eller professor emeritus, men efter döden var en professor. Men hur med fotbollsspelare, är det verkligen bra svenska skriva "är en före detta fotbollsspelare" (som då efter döden ändas till "var en fotbollsspelare") Yger (diskussion) 22 september 2024 kl. 21.17 (CEST)

Håller med om att den typen av formuleringar inte är helt lyckade. Jag föredrar att lägga in "avslutade fotbollskarrirären XXXX" eller något i den stilen i ingressen. Det är ju fortfarande som i detta fallet fotbollsspelare de är kända. I de fall framstående spelare fortsatt är tränare kan det också bli lite konstigt fokus på nuvarande aktiviteten även om de varit mer framgångsrika som spelare. Gunnar Larsson (diskussion) 22 september 2024 kl. 21.26 (CEST)

Jag är väl part i målet som skapare av hundratals artiklar om fotbollsspelare med just denna formulering, men jag ser inget problem i detta sätt att skriva. Personer som slutat spela fotboll är ju de facto inte fotbollsspelare längre, så jag ser gärna förslag på hur vi annars borde skriva om denna praxis ska frångås. @Gunnar Larsson, skulle du vilja peka på något exempel på det skrivsätt du åsyftar ovan? jssfrk (d|b) 22 september 2024 kl. 22.25 (CEST)

@Jssfrk: Jukka Lehtonen är ett exempel. Det är absolut en vanlig formulering även utanför Wikipedia, så absolut inget fel att skriva så. Men, jag upplever det som bättre att skriva att de avslutat karriären då det är mer konsekvent i förhållande med andra yrken/aktiviteter som @Yger är inne på om jag inte missförstått. Gunnar Larsson (diskussion) 22 september 2024 kl. 22.49 (CEST)

Tack för exempel! Jag tycker personligen att skrivningen om Lehtonen är mindre exakt och därigenom sämre än den som Yger vänder sig emot. Jag håller dock med dig om att det blir något snårigt med språket när det gäller idrottare som haft en fortsatt karriär antingen som tränare eller inom ett helt annat verksamhetsområde; för att ta ett annat exempel är väl Henrik Larsson ojämförligt mest känd som fotbollsspelare, men han står i ingressen som "en svensk fotbollstränare och före detta fotbollsspelare", och jag har själv haft problem med hur man presenterar någon som Alf Engqvist eller Gunnar Carlstrand. I fallen med Lehtonen och Larsson hade jag nog fortfarande valt något i stil med "en före detta [idrottare] som [numera/senare] [är/var] verksam som [tränare]", men just ordvalet "före detta" har jag svårt att se som ett problem. jssfrk (d|b) 22 september 2024 kl. 23.31 (CEST)

Kan det inte vara bättre att i fall med levande personer med avslutade karriärer som aktiva idrottsutövare att skriva "tidigare fotbollsspelare" än "före detta fotbollsspelare"? Det kanske bara är jag, men frasen "före detta" framstår som onödigt hård och definitiv, nästan som om någon blivit ofrivilligt avstängd och utkastad på livstid. Ricjac 23 september 2024 kl. 01.05 (CEST)

För tex Pär Lindén verkar det som att skriva "är kanotist (som tävlade i börna av 1990-talet)" är naturligare än "före detta kanotist". Jag tänker även hur skrivningen ser ut etter någon dött. Att skriva "A var en fotbollsspelare som avslutade sin fotbollskarriär 1999" är ju helt ok, även "A var en tidigare fotbollsspelare" tycker jag till nöds kan gå an men inte "A var en före detta fotbollsspelare" Yger (diskussion) 23 september 2024 kl. 05.04 (CEST)

Jag är också "skyldig" till många "före detta", då jag gick igenom stubbarna och blev ombedd av någon att även kolla om de fortfarande var aktiva eller före detta... så då ändrade jag till dåtid istället. Det var mer korrekt än att det skulle stå de fortfarande var aktiva. Hittar ni någon bättre formulering har jag inga problem med det. I Ygers exempel i inlägget direkt ovanför (kl 5 04) är alla för avlidna personer. Ser det ut som. (Det står "var"). Lever de så skall det väl vara "är".? Att lägga in när de slutade är ju optimalt och att föredra, m2n vet man inte det så ser jag inga problem med att skriva "är en före detta", men "är en tidigare" fungerar bra med, och när de dör ändra till "var en fotbollsspelare" eventuellt med tillägget "som avslutade karriären år... (eller 'vid en ålder av...')". Men jag anpassar mig. Adville (diskussion) 23 september 2024 kl. 05.18 (CEST)

Jag har ju generellt försökt undvika den här typen av formuleringar, även om de möjligen kan passa. Pär Lindén deltog ju i senior-SM i år. [2] (såg nu att det bara är gratis att läsa om hans döttrar).FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 07.16 (CEST)

Jag menar ju att det är bättre att man råkar undvika att nämna att tävlandet är avslutat än att säga att det är avslutat fast det inte är det. FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 07.33 (CEST)

Vid behov kan man nämna när karriären på elitnivå avslutades. bbx (diskussion) 23 september 2024 kl. 08.19 (CEST)

Hmm. Ja, fast vad räknas som elitnivå? FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 08.28 (CEST)

Talar vid m "professionell nivå" så har vi ju i så fall inte haft några idrottare alls i Sverige före 1980-talet. FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 08.56 (CEST)

Senior-SM är fortfarande SM, och för mig känns det underligt att säga att någon inte är kanorist för att personen inte är tillräckligt bra. Det kan påverka relevansen men personen är fortfarande kanotist. FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 09.03 (CEST)

Ingemar Stenmark tävlade nyligen i senior-VM i stavhopp. Det känns inte rimligt att presentera honom som "stavhoppare" enbart på grund av detta. Jag tror inte någon har seniortävlingar som huvudsaklig sysselsättning, utan det är mer en rolig grej de gör som en del av ett allmänt aktivt liv.

andejons (diskussion) 23 september 2024 kl. 12.10 (CEST)

Lite lurigt med att senior-tävlingar kan avse både tävlingar för de allra bästa oavsett ålder och tävlingar där deltagarna ska ha en minstaålder (alltså ungefär som juniortävlingar, men tvärtom). I allmänhet skulle jag tolka någons elitkarriär som då de deltar i seniortävlingar i meningen för de allra bästa oavsett ålder. Ibland kan juniortävlingar ingå. Däremot inte seniortävlingar med minsta ålder (av de skäl @Andejons nämner). Överlag borde vi kunna använda formuleringar från de källor vi använder för att X slutat. Gunnar Larsson (diskussion) 23 september 2024 kl. 12.29 (CEST)

Som sagt, vi har gott om artiklar om idrottare som inte haft det som huvudsaklig sysselsättning. Ingemar Stenmarks stavhopparkarriär är vad jag vet inget som motiverar relevans i sig, men om han deltagit som seniorslalomåkare hade jag inte sett några problem att se det som att han fortfarande var skidåkare även om det är på en annan nivå. FBQ (diskussion) 23 september 2024 kl. 12.49 (CEST)

När denna typ av formuleringar lyfts fram kan man även tänka på vad som står i Västerljungs landskommun, att det "var en tidigare kommun". Jag har inte lagt märke till detta "tidigare" tidigare, så jag vet inte om det är frekvent. Tostarpadius (diskussion) 23 september 2024 kl. 07.03 (CEST)

När jag tänker på andra analogier: "före detta socialdemokrat" eller "tidigare socialdemokrat" så säger mitt språköra att i första fallet har personer officiellt bytt parti medan i andra fallet person inte längre är aktiv som socialdemokrat. Och "B är en kvinna, före detta man som genomgick könskorrigering 2018" där jag tycker "före detta" är bättre än "tidigare", personen är ju i ingen del kvinna längre. För fotbollsspelare tycker jag då "tidigare" kan vara OK, men inte "före detta", vad är personen då nu, då hn tydligen inte är fotbollsspelare alls längre inte ens med spel med barnbarnen. Yger (diskussion) 23 september 2024 kl. 10.27 (CEST)

Nja. Det är väl ändå en hård bokstavstolkning. Med fotbollsspelare menar vi väl ändå den typ av spel som ger relevans. Kitayama (diskussion) 23 september 2024 kl. 10.50 (CEST)

”Var en tidigare” blir dubbel negation. Antingen ”är en tidigare” eller ”var en”. Efter ”var en tidigare” förväntar jag mig ”och är nu en”. Kitayama (diskussion) 23 september 2024 kl. 10.48 (CEST)

Förutom att vi ska undvika uttryck som tidigare (när var tidigare?) och nu (när var nu?), förväntar sig mitt språköra, om det gäller en levande person,

• "A var tidigare en B och är nu en C"

alltså inte

• "A var en tidigare B och är nu en C"

Jag kan också tänka mig

• "A är en tidigare B som nu är en C"

-- Larske (diskussion) 23 september 2024 kl. 11.04 (CEST)

"Före detta" ger hos mig lite onödigt negativa vibbar då det omedvetet för tanken till "föredetting" och en "bedagad" person som passerat sitt "bäst-före-datum" även om det rent sakligt är korrekt.

I svwp är det dock vanligare med " är en före detta " än med " är en tidigare " i biografierna över levande personer:

• Länk till sökfråga som hittar (just nu 1 415) artiklar i kategorin Kategori:Levande personer som använder frasen är en före detta. (Därav 445 fotbollsspelare)
• Länk till sökfråga som hittar (just nu 451) artiklar i kategorin Kategori:Levande personer som använder frasen är en tidigare. (Därav 40 fotbollsspelare)

Larske (diskussion) 23 september 2024 kl. 11.45 (CEST)

Som vanligt ger dina analyser bra mervärde. Bland det du listar har jag inga problem med uttrycken om fotbollsspelaren som är "före detta säljare", även ser jag det ofta används som "före detta professionell fotbollsspelare" vilket jag inte heller reagerar på. Det kanske är så att många insatta ser detta "professionell" som implicit medan jag som rudis i ämnet inte förstår det så. Yger (diskussion) 23 september 2024 kl. 13.19 (CEST)

Nej, det är inte implicit. Många fotbollsspelare är inte professionella. Skillnaden går mellan aktivt utövande fotbollsspelare i något etablerat lag och de som inte är det (men kanske varit det). Spelar man fotboll som ”högst” i ett korplag är man inte en fotbollsspelare. Kitayama (diskussion) 23 september 2024 kl. 13.37 (CEST)

Nja, enligt artikeln Professionalism så är en professionell fotbollsspelare en person som spelar fotboll mot betalning. Det är inte kopplat till nivån på fotbollsspelandet. Dvs man kan vara proffs även om man spelar i korpen så länge någon betalar för ens spelande. FWIlkens (diskussion) 23 september 2024 kl. 14.30 (CEST)

Vilket knappast är troligt. Spelar man fotboll mot betalning är det i något av elitlagen. Kitayama (diskussion) 23 september 2024 kl. 14.38 (CEST)

Vår artikel borde nyanseras om det står så. Jag vill påstå att proffs innebär att man har det som motsvarande sitt "yrke". Lite beroende på sport. En fotbollspelare som jobbar deltid brukar kallas halvproffs. Skidåkare och diskuskastare kan knäcka extra som föredragshållare och ändå kallas proffs.

Man kan naturligtvis få viss ersättning utan att kallas proffs, det är det säkert många i korpen som får; skor, tröjor, glass, drickaflaskor etc. Kanske någon får pengar utöver att täcka utgiftwr men det skulle förvåna. Finns det någon som har det som yrke att spela i ett korplag så är han väl proffs då.

Löparstjärnan Gunder Hägg blev avstängd för "brott mot amatörreglerna" när han fick skor och några hundralappar, men ingen påstod att han var proffs. LittleGun (diskussion) 23 september 2024 kl. 14.52 (CEST)

Det som är viktigt, är utifrån Wikipedia:Att skriva om sport, ifall idrottandet skett på elitnivå. Amatörreglerna förde med sig många orättvisor, tex att Jim Thorpe förlorade sina två guld från Sommar-OS 1912 och inte retroaktivt återfick dessa förrän postumt.Ricjac 23 september 2024 kl. 17.52 (CEST)

Om jag inte minns fel var det Malmö FF som var först i Sverige med att anställa sina spelare och detta var på 1980-talet. Jag vet inte hur snabbt de andra följde efter, men fram till dess var "fotbollsproffs" något man var i utlandet. Så jag instämmer helt med Ricjac i att det måste vara elitnivå som är kriteriet. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2024 kl. 05.38 (CEST)

Möjligen hade MFF de första faktiskt heltidsanställda fotbollspelarna, men det var en glidande skala och "halvproffs" med tillrättalagda arbeten fanns långt tidigare. Framförallt är inte MFF:s anställningsvillkor på 1980-talet något "bevis" på att proffs är elit. Att professionella är elit är indirekt, det är bara de bästa någon har lust att anställa i en klubb. Alltså det är elit "de facto". LittleGun (diskussion) 24 september 2024 kl. 08.04 (CEST)

Att man ordnade arbeten som smidigt gick att kombinera med fotbollen var vanligt även på lägre nivå. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2024 kl. 20.36 (CEST)

Den här diskussionen har följt en gammal fin Wikipediatradition och hamnat långt bort från den ursprungliga frågan. Jag hävdar dock fortfarande att en fotbollsspelare som inte längre är aktiv är en före detta fotbollsspelare, eller tidigare fotbollsspelare, om det känns bättre (de är väl synonyma, eller?). Av erfarenhet vet jag dock att det är oerhört svårt att sätta ett tydligt avslutsår för den aktiva elitkarriären för en fotbollsspelare, den ebbar liksom ofta ut, så jag vill heller inte behöva säga att någon är "en fotbollsspelare som avslutade sin karriär" ett visst år, vilket det argumenteras för ovan.

