Universitetslärare
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Biträdande professor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
En universitetslärare är en anställd vid ett universitet eller en högskola som anställts på vetenskapliga eller konstnärliga meriter med uppgift att undervisa, forska eller en kombination av de båda sysslorna.
Universitetslärare delas in i kategorier vars titlar speglar anställningsformen och/eller vetenskaplig kompetens. I det svenska högskolesystemet innehar till exempel universitetsadjunkter en högskoleutbildning på kandidat-, magister- eller masternivå, medan universitetslektorer och professorer innehar doktorsexamen. Universitetslärare med högre vetenskaplig kompetens kan förklaras behöriga som docent; detta är inte en anställning utan en beskrivning av universitetslärarens kompetens.
Ett flertal andra indelningar förekommer, världen över.