Ulrich Beck
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ulrich Beck | |
Ulrich Beck, 2012. | |
Född | 15 maj 1944[1][2][3] Słupsk[4][5][6], Polen |
---|---|
Död | 1 januari 2015[1][2][7] (70 år) München[8][6] |
Medborgare i | Schweiz[9] och Tyskland[6] |
Utbildad vid | Münchens universitet London School of Economics and Political Science |
Sysselsättning | Sociolog[4][6], universitetslärare[6], nationalekonom |
Arbetsgivare | Münchens universitet Münsters universitet London School of Economics and Political Science |
Noterbara verk | risksamhälle |
Maka | Elisabeth Beck-Gernsheim[6] |
Utmärkelser | |
Cicero-Rednerpreis (1999)[10] Schaderpriset (2005) Hedersdoktor vid det katolska universitetet i Eichstätt-Ingolstadt (2010) Hedersdoktor vid Université de Lausanne (2011) Hedersdoktor vid Sofias universitet (2013) Hedersdoktor vid Universitetet i Buenos Aires (2013) Otto Martin von der Gablentz-prisen (2014) | |
Redigera Wikidata |
Ulrich Beck, född 15 maj 1944 i Stolp, provinsen Pommern, död 1 januari 2015 i München,[11] var en framstående tysk sociolog, professor vid universitetet i München och London School of Economics.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ulrich Beck föddes i Hinterpommern 1944, som avträddes till i Polen efter andra världskrigets slut 1945. Han flyttade med sin familj till vad som efter andra världskriget blev Västtyskland och växte upp i Hannover. 1966 började han studera, sociologi, psykologi, filosofi och statsvetenskap vid universitetet i München. Han tog doktorsexamen där redan 1972, och blev anställd vid samma universitet som sociolog; 1979 utsågs han till professor i Münster men fick 1981 motsvarande tjänst vid universitetet i Bamberg. Från 1992 var han professor och prefekt vid sociologiska institutionen vid universitetet i München. Han innehade dessutom en professur vid London School of Economics.
1995-97 var Beck medlem av Kommission für Zukunftsfragen der Freistaaten Bayern und Sachsen (Fristaterna Bayerns och Sachsens kommission för framtidsfrågor). Från 1999 var han talesman för projektet Reflexiv modernitet vid Deutsche Forschungsgemeinschaft.
Verk
[redigera | redigera wikitext]Beck studerade under senare år modernisering, ekologiska problem, individualisering och globalisering. På svenska har Risksamhället som myntade begreppet risksamhälle, Det kosmopolitiska Europa, Den kosmopolitiska blicken, Vad innebär globaliseringen, och Att uppfinna det politiska utgivits. I den senare varnar han för att en förskjutning håller på att äga rum, mellan det politiska och det icke-politiska, eftersom demokratin har kommit att betyda att politikernas makt skall tas ifrån dem, i samma veva som politikens fält kommit att inrymma välfärdsstaten. Beck kommer då till slutsatsen att politiken inte har något styrande centrum i det moderna samhället. Till den icke-politiska sfären räknar han kapitalismen, och dess teknikalisering.
Han var gift med den tyska samhällsvetaren Elisabeth Beck-Gernsheim som han skrivit flera böcker med.
Risksamhället
[redigera | redigera wikitext]Detta stycke är ett lätt modifierat och utökat stycke ur artikeln: Risksamhälle
I Risksamhället menar Beck att det moderna samhället har gått från en industriell modernitet där produktionen av materiell rikedom var det dominerande målet, till en reflexiv "riskmodernitet" där det dominerande målet är att hantera risker och uppnå säkerhet. Konsekvenserna av denna nya reflexiva modernitet belyses ur tre olika aspekter; Samhällets ökade organisering mot att hantera risker, individualiseringen av sociala ojämlikheter som en följd av förändringen av lönearbete, familj och genus, samt det minskade förtroendet för det politiska och vetenskapliga systemet, och behovet av en omorganisering av dessa system. Vi förlitar oss allt mer på experter för att kunna navigera den allt mer komplicerade miljön och de verkliga eller upplevda riskerna som förekommer.
Beck menar att det finns två olika vis vi kan välja att förhålla oss till problem och risker vilka alltmer uppkommer i moderniteten. Antingen så hanterar vi rotorsaken till själva problemen, eller så gör vi industri av konsekvenserna av problemen. Beck anser att det sistnämnda alternativet blivit det dominerande. Beck menade att detta alternativ är “cost-intensive, leaves the causes obscure and permits the transformation of mistakes and problems into market booms.”[12]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Risikogesellschaft - Auf dem Weg in eine andere Moderne (1986)
- Riskante Freiheiten - Gesellschaftliche Individualisierungsprozesse in der Moderne (1994, redaktör tillsammans med Elisabeth Beck-Gernsheim)
- Reflexive Modernization.Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order (1994, med Anthony Giddens, Lash Scott) Cambridge: Polity Press
- Eigenes Leben - Ausflüge in die unbekannte Gesellschaft, in der wir leben (1995)
- The Normal Chaos of Love (1995) Cambridge: Polity Press
- Ecological Politics in an Age of Risk (1995) Cambridge: Polity Press
- The Reinvention of Politics. Rethinking Modernity in the Global Social Order (1996) Cambridge: Polity Press
- Was ist Globalisierung? (1997), What Is Globalization? (1999) Cambridge: Polity Press
- Democracy without Enemies (1998) Cambridge: Polity Press.
- World Risk Society (1998) Cambridge: Polity Press
- The Brave New World of Work (2000) Cambridge: Cambridge University Press
- The Risk Society and Beyond: Critical Issues for Social Theory (2000, med Barbara Adam, Joost van Loon) London: Sage.
- Individualization: Institutionalized Individualism and its Social and Political Consequences (2002, med Elisabeth Beck-Gernsheim) London: Sage.
- Power in the Global Age (2005) Cambridge: Polity Press
- Cosmopolitan Vision (2006) Cambridge: Polity Press.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Babelio, Babelio författar-ID: 64282, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: beck-ulrich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 4381d8141bc445d2a6ea99034d36a787.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1094901180, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118832344, läst: 2 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 6519.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 16 april 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 29 oktober 2015, Libris-URI: 75kmqwvr3g7xvxd, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cicero-rednerpreis.de , läst: 28 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Renowned sociologist Ulrich Beck has died
- ^ 1944-2015., Beck, Ulrich,. Risk society : towards a new modernity. ISBN 978-0-8039-8346-5. OCLC 1041377654. http://worldcat.org/oclc/1041377654. Läst 18 juli 2021
|
|
- Alumner från London School of Economics
- Alumner från Münchens universitet
- Tyska sociologer
- Personer verksamma vid Münchens universitet
- Personer verksamma vid universitetet i London
- Personer i Tyskland under 1900-talet
- Personer i Tyskland under 2000-talet
- Personer från Stolp
- Födda 1944
- Avlidna 2015
- Män
- Globaliseringsskribenter