Ett exempel: När slutade Martin Augustsson vara "aktiv" fotbollsspelare? Var det när han gick till Slottsskogens IK i division IV 1980? Vem vet, Augustsson kanske inte alls tänkte att han avslutade sin elitsatsning 1980; lika troligt är att han ledsnade på tränaren Tom Lilledal och hoppades på en återkomst i de högre divisionerna efter att ha bevisat sig i fyran. Så när slutade han med fotboll? Ska man ange när han helt lade kängerna på hyllan efter att ha harvat kvar i de lägre divisionerna som ett definitivt "avslutsår"? Det går överhuvudtaget inte att hitta, eftersom rapporteringen från gärdsgårdsserierna till stor del saknas. Och om man till äventyrs hittar ett avslutningsår, var det verkligen först då han slutade vara fotbollsspelare? Och omvänt, om man helt stryker det hypotetiska avslutningsåret och i stället skriver "Martin Augustsson är en fotbollsspelare", vilket det också har argumenterats för ovan, tycker jag att det implicerar att han någonstans fortfarande, 70 år gammal, fortsätter att spela organiserad fotboll och när som helst kan värvas av ett allsvenskt lag. (IFK Göteborg behöver säkert förstärkning!)

Summa summarum fortsätter jag nog som förut om ingen sätter emot; ingen har protesterat tidigare och jag ser inga tydliga motargument som får mig att falla till föga. Det viktiga för oss alla är väl ändå att alla människor som någonsin har dragit på sig den vackra grönsvarta tröjan har en artikel på Wikipedia? Heja GAIS.

jssfrk (d|b) 24 september 2024 kl. 22.47 (CEST)

Jag upplever dock att diskussionen utmynnat i att det är skillnad mellan "tidigare" och "före detta" och att "tidigare" är OK språkligt medan "före detta" är en tveksam formulering då "detta" indikerar inte alls är vilket inte stämmer Yger (diskussion) 25 september 2024 kl. 01.25 (CEST)

De gånger jag hamnar i liknande artiklar, kan jag formulera mig som "X är en före detta skidåkare på elitnivå". "Före detta" pekar på en tidigare identitet. Paracel63 (diskussion) 25 september 2024 kl. 01.47 (CEST)

Fast det upplever jag som ett exempel på att "före detta" är olämpligt. Om du frågar vem Ingemar Stenmark är så skulle de flesta svara (alpin) skidåkare och att Henrik Larsson är fotbollsspelare, oavsett vad de gör nu. På samma sätt som folk skulle kalla Astrid Lindgren författare livet ut, oavsett bokproduktion. Gunnar Larsson (diskussion) 25 september 2024 kl. 11.50 (CEST)

Är det skillnad på "tidigare" och "före detta"? I min tankevärld är de rätt så perfekta synonymer. Min precisering "skidåkare på elitnivå" handlar just om att folk har aktiva karriärer – på elitnivå, där de kämpar om större priser – och sedan har de inte det. Men problematiken finns i alla yrken; när slutar någon att vara professor eller läkare? Författare och liknande kreativa sysslor "avgår" man nog inte ifrån, men många yrkesmässiga identiteter är kopplade till en aktiv karriär. Jämför med fotbollsspelare som övergår till en karriär som tränare; är de fortfarande spelare då (vissa hoppar in i vissa matcher då och då)? Paracel63 (diskussion) 25 september 2024 kl. 13.03 (CEST)

Jag skulle absolut inte svara att Stenmark "är en skidåkare" om jag blev frågad av t.ex ett barn eller någon annan som inte vet vem han är. Det vore direkt missledande. Författare kan skriva in på dödsbädden, och i vissa fall utkommer verk även postumt.

andejons (diskussion) 25 september 2024 kl. 13.22 (CEST)

Stödjer "tidigare" i stället för "före detta". MatanB (disk.🖌) 25 september 2024 kl. 13.32 (CEST)

Har vi egentligen kommit någonstans i den här diskussionen? Vi har konstaterat att "före detta" och "tidigare" används flitigt, och vi har gett exempel på ett antal yrken och sammanhang där det kan vara tydligt eller otydligt. Alternativ med presens + före detta/tidigare är ju imperfekt (eller annan dåtidsform). Men då blir det tydligare att en sorts datering kan behövas ("XY var ÅR en Z", att jämföra med "XY är en tidigare Z"). Så "presens + före detta/tidigare" är ganska smidig. Möjligen är "tidigare" ett bättre ordval, rent stilistiskt, men det är inte stor skillnad. Och statistiken ovan markerar att det finns olika åsikter i det faktiska skrivandet. Paracel63 (diskussion) 25 september 2024 kl. 14.10 (CEST)

Man kan också tänka sig 'avdankad', men det tycker jag låter lite negativt Wvs (diskussion) 25 september 2024 kl. 14.19 (CEST)

Men det är ju det som är grejen, du och jssfrk tycker "Före detta" och tidigare är närmast synonymer, medan flera nu har uttryckt att de ser "tidigare" som ok med inte "Före detta". Det är också så att det rent språkligt är skillnad. Och ingen har uttryckt att "bäst före" i fall som fotbollsspelare är bättre än "tidigare". För övrigt hade du ett exempel med "på elitnivå" och då blir "före detta" inte så tokigt, men diskussionen är om begreppet fotbollsspelare utan kvalifikation Yger (diskussion) 25 september 2024 kl. 15.23 (CEST)

 Gillar Om diskussionen handlar om "begreppet fotbollsspelare utan kvalifikation", då förstår jag bättre. Diskussionen var så wiki-yvig att jag inte såg skogen för alla träden. Paracel63 (diskussion) 25 september 2024 kl. 17.05 (CEST)

Jag har lagt in många "före detta", vilket i mina öron låter som en synonym till "tidigare", och då tolkar jag det som spelare/utövare på högre nivå än korpen. Som synonymer så har jag inga problem att skriva "tidigare" istället för "före detta", utan jag rättar mig efter massan... beroende på vad man kommer fram till.

När det gäller Årtal för avslut så är det ju bra om man kan lägga till det utifrån källor, men som påpekades här ovanför angående Göteborgs tillkortakommanden i allsvenskan så kan det vara svårt att hitta ett specifikt år för ett avslut. Då är det bättre att lämna det tomt. Adville (diskussion) 25 september 2024 kl. 17.11 (CEST)

Jag trodde att jag hade framfört min synpunkt att "före detta" för mig är ett byråkratiskt språkbruk som hör hemma i statskalendern och dylika publikationer men inte i ett uppslagsverk som Wikipedia. "Tidigare" är att föredrar även om personer, såvida de inte har rätt till benämningen emeritus efter att ha lämnat sin anställning. Det kan också handla om sedvanerätt i det fallet. Tostarpadius (diskussion) 26 september 2024 kl. 08.04 (CEST)

Värdeladdat språkbruk?

Hej alla! Jag håller på att skriva en artikel som delvis berör en händelse där ett fartyg förliste strax utanför kusten. Personalen vid en fyrplats i närheten ingrep och lyckades rädda nästan hela besättningen. Jag undrar om det är lämpligt att skriva att de räddades "tack vare" fyrpersonalens insats; jag tvekar eftersom det visserligen skulle vara värdeladdat att skriva så, även om alla skulle hålla med om att det var en bra grej. Är "tack vare" lämpligt att skriva eller bör det undvikas om möjligt? VinglandeAnanasen08 (diskussion) 7 september 2024 kl. 13.40 (CEST)

Om det nu var fyrpersonalens insats som räddade sjömännen har jag svårt att se det är värdeladdat att skriva det, så länge det kan verifieras. / Lucie Manette ^(Diskussion) 7 september 2024 kl. 13.45 (CEST)

I detta fall tycker jag att "tack vare" är alldeles rätt. Ingen kan väl tycka att det var fel att rädda dem. Men i andra frågor kan det vara olämpligt ("mördaren lyckades tack vare god planering", "parti X vann valet tack vare rösterna från provins Y") Chandra Varena (diskussion) 7 september 2024 kl. 13.45 (CEST)

Fartyget förliste på grund av den starka vinden men besättningen räddades tack vare att helikopterpiloten inte tvekade att rycka ut i det hårda vädret.

"På grund av" är mer enkel kausalitet medan "tack vare" är att orsaken är ett aktivt handlande eller/och en lyckosam omständighet. / ANHN ✎ 7 september 2024 kl. 17.17 (CEST)

Jag har också svårt att se att "tack vare" skulle vara värdeladdat. Affe (diskussion) 8 september 2024 kl. 17.32 (CEST)

"Tack vare" är positivt laddat, vilket blir tydligt om man skriver att "fartyget förliste tack vare den starka vinden". "På grund av" fungerar däremot i princip alltid vid kausala samband oavsett om utgången är önskvärd eller inte. Det är därför normalt att föredra "på grund av" framför "tack vare" i artiklarna. Jag håller dock med Chandra Varena om att det i det nämnda sammanhanget går bra att skriva "tack vare" därför att det torde vara en allmän uppfattning att man bör rädda sjömän i nöd. /B****n (diskussion) 8 september 2024 kl. 18.36 (CEST)

Ja, precis. Tack vare är ofta ett olyckligt ordval i våra artiklar, men i det här fallet är det så allmänt accepterat att det är en god sak att det ändå är lämpligt. /Julle (disk.) 11 september 2024 kl. 23.13 (CEST)

Håller med om att frasen "tack vare" oftast är olämplig i våra artiklar eftersom den kvalificerar något som gott. I fallet att rädda liv tror jag dock vi kan utgå från att det råder bred konsensus om att livräddning anses utgöra en god gärning. FWIlkens (diskussion) 17 september 2024 kl. 09.55 (CEST)

"Tack vare" är en beskrivande fras i detta fallet, ungefär "till deras förtjänst", vilket vi kan verifiera.--Blockhaj (diskussion) 8 september 2024 kl. 19.14 (CEST)

Kan man inte bara skriva att "de räddades av fyrpersonalen"? /ℇsquilo 27 september 2024 kl. 11.25 (CEST)

Shigeru Ishiba

Detta borde egentligen ligga där vi normalt lägger önskemål, men jag hoppas på bättre och snabbare gensvar här. Det ledande partiet i Japan har valt en ny partiledare, Shigeru Ishiba. Han förväntas bli ny premiärminister under nästa vecka. Vi saknar artikel! Är det någon som är van vid att skriva artiklar om politiker som skulle vilja göra en insats så att vi har en artikel när hans namn dyker upp i svensk media under nästa vecka? Kitayama (diskussion) 28 september 2024 kl. 17.03 (CEST)

Asteroider i ingresser

Flyttat till Wikipediadiskussion:Projekt astronomi Tostarpadius (diskussion) 30 september 2024 kl. 06.39 (CEST)

Halvtid i röstandet!

Halva tiden kvar att rösta i Månadens nyuppladdade bilder. Nytt röstrekord slagits för andra månaden i rad! TriceratopsSwe (diskussion) 16 september 2024 kl. 13.37 (CEST)

Tjaba! SISTA DAGEN är IDAG, den 30:e september att rösta i Månadens nyuppladdade bilder för alla wikipedianer! NYTT Wikipedia-rekord i röstantal är nu officiellt bekräftat! Var med DU också i detta rekord! /TriceratopsSwe (diskussion) 30 september 2024 kl. 00.33 (CEST)

Projekt Källrubrik - Artikelursprung

I mitt egenprojekt Källrubrik så lägger jag bland annat till rubrik över "Den här artikeln är helt eller delvis översatt...", då det ganska ofta står helt utan rubrik eller till och med under de nedersta navigeringsmallarna i artiklar. Jag sorterar även upp det så att det blir mer enhetligt med "Källor" och "Referenser", utifrån diskussionen i december 2022 här på Bybrunnen när jag påbörjade detta projekt, se här. Det betyder att rubriker som "Externa källor" plockas bort, ni ser exemple i egenprojektet. I förgår när jag korrigerade artikeln Lachinekanalens rubrik "Artikelursprung" till "Källor" så blev jag återställd av användare @Essin, se här. (Databoxmallen var nog för dålig, så det är inte den vi diskuterar) Motiveringen var "artikelursprung är inte källa/referens" På ett sätt håller jag med honom, och det nämner jag redan i ursprungsdiskussionen för 2 år sedan. Jag gillar inte den sortens översättningar, men samtidigt är det ju den wikipediaartikeln som har använts som underlag (dvs källa) till artikeln. Så jag riktar absolut inte någon kritik mot Essin här utan vill att gemenskapen diskuterar och kommer fram till konsensus vilken rubrik vi skall använda för artiklar som har "artikelursprung" (är även en del Ugglan-ursprung). Just nu finns det 111 sidor som har ordet "Artikelursprung" i sig (de flesta är nog rubriker). Jag har inte reagerat själv på det innan, men kan tycka att det låter som en helt ok rubrik, precis som Källor och referenser, huvudsaken är att det finns en rubrik över själva texten om att den är översatt. Jag ser dock att @NnieAndersson i denna diskussion, sista inlägget inte gillar för många rubriker (pingar dig därför)

Samtidigt så tänkte jag ta upp en diskussion jag hade med @Paracel63 på projektdiskussionssidan, dessa översatt-mallarna hänvisar ofta till en artikel, och det skulle vara bra om man kunde datummärka översättningen i "översatt-mallen" så att det syns vilken version man använt, och när den skrevs (eller när översättningen skedde). Paracel63 skrev såhär då: "Om det går [Att datummärka översättningen], vore det toppen med bothjälp. I ditt exempel ovan finns länk till artikelversionen som det hämtats info från, men en tydlig datering borde vara ännu bättre. Först måste vi dock enas om vilket datum som ska användas – datumet för publiceringen av översättningen eller datumet då den andraspråkliga "källan" publicerades. Det senare är det jag brukar använda." Vad anser ni om detta, och är det görbart med bot om det anses ok? mvh Adville (diskussion) 25 september 2024 kl. 19.31 (CEST)

Några exempel hur det kan se ut:

Ingen rubrik efter navigeringsmall

Under Externa länkar

Direkt under rubriken Fotnoter

sedan finns det andra exempel med, men för att göra det lättare att förstå vad vi diskuterar här. Adville (diskussion) 25 september 2024 kl. 20.24 (CEST)

Först vill jag säga att det här verkar arta sig till ett vackert exempel på djärvhet-återställning-diskussionscykeln.

