Kerstin Jacobsson

	Kerstin Jacobsson
Född	1966;
Nationalitet	Svensk
Institutioner	Göteborgs universitet
Alma mater	Uppsala universitet
Doktorsavhandling	Så gott som demokrati : om demokratifrågan i EU-debatten (1997)
Känd för	Politisk sociologi, Demokrati, Arbetsmarknadspolitik, Sociala rörelser, Europeiska unionen

Kerstin Jacobsson, född 1966, är en svensk sociolog. Hon är sedan 2013 professor i sociologi vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Jacobssons expertis är politisk sociologi, och hon forskar bland annat om demokratifrågor i Europa, arbetsmarknadspolitik, och sociala gräsrotsrörelser.^[1]

Jacobssons har exempelvis studerat djurrättsaktivisters verksamhet.^[2]^[3]^[4]^[5]. Förutom att producera vetenskap har hon även skrivit populärvetenskap och debattartiklar.

Vetenskapliga publikationer i urval

Jacobsson K. Så gott som demokrati: Om demokratifrågan i EU-debatten, Boréa Bokförlag, 1997.
K Jacobsson, H Schmid. Real Integration or Formal Adaptation?: On the Implementation of the National Action Plans for Employment, 2002.
Borrás S, Jacobsson K. The open method of co-ordination and new governance patterns in the EU. Journal of European public policy, 11:185-208, 2004.
Jacobsson K. Soft regulation and the subtle transformation of states: the case of EU employment policy. Journal of European Social Policy, 14:355-70, 2004.
Hansson N, Jacobsson K. Learning to be affected: Subjectivity, sense, and sensibility in animal rights activism. Society & Animals, 22:262-88, 2014.
Jacobsson K, redaktör. Urban grassroots movements in Central and Eastern Europe. Farnham: Ashgate, 2015.
Jacobsson K, Hollertz K, Garsten C. Local worlds of activation: the diverse pathways of three Swedish municipalities. Nordic Social Work Research, 7:86-100, 2017.

Debattartiklar och populärvetenskap i urval

Jacobsson K. Den problematiska demokratin i EU, Tema Europe, 1/2009.
Jacobsson K. Urban grassroots mobilization in central-east European cities. Open Democracy, 19 maj 2015.

Referenser

^ ”Kerstin Jacobsson”. Göteborgs Universitet. 27 januari 2018. https://socav.gu.se/om_institutionen/personal?userId=xjacke.
^ ”Djurrättsaktivister mer militanta”. Aftonbladet. 2 februari 2014. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/OnzAGq/djurrattsaktivister-mer-militanta.
^ Lars-Henrik Andersson (11 februari 2009). ”Forskning: Så tänker en djurrättsaktivist”. Svenska Jakt. https://svenskjakt.se/start/nyhet/forskning-sa-tanker-en-djurrattsaktivist.
^ ”Djurrättsaktivisterna har höjt våldsribban”. Expressen. 2 februari 2014. https://www.expressen.se/gt/djurrattsaktivisterna-har-hojt-valdsribban/.
^ Pierre-Henry Deshayes (18 februari 2014). ”Controversial Nordic farms flourish on fur comeback”. Phys.Org. https://phys.org/news/2014-02-controversial-nordic-farms-flourish-fur.html.

[inst-1] ”Kerstin Jacobsson”. Göteborgs Universitet. 27 januari 2018. https://socav.gu.se/om_institutionen/personal?userId=xjacke.

[2] ”Djurrättsaktivister mer militanta”. Aftonbladet. 2 februari 2014. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/OnzAGq/djurrattsaktivister-mer-militanta.

[3] Lars-Henrik Andersson (11 februari 2009). ”Forskning: Så tänker en djurrättsaktivist”. Svenska Jakt. https://svenskjakt.se/start/nyhet/forskning-sa-tanker-en-djurrattsaktivist.

[4] ”Djurrättsaktivisterna har höjt våldsribban”. Expressen. 2 februari 2014. https://www.expressen.se/gt/djurrattsaktivisterna-har-hojt-valdsribban/.

[5] Pierre-Henry Deshayes (18 februari 2014). ”Controversial Nordic farms flourish on fur comeback”. Phys.Org. https://phys.org/news/2014-02-controversial-nordic-farms-flourish-fur.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]