Amal Ziv
| Amal Ziv | |
 Amal Ziv, 2009. | |
| Född | 14 december 1964 (59 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Israel |
| Utbildad vid | Brown University Tel Avivs universitet  |
| Sysselsättning | Poet, litteraturteoretiker, författare |
| Arbetsgivare | Ben-Gurions universitet i Negev |
| Maka | Sharon Haas |
| Redigera Wikidata | |
Amal Ziv (hebreiska: עמליה זיו) född som Amalia Ziv 14 december 1964, är en israelisk akademiker och forskare. Hens forskning kretsar främst kring pornografi och sexuell representation samt queer kultur.[1] Genom sin forskning och aktivism räknas Ziv som en framträdande del av feminismen och HBTQ-rörelsen i Israel.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Akademisk karriär och aktivism
[redigera | redigera wikitext]Ziv är en av grundarna av Hazman Havarod, den första israeliska nyhetstidningen om HBTQ-frågor. På 1990-talet skrev Ziv om HBTQ- och feministiska ämnen i dagstidningar och allmänt inriktade tidskrifter och tidningar.[3] Ziv skrev även och gav ut sin egen lyrik. Några av dikterna har tonsatts och spelats in av musikgruppen Carmella Gross Wagner.[4]
1992 avlade Ziv sin masterexamen i litteraturvetenskap vid Brown University i USA. När Ziv året efter återvände till Israel, etablerade hen en studiegrupp i homosexuella och queera studier vid Agudah (Israels första HBTQ-center) i Tel Aviv. 1996 grundade Ziv, Aeyal Gross och Miki Gluzman den första studiegruppen i queerkunskap vid Tel Avivs universitet.[3] Ziv 2001 slutförde sin filosofie doktorsexamen vid universitetet, tillsammans med Gross och Daphna Hirsch, och grundade då den årliga HBTQ-konferensen Sex Acher[1] (hebreiska: "Ett annat kön");[5] denna hölls 2018 för 18:e gången.[6]
2003 fungerade Ziv som redaktör för den första samlingsboken med queera essäer på hebreiska – Me'ever LeMiniyut (מעבר למיניות, 'Bortom sexualitet') tillsammans med Yair Qedar och Oren Kanar. Det gångna 1990-talet hade då medfört en smärre revolution vad gäller HBTQ-personers rättigheter i Israel, hjälpt av aktivism, vänsterpolitiker i Knesset och liberala domstolar. Den lesbiska rörelsen i landet var för övrigt så liten att det aldrig blev starka konflikter mellan politiskt radikala lesbianer och andra typer av lesbiska.[7]
Ziv avlade 2005 sin filosofie doktorsexamen. Doktorsavhandlingen bar namnet ("Konstruerandet av det kvinnliga subjektet i pornografisk fiktion"). Ziv fortsatte därefter med postdoktor-forskning vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, i ämnet queeraktivism i Israel och inklusive lesbiskt föräldraskap.
Sedan 2008 har Ziv varit en medlem av fakulteten i genusvetenskap vid Ben Gurion-universitetet, där förläsningar ges vid institutionen för litteratur. I slutet av 2010-talet[1] (bland annat 2016) fungerade Ziv som chef för lärosätets program i genusvetenskap. Dessutom är Ziv medlem av både redaktion och redaktionsråd för den akademiska tidskriften Teoria Vebikoret / Theory and Criticism (תיאוריה וביקורת), publicerad av Van Lir-institutet.[8]
2015, när Agudah firade sitt 40-årsjubileum, inkluderades Ziv i listan för de 40 mest inflytelserika HBTQ-personerna genom den israeliska historien.[5]
Åsikter
[redigera | redigera wikitext]Zivs åsikter runt queerteori har mött motstånd från anhängare till teorin inom den akademiska världen. En sådan position är Zivs skiljande mellan queerteori och anammandet av en queer (till skillnad mot homosexuell) identitet. Ziv distanserar sig från idén att "queerteorin säger till oss alla att vem som helst kan vara flytande på ett genusmässigt och sexuellt plan, och att vi måste vara det. I själva verket ber queerteorin inte oss alla att vara queera, den erbjuder oss bara ett sätt att titta på och vända på hela konceptet kring sexualitet och genus. Men att peka ut möjligheter innebär inte att dessa är praktiskt tillgängliga och obligatoriska."[3]
Även Zivs åsikter vad gäller pornografi har på sina håll blivit kontroversiella.[9] Ziv har förklarat sig vara strikt emot utnyttjandet av kvinnor inom prostitution och pornografi. Samtidigt stödjer Ziv dessa verksamheters rätt att få finnas ur ett feministiskt perspektiv, där Ziv talar om kvinnors sexuella subjektivitet, egenmakt och andra möjligheter som berör dem.[10]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Ziv bor i Tel Aviv med sin livspartner, poeten Sharron Hass, och parets son.[11] 2022 offentliggjorde Ziv sin identitet som queer och ickebinär transperson. Sedan dess använder Ziv hen som pronomen och refererar till sig själv med namnet "Amal.ia" (עמל.יה). 2013 beskrev Ziv att sonen kallade henne "pappa".[11]
Verk
[redigera | redigera wikitext]Böcker
[redigera | redigera wikitext]- Beyond Sexuality: Selected Papers in Lesbian & Gay Studies and Queer Theory – medredaktör (Hakibbutz Hameuchad Press, 2003, på hebreiska).