Vilken rubrik som översattmallarna ska ligga under har diskuterats några gånger, särskilt 2010 och 2023, men någon jättetydlig konsensus har inte utkristalliserat sig och både Wikipedia:Källhänvisningar#Översättningar från andra språkversioner och Wikipedia:Disposition#Referenser håller öppet för att ange artikelursprung någon annanstans än under rubriken Referenser. I BB-diskussionen från 2023 verkar det som att det var Paracel63 som starkast hävdade att "Referenser" är bredare än "Källor", bland andra som uttrycker en åsikt tycker några att det kan tolkas som synonymer eller att "Referenser" är smalare. Jag tycker att det är en väl svag grund för att systematiskt införa "Referenser" som enda möjliga rubrik. Baksidan med do-ocracy är att det kan leda till att de som redigerar mest vinner. Personligen håller jag fast vid det jag skrev 2010, att översättningar och importer från Ugglan och andra gamla uppslagsverk är väsensskilda från det vi normalt kallar källor/referenser (upplysningar om översättningar etc handlar om textens ursprung snarare än informationens ursprung), och att de därmed bör ligga under en separat rubrik. //Essin (diskussion) 25 september 2024 kl. 22.48 (CEST)

Jag ser ingen likhet mellan bearbetning av text från exempelvis Ugglan (som i mina ögon är ett högst seriöst sätt att skapa en artikel) och översättning från en annan Wikipediaversion (som jag anser är något som helst bör undvikas). Med det sagt anser jag att båda bör kunna redovisas under rubriken "Källor", som jag helst skulle se som allenarådande. Däremot borde hänvisningar som faktiskt inte säger något om artikelursprunget (alltså varifrån informationen hämtades när den lades in här) ligga under "Externa länkar". Om jag lägger in källor i efterhand brukar jag alltid vinnlägga mig om att bearbeta texten och anpassa den efter det jag hänvisar till. Tostarpadius (diskussion) 26 september 2024 kl. 08.00 (CEST)

Men Tostarpadius, du måste väl ändå medge att att det är skillnad på översättning och översättning. Att översätta en längre artikel från en annan språkversion ordagrant blir ofta tokigt om svensk fackterminologi eller språkkänsla brister, men att skriva en svenskspråkig artikel med en annan språkversion som grund och med oberoende källreferenser är minst lika seriöst, om inte mer än att enkom använda sig av Ugglan.Ricjac 27 september 2024 kl. 12.30 (CEST)

Att ha en annan språkversion som utgångspunkt när man börjar kan vara högst seriöst, det instämmer jag i. Att använda Ugglan helt utan att kontrollera uppgifterna på annat håll är mindre seriöst, det håller jag också med om. Men den typen av faktakoll är inget som behöver redovisas. Jag ser den personligen som en självklarhet. Tostarpadius (diskussion) 27 september 2024 kl. 13.17 (CEST)

Jag kvarstår vid att jag inte tycker att vi behöver en extra rubrik i våra artiklar för formalia (det räcker utmärkt med Referenser/Källor, Externa länkar och dylikt). Det får väl också anses vara praxis att artikelursprungsmallarna ligger under Referenser/Källor givet att det bara är 111 artiklar som har den rubriken och bra många fler artiklar som använder dessa mallar? Ps. Det finns säkert statistik att ta fram för den manade.NnieAndersson (diskussion) 27 september 2024 kl. 21.38 (CEST)

Jag gjorde en extra ändring i Advilles tredje exempel. För det första la jag in permalänk och datum i översatt-mallen. Det går att göra och med "Utseende/Visa dolda kategorier" påslaget i Inställningar blir man påmind om att permalänken saknas. I dokumentationen för {{Artikelursprung}} står det att datum "Anger publikationsdatum för den version av källan som ligger till grund för artikeln", d v s den version som permalänken leder till. Det tycker jag vi ska hålla oss till. Dokumentationen till {{Översatt}} menar nog samma sak men formuleringen är mindre tydlig: "Det datum som den länkade artikeln redigerades senast".

Därefter bytte jag mall till {{dewp}}. Jag betraktar översatt-mallen som ersatt av de språkspecifika mallarna som är tydligare, både i källkoden och i hur de ser ut i artikeln. Rubrikerna lämnade jag så som de var efter Advilles ändringar, även om jag själv inte skulle sätta Referenser som en underrubrik till Källor.

Jag tror det är för svårt att lägga till en permalänk med robot. Jag har gjort det många gånger manuellt men skulle inte kunna formulera några allmänna regler för hur det ska göras. Om det finns en permalänk går det kanske att få fram datumet med en mer kraftfull robot än AWB som jag använder. Plumbum208 (diskussion) 27 september 2024 kl. 23.25 (CEST)

@NnieAndersson: Fast att det finns få exempel nu bevisar inte så mycket om några användare har tagit bort rubriken systematiskt under längre tid. Mer generellt skulle jag beskriva det som följande mönster (eller kanske antimönster):

1. Det finns åtminstone två sätt att lösa ett problem på en wiki, låt oss kalla dem A och B och lämna generaliseringen till fler sätt åt den intresserade läsaren.
2. Frågan diskuteras och det uppstår ingen jättetydlig konsensus om A eller B är bäst.
3. Anhängare av A tolkar det som att båda sätten är accepterade bland wikigemenskapen i stort, att de själva kan fortsätta använda A men att det är meningslöst att ändra fram och tillbaka mellan dem.
4. Några anhängare av B tolkar diskussionen som att det finns tillräckligt stark konsensus för att börja ändra till B varje gång de råkar på A.
5. Anhängare av A som ser dessa ändringar ändrar inte tillbaka eftersom de uppfattar båda sätten som accepterade och vill undvika dryga redigeringskrig.
6. Nytillkomna användare ser oftast B och börjar använda det, kanske utan att reflektera över varför.
7. När processen har pågått tillräckligt länge används B nästan överallt. Nya argument för att gå över till A avvisas summariskt med att B är konsensus och att en omläggning skulle kräva för mycket arbete. Anhängarna av A börjar använda B för att de inte orkar bråka.

I praktiken finns förstås fler nyanser och alternativ, men jag kan tänka mig flera sammanhang där mönstret duger som förklaringsmodell för hur svWP blev som det blev... //Essin (diskussion) 28 september 2024 kl. 12.44 (CEST)

I viss utsträckning kan det säkert vara en förklaringsmodell som stämmer. Vet dock inte om du ger en släng till Användare:Adville/Projekt Källrubrik, för det är i såfall meningslöst. När det projektet började för cirka två år sedan fanns betydligt färre artiklar än 2500 som hade den sagda skrivningen (om man får dra slutsatsen utifrån vad som finns i projektbeskrivningen). Så då har praxis vuxit fram under mycket lång tid och även om din förklaringsmodeller skulle antas vara korrekt så är det likväl en praxis.NnieAndersson (diskussion) 28 september 2024 kl. 15.44 (CEST)

Det kan också vara på sin plats att hänvisa till Wikipedia:Disposition#ReferenserNnieAndersson (diskussion) 28 september 2024 kl. 15.49 (CEST)

Jag tror jag skrev någonstans runt denna nya diskussionen att det var första gången jag såg den rubriken, och att jag inte har något emot den. Det betyder ju i förlängningen att jag inte har ändrat den systematiskt. Dessutom så har jag inte jobbat skrivit med detta p3ojekt förrän när stubbprojektet tog slut för 1-2 veckor sedan, så så systematiskt har jag inte jobbat (m2n gör det nu. Dock lite paus i väntan på denna diskussion där jag hoppas fler användare engagerar sig. Mvh Adville (diskussion) 29 september 2024 kl. 00.42 (CEST)

Nej, jag ville inte peka ut just denna insats som ensam anledning till att "Artikelursprung"-rubriker har försvunnit – jag har sett dem tas bort av andra – men det var denna insats som aktualiserade frågan. Det är bra att den tas upp till diskussion. //Essin (diskussion) 29 september 2024 kl. 11.59 (CEST)

Flytt av länk till anslutet Wikidata-objekt

Det skrevs ett meddelande på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#'Wikidata item' link is moving. Find out where... om att länken till Wikidata (Wikidata-objekt) kommer flytta från avsnittet Allmänt i verktygsmenyn till avsnittet På andra projekt i huvudmenyn här till vänster. Men, på andra språkversioner ligger avsnittet På andra projekt i verktygsmenyn till höger och inte i huvudmenyn. Är detta något vi på svWP manuellt har konfigurerat eller kommer det också att flyttas? Jag förstår varför man vill samla alla externa projektlänkar i ett avsnitt men jag gillar att Wikidatalänken ligger där till höger och skulle vilja att den ligger kvar där.

Se Astrid Lindgren, fr:Astrid Lindgren, en:Astrid Lindgren till exempel. Sabelöga (diskussion) 28 september 2024 kl. 00.37 (CEST)

Wikidata-länken kommer flyttas från där den är nu till där länkarna till andra projekt finns. Svwp har lokalt ändrat var länkarna till andra projekt finns. Den ändringen gjordes 2020 som en workaround för en bugg i placeringen av språklänkar i gamla vector-utseendet. I nya vector gör det här att "På andra projekt" och "Skriv ut/exportera" finns i huvudmenyn och inte i verktygsmenyn som på andra Wikipedior. Buggen fixades efter en månad så workarounden gör inte längre någon skillnad för gamla vector. Jag tar därför bort den. /EnDumEn ✍ 28 september 2024 kl. 09.49 (CEST)

Härligt, tack! Sabelöga (diskussion) 29 september 2024 kl. 00.24 (CEST)

Jag uppfattar flytten av Wikidatalänken som en betydande försämring. Den riskerar att försvinna i mängden. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2024 kl. 16.21 (CEST)

Veckans tävling handlar om Finland

Det finns mycket att skriva om Finland så vi kör en repris. Välkomna att förbättra eller tipsa i Tipshörnan. Eller både och.... //Nalle&Lisa (diskussion) 30 september 2024 kl. 13.24 (CEST)

Diskussion om A-lotterierna

Blänkare: Jag har öppnat en diskussion om utformningen av artikeln A-lotterierna. Jag skulle uppskatta gemenskapens åsikter. Janders (diskussion) 27 september 2024 kl. 11.29 (CEST)

Vi blev tyvärre inte så många som engagerade oss i debatten, men 98.128.180.227 var handlingskraftig. Nu känns det emm som artikeln har fått en struktur och ett innehåll som håller, även om det finns en del kvar som kanske kan bli ännu bättre. Janders (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 09.00 (CEST)

Svenskar eller amerikaner?

Hej! Det vore jättebra om några i gemenskapen ville titta hit en sväng. Mvh 83.255.120.67 1 oktober 2024 kl. 13.33 (CEST)

Rei Momo

Rei Momo verkar ha varit intermittent aktiv på SVWP i mer än tio år tid och ungefär lika många gånger fått påpekanden om att maskinöversättningarna inte är välkomna. Likväl fortsätter han i samma stil. Vad gör vi?

@Rei Momo: FYI.

- Tournesol (diskussion) 26 september 2024 kl. 10.45 (CEST)

Thank you for your advice! You have to make what the SV Wikipedia rules says!

I want only to make you know that, form the advice that @Tournesol: writes, it seems I received hundred advices, but just 3. Bye-bye, sincerely Rei Momo (diskussion) 26 september 2024 kl. 11.40 (CEST)

Det stämmer inte. Mallen om automatöversättning har lagts in tre gånger, men problemet har dessutom omnämnts i textform.

I oktober 2020 fick du meddelandet "Unfortunately, I had to remove the text about the plot, as it seemed to be translated automatizedly".

I november 2020 "I had to remove some portions that seemed to be machine translated. Unfortunately they made no sense in Swedish".

I oktober 2021 "I fixed the article, but – mind you – we do not encourage automatically translated texts."

I oktober 2022 "sista stycket är helt obegripligt och kan inte vara kvar i nuvarnade form."

I mars 2023 "I'm so sorry, but the text makes no sense to me. Are you using Google translate?"

- Tournesol (diskussion) 26 september 2024 kl. 13.39 (CEST)

Detta är en fråga för KAW, inte för BB. Tostarpadius (diskussion) 26 september 2024 kl. 19.47 (CEST)

I said bye-bye, but I'll only be back just for a moment. @Tournesol:: "Det stämmer inte" So, you want to make me look like a liar in front of everyone? This will make a sad situation for you in this page... So bye-bye endly, see you no more Rei Momo (diskussion) 27 september 2024 kl. 09.24 (CEST)

@Rei Momo: no, I'm not calling you a liar, because I cannot rule out that you thought what you wrote was true. You were incorrect, and I just pointed that out. If you were advertently made a false statement you would be lying. I'm not claiming you did that. - Tournesol (diskussion) 27 september 2024 kl. 09.33 (CEST)

Om det främst gäller enstaka användare är detta ett fall för Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia och inte för Bybrunnen. J 1982 (diskussion) 27 september 2024 kl. 11.21 (CEST)

Jag menar att principdiskussionen rör annat än rent administrativa åtgärder. Vad gör man generellt med användare som vill väl men struntar i upprepade instruktioner? Hur hård skall man vara? Skall man se genom fingrarna om någon etablerad användare åtar sig att agera fadder och följa upp, som vi gjort i något fall? - Tournesol (diskussion) 27 september 2024 kl. 13.52 (CEST)

Jag anser att även den typen av frågor passar bättre på KAW än här. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2024 kl. 16.22 (CEST)

Nej, KAW är för enskilda ärenden, inte för principdiskussioner. (Däremot kan utfall från diskussioner om enskilda ärende leda till principförändringar.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 september 2024 kl. 17.03 (CEST)

Och var står det? Jag anser absolut inte att ärenden om vilket tålamod vi har med användare som agerar på det ena eller det andra sättet passar på Bybrunnen. Jag har heller inget minne av att vi haft liknande samtal här. Tostarpadius (diskussion) 30 september 2024 kl. 17.59 (CEST)

Och som vanligt är var något diskuteras och löses irrelevant i förhållande till att något diskuteras och löses. I det här exemplet blev det ingen dialog om sakfrågan. Bara om var den förs bäst. LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.17 (CEST)

Givetvis är det underordnat var det diskuteras. Man kan alltid flytta en tråd. Men det är också onödigt pessimistiskt att påstå att samtalet på grund av att det ännu inte kommit till stånd aldrig kommer att bli av. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 22.45 (CEST)

Artiklarna om Stalin och Trotskij

Jag har tittat på artiklarna Lev Trotskij och Josef Stalin och kan konstatera att båda har stora brister vad gäller källhantering och risk för POV. Stalin och Trotskij var politiska motståndare och striderna om deras idéer har fortsatt långt efter att båda var döda. Därför vore det bra om båda artiklarna hanterade det enorma källmaterialet på ungefär samma sätt. Jag tar upp diskussionen här, men kanske bör den hellre föras någon annanstans?

