Hoppa till innehållet

Peter Debye

Från Wikipedia
Peter Debye Nobelpristagare i kemi 1936
FöddPetrus Josephus Wilhelmus Debije[1]
24 mars 1884[2][3][4]
Maastricht[5][6], Nederländerna
Död2 november 1966[7][8][2] (82 år)
Ithaca[9][5][1], USA
BegravdPleasant Grove Cemetery[10]
Medborgare iKonungariket Nederländerna[1] och USA[11][12]
Utbildad vidRWTH Aachen,
Münchens universitet
ETH Zürich
SysselsättningProfessor, forskare[13], ingenjör, kristallograf, teoretisk fysiker, kemist[14][15], fysiker, universitetslärare[1]
ArbetsgivareKejsar Vilhelminstitutet för fysik
Münchens universitet (1906–)
ETH Zürich (1911–)
Universitetet i Utrecht (1912–1914)[1]
Göttingens universitet (1914–)
Zürichs universitet (1920–)
Leipzigs universitet (1927–)
Humboldt-Universität zu Berlin (1934–)
Cornell University (1940–)
MakaMathilde Alberer
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1930)[16]
Guthrieföreläsning (1930)[17]
Faraday Lectureship Prize (1933)[18]
Utländsk ledamot av Royal Society (1933)[19]
Lorentzmedaljen (1935)
Nobelpriset i kemi (1936)[20][21]
Franklinmedaljen (1937)
Mendel-medaljen (1940)[22]
Willard Gibbs-priset (1949)
Max Planck-medaljen (1950)
Leopold II:s orden (1956)[23]
ACS Award in Colloid Chemistry (1957)[24]
William H. Nichols Medal Award (1961)[25]
Priestleymedaljen (1963)[26]
Polymer Physics Prize (1965)[27]
National Medal of Science (1965)
Medlem av American Physical Society
Nederländska Lejonorden
Redigera Wikidata

Peter Joseph William Debye, född Petrus Josephus Wilhelmus Debije 24 mars 1884 i Maastricht, död 2 november 1966 i Ithaca, New York, var en nederländsk-amerikansk fysiker och fysikalisk kemist.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Efter studier för Arnold Sommerfeld i Aachen och München blev Debye år 1911 professor vid universitetet i Zürich, 1912 i Utrecht, 1914 i Göttingen, 1921 vid Tekniska högskolan i Zürich och från 1927 i Leipzig innan han 1934 blev professor ivid Berlins universitet och 1935 direktör för Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin. År 1939 emigrerade han till USA och erhöll 1948 en professur i kemi vid Cornell University (Ithaca) där han verkade ända till sin död. [28] Han blev amerikansk medborgare 1946.

Debye har utfört flera betydelsefulla arbeten av såväl teoretisk som experimentell natur rörande ljusets böjning, strålningslagarna, vätskornas elektrolytiska ledningsförmåga, teorier för Comptoneffekten och molekylära dipoler. Av epokgörande betydelse för teorin för speciell värme är ett av Debye 1912 publicerat arbete, grundat på kvantteoretiska betraktelser, vilket bland annat innehåller den berömda så kallade T3-lagen, enligt vilken den specifika värmen för en enatomig fast kropp vid mycket låga temperaturer är proportionell mot kuben på den absoluta temperaturen.

Tillsammans med Paul Scherrer har Debye utarbetat en metod för undersökning av kristallstruktur genom studium av röntgenljusets interferens.[29]

Hans undersökningar av polära föreningars dipolmoment över röntgen- och elektronstrålars avböjning i gaser och vätskor ledde till metoder att bestämma atomers läge och inbördes avstånd i en molekyl. Detta innebar helt nya möjligheter att erhålla fördjupade kunskaper om molekylers byggnad och för dessa arbeten erhöll han år 1936 Nobelpriset i kemi.[28] Året före hade han tilldelats Lorentzmedaljen.

Han har givit sitt namn åt Debye-krafterna, som är en form av van der Waals-krafter mellan inducerade och permanenta dipoler.

Debyes forskning under senare delen av hans liv var inriktad på att utarbeta metoder för att bestämma molekylvikt och geometriska dimensioner hos jättemolekyler av polymertyp. [28]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 460, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Petrus Josephus Wilhelmus Debije, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 78472700, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ms3tzz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 1688, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Peter Debye, Array of Contemporary American Physicists (på engelska), American Institute of Physics, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Physics: Science under the Nazis, vol. 502, 7472, Nature, 23 oktober 2013 och oktober 2013, s. 441-442, 10.1038/502441A, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Peter Debye, vol. 15, 12, Resonance - Journal of Science Education, december 2010, s. 1056-1059, 10.1007/S12045-010-0117-2, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Peter Debye--A Life for Science, vol. 267, 1, Ferroelectrics, januari 2002, s. 43-60, 10.1080/00150190211019, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Peter Debye, vol. 15, 12, Resonance - Journal of Science Education, december 2010, s. 1056-1059, 10.1007/S12045-010-0117-2, läs onlineläs online och läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Find a Grave, läs online, läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ Die Winkelverteilung der kritischen Opaleszenz und die Messung molekularer Wechselwirkung, vol. 35, 1, Die Makromolekulare Chemie, januari 1960, s. 1-11, 10.1002/MACP.1960.020350114, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Great Solid-State Physicists of the 20th Century, edited by Julio A. Gonzalo and Carmen Aragó López, vol. 18, 1, Crystallography Reviews, januari 2012, s. 23-31, 10.1080/0889311X.2011.641540, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ States and the nuclear power. An international perspective, vol. 22, 3, International Review of Sociology, november 2012, s. 446-470, 10.1080/03906701.2012.730823, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  15. ^ Netherlands famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.scientificlib.com .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 94, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1936, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  21. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www1.villanova.edu .[källa från Wikidata]
  23. ^ Nobelprize.org, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 24 mars 2018.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.newyorkacs.org .[källa från Wikidata]
  26. ^ Priestley Medal, American Chemical Society, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  28. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1974
  29. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Peter_Debye&oldid=55111172”