- Mahshavot Miniyot (“Sexuella tankar') – Queer Theory, Pornography, and the Politics of Sexuality (Resling Press, 2013, på hebreiska)
- Explicit Utopias: Rewriting the Sexual in Women's Pornography (SUNY Press, 2015)
- Teenagehood (Hakibbutz Hameuchad Press, 2022, på hebreiska).
Bokkapitel
[redigera | redigera wikitext]- "Toward a History of Bars in Israel." Sappho in the Holy Land: Lesbian Existence and Dilemmas in Contemporary Israel. red. Chava Frankfort-Nachmias and Erella Shadmi. New York: SUNY Press. 2005
- "Diva Interventions: Dana International and Israeli Gender Culture." Queer Popular Culture. Ed. Thomas Peele. New York: Palgrave Macmillan, 2007
- "Refiguring Penetration in Women's Erotic Fiction". Kristen Phillips (ref.), Women and Erotic Fiction, 2015
Artiklar (urval)
[redigera | redigera wikitext]- "The Pervert's Progress: An Analysis of Story of O and the Beauty Trilogy." Feminist Review 46 (våren 1994): 61–75.
- "Questioning Safe Space in the Classroom: Reflections on Pedagogy, Vulnerability, and Sexual Explicitness". Borderlands, 2018
- "Girl Meets Boy: Cross-gender Queer Sex and the Promise of Pornography". Sexualities, oktober 2014
- "Performative Politics in Israeli Queer Anti-Occupation Activism". Glq-a Journal of Lesbian and Gay Studies, 2010
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 28 juli 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Ziv, Amalia (2019/2020). ”Lesbian Fatherhood” (på engelska). Lambda Nordica (4–1): sid. 85.
- ^ תהל פרוש. ”משהו כאן שבור לרסיסים”. Haaretz. http://www.haaretz.co.il/1.3366886.
- ^ [a b c] יותם יוענה גונן (2003-10-14). ”הו, עמליה, הזמן הוורוד”. נענע 10. http://bidur.nana10.co.il/Article/?ArticleID=83673&sid=123. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”שירי עמליה זיו”. שירונט. http://shironet.mako.co.il/artist?lang=1&prfid=805.
- ^ [a b] ”היכל הקהילה 2015: 40 המשפיעים בתולדות הקהילה”. mako Pride. 2015-06-07. https://www.mako.co.il/pride-news/local/Article-758bfd4d52fcd41006.htm.
- ^ ”כנס סקס אחר ללימודי להט"ב ותיאוריה קווי”. Haaretz. https://www.haaretz.co.il/gallery/events/special-events/event-1.3503282.
- ^ Rachmaninov, Iris (2019). ”From Lesbian Radicalism to Trans-Masculine Innovation: The Queer Place of Jerusalem in Israeli LGBT Geographies (1979-2007)” (på engelska). Geography Research Forum 39: sid. 29. Läst 17 september 2024.
- ^ ”Theory and Criticism”. Theory and Criticism. https://theory-and-criticism.vanleer.org.il/wp-content/uploads/woocommerce_uploads/2016/11/eng2F2FTeoria-45_BarYosef-Eng.pdf.
- ^ ”בין סחורות מיניות לסובייקטים מיניים: המחלוקת הפמיניסטית על פורנוגרפיה”. תיאוריה וביקורת 25. hösten 2004.
- ^ ”מחשבות מיניות”. הוצאת ריסלינג. http://www.resling.co.il/book.asp?book_id=655.
- ^ [a b] Saar, Tsafi (2013-02-21). ”Fifty shades of gay: Amalia Ziv explains why her son calls her 'Dad'” (på ern). Haaretz. https://www.haaretz.com/.premium-fifty-shades-of-gay-amalia-ziv-explains-why-her-son-calls-her-dad-1.5230870. Läst 17 september 2024.
|