Att skriva på ett balanserat och encyklopediskt sätt om politiskt verksamma och omstridda personer är svårt. Detta gäller i mycket hög grad Stalin och Trotskij, som båda hade betydande roller i den ryska revolutionen och den tidiga sovjetiska staten. De drev olika linjer vad gäller den nya statens utveckling, något som slutade med att Stalin tog över makten efter Lenins död och Trotskij drevs i exil och sedan mördades.

Det finns en enorm mängd litteratur om den ryska revolutionen, Sovjetunionen och dess ledande personer. Dessutom finns dessa personers egna tal och skrifter. En mycket stor del av denna litteratur är skriven som del i en pågående politisk debatt och tar öppet ställning i olika frågor. Det gäller både det som skrevs under Stalins och Trotskijs livstid och sådant som skrivits senare. Politiska bedömare uttrycker stöd eller avståndstagande gentemot den ryska revolutionen som sådan, och bland dem som ser revolutionen som initialt positiv finns en mängd olika uppfattningar om den senare utvecklingen och om Stalins respektive Trotskijs bidrag till politisk teori. Inte ens de som uttryckligen åberopar sig på den ena av dessa två är alltid överens om hur dennes livsverk ska tolkas.

Hur ska vi hantera detta i WP? Jag menar att vi ska koncentrera oss på verifierbara fakta om personernas liv och gärning. För påståenden som kan vara färgade av källornas politiska grundsyn bör vi alltid söka flera källor och där det finns olika tolkningar eller till och med motsägande sakuppgifter bör vi redovisa diskrepansen och tala om vem som påstår vad.

Vi bör inte göra egna analyser av innehållet i personernas skrifter och tal och inte heller ge citat direkt från dessa källor eftersom varje sådant urval präglas av den skrivande wikipedianens egna uppfattningar om vad som är viktigt. I stället bör vi i möjligaste mån bygga på oberoende källor när vi presenterar personernas viktigaste verk och deras innehåll.

Vi bör inte använda källor från personernas samtid för att värdera deras insatser eller karaktärer. Ett typiskt exempel är att publicerade Lenin-citat kan användas både för och emot både Trotskij och Stalin, något som inte alls är konstigt eftersom de är skrivna i en snabbt skiftande politisk situation och ofta med polemiskt syfte.

Vi bör inte heller förmedla analyser och slutsatser från senare källor som är uppenbart partiska. Detta gäller exempelvis skrifter från organisationer som åberopar sig på Stalin eller Trotskij eller som är principiellt negativa till den ryska revolutionen som sådan. Chandra Varena (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 08.09 (CEST)

Viktigast i båda fallen är en kronologisk biografisk text med verifierbar fakta, även om mindre detaljuppgifter kanske inte alltid är helt samstämmiga. Därefter kan olika underrubriker med bredare historiska tolkningar prioriteras. Stalin är dock en figur närmast jämförbar med Adolf Hitler i grymheter, dessutom under längre tid än Hitler, som inte riktigt kan behandlas helt neutralt. Ricjac 1 oktober 2024 kl. 10.31 (CEST)

Jo, neutralt och "båda sidor" är inte samma sak. Vi skriver neutralt om de grymheter Hitler gjorde, och om honom som person, och det kan vi om både Stalin och Putin med för den delen. Adville (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 10.42 (CEST)

@Adville:: Att skriva neutralt om historiska grymheter är en sak. Det finns dock en etisk gräns när det gäller låta "båda sidor komma till tals". Att citera artikelsubjektens egna tal och texter är en sak, att däremot citera sentida "historiker" som helt bortförklarar, försvarar eller rättfärdigar Förintelsen eller Sovjetkommunismens massmord är något helt annat (ser inte att någon av de berörda artiklar gör det i nuläget, bara en observation om vart den teoretiska gränsdragningen går någonstans). Ricjac 1 oktober 2024 kl. 12.34 (CEST)

Ditt senare exempel ser jag inte som neutralt. Det finns många källor om Stalins grymheter mot folket i form av massmord och deportationer. Visst kan man (bör?) De som bortförklarar grymheterna, men mer som att det är någon typ av konspirationsteorier som inte stämmer med verkligheten, likt nynazisternas försök att förminska judeutrotningen under 2 VK. Men vår diskussion ser mer ut som vi menar samma sak, men med andra ord.: vi skall inte försköna för det finns folk som försöker det... mvh Adville (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 13.15 (CEST)

Adville: Jag tror att vi egentligen har samma avsikt. Både Stalin och Hitlers regimer (utan inbördes rangordning) stod för otaliga grymheter och brott mot mänskligheten. Att skriva neutralt om dessa diktatorer kräver en fingertoppskänsla att varken indirekt försköna eller öppet polemisera: det mänskliga lidandet i deras eftermälen talar för sig självt. Ricjac 1 oktober 2024 kl. 13.28 (CEST)

@Ricjac. Den avvägningen måste man alltid göra. Det gäller inte bara källor som bortförklarar eller förnekar bekräftade historia händelser utan även källor som sprider påståenden och beskyllningar som inte kan bekräftas. Chandra Varena (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 13.15 (CEST)

Blir glad av att se att du tar upp det här viktiga ämnet! Har själv kikat en del på Stalin-artikeln som sett ganska illa ut för en så pass historiskt betydelsefull person (med det sagt inte att det var någon mysgubbe direkt...). Angående användandet av citat så tycker jag att vi ska vara ganska restriktiva eftersom det i många artiklar är ganska oklart vad syftet är med olika citat. Det är en sak med att vilja bidra med lite förstahandsmaterial från t.ex. den person som en biografisk artikel berör, en annan sak när man blandar in citat från personer i dess närhet. Lenin tycker jag är ett bra exempel, då citat från honom spontant känns som att de lätt kan slängas in lite här och var utan tydlig anledning. Smetanakaviar (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 08.53 (CEST)

Som bekant ska artiklar redovisa alla relevanta aspekter som har publicerats av tillförlitliga källor, och ges proportionerligt utrymme i relation till relevansen av var och en av dessa. Det @Chandra Varena föreslår tycker jag gott kan tjäna som vägledning i bedömningen av relevans och proportion. FWIlkens (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 14.25 (CEST)

Artiklar kan redovisa alla dessa aspekter, men det bygger på ett samarbete där ingen har skyldigheter. I övrigt instämmer jag med föregående inlägg. Tostarpadius (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 14.03 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Här är kvalitetsmätningen för oktober 2024! Det har gått lite uppåt i nästan alla kategorier, kanske mest märkbart i faktakoll och ifrågasatt! När det gäller faktakoll verkar det vara ett gäng albanska orter och kommuner som mallats, så alla som gillar det ämnet, nu finns det mycket att göra! :) Höstblomma (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 19.59 (CEST)

Det finns omkring 200 psalmartiklar som är i behov av faktakoll, se tabellen i tråden Diskussion:I Guds stora vingård#Namn?. Det är en blandning av smärre skönhetsfel som avvikelser vad gäller till exempel kommatecken, kursivering, citering, versalisering av Herren och stavning av Jesu(s), men också allvarligare fel med helt olika psalmtitlar. Jag har pingat artikelförfattaren, Marcus.linneberg, och frågat om hen avser att åtgärda de psalmartiklar där sidnamnet inte överensstämmer med den fetstilade ingressen, till exempel Kristus, du är annorlunda och Kanhända du tänkte när en gång du kom, men ännu inte fått något svar. Jag antar därför att artiklarna behöver Faktakoll-mallas och hoppas att någon annan som har tillgång till de tryckta källorna tar sig an dem om de dyker upp i den här månatliga kvalitetsmätningen. Tostarpadius har åtgärdat några av dem så jag vet inte exakt hur många det är kvar idag. Kan detta vara ett lämpligt WP:MUPP?

-- Larske (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 20.39 (CEST)

@Larske: Det här ser definitivt ut som nåt som kan åtgärdas via wp:MUPP. Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 22.23 (CEST)

Jag tycker det låter som ett bra förslag! Tror att många stämmer, men det kan hända att den mänskliga faktorn gjort att några kanske inte stämmer. Marcus Johansson (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 07.23 (CEST)

Månadens artiklar

"Ruwiki" och "Clement Attlee".

Det blev ett Kremls verktyg och en långlivad Labourledare när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under augusti. Ruwiki (skapad av undertecknad) blev bästa nya artikel, medan Clement Attlee (av Beson) utsågs till bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (36 stycken) respektive utökningar (37 stycken) under september. Här stod Boberger för den ena och undertecknad för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 212 nya och 137 utökade artiklar i projektet. I listningen för september inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte, Senaste ändringar samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det oktober, och vi kan rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 50 nya och 25 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 22.21 (CEST)

Internet Archive Bot

Det verkar som att Internet Archive Bot har upphört med sin verksamhet, vilket är synd och kan leda till stora källproblem. Det finns många källor som behöver arkiveras för att vara beständiga. Är det möjligt att starta en egen bot som gör samma sak på svwp? Någon som är intresserad? /Ascilto (diskussion) 27 september 2024 kl. 17.55 (CEST)

Boten kör för fullt. Senaste för knappt 10 minuter sedan. [3]. Eller har jag missförstått din fråga? Kitayama (diskussion) 27 september 2024 kl. 18.05 (CEST)

Nej, det har du nog inte gjort. Jag har bara lagt märke till att mängder av källor inte längre arkiveras. /Ascilto (diskussion) 27 september 2024 kl. 18.55 (CEST)

@Ascilto: Exakt vad menar du med "arkivera"? Menar du att en kopia av en websida lagras i Internet Archive (IA), eller menar du att referensen i en Wikipediaartikel dessutom kompletteras med en länk till en specifik arkivkopia?

Eller är det så att IAB, i bakgrunden, arkiverar svwp:s alla externa länkar i IA utan att ändra något i Wikipediaartikeln (så länge som länken inte är död)?

Jag kanske kommer ihåg fel, men är det inte så att svwp-gemenskapen har valt att InternetArchiveBot (IAB) endast ska göra något när den stöter på en extern länk som har dött, det vill säga att länken inte längre leder fram till en läsbar källa (även kallat "död länk"). I dessa fall tittar IAB i IA för att se om det finns någon arkiverad kopia där med ett lämpligt arkiveringsdatum och om så är fallet "räddar" IAB den döda länken och lämnar ett meddelande om detta på artikeldiskussionssidan.

Jag har flera gånger påpekat att alla externa länkar som används som källor borde arkiveras i samband med att de läggs in i artiklarna, detta för att undvika såväl:

• länkröta (link rot) - det vill säga att länken inte längre leder till en läsbar webbsida (vilket IAB i vissa fall kan rädda)
• innehållsförändring (content drift) - det vill säga att länken fortfarande leder till en läsbar sida, men innehållet på den sidan inte längre stöder det påstående som den var tänkt att källbelägga (vilket IAB inte har en aning om och därför aldrig kan rädda)

Båda dessa händelser är allvarliga brott mot den grundläggande policyn om Wikipedia:Verifierbarhet och det är bara en tidsfråga när de inträffar!

När IAB väl hittar en död länk kan det vara för sent att göra något om sidan inte finns arkiverad i IA. Och länkar som inte är "döda" kan ju leda till något helt annat, till exempel en spelsajt eller liknande som tagit över domänen.

Responsen på mina inlägg om detta har hittills varit negativ av typen "länkar till IA är långsamma" och "det är bättre med en länk till en levande sajt med senaste data". Det sistnämnda kan ju vara fallet när det handlar om länkar till en "Officiell hemsida", "Externa länkar för vidare läsning" och liknande, men en länk till en arkiverad kopia som verkligen kan verifiera ett specifikt påstående som avses att källbeläggas bör emrå inte riskeras att slarvas bort. Tyvärr sker det hela tiden.

Spårad i Phabricator (?)
Task T234546 Open

Ibland misslyckas IAB med att "välja rätt" version av en sida i arkivet. Rätt version borde rimligen ofta var den version som är arkiverad närmast i tiden då referensen lades in i artikeln, se Phabricator:T234546 som jag skrev för snart fem år sedan.

Helt säker kan man inte vara eftersom innehållet på webbsidor, till skillnad från innehållet i tryckta källor, inte är statiskt. Enda sättet att vara säker är om den som lägger in referensen i artikeln även ser till att det finns en arkiverad, och därmed statisk, version i IA som styrker påståendet, men ganska långt på vägen tror jag att vi kan komma om vi låter IAB "rädda" alla externa länkar så snart som möjligt i stället för att vänta till länken har dött.

Det löser inte alla problem med content drift eftersom webbsidor som innehåller sökfunktioner och liknande inte säkert fungerar genom att bara söksidan arkiveras om den underliggande sökfunktionaliteten också "organiserats om" vilket tyvärr händer titt som tätt. Det är kanske något att tänka på innan man använder en länk till en sådan söksida som referens för något påstående i en artikel.

