Pitirim Sorokin
| Pitirim Sorokin | |
 Pitirim Sorokin, 1917. | |
| Född | 23 januari 1889 (g.s.)[1] Turja, Ryssland |
|---|---|
| Död | 10 februari 1968[2][3][4] (79 år) Winchester[3], USA |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och USA |
| Utbildad vid | Sankt Petersburgs universitet  |
| Sysselsättning | Sociolog, politiker, universitetslärare, filosof, författare |
| Befattning | |
| Ledamot av Allryska konstituerande församlingen Ordförande för American Sociological Association (1965–1965)[5] | |
| Arbetsgivare | University of Minnesota (1924–1940) Harvard University (1940–1959) |
| Barn | Peter P. Sorokin (f. 1931) Sergej Sorokin (f. 1933) |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Universidad Nacional Autónoma de México (1951) | |
| Redigera Wikidata | |
Pitirim Aleksandrovitj Sorokin, född 21 januari 1889, död 11 februari 1968, var en ryskfödd amerikansk sociolog.
Verk
[redigera | redigera wikitext]Sorokin byggde upp och kom också att leda den sociologiska avdelningen vid Harvard University, och lade med sin teori om funktionell integration grunden för utvecklingen av strukturfunktionalismen. Hans teoretiska bidrag om social mobilitet har varit helt grundläggande för modern mobilitetsforskning. Många av de begrepp som idag används inom denna forskning härstammar från Sorokins arbeten. Social mobilitet förstås i sociologiska sammanhang som förflyttning mellan positioner inom ett socialt system. Denna kan ske mellan likvädriga positioner (horisontellt) eller mellan sociala skikt (vertikalt) inom det sociala systemet. Till skillnad från andra samtida forskare var Sorokin intresserad av gruppers mobilitet, inte individers, och hur gruppernas mobilitet kunde spåras tillbaka till historiska, kulturella, religiösa och socioekonomiska ramvillkor för de sociala system som grupperna befann sig inom.
Teoribildning
[redigera | redigera wikitext]Sorokin menade att meningsfulla interaktioner mellan människor var grunden för sociala gruppers existens och kontakt med andra grupper. En sådan interaktion består av tre olika delar:
- de som utför interaktionen (subjekten)
- de uppfattningar, värden och normer som interaktionen bygger på och som främjar/hämmar interaktionen
- de explicita handlingar och materiella bärare som gör att uppfattningarna, värdena och normerna objektiveras och socialiseras.
De meningsfulla interaktionerna äger rum inom tre olika - men ömsesidigt beroende - system:
- det kulturella systemet
- det sociala systemet
- personlighetssystemet
Dessa system är funktionella eftersom de bidrar till gruppens integration och upprätthållande. Denna systemuppdelning och systemperspektivet användes senare av Talcott Parsons och Edward A. Shils.
Sorokins teorier om social mobilitet på gruppnivå och gruppers funktionella integration försköt den amerikanska sociologins fokus från individuella handlingar till objektiva sociala system.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Sociologiskt lexikon. Red: Thomas Brante, Heine Andersen & Olav Korsnes (1998)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сорокин Питирим Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Pitirim-Alexandrovitch-Sorokintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.asanet.org .[källa från Wikidata]
| |||||||||||||
|