-- Larske (diskussion) 28 september 2024 kl. 11.26 (CEST)

Vi kanske borde införa en liknande funktion som enwp använder i {{Cite web}} där man kan lägga in en IA-bot länk och samtidigt markera om den vanliga länken funkar eller inte. // Kakan spelar (diskussion) 28 september 2024 kl. 11.31 (CEST)

Så länge som det finns ett angivet hämtdatum i referensmallen så möjliggörs ändå manuell efterforskning via IA eller andra alternativ.Ricjac 28 september 2024 kl. 16.53 (CEST)

"om vi låter IAB "rädda" alla externa länkar så snart som möjligt i stället för att vänta till länken har dött." > Ja tack! Jag tror inte på lösningar där skribenten ska söka upp i arkiv och lägga in arkivlänken, men om vi kan få boten att göra det så fort som möjligt så vore mycket vunnet! Kitayama (diskussion) 28 september 2024 kl. 16.57 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Larske: Det jag syftade på var att IA-boten, som jag trodde, tidigare arkiverade länkade källor hos IA och ersatte den länkade källan med IA-versionen. Kanske har det aldrig varit så? Men det skulle vara himla praktiskt. Det som aktualiserade problemet var att de officiella källorna till artikeln Diskussion:Olde english bulldogge brasileiro försvann då rasen inte längre erkänns av den brasilianska kennelklubben. Den brasilianska kennelklubbens tidigare standard som var den enda officiella källan går nu inte att hitta hos IA. /Ascilto (diskussion) 28 september 2024 kl. 17.08 (CEST)

Min upplevelse är att IA-bot (eller någon annat bot) systematiskt går igenom nytillkomna länkar på Wikipedia och arkiverar dem på archive.org utan att lägga till arkivlänken till Wikipedia-sidan. Det har i alla fall verkat så nästan varje gång jag stött på en död länk; väldigt ofta finns då en sida sparad på archive.org från samma datum eller strax efter att länken till originalsidan skapats härifrån. jssfrk (d|b) 28 september 2024 kl. 18.22 (CEST)

Själv är det tvärtom för mig. De döda länkarna jag hittar så har {{död länk}} lagts till av IA-bot och är då inte sparad på archive.org. // Kakan spelar (diskussion) 28 september 2024 kl. 18.26 (CEST)

Håller med om @Larskes problembeskrivning och om det går att göra som @Kakan spelar föreslår med bot(inställning) eller liknande skulle det vara utmärkt. Gunnar Larsson (diskussion) 28 september 2024 kl. 17.44 (CEST)

Så här önskar jag; och trodde att det var IA-bot arbetade när den kollade en källa med levande länk:

1. Kolla om länken är arkiverad
2. Om inte; arkivera
3. Lägg till den arkiverade länken (men behåll originallänken)
4. Skriv meddelande på diskussionssidan

Om länken är död i källan:

1. Lägg till "död länk" till orginallänken
2. Kolla om den finns arkiverad och lägg i så fall till den arkiverade länken
3. Skriv meddelande på diskussionssidan

Att en arkiverad kopia tar längre tid att öppna är ju helt ointressant om det finns en orginallänk också. Då väljer man orginallänken och är den död så har man i varje fall tillgång till texten via den något långsamma arkiverade länken. LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.13 (CEST)

Vad tillför det om man skriver ett meddelande på diskussionsidan? // Kakan spelar (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.15 (CEST)

Det vet jag inte riktigt. IA-bot gör det, så det var en beskrivning av det. Att den skriver en blänkare att den ändrat externa länkar och att det är bra att manuellt gå igenom vad den gjort. LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.20 (CEST)

Huvudfrågan är varför den inte gör det självklara och adderar, inte ersätter med, en länk till den arkiverade kopian. LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.22 (CEST)

Ja, jag brukar kontrollera och ta bort efter IA-bot i diskussionsidor efter att jag har kollat att allt är korrekt.

Men den adderar väl arkivlänkarna? Här lägger den till arkivlänken i arkivurl= & arkivdatum=. Eller missförstår jag vad du menar? Kakan spelar (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.29 (CEST)

Nej, det är så jag menar. Jag förstod diskussionen ovan som att den inte lägger till länkarna annat än om länken är död. Det var väl det Ascilto reagerade emot och Larske beskrev? Det verkar som jag missförstått? LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 10.45 (CEST)

Jaså, jag har inte läst hela diskussionen så jag vet inte :D // Kakan spelar (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 11.03 (CEST)

Vad och hur IA-bot gör för en specifik Wikipediaspråkversion är i stor utsträckning möjligt att konfigurera via menyalternativet Meta/Configure bot behaviour i IABot Management Interface (inloggning krävs).

Det finns alltså en stor mängd inställningar/options, total cirka 50, som man kan välja mellan och jag tror inte att man ska ändra på dessa inställningar genom att skjuta från höften och se vad som händer. För att göra ändringar som kan innebära en stor påverkan på vad/hur IAB gör behövs en diskussion och kanske även någon form av kontrollerad provkörning, kanske också i en reducerad takt.

Här är några exempel på inställningar som gäller för svwiki. De för närvarande valda alternativen är markerade med (X):

• Links to scan:
  • All external links on an article
  • (X) Only links within references

Detta tror jag är ett bra val. Det räcker för att uppfylla kravet på verifierbarhet även när originallänkarna till källorna har dött.

• Scanned links to modify:
  • All links
  • Only tagged dead links
  • (X) All dead links

För att det ska bli som jag (och kanske Ascilto) skulle vilja och det som (möjligen) LittleGun säger vara "självklart" behöver valet ändras till All links.

... hoppar över två inställningar ...

• Pages to scan:
  • (X) Scan all mainspace pages
  • Scan only pages containing dead link tags

Detta tror jag är ett bra val.

• Archive versions:
• Use newest archive (applies to newly searched archives)
• (X) Use archives closest to the access date (applies to newly searched archives)

Detta tror jag är ett bra val, men det verkade inte fungera som förväntat vilket (för fem år sedan) fick mig att skriva felrapporten ovan, se Phabricator T234546.

Sen finns det ytterligare ett antal inställningar med olika alternativ samt definitioner av de olika meddelandetexter som ska användas när IA-bot gör sina inlägg på artikeldiskussionerna för att förklarar vad den gjort.

Ytterligare några inställningar:

• Scan for dead links
  • No
  • (X) Yes

Detta tror jag är ett bra val.

• Submit live links to the Wayback Machine
  • (X) No
  • Yes

För att det ska bli som jag skulle vilja behöver detta ändras till Yes, men jag vet inte om det i praktiken är tillåtet att låta IA-Bot arkivera alla externa referenslänkar. Kanske alla våra miljoner botskapade djur- och platsartiklar får arkivet att storkna....

Kanske någon som är mer insatt i vad som är lämpligt/möjligt/tillåtet kan svara på det. Finns det andra robotar än IA-bot som ägnar sig åt att stoppa in artiklarnas externa referenser i Internet Archive? Någon som vet om det är någon annan språkversion som "arkiverar allt" och som har erfarenheter av detta som vi bör känna till?

-- Larske (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 12.18 (CEST)

Andra inställningen: Scanned links to modify (All links, Only tagged dead links och All dead links).

Vad menas, vad är det för modifiering?

(Jag tycker inte en länk ska modifieras, bara att en arkiverad kopia ska adderas). LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 12.24 (CEST)

Svaret på din fråga ges möjligen av en av de inställningar som jag inte tog med bland exemplen ovan:

• Template behaviour:
  • (X) Append template to URL
  • Replace original URL with template

Om jag får gissa innebär det val som gäller för närvarande att det blir som du tycker att det ska vara.

Mitt inlägg var främst till för att peka på att det finns många valmöjligheter i vad/hur som ska göras, men för den som vill sätta sig in mer i hur IA-bot arbetar, såväl i detalj som i helheten, är det nog bättre att försöka leta upp någon beskrivning som förklarar mer utförligt än de kortfattade texterna på sidan med inställningarna vad till exempel "modify" och "template" innebär. Det är lätt att dra felaktiga slutsatser av enstaka ord som används och som man själv ger en annan betydelse än den i sammanhanget avsedda.

Jag har tyvärr inte någon länk till en sådan beskrivning som jag kan snyta ur näsan.

-- Larske (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 12.42 (CEST)

Jag har mycket svårt att tro att jag skulle förstå såna texter. Tack för att du tar dig tid och är tydlig! LittleGun (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 12.46 (CEST)

På den här sidan kan man läsa att

Även om roboten inte körs på en viss wiki skapar Internet Archive arkiv för nästan alla nya externa länkar som läggs till på alla Wikimedias wikier, och har gjort så sedan 2013. Om en robot blockeras eller stängs av på en wiki, stoppas inte det här arbetet.

Det låter ju väldigt bra, nästan för bra för att vara sant, då det ju säkerställer att IA-bot, när den hittar en död länk alltid kan "rädda den" genom att plocka fram en arkivkopia som i bästa fall innehållsmässigt överensstämmer med den källa som artikelförfattaren läste när artikeln skapades. Om det är sant faller en del av min argumentation om att källorna inte arkiveras medan de lever.

-- Larske (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 12.52 (CEST)

InternetArchiveBots meddelanden på svwp:s artikeldiskussionsidor stängdes av den 9 maj 2019 efter många diskussioner

• Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2017#InternetArchiveBot
• Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2017#Externa länkar ändrade
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-10#Diskussionssidor av InternetArchiveBot
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-07#Meddelanden från InternetArchiveBot - onödigt stora, onödigt "personliga"
• Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/NirmosBot2
• Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-05#InternetArchiveBot

Plumbum208 (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 13.21 (CEST)

Larske: Hur gör man för att manuellt arkivera en webbsida på Internet Archive? Jag hittar bara hur man kan arkivera dokument man har på sin hårddisk. /Ascilto (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 17.29 (CEST)

1. Skriv in URL:en till webbsidan i rutan högst upp på sidan https://www.archive.org och tryck på ENTER. Om sidan inte tidigare finns arkiverad kommer meddelandet Hrm. Wayback Machine has not archived that URL
2. Om sidan är tillgänglig på nätet så kommer dessutom meddelandet This page is available on the web! Help make the Wayback Machine more complete! och en knapp med texten Save this URL in the Wayback Machine. Klicka på knappen.
3. På sidan som dyker upp nu klickar du på knappen med texten SAVE PAGE.

Sen får du vänta en liten stund medan sidan sparas i arkivet.

Om du vet att sidan inte tidigare finns i arkivet och är tillgänglig på nätet kan du hoppa över steg 1 och 2 och gå direkt till sidan https://web.archive.org/save och mata in URL:en där.

-- Larske (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 17.59 (CEST)

Varmt tack! /Ascilto (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 18.44 (CEST)

Tilbake til Wikipedia

På Wikipedia på norsk bokmål pågår en diskusjon som muligens har interesse også for bidragsytere i Sverige - "Tilbake til Wikipedia" - med bakgrunn i halvering av antall bidragsytere de siste 15 årene, fra om lag 800 til rundt 400 (5 eller flere bidrag i måneden).

• 
  Bidragsytere til Wikipedia, bokmål, med mer enn 5 bidrag i måneden
• 
  Sidevisninger på nettleksika i Norge 2021
• 
  Sidevisninger til nettleksika i Norge 2023

Jeg som startet tråden er Ulf Larsen, jeg har bidratt til Wikipedia siden 2004, og holdt nylig et foredrag med samme navn og tema. Min påstand er at for å fortsatt kunne vedlikeholde og utvikle Wikipedia trengs vesentlig flere bidragsytere, og jeg har pekt på tre faktorer som jeg mener virker negativt: dårlig arbeidsmiljø, utstrakt bruk av vedlikeholdsmaler, og unødvendig sletting. Spissformulert mener jeg vi bør komme tilbake til noe av den arbeidsgleden, entusiasmen og åpenheten Wikipedia hadde de første årene, altså tilbake til Wikipedia. Hvis noen av bidragsyterne til Wikipedia på svensk har kommentarer til dette, er de velkommen til å poste bidrag (gjerne på svensk). Hvis denne tråden ikke er passende her, og/eller ikke av interesse, er det selvfølgelig fritt frem å slette den. Med vennlig hilsen, Ulflarsen (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 13.49 (CEST)

Detta med "dårlig arbeidsmiljø" framhålls ofta när det handlar om att få kvinnor att bidra till Wikipedia. Jag tror det är fel. Miljön är bra. Den som verkligen vill bidra med att förbättra artiklar kan göra det, det är möjligt att lära sig hur man arbetar och göra det konstruktivt. Men många vill inte. Om Wikipedia på bokmål har 400 skribenter där gissningsvis 300 är män och 100 är kvinnor, så betyder det att 2,5 miljoner män och 2,5 miljoner kvinnor är helt ointresserade av att bidra till Wikipedia. Det betyder inte att de har försökt men funnit att arbetsmiljön är för dålig.

Jag tror vi måste titta på vad vi vill att Wikipedia ska innehålla. Har alla viktiga händelser från 2023 och 2022 blivit dokumenterade? Och vad saknas? Grunden med en artikel om varje land finns redan. Det är den stora skillnaden från den första uppbyggnadsfasen 2001–2007 och det första stabila årtiondet 2007–2017. Nu gäller det att hålla artikeln om Burkina Faso uppdaterad med aktuella politiska ledare och uppgifter om statistik. En del av det sköts med Wikidata och faktarutor, men säkert inte allt. När vi har en bild av vad som saknas, kan vi börja leta efter de människor (eller tekniska system) som kan bidra med den informationen.

För länder där en stor mängd äldre litteratur finns digitaliserad (Norge!), borde det vara möjligt att bearbeta textmassan och dra fram namn och termer, för att se om Wikipedia har förklarande artiklar om dem. Detsamma gäller dagstidningar. Kungliga biblioteket har digitaliserat många av Sveriges dagstidningar, men materialet är tyvärr inte allmänt tillgängligt för textbearbetning. För varje årgång av de stora dagstidningarna borde vi kunna dra ut viktig information för att se vad som täcks av Wikipedia. --LA2 (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 19.02 (CEST)

Jag känner inte igen mig alls i det du skriver. Volymssiffrorna är lätta att förklara, de låga frukterna ä plockade då blir det svårare och färre att hämta. Arbetsmiljön upplever jag mångfaldigt bättre än när jag började 2006. Och då diskussionerna även de numer är konstruktiva och bra är det lätt för nya komma in i dem (om det är ett önskemål) och bidra med nytt material. Så länge det är roligt (jag tycker det är lika kul om inte mer nu än 2009, och vi håller kvalitet högt finns inga problem). Men förr jobbade jag med fakta lättillgängliga i äldre uppslagsverk, numer ny info man behöver sätta ihop eller äldre där man behöver lita i gammal material skriver i frakturstil och med inkompletta källor, se tex Lidköpings trivialskola och källa 2 Yger (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 20.46 (CEST)

Jag känner inte heller igen mig i beskrivningen av att WP skulle lida av "dårlig arbeidsmiljø". Arbetsmiljön på WP speglar delvis den miljö man möter på sociala media, men oändligt mycket bättre med ordentliga ramverk och en kärna av användare (administratörer) som oförtröttligt håller ordning och bidrar till ordning.

Däremot är WP som kunskapskälla förstås ordentligt utmanad av AI, såsom ChatGPT, vilket jag gissar påverkar intresset för WP hos allmänheten. Själv är jag så nördigt intresserad av vissa ämnen att jag uppskattar den bredd och det ljup som finns på WP. Det slår gammelmedia med hästlängder. Dessutom är WP i inte obetydlig omfattning källa till den kunskap som t.ex. ChatGPT delar.

Precis som Yger skriver så är en nedgång i antal redigeringar och aktiva användare naturlig efter den inledande fasen, det som Yger beskriver som skördande av lågt hängande frukter. Jag håller med om att AI-driven uppdatering av fakta skulle vara av värde för WP. Jag hoppas och tror att det finns krafter som kan och vill ägna sig åt detta. FWIlkens (diskussion) 2 oktober 2024 kl. 21.03 (CEST)

Tja, jag menar att vi kunde göra mycket mer. Arbetsmiljön är kanske inte dålig - men vi är dåliga på att ta emot de som kommer nya på ett bra sätt. Är det sämre än 2004? Nej, det är det ju inte - men som Yger säger är de flesta lågt hängande frukter plockade, och grundkraven är mycket hårdare, särskilt källkraven har ju höjt tröskeln och kraven en hel del. I många fall finns tjugo års utarbetad praxis som tar bort mycket av nöjet av att skapa. Visst, alla är inte lämpade att skriva på wikipedia och alla är inte efter att ha testat intresserade att stanna kvar, men jag tror helt säkert på att vi kunde göra mer för att uppmuntra användare att stanna kvar. Generellt tycker jag att vi är dåliga på att närmare förklara för nytillkomna med undermåliga artiklar hur de skulle kunna förbättra dem. Sedan är det möjligt att jag själv inte är det bästa föredömet - jag är ju egentligen inte jätteintresserad av den sociala biten av wikipedia och har kanske undvikit interagerande med nya användare i lite för hög grad. Men jag tror vi kunde göra mycket för att vara mer inbjudande och accepterande mot nya användare. Framför allt borde vi bli bättre på att förklara varför saker görs på ett visst sätt. Ibland kanske det räcker med att hänvisa till de 20 trådar ämnet tidigare varit uppe men ibland behövs kanske en sammanfattning. Jag har tänkt att jag någon gång när får bättre med tid skall försöka ägna mig mer åt "fadderverksamhet", men det har ju hittills inte blivit av.FBQ (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 07.34 (CEST)

Så har vi sagt sedan början, och gjort mycket utgående från den synen. Men efter 20 år vet vi den inte stämmer. En låg tröskel för att komma in räcker inte, det krävs en egen kraft att anstränga sig för att komma in, men saker som faddrar är utmärkt. Och då är det därefter centralt att arbetsmiljön är konstruktiv och stödjande och inte destruktiv. Och i detta har vi blivit väldigt mycket bättre Yger (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 07.53 (CEST)

Jag är nog tämligen säker på att vi inte har några belägg för att det inte stämmer. Att det kräver egen kraft är det nog ingen som motsäger, men om man upplever att bidragen inte blir väl mottagna är nog chansen att man uppbådar den kraften mindre. FBQ (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 09.17 (CEST)

Intressant inlägg och intressant att se hur lika utvecklingen har varit på norska och svenska Wikipedia. Tycker vinkeln - det fanns mer kvar att skriva förr är relevant, men också användbar för framtiden. Det skulle vara bra att om vi kunde bli bättre på att visa på Wikipedias ofärdighet. Kommer ihåg att en användare för länge sen skrev en kort essä på temat en sida ska inte se för färdig ut för då lockar den inte till fortsatt skrivande. Jag tror det ligger en hel del i det. Jag skulle gärna se en acceptans för att t.ex. skapa rubriker för viktiga aspekter av artikelämnet även om man inte själv fyller den med innehåll direkt. Det skulle också vara bra om vi kunde ge viktiga saknade artiklar (rödlänkar) mer uppmärksamhet (t.ex. baserat på wikidata eller jämförelser med andra wikipedior). Trots att vi har över två miljoner artiklar så saknar vi många viktiga artiklar (i samband en wikidatakörning vill jag t.ex. minnas att vi saknade regeringschefer för flera större länder). Gunnar Larsson (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 12.22 (CEST)

Jag märker inom många ämnesområden, t ex geograf och näringsliv, att en stor mängd artiklar skapades fram till ca 2009-2010 och vi fick en bra bas. Problemet med dessa artiklar är att de innehåller inaktuella uppgifter och är i stort behov av uppdatering. Vi har artiklar om idrottsmän och artister med detaljdata om deras karriär fram till 2009-2010. Sen är det tomt, trots att deras karriärer fortsatt. Givetvis finns det artiklar som är uppdaterade, men oroande många är inaktuella. Vad hände där nån gång i början på 2010-talet?

Ju mer åren går, desto större blir vår underhållsskuld och det blir inte roligt för den som försöker att aktualisera de gamla artiklarna. Men, det är något som bör göras. Jag tror att föråldrade artiklar är ett lika stort problem som saknade artiklar, kanske större. Kitayama (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 13.01 (CEST)

Länk till en graf som den ovan, men för svwp. Kitayama (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 13.06 (CEST)

En intressant iakttagelse när jag tittar på denna graf med antal nya artiklar (exklusive botskapade) är att de första åren så skapades en stor andel artiklar av oinloggade. Det har nästan försvunnit. Det KAN eventuellt göra att statistiken om antal bidragsgivare är sned. Vissa bidragsgivare hade säkert mer än en IP-adress. Denna graf har för övrigt inte samma nedförsbacke som den med antalet bidragsgivare. Vi ligger sedan 10 år tillbaka på ca 5 000 nya artiklar i månaden, men färre och färre som skapar dem. Kitayama (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 13.19 (CEST)

Jag saknar funktionen på "Wikimediastatistik" att få mer än ett Wikimediaprojekt plottat i samma diagram. Kanske den finns där nånstans men jag gjorde en egen bild där antalet aktiva redigerare mellan 2004 och 2024 på åtta olika Wikipediaspråkversioner visas i samma diagram, se denna bild.

• nowp, svwp och dawp har en liknande utveckling med, förutom säsongsvariationer, monotont avtagande antal aktiva användare sedan 2007
• dewp likaså, men på en högre nivå
• frwp verkar ha undgått att falla och ligger på en stabil nivå
• enwp verkar ha planat ut på en stabil nivå sedan 2014
• plwp har till och med vänt den avtagande trenden och har sedan 10 år ett något ökande antal aktiva redigerare, kanske frågan borde ställas till plwp om de har något tips som andra språkversioner kan ha nytta av
• ukwp tog jag med för att visa ett exempel på motsatsen, de har ännu ej nått sin topp och fortsätter att växa

Det vore intressant att "normera" antalet aktiva redigerare med avseende på hur många som har respektive språk som sitt förstaspråk. Larske (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 13.37 (CEST)

Sagt och gjort. På den här bilden visas antalet aktiva redigerar per miljon talare av respektive språk. (Antalet talare kommer från kolumnen NE 2010 i artikeln Lista över världens största språk efter antal talare, förutom norska och danska som inte finns med där och som jag därför höftade till lite själv från uppgifter om folkmängd (P1082) i Wikidata)

--Larske (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 14.26 (CEST)

En sak som hänt under 2010-talet är ju den smarta mobiltelefonens intåg. Att börja med redigeringar på mobiltelefon tycker jag skulle vara oöverstigligt. LittleGun (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 14.10 (CEST)

Antalet redigerare behöver inte korrellera med antalet (nya) artiklar. Vi har nog tappat en mängd småputs och rättning av stavfel. Tidigare rättades stavfelen för hand men nu görs det med bot. Många läsare är heller inte vana att rätta stavfel när det finns "autocorrect" på mobilen. // Nalle&Lisa (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 14.50 (CEST)

Til dere som har bidratt over: Siden mitt innlegg primært er for å informere om diskusjonen på Wikipedia på bokmål, og dere har egne utfordringer, vil jeg avholde meg fra å gå i dybden i mitt svar. Generelt vil jeg først si at ingen seriøse bidragsytere kan være uenig i at store mengder bidrag og artikler må slettes, og slettes med rette, fordi det er søppel, vandalisme og brudd på opphavsrettigheter, likeså at en del bidragsytere må blokkeres umiddelbart. Jeg har vært administrator i to perioder og er vel kjent med det.

Vi hadde altså en oppadgående kurve med bidragsytere (frem til om lag 2008-2010), som så ble halvert. Med tanke på hvor mye vi har som bør gjøres, og hvor viktig Wikipedia er, så mener jeg dette er negativt, ikke bare for en liten gruppe bidragsytere, men for våre millioner av lesere, og ved det, utdanning, folkeopplysning og demokrati, i Norge. Og NB, disse påstandene er dokumentert. Vist over har Store norske leksikon (SNL) kun 14 % av visninger, til leksikon, fra Norge, i 2023, resten er til Wikipedia. Denne videoen med professor Marte Blikstad-Balas viser at Wikipedia er helt sentralt for elever i norsk skole. At det er svært mye igjen som kan dekkes, på alle de nordiske versjonene av Wikipedia, mener jeg må være fakta. Wikipedia på engelsk har snart 7 millioner artikler, og de er svært ofte mye mer utfyllende enn hva våre nordiske versjoner har. Potensiale er kanskje minst 100 ganger større innhold, enn hva vi har i dag.

Legg til at vi har et godt "produkt å selge", altså det å bidra som frivillig. I en internasjonal undersøkelse blant eksperter om hva som gir lykke, treffer Wikipedia, etter min mening, på 4 av 5 punkter:

• Å knytte bånd, sosial kontakt.
• Å være fysisk aktiv.
• Å være oppmerksom, å være i nuet.
• Å fortsette å lære.
• Å gi, det å gi bort genererer positive følelser.

Kun det å være fysisk aktiv kan ikke direkte kobles til det å bidra til Wikipedia, de andre 4 mener jeg er relevante, til dels svært relevante.

Så hvordan få flere bidragsytere? Jeg antar at dårlig arbeidsmiljø, vedlikeholdsmaler og unødvendig sletting er noe vi må endre, men jeg kan ta feil. Det viktigste, som vi bør kunne enes om, er at uten bidragsytere, så får vi ikke et bedre og større leksikon. Når vi redigerer, må vi huske det, og om nødvendig la det å ta vare på, og utvikle, andre bidragsytere, være overordnet artikler. Mvh. Ulflarsen (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 15.33 (CEST)

Jag är inte enig att det är viktigt att få fler bidragsgivare utöver att ersätta de som lämnar. Jag är glad att de 20000 artiklar jag skapar om Sverige äldre geografi och saker kommer vara tillgängliga även om wikipedia i sig försvinner Yger (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 16.07 (CEST)

@Ulflarsen: Jag håller med om ett antal av dina konstateranden. Däremot har nog varken du eller jag en gyllene lösning på problematiken. Vi påverkas av fenomen som allmänningens dilemma, smartmobil, artificiell intelligens, kritisk massa, höjda ambitionsnivåer och relationen till konkurrerande verktyg och plattformar.

Det här diagrammet är belysande över hur utvecklingen i tiden påverkas av den tekniska utvecklingen, folks internet-vanor och internet-penetration samt skillnaderna mellan olika språkgemenskaper. Kurvorna är bara baserade på modersmålstalare, vilket bara säger en del av sanningen om många språkupplagor. Enwp ligger numera betydligt över de andra språken i listningen, eftersom den upplagan har fler andraspråksanvändare (exempelvis i Indien och Afrika) som skriver där. Samma fenomen har påverkat frwp, som har en stabil nivå och bl.a. många afrikanska andraspråksanvändare.

Ukwp-kurvan har en helt annorlunda utveckling, till stor del för att ruwp och det ryska språket dominerade i den ukrainska internet-kulturen under 00-talet, ett förhållande som började förändras radikalt efter 2014. Både nowp och dawp har påverkats negativt av att SNL respektive DSD finns fritt tillgängliga. Både nowp och svwp gynnades nog av en tidig utbyggnad av bredbandsnätet.

Kurvor kan vändas om folk ser behovet, välkomnas och får verktyg och regler på rimlig svårighetsnivå. Wikipedia har på vissa sätt blivit svårare att hantera för en nybörjare, eftersom vi har högre kvalitetskrav idag jämfört med för 15 år sedan. Men vi har också en bättre position att kunna locka nybörjarna, genom vårt förbättrade varumärke. Det tycker jag mig se, efter ett antal års pratande med folk i montern på Bokmässan i Göteborg. Breda kontaktytor, enträget bearbetande av en marknad, långsiktiga projekt och marknadsföring via event. Det låter som management-lingo, men funkar det där så… Paracel63 (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 22.41 (CEST)

@Gunnar Larsson: Ja, du minns nog rätt. Av de 201 Wikidataobjekt som är instans av (P31) suverän stat (Q3624078) som har ett värde på egenskapen regeringschef (P6) med ett startdatum (P580) men utan slutdatum (P582) är det ett stort antal som har en artikel om respektive regeringschef (P6) i nowp men saknar en motsvarande artikel i svwp.

• Länk till fråga som ger en tabell med (just nu 54) suveräna stater och deras regeringschef (P6) där nowp och mellan 9 och 50 andra språkversioner, men inte svwp, har en artikel om respektive regeringschef (P6).

Larske (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 15.40 (CEST)

Tack för länken/frågan! Den typen av listor vore det bra om vi kunde pusha lite mer. Gunnar Larsson (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 17.54 (CEST)

Det finns en stort antal fördefinierade och dynamiska önskelistor i form av Listerior, alltså listor i tabellform som uppdateras automatiskt av en robot när något ändras i Wikidata, se Wikipedia:Önskelistor från Wikidata, men det har väl inte varit så mycket marknadsföring av dessa listor på till exempel Bybrunnen eller på olika projektsidor.

Ett par exempel med i svwp saknade regeringschefer är:

• Wikipedia:Önskelistor från Wikidata/Regeringschefer (senast uppdaterad 30 september 2024)
• Wikipedia:Önskelistor från Wikidata/Regeringschefer P6/Sittande (senast uppdaterad 3 oktober 2024)

som är tabeller över de regeringschef (P6) som saknar artikel i svwp sorterat fallande efter folkmängd (P1082) och begränsat till de 150 folkrikaste staterna.

Möjligen kan förekomsten av "Wikidata" i namnen på dessa sidor verka avskräckande och få några potentiella artikelförfattare att inte ens titta på dessa sidor i tron att de då riskerar att gå vilse i Wikidata, men det handlar ju bara om att få förslag på artiklar av olika slag som saknas i svwp.

-- Larske (diskussion) 3 oktober 2024 kl. 19.04 (CEST)

Ja, jag tänker att det vore trevligt om vi marknadsförde de listorna mer. Gärna t.ex. Wikipedia:Önskelista i huvudmenyn om det går. Gunnar Larsson (diskussion) 4 oktober 2024 kl. 20.06 (CEST)

Jag har också varit aktiv sedan 2004 och här är mitt perspektiv. Jag tappade intresset först när det började pumpas in robotskapade artiklar, med komplicerade källistor och svårtolkade texter som det inte var så lätt att bygga vidare på. Dels när allt blev för fokuserat på mallar, kod, Wikidata och annat sånt som för mig är fullständigt ointressant. Det kändes som att det förväntades att man skulle hänga med i allt det och det är inte därför jag var aktiv här från början. Samma sak hände med Openstreetmap när allt började handla om att importera data från andra källor snarare än att faktiskt skapa något själv. Sen ska man nog inte förminska det faktum att många av de som var aktiva 2004 då var unga och idag inte är det längre. Det känns som att det finns ett tydligt mönster att folk som skaffar familj faller bort, för övriga livet blir viktigare. Jag har genom alla år fortsatt hålla lite koll på vad som händer, och rättar lite stavfel då och då (både som inloggad och oinloggad), men kommer nog aldrig ordentligt få tillbaka intresset för att bidra ordentligt igen. /98.128.205.194 5 oktober 2024 kl. 18.16 (CEST)

Översättning från engelska WP, exemplet "mole people"

Råkade kika på några av SVTs minidokumentärer inför USA-valet. Den första handlade om en som bodde nära gränsen och som ville se en mur. En annan handlade om abortfrågan. En tredje om hemlösheten, där Las Vegas var exemplet. Där finns tydligen många mil av tunnlar under stan. Trots att det stinker där finns också folk som bor där. Inte alla hemlösa men en del. Typ 10 procent av alla hemlösa om jag hörde rätt. Nu till frågan, WP-artikeln för detta på engelska är "mole people" men vad skulle en motsvarande artikel på svenska kunna heta? Tunnelmänniskor? Har aldrig hört det uttrycket men kanske är det så det heter. För att vidga frågan undrar jag också hur vi ser på annat som är fenomen utomlands men inte i Sverige och där det därför saknas svenska begrepp. Mats33 (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 20.06 (CEST)

Outsiders och andra berättar om Tunnelfolket.95.193.73.136 5 oktober 2024 kl. 20.15 (CEST)

Direktöversatt: mullvadsfolket. Wvs (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 20.26 (CEST)

Här [[4]] finns en artikel i Dagens nyheter. Wvs (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 20.40 (CEST)

Tunnelfolket är den svenska benämningen på de som av olika orsaker bosätter sig tunnel- och kulvertsytem i västvärldens storstäder och inte sällan föremål för mytbildning. Mullvadsfolket är en rak översättning, som säkert också används, men jag vill påstå att tunnelfolket är det mest etablerade på svenska. LittleGun (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 21.05 (CEST)

Kvalitetsmätningen oktober för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2023-01-01 1 0 0 1 1 685 0,06 % 2023-02-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-03-01 1 0 0 1 1 687 0,06 % 2023-04-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-05-01 0 0 1 1 1 692 0,06 % 2023-06-01 0 0 0 0 1 695 0,00 % 2023-07-01 0 0 0 0 1 697 0,00 % 2023-08-01 0 1 7 8 1 756 0,46 % 2023-09-01 0 0 1 1 1 761 0,06 % 2023-10-01 0 0 1 1 1 763 0,06 % 2023-11-01 0 0 0 0 1 766 0,00 % 2023-12-01 0 1 1 2 1 771 0,11 % 2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 % 2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 % 2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 % 2024-04-01 0 0 0 0 1 778 0,00 % 2024-05-01 0 0 0 0 1 785 0,00 % 2024-06-01 0 0 0 0 1 790 0,00 % 2024-07-01 1 1 1 3 1 792 0,17 % 2024-08-01 0 1 0 1 1 796 0,06 % 2024-09-01 1 2 0 3 1 797 0,17 % 2024-10-01 0 1 0 1 1 800 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 803

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata:

• En avvikelse av typ C: Omdirigeringssidan Salisbury Cathedral from the Meadows flaggas som Bra artikel i Wikidata, men är inte kategoriserad som Bra artikel i svwp.

-- Larske (diskussion) 1 oktober 2024 kl. 00.02 (CEST)

Detta har korrigerats av Boivie. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 06.42 (CEST)

Ny och populär

Film som förklarar tävlingen.

En liten blänkare om att vid midnatt börjar den fjortonde upplagan av Veckans tävling: Ny och populär! Det här är ju en tävling som det kan tålas att fundera på vilken artikel man ska skriva och anmäla till tävlingen, så ta hela söndagen och planera veckan väl. Må bäste trendspanare vinna! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 oktober 2024 kl. 10.13 (CEST)

Tackfunktionen

Nu börjar administratörer undanbe sig tack på BOÅ. Varför skall vi inte uppmuntra varandra på det sättet? I mina ögon är det en av de bästa saker vi har och jag har alltid förvånats över att den används så litet. Måste det verkligen vara något extraordinärt för att den skall anses motiverad? Borde det inte vara något vi tar till också i vardagen? När jag gick på lågstadiet och vi hade lärt oss skriva fick vi göra lappar med "Tack" och "Förlåt" att ha i bänken och fröken inskärpte hur viktigt det var att vi lärde oss bruka de orden. Jag tycker egentligen inte man kan göra det för mycket, så länge det kommer av hjärtat. Själv har jag alltid känt behov av att öva mig i det och när detta kom kändes det så bra. Det krävdes inte längre ett extra inlägg, det gick att lösa ändå. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 05.49 (CEST)

Tack för att du lyfter frågan, har sett åtminstone något av inläggen du refererar till. Personligen har jag inget emot att någon visar uppskattning genom att ge ett ”Tack”, i någon form. Även om det är ett tack för det förväntade eller ej (vad man kan förvänta sig är även rätt flytande tycker jag, då vi saknar plikter, även på BOÅ). Det bidrar till god stämning enligt mig. Brukar även själv tacka, antingen med funktionen eller i text och har ingen avsikt att upphöra med det. Ett tack, oavsett form, är ett enkelt sätt att meddela uppskattning. Inte en hedersutmärkelse eller annat man kan vara lite mer sparsam med. I mina ögon är det nästan lite löjligt att undanbe sig ett tack på det sätt vissa gör. Drar mig också till minnes att jag för något år sedan fick påpekat för mig (länk till arkiverad diskussion) av flera användare att det inte heller passar sig att uttrycka uppskattning vid adminomröstningar, och upphörde då med det. Har dock noterat att många andra fortsätter göra det utan att ha fått samma påpekande till sig. Stringensen haltar därmed betänkligt. Tycker det är smått tragiskt att en del användare är emot att få uppskattning för det värv de gör här. Mitt budskap är därför att fortsätta tacka när du tycker det är befogat! / Lucie Manette ^(Diskussion) 5 oktober 2024 kl. 07.57 (CEST)

Jag är pinsamt dålig på att ge tack och uppskattar att få tack. Men, det är viktigt att acceptera att vi är olika. Ibland kan det vara vettigt att helt enkelt respektera andras önskan. Jag förstår nyfikenheten, men antalet frågor i undran gör den lite påträngande och krävande. LittleGun (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 08.07 (CEST)

Problemet med tackfunktionen är att det blir ännu ett meddelande som måste läsas och tickas av. Jag tar gärna emot tack, men helst bara när jag skrivit något som uppskattas. När jag gör en adminåtgärd baserat på BOÅ gör jag exakt samma sak som någon annan admin skulle ha gjort annars. Jag råkar bara vara först. Inte så mycket att tacka för. Kitayama (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 08.35 (CEST)

Frågorna är inte i första hand riktade till dem som undanbett sig. Jag respekterar att man gör det. Däremot gav detta mig anledning att ta upp funktionen till samtal i gemenskapen. Mitt intryck är att den används mycket mindre än jag förväntade mig när den infördes. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 11.55 (CEST)

Jag måste nog erkänna att jag håller med Kitayama. Jo, jag uppskattar att få tack när jag gjort något exceptionellt, eller ansträngt mig extra, men ett tack för en ren rutinåtgärd blir lätt rätt tröttsamt, med Kitayamas ord "ännu ett meddelande som måste läsas och tickas av". Jag har dessutom upplevt att samma användare har givit mig tack mer än en gång för samma åtgärd, och det upplever jag nog som att gå litet för långt. / ^Ternarius_Disk 5 oktober 2024 kl. 12.27 (CEST)

Att tacka "i tid och otid" är väldigt svenskt, men det sker vanligen i direkt anslutning till en personlig åtgärd som tex att hålla upp en dörr för någon. Wikipedias tackfunktion är ganska opersonlig och påminner om de "likes" man kan få på sociala medier. Jag uppskattar ett ärligt menat tack, men ser det helst på min diskussionssida, där det kan förtydligas med en textsnutt. // Nalle&Lisa (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 14.12 (CEST)

På samma sätt som jag uppskattar tack i vardagen för ”rutinåtgärder” som att plocka ur diskmaskinen så gör jag det här på Wikipedia med. Det får mig att känna mig sedd. Vidare så kommer åtminstone jag att ha mycket svårt att lägga på minnet vilka användare som uppskattar tack och för vad och vilka som inte vill bli tackade. Ser jag någon som gjort något positivt, stort eller smått, så klickar jag på tack-knappen. Ariam (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 14.13 (CEST)

Jag försöker alltid att skicka tack till nya användare, eller de som sällan redigerar, för positiva bidrag i förhoppning om att de också ska känna sig sedda och uppmuntrade. Ariam (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 14.16 (CEST)

Jag tar gärna emot ett tack, t ex om jag sett och åtgärdat någon annans misstag eller om jag uttryckt en åsikt på någon diskussionssida. Det är bara trevligt. Janders (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 16.02 (CEST)

Jag uppskattar också ett tack. Tack-funktionen kan ibland också vara ett sätt att visa att man respekterar en annan användare som man kanske inte kunnat nå konsensus med i en diskussion. Jag säger inte att det är rätt eller fel användning, bara att det kan vara ett sätt att använda funktionen för att visa uppskattning för andra användare.

Sedan som med allt annat, ju mer man använder funktionen desto lägre blir värdet. Lagom är bäst. (Så svenskt!) FWIlkens (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 16.33 (CEST)

Jag kan påminna alla att man på Special:Inställningar#mw-prefsection-echo kan göra en lita med användare som man inte vill ha notifieringar från (nästan längst ner Tysta användare). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 oktober 2024 kl. 16.34 (CEST)

Jag tycker det är trevligt med tack ibland, även för rutinåtgärder. Är men en wikitomte så gör man mycket rutinsaker som glöms bort att det bör göras. Ett tack visar då att man gör något som uppskattas och inte att man bara flyter under radarn. Adville (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 17.20 (CEST)

Jag håller med Adville, FWIIlkens och Janders. Det är bara trevligt att få tack och även om det kanske ibland kan vara störande att behöva ticka av en notis är det ett tecken på att andra användare uppskattar ens arbete. Ett tack kan i alla fall göra mig motiverad. Men som Nalle&Lisa säger är det ännu trevligare med ett tack på diskussionssidan. Affe (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 17.24 (CEST)

Den här diskussionen har flera vinklar. Jag vill inte förbjuda någon att tacka, och tycker själv om att få tack för något substantiellt jag gjort, alltså mer än de rena rutinåtgärder som ingår i mitt åtagande som admin. Men det som uppenbarligen initierade den här tråden var att Kitayama hade beledsagat sitt svar på en begäran som hen hade utfört, med önskemålet "Tack undanbedes". Behövde det verkligen kommenteras, eller med andra ord, behövde den här diskussionen verkligen ha startats? Det är väl Kitayamas rätt att undanbe sig något som hen tycker är besvärande? Eller skall vi som inte vill bli tackade för rena rutinåtgärder förhindras att påpeka det? / ^Ternarius_Disk 5 oktober 2024 kl. 17.58 (CEST)

Jag uppskattar tackfunktionen, som gör det enkelt att ge återkoppling till en användare. Det kan gälla skapande av nya artiklar, korrigeringar, eller att en administratör vidtagit en åtgärd, där jag själv funderat över lämplig åtgärd. Administratörer får lätt skäll av de användare vars alster raderas eller återställs och ett tack kan då visa att man stöder vidtagen åtgärd. Naturligtvis tackar man inte för allt som utförs, men där så är lämpligt, passar det bra. Att skriva något på användarens diskussionssida kräver en större insats av den som skriver och görs mer sällan. Att få ett tack gör också att man märker att andra uppskattar det man gör. Att visa uppskattning bidrar till ett trivsamt arbetsklimat på Wikipedia. Historiker (diskussion) 5 oktober 2024 kl. 19.43 (CEST)

Givetvis tackar man inte för allt som utförs, men när jag själv begärt en åtgärd känns det litet tråkigt att inte få tacka. Hur självklar insatsen än är är det ju faktiskt en användare som inte har plikter som utfört den. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 08.48 (CEST)

Tacka på, utom om någon explicit avsäger sig i det enskilda fallet eller om du vet och minns till 100% att en användare aldrig vill ha tack. Jag tycker inte någon har rätt att kräva att alla ska känna till såna personliga preferenser. LittleGun (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 09.38 (CEST)

Nej, men jag begär faktiskt att om någon tydligt anger att hen inte vill bli tackad i sitt svar på BOÅ så skall det respekteras utan att behöva dras till Bybrunnen – se gärna mitt föregående inlägg. / ^Ternarius_Disk 6 oktober 2024 kl. 09.49 (CEST)

Precis. Därför "utom om någon explicit avsäger sig i det enskilda fallet". LittleGun (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 09.52 (CEST)

Exakt så. Så gjorde jag och det blev ett himla liv. Jag har ingen rätt att kräva att andra ska veta mina preferenser - det måste jag tala om i varje enskilt fall. Kitayama (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 10.03 (CEST)

(Redigeringskonflikt) @Ternarius: Jag respekterar, som jag redan framhållit, en begäran att inte bli tackad. Det finns användare som jag vet inte alls vill ha ett tack från mig och även det tar jag hänsyn till. Samtalet här är inte tänkt att handla om de enskilda fallen, utan om hur gemenskapen ser på tackfunktionen i allmänhet. Jag är fullt nöjd med de inlägg som kommit. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 10.08 (CEST)

Med all respekt, Tostarpadius, Kitayama angav faktiskt att hen inte ville bli tackad. Ändå regerade du direkt, först på BOÅ, och sedan drog du frågan hit. Det tycker jag inte är att "respektera [...] en begäran att inte bli tackad". Hela den här diskussionen var alltså en följd av Kitayamas begäran. Det är det som besvärar mig mest, att vi, som inte vill bli rutintackade, inte ens kan få ange det i anslutning till våra svar på BOÅ, utan att det skall ge upphov till debatt. / ^Ternarius_Disk 7 oktober 2024 kl. 14.31 (CEST)

Diskussionen här drog jag igång efter att även Du, Ternarius, undanbett Dig, men den var aldrig tänkt som en debatt, utan endast som ett samtal i gemenskapen om hur vi ser på funktionen. Själv vidhåller jag att det är en sporre att få ett tack oavsett vad som föranleder det. Jag skäms inte heller över att vara en flitig användare av möjligheten. Men jag kommer även framgent att låta bli att ta till den när någon ber mig avstå, oavsett om det gäller ett enskilt tillfälle eller varje gång. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 19.52 (CEST)

Att tacka gör man ju i vardagen för massa saker som är helt ordinära. Någon ger smöret till mig så säger jag tack, någon håller upp dörren så säger jag tack, en kollega hjälper mig med något mindre så säger jag tack, någon har lagat mat så säger jag tack eller bara till kassörskan på ICA efter jag köpt mina varor. Att tack skulle kräva något större utöver det vanliga är inte min uppfattning av hur tack används i normalt språkbruk utanför Internet, ser inte varför man skulle göra skillnad. 98.128.180.227 6 oktober 2024 kl. 18.34 (CEST)

Tack för detta inlägg! Funktionen tillåter tyvärr inte att jag framför detta på annat sätt, eftersom det är skrivet av en oinloggad användare. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 06.45 (CEST)

Vad gäller att ge mer än ett tack för samma åtgärd eller inlägg är det inte möjligt så länge man sitter vid samma mobil eller dator. Men om man byter ser man inte längre om man tackat och då har det nog hänt att jag gjort det en gång extra för säkerhets skull. Tostarpadius (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 10.12 (CEST)

@98.128.180.227: Det är kanske inte riktigt samma sak. Som Kitayama skriver ovan "problemet med tackfunktionen är att det blir ännu ett meddelande som måste läsas och tickas av." Det är inte fallet med ett enkelt hålla-upp-dörren-tack. Se även Nalle&Lisa:s svar ovan (Det som börjar med "Att tacka "i tid och otid" är väldigt svenskt"). Jag begär inte att alla skall komma ihåg vilka som inte vill bli tackade, men jag begär faktiskt att de skall respektera en begäran med den innebörden – utan protester. / ^Ternarius_Disk 7 oktober 2024 kl. 14.48 (CEST)

Det går att stänga av notifieringar från tackfunktionen på Special:Inställningar#mw-prefsection-echo, men det hjälper förstås inte om bara vissa tacknotifieringar upplevs som irriterande. //Essin (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 23.42 (CEST)

Att olika användare har olika sätt att förhålla sig till tackfunktionen, såväl att ge som att få tack, framgår av diskussionen ovan. Här är en tabell som visar antalet användare som har givit respektive fått olika antal tack under det senaste året (oktober 2023–september 2024).

Antal tack	Antal användare som givit	Antal användare som fått
fler än 50 tack	33	41
26–50 tack	30	33
6–25 tack	75	117
2–5 tack	157	202
1 tack	274	431
minst 1 tack	569	824

Totalt användes tackfunktionen 9 093 gånger under det året, det vill säga i medeltal drygt en gång per timme, vilket är cirka 1 procent av de nära 900 000 redigeringar totalt av inloggade (exklusive bottar). Att det blir lite friktion mellan den användare som fått flest tack och den användare som givit flest tack när dessa två har olika åsikter om när det är lämpligt/befogat att använda tackfunktionen är inte så konstigt, men jag uppfattar det som att det är utrett nu mellan dem. Detta hade nog kunnat redas ut utan en offentlig debatt, men en principiell diskussion om hur vi tycker att tackfunktionen bör användas kan ändå fylla ett syfte och bör vara tillåten. Hade diskussionen blivit annorlunda om de två första meningarna i trådstarten hade utelämnats och tråden istället hade startat med på följande sätt:

• Nu börjar administratörer undanbe sig tack på BOÅ. Varför skall vi inte uppmuntra varandra på det sättet? "I mina ögon är det en av de bästa saker vi har och jag har alltid förvånats över att den används så litet. Måste det verkligen vara något extraordinärt för att den skall anses motiverad?"

Det strukna meningarna bär en stark prägel av ifrågasättande, vilket gjort att trådstarten i sin tur har ifrågasatts.

En diffus och allmänt hållen trådrubrik, Tackfunktionen, bäddar tyvärr för att tråden blir lite spretig. Lite mer avgränsade trådrubriker hade kunnat vara:

1. Varför användes tackfunktionen så sparsamt? (lite mindre konfrontativt, konsensussökande)
2. Ska det verkligen vara tillåtet att begära att inte bli tackad? (pang på rödbetan, kasta handskarna direkt)

Jag valde att tolka trådstartaren som att det var nummer 1 som är ämnet och att det var en specifik händelse på BOÅ som triggade inlägget (efter en lång tids funderade; "jag har alltid förvånats..."), medan en annan tolkning kan vara att det är nummer 2 som är ämnet för diskussionen och den specifika BOÅ-händelsen blir då det centrala i diskussionen. Resultatet: En diskussion som blandar ihop flera diskussionsämnen - som vanligt. --Larske (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 18.50 (CEST)

@Larske: Din tolkning av rubriken är helt korrekt. För min del är jag förtjust i allmänna rubriker här på BB, sådana som inte styr samtalet utan låter det utvecklas fritt. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 19.41 (CEST)

Aurore Tisell?

Hei, de norske språkversjonene av Wikipedia har satt i gang et prosjekt som er kalt «Fiks det!» Tanken er å få kildebelagt alle opplysninger i alle(!?) artikler. Jeg har gitt meg med på denne dugnaden (talko?) – og akkurat nå forsøker jeg å finne informasjon om no:Aurore Tisell. Jeg mistenker at han som har opprettet artikkelen kun har hatt hennes andaktsbok Till ljus och kraft på livets väg (1911) som kilde. Hun er ikke omtalt i sv:, heller ikke i andre svenske oppslagsverk, såvidt jeg kan se. Kan noen hjelpe med et eller annet biografisk om damen? På forhånd takk! Kjersti Lie (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 20.21 (CEST)

Skulle kunna vara Aurora Hedvig Ulrika von Otter.

Född 1847-06-04 i Fimmerstad. Död 1912-08-20 i Spjutsbygd, Rödeby (K).

Hon var gift med major August Tisell. I dödboken står hon skriven som Aurore. Kitayama (diskussion) 6 oktober 2024 kl. 23.44 (CEST)

Jag har svårt att tro att det kan handla om någon annan. Hon var dotterdotter till Berndt Harder Santesson. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 06.55 (CEST)

I "Släkt-Eken" (Medlemsblad för Blekinge Släktforskarförening) Nr. 110 Årg. 29 Jun. 2012 finns en utförlig levnadsbeskrivning om Aurore Tisell. // Nalle&Lisa (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 07.27 (CEST)

Tusen takk,Kitayama og Nalle&Lisa! Jeg hadde funnet «pikenavnet» von Otter på min flagring over nettet, og jeg er enig i at det må være henne! Jeg får prøve å få utgiver av Släkt-Eken til å sende meg en lenke eller en PDF av Aurore-artikkelen deres. Dette er jo fantastisk! Så bra å ha goda grannar! Kjersti Lie (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 11.16 (CEST)

Den finns på internet som pdf på deras hemsida www.blekingesf.se. Bara att googla. // Nalle&Lisa (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 13.10 (CEST)

Släkt-Eken 110 Kitayama (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 14.16 (CEST)

@Kjersti Lie, se länken @Kitayama postade här ovanför. Lycka till. Adville (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 19.11 (CEST)

Takk for hjelpen, alle! Nå har jeg utvidet artikkelen med informasjon fra artikkelen i Släkt-Eken. Kanskje noen av dere har lyst til å oversette den til svensk? [[5]]. Veldig bra når Wikipedia fungerer på dette viset! :D Kjersti Lie (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 19.43 (CEST)

Röstningen startar i Månadens nyuppladdade bilder

Tjaba! ÄNNU ett röstrekord slogs förra månaden! Grattis alla wikipedianer! Nu startar omröstningen för september Månadens nyuppladdade bilder. Välj en bland de 20 nominerade bilderna; från äckliga råttor via poeter och trubadurer till broar, solnedgångar och till och med en levande kung i en film där han öser ut laxyngel mitt i Stockholm. VILKEN är DIN favorit? TriceratopsSwe (diskussion) 8 oktober 2024 kl. 00.54 (CEST)

Blänkare om hoaxare

En IP-hoppande global hoaxare, idag 2A00:23C6:4A0F:4C01:9C20:C2F2:1C49:55F4 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) (British Telecommunications PLC), lägger in hoax om att olika skådespelare har medverkat i TV-serien Knight Power (som inte finns), se till exempel Reese Witherspoon och Ernie Hudson. Den sistnämnda artikeln har halvlåsts i en månad. Disembodied Soul (diskussion) 9 oktober 2024 kl. 20.18 (CEST)

Skapa arkiv för diskussionssidan

Är det någon som vet hur man arkiverar flera års ämnen på sin diskussionssida årtalsvis? Jag har gjort ett 50-tal sökningar på Bybrunnen men funktionen verkar inte förstå sökord som "Skapa arkiv" och "Flytta arkiv" m.m. På min Diskussionssida har jag lyckats skapa en länk till arkivet men därefter händer ingenting. / Frankie Fouganthin (diskussion) 10 oktober 2024 kl. 00.49 (CEST)

Du hittar information om hur man arkiverar diskussioner här: Wikipedia:Arkivering. Lycka till! / Lucie Manette ^(Diskussion) 10 oktober 2024 kl. 01.04 (CEST)

Tack! Allt löst! Allt gott!👍 /Frankie Fouganthin (diskussion) 10 oktober 2024 kl. 01.47 (CEST)

Diskussion om Diskriminering

Det vore av värde om fler användare ville bidra till i en diskussion (LÄNK) på diskussionssidan för artikelämnet Diskriminering. FWIlkens (diskussion) 11 oktober 2024 kl. 10.35 (CEST)

Veckans tävling

Imorgon drar en ny veckans tävling igång, och denna gång är temat Argentina. Varmt välkomna att delta! Affe (diskussion) 13 oktober 2024 kl. 22.26 (CEST)

Raderingsärenden

Just nu pågår två diskussioner på SFFR som kan komma att avslutas med "konsensus saknas". Det är visserligen många som yttrat sig men ännu fler röster är välkomna. Tostarpadius (diskussion) 17 oktober 2024 kl. 06.00 (